Riksdagens Skrifvelse N;o 124.
1
N:o 124.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 15 maj 1908.
— — — — Andra Kammaren den 15 -— —
Riksdagens skrifvelse till Konungen i anledning dels af Kungl.
Mag:ts proposition med förslag till lag angående vård af
enskildes skogar inom Gottlands län samt en inom
Riksdagen i ämnet väckt motion, dels ock af Kungl.
Maj:ts proposition med förslag till förordning angående
skogsvårdsstyrelse inom Gottlands län, till förordning
angående skogsvårdsafgifter inom Gottlands län
och till förordning angående ändrad lydelse af 4 och 5
§§ i kungl, förordningen den 24 juli 1903 angående
skog svår dsafgi fter.
(Lagutskottets utlåtande n:o 59.)
Till Konungen.
Genom två särskilda, den 9 april 1908 dagtecknade propositioner,
n:is 158 och 155, har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga
propositionerna bilagda förslag till lag angående vård af enskildes
skogar inom Gottlands län, till förordning angående skogsvårdsstyrelse
inom Gottlands län, till förordning angående skogsvårdsafgifter inom
Gottlands län och till förordning angående ändrad lydelse af 4 och 5
§§ i kungl. förordningen den 24 juli 1903 angående skogsvårdsafgifter.
Bill. till Riksd. Prof. 1908. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 51 Höft. (N:o 124.) 1
2 Riksdagens Skrifvelse N:o 124.
Vid granskning af ifrågavarande författningsförslag liar Riksdagen
icke funnit anledning att i hufvudsak mot desamma framställa någon
anmärkning. Riksdagen har emellertid ansett nödigt att vidtaga vissa
jämkningar i de af Eders Kung! Maj:t föreslagna bestämmelserna angående
''berörda författningars trädande i tillämpning. I förevarande proposition
n:o 158 har ifrågasatts, att lagen angående vård af enskildes skogar inom
Gottlands län skulle träda i kraft den 1 april 1909. Därjämte har i 15 §
berörda lag föreslagits att, därest afverkangsrätt före lagens ikraftträdande
upplåtits genom aftal, som vid nämnda tidpunkt ännu vore
ogillande, ägare i de fall, då afverkningsrättens innehafvare gjort sig
skyldig till vanskötsel, hvarom i lagens 8 § 2 mom. sägs, icke skulle
vara underkastad där stadgad ansvarighet. Det kan emellertid befaras
att om Eders Kungl. Maj:ts förslag i denna del blefve.oförändradt, under
den relativt långa tid, som skulle förflyta, innan lagen i allo trädde i kraft,
åtskilliga fall af öfverafverkning skulle kunna förekomma eller åtminstone
afverkningsrätt upplåtas, som hade dylik öfverafverkning till följd, utan
att ägaren blefve ansvarig för att nödiga åtgärder vidtoges till tryggande
af skogens återväxt. Då det synts Riksdagen angeläget att, så godt
sio- gorå låter, sörja för åstadkommande af erforderliga garantier
häremot, har Riksdagen funnit, såväl att tiden för lagens trädande i
tillämpning bör sättas tidigare än den 1 april 1909 som äfven att
eu sådan ändring bör vidtagas i lagens 15 §, att ägaren fritages från
ansvarighet för vanskötsel, som i 8 § 2 inom. omförmäles, endast da
afverkningsrätten före lagens utfärdande upplåtits genom aftal, som ännu
är gällande, när lagen träder i kraft. Såsom lämplig tidpunkt for ikraftträdandet
anser Riksdagen den 15 november 1908. Det är nämligen af vikt,
att denna tidpunkt bestämmes så, att lagen blifver tillämplig a de afverkningar,
som företagas under vinterns lopp. Detta torde äfven blifva fallet,
om sistnämnda tidpunkt därtill väljes, enär det endast i undantagsfall
lärer förekomma, att någon afvexling på Gottland sker före midten åt
november. Å andra sidan får uppenbarligen lagens trädande i tillämpning
icke sättas till eu sådan tid, att den skogsvårdsstyrelse som enligt
den föreslagna lagstiftningen skall finnas inom länet, icke dessförinnan
hinner tillsättas och vidtaga på densamma ankommande åtgärder. Da
en ledamot af skogsvårdsstyrelsen skall väljas af landstinget och styrelsen
följaktligen icke blifver fulltalig, förrän detta val ägt rum, erfordras
det uppenbarligen att skogsvårdsstyrelsen under höstens lopp i hog
grad påskyndar sitt arbete för att icke afverkningarna skola öfver hofvan
uppehållas. De svårigheter, som i detta afseende kunna mota, aro dock
enligt Riksdagens uppfattning icke större, än att de kunna öfvervmnas.
3
Riksdagens Skrifvelse N:o 124.
Då Riksdagen sålunda ansett sig böra förorda, att lagen angående
vård af enskildes skogar inom Gottlands län skall träda i kraft den
15 nästkommande november samt förordningen angående skogsvårdsafgifter
inom samma län och förordningen om ändrad lydelse af 4 och
5 §§ i kungl. förordningen den 24 juli 1903 angående skogsvårdsafgifter
lämpligen höra blifva gällande samtidigt med ifrågavarande lag, finner
Riksdagen, att tidpunkten jämväl för dessa förordningars trädande i
tillämpning bör sättas till den 15 november innevarande år.
Förordningen angående skogsvårdsstyrelse inom Gottlands län bör
däremot gifvetvis redan före nämnda dag vara gällande för att den nya
lagstiftningen rörande skogsvården inom länet skall i öfrigt kunna vid
angifven tidpunkt träda i verkställighet. Riksdagen har därför funnit
sistnämnda förordning lämpligen böra träda i kraft den 1 augusti 1908.
På grund af hvad sålunda anförts, får Riksdagen härigenom anmäla
att Riksdagen, som icke kunnat i oförändradt skick godkänna de af
Eders Kungl. Maj:t i propositionerna n:is 158 och 155 framlagda författningsförslag,
för sin del antagit följande
Do) Lag
angående vård af enskildes skogar inom Gottlands län.
Med upphäfvande af lagen den 30 mars 1894 angående åtgärder
till förekommande af skogsförödelse inom Gottlands län förordnas härigenom
som följer:
1 §•
Å skogsmark, tillhörig enskilde, må utverkning för annat ändamål
än nedan i denna § sägs äga rum allenast med tillstånd af den
skogsvårdsstyrelse, som skall finnas inom länet. Då tillstånd till utverkning
meddelas, äger styrelsen föreskrifva de åtgärder, som för
återväxtens betryggande pröfvas erforderliga. Skogsägaren är berättigad
att erhålla tillstånd till utverkning på en gång i så stor utsträckning,
som, med hänsyn tagen jämväl till gårdens framtida behof, är
med skogens återväxt förenlig; dock må afverkning i den omfattning,
att särskilda åtgärder erfordras för återväxtens betryggande, allenast
medgifvas, om sådana åtgärder kunna utan oskälig kostnad företagas.
4
Riksdagens Skrifvelse N:o 124.
För a {''verkning till gårdens behof eller för skogsmarks uppodling
till trädgård, åker eller äng eller användande till byggnadstomt eller
annat likartad! ändamål vare tillstånd icke erforderligt.
2 §.
Vill någon annorledes än till gårdens behof förfoga öfver virke,
som blifvit för sådant ändamål afverkadt, söke därtill skogsvårdsstyrelsens
tillstånd, ägande styrelsen jämväl vid sådant tillstånds meddelande
föreskrifva för återväxtens betryggande erforderliga åtgärder.
Virke, som afverkats för skogsmarks uppodling till trädgård,
åker eller äng eller användande till byggnadstomt eller annat likartad!
ändamål, skall, såvidt lämpligen ske kan, till gårdens behof användas.
Vill någon öfver dylikt virke annorledes förfoga, söke därtill skogsvårdsstyrelsens
tillstånd.
Ägare af skogsmark vare ansvarig för att de åtgärder vidtagas,
som till återväxtens betryggande föreskrifvas. Är afverkningsrätt upplåten
till annan, vare jämväl denne underkastad enahanda ansvarighet;
äge dock, där annat ej blifvit aftaladt, af skogsmarkens ägare
söka åter, hvad han sålunda nödgas utgifva.
Om ansvarighet för åtgärder, som till återväxtens betryggande
jämlikt 8 § 2 mom. föreskrifvas, gäller hvad där stadgadt är.
4 §.
Tillstånd till afverkning må i allmänhet af slcogsvårdsstyrelsen
meddelas allenast efter förutgången undersökning på marken samt utsyning,
som på styrelsens förordnande verkställes af någon dess forstligt
bildade tjänsteman. Finner styrelsen på grund af undersökning, hvarom
nyss är sagdt, eller eljest verkställd utredning uppenbart, att genom
afverkning, hvartill tillstånd sökes, skogens återväxt icke äfventyras,
vare utsyning ej erforderlig.
Då tillstånd att förfoga öfver virke, hvarom i 2 § förmäles, blifvit
sökt, äger skogsvårdsstyrelsen föranstalta om undersökning å marken
om anledning därtill föreligger.
Riksdagens Skrifvelse N:o 124.
5
5 §•
1 mom. Skogsvårdsstyrelsens slutliga beslut i ärende, hvarom i
1 eller 2 § sägs, skall så fort ske kan sökanden bevisligen tillställas.
Den, som med beslutet icke åtnöjes, äger att däröfver hos Konungens
befallningshafvande anföra besvär sist innan klockan tolf å trettionde
dagen efter det han af beslutet erhållit del, och skall underrättelse
därom i beslutet meddelas.
Påkallar klaganden undersökning på marken eller finner Konungens
befallningshafvande eljest sådan undersökning vara af nöden, förordne
Konungens befallningshafvande en skogsstatens tjänsteman att med biträde
af två ojäfviga gode män, hvilka af förrättningsmannen utses
bland dem, som till ledamöter i ägodelningsrätt eller gode män vid
landtmäteriförrättning i orten valda äro, verkställa undersökningen och
däröfver afgifva redogörelse.
2 mom. Öfver Konungens befallningshafvandes beslut må klagan
hos Konungen i vederbörande statsdepartement föras i den ordning,
som för ekonomimål i allmänhet är stadgad.
6 §•
Kostnaden för förrättning, hvarom i 4 § sägs, skall utgå af medel,
som af skogsvårdsstyrelsen förvaltas; dock skall nödig handtlangning
af sökanden utgöras.
Kostnaden för undersökning, hvarom i 5 § 1 mom. förmäles, skall
af samma medel förskjutas, men kan genom Konungens befallningshafvandes
slutliga beslut åläggas klaganden, om han undersökningen
påkallat.
Hafva till återväxtens betryggande föreskrifna åtgärder blifvit
eftersatta, äger domstol på talan af skogsvårdsstyrelsen förklara styrelsen
berättigad att på vederbörandes bekostnad verkställa samma åtgärder
eller, om dessa äro af beskaffenhet att icke vidare kunna med åsyftad
verkan fullgöras, andra åtgärder, hvilka domstolen pröfvar vara för
återväxtens betryggande erforderliga samt af beskaffenhet att kunna
verkställas utan oskälig kostnad.
Talan mot rättens slutliga utslag föres genom besvär.
6
Riksdagens Skrifvelse N:o 124.
8 §•
1 mom. Den, som utan skogsvårdsstyrelsens tillstånd bedrifver
aftorkning i fall, då sådant tillstånd jämlikt 1 § är erforderligt,
straffes med böter från och med tio till ocli med femhundra kronor,
och skall det afverkade virket, där det ligger å skogen kvar eller, om
det är bortfördt, fortfarande är i afverkarens besittning, tagas i beslag
och dömas förbrutet. Undgår dylikt virke beslag, är den, som låtit
verkställa afverkningen, skyldig att utgifva ersättning med belopp,
motsvarande dess värde.
Förfogar någon utan skogsvårdsstyrelsens tillstånd annorledes än
till gårdens behof öfver virke, som blifvit utan styrelsens tillstånd
afverkadt, äge hvad i första stycket sägs motsvarande tillämpning.
Innefattar förfarande, hvarom här är fråga, förbrytelse mot allmänna
strafflagen, skall hvad förut i denna § är stadgadt ej vinna
tillämpning; dock skall delägare i samfälld skog, som genom sådant
förfarande tillika missbrukat sin rätt i samfälligheten, hafva förverkat
hvad å honom belöper af virke, hvarmed han tagit brottslig befattning,
samt, där hans andel i virket undgår beslag, därför utgifva ersättning
efter ty här förut är sagdt.
2 mom. År genom afverkning, som utan skogsvårdsstyrelsens
tillstånd bedrifvits i fall, då sådant tillstånd jämlikt 1 § är erforderligt,
skogens återväxt äfventyrad, äger domstol på därom förd
talan föreskrifva den, som låtit verkställa afverkningen, de åtgärder,
h vil ka för återväxtens betryggande å den afverkade skogsmarken
erfordras och utan oskälig kostnad kunna verkställas, samt
förelägga viss tid, inom hvilken samma åtgärder skola vara fullgjorda,
vid äfventyr att de eljest varda af skogsvårdsstyrelsen på
den försumliges bekostnad verkställda. År af ägare afverlmingsrätt
upplåten till annan och har denne genom afverkning, hvarom
nyss är sagdt, äfventyra! skogens återväxt, må jämväl ägare kunna
meddelas enahanda föreläggande; äge dock af den skyldige söka åter,
hvad han sålunda nödgas utgifva.
Förfogar någon utan skogsvårdsstyrelsens tillstånd annorledes än
till gårdens behof öfver virke, som blifvit utan styrelsens tillstånd
afverkadt, och är genom den afverkning skogens återväxt äfventyrad,
äge hvad förut i detta moment är stadgadt motsvarande tillämpning.
Riksdagens Skrifvelse N:o 124.
7
9 §•
Kronobetjänte så ock skogsvårdsstyrelsen och de till dess biträde
anställda tjänstemän äga lika behörighet att åtala förseelser, hvarom
1 8 § 1 mom. sägs, samt att med beslag belägga virke, som skall
anses förbrutet.
Varder ej inom trettio dagar, från det beslag skedde, åtal i laga
ordning anställdt, vare beslaget förfallet.
Angående åtgärder till återväxtens betryggande, hvarom i 8 §
2 mom. förmäles, tillkommer det skogsvårdsstyrelsen att föra talan.
10 §.
Virke, som enligt denna lag dömes förbrutet, skall af åklagaren
försäljas å offentlig auktion, så kungjord, som om auktion å utmätt lös
egendom är stadgadt. Begär, innan frågan om virkes förverkande slutligen
pröfvats, virkets ägare, att försäljning skall äga rum, eller finner,
på anmälan af åklagare, öfverexekutor, att fara är för virkets förstörelse
eller att kostnaden för dess förvarande skulle blifva större än skäligt
är, förordne öfverexekutor, att virket skall säljas i den ordning nyss
sagts; och skall i ty fall virkets ägare, där han är känd och inom riket
boende, eller, där han bor utom riket men inom riket bär kändt ombud,
som äger att för honom mottaga stämning och afgifva svaromål, ombudet
genom åklagarens försorg bevisligen underrättas om auktionen
minst åtta dagar, innan den hålles. Anmälan af åklagare, hvarom här
ofvan sägs, skall vara åtföljd af fullständig, af två trovärdiga män
styrkt förteckning, utvisande virkets mängd och beskaffenhet.
11 §•
Böter, som enligt denna lag ådömas, äfvensom genom försäljning
af förbrutet virke uppkommen behållning och enligt 8 § utdömd ersättning
för virke, som undgått beslag, fördelas så, att en fjärdedel
tillfaller åklagaren samt tre fjärdedelar länets skogsvårdskassa.
Försäljes i beslag taget virke, innan det dömts förbrutet, skall,
till dess frågan därom blifvit slutligen afgjord, försäljningssumman
nedsättas i länets ränteri, och vare om insättning af sådana medel i
bankinrättning lag, som i 138 § utsökningslagen sägs.
8
Riksdagens Skrifvelse N:o 124.
12 g.
Saknas medel till fulla gäldandet af böter, hvartill någon enligt
denna lag fälles, skall förvandling ske enligt allmän strafflag.
13 §.
Pröfvas för skogsåterväxtens skyddande inom länet erforderligt,
att rätt till bete å skogsmark varder för viss tid af året inskränkt,
ankomme på Konungen att, efter landstingets och hushållningssällskapets
hörande, därom meddela särskilda föreskrifter.
14 §.
I afseende å skogar, hvilkas bestånd erfordras till skydd mot
flygsandsfält, äger denna lag ej tillämpning, sedan sådant förordnande]
i fråga om afverkning å desamma meddelats, som i lagen angående,
skyddsskogar sägs.
§ 15.
Då denna lag träder i kraft, skall afverkningsförbud, som meddelats
jämlikt lagen angående åtgärder till förekommande af skogsförödelse
inom Gottlands län, upphöra att gälla.
Med virke, som enligt samma lags bestämmelser blifvit i bislag
taget, skall så förfaras, som där stadgadt är.
Har, innan denna lag utfärdats afverkningsrätt upplåtits genom
aftal, som ännu är gällande, då lagen träder i kraft, vare, där afverkningsrättens
innehafvare gjort sig skyldig till vanskötsel, hvarom i 8
§ 2 inom. sägs, ägaren icke underkastad där stadgad ansvarighet.
Denna lag träder i kraft den 15 november 1908.
Riksdagens Skrifvelse N:o 124.
9
2:o) Förordning
angående skog svår dsstyrelse inom Goltlands län.
Härigenom förordnas som följer:
1 §•
Den skogsvårdsstyrelse, som jämlikt lagen angående vård af enskildes
skogar inom Gottlands län skall finnas inom länet, skall bestå
af tre med dåvarande skogsförhållanden förtrogna män, utsedda för
tre år i sänder, en såsom ordförande af Kungl. Maj:t, eu af landstinget
och en af hushållningssällskapets förvaltningsutskott. Suppleanter till
ika antal som ledamöterna utses för samma tid och på enahanda sätt
som dessa.
2 §■
Hos skogsvård sstyrelsen skall såsom biträde vara anställd person,
som fullgjort hvad som erfordras för vinnande af anställning såsom
tjänsteman i skogsstaten.
3 §.
För besluts fattande inom skogsvårdsstyrelsen fordras, att densamma
skall vara fulltalig. Åro meningarna delade, blifver den mening gällande,
hvarom de flesta sig förenat; äro rösterna för olika meningar
lika delade, gäller den mening, som biträdes af ordföranden.
4 §•
Skogsvårdsstyrelsen har till uppgift att:
a) befrämja den enskilda skogshushållningen genom utbredande
af kunskap i skogsskötsel, beviljande af bidrag till och utförande af
arbeten för skogskultur, tillhandahållande af skogsfrö och plantor samt
vidtagande i öfrigt af åtgärder, ägnade att befordra en förbättrad skogshushållning
;
Bill. till Rilcsd. Prof. 1908. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 51 Höft.
2
10
Riksdagens Skrifvelse N:o 124.
b) verkställa den pröfning af inkomna ansökningar och i öfrigt
vidtaga de åtgärder, som jämlikt lagen angående vård af enskildes
skogar inom länet på styrelsen ankomma, samt beträffande de åtgärder,
styrelsen i sådant afseende vidtager, så ock om beslut, som på styrelsens
framställning af domstol enligt nämnda lag meddelats, lämna upplysning,
när sådant begäres;
c) förvalta de medel, som genom skogsvårdsafgifter eller eljest
inflyta till skogsvårdskassan;
d) antaga och med omliänderhafvande medel aflöna dels det i 2
§ omförmälda biträde och sekreterare, om särskild sådan erfordras, dels
ock därutöfver, i den mån så pröfvas nödigt, forstligt bildade tjänstemän
äfvensom tillsyningsmän samt att utfärda instruktioner för dessa.
Önskar ägare eller innehafvare af skogsmark sakkunnigt biträde
eller anvisning vid skogens skötsel och vård i större utsträckning, än
som föranledes af lagen angående vård af enskildes skogar inom länet,
må skriftlig anmälan därom göras hos styrelsen, som förordnar lämpligperson
att lämna sökanden det biträde eller de upplysningar, han
begärt. På styrelsen ankommer att föreskrifva de villkor, under livilk
skogsägare sålunda må erhålla biträde af styrelsens tjänstemän ell
tillsyningsmän; ägande styrelsen att i fall af behof lämna dylikt biträde
afgiftsfritt.
Styrelsen äger årligen utsätta tid, inom hvilken de, som under
året önska erhålla sådant tillstånd till afverkning eller försäljning af
virke, som enligt lagen angående vård af enskildes skogar inom länet
i vissa fall erfordras, eller sådant biträde, hvarom nyss är sagdt, hafva
att därom göra skriftlig anmälan. Med anledning af i rätt tid inkomna
ansökningar har styrelsen därefter att bestämma, hvilka förrättningar
böra under året utföras, och tidsföljden för dessa samt uppgör i öfverensstämmelse
därmed plan för tjänstemännens verksamhet under året. Har
ansökan, hvarom nyss är sagdt, ej i behörig tid inkommit, ankomme
på styrelsen att bestämma, huruvida ansökningen må under året föranleda
till åtgärd.
Styrelsen har att vid fullgörande af sin uppgift ställa sig till
efterrättelse det reglemente, som Kungl. Maj:t, efter styrelsens förslag
samt landstingets och hushållningssällskapets förvaltningsutskotts hörande,
fastställer.
5 §.
För att medverka vid utförandet af den skogsvårdsstyrelsen enligt
4 § a) och b) tillkommande uppgift i afseende å skogsvården må inom
11
Riksdagens Skrifvelse N:o 124.
kommun, som sådant önskar, tillsättas en skogsvård skommitté af tre
personer, hvilka för en tid af tre år utses, en af styrelsen samt de
två öfriga af kommunalstämman enligt den grund, som för utseende
af gode män vid laga skifte är stadgad.
6 §•
De under skogsvårdsstyrelsens förvaltning ställda medel få ej
användas för skogar, tillhörande stat, kommun eller allmänna inrättningar
och stiftelser.
7 §.
Ordförande och ledamöter i skogvårdsstyrelsen samt de i 8 § af
denna förordning omförmälda revisorer skola för hvarje sammanträde
äfvensom för de resor, som af deras berörda uppdrag föranledas och
äro att såsom nödiga anse, ur skogsvårdskassan erhålla ersättning enligt
tredje klassen i gällande resereglemente.
8 §•
Skogsvårdsstyrelsen åligger att före april månads utgång hvarje
år till Kungl. Maj:ts befallningshafvande afgifva redovisning för sin
förvaltning under nästföregående kalenderår, skolande vid denna redovisning
vara fogad en kortfattad framställning angående de enskilda
skogarnas i länet tillstånd och skötsel. Denna redovisning skall granskas
af tre revisorer, utsedda för ett år i sänder, en af Kungl. Maj:t, eu
af landstinget och en af hushållningssällskapets förvaltningsutskott.
Revisionsberättelsen, i hvilken ansvarsfrihet för styrelsen skall till- eller
afstyrkas, skall tillika med nämnda framställning angående de enskilda
skogarnas tillstånd och skötsel till trycket befordras och utdelas bland
ledamöterna i landstinget och hushållningssällskapets förvaltningsutskott
minst en månad före landstingets nästa lagtima sammanträde, hvarjämte
ett exemplar samtidigt till Kungl. Maj:t insändes.
På landstinget och hushållningssällskapet ankommer att bevilja
eller vägra styrelsen ansvarsfrihet för dess förvaltning under det år,
revisionsberättelsen omfattar.
12
Riksdagens Skrifvelse N:o 124.
9 §•
Ledamot i skogsvårdsstyrelsen ansvarar gemensamt med styrelsens
öfriga ledamöter för de medel, styrelsen haft under sin förvaltning.
Denna ansvarighet fortfar, till dess förvaltningen blifvit af landstinget
och hushållningssällskapet eller, om klander anställes, al vederbörlig
domstol godkänd,, eller ock till dess natt och år efter räkenskapens
afkunnande förflutit, utan att klander i laga ordning blifvit anställdt.
Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1908.
3:o) Förordning
angående skogsvårdsafgifter mom Gottlands län.
Härigenom förordnas som följer:
1 §•
För trävaror och trämassa, som från länet skeppas, erlägges såsom
skogsvårdsafgift, för rundt, tillhugget, sågadt eller hyfladt virke, stäfver
och lådbräder tio öre för hvarje kubikmeter fast mått, för splitt-, famneller
kastved fem öre för .hvarje kubikmeter fast mått, för kemiskt tillverkad
torr trämassa femtio öre för hvarje ton, för mekaniskt tillverkad
torr trämassa trettio öre för hvarje ton. För våt trämassa beräknas
afgiften till hälften af nyss angifna belopp.
Riksdagens Skrifvelse N:o 124.
IB
2 §•
De genom dessa afgifter inflytande medel tillfalla länets skogsvårdskassa.
3 §•
Skogsvårdsafgifterna skola uppbäras af vederbörande tulltjänsteman
i den ort, hvarifrån varan skeppas. Afgifterna redovisas å tider,
som af tullstyrelsen bestämmas, till länets ränteri.
Denna förordning träder i kraft den 15 november 1908.
4:o) Förordning
angående ändrad lydelse af 4 och 5 §§ i hungl. förordningen den 24 juli
1903 angående skog svärd saf gifter.
Härigenom förordnas, att 4 och 5 §§ i kungl. förordningen den
24 juli 1903 angående skogsvårdsafgifter skola erhålla följande ändrade
lydelse:
4 §•
Denna förordning gäller icke trävaror af virke, som afverkats inom
Gottlands, Västerbottens eller Norrbottens län eller inom Sårna socken
i Kopparbergs län, och ej heller trämassa, tillverkad af virke, härrörande
från nämnda orter.
För afgift, som jämlikt denna förordning erlagts för trävaror eller
trämassa, bevisligen härrörande från virke, hvarom nyss är sagdt, åtnjuter
exportören restitution på de villkor och enligt de grunder, Kungl.
Maj:t föreskrifver.
Bill. till Riksd. Prof. 1908. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 51 Höft.
3
14
Riksdagens Skrifvelse N:o 124.
5 §•
Om skogsvårdsafgifter för trävaror och trämassa, som utföras från
Gottlands län, är särskilt stadgadt.
Denna förordning träder i kraft den 15 november 1908.
Stockholm den 15 maj 1908.
Med undersåtlig vördnad:
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1908.