Riksdagens Skrifvelse N:o 212.
1
iiso 212.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 2 juni 1908.
— — — — Andra Kammaren den 2 — —
Riksdagens skrifvelse till Konungen angående beräkningen af statsverkets
inkomster.
(Statsutskottets utlåtande n:o 171, bevillningsutskottets betänkande
n:o 31 samt bankoutskottets memorial n:o 4.)
Till Konungen.
Yid behandling af Eders Kung! Maj:ts den 14 januari innevarande
år till Kiksdagen aflåtna proposition angående statsverkets tillstånd och
behof har i afseende å beräkningen af statsverkets inkomster för den tid,
nästa statsreglering omfattar, eller år 1909, och intill dess ny statsreglering
Bill. till Riksd. Prof. 1908. 10 Samt. 1 Afd. 1 Rand. 90 Käft. (N;o 212.) 1
2
Riksdagens Skrifvelse N:o 212.
vidtager, Riksdagen, på sätt bilagda tabell utvisar, funnit de ordinarie
inkomsterna böra beräknas till 35,095,000 kronor och de extra ordinarie
inkomsterna eller bevillningarna till 161,450,000 kronor.
I afseende å bevillningarnas belopp får Riksdagen anföra följande:
Tullmedlen, bvilka vid 1907 års riksdag för år 1908 beräknades till
58,000,000 kronor, kafva enligt räkenskaperna utgjort:
år 1904 ...........................
» 1905 ...........................
» 1906 ...........................
eller i medeltal för'' dessa tre år
samt år 1907 ...................
kronor 60,178,776: —
» 59,754,634: —
» 59,523,133: —
» 59,818,848: —
60,689,768: —
I skrifvelse den 14 december 1907 angående inkomstberäkningen för
år 1909, hvilken skrifvelse finnes bilagd Eders Kungl. Maj:ts till innevarande
års Riksdag aflåtna proposition angående statsverkets tillstånd ock behof,
har statskontoret beträffande tulluppbörden erinrat, hurusom i denna inginge
sockertull för år 1904 med 1,254,400 kronor 21 öre, för år 1905
med 5,647,485 kronor 24 öre och för år 1906: januari—augusti med
1,114,362 kronor 47 öre och under september—december samma år med
61,410 kronor 4 öre, eller tillsammans för år 1906 med 1,175,772 kronor
51 öre.
Statskontoret har i sin förenämnda skrifvelse vidare erinrat, att från
och med den 1 september 1906, då förordningen den 2 juni 1905 om
beskattning af socker trädde i tillämpning, inträdt en förändring, i det
att sockerskatten därefter utgått å den färdiga produkten. Tullinkomsten
af socker komme därefter -— äfven om betskörden blefve otillräcklig att
fylla behofvet — att uppgå till väsentligt mindre belopp än det, som med
förutvarande beskattningssätt skulle under enahanda förhållanden hafva
influtit.
Med hänsyn härtill och till de sjunkande konjunkturer, som nu kunde
motses, ansåge sig statskontoret icke kunna ifrågasätta någon förhöjning i
denna inkomsttitels beräkning för år 1909.
I denna beräkning har Eders Kungl. Maj:t icke vidtagit någon förändring.
Då Riksdagen icke heller funnit något mot densamma att erinra, har
Riksdagen beräknat tullmedlen för år 1909 till 58,000,000 kronor.
3
Riksdagens Skrifvelse N:o 212.
Postmedlen. Yid 1907 års riksdag beräknades postmedlen för år 1908
till 19,000,000 kronor.
Ifrågavarande medel hafva utgjort:
år 1904
» 1905.............................
» 1906.............................
eller i medeltal för dessa tre år
samt belöpte sig år 1907 till ..
kronor 16,563,956: —
» 17,377,323: —
» 18,442,464: —
» 17,461,248: —
* 19,651,075: —
Inkomsten af postmedlen bar, enligt hvad statskontoret i sin ofvan
omförmälda skrifvelse uppgifvit, för år 1909 af generalpoststyrelsen beräknats
till 21,000,000 kronor, med hvilket belopp de jämväl upptagits af
statskontoret. I denna beräkning har Eders Kungl. Maj:t icke vidtagit
någon förändring.
Riksdagen har icke heller funnit något att därvid erinra och har
alltså beräknat postmedlen för år 1909 till 21,000,000 kronor.
Bevillning saf gifter för särskilda förmåner och rättigheter. Dessa afgifter
hafva utgjort:
år 1904 ...................................................... kronor 273,162: —-
» 1905 ...................................................... » 270,321: —
» 1906 ...................................................... * 267,284: —
eller i medeltal för dessa tre år........................... » 270,256: —
samt år 1907 ................................................ * 274,242: —
Denna inkomsttitel har af Eders Kungl. Maj:t enligt statskontorets
hemställan i förslaget till riksstat för år 1909 upptagits med oförändradt
belopp eller 250,000 kronor.
Riksdagen, som icke haft något att därvid anmärka, har alltså beräknat
bevillningsafgifterna för särskilda förmåner och rättigheter för år 1909 till
250,000 kronor.
Stämpelmedlen hafva utgjort:
år 1904 ...........................
» 1905 ...........................
» 1906 ...........................
eller i medeltal för dessa tre år
samt år 1907
kronor 7,297,366: —
> 8,606,040: —
» 10,095,922: —
* 8,666,443: —
* 11,707,084: —
4
Riksdagens Skrifvelse N:o 212.
Enligt uppgifter från finansdepartementet för åren 1904—1906 hafva
de stämplar, som användts till nedannämnda handlingar, uppgått till följande
belopp:
1904. |
1905. |
1906. |
||||
handlingar till lag-fartsprotokoll ...... handlingar till in- |
2,804,082 |
— |
3,310,090 660,702 |
80 |
4,406,639 |
55 |
813,895 |
94 |
|||||
teckningsprotokoll |
608,911 |
66 |
45 |
|||
tenskapsförords-protokoll............ |
6,270 |
— |
5,610 |
— |
6,300 |
— |
handlingar till ho- |
||||||
uppteckningspro-tokoll ............... |
1,739,937 |
90 |
2,293,110 |
14 |
2,021,233 |
54 |
Summa |
6,168,201 |
55 |
6,269,513 |
39 |
7,248,069 |
03 |
Stämpelafgiften för spelkort, som utgår med 50 öre för hvarje kortlek,
har inhragt:
år 1904 ...................................................... kronor 128,867: —
» 1905 ...................................................... * 126,426: —
» 1906 ...................................................... » 166,738: —
» 1907 ...................................................... » 154,578: —
Med afseende å denna inkomsttitel har statskontoret i sin förenämnda
skrifvelse till en början erinrat, hurusom i enlighet med statskontorets hemställan
Eders Kungl. Maj:t vid 1907 års riksdag föreslagit, att stämpelmedlen
skulle för år 1908 beräknas till 9,200,000 kronor, men att, enär
ifrågavarande statsinkomst allt fortfarande utvisade en synnerligen stark
tendens till stegring, Eiksdagen beslutit, att densamma skulle beräknas
till 10,000,000 kronor. Och anför statskontoret vidare, att ofvannämnda
siffror bestyrkte riktigheten af den beräkning Eiksdagen sålunda verkställt;
och ehuru nedgående konjunkturer kunde hafva ett menligt inflytande på
särskildt emissionsstämpeln, vore titelns stegringstendens i hvarje händelse
så stark, att en förhöjning till 10,500,000 kronor syntes kunna utan fara
företagas. Särskildt syntes kunna antagas, att beloppen af de stämplar, som
skulle åsättas handlingar till lagfartsprotokoll, inteckningsprotokoll och bouppteckningsprotokoll,
hvilka hade ett afgörande inflytande på storleken
af denna inkomsttitel, icke kunde väntas blifva mindre till följd af sjunkande
konjunkturer.
Riksdagens Skrifvelse N:o 212. 5
Med hänsyn till storleken af det år 1907 influtna beloppet har chefen
för finansdepartementet, enligt det vid statsverkspropositionen fogade protokoll
öfver finansärenden för den 13 sistlidne januari, ansett, att, äfven
om någon nedgång i denna statsinkomst i jämförelse med hvad som influtit
år 1907 skulle kunna befaras, ifrågavarande skattetitel kunde, oafsedt
vissa tilltänkta förändringar i gällande bestämmelser angående stämpelafgiften,
beräknas åtskilligt högre än statskontoret föreslagit; och syntes en förhöjning
i denna beräkning af 300,000 kronor icke kunna anses vara för högt tilltagen.
Hvad vidare beträflade de tilltänkta förändringarna i gällande bestämmelser
angående stämpelafgiften, afsåge dessa införande af stämpelafgift å
aktier, banklotter och obligationer vid öfverlåtelse däraf från en till annan
genom köp eller byte. Af den utredning, som verkställts, hade framgått,
att medelst den tilltänkta stämpelafgiften borde kunna tillföras staten en
årsinkomst af, lågt räknadt, 500,000 kronor. Under förutsättning af bifall
till den sålunda ifrågasatta utsträckningen af stämpelskatten skulle, därest
den af chefen för finansdepartementet förut anställda beräkning af hittills
utgående stämpelafgifter jämväl godkändes, stämpelmedlen för år 1909
kunna beräknas till 11,300,000 kronor.
Med sistnämnda belopp har ock inkomsttiteln uppförts i förslaget till
riksstat.
Enligt det af Eders Kungl. Maj:t sedermera framlagda förslaget i
ämnet skulle den ifrågavarande skatten utgå med 1,50 kronor på 1,000
kronor vid direkt öfverlåtelse af aktier och banklotter samt med 1 krona
på 1,000 kronor vid direkt öfverlåtelse af obligationer.
Eiksdagen har visserligen nedsatt berörda skattesatser till resp. 1 krona
och 50 öre. Men då de i statsrådsprotokollet gjorda beräkningar med afseende
å skattens ekonomiska resultat synas mycket försiktiga och då
skatten i allt fall icke beräknats ens till 5 procent af den inkomsttitel,
därunder skatten förts, eller stämpelmedlen, håller Eiksdagen före, att berörda
ändringar i afseende å skattesatserna icke behöfva föranleda till reduktion
af det under denna inkomsttitel uppförda totalbelopp.
Då Eiksdagen icke heller haft något att erinra mot beräkningen af
skattetiteln i öfrigt, har Eiksdagen alltså beräknat stämpelmedlen för
år 1909 till 11,300,000 kronor.
Brännvinstillverkningsskatten. Enligt uppgift i statskontorets förut åberopade
skrifvelse har brännvinstillverkningen i riket under nedannämnda
år utgjort:
6
Riksdagens Skrifvelse N:o 212.
år 1902...................................................... liter 43,949,174: —
> 1903...................................................... » 38,466,698: —
* 1904..................... * 34,670,551: —
> 1905...................................................... » 38,522,616: —
> 1906...................................................... » 39,822,435: —
eller i medeltal för dessa fem år........................ » 39,086,295: —•
Medeltalet för femårsperioden 1901—1905 utgjorde 40,738,780 liter.
Enligt hvad Riksdagen inhämtat från kontroll- och justeringsstyrelsen,
har tillverkningen under år 1907 uppgått till 41,265,558 liter och under
de tre första månaderna af år 1908 till 17,223,945 liter.
Beträffande tillverkningsskatten meddelas i statskontorets nyssnämnda
skrifvelse följande öfversikt öfver femårsperioden 1902—1906:
Restitution för |
||||
Influten |
Statsverket |
|||
skatt |
denatureradt |
för högt |
behållet |
|
brännvin |
erlagd skatt |
|||
År 1902 ...... |
19,650,923 |
1,407,016 |
6,088 |
18,137,819 |
» 1903 ...... |
20,850,392 |
1,243,088 |
26,242 |
19,581,062 |
» 1904 ...... |
24,522,820 |
1,998,398 |
4,897 |
22,519,526 |
» 1906 ...... |
24,608,086 |
2,396,662 |
4,619 |
22,106,806 |
» 1906 ...... |
27,156,221 |
2,719,962 |
1,002 |
24,435,267 |
Under år 1907 belöpte sig skatten till 26,559,868 kronor och utgick
under samma år restitution af tillverkningsafgift för denatureradt brännvin
med 2,776,112 kronor, i följd hvaraf statsverkets behållna inkomst af
denna skattetitel under år 1907 utgjorde 23,783,756 kronor.
Ifrågavarande statsinkomst har i medeltal för åren 1904—1906 uppgått
till 23,020,529 kronor.
I sin ofvan omförmälda skrifvelse af den 14 december 1907 erinrar
statskontoret beträffande denna skatt, att densamma enligt kungörelse den
29 januari 1903 höjts från 50 öre till 65 öre för liter, äfvensom att för
åren 1904 och 1905 denna inkomsttitel beräknats till 25,700,000 kronor.
Men då densamma under dessa år icke influtit med så höga belopp, hade
emellertid titeln i riksstaten för år 1906 nedsatts till 24,000,000 kronor
samt för år 1907 till 23,500,000 kronor, med hvilket belopp titeln jämväl
funnes uppförd i 1908 års riksstat.
Med hänsyn till det belopp, hvarmed förevarande inkomsttitel influtit
under åren 1906 och 1907, ansåge slutligen statskontoret, att inkomsttiteln
7
Riksdagens Skrifvelse N:o 212.
utan olägenhet kunde i riksstaten för år 1909 upptagas med enahanda
belopp som år 1906 eller 24,000,000 kronor.
Med detta belopp har ock titeln blifvit i förslaget till riksstat uppförd.
Eiksdagen, som mot denna beräkning icke haft något att erinra, har alltså
beräknat brännvinstillverkningsskatten för år 1909 till 24,000,000 kronor.
Sockerskatten. Enligt den af 1905 års lagtima Eiksdag antagna, den
2 juni samma år utfärdade förordning om beskattning af socker, hvilken
trädde i kraft den 1 september 1906, skall för allt socker, som efter sistnämnda
dag inom riket tillverkas eller dit införes, på sätt i förordningen
närmare bestämmes, vid sockrets utlämnande till fritt bruk erläggas skatt
med 13 öre för kilogram. För socker, som till riket införes, skall därjämte
erläggas tull enligt tulltaxan.
I statskontorets förberörda skrifvelse är intagen följande uppgift:
»Enligt den af finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå för tillverkningsåret
1905—1906 afgifna underdåniga berättelse, beräknas den
årliga sockerkonsumtionen hafva utgjort:
år
råsocker
1895— 1896
1896— 1897
1897— 1898
1898— 1899
1899— 1900
1900— 1901
1901— 1902
1902— 1903
1903— 1904
1904— 1905
1905— 1906
. 72,164 |
ton |
. 91,312 |
> |
. 86,046 |
» |
. 90,853 |
|
. 97,506 |
|
. 100,999 |
|
. 106,004 |
|
. 107,681 |
» |
. 110,824 |
|
. 108,530 |
» |
. 118,494 |
» » |
För tillverkningsåret 1906—1907 kan, enligt meddelande från kontrolloch
justeringsstyrelsen, förbrukningen beräknas uppgå till 115,197 ton.
Efter erinran att enligt den af sockerbeskattningskommittén i dess
betänkande den 17 maj 1904 antagna beräkningsgrund 110 kilogram råsocker
motsvarade 100 kilogram raffinad, anför statskontoret vidare, att,
sedan den nya författningen om beskattning af socker den 1 september
1906 trädt i kraft, sockerskatten under den återstående delen af samma
år influtit med ett belopp af 1,429,036 kronor 87 öre och att under år 1907
8
Riksdagens Skrifvelse N:o 212.
till och med november månad inbetalts sådan skatt med sammanlagdt
11,512,658 kronor 74 öre.*
Ehuru af tillgängliga siffror syntes framgå, fortsätter statskontoret,
att konsumtionen af socker fortfarande befunne sig i stark stegring, men
å andra sidan någon erfarenhet beträffande det belopp, som i sockerskatt
komme att inflyta, då ännu icke vunnits, ansåge sig statskontoret år 1906
icke böra hemställa om någon höjning i 1908 års riksstat af det belopp,
hvarmed denna skatt upptagits i 1907 års riksstat, eller 13,500,000 kronor;
och denna uppfattning hade af Kungl. Maj:t godkänts vid aflåtande
af statsverkspropositionen till 1907 års Riksdag.
Då konsumtionen af socker befunnit sig i jämn stegring, hade emellertid
Riksdagen upptagit denna inkomsttitel i 1908 års riksstat med ett till
14,000,000 kronor förhöjdt belopp.
Det syntes kunna antagas, att sockerkonsumtionen, hvilken, såsom
ofvan framhållits, sedan många år tillbaka befunnit sig i en anmärkningsvärdt
stark och öfvervägande jämn stegring, icke komme att år 1909 understiga
120,000 ton, äfven om stegringstendensen skulle något hämmas af
nedgående konjunkturer.
Med hänsyn härtill hemställde statskontoret, att denna inkomsttitel
uti samma års riksstat upptoges med enahanda belopp som för år 1908.
Under erinran, att man vid beräkningen af den inkomst, sockerskatten
kunde förväntas komma att lämna, allenast hade att utgå från den antagliga
årliga konsumtionen inom landet af socker samt under antagande att
100 kilogram råsocker lämnade 91,6 kilogram raffinadsocker, har chefen
för finansdepartementet med ledning af här ofvan intagna uppgifter rörande
konsumtionen af råsocker beräknat den årliga konsumtionen af raffinadsocker
till omkring 110,000 ton.
Därest sockerskatten bibehölles vid samma belopp som hittills, skulle
således, fortsätter chefen för finansdepartementet, under nämnda förutsättningar
statens inkomst af sockerskatten för år 1909 komma att uppgå till
14,300,000 kronor.
Enligt ett för Riksdagen sedermera framlagdt förslag till ändring af
gällande lagstiftning angående beskattningen af socker, innefattande jämte
en sänkning af de nuvarande tullsatserna å berörda vara en förhöjning
af sockerskatten — med visst undantag — med 3 öre för kilogram, skulle
emellertid under den förut angifna förutsättningen beträffande konsumtionen
af raffineradt socker inom landet under år 1909, därest hela landets socker
-
* Siffran för hela året utgör 13,260,522 kronor.
9
Riksdagens Skrifvelse N:o 212.
tillverkning ålades den ökade beskattningen, statens ökade inkomst under
samma år på grund af skatteförhöjningen belöpa sig till 3,300,000 kronor.
Då fabrikerna i Öster- och Västergötland ansetts böra undantagas från den
föreslagna höjningen, hvilken skattelindring anslagits till högst 200,000
kronor, kunde alltså den i följd af skatteförhöjningen påräkneliga statsinkomsten
under år 1909 beräknas till 3,100,000 kronor. Med iakttagande
af den utaf chefen för finansdepartementet förut gjorda beräkningen af beloppet
å den sockerskatt, som, oafsedt höjningen i skattesatsen, kunde förväntas
inflyta under nästkommande år, skulle således statens inkomst af
denna skatt komma att under samma år uppgå till 17,400,000 kronor,
med hvilket belopp ifrågavarande skattetitel upptagits i förslaget till riksstat.
Riksdagen har emellertid endast på det sätt bifallit förslaget om höjning
af sockerskatten, att skattesatsen, i hvad angår nästkommande år,
höjts från 13 öre till 15 öre i stället för af Eders Ivungl. Maj:t föreslagna
16 öre för kilogram. Den påräknade inkomsten bör vid sådant förhållande
minskas med omkring en million kronor.
Riksdagen har alltså beräknat sockerskatten för år 1909 till 16,400,000
kronor.
Inkomstskatten. Ifrågavarande skatt har influtit med:
år 1904................................................... kronor 11,974,104: —
* 1905................................................... * 12,599,015: —,
» 1906................................................... » 14,008,306: —
eller i medeltal för dessa tre år....................... » 12,860,475: •—
Enligt det af statskontoret från trycket utgifna generalsammandrag
har skatten för år 1907 debiterats med 16,142,272 kronor.
Med afseende å denna skatt har statskontoret i sin förenämnda skrifvelse
till en början erinrat, hurusom densamma vore i riksstaten för år
1908 upptagen med ett belopp af 7,000,000 kronor. I enlighet med
den af Riksdagen godkända planen för öfvergången till en ny ordning i
fråga om beräkningen och upptagandet i riksstaten af inkomstskatten och
bevillningen af fast egendom samt af inkomst skulle nämligen inkomstskatten
för år 1908 utgå med endast hälften af den vanliga skattesatsen, och
det i riksstaten för detta år för inkomstskatten upptagna belopp utginge
sålunda från en beräkning, som, om skattesatsen varit den vanliga, skulle
föranledt inkomsttitelns upptagande i riksstaten för år 1908 med ett belopp
af 14,000,000 kronor.
Bih. till RiJcsd. Prot. 1908. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 90 Saft.
2
10
Riksdagens Skrifvelse N:o 212.
Härefter anför statskontoret vidare:
»Om hänsyn endast tages till den starka stegringstendens, hvilken
varit utmärkande för inkomstskatten under den tid, som förflutit efter dess
första införande, skulle det belopp, hvarmed skatten borde upptagas i 1909
års riksstat, kunna bestämmas till icke mindre än 17,000,000 kronor.
Emellertid måste härvid tagas i betraktande, att med 1909 års inkomstskatt
skola beskattas de inkomster, som tillflyta de skattskyldige under år
1908. På grund af det tryckta affärsläge, som för närvarande är rådande,
kan med tämligen stor visshet antagas, att någon stegring från år 1907
i det skattepliktiga inkomstbeloppet inom landet under år 1908 icke skall
komma att inträda. Skatten inflöt emellertid redan år 1906 med icke
mindre än 14,008,306 kronor, hvilket belopp erlades på grund af den
år 1905 med ledning af 1904 års Inkom stförhållanden verkställda taxering;
och då det icke torde kunna antagas, att nedgången i konjunkturerna
skall blifva så stark, att hela den under innevarande och närmast föregående
år förefintliga stegringstendensen skall helt och hållet upphäfvas,
anser statskontoret sig kunna hemställa, att titeln i 1909 års riksstat upptages
med 15,000,000 kronor.»
Af förut omförmälda statsrådsprotokoll öfver finansärenden inhämtas,
att chefen för finansdepartementet vid ärendets föredragning inför Eders
Kungl. Maj:t — efter erinran att inkomstskatten vore behöflig för statsutgifternas
täckande för år 1909, äfvensom att i sammanhang med den
omläggning af bland annat inkomstskatten, som beslutits vid 1907 års riksdag,
skatten i 1908 års riksstat efter en beräkningsgrund motsvarande hälften
af den vanliga skattesatsen, uppförts med allenast 7,000,000 kronor
— vidare anfört, att, sedan under år 1908 den förändrade anordningen i
fråga om beskattningsåret genomförts, ingen anledning förelåge att icke
ånyo låta inkomstskatten utgå efter den vanliga skattesatsen. För detta
ändamål erfordrades emellertid ändringar i inkomstskatteförordningens bestämmelser
rörande skattens belopp, hvarom alltså förslag borde framläggas
för Kiksdagen. Under ofvannämnda förutsättning för inkomstskattens beräknande
för år 1909, hvilken förutsättning äfven lagts till grund för
statskontorets beräkning af denna inkomsttitel, syntes densamma tryggt
kunna beräknas till det af statskontoret föreslagna beloppet eller 15,000,000
kronor.
Med detta belopp har ock inkomsttiteln i fråga uppförts i Eders Kungl.
Maj:ts förslag till riksstat för år 1909.
Det af Eders Kungl. Maj:t sedermera för Kiksdagen framlagda förslag
Riksdagens Skrifvelse N:o 212. 11
till vissa ändringar i förordningen om inkomstskatt har blifvit af Riksdagen
godkändt.
Riksdagen har ej funnit något att erinra mot den verkställda beräkningen
och har alltså beräknat inkomstskatten i riksstaten för år 1909
till 15,000,000 kronor.
Punschskatten. Denna skatt, hvilken utgår med 60 öre för hvarje
liter punsch, som utlämnas till försäljning, har i 1904—1906 årens riksstater
upptagits med ett belopp af 1,300,000 kronor.
Efter det 1906 års Riksdag beslutit en särskild stämpelafgift äfven
för arrak och rom till enahanda belopp som för punsch, höjdes beräkningen
af denna inkomsttitel för år 1907 till 1,500,000 kronor, men sänktes
på bevillningsutskottets hemställan för år 1908 till 1,450,000 kronor.
Skatten har influtit med
år 1904.......................................................... kr. 1,296,553: —
» 1905 ......................................................... > 1,307,104: —
* 1906......................................................... » 1,459,220: —
eller i medeltal för dessa tre år............................. » 1,354,292: —
samt år 1907................................................... > 1,558,389: —
Med hänsyn till hvad som influtit år 1907 och då stegringstendensen
under den tid, denna skatt influtit, varit tämligen konstant och utgjort
81,334 kronor i medeltal årligen, har statskontoret ansett densamma
kunna för år 1909 återföras till 1,500,000 kronor, med hvilket belopp
den ock blifvit uppförd i förslaget till riksstat.
Då Riksdagen icke funnit något att erinra mot omförmälda beräkning,
har Riksdagen alltså beräknat stämpelafgiften för försäljning af punsch,
arrak och rom för år 1909 till 1,500,000 kronor.
Maltskatten. Denna inkomsttitel upptogs, på grund af verkställda beräkningar,
i 1904 års riksstat till 3,000,000 kronor, hvilket belopp bibehållits
oförändradt i 1905—1908 årens riksstater.
Skatten har influtit med
år 1904 ...........................
» 1905 ............................
» 1906 ...........................
eller i medeltal för dessa tre år
samt år 1907
kronor 3,211,130: —
» 3,079,501: —
* 3,084,598: —
* 3,125,076: —
» 3,037,617: —
12
Riksdagens Skrifvelse N:o 212.
Statskontoret har hemställt, att denna inkomsttitel finge i 1909 års
riksstat upptagas med oförändradt belopp.
I denna beräkning har Eders Kungl. Maj:t icke föreslagit någon förändring.
Riksdagen har icke heller haft något att erinra mot omförmälda beräkning
och har förty beräknat maltskatten för år 1909 till 3,000,000
kronor.
På sätt Riksdagen i skrifvelse angående statsregleringen för år 1909
anmäler, har Riksdagen såsom tillgång vid statsregleringen för år 1909
beräknat och användt af öfverskottet å 1906 års statsreglering 10,712,000
kronor samt beräknad utdelning 1,000,000 kronor å statens aktier i Luossavaara—Kiirunavaara
aktiebolag för år 1908.
I statsverkspropositionen har Eders Kungl. Maj:t föreslagit, att af
riksbankens vinst för år 1907, utgörande kronor 9,639,023: 48, ett belopp
af kronor 7,450,000 måtte anvisas för statsverkets behof att utbetalas vid
den tid under år 1909, som af Riksdagen bestämdes.
Sedermera har till Riksdagen öfverlämnats Eders Kungl. Maj:ts proposition
af den 3 april innevarande år angående anvisande för statsverkets
behof af viss del af riksbankens vinst för år 1907, däruti föreslagits att
för statsverkets behof till utbetalning vid den tid år 1909, som af Riksdagen
bestämdes, af riksbankens vinst för år 1907 måtte anvisas, utöfver
det belopp af 7,450,000 kronor, hvarom framställning i sådant afseende
redan gjorts, ytterligare 1,225,000 kronor.
Då Riksdagen icke funnit anledning till erinran mot Eders Kungl.
Maj:ts förenämnda, i statsverkspropositionen gjorda framställning och då
man icke torde kunna underkänna betydelsen af de omständigheter, som föranledt
Eders Kungl. Maj:ts sistberörda proposition, har Riksdagen bifallit
hvad Eders Kungl. Maj:t beträffande bankovinstens användning sålunda
föreslagit.
Då Riksdagen vidare icke haft något att erinra vid fullmäktiges i
riksbanken uti infordrad skrifvelse afgifna förslag om disposition af bankovinstens
återstod, får, med åberopande af §§25 och 26 i lagen för Sveriges
riksbank, Riksdagen anmäla, att Riksdagen beslutat, att af riksbankens
vinst för år 1907 ett belopp af 8,675,000 skall öfverlämnas till statsverket;
att
statsverkets andel af banko vinsten för år 1907 skall af fullmäktige
i riksbanken tillhandahållas statskontoret att utgå med en fjärdedel under
loppet af hvarje af månaderna januari, april, juli och oktober 1909;
13
Riksdagens Skrifvelse N:o 212.
att af förenämnda årsvinst ett belopp af 964,000 kronor skall afsättas
till riksbankens reservfond; samt
att af vinsten återstående 23 kronor 48 öre skola kvarstå å kontot
»reserverade medel till framtida disposition».
Stockholm den 2 juni 1908
Med undersåtlig vördnad
Bih. till Riksd. Brok 1908. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 90 Käft.
3
14
Riksdagens Skrifvelse N:o 212.
Statsverkets inkomster.
Ordinarie inkomster:
Arrendemedel............................................. kronor 1,700,000: —
Mantalspenningar......................................... 3 825,000: —
Bötesmedel..................... » 400,000:
Kontrollstämpelmedel.................................... » 90,000:
Fyr- och båkmedel....................................... » 1,700,000: —
Telegrafmedel............................................. » 11,500,000:
Järnvägstrafikmedel....................................... 3 9,500,000:- -
Skogsmedel................................................ * 8,500,000:
Terminsafgifter från läroverken........................ » 580,000: —
Extra uppbörd..................................... »_300,000:
kronor 35,095,000: —
Bevillningar:
Tullmedel.................................................. kronor 58,000,000: —
Postmedel.................................................. » 21,000,000: —
Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter.
................................................. » 250,000: —
Stämpelmedel............................................. » 11,300,000: —
Brännvinstillverkningsskatt.............................. » 24,000,000: —
Sockerskatt................................................ » 16,400,000: —
Inkomstskatt.............................................. » 15,000,000: —
Punschskatt................................................ » 1,500,000: —
Maltskatt ................................................ » 3,000,000: —
Bevillning af fast egendom samt af inkomst........ » 11,000,000: —•
Säger kronor 161,450,000: —
Summa kronor 196,545,000: —
Tryckt hos P. Palmquists Aktiebolag, Stockholm 1908.