Riksdagens Skrifvelse N:o 50.
1
N:o 50.
Uppläst och godkänd i Första Kammaren den 7 april 1908.
— — — — Andra Kammaren den 7 — —
Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts
proposition angående afstående eller upplåtelse i vissa
fall af mark från kronoegendomar.
(Statsutskottets utlåtande n:o 51.)
Till Konungen.
I en till Riksdagen den 31 januari 1908 aflåten proposition (n:o 30)
liar Eders Kungl. Maj:t, under åberopande af bifogadt utdrag af statsrådsprotokollet
öfver jordbruksärenden för samma dag, föreslagit Riksdagen
att för tiden intill utgången af år 1912
dels medgifva,
att, då för allmänt ändamål, för hvars tillgodoseende enligt gällande
författning enskild man, menighet eller inrättning kunde förpliktas afstå
eller upplåta jord eller lägenhet, erfordrades, att staten tillhörig mark
af stodes eller upplätes, Kungl. Maj: t måtte äga, utan Riksdagens hörande
i hvarje särskildt fall, förordna om markens afstående eller upplåtande;
dels ock förklara:
l:o) att för mark, som sålunda afstodes eller upplätes, lösen eller
ersättning skulle med nedan angifna undantag utgå och till beloppet
Bill. till Riksd. Prof. 1908. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 25 Höft. (N:o 50.) 1
2
Biksdagens Skrifvelse N:o 50.
bestämmas efter ty i kung!, förordningen den 14 april 1866 angående
jords eller lägenhets afstående för allmänt behof vore föreskrifvet;
2:o) att i fråga om mark, som vore afsedd att användas till framdragande
af elektrisk ledning, utom hvad i nyssnämnda förordning
stadgades, jämväl föreskrifterna i lagen den 27 juni 1902, innefattande
vissa bestämmelser om elektriska anläggningar, skulle lända till efterrättelse
;
3:o) att, där Kung]. Maj:t meddelat kommun, enskild person eller
bolag tillstånd att inom riket anlägga järnväg, Kung!. Maj:t oek skulle
äga, där så pröfvades lämpligt och utan afseende därå, om för järnvägens
anläggning statsbidrag åtnjötes eller icke, ej mindre medgifva, att jord,
som stode under kronans omedelbara disposition, upplätes utan någon
ersättning, att jord från de under bruk och bergverk för nödigt skogsfång
upplåtna kronoallmänningar upplätes utan annan godtgörelse än ersättning
till vederbörande innehafvare för intrång i nyttjanderätten, och att jord
från de genom domänstyrelsens försorg utarrenderade kronoegendomar,
hvilka icke upplåtits till förenade mötespassevolanskassornas
fond, stuterierna eller Vadstena krigsmanshusfond, upplätes utan annan
ersättning än för minskning i arrendatorns brukningsområde under den
återstående arrendetiden samt för skada och intrång, än äfven tillåta
vederbörande att kostnadsfritt för anläggningen begagna sådana å kronans
ägor belägna kalk- och stenbrott jämte grustäkter, som kunde vara
disponibla;
4:o) att jämväl i öfrigt, då fråga allenast vore om upplåtelse af mark
till begagnande för ändamål, som förut nämnts, utan att marken afstodes,
det skulle ankomma på Kungl. Maj:t att, där omständigheterna därtill
föranledde, medgifva undantag från den under l:o) angifna regel; samt
5:o) att hvad sålunda stadgats icke skulle hafva afseende å de i
8 och 12 §§ af lagen den 31 augusti 1907 om stadsplan och tomtindelning
berörda fall.
T sammanhang härmed har Riksdagen till behandling förehaft en
väckt motion hvari hemställts, att till de af Eders Kungl. Maj:t i förevarande
proposition föreslagna bestämmelser måtte läggas ett mom. af
följande lydelse:
»Där området, som skall lösas, är obebyggdt och understiger 5
hektar, må Kungl. Maj:t kunna föreskrifva, att värderingen i stället för
medels expropriation skall göras af personer utsedda i enlighet med
lagen om skiljemän den 28 oktober 1887, hvarvid den sökande äger
att utse en värderingsman, Konungens befallningshafvande en annan
och domänintendenten i länet, eller den, som innehar motsvarande
3
Riksdagens Skrifvelse N:o 50.
uppdrag, skall vara den tredje, hvarefter värderingssumman underställes
Kung]. Majrts godkännande.»
Mot Eders Kungl. Maj:ts förslag, att staten tillhörig mark må i de
åt Eders Kungl. Maj:t uppgifna fall, utan Riksdagens hörande i hvarje
särskildt fall, afstås eller upplåtas, har Riksdagen icke haft något att
erinra; men Riksdagens medgifvande härtill synes Riksdagen, i öfverensstämmelse
med hvad Riksdagen förut i liknande fall beslutat, icke böra
utsträckas att gälla längre tid än omkring ett år och nu lämpligen böra
bestämmas till den 15 maj 1909.
Hvad förenämnda motion beträffar, har Riksdagen funnit goda skäl
tala för f örslaget om att, vid fråga om afstående eller upplåtelse af områden
af ringa storlek och värde, lösen eller ersättning därför må
bestämmas i en ordning, som medför mindre besvär och omkostnader
än tillsättandet af en expropriationsnämnd, och att denna värdering
må . öfverlämnas åt tre gode män, utsedda i enlighet med lagen om
skiljemän den 28 oktober 1887. Likaledes finner Riksdagen lämpligt
att, på sätt motionären föreslagit, af de tre gode männen sökanden
och Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i länet, hvar för sig, utse
en. Motionärens förslag att den tredje gode mannen skulle under alla
förhållanden utgöras af domänintendenten i länet kan Riksdagen däremot
icke biträda, då antagas måste, att denne redan å tjänstens vägnar har
anledning taga befattning med sådana afsöndringar som de ifrågavarande;
och då det ej torde vara erforderligt, att den tredje gode mannen är en
statens tjänsteman men väl kan väljas af en sådan, föreställer sig Riksdagen
att denne gode man lämpligen bör utses af domaren i orten.
Att, såsom motionärens förslag innebär, den af gode männen bestämda
värderingssumman skulle underställas Kungl. Maj:ts godkännande, anser
Riksdagen med hänsyn till summans ringhet icke vara nödvändigt.
Med de sålunda angifna ändringar har Riksdagen antagit Eders
Kungl. Majrts föreliggande förslag och får alltså anmäla, att Riksdagen,
i anledning af Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition och den i
ämnet väckta motionen beslutat att för tiden intill den 15 maj 1909
dels medgifva, att, då för allmänt ändamål, för hvars tillgodoseende
enligt gällande författning enskild man, menighet eller inrättning kan
förpliktas afstå eller upplåta jord eller lägenhet, erfordras, att staten
tillhörig mark afstås eller upplåtes, Kungl. Maj:t må äga, utan Riksdagens
hörande i hvarje särskildt fall, förordna om markens afstående
eller upplåtande;
dels ock förordna:
l.o) att för mai’k, som sålunda afstås eller upplåtes, lösen eller
ersättning skall med nedan angifna undantag utgå efter ty i kungl.
4
Riksdagens Skrifvelse N:o 50.
förordningen den 14 april 1866 angående jords eller lägenhets afstående
för allmänt behof är föreskrifvet och till beloppet bestämmas, då jordområde,
som skall lösas, är obebyggdt och understiger fem hektar, samt
Kungl. Maj:t finner skäligt sådant medgifva, af tre gode män, af hvilka
Kungl. Maj:ts befallningshafvande i länet och sökanden, hvar för sig,
utse en och domaren i orten den tredje, samt i annat fall af sådan
nämnd, som omförmäles i förenämnda kungl. förordning;
2:6) att i fråga om mark, som är afsedd att användas för framdragande
af elektrisk ledning, utom hvad i nyssnämnda förordning
stadgas, jämväl föreskrifterna i lagen den 27 juni 1902, innefattande
vissa bestämmelser om elektriska anläggningar, skola lända till efterrättelse;
3:o) att, där Kungl. Maj: t lämnat kommun, enskild person eller
bolag tillstånd att inom riket anlägga järnväg, Kungl. Maj:t ock må,
där så pröfvas lämpligt och utan afseende därå om för järnvägens anläggning
statsbidrag åtnjutes eller icke, ej mindre medgifva, att jord,
som står under kronans omedelbara disposition, upplåtes utan någon
ersättning, att jord från de under bruk och bergverk för nödigt skogsfång
upplåtna kronoallmänningar upplåtes utan annan godtgörelse än
ersättning till vederbörande innehafvare för intrång i nyttjanderätten,
och att jord från de genom domänstyrelsens försorg utarrenderade kronoegendomar,
hvilka icke upplåtits till förenade mötespassevolanskassornas
fond, stuterierna eller Vadstena krigsmanshusfond, upplåtes utan annan
ersättning än för minskning i arrendatorns brukningsområde under den
återstående arrendetiden äfvensom för skada och intrång, än äfven
tillåta vederbörande att kostnadsfritt för anläggningen begagna sådana
å kronans ägor belägna kalk- och stenbrott jämte grustäkter, som
kunna vara disponibla;
4:o) att jämväl i öfrigt, då fråga allenast är om upplåtelse af
mark till begagnande för ändamål, som förut nämnts, utan att marken
afstås, det må ankomma på Kungl. Maj:t att, där omständigheterna därtill
föranleda, medgifva undantag från den under l:o) angifna regel; samt
5:o) att hvad sålunda stadgats icke har afseende å de i 8 och 12 §§
af lagen den 31 augusti 1907 om stadsplan och tomtindelning berörda fall.
Stockholm den 7 april 1908.
Med undersåtlig vördnad.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1908.