Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
1
N:o 9.
Uppläst och godkänd hos Törsta Kammaren den 1 juni 1908.
— — — — Andra Kammaren den 1 — —
Riksdagens skrifvelse till Konungen angående regleringen af utgifterna
under riksstatens nionde hufvudtitel, innefattande
anslagen till jordbruksdepartementet.
(Statsutskottets utlåtanden n:ris 10, 12, 61, i03, 150, 156, 157,
158, 177 och 179 samt memorial n:o 50.)
Till Konungen.
I afseende å regleringen af utgifterna å riksstatens nionde hufvudtitel,
innefattande anslagen till jordbruksdepartementet, får Riksdagen
för Eders Kungl. Maj:t anmäla följande beslut.
Ordinarie anslag,
Jordbruksdepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli.
l:o) I den till Riksdagen den 14 januari innevarande år aflåtna
propositionen angående statsverkets tillstånd och behof har Eders Kungl.
Maj:t under nionde hufvudtiteln i punkten 1 föreslagit Riksdagen att
Bih. till Riksd. Prof. 1908. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 9 Raft. (N:o 9.) 1
2
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
höja den uti gällande stat för jordbruksdepartementets afdelning af
Eders Kungl. Maj:ts kansli upptagna anslagsposten till arfvode åt expeditionschefen,
nu 7,500 kronor, med 2,100 kronor eller till 9,600
kronor, däraf 6,600 kronor motsvarande lön samt 3,000 kronor motsvarande
tj änstgöringspenningar.
Riksdagen får anmäla, att Riksdagen höjt den i gällande stat för
jordbruksdepartementets afdelning af Eders Kungl. Maj:ts kansli upptagna
anslagsposten till arfvode åt expeditionschefen, nu 7,500 kronor,
med 1,500 kronor till 9,000 kronor, däraf 3,000 kronor skola anses
motsvara tj änstgöringspenningar.
2:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att höja
den i staten för jordbruksdepartementets afdelning af Eders Kungl.
Maj:ts kansli upptagna anslagsposten för amanuenser, vikariatsersättning
och renskrifning m. m. från dess nuvarande belopp 12,000 kronor
till 18,000 kronor, eller med 6,000 kronor.
Då den af Eders Kungl. Maj:t föreslagna anslagshöjningen synes
vara af omständigheterna påkallad, har Riksdagen, med bifall till Eders
Kungl. Maj:ts förslag, höjt den i staten för jordbruksdepartementets afdelning
af Eders Kungl. Maj:ts kansli upptagna anslagsposten för amanuenser,
vikariatsersättning och renskrifning m. m. från dess nuvarande
belopp 12,000 kronor till 18,000 kronor, eller med 6,000 kronor.
På grund af Riksdagens beslut under punkterna 1 och 2 kommer
anslaget till jordbruksdepartementets afdelning af Eders Kungl. Maj:ts
kansli, nu 46,200 kronor, att ökas med 7,500 kronor till 53,700 kronor.
Landtbruksstyrelsen.
3:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att dels godkänna
i statsrådsprotokollet öfver jordbruksärenden den 13 januari innevarande
år intaget, af departementschefen tillstyrkt förslag till stat för
landtbruksstyrelsen, äfvensom de villkor och bestämmelser, som af departementschefen
föreslagits för åtnjutande af de i samma stat upptagna
aflöningsförmåner,
dels förklara
ej mindre, att enhvar, som med eller efter ingången af år 1909
tillträdde ordinarie befattning i landtbruksstyrelsen, skulle vara pliktig
att underkasta sig förberörda villkor och bestämmelser,
3
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
än äfven att de förutvarande innehafvare af ordinarie befattningar
i nämnda styrelse, Indika icke före den 1 november 1908 anmälde
att de ville underkasta sig den nya aflöningsstaten samt nämnda
villkor och bestämmelser, och som icke lagligen kunde därtill förbindas,
skulle varda bibehållna vid dem dittills tillkommande aflöningsförmåner
äfvensom, i den mån ej annat föranleddes af bestämmelserna i
gällande lag angående civila tjänstinnehafvares rätt till pension, vid
den rätt till pension, som dittills tillkommit dem;
dels ock i riksstaten uppföra anslaget till landtbruksstyrelsen,
nu 34,800 kronor, med ett med 22,800 kronor till 57,600 kronor förhöjdt
belopp.
I betraktande af det maktpåliggande och alltjämt ökade arbete.,
som åligger landtbruksstyrelsen, och de stora kraf, som ställas pa
styrelsens initiativ och ledning inom de områden, som ligga under dess
verksamhetskrets, anser Riksdagen en förhöjning i aflöningarna för
styrelsens chef och ledamöter vara af omständigheterna påkallad. Da
Riksdagen funnit den af Eders Kungl. Maj:t för landtbruksstyrelsen
föreslagna stat, hvad beträffar aflöningarnas belopp och deras fördelning
i lön, tjänstgöringspenningar och ortstillägg, i allmänhet stå i öfverensstämmelse
med den af 1907 års Riksdag fastställda staten för statskontoret,
och då Riksdagen icke haft något att erinra mot det i staten
upptagna belopp till extra biträden, vikariatsersättning och expenser,
har Riksdagen antagit den föreslagna staten, och som de för åtnjutande
af löneförmånerna uppställda villkor och bestämmelser äro desamma,
som af Riksdagen förut blifvit i sådant hänseende fastställda, hafva
jämväl dessa blifvit af Riksdagen godkända.
Hvad beträffar frågan om den tid, ordinarie tjänstmneliafvare
skall vara skyldig att vara tillstädes a ämbetsrummet, bär departementschefen
till statsrådsprotokollet öfver jordbruksärenden den 13 sistlidna
januari uttalat, att bestämmelse i sadant hänseende, i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med hvad som redan stadgats för statskontoret, syntes
i sinom tid böra intagas uti instruktionen för landtbruksstyrelsen. I
likhet med hvad nästlidet års Riksdag beslöt vid löneregleringen för
statskontoret, har Riksdagen emellertid velat såsom förutsättning för
godkännande af den föreslagna aflöningsstaten föreskrifva, att bestämmelse
i nu angifven riktning införes, och har därför ansett, att efter
lönestaten bör intagas en bestämmelse af följande lydelse.
»Denna lönestat träder i kraft den 1 januari 1909, under förutsättning
att Kungl. Maj:t dessförinnan meddelat föreskrift därom, att
4
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
samtliga ordinarie tjänstemän och betjänte skola, i den mån ej undantag
kunna anses böra stadgas eller för särskilda fall efter pröfning
medgifvas, vara å tjänsterummet tillstädes minst 6 timmar hvarje
söckendag.»
Riksdagen får anmäla, att Riksdagen, i anslutning till hvad Eders
Kungl. Maj:t i öfrigt föreslagit,
dels godkänt följande aflöningsstat för landtbruksstyrelsen:
'' |
Lön. |
Tjänst- görings- pennin- gar. |
Orts- tillägg. |
Summa. |
|
Öfverdirektören och chefen....... 1 byråchef ..... 3 byråchefer . . . . |
6,200 5,000 15,000 700 |
2,800 2.500 7.500 |
1,000 600 1,800 150 |
10,000 8,100 24,300 1,200 14,000 |
(Efter 5 år kan lönen höjas (Efter 5 år kan lönen höjas |
Summa |
— |
— |
— |
57,600 |
Anm. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så länge
denna förmån kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå, äfvensom å lönen afdragas 100 kronor
årligen.
dels beslutat, att under ofvanstående aflöningsstat skall införas
följande bestämmelse:
»Denna lönestat träder i kraft den 1 januari 1909 under förutsättning
att Kungl. Maj:t dessförinnan meddelar föreskrift därom, att
samtliga ordinarie tjänstemän och betjänte skola, i den mån ej undantag
kunna anses böra stadgas eller för särskilda fall efter pröfning
medgifvas, vara å tjänsterummet tillstädes minst 6 timmar hvarje
söckendag»;
dels godkänt följande villkor och bestämmelser för åtnjutande af
de i staten upptagna aflöningsförmåner, nämligen:
att innehafvare af ordinarie befattning i landtbruksstyrelsen skall
vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning
i åligganden, som vid en möjligen inträdande förändrad organisa
-
Riksdagens Skrifvelse N:o 9. a
tion åt ämbetsverket eller dess särskilda utdelningar eller eljest i allmänhet
kan varda stadgad, samt i sadant hänseende, äfvensom, däiest.
ämbetsverkets ställning inom statsförvaltningen sfi förändras, att detsamma
ej längre kan såsom sjelfständigt ämbetsverk anses, ellei däiest
vissa ifrågavarande ämbetsverk tillhörande göromål öfverflyttas till
annat ämbetsverk, vara pliktig att, med bibehållande af den tjänstegrad
och den aflöning han innehar, efter ny eller förändrad arbetsordning
sköta de med befattningen förenade göromål eller, efter Kungl. Maj:ts
förordnande, tjänstgöra i det verk, till hvilket göromålen öfverlämnas;
att med'' ordinarie befattning i landtbruksstyrelsen icke må förenas
annan tjänst å.rikets, Riksdagens eller kommuns stat,.
att med ordinarie befattning i nämnda ämbetsverk ej heller må
förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse, för
verk eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit
såsom aktiebolag registreradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant
verk eller bolag eller annan tjänstebefattning åt hvad slag som helst,
såframt ej, hvad angår chef eller ledamot, Kungl. Maj:t och, hvad
angår innehafvare af annan befattning, landtbruksstyrelsen, uppå därom
gjord framställning och efter pröfning, att ifrågavarande uppdrag ellei
tjänstebefattning ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen i
ämbetsverket, finner uppdraget eller befattningen kunna få tills vidare
mottagas och bibehållas;
att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattnings
innehafvare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, jnen
för den tid, han eljest varit från tjänstgöring befriad, skola utgå till
den, som erhållit förordnande att uppehålla befattningen;
att den, som af sjukdom hindras att sin befattning förrätta, äger
uppbära hela lönen jämte ortstillägget, men att den, som undfår ledighet
för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring
hos Riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra särskilda uppdrag
eller i behörig ordning afstänges från tjänstgöring eller eljest är
lagligen förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas att under
ledigheten utöfver sina tjänstgöringspenningar afstå så mycket af lönen
eller ortstillägget, som för befattningens uppehållande erfordras eller
eljest pröfvas skäligt; .
att aflöning ej må utgå till tjänsteman eller betjänt för tid, hvarunder
han afhållit sig från tjänstgöring utan att hafva i vederböilig
ordning erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall,
att, därest tjänsteman eller betjänt varder afstängd från tjänstgöring
eller i häkte tagen, den del af hans aflöning, som icke af landt
-
6
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
bruksstyrelsen pröfvas böra användas till befattningens uppehållande,
skall under tiden innehållas, såvida ej landtbruksstyrelsen finner skäligt
låta honom uppbära något däraf;
att, därest förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande
af befattning i samma lönegrad är i staten medgifven, tidpunkten för
förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under villkor att
innehafvaren under mer än fyra femtedelar af den tjänstetid, som erfordras
för att vinna nämnda förhöjning, med godt vitsord bestridt sin
egen eller, på grund af förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort
annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom till last
den tid, han åtnjutit semester, under iakttagande att den högre aflöning^
ej får tillträdas förr än vid början af kalenderåret näst efter
det, hvarunder den stadgade tjänsteåldern blifvit uppnådd; börande
löntagare därvid tillgodoräknas den tid, som före den nya aflöningsstatens
trädande i kraft förflutit från hans tillträde till befattningen,
vare sig på grund af fullmakt eller konstitutorial eller på grund af
förordnande i följd af frågan om reglering af löneförhållandena m. m.
vid landtbruksstyrelsen;
att likväl löntagare, som, då lian intjänat stadgad tid för erhållande
af löneförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänsteålder, som
berättigar honom till pension, icke må samma förhöjning tillträda;
att styrelsens chef och ledamöter äga årligen, när sådant utan
hinder för göromålens behöriga gång kan ske, åtnjuta semester, enhvar
under en och en half månad;
att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, entledigande
eller dödsfall själfva lönen äfvensom ortstillägget utgå till månadens
slut;
att i fråga om skyldighet att från tjänsten afgå äfvensom i fråga
om rätt till pension skall gälla hvad i särskild lag angående civila
tjänstinnehafvares rätt till pension är vid tiden för den nya lönestatens
ikraftträdande eller, såvidt angår innehafvare af befattning, som därefter
tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgadt; samt
att den, som tillträder den nya aflöningsstaten, skall vara skyldig
underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande af eller
minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller
utgå för bestyr i sammanhang därmed;
dels förklarat,
ej mindre, att enhvar, som med eller efter ingången af år 1909
tillträder ordinarie befattning'' i landtbruksstyrelsen, skall vara pliktig
att underkasta sig förberörda villkor och bestämmelser;
Riksdagens Skrifvelse N:o 9. ''
än äfven att de förutvarande innehafvare af ordinarie befattningar
i nämnda styrelse, hvilka icke före den 1 november 1908 anmäla, att
de vilja underkasta sig den nya aflöningsstaten samt nämnda villkor
och bestämmelser, och som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola
varda bibehållna vid dem dittills tillkommande aflöningsförmåner äfvensom,
i den mån ej annat föranledes af bestämmelserna i förénämnda
lag ’vid den rätt till pension, som dittills tillkommit dem; samt
’ dels i riksstaten uppfört anslaget till landtbruksstyrelsen, nu
34,800 kronor, med ett med 22,800 kronor till 57,000 kronor förhöjdt
belopp.
Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar.
4:o) Enligt hvad Riksdagen i särskild skrifvelse meddelat, har,
med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under 4:de punkten af föreliggande
hufvudtitel framställda förslag, Riksdagen, med förklarande att den i
staten för landtbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp upptagna anslagspost
»extra lärare, arfvoden» skall minskas med 2,500 kronor till 9,200
kronor, medgifvit, att i samma stat må efter anslagsposten »6 lektorer»
upptagas »1 adjunkt» med aflöning af 3,000 kronor, däraf 2,000 kronor
lön och 1,000''kronor tjänstgörin.gspenningar, med bestämmelse tillika
att efter 5 år aflöningen kan höjas med 500 kronor, efter 10 ar med
ytterligare 500 kronor, efter 15 år med ytterligare 500 kronor och efter
20 år med ytterligare 500 kronor, att af hvarje ålderstillägg 350 kronor
skola räknas tillhöra lönen och 150 kronor tjänstgöringspennmgarna, att,
därest adjunkten åtnjuter fri bostad, skola å lönen afdragas 500 kronor
årligen, samt att de villkor och förbehåll, som nu åro stadgade för åtnjutande
af de i staten för landtbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp
i öfrigt upptagna aflöningsförmåner, skola gälla äfven för ifrågavarande
adjunktsbefattning.
Veterinärundervisningen.
5ro) Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att
dels godkänna det i statsrådsprotokollet intagna förslaget till stat
för veterinärinrättningen i Skara äfvensom de villkor och förbehåll, som
föreslagits för åtnjutande af de i samma stat upptagna aflöningsförmåner,
dels förklara, . nAn
ej mindre, att enhvar, som med eller efter ingången.åt. ar 1909
tillträdde ordinarie befattning vid inrättningen, skulle vara pliktig underkasta
sig förberörda villkor och bestämmelser,
8
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
än äfven att de förutvarande innehafvare af ordinarie befattningar
vid inrättningen, Indika icke före den 1 november 1908 anmälde, att
de ville underkasta sig den nya aflöningsstaten samt nämnda villkor
och bestämmelser, och som icke lagligen kunde därtill förbindas, skulle
varda bibehållna vid dem dittills tillkommande aflöningsförmåner äfvensom,
i den mån ej annat föranleddes af bestämmelserna i gällande lag
angående civila tjänstinnehafvares rätt till pension, vid den rätt till
pension, som dittills tillkommit dem, samt
dels höja det under anslagstiteln »veterinärundervisningen» upptagna
anslaget till veterinärinrättningen i Skara, nu 1,400 kronor, med
4,000 kronor till 5,400 kronor.
Emot den af Eders Kungl. Maj:t föreslagna staten för veterinärinrättningen
i Skara har Riksdagen icke haft annat att erinra, än att,
enligt en vid pensionskommitténs den 7 november 1902 afgifna betänkande,
hvilket legat till grund för den af nästlidet års Riksdagantagna
lag om civila tjänstemäns rätt till pension, fogad tabell, angifvande
innehafvare af tjänster, med hvilka pensionsrätt skulle enligt
kommitténs lagförslag blifva förenad, finnes under rubriken »Veterinärinrättningen
i Skara» upptagna två drängar med lön af 450 kronor,
såsom de varit i den hittills gällande staten uppförda; men om nu
aflöningen till betjäningen, såsom Eders Kungl. Maj:t föreslagit, sammanslås
till ett gemensamt belopp, som icke ens upptagits under rubriken
»lön», synes kunna ifrågasättas, huruvida icke dessa nämnda drängar
därigenom beröfvas rätt till pension. Riksdagen har emellertid endast
velat uttala dessa betänkligheter utan att där före föreslå ändring i hvad
Eders Kungl. Maj:t — med afseende å de jämkningar i de särskilda
beloppen, som kunna föranledas af växlingar i arbetsmarknaden och
andra anledningar — i detta afseende föreslagit.
Ifråga om den vid staten fogade anmärkningen 4, att instruktionssmeden
äger årligen, efter det räkenskaperna afslutats, uppbära 10
procent andel af den å rörelsen i smedjan under året uppkomna nettovinsten,
har Riksdagen ansett, att såsom villkor för rätten att uppbära
denna andel bör föreskrifvas ej allenast att räkenskaperna skola vara
afslutade utan äfven att de skola vara af styrelsen godkända.
Hvad slutligen beträffar den af Eders Kungl. Maj:t med anledning
åt den ökade utgiftsstaten föreslagna höjningen i anslaget till veterinärinrättningen,
har Riksdagen funnit, att då, enligt hvad departementschefen
till ofvannämnda statsrådsprotokoll upplyst, den vinst, som
uppstår af rörelsen i veterinärinrättningens smedja, kan antagas årligen
uppgå till omkring 1,200 kronor, men denna vinst icke tagits i beräk
-
9
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
ning vid angifvandet af den erforderliga kostnadsökningen, denna ökning,
som af Eders Kungl. Magt föreslagits till 5,400 kronor, synes böra
minskas med motsvarande belopp efter afdrag af den provision, som
tillkommer instruktionssmeden, eller i jämnadt tal med 1,000 kronor,
och anslaget till veterinärinstitutet sålunda höjas från 1,400 kronor
med 3,000 kronor till 4,400 kronor.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, har Riksdagen, som i
(ifrigt icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, beslutat att
dels godkänna följande stat för veterinärinrättningen i Skara:
Löll. |
Tjäiistgö- ringspen- ningar. |
Summa. |
|
1 föreståndare, lektor ........................... |
2,600 |
1,400 |
4,000 1 |
1 instruktionssmed...................................... |
1,000 |
700 |
1,700 |
Betjäning...................................................... |
_ |
— |
2,500 i |
Vikariatsersättning..................................... Premier åt lärlingarna, motsvarande af-kastningen af det utaf E. U. Uggla, |
200 |
||
ändamålet donerade kapital |
— |
— |
75 |
Veterinärinrättningens öfriga utgifter |
— |
— |
3512 5 |
Summa kronor |
1 |
! |
11,600 |
Anm. 1. För föreståndaren kan aflöningen höjas efter 5 år med 500 kronor och
efter ytterligare 5 år likaledes med 500 kronor samt efter nya 5 år med ytterligare 500
kronor och efter än ytterligare 5 år ånyo med 500 kronor. Af hvarje sådant ålderstillläcrg
skola 350 kronor utgöra lön och 150 kronor tjänstgöringspenningar.
2. För instruktionssmeden kan lönen höjas efter 5 år med 200 kronor och efter
ytterligare 5 år likaledes med 200 kronor.
3. Därest fri bostad åtnjutes, skall afdrag af lönen ske för föreståndaren med
500 kronor och för instruktionssmeden med 300 kronor årligen.
4. Instruktionssmeden äger årligen, efter det räKenskaperna afslutats och af styrelsen
godkänts, uppbära 10 procent andel af den å rörelsen i smedjan under aret uppkomna
nettovinsten.
dels godkänna följande villkor och bestämmelser för åtnjutande åt
de i staten upptagna aflöningsförmåner, nämligen:
att sådan tjänstinnehafvare skall vara underkastad den vidsträcktare
tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden, som vid en möjBih.
till Riksd. Prof. 1908. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 9 Höft. 2
10
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
ligen inträdande förändrad organisation af veterinärinrättningen eller
eljest i allmänhet kan varda stadgad;
att med befattning af ifrågavarande slag icke må förenas annan
tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat;
att med sådan befattning ej heller må förenas vare sig uppdrag
såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag, som är
med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit såsom aktiebolag registreradt,
eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag eller
annan tjänstebefattning af hvad slag som helst, så framt ej veterinärinrättningens
styrelse uppå därom gjord framställning och efter pröfning,
att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses
inverka hinderligt på tjänstgöringen vid inrättningen, finner uppdraget
eller befattningen kunna få tillsvidare mottagas och bibehållas;
att sådan tjänstinnehafvare icke må äga att utan medgifvande af
veterinärinrättningens styrelse utöfva enskild praktik eller yrkesverksamhet;
att
tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid befattnings
innehafvare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester eller
därmed jämförlig ledighet, men för den tid, han eljest varit från tjänstgöring
befriad, skola utgå till den, som erhållit förordnande att uppehålla
befattningen;
att den, som af sjukdom hindras att sin befattning förrätta, äger
uppbära hela lönen, men att den, som undfår ledighet för svag hälsas
vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos Riksdagen, dess
utskott eller revisorer eller andra särskilda uppdrag eller i behörigordning
afstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad
att sköta befattningen, kan förpliktas att under ledigheten utöfver sina
tjänstgöringspenningar afstå så mycket af lönen, som för befattningens
uppehållande erfordras eller eljest pröfvas skäligt;
att aflöning ej må utgå till befattnings innehafvare för tid, hvarunder
han afhållit sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig
ordning erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;
att, därest befattnings innehafvare varder afstängd från tjänstgöring
eller i häkte tagen, den del af hans aflöning, som icke pröfvas
böra användas till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas,
såvida ej styrelsen finner skäligt låta honom uppbära något däraf;
att, därest förhöjning af aflöningen efter viss tids fortsatt innehafvande
af befattning i samma lönegrad är i staten medgifven, tidpunkten
för första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år,
under villkor att innehafvaren mer än fyra femtedelar af den tjänstetid,
11
Riksdagens Skrifvelse N:o !).
eom erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med goda vitsord bestridt
sin egen eller, på grund af förordnande, annan statens^ tjänst
eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må foras
honom till last den tid, han åtnjutit semester eller därmed jämförlig
ledighet, och för andra förhöjningen efter ytterligare fem år, på samma
villkor, samt för tredje förhöjningen, därest sådan är medgifven, efter
nya fem år, äfvenledes på samma villkor, äfvensom för fjärde förhöjningen
efter än ytterligare fem år, likaledes på samma villkor, under
iakttagande, livad hvar och en af dessa aflöningsförhöjnmgar angår, att
den högre aflöningen ej får tillträdas förrän vid böljan af kalenderåret
näst efter det, hvarunder den stadgade tjänstealdern blifvit uppnådd;
börande löntagare därvid tillgodoräknas den tid, som föie den nya
aflöningsstatens trädande i kraft förflutit från hans tillträde af, befattningen,
vare sig på grund af fullmakt eller konstitutorial eller pa grund
af förordnande i följd af frågan om reglering af löneförhållandena m. m.
vid inrättningen; _
att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid for eilialiancle
af aflöningsförhöjning, redan uppnått den lefnads-och tjänsteålder, som
berättigar honom till pension, icke må samma förhöjning tillträda;
att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, entledigande
eller dödsfall själfva lönen utgar till månadens slut, „ o
att i fråga om skyldighet att från tjänsten afgå äfvensom i fråga
om rätt till pension skall gälla hvad i särskild lag angående civila
tjänstinnehafvares rätt till pension är vid tiden för den nya lönestatens
ikraftträdande eller, såvidt angår innehafvare af befattning, som därefter
tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgadt;
att den, som tillträder den nya aflöningsstaten, skall vara skyldig
underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande,, upphörande, af ellei
minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller
utgå för bestyr i sammanhang därmed;
dels förklara, .
ej mindre, att enhvar, som med eller efter ingången åt ar 1JUJ
tillträder ordinarie befattning vid inrättningen, skall vara pliktig underkasta
sig förberörda villkor och bestämmelser,
än äfven att de förutvarande innehafvare af ordinarie befattningar
vid inrättningen, hvilka icke före den 1 november 1908 anmäla, att de
vilja underkasta sig den nya aflöningsstaten samt nämnda villkor och.
bestämmelser, och som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda
bibehållna vid dem dittills tillkommande aflöningsförmåner äfvensom, i
den mån ej annat föranledes af bestämmelserna i gällande lag angående
Bill sdagens Skrif velse N:o 9.
civila tjänstinnehafvares rätt till pension, vid den rätt till pension som
dittills tillkommit dem; samt
dels höja det under anslagstiteln »veterinärundervisningen» upptagna
anslaget till veterinärinrättningen i Skara, nu 1,400 kronor, med
3,000 kronor till 4,400 kronor.
På grund häraf kommer anslaget till veterinärundervisningen, nu
83,200 kronor, att höjas till 86,200 kronor.
Landtbruksingenjörer och deras biträden.
6.o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att medgifva, att
ytterligare en landtbruksingenjör måtte från och med 1909 anställas med
enahanda aflönmgsförmåner, som för närvarande vore landtbruksingenjörer
beviljade, samt för beredande af tillgång härtill höja anslaget till
landtbruksmgenjörer och deras biträden, nu 52,500 kronor, till 54,500
kronor eller med 2,000 kronor.
Utaf den af departemenschefen i detta ärende lämnade utredningen
synes otvetydigt framgå, att ökadt biträde af landtbruksingenjör för
närvarande är af behofvet påkalladt såväl inom Norrbottens som Västerbottens
län; och någon anledning till antagande, att detta behof skall
under, den närmaste framtiden minskas, förefinnes icke. Fråga kan då
uppstå, huiuvida ej detta behof skulle kunna tillgodoses genom sammanslagning
af några utaf landets öfriga landtbruksingenjörsdistrikt; men
u ^tvi undersökning, som för detta ändamål inom Riksdagen verkställts,
har Riksdagen funnit, att denna utväg icke kan anlitas. Ej heller torde
de nu , anställda tre extra landtbruksingenjörerna och tre landtbruksstipendiaterna
kunna, utan att arbetena i landets öfriga län åsidosättas,
i högre grad än hvad nu redan ägt rum användas inom ofvannämnda
lan. Riksdagen har därför ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Majrts
förvarande framställning och har sålunda medgifvit, att ytterligare en
landtbruksingenjör må från och med år 1909 anställas med enahanda
aflönmgsförmåner, som för närvarande äro landtbruksingenj örer beviljade,
samt för beredande af tillgång härtill höjt anslaget till landtbruksingenjorer
och deras biträden, nu 52,500 kronor med 2,000 kronor till 54,500
kronor.
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
13
Länsveterinärer och veterinärstipendiater.
7:o) Eclers Kung! Magt har föreslagit Riksdagen att för höjning
af stipendierna för de civila veterinärstipendiaterna med 200 kronor för
hvarje eller från 400 till 600 kronor höja anslaget till länsveterinärer
och veterinärstipendiater från 59,700 kronor till 60,500 kronor eller
med 800 kronor.
Riksdagen har för höjning af stipendierna för de civila veterinärstipendiaterna
med 200 kronor för hvarje eller från 400 till 600 kronor
höjt anslaget till länsveterinärer och veterinärstipendiater från 59,700
kronor med 800 kronor till 60,500 kronor.
Fiskerinäringens understöd.
8:o) Eders Kungi. Maj:t har föreslagit Riksdagen att höja anslaget
till fiskerinäringens understöd, nu 68,000 kronor, till 13,000 kronoi,
eller med 5,000 kronor.
Mot anvisande af medel till bestridande af underhålls- och driftkostnaderna
för det för fiskeriadministrationens behof afsedda fartyg,
som beräknas blifva färdigbyggdt i början af år 1909, har Riksdagen
icke haft något att erinra. Då emellertid, på sätt landtbruksstyielsen
anfört, det icke är möjligt att med någon säkerhet beräkna driftkostnaderna,
innan någon tids erfarenhet vunnits rörande desamma, hai
Riksdagen funnit det begärda anslaget böra uppföras å extra stat och
har alltså med uppförande af det ordinarie anslaget till fiskerinäringens
understöd med oförändradt belopp, för bestridande af underhålls- och
driftkostnader för ett fartyg för fiskeriadministrationens behof, pa extra
stat för år 1909 beviljat ett belopp af 5,000 kronor.
Domänstyrelsen.
9:o) I en den 7 februari innevarande år aflåten proposition
n:r 39 har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande af bilagdt utdrag af
statsrådsprotokollet öfver jordbruksärenden för samma dag, föreslagit
Riksdagen att
dels godkänna följande förslag till aflöningsstat för domänstyrelsen
att tillämpas från och med år 1909:
14
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
Kronor. |
||||
Lön. I |
Tjänst- görings- pennin- gar. |
Orts- tillagg. |
Summa, |
|
G eneraldirektören och chefen |
||||
arfvode ............................ |
— |
_ |
_ |
15,000 |
1 byråchef............................ |
5,000 |
2,500 |
600 |
8,100 |
5 byråchefer....................... |
25,000 |
12,500 |
3,000 |
40,500 |
1 ombudsman och fiskal.... |
8,600 |
1,800 |
400 |
5,800 |
1 första gradens tjänsteman |
2,200 |
1,500 |
300 |
4,000 |
8 första gradens tjänstemän |
17,600 |
12,000 |
2,400 |
32,000 |
1 förste vaktmästare ........ |
900 |
450 |
150 |
1,500 |
1 vaktmästare .................... |
700 |
350 |
150 |
1,200 |
1 » .................... |
700 |
350 |
150 |
1,200 |
Till arfvoden åt amanuenser |
j |
|||
och biträden samt för |
||||
byggnadsplaners gransk- |
||||
ning, flitpenningar åt extra |
||||
tjänstemän och extra vakt- |
||||
mästare, vikariatsersätt- |
||||
ning samt trycknings- |
1 |
• |
||
kostnader ........................ |
— |
— 1 |
1 |
53,700 |
Summa kronoij |
—| |
— | |
1 i |
163,000 |
IEfter 5 år kan lönen höjas med
f 600 kronor.
»Efter 5 år kan lönen höjas med
> 500 kronor och efter 10 år
med ytterligare 500 kronor,
i Efter 5 år kan lönen höjas med
l 500 kronor, efter 10 år med ytterligare
500 kronor och efter 15 år
med än ytterligare 500 kronor.
Efter 5 år kan lönen höjas med
100 kronor.
Anm.
Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så länge denna
förmån kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå äfvensom å lönen afdragas 100 kronor årligen.
dels godkänna följande allmänna villkor och bestämmelser för åtnjutande
af det i staten upptagna arfvode för generaldirektören och öfriga
lör ordinarie befattningshafvande föreslagna aflöningsförmåner, nämligen
att innehafvare af ordinarie befattning i domänstyrelsen skall vara
underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i
åligganden, som vid en möjligen inträdande förändrad organisation^ af
ämbetsverket eller dess särskilda afdelningar eller eljest i allmänhet kan
varda, stadgad, samt i sådant hänseende, äfvensom, därest ämbetsverkets
ställning inom statsförvaltningen så förändras, att detsamma ej längre
kan såsom själfständigt ämbetsverk anses, eller därest vissa ifrågavarande
ämbetsverk tillhörande göromål öfverflyttas till annat ämbetsverk, vara
pliktig att, med bibehållande af den tjänstegrad och den aflöning, han
innehar, efter ny eller förändrad arbetsordning sköta de med befattnin
-
Riksdagens Skrif velse N:o 9. 15
gon förenade göromål eller, efter Kungl. Maj:ts förordnande, tjänstgöra
i det verk, till livilket göromålen öfverlämnas;
att med ordinarie befattning i domänstyrelsen icke må förenas
annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat;
att med ordinarie befattning i nämnda ämbetsverk ej heller må
förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för
verk eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit
såsom aktiebolag registreradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant
verk eller bolag eller annan tjänstebefattning af hvad slag som helst,
såframt ej, hvad angår chef eller ledamot, Kungl. Maj:t och, livad angår
innehafvare af annan befattning, domänstyrelsen uppå därom gjord framställning
och efter pröfning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning
ej må anses inverka hinderlig! för tjänstgöringen i ämbetsverket,
finner uppdraget eller befattningen kunna få tills vidare mottagas
och bibehållas;
att tjänsteman i första lönegraden är skyldig att tjänstgöra å den
särskilda befattning inom graden, där domänstyrelsen, till befordrande
af arbetets oafbrutna gång, finner honom lämplig och behöflig;
att, där generaldirektören åtnjuter ledighet och särskild vikarie
för honom förordnas, på pröfning af Kungl. Maj:t beror, huru stor del
af arfvodet skall till vikarien afstås;
att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattnings
innehafvare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men för
den tid, han eljest varit från tjänstgöring befriad, skola utgå till den,
som erhållit förordnande att uppehålla befattningen
att tjänsteman eller betjänt, som af sjukdom hindras att sin befattning
förrätta, äger uppbära hela lönen jämte ortstillägget, men att den,
som undfår ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter,
tjänstgöring hos riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra särskilda
uppdrag eller i behörig ordning afstänges från tjänstgöring ellei
eljest är lagligen förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas att
under ledighet utöfver sina tjänstgöringspenningar afstå så mycket af
lönen eller ortstillägget, som för befattningens uppehållande erfordras
eller eljest pröfvas skäligt;
att aflöning ej må utgå till tjänsteman eller betjänt för tid, hvarunder
han af hållit sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig
ordning erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;
att, därest tjänsteman eller betjänt varder afstängd från tjänstgöring
eller i häkte tagen, den del af hans aflöning, som icke af domänstyrelsen
pröfvas höra användas till befattningens uppehållande, skall
16 Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
under tiden innehållas, såvida ej domänstyrelsen rinner skäligt låta honom
uppbära något däraf;
att vid sjukdomsfall eller när det erfordras till följd af tjänsteresa
eller _ för beredande af semester, tjänsteman af lägre grad skall
vara skyldig att, om han förordnas till högre befattning- i domänstyrelsen,
densamma bestrida, där fråga är om förordnande för generaldirektören
mot den ersättning, Kungl. Maj:t bestämmer, men eljest mot åtnjutande,’
om förordnandet erfordras till följd af sjukdomsförfall, af de för befattningen
anslagna tjänstgöringspenningar och, om förordnandet föranledes
af tjänsteresa eller semester, af mot nämnda tjänstgöringspenningar
svarande belopp i stället för egna tjänstgöringspenningar, dock
ej längre än sammanlagdt tre månader under ett och samma kalenderår;
att, därest förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande
af befattning i samma lönegrad är i staten medgifven, tidpunkten för
första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under villkor
att innehafvaren under mer än fyra femtedelar af den tjänstetid, som
erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med godt vitsord bestridt
sin egen eller, på grund af förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort
annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom
till last den tid, han åtnjutit semester, och för andra förhöjningen, om
sådan äger rum, efter ytterligare fem år, på samma villkor, samt för
tredje förhöjningen, därest sådan kan ske, efter än ytterligare fem år,
äfvenledes på samma villkor, under iakttagande, hvad hvar och en af
omförmälda löneförhöjningar angår, att den högre aflöningen ej får tillträdas
förr än vid början af kalenderaret näst efter det, hvarunder den
stadgade tjänsteåldern blifvit uppnådd; börande löntagare därvid till
godoräknas den tid, som före den nya aflöningsstatens trädande i kraft
förflutit från hans tillträde till befattningen, vare sig på grund af fullmakt
eller konstitutorial eller på grund af förordnande i följd af frågan
om domänstyrelsens omorganisation;
att jägmästare, som vinner anställning som första gradens tjänsteman
hos domänstyrelsen, äger för ålderstilläggs åtnjutande tillgodoräkna
sig den tid, han ägt att för samma ändamål räkna sig tillgodo vid den
förut innehafda tjänsten;
att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande
af löneförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänsteålder,
som berättigar honom till pension, icke må samma förhöjning tillträda;
att styrelsens chef och tjänstemän äga årligen, när sådant utan
hinder för göromålens behöriga gång kan ske, åtnjuta semester, chefen
samt tjänstemännen af tredje och andra lönegraden en livar under en
Riksdagens Skrifvelse N;o 9. 17
och eu half månad samt tjänstemännen af första lönegraden en hvarunder
en månad;
att tjänsteman, som har sig anförtrodd uppbörd eller kontroll å
uppbörd, är pliktig att å tid åt året, som åt generaldirektören bestämmes,
begagna sig af semester;
att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, entledigande
eller dödsfall själfva lönen äfvensom ortstillägget utgå till månadens
slut;
att generaldirektör, hvilken i minst 12 år innehaft generaldirektörsförordnande,
skall vara berättigad att å allmänna indragningsstaten i
pension uppbära 6,000 kronor;
att, om generaldirektör, innan han uppnått 12 tjänstår, antingen
på grund af sjukdom befinnes till nöjaktig vidare tjänstgöring oförmögen
eller ock utan egen begäran nödgas afgå från sin befattning,
utan att på grund af tjänstefel hafva förverkat densamma, han skall
vara berättigad att, likaledes å allmänna indragningsstaten, i pension
uppbära 5,000 kronor, då afgången sker före eller vid 6 tjänstår, samt
5,500 kronor, där afgången sker efter 6, men före 12 tjänstår;
att såsom pensionsafgift skall å det för generaldirektören bestämda
arfvodet afdragas ett årligt belopp af 360 kronor;
att beträffande öfriga befattningshafvande skall i fråga om skyldighet
att från tjänsten afgå äfvensom i fråga om rätt till pension gälla
hvad i särskild lag angående civila tjänstinnehafvares rätt till pension
är vid tiden för den nya lönestatens ikraftträdande eller, såvidt angår
innehafvare af befattning, som därefter tillträdes, vid tillträdet till befattningen
stadgadt; samt
att den, som tillträder den nya aflöningsstaten, skall vara skyldig
underkasta sig, efter Kung! Maj:ts bestämmande, upphörande af eller
minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller
utgå för bestyr i sammanhang därmed;
dels förklara
ej mindre, att enhvar, som med eller efter ingången af år 1909
tillträder ordinarie befattning i domänstyrelsen, skall vara skyldig att
underkasta sig förberörda villkor och bestämmelser,
än äfven, att de förutvarande innehafvare af ordinarie befattningar
i nämnda styrelse, hvilka icke före den 1 november 1908 anmäla, att
de vilja underkasta sig den nya aflöningsstaten samt nämnda villkor
och bestämmelser, och som icke kunna lagligen därtill förbindas, skola
varda bibehållna vid dem dittills tillkommande aflöningsförmåner Äfvenså.
till Riksd. Prof. 1908. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 9 Häft. 3
som, i
lag,
18 Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
den mån ej annat föranledes af bestämmelserna i förenämnda
vid den rätt till pension, som dittills tillkommit dem;
dels ock i riksstaten uppföra anslaget till domänstyrelsen, nu 94,000
kronor, med ett med 69,000 kronor till 163,000 kronor förböj dt belopp.
Riksdagen får anmäla, att Riksdagen
dels beslutat att godkänna följande aflöningsstat för domänstyrelsen:
Generldirektören och chefen
...................................
1 byråchef...........................
5 byråchefer........................
1 ombudsman och fiskal
1 l:a gradens tjänsteman
8 l:a gradens tjänstemän
1 förste vaktmästare........
1 vaktmästare.....................
1 » .....................
Till arfvoden åt amanuenser
och biträden samt
för byggnadsplaners
granskning, flitpenningar
åt extra tjänstemän
och extra vaktmästare,
vikariatsersättning samt
tryckningskostnader.
Kronor
Lön.
7.000
5.000
25,000
3,600
2,200
17,600
900
700
700
Summa kronor)
Anm. Därest vaktmästare i sådan
förmån kvarstår, ortstillägg
Tjänst- görings- pen- ningar |
Orts- tillägg |
Summa |
3,000 |
1,000 |
11,000 |
2,500 |
600 |
8,100 |
12,500 |
3,000 |
40,500 |
1,800 |
400 |
5,800 |
1,500 |
300 |
4,000 |
12,000 |
2,400 |
32,000 |
450 |
150 |
1,500 |
350 |
150 |
1,200 |
350 |
150 |
1,200 |
53,700 |
||
— |
159,000; |
) Efter 5 år kan lönen
V höjas med 600
j kronor.
[Efter 5 år kan lönen
höjas med 500 kronor
och efter 10
år med ytterligare
500 kronor.
Efter 5 år kan lönen
höjas med 500 kronor,
efter 10 år
> med ytterligare
500 kronor och
efter 15 år med än
ytterligare 500 kronor.
(Efter 5 ar kan lönen
höjas med 100
kronor.
egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall så länge denna
ej till honom utgå äfvensom å lönen afdragas 100 kronor årligen.
dels beslutat, att under ofvanstående lönestat skall införas följande
bestämmelse:
19
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
»Denna lönestat träder i kraft den 1 januari 1909, under förutsättning
att Kungl. Maj:t dessförinnan meddelar föreskrift därom, att samtlige
ordinarie tjänstemän och betjänte skola, i den män ej undantag
kunna anses böra stadgas eller för särskilda fall efter pröfning medgifvas,
vara å tjänsterummet tillstädes minst G timmar hvarje söckendag»;
dels godkänt följande villkor och bestämmelser för åtnjutande af
de i staten upptagna aflöningsförmåner:
att innehafvare af ordinarie befattning i domänstyrelsen skall vara
underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i
åligganden, som vid en möjligen inträdande förändrad organisation af
ämbetsverket eller dess särskilda afdelningar eller eljest i allmänhet kan
varda stadgad, samt i sådant hänseende, äfvensom därest ämbetsverkets
ställning inom statsförvaltningen så förändras, att detsamma ej längre
kan såsom själfständigt ämbetsverk anses, eller därest vissa ifrågavarande
ämbetsverk tillhörande göromål öfverflyttas till annat ämbetsverk,
vara pliktig att, med bibehållande af den tjänstegrad och den
aflöning han innehar, efter ny eller förändrad arbetsordning sköta de
med befattningen förenade göromål eller, efter Kungl. Maj:ts förordnande,
tjänstgöra i det verk, till hvilket göromålen öfverlämnas;
att med ordinarie befattning i domänstyrelsen icke må förenas
annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat;
att med ordinarie befattning i nämnda ämbetsverk ej heller må
förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för
verk eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit
såsom aktiebolag registreradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant
verk eller bolag eller annan tjänstebefattning af hvad slag som helst,
så framt ej, hvad angår chef eller ledamot, Kungl. Maj:t och, hvad
angår innehafvare af annan befattning, domänstyrelsen uppå därom
gjord framställning och efter pröfning, att ifrågavarande uppdrag eller
tjänstebefattning ej må anses inverka hinder ligt för tjänstgöringen i
ämbetsverket, finner uppdraget eller befattningen kunna få tills vidare
mottagas och bibehållas;
att tjänsteman i första lönegraden är skyldig att tjänstgöra å den
särskilda befattning inom graden, där domänstyrelsen, till befordrande
af arbetets oafbrutna gång, finner honom lämplig och behöflig;
att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattnings
innehafvare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men för
den tid, han eljest varit från tjänstgöring befriad, skola utgå till den,
som erhållit förordnande att uppehålla befattningen;
20
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
att tjänsteman eller betjänt, som af sjukdom hindras att sin befattning
förrätta, äger uppbära hela lönen jämte ortstillägget, men att
den, som undfår ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter,
tjänstgöring hos Riksdagen, dess utskott eller revisorer eller
andra särskilda uppdrag eller i behörig ordning afstänges från tjänstgöring
eller eljest är lagligen förhindrad att sköta befattningen, kan
förpliktas att under ledigheten utöfver sina tjänstgöringspenningar afstå
så mycket af lönen eller ortstillägget, som för befattningens uppehållande
erfordras eller eljest pröfvas skäligt;
att aflöning ej må utgå till tjänsteman eller betjänt för tid, hvarunder
han afliållit sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig
ordning erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;
att, därest tjänsteman eller betjänt varder afstängd från tjänstgöring
eller i häkte tagen, den del af hans aflöning, som icke af domänstyrelsen
pröfvas böra användas till befattningens uppehållande, skall
under tiden innehållas, såvida ej domänstyrelsen finner skäligt låta
honom uppbära något däraf;
att vid sjukdomförfall eller när det erfordras till följd af tjänsteresa
eller för beredande af semester, tjänsteman af lägre grad skall
vara skyldig att, om han förordnas till högre befattning i domänstyrelsen,
densamma bestrida mot åtnjutande, om förordnandet erfordras
till följd af sjukdomsfall, af de för befattningen anslagna tjänstgöringspenningar
och, om förordnandet föranledes af tjänsteresa eller semester,
af mot nämnda tjänstgöringspenningar svarande belopp i stället för
egna tjänstgöringspenningar, dock ej längre än sammanlagdt tre månader
under ett och samma kalenderår;
att, därest förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande
af befattning i samma lönegrad är i staten medgifven, tidpunkten för
första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under villkor
att inneliafvaren under mer än fyra femtedelar af den tjänstetid, som
erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med godt vitsord bestridt
sin egen eller, på grund af förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort
annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom
till last den tid, han åtnjutit semester, och för andra förhöjningen, om
sådan äger rum, efter ytterligare fem år, på samma villkor, samt för
tredje förhöjningen, därest sådan kan ske, efter än ytterligare fem år,
äfvenledes på samma villkor, under iakttagande, hvad hvar och en af
omförmälda löneförhöjningar angår, att den högre aflöningen ej får tillträdas
förr än vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den
stadgade tjänsteåldern blifvit uppnådd; börande löntagare därvid till
-
21
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
godoräknas den tid, Korn före den nya aflöningsstatens trädande i kraft
förflutit från hans tillträde till befattningen, vare sig på grund af fullmakt
eller konstitutorial eller på grund af förordnande i följd af frågan
om domänstyrelsens omorganisation;
att jägmästare, som vinner anställning som första gradens tjänsteman
hos domänstyrelsen, äger för ålderstilläggs åtnjutande tillgodoräkna
sig den tid, han ägt att för samma ändamål räkna sig till godo
vid den förut innehafda tjänsten;
att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande
af löneförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänsteålder, som berättigar
honom till pension, icke må samma förhöjning tillträda;
att styrelsens chef och tjänstemän äga årligen, när sådant utan
hinder för göromålens behöriga gång kan ske, åtnjuta semester, chefen
samt tjänstemännen af tredje och andra lönegraden enhvar under en
och en half månad samt tjänstemännen af första lönegraden enhvar
under en månad;
att tjänsteman, som har sig anförtrodd uppbörd eller kontroll å
uppbörd, är pliktig att å tid af året, som af generaldirektören bestämmes,
begagna sig af semester;
att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, entledigande
eller dödsfall själfva lönen äfvensom ortstillägget utgå till månadens
slut;
att i fråga om skyldighet att från tjänsten afgå äfvensom i fråga
om rätt till pension skall gälla, hvad i särskild lag angående civila
tjänstinnehafvares rätt till pension är vid tiden för den nya lönestatens
ikraftträdande eller, såvidt angår innehafvare af befattning som därefter
tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgadt; samt
att den, som tillträder den nya aflöningsstaten, skall vara skyldig
underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande af eller
minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller
utgå för bestyr i sammanhang därmed;
dels förklarat
ej mindre, att enhvar, som med eller efter ingången af år 1909
tillträder ordinarie befattning i domänstyrelsen, skall vara skyldig att
underkasta sig förberörda villkor och bestämmelser,
än äfven att de förutvarande innehafvare af ordinarie befattningar
i nämnda styrelse, hvilka icke före den 1 november 1908 anmäla, att
de vilja underkasta sig den nya aflöningsstaten samt nämnda villkor
och bestämmelser, och som icke kunna lagligen därtill förbindas, skola
varda bibehållna vid dem dittills tillkommande aflöningsförmåner äfven
-
22
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
som, i den mån ej annat föranledes af bestämmelserna i förenämnda
lag, vid den rätt till pension, som dittills tillkommit dem; samt
dels beslutat att i riksstaten uppföra anslaget till domänstyrelsen,
nu 94,000 kronor, med ett med 65,000 kronor till 159,000 kronor
förhöj dt belopp.
Skogsväsendet.
10:o) Enligt hvad Riksdagen i särskild skrifvelse anmält har Riksdagen
dels fastställt stater för skogsstaten och de allmänna skogsläroverken
äfvensom allmänna villkor och bestämmelser för åtnjutande af
de i nämnda stater för ordinarie befattningshafvande upptagna aflöningsförmånerna;
dels
förklarat,
ej mindre att enhvar, som med eller efter 1909 års ingång tillträder
ordinarie befattning vid skogsstaten eller statens skogsläroverk,
skall vara pliktig att underkasta sig nyssberörda villkor och bestämmelser,
än äfven att de förutvarande innehafvare af ordinarie befattningar
vid skogsstaten eller statens skogsläroverk, hvilka icke före den 1
november 1908 anmäla, att de vilja underkasta sig den nya aflöningsstaten
samt nämnda villkor och bestämmelser, och som icke lagligen
kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna vid dem dittills tillkommande
aflöningsförmåner äfvensom, i den mån ej annat må föranledas
af bestämmelserna i gällande lag angående civila tjänstinnehafvares
rätt till pension, vid den rätt till pension, som dittills tillkommit dem;
dels ej mindre höjt bestämda anslagen till skogsstaten, nu 680,108
kronor, med 433,392 kronor till 1,113,500 kronor, och till statens skogsläroverk,
nu 58,800 kronor, med 30,250 kronor till 89,050 kronor, än
äfven i riksstaten uppfört det nu till 100,000 kronor upptagna förslagsanslaget
till ålderstillägg åt skogsstaten och skogsinstitutets lärarpersonal
under förändrad rubrik »till ålderstillägg åt personalen vid skogsstaten
och skogsläroverken» med ett förhöjdt belopp af 110,000 kronor;
dels, med fastställande af den föreslagna beräkningen af anslaget
till Skogshålls skogsskola, höjt reservationsanslaget till enskilda skogsundervisningen,
nu 5,600 kronor, med 2,000 kronor till 7,600 kronor;
dels medgifvit, att af reservationsanslaget till kronoskogarnas förvaltning
och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet för år 1908 ett
belopp af 3,300 kronor må användas till anställande under nämnda år
af en andra skogsingenjör;
23
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
dels fastställt stat för statens skogsförsöksanstalt; samt
dels slutligen i riksstaten upptagit reservationsanslaget till kronoskogarnas
förvaltning och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet,
nu 2,264,792 kronor, till ett med 304,058 kronor förhöjdt belopp, eller
till 2,568,850 kronor;
så att anslaget till skogsväsendet erhållit följande uppställning:
bestämdt anslag:
för skogsstaten........................ kronor 1,113,500: —
,, statens skogsläroverk ... „ 89,050: — kronor 1,202,550: —
förslagsanslag:
till ålderstillägg åt personalen vid skogsstaten
och skogsläroverken................................................ „ 110,000: —
reservationsanslag:
till enskilda skogsundervis
ningen.
................................. kronor 7,600: —
till kronoskogarnas förvaltning
och befrämjande af
skogsväsendet i allmänhet „ 2,568,850: — ^ 2,576,450: —
Summa kronor 3,889,000: —
hvarigenom det nuvarande anslaget till skogsväsendet i dess helhet
ökats med 779,700 kronor.
Landtmäteristaten.
ll:o) I punkten 11 under förevarande hufvudtitel har Eders Kung!.
Maj:t till en början föreslagit Riksdagen att dels godkänna det i statsrådsprotokollet
intagna förslaget till stat för landtmäteristyrelsen äfvensom
de villkor och bestämmelser, som föreslagits för åtnjutande af de
i samma stat upptagna aflöningsförmåner; dels förklara, ej mindre att
enhvar, som med eller efter ingången af år 1909 tillträder ordinarie
befattning i landtmäteristyrelsen, skall vara pliktig att underkasta sig
ofvanberörda villkor och bestämmelser, än äfven att de förutvarande
24
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
innehafvare af ordinarie befattningar i nämnda styrelse, hvilka icke före
den 1 november 1908 anmäla, att de vilja underkasta sig den nya
aflöningsstaten samt nämnda villkor och bestämmelser, och som icke
lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna vid dem dittills
tillkommande aflöningsförmåner äfvensom, i den mån ej annat föranledes
af bestämmelserna i förenämnda lag, vid den rätt till pension, som
dittills tillkommit dem; dels ock böja anslaget till landtmäteristyrelsen,
nu 36,400 kronor, med 36,300 kronor eller till 72,700 kronor.
Riksdagen, som, efter att i anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom
framlagda förslag fattat beslut om inrättandet af ett jordregister,
förehaft till behandling Eders Kungl. Maj:ts föreliggande förslag till
organisation af landtmäteristyrelsen, bar ansett sig böra i hufvudsak
ansluta sig till hvad Eders Kungl. Maj:t i detta afseende föreslagit.
Därest jordregistrets uppläggande skulle påkalla ökadt arbete inom
landtmäteristyrelsen, måste dock detta arbete blifva af öfvergående
natur och följaktligen icke inverka på det nu ifrågavarande bestämmandet
af styrelsens ordinarie arbetskrafter. Den af Eders Kungl. Maj:t i
förevarande hänseende framlagda lönestat öfverensstämmer hufvudsakligen
med de af Riksdagen senast beslutade löneregleringar för ämbetsverk
af jämförlig beskaffenhet; och finner sig Riksdagen alltså böra
godkänna densamma, dock med den afvikelse, att Riksdagen i likhet
med löneregleringskommittén anser, att vid ämbetsverket böra anställas
endast två vaktmästare, en förste och en andre vaktmästare. Behofvet
af en tredje vaktmästare, hvilket nu förefinnnes, torde väsentligen vara
föranledt af den nuvarande otjänliga belägenheten af verkets lokaler.
Men vid förestående inredande af nya lokaler för landtmäteristyrelsen
torde sådana anordningar kunna göras, att nämnda behof ej vidare
kommer att göra sig gällande; och vid sådant förhållande synes till
fyllest, att åt det ökade vaktmästarebiträde, som tills vidare erfordras,
anvisas arfvode från anslaget till extra tjänstemän och biträden samt
vikariatsersättning, hvilket i anledning däraf synes böra höjas med 500
kronor till 23,500 kronor. I öfverensstämmelse härmed kommer statens
slutsumma att minskas med 700 kronor, eller från 72,700 kronor till
72,000 kronor.
Hvad beträffar frågan om den tid ordinarie tjänstinnehafvare
skall vara skyldig att vara tillstädes å ämbetsrummet, har departementschefen
till statsrådsprotokollet uttalat, att föreskrift därom borde i sinom
tid utfärdas i öfverensstämmelse med hvad som skett i fråga om statskontoret.
I likhet med hvad Riksdagen förut vid detta riksmöte beslutat
i afseende å löneregleringar för ämbetsverk, har Riksdagen emellertid
Riksdagens Skrifvelse N:o 9. 25
ansett, att bestämmelse i nu angifna riktning bör uppställas såsom förutsättning
för Riksdagens godkännande af den föreslagna aflöningsstaten.
Mot de föreslagna villkoren och bestämmelserna för åtnjutande af
de nya aflöningsförmånerna bär Riksdagen icke haft något att erinra.
Riksdagen får sålunda anmäla, att Riksdagen, med anledning af
Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition,
dels godkänt följande aflöningsstat för landtmäteristyrelsen:
1 |
; Lön. |
Tjänst- J |
Orts- ! |
Summa.; 1 |
1 öfverdirektör ...... |
6,200 |
2,800 |
1,000 |
i 10,000 ! |
1 byråchef ........... |
5,000 |
2,500 |
600 |
8,100 i |
1 dito ............ |
5,000 |
2,500 |
600 |
8,100 / |
1 landtmäterifiskal... |
3,600 |
1,800 |
400 |
5,800 1 |
1 arkivarie ............ |
3,600 |
1,800 |
400 |
5,800 j |
1 ingenjör.............. |
2,200 |
1,500 |
300 |
4,000 |
1 dito ............... |
2,200 |
1,500 |
300 |
4,000 |
1 förste vaktmästare |
900 |
450 |
150 |
1,500 |
1 vaktmästare......... Till extra tjänstemän |
700 |
350 |
150 |
1,200 |
vikariatsersättning |
- |
— |
23,500 |
|
Summa |
— |
72,000 1 |
Efter 5 år kan lönen,
liöjas med 600 kronor.
i Efter 5 år kan lönen
höjas med 500 kronor
och efter 10 år
med ytterligare 500*
kronor.
Efter 5 år kan lönenj
höjas med 500kro-j
nor, efter 10 år
med ytterligare 500
kronor och efter
15 år med Un ytterligare
500 kronor.
I
, Efter 5 år kan lönen;
höjas med lOOkro-j
nor.
Anm. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt
bränsle, skall, så länge denna förmån kvarstår, ortstillägg ej till
honom utgå äfvensom å lönen afdragas 100 kronor årligen.
dels beslutat, att under ofvanstående aflöningsstat skall införas
följande bestämmelse:
»Denna lönestat träder i kraft den 1 januari 1909, under förutsättning
att Kungl. Maj:t dessförinnan meddelar föreskrift därom att
samtlige ordinarie tjänstemän och betjänte skola, i den mån ej undantag
kunna anses böra stadgas eller för särskilda fall efter pröfning
medgifvas, vara å tjänsterummet tillstädes minst sex timmar hvarje
söckendag»;
Bih. till Riksd. Prof. 1908. 10 Sami. 1 Afd, 1 Band. 9 Höft.
4
26 Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
dels godkänt följande villkor och bestämmelser för åtnjutande
af de i staten upptagna aflöningsförmåner, nämligen:
att innehafvare af ordinarie befattning i landtmäteristyrelsen skall
vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning
i åligganden, som vid en möjligen inträdande förändrad organisation
af ämbetsverket eller dess särskilda afdelningar eller eljest i allmänhet
kan varda stadgad, samt i sådant hänseende, äfvensom därest ämbetsverkets
ställning inom statsförvaltningen så förändras, att detsamma ej
längre kan såsom själfständigt ämbetsverk anses, eller därest vissa
ifrågavarande ämbetsverk tillhörande göromål öfverflyttas till annat
ämbetsverk, vara pliktig att, med bibehållande af den tjänstegrad och
den aflöning han innehar, efter ny eller förändrad arbetsordning sköta
de med befattningen förenade göromål eller, efter Kungl. Maj:ts förordnande,
tjänstgöra i det verk, till hvilket göromålen öfverlämnas;
att med ordinarie befattning i landtmäteristyrelsen icke må
förenas annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat;
att med ordinarie befattning i nämnda ämbetsverk ej heller må
förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för
verk eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit
såsom aktiebolag registreradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant
verk eller bolag eller annan tjänstebefattning af hvad slag som helst,
så framt ej, hvad angår chef eller ledamot, Kungl. Maj:t och, hvad
angår innehafvare af annan befattning, landtmäteristyrelsen uppå därom
gjord framställning och efter pröfning, att ifrågavarande uppdrag eller
tjänstebefattning ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen i
ämbetsverket, finner uppdraget eller befattningen kunna få tills vidare
mottagas och bibehållas;
att tjänsteman i landtmäteristyrelsen icke äger, byråchef, fiskal
och arkivarie utan Kungl. Maj:ts och annan tjänsteman utan styrelsens
efter särskild pröfning i hvarje fall lämnade tillstånd, utföra landtmäteriförrättningar
i orterna;
att tjänsteman i första lönegraden är skyldig att tjänstgöra uti
den särskilda befattning inom graden, där landtmäteristyrelsen, till
befordi ande af arbetets oafbrutna gång’, finner honom lämplig och
behöflig;
att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattnings
innehafvare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, menför
den tid, han eljest varit från tjänstgöring befriad, skola utgå till den,
som uppehållit befattningen;
27
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
att den, som af sjukdom hindras att silf befattning förrätta, äger
uppbära hela lönen jämte ortstillägget, men att den, som undfår ledighet
för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos
Riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra särskilda uppdrag
eller i behörig ordning afstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen
förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas att under ledigheten
utöfver sina tjänstgöringspenningar afstå så mycket af lönen eller
ortstillägget, som för befattningens uppehållande erfordras eller eljest
pröfvas skäligt;
att aflöning ej må utgå till tjänsteman eller betjänt för tid, hvarunder
han afhållit sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig
ordning ei''hållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;
att, därest tjänsteman eller betjänt varder afstängd från tjänstgöring
eller i häkte tagen, den del af hans aflöning, som icke af landtmäteristyrelsen
pröfvas böra användas till befattningens uppehållande,
skall under tiden innehållas, såvida ej landtmäteristyrelsen finner skäligt
låta honom uppbära något däraf;
att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras för beredande af
semester, tjänsteman af lägre grad skall vara skyldig att, om han förordnas
till högre befattning i landtmäteristyrelsen, densamma, mot åtnjutande
i förstnämnda fall af de för befattningen anslagna tjänstgöringspenningar,
men i senare fallet af däremot svarande belopp i
stället för egna tjänstgöringspenningar, bestrida, dock ej längre än
sammanlagdt tre månader under ett och samma kalenderår;
att, därest förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande
af befattning i samma lönegrad är i staten medgifven, tidpunkten för
första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under villkor
att innehafvare!! under mer än fyra femtedelar af den tjänstetid, som
erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med godt vitsord bestridt
sin egen eller, på grund af förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort
annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom
till last den tid han åtnjutit semester, och för andra förhöjningen, om
sådan äger rum, efter ytterligare fem år, på samma villkor, samt för
tredje förhöjningen, därest sådan kan ske, efter än ytterligare fem år,
äfvenledes på samma villkor, under iakttagande, hvad hvar och en af
omförmälda löneförhöjningar angår, att den högre aflöningen ej får
tillträdas förr än vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder
den stadgade tjänsteåldern blifvit uppnådd; börande löntagare därvid
tillgodoräknas den tid, som före den nya aflöningsstatens trädande i
kraft förflutit från hans tillträde till befattningen, vare sig på grund
28
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
af fullmakt eller konstitutorial eller på grund af förordnande i följd
af frågan om landtmäteristyrelsens omorganisation;
att likväl löntagare, som, då lian intjänat stadgad tid för erhållande
af löneförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänsteålder,
som berättigar honom till pension, icke må samma förhöjning tillträda;
att tjänstemännen äga årligen, när sådant utan hinder för göromålens
behöriga gång kan ske, åtnjuta semester, chefen samt tjänstemännen
af tredje och andra lönegraden enhvar under en och en half
månad samt tjänstemännen af första lönegraden enhvar under en månad;
att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, entledigande
eller dödsfall själfva lönen äfvensom ortstillägget utgå till
månadens slut;
att i fråga om skyldighet att från tjänsten afgå äfvensom i fråga
om rätt till jDension skall gälla hvad i särskild lag angående civila
tjänstinnehafvares rätt till pension är vid tiden för den nya lönestatens
ikraftträdande eller, såvidt angår innehafvare af befattning, som därefter
tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgadt; samt
att den, som tillträder den nya aflöningsstaten, skall vara skyldigunderkasta
sig, efter Ivungl. Maj:ts bestämmande, upphörande af eller
minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller
utgå för bestyr i sammanhang därmed;
dels förklarat,
ej mindre att enhvar, som med eller efter ingången af år 1909
tillträder ordinarie befattning i landtmäteristyrelsen, skall vara pliktig
att underkasta sig ofvanberörda villkor och bestämmelser,
än äfven att de förutvarande innehafvare af ordinarie befattningar
i nämnda styrelse, hvilka icke före den 1 november 1908 anmäla, att
de vilja underkasta sig den nya aflöningsstaten samt nämnda villkor
och bestämmelser, och som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola
varda bibehållna vid dem dittills tillkommande aflöningsförmåner äfvensom,
i den mån ej annat föranledes af bestämmelserna i förenämnda
lag, vid den rätt till pension, som dittills tillkommit dem;
dels ock höjt anslaget till landtmäteristyrelsen, nu 36,400 kronor,
med 35,600 kronor eller till 72,000 kronor.
12:o) I eu den 13 januari innevarande år till Riksdagen aflåten
proposition, n:o 63, har Eders Kung]. Maj:t, under åberopande af bilagdt
utdrag af statsrådsprotokollet öfver jordbruksärenden för samma dag,
föreslagit Riksdagen att
dels godkänna följande förslag till aflöningsstat för landtmäteristaten
i orterna att tillämpas från och med år 1909:
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
29
K |
r o n c |
1* |
||||
. |
Lön |
Tjllnst- görings- penningnr |
Ortslill- liigg |
Arfvoden |
Sunnnu |
|
1 förste landtmätare |
4,000 |
2,000 |
400 |
6,400 |
||
1 > » |
4,000 |
2,000 |
200 |
6,200 |
Efter 5 år kan |
|
4 » » |
16,000 |
8,000 |
800 |
— |
24,800 |
lönen höjas |
1 » » |
4.000 |
2.000 |
— |
— |
6,000 102,000 |
|
17 » » |
68,000 |
34,000 |
— |
— |
||
1 amanuens ............. |
— |
— |
2.000 |
2,000 |
||
5 amanuenser............ |
— |
— |
10,000 |
10,000 |
||
vikariatsersättning..... |
4,000 Summa |
4,000 161,400 |
dels godkänna följande villkor och bestämmelser för åtnjutande
af de i staten upptagna aflöningsförmåner, nämligen:
att förste landtmätare skall vara underkastad såväl den vidsträcktare
tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden som ock
den reglering af tjänstgöringsområde, som kan varda föreskrifven, vare
sig vid en möjligen inträdande förändrad organisation af landtmåteristaten
eller särskilda delar däraf eller eljest;
att med förstelandtmätarbefattning icke må förenas annan tjänst
å rikets, Riksdagens eller kommuns stat;
att med förstelandtmätarbefattning icke heller må förenas vare
sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller
bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit såsom
aktiebolag registreradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk
eller bolag eller annan tjänstebefattning af hvad slag som helst, så
framt ej landtmäteristyrelsen, uppå därom gjord framställning och efter
pröfning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses
inverka hinderligt för tjänstgöringen vid landtmäteristaten, finner uppdraget
eller befattningen kunna få tills vidare mottagas och bibehållas;
att förste landtmätare icke äger utföra landtmäteriförrättningar
åt enskilda;
att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattnings
innehafvare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men för
den tid, han eljest varit från tjänstgöring befriad, skola utgå till den,
som uppehållit befattningen;
30
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
att den, som af sjukdom liindras att sin befattning förrätta, äger
uppbära hela lönen jämte ortstillägget, där sådant utgår, men att den,
som undfår ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter,
tjänstgöring hos riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra särskilda
uppdrag eller i behörig ordning afstänges från tjänstgöring eller
eljest är lagligen förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas att
under ledigheten utöfver sina tjänstgöringspenningar afstå så mycket
af lönen eller ortstillägget, som för befattningens uppehållande erfordras
eller eljest pröfvas skäligt;
att aflöning ej må utgå till tjänsteman för tid, hvarunder han
afhållit sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig ordning
erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;
att, därest tjänsteman varder afstängd från tjänstgöring eller i
häkte tagen, den del af hans aflöning, som icke af landtmäteristyrelsen
pröfvas böra användas till befattningens uppehållande, skall under
tiden innehållas, såvida ej landtmäteristyrelsen finner skäligt låta
honom uppbära något däraf;
att tidpunkten för den i lönestaten medgifna förhöjning af lönen
efter viss tids fortsatt innehafvande af förstelandtmätartjänst bestämmes
att inträda efter fem år, under villkor att innehafvaren under
mer än fyra femtedelar af den tjänstetid, som erfordras för att vinna
nämnda förhöjning, med godt vitsord bestridt sin egen eller, på grund
af förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt
uppdrag, dock att härvid icke må föras honom till last den tid, han
åtnjutit semester, under iakttagande att den högre aflöningen ej får
tillträdas fö it än vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder
den stadgade tjänsteåldern blifvit uppnådd; börande löntagare därvid
tillgodoräknas den tid, som före den nya aflöningsstatens trädande i
kraft förflutit från hans tillträde till befattningen, vare sig på grund
af fullmakt eller konstitutorial eller på grund af förordnande i följd
af frågan om ny organisation af landtmäteristaten i orterna;
att likväl förste landtmätare, som, då han intjänat stadgad tid
för erhållande af löneförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänsteålder,
som berättigar honom till pension, icke må samma förhöininotillträda;
att
förste landtmätare, i den mån lämplig vikarie mot uppbärande
därför af ersättning, motsvarande de med tjänsten förenade
tjänstgöringspenningar, kan erhållas, äger årligen, när sådant utan hinder
för göromålens behöriga gång kan ske, åtnjuta semester under en månad;
31
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, entledigande
eller dödsfall själfva lönen äfvensom ortstillägget utgå till
månadens slut;
att i fråga om skyldighet att från tjänsten afgå äfvensom i fråga
om rätt till pension skall gälla hvad i särskild lag angående civila
tjänstinneliafvares rätt till pension är vid tiden för den nya lönestatens
ikraftträdande eller, såvidt angår innehafvare af befattning, som därefter
tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgadt; samt
att den, som tillträder den nya aflöningsstaten, skall vara skyldig
underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande af eller
minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller
utgå för bestyr i sammanhang därmed;
dels förklara,
ej mindre att en hvar, som med eller efter 1909 års ingång
tillträder förstelandtmätartjänst, skall vara pliktig att underkasta sig
berörda villkor och bestämmelser,
än äfven att de förutvarande innehafvare af förstelandtmätartjänster,
hvilka icke före den 1 november 1908 anmäla, att de vilja
underkasta sig den nya aflöningsstaten samt nämnda villkor och bestämmelser,
och som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda
bibehållna vid dem dittills tillkommande, från statsverket utgående
aflöningsförmåner äfvensom, i den mån ej annat föranledes af bestämmelserna
i förenämnda lag angående civila tjänstinneliafvares rätt till
pension, vid den rätt till pension, som dittills tillkommit dem;
dels ock höja det i riksstaten under nionde hufvudtiteln uppförda
ordinarie anslag till landtmäteristaten i orterna från 52,800 kronor till
161,400 kronor, eller således med 108,600 kronor.
Den viktigaste anledningen till Eders Kungl. Maj:ts förevarande
förslag om förändrad organisation af förste landtmätartjänsterna torde
hafva varit Eders Kungl. Maj:ts beslut att till Riksdagen ingå med förslag’
till inrättande af ett jordregister, hvilket skulle uppläggas och föras af förste
landtmätarne, hvar i sitt län. Ett sådant anordnande af detta arbete förutsätter
nämligen en ändring i bemälda tjänstemäns ställning, enär de
komme att uteslutande ägna sig åt statens tjänst och icke vidare kunde
bereda sig inkomster genom landtmäteriförrättningar åt enskilde. Sedan
numera Eders Kungl. Maj:ts förslag om inrättandet af ett jordregister
vunnit riksdagens bifall, är alltså en omorganisation af förste landtmätartjänsterna
en angelägenhet, som icke kan undanskjutas. Och då Riksdagen
funnit de af Eders Kungl. Maj:t föreslagna aflöningsförmånerna vid
jämförelse med öfriga af Riksdagen under senaste tider beslutade löne
-
32
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
regleringar väl afvägda och ej heller haft något att erinra mot de
ifrågasatta villkoren och bestämmelserna för aflöningsförmånernas åtnjutande,
anser sig Riksdagen böra i hufvudsak biträda Eders Kungl.
Maj:ts förslag. Endast i ett afseende har Riksdagen velat framställa
en erinran.
Enär fråga uppstått om att Stockholms län möjligen skulle upphöra
såsom administrativ enhet, har Riksdagen vid lönereglering
för tjänstemän och betjänte vid länsstyrelsen i nämnda län fäst det
villkor att ledigblifvande tjänster vid denna länsstyrelse hädanefter tills
vidare endast skola tillsättas medelst förordnande.
Af angifvet skäl torde vid nu föreliggande lönereglering böra
uppställas enahanda villkor beträffande förste landtmätartjänsten i
Stockholms län.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, har Riksdagen, med
anledning af Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition,
dels under villkor att, då förste landtmätartjänsten i Stockholms
län blifver ledig, denna tjänst tills vidare endast tillsättes medelst förordnande,
godkänt följande aflöningsstat för landtmäteristaten i orterna
att tillämpas från och med år 1909:
Kronor |
||||||
Lön |
Tjänst- görings. pennin- gar |
Orts- till- lägg |
Arf- voden |
: Summa |
||
1 förste landtmätare |
4,000 |
2,000 |
400 |
_ |
6,400 |
|
1 » > |
4,000 |
2,000 |
200 |
— |
6,200 |
|
4 » > 1 » » |
16,000 4,000 |
8,000 2,000 |
800 |
— |
24,800 6,000 |
Efter 5 år kan |
17 » » |
68,000 |
34,000 |
— |
— |
102,000 |
|
1 amanuens............ |
- |
— |
2,000 |
2,000 |
||
5 amanuenser......... |
— |
— |
— |
10,000 |
10,000 |
|
vikariatsersättning |
— |
— |
— |
4,000 |
4,000 |
|
j Summa |
161,400 | |
dels godkänt följande villkor och bestämmelser för åtnjutande af
de för förste landtmätare i staten upptagna aflöningsförmåner, nämligen:
att förste landtmätare skall vara underkastad såväl den vidsträcktare
tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden som ock
den reglering af tjänstgöringsområde, som kan varda föreskrifven, vare
:13
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
sig vid eu möjligen inträdande förändrad organisation af landtmäteristaten
eller särskilda delar däraf eller eljest;
att med förstelandtmätarbefattning icke må förenas annan tjänst
ä rikets, Riksdagens eller konnnuns stat;
att med förstelandtmätarbefattning icke heller må förenas vare
sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller
bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit såsom aktiebolag
registreradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk
eller bolag eller annan tjänstebefattning af livad slag som helst, så framt
ej landtmäteristyrelsen, uppå därom gjord framställning och efter pröfning,
att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses
inverka hinderligt för tjänstgöringen vid landtmäteristaten, finner uppdraget
eller befattningen kunna få tills vidare mottagas och bibehållas;
att förste landtmätare icke äger utföra landtmäteriförrättningar
åt enskilda;
att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattnings
innehafvare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men för
den tid, han eljest varit från tjänstgöring befriad, skola utgå till den, som
uppehållit befattningen;
att den, som af sjukdom hindras att sin befattning förrätta, äger
uppbära hela lönen jämte ortstillägget, där sådant utgår, men att den,
som undfår ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter,
tjänstgöring hos Riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra särskilda
uppdrag eller i behörig ordning afstänges från tjänstgöring eller
eljest är lagligen förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas att
under ledigheten utöfver sina tjänstgöringspenningar afstå så mycket
af lönen eller ortstillägget, som för befattningens uppehållande erfordras
eller eljest pröfvas skäligt;
att aflöning ej må utgå till tjänsteman för tid, hvarunder han
afhållit sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig ordning erhållit
tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;
att, därest tjänsteman varder afstängd från tjänstgöring eller
i häkte tagen, den del af hans aflöning, som icke af landtmäteristyrelsen
pröfvas böra användas till befattningens uppehållande, skall
under tiden innehållas, såvida ej landtmäteristyrelsen finner skäligt
låta honom uppbära något däraf;
att tidpunkten för den i lönestaten medgifna förhöjning af lönen
efter viss tids fortsatt innehafvande af förste landtmätartjänst bestämmes
att inträda efter fem år, under villkor att innehafva^ under mer än
Bill. till Riksd. Prof. 1908. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 9 Höft. 5
34
Biksdagens Skrifvelse N:o 9.
fyra femtedelar af den tjänstetid, som erfordras för att vinna nämnda
förhöjning, med godt vitsord bestridt sin egen eller, på grund af förordnande,
annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag,
dock att härvid icke må föras honom till last den tid, han åtnjutit
semester, under iakttagande att den högre aflöningen ej får tillträdas
förrän vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den
stadgade tjänsteåldern blifvit uppnådd; börande löntagare därvid tillgodoräknas
den tid, som före den nya aflöningsstatens trädande i
kraft förflutit från hans tillträde till befattningen, vare sig på grund
af fullmakt eller konstitutorial eller på grund af förordnande i följd
af frågan om ny organisation af landtmäteristaten i orterna;
att likväl förste landtmätare, som, då han intjänat stadgad tid för
erhållande af löneförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänsteänder,
som berättigar honom till pension, icke må samma förhöjning
tillträda;
att förste landtmätare, i den mån lämplig vikarie mot uppbärande
därför af ersättning, motsvarande de med tjänsten förenade tjänstgöringspenningar,
kan erhållas, äger årligen, när sådant utan hinder för
göromålens behöriga gång kan ske, åtnjuta semester under en månad;
att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, entledigande
eller dödsfall själfva lönen äfvensom ortstillägget utgå till månadens slut;
att i fråga om skyldighet att från tjänsten afgå äfvensom i
fråga om rätt till pension skall gälla hvad i särskild lag angående civila
tjänstinnehafvares rätt till pension är vid tiden för den nya lönestatens
ikraftträdande eller, såvidt angår innehafvare af befattning, som därefter
tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgadt; samt
att den, som tillträder den nya aflöningsstaten, skall vara skyldig
underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande af eller
minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller
utgå för bestyr i sammanhang därmed;
dels förklarat,
ej mindre att enhvar, som med eller efter 1909 års ingång tillträder
förstelandtmätartjänst, skall vara pliktig att underkasta sig
berörda villkor och bestämmelser,
än äfven att de förutvarande innehafvare af förstelandtmätartjänster,
livilka icke före den 1 november 1908 anmäla, att de vilja
underkasta sig den nya aflöningsstaten samt nämnda villkor och bestämmelser,
och som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna
vid dem dittills tillkommande, från statsverket utgående aflöningsförmaner
äfvensom, i den män ej annat föranledes af bestämmelserna
35
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
i förenämnda lag angående civila tjänstinnehafvares rätt till pension,
vid den rätt till pension, som dittills tillkommit dem;
dels ock höjt det i riksstaten under nionde hufvudtiteln uppförda
ordinarie anslag till landtmäteristaten i orterna från 52,800 kronor
till 161,400 kronor, eller således med 108,600 kronor.
Skiften och afvittringar.
13:o) Vidare har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att medgifva,
att de belopp, hvarmed inkomsterna af tjänsten under år 1909
för afvittringslandtmätarna i Västerbottens och Norrbottens län kunde
komma att understiga 3,000 kronor för dem, som tillhörde första lönegraden,
och 3,500 kronor för dem, som på grund af ålder i tjänsten
åtnjöte arfvodesförhöjning, måtte dessa tjänstemän godtgöras af anslagen
till storskiftes- och afvittringsverken.
Hvad Eders Kungl. Maj:t i förevarande afseende föreslagit har
af Riksdagen bifallits.
Rikets allmänna kartverk.
14:o) Eders Kungl. Maj:t har ytterligare föreslagit Riksdagen att
dels .medgifva, att, därest det skulle blifva nödigt att såsom arbetschef
vid kartverkets afdelning för ekonomiska och stomkartearbeten anställa
person, som ej vore i aktiv krigstjänst, arfvodet åt nämnde arbetschef
Unge höjas intill ett belopp af 5,000 kronor,
dels likaledes medgifva, att arfvodet till civila ritare och gravörer
bestämdes till 1,200 kronor för hvar med sex ålderstillägg, hvart å
300 kronor, att utgå efter respektive 3, 6, 9, 12, 15 och 18 års väl
vitsordad tjänstgöring; samt
dels i riksstaten uppföra ordinarie anslaget till rikets allmänna
kartverk under följande uppställning:
bestämdt anslag:
till aflöningar.............-....................................................... kronor 67,900: —
Transport kronor 67,900: —
36
Riksdagens Skrifvelse N:o 9-
Transport kronor 67,900: —
förslagsanslag:
till ålderstillägg .................................................................. „ 21,400: —
reservationsanslag:
till kartarbetena m. m...................................................... „ 131,500: —
summa kronor 220,800: —
hvarigenom det nuvarande anslaget till kartverket, 216,800 kronor,
skulle ökas med 4,000 kronor.
Såsom departementschefen till statsrådsprotokollet meddelat, hade
kartverkschefen gjort framställning om förhöjning i det å extra stat
uppförda anslaget till anställande af ökad civil personal vid kartverket
m. in. med dels 25,950 kronor för tillökning i antalet geodeter, och dels
30,950 kronor för inköp af instrument in. m.; men hade departementschefen
ansett sig tills vidare böra lämna å sido denna framställning.
Med afseende å de betydliga belopp, som utgå till rikets kartverk,
och då ännu större kostnader för detsamma ställas i utsikt, har Riksdagen
velat tillse, huruvida resultatet af detta kartverksarbete, särskilt
hvad det ekonomiska kartverket beträffar, står i skäligt förhållande till
kostnaderna för detsamma. Därvid har Riksdagen fäst sin uppmärksamhet
vid, att de af detta kartverk utgifna kartor näppeligen kunna
betraktas annat än som öfversiktskartor; och ehuruväl Riksdagen vill
vitsorda, att de såsom sådana äro synnerligen värdefulla, vill Riksdagen
dock uttala tvekan om huruvida det inskränkta ändamål, dessa kartor
sålunda tillgodose, motsvarar kostnaderna. Med hänsyn härtill och efter
det Riksdagen numera bifallit Eders Kungl. Maj:ts förslag om upprättande
af ett jordregister, har Riksdagen velat uttala önskvärdheten
däraf att frågan om det förhållande, hvari det ekonomiska kartverkets
arbeten och upprättandet af ett jordregister böra ställas till hvarandra,
må blifva föremål för utredning.
Under åberopande af hvad sålunda blifvit anfördt, får Riksdagen,
som icke haft något att mot Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning
erinra, anmäla, att Riksdagen
dels medgifvit, att därest det skulle blifva nödigt att såsom arbetschef
vid kartverkets afdelning för ekonomiska och stomkartearbeten
anställa person, som ej är i aktiv krigstjänst, arfvodet åt nämnda arbetschef
må höjas intill ett belopp af 5,000 kronor,
37
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
dels medgifvit, att arfVodet till civila ritare och gravörer bestämmes
till 1,200 kronor för hvar med sex ålderstillägg, hvart å 300 kronor,
att utgå efter respektive 3, 6, 9, 12, 15 och 18 års val vitsordad tjänstgöring,
samt .
dels i riksstaten uppfört ordinarie anslaget till rikets allmänna kartverk
under följande uppställning:
bestämdt anslag:
till aflöningar........................................................................ kronor 67,900.
förslagsanslag:
till ålderstillägg
21,400:
reservationsanslag:
till kartarbetena m. m....................................................... » 131,500.
summa kronor 220,800: —
Härigenom kommer det nuvarande anslaget till kart\erket, 216,800
kronor, att ökas med 4,000 kronor till 220,800 kronor.
Gästgifvares friheter,
15:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att — jämte
förklarande att de af hemmanen 113/i28 mantal ^Näset n:o 2 i Mo socken
och V* mantal Berga n:o 7 i Söderala socken af Gäfleborgs län till
innehafvaren af Myskje gästgifveri i Mo socken utgående hemkallsafgifter
från och med år 1909 icke vidare skulle utgöras — medgifva,
att från anslagstiteln »gästgifvares friheter» finge dels af det å nämnda
anslagstitel under rubriken »indelning och därmed jämförlig anvisning,
på förslag, ersättningar» uppförda belopp till ägarna af omförmälda
hemman efter ingången af år 1909 utbetalas en efter förenämnda grunder
beräknad godtgörelse för hemkallsafgifternas utgörande under åren 1902
— 1908, dels ock af den under anslagstiteln förekommande »anvisning
i kontant» till innehafvaren af Myskje gästgifveri årligen från och med
år 1909 utgå ett belopp af 162 kronor 65 öre såsom ersättning för
mistningen af dessa af gifter; samt
för sistberörda ändamål, från och med år 1909 höja det a förevarande
anslagstitel under »anvisning i kontant» upptagna belopp 10,665
kronor, med i jämnadt tal 165 kronor eller till 10,830 kronor;
38 Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
kommande, under förutsättning af bifall härtill, anslaget till »gästgifvares
friheter», att ökas från 18,964 kronor till 19,129 kronor eller
med 165 krono!*.
Då hvad Eders Kungl. Maj:t i förevarande afseende föreslagit
synes Riksdagen vara med billighet och rättvisa öfverensstämmande,
lar Riksdagen anmäla,
dels att Riksdagen — jämte förklarande, att de af hemmanen
1 ls/i28 mantal Näset n:o 2 i Mo socken och Vs mantal Berga n:o 7 i
Söderala socken af Gäfleborgs län till innehafvaren af Myskje gästgifveri
i Mo socken utgående hemkallsafgifter från och med år 1909 icke vidare
skola utgöras — medgifvit, att från anslagstiteln »gästgifvares friheter»
må dels af det å nämnda anslagstitel under rubriken »indelning och
därmed jämförlig anvisning, på förslag, ersättningar» uppförda belopp
till ägarna af omförmälda hemman efter ingången af år 1909 utbetalas
eu efter förenämnda grunder beräknad godtgörelse för hemkallsafgifternas
iitgörande under år 1902—1908, dels ock af den under anslagstiteln
förekommande »anvisning i kontant» till innehafvaren af Myskje gästgifveri
årligen från och med år 1909 utgå ett belopp af 162 kronor
65 öre såsom ersättning för mistningen af dessa afgifter; samt
dels att Riksdagen, för sistberörda ändamål, från och med år 1909
höjt det å förevarande anslagstitel under »anvisning i kontant» upptagna
belopp, 10,665 kronor, med i jämnadt tal 165 kronor eller till
10,830 kronor.
Härigenom kommer anslaget till »gästgifvares friheter» att ökas
från 18,964 kronor till 19,129 kronor eller med 165 kronor.
Rese- och traktamentspenningar.
16:o)^ Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att höja det å
nionde hufvudtiteln uppförda förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar
från 70,000 kronor till 100,000 kronor eller med 30,000 kronor.
Såsom af statsrådsprotokollet framgår, är ifrågavarande framställning
föranledd ^ af det af Eders Kungl. Maj:t för Riksdagen framlagda
förslaget till sådana ändringar i § 35 af lagen den 23 oktober 1891,
angående väghållningsbesvärets utgörande å landet, att nämndeman,
som biträder vid vägsyn eller efterbesiktning, komme att beredas ersättning
för resekostnaden. Eders Kungl. Maj:ts berörda förslag är emellertid
af Riksdagen antaget med den afvikelse, att de formliga efterbesiktningarna
icke gjoi*ts obligatoriska. Vid sådant förhållande torde summan
39
Riksdagens Skrifvelse N:o it.
af'' do ersättningar, som skola utbetalas till nämndemän för biträde vid
vägsyner ocb efterbesiktningar, komma att nedgå och följaktligen den
af Eders Kungl. Maj:t nu äskade anslagsförhöj ningen kunna i någon
mån minskas. Men då ifrågavarande anslag äfven sedan det för år
1906 böjdes blifvit öfverskridet och med hänsyn till att anslaget är af
förslagsanslags natur, bar Riksdagen icke ansett sig böra frångå det af
Eders Kungl. Maj:t i förevarande afseende föreslagna belopp och har
alltså höjt det å nionde hufvudtiteln uppförda förslagsanslaget till reseoch
traktamentspenningar från 70,000 kronor till 100,000 kronor, eller
med 30,000 kronor.
Öfriga ordinarie anslag.
17:o) Beträffande öfriga ordinarie anslag, som i riksstaten för
innevarande år finnas å nionde hufvudtiteln uppförda, har Eders Kungl.
Maj:t icke föreslagit någon annan ändring än att förslagsanslaget till
skrifmaterialier och expenser, ved in. in., nu 40,469 kronor, måtte för
utjämnande af hufvudtitelns slutsumma höjas med 362 kronor till
40,831 kronor.
Riksdagen får anmäla,
att samtliga ordinarie anslag under nionde hufvudtiteln, som bär
ofvan icke blifvit särskildt omförmälda, för år 1909 fastställts till samma
belopp som i innevarande års riksstat; dock att anslaget till skrifmaterialier
och expenser, ved m. in. till jämnande af hufvudtitelns slutsumma
utförts med ett belopp af 40,461 kronor.
Extra anslag,
Med anledning af de framställningar, som gjorts i afseende å tillfälliga,
till nionde hufvudtiteln hänförliga behof, har Riksdagen fattat
följande beslut.
Departementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli.
18:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för beredande
af lön, 2,500 kronor, och tjänstgöringspenningar, 1,500 kronor, åt en
kanslisekreterare inom jordbruksdepartementets afdelning af Eders Kungl.
Maj:ts kansli, på extra stat för år 1909 anvisa ett belopp af 4,000 kronor.
40
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
Under erinran att Riksdagen för hvart och ett af åren 1907 och
1908 på Eders Kungl. Maj:ts förslag för nu angifna ändamål på extra
stat anvisat samma belopp, som nu af Eders Kungl. AIaj:t begäres, och
då enahanda anslag synes vara behöfligt äfven för nästkommande år,
har Riksdagen, för beredande af lön, 2,500 kronor, och tjänstgöringspenningar,
1,500 kronor, åt en kanslisekreterare inom jordbruksdepartementets
afdelning af Eders Kungl. Maj:ts kansli på extra stat för år
1909 anvisat ett anslag af 4,000 kronor.
Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanaringar.
19:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, till bestridande
af kostnader för vissa byggnadsarbeten vid landtbruksinstitutet
vid Ultima, bevilja ett anslag af 111,000 kronor samt däraf å extra stat
för år 1909 anvisa 63,000 kronor med rätt för Eders Kungl. Maj:t att
af det sålunda anvisade beloppet låta under innevarande år af tillgängliga
medel förskottsvis utanordna 15,000 kronor.
Riksdagen finner genom den förebragta utredningen vara styrkt,
att de åt Ultima landtbruksinstitut upplåtna byggnader äro i behof af
utvidgning och förbättring, i främsta rummet för att åt undervisningen
bereda ökadt utrymme i tidsenligt inredda lokaler.
Af hvad departementschefen till statsrådsprotokollet anfört inhämtas
emellertid, bland annat, att utredning pågår om förläggande
till Ultima landtbruksinstitut af en del af landtmäteriundervisningen
och om inrättande därstädes af fortsättningskurser, afsedda hufvudsakligen
för blifvande landtbrukslärare och konsulenter.
Då Eders Kungl. Maj:t icke nu ansett sig böra för Riksdagen
framlägga förslag i sistnämnda ämne, synes det Riksdagen att icke heller
den nu framlagda byggnadsfrågan bör i dess helhet företagas till afgörande.
Det ligger nämligen i öppen dag, att det antal elever, som
beräknas vid institutet skola åtnjuta undervisning, bör tagas i betraktande
såsom en viktig faktor vid bestämmandet af det utrymme, som
med afseende å såväl undervisnings- som bostadsförhållandena må anses
erforderligt.
Med hänsyn härtill har Riksdagen icke velat bifalla Eders Kungl.
Maj:ts förslag annat än i de delar, som Riksdagen ansett böra genomföras
oberoende af huru frågan om institutets utvidgade verksamhet
kan komma att lösas. Därvid anser sig Riksdagen jämväl hafva till
-
41
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
fredsställt de kraf på utvidgning och förbättring, som icke utan våda
för institutets verksamhet kunna tillbakasättas.
Utgående från dessa grundtankar har Riksdagen icke ansett sig
kunna lämna sitt bifall till förslaget att uppföra en ny institutionsbyggnad.
En sådan byggnads erforderliga storlek står nämligen gifvetvis
i nära beroende af antalet af dem, som i densamma skola åtnjuta
undervisning. Därtill kommer, att äfven andra möjligheter till beredande
af det ökade utrymme, som den föreslagna institutionsbyggnaden
skulle erbjuda, torde kunna utfinnas och böra komma under
pröfning.
Ej heller har Riksdagen funnit sig böra godkänna de föreslagna
förändringarna i den i rektorsbyggnadens mellanvåning inredda lektorsbostaden.
En sådan restaurering synes nämligen lämpligast böra företagas
i samband med andra ifrågasatta förändringar beträffande denna
byggnad.
Eders Kungl. Maj:ts förslag i hvad det rör tillbyggnad af den
s. k. laboratoriebyggnaden har Riksdagen däremot ansett sig kunna
bifalla. Dels torde nämligen utvidgning af de förefintliga undervisningslokalerna
vara redan nu oundgängligen nödvändig för undervisningens
behöriga bedrifvande, dels synes ock ifrågavarande tillbyggnad, sådan
den af Eders Kung! Maj:t föreslagits, vara erforderlig, vare sig den
ifrågasatta utvidgningen af institutets verksamhet kommer till stånd
eller icke.
Kostnaden för tillbyggnaden af laboratoriebyggnaden har af departementschefen
beräknats till 45,200 kronor. Mot denna beräkning
har Riksdagen icke något att erinra. I öfverensstämmelse med Eders
Kungl. Maj:ts förslag har Riksdagen äfvenledes velat medgifva, att ett
belopp af 15,000 kronor må för ändamålet utanordnas redan under
innevarande år.
Riksdagen får alltså anmäla, ^att Riksdagen till bestridande af
kostnaden för tillbyggnad af den s. k. laboratoriebyggnaden vid landtbruksinstitutet
vid Ultima på extra stat för år 1909 beviljat ett anslag af
45,200 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att däraf under innevarande
år af tillgängliga medel förskottsvis utanordna 15,000 kronor.
20:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att till
undervisningsmateriell för landtbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp
på extra stat för år 1909 anvisa ett anslag af 3,000 kronor.
Bih. till Riksd. Prof. 1908. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 9 Höft.
6
42
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
På grund af hvad departementschefen i detta ärende till statsrådsprotokollet
anfört har Riksdagen till undervisningsmateriell för landtbruksoch
mejeriinstitutet vid Alnarp på extra stat för år 1909 anvisat ett
anslag af 3,000 kronor.
21:o) Vidare har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att till
understöd åt mindre bemedlade lärjungar vid sådana landtmannaskolor,
som åtnjöte bidrag af statsmedel, på extra stat för år 1909 anvisa ett
anslag af 10,000 kronor att utgå under de villkor, Eders Kungl. Maj:t
kunde finna godt föreskrifva.
Riksdagen har till understöd åt mindre bemedlade lärjungar vid
sådana landtmannaskolor, som åtnjuta bidrag af statsmedel, på extra stat
för år 1909 anvisat ett anslag af 10,000 kronor, att utgå under de
villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna godt föreskrifva.
22:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för höjning
från 4,000 kronor till 6,000 kronor af det till enhvar af de inom Västernorrlands,
Västerbottens och Norrbottens län inrättade tre landtbruksskolor
utgående understöd af statsmedel å extra stat för år 1909 anvisa
ett anslag af 6,000 kronor.
Med bifall till af Kungl. Maj:tiämnet gjorda framställningar, har
Riksdagen för hvarje år från och med år 1902 anvisat å extra stat ett
anslag af 6,000 kronor för höjning från 4,000 kronor till 6,000 kronor
af det till enhvar af de inom Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens
län inrättade tre landtbruksskolor utgående understöd af statsmedel,
för genomförande af omorganisation af dessa skolor på sådant
sätt,, att kurserna vid desamma utan minskning af den teoretiska undervisningen
förändrades från tvååriga till ettåriga, och då denna omorganisation
visat sig vara till gagn för skolornas verksamhet, har
Riksdagen, för. höjning från é,000 kronor till 6,000 kronor af det till
enhvar af de inom Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län
inrättade tre landtbruksskolor utgående understöd af statsmedel, å extra
stat för år 1909 anvisat ett anslag af 6,000 kronor.
23:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till beredande
af statsbidrag åt Fredrika-Bremer-förbundets landthushållningsskola vid
Rimforsa för utbildande af lärarinnor på extra stat för år 1909 anvisa
ett anslag af 8,000 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att af tillgängliga
medel förskottsvis under innevarande år utaf nämnda anslag
utanordna ett belopp af 4,000 kronor.
43
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
Den af Fredrika-Breraer-förbundet inrättade landthusliållningsskola
för utbildande af lärarinnor är enligt Riksdagens mening väl förtjänt
att komma i åtnjutande af statsunderstöd. Det torde nämligen
vara af synnerlig vikt att för den med statsmedel understödda, betydelsefulla
verksamhet, som numera bedrifves för att bibringa landtbefolkningens
kvinnor insikt och praktisk färdighet rörande de i ett
hem förekommande hushållsgöromål, hvilka hvila på dem, äga tillgång
till för sin uppgift väl utbildade lärarinnor.
Riksdagen har sålunda å extra stat för år 1909 beviljat ett anslag
af 8,000 kronor till beredande af statsbidrag åt Fr edrika-Bremer-förbundets
landthushållning sskola vid Himforsa för utbildande af lärarinnor, med
rätt för Eders Kungl. Maj:t att af tillgängliga medel förskottsvis under
år 1908 utaf nämnda anslag utanordna ett belopp af 4,000 kronor.
24:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att såsom bidrag
till aflöning åt tolf kringresande jordbrukskonsulenter i Dalarna
och Norrland, under villkor att konsulenternas rese- och traktamentsersättning
bekostades af landsting, hushållningssällskap eller eljest, samt
på de villkor i öfrigt, Eders Kungl. Maj:t kunde finna godt föreskrifva,
på extra stat för år 1909 anvisa ett anslag af 30,000 kronor, att af
Eders Kungl. Maj:t i mån af behof för ändamålet användas.
Riksdagen, som anser det föreslagna beloppet vara jämväl för år
1909 för ifrågavarande ändamål erforderligt, får anmäla, att Riksdagen
såsom bidrag till aflöning åt tolf kringresande jordbrukskonsulenter i Dala) na
och Norrland, under villkor att konsulenternas rese- och traktamentsersättning
bekostas af landsting, hushållningssällskap eller eljest, samt
på de villkor i öfrigt, Eders Kungl. Maj:t kan finna godt föreskrifva,
på extra stat för år 1909 anvisat ett anslag af 30,000 kronor, att af
Eders Kungl. Maj:t i mån af behof för ändamalet användas.
Veterinär-bakteriologisk anstalt.
25:o) I en den 9 april 1908 till Riksdagen aflåten proposition,
n:o 154, har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande af bilagdt utdrag
af statsrådsprotokollet öfver jordbruksärenden för samma dag, föreslagit
Riksdagen ...
dels att — med beslutande, att en veterinär-bakteriologisk anstalt
skall upprättas i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de af departementschefen
till statsrådsprotokollet angifna grunder, och med godkännande
44
Riksdagens Skrifvelse Ko 9.
af det af departementschefen framlagda förslag till stat för anstalten
för år 1909 — för ifrågavarande ändamål å extra stat för samma år
under nionde hufvudtiteln bevilja ett anslag af 31,350 kronor, med
rätt för Lders Kungl. Maj:t att låta utaf nämnda belopp förskottsvis
under innevarande år af tillgängliga medel utanordna 9,150 kronor;
dels ock medgifva, att af de medel, som inflöte vid försäljningen
af veterinärinstitutets nuvarande område med därå befintliga byggnader,
Qge i man af behof utgå 13,500 kronor till inrednings- och byggnadsarbeten
för anstalten. ö
På de af departementschefen till nyssberörda statsrådsprotokoll
anförda skal. anser sig Riksdagen böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts
förslag om inrättande af en veterinär-bakteriologisk anstalt i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med de af departementschefen angifna grunder.
Beträffande ^en -Eders Kungl. Maj:t föreslagna staten för den veterinär-bakteriologiska
anstalten har Piksdagen ansett, att, då föreståndarens
arfvode är upptaget till 8,100 kronor, däraf 5,000 kronor skulle anses
utgöra lön, 2,500 kronor tjänstgöringspenningar och 600 kronor ortstillägg,
eller samma löneförmåner, som af Eders Kungl. Maj:t i den till
inne\ ai ande Riksdag aflatna propositionen angående lönereglering för
univ eisiteten. och karolinska institutet föreslagits för professorerna vid
sistnämnda institut, men Riksdagen ur denna aflöning uteslutit ortstillägget,
jämväl föreståndarens arfvode bör minskas med motsvarande
belopp 600 kronor.
Riksdagen vill emellertid erinra därom, att Riksdagen vid fastställande
innevarande år af ny aflöningsstat för riksförsäkringsanstalten bestämt,
att de tjänstemän och betjänte vid anstalten tillkommande löner skulle
minskas med ett belopp, som motsvarade de afgifter, som ifrågavarande
befattnmgshafvare, därest de vore underkastade bestämmelserna i nya
pensionslagen, skulle vara skyldiga erlägga såsom bidrag till sin pensionering,
detta belopp afrundadt, där sådant för vinnande af en jämn
summa erfordrades, till närmast högre femti- eller hundratal och hvad
beträffade förste vaktmästaren med en aflöning af 1,500 kronor, till 30
kronor. Vid sådant förhållande och då, enligt den af Riksdagen godkända
stat för statsmedicinska anstalten, föreståndarne och vaktmästarne
vid denna anstalt äro skyldiga vidkännas afdrag å sina löner för pensionsafgifter,
"samt Riksdagen anser, att aflöningsbeloppen vid den
veterinär-bakteriologiska och den statsmedicinska anstalten böra stå i
så nära öfverensstämmelse med hvarandra som möjligt, böra lönerna
för föreståndaren och vaktmästaren vid förstnämnda anstalt minskas
med belopp, beräknade enligt ofvan angifna för riksförsäkringsanstalten
45
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
fastställda grunder, eller för föreståndaren med 250 kronor och för
vaktmästaren med 30 kronor.
Då Riksdagen vidare anser, att jämväl aflöningsvillkoren böra i
största möjliga utsträckning vara likartade och tillämpas å samma befattningshafvare
vid de olika anstalterna, bär Riksdagen funnit lämpligt,
att föreståndaren och vaktmästaren, i stället för, såsom af Eders Kung!.
Maj:t föreslagits, föreståndaren och laboratorn vid den veterinär-bakteriologiska
anstalten förklaras skyldiga underkasta sig de af Riksdagen
här nedan fastställda aflöningsvillkoren.
I öfrigt har Riksdagen lämnat den föreslagna staten utan erinran.
På grund af hvad sålunda anförts, har Riksdagen
dels beslutat, att en veterinär-bakteriologisk anstalt skall upprättas
i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de i statsrådsprotokollet öfver
jordbruksärenden den 9 april 1908 angifna grunder;
dels godkänt följande stat för anstalten för år 1909:
Arfvode till föreståndaren ................................................ kronor 7,250: —
„ ,, laboratorn ................................................ „ 4,000: —
Till tillfälliga biträden, vikariatsersättning in. in....... „ 2,300: —
Arfvode till en vaktmästare ............................................. ,, 1,470: —
Till hyresersättning åt tre drängar vid veterinär
institutet.
.......................................................................... „ 600: —
„ beredning af tuberkulin och serum, nyanskaffning
och ombyte af djur m. m........................................ ,, 2,400: —
„ instrument, förbrukningsartiklar, reagentier, emballage,
böcker och tidskrifter, skrifmaterial,
telefon m. m................................................................ ,, 2,000: —
„ belysning, bränsle, gas, vatten in. m.................. „ 800: —
„ fraktkostnad för insända prof, misstänkta för tuberkulos
in. in............................................................. „ 500: —
Summa kronor 21,320: —
Anm. 1. Af det i staten för föreståndaren upptagna arfvode skola
2,500 kronor, af arfvodet åt laboratorn 1,400 kronor och af arfvodet åt
vaktmästaren 600 kronor anses såsom tjänstgöringspenningar.
Anm. 2. Därest föreståndaren eller laboratorn åtnjuter fri bostad
eller vaktmästaren åtnjuter fri bostad jämte bränsle, skall afdrag göras
å arfvodet, för de förstnämnda med 500 kronor och för vaktmästaren
med 250 kronor för år räknadt.
Anm. 3. För åtnjutande af de föreslagna aflöningsförmånerna
för föreståndare och vaktmästare skola gälla följande villkor och bestämmelser,
nämligen:
46
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
att sådan tjänstinnehafvare skall vara underkastad den vidsträcktare
tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden, som kan
varda honom i behörig ordning ålagd;
att med befattning af ifrågavarande slag icke må förenas annan
tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat;
att med sådan befattning ej heller må förenas vare sig uppdrag
såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag, som
är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit såsom aktiebolag
registreradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag
eller annan tjänstebefattning af hvad slag som helst, så framt ej, hvad
angår föreståndare, Kungl. Maj:t och, hvad angår vaktmästare, föreståndaren
uppå därom gjord framställning och efter pröfning, att ifrågavarande
uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka liinderligt på
tjänstgöringen vid anstalten, finner uppdraget eller befattningen kunna
få tills vidare mottagas och bibehållas;
att föreståndare vid anstalten icke äger att utan medicinalstyrelsens
medgifvande utöfva enskild praktik;
att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattningsinnehafvare
verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester eller
därmed jämförlig ledighet, men skola för den tid, han eljest varit från
tjänstgöring befriad, utgå till den, som uppehållit befattningen;
att den, som af sjukdom hindras att sin befattning förrätta, äger
uppbära hela den del af arfvodet, som icke anses såsom tjänstgöringspenningar,
men att den, som undfår ledighet för svag hälsas vårdande,
enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos Riksdagen, dess utskott eller
revisorer eller andra särskilda uppdrag eller i behörig ordning afstänges
från tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad att sköta befattningen,
kan förpliktas att, utöfver tjänstgöringspenningar, afstå så
mycket af återstående arfvodet, som för befattningens uppehållande
erfordras eller eljest pröfvas skäligt;
att arfvode ej må utgå för tid, hvarunder befattningsinnehafvare
af hållit sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig ordning erhållit
tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;
att, därest befattningsinnehafvare varder afstängd från tjänstgöring
eller i häkte tagen, den del af hans arfvode, som icke pröfvas böra
användas till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas,
såvida ej pröfvas skäligt låta honom uppbära något däraf; samt
att vid afgång från- tjänsten till följd af afskedstagande, entledigande
eller dödsfall den del af arfvodet, som icke betraktas såsom tjänstgöringspenningar,
utgår till månadens slut;
47
Riksdagens Skrifvelse N:o !).
dels för ifrågavarande ändamål å extra stat för år 1909 under
nionde hufvudtiteln beviljat ett anslag af 30,470 kronor, med rätt för
Eders Kung]. Maj:t att iåta utaf nämnda belopp förskottsvis under
innevarande år af tillgängliga medel utanordna 9,150 kronor;
dels och medgifvit, att af de medel, som inflyta vid försäljningen
af veterinärinstitutets nuvarande område med därå befintliga byggnader,
må i mån af behof utgå 13,500 kronor till inrednings- och byggnadsarbeten
för anstalten.
Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar.
26:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
bär Riksdagen på extra stat för år 1909 anvisat
dels såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för allmänna
landtbruksmöten 7,500 kronor; samt
dels till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten 12,500 kronor.
27:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till fortsatt
uppehållande af de vid landtbruksinstitutet vid Ultuna samt landtbruksoch
mejeriinstitutet vid Alnarp inrättade anstalter för profning af
maskiner och redskap för landtbrukets behof på extra stat för år 1909
anvisa ett anslag af 10,000 kronor.
Riksdagen har, till fortsatt uppehållande af de vid landtbruksinstitutet
vid Ultuna samt landtbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp
inrättade anstalter för profning af maskiner och redskap för landtbrukets
behof, å extra stat för år 1909 anvisat ett anslag af 10,000
kronor.
28:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen å extra stat för år 1909 anvisat, såsom bidrag
till underhåll af åtta kemiska stationer för jordbrukets och näringarnas
behof — inom de "orter, där landsting eller hushållningssällskap, hvart
för sig eller i förening, förbundit sig att upprätta laboratorium och
bekosta ej mindre lokal för detta jämte bostad eller hyresmedel för
kemist och assistent än äfven aflöningen till dessa och laboratorietjänaren
äfvensom de årliga utgifterna för laboratoriets underhåll samt
till inköp af böcker och inventarier för stationens behof — 4,000
kronor för hvarje station eller tillhopa 32,000 kronor.
48
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
29:o) Vidare och på, grund af Eders Kungi. Maj:ts därom gjorda
framställning har Riksdagen såsom bidrag till underhåll af en för öfre
Norrland afsedd kemisk-växtbiologisk anstalt inom Norrbottens län —
under villkor att från länets landsting och hushållningssällskap eller
eljest bidrag lämnas till anstaltens underhåll med sammanlagdt minst
6,750 kronor — på extra stat för år 1909 anvisat ett anslag af 11,250
kronor.
30:o) Eders Kungl. Majd har föreslagit Riksdagen att till bidragåt
fyra, i enlighet med i statsrådsprotokollet angifna hufvudgrunder,
anordnade frökontrollanstalter på extra stat för år 1909 anvisa ett belopp
af 31,500 kronor, däraf för anstalternas utrustning 12,000 kronor
— att med 3,000 kronor utgå till enhvar af dessa anstalter, under
villkor att till hvar och en af dem kostnadsfritt öfverlämnades de apparater
och andra inventarier, som tillhörde inom det län, dit anstalten
skulle förläggas, befintlig, med statsmedel understödd frökontrollanstalt
— samt till anstalternas underhåll 19,500 kronor — att med 3,000
kronor utgå till den med kemisk-växtbiologiska anstalten i Luleå förenade
frökontrollanstalten och med 5,500 kronor till hvar och en af de
tre öfriga anstalterna, under villkor att hushållningssällskap eller landsting,
hvar för sig eller i förening, förbundit sig ej mindre att lämna
årsanslag, som, sammanlagda, uppginge för den förstnämnda anstalten
till minst 2,000 kronor och för hvar och en af de tre öfriga anstalterna
till minst 3,000 kronor, än äfven att bekosta lokal för anstalten, aflöningen
till föreståndare och assistent samt de årliga utgifterna till
anstaltens underhåll och till inköp af böcker och inventarier för anstaltens
behof.
I sammanhang med Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag har
Riksdagen till behandling förehaft en inom Riksdagen väckt motion,
däruti föreslagits, att Riksdagen, med afslag på den af Eders Kungl.
Maj:t gjorda framställningen rörande frökontrollens ordnande, måtte
anvisa
dels på extra stat för 1909 till Eders Kungl. Maj ds förfogande
ett anslag af 10,000 kronor för att på hittills varande sätt utgå till
understöd åt af hushållningssällskapen inrättade frökontrollanstalter;
dels i enlighet med det af landtbruksstyrelsen uppgjorda förslaget,
för hvilket redogjordes i Eders Kungl. Majds statsverksproposition, där
föreslagna belopp till en under landtbruksstjrrelsen enligt nämnda förslag
inrättad normalfrökontrollanstalt i Stockholm.
49
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
Då erfarenheten ådagalagt, att Irökontrollanstalternas verksamhet
i allmänhet är inskränkt till deras närmaste omgifning och att det
underhaltiga utsädet med framgång söker sig marknad inom de från
anstalterna mera aflägset belägna delarna af deras distrikt, synes det
Riksdagen icke vara tillrådligt att minska antalet kontrollanstalter och
sålunda ställa än större fordringar på deras förmåga att nå aflägset
boende jordbrukare. Det torde vara sa mycket mindre lämpligt att
på föreslaget sätt äfventyra frökontrollanstalternas förmåga att fylla
sin uppgift, som just i närvarande tid allt större kraf ställas pa dem
i samband med den statsunderstödda verksamheten såväl för höjande
af det mindre jordbruket som ock för befordrandet af den inhemska
klöfver- och gräsfröodlingen. Härtill kommer ytterligare, att det synes
tvifvelaktigt, huruvida ett antal af endast fyra kontrollanstalter skulle
vara tillräckligt för hela landet, särskildt vid högt stegrad efterfrågan
efter kontrollundersökningar.
Beträffande de nuvarande frökontrollanstalterna, har Riksdagen
särskildt velat framhålla, att de, på sätt landtbruksstvrelsen anfört,
äro i tillfälle att lämna den mindre jordbrukaren en välbehöflig ledning
vid val af utsäde, hvarjämte icke bör förbises, att de numera bildade
fröodlingsföreningarna kunna för sin utveckling vinna stöd af inom
orterna belägna frökontrollanstalter.
Om sålunda, enligt Riksdagens mening, den nuvarande anordningen
med ett relativt stort antal frökontrollanstalter, spridda öfver
hela landet, är väl ägnad att göra förmånen af frökontroll lätt tillgänglig
för så många som möjligt, anser Riksdagen likväl icke att
dessa kontrollanstalter äro i stånd att tillfredsställa alla de kraf, som
kunna ställas på en sådan anstalt. Det ligger nämligen i sakens natur,
att, då ett stort antal anstalter upprätthålles, brister måste förefinnas i
deras utrustning, såväl i fråga om personalens utbildning som beträffande
instrumentens beskaffenhet. Dessa brister skulle emellertid blifva
i det hela afhjälpta, om en central frökontrollanstalt upprättades, hvars
personal vore för sin uppgift fullt vetenskapligt utbildad och uteslutande
ägnade sig åt densamma samt hade till sitt förfogande de yppersta
hjälpmedel.
Riksdagen ansluter sig sålunda till den i förenämnda motion uttalade
uppfattningen om önskvärdheten af att eu sådan anstalt blefve upprättad;
men föreställer sig Riksdagen, att denna anstalt lämpligen skulle kunna
anordnas i samband med den redan befintliga centralanstalten för försöksväsendet
på jordbruksområdet, hvarigenom kostnaden för densammas inrättande
och fungerande skulle kunna i väsentlig mån nedbringas under hvad
Bih. till Riksd. Prof. 1908. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 9 Höft. 7
50
Riksdagens Skrifvelse N.o 9.
i motionen blitvit, i likhet med hvad landtbruksstyrelsen ifrågasatt, antydt.
Då emellertid utredning i detta afseende icke föreligger, har Riksdagen
icke kunnat fatta något bestämdt beslut i ämnet, utan har velat hos
Eders Kungl. Maj:t göra framställning om åvägabringande af sådan utredning
och framläggande för Riksdagen af det förslag, utredningen
må kunna föranleda.
Riksdagen har sålunda med afslag å Eders Kungl. Maj:ts förevarande
framställning och med bifall delvis till omförmälda motion för
ar 1909 pa extra stat till Eders Kungl. Maj:ts förfogande anvisat ett
anslag af 10,000 kronor, för att på hittills brukligt sätt utgå till understöd
åt af håshållningssällskapen inrättade frökontrollanstalter; hvarjämte
Riksdagen i anledning af samma motion får anhålla, att Eders Kungl.
Maj:t täcktes efter verkställd utredning taga i öfvervägande, huruvida
icke en central frökontrollanstalt må i samband med centralanstalten
för försöksväsendet på jordbruksområdet inrättas, och därefter till
Riksdagen inkomma med det förslag, hvartill förhållandena må föranleda,
31:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen må till
åtgärder för befordrande af den inhemska klöfver- och gräsfröodlingen
på extra stat för år 1909 anvisa ett belopp af 15,000 kronor.
Den 18 oktober 1907 har Eders Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse
angående statsbidrag från anslaget till åtgärder för befordrande af den
inhemska klöfver- och gräsfröodlingen. Någon erfarenhet om i hvad
män det med anslaget afsedda syfte kunnat ernås har sålunda ännu
icke kunnat vinnas; men Riksdagen håller före, att detta anslag kommer
att lända till verkligt gagn för jordbruket, och har sålunda till åtgärder
för lefoi drande af den inhemska klöfver- och gräsfröodlingen på extra
stat för år 1909 anvisat ett belopp af 15,000 kronor.
32:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att såsom bidrag
till uppehållande af Sveriges utsädesförenings praktiskt vetenskapliga
verksamhet på extra stat för år 1909 anvisa ett anslag af 25,000 kronor.
Stora svårigheter hafva allt ifrån allmänna svenska utsädesföreningens
första verksamhetsår yppat sig att under fullt betryggande
kontroll erhålla de genom föreningen frambragta förädlade utsädesstammarne
förökade och bland landets jordbrukare spridda. Detta viktiga
arbete uppdrogs till eu början åt enskild person; men då åtskilliga
olägenheter därmed voro förenade, beslöts vid ett föreningens styrelsesammanträde
att söka för ifrågavarande ändamål bilda ett bolag, hvilket
skulle förbinda sig att på det insatta kapitalet blott beräkna skäligränta
och till föreningen öfverlämna all därutöfver på bolagets rörelse
51
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
uppkommande vinst. Bolaget kom till stuud under benämning allmänna
svenska utsädesaktiebolaget, De förväntningar, man haft skid att stalla
på detta bolag, som tillkommit hufvudsakligast för att främja det svenska
jordbruket, hafva blifvit besvikna; och föreningen har i stället för att
af bolagets verksamhet skörda fördelar tillskyndats åtskilliga olägenheter.
Berättigadt klander har ock yppats angående samarbetet mellan
föreningen och bolaget, och anmärkningar hafva äfven flera gånger vid
behandling af frågan om anslag till föreningen inom Riksdagen framställts.
Med anledning däraf meddelade Kungl. Maj:t förlidet år i den
till Riksdagen aflåtna propositionen rörande anslag under nionde hufvudtiteln,
att Kungl. Maj:t bestämt, att för tillgodonjutande af statsanslag
till utsädesföreningen skulle tills vidare gälla åtskilliga i propositionen
intagna villkor och bestämmelser, i syfte att öfverlåtelse af de från
föreningen utgående stammarna icke finge ske annorledes än efter fri
och öppen täflan. Riksdagen uttalade vid beviljande af anslag till föreningen,
att Riksdagen ej kunnat undgå att finna, att ett med statsanslagets
råtta bruk oförenligt samband ägt rum mellan Sveriges utsädesförening
och allmänna svenska utsädesaktiebolaget och att detta samband medfört
afsevärda missförhållanden, men att Riksdagen hyste förhoppningom
att de af Kungl. Maj it da fastställda bestämmelserna skulle för
framtiden fullt upphäfva dessa missförhållanden.
1 innevarande års proposition har Eders Kungl. Maj it visserligen
upplyst, att sambandet mellan Sveriges utsädesförening och allmänna
svenska utsädesaktiebolaget från och med den 1 januari 1907 blifvit
upphäfdt samt att inbjudning till täflan utfärdats i enlighet med de
föreskrifter, som cTelgåfvos förlidet ars Riksdag, men Riksdagen har sig
numera bekant, att denna täflan sa utfallit, att blott ett anbud, nämligen
från allmänna svenska utsädesaktiebolaget, ingifvits, och detta under
sådana förhållanden, att det ej af den profvande kommissionen kunnat
antagas. De förhoppningar, som förlidet års Riksdag uttalade, hafva
således ej förverkligats, utan den svårlösta frågan om förökandet af de
från föreningen utgående stammarne befinner sig fortfarande på samma
ståndpunkt som förut. _ , ,
Denna omständighet torde emellertid ej böra utgöra hinder tor
Riksdagen att bevilja anslag till föreningens viktiga, för landets jordbruk
betydelsefulla verksamhet, men Riksdagen vill ock uttala den förvissningen,
att Eders Kungl. Maj:t ej kommer att godkänna någon uppo-örelse
om öfvertagande af utsädesstammarne från töreningen för längre
tid än ett år, utan kommer att för nästa års Riksdag, för den händelse
statsanslag fortfarande anses böra för uppehållande af föreningens \ ensamhet
äskas, framlägga till pröfning efter förnyade utredningar upp
-
52
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
gjordt förslag. om öfvertagande af föreningens ntsädesstammar under
sådana garantier, att såväl föreningens som den jordbrukande allmänhetens
intressen varda på ett fullt betryggande sätt tillgodosedda.
Under uttalande häraf får Riksdagen anmäla, att Riksdagen, såsom
bidrag till uppehållande af Sveriges utsädesförenings praktiskt vetenskapliga
verksamhet, på extra stat för år 1909 anvisat ett anslag af 25,000
kronor.
33:o) Vidare och i öfverensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts
därom gjorda framställning har Riksdagen till utbildande af en elev i
boskapsskötsel och mejerihushållning på extra stat för år 1909 anvisat
1.000 kronor.
34:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för anställande
af en förste och eu andre torfingenjör samt tre torfassistenter på
extra stat för år 1909 anvisa ett anslag af 25,000 kronor.
Riksdagen har för anställande af en förste och en andre torfingenjör
samt tre torfassistenter på extra stat för år 1909 anvisat ett anslå»- af
25.000 kronor. ö
35:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att af det utaf
1907 års Riksdag beviljade anslag å 35,000 kronor till upprätthållande
af en torfskola under åren 1908—1912 på extra stat för ar 1909 anvisa
ett belopp af 7,000 kronor.
Med bifall till Eders Kungl. Majrts förevarande framställning har
Riksdagen af det utaf 1907 års Riksdag beviljade anslag å 35,000
kronor till upprättande af en torfskola under åren 1908—1912 på extra
stat för år 1909 anvisat ett belopp af 7,000 kronor.
36:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att medgifva,
att Eders Kungl. Maj:t måtte, för vidtagande af sådana åtgärder, som
kunde finnas vara ägnade att främja lösningen af frågan angående
lämpligaste sättet att tillgodogöra den i landets torfmossar befintliga
bränsletillgång, under''år 1909 i mån af behof disponera hvad vid utgången
af år 1908 icke blifvit användt af de tidigare för samma ändamål
å extra stat beviljade medel.
Riksdagen, som finner det vara af största vikt, att torfindustrien
utvecklas och att landets ofantliga tillgångar af torfbränsle tillgodogöras
för fyllande i så vidsträckt mån som möjligt af landets industris
och med ångkraft drifna kommunikationers alltjämt växande behof af
bränsle, får under uttalande af önskvärdheten däraf, att vid statens järnvägars
drift torfbränsle måtte vinna större användning än hittills, anmäla,
att Eders Kungl. Maj :ts föreliggande förslag af Riksdagen bifallits.
53
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
37:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till understöd
åt svenska mosskulturföreningen på extra stat för år 1909 anvisa
ett anslag af 20,000 kronor.
Med bifall härtill har Riksdagen till understöd åt svenska mosskulturföreningen
på extra stat för år 1909 anvisat ett anslag af 20,000
kronor.
38:o) Enligt hvad Riksdagen i särskild skrifvelse meddelat, har
Riksdagen såsom bidrag till åtgärder för höjandet af det mindre jordbruket
på extra stat för år 1909 anvisat ett anslag af 200,000 kronor,
med rätt för Eders Kungl. Magt att låta utaf nämnda belopp förskottsvis
under innevarande år af tillgänliga medel utanordna 20,000 kronor.
39:o) Eders Kungl. Magt har föreslagit Riksdagen att till ökadt
statsbidrag till fortgående smörprofningar, att af Eders Kungl. Maj:t i
mån af behof för ändamålet användas, på extra stat för år 1909 anvisa
ett belopp af 10,000 kronor.
Med bifall härtill har Riksdagen till beredande af medel till ökadt
statsbidrag för år 1909 till fortgående smörprofningar, att af Eders Kungl.
Maj:t i mån af behof för ändamålet användas, på extra stat för år 1909
anvisat ett belopp af 10,000 kronor.
40:o) Vidare har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att till
anställande af en statskonsulent i svinskötsel på extra stat för år 1909
anvisa ett anslag af 7,500 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t
att till bristande af kostnader för konsulentens resor under år 1908
låta utaf nämnda belopp förskottsvis under samma år af tillgängliga
medel utanordna 1,000 kronor.
Genom hvad departementschefen i detta ärende till statsrådsprotokollet
anfört finner Riksdagen vara ådagalagdt, att den af Eders Kungl.
Makt föreslagna höjningen af ifrågavarande till statskonsulenten i svinskötsel
utgående arfvode och reseanslag är, i betraktande af de ökade
kraf, som med stegringen af intresset för svinafvel, numera ställas på
konsulenten, af behofvet påkallad. Riksdagen har sålunda till anställande
af en statskonsulent i svinskötsel på extra stat för år 1909 anvisat ett
anslag af 7,500 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att till bestridande
af kostnader för konsulentens resor under år 1908 låta utaf
nämnda belopp förskottsvis under samma år af tillgängliga medel
utanordna 1,000 kronor.
54
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
41:o) Eders Kungl. Maj:t har ytterligare föreslagit Riksdagen att
till fjäderfäafvelns befrämjande på extra stat för år 1909 anvisa ett
anslag af 20,000 kronor.
Det intresse för fjäderfäafveln, som tagit sig uttryck i bildandet
af föreningar för denna afvels främjande och som genom föreningarnas
framgångsrika verksamhet vunnit ökad spridning och utveckling, är
otvifvelaktigt väl förtjänt att fortfarande af staten uppmuntras, helst en
med insikt bedrifven fjäderfäafvel visat sig kunna utgöra eu värdefull
inkomstkälla för den mindre jordbrukaren och sålunda i sin mån är
ägnad att stödja och främja utvecklingen af det mindre jordbruket.
Då den utredning i ärendet, som af departementschefen framlagts,
synes gifva vid handen, att ifrågavarande förenings verksamhet, för att
med framgång kunna fortsättas, är i behof af det ökade anslag, som
Eders Kungl. Maj:t för ändamålet äskat, har Riksdagen, som beträffande
villkoren för understöds beviljande delar departementschefens uppfattning
att desamma böra af Eders Kungl. Maj:t fastställas, och i fråga
om dessa villkor endast velat uttala den uppfattningen, att anslaget
torde böra så litet som möjligt splittras utan hellre koncentreras på
den svenska allmänna fjäderfäafvelsföreningen, af hvilken de andra föreningarna
äro underafdelningar, ansett sig böra bifalla Eders Kungl.
Maj:ts ifrågavarande förslag, och får alltså anmäla, att Riksdagen till
fjäderfäafvelns befrämjande på extra stat för år 1909 beviljat ett anslag
af 20,000 kronor.
42:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra
stat för år 1909 anvisa dels såsom bidrag till upprätthållande af de år
1906 utsedda afvelscentra för nötboskap 9,000 kronor, dels ock såsom
bidrag till bestridande af kostnaderna för förnyad täfling för utseende af
afvelscentra för nötboskap 12,000 kronor, eller tillhopa 21,000 kronor.
Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning i hvad den rör bidrag
till upprätthållande af de år 1906 upprättade afvelscentra för nötboskap
föranleder från Riksdagens sida icke någon erinran.
Riksdagen anser sig jämväl böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts
förslag, att en ny täflan må anordnas redan år 1909, på det att,
då de år 1906 upprättade afvelscentra vid 1910 års utgång upphöra att
hafva denna egenskap, nya sådana må vara utsedda för följande femårsperiod.
Riksdagen hyser nämligen den uppfattningen, att ifrågavarande
täflingar utöfva ett mäktigt inflytande på frambringande af goda
afvelsdjur och till minskning af import af sådana från utlandet. Mot
kostnadsberäkningen för den nya femårsperioden bär Riksdagen ingen
anmärkning att framställa.
55
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
Riksdagen har sålunda
dels såsom bidrag till upprätthållande af de år 1900 utsedda afvelscentra
för nötboskap på extra stat för år 1909 anvisat ett anslag af
9.000 kronor, och
dels såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för förnyad
täfling för utseende af afvelscentra för nötboskap på extra stat för år
1909 anvisat ett anslag af 12,000 kronor;
tillsammans 21,000 kronor.
43:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, till främjande
af nötboskapsafveln inom Norrbottens län, på extra stat för år
1909 anvisa ett anslag af 5,000 kronor.
Med bifall härtill har Riksdagen, till främjande af nötboskapsafveln
inom Norrbottens län, på extra stat för år 1909 anvisat ett anslag af
5.000 kronor.
Länsveterinärer och veterinärstipendiater.
44:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, för beredande
under år 1909 i enlighet med de i statsrådsprotokollet öfver
jordbruksärenden den 13 januari 1908 angifna grunder af tillfällig
löneförbättring åt länsveterinärer, å extra stat för samma år anvisa ett
anslag af 16,000 kronor.
Riksdagen, som anser en löneförbättring för länsveterinärerna vara
af behofvet påkallad, har velat uttala önskvärdheten af, att den af
departementschefen enligt sistberörda protokoll omförmälda utredningen
i detta ämne och den därpå grundade löneregleringen måtte snarligen
åstadkommas. Då Riksdagen emellertid icke haft något att erinra mot
Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning, har Riksdagen, för
beredande under år 1909 i enlighet med i statsrådsprotokollet öfver
jordbruksärenden den 13 januari 1908 angifna grunder af tillfällig löneförbättring
åt länsveterinärer, å extra stat för samma år anvisat ett
anslag af 16,000 kronor.
Hästafvel^ förbättrande.
45:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, för bestridande
af kostnad för extra personal vid Flyinge hingstdepå, på extra
stat för år 1909 bevilja ett anslag af 3,790 kronor.
56
Biksdagens Skrifvelse N:o 9.
Med bifall härtill har Riksdagen, för bestridande af kostnad för
extra personal vid Flyinge hingst depå, på extra stat för år 1909 beviljat
ett anslag af 3,790 kronor.
Befrämjande af husslöjden.
46:o) Vidare och i anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda
framställning har Riksdagen på extra stat för år 1909 anvisat dels
till anställande af en andre instruktör i husslöjd 2,000 kronor och dels
såsom personligt ålder stillägg till andre instruktören Jonas Wallander,
därest han fortfarande i denna egenskap med godt vitsord tjänstgör,
1,500 kronor eller tillhopa 3,500 kronor.
Fiskerinäringens understöd.
47:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till underhålls-
och driftkostnad för ett fartyg för hydrografisk-biologiska undersökningar
af de Sverige omgifvande hafven samt för tillsyn och bevakning
vid Sveriges hafsfisken under annan tid af året än vintermånaderna
på extra stat för år 1909 anvisa ett anslag af 34,000 kronor.
Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot Eders
Kungl. Maj :ts förevarande framställning, får anmäla, att Riksdagen, till
underhålls- och driftkostnad för ett fartyg för hydrografisk-biologiska
undersökningar af de Sverige omgifvande hafven samt för tillsyn och
bevakning vid Sveriges hafsfisken under annan tid af året än vintermånaderna,
på extra stat för år 1909 anvisat ett anslag af 34,000 kronor.
48:o) Vidare och med anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom
framställda förslag, har Riksdagen, till bestridande af kostnader för
försäkring af fartyget Skagerak, på extra stat för år 1909 anvisat 5,200
kronor.
49:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, till utförande
af hydrografisk-biologiska undersökningar af de Sverige omgifvande
hafven, på extra stat för år 1909 bevilja
57
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
dels till omkostnader för tiden från och med den 1 maj 1909 till
och med den 30 april 1910 ........................................... kronor 21,000:
dels ock till täckande af Sveriges andel i kostnaderna
för en internationell hydrografisk-biologisk
centralanstalt med laboratorium för tiden från och
med den 22 juli 1909 till och med den 21 juli 1910 „ 5,100: —
tillhopa kronor 26,100: —.
Riksdagen får anmäla, att Riksdagen, till utförande af hydrografiskbiologiska
undersökningar af de Sverige omgörande hafven, på extra stat
för år 1909 beviljat'' dels till omkostnader för tiden från och med den
1 maj 1909 till och med den 30 april 1910 21,000 kronor samt dels
till täckande af Sveriges andel i kostnaderna för en internationell
hydrografisk-biologisk centralanstalt med laboratorium för tiden från
och med den 22 juli 1909 till och med den 21 juli 1910 5,100 kronor,
eller tillsammans 26,100 kronor.
50:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, till bidrag
för anordnande af undervisningskurser i navigation för bohuslänska
fiskare, under förutsättning att Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskap
och landsting för ändamålet bidroge med tillsammans 2,000
kronor, på extra stat för år 1909 anvisa ett anslag af 2,250 kronor,
med rätt för Eders Kungl. Maj:t att låta utaf nämnda belopp förskottsvis
under innevarande år af tillgängliga medel utanordna 1,125 kronor.
Riksdagen, som icke haft något att erinra mot förevarande framställning,
har, såsom bidrag till anordnande af undervisningskurser i
navigation för bohuslänska fiskare, under förutsättning att Göteborgs
och Bohus läns hushållningssällskap och landsting för ändamålet bidraga
med tillsammans 2,000 kronor, på extra stat för år 1909 anvisat ett
anslag af 2,250 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att låta utaf
nämnda belopp förskottsvis under innevarande år af tillgängliga medel
utanordna 1,125 kronor.
51:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till understöd
åt Södra Sveriges fiskeriförening på extra stat för år 1909 anvisa
ett anslag af 17,500 kronor, däraf till upprätthållande af föreningens
fiskeriskola 8,500 kronor, såsom bidrag till föreningens försöksverksamhet
5,000 kronor samt för uppförandet af en byggnad för inrymmande af
en fiskkläckningsanstalt och ett sötvattenbiologiskt laboratorium 4,000
kronor.
Bih. till Riksd. Prof. 1908. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 9 Höft.
8
58
Riksdagens Skrifvelse N::o 9.
Riksdagen finner genom livad departementschefen i ärendet anfört
vara ådagalagdt, att södra Sveriges fiskeriförening för upprätthållande
af fiskeriskolan och försöksverksamheten är för år 1909 i behof af
statsunderstöd till enahanda belopp som för innevarande år beviljats.
Likaså anser Riksdagen fullgiltiga skäl vara anförda för uppförande, i
enlighet med departementschefens förslag, af en byggnad, afsedd att
inrymma ett sötvattenbiologiskt laboratorium och en fiskkläckningsanstalt.
Riksdagen har alltså, till understöd åt södra Sveriges fiskeriförening,
på extra stat för år 1909 anvisat ett anslag af 17,500 kronor, däraf
till upprätthållande af föreningens fiskeriskola 8,500 kronor, såsom bidrag
till föreningens försöksverksamhet 5,000 kronor samt för uppförande af
eu byggnad för inrymmande af en fiskkläckningsanstalt och ett sötvattenbiologiskt
laboratorium 4,000 kronor.
Hydrografiska undersökningar af Sveriges färskvatten.
52:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, för uppehållande
under år 1909 af verksamheten vid hydrografiska byrån med
under densamma omedelbart lydande observationsstationer, på extra stat
för samma år anvisa ett anslag af 46,400 kronor, samt att, för verkställande
under år 1909 af hydrogeologiska specialundersökningar, på
extra stat för samma år anvisa ett anslag af 3,000 kronor, eller tillhopa
49,400 kronor.
För den föreslagna ökningen af anslagsposten till den hydrografiska
undersökningen utöfver hvad nästlidet års Riksdag för ändamålet beviljade
och för uppförande af den nya anslagsposten till de hydrogeologiska
specialundersökningarna synas fullgiltiga skäl hafva blifvit förebragta,
hvadan Riksdagen, som i skrifvelse angående regleringen af utgifterna
under riksstatens åttonde hufvudtitel anmäler sitt beslut i fråga om
anslag till de meteorologiska observationerna, får anmäla, att Riksdagen
dels, för uppehållande under år 1909 af verksamheten vid hydrografiska
hyrån med under densamma omedelbart lydande observationsstationer, på
extra stat för samma år anvisat ett anslag af 46,400 kronor samt dels
för verkställande under år 1909 af hydrogeologiska specialundersökningar,
på extra stat för samma år anvisat ett anslag af 3,000 kronor, eller
tillhopa 49,400 kronor.
Riksdagens Skrifvelse N:o .9.
59
Åtgärder för tillgodogörande af svenska statens vattenfall.
53:o) I en den 3 april innevarande år till Rikdagen aflåten
proposition, n:o 159, har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande af
bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver jordbruksärenden för samma
dag, föreslagit Riksdagen att
dels — med förklarande, att från och med år 1909 den nuvarande
styrelsen för Trollbätte kanal- och vattenverk skulle upphöra att fungera
och att från och med samma år skulle inrättas en vattenfallsstyrelse med
i hufvudsak den sammansättning och de åligganden, departementschefen
till protokollet angifvit, samt med godkännande af det af departementschefen
framlagda förslaget till stat för vattenfallsstyrelsen — för uppehållande
af sistnämnda styrelses verksamhet under år 1909 å extra stat
för nämnda år under nionde hufvudtiteln anvisa ett anslag af 36,000 kronor;
dels medgifva, att af inkomsterna under samma år från kanalverket
finge såsom bidrag till upprätthållande af vattenfallsstyrelsens
verksamhet utgå ett belopp af 26,000 kronor;
dels ock likaledes medgifva, att från och med 1909 års början
finge, i den ordning departementschefen till protokollet angifvit, under
vattenfallsstyrelsens förvaltning ställas den af departementschefen omförmälda
statsegendom.
Såsom af de tillkallade sakkunniga framhållits, är det af största
vikt, att statens vattenfall förvaltas på ett affärsmässigt, enhetligt och
planmässigt sätt; och då den nu föreslagna styrelsens sammansättning
synes innebära betingelser för att de anspråk, som i nämnda afseenden
böra ställas på densamma, varda, så vidt möjligt är, uppfyllda, har
Riksdagen, som funnit förslaget om att förvaltningen al 1 rollhätte kanaloch
vattenverk lägges under den centrala styrelsen tilltalande, ansett
sig böra bifalla förslaget om inrättande af en sådan styrelse. Emot den
af Eders Kungl. Maj:t föreslagna staten har Riksdagen icke haft annat
att erinra än att Riksdagen funnit den däri upptagna posten till
expenser m. m. kunna nedsättas från 18,000 kronor till 16,000 kronor
och statens slutsumma sålunda utföras med 60,000 kronor. Det för
nämnda utgifter af de sakkunniga föreslagna belopp å 20,000 kronor,
däri inberäknats resekostnadsersättningar, har Eders Kungl. Maj:t ansett
böra minskas med 2,000 kronor på grund däraf att dessa ersättningar
icke böra utgå från detta anslag utan från hufvudtitelns förslagsanslag
till rese- och traktamentsersättningar, men då Riksdagen, med hänsyn
till de utgifter, som föranledts af resekostnadsersättningar vid för
-
60
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
valtningen af Trollhätte kanal- och vattenverk, måste antaga, att de
sakkunnige beräknat utgifterna för reseersättningar till högre belopp
än det sistnämnda, anser Riksdagen, att posten till expenser m. m.
skäligen bör minskas med ytterligare 2,000 kronor till 16,000 kronor.
Riksdagen får sålunda anmäla, att, på grund af hvad nu blifvit anfördt,
Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition på det sätt bifallits,
att Riksdagen
dels med förklarande, att från och med år 1909 den nuvarande
styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk skall upphöra att fungera
och att från och med samma år skall inrättas en vattenfallsstyrelse med
i hufvudsak de åligganden, departementschefen till statsrådsprotokollet
öfver jordbruksärenden den 3 april innevarande år angifvit, godkänt
följande stat för vattenfallsstyrelsen:
Summa Kronor |
|
Vattenfallsdirektören (arfvode)...................... |
20,000 |
Fn ledamot i vattenfallsstyrelsen (d:o) ..... |
2,000 |
jTre ledamöter i vattenfallsstyrelsen (d:o)... |
6,000 |
Biträdande ingenjören (d:o) ......................... |
8,000 |
Sekreteraren och ombudsmannen (d:o) .... |
8,000 |
Expenser m. m........................................... |
16,000 |
Summa |
60,000 |
Anm. 1. Af de i staten för biträdande ingenjören samt för
sekreteraren och ombudsmannen upptagna arfvoden skola 5,000 kronor
betraktas såsom lön och 3,000 kronor såsom tjänstgöringspenningar.
Anm. 2. För åtnjutande af det i aflöningsstaten för vattenfallsdirektören
uppförda arfvode skola gälla följande villkor och bestämmelser,
nämligen:
att innehafvare af vattenfallsdirektörsbefattningen skall vara underkastad
den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden,
som kan varda föreskrifven;
att med direktörsbefattningen icke må förenas annan tjänst å
rikets, Riksdagens eller kommuns stat, ej heller uppdrag såsom ordförande
eller ledamot i styrelse för verk eller bolag, som är med Kungl.
Maj:ts oktroj försedt eller blifvit såsom aktiebolag registreradt, eller
befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan tjänste
-
61
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
befattning af hvad slag som helst, med mindre den vid pröfning af
Kungl. Maj:t befinnes icke vara hinderlig för fullgörandet af tjänstgöringen
vid vattenfallsstyrelsen;
att, där direktören beviljats ledighet och vikarie för honom förordnats,
på pröfning af Kungl. Maj:t beror, huru stor del af arfvodet
skall till vikarien afstås;
att vattenfallsdirektör skall vara berättigad att från och med
månaden näst efter den, under hvilken han uppnått 65 lefnadsår, under
sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig
pension af 6,000 kronor;
att vattenfallsdirektör, som, innan han uppnått 65 lefnadsår,
antingen på grund af sjukdom eller därigenom, att han efter utgången
af den tid, för hvilken han förordnats, icke erhåller förnyadt förordnande,
eller ock eljest utan egen begäran nödgas afgå från sin befattning
utan att på grund af tjänstefel hafva förverkat densamma, skall
vara berättigad att i pension uppbära ett årligt belopp af 6,000 kronor
för tiden intill dess han uppnått 65 års ålder;
att vattenfallsdirektör, som före utgången af den tid, erhållet förordnande
afser, befinnes af sjukdom oförmögen till vidare nöjaktig
tjänstgöring, skall vara underkastad skyldighet att afgå mot åtnjutande
af pension enligt nu angifna bestämmelser; samt
att såsom pensionsafgift skall å det för vattenfalls direktören bestämda
arfvodet eller den honom, intill dess han uppnått 65 år, tillkommande
pension afdragas och till statsverket ingå ett årligt belopp
af 360 kronor.
Anm. 3. För åtnjutande af de i aflöningsstaten för biträdande
ingenjören samt sekreteraren och ombudsmannen uppförda arfvoden
skola gälla följande allmänna villkor och bestämmelser, nämligen:
att tjänstinnehafvare skall vara underkastad den vidsträcktare
tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden, som kan varda
föreskrifven;
att med tjänst vid vattenfallsstyrelsen ej må förenas annan tjänst
å rikets, Riksdagens eller kommuns stat ej heller uppdrag såsom ordförande
eller ledamot i styrelse för verk eller bolag, som är med Kungl.
Maj:ts oktroj försedt eller blifvit såsom aktiebolag registreradt, eller
befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan
tjänstebefattning af hvad slag som helst, med mindre den vid pröfning
af vattenfallsstyrelsen befinnes icke vara hinderlig för fullgörandet af
tjänstgöringen vid styrelsen;
att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, be -
62
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
fattningshafvande verkligen tjänstgjort, dock att han jämväl under
tjänstledighet under sammanlagdt högst 30 dagar af samma kalenderår
äger uppbära de för tjänsten anslagna tjänstgöringspenningar;
att den, som undfår ledighet under mer än 30 dagar af samma
kalenderår, äger, därest han af sjukdom hindras att sin befattning
förrätta, uppbära hela lönen, men, om han undfår ledighet för svag
hälsas vårdande, enskilda angelägenheter eller särskild! uppdrag, eller
han är från tjänstgöring afstängd eller eljest lagligen förhindrad att
befattningen sköta, kan förpliktas att utöfver tjänstgöringspenningarna
af arfvodet afstå så mycket, som för tjänstens uppehållande under tiden
ytterligare erfordras eller eljest pröfvas skäligt; samt
att den, som är sjuk i följd af kroppsskada, ådragen i tjänstutöfning,
äger under högst sex månader uppbära samtliga aflöningsförmåner
oafkortade, samt efter denna tid det belopp af arfvodet, som
af Kungl. Maj:t bestämmes;
dels för uppehållande af vattenfallsstyrelsens verksamhet under år
1909 å extra stat för nämnda år under nionde hufvudtiteln anvisat ett
anslag af 34,000 kronor;
dels medgifvit, att af inkomsterna under samma år från kanalverket
må såsom bidrag till upprätthållande af vattenfallsstyrelsens
verksamhet utgå ett belopp af 26,000 kronor; samt
dels likaledes medgifvit, att från och med 1909 års början må, i
den ordning departementschefen i förenämnda statsrådsprotokoll angifvit,
under vattenfallsstyrelsens förvaltning ställas den af departementschefen
omförmälda statsegendom.
Den lokala förvaltningen af statens jordbruksdomäner.
54:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att å extra stat
för år 1909 anvisa till aflöning åt domänintendenter och för uppehållande
af domängöromålen hos länsstyrelserna 42,800 kronor samt
till resekostnader vid domänförvaltningen såsom förslagsanslag 45,000
kronor.
Riksdagen har icke haft något att emot denna framställning erinra
och har alltså å extra stat för år 1909 anvisat dels till aflöning åt
domänintendenter och för uppehållande af domängöromålen hos länsstyrelserna
42,800 kronor samt dels till resekostnader vid domänförvaltningen
såsom förslagsanslag 45,000 kronor.
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
63
Skogsinstitutet.
55:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, till anställande
af extra lärarkrafter vid skogsinstitutet, på extra stat för år
1909 anvisa ett belopp af 8,000 kronor.
Med bifall härtill har Riksdagen, till anställande af extra lärarkrafter
vid skog sinstitutet, på extra stat för år 1909 anvisat ett belopp
af 8,000 kronor.
Landtmäteristaten.
56:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att, till
bestridande af kostnaderna för undervisning vid generallandtmäterikontoret
af landtmäterielever, på extra stat för år 1909 anvisa ett anslag
af 8,000 kronor.
Under erinran, att det hittills å landtmäteristyrelsens stat uppförda
anslaget å 3,000 kronor till arfvode åt lärare för landtmäterielevers
undervisning icke blifvit upptaget å den af Riksdagen godkända
nya stat för styrelsen, får Riksdagen, som icke haft något att erinra
mot Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag, anmäla, att Riksdagen,
till bestridande af kostnaderna för undervisning vid generallandtmäterikontor
et af landtmäterielever, på extra stat för år 1909 anvisat ett anslag
af 8,000 kronor.
Rikets allmänna kartverk.
57:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen dels att, för
anställande af ökad civil personal vid rikets allmänna kartverk, namngranskning
m. m., på extra stat för år 1909 anvisa ett anslag af 19,200
kronor, dels ock att, för höjning af arfvodena åt de vid det ekonomiska
kartverket anställda kvinnliga ritare och ritbiträden, på extra stat för
år 1909 anvisa ett anslag af 1,000 kronor, att enligt Eders Kungl.
Maj:ts bestämmande för ändamålet användas.
Under hänvisning till hvad under punkt 14:o) här ofvan finnes i
detta ärende meddeladt, får Riksdagen anmäla, att Riksdagen dels för
anställande af ökad civil personal vid rikets allmänna kartverk, namngranskning
m. «?., på extra stat för år 1909 anvisat ett anslag af 19,200
kronor, samt dels för höjning af arfvodena åt de vid det ekonomiska
64
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
kartverket anställda kvinnliga ritare och ritbiträden, på extra stat för år
1909 anvisat ett anslag af 1,000 kronor, att enligt Eders Kungl. Maj:ts
bestämmande för ändamålet användas.
Sveriges geologiska undersökning.
58:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, för fortsättande
af de geologiska undersökningarna under år 1909 och för utgifvande
af därpå grundade kartor, afhandlingar och uppsatser samt
beredande åt undersökningens tjänstemän och förste vaktmästare af tillfälliga
löneförbättringar, å extra stat för samma år bevilja ett anslag
af 106,200 kronor.
Mot denna framställning har. Riksdagen icke funnit anledning till
erinran och har alltså, för fortsättande af de geologiska undersökningarna
under år 1909 och för utgifvande af därpå grundade kartor, afhandlingar
och uppsatser samt beredande åt undersökningens tjänstemän och
förste vaktmästare af tillfälliga löneförbättringar, å extra stat för samma
år beviljat ett anslag af 106,200 kronor.
59:o) Enligt hvad Riksdagen i särskild skrifvelse meddelat, har
Riksdagen, med bifall till hvad Eders Kungl. Maj:t under punkt 62:o)
af förevarande hufvudtitel föreslagit, för verkställande af nybyggnad för
Sveriges geologiska undersökning, beviljat ett anslag af 580,610 kronor
samt däraf å extra stat för år 1909 anvisat ett belopp af 100,000 kronor,
med rätt för Eders Kungl. Maj:t att af sistnämnda belopp redan under
år 1908 för byggnadsarbetets påbörjande låta af tillgängliga medel utanordna
50,000 kronor.
Vägunderhållet på landet.
60:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning,
har Riksdagen på extra stat för år 1909 anvisat, för bestridande
af statsverkets andel i kostnaden för vågdelningar, såsom förslagsanslag
50,000 kronor.
61:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, till understöd
åt synnerligt betungade väghållningsdistrikt, på extra stat för år
1909 anvisa 150,000 kronor.
Med anledning af hvad i ärendet blifvit upplyst, har Riksdagen,
till understöd åt synnerligt betungade väghållningsdistrikt, på extra stat för
år 1909 anvisat 150,000 kronor.
Riksdagens Skrifvelse N:o .9.
4)5
Förekommande och hämmande af tubcrkelsjukdomar hos nötkreaturen.
62:o) Eders Kung-]. Maj:t har föreslagit Riksdagen att dels på
extra stat för år 1909, till förekommande och hämmande åt tuberkelsjukdomar
hos nötkreaturen, anvisa ett anslag å 70,000 kronor, dels
ock medgifva, att hvad vid utgången af år 1908 möjligen icke blifvit
användt af tidigare för ändamålet beviljade anslag, Unge under år 1909
för enahanda ändamål användas.
Riksdagen, som icke haft något att emot Eders Kungl. Maj:ts
förevarande framställning erinra, har dels på extra stat för år 1909 till
Eders Kungl. Maj:ts förfogande ställt ett anslag af 70,000 kronor, att
användas till förekommande och hämmande af tub erkelsjukdomar hos nötkreaturen,
samt dels medgifvit, att hvad vid utgången af år 1908 möjligen
icke blifvit användt af tidigare för ändamalet beviljade anslag
må under år 1909 för enahanda ändamål användas.
Allmänna arbeten af beskaffenhet att deras utförande kontrolleras af
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.
63:o) Under punkterna 66, 67 och 68 af förevarande hufvudtitel
har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att
dels på extra stat för år 1909 ställa till Eders Kungl. Maj:ts förfogande,
under benämning norrländska afdikningsanslaget, till understödjande,
medelst statsbidrag utan aterbetalningsskyldighet, af myrutdikningar
och vattenaftappningar inom A ästernorrlan ds, Jämtlands,
Västerbottens och Norrbottens län, vare sig ändamålet med arbetsföretaget
vore uppodling af till åker eller äng lämplig jord eller
minskning af frostländighet för närliggande bygd, ett belopp af 700,000
kronor;
dels på extra stat för år 1909 ställa till Eders Kungl. Maj:ts förfogande,
under benämning allmänna frostminskningsanslaget, till understödjande
medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet, af sådana
myrutdikningar och vattenaltappningar inom öfriga delen af riket,
hvilkas ändamål vore att minska frostländigheten för närliggande bygd,
ett belopp af 200,000 kronor;
dels besluta, att i afseende å erhållande och tillgodonjutande af
statsbidrag från ifrågavarande båda anslag skulle tillämpas nu gällande
allmänna villkor och bestämmelser i sådant afseende;
Bill. till Riksd. Prof. 1908. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 9 Höft.
9
66
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
dels ock, likaledes å extra stat för år 1909, bevilja ett anslag af
13,000 kronor för verkställande af undersökning angående afdiknings
inverkan till minskande af frostländigheten.
Hvad beträffar norrländska afdikningsanslaget, som af 1907 års
Riksdag höjdes från 500,000 kronor till 700,000 kronor, har Riksdagen,
med afseende å de höga belopp, hvartill ansökningarna om delaktighet
i detta anslag under nästlidet år uppgått, och då ej kan antagas, att
ansökningarnas antal till detta viktiga ändamål kommer att under den
närmaste tiden minskas, ansett, att äfven för år 1909 anslaget bör
beviljas med det förhöjda beloppet af 700,000 kronor.
På grund häraf och med anledning af hvad Eders Kungl. Maj:t
beträffande allmänna frostminskningsanslaget föreslagit, har Riksdagen
dels på extra stat för år 1909 ställt till Eders Kungl. Maj:ts förfogande,
under benämning norrländska afdikningsanslaget, till understödjande
medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet af myrutdikningar
och vattenaftappningar inom Västernorrlands, Jämtlands,
Västerbottens och Norrbottens län, vare sig ändamålet med arbetsföretaget
är uppodling af till åker eller äng lämplig jord eller minskning
af frostländighet för närliggande bygd, ett belopp'' af 700,000 kronor;
dels på extra stat för år 1909 ställt till Eders Kungl. Majds förfogande,
under benämning allmänna frostminskningsanslaget, till understödjande
medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet af sådana
myrutdikningar och vattenaftappningar inom öfriga delen af riket,
hvilkas ändamål är att minska frostländigheten för närliggande bygd,
ett belopp af 200,000 kronor;
dels ock beslutat, att i afseende å erhållande och tillgodonjutande
af statsbidrag från ifrågavarande båda anslag skola tillämpas nu gällande
allmänna villkor och bestämmelser i sådant afseende.
Däremot har Eders Kungl. Maj:ts förslag att på extra stat för år
1909 må, för verkställande af undersökning angående afdiknings inverkan
till minskande_ af frostländigheten, beviljas ett anslag af 13,000 kronor,
icke vunnit Riksdagens bifall.
Afdikningar å kronan tillhörig mark.
64:o) I enlighet med af Eders Kungl. Maj:t under punkt 69 af
förevarande hufvudtitel gjord framställning, har Riksdagen, till bestridande
af kostnader för afdikningar å kronans skogar i de norrländska länen
och i Kopparbergs län, på extra stat för år 1909 anvisat ett anslag å
150,000 kronor.
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
07
Reglering af flottleder.
G5:o) Eders Kungl. Maj:t liar föreslagit Riksdagen att medgilva,
dels att under år 1909 inflytande flottnings af gifter finge användas till
bestridande af kostnader för reglering af flottleder inom riket; dels ock
att de medel, som af föregående års anslag till bestridande af kostnader
för reglering af flottleder i de norrländska länen äfvensom i Kopparbergs
Örebro och Västmanlands län vid 1908 års slut funnes disponibla,
fino-e ''under år 1909 till enahanda ändamål användas utan begränsning
O
till vissa län. . , . a .
Riksdagen, som icke haft något att erinra mot att inflytande
flottningsafgifter och föregående års besparingar å ifrågavarande anslag
hädanefter användas till bestridande af kostnaden för reglering af flottleder
äfven inom andra delar af riket än de norrländska länen samt
Kopparbergs, Örebro och Västmanlands län, hai medgifvit,
dels att under år 1909 inflytande flottningsafgifter må användas
till bestridande af kostnader för reglering af flottlederinom riket; dels
och att de medel, som af föregående års anslag till bestridande åt
kostnader för reglering af flottleder i de norrländska länen äfvensom i
Kopparbergs, Örebro och Västmanlands län vid 1908 års slut ma finnas
disponibla, må under år 1909 till enahanda ändamål användas utan
begränsning till vissa län.
Uppehållande al skogsvårdsstyrelsernas verksamhet.
66:o) Enligt Eders Kungl. Majits därom gjorda framställning, har
Riksdagen, såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för uppehållande
af skogsvårdsstyrelsernas verksamhet, på extra stat tör år 1909 beviljat
ett anslag af 60,000 kronor.
Skogsodlingens befrämjande.
67:o) Vidare och likaledes i anledning af Eders Kungl. Maj:ts
förslag, har Riksdagen för skogsodlingens befrämjande för år 1909 beviljat
ett extra anslag af 100,000 kronor, att ställas till Eders Kungl. Majits
förfogande för att i män af tillgång tilldelas antingen skogsvardsstyreiser,
till hvilka landsting eller hushållningssällskap för ändamålet lamnat bidrag,
6° Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
eller i landstingsområde, där sådan styrelse icke finnes, landsting eller
hushållningssällskap, under iakttagande att i intetdera fallet statsbidrag
må till något landstingsområde utgå med högre belopp än det, hvarmed
landsting och hushållningssällskap tillsammans eller ettdera af dem till
ändamålet bidragit, samt att landsting eller hushållningssällskap, som
undfått dylikt bidrag, skall vara skyldigt att efter årets utgång till
Eders Kungl. Majrts vederbörande befallningshafvande afgifva redogorelse
öfver användningen af de utaf staten samt af landsting eller. •
hushållningssällskap lämnade bidrag.
Lindring af fraktkostnaderna för kalk.
68:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, för lindring
al fraktkostnaderna vid transport å järnväg af kalk, kalkstensmjöl och
märgel för jordbrukets behof, på extra stat för år 1909 anvisa, såsom
förslagsanslag, 200,000 kronor.
Då samma skäl, som föranledde nästlidet års Riksdag att bevilja
enahanda anslag, som nu till ifrågavarande ändamål begäres, fortfarande
synas hafva giltighet, har Riksdagen, för lindring af fraktkostnaderna vid
ti ansport a järnväg af kalk, kalkstensmjöl och märgel för jordbrukets behof ,
på extra stat för år 1909 anvisat, såsom förslagsanslag, 200,000 kronor.
Internationella landtbruksinstitutet i Rom.
69:o) Vidare och i anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom framställda
förslag har Riksdagen, till bestridande af kostnåden för Sveriges
deltagande uti internationella landtbruksinstitutet i Rom, på extra stat för
år 1909 anvisat 5,000 kronor.
Svenska fattigvårdsförbundet.
70:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, till understöd
åt svenska fattigvårdsförbundet, på extra stat för år 1909 anvisa
ett anslag af 8,000 kronor.
Af hvad departementschefen i detta ämne anfört bär Riksdagen
trött sig finna,, att svenska fattigvårdsförbundets organisation och verksamhetsplan
gifva grundad anledning att af förbundet vänta ett frukt
-
69
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
bringande arbete till åstadkommande af en förbättrad fattigvård inom
landet, ^hvarför Riksdagen till understöd åt svenska fattigvår ds förbandet
på extra stat för år 1909 anvisat ett anslag af 8,000 kronor.
Ersättning för af statskontoret gjorda förskott.
71:o) Eders Kung! Magt har föreslagit Riksdagen att, till betäckande
af åtskilliga af statskontoret förskottsvis bestridda utgifter, anvisa å extra
stat för år 1909 ett anslag af 95,737 kronor.
Med bifall härtill har Riksdagen, till betäckande af ifrågavarande,
af statskontoret förskottsvis bestridda utgifter, anvisat å extra stat för år
1909 ett anslag af 95,737 kronor.
Extra lönetillägg.
72:o) Enligt hvad Riksdagen i särskild skrifvelse meddelat, har Riksdagen,
med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 73 af förevarande
hufvudtitel framställda förslag, till beredande af extra lönetillägg
för innevarande år åt en del tjänstemän och betjänte uti jordbruksdepartementet
samt vid under sistnämnda departement lydande verk och stater,
å extra stat för år 1909 anvisat såsom förslagsanslag ett belopp af
115,000 kronor, att utgå enligt de i n}rssberörda skrifvelse angifna
grunder.
Stockholm den 1 juni 1908.
Med undersåtlig vördnad.
70
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
Bil.
Tabell öfver ordinarie anslagen under
Jordbruks''
Departementschefen...............................................................................................................................
| Departementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli............................................................................
I Landtbruksstyrelsen...............................................................................................................................
Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar (däraf ett förslagsanslag å 50,000
j Veterinärundervisningen ........................................................................................................................
i Odlingshjälp åt krononybyggare, förslagsanslag................................................................................
| Landtbruksingenjörer och deras biträden............................................................................................
| Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar ....................................................
J Länsveterinärer och veterinärstipendiater ........................................................................................
j Hästafvelns förbättrande, reservationsanslag (däraf särskilt 160,000 kronor till prisbelöningar
| Till förekommande och hämmande af smittosamma sjukdomar bland husdjuren, förslagsanslag
j Befrämjande af husslöjden....................................................................................................................
Fiskerinäringens understöd....................................................................................................................
Domänstyrelsen........................................................................................................................................
Skogsväsendet:
Bestämdt anslag:
För skogsstaten ............................................................................................................................
För statens skogsläroverk ............................................................................................................
Förslagsanslag:
Till ålderstillägg åt skogsstatens och skogsinstitutets lärarpersonal ....................................
Reservationsanslag:
Till enskilda skogsundervisningen................................................................................................
Till kronoskogamas förvaltning och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet................
i Till belöningar för rofdjurs dödande, förslagsanslag........................................................................
Landtmäteristaten ................................................................................................................................
Skiften och afvittringar, reservationsanslag........................................................................................
Utflyttningshjälp efter skiften, förslagsanslag....................................................................................
Riksdagens Skrifvelse N;o 9.
71
Litt. 1.
riksstatens Nionde hufvudtitel.
■ '' ------ |
Indelning och därmed jämförlig |
|||||||
Anvisning |
anvisning pä förslag. |
Summa. |
||||||
kontant. |
||||||||
Friheter. |
Ersättningar. |
|||||||
Kronor. |
ö. |
Kronor. |
ö. |
Kronor. |
ö. |
Kronor. |
ö. |
|
departementet. |
||||||||
17,000 |
_ |
_ _ |
_ |
_ _ |
— |
17,000 |
— |
|
53,700 |
— |
53,700 |
— |
|||||
57,600 |
— |
57,600 |
— |
|||||
kronor till understöd åt landtmannaskolor) |
320,100 |
— |
320,100 |
— |
||||
86,200 |
— |
86,200 |
— |
|||||
4,500 |
4,500 |
— |
||||||
54,500 |
— |
54,500 |
— |
|||||
270,800 |
270,800 |
— |
||||||
60,500 |
— |
60,500 |
— |
|||||
af hästar)........................................................ |
273,200 |
— |
1,070 |
— |
— — |
— |
274,270 |
— |
30,000 |
— |
30,000 |
— |
|||||
25,000 |
25,000 |
— |
||||||
68,000 |
68,000 |
— |
||||||
......................................................................... |
159,000 |
_ |
159,000 |
— |
||||
........................ 1,113,500: — |
||||||||
........................ 89,050: — 1,202,550: — |
||||||||
................................................ 110,000: — |
||||||||
........................ 7,600: — |
||||||||
........................ 2,568,850: — 2,576,450: — |
3,889,000 |
— |
- - |
— |
- - |
— |
3,889,000 |
— |
12,000 |
— |
12,000 |
— |
|||||
233,400 |
— |
233,400 |
— |
|||||
63,000 |
— |
63,000 |
— |
|||||
50,000 |
— |
50,000 |
— |
|||||
Transport] 5,727,500 |
- |
1,070]— |
— |
— |
5,728,570 |
_ |
72
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
Rikets allmänna kartverk, reservationsanslag ....................
Bestämdt anslag:
Till aflöningar .................................................................
Förslagsanslag:
Till ålderstillägg ............................................................
Reservationsanslag :
Till kartarbeten in. nr.................................................
Gästgifvares friheter ............................................................
Bidrag till skjutsentreprenader, förslagsanslag ................
Färjor och färjekarlar............................................................
Bidrag till vägunderhållet på landet, förslagsanslag........
Fattigvården i Stockholm och landsorten ........................
Fattigvården i allmänhet, förslagsanslag............................
Ålderstillägg, förslagsanslag ................................................
Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag................
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag
Extra utgifter, reservationsanslag ........................................
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
73
Indelning och därmed jämförlig |
||||||||
Anvisning i |
anvisning på förslag. |
Summa. |
||||||
kontant. |
— |
|||||||
Friheter. |
Ersättningar. |
|||||||
Kronor. |
ö. |
Kronor. |
ö. |
Kronor. |
ö. |
Kronor. |
ö. |
|
Transport |
5,727,500 |
— |
1,070 |
— |
— |
— |
5,728,570 |
|
......... 67,900: — |
||||||||
......... 21,400: — |
||||||||
......... 131,500: — |
220,800 |
_ _ |
_ |
_ _ |
_ |
220,800 |
1 |
|
10,830 |
— |
6,635 |
— |
1,664 |
— |
19,129 |
— |
|
215,000 |
215,000 |
1 |
||||||
354 |
— |
25 |
— |
- - |
— |
379 |
||
1,000,000 |
— |
1,000,000 |
— |
|||||
9,564 |
— |
9,564 |
— |
|||||
175,000 |
— |
175,000 |
— |
|||||
47,500 |
— |
47,500 |
— |
|||||
100,000 |
— |
100,000 |
— |
|||||
40,461 |
— |
40,461 |
— |
|||||
............................... |
10,000 |
— |
10,000 |
— |
||||
Summa |
7,557,009 |
— |
7,730 |
1,664 |
— |
j 7,566,403 |
Bih. till Riksd. Frat. 1908 JO Sami, 1 Afd. 1 Sand. 9 Höft.
10
74
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
Bil. Litt. 2.
Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens
Nionde hufvudtitel.
i i
Kronor. | ö.!
Jordbruksdepartementet.
Jordbruksdepartementets afdelning af Kungl. Majds kansli.
Till aflöning åt ytterligare en kanslisekreterare.............................
Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar:
4,000 —
I
I
I
1
''
|
Till bestridande af kostnaden för tillbyggnad af den s. k. laboratorie -
byggnaden vid landtbruksinstitutet vid Ultuna........ 45,200: —
» undervisningsmateriell för landtbruks- och mejeriinstitutet
vid Alnarp .................................................... 3,000: —
» understöd åt mindre bemedlade lärjungar vid sådana
landtmannaskolor, som åtnjuta bidrag af statsmedel 10,000: —
» förhöjda understöd åt landtbruksskolorna i Väster
norrlands,
Västerbottens och Norrbottens län ........ 6,000: —
» beredande af statsbidrag åt Fredrika-Bremer-förbundets
landthushållningsskola vid Rimforsa för utbildande
af lärarinnor........................................................ 8,000: —
Bidrag till aflöning åt tolf kringresande jordbrukskonsulenter
i Dalarne och Norrland.................................... 30,000: —
Veterinärundervisningen:
102,200
j Till inrättande af en veterinärbakteriologisk anstalt........................
i _
Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar:
\ Bidrag till bestridande af kostnaderna för allmänna landt
bruksmöten
...................................................................
Till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten .......
7,500: -12,500: —
30,470
Transport 20,000: — 136,670 —
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
75
Transport 20,000:
Kronor. |
ö. |
O ZD CO H |
— |
I Till fortsatt uppehållande af de vid landtbruksinstitutet
vid Ultuna samt landtbruks- och mejeriinstitutet vid
Alnarp inrättade anstalter för profning af maskiner
och redskap för landtbrukets behof...........................
[ Bidrag till underhåll af åtta kemiska stationer för jordbrukets
och näringarnas behof....................................
| Bidrag till underhåll af en för öfre Norrland afsedd
i kemisk-växtbiologisk anstalt inom Norrbottens län
Till understöd åt frökontrollanstalter................................
» åtgärder för befordrande af den inhemska klöfver
.
och gräsfröodlingen......................................................
I Bidrag till uppehållande af Sveriges utsädesförenings
praktiskt vetenskapliga verksamhet ........................
: Till utbildande af en elev i boskapsskötsel och mejerihushållning
...................................................................
» anställande af en förste och en andra torfingenjör
samt tre torfassistenter................................................
i » upprätthållande af en torfskola ................................
» understöd åt svenska mosskulturföreningen ............
Bidrag till åtgärder för höjande af det mindre jordbruket
Till ökadt statsbidrag för år 1909 till fortgående smör
profningar.
.......................................................................
» anställande af en konsulent i svinskötsel ................
» fjäderfäafvelns befrämjande ........................................
Bidrag till bildande och upprätthållande af afvelscentra
för nötboskap m. m.....................................................
Till främjande af nötboskapsafveln i Norrbottens län ...
10,000: - !
32,000: — i
11,250: — |
10,000: —
15,000: —
25,000: —
1,000: —
25,000: —
7,000: —
20,000: —
200,000: — !
10,000: —
7,500: — !
20,000: —
21,000: -5,000: —
439,750
Länsveterinärer och veterinär stipendiater:
Till tillfällig löneförbättring åt länsveterinärer ............
Hästafvelns förbättrande:
16,000
j Till bestridande af kostnad för extra personal vid Flyinge hingstdepå
3,790
Befrämjande af husslöjden:
\ Till anställande af en andre instruktör i husslöjd och personligt
ålderstillägg till andre instruktören Jonas Wallander ................|____3,500 —
Transport! 599,710 j—
76
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
Kronor. |
ö. |
|
Transport |
599,710 |
|
Fiskerinäringens understöd: |
1 1 |
|
Till underhålls- och driftkostnad för ett fartyg för hydrografisk-biologiska undersökningar af de Sverige omgifvande hafven samt » försäkring af fartyget Skagerak................................ 5,200: — » utförande af hydrografisk-biologiska undersökningar af de Sverige omgifvande hafven ............................ 26,100: — Bidrag till anordnande af undervisningskurser i naviga-tion för bohuslänska fiskare........................................ 2,250: — Till understöd åt södra Sveriges fiskeriförening ............ 17,500: — » bestridande af underhålls- och driftkostnader för ett fartyg för fiskeriadministrationens behof ................ 5,000: — |
90,050 |
■ ! i |
Hydrografiska undersökningar af Sveriges färskvatten: |
||
Till upphållande af verksamheten vid hydrografiska byrån samt för |
49,400 |
1 |
Åtgärder för tillgodogörande af svenska statens vattenfall: |
||
Till inrättande af en särskild styrelse för förvaltningen af statens |
34,000 |
|
Den lokala förvaltningen af statens jordbruksdomäner: |
||
Till aflöning åt domänintendenter och för uppehållande af domän- . göromålen hos länsstyrelserna.................................... 42,800: — » resekostnader vid domänförvaltningen, förslagsanslag 45,000: — |
87,800 |
|
Skogsinstitutet: |
||
Till anställande af extra lärarkrafter vid skogsinstitutet.................... |
8,000 |
|
Landtmäter istaten: |
||
Till bestridande af kostnaderna för undervisning vid generallandt-mäterikontoret af landtmäterielever ............................................... |
8,000 |
|
Transport |
876,960 |
— |
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
77
Kronor. , ö.
Transport; 876,960 —
Rikets allmänna kartverk:
Till anställande af ökad civil personal vid rikets allmänna kartverk,
namngranskning m. m................................................. 19,200: —
Till förhöjning af arfvodena åt de vid det ekonomiska
kartverket anställda kvinnliga ritare och biträden 1,000: — j 20,200 !—
Sveriges geologiska undersökning:
Till fortsättande af de geologiska undersökningarna och för utgifvande
af därpå grundade kartor m. m. samt beredande åt under-!
sökningens tjänstemän och förste vaktmästare af tillfälliga löneförbättringar
................................................................ 106,200: —
» verkställande af nybyggnad för Sveriges geologiska
undersökning................................................................ 100,000: —
206,200
Vägunderhållet på landet:
Till bestridande af statsverkets andel i kostnaden för vägdelningar,
förslagsanslag................................................................ 50,000: —
» understöd åt synnerligt betungade väghållnings
distrikt
........................................................................ 150,000: —
200,000
Diverse anslag:
Till förekommande och hämmande af tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen
.................................................................... 70,000: —
» understödjande af myrutdikningar och vattenaftappningar
inom Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens
och Norrbottens län (norrländska afdiknings
anslaget).
....................................................................... 700,000: —
» understödjande af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar
inom öfriga delen af riket, hvilkas
ändamål är att minska frostländigheten för närliggande
bygd (allmänna frostminskningsanslaget) 200,000: —
» afdikningar å kronans skogar i de norrländska
länen och i Kopparbergs län .................................... 150,000: —
Bidrag till bestridande af kostnaderna för uppehållande
af skogsvårdsstyrelsernas verksamhet.................... 60,000: —
Transport 1,180,000: — 1,303,360
Bih. till Riksd. Prot. 1908. 10 Sand. 1 Afd. 1 Band. 9 Häft. 11
78
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
Kronor. |
6. |
|
Transport 1,180,000: — |
1,303,360 |
— |
Till skogsodlingens befrämjande .................................... 100,000: — » lindring af fraktkostnaderna vid transport å järn-väg af kalk, kalkstensmjöl och märgel för jord-brukets behof ......................................................... 200,000: — » bestridande af kostnaden för Sveriges deltagande uti internationella landtbruksinstitutet i Rom .... 5,000: — i » understöd åt svenska fattigvårdsförbundet............ 8,000: — » betäckande af åtskilliga af statskontoret förskotts-vis bestridda utgifter ................................................ 95,737: — » beredande af extra lönetillägg för år 1908 åt |
1,703,737 |
|
Summa |
3,007,097 |
— |
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1908.