Riksdagens Skrifvelse N:o 60.

1

N:o 60.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 23 april 1908.

:— — — — Andra Kammaren den 23 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen i anledning af dels Kungl.

Majds proposition, angående anordnande af en särskild
för fiskare oafsedd försäkring mot skada till följd af
olycksfall dels ock en med föranledande af propositionen
väckt motion.

(Sammansätta stats- och lagutskottets utlåtande n:o 4.)

Till Konungen.

Genom proposition, n:o 47, af den 14 februari 1908 har Eders Kungl.
Maj:t, under åberopande af propositionen bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet
öfver civilärenden för nämnda dag, föreslagit Riksdagen medgifva,
att från och med år 1909 må genom statens försorg anordnas en
särskild för fiskare afsedd försäkring mot skada till följd af olycksfall
enligt hufvudsakligen följande grunder:

Bih. till Rilcsd. Prof. 1908. 10 Samt. 1 Åfd. 1 Rand. SO Käft. (Ko 60.) 1

2 Riksdagens Skrifvelse N:o 60.

Enhvar svensk undersåte, som har sitt hemvist i Sverige och idkar
fiske såsom yrke eller eljest för sin utkomst, äger, vare sig han arbetar
för egen eller annans räkning, att genom försäkring i riksförsäkringsanstalten
bereda sig ersättning enligt de i 4 § af lagen angående ersättning
för skada till följd af olycksfall i arbete den 5 juli 1901 stadgade grunder,
men med den utsträckning, att ersättning vid dödsfall, då den aflidne
icke efterlämnat änka eller minderårigt barn, utgår till den aflidnes föräldrar
och syskon under femton år, såvidt den aflidne under lifstiden försörjt
sina omförmälda efterlefvande eller till deras försörjning bidragit.
Ersättning utgår i sådant fall i form af kapitalutbetalning med 400 kronor
till fader eller moder, eller, om bägge lefva, till dem gemensamt samt
med 200 kronor till minderårigt syskon eller, om de äro flera, till dem
gemensamt; dock att, om den försäkrades båda föräldrar före honom aflida,
ersättningen till syskon utgår med 400 kronor.

Ersättning i anledning af denna särskilda försäkring utgår för skada
till följd af olycksfall, som härflyter från utöfningen af fiskeyrket eller
som uppstår vid försök att rädda människolif ur sjönöd eller vid användning
af fiskebåt, utan att fiske därvid bedrifves, för så vidt båten icke
användes vid fraktfart, som ej har samband med fiskerinäringen. Ersättning
utgår dock ej i något fall för skada, som den skadade uppsåtligen
eller genom grof vårdslöshet själf ådragit sig, eller som uppsåtligen förorsakats
af ''tredje man, där denne icke haft ledning af eller uppsikt öfver
arbetet, ej heller för skada, som drabbat den försäkrade vid fiske med
utländsk båt eller utländskt fartyg.

Försäkring medgifves icke för kortare tid än ett år, och utgör den
årliga försäkringsafgiften fem kronor 50 öre.

Skulle berörda från de försäkrade utgående afgift befinnas otillräcklig
för bestridande af de ersättningar, som i anledning af fiskarförsäkringen
komma att utgå, fy lies bristen af statsmedel; och utbetalas, sedan
försäkringens årsräkenskaper afslutats samt försäkringens skulder därvid
beräknats, till förvaltningen af försäkringens medel efter rekvisition det
statsbidrag, som erfordras till skuldernas täckande.

Den försäkrade är berättigad att mot årlig tilläggsafgift, som af riksförsäkringsanstalten
bestämmes, genom försäkring i riksförsäkringsanstalten
betinga sig, utöfver den här ofvan stadgade ersättning, sjukhjälp eller
lifränta på sätt i 23 § i förenämnda lag sägs.

Fiskare, som på sätt förut nämnts genom försäkring i riksförsäkringsanstalten
beredt sig ersättning enligt ofvan stadgade grunder för skada till

3

Riksdagens Skrifvelse N:o 60.

följd af olycksfall i arbete, må ock, med de inskränkningar beträffande
vissa olycksfall och på de villkor i öfrigt, som af riksförsäkringsanstalten
kunna bestämmas, i anstalten erhålla försäkring enligt samma grunder
jämväl mot olycksfall, som inträffa utom arbetet.

De förvaltningskostnader, som af ifrågavarande försäkring föranledas,
bestridas af statsmedel.

I öfrigt gälla i afseende å denna försäkring i tillämpliga delar bestämmelserna
i lagen angående ersättning för skada till följd af olycksfall
i arbete den 5 juli 1901.

Under förutsättning af bifall till hvad sålunda föreslagits har Eders
Kungl. Maj:t vidare föreslagit Riksdagen

att till bestridande af statens bidrag till fiskares försäkring från arbetarförsäkringsfondens
intressemedel anvisa ett förslagsanslag af 27,500
kronor att tills vidare från och med år 1909 årligen utgå;

att till gäldande af kostnaderna för den utvidgning af riksförsäkringsanstaltens
verksamhet, som blir en följd af den nu ifrågasatta försäkringen,
likaledes från arbetarförsäkringsfondens intressemedel anvisa
från och med år 1909 ett årligt förslagsanslag af 7,100 kronor, däraf
förslagsvis 2,500 kronor till ortsombud; samt

att medgifva, att de ökade kostnader, som kunna uppkomma för postsparbanken
för dess bestyr med förevarande försäkring, må utgå af det
utaf Riksdagen från ofvanberörda intressemedel till postsparbanken förslagsvis
redan anvisade anslag.

Hvad af Eders Kungl. Maj:t sålunda föreslagits, har af Riksdagen
bifallits, utom härutinnan att Riksdagen, i öfverensstämmelse med förslag
af enskilda motionärer i anledning af propositionen framställts, ansett, att
vid rätten till ersättning icke bör fästas det villkoret, att den skadade
icke genom grof vårdslöshet själf vållat skadan.

I öfrigt har Eders Kungl. Majits framställning icke gifvit anledning
till några andra erinringar från Riksdagens sida än i fråga om den ökning
af riksförsäkringsanstaltens årliga förvaltningskostnader med 7,100
kronor, som den föreslagna olycksfallsförsäkringen för fiskare enligt Eders
Kungl. Majits beräkning skulle komma att medföra.

Riksförsäkringsanstalten, på hvars kalkyler Eders Kungl. Majits beräkning
i denna del är byggd, uppgifver, att, därest omkring 5,000 fiskare
under första tiden anmälde sig till försäkring, utgifterna till extra biträden
inom riksförsäkringsanstalten syntes kunna beräknas till omkring 3,000
kronor årligen samt att utgifterna för skrifmaterialier och dylikt icke borde

4 Riksdagens Skrifvelse N:o 60.

öfverstiga 1,000 kronor. De båda sistnämnda talen kafva visserligen
synts Riksdagen påfallande höga i förhållande till den jämförelsevis ringa
skala, i hvilken försäkringen i början beräknas komma att bedrifvas. Då
Riksdagen emellertid icke är i tillfälle att föreslå andra belopp i dessas
ställe och det af Eders Kungl. Maj:t äskade totalbeloppet 7,100 kronor
för förvaltningskostnader är af förslagsanslags natur, har Riksdagen ansett
sig jämväl i denna del kunna bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag.

Riksdagen får alltså tillkännagifva, att Riksdagen medgifvit,

att från och med år 1909 må genom statens försorg anordnas en särskild
för fiskare afsedd försäkring mot skada till följd af olycksfall enligt
hufvudsakligen följande grunder:

Enhvar svensk undersåte, som har sitt hemvist i Sverige och idkar
fiske såsom yrke eller eljest för sin utkomst, äger, vare sig han arbetar
för egen eller annans räkning, att genom försäkring i riksförsäkringsanstalten
bereda sig ersättning enligt de i 4 § af lagen angående ersättning
för skada till följd af olycksfall i arbete den 5 juli 1901 stadgade grunder,
men med den utsträckning att ersättning vid dödsfall, då den afiidne
icke efterlämnat änka eller minderårigt barn, utgår till den aflidnes föräldrar
och syskon under 15 år, såvidt den afiidne under lifstiden försörjt
sina omförmälda efterlefvande eller till deras försörjning bidragit. Ersättning
utgår i sådant fall i form af kapitalutbetalning med 400 kronor till
fader eller moder eller, om bägge lefva, till dem gemensamt samt med
200 kronor till minderårigt syskon eller, om de äro flera, till dem gemensamt;
dock att, om den försäkrades båda föräldrar före honom aflidit, ersättningen
till syskon utgår med 400 kronor.

Ersättning i anledning af denna särskilda försäkring utgår för skada
till följd af olycksfall, som härflyter från utöfningen af fiskeyrket eller
som uppstår vid försök att rädda människolif ur sjönöd eller vid användning
af fiskebåt, utan att fiske därvid bedrifves, för så vidt båten icke användes
vid fraktfart, som ej har samband med fiskerinäringen. Ersättning
utgår dock ej i något fall för skada, som den skadade uppsåtligen själf
ådragit sig, eller som uppsåtligen förorsakats af tredje man, där denne
icke haft ledning af eller uppsikt öfver arbetet, ej heller för skada, som
drabbat den försäkrade vid fiske med utländsk båt eller utländskt fartyg.

Försäkring medgifves icke för kortare tid än ett år och utgör den
årliga försäkringsafgiften fem kronor 50 öre.

Skulle berörda från de försäkrade utgående afgift befinnas otillräcklig
för bestridande af de ersättningar, som i anledning af fiskarförsäkringen

5

Riksdagens Skrifvelse N:o 60.

komma att utgå, fylles bristen af statsmedel; och utbetalas, sedan försäkringens
årsräkenskaper afslutats samt försäkringens skulder därvid beräknats,
till förvaltningen för försäkringens medel efter rekvisition det statsbidrag,
som erfordras till skuldernas täckande.

Den försäkrade är berättigad att mot årlig tilläggsafgift, som af riksförsäkringsanstalten
bestämmes, genom försäkring i riksförsäkringsanstalten
betinga sig, utöfver den här ofvan stadgade ersättning, sjukhjälp eller lifränta
på sätt i 23 § i förenämnda lag sägs.

Fiskare, som, på sätt förut nämnts, genom försäkring i riksförsäkringsanstalten
beredt sig ersättning enligt ofvan stadgade grunder för skada
till följd af olycksfall i arbete, må ock, med de inskränkningar beträffande
vissa olycksfall och på de villkor i öfrigt, som af riksförsäkringsanstalten
kunna bestämmas, i anstalten erhålla försäkring enligt samma grunder jämväl
mot olycksfall, som inträffa utom arbetet.

De förvaltningskostnader, som af ifrågavarande försäkring föranledas,
bestridas af statsmedel.

I öfrigt gälla i afseende å denna försäkring i tillämpliga delar bestämmelserna
i lagen angående ersättning för skada till följd af olycksfall
i arbete den 5 juli 1901.

I sammanhang härmed har Riksdagen anvisat

dels till bestridande af statens bidrag till fiskares försäkring från arbetareförsäkringsfondens
intressemedel ett förslagsanslag af 27,500 kronor
att tills vidare från och med år 1909 årligen utgå;

dels ock till gäldande af kostnaderna för den utvidgning af rilcsförsäkringsanstaltens
verksamhet, som blir eu följd af försäkringen, likaledes
från arbetarförsäkringsfondens intressemedel från och med år 1909 ett årligt
förslagsanslag af 7,100 kronor, häraf förslagsvis 2,500 kronor till
ortsombud;

hvarjämte Riksdagen medgifvit, att de ökade kostnader, som kunna
uppkomma för postsparbanken för dess bestyr med förevarande försäkring,
må utgå af det utaf Riksdagen från of vanberörda intressemedel till postsparbanken
förslagsvis redan anvisade anslag.

Stockholm den 23 april 1908.

Med undersåtlig vördnad.

Bill. till Rifcsd. Prat. 1908. 10 Samt. 1 Afd. 1 Band. 30 Häft.

2