Riksdagens Skrifvelse N:o 49.

1

N:o 49.

Uppläst och godkänd i Första Kammaren den 31 mars 1908.
— — — — Andra Kammaren den 31 — —

Riksdagens skrifvelse
socker.

till Konungen, angående beskattningen af
(Bevillningsutskottets betänkande n:o 18.)

Till Konungen.

Genom proposition n:o 10 af den 13 januari innevarande år har
Eders Kungl. Maj:t, under åberopande af propositionen bilagdt utdrag
af statsrådsprotokollet öfver finansärenden för samma dag, föreslagit
Riksdagen att dels antaga ett vid propositionen fogadt förslag till förordning
angående ändrad lydelse af 1 § i förordningen den 11 oktober
1907 angående beskattning af socker, dels ock förklara, att den ändrade
lydelsen af berörda författningsrum skall träda i kraft från och med
den dag, som af Eders Kungl. Maj:t bestämmes.

Vidare har i en likaledes den 13 januari innevarande år till Riksdagen
aflåten proposition, n:o 11, Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen
att besluta,

dels att tullsatserna å nedannämnda slag af socker från och med den
dag, då den föreslagna ändrade lydelsen af 1 § i förordningen den 11 oktober
1907 angående beskattning af socker träder i kraft, skola utgöra
följande belopp, nämligen:

Bih. till Riksd. Prof. 1908. 10 Samt. 1 Afd. 1 Band. 24 Höft. (N:o 49.) 1

2

Riksdagens Skrifvelse N:o 49.

å socker, raffinera^, alla slag, såsom topp-, kandi- och kak- samt
krossadt eller pulveriseradt socker, 14 öre för kilogram;

å socker, oraffineradt, till färgen icke mörkare än n:o 18 af den i
världshandeln gällande holländska standard, likaledes 14 öre för kilogram;

å socker, till färgen mörkare än samma standardnummer, äfven
om varan inkommer i upplöst eller flytande tillstånd, 10 öre för kilogram;

dels att från och med samma dag den i § 9 i underrättelser om
hvad vid tulltaxans tillämpning iakttagas bör under vissa villkor medgifna
restitution af tullmedlen vid utförsel sjöledes från stapelstad af
raffineradt socker, topp-, kandi- och kak-, hvilket tillverkats inom riket
af utländskt råämne, skall utgå med 11 öre för kilogram sådant socker;

dels ock att de i tulltaxan bestämda tilläggsafgifter till nu gällande
tullsatser å vissa slag af socker, som tillverkats i vissa där särskildt
angifna länder, skola tilläggas nyss angifna tullsatser.

Hvad först angår Eders Kung!. Maj:ts förslag om höjning af sockerskatten,
har Riksdagen ansett detsamma böra undergå viss jämkning.

Denna jämkning bör dock enligt Riksdagens åsikt icke afse skattesatsens
definitiva fastställande, då förhöjningen icke lärer kunna anses
större än hvad som kan af industrien bäras, därest skäligt rådrum
beredes densamma att anpassa sig efter de nya förhållandena. Det
har också synts nödigt både för landtbruket och för industrien, att den
högre skattesatsen icke i hela sin omfattning omedelbart tillämpas, utan
att en öfvergångstid bestämmes, hvarunder skatten successivt höjes
till det af Eders Kungl. Maj:t föreslagna beloppet; och har Riksdagen,
som förutsätter, att idkarne af sockerindustrien icke genom någon af
Riksdagens beslut i frågan orsakad förhöjning af sockerpriset under
innevarande år helt eller delvis förtaga den afsedda verkan af den nu
beslutade skatteregleringen, ansett, att någon höjning af skatten icke bör
inträda förr än från och med nästkommande års början. Riksdagen har
därför besluta, att skatteförhöjningen skall utgöra under åren 1909,
1910 och 1911 2 öre, under år 1912 2,5 öre samt först därefter det
af Eders Kungl. Maj:t föreslagna beloppet 3 öre, allt för kilogram. I
följd häraf skall alltså skatten utgå under åren 1909—1911 med 15
öre, under år 1912 med 15,5 öre samt från och med år 1913 med 16
öre, allt för kilogram räknadt. Bestämmandet af en dylik öfvergångsperiod
lärer äfven ur den synpunkt få anses vara lämpligt, att industrien
under ett visst antal år skulle hafva att räkna med allenast
sådana förändringar i afseende å beskattningsförhållandena, om hvilka
densamma på förhand ägde kännedom; och har Riksdagen ansett sagda

3

Riksdagens Skrifvelse N:o 49.

tidrymd böra så bestämmas, att densamma i största möjliga mån sammanfölle
med den tid, för hvilken den internationella konventionen
angående beskattning af socker erhållit förlängd giltighet.

Beträffande tullsatserna har Eders Kungl. Maj:t föreslagit, att
tullen för raffineradt socker och därmed likställdt slag af råsocker måtte
nedsättas från nuvarande 17 öre till 14 öre för kilogram samt för annat
råsocker från 11,75 öre till 10 öre för kilogram. Inom Riksdagen har
vidare af enskild motionär föreslagits, att tullen för sistnämnda slag af
råsocker måtte i stället bestämmas till 9 öre för kilogram.

I likhet med Eders Kungl. Maj:t finner Riksdagen det vara riktigt,
att skatteförhöjningen förbindes med en till hvarje tid motsvarande
nedsättning af tullsatserna och att alltså tullen å raffineradt socker från
och med den 1 januari 1909 nedsättes med 2 öre eller till 15 öre för
kilogram. Då enligt Riksdagens beslut skatten skall ytterligare höjas
den 1 januari 1912 med 0,5 öre och den 1 januari 1913 med likaledes
0,5 öre, bör äfven samtidigt vidtagas en motsvarande sänkning af raffinadtullen
till respektive 14,5 öre och 14 öre för kilogram.

I fråga om förhållandet mellan tullen å raffinad och tullen å råsocker
anser Riksdagen i likhet med nyssnämnde motionär, att någon rubbning
uti hvad som i detta afseende beslöts vid 1905 års riksdag icke bör ske.
I)å raffinad tullen kommer att sänkas, på sätt ofvan blifvit nämndt, skall
alltså råsockertullen den 1 januari 1909 nedsättas till 10 öre för kilogram,
hvarjämte en nedsättning med 0,5 öre hvarje gång bör äga rum
den 1 januari 1912 och den 1 januari 1913; och har Riksdagen vidare
förutsatt, att Riksdagen kommer att i sinom tid på Eders Kungl. Maj:ts
framställning därom fatta beslut.

Hvad angår Eders Kungl. Maj:ts förslag rörande ändring af § 9 tulltaxeunderrättelserna,
har, då råsockertullen jämväl af Riksdagen bestämts
till 10 öre för kilogram, icke något annat varit att erinra mot den föreslagna
nedsättningen af restitutionsbeloppet till 11 öre för kilogram
•utfördt raffineradt socker, än att denna nedsättning likaledes bör tilllämpas
från ingången af år 1909. Emellertid bör naturligtvis i sammanhang
med blifvande ytterligare nedsättning af råsockertullen tagas under
ompröfning, i hvad mån, utöfver hvad nu bestämts, jämkning i restitutionsbeloppet
bör vidtagas.

Riksdagen öfvergår härefter till frågan om lindring i skatten för
vissa fabriker i riket. Enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag skulle sådan
lindring tillgodokomma sockerfabrikerna i Östergötland och Yästergöt -

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 49.

land. Af enskilda motionärer inom Riksdagen bär emellertid lindring
ifrågasatts jämväl för den under anläggning varande råsockerfabriken å
Öland.

Hvad angår de båda förstnämnda fabrikerna, anser Riksdagen på
de i statsrådsprotokollet anförda grunder dessa fabriker böra undantagas
från omedelbar tillämpning af en höjd sockerskatt.

Beträffande den under anläggning varande råsockerfabriken på
Öland har som bekant denna fabrik tillkommit på initiativ af delägarna
i fabrikerna i Väster- och Östergötland i syfte att tillhandahålla raffinaderiet
i Lidköping erforderligt råsocker. Då, såsom, ofvan nämnts,
skattelindring ansetts böra tillgodokomma fabrikerna i sistnämnda båda
landskap, har med hänsyn till nyssberörda förhållande anledning ansetts
vara för handen, att också fabriken på Öland erhåller motsvarande förmån
i beskattningshänseende.

Af sikten med den ifrågavarande skattelindringen bör vara att
stödja icke blott de industriella företag, som visats vara i behof af eu
dylik hjälp, utan äfven jordbruket i de provinser, där fabrikerna äro
belägna! Enligt Riksdagens åsikt är det emellertid af synnerlig vikt
att tillse, att sagda förmån också verkligen tillgodokommer båda de intressen,
för hvilkas gagn den sålunda bör af ses. Med hänsyn härtill
och då det tillika är af viss betydelse, att icke på sockerindustriens
område all konkurrens inom vårt land uteslutes, bör enligt Riksdagens
förmenande förmånen af skattelindring få åtnjutas af här ifrågavarande
fabriker endast under förutsättning, att rätten att förfoga öfver desainma

— vare sig genom köp eller arrende — finnes hafva kommit i
svenska sockerfabriksaktiebolagets händer. Riksdagen finner sig därför
böra bestämdt uttala, att, om och så snart nyssnämnda förutsättning
skulle skäligen kunna anses icke längre föreligga, förutsättningen för
undantagsställningen förfallit, och att sålunda Riksdagen då förväntar
den framställning i ämnet från Eders Kungl. Maj:t, hvartill inträdda
förändrade förhållanden gifva anledning.

Med den här ofvan uttalade uppfattningen rörande förutsättningen
för skattelindringen har Riksdagen icke heller funnit några betänklighetei
möta mot att denna förmån utsträckes något utöfver hvad Eders Kungl.
Maj:ts förslag innehåller; och har Riksdagen i sådant afseende ansett,
dels att lindringen bör få åtnjutas under fem år, eller under åren
1909—1913, dels ock att skatten under hela denna tidrymd bör utgå
med dess nuvarande belopp, 13 öre för kilogram.

Riksdagen, som jämväl anser sig böra uttala den mening, att efter
utgången af omförmälda tid vidare skattelindring icke bör ifrågakomma,

5

Riksdagens Skrifvelse N:o 49.

har alltså icke kunnat bifalla Eders Kungl. Maj:ts of vanberörda proposition
n:o 10 oförändrad, utan har Riksdagen i stället antagit följande

Förordning

angående ändrad lydelse af 1 § i förordningen den 11 oktober 1907 angående

beskattning af socker.

1. För allt socker, som inom riket tillverkas eller dit införes,
skall, på sätt i denna förordning närmare bestämmes, vid sockrets utlämnande
till fritt bruk erläggas skatt med 16 öre för hvarje kilogram.

För socker, som till riket införes, skall därjämte erläggas tull enligt
tulltaxan.

2. Till socker räknas ej honung, stärkelsesocker (glykos) och maltsocker
(maltos) samt ej heller sirap eller melass, i hvilka sockerhalten
är mindre än sjuttio procent af torrsubstansens vikt.

Sockerhalten utrönes genom direkt polarisation, därest icke kontroll-
och justeringsstyrelsen på framställning af tillverkaren förordnar,
att sockerhalten skall bestämmas genom fullständigare kemisk anatys.

3. För socker, som enligt de föreskrifter, Kungl. Maj:t vill meddela,
gjorts till förtäring af människor obrukbart (denaturerats), erlägges
ej skatt.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1909; dock att
skatten skall utgöra

intill 1911 års utgång endast 15 öre och därefter

intill 1912 års utgång 15,5 öre, allt för ett kilogram räknadt;

samt

att för det socker, som tillverkas vid de redan anlagda råsockerfabrikerna
i Östergötland och Västergötland samt vid den under anläggning
varande råsockerfabriken på Öland och utlämnas till fritt bruk
antingen omedelbart från samma fabriker eller från raffinaderiet i Lidköping
efter där verkställd raffinering, skatten fortfarande intill 1913 års
utgång utgår med 13 öre för hvarje kilogram; ägande Kungl. Maj:t att
meddela behöfliga kontrollföreskrifter.

Icke heller Eders Kungl. Maj:ts proposition n:o 11 har Riksdagen
kunnat bifalla oförändrad, utan har Riksdagen besluta,

dels att tullsatserna å nedannämnda slag af socker skola utgöra följande
belopp, nämligen:

Bih. till Riksd. Prof. 1908. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 24 Höft.

2

6 Riksdagens Skrifvelse N:o 49.

å socker, raffineradt, alla slag, såsom topp-, kandi- och kak- samt
krossadt eller pnlveriseradt socker, 15 öre för kilogram;

å socker, oraffineradt, till färgen icke mörkare än n:o 18 af den i
världshandeln gällande holländska standard, likaledes 15 öre för kilogram;

å socker, oraffineradt, till färgen mörkare än samma standardnummer,
äfven om varan inkommer i upplöst eller flytande tillstånd,
10 öre för kilogram;

dels att den i § 9 i underrättelser om hvad vid tulltaxans tillämpning
iakttagas bör under vissa villkor medgifna restitution af tullmedlen
vid utförsel sjöledes från stapelstad af raffineradt socker, topp-, kandioch
kak-, hvilket tillverkats inom riket af utländskt råämne, skall utgå
med 11 öre för kilogram sådant socker;

dels och att de i tulltaxan bestämda tilläggsafgifter till nu gällande
tullsatser å vissa slag af socker, som tillverkats i vissa där särskildt
angifna länder, skola tilläggas nyss angifna tullsatser.

Jämte öfverlämnande af här ifrågavarande beslut rörande beskattningen
af socker får Riksdagen slutligen anhålla, att, därest å tid, då
för socker från fabrikerna i Östergötland och Västergötland samt på
Öland skattelindring åtnjutes, rätten att förfoga öfver någon af dessa
fabriker finnes hafva kommit i svenska sockerfabriksaktiebolagets händer,
Eders Kungl. Maj:t täcktes till Riksdagen afgifva det förslag i fråga om
sockerbeskattningen, hvartill i berörda afseende inträdda förändrade förhållanden
kunna gifva anledning.

Stockholm den 31 mars 1908.

Med undersåtlig vördnad.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTEYCKEPJ-AKTIEBOLAG, 1908.