Riksdagens Skrifvelse N:o 70.

1

N:o 70.

Uppläst och godkänd i Första Kammaren den 28 april 1908.

— — Andra Kammaren den 28 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, med förordning angående
bevillning saf gifter för särskilda förmåner och rättigheter.
(Bevillningsutskottets betänkande n:o 17 och memorial n:o 19.)

Till Konungen.

i eu till Riksdagen afliden proposition (n:o 61) har Eders Kung!.
Maj it föreslagit Riksdagen att antaga ott vid propositionen fogadt förslag
till ny förordning angående bevillningsafgifter för särskilda förmåner
och rättigheter.

Jämte det genom berörda författningsförslag den nu gällande
förordningen i ämnet undergått redaktionell omarbetning i vissa hänseenden,
innefattar förslaget förändrade grunder för utgörande af bevillningsafgift
af utlänning för vissa offentliga föreställningar. I sin
den 22 april 1903 i ämnet aflåtna skrifvelse hade Riksdagen framställt
vissa erinringar och önskemål med afseende å sistnämnda beskattnings
anordnande. Vid den nu försiggångna granskningen af det af Eders
Kungl. Maj:t framlagda förslaget har Riksdagen funnit, att de i nämnda
Bill. till Riksd. Prof. 1908. JO Sami. 1 Afd. 1 Band. 35 Höft. (N:o 70) 1

2

Riksdagens Skrifvelse N:o 70.

skrifvelse uttalade önskemålen i allt väsentligt blifvit på ett tillfredsställande
sätt tillgodosedda.

I några afseenden har författningsförslaget dock gifvit anledningtill
erinran.

Vid behandling af 1 och 2 §§ har inom Riksdagen gjorts gällande,
att den i dessa §§ stadgade bevillningsafgift för rättighet till skogsfång
och kolningsfrihet på allmänningar syntes vara i behof af förändring.
Den nuvarande beräkningsgrunden för denna bevillningsafgift lär få
anses föråldrad, och inom Riksdagen har det blifvit ifrågasatt, huruvida
icke äfven i öfrigt bestämmelserna rörande ifrågavarande bevillningsafgift
borde lämpas efter ändrade tidsförhållanden. Enligt hvad upplyst
blifvit, har utredning i de af Riksdagen nu angifna hänseenden
redan blifvit inom vederbörande departement påbörjad. Med anledning
häraf och då Riksdagen förutsätter, att det förslag i ämnet, hvartill
utredningen kan gifva anledning, blifver för Riksdagen frami agdt, har
Riksdagen ansett sig för närvarande endast böra omförmäla, att frågan
varit föremål för Riksdagens uppmärksamhet.

I 4 § 7 mom. af förslaget förekomma några bestämmelser, hvilka
Riksdagen funnit böra lämpligen utgå såsom varande för mycket detaljerade.
Där stadgas nämligen att, dä kontroll å biljettförsäljningen skall
äga rum vid sådan föreställning, som afses i 4 § 1 mom. a) 1), det åligger
kontrollanten att infinna sig vid föreställningslokalen, förrän allmänheten
dit erhåller tillträde. Med detta stadgande synes vara afsedt att fastställa,
det kontrollförfarande, att inträdesbiljetternas kontrollkuponger
skola afskiljas vid ingången till föreställningslokalen. Ett sådant förfarande
lärer dock ofta komma att visa sig betungande och kostsamt
att genomföra. Andra lika effektiva metoder torde kunna tänkas, såsom
exempelvis omedelbar kontroll öfver själfva biljettförsäljningen. Det
har därför synts Riksdagen lämpligare, att genom borttagande af ifrågavarande
bestämmelse en viss frihet lämnas för utbildande genom praxis
af ett ändamålsenligt kontrollsystem vid nu åsyftade föreställningar.
I momentet är vidare föreslaget, att å kontrollkupong skall finnas
tryckt uppgift om biljettens pris eller om densammas användande såsom
fribiljett. Denna uppgift torde emellertid äfven kunna anbringas medelst
stämpel eller på annat tillförlitligt sätt, hvarför ordet »tryckt)) af Riksdagen
utelämnats. Med tillämpning af den i 7 mom. förefintliga bestämmelsen
angående skyldighet för föreställningsgifvare att vidtaga erforderliga
anordningar för kontrollens underlättande och behöriga utöfvande
lärer genom vederbörande myndighets försorg en fullt betryggande
kontroll kunna skapas, utan att alltför detaljerade föreskrifter därom

3

Bilcsdagens Skrifvelse N:o 70.

lämnas i författningen. Med anledning af de sålunda vidtagna förändringarna
hafva de båda första styckena i 7 mom. omredigerats.

Enligt 4 § 9 mom. i förslaget skall bevillningsafgift, som ej erlägges
förskottsvis, inbetalas första söckendag efter föreställningen eller, där en
följd af föreställningar gåfves i samma stad eller fögderi, senast å första
söckendagen efter hvarje veckas utgång för då gifna föreställningar.
Särskilda å landet torde svårigheter kunna uppstå, därest inbetalningen
inom sålunda stadgad tid i hvarje fall skulle ske genom personligt besök
hos vederbörande uppbördsmyndighet. Till beredande af en viss
lättnad i detta hänseende har Riksdagen därför gjort ett tillägg, af
innebörd att bevillningsafgift, som ej erlägges förskottsvis, må inom
den i momentet nämnda tid på skattskyldig^ eget äfventyr insändas
med allmänna posten. Någon risk för statsverket innebär icke ett dylikt
medgifvande, enär enligt en i 9 mom. jämväl intagen föreskrift vederhäftig
borgen eller annan godkänd säkerhet alltid skall vara ställd för
bevillningsafgift, som icke erlägges förskottsvis.

Enligt författnings förslaget skulle de i 4 § föreslagna bevillningsafgifter
erläggas endast af utlänningar. Den bevillningsafgift, som
enligt gällande förordning i ämnet åligger vissa handlande och handelsexpediter,
utgöres emellertid icke blott af utlänning utan äfven af
sådan i utlandet bosatt svensk undersåte, som icke för det år, hvarför
uppbörd af bevillning till svenska staten senast ägt ruin, erlagt bevillning
för inkomst af kapital eller arbete. Jämväl enligt det föreliggande
förslaget skall dylik svensk undersåte erlägga sistnämnda bevillningsafgift.
Följdriktigheten har synts bjuda, att äfven i fråga om utgörandet
af bevillningsafgifter för vissa offentliga föreställningar sådan svensk
undersåte, som nyss nämnts, likställes med utlänning. Därest så icke
sker, torde nämligen kunna uppstå icke åsyftade inkonsekvenser med

afseende å beskattningen af svenska undersåtar, som äro bosatta å

utrikes ort men tillfälligtvis uppträda inom riket. I likhet med hvad

som gäller i fråga om handelsresande, bör den omständigheten, att sådan
svensk undersåte för det år, hvarför uppbörd af bevillning senast ägt
rum, erlagt bevillning, medföra befrielse från särskild bevillningsafgift.
Den i förevarande hänseende erforderliga bestämmelsen har ansetts
lämpligast böra inflyta såsom ett särskildt moment efter 10 mom. i 4 §.

Särskild! med hänsyn till den af Riksdagen sålunda beslutade utsträckning
till vissa svenska undersåtar af skyldigheten att enligt den
förevarande förordningen erlägga bevillningsafgift för offentliga föreställningar,
finner Riksdagen sig böra framhålla vikten af att till undvikande
af dubbelbeskattning sådana ändringar i bevillnings- och in -

4

Riksdagens Skrifvelse N:ö 70.

komstskatteförordningarna vidtagas, som finnas omförmälda i chefens
för finansdepartementet anförande till det i Eders Kungl. Mapts proposition
åberopade statsrådsprotokollet.

Därest de vid författningsförslaget fogade formulär till följd af
de^ af Riksdagen vidtagna ändringar i författningen eller eljest kunna
befinnas vara ^ i behof af någon omarbetning, torde detta lämpligast
ske genom Eders Knngl, Maj:ts försorg i sammanhang med författningens
utfärdande.

Riksdagen har alltså icke bifallit Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande
förslag oförändradt, hvaremot Riksdagen, med iakttagande af här ofvan
omförmälda ändringar, antagit en förordning angående bevillningsafgifter
för särskilda förmåner och rättigheter af den lydelse, bilagan

A. till denna skrifvelse utvisar.

Med anmälan härom får Riksdagen anhålla, att Eders Kungl.
Maj:t täcktes till allmän efterrättelse kungöra Riksdagens ifrågavarande
beslut.

Stockholm den 28 april 1908.

Med undersåtlig vördnad.

Riksdagens Skrifvelse N:6 70.

Bilaga A.

Förordning angående bevillningsafgifter för särskilda förmåner

oeli rättigheter.

A. Revillningsafgift för rättighet till skogsfång och kolningsfrihet på

allmänningar.

1 §•

För rättighet till skogsfång på kronans mot rekognition till bruk
hyttor eller grufvor upplåtna allmänningar erläggas tjugufem öre för
hvarje stafrum ved eller däremot svarande aderton tunnor kol- och beräknas
denna afgift efter det belopp ved eller kol, för hvilket rekognitionsafgiften
enligt privilegier eller resolutioner utgår, antingen skogsfånget
årligen begagnas eller icke.

2 §.

för kolningsfrihet pa härads- eller sockenallmänningar, när därför
till häradet eller socknen icke erlägges betalning, svarande mot den
som för rekognitionsskogars eller kronoallmänningars begagnande bör
enligt kungl. förordningen den 4 juni 1752 jämte beviliningen utgöras,
skall afgiften så höjas, att beloppet blifver enahanda med hvad för
nyttjanderätt till kronoskogarna erlägges.

B. Bevillningsafgift af vissa handlande och handelsexpediter.

3 §•

Utlänning eller sådan i utlandet bosatt svensk undersåte, som icke för
det år, hvarför uppbörd af bevillning till svenska staten senast ägt rum,
erlagt bevillning för inkomst af kapital eller arbete, skall, då han reser
omkring i landet och för egen eller, såsom utskickad, för annans räkning
tdl inledande af handel, med eller utan varuprof, bjuder ut eller slutar

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 70.

handel om utländska varor att framdeles från utlandet levereras, vid
ankomsten till riket till närmaste kronouppbördsman i stad afkunna
skriftlig'' uppgift, huru länge lian ämnar här kvarstanna, samt därvid
för rättigheten att idka dylik handel förskottsvis erlägga en afgift af
etthundra kronor för den första tidrymden af trettio på hvarandra följande
dagar, räknade från och med den dag afguderi erlägges, ehvad lian vill
under hela denna tidrymd eller blott en del däraf begagna sig af rättigheten,
och, om verksamheten utan afbrott fortsattes utöfver de första
trettio dagarna, af femtio kronor för hvarje i omedelbar anslutning
därtill kommande tidrymd af femton dagar, Indika afgifter skola, antingen
för längre tid på en gång eller för minst den tidrymd, för hvilken vid
inbetalandet afgift, enligt hvad nyss är sagd!, lägst må erläggas, inbetalas
till kronans uppbördsman i stad inom det län, där han vid betalningstiden
sig uppehåller; skolande kvittenset å den erlagda afgiften, hvilket
uttryckligen bör angifva sista dagen i den tidrymd, för hvilken afgift
blifvit erlagd, vara meddeladt å tryckta blanketter, som, efter vederbörliga
rekvisitioner, böra åt statskontoret Kungl. Maj:ts befallningshafvande
tillsändas, för att kronans uppbördsman i städerna tillhandahållas,
och hvilka blanketter, som skola lyda dels å etthundra och dels
å femtio kronor, böra innehålla erinran om behörigt iakttagande af hvad
gällande författningar i afseende å dylik handel stadga.

Den utlänning eller med utlänning, enligt hvad här ofvan är sagdt,
likställde svenske undersåte, som utbjuder eller slutar handel om utländska
varor, skall å den ort, hvarest han först utöfvar sin verksamhet i landet,
innan handel därstädes inledes, i stad inför borgmästare, stadsfiskal eller
poliskommissarie eller ock å polisvaktkontor samt å landet inför vederbörande
kronofogde eller länsman eller ordföranden i socknens kommunalnämnd,
styrka, att han behörigen erlagt den stadgade afgiften, och skall
bevis om sådan anmälan på begäran meddelas; åliggande det handlanden
eller handelsexpedit! att på anfordran uppvisa kvittens å erlagd afgift.
Beträdes någon, som antingen ej erlagt afgiften eller ock underlåtit att
hos vederbörande myndighet, på sätt ofvan blifvit föreskrifvet, förete
bevis om afgiftens erläggande, med att idka dylik handel, bote från
och med etthundra till och med femhundra kronor, och vare han därjämte
i förstnämnda fall skyldig utgifva afgift för den tid, hvarunder den olofhga
handeln utöfvats. Förbrytelser häremot upptagas af poliskammare, där
sådan finnes, och eljest af allmän domstol; och fördelas de ådömda
böterna lika mellan åklagaren och den kommun, hvarest förbrytelsen
blifvit begången.

Riksdagens Skrifvelse N:o 70.

7

C. Bevillniiigsafgift för vissa offentliga föreställningar,

^ §•

1 mom. Utlänning, som här i riket gifver offentlig föreställning
eller tillställning af hvad slag det vara må, vare sig mot inträdesafgift
eller mot afgift, som eljest på ett eller annat sätt fordras, upphäres
eller mottages, skall, där ej sådant fall är för handen, som afses
i 3 inom., härför utgöra särskild bevillningsafgift med fem procent af
bruttoinkomsten.

Denna bevillningsafgift skall utgå:

a) vid konsert, opera- eller annan musikalisk, dramatisk eller
litterär föreställning, föredrag, cirkus- eller varietéföreställning, så ock
vid annan med någon af de nu nämnda jämförlig föreställning äfvensom
vid bal, maskerad eller annan dylik tillställning,

1) då bruttoinkomsten kan antagas komma att öfverstiga femhundra
kronor, efter den verkliga bruttoinkomsten, dock alltid med
minst tio kronor, samt,

2) då bruttoinkomsten kan antagas icke komma att öfverstiga
femhundra kronor, efter beräknad bruttoinkomst, med lägst tio och
högst tjugufem kronor;

b) för anställande eller anordnande af karusell- eller annan konståkning,
målskjutning, ringkastning eller kraftprof samt för förevisande
af människor, djur, naturalier eller andra föremål eller af panorama,
biografbilder, vaxkabinett, optiska eller mekaniska konststycken eller
vid annan med de nu nämnda jämförlig tillställning, som icke är att
hänföra under a), efter beräknad bruttoinkomst, med lägst fem och
högst femtio kronor för hvarje dag, sådan föreställning eller förevisningäger
ruin.

2 inom. Utlänning, som medverkar vid af svensk eller utlänning
gifven offentlig föreställning, offentligt utförande af musik, såsom kafékonsert
och dylikt, eller vid annan offentlig tillställning, som ej är att
hänföra under 3 mom., skall, oafsedt huruvida inträdes- eller annan afgift
därvid uppbäres eller tillställningen är afgiftsfri, erlägga särskild bevillningsafgift
med tio procent af den inkomst, som på grund af hans medverkan
tillflyter honom, vare sig denna inkomst utgöres af i penningar
bestämd ersättning, naturaförmåner eller andel af inkomsten å tillställ -

8

Riksdagens Skrifvelse N:o 70.

ning. Afgiften skall i hvarje fall utgå med minst femtio öre för hvarje
dag, medverkan lämnas af utlänning eller ersättning till honom beräknas.

3 mom. Utländska positivspelare, musikanter, förevisare af djur
eller annat, akrobater och dylika, Indika drifva sitt näringsfång under
bar. himmel och uppbära allenast frivillig afgift, skola för rättigheten
att utöfva sådan verksamhet för hvarje person erlägga särskild bevillningsafgift
med femton kronor för hvarje kalendermånad; och utgår
denna bevillningsafgift med nämnda belopp, äfven om under samma
månad uppträdande äger rum å olika orter.

4 mom. Ansökning om tillstånd till offentligt uppträdande, hvarom
i 1—8 mom. förmäles, skall göras enligt föreskrifter, som af Kungl.
Maj:t utfärdas, och skall sådan ansökning innehålla:

i fall, som af ses l 1 mom.: fullständiga uppgifter om föreställnings
beskaffenhet, antalet föreställningar för hvarje dag af den tid, för hvilken
tillstånd sökes, den eller de orter, där föreställning är afsedd att gifvas,
inträdesafgifter eller andra vid föreställning förekommande afgifter äfvensom
om den för föreställning afsedda lokal och antalet åhörar- eller
åskådarplatser;

i fall, som af ses i 2 mom.: fullständiga uppgifter angående föreställnings
beskaffenhet, medverkande utlännings nationalitet, namn och
bostad, den eller de orter samt den lokal, där föreställning är afsedd
att gifvas; skolande ansökningen vara åtföljd af eu af den, åt hvilken
utlänning lämnar biträde eller som eljest är att anse såsom uppdragsgifvare,
på heder och samvete afgifven uppgift angående beskaffenheten
och beloppet af den ersättning, som hvarje utlänning tiger erhålla;

i fall, som'' af ses i 3 inom.: fullständiga uppgifter om föreställningarnas
beskaffenhet, antalet personer, för Indika tillstånd sökes, samt
deras nationalitet, namn, ålder och hemvist.

Sökande är därjämte pliktig att meddela den myndighet, hos
hvilken ansökning göres, de ytterligare upplysningar, som af myndigheten
begäras.

5 mom. Med • ledning af lämnade och eljest tillgängliga upplysningar
skall nämnda myndighet, därest ansökningen bifalles, bestämma,
enligt hvilken af de i 1—3 mom. härofvan angifna grunder bevillningsafgift
skall utgöras, äfvensom beträffande föreställning, som afses i
1 mom. a) 2), 1 mom. b), 2 och 3 inom., fastställa bevillningsafgiftens
belopp.

Därest i ersättning åt utlänning, som "afses i 2 inom., ingå naturaförmåner,
skola dessa vid bevillningsafgiftens bestämmande uppskattas

9

Riksdagens Skrifvelse N:o 70.

till skäligt belopp i penningar. Om högre värde ej är angifvet, skall
kost och bostad därvid upptagas till hvardera en krona för dag.

6 mom. I fråga om föreställning, som afses i 1 mom. a) 1),
skall bruttoinkomsten utrönas antingen medelst kontroll å biljettförsäljningen,
på sätt i 7 mom. sägs, eller ock, därest vederbörande myndighet
finner så kunna ske med bibehållen säkerhet för bevillningsafgiftens
behöriga erläggande, med ledning af en af föreställningsgifvaren
eller i orten bosatt person, som af myndigheten godkännes, å heder och
samvete afgifven deklaration.

Förordnas, att dylik deklaration skall afgifvas, vare det dock vederbörande
obetaget att föranstalta om kontroll å biljettförsäljningen.

7 mom. Då vid sådan föreställning, som afses i 1 mom. a) 1),
kontroll å biljettförsäljningen skall äga rum, verkställes den, i stad
genom vederbörande polismyndighet och å landet genom länsmannen
med biträde af å orten anställda polismän eller, vid förfall för länsmannen
eller där så eljest erfordras, genom särskilda af länsmannen
på vederbörande kommuns bekostnad för tillfället antagna personer.

Vid hvarje inträdesbiljett till sådan föreställning, vid hvilken
kontroll skall utöfvas å biljettförsäljningen, skall finnas fästad kupong
med uppgift om biljettens pris eller om densammas användande såsom
fribiljett, hvilken kupong för beräkning af bruttoinkomsten af kontrollant
afskiljes.

Den, som gifver föreställning, är skyldig att på anmaning vidtaga
erforderliga anordningar för kontrollens underlättande och behöriga
utöfvande.

Vid föreställnings slut skall föreställningsgifvaren till kontrollanten
aflämna skriftlig uppgift om bruttoinkomsten, hvilken uppgift, tillika med
egen rapport, kontrollanten därefter öfverlämnar till den myndighet, som,
enligt hvad i 9 mom. sägs, för orten handhar uppbörden af ifrågavarande
bevillningsafgifter; skolande, i händelse skiljaktighet förefinnes
emellan de af föreställningsgifvaren och kontrollanten uppgifna inkomstbelopp,
bevillningsafgiften beräknas efter det högsta beloppet.

8 mom. Deklaration, hvarom i 6 mom. förmäles, skall senast
första söckendag efter föreställning afgifvas till den myndighet, som,
enligt hvad i 9 mom. sägs, för orten handhar uppbörden af ifrågavarande
bevillningsafgifter, samt innehålla på heder och samvete afgifven
uppgift om beloppet af den vid föreställning influtna bruttoinkomst.

Afgifves icke behörig deklaration inom sålunda stadgad tid, skall
för bestämmande af bevillningsafgiften antagas, att föreställningen gifBih.
till Riksd. Prof. 1908. 10 Sand. 1 Afd. 1 Band. 35 Höft. 2

10

Riksdagens Skrifvelse N:o 70.

vits för utsåldt. hus med därvid gällande biljettpris, och bevillningsafgift
utgå å sålunda beräknad bruttoinkomst.

Har någon i deklaration mot bättre vetande lämnat oriktig uppgift
och därigenom föranledt, att bevillningsafgift blifvit fastställd till lägre
belopp än hvad rätteligen bort utgå, böte från och med fyra till och
med tio gånger den bevillningsafgift, som genom det svikliga förfarandet
undandragits, dock minst femtio kronor. Saknas tillgång till böternas
gäldande, skola de förvandlas enligt allmän strafflag.

.9 mom. För bevillningsafgift, som utgår efter den verkliga bruttoinkomsten,
skall, innan tillståndsbevis må meddelas, till den myndighet,
som har att pröfva ansökningen, aflämnas vederhäftig borgen eller annan
godkänd säkerhet, afseende hela den tid, det begärda tillståndet omfattar.

Annan enligt denna § utgående bevillningsafgift skall förskottsvis
erläggas till nämnda myndighet, innan tillståndsbevis utfärdas. Därest
vederhäftig borgen eller annan godkänd säkerhet ställes, må myndigheten
medgifva anstånd med erläggande af bevillningsafgift. I fråga
om bevillningsafgift enligt 3 mom. må dylikt anstånd dock icke medgifvas.

Bevillningsafgift, som ej erlägges förskottsvis, skall inbetalas, i
stad till den myndighet, som utfärdat tillståndsbeviset, och å landet
till kronans uppbördsman i orten, första söckendag efter föreställningen
eller, där en följd af föreställningar gifves i samma stad eller fögderi,
senast å första söckendagen efter hvarje veckas utgång för då gifna
föreställningar. Betalas icke bevillningsafgift inom sålunda föreskrifven
tid, upphör utfärdadt tillståndsbevis att äga gällande kraft, och varde
bevillningsafgiften ofördröjligen hos vederbörande utmätt.

Bevillningsafgift, som ej erlägges förskottsvis, må inom tid, som
nyss är sagd, på skattskyldigs eget äfventyr med allmänna posten insändas.

10 mom. Frihet från erläggande af bevillningsafgift enligt denna
§ åtnjutes:

a) för offentligt föredrag, som är att hänföra till andaktsöfning
eller föreläsning vid läroanstalt; samt

b) då Kung!. Maj:t, till följd af särskilda omständigheter, för visst
fall medgifvit befrielse från bevillningsafgift.

11 mom. Hvad i denna § stadgas om utlänning äge ock tillämpning
å sådan i utlandet bosatt svensk undersåte, som icke för det år,
hvarför uppbörd af bevillning till svenska staten senast ägt rum, erlagt
bevillning för inkomst af kapital eller arbete.

11

Riksdagens Skrifvelse N:o 70.

12 mom. Af bevillningsafgift, hvarom stadgas i 1 och 2 mom.
af denna §, tillfalla fyra tiondedelar kronan och sex tiondedelar den
kommun, inom hvilken föreställning gifvits, dock med afdrag från kommunens
andel af kostnad för kontroll å biljettförsäljning i de fall, då
kontroll utöfvats af jämlikt 7 mom. särskilt antagen kontrollant.

Bevillningsafgift efter 3 mom. tillfaller odelad kronan.

13 mom. Omedelbart efter hvarje kvartals utgång skola i stad
stadsfiskal eller annan vederbörande tjänsteman och å landet länsmannen
till den myndighet, som, enligt hvad i 9 mom. sägs, för orten handhar
uppbörden af ifrågavarande bevillningsafgifter, meddela skriftlig uppgift
å de under kvartalet gifna föreställningar, för kvilka bevillningsafgift
enligt 1 eller 2 mom. skolat utgå, och å ställen, där dessa gifvits,
eller ock, om föreställning ej förekommit, sådant för nämnda myndighet
skriftligen anmäla.

Debitering, uppbörd, afkortning och redovisning.

5 §•

1 mom. Redovisning för de enligt föreskriften i 3 § från statskontoret
Kungl. Maj:ts befallningshafvande tillsända kvittensblanketter,
h vilka, intill dess de till uppbördsmännen utlämnas, skola förvaras för länen
i landtränteriet och för Stockholms stad i öfverståtliållarämbetets afdelning
för uppbördsärenden, skall af Kungl. Maj:ts befallningshafvande
afgifvas till statskontoret inom januari månads utgång det följande året;
skolande af uppbördsman för de af honom från Kungl. Maj:ts befallningshafvande
mottagna kvittensblanketter redovisning, bestyrkt i Stockholms
stad af kamreraren i öfverståtliållarämbetets afdelning för uppbördsärenden
och i öfriga städer af magistratens ordförande, inom den 15 i
samma januari månad afgifvas till Kungl. Maj:ts befallningshafvande,
som har att densamma insända till statskontoret, hvarifrån redovisningen
aflämnas till kammarrätten för att tjäna till ledning vid räkenskapernas
granskning.

2 mom. Vid redovisning i specialräkning öfver kronans uppbörd
af de efter 4 § utgående bevillningsafgifter skola såsom verifikationer
biläggas dels specifik förteckning, upptagande antalet föreställningar
och ställen, där föreställningar gifvits, samt antalet personer, för hvilka
enligt 2j och 3 mom. bevillningsafgift erlagts, äfvensom bevillningsafgifternas
belopp och tiderna, då medlen influtit, dels afskrifter af

12

Riksdagens Skrifvelse N:o 70.

utfärdade tillståndsbevis, dels ock de uppgifter från vederbörande tjänsteman,
hvilka omförmälas i 4 § 13 inom., samt uppgift af föreställningsgifvare
och rapport af kontrollant vid biljettförsäljning enligt föreskrift
i 4 § 7 inom. äfvensom enligt 4 § G inom. afgifna deklarationer.

Samtidigt med leverering af kronans andel i nämnda bevillningsafgifter
skall jämväl till kommunerna öfverlämnas deras andel i dessa
afgifter.

3 mom. I öfrigt skall i fråga om de efter denna förordningutgående
bevillningsafgifter, hvilka tillfalla kronan, gälla hvad rörande
debitering, uppbörd, afkortning och redovisning är stadgadt för kronans
medel i allmänhet.

För upprättande, insändande och utdelning af sammandrag öfver
dessa bevillningsafgifter skall i tillämpliga delar lända till efterrättelse
hvad som är stadgadt beträffande sammandrag öfver bevillning af fast
egendom samt af inkomst, dock att tiden, inom hvilken sammandragen
för fögderier och städer skola insändas till Kungl. Maj:ts befallningshafvande,
skall vara den 8 januari nästföljande året.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1909, vid hvilken
tid dels nådiga förordningen angående bevillningsafgifter för särskilda
förmåner och rättigheter den 2 december 1892 med däri sedermera
vidtagna ändringar, dels ock ännu gällande föreskrifter angående rätt
för vissa kommuner att uppbära särskild afgift för föreställningar af
utlänningar eller af svenska undersåtar skola upphöra att äga tillämpning.

STOCKHOLM, ISAAC MAKCUS’ BOKTRYCKEBI-AKTIEBOLAG, 1908.