P R E S T L Ö K E RE G L E RIN G S K 0 MIT É K

IT.

in.

BETÄNKANDE OCH DÖDSDAG

BETRÄFFANDE

DEK KYRKLIGA IKDELNINGEH OCH
ORGANISATIONEN.

STOCKHOLAI

KUNG!.. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖKER

1901

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Underdånig skrifvelse

Inledning.......

Allmän motivering . .

Sid. III.

> VII.

> XXXIII.

Förslag beträffande den kyrkliga indelningen och organisa -

tionen...............	......... »	1.
I.	Upsala erkestift.......	......... »	1.
II.	Linköpkigs stift.......	......... »	52.
III.	Skara » .......	......... »	97.
IV.	Strengnäs » .......	......... >	135.
V.	Vesterås » .......	......... »	159.
VI.	Vexjö » .......	......... >	191.
VII.	Lunds » .......	......... »	219.
VIII.	Göteborgs * .......	......... »	255.
IX.	Kalmar » .......	......... >	281.
X.	Karlstads •» .......	......... »	294.
XI.	Hernösands * .......	......... >	317.
XII.	Visby - .......	......... .	357.
XIII.	Stockholms stad.......	......... »	371.

Saminandrag af förslag beträffande den kyrkliga indelningen
och organisationen..............

373.

Tillägg

418.

II

Särskilda meningar.......................Sid. 419.

Af herr Ekström....................... » 419.

» » Lindström...................... » 529.

» » Bedelius....................... » 531.

» » Sörensson...................... » 532.

t

Register..........................• . . » 534.

Till KONUNGEN.

Då Eders Kongl. Maj:t den 22 oktober 1897 tillsatte
en komité för afgifvande af förslag till, utom annat, de
grunder, som ansåges böra blifva bestämmande vid regie -

IV

randet af presterskapets aflöning, sedan tiden för nu gällande
löneregleringar utlupit, anbefalde Eders Kongl. Maj:t denna
komité tillika att vid utredandet af berörda grunder taga
särskild hänsyn, bland annat, dertill huruvida icke vissa
komministraturer borde och kunde indragas och andra förvandlas
till pastorsbeställningar samt huruvida en sammanslagning
af smärre pastorat kunde eg a ruin. Dessutom
har Eders Kongl. Maj:t genom nådiga remisser till komitén
öfverlemnat dels den 20 maj 1898, för att tagas i öfvervägande
i sammanhang med öfriga till komitén hänskjutna
frågor, en af domkapitlet i Hernösand den 6 näst förutgångne
april gjord underdånig skriftlig framställning om
de kyrkliga behofven inom Hernösands stift samt om afsättande
af medel från prestbordsskogarne i stiftet till en
eller två fonder för tillgodoseende af samma behof, dels
ock den 3 mars 1899, för att deröfver afgifva utlåtande,
kyrkomötets underdåniga skrifvelse den 8 oktober 1898
angående åtgärders vidtagande för beredande af ökad andlig
omvårdnad åt de vid industrianstalter, jern vägsstationer
och andra dylika platser uppväxande stora samhällen.

De sålunda angifna frågor, hvilkas utredning blifvit,
jemte sjelfva löneregleringsfrågan, komitén anförtrodd, har
komitén ansett lämpligen böra särskildt för sig behandlas.
Komitén har derför utarbetat ett betänkande och förslag

beträffande den kyrkliga indelningen och organisationen,
dervid komitén rörande å ena sidan sammanslagning af
pastorat och indragning af kyrkoherdebeställningar äfvensom
af komministraturer och dermed likstälda t j en sfer samt å andra
sidan delning af pastorat och inrättande af nya presterliga
befattningar gjort de framställningar, som synts komitén
ändamålsenliga.

Ifrågavarande betänkande och förslag jemte kyrkomötets
förenämnda skrifvelse varda härmed i underdånighet
öfverlemnade. De inom komitén anförda särskilda meningar
äro betänkandet bilagda.

c?

Underdånigst

HANS FORSSELL.

HANS ANDERSSON.
GUNNAR EKSTRÖM.

N. J. O. H. LINDSTRÖM.
OTTO WILH. REDELIUS.
VOLLRATH THAM.

C. DANIELSSON.

J. JOHANSSON.
OSKAR NYLÄNDER.
P. SÖRENSSON.

DAN. WANNBERG.
HERMAN WÅHLANDER.

Karl Rydin.

Stockholm den 20 december 1900.

''

Inledning.

Sveriges äldsta kyrkliga indelning kan anses hafva uppvuxit
ur den från hednatiden bestående territoriela indelningen i land
och hundaren eller härad. Detta ursprung är icke underkastadt
något tvifvel, såvidt angår biskops döm ena eller stiften, för hvilka
indelningen i land och i lagmansdömen (lagsagor) låg till grund.
Att så varit förhållandet framgår, bland annat, af en uti Magnus
Erikssons landslag1) meddelad öfversigt öfver rikets indelningar
vid midten af 1300-talet.

Indelningen i kyrkosocknar har antagligen så uppkommit, att
i mån af kristendomens allmännare utbredning kyrkor byggdes
först vid häradenas gamla tingsplatser, hvilka tillika voro offerställen,
och sedermera på andra inom häradet välbelägna orter,
troligen i anslutning till förutvarande smärre samfundsbildningar.
Dessa kyrkor synas hafva stått i ett visst rangförhållande till
hvarandra, ett antagande, som vinner stöd af en del bestämmelser
i landskaps- och landslagarne, enligt hvilka det skiljes mellan
olika slags kyrkor; så t. ex. i Uplandslagen-), som föreskrifver
afsättande till prestbord af ett större jordstycke vid »hundaris»
kyrka än vid »tolfta» kyrka. Hundariskyrkan var förmodligen
häradets i närheten af tingsstaden belägna hufvudkyrka, under
det att de kyrkor, som reste sig inom häradets underafdelningar,
— de s. k. tolfterna —, voro kyrkor af lägre värdighet, der vissa
heliga förrättningar ej fingo företagas. Denna åtskilnad utplånades
emellertid småningom, och samtliga kyrkorna inom häradet
blefvo sinsemellan likstälda. Då kyrkan var medelpunkten för
det område, inom hvilket hon var belägen, kallades den menighet

J) Kontmgabalken 1.

a) Kyrkobalken 2: i.

[

VIII

INLEDNING.

som för gemensam religionsöfning sökte till eller besökte sammakyrka
»sokn». Detta ord, hvilket således från början betecknade
en verklig kyrkoförsamling, användes sedermera hufvudsakligen
såsom benämning för det område, till hvilket den menighet hörde,
som begagnade samma kyrka.

Rikets indelning i socknar var alltså ursprungligen dess
indelning i kyrkligt afseende. Det förutsattes, att hvarje socken
skulle hafva sin egen kyrka. Byggnad och underhåll af kyrka
äfvensom af prestgård torde jemte vården af kyrkans öfriga
egendom till en början hafva varit det hufvudsakliga föremålet
för sockenmenighetens öfverläggningar och beslut. Men med tiden
utvidgades socknens befogenhet till medverkan först vid kyrkotuktens
utöfvande och sedermera vid omvårdnad om ärenden
jemväl af rent borgerlig natur, hvilken magtutvidgning, såvidt
den afsåg sistnämnda ärenden, stod i samband med ett försvagande
eller bortdöende af sjelfstyrelsen inom landen och häradena.
Socknens rätt att deltaga i de olika ärendenas behandling utöfvades
af sockenstämman, der presten förde ordet. Denna inrättning,
hvars förebild spåras långt tillbaka i tiden, omnämnes
uttryckligen i Gustaf I:s acta ecclesiastica af år 1554, blef
derefter på olika sätt bekräftad, särskildt uti de för presterskapet
tid efter annan utfärdade privilegier, samt slutligen till
formen stadgad genom nådiga förordningarna den 26 februari
1817 och 29 augusti 1843.

Sockenbildningen hade sålunda under utvecklingens gång i
mycket förändrat skaplynne. Socken betecknade numera icke
blott en sammanslutning af menniskor omkring en gemensam
kyrka, eller det område der dessa hade sitt hemvist; äfven den menighet,
som samverkade endast för borgerligt-elconomiska ändamål,
kallades socken likasom ock de hemman och lägenheter, hvilka
för beskattningsändamål i jordeboken sammanfördes under en gemensam
enhet. Men utom det att sockenbeteckningen småningom
fått ett väsentligt ökadt innehåll, förekom äfven, att områdena
för de olika socknarna — den gamla kyrkosocknen och den nya
jordebokssocknen —, ehuru de i allmänhet sammanföllo, likväl på
grund af flera omständigheter, för hvilka här icke är platsen att
redogöra, understundom ej stämde öfverens.

Äfven för städerna, när dessa med tiden brutit sig ,ut ur
lagsagorna samt i fråga om förvaltning och rättsskipning skilts
från dem, gälde dock fortfarande den gamla kyrkliga indelningen

INLEDNING.

IX

så till vida, att städerna, ensamma eller jemte kringliggande
landsbygd, i sin egenskap af socknar — enligt den tidigare betydelsen
af detta ord, d. v. s. såsom områden, hvilkas invånare
för den offentliga gudstjensten hade gemensam kyrka, — voro
underordnade indelningen i biskopsdöme^ Åtskilnaden mellan
stad och landsbygd var jemväl med afseende å behandlingen af
kyrkliga ärenden mindre framträdande, än när det eljest gälde
styrelse och förvaltning, hvilka, såsom bekant, uti städerna
rörde sig i helt andra former än på landsbygden. Så höllos uti
en del städer sockenstämmor i ungefärlig öfverensstämmelse med
förfärandet vid dessa möten å landsbygden, likasom ofvan omförmälda
förordningar af 1817 och 1843 egde giltighet äfven för
städerna, om ock med vissa inskränkningar och undantag.

Men ehuru den grund, hvarå sockenbildningen hvilade, under
enklare förhållanden medgaf utveckling af denna institution i
syfte att tillgodose det borgerliga lifvets ökade anspråk, måste
dock, i samma mån som de rent verldsliga angelägenheterna tillväxte
i betydelse och antal, det blifva af desto större vigt att
skapa särskilda organ för behandlingen af ärenden tillhörande den
ena eller den andra gruppen. Utvecklingen inom någotdera området
skulle i annat fall utan tvifvel komma att hållas tillbaka,
och det kunde befaras, att den presterlige ordföranden å sockenstämman
blefve allt för mycket upptagen af göromål, som vore
främmande för hans rätta embete. Af hufvudsakligen dessa skäl
kom slutligen till stånd en ny, ännu gällande, lagstiftning, hvarigenom
hithörande frågor ordnades, nemligen de s. k. kommunallag
arne af den 21 mars 1862.

Genom dessa lagar åvägabragtes en utskiftning mellan de
kyrkliga och borgerliga intressena i socknen. Såsom allmän
regel stadgades, å ena sidan att hvarje socken på landet och
hvarje stad med derunder lydande område skulle för sig utgöra
en särskild kommun, hvars medlemmar egde att vårda sina gemensamma
ordnings- och hushållningsangelägenheter1), samt å
andra sidan att hvarje kyr ko för samling, så i stad som på landet,
egde att för vården af kyrkans och folkskolans angelägenheter
i kyrkostämma med kyrkoherden sammanträda till öfverläggning
och beslut.2) Härigenom hade således sockenlifvet i en sida af

'') Kong! förordningarna om kommnnalstyrelse på landet och om kommunalstyrelse
i stad, § 1.

2) Kong!, förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd, § 1.

X

INLEDNING.

sina yttringar blifvit återstäldt till hvad det från början varit
— obemängdt af alla borgerligt-ekonomiska tillsatser. Den gamla
kyrkosocknen skulle emellertid, enligt hvad motiven till kommunallagarne
antyda, i regel utgöra den territoriela grundvalen
såväl för kyrkoförsamlingen som för den (lägre) borgerliga kommunen,
hvarför de kyrkliga och borgerliga samhällena med lika
namn borde till sina områden sammanfalla. Härutinnan hafva
dock många oregelbundenheter framträdt, likasom områdena för
kyrko- och jordebokssocknar af samma namn ej alltid öfverensstänit
med hvarandra. De flesta dylika missförhållanden äro
emellertid, förnämligast på förslag af en år 1881 tillsatt komité,
numera afhjelpta, i allmänhet på det sätt, att området för den
borgerliga kommunen och för jordebokssocknen rättats efter området
för kyrkosocknen.

Då ordet kyrkoförsamling i den nya lagstiftningen blifvit
valdt, i stället för ordet socken eller kyrksocken, till betecknande
af det primära kyrkliga samhället, har detta skett med
afsigt, under uttryckligt framhållande af att en kyrkoförsamling
ej nödvändigt förutsätter ett territorielt samband. Dermed
behöfver nemligen endast förstås ett samfund för främjande
af medlemmarnes gemensamma religiösa intressen. Skall
tillika uttryckas, att med församlingen är förenadt ett visst
område af landet, plägar ordet territoriel tilläggas. Territoriet
kyrlcoförsamling torde således numera vara rätta benämningen
på den kyrkliga indelningens lägsta enhet, såvida ett territorium
jemväl afses. De af territoriet i viss mån oberoende
kyrkoförsamlingar, hos hvilka den personliga karakteren är
mera framträdande, kallas i motsats till de förra personela
eller icke territoriela. Kyrkoförsamlingar af det senare slaget
kunna antingen hafva bildats på grund af någon nationel
samhörighet mellan medlemmarne — såsom finska och tyska
församlingarna i Stockholm — eller af särskild anledning utbrutits
ur de territoriela, t. ex. hofforsaml ingen i Stockholm,
garnisonsförsamlingar samt hospitals- och fängelseförsamlingar.

Endast territoriela församlingar utgöra föremål för komiténs
förslag i förevarande betänkande, och blott dylika åsyftas
i det följande, när ordet församling användes utan närmare bestämning.

INLEDNING.

XI

Såsom förut blifvit framhållet, tillhörde det ursprungligen
sockenbildningen, att hvarje socken skulle hafva sin egen kyrka.
Från denna regel torde till en början endast landsförsamling,
som varit förenad med stadsförsamling, någon gång hafva gjort
undantag. Men redan strax efter reformationen förekom det,
synnerligast i Vestergötland, hvarest socknarna voro små och
kyrkorna lågo tätt intill hvarandra, att, när kyrkan förföll,
den ej ånyo uppbyggdes, utan att två mindre, närbelägna socknar
inom samma gäll förenade sig om en kyrka.

En sådan sammanbyggnad af kyrkor uppmuntrades af regeringen,
emedan »på det sättet fast bättre lägenhet skulle gifvas
en kyrka vid magt hålla än flera», såsom det heter i en kongl.
resolution den 7 december 1682. *) Af ett kongl. bref den 28
augusti 17642) framgår, hurusom Kongl. Maj:t sökte genom myndigheterna
påverka invånarne i ett visst pastorat att »låta beqväma
sig till alla de fyra i pastoratet varande, små och förfallne
kyrkornes sammanläggande på lägligit ställe», hvarvid
stäldes i utsigt för pastoratsborna att hugnas med icke mindre
än två allmänna kollekter i riket, under det att, »i händelse
socknarne skulle än vidare framhärda i deras åtrå att behålla
och qvarblifva vid hvar sin särskilda kyrka», de skulle af konsistorium
och landshöfdingen förmås att på egen bekostnad
iståndsätta och allt framgent underhålla sina kyrkor utan hopp
att någonsin undfå kollekt.

Emellertid hade genom Kongl. Maj:ts resolution å allmogens
besvär den 17 augusti 1762, § 5, utlofvats, att de smärre och
nära hvarandra belägna kyrkor, som församlingarna med egen
kostnad satt i godt stånd och ville framgent sjelfva underhålla,
skulle utan vederbörande församlingars samtycke hvarken ödeläggas
eller raseras. Med anledning af en framställning från
rikets ständer återtogs i viss mån detta löfte genom kongl. kungörelsen
angående vilkoren för kyrkors sammanbyggnad och behandlingssättet
af derom uppkomna frågor den 19 juni 1830.
Man var nemligen angelägen att tillvägabringa sammanbyggnad
af kyrkor i ändamål att använda de tillgångar, som genom
indragning af presttjenster sålunda kunde uppkomma, till fördel
för folkundervisningen, och det förmenades, att församlingarna
af mindre giltiga bevekelsegrunder vägrade att ingå på

*) Wilskman, Ecclesiastiquewerk, sid. 22.
0 Ib. sid. 770.

XII

INLEDNING.

sammanbyggnadsförslag, äfven då de med lätthet och uppenbar
nytta kunde sättas i verket. Något tvång till ändamålets främjande
borde derför användas; och så skulle landshöfdingen och
biskopsembetet kunna med stöd af sagda kungörelse döma till
sammanbyggnad, utan att socknarna hvar för sig dertill lemnat
bifall, endast pluraliteten af socknarnas sammanräknade röstetal
vunnits för frågan. Numera fordras dock enligt kong! kungörelsen
den 11 juli 1862 för sammanbyggnad, att församlingarna
genom de flesta rösterna hvar för sig uttalat önskan att
förena sig om en kyrka; hvarefter Kongl. Maj:t, på förekommande
omständigheter, beslutar huruvida en dylik förening må tillåtas.

Någon större benägenhet för sammanbyggnad af kyrkor kan
ej sägas hafva framträdt inom församlingarna. Dock äro såväl
från äldre som från nyare tid åtskilliga fall kända, då församlingar
förenat sig om en gemensam kyrka. Har föreningen kommit
till stånd för längre tid sedan, torde församlingarna i allmänhet
hafva helt och hållet sammansmält med hvarandra och
jemväl i jordeboken upptagits under en socken. Men af den
forna sjelfständigheten kunna också intill våra dagar hafva bevarats
mer eller mindre tydliga spår. Det vanligaste är väl
då, att församlingarna i jordeboken qvarstå såsom särskilda
socknar, ehuru de i kyrkligt afseende bilda en enhet; men äfven
såsom kyrkosamfund kunna de uppträda med en viss grad af
sjelfständighet, utom vid behandlingen af kyrkans angelägenheter,
hvilka tvifvelsutan kräfva gemensam handläggning af båda
församlin garna.

Med den af slutenhet och begränsning som utmärkte de gamla
samhällsbildningarna i förhållande till hvarandra, var det naturligt,
att socknemännen skulle vara pligtiga att hålla sig till
presterskapet och kyrkan inom den socken, der de hade sin
bostad. Endast särskilda omständigheter kunde göra ett undantag
härifrån lofligt. Dessutom gjorde sig äfven den synpunkten
gällande, att prestlägenheterna ej skulle försvagas. Så
förklarades i en kongl. resolution den 25 september 1668, att
pastoraten icke »måge herefter skiljas, eller med socknars, stommars
och pastoraliers afsöndrande till andra prester förringas,
det aktar Kong]. Maj:t skäligt och nyttigt»; och vid ett tillfälle,
då ansökan gjordes om förläggande till en socken från angränsande
socknar af några byar, ansågs det mycket »betänkeligit en
sådan socknernas söndring och skilnad att tillåta och bifalla»,

INLEDNING.

XIII

hvarför sådana förslag och ansökningar borde såsom »ovanlige,
oskjälige och olidelige anses och förkastas».1)

Dessa band lossades emellertid småningom. Det s. k. sockenbandet
— eller förbudet att anamma nattvarden uti annan församling
än den uti hvilken någon bodde, eller af annan än
församlingens ordinarie kyrkoherde eller kapellan — qvarstod
dock mycket länge och upphäfdes först genom kongl. förordningen
den 20 september 1859.

I »kyrkelagen» — jordegendomarnes ecklesiastika indelning
— skedde ock under tidernas lopp åtskilliga rubbningar. Minst
genomgripande voro dessa, när blott enstaka hemman eller lägenheter,
på grund af myndigheters beslut eller i följd af omständigheternas
magt, hänfördes till annan församling än den de
förut tillhört. Men understundom kunde genom dylika mindre
förändringar det åsyftade ändamålet — församlingsvårdens upphjelpande
— icke i afsevärd mån vinnas, då ju åtskilliga församlingar,
synnerligen i glest bebodda och fattigare trakter,
voro af ett betydande omfång. Ytterligheterna härutinnan
framträdde å ena sidan i de små och talrika församlingarna
inom Upland äfvensom Vester- och Östergötland samt å andra
sidan i de få, men vidsträckta församlingarna uti landets nordligare
delar. Skulle en verksam själavård kunna utöfvas i de
.senare församlingarna, var en delning af dem nödvändig. Under
den tid Axel Oxenstjerna stod i spetsen för riksstyrelsen förordnades
ock, att, der som öfverflödigt stora församlingar funnes,
borde de fördelas i tvenne eller flera prestgäll; och blefvo med
anledning häraf under 1640-talet några större pastorat delade.
Mot slutet af år 1680 föreslogs till och med förordnandet af en
kringresande kommission, hvilken skulle i samråd med biskopen
i hvarje stift tillse, att öfverflödigt stora pastorat blefve delade;
men det synes hafva stannat vid förslaget. Delningsåtgärder,
förr mindre vanliga, hafva isynnerhet under nittonde århundradet
ej så sällan företagits, dervid fullt sjelfständiga församlingar
och äfven i allmänhet jordebokssocknar bildats.

Dylika nybildningar hafva ofta kommit till stånd på grundvalen
af andra kyrkliga föreningar, hapellagen, hvilka, med hänsyn
till afsöndringen från den gamla församlingen, utmärka
endast ett stadium i utvecklingen mot detta mål.

l) Wilskman, sid. 223.

XIV

INLEDNING.

Anledningen till kapellags uppkomst liar i de flesta fall
varit svårigheten för den del af allmogen, som bott på långt
afstånd från kyrka och prest, att, särskildt vissa årstider, bevista
gudstjensten eller eljest tillgodonjuta presterskapets tjenstår,
hvarför det medgifvits allmogen att, till undvikande af
»befarad själavåda», uppbygga ett sockenkapell och underhålla
en särskild predikant. Äfven kan en och annan bruksägare
hafva utverkat sig tillstånd att »för vissa skäl och omständigheters
skuld få antaga och betjena sig af egna predikanter vid
sina bruk», hvarefter med brukets gudstjenstlokal såsom medelpunkt
ett kapellag småningom uppstått.

Genom anställande af särskild prest för kapellaget få dock det
äldre presterskapets och kyrkobetjeningens rättigheter ej i någon
mån förminskas, likasom medlemmarne af ett kapellag ej må för
framtiden undandraga sig den dittills vanliga kyrko- och prestgårdsbyggnaden.
Beträffande dessa äfvensom andra frågor, hvilka
hafva samband med förevarande kyrkliga bildning, innehålla äldre
författningar en del föreskrifter, såsom kongl. resolutionerna på
presterskapets besvär den 14 juni 1720, punkt 10, och den 14
september 1731, punkt 4, samt på allmogens besvär den 17 december
1734, punkt 2, och den 9 december 1766, § 12.

Kapellaget är således fortfarande förenadt med den församling,
inom hvilken det uppvuxit. För tillvaron af ett kapellag
gör ej tillfyllest, att några församlingsmedlemmar anskaffat en
gudstjenstlokal och att denna blifvit i vederbörlig ordning godkänd.
Derutöfver fordras, att ett visst område, för hvars religionsöfningar
denna gudstjenstlokal — kapellet — skall vara
den gemensamma platsen, blifvit bestämdt. Har så skett, utgör
kapellaget en verklig territoriel församling, med en befogenhet
i kyrkligt-kommunalt afseende som väl i allmänhet torde vara
något inskränkt — nemligen till ärenden som röra kapellet och
predikantens aflöning —, men ock stundom står den fullt utvecklade
territoriela församlingens mycket nära.

För bildande af nya församlingar — genom delning eller
genom stiftande af kapellag — är Kongl. Maj:ts tillstånd erforderligt.
Detta framgår, utom af talrika prejudikat, dels af
kyrkolagen, som i 1 § af 27 kapitlet stadgar, att, »när någon
vill kyrka eller kapell å nyo bygga, skall det först gifvas Oss
och sedan biskopen och konsistorium tillkänna», dels ock af bestämmelsen
i kongl. förordningen den 11 juli 1862 angående

INLEDNING.

XV

allmänt ordnande af presterskapets inkomster, § 3 mom. 6, att
löneregleringsnämnd egde hos Kong! Maj:t göra framställning
om, bland annat, delning af pastorat.J)

.Redan tidigt förekom förbud för sockenprest att verkställa
någon embetsförrättning inom »en annans socken».ä) Men deraf
följde icke, att hvarje socken eller församling måste hafva sin
egen prest eller att prestens verksamhet var begränsad till en
församling eller en kyrka. Socknarna med egna kyrkor voro
isynnerhet i Yestergötland, i Mälardalen, på Östgötaslätten, på
Gotland och i Skåne redan under medeltiden så talrika och små,
att de svårligen kunde gifva uppehälle åt hvar sin tjenstförrättande
prest. Efter reformationen, då mångenstädes kyrkohemmanen
indrogos, då tillika anspråket på prestens verksamhet
med predikan och undervisning ökades, på samma gång som
anspråket på underhåll stegrades för ett presterskap som stiftade
familj, blef det säkerligen ännu nödvändigare att sammanlägga
två eller flera socknar till ett gäll eller pastorat.

Under reformationens första skede finner man också i andra
punkten af Yesterås ordinantia den 24 juni 1527 stadgandet:
»der svag gäld är, kan då tillfälle vara att lägga tu gäld uti ett,
må det väl ske, dock så, att dermed icke nederlägges Guds ord,
att det icke dess mindre predikadt varder».

Vid midten af sextonde seklet äro i dåvarande Skara stift
de många små socknarna sammanlagda i gäll ungefär såsom för
närvarande, och för hvarje gäll med minst två, ofta tre, fyra, ända
till sex socknar fans då blott en prest. Äfven i Yexjö, Linköpings,
Strengnäs och södra delen af Upsala stift förekommo vid denna
tid icke så få pastorat eller gäll bestående merendels aftvå, någon
gång af tre eller fyra socknar. I de danska provinser, som sedermera
förenats med Sverige, omfattade redan före reformationen
många pastorat två, stundom flera församlingar.

I afseende å gudstjenstordningen inom sålunda sammansatta
pastorat kan man iakttaga en ganska bestämd skilnad mellan
Skara stift och de öfriga stiften. Under det i Skara stift, der,
såsom nyligen nämnts, gällen sedan lång tid tillbaka vanligen

"‘) Emellertid torde böra erinras derom, att Kongl. Maj:t uti ofvan åberopade
resolution den 17 december 1734 förklarat sin nådiga vilja och befallning
till vederbörande landshöfding ar och konsistorier att, när allmogen anmäler sig
till uppbyggande af ett sockenkapell, »dem skyndsammast .derutinnan afhjelpa».
Någon sådan embetsutöfning af omförmälda båda myndigheter torde icke under
senare tid hafva förekommit.

2) Äldre Vestgötalagens kyrkobalk, 16 och 18.

XVI

INLEDNING.

omfattade mera än två, ofta tre, fyra eller flera församlingar, och
der det således för en prest var omöjligt att söndagligen förrätta
gudstjenst i hvar och en af gällets kyrkor, hafva församlingarna
vant sig dervid, att i kyrkan hålles gudstjenst allenast hvar annan
eller hvar tredje söndag, och det tjenstförrättande presterskapet
vid rätten att för hvarje söndag hålla gudstjenst allenast i en
kyrka. Gudstjenst plägar i dessa pastorat alternera mellan kyrkorna,
så att, der en prest finnes för två kyrkor eller två
prester för fyra kyrkor, i hvarje kyrka hålles gudstjenst hvar
annan söndag; der ensam prest har tre kyrkor, gudstjenst hålles
i hvar kyrka blott hvar tredje söndag o. s. v.

I öfriga stift har församlingslifvet härutinnan uppstält
strängare fordringar. Med undantag allenast för mindre kapell
i aflägsnare trakter, för hvilka någon stadgad gudstjenstordning
ej kunnat införas, anses i regel hvarje kyrka böra uppehållas
med gudstjenst hvarje söndag. I Lunds och Göteborgs stift, der
numera vanligen finnas två kyrkor för hvarje ordinarie prest,
uppfylles denna församlingslifvets fordran nästan undantagslöst
genom duplihation, då det anses vara prestens skyldighet att
hvarje söndag förrätta gudstjenst i två kyrkor. I Visby stift
förekommer äfven sådan duplikation mångenstädes; men sällan i
rikets öfriga stift, der man i stället varit angelägen att genom
anställande af biträdande prestman tillgodose anspråket på söndaglig
gudstjenst i hvarje kyrka.

När två eller flera församlingar äro med hvarandra förenade
till ett gäll eller pastorat, plägar en af dem — vanligen
den der kyrkoherden har sin bostad, om ock denna församling
icke är den största, — kallas moderförsamling och den eller
de öfriga annexförsamlingar. I motsats mot kapellförsamling
är annexförsamling befriad från skyldighet att deltaga i moderkyrkans
nybyggnad och underhåll, så framt icke moderförsamlingen
tillika hjelper annexet.*)

Ett särskildt slag af pastorat äro prebendepastoraten, eller
sådana gäll, deri kyrkoherde^ensten medföljer innehafvandet af
ett annat ecklesiastikt embete. Benämningen prebende har uppkommit
deraf, att under katolska tiden prestgäll eller vissa gods
och inkomster anslogos till underhåll åt munkar och tjensteman
vid domkapitlen. Jemväl efter reformationen har denna löne -

■) Kong! cirkuläret den 22 mars 1759, § 4.

INLEDNING.

XVII

form bibehållit sig, men antalet prebendepastorat har på senare
tiden blifvit högst betydligt inskränkt, i det att endast biskopar,
de flesta teologie professorer samt teologie lektorn i en del
stiftsstäder innehafva dylika pastorat.

Den omedelbara och egentliga själavården inom församlingen
ntöfvades af sockenpresten eller, såsom han i landskaps- och
landslagarne också helt enkelt kallades, presten. Åt denne, sedermera
vanligen benämnd kyrkoherde (pastor), skulle upplåtas ett
bol vid kyrkan, hvarförutom han af församlingen egde åtnjuta
vissa andra aflöningsförmåner, bland hvilka tionden var den förnämligaste.
Aflöning åt mer än en prest inom samma församling
omtalas icke af nämnda lagar. Så väl häraf som af andra
omständigheter kan dragas den slutsats, att inom hvarje pastorat
å landsbygden af ålder funnits blott en själasörjare.
Någon större personal var under katolska tiden icke heller behöflig,
då den presterliga tjenstgöringen uti kyrkan och i församlingen
mest inskränkte sig till förrättande efter ritual af
messor och böner på latinska språket. Men sedan, efter reformationen,
presterskapet fått sig ålagdt att genom gudstjenst
på modersmålet samt annan undervisning leda och upprätthålla
det kyrkliga lifvet hos en ofta vidskeplig och okunnig menighet,
nödgades den ordinarie presten efter hand skaffa sig medhjelpare
uti församlingsvården, helst åtskilliga pastorat — vare sig från
början eller genom sammanförande af flera kyrkor under en
herde — vöro af ett betydande omfång.

Dessa kyrkoherdarnes tjenstebiträden kallades i denna sin
egenskap komministrar, men förekomma i äldre handlingar oftast
under den från katolska kyrkan hemtade benämningen kapellaner.

Till en början voro kapellanerna — utom måhända i de
större städerna — enskilda, mera tillfälliga medhjelpare åt
kyrkoherden, som sjelf antog dem och hos hvilken de åtnjöto
bostad och underhåll. De voro således icke ordinarie presterliga
tjensteman, utan deras ställning motsvarade närmast de nuvarande
adjunkternas eller hjelppresternas. Men i större gäll eller då
kyrkoherden hade flera kyrkor under sin vård blef behofvet af
kapellanens biträde mera varaktigt. Sålunda förutsättes redan
uti 1571 års kyrkoordning, art. 23, att i dylikt fall kapellan
skulle finnas inom gället; hvaremot, »när någor socknaprest

XVIII

INLEDNING.

varder besvärad med sjukdom, ålderdom, armod eller hvad det
vara kan för brister, så att han icke förmår längre besitta sitt
gäld», han icke var berättigad att hålla kapellan utan måste,
sedan han aflagt redovisning, frånträda gället. Kapellanernas
aflöning genom hyrholierden började vid ungefär samma tid göras
till föremål för offentlig myndighets kontroll och föreskrifter, i
syfte att förebygga allt för stor förknappning af lönen.

Enär kapellanerna ansågos nyttiga och behöfliga för själavården,
uppmuntrade regeringen anställandet af dylika prester,
genom att på vissa orter åt dem anslå klockares löner och boställen
mot förpligtelse att ansvara för klockaretjenstens upprätthållande.
Så talas i ett hertig Carls bref den 2 april 1596
om tilldelande åt kapellaner af klockares räntor, »efter uti alla
riksens biskopsstift voro någre sådane gäll, der kyrkoherdarne
för allahanda tillfallande lägenheter utan kapellan icke vara
kunde; hvaremot kapellanen, som samma ränta bekom, skulle
uppehålla den tjenst, som klockaren der före hade pligtig vant».1)
Denna förening af tjenster väckte dock med tiden betänklighet,
hvarför Kongl. Maj:t enligt nådig resolution på presterskapets
besvär den 28 november 1660, punkt 7, lemnade utan afseende
gjord framställning om tillstånd för pastorerna att med biskoparnes
vilja och vetskap insätta kapellaner å klockarebolen, när
så behöfdes, »eftersom kapellaner och klockare böra vara''åtskilde».

Äfven »någon fördel af allmogen i socknen» bereddes ganska
tidigt åt kapellanerna. Detta församlingens lönebidrag, från
början helt och hållet frivilligt, blef allt allmännare och kom
småningom att anses såsom en pålaga, hvilken måste utgå, så
snart kapellan var inom församlingen anstäld. Häröfver klagade
emellertid allmogen hos Kongl. Maj:t, under anhållan att den
halfspann säd, som socknemännen af god vilja årligen utlofvat
till kapellanerna af hvarje gård, »icke må en framgent och skyldig
pålaga förblifva, utan de må considereras som kyrkoherdens
ombudsmän, undantagandes hvad hvar och en af en god vilja
dem må gifva»; med anledning hvaraf Kongl. Maj:t i nådig resolution
på allmogens besvär den 25 september 1675, punkterna
16 — 19, förklarade, att, der ingen kapellan »för detta häfver varit
eller eljest behofves, och inge kongliga resolutioner finnes uppå,
att der sammastädes ingen kapellan församlingen påtränges,

‘) Wilskman, sid. 90.

INLEDNING.

XIX

utan goda ja och samtycke deras, med mindre kyrkoherden
kapellanen sjelf vill uppehålla».

När sedermera genom kongliga förordningen den 8 februari
1681 den presterliga aflöningen, såvidt den utgjordes af församlingsafgifter,
blef i sina hufvuddrag faststäld, föreskrefs i femte
punkten angående kapellanernas underhåll, att »såsom de ega
med lön blifva försörjda utaf pastoribus, med Indika de arbeta,
alltså hafva biskoparna med consistoriis deröfver att jemka dem
emellan och göra en viss förordning, sådan som de å begge sidor
någorlunda kunna vara med behållne»; och skulle för öfrigt förblifva
vid 1675 års resolution, hvarförutom i de socknar, der
kapellaner förr varit och allmogen af ålder åtagit sig att dem
löna, antingen de voro en eller flera, af allmogen hädanefter icke
mer skulle till dem gifvas än högst en half spann säd af hvar
hel eller half gård, men af fjerdedels eller mindre torpare allenast
en åttondels tunna om året.

Några år härefter bragtes äfven ordning i sättet för kapellanernas
antagande, hvarutinnan kyrkoherdarne alltjemt synas
hafva velat förfara med ett visst godtycke och, utan att anlita
domkapitlet, tillsätta kapellanstjensterna efter eget behag. För
att förekomma slik sjelftagen myndighet och den skadliga efterföljd
som deraf kunde hörröra, förordnade Kong! Maj:t genom
nådigt bref den 2 april 1684, att ingen pastor skulle hafva lof
att kalla och antaga någon kapellan, utan, när någon sådan behöfdes,
begära honom af konsistorium. I hufvudsaklig öfverensstämmelse
härmed stadgades i 1686 års kyrkolag, 19 kapitlet
9 §, att kapellanerna skulle tillsättas af biskopen och kapitlet,
hvarvid dock församlingens val och kallelse nödvändigt borde
föregå och kyrkoherdens samtycke inhemtas, om så pröfvades
skäligt. Kapellanerna, som förr ofta användts för åtkilliga underordnade
uppdrag till kyrkoherdens enskilda fördel, förklarades
jemväl uttryckligen vara kyrkoherdens medhjelpare i embetet,
ehuru de stodo under kyrkoherden såsom sin förman, och kunde
lika väl som denne vid förekommande behof begära en prest
till sitt biträde (ib. 24: 25,29).

Kapellanstjensterna voro alltså numera erkända såsom ordinarie
tjenster, och en bestämd åtskilnad gjordes mellan kapellaner
(komministrar) å ena samt adjunkter (hjelpprester) å andra sidan.

Slutligen ordnades äfven frågan om boställen för de kapellaner,
som ej bekommit sådana, i det att på grund af ett kongl. bref

XX

INLEDNING.

den 31 juli 1688 dessa kapellaner skulle förses med boställen af
de kronan genom reduktionen tillfallna hemman, om dylikt
hemman »icke varit hvarken militien tillordnat eller staten anslaget
eller eljest för omisteligt hållet». Stundom upplätos
äfven kyrkoherdarnes stom- och annexhemman till kapellanernas
begagnande, i enlighet med den af Kongl. Maj:t i nådiga förordningen
den 16 november 1727 uttalade förmodan, att pastorerna
skulle så mycket villigare lemna kapellanerna något af sina
annexhemman, »hvilket icke är nära intill deras prestbol beläget
och sj elfva prestbolet till styrka samt således derifrån omisteligt»,
som allt hvad åt presterskapet anslagits är uti ingen annan
akt och mening dem förunnadt än till gudstjenstens uppehållande.

Den månhet om själavårdens upphjelpande, som under 1600-talet sålunda gjorde sig gällande, synnerligast från regeringens
sida, föranledde inrättandet af kapellanstjenster ej blott i annexförsamlingar,
utan äfven i åtskilliga pastorat med endast en församling,
der en nitisk embetsförvaltning af kyrkoherden antagligen
skulle hafva uteslutit behofvet af medhjelpare åt denne.

Utom kapellaner eller komministrar förekomma äfven andra
ordinarie medhjelpare till kyrkoherdarne, under namn af kapellpredikanter,
pastoratsadjunkter, sockenadjunkter, kyrkoadjunkter,
brukspredikanter o. s. v. Af dessa torde kapellpredikanterna
och åtskilliga pastoratsadjunkter innehafva en ställning som i
regel icke skiljer sig från komministrarnes.

Ehuru komministrar och kapellpredikanter i allmänhet med
kyrkoherdarne dela den presterliga em betsförrättningen, gifves
det dock ett område, som är i främsta rummet förbehållet åt
pastorerna, nemligen kyrkobokföringen. Med stöd af 24 kapitlet
25 och 26 §§ kyrkolagen hafva emellertid domkapitlen i särskilda
fall uppdragit åt komministrar och kapellpredikanter att med
en viss begränsning äfven härvid biträda kyrkoherdarne. Sedan i
ett kongl. bref den 1 november 1815 det medgifvits komministrar
och kapellprester i Hernösands stift, i anseende till de vidsträckta
pastoraten i Norrland, att utgifva prestbevis, med undantag af
lysningssedlar till äktenskap, utfärdade Kongl. Maj:t den 29
januari 1869, på framställning af kyrkomötet, ett cirkulär till
domkapitlen, enligt hvilket det tilläts vederbörande domkapitel
att, der annex- eller kapellförsamling derom framstälde begäran
och sådant pröfvades af omständigheterna påkalladt, åt prest i
denna församling uppdraga att på eget ansvar, dock under or -

INLEDNING.

XXI

dinarie pastors tillsyn, icke allenast föra samtliga kyrkoböcker
utan ock utfärda derpå grundade betyg och lysningar till äktenskap.
Uti den kyrkomötets framställning, som låg till grund
för berörda cirkulär, påpekades, att annex- och kapellförsamlingars
invånare, som för erhållande af erforderliga bevis m. m.
nödgades söka kyrkoherden i moderförsamlingen, oaktadt komminister
eller kapellpredikant funnes på stället att tillgå, derigenom
förorsakades åtskilligt besvär, hvithet, när afståndet till
kyrkoherden var stort, kändes betungande och ansågs göra
särdeles önskvärd!, att, då annex- eller kapellförsamling sådant
åstundade, dervarande komminister eller kapellpredikant erhölle
tillåtelse att under egen ansvarsskyldighet föra de till församlingen
hörande ministerialböcker. Efter hvad till komitén från
presterskapet inkomna svar å frågor angående fördelning af
tjensteåliggandena mellan presterskapet i rikets pastorat gifva
vid handen, har den i förevarande cirkulär medgifna åtgärd vidtagits
i ett stort antal annex- och kapellförsamlingar.

* #

Förestående redogörelse, hvilken haft till syfte att återgifva
hufvuddragen, under äldre och senare tid, af landets ecklesiastika
indelning samt af det sätt, hvarpå svenska kyrkan varit
organiserad för utöfvande af själavård bland sina medlemmar,
torde ådagalägga, att i de delar, beträffande hvilka en utveckling
egt rum, förändringarna icke varit synnerligen genomgripande.
Socknen eller församlingen är nemligen såsom fordom
indelningens lägsta enhet och kyrkoherden alltjemt ledaren af
den gemensamma religionsutöfningen och vårdaren af det kyrkliga
lifvet bland församlingsmedlemmarne. I de territoriela områden,
som ingå uti församlingarna, hafva dock under tidernas
lopp inträdt vissa förändringar, i det att å ena sidan två eller
flera församlingar, efter der befintliga kyrkors sammanbyggnad,
hopsmält till en, samt å andra sidan delning af församlingar
genomförts eller kapellag inom en församling bildats. Äfven
kyrkoherdens ställning kan hafva i viss mån förändrats, så till
vida som han numera ofta har flera församlingar under sin vård,
hvarjemte vid hans sida stundom finnes anstäld en komminister
eller annan ordinarie medhjelpare.

Det torde icke kunna bestridas, att den utveckling, som egt
rum och genom hvilken åtskilliga ojemnheter i den presterliga

XXII

INLEDNING.

tjenstgöring^! inom olika pastorat undanröjts, bidragit att göra
prestens arbete i många fall mera fruktbringande, än eljest
skulle hafva varit förhållandet. Men de vidtagna åtgärderna —
förening eller delning af församlingar, indragning eller ökning
af presterliga tjenstår — hafva vanligen föranledts af missförhållanden
å någon särskild ort och syftat till afhjelpande af
blott dessa. De hafva icke utgått från någon på förhand uppgjord,
hela landet omfattande, plan att efter vissa allmänna grunder
reglera den kyrkliga indelningen och tjenstgöringen samt dymedelst
jemnare fördela det presterliga arbetet och höja själavården
inom landet i dess helhet.

Förslag i sistnämnda rigtning hafva dock icke saknats vare
sig inom eller utom riksdagen. När dylika förslag blifvit inom
riksdagen framstälda, hafva de i allmänhet ingått såsom moment
i något annat förslag, hvilket tillika afsett ordnandet af presterskapets
löneförhållanden. Fn kort redogörelse för hvad riksdagshandlingarna
härutinnan innehålla torde vara af ett visst
intresse såsom en inledning till hvad komitén sjelf har för afsigt
att i ämnet föreslå.

Vid riksdagen 1844—45 väcktes af en ledamot i bondeståndet
motion, afseende, bland annat, att komminister under vissa
uppgifna vilkor och omständigheter borde få sig tillerkänd rätt
till någon del af kyrkoherdens löneinkomster, på det sätt nemligen,
att, sedan bådas löner blifvit sammanräknade, kyrkoherden
skulle ega att af samfälda summan uppbära två tredjedelar
och komministern återstående tredjedelen, samt att, der kyrkoherdens
lön på detta sätt icke uppginge till 1,200 rdr bco, komministraturen
borde vid innehafvarens afgång indragas och lönen
tillfalla kyrkoherden, mot skyldighet att genom extraordinarie
medhjelpare bestrida den afgångnes befattning. Med afseende
å denna motion yttrade allmänna besvärs- och ekonomiutskottet
i sitt betänkande n:o 109, att ett sådant förslag skulle i verkställigheten
ofelbart möta allehanda hinder och betänkligheter,
hvilka icke så lätt kunde undanrödjas, samt för öfrigt i sin
tillämpning leda till resultat, de der hvarken läte sig förena
med den allmänna rättvisans anspråk eller med rigtiga befordringslagar.
Särskildt kunde, utskottet icke undgå att anmärka,
hurusom den af motionären föreslagna delningsgrund alldeles
icke läte sig användas för de fall, då inom ett pastorat funnes
flera än en komminister, hvilka fall dock mångenstädes inom

INLEDNING.

xxin

riket vore för handen. Icke heller ville det synas fullt lämpligt
att såsom allmänt gällande vilkor för en komministraturs
bibehållande eller indragning fastställa ett visst belopp af kyrkoherdens
behållna löneinkomster, emedan sådant understundom
måste ställas i beroende af helt andra förhållanden och omständigheter,
hvilka icke läte på förhand bestämma sig genom en
allmän regel. Utskottet ansåg sig derför icke kunna förorda
det framlagda förslaget.

Komministrarnes tryckta ekonomiska belägenhet var äfven
vid 1847—48 årens riksdag föremål för uppmärksamhet. I syfte
att undanrödja anledningarna till detta betryck föreslogs å ena
sidan af särskilda motionärer inom presteståndet, dels att koniministratur
måtte indragas i de församlingar, hvarest endast eu
kyrka funnes samt behof af medhjelpare för pastor vid bestridande
af gudstj ensten och extra förrättningar således icke vore
förhanden, dels att vid inträffande ledighet till så svaga komministersbeställningar,
att de icke kunde lemna innehafvaren en
ordinarie inkomst af minst fyratiofem tunnor säd samt löneförhöjning
till detta värde icke kunde åvägabringas, tjensten måtte
indragas och pastor berättigas att uppbära komministerslönen
mot skyldighet att bestrida de tjensten tillhörande åligganden,
samt a andra sidan af en ledamot i bondeståndet, att, med afseende
å den ringa sysselsättning som vore att tillgå för komministrar
i de församlingar hvilkas kyrkor sammanbyggdes, dylika
komministraturer måtte helt och hållet upphöra. Allmänna besvärsoch
ekonomiutskottet, som behandlade omförmälda förslag, förklarade
uti betänkande n:o 1)6 sig visserligen vilja understödja förslagen,
i hvad de afsåga förbättrande af komministrarnes löner,
men fann dock betänkligt att obetingadt förorda vidtagande af de
utvägar, som motionärerna inom presteståndet föreslagit, i händelse
behöflig lönefyllnad för en otillräckligt lönad komminister icke
kunde vinnas genom frivillig öfverenskommelse. Indragning af
komministratur i de församlingar, der lönen ej kunde uppbringas
till det erforderliga beloppet, ansåg utskottet, såvida ej sammanbyggnad
af kyrkor kunde i förening dermed, på sätt gällande
förordningar derom stadgade, tillvägabringas, medföra betänklighet,
enär, äfven om komministerns tjensteåligganden öfverflyttades
pa pastor, dessa i de flesta tall ej skulle kunna åt
denne senare fullgöras utan biträde af adjunkt, hvaraf äter
följden blefve en för presterskapet i allmänhet menlig tillökning

ii

XXIV

INLEDNING.

i de extraordinarie pre,stmännens antal, oberäknadt den olägenhet
som derigenom skulle tillskyndas vederbörande församlingar.
Rikets ständer, som uti underdånig skrifvelse den 20 oktober
1848 gjorde hemställan, bland annat, om vissa förändringar i
presterskapets aflöning och i sammanhang dermed om löneförbättring
i viss mån för komministrarne, antydde dervid, att, om
erforderliga lönetillgångar ej kunde beredas, vissa komministerstjenster
borde indragas.

Öfver denna hemställan afgaf kammarkollegium, efter vederbörandes
hörande, den 21 januari 1853 infordradt underdånigt
utlåtande. I fråga om indragning af komministersbeställningar
yttrade kollegium i berörda utlåtande, att förhållandet vanligen
vore sådant, att församlingen, i samma män den vore allt för
liten att tillräckligt aflöna två ordinarie prester, äfven borde
kunna behörigen betjenas af en enda, och der syntes den utväg
böra vidtagas, att komministraturen indroges och lönen jemte
bostället öfverlätes åt pastor mot skyldighet att ansvara för alla
presterliga göromål, en åtgärd, som redan nu någon gång i dylika
mindre församlingar blifvit af Kongl. Maj:t bifallen, och
hvarför äfven stöd funnes i 1681 års förordnings föreskrift, »att
der inga capelianer för detta hafva varit eller eljest behöfves,
der sammastädes ingen capellan församlingen påtränges». Inom
socknar med endast en kyrka men både kyrkoherde och komminister
syntes indragningen af den senares befattning icke i allmänhet
böra möta hinder, när den af nyssnämnda omständighet
påkallades. Om det vid reformationstiden ansågs betungande för
en prest att ensam bestrida den då införda allvarligare tjenstgöringen
vid ett altare, borde detta numera icke kunna åberopas,
sedan erfarenheten redan länge och i många församlingar visat
möjligheten deraf; och den ökade verksamhet, som alltmera börjat
fordras af statens tjensteman, gåfve skälig anledning till dylika
anspråk jemväl å kyrkans, helst när denna ökade tjenstgöring
komme att motsvaras af förhöjda inkomster och den fördel tilllika
vunnits, att man erhölle en någorlunda bergad tjensteman i
stället för tvä otillräckligt aflönade. Vid hvarje hädanefter inträffande
komministersledighet och innan ansökningstid till tjenstens
återbesättande utsattes, borde derför konsistorium undersöka,
huruvida den lediga komministraturen vore af den för sjä avär
dens behöriga handhafvande oundgängliga beskaffenhet, att den
måste fortfara, eller om den utan skada kunde indragas och lönen

INLEDNING.

XXV

jemte bostället tilläggas kyrkoherden med eller utan skyldighet
att ständigt hålla adjunkt.

Vid 1850—51 årens riksdag väcktes genom en ledamot
af bondeståndet motion med förslag, att hvarje socken, som
vore så vidsträckt och oberoende, att den kunde anständigt aflöna
sin egen kyrkoherde, mätte erhålla en sådan. Till stöd för denna
framställning åberopades dels det obilliga i att betunga menigheterna
med löneafgifter till prester, hvilka hvarken i afseende
ä själavård eller med undervisning gagnade dem, dels den orättvisa
som tillfogades det egentligen arbetande och tjenande presterskapet,
dels ock det afbräck och hinder som måste uppstå för en
kristlig själavård, der flera vidsträckta och trän hvarandra aflägsna
socknar vore »sammanlänkade under ett gemensamt prestebol».
Saviclt denna motion åsyftade förändring af pastoratens
indelning på grund af deras alltför stora folkrikhet och vidd, vore
detta ämne, enligt hvad allmänna besvärs- och ekonomiutskottet
yttrade i afgifvet utlåtande, n:o 45, af särdeles stor vigt. Om
personlig kännedom vore ett vilkor för möjligheten af en verksam
själavård, så måste vid folkmängdens ständiga tillväxt förhållanden
oundvikligen inträffa, hvilka gjorde denna vard omöjlig,
om icke åtgärder för deras undanrödjande vidtoges. Utskottet
ansåg det vara uppenbart, att i följd af förändringar,
som odlingens och befolkningens naturliga gång medfört, missförhållanden
uppstått i landets ecklesiastika indelning, hvilka
ovilkorligen påkallade en förbättring. Det vore visserligen församlingarna
obetaget att sjelfva i förevarande afseende väcka
förslag, hvarför äfven ett och annat pastorat blifvit på dess
medlemmars begäran deladt, och obestridligt vore, att emot församlingens
önskan en sådan förändring hvarken kunde eller
borde ske. Men å andra sidan syntes likväl det anmärkta missförhållandet
påkalla en mera omfattande, af staten anordnad
åtgärd, likasom denna endast efter en mera genomförd plan torde
kunna på ett fullt ändamålsenligt sätt verkställas. Tillvägabringandet
af en aritmetisk likhet mellan socknarnas folkmängd
i allmänhet åsyftades desto mindre af utskottet, som en stor
mångfald niaste i följd af folklynne och lokala förhållanden i
detta hänseende alltid och utan olägenhet qvarstå, Men der
sådana ojemnheter under tidernas längd utvecklat sig, att de
för en verklig själavård lade oöfverstigliga hinder i vägen, der
vore rättelse oeftergifligen påkallad af samhällets heligaste pligt.

XXVI

INLEDNING.

I öfverensstämmelse härmed föreslog utskottet — hvilket icke delade
motionärens åsigt, att hvarje socken, som kunde aflöna egen
kyrkoherde, ovilkorligen borde dermed förses, — att rikets ständer
måtte hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, att i de
stift, der pastorat funnes, som vore så vidsträckta och folkrika
eller bestode af så många församlingar, att en delning af dessa
pastorat vore för själavårdens behöriga handhafvande af behofvet
påkallad, Kongl. Maj:t täcktes i nåder låta vidtaga nödiga åtgärder
för en sådan delning. Med anslutning till hvad utskottet
sålunda tillstyrkt gjorde rikets ständer i underdånig skrifvelse
den 19 mars 1851 hos Kongl. Maj:t en hemställan af det innehåll
utskottet föreslagit.

Någon motion i hithörande ämnen synes icke hafva förekommit
vid 1853—54 årens riksdag; men allmänna besvärs- och
ekonomiutskottets vid samma riksdag afgifna betänkande n:o 80,
i fråga om förändradt aflöningssätt för presterskapet in. in., innehåller
af eu reservant vissa uttalanden, som torde böra påpekas.
Denne reservant indelade pastoraten i tre klasser och komministraturerna
i två klasser med olika löner för de olika klasserna,
hvarjemte han uttalade såsom sin åsigt, att en prest icke kunde
sköta flera församlingars pastoralvård, samt att i följd deraf
prestgäll bestående af flera församlingar borde, der sa ske kunde,
delas. I öfverensstämmelse härmed uppgjorde han för de till
Linköpings stift hörande pastorat, som äro belägna inom Tjusts
härad, ett regler!ngsförslag, enligt hvilket åtskilliga komministraturer
skulle indragas och andra förändras till kyrkoherdebeställningar.
Med antagande af någorlunda likhet beträffande de pa
frågan inverkande omständigheter öfver allt i landet skulle, enligt
motionärens förmenande, alla löner till presterskapet kunna
l)estridas af de till ecklesiastikstaten anslagna tillgångar, för den
händelse en sådan reglering företoges, som den af motionären
för pastoraten inom Tjusts härad uppgjorda.

Deremot väcktes vid påföljande riksdag 1856—58 åtskilliga
motioner angående reglering af samtliga pastoraten i riket. Vexlande
till detaljerna, gingo dessa motioner i hufvudsak derpå ut,
dels att de större pastoraten skulle till sä väl vidd som folkmängd
förminskas och de mindre förstoras, äfvensom annexer i regel
utgöra sjelfständiga gäll och utvidgas till det omfång och den
folkmängd, att en kyrkoherde kunde deraf ega sin anständiga
utkomst, dels att kapellansbeställningarna borde, om möjligt, helt

INLEDNING.

XXVII

och hållet försvinna. Men dessa motioner vunno icke understöd
af allmänna besvärs- och ekonomiutskottet (betänkande n:o 93).
Ehuru en sådan allmän ny indelning af pastoraten, att desamma
bringades till ömsesidig jemlikhet i folkmängd, omfång m. m.,
enligt utskottets mening, onekligen vore i flera hänseenden
nyttig och önskvärd, mötte likväl deremot så många och stora
hinder i de traditionela förhållandena, att denna frågas ställande
i sammanhang, såsom föreslaget blifvit, med den om presterskapets
aflöning ofelbart skulle undanskjuta den senare till en
allt för aflägsen framtid. Endast af detta skal ansåg sig utskottet
ega tillräcklig anledning att icke föreslå något annat
sätt för uppnående af det åsyftade ändamålet än det hittills
följda, enligt hvithet förändrad reglering af pastorat finge bero
af pröfning i hvarje särskild! fall. Då rikets ständer den 6 juli
1857 till Kongl. Maj:t afläto sin underdåniga skrifvelse med de
grunder, enligt Indika presterskapets aflöning borde ordnas, yttrade
sig också ständerna i fråga om den föreslagna regleringen
af pastoraten afstyrkande såsom utskottet.

Till svar å denna rikets ständers skrifvelse aflat Kong!.
Maj:t den 4 november 1859 till riksdagen en nådig proposition,
innefattande i tolf punkter de grunder, som Kongl. Magt ansåg
höra blifva bestämmande vid en allmän reglering af presterskapets
inkomster, och hvilka öfverlemnades till rikets ständers
pröfning och godkännande. Tredje momentet i tionde punkten
af berörda förslag innehöll, bland annat, att löneregleringsnämnd
egde till Kong!. Maj:t göra underdånig framställning angående
öfverflödiga Icommmistraturers indragning. Med afseende å denna
del af förslaget yttrade allmänna besvärs- och ekonomiutskottet
i betänkande n:o 61, att samma skäl, som ofta hindrade indragning
af komministersplatser eller annexers förvandlande till sjelfständigt
pastorat, kunde stundom föranleda hehofvet af nya Icomministr
atur ers instiftande, hvarför utskottet trott, att nämnden
jemväl borde hafva bemyndigande att, der göda skäl talade för
ny komministraturs inrättande, derom göra hemställan. I enlighet
härmed ansåg utskottet, att i tredje momentet af omförmälda
punkt borde, efter orden »öfverflödiga komministraturers indragning»,
inflyta följande ord: »eller om behofvet af ny komministratur».
Beträffande den vid ifrågavarande riksdag åren 1859 och
1860 af några motionärer ånyo väckta fråga om delning af pastorat
anförde utskottet, att, med anledning af rikets ständers

XX Vill

INLEDNING.

skrifvelse den 19 mars 1851 och sedan vederbörande inkommit
med förslag i ämnet, klyfning af åtskilliga pastorat egt rum.
Otvifvelaktigt vore-också för en behörig själavård erforderligt,
att antalet åhörare ej stode i allt för stort missförhållande till
lärarnes antal. Visserligen kunde en prestman i ett stort pastorats
gemensamma kyrka lika väl förrätta gudstjenst inför
många tusen församlade åhörare, som inför ett mindre antal. De
förrättningar, som hufvudsakligen efter handboken utfördes,
kunde måhända äfven utan svårighet medhinnas samt fullständigt
bestridas af en för många tusen gemensam själasörjare, äfvensom
de till pastorsexpeditionen hörande göromål ej heller torde
i detta afseende utgöra oöfvervinnerliga hinder. Men för det
myckna, som sedermera af prestens kall återstode; för den kraftiga
och gagnande inverkan, eu värdig prest borde kunna utöfva
i det enskilda lifvet och inom familjerna; för den noggrannare
kännedom, han borde ega om hvarje församlingsbo; för allt detta
blefve åhörarnes större antal ett svårt hinder, och detta hinder
fördubblades, om dertill komme. att församlingen vore spridd
öfver en stor jordyta. Af dessa skäl fann utskottet det vara
angeläget, att så bereddes, det för fä prester ej måtte hafva sig
ensamme uppdragen vården af en allt för stor församling. Många
hinder skulle likväl ofta resa sig mot de stora församlingarnas
delning, såsom då ett prestbol vore anvisadt åt en församling
eller måhända af församlingen sjelf anskaffadt; då församlingen
med stora kostnader uppfört en gemensam kyrka; eller då den
hade en begrafningsplats, der förfäderna hvilade och der man
vant sig vid tanken att sjelf finna sin hvilostad. Der emellertid
en delning vore för själavårdens handhafvande oundgänglig, der
måste naturligtvis för detta samhällets högsta ändamål alla
andra betänkligheter vika. Uti de församlingar, som ej lämpligen
kunde klyfvas, kunde deremot det mesta af själavården
utan olägenhet fördelas mellan flera prestman, som, boende på.
olika ställen inom församlingen, vore tillgängliga till andligt
biträde, en hvar för de till honom närmast varande församlingsbor,
fastän ansvaret och öfversigten af det hela fortfarande komme
att hvila på den gemensamme kyrkoherden; och hade utskottet
derför velat förbehålla löneregleringsnämnden rättighet att jemväl
kunna föreslå instiftandet af nya komniinistraturer. På
grund af det anförda hemstälde utskottet, att rikets ständer
måtte hos Kong!. Maj:t i underdånighet anhålla, att konsistori -

INLEDNING.

XXIX

ernå i riket skulle erhålla nådig befallning att, med anledning
af och i sammanhang med den afsedda löneregleringen, höra invånarne
i större pastorat, huruvida de samtyckte till pastoratets
delning. I sin underdåniga skrifvelse den 26 september 1860
angående grunderna för en förändring i sättet för utgörande af
presterskapets aflöning gjorde rikets ständer de hemställanden
utskottet, på sätt ofvan blifvit nämndt, föreslagit.

När sedermera den 11 juli 1862 utfärdades Kongl. Maj:ts
nådiga förordning angående allmänt ordnande af presterskapets
inkomster, innehöll denna förordning i § 3 mom. 6 följande stadgande
:

»Nämnden eger ock att hos Kongl. Maj:t göra underdånig
framställning ej mindre om delning af pastorat eller inrättande
af ny komministratur, der sådant, i anseende till pastoratets vidd,
folkmängd eller andra förhållanden, kan för själavårdens behöriga
handhafvande vara af behofvet påkalladt, än ock angående indragning
af redan befintlig komministerstjenst och, i förening
dermed, om sammanbyggnad af kyrkor.»

Detta stadgande har varit af ganska stort inflytande på den
kyrkliga indelningen och den presterliga tjenstgöringen uti landet,
i det att Kong], Näjd, i öfverensstämmelse med löneregleringsnämndernas
eller eljest väckta förslag, vid fastställande åt
lönereglering för särskilda pastorat beslutat indragning af 80
konnninisterstjenster — utom af 54 dylika tjenster, hvilkas upphörande
stått i samband med pastoratsdelningar —, inrättande af
73 nya komministerstjenster samt delning af 73 pastorat. TJtöfver
de sålunda bifallna förslagen hade jemväl gjorts framställningar
om ännu flera förändringar, nemligen indragning af 10 komministerstjenster,
inrättande af 17 sådana tjenster äfvensom delning
af 33 pastorat; men dessa framställningar vunno icke Kong!.
Maj:ts bifall. Utan att 1862 ars förordning dertill gaf anledning,
hafva i samband med löneregleringarna jemväl meddelats
beslut om sammanslagning af 6 pastorat, hvaremot förslag om
sammanslagning af ytterligare 12 pastorat icke föranledde någon
åtgärd. Huru de olika stiften berörts af de sålunda beslutade
eller föreslagna förändringarna framgår af efterföljande tabell
n:o 1.

Slutligen gjordes flertalet af ofvanberörda frågor till föremål
för behandling vid 1897 års riksdag med anledning af en inom
första kammaren väckt motion, n:o 3, angående ny reglering af

XXX

INLEDNING.

presterskapets löner, uti hvilken motion, bland hufvudgr un derna
för de nya regleringarna, föreslogos följande bestämmelser, nemligen
att komministraturerna skulle, så långt ske kunde utan
skada för religions vården, indragas eller ock förvandlas till pastorsbeställningar,
samt att genom de smärre pastoratens sammanslagning
minskning i det stora antalet pastorat skulle ega
rum. Angående indragning af komministraturerna yttrade motionären,
att en dylik åtgärd med visshet kunde i stor skala och i

Tabell n:o 1

utvisande sådana förändringar i den kyrkliga organisationen och
indelningen, som i sammanhang med de på, grund af 1862 års
förordning verkstälda löneregleringar dels beslutats, dels föreslagits
utan att bifallas.

Indragning af komministerstjenst	Inrättande af komministers-tjenst	Delning af pastorat	Sammanslag-ning af pastorat
Stift. g- & SL • (= — ^ &	3 .It rt H; — D O: p tt r, w P CD '' » Ö ge	föreslaget, men af K. M:t ej bifallet. beslut ad t af K. M:t.	c- c sT ■ p	s .(t 2 H-- O: P CT> £	beslutad af K. M:t.	föreslagen, men af K. M:t ej bifallen.
Upsala ... i 27 + 7)		_ _	4	4		G
Linköpings . 12 + !3	2	4 1	3	—	4	—
Skara. ... 5 + *2	2	3 1	2	—	—	2 |
Strengnus . . 9 -f *3	—	2 i _	3	1	—	2
Vester;0!,s . . 14 + !4	—	5 1 2	7	2	2	2
Vesjö.....4 + !6	O	1	G	10	—	—
Lunds . . . 1 + *1	—	19 4	7	2	—	—
Göteborgs . . 1 + ’2	1	7 4	8	8		— .
Kalmar . . . j 2 + ''1	2	f)	2	2	—	—
Karlstads . . !6	—	8 ! 1	8			—
Hernösnnds . 2 + ''21	—	19 3	23	4	—
Visby. . . . | 3	—	1	—	—	—	— 1
Summa SO + ''54	10	73 17	73	33	o	12

I sammanhang med pastoratsdclning.

INLEDNING.

XXXI

mycket vidsträcktare omfattning, än vid de nuvarande löneregleringarnas
tillkomst skett, utan ringaste olägenhet verkställas
i de flesta, om icke i alla stift. Särskiidt borde detta vara förhållandet
i alla församlingar, der folkmängden icke öfverstege
8,000 personer och hvilkas ytvidd icke vore alltför stor, såsom
händelsen torde vara med de flesta församlingarna i riket. Det
vore icke ovanligt, att i församlingar med ändå större folkmängd
den presterliga tjenstgöringen på nöjaktigt sätt fullgjordes uteslutande
af kyrkoherden, och det syntes då vara öfverflödigt, att
till omfång och folkmängd vida mindre församlingar hade två
ordinarie prester. Dessa kunde och borde vara hvarandra till
ömsesidigt stöd och uppmuntran, men erfarenheten visade tyvärr
icke sällan ett motsatt förhållande, hvilket säkerligen i många
fall hade sin förklaringsgrund just i det ekonomiska betryck,
hvari den för underhållet af en prest nöjaktiga, men för två
prester otillräckliga aflöningen ofta försatte den ene eller andre
af dem eller dem begge. Dertill komme den försoffande inverkan,
som komministerns osjelfständiga ställning i förening med bristande
sysselsättning måste på honom utöfva, hvarförutom hans
ekonomiska betryck ådroge honom församlingsbomas missaktning.
Att indragning af komministraturer äfven i åtskilliga annexförsamlingar
saklöst kunde ske, torde med all sannolikhet kunna
antagas. I de annexförsamlingar äter, hvarest särskild prest
fortfarande måste vara anstäld, syntes leomministraturerna lämpligen
bura ombildas till pastorsbefattningar, och annexförsamlingarna
följaktligen skiljas från moderförsamlingarna för att utgöra
egna pastorat, desto hellre som komministrarne i många annexförsamlingar
redan nu fullgjorde alla kyrkoherdens åligganden.
Derigenom skulle presten i annexförsamlingen erhålla en mer
sjelfständig ställning än den han nu intoge såsom komminister
samt djupare känna det med hans verksamhet förenade ansvar
och sporras till större ifver i embetet. Beträffande sammanslagningen
af smärre pastorat vore gagnet af en sådan åtgärd uppenbart,
likasom dess utförbarhet bekräftades dels af det stora antalet
otillräckligt aflönade kyrkoherdar och dels af den kända
omständighet, att isynnerhet uti de tidigast odlade landskapen
på många ställen snart sagdt kyrka läge invid kyrka, hvarest
alltså gudstjenst och öfriga presterliga förrättningar allt för
väl kunde medelst s. k. distillation och Inträde af extraordinarie
presslcap upprätthäflas.

xxxir

INLEDNING.

Sammansätta stats- och lag-utskottet, till hvilket ofvan omförmälda
motion remitterades, anförde i betänkande n:o 7 beträffande
hithörande delar af motionen att, ehuru indragning af
vissa komministraturer, enligt hvad utskottet antoge, skulle stöta
på motstånd inom åtskilliga församlingar, och ehuru utskottet
ansåge, att dervid billig hänsyn borde tagas till församlingarnas
behof och önskningar, utskottet dock hölle före, att flerstädes,
isynnerhet der två prester bodde och tjenstgjorde i en
och samma församling, en indragning kunde utan skada ske.
Derjemte ansåg utskottet det böra tagas i öfvervägande, huruvida
icke på vissa orter, synnerligast sådana med gammal odling,
hvarest församlingarna vore jemförelsevis små och kyrkorna
läge nära hvarandra, en sammanslagning måtte kunna ega rum,
ehuruväl deremot ännu större svårigheter torde komma att uppstå
än hvad ofvan nämnts. I sammanhang dermed vore äfven
att beakta, om icke åtskilliga komministraturer torde böra förvandlas
till sjelfständiga pastorat.

I öfverensstämmelse härmed föreslog utskottet och beslöt
i underdånig skrifvelse den 5 maj 1897 riksdagen hos Kongl.
Maj:t, bland annat, anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes, vid utredandet
af de grunder, som ansåges böra blifva bestämmande
vid reglerandet af presterskapets aflöning, sedan tiden för nu
gällande lönekon ven tioner utlupit taga särskild hänsyn dertill,
huruvida icke vissa komministraturer borde och kunde indragas
och andra förvandlas till pastor sbeställning ar, samt huruvida en
sammanslagning af smärre pastorat måtte kunna ega ram.

Då Kongl. Maj:t, enligt nådigt beslut den 22 oktober 1897,
uppdrog åt komitén att, efter verkstäld utredning, framlägga
förslag till reglering af presterskapets löneförhållanden in. m.,
fick komitén sig jemväl ålagdt att taga särskild hänsyn till de
i riksdagens nyssberörda skrifvelse angifna spörsmål.

Allmän motivering.

Vid fullgörande af det sålunda förelagda uppdraget har komitén
funnit det icke vara tillräckligt att allenast uppställa
vissa allmänna grunder för förändringar i den af riksdagen anangifna
rigtning, utan tillika låtit sig angeläget vara att noggrant
utreda, huruvida och i hvilken omfattning sådana grunder
skulle låta sig tillämpa i de enskilda fallen. Denna utredning
har varit förknippad med åtskilliga vanskligheter, och komitén
har till fullo insett, att de uppgifter som förelegat till dess
ledning och den kännedom dess ledamöter kunnat ega eller förvärfva
om olika ortsförhållanden på långt när ej kunnat vara
tillräckliga för ett fullständigt bedömande af ifrågasatta förändringar.
Ett sådant bedömande möjliggöres först genom den
allsidiga pröfning, som skall egnas åt hvart och ett af komiténs
här framstälda förslag. Dervid komma naturligtvis, jemte
hvarje orts särskilda förhållanden och särskilda intressen, slutligen
att göras gällande äfven de allmänna regleringsgrunder
och för hela kyrkan gemensamma intressen, hvilka komitén velat
framhålla, och af hvilka dess förslag varit föranledda. Först
genom en sådan jemförande pröfning ur olika synpunkter af de
enskilda fallen torde den af riksdagen antydda reglering verkligen
kunna bringas till stånd, och komitén har derför öfverallt,
der en förändring i den rätta rigtningen synts kunna med någon
utsigt till framgång ifrågasättas, ansett sig böra genom
ett positivt förslag bringa ärendet till närmare undersökning
och afgörande.

För de allmänna grunder, som härvid varit bestämmande, går
komitén nu att i korthet redogöra.

Komitén har vid sina förslag i främsta rummet tagit hänsyn
till den kyrkliga embetsverksamhetens och församlingsvårdens
intressen och fordringar, i andra rummet till de ekonomiska
kraf som af dessa betingas.

XXXIV

ALLMÄN MOTIVERING.

Den kyrkliga embetsverksamheten bör, efter komiténs åsigt,
vara så ordnad, att hvarje embete kan gifva sin innehafvare
tillräcklig sysselsättning och tillräcklig lön, så mycket hellre
som det kyrkliga embetet svårligen låter med sig förena för
detsamma främmande sysselsättningar och vinstgifvande arbete.
Församlingsvärden bör ock vara så anordnad, att gudstjenstens
förrättande i öfverensstämmelse med ortens sed samt religionsundervisning,
skoluppsigt, enskild själavård, kyrklig bokföring och
kommunala embetspligter kunna af presterskapet nöjaktigt fullgöras.

Skärskådar man efter denna måttstock förhållandena inom
vårt land, och särskild! å landsbygden —- sådana de redovisas i
efterföljande tabellsammandrag n:o 2 —, faller först i ögonen, att
inom vissa orter förefinnes ett stort antal pastorat, hvilka uppenbart
äro allt för små för att kunna bereda tillräcklig sysselsättning
ens åt en presterlig tjensteman.

Men härtill kommer, att i många af dessa små pastorat finnas
tjenstgörande två prester, stundom till och med två prester vid
eu kyrka. Af vidfogade tabellsammandrag n:o 3 framgår sålunda,
att folkmängden för hvarje ordinarie presterlig tjenst

uppgår till:

högst (100 personer i 56 pastorat

601—1,000 i 222 »

1,001—1,200 » i 131

1,201—1,500 » i 163

och att således i ej mindre än 572 pastorat, eller mera än 45
procent af alla landspastoraten, finnes ett öfverflöd af presterliga
tjänster, hvilkas innehafvare svårligen kunna af tjensten erhålla
tillräcklig sysselsättning.

I några fall kunna pastoratens ytvidd, aflägsna läge eller
betydande afstånd mellan kyrkorna gifva fullgodt skäl för
upprätthållande af presterliga tjenster, Indika med hänsyn allena
till fol km ängd ssiffran kunde synas obehöflig^. Men det stora
flertalet af de pastorat, om Indika här är fråga, förekomma i
de tätast befolkade trakterna af vårt land, i Mälardalen och på
Östgötaslätten, i södra Skåne, i mellersta Vestergötland och på
Gotland; deras ytvidd är högst en, vanligen en half qvadrat mil
eller derunder.

Komitén anser också den af riksdagen förordade indragning
af dylika tjenster vara påkallad i främsta rummet af kyrkans

Tabell n:o 2

utvisande i enlighet med lcomiténs tabeller, ser. A tab. 5 (kol. 4), antalet pastorat å landsbygden, hvillcas

folkmängd utgör:

1.	2.	3.	4.	5.	G.	7		9.	10.	11.	12.	13.	14.	15.	16.	IT.	18.	19.
Stift.	T. o. m 600 personer.	601 t. o in. 1,000 pers.	To — s~ ce o	1,201 t. o. in. 1,500 pers.	1,501 t. o. in. 1,800 pers.	1,801, t. o. in. 2,000 pers.	fcp ep''o g o o ^ ce o “ g	2,501 t. o. in. 3,000 pers.	OO o CD o ? 5	3,501 t. o. m. 4,000 pers.	4,001 t. o. m. 5,000 pers.	Cn 0*0 O O O *-* ce o *-* • ce 3	6,001 t. o. in. 7,000 pers.	7,001 t. o. in. 8,000 pers.	oo JO© ©O o — o ^ ce o 3 " 3	9,001 t. o. in. 10,000 pers.	Öfver 10,000 personer.	Summa lands-pastorat.
Landspastorat.
Upsala.....	6	13	22	20	19	9	18	7	7	12	9	5	4	i	3	o O	i	159
Linköpings ....	4	18	7	22	18	10	19	8	7	7	11	4	3	—	—	—	—	138;
Skara......	1	7	3	11	20	6	21	12	14	4	8	6	—	—	i	—	—	114
Sire ngn ii s ....		4	5	8	13	10	15	10	14	5	4	2	2	i	i	—	i	95j
Vesterås.....	6	6	4	8	10	9	12	7	4	2	11	5	3	2	3	i	3	96
Vexjö......	—	2	2	4	8	8	14	9	15	ii	12	7	i	—	—	—	—	93
Lunds ......	3	14	17	25	19	26	30	25	18	18	13	4	6	2	—	l	i	222
Göteborgs ....	1	1	2	—	3	3	18	8	14	11	11	7	5	2	3	3	o O	95
Kalmar . . . . .	2	6	2	3	5	5	4	2	3	—	5	2	1	—	2	—	—	42
Karlstads ....	—	—	—	1	2	3	4	7	4	2	5	8	8	2	1	3	6	56
Hernösands . . .	_	3	2	1	1	2	14	10	7	9	18	15	5	10	4	1	4	104
A7isbv......	6	16	8	8	5	—	—	—	—	—		—	—	—	—		—	43|
Summa	2!»	88	74	111	123	91	169	105	107	81	107	65	38	•20	18	12	19	1.257

ALLMÄN MOTIVERING. XXXV

Tabell 11:0 3

utvisande i enlighet med komiténs tabeller, Ser. A. tab. 5 (kol. 13), antalet pastorat å landsbygden, i hvilka

på hvarje ordinarie presterlig tjenst belöpa:

1.	2.	O.	4-	5.	6.	7-	8.	9.	10.	11.	12.	13.	14.	15.	16. ;
Stift.	OS H= So <5 3	601 t. o. m, 1,000 inv.	1,001 t. o. m. 1,200 inv.	1,201 t. o. in. 1,500 inv.	1,501 t. o. in. 1,800 inv.	1,801 t. o. m. 2,000 inv.	to o ^ o *1- 5* ? B	t©'' v, o C j-t- 5’ c * 3	to P 5* O < '' • a	2,701 t. o. m. 3,000 inv.	3,001 t. o. in. 4,000 inv.	4,001 t. o. in. 5,000 inv.	5,001 t. o. in. 6,000 inv.	Öfver 6,000 inv.	Summa land spastorat.
Land spastorat. tJpsala......	15	34	28	25	14	ii	7	7	2	2	10	4			159
Linköpings.....	11	46	15	24	16	6	7	3	i	o	4	1	—	1	138
Skara.......	3	35	19	22	16	4	8	1	2	3	1	—	—	—	114
Striingnäs.....	2	21	12	16	15	7	8	3	Q O	2	5	—	—	1	95
Vesterås......	7	19	5	5	11	6	10	8	4	7	7	5	2	—	96
Vexjö.......	2	18	14	18	16	5	5	2	4	2	5	1	i	—	93
Lunds.......	3	14	17	28	20	29	20	11	9	13	36	13	4	5	222
Göteborgs.....	I	3	C	6	13	8	13	9	3	8	21	3	—	1	95
Kalmar......	4	13	4	4	5	2	3	1	1	3	2	—	—	—	42
Karlstads.....	—	1	2	4	6	9	7	2	3	7	10	4	—	1	56
Hernösands.....	—	1	2	3	8	10	18	6	13	12	11	12	4	4	104
Visby.......	8	17	7	8	3	—	—	-	—	—	—	. -	—	—	4.3
Summa	56	222	131	163	143	97	106	53	45	62	112	43	11	13	1.257

XXXVI ALLMÄN MOTIVERING.

ALLMÄN MOTIVERING.

XXXVII

eget intresse, hvilket krafvel’, att åt sä många som möjligt af
de till hennes tjenst uppfostrade andliga krafter må beredas ett
tillräckligt verksamhetsfält.

Påtagligast är missförhållandet vid ett stort antal Tcomministraturer,
hvilkas innehafvare genom tjenstens beskaffenhet
allt för lätt förledas till overksamhet. Komministrar, hvilkas
tjenstgöring omfattar allenast en gudstjenstförräktning hvar eller
hvar annan söndag med dertill hörande förberedelse samt biträde
vid husförhör, nattvardsläsning och smärre kyrkliga förrättningar,
och hvilka icke kafva sysselsättning med eller ansvar för den
egentliga pastoralvården eller skoluppsigten, det kyrkliga kommunallifvet
eller kyrkobokföringen, kunna svårligen få tillräcklig
sysselsättning inom pastorat, hvilkas folkmängd uppgår till 2,000,
1,500, 1,000 personer eller mindre; och i alla de fall, der tjensteinnehafvaren
ej upprätthålles genom synnerlig lust för studier eller
större andligt nit, måste en så begränsad tjenstebefattning nedsätta
hans andliga förmåga, på samma gång som de med tjensten förenade
knappa lönevilkoren undergräfva hans ekonomiska ställning.

Komitén har derför utan tvekan tillstyrkt indragning af ett
ganska stort antal komministraturer, hvilka icke synts behöfliga
vare sig för gudstj enstens upprätthållande efter ortens sed eller
för församlingsvården och församlingens beqvämlighet.

Så har det synts komitén obestridligt, att komministerstjensterna
böra såsom obehöfliga indragas i 69 pastorat, hvilka
bestå allenast af en församling med en kyrka. Flertalet af dessa
till indragning föreslagna komministerstjenster förekomma i
Upsala (15) och Linköpings (24) stift. De öfriga höra till Skara
(3), Strengnäs (8), Vesterås (12), Vexjö (6) och Karlstads (1) stift.

Men äfven i sådana pastorat som bestå af två församlingar,
hvilkas sammanlagda folkmängd och areal ej är större, än att
de väl kunna skötas af en prest, har komitén ansett sig böra
föreslå indragning af komministerstjenst, så vida afståndet
mellan församlingarnas kyrkor ej är större, än att en prest kan
medhinna att äfven under den mörkaste årstiden i båda kyrkorna
upprätthålla söndaglig gudstjenst. Sådan duplikation af gudstj
enstförrättningen är visserligen okänd för en stor del af det
svenska presterskapet; men kyrkoherdarne i Lunds och i Göteborgs
stift hafva sedan lång tid tillbaka varit vana att på sådant
sätt ensamma upprätthålla dubbla gudstjenster inom ganska folkrika
och vidsträckta pastorat. Hvad dessa mägta utföra, det

t

XXXVIII

ALLMÄN MOTIVERING.

torde icke heller för presterskapet inom det öfriga Sverige vara
omöjligt eller synas allt för betungande. Komitén har härvid utgått
från det antagandet, att öfverallt der sedvänjan krafvel’ upprätthållande
af söndaglig gudstjenst i hvarje församlingskyrka,
der bör också den kyrkliga organisationen tillgodose detta behof,
åtminstone intill dess församlingarna kunna enas om sammanbyggande
af kyrkorna.

I de trakter af riket åter — egentligen inom Skara stifts
ursprungliga område —, der församlingslifvet sedan lång tid
tillbaka vant sig vid gudstj enstens alt ornering mellan två eller
liera mer eller mindre närbelägna kyrkor, der således vanligen
en kyrka af två hvar annan söndag eller en kyrka af tre hvar
tredje söndag är utan gudstjenst, är det, efter komiténs tanke,
icke nödvändigt att behålla flera presterliga tjenster, än som
högst erfordras för gudstjenstens förrättande i denna häfdvunna
ordning. Der sålunda i smärre pastorat med tre eller fyra kyrkor
förefinnes komministerstjenst, hvars innehafvare icke är erforderlig
för annan tjenstgöring än förrättande af en gudstjenst hvarje
söndag, har sådan tjenst föreslagits till indragning, allt under
förutsättning, att kyrkoherdar äfven i Skara stift höra genom
duplikation upprätthålla gudstj ensten i samma ordning mellan
kyrkorna som hittills varit stadgad.

Under förutsättning af duplikation har föreslagits indrag -

ning af:

eller tillhopa

28	korn ministerstj ens t er i	U psala
211	» i	Linköpings
41	i	Skara
21	i	Strengnäs
■>	» i	Yesterås
22	i	Yexjö
7	i	Göteborgs
11	i	Kalmar
1	» i	Karlstads
■>	» i	Visby
158	L	alla stiften.

stift

»

Med tillämpning af nu anförda principer har komitén sålunda
föreslagit indragning af sammanlagdt 227 komministraturer, hvilka
kunnat betecknas såsom för gudstjenst och församlingsvård mer
eller mindre öfverflödiga och i vissa fall rent af såsom skad -

ALLMÄN MOTIVERING.

XXXIX

liga utväxter på den kyrkliga organisationen. Men äfven om
samtliga dessa tjenster indragas, och om vidare, såsom komitén
äfven föreslagit, 91 komministraturer förvandlas till kyrkoherdebefattningar,
återstår af hittills varande 957 komministraturer,
kapell- och brukspredikantstjenster eller pastoratsadjunkturer
ett ganska betydande antal.

En del af dessa befattningar kunna betecknas såsom oumbärliga
för den kyrkliga organisationen, de nemligen som upprätthålla
församlingsvård och gudstjenst i större annexförsamlingar, hvilka
icke ansetts ännu böra bilda egna pastorat, eller de som
äro erforderliga för församlingsvård och gudstjenst i aflägsnare
delar af församling, eller i de särskilda befolkningscentra som
uppstått vid bruk, fabriker, jern vägsstationer o. d. Komitén har
också med hänsyn till sådana behof icke så sällan föreslagit, att
komminister, som nu har bostad vid kyrkan eller i kyrkoherdens
närhet, må förflyttas till annexförsamlingen eller till någon afiägsnare
del af moderförsamlingen.

Men äfven i åtskilliga andra fall torde det kunna sägas, att
nu befintliga komministraturer äro så behöfliga, att de antingen
böra bibehållas eller med andra presterliga tjenster ersättas.

I pastorat med stor folkmängd, eller stort område eller båda
delarne, kan det, äfven om pastoratet består allenast af en församling
och söndaglig gudstjenst förrättas endast i eu kyrka,
vara för gudstjenstens och församlingsvårdens besörjande erforderligt,
att två prester äro ständigt anstälda, och äfven under
vissa förhållanden vara mest ändamålsenligt, att den biträdande
prestmannen är stationerad i kyrkoherdens och pastorsexpeditionens
omedelbara närhet. Det torde dock böra i hvarje
fall noga pröfvas, huruvida den biträdande, prestmannen bör vara
ordinarie eller extraordinarie, huruvida han bör vara försedd med
eget hemvist eller hänvisad att bo hos kyrkoherden.

I städer, köpingar och liknande samhällen, der samarbetet
mellan kyrkoherden och hans biträde i dagligen förekommande
tjenstegöromål icke hindras eller försvåras derigenom, att de i
församlingen anstälda presterna ega hvar sin bostad, möter det
ingen olägenhet, att tjensteinnehafvaren är ordinarie prest med
egen bostad och eget hushåll; helst boplats utan jordbruk, som
här är tillfredsställande, kan utan svårighet anskaffas. I sådana
landsbygdsförsamlingar, der komministerns boställe är godt och
der fullt tillräcklig aflöning för prest med familj kan utan af -

IIT

ALLMÄN MOTIVERING

XL

sevärd svårighet tillhandahållas, låter sig ock behofvet af biträdande
prestman utan större olägenhet tillgodose genom anställande
af komminister.

Men i församlingar, der det för att upprätthålla två någorlunda
väl aflönade ordinarie tjenstår kräfves betydligare tillskott
af allmänna medel, der synes det komité)! som om behofvet
af biträdande, vid kyrkan och i kyrkoherdens närhet stationerad,
prestman borde tillgodoses genom anställande icke af ordinarie
komminister, utan af en extraordinarie prestman eller pastorsadjunkt,
som af kyrkoherden förses med bostad och underhåll —
för hvilket ändamål kyrkoherdens lön då bör lämpligen afpassas.

Ur synpunkten af presterskapets ekonomiska och sociala
ställning är det naturligtvis vida förmånligare att å dylika
platser anställas väl aflönade adjunkter än svagt aflönade komministrar;
och den i regel ogifte adjunkten är väl aflönad
med ett belopp som för den i regel gifte komministern är alldeles
otillräckligt. Ur kyrkans synpunkt finnes det icke heller
giltig anledning att af de gemensamma tillgångarne använda
större eller mindre belopp för upprätthållande af skälig aflöning
åt en komminister på en plats, der behofvet af tjenstebiträde
lika väl kan fyllas genom en ständig adjunkt.

I detta sistnämnda hänseende har inom komitén särskilt,
framhållits, att för församlingen så väl som för kyrkoherden,
anställandet af ständig adjunkt medför åtskilliga förmåner, som
fullt uppväga eller öfvergå dem Indika vinnas genom komministratur.
I allmänhet förhåller det sig nog sä, att, der komminister
är anstäld vid samma kyrka som kyrkoherde, den förres
verksamhet inskränker sig till förrättande af allmän gudstjenst,
deltagande i konfirmandundervisning och husförhör, en och annan
presterlig förrättning samt sjukbesök, medan deremot expeditionsgöromålen
och annat, som under veckans söckendagar förekommer,
nästan uteslutande hvilar på kyrkoherden, hvilken alltså
icke erhåller välbehöfligt biträde just i de stycken,, som företrädesvis
äro till sin omfattning betingade af folkmängdens storlek,
och detta medan komministern saknar tillräcklig sysselsättning.
Om deremot den biträdande prestmannen har sin bostad hos
kyrkoherden, kan denne senare alltid beräkna att vid förekommande
behof hafva sin medhjelpare vid sin sida och sålunda erhålla
nödigt biträde, utan den tidsutdrägt som vållas genom

ALLMÄN MOTIVERING. XLI

budskickning från den ena presten till den andra. Nödig samverkan
mellan kyrkoherden och hans biträde i löpande tjenstegöromål
är ock vida säkrare betryggad, då den biträdande prestmannen
är extraordinarie, och sålunda lättare kan vid behof
genom vederbörande myndighet mot annat biträde utbytas, än
då han eger en ordinarie prestmans orubbliga ställning.

Mot en dylik anordning har anmärkts, att den biträdande
tjenstgöring, som för församlingsvården anses behöflig, icke varder
lika betryggad genom förpligtelse för kyrkoherden att hålla ständig
adjunkt som genom inrättning af komministratur, enär det
icke beror på kyrkoherden utan på domkapitlet att anskaffa den
biträdande prestmannen och enär i tider af prestbrist domkapitlet
icke kan på alla ställen tillhandahålla adjunkter, utan måste
sända dem dit der behofvet af dem är mest trängande. Men
anmärkningen förlorar en stor del af sin vigt, om man blott
iakttager, att i tider af prestbrist alldeles samma olägenhet kan
inträffa äfven i de fall der pastoratets båda prestman äro ordinarie,
men den ene insjuknar eller aflider; kan domkapitlet då
icke anskaffa adjunkt för den ena ordinarie tjenstens upprätthållande,
då måste den återstående prestmannen sköta begges
tj en steåligganden.

Komitén vill i detta sammanhang äfven hafva påpekat den
förmån af praktisk utbildning och fostran, som kommer den unge
prestmannen till del, om han vid sitt inträde i embetsutöfningen
får göra sina första lärospån under daglig ledning af en i sin
fulla kraft inom en folkrik, församling verkligen tjenstgörande
kyrkoherde, i stället för att såsom nu oftast är fallet begynna
sin presterliga verksamhet såsom adjunkt hos en kyrkoherde eller
komminister, hvilken i följd af sjuklighet eller tilltagande ålderdomssvaghet
nödgas lemna den unge prestmannen åt sig sjelf att
reda sig bäst han förstår, — för att nu icke tala om de ingalunda
sällsynta fall, då den nyordinerade presten, oerfaren som
han är, får på egen hand såsom vice pastor öfvertaga hela embetsför
valtningen.

Med hänsyn till sålunda anförda skål har också komitén i
några (25) fall, der förhållandena synts påkalla eu sådan förändring,
föreslagit indragning af nu förefintlig komministratur
mot förpligtelse för kyrkoherden att hålla ständig adjunkt.

XLII

ALLMÄN MOTIVERING.

De oegentligheter som i nu anmärkta hänseenden vidlåda
den kyrkliga organisationen kunna dock icke undanrödjas allenast
genom indragning af öfverflödiga komministerstjenster.
Såsom ofvan (sid. xxxiv) är antydt, förefinnes isynnerhet i
södra och mellersta Sveriges landsbygd ett mycket stort antal
pastorat af så ringa omfattning, att de svårligen kunna bereda
ens sina kyrkoherdar tillräcklig sysselsättning.

Sådana pastoratsbildningar som Atlingbo med 220 invånare,
Hörsne med 383 och Häggeby med 452 invånare kunna ju betraktas
som ytterligheter; men verkligt betecknande för den
kyrkliga organisationens svaghet i detta hänseende är att, såsom
af tabellsammandraget sid. xxxv framgår, å rikets landsbygd
förefinnas

516 pastorat med folkmängd ej öfverstigande 2000 inv.
deraf 302 » » » » > 1500 »

191 » » 1200 »

117 » » » » » 1000 »

och 29 » » » » »• 600 »

Riksdagen, som ansett det böra tagas i öfvervägande, huruvida
icke på vissa orter en sammanslagning af smärre pastorat
må kunna ega rum, har dock tillika yttrat, att dervid större
svårigheter torde komma att uppstå än i fråga om indragning
af komministerstjenster, och komitén har icke heller förbisett
dessa svårigheter eller betydelsen af det motstånd som från församlingarnas
sida kan väntas med afseende å pastorats sammanslagning.
Också är det med synnerlig varsamhet komitén har förfarit
särskildt beträffande sådana förändringar och nybildningar,
som förutsätta indragning af kyrkoherdetjenster och sammanförande
af hittills sjelfständiga pastorat. Af de pastorat, som,
ifall hänsyn tages blott till folkmängd och areal, kunna anses
ganska små, är det föga mera än en sjundedel eller 79 pastorat,
som komitén föreslagit till förening med andra pastorat. Flertalet
af dem hafva endast 1000 invånare eller derunder. De
flesta öro belägna i Upsala stift (11), Linköpings stift (18),
Yesterås stift (10), Lunds stift (15) och Visby stift (11).

Hvarje förslag om minskning af presterliga tjenster, genom
indragning af komministratur eller sammanslagning af pastorat,

Tabell 11:0 \

%

utvisande i enlighet - med Tcomiténs tabeller, ser. A. talj. 5 (kol. 6), antalet pastorat å landsbygden

hvilkas areal utgör:

1.	2.	3.	4.	5.	6.	7.	8.	9.	10.	11.	12.	” 13.	" 14.	15.	16
Stift.	T. o. in. 50 qv.-km.	51 t. o. m. 100 qv.-km.	101 t. o. m. 200 qv.-km.	§o < ‘l ° pr '' B 3	301 t. o. in. 400 qv.-km.	401 t. o. m. 500 qv.-km.	TT C7» i? < o pr s	1,001 t. o. in. 1,500 qv.-km.	tSK ob oo O t— *, c pr''	05 iO OO gg < *, o pr ''	Öl 05 88 O ''i ° PT '' 3 3	5,001 t. o. m. 10,000 q v. km.	O o O O: >-* ^ 2 pr	Pastorat med ofullständigt känd areal.1	P* D Sb ^ •■ö 2 es p “ 3 S 5
La n (Ispastorat. Upsala.......	32	46	40	12	13	5	6	9 fj						2	159
Linköpings.....	42	32	36	22	6	—	—	—	—	—	—	—	—	—	138
Skara .......	23	52	29	7	3										114
Strengnäs.....	C	39	40	8	2										95
Vesterås......	16	17	20	6	10	6	7	2	2	i	i	—	—	8	96
Vexjö.......	4	13	45	22	5	3	i	—	__	-	—	—	—	—	93
Lunds .......	127	61	23	8	1	—	—	—		—	—	—	—	2	222
Göteborgs.....	8	24	44	14	5			—							95
Kalmar......	8	16	11	3	O 3	1	—	—	—	—	—	—	—	—	42
Karlstads.....	—	2	12	ii	17	4	7	2	i	—	—	—	—	—	56
ITernösands.....	1	2	4	10	7	8	21	13	7	12	4	9	4	2	104
Visby.......	12	24	7	—		—	—	—		—	—				43
Hela riket	279	328	311	123	72	27	12	20	10	13	5	9	4 %	14	1,257
1 Härom se inledningen till komiténs tabeller, ser A. talj. 5.

Tabell 11:0 5

utvisande i enlighet med komiténs tabeller, ser. A tab. 5 (kol. 13), antalet stadspastorat samt blandade
stads- och landspastorat, i hvilka på hvarje ordinarie presterlig tjenst belöpa:

1.	2.	3.	4.	5.	().	7.	8.	9.	10.	ii.	12. |	13.	14.	15.	16.	f7.	18.	19.
		t-*-	M-	t—t	t—L	u>	tO	to	to	03		Crt		^1	ce	CD
Stift.	5* 3	►-‘Q O C+	t-j. bo g 2	,501 t. 1,800	,801 t. 2,000	,001 t. 2,300	to 03 g o ° r*-	,501 t. 2,700	,701 t. 3,000	,001 t. 4,000	,001 t. 5,000	,001 t. 6,000	,001 t. 7,000	,001 t. 8,000	,001 t. 9,000	p§ O o _ o r*-	< CD 5'' "■ < I—1	■s» m P o~ B
		B" p	» O	3‘ 9	5" o	S‘p	3* O	B'' ?	a O	S" 9	g 9	B" 9	B" 9	9	0. inv	5'' ?	§	r£ 3 ert- p
	§	■ g	3	‘ g	■'' s	'' =	B	■'' 3	'' g	■'' B	g		g	3	■ B	B
Stadspastorat. Upsala......							_	1		1		i	1					4
Linköpings.....	—	—	— ''	—		—	—	—	—	1	1	i	—	—	—	—	—	3
Skara.......	—	—	—	1	—	—	—	1	—	—	—	—	—	—	—	—-	—	2
Strengniis.....	i	—	—	1	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	2
Yesterås......	—	—	—	—	—	—	—	—	1	—	—	—	—	—	—	—	—	1
Vexjö.......	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
Lunds .......	i	—	—	—	—	—	—	—	1	1	4	—	1	—	—	—	—	8
Göteborgs.....	i	—	—	1		--	—	—	—	—	1	2	B	—	—	1	—	9
Kalmar	i	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	1
Karlstads.....	—
Hernösands ....	—	—	—	—	—	—	—	—	—	2	—	—	1	1	—	—	—	4
Visbv.......													—		—
Stockholms stad . .	—	—	—	—	—	—	—	—	1	—	—	1	1	—	1	2	2	8
Summa	4	—	—	3	—	—	—	2	3	5	t;	5	7	1	1	8	2	42
Blandade städs-el-h landspastorat. Upsala......		2		2			i		1		—							6
Linköpings .....	1	2	—	i	—	—	i	—	1	—	—	2	—	—	—	—	—	8
Skara.......	—	i	—	i	—	—	—	2	3	—		—	1	—	—	—	—	8
Strengnäs.....	—	—	i	2	1	—	—	—	—	2	_	1	1	—	—	—	—	8
Vesterås......	—	—	i	—	2	—	—	_	—	5	—	—	—	—	—	—	—	8
Vexjö.......	—	—	—	—	1	_	_	—	_	_	i	1	—	—	—	—	—	3
Lunds .......	—	—	—	—	—	—	2	—	—	2	3	1	—	—	—	—	1	9
Göteborgs.....	—	—	—	2	1	—	—	—	—	2	—	1	—	1	—	—	—	7
Kalmar.......	—	—	—	—	—	_	_	_	_	1	1	—	—	—	—	—	—	2
Karlstads.....	—	—	—	—	—	1	_	—	—	1	2	—	—	—	—	—		4
Hernösands ....	—	—	—	—	—	1	—	_	—	1	2	—	1	—	—	—		5
Visby.......	—	—	—	—	—		—		—	—	—	—	—	—	—	—	—	1
Summa	1	5	2	S	5	2	4	8	5	14	5)	G	*> »>	1	—	_	1	69

XL1V

ALLMÄN MOTIVERING.

XLV

kan visserligen i orterna mötas af den invändningen, att om de
ifrågavarande tjenstenit också icke äro nödvändiga eller särdeles
behöfliga, bereda de dock vanligen åt församlingen och kyrkoherden
någon kyrklig fördel eller beqvämlighet, hvilken icke bör
eftergifvas, såvida ej någon annan motsvarande fördel kan åt
samma vederbörande beredas.

Till svar härå länder, hvad först och främst presterskapet
beträffar, att indragning af komministratur och sammanslagning
af pastorat väl i regel böra medföra förbättring i den bibehållna
presterliga tjenstens aflöningsförmåner, och hvad församlingarna
beträffar, att indragning af öfverflödiga fenster måste anses såsom
en nödvändig förutsättning för att någon verklig allmän reglering
af församlingsafgifter och presterlig aflöning må kunna
åstadkommas.

Men behofvet af de ifrågasatta indragningarna framstår i
sin rätta dager först, när frågan skärskådas ur synpunkten af
kyrkans samfälda intresse.

Uet torde således icke kunna bestridas, att den nuvarande
anordningen innebär en ojemn och olämplig fördelning af kyrkans
andliga krafter. Det finnes, såsom af de anförda siffrorna framgår,
vidsträckta orter inom vårt land, der presterliga tjensteman äro
långt talrikare än församlingsvården verkligen krafvel’; men det
gifves andra ännu vidsträcktare trakter, beträffande hvilka kan
anmärkas, dels att pastoraten äro allt för störa, dels att de lida
en verklig brist på presterliga tjenster.

Sålunda förekomma på landsbygden, såsom talj. 2 utvisar,
107 pastorat hvilkas folkmängd öfverstiger 6000 inv.
deraf 49 » » » '' 8000 »

och 19 » » » » 10000 »

de flesta belägna i hopsala, Vesteras, Lunds, Göteborgs, Karlstads
och Hernösands stift;

det gifves likaledes å landsbygden, såsom talj. 4 utvisar,

103 pastorat hvilkas areal land öfverstiger 500 qvkm.

deraf 61 » » » 1000

och 18 » » > » - 3000

samtliga belägna i Hernösands, Karlstads, Vesteras, Upsala och
Vexjö stift.

Vidare utgör antalet invånare för hvarje ordinarie presterlig
tjenst inom landsbygdens 1257 pastorat, såsom talj. 3 utvisar,

XL VI

ALLMÄN MOTIVERING.

öfver 3000 inv. i 179 pastorat
deraf öfver 4000 » i 67 »

öfver 5000 » i 24 »

öfver 6000 » i 13 »

de flesta belägna i Upsala, Yesterås, Lunds, Göteborgs, Karlstads
och Hernösands stift; och inom 111 stads- samt stads- och landspastorat,
såsom tab. 5 utvisar,

öfver 4000 inv. i 44 pastorat
öfver 5000 » i 30 »

öfver 6000 » i 19 >,

Let är naturligtvis synnerligen svart att angifva några bestämda
mått å den folkmängd och den areal, som böra beräknas
för hvarje presterlig tjenst, enär härutinnan så mycket beror
ä skiftande ortsförhål landen. Men likasom man torde kunna
säga att, der arealen icke är större än en qvadratmil, den presterlige
tjenstemannen i regel knappt har tillräcklig sysselsättning med
mindre folkmängd än omkring 2000 invånare, sa kan det å andra
sidan sägas, att der i en landsförsamling folkmängden öfverstiger
3000 invånare, begynner behof inträda af den presterliga tjenstebördans
fördelning vare sig genom anställande af biträdande
prestman eller genom pastoratsdelning. Om denna sats är rigtig,
så inses det lätt, att den nuvarande kyrkliga indelningen i vårt
land i detta hänseende krafvel’ ganska betydande förändringar,
och att det i landet norr om Dalelfven gifves godt utrymme för
de tillgängliga presterliga krafter, som i landets mellersta och
södra delar ofta finna allt för otillräckliga verksamhetsområden.

Det kan icke heller bestridas, att den nuvarande anordningen
innebär en misshushållning med de för kyrkan i dess helhet
tillgängliga aflöningsmedel. I det stora flertalet af de
fall, der presterlig tjenst af komitén föreslagits till indragning,
visar det sig, att den öfverflödiga tjensten icke blott är för församlingen
onödigt betungande utan äfven för sin tillvaro förutsätter
större eller mindre tillskott af kronotionde, vederlagsspannmål,
hemmansarrenden och anslag från presterskapets löneregleringsfond.
Skola dessa tjänsters innehafvare förses med en efter tidens
fordringar afpassad anständig lön, kräfvas i de flesta fall betydligt
ökade bidrag från det allmännas sida. Af de genom komitén
till indragning föreslagna komministraturer och kyrkoherdebefattningar
förekomma ock de flesta uti den af komitén upprättade

ALLMÄN MOTIVERING.

XLVQ

tabell öfver det lägst aflönade presterskapet1), och om de föreslagna
indragningarna beslutas, skulle det af komitén beräknade behofvet
af nya tillskott till största delen försvinna. Men
det måste anses oegentligt att till upprätthållande af tjenstår,
Indika för församlings vård och gudstjenst äro mer eller mindre
obehöfliga, fortfarande använda sådana gemensamma aflöningsmedel,
som äro afsedda att fylla verkliga behof.

Oegentligheten af ett sådant förfarande framstår i så mycket
bjertare ljus, när det tillbörligt iakttages, att i hundratals vidsträckta
församlingar de presterliga krafterna icke på långt när
räcka till för den allra nödtorftigaste församlingsvård och gudstjenst,
och de tillgängliga afiöningsmedlen icke heller på långt
när förslå för upprättande af nya kyrkliga beställningar. Det
är för afhjelpande af sådana missförhållanden som kyrkans gemensamma
tillgångar böra företrädesvis användas, och det är vid
jemförelse med behofven på dessa håll som de på andra håll
umbärliga tjensternas obehöflighet framstår i sin rätta dager.

Dessa missförhållanden hafva blifvit särskild! framhållna
genom en af domkapitlet i Hernösand hos Kongl. Maj:t gjord
underdånig framställning af den 6 april 1898 rörande de kyrkliga
behofven i Hernösancls stift, hvilken framställning den 20
derpå följde maj till komitén öfverlemnats för att tagas i öfvervägande
i sammanhang med öfriga till komitén hänskj vitna frågor.
Med afseende å dessa behof erinrar domkapitlet, bland annat,
hurusom redan en allmän öfverblick öfver stiftets och de särskilda
församlingarnas ytvidd å ena sidan samt antalet presterliga
krafter och gudstjenstlokaler å den andra sidan visade, att
här förelåge en mycket betänklig brist. I fråga om de presterliga
beställningarna vore nemligen att märka, att på hvarje ordinarie
prestman komme i medeltal en folkmängd af omkring 3,000 personer
och en areal af mer än 10 gamla qvadratmil. Inom riket i
öfrigt torde icke finnas något stift, der så stor folkmängd komme
på hvarje ordinarie prestman, och inom Hernösands stift med
den i förhållande till andra stift ofta mångdubbla ytvidden för
hvarje församling borde naturligtvis ett långt mindre antal *)

*) Se komiténs tabeller, Ser. C: »Utredning rörande det lägst aflönade presterskapets
inkomster».

XLVIII

ALLMÄN MOTIVERING.

menniskor falla på hvarje prestman än inom andra stift, helst
skolväsendets ordnande och öfvervakande toge en betydlig del
af prestens tid och arbetskraft i anspråk. För att i det enskilda
kunna uppvisa det otillfredsställande i den närvarande
anordningen hade domkapitlet upprättat en tabell öfver de församlingar
inom stiftet, i hvilka behof förefunnes af delning samt
af nya presterliga tjenster, dervid domkapitlet emellertid tagit
hänsyn endast till sådana behof, som för närvarande eller under
den allra närmaste framtiden borde fyllas. Domkapitlet hade icke
heller stält sina anspråk så högt, att Hernösands stift skulle med
hänsyn till förutsättningarna för en tillfredsställande själavård
blifva alldeles likstäldt med de tätare befolkade trakterna af
riket, utan hade framhållit endast sådana behof, hvilkas fyllande
utgjorde förutsättning för en någorlunda ordentlig vård af de
särskilda församlingarna. Slutligen hemställer domkapitlet i
fråga om anskaffande af de för nybildningarnas genomförande
behöfliga medlen, att afkomsten af prestbordsskogarne inom Hernösands
stift måtte för sådant ändamål reserveras.

Af den i domkapitlets framställning omförmälda tabell inhemtas,
att 18 nya pastorat skulle bildas och i sammanhang dermed
komministers- eller kapellpredikantsbefattningar förvandlas till
kyrkoherdebefattningar, samt att dessutom omkring 60 nya biträdande
presterliga befattningar — komministraturer, kapellpredikantsbeställningar,
pastorats- eller pastorsadjunkturer — vore
för själavården behöfliga.

Hvad domkapitlet hemstält om förbehållande åt Hernösands
stift af de från stiftets prestbordsskogar inflytande skogsförsäljningsmedel
torde icke böra i detta sammanhang göras till föremål
för något yttrande af komitén, som emellertid fullständigt
delar domkapitlets mening derom, att en väsentlig förändring
af den kyrkliga organisationen inom stiftet är af största behof
påkallad och att de gemensamma tillgångar, som svenska kyrkan
till så stor del vunnit genom tillskott från Hernösands
stift, böra, i vida större utsträckning än för närvarande, användas
till förstärkande af detta stifts församlingsvärd. Komitén
bär till och med i det följande väckt förslag om nybildningar
inom stiftet utöfver de af domkapitlet angifna minimimått,
i det att, enligt komiténs förslag, derstädes skulle inrättas
30 nya kyrkoherdebeställningar, 53 nya komministraturer
och .15 ständiga pastorsadjunkturer, hvaremot, hufvudsakligen

ALLMÄN MOTIVERING.

XLIX

såsom en följd af de nya pastoratsbildningarna, skulle indragas
32 komministraturer och dermed likstälda tjenster.

De grundsatser som komitén sålunda tillämpat å Hernösands
stift har densamma dock äfven velat göra gällande beträffande
öfriga stift, der liknande förhållanden synts påkalla samma
förfarande. Så hafva förslag framstälts om delning af pastorat
och inrättande af

4	nya	kyrkoherdebefattningar	i	Upsala	stift
9	»	»	»	Linköpings	»
3	»		»	Skara	»
5	»		»	Strengnäs	»
8	»	»	»	Vesterås	»
6		»	»	Yexjö	»
9	»	»	»	Lunds	»
14	»	»	»	Göteborgs	»
1		»	»	Kalmar
22	»	»''	»	Karlstads	/>
10	»	»	»	Stockholms	stad,

eller, tillsammans med de nyssnämnda i Hernösands stift, 121
kyrkoherdebeställningar i hela riket.

Derjemte har komitén föreslagit inrättande af 176 komministersbeställningar,
dels alldeles nya, dels till ersättande af indragna
kapellpredikants-, brukspredikants- eller andra dylika
befattningar, samt — utöfver de 30 fall då till ersättning för indragen
komministratur förordats anställande af ständig adjunkt
- hemstält om förstärkande af de presterliga krafterna genom
ytterligare 96 ständiga adjunkturer.

Till dessa förslag har komitén fått ytterligare anledning uti
en kyrkomötets underdåniga skrifvelse af den 8 oktober 1898,
som till dess utlåtande öfverlemnats, och i hvilken kyrkomötet anhållit,
att komitén måtte erhålla en särskild anmodan att låta det
vara sig angeläget tillse, i hvad mån de uppväxande stora samhällena
vid industrianstalter, jernvägsstationer och dylika platser
kunde erhålla nödig andlig omvårdnad af prester, som vore för
eller vid dem särskildt anstälda. Denna kyrkomötets framställning
hade föranledts af en motion om ökad presterlig vård vid
stora industrianstalter och jernvägsstationer. Till stöd för
motionen anfördes, att den kyrkliga utvecklingen gent emot de
vid dylika platser ständigt uppväxande nya samhällena långt

L

ALLMÄN MOTIVERING.

ifrån gatt i jemnbredd med den sociala eller materiel; att dessa
samhällen på många ställen hunnit växa till att omfatta flera
tusental medlemmar, utan att något steg tagits till förökande
af de krafter, som skulle betjena dessa skarors religiösa och
kyrkliga behof; att undantag visserligen förekomme, i det att
genom åtskilliga fabriksegares eller bolags välvilja prester blifva
anstälda vid de af (jern beroende industrianstalter, men att
af det stora antal större industriel inrättningar, som vore verksamma
på landsbygden, högst ett tjugutal torde vara försedda
med tillräckliga presterliga krafter för sitt behof. Kyrkomötet,
som instämde häri, ansåg emellertid det ifrågavarande behofvet
jemväl förefinnas inom åtskilliga andra, af motionären icke omnämnda,
samhällen, såsom t. ex. hamnplatser och större på landsbygden
uppstående förstäder; hvarförutom kyrkomötet ansåg det
icke vara skäl att inskränka komiténs uppmärksamhet till nya
sådana samhällen, utan borde den fästas såväl å redan befintliga
dylika som äfven ä möjligheten deraf att i en framtid andra sådana
kunde uppkomma.

Hvad i kyrkomötets skrifvelse sålunda framhållits har synts
komitén vara förtjent af allt beaktande och har jemväl af komitén
iakttagits, icke blott på det sätt, att komitén, såsom bär
ofvan (sid. xxxix) blifvit närnndt, föreslagit, att komminister, som
nu har bostad vid kyrkan eller i kyrkoherdens närhet, må förflyttas
till någon aflägsnare del af moderförsamlingen i närheten
af ett bruk, en jernvägsstation, hamnplats o. s. v., utan äfven
på det sätt, att komitén tillstyrkt inrättandet af nya presterliga
tj enster, hvilkas innehafvare skulle egna särskild andlig omvårdnad
åt de i kyrkomötets skrifvelse afsedda samhällen. Dessutom
har komitén, på det att en tryggare och mera oberoende ställning,
än den som innehafves af de utaf bolag, fabriksegare in. fl,,
aflönade prester, skulle kunna beredas åt de själasörjare, som
hädanefter finge sin verksamhet vid ifrågavarande befolkningscentra,
i förekommande fall hemstält, att de för dylika platser
inrättade extraordinarie presterliga beställningar — med en i
allmänhet kort varaktighetstid — skola ersättas af ordinarie
t j enster.

De grundsatser, komitén sålunda trott sig böra uppställa
med afseende å förslagen till förändringar i den kyrkliga indel -

ALLMÄN MOTIVERING.

LI

ningen och organisationen, har komitén likväl icke velat tillerkänna
någon under alla förhållanden afgörande betydelse. Komitén
har tvärtom, såsom i det föregående blifvit antydt, sökt
taga all möjlig hänsyn till de inom ett visst stift eller inom en
viss ort rådande vanor och föreställningar samt med sina förslag
afsett endast sådana förändringar, som i de särskilda fallen kunde
för närvarande vara lämpliga och möjliga att genomföra. Enligt
komiténs mening skulle nemligen ett försök att t. ex. reglera
pastoraten i Skåne efter samma grunder som i Norrland vara
ett missgrepp samt innebära ett underkännande af häfdens betydelse,
hvilket antagligen skulle vara till men för det kyrkliga
lifvet inom förstnämnda provins. Men äfven i fall, då en förändring
enligt de för ett stift eller en ort eljest i regel tillämpade
principer skulle varit att förorda, har komitén understundom
ansett sig böra afstå från framställandet af ett förslag i en
viss rigtning, om någon särskild omständighet skulle gjort samma
förslag olämpligt. Så hafva t. ex. åtskilliga mindre pastorat af
komitén lemnats orubbade, derför att de, som det synts komitén,
icke utan olägenhet kunnat sammanslås med något annat pastorat,
likasom komitén icke alltid föreslagit indragning af komministratur
i en annexförsamling, ehuru pastoratet i sin helhet varit till
areal och folkmängd obetydligt, om nemligen duplikation kunnat
antagas medföra svårighet för kyrkoherden i anseende till allt
för stor väglängd mellan pastoratets kyrkor. Särskildt har komitén
— med några få undantag, förnämligast för Hernösands stift,
- underlåtit att föreslå sådan delning af pastorat, som, ehuru af
omständigheterna eljest påkallad, skulle medfört sönderbrytande af
en kommun med alla deraf följande olägenheter, utan i stället sökt
afhjelpa de rådande missförhållandena i kyrkligt hänseende genom
förslag om andra anordningar.

I några fall, då en reglering inom ett pastorat eller mellan
liera pastorat synts komitén kunna genomföras på olika sätt,
har i första hand framstälts det förslag, som enligt komiténs
åsigt mest förtj enade afseende, hvarefter tillagts ett förslag,
uppgjordt under den förutsättning att det förra förslaget icke
skulle vinna bifall. Detta senare förslag har kallats ersättningsförslag.

De af komitén i de särskilda förslagen meddelade uppgifter
angående folkmängden inom de församlingar, som utgöra föremål
för samma förslag, äro, likasom uppgifterna angående areal,

ALLMÄN MOTIVERING.

ur

hemtade från komiténs tabeller, ser. A tab. 5, och afse förhållandena
den 31 december 1890. Ehuru invånareantalet efter den
tiden, särskildt inom städerna, ofta högst betydligt förändrats,
har komitén likväl icke, utom för Stockholm och Göteborg, tagit
hänsyn till dessa förändringar, enär komitén i öfrigt grundat
sina utredningar och förslag på de förhållanden, som gälde ecklesiastikåret
1896—97. Dock har komitén, i den mån kännedom
derom af officiela eller eljest tillgängliga handlingar kunnat vinnas,
meddelat efter berörda ecklesiastikår inträffade förändringar
i den kyrkliga indelningen och organisationen.

Genomförandet af komiténs förslag — när dessa icke afse
blott den enkla åtgärden att indraga en komministratur — kommer
naturligen att i de flesta fall medföra en icke oväsentlig
rubbning i bestående förhållanden inom ett pastorat eller mellan
flera sådana. Mången gång kan förändringen visserligen inskränka
sig till utbyte eller försäljning af ett boställe samt anskaffande
af en annan egendom, belägen å en trakt, dit enligt
komiténs förslag bostaden för vederbörande presterlige tj ensteman
bör förläggas. Men frågan blir mer invecklad, när t. ex. delning
af ett pastorat skall företagas och uppgörelse mellan de i
det gamla pastoratet qvarvarande och de till det nya öfverflyttade
medlemmarne skall ske i afseende å hittillsvarande gemensamma
inrättningar och ekonomiska angelägenheter. I samma mån
olägenheterna af det förutvarande tillståndet utöfvat sitt tryck
på ett större antal af invånarne i det odelade pastoratet och
behofvet af delning således gjort sig allmännare känbart, skola
tilläfventyrs uppkommande tvistigheter varda lättare utjemnade.
Komitén har emellertid icke ansett sig böra söka framställa förslag
till de åtgärder och föreskrifter, som med anledning af en
förändring i någon rigtning hunna i allmänhet erfordras, enär de
af komitén gjorda framställningar innefatta ämnen, som för myndigheterna
ingalunda äro obekanta, samt de nästan i oändlighet
vexlande omständigheter, hvilka stå i samband med de olika regleringsförslagen,
i det hela undandraga sig hvarje reglementerande.
De myndigheter, som komma att yttra sig öfver dessa förslag,
skola helt visst, efter det parter och öfriga intresserade
blifvit hörda, utan några vägledande anvisningar föreslå de närmare
bestämmelser, som i hvarje särskildt fall lämpligast böra
förbindas med en ifrågasatt reglering.

ALLMÄN MOTIVERING.

Lill

Frågan om sammanbygnad af kyrkor (se sid. xn) kunde dock,
med hänsyn dertill att riksdagen i sin ofvanberörda skrifvelse
den 5 maj 1897 framhållit denna fråga såsom beaktansvärd vid
en blifvande utredning för uppgörande af förslag till ny lönereglering
för presterskapet, anses böra af komitén upptagas till
skärskådande, på det att en dylik åtgärd, om den befunnes lämplig,
skulle varda särskildt anbefald till efterföljd. Vissa af
komiténs förslag — de nemligen som vid sammanslagning af
pastorat medföra, att en prest skulle få till uppgift att hvarje
söndag förrätta gudstjenst i tre kyrkor, —- skulle ock hafva
föranledt komitén att för afhjelpande af den med en så omfattande
predikoskyldighet förbundna svårighet föreslå sammanbyggnad
af kyrkor för några af de till det nybildade pastoratet
hörande församlingar. Men komitén har ansett, att det borde
öfverlemnas åt de särskilda församlingarnas fullkomligt fria afgörande,
om och när de vilja förena sig om en gemensam kyrka,
samt för undanrödjande af de med det s. k. trekyrkosystemet
förenade olägenheter föreslagit, att, intill dess öfverenskommelse
om en dylik förening kunnat tillvägabringas, kyrkoherden i vederbörande
pastorat skulle förpligtas hålla ständig adjunkt.

Understundom har komitén, beträffande vissa större församlingar,
väl icke funnit under nuvarande förhållanden lämpligt
föreslå utbrytning af en del af dessa till eget pastorat, men dock
ansett det ur synpunkten af en tillfredsställande själavård vara
af behofvet påkalladt, att särskild prest anstäldes för någon aflägsna^
del af församlingen eller för något större befolkningscentrum
inom densamma. I sammanhang dermed har komitén
vanligen föreslagit, att det sålunda åsyftade området af församlingen
skulle afskiljas till ett Icapellag. Då nemligen, med hänsyn
till grunderna i nådiga förordningen angående kyrkoböckers
förande den 6 augusti 1894, de i nådiga cirkuläret angående de
pastorala göromålens fördelning mellan kyrkoherde och annexeller
kapellförsamlings presterskap den 29 januari 1869 gifna
bestämmelser torde böra så förstås, att kyrkobokföringen skall
utföras för församling i dess helhet af dess eget presterskap,
har komitén, på det att sådan del af eu församling, för hvilken
en särskild prest varder tillsatt, må komma i åtnjutande jemväl
af den förmån särskild kyrkobokföring medför, ansett sig böra
framhålla vigten af att ifrågavarande församlingsdel kommer
att utgöra ett kapellag (se sid. xiv).

LIV

ALLMÄN MOTIVERING.

Slutligen har komitén, till upplysning om åtskilliga med
den kyrkliga indelningen och organisationen i vårt land förbundna
omständigheter, ansett sig böra bifoga, utom de å sid.
xxx, xxxv, xxxvi, xliii och xliv införda tabeller n:ris 1— 5, ytterligare
sex, nemligen:

tabell n:o 6, innefattande sammandrag stiftsvis af vissa uppgifter
beträffande den kyrkliga indelningen och organisationen
under ecklesiastikåret 1896—97, i enlighet med komiténs tabeller,
ser. A, n:is 4 och 5;

tabell n:o 7, innefattande sammandrag stiftsvis af vissa uppgifter
beträffande den kyrkliga indelningen och organisationen,
uppgjord under antagande att de af Kong!. Maj:t beslutade
äfvensom de af komitén föreslagna ändringar i berörda hänseenden
vore genomförda;

tabell n:o 8, innefattande en under samma antagande gjord
gruppering af pastoraten på landsbygden efter folkmängdens
storlek;

tabell n:o 9, innefattande en under samma antagande gjord
gruppering af pastoraten på landsbygden efter den folkmängd
som belöper å hvarje ordinarie presterlig tjenst;

tabell n:o 10, innefattande en under samma antagande gjord
gruppering af stads- samt blandade stads- och landspastorat efter
den folkmängd som belöper å hvarje ordinarie presterlig tjenst;
samt

tabell n:o 11, innefattande en under samma antagande gjord
gruppering af pastoi’aten på landsbygden efter arealens storlek.

Tabell n:o 6

innefattande sammandrag stiftsvis af vissa uppgifter beträffande, den kyrkliga indelningen och organisa tionen

under ecklesiastikåret 1896-97, i enlighet med komitens tabeller ser. A, n:is a och 5 ).

11.	12.	13.	14.	15.	16. ''	17.
Antal piaster.	På hvarje prest belöpa	På hvarje pasto-rat belöpa
Kyrko- her- dar.	Kom-mini-strar m. fl.	Summa.	antal invå- nare.	qv.-km. land.	antal invå- nare.	qv.-km. land. |
169	122	291	1,681	103-60	2,895	178-38
149	116	265	1,499	64-48	2,666	114-69
124	116	240	1,469	50-35	2,844	97-50
105	82	187	1,729	65''17	3,050	114-96
105	73	178	2,146	204-7!)	3,637	347-17
96	100	196	1.612	86-79	3,291	177-20!
238	34	272	2,718	- 50 03	3,109	58-12
no	87	197	2,805	73-17	5,033	13102
45	35	80	1,720	70-46	3,057	125-25
60	78	138	2,493	161-05	5,715	368*45
113	81	194	2,995	1,158-78	5,142	1,989-42
44	6	50	1,041	62-33	1,182	70-83
8	25	33	7,972	0-96	32,886	3-94
1,3664)	955	2,321	2,125	175-88	3,007	299-13
159	109	268	1,522	110-15	2,565	185-67
138	97	235	1,296	69-14	2,207	118-25
114	100	214	1,330	52-03	2,508	98-1-2
95	70	165	1,526	69-26	2,622	119-04
96	55	151	2,037	228-42	3,204	359-29
93	95	188	1,492	89''19	3.016	180-3(1
222	13	235	2,393	56-56	2,533	59-87
95	70	165	2,322	83-12	4,034	144-36
42	31	73	1,541	72-85	2,678	126-62
56	73	129	2,411	165-83	5,510	379-05
104	70	174	2,787	1,257-13	4,662	2,103-27
43	4	47	937	65‘55	1,025	71-64
1,257	787	2,044	] 1,827	193 29	2,968	314-06

1.	2.	3.	4- 1	5. |	fi.	7-	8.	9-	10.
				Antal pastorat	bestående af
	Antal	Anta]
Stift.	kon-	pasto-		1 för- j	2 för-	3 för-	4 för-	5 för-	6 för-
	trakt.	rat.	lingar.	sand. |	samt.	sa ml.	saml.	saml.	sand.
Hela riket. Upsala......	28	169	245	101	63	3	1	i	_
Linköpings . . . .	21 16	149 124	213 372	90 15	54 2) 27	5 42	26	10	4
Strengnäs.....	16	106	170	51	47	.7	1	—	—
	16	105	129	83	20	2	—	—	—
	12	96	185	28	47	21	—	—	—
	24	238	436	48	183	7	—	—	—
Göteborgs.....	14	no	268	19	o) 46	29	10	5	1
	7	45	69	23	20	2	9	—	—
	12	60	136	23	17	7	3	1
Hernösands . . . .	15	113	178	73	23	10	Ii	1	—
Visby......	3	44	93	3	33	8	—	—
Stockholms stad . .	—	8	8	8	—	—
Summa	184	4,367*)	2,502	565	580	143	53	20	0
Landspastorat. Upsala..... Linköpings . . .	28	159	228	97	58	2	1	1	—
21	138	191	87	49	2	24	—	—
16	114	338	13	26	40	9	2
	16	96	147	49	44	2	.1	—	—
	16	96	no	82	14	—	—	—	—
Vexjö.....	12	93	178	28	45	20	—	—	—
24	222	408	42	174	6	—	—	i
Göteborgs ....	14	95	243	11	43	25	10	5
	7	42	64	22	18	2	9	—	—
	12	56	i 127	23	13	7	3	1
Hernösands . . .	15	104	163	68	20	10	5	1	—
! Visby.....	3	43	91	3	32	8	—	—	—
Summa	184	1,258	2,288	1 525	536	124	50	i W	4

ej äro territoriela.

1) Härvid afses dock icke Karlskrona amiraiitetsiorsamnng och wjmjuuibb

2) Häri ingår Amnehärads pastorat, hvars annexförsamling Södra Rada raknas till Karlstads stift.

?> i pastorat åt Stronga* stift tutare

uppehälles åt vice pastor.

ALLMÄN MOTIVERING.

Tabell n:r 7

innefattande sammandrag stiftsvis af vissa uppgifter beträffande den kyrkliga indelningen och organisationen,
uppgjord under antagande att de af Kongl. Maj.-t beslutade äfvensom de af komitén före,
=_ slagna ändringar i berörda hänseenden vore genomförda.

Stift.

Hela riket.

Upsala
Linköpings
Skara. .

Strengnäs
Vesterås
Vexjö
Lunds .

Göteborgs
Kalmar . .
Karlstads .
Hernösnnds
Visby . .
Stockholms stad

Summa

Landspastorat.

Upsala . .

Linköpings
Skara
Strengnäs
Vesterås
Vexjö
Lunds .

Göteborgs
Kalmar .

Karlstads
Hernösands
Visby . .

1 2-	3. 1 4.	! 5.	1 6.	7.	1 8-	! 9-	10.	il. |	12.	| 13.	14.	15.	IG.	17.	1 18.
! Antal i kon-trakt.			Antal pastorat bestående af	Antal	prester.	På hvarje prest belöpa	På hvarje pasto-rat belöpa
Antal pasto- rat.	Antal försam- lingar.	1 församl.	2 församl.	Cd Öl p	4 församl.	5 församl.	6 församl.	Kyrko- herdar.	Kommini- strar m. tl.	Ständiga adjunkter.	Summa.	j an tal invåna- re (1896 års | folkmängd).	1 qv.-km. land.	antal inv.	qv.-km. land.
28	162	247	87	68	5	1 i	i		! 162	67	18	247	1,981	122 05	3,020	18609
21	142	214	82	49	10	i	—	—	j 142	49	14	205	1,938	83-3G	2,797	120-34
16	123	372	17	23	41	27	12	3	123	67	3	193	1,827	62-64	2,867	9829
16	in	j 170	59	46	5	1	—	—	in	43	5	159	2,034	76-64	2,913	109-78
16	104	132	78	24	2		—		104	63	5	172	2,220	211-93	3.672	350-50
12	102	185	36	49	17	—	—		102	62	14	178	1,775	95-57	3,097	166-77
24	233	439	59	152	12	10	—	—	2331	64	15	312	2,371	44-33	3,175	59’37
14	123	1 274	32	48	31	8	3	1	123	87	7	217	2,551	66-42	4,501	117-17
7	39	71	13	20	6	—	—	—	39	23	3	65	2,1.17	86''71	3,528	144-52
12	83	137	45	27	6	5	—	—	831	63	9	155	2,212	142-63	4432	266-35
17	148	191	113	28	6	l		_	148!	108	15	271	2.144	829-53	3,926	1,518-95
	33	93	1	12	15	2	3	—	33	6	2	41	1,269	76-01	1,577	94-44
	18	18	18	—					18|	21	16	55	4,783	0‘57	14;616	1-75
ISO	1,421	2,543	040	546	156	56	19	4	1,421	723	126	2,270	2,172	180-14	3,470	287-76
28	151	229	82	63	4	1	1	_	151	55	16	222	1,837	132-98	2,701	195-50
21	130	194	75	47	7	1	—	—	130	37	9	176	1,762	93-82	2,386	127-02
16	113	344	13	22	40	25	11	2	113	54	2	169	1,743	67-95	2^606	101-62
16	102	152	56	43	2	1	—	—	102	34	4	140	1,897	83-69	2,604	114-87
16	95	116	75	19	1	—	—	—	95	51	4	150	2,105	232-64;	3,324	367-33
12	98	178	35	46	17	—	—	—	98	57	12	167	1,680	100-41	2^863	171-10
24	214	414	46	146	12	10	—	—	214	40	13	267	2,162	51-12	2*697	63-77
14	100	243	15	44	29	8	3	1	100	67	5	172	2,211	81-08	3,804	139-46
7	36	65	12	19	5	--i	1	—	36	20	2	58	2,011	95-72!	3*240	154-22
12	79	129	45	23	6	5 I		—	79!	58	7	144;	2,152	147-71	3,923	269-24
17	139	180	106	26 ;	6	1|	— I	—	139	98	15 |	252 i	2,062	893-86!	3,775	1,636*55
3 j	32	91 |	1 1	11	15	2|		—!	321	4 ;	2	38 1	1,159	81-07	1,377	96-27
ISO I	1,289 |	2,335 J	561 i	509 j	144 |	54 |	18 |	3	1,2S9;	575 j	91 |	1,955 |	1.955! 205-411	2,9671	311 79

ALLMÄN MOTIVERING.

Tabell 11:0 8

utvisande — under antagande att de af Kongl. Maj:t beslutade äfvensom de af homitén föreslagna

ändringar i den kyrkliga indelningen vore genomförda, — antalet pastorat på landsbygden, hvillcas

folkmängd (beräknad för år 1896) utgör:

1.	2-	3.	i.	5.	G.	7-	8.	9.	10.	11.	j 12.	13.	14.	15.	16.	17.	18.	19.
Stift.	T. o. m. 1,000 personer.	1,001 t. o. m. 1,200 pers.	1,201 t. o. m. 1,500 pers.	1,501 t. o. m. 1,800 pers.	1,801 t. o. m. 2,000 pers.	2,001 t. o. in. 2,500 pers.	2,501 t. o. in. 3,000 pers.	3,001 t. o. m. 3,500 pers.	3,501 t. o. m. 4,000 pers.	4,001 t. o. m. 5,000 pers.	5,001 t. o. m. 6,000 pers.	6,001 t. o. m. 7,000 pers.	7,001 t, o. m. 8,000 pers.	8,001 t. o. in. 9,000 pers.	9,001 t. o. m. 10,000 pers.	Öfver 10,000 personer.	Ännu icke känd folkm.	Summa lands-pastorat.
L andspastorat. Upsala.....	6	19	20	21	12	19	8	8	12	9	4	4	i	3	o o	i	i	151
Linköpings ....	i	1	25	19	15	26	13	8	6	7	3	3	—	—	—	—	3	130
Skara ......	2	3	10	20	7	23	15	15	3	7	7	—	—	1	—	—	—	113
Strengnäs ....	4	5	7	16	11	16	12	13	6	4	3	3	i	1	—	—	—	102
Vest erås.....	1	4	8	11	8	16	9	6	2	10	5	2	2	3	—	3	5	95
Vexjö......	2	2	5	9	10	16	10	16	10	10	5	i	—	—	—	—	2	98
Lunds ......	3	9	26	22	25	37	27	19	20	11	5	6	1	—	2	1		214
Göteborgs ....	1	1	—	3	4	18	10	18	13	12	7	4	—	4	2	1	2	100
Kalmar.....	—	1	3	5	5	4	3	4	—	5	3	1	—	2	—	—	—	36
Karlstads ....	—	—	2	3	5	7	12	12	8	8	10	6	2	—	1	1	2	79
Hernösand8 ....	1	3	5	4	5	22	15	12	10	20	10	3	6	3	1	1	18	139
Visby......	6	7	7	10	1	1	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	32
Summa	27	55	118	143	108	205	134	131	no	103	62	33	13	17	i)	8	33	1,289

ALLMÄN MOTIVERING. LVU

Tabell n:o 9

utvisande — änder antagande att de af Kongl. Maj:t beslutade äfvensom de af Jcomitén föreslagna
ändringar i den kyrkliga indelningen och organisationen vore genomförda — antalet pastorat på landsbygden.
, i hvilka folkmängden (beräknad för år 1896) på hvarje ordinarie presterlig tjenst utgör:

1.	2.	3.	4.	5.	6.	7.	8.	9.	10.	il.	12.	13.	14.	15.	16.	17.
Stift.	T. o. m. 600 personer.	601 t. o. in. 1,000 pers.	1,001 t. o. m. 1,200 pers.	] 1,201 t. o. in. 1,500 pers.	i 1,501 t. o. m. 1,800 pers.	1,801 t. o. m. 2,000 pers.	2,001 t. o. m. 2,300 pers.	2,301 t. o. m. 2,500 pers.	tO to Öl o o1-1 1? Cfc _ ■ E3	2,701 t. o. in. 3,000 pers.	3,001 t. o. in. 4,000 pers.	4,001 t. o. in. 5,000 pers.	5,001 t. o. in. 6,000 pers.	Öfver 6,000 personer.	Ännu icke känd folkm.	Summa lands-pastorat.
Laiulspastorat.
Upsala...........	—	12	23	22	29	19	16	10	4	6	9	—	—	—	i	151
Linköpings.........	—	4	6	32	29	16	18	10	3	6	3	-	—	—	3	130
Skara ...........	—	4	9	22	32	10	20	3	5	7	1	—	—	—	—	113
Strengnäs..........	—	8	5	13	22	15	13	7	6	4	9	-	—	—	—	102
Vesterås..........	—	3	6	12	16	11	11	13	2	8	7	i	—	—	5	95
Vexjö...........	—	6	9	15	28	14	12	4	4	3	1	—	—	—	2	98
Lunds ...........	3	6	17	30	24	31	22	13	10	16	38	6	—	-	—	214
Göteborgs..........	1	1	4	5	16	10	17	11	6	8	17	2	—	—	2	100
Kalmar...........	—	—	1	5	9	«	9	2	2	1	1		—	—	—	36
Karlstads..........	—	—	1	5	16	16	13	3	5	5	13	—	—		2	79
Hernösands.........	—	3	7	38	19	11	26	13	5	12	6	1	—	—	18	139
Visby...........	—	11	7	8	6	—										32
Summa	2	58	95	187	246	159	177	89	52	76	105	10		—	33	1,289

LVIII ALLMÄN MOTIVERING.

Tabell n:o 10

utvisande — under antagande att de af Kongl. Maj:t beslutade äfvensom, de af komitén föreslagna änd ringar

i den kyrkliga indelningen och organisationen vore genomförda — antalet stads- samt blandade stads och

landspastorat, i hvilka folkmängden (beräknad för år 1896)på hvarje ordinariepresterlig tjenst utgör:

1.	2.	3.	4.	5.	6.	7.	8.	9.	10.	11.	12.	13.	14.	15.	16.	17.
Stift.	T. o. m. 600 personer.	601 t. o. m. 1,000 pers.	1,001 t. o. m. 1,200 pers.	1,201 t. o. m. 1,500 pers.	MQI g g o ■s ? <-i '' B	1,801 t. o. m. 2,000 pers.	2,001 t. o. m. 2,300 pers.	2,301 t. o. m. 2,500 pers.	2,501 t. o. m. 2,700 pers. .	2,701 t. o. m. 3,000 pers.	3,001 t. o. in. 4,000 pers.	4,001 t. o. in. 5,000 pers.	5,001 t. o. in. 6,000 pers.	Öfver 6,000 personer.	Ännu icke känd folkm.	Summa pasto- rat.
Stadspastorat. Upsala............									i			2	i		i	5
Linköpings..........	—	—	—	—	—	i	—	—	—	—	5	1	—	—	—	7
Skara............	—	—	—	—	2	—	—	—	i	i	—	—	—	—	—	4
Strengnäs..........	—	—	—	—	1	—	—	—	—	—	1	1	i	—	—	4
Vesterås...........										2	1	—	—	—	—	3
1 Vexjö............	—	—	—	_	—	__	—	_	_	_	_	1	_	_	_	1
Lunds ............	—	i	—	—	—	i	—	i	—	1	3	7	—	—	—	14
1 Göteborgs..........	—	—	—	—	1	—	—	—	—	2	5	8	i	—	—	17
Kalmar...........	—									1	—	—		—	—	1
! Karlstads...........	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—		—	—	—
Hernösands..........	—	—	—	—	1	—	i	i	i	1	1	1	_	—	—	7
V isby............	—											—	— ■	—	—	- «
Stockholms stad........	—	—	—	—	—	—	—	—	—	1	-	12	3	2	—	18
Summa Ulan dåde stads- ocli lands-pastorat. Upsala............		i	2		5 2	2 1	i	2 1	3	9	10	33	0	2	i	81 0
Linköpings..........	—	—	—	i	2	—	—	i	—	—	1	—	—	—	—	5
Skara............	—	—	1	—	1	—	—	—	1	2	—	1	—	—	—	6
Strengnäs..........	—	—	—	2	2	—	—	—	—	—	1	—	—	—	—	5
Vesterås...........	—	—	—	_	—	1	—	i	1	—	2	—	—	—	i	6
Vexjö............	—	—	—	—	—	1	—	—	—	—	2	—	—	—	—	3
Lunds ............	—	—	—	—	—	—	—	2	—	2	_	1	—	—.	_	5
Göteborgs..........	—	—	—	—	2	1	—	—	—	—	2	1	—	—	—	6
Kalmar . .........	—	—	—	1	—	- .	. —	—	—	—	—	1	—	—	—	2
Karlstads..........	—	—	—	—	-	—	i	—	—	2	1	—	_	—	_	4
Hernösands..........	—	—	—	—		—	i	—	_	—	—	_	—	_	i	2
Visby............	—	—	—	—	—	—	—	—	1	—	—	—	—	—	—	1
Summa	- |	—	3	4	9	4	2	5	B !	C	9	4	—	—	2	51

ALLMÄN MOTIVERING. LIX

Tabell n:o 11

c

utvisande — under antagande att de af Kongl. Maj:t beslutade äfvensom de af komitén föreslagna

ändringar i den kyrkliga indelningen vore genomförda — antalet pastorat på landsbygden, hvilkas

areal land utgör:

1-	2.	3.	4.	5.	6.	7.	8.	9.	10.	11.	12.	13.	it.	15.	IG.
Stift.	o	51 t. c 100 qv.	Mi l-i 8S jo «*• <	201 t. < 300 qv.	82 <	401 t. < 500 qv.	501 t. . 1,000 q\	1,001 t. 1,500 qi	M ^ §8 h-	2,001 t. 3,000 qi	P1 03 18	5,001 t. 10,000 qi	Q: .	?r k * S*B 2- S	p D O. C/2 ® C p 3
	'' s	9? '' 3 3	yr * 3 3	yr • 3 3	771 * 3 g	sr • 3 g ■	•7 • Tf - 3 P	• ’ ? yr m 3 ?	3 P	•, C rr L	•j* 0 yr *s	7 ° yr a s 3 . •	• s O	» ® p ?r r-1 n	O p P
Landspastorat.
Upsala......	19	47	43	13	12	5	6	3	—	—	—	—	—	3	151
Linköpings.....	18	41	45	18	5									3	130
Skara .......	17	56	29	8	3	—	—	—	—	—	—	—	—	—	113
Strengnäs.....	7	44	42	7	2	—	—	—	—		—	—	-		102
Yes terås......	6	18	22	8	7	6	7	2	1	i	—	—	—	17	95
Vexjö.......	4	14	51	20	4	2	1	—	—	—	—	—	—	2	98
Lunds .......	115	65	23	8	1									2	214
Göteborgs.....	7	29	43	12	6	—	—	—	—	—	—	—		3	100
Kalmar......	1	15	12	4	3	1							—		36
Karlstads.....	—	4	32	19	12	2	8		—	—	—	—	—	2	79
Hernösands ....	1	3	8	14	8	10	24	13	8	10	6	4	4	26	139
Visby.......	—	17	15											-	32
Summa	195	353	365	131	03	26	46	18	9	n	6	4	4	58 1,289

ALLMÄN MOTIVERING.

I. UPSALA ERKESTIFT.

1

Förslag beträffande den kyrkliga indelningen och
organisationen.

I. Upsala erkestift.

1. Domprosteriet.

1. Heliga Trefaldighets pastorat.

I detta pastorat, som utgör prebende till en af de teologie
professorerna vid Upsala universitet, är utom kyrkoherden anstäld
komminister.

Enär folkmängden uppgår till endast 1,218 personer samt
arealen utgör blott 38.96 □ km., får komitén, under förutsättning
att pastoratet upphör att vara prebende och kyrkoherden
således odeladt kan egna detsamma sina krafter, föreslå,
att komministerstjensten indrages.

2. Vaksala kontrakt.

2. Yaksala pastorat.

Enär folkmängden i detta pastorat, hvarest finnas anstälda
kyrkoherde och komminister, uppgår till endast 1,114 personer
på eu areal af allenast 47.16 □ km. och svårighet alltså icke
möter för en prest att fullgöra allt presterligt arbete derstädes,
får komitén, under förutsättning att pastoratet, som nu är
prebende till en teologie professor vid Upsala universitet, befrias
från denna sin prebendeegenskap, föreslå,

att komministerstjensten indrages.

1

I

2

I. UPSALA ERKESTIFT.

3. Danmarks pastorat.

Pastoratet är för närvarande prebende till en af de teologie
professorerna vid Upsala universitet och har en folkmängd af
1,046 personer på en areal af 53.91 □ km. I pastoratet är utom
kyrkoherden äfven komminister anstäld.

Med hänsyn till denna ringa folkmängd och areal får komitén,
under förutsättning att pastoratet frigöres från sin prebendeegenskap
och blifvande kyrkoherde således kan ständigt
hafva sin bostad inom pastoratet och varder oförhindrad att
odeladt egna detsamma sina krafter, föreslå,

att komministerstj ensten indrages.

4. Gamla Upsala pastorat.

Under förutsättning att detta pastorat, som för närvarande
utgör prebende till en teologie professor vid Upsala universitet,
och hvarest utom kyrkoherden är anstäld komminister, befrias
från sin prebendeegenskap och blifvande kyrkoherde således kan
odeladt egna pastoratet sina krafter, får komitén, med hänsyn
dertill att pastoratets folkmängd uppgår till allenast 1,019 personer
och arealen utgör blott 33.37 n km., föreslå,
att komministerstj ensten indrages.

5. Lagga pastorat.

Pastoratet, i hvilket äro anstälda kyrkoherde och komminister,
utgöres af två församlingar, Lagga med en folkmängd af
779 personer och en areal af 44.65 □ km. samt Östuna med 832
invånare på ett område af 47.30 □ km. Pastoratets hela folkmängd
uppgår således till icke mer än 1,611 invånare och arealen
till blott 91.95 □ km.

Med hänsyn till folkmängdens och arealens ringhet samt då,
vid det förhållande att afståndet mellan kyrkorna utgör endast
omkring 6 km., någon svårighet icke lärer möta för gudstjensts
förrättande hvarje söndag i båda kyrkorna af en och samma

I

I. UPSALA ERKESTIFT.

3

prest, får komitén, helst pastoratets båda prester äro bosatta i
Lagga, föreslå,

att komministerstjensten indrages.

6. Rasbo pastorat.

I detta pastorat, som består af två församlingar, Rasbo med
2,036 invånare på en areal af 114.81 □ km. och Rasbo-Kil med
en folkmängd af 750 personer på ett område af 75.13 □ km.,
äro anstälda kyrkoherde och komminister, den senare bosatt i
Rasbo-Kil, för hvilken församling han jemväl förer ministerialböckerna.

Ehuru folkmängden i pastoratet synes vara stadd i tillväxt,
torde likväl nämnvärda svårigheter icke möta för en prest att
fullgöra allt presterligt arbete i det icke så synnerligen folkrika
och vidsträckta pastoratet, helst det till endast omkring
7.5 km. uppgående afståndet mellan pastoratets kyrkor icke kan
anses utgöra hinder för en och samma prest att hvarje söndag
predika i båda kyrkorna, hvarför komitén, i betraktande
jemväl deraf att aflöningen till komministern på grund af gällande
lönereglering uppgår till allenast omkring 1,300 kronor
och för dess uppbringande till skäligt belopp alltså erfordras ett
icke obetydligt tillskott, föreslår,

att komministerstjensten indrages.

3. Närdinglmndra kontrakt.

7. Almunge pastorat.

I detta af endast en församling bestående pastorat, hvarest
äro anstälda kyrkoherde och komminister, uppgår folkmängden
till 2,255 personer och arealen till 166.17 □ km.

Då folkmängds- och arealförhållandena icke torde bereda
nämnvärda svårigheter för en prest att fullgöra allt presterligt
arbete inom pastoratet, föreslår komitén,

att komministerstjensten indrages.

4

I. UPSALA ERKESTIFT.

8. Knutby pastorat.

Pastoratet består af två församlingar, Knutby med 1,662 invånare
på en areal af 133.61 □ km. och Faringe med 852 invånare
på en areal af 63.99 □ km. I pastoratet äro anstälda
kyrkoherde och komminister, den senare bosatt i Faringe.

Som nämnvärda svårigheter icke torde möta för en prest
att fullgöra allt presterligt arbete i det icke alltför folkrika
pastoratet, der det till omkring 8.5 km. uppgående afståndet
mellan kyrkorna medgifver gudstjensts förrättande hvarje söndag
i båda kyrkorna af en och samma prest, får komitén, i
betraktande jemväl deraf att för uppbringande till skäligt belopp
af komministerns aflöning, som enligt gällande, ehuru ännu
icke tillämpad, lönereglering skulle i församlingsafgifter och
behållen boställsafkastning utgöra allenast omkring 1,350 kronor,
erfordras ett betydligt tillskott, föreslå,

att komministerstjensten indrages.

9. Edebo pastorat.

I detta pastorat, som består af endast en församling och
hvarest äro anstälda både kyrkoherde och komminister, uppgår
folkmängden till 2,172 personer och arealen till 133.88 □ km.

Då en prest torde utan svårighet kunna fullgöra allt presterligt
arbete inom pastoratet, föreslår komitén,

att komministerstjensten indrages.

10. Häfverö pastorat.

Detta pastorat består af två församlingar, Häfverö med
2,639 invånare på en areal af 142.59 □ km. och Singö med en
folkmängd af 662 personer på ett område af 33.87 [j km. I
pastoratet äro anstälda tre ordinarie prester, af h vilka kyrkoherden
och en komminister bo i Häfverö samt en komminister
i Singö.

Enär Häfverö pastorat icke är folkrikare eller vidsträcktare,
än att den presterliga tjenstgöringen derstädes torde kunna
utan synnerlig svårighet på ett tillfredsställande sätt uppehållas
af endast två prester, får komitén, som anser den omständighet,

I. UPSALA ERKESTIFT.

5

att Singö församling utgöres af öar i skärgården på ganska
långt afstånd från Häfverö kyrka, böra medföra, att komministerstjensten
i Singö bibehålles, föreslå,

att den komministerstjenst, hvars innehafvare
är bosatt inom Häfverö församling, indrages.

4. Olands och Frösåkers kontrakt.

11. Börstils pastorat.

Pastoratet består af två församlingar, Borsta med 3,855 invånare
och en areal af 212.03 □ km. samt Östhammar med 743
invånare. Presterskapet utgöres af kyrkoherde och två komministrar,
af hvilka senare den ene jemte kyrkoherden bor vid Börstils
kyrka samt den andre i Östhammar.

Med hänsyn till såväl Börstils församlings folkrikhet och
vidsträckthet som särskildt den omständigheten att kyrkoherden
och Börstils församlings komminister båda äro bosatta vid kyrkan
i församlingens sydvestra hörn, anser komitén, att församlingsvården
i Börstil skulle komma att främjas genom komministersbostadens
förläggande till annan del af församlingen. JDen del,
som därvid torde böra ifrågakomma, synes vara den folkrika
s. k. Söderön. Enär från denna och angränsande öar i skärgården
vägen till kyrkan och pastorsexpeditionen nu är afsevärdt
lång, skulle det sannolikt lända till förmån för dervarande befolkning,
om af ifrågavarande församlingsdel bildades ett kapellag,
för hvilket komministern finge i uppdrag att jemväl föra
ministerialböckerna. Komitén föreslår derför,

att bostaden för komministern i Börstils
församling förlägges till annan del af församlingen,
hvarvid den så kallade Söderön lämpligast
torde böra ifrågakomma.

6

I. UPSALA ERKESTIFT.

12. Alunda pastorat.

Pastoratet består af två församlingar, Alunda med 2,953 invånare
på en areal af 146.32 □ km. och Morkarla med en folkmängd
af 1,015 personer pa ett område af 90.56 □ km. I pastoratet
äro anstälda tre ordinarie prester, af hvilka kyrkoherden
och en komminister bo i Alunda samt en komminister i Morkarla.

Enär Alunda pastorat icke är folkrikare eller vidsträcktare,
än att den presterliga tjenstgöringen derstädes torde kunna
utan synnerlig svårighet på ett tillfredsställande sätt uppehållas
af endast två prester, får komitén, som anser, att kömministerstjensten
i Morkarla bör bibehållas, föreslå,

att den komministerstjenst, hvars innehafvare
är bosatt inom Alunda församling,, indrages.

13. Tima pastorat.

I detta pastorat, som består af två församlingar, Tima med
1,124 invånare på en areal af 55.48 □ km. och Stafby med en
folkmängd af 953 personer på ett område af 65.44 □ km., äro
anstälda kyrkoherde och komminister, båda bosatta i Tuna.

Som den presterliga tjenstgöringen i detta icke synnerligen
folkrika eller vidsträckta pastorat utan afsevärda svårigheter
torde kunna på ett tillfredsställande sätt uppehållas af en
prest, helst det till omkring 8 km. uppgående afståndet mellan
pastoratets kyrkor medgifver gudstjensts förrättande hvarje
söndag i båda kyrkorna af en och samma prest, får komitén,
i betraktande jemväl deraf att för uppbringande till skäligt belopp
af komministerns aflöning, som nu i församlingsafgifter och
behållen boställsafkastning utgör allenast omkring 1,150 kronor,
erfordras ett ganska betydligt tillskott, föreslå,

att komministerstj ensten indrages.

I. UPSALA ERKESTIFT.

7

14. Hargs pastorat.

I detta pastorat, som består af endast en församling, äro
anstälda kyrkoherde och komminister. Folkmängden uppgår till
2,433 personer och arealen till 188.77 □ km.

Då en prest torde utan svårighet kunna fullgöra allt presterligt
arbete inom pastoratet, föreslår komitén,
att komministerstjensten indrages.

15. Höklmfvuds pastorat.

I pastoratet, som består af två församlingar, Hökhufvud med
1,293 invånare på en areal af 111.66 □ km. och Skefthammar med
en folkmängd af 846 personer på ett område af 41.78 n km., äro
anstälda kyrkoherde och komminister, båda bosatta inom Hökhufvud.

Som den presterliga tjenstgöringen i detta icke synnerligen
folkrika eller vidsträckta pastorat lärer utan afsevärd svårighet
kunna på ett tillfredsställande sätt uppehållas af en prest, helst
det till omkring 6 km. uppgående afståndet mellan pastoratets
kyrkor icke utgör hinder för gudstjensts förrättande hvarje
söndag i båda kyrkorna af en och samma prest, får komitén,
i betraktande jemväl deraf, att aflöningen till komministern
på grund af gällande lönereglering uppgår till allenast omkring
1,150 kronor och för dess uppbringande till skäligt belopp alltså
erfordras ett icke obetydligt tillskott, föreslå,

att komministerstj ensten indrages.

16. Ekeby pastorat.

I detta pastorat, som består af två församlingar, Elceby med
1,137 invånare på en areal af 74.14 □ km. och Bladåker med en
folkmängd af 936 personer på ett område af 90.68 □ km., äro anstälda
kyrkoherde och komminister, hvilkas boställen båda äro
belägna i Ekeby. Afståndet mellan pastoratets kyrkor uppgår
till omkring 12 km.

8

T. UPSALA ERKESTIFT.

Enligt hvad för komitén uppgifvits, bebor komministern förhyrd
bostad inom Bladåker. Påtagligen länder det till förmån
för det presterliga arbetet i Bladåkers församling, att komministern
är bosatt derstädes. Enär emellertid nuvarande anordning
måste anses bero af komministerns fria vilja, har det synts
komitén lämpligt, att det i Ekeby belägna komministersbostället
utbytes mot ett passande boställe inom Bladåker, eller att annan
åtgärd vidtages, hvarigenom komministern erhölle stadigvarande
bostad inom Bladåker. Komitén föreslår derför,

att komministerns bostad förlägges till
Bladåker.

5. Lylrandra kontrakt.

17. Yäddö pastorat.

I detta pastorat, som består af endast en församling och
hvarest äro anstälda kyrkoherde och komminister, uppgår folkmängden
till 3,852 personer på ett område af 141.35 □ km.

Komitén anser, att för en tillfredsställande församlingsvård
inom pastoratet två prestera arbete fortfarande erfordras. Då
emellertid komministerns aflöning i församlingsafgifter och behållen
boställsafkastning är otillräcklig för en anständig bergning
samt för dess uppbringande till skäligt belopp icke torde
kunna vare sig påräknas ytterligare bidrag af församlingen eller
ifrågasättas minskning af kyrkoherdens löneinkomster, synes det
komitén, som om behofvet af biträdande prestman inom pastoratet
borde tillgodoses genom anställande af en ständig adjunkt,
hvilken i denna sin egenskap kunde komma i åtnjutande af en
skälig aflöning utan församlingens ytterligare betungande; och
får komitén alltså hemställa.

att komministerstjensten indrages, men kyrkoherden
förpligtas hålla ständig adjunkt.

X. UPSALA ERKESTIFT.

9

18. Söderby-Karls pastorat.

I detta pastorat, som består af endast en församling'' och
hvarest äro anställa kyrkoherde och komminister, uppgår folkmängden
till 1,916 personer och arealen till 108.02 □ km.

Då en prest kan utan svårighet fullgöra allt presterligt
arbete inom pastoratet, föreslår komitén,

att komministerstj ensten indrages.

19. Yätö pastorat.

I detta pastorat, som består af endast en församling, och
hvarest äro anstälda kyrkoherde och komminister, uppgår folkmängden
till 2,223 personer och arealen till 111.87 □ km.

Då en prest torde utan svårighet kunna fullgöra allt presterligt
arbete inom pastoratet, föreslår komitén,

att komministerstj ensten indrages.

20. Roslags-Bro pastorat.

I detta pastorat, som består af endast en församling, och
hvarest äro anstälda kyrkoherde och komminister, uppgår folkmängden
till 2,193 personer och arealen till 107.23 □ km.

Då en prest torde utan svårighet kunna fullgöra allt presterligt
arbete inom pastoratet, föreslår komitén,

att komministerstj ensten indrages.

21. Lohärads pastorat.

Pastoratet, i hvilket äro anstälda kyrkoherde och komminister,
utgöres af två församlingar, Lohärad med en folkmängd af
953 personer och en areal af 56.53 □ km. samt Malsta med 374
invånare på ett område af 14.36 □ km. Pastoratets hela folkmängd
uppgår således till allenast 1,327 invånare och arealen
till blott 70.89 □ km.

10

I. UPSALA ERKESTIFT.

Med hänsyn till folkmängdens och arealens ringhet samt
då, vid det förhållande att afståndet mellan kyrkorna utgör endast
omkring 7 km., någon svårighet icke lärer möta för gudstjensts
förrättande hvarje söndag i båda kyrkorna af en och
samma prest, får komitén, helst båda presterna äro bosatta i
Lohärad, föreslå,

att komministerstjensten indrages.

6. Sjuhundra kontrakt.

22. Rimbo pastorat.

I detta pastorat, som består af två församlingar, Bimbo med
1,490 invånare på en areal af 71.33 n km. och Bo med en folkmängd
af 822 personer på ett område af 42.13 □ km., äro anstälda
kyrkoherde och komminister, den senare bosatt i Bo.

Afståndet mellan pastoratets kyrkor uppgår till omkring
10 km., och gudstjensts förrättande hvarje söndag i båda kyrkorna
af en och samma prest torde alltså bereda någon svårighet,
hvartill kommer, att inom Bimbo församling, der
jernvägsstationen med samma namn bildar en knutpunkt för
Länna—Norrtelge och Stockholm—Bimbo jernvägar, folkmängden
under senare tiden varit stadd i tillväxt; men då pastoratets
hela folkmängd icke är större än 2,312 personer och folkökningen
åtminstone hittills ej varit synnerligen afsevärd, får
komitén, i betraktande jemväl deraf att för uppbringande till
skäligt belopp af komministerns aflöning, som nu i församlingsafgifter
och behållen boställsafkastning utgör allenast omkring
1,450 kronor, erfordras ett icke obetydligt tillskott, föreslå,
att komministerstj ensten indrages.

23. Husby-Lyhundra pastorat.

Pastoratet, i hvilket äro anstälda kyrkoherde och kommini ster,

utgöres af två församlingar, Husby-Lyhundra med en folk mängd

af 893 personer och en areal af 44.72 □ km. samt Skede -

X. UPSALA ERKESTIFT.

1 1

rid med 898 invånare på ett område af 49.98 □ km. Pastoratets
hela folkmängd uppgår således till icke mer än 1,791 invånare
och arealen till 94.70 □ km.

Som den presterliga tjenstgöringen i detta icke synnerligen
folkrika eller vidsträckta pastorat lärer utan svårighet kunna
på ett tillfredsställande sätt uppehållas af en prest, helst det
till ej fullt 3 km. uppgående afståndet mellan pastoratets
kyrkor icke utgör hinder för gudstjensts förrättande hvarje söndag
i båda kyrkorna af en och samma prest, får komitén, i betraktande
jemväl deraf att båda prestera^ äro bosatta i HusbyLyhundra
och för uppbringande till skäligt belopp af komministerns
aflöning, som i församlingsafgifter och behållen boställsafkastning
utgör allenast omkring 1,000 kronor, erfordras ett betydligt
tillskott, föreslå,

att komministerstj ensten indrages.

24. Liinna pastorat.

Detta pastorat består af två församlingar, Länna med 2,444
invånare på en areal af 128.73 n km. och Blidt) med en folkmängd
af 1,638 personer på ett område af 52.60 □ km. I pastoratet
äro anstälda tre ordinarie prester, af hvilka kyrkoherden
och en komminister bo i Länna samt en komminister i Blidö,
för hvilken senare församling denne komminister jemväl för er
ministerialböckerna.

Enär Länna pastorat icke är folkrikare och vidsträcktare,
än att den presterliga tjenstgöringen derstädes lärer kunna utan
nämnvärd svårighet på ett tillfredsställande sätt uppehållas af
endast två prester, får komitén, som anser att komministerstj en -sten i Blidö bör bibehållas, föreslå,

att den komministerstjenst, hvars innehafvare
är bosatt inom Länna församling, indrages.

25. Mala pastorat.

I detta pastorat, som består af två församlingar, Riala med
1,011 invånare på en areal af 81.99 □ km. och Roslags-Kulla

12

X. UPSALA ERKESTIFT.

med en folkmängd af 657 personer på ett område af 40.03 □ km.,
äro anstälda kyrkoherde och komminister, den senare bosatt i
Roslags-Kulla, der han jemväl förer ministerialböckerna.

Ehuru afståndet mellan pastoratets kyrkor uppgår till omkring
10 km. och gudstjensts förrättande hvarje söndag i båda
kyrkorna af en och samma prest alltså torde bereda någon svårighet,
får likväl komitén, då pastoratets hela folkmängd utgör
allenast 1,668 personer och i betraktande jemväl deraf att för
uppbringande till skäligt belopp af komministerns aflöning, som
på grund af gällande lönereglering uppgår till endast omkring
1.000 kronor, erfordras ett betydligt tillskott, föreslå,
att komministerstjensten indrages.

7. Hagunda kontrakt.

26. Hagby pastorat och Balingsta pastorat.

Hagby pastorat, som utgör prebende till en teologie professor
vid Upsala universitet, består af två församlingar, Hagby
med 480 invånare, på en areal af 23.88 □ km. och Ramsta med
en folkmängd af 417 personer på ett område af 21 □ km. Utom
kyrkoherden är inom pastoratet anstäld komminister, bosatt i
kam sta.

Komitén anser, att en sammanslagning af detta till folkmängd
och areal obetydliga pastorat med ett annat borde kunna
utan men för församlingsvården genomföras. Då det angränsande
Balingsta pastorat endast har en folkmängd af 567 personer
på en areal af 21.40 □ km., torde en förening af ifrågavarande
båda pastorat, hvilkas sammanlagda folkmängd icke
uppgår till mer än 1,464 personer på ett område af 66.28
□ km., ej väcka någon betänklighet. Hvad särskildt gudstjensten
angår, skulle kyrkoherden i det genom sammanslagningen
bildade pastoratet, derest han finge sin bostad i Ramsta
såsom den centralt belägna af de tre församlingarna, hvarje
söndag kunna hålla gudstjenst i ka.msta kyrka och turvis i endera
af de båda öfriga kyrkorna. En sådan anordning skulle
icke medföra någon svårighet för kyrkoherden, då afståndet utgör
mellan Ramsta och Hagby kyrkor endast 5 km. samt mellan

• I. UPSALA ERKESTIFT.

13

Ramsta och Balingsta kyrkor icke mer än omkring 6 km.; och
å andra sidan torde invånarne i den församling, der gudstjenst
för söndagen ej komme att hållas, icke genom afståndet till
Ramsta kyrka förhindras att den söndagen deltaga i gudstjensten
uti sistnämnda kyrka.

Derest församlingarna icke skulle vilja öfverenskomma om
en dylik anordning eller ifall densamma kunde antagas komma
att menligt inverka på kyrkobesöken i de församlingar, som icke
hvarje söndag finge gudstjenst i sin kyrka, har komitén ansett,
att nämnda olägenhet skulle kunna förekommas derigenom, att
Hagby och Ramsta kyrkor sammanbygdes, då kyrkoherden blefve
i stånd att hvarje söndag hålla gudstjenst för alla församlingarna.
Till dess en dylik sammanbyggnad skett, borde alla
svårigheter kunna häfvas, om kyrkoherden alltid hölle adjunkt.

På grund af det anförda och under förutsättning att Hagby
pastorat befrias från sin prebendeegenskap föreslår komitén,

att komministerstjensten i Hagby pastorat
indrages; samt

att, med indragning af kyrkoherdebeställningen
i ettdera pastoratet, Hagby pastorat
och Balingsta pastorat sammanslås till ett pastorat,
hvars kyrkoherde förpligtas hålla ständig
adjunkt.

27 Yester-Åkers pastorat och Upsala-Näs pastorat (i Uller åkers

kontrakt).

Yester-Åkers pastorat består af två församlingar, VesterAlcer
med 236 invånare på en areal af 10.26 □ km. och Dalby
med en folkmängd af 564 personer på ett område af 21.83 □ km.
I detta pastorat är anstäld endast kyrkoherde, men åligger det
denne att, för gudstjenstens uppehållande i båda kyrkorna, ständigt
hålla predikobiträde.

Komitén anser, att en sammanslagning af detta till folkmängd
och areal obetydliga pastorat med ett annat borde
kunna utan men för församlingsvården genomföras. Då det
angränsande Upsala-Näs pastorat, som utgör prebende till en
teologie professor vid Upsala universitet och der utom kyrkoher -

14

I. UPSALA ERKESTIFT. •

den är anstäld komminister, allenast har en folkmängd af
481 personer på ett område af 29.42 □ km., torde, äfven
med indragning af komministerstjensten i Upsala-Näs, en förening
af ifrågavarande båda pastorat, hvilkas sammanlagda
folkmängd icke uppgår till mer än 1,281 personer på en
areal af blott 61.51 □ km., ej väcka synnerlig betänklighet.
Hvad särskildt gudstjensten angår, har komitén förestält sig,
att kyrkoherden i det genom sammanslagningen bildade pastoratet
skulle kunna hvarje söndag uppehålla gudstjenst i två
af de tre kyrkorna, då dessas inbördes afstånd utgöra, mellan
Vester-Åkers och Dalby omkring 4 km., mellan Dalby och
Upsala-Näs omkring 7 km. samt mellan Vester-Åkers och UpsalaNäs
omkring 11 km.

Derest församlingarna icke skulle vilja öfverenskomma om
en dylik anordning eller ifall densamma kunde antagas komma
att menligt inverka på kyrkobesöken, har komitén ansett, att
nämnda olägenhet skulle kunna förekommas derigenom, att VesterÅkers
och Dalby kyrkor sammanbygdes, då kyrkoherden torde
blifva i stånd att hålla gudstjenst hvarje söndag för alla församlingarna.
Till dess en dylik sammanbyggnad skett, borde
alla svårigheter kunna häfvas, om kyrkoherden alltid hölle
adjunkt.

På grund af det anförda och i betraktande jemväl deraf att
samtliga från Upsala-Näs församling till presterskapet utgående
aflöningsmedel tillika med behållna afkastningen af presterskapets
boställen uppgå till allenast omkring 2,200 kronor och
alltså icke utan betydligt tillskott kunna bereda ens åt kyrkoherden
anständig bergning, får komitén, under förutsättning att
Upsala-Näs pastorat befrias från sin prebendeegenskap, föreslå,
att komministerstjensten i Upsala-Näs indrages;
samt

att, med indragning af kyrkoherdebeställningen
i ettdera pastoratet, Vester-Åkers pastorat
och Upsala-Näs pastorat sammanslås till ett
pastorat, hvars kyrkoherde förpligtas hålla ständig
adjunkt.

I. UPSALA ERKESTIFT.

15

28. Yester-Åkers pastorat och Balingsta pastorat.

(Ersättningsförslag till förslag under n:ris 26 och 27).

Komitén har här ofvan under n:ris 26 och 27 föreslagit, att
Hagby pastorat skulle sammanslås med Balingsta pastorat och
Yester-Åkers pastorat med Upsala-Näs pastorat, under förutsättning
att Hagby och Upsala-Näs pastorat frigjordes från sin
prebendeegenskap.

För den händelse denna förutsättning icke skulle inträffa och
berörda förslag, af sådant eller af annat skäl, ej komme att
föranleda någon åtgärd, synes det komitén, som om en förening
af Yester-Åkers och Balingsta pastorat, hvilka tillhopa hafva eu
folkmängd af 1,367 personer på en areal af 53.49 □ km., borde
kunna utan men för församlingsvården genomföras. Hvad särskild!
gudstjensten angår, har komitén förestält sig, att kyrkoherden
i det genom sammanslagningen bildade pastoratet, hvilken
borde till boställe bekomma nuvarande kyrkoherdebostället i
Yester-Åker, såsom den centralt belägna af de tre församlingarna,
skulle hvarje söndag hålla gudstjenst i Vester-Åkers kyrka och turvis
i endera af de båda öfriga kyrkorna. En sådan anordning skulle
icke medföra någon svårighet för kyrkoherden, då afståndet från
Yester-Åkers kyrka utgör till Balingsta kyrka icke mer än omkring
7 km. och till Dalby kyrka endast omkring 4 km.; och å
andra sidan torde invånarne i den församling, der gudstjenst
för söndagen ej komme att hållas, icke genom afståndet till
Vester-Åkers kyrka förhindras att den söndagen deltaga i gudstjensten
uti sistnämnda kyrka.

Derest församlingarna icke skulle vilja öfverenskomma om
en dylik anordning eller ifall densamma kunde antagas komma
att menligt inverka på kyrkobesöken i de församlingar, som
icke hvarje söndag finge gudstjenst i sin kyrka, har komitén
ansett, att nämnda olägenhet skulle kunna förekommas derigenom,
att Hagby och Ramsta kyrkor sammanbygdes, då
kyrkoherden torde blifva i stånd att hålla gudstjenst hvarje
söndag för alla församlingarna. Till dess en dylik sammanbyggnad
skett, borde alla svårigheter kunna häfvas, om kyrkoherden
alltid hölle adjunkt.

På grund af det anförda får komitén, för den händelse förslagen
under N:ris 26 och 27 härofvan icke skulle vinna bifall,
föreslå,

16

I. UPSALA ERKESTIFT.

att, med indragning af kyrkoherdebeställningen
i Balingsta, Vester-Akers pastorat och
Balingsta pastorat sammanslås till ett pastorat,
hvars kyrkoherde förpligtas hålla ständig adjunkt.

29. Balingsta pastorat och Hagby pastorat.

Förslag till sammanslagning af dessa pastorat är ofvan framstäldt
(sid. 12).

8. Lagunda kontrakt.

30. O i resta pastorat.

I detta pastorat, som består af två församlingar, Giresta
med en folkmängd af 578 personer på en areal af 18.70 □ km.
och Gryta med 787 invånare på ett område äf 35.72 □ km., äro
anstälda kyrkoherde och komminister, den senare bosatt i
Gryta, för hvilken församling han jemväl förer ministerialböckerna.

Då det till 7 km. uppgående afståndet mellan pastoratets
kyrkor icke torde utgöra hinder för gudstjensts förrättande hvarje
söndag i båda kyrkorna af en och samma prest samt det presterliga
arbetet i öfrigt inom detta till folkmängd och areal obetydliga
pastorat kan utan svårighet fullgöras af en prest, föreslår
komitén,

att komministerstjensten indrages.

31. Låugtora pastorat.

I detta pastorat, som består af två församlingar, Långtora
med en folkmängd af 642 personer på en areal af 22.64 □ km.
och Herkeberga med 465 invånare på ett område af 18.54 □ km.,
äro anstälda kyrkoherde och komminister, den senare bosatt i

I. UPSALA ERKESTIFT.

17

Herkeberga, för hvilken församling han jemväl förer ministerialböckerna.

Då det till omkring 4 km. uppgående afståndet mellan pastoratets
kyrkor icke utgör hinder för gudstjensts förrättande
hvarje söndag i båda kyrkorna af en och samma prest samt det
presterliga arbetet i öfrigt inom detta till folkmängd och areal
obetydliga pastorat kan utan svårighet fullgöras af en prest,
föreslår komitén,

att komministerstj ensten indrages.

32. Hjelstaliolms pastorat.

Detta pastorat består af 4 församlingar, Hjelsta med en
folkmängd af 564 personer på en areal af 20.07 □ km., Fitja
med 318 invånare och en areal af 10.60 □ km., Holm med 221
invånare på ett område af 8.73 □ km. och Kulla, der folkmängden
uppgår till 337 personer och arealen utgör 12.72 □ km. I
pastoratet, hvilket alltså har en folkmängd af 1,440 personer
på eu yta af 52.12 □ km., äro anstälda kyrkoherde och komminister,
bosatta den förre i Fitja, den senare i Kulla. Fitja
kyrka användes numera icke för gudstjenst; deremot skall gudstjenst
hvarje söndag hållas i Hjelsta och Holms kyrkor samt,
derest så kan beredas, i Kulla kyrka. Från kyrkoherdens bostad
är enligt uppgift afståndet till Hjelsta kyrka 5 km. och
till Holms kyrka 7 km. Mellan Hjelsta och Kulla kyrkor utgör
afståndet omkring 6.5 km. samt mellan Kulla och Holms kyrkor
omkring 3 km. Våglängden från kyrkoherdebostället till Kulla
kyrka är omkring 5 km.

Det torde vara uppenbart, att, om hänsyn tages endast
till folkmängd och areal, det presterliga arbetet inom detta
pastorat bör kunna utan svårighet fullgöras af endast en prest.
Med afseende å gudstjenstens förrättande på sätt nu sker genom
predikan hvarje söndag åtminstone i Hjelsta och Holms
kyrkor lärer hinder möta för en prest att ensam bestrida denna
del af församlingsvården, vid det förhållande att kyrkoherden
för resa från sitt hem till Hjelsta kyrka och derifrån till Holms
kyrka samt från sistnämnda kyrka åter till sitt hem skulle
nödgas på söndagen tillryggalägga en vägsträcka af omkring 22

18

I. UPSALA ERKESTIFT.

km. Genom anordnande af söndaglig gudstjenst i Kulla kyrka
äfvensom gudstjenstens alternering mellan Hjelsta och Holms
kyrkor skulle emellertid, enligt komiténs förmenande, församlingsvården
kunna på ett tillfredsställande sätt af blott en prest bestridas.

Derest församlingarna icke skulle vilja öfverenskomma om
en dylik anordning eller ifall densamma kunde antagas komma
att menligt inverka på kyrkobesöken i Hjelsta och Holms kyrkor,
bar komitén ansett, att nämnda olägenhet skulle kunna förekommas
derigenom, att två af de tre i bruk varande kyrkorna
sammanbygdes, hvarefter kyrkoherden blefve i stånd att halla
gudstjenst hvarje söndag för alla församlingarna. Till dess en
dylik sammanbyggnad skett, borde alla svårigheter kunna häfvas,
om kyrkoherden hölle ständig adjunkt.

På grund af det anförda föreslår komitén,

att komministerstjensten indrages; samt
att kyrkoherden förpligtas hålla ständig
adjunkt.

33. Nysätra pastorat.

I detta pastorat, som består af två församlingar, Nysätra
med en folkmängd af 964 personer på ett område af 61.42 □ km.
samt Österuncla med 838 invånare och en areal af 47.80 □ km.,
äro anstälda kyrkoherde och komminister, den senare bosatt i
Österunda, för hvilken församling han jemväl förer ministerialböckerna.

Då det till omkring 8 km. uppgående afståndet mellan
pastoratets kyrkor icke torde utgöra hinder för gudstjensts förrättande
hvarje söndag i båda kyrkorna af en och samma prest
samt det presterliga arbetet i öfrigt inom detta icke synnerligen
folkrika eller vidsträckta pastorat lärer kunna utan svårighet
fullgöras af en prest, föreslår komitén,

att komministerstjensten indrages.

I. TJPSALA ERKESTIFT.

19

9. Fjerdkundra Södra kontrakt.

34. Frösliults pastorat.

I detta pastorat, som består af två församlingar, Fröshult med
699 invånare på en areal af 23.47 □ km. samt Hernevi med en
folkmängd af 436 personer och ett område af 14.30 □ km., äro
anstälda kyrkoherde och komminister, den senare bosatt i Hernevi,
för hvilken församling han jemväl förer ministerialböckerna.

Då det till omkring 9 km. uppgående afståndet mellan pastoratets
kyrkor icke torde omöjliggöra gudstjensts förrättande
hvarje söndag i båda kyrkorna af en och samma prest samt det
presterliga arbetet i öfrigt inom detta till folkmängd och areal
obetydliga pastorat kan utan svårighet fullgöras af en prest,
föreslår komitén,

att komministerstj ensten indrages.

35. Torstuna pastorat.

I detta pastorat, som består af endast en församling, och
hvarest äro anstälda kyrkoherde och komminister, uppgår folkmängden
till 1,623 personer och arealen till 70.57 □ km.

Då en prest lärer kunna utan svårighet fullgöra allt presterligt
arbete inom pastoratet, föreslår komitén,

att komministerstjensten indrages.

10. Trögds kontrakt.

36. Yeckholms pastorat.

Detta pastorat består af tre församlingar, Veckholm med
1,158 invånare på en areal af 45.70 □ km., Kungs-Husby med
582 invånare på en areal af 26.38 □ km. samt Torsvi med en
folkmängd af 255 personer på ett område af 16.42 □ km. I
pastoratet äro anstälda tre ordinarie prester, af hvilka kyrko -

20

I. UPSALA ERKESTIFT.

herden och en komminister bo i Veckholm samt en komminister
i Kungs-Husby. Ministerialböckerna för Kungs-Husby föras af
den derstädes bosatte komministern och för Tors vi af den andre
komministern.

Komitén anser, att indragning af båda komministerstjensterna
i detta pastorat, hvars hela folkmängd uppgår till 1,995
personer på en areal af 88.50 □km., borde kunna utan men för
församlingsvården genomföras. Hvad särskildt gudstjensten angår,
har komitén förestält sig, att kyrkoherden, derest han blefve
ensam prest i pastoratet, skulle hvarje söndag hålla gudstjenst
i Veckholms kyrka och turvis i endera af de båda öfriga kyrkorna.
En sådan anordning skulle icke medföra någon svårighet
för kyrkoherden, då afståndet från Veckholms kyrka, i hvars
omedelbara grannskap kyrkoherdebostället är beläget, utgör till
hvardera annexförsamlingens kyrka allenast omkring 4 km.; och
å andra sidan torde invånarne i den församling, der gudstjenst
för söndagen ej komme att hållas, icke genom afståndet till
Veckholms kyrka förhindras att den söndagen deltaga i gudstjensten
uti sistnämnda kyrka.

Derest församlingarna icke skulle vilja öfverenskomma om en
dylik anordning eller ifall densamma kunde antagas komma att
menligt inverka på kyrkobesöken i de församlingar, som icke
hvarje söndag finge gudstjenst i sin kyrka, har komitén ansett,
att nämnda olägenhet skulle kunna förekommas derigenom, att
två af de tre i bruk varande kyrkorna sammanbyggdes, hvarefter
kyrkoherden blefve i stånd att hålla gudstjenst hvarje
söndag för alla församlingarna. Till dess en dylik sammanbyggnad
skett, borde alla svårigheter kunna häfvas, om kyrkoherden
hölle ständig adjunkt.

På grund af det anförda föreslår komitén,

att båda komministerstjensterna indragas,
men kyrkoherden förpligtas hålla ständig
adjunkt.

37. Litslena pastorat och Husby-Sjutolfts pastorat.

Litslena pastorat består af en församling med 1,176 invånare

på en areal af 63.83 n km. Husby-Sjutolfts pastorat, som lika -

I. UPSALA ERKESTIFT.

21

ledes består af en församling, har 694 invånare på 26.60 □ km.
I hvartdera pastoratet är endast kyrkoherde anstäld.

Enär båda pastoratens sammanlagda folkmängd icke uppgår
till mer än 1,870 personer på en areal af 90.43 □ km. samt
afståndet mellan Litslena och Husby-Sjutolfts kyrkor, som är
omkring 5 km., icke utgör hinder för gudstjensts förrättande
hvarje söndag i båda kyrkorna af en och samma prest, får
komitén, då det presterliga arbetet inom. båda dessa pastorat
bör kunna utan svårighet för presten och utan men för församlingsvården
fullgöras af en prest, föreslå,

att, med indragning af kyrkoherdebeställningen
i Husby-Sjutolft, Litslena pastorat sammanslås
med Husby-Sjutolfts pastorat.

38. Lillkyrka pastorat.

I detta pastorat, som består af två församlingar, Lillkyrka
med 360 invånare på en areal af 14.77 □ km. och Boglösa med
en folkmängd af 791 personer på ett område af 36.26 Dkm.,
äro anstälda kyrkoherde och komminister, den senare bosatt i
Boglösa.

Som pastoratets hela folkmängd utgör allenast 1,151 invånare
på en areal af blott 51.03 □ km. och en prest kan utan svårighet
fullgöra allt presterligt arbete inom pastoratet, der det till
omkring 6 km. uppgående afståndet mellan kyrkorna icke
utgör hinder för gudstjensts förrättande hvarje söndag i båda
kyrkorna af en och samma prest, får komitén, i betraktande jemväl
deraf att för uppbringande till skäligt belopp af komministerns
aflöning, hvilken i församlingsafgifter och behållen boställsafkastning
uppgår till omkring 1,400 kronor årligen, skulle
erfordras ett betydligt tillskott, föreslå,

att komministerstj ensten indrages.

39. Husby-Sjutolfts pastorat och Litslena pastorat.

Förslag till sammanslagning af dessa pastorat är ofvan fram stäldt

(sid. 20).

22

I. UPSALA ERKESTIFT.

40. Vallby pastorat.

Detta pastorat består af två församlingar, Vallby med 732
invånare på en areal af 34.42 nkm. ock Arnö med 260 invånare
på 19.25 nkm. I pastoratet äro anstälda kyrkoherde
och komminister, den senare bosatt i Arnö, för hvilken församling
han jemväl förer ministerialböckerna.

Då Arnö församling utgöres af öar i Mälaren samt afståndet
mellan pastoratets kyrkor uppgår till omkring 10 km.,
skulle, isynnerhet under vissa årstider, svårighet möta för
kyrkoherden, derest han vore ensam prest i pastoratet, att
hvarje söndag förrätta gudstjenst i båda kyrkorna. Men enär
pastoratets hela folkmängd icke är större än 992 personer och
arealen utgör allenast 53.67 □ km., kan det presterliga arbetet
i öfrigt inom detta pastorat med lätthet fullgöras af en prest.
Af sådan anledning och i betraktande jemväl deraf att samtliga
till presterskapet från pastoratet utgående aflöningsmedel tillika
med behållna af kastningen af presterskapets boställen uppgår till
blott omkring 3,150 kronor, samt att för upprätthållande af komministerstjensten
alltså erfordras ett lönetillskott, i det närmaste
motsvarande hela det belopp, som är nödigt för en komministers
anständiga bergning, föreslår komitén,

att komministerstjensten indrages.

il. Åsunda kontrakt.

41. Sviunegarns församling af Tillinge pastorat samt Enköpings-Näs
pastorat och Teda pastorat.

Tillinge pastorat består af två församlingar, Tillinge med 1,502
invånare på en areal af 62.75 n km. och Svinnegarn med 647 invånare
på 18.27 □ km. I pastoratet, hvilket alltså har en folkmängd
af 2,149 personer på en areal af 81.02 □ km., äro anstälda
kyrkoherde och komminister, båda bosatta inom Tillinge, den
förre invid kyrkan och den senare på ett afstånd af 11 km. från
Tillinge kyrka och 3 km. från Svinnegarns kyrka. Kommi -

I. UPSALA ERKESTIFT.

23

nistern förer alla ministerialböcker för Svinnegarns församling,
utom lysnings- ock vigselboken. Enköpings-Näs pastorat bar en
folkmängd af 668 personer på ett område af 28.26 □ km. Teda
pastorat har endast 453 invånare på en areal af blott 19.68
□ km. 1 hvartdera af sistnämnda båda pastorat är endast kyrkoherde
anstäld.

Det synes, som om en utbrytning af Svinnegarns församling
från Tillinge pastorat samt förening af denna församling, Enköpings-Näs
pastorat och Teda pastorat till ett pastorat borde
kunna utan men för församlingsvården genomföras. Då nämnda
tre församlingar tillhopa hafva en folkmängd af icke, mer
än 1,768 personer på ett område af blott 66.21 □km., lärer,
om hänsyn tages endast till folkmängd och areal, det presterliga
arbetet inom det genom sammanslagningen bildade pastoratet
kunna utan svårighet fullgöras af en prest. Hvad
särskildt gudstjensten angår, har komitén förestält sig, att
kyrkoherden skulle hvarje söndag hålla gudstjenst i Svinnegarns
kyrka och turvis i endera af de båda öfriga kyrkorna. En sådan
anordning skulle, under förutsättning att kyrkoherden erhölle
bostad i närheten af Svinnegarns kyrka, icke för denne medföra
någon svårighet, då afståndet från samma kyrka till en hvar
af Enköpings-Näs och Teda kyrkor utgör allenast omkring 5
km.; och å andra sidan torde invånarne i den församling, der
gudstjenst för söndagen ej komme att hållas, icke genom afståndet
till Svinnegarns kyrka förhindras att den söndagen deltaga
i gudstj ensten uti sistnämnda kyrka.

Derest församlingarna icke skulle vilja öfverenskomma om
en dylik anordning eller ifall densamma kunde antagas komma
att menligt inverka på kyrkobesöken inom Enköpings-Näs och
Teda församlingar, har komitén ansett, att nämnda olägenhet
skulle kunna förekommas derigenom, att två af de tre i bruk
varande kyrkorna sammanbygdes, hvarefter kyrkoherden blefve
i stånd att hålla gudstjenst hvarje söndag för alla församlingarna.
Till dess en dylik sammanbyggnad skett, borde alla
svårigheter kunna häfvas, om kyrkoherden ständigt hölle adjunkt.

På grund af det anförda föreslår komitén,

att, med indragning af kyrkoherdebeställningarna
i Enköpings-Näs och Teda samt af
komministerstjensten i Tillinge pastorat, Enköpings-Näs
pastorat och Teda pastorat äfven -

24

I. UPSALA ERKESTIFT.

som Svinnegarns församling af Tillinge pastorat
sammanslås till ett pastorat, hvars kyrkoherde
bör bo i närheten af Svinnegarns kyrka och
förpligtas hålla ständig adjunkt.

42. Enköpings-Näs pastorat och Teda pastorat.

(Ersättningsförslag till förslag under n:ro 41).

Komitén har närmast här ofvan föreslagit, att Svinnegarns
församling af Tillinge pastorat, Enköpings-Näs pastorat och Teda
pastorat måtte sammanslås till ett pastorat.

Derest detta förslag icke skulle vinna bifall, anser komitén,
att Enköpings-Näs och Teda pastorat likväl böra med hvarandra
förenas. Då det sålunda bildade pastoratets hela folkmängd
icke skulle belöpa sig till mer än 1,121 personer på en areal af
allenast 47.94 □ km., torde en förening af ifrågavarande båda
pastorat icke väcka någon betänklighet, helst det till omkring
7 km. uppgående afståndet mellan kyrkorna icke bereder nämnvärd
svårighet för gudstjensts förrättande hvarje söndag i båda
kyrkorna af en och samma prest; och får komitén alltså, derest
icke ofvanstående förslag under n:r 41 skulle vinna bifall, föreslå,
att, med indragning af kyrkoherdebeställningen
i ettdera pastoratet, Enköpings-Näs pastorat
och Teda pastorat sammanslås till ett
pastorat.

43. Teda pastorat och Enköpings-Näs pastorat.

Eörslag till sammanslagning af dessa pastorat är närmast
här ofvan framstäldt.

44. Sparrsätra pastorat.

I detta pastorat, som består af två församlingar, Sparrsätra.

med 720 invånare på en areal af 32.63 □ km. och Bred med 730

I. UPSALA ERKESTIFT.

25

invånare på 28.42 □ km., äro anstälda kyrkoherde och komminister,
den senare bosatt i Bred, för hvilken församling han
jemväl förer ministerialböckerna.

Då afståndet mellan pastoratets kyrkor är omkring 9 km.,
torde gudstjensts förrättande hvarje söndag i båda kyrkorna
af en och samma prest icke bereda större svårighet; och enär
det presterliga arbetet i öfrigt inom detta pastorat, hvars hela
folkmängd utgör allenast 1,450 personer på en areal af blott
61.05 □ km., kan på ett tillfredsställande sätt fullgöras af
en prest, får komitén, i betraktande jemväl deraf att för uppbringande
till skäligt belopp af komministerns aflöning, som på
grund af gällande, ehuru ännu icke tillämpad, lönereglering skulle
uppgå till endast omkring 1,300 kronor, erfordras ett betydligt
tillskott, föreslå,

att komministerstjensten indrages.

12. Erlinglmndra kontrakt.

45. Odensala pastorat.

I detta pastorat, som består af två församlingar, Odensala
med 1,232 invånare på en areal af 53.02 □ km. och Husby-lärlinghundra
med 963 invånare på 38.59 □ km., äro anstälda kyrkoherde
och komminister, den senare bosatt i Husby-Erlinghundra,
för hvilken församling han jemväl förer ministerialböckerna,
med undantag af lysnings- och vigselboken.

Då det till omkring 5 km. uppgående afståndet mellan
pastoratets kyrkor utan svårighet medgifver gudstjensts förrättande
hvarje söndag i båda kyrkorna af en och samma prest
samt det presterliga arbetet i öfrigt inom detta pastorat lärer
kunna utan men för församlingsvården fullgöras af en prest,
föreslår komitén,

att komministerstjensten indrages.

26

I. UPSALA ERKESTIFT.

46. Alsike pastorat.

I detta pastorat, som består af två församlingar, Alsike med
638 invånare på en areal af 35.12 nkm. och Knif sta med 856 invånare
på 41.09 □ km., äro anstälda kyrkoherde och komminister,
den senare bosatt i Knifsta, för hvilken församling han
jemväl förer ministerialböckerna.

Då afståndet mellan pastoratets kyrkor utgör omkring
9 km., torde gudstjensts förrättande hvarje söndag i båda
kyrkorna af en och samma prest icke bereda större svårighet;
och enär det presterliga arbetet i öfrigt inom detta pastorat,
hvars hela folkmängd uppgår till allenast 1,494 personer, kan
på ett tillfredsställande sätt fullgöras af en prest, föreslår
komitén,

att komministerstjensten indrages.

13. Seminghundra kontrakt.

47. Närtuna pastorat.

I detta pastorat, som består af två församlingar, Närtuna
med 1,034 invånare på en areal af 50.88 □ km. och Gottröra
med 756 invånare på 50.21 □ km., äro anstälda kyrkoherde och
komminister, den senare bosatt i Gottröra, för hvilken församling
han jemväl förer ministerialböckerna.

Då det till 5.4 km. uppgående afståndet mellan kyrkorna
icke utgör hinder för gudstjensts förrättande hvarje söndag i
båda kyrkorna af en och samma prest samt det presterliga arbetet
i öfrigt inom detta pastorat lärer kunna utan svårighet
på ett tillfredsställande sätt fullgöras af en prest, föreslår
komitén,

att komministerstj ensten indrages.

48. Vidbo pastorat.

I detta pastorat, som består af två församlingar, Vidbo med
653 invånare på en areal af 29.97 □ km. och Husby-Långhundra

I. UPSALA ERKESTIFT.

27

med 1,174 invånare på 80.42 □ km., äro anstälda kyrkoherde och
komminister, den senare bosatt i Husby-Långhundra, för hvilken
församling han jemväl förer ministerialböckerna.

Då det till omkring 5 km. uppgående afståndet mellan
pastoratets kyrkor icke torde utgöra hinder för gudstjensts förrättande
hvarje söndag i båda kyrkorna af en och samma prest,
samt det presterliga arbetet i öfrigt inom detta icke synnerligen
folkrika eller vidsträckta pastorat kan utan svårighet fullgöras
af en prest, föreslår komitén,

att komministerstj ensten indrages.

49. Frösunda pastorat.

1 detta pastorat, som består af två församlingar, Frösunda
med 867 invånare på en areal af 39.96 □ km och Kår sta med
866 invånare på 58.47 nkm., äro anstälda kyrkoherde och komminister,
den senare bosatt i Kårsta, för hvilken församling han
jemväl sköter pastor al vår den.

Då det till omkring 7 km. uppgående afståndet mellan pastoratets
kyrkor icke torde utgöra hinder för gudstjensts förrättande
hvarje söndag i båda kyrkorna af en och samma prest samt det
presterliga arbetet i öfrigt inom detta icke synnerligen folkrika
eller vidsträckta pastorat lärer kunna utan svårighet på ett tillfredsställande
sätt fullgöras af en prest, får komitén, i betraktande
jemväl deraf att för uppbringande till skäligt belopp af
komministerns aflöning, hvilken i församlingsafgifter och behållen
boställsafkastning uppgår till endast omkring 1,150 kronor, skulle
erfordras ett betydligt tillskott, föreslå,

att komministerstj ensten in drages.

50. Skepptuna pastorat.

I detta pastorat, som består af två församlingar, Skepptuna

med 933 invånare på en areal af 38.59 □ km. och Lunda med

753 invånare på 34.88 □ km., äro anstälda kyrkoherde och kom minister,

båda bosatta i Skepptuna. Komministern förer mini sterialböckerna

för Lunda församling.

28

I. UPSALA ERKESTIFT.

Då det till omkring 7 km. uppgående afståndet mellan
pastoratets kyrkor icke torde utgöra hinder för gudstjensts förrättande
hvarje söndag i båda kyrkorna af en och samma prest
samt det presterliga arbetet i öfrigt inom detta icke synnerligen
folkrika eller vidsträckta pastorat lärer utan svårighet kunna
på ett tillfredsställande sätt fullgöras af en prest, föreslår
komitén,

att komministerstjensten indrages.

51. Skånella pastorat.

I detta pastorat, som består af två församlingar, STcånella
med 703 invånare på en areal af 38.02 □ km. och Norr sunda
med 893 invånare på 33.88 □ km., äro anstälda kyrkoherde och
komminister, den senare bosatt i Norrsunda, för hvilken församling
han jemväl förer ministerialböckerna.

Då det till omkring 5 km. uppgående afståndet mellan
pastoratets kyrkor icke utgör hinder för gudstjensts förrättande
hvarje söndag i båda kyrkorna af en och samma prest, samt
det presterliga arbetet i öfrigt inom detta icke synnerligen
folkrika eller vidsträckta pastorat kan på ett tillfredsställande
sätt fullgöras af en prest, föreslår komitén,

att komministerstjensten indrages.

14. Håbo kontrakt.

52. Vestra Ryds pastorat.

I detta pastorat, som består af två församlingar, Vestra
Byd med 802 invånare på en areal af 43.93 nkm. och StockholmsNäs
med 655 invånare på 29.68 □ km., äro anstälda kyrkoherde
och komminister, den senare bosatt i Stockholms-Näs, för hvilken
församling han jemväl förer ministerialböckerna.

Då det till omkring 6 km. uppgående afståndet mellan
pastoratets kyrkor icke utgör hinder för gudstjensts förrättande
hvarje söndag i båda kyrkorna af en och samma prest och det

I. UPSALA ERKESTIFT.

29

presterliga arbetet i (ifrigt inom detta pastorat, hvars beta folkmängd
icke uppgår till mer än 1,457 personer, kan på ett tillfredsställande
sätt fullgöras af en prest, föreslår komitén,
att komministerstjensten indrages.

53. Häggeby pastorat och Skoklosters pastorat.

Häggeby pastorat, som består af en församling, bar en folkmängd
af 452 personer på en areal af 21.13 □ km. Det angränsande
Skoklosters pastorat, som likaledes består af en församling,
bar 481 invånare på en areal af 26.31 □ km.

Det torde vara uppenbart, att, om hänsyn tages endast
till folkmängd och areal, det presterliga arbetet inom båda
dessa pastorat, hvilkas sammanlagda folkmängd uppgår till
allenast 933 personer på en areal af blott 47.44 □ km., kan på
ett tillfredsställande sätt fullgöras af en prest. Icke heller
omöjliggör det till omkring 11 km. uppgående afståndet mellan
Häggeby och Skoklosters kyrkor gudstjensts förrättande hvarje
söndag i båda kyrkorna af en och samma prest. Då dessutom
kyrkoherdelönerna i församlingsafgifter och behållen boställsafkastning
utgöra i Häggeby endast omkring 1,700 kronor och i
Skokloster blott omkring 1,550 kronor samt för deras uppbringande
till skäliga belopp alltså erfordras högst betydande tillskott,
hvilken uppoffring af medel icke kan anses påkallad af det
kyrkliga behofvet inom församlingarna, föreslår komitén,

att, med indragning af kyrkoherdebeställningen
i Häggeby, Häggeby pastorat och Skoklosters
pastorat sammanslås till ett pastorat, hvars
kyrkoherde bör bo i Skokloster.

54. Håtuna pastorat.

I detta pastorat, som består af två församlingar, Håtuna
med 978 invånare på en areal af 46.30 n km. och Håbo-Tible
med 659 invånare på 37.55 □ km., äro anstälda kyrkoherde och
komminister, den senare bosatt i Håbo-Tible, för hvilken församling
han jemväl förer ministerialböckerna.

30

I. UPSALA ERKESTIFT.

Då det till omkring 6 km. uppgående afståndet mellan
pastoratets kyrkor icke utgör kinder för gudstjensts förrättande
hvarje söndag i båda kyrkorna af en och samma prest samt det
presterliga arbetet i öfrigt inom detta pastorat bör utan svårighet
kunna på ett tillfredsställande sätt fullgöras af en prest,
föreslår komitén,

att komministerstjensten indrages.

55. Skoklosters pastorat och Häggehy pastorat.

Förslag till sammanslagning af dessa pastorat är ofvan framstäldt
(sid. 29).

15. Roslags Vestra kontrakt.

56. Eds pastorat.

I detta pastorat, som består af två församlingar, Ed med
887 invånare på en areal af 40.21 n km. och Sollentuna med
1,239 invånare på 49.15 □ km., äro anstälda kyrkoherde och
komminister, den senare bosatt i Sollentuna, för hvilken församling
han jemväl för er ministerialböckerna.

Då det till omkring 7 km. uppgående afståndet mellan
pastoratets kyrkor icke torde utgöra hinder för gudstjensts förrättande
hvarje söndag i båda kyrkorna af en och samma prest
samt det presterliga arbetet i öfrigt inom detta pastorat, hvars
hela folkmängd uppgår till 2,126 personer på en areal af 89.36
□ km., lärer kunna utan nämnvärd svårighet fullgöras af en
prest, helst om denne finge sin bostad i närheten af Sollentuna
kyrka, såsom den mest centralt belägna inom pastoratet, föreslår
komitén,

att komministerstjensten indrages; samt
att kyrkoherdens bostad förlägges till Sollentuna.

I. UPSALA ERKESTIFT.

31

57. Vallentuna pastorat, Vada pastorat och Össeby-Garns

pastorat.

Vallentuna pastorat består af en församling med 1,369 invånare
på en areal af 63.95 □ km. Vada pastorat utgöres af
två församlingar, Vada med 302 invånare på en areal af 18.51
□ km. och Ångarn med 353 invånare på 17.79 □ km. ÖssebyGarns
pastorat består af en församling med 1,607 invånare på
110.01 □ km. I hvart och ett af dessa pastorat är endast kyrkoherde
anstäld.

Då Vada pastorats hela folkmängd uppgår till allenast 655
personer på en areal af blott 36.30 □km., kan det betraktas såsom
ett missförhållande, att särskild kyrkoherde är anstäld för
en så fåtalig och jemförelsevis tättboende befolkning. Med anledning
häraf och enär Vada pastorat är beläget emellan Vallentuna
och Össeby-Giarn, så att Ångarns församling gränsar intill Vallentuna
och Vada församling intill Össeby-Garn, har det synts komitén
skäligen kunna ifrågasättas, att kyrkoherdebefattningen i
Vada pastorat bör indragas samt Vada församling förenas med
Össeby-Garns pastorat och Ångarns församling med Vallentuna
pastorat.

Någon betänklighet ur församlingsvårdens synpunkt torde
nu ifrågasatta åtgärder icke möta. Om Ångarns församling
förenades med Vallentuna pastorat, skulle folkmängden i detta
pastorat ökas till 1,722 invånare och arealen till 81.74 □ km.
Utan svårighet skulle det presterliga arbetet derstädes kunna
fullgöras af en prest, helst det till omkring 6 km. uppgående afståndet
mellan Vallentuna och Ångarns kyrkor icke torde utgöra
hinder för gudstjensts förrättande hvarje söndag i båda kyrkorna
af en och samma prest.

Hvad vidare angår föreningen af Vada församling med
Össeby-Garns pastorat, lärer det presterliga arbetet jemväl efter
denna förening, då pastoratets folkmängd skulle uppgå till 1,909
personer och arealen till 128.52 □km., kunna utan svårighet
fullgöras af en prest, helst afståndet mellan Össeby-Garns och
Vada kyrkor är endast omkring 5 km. och gudstjenst således
kan förrättas i båda kyrkorna hvarje söndag af en och samma
prest.

På grund af det anförda, och i betraktande jemväl deraf
att kyrkoherdelönen för Vada pastorat i församlingsafgifter och

32

I. UPSALA ERKESTIFT.

behållen boställsafkastning uppgår till allenast omkring 1,950
kronor samt för dess uppbringande till skäligt belopp alltså
erfordras ett betydligt tillskott, föreslår komitén,

att, med indragning af kyrkoherdebeställningen
i Vada pastorat, Ångarns församling
förenas med Vallentuna pastorat och Vada församling
med Össeby-Glarns pastorat.

58. Bromma pastorat.

I detta pastorat, som har en folkmängd af 3,015 personer
på en areal af 24.81 □ km., är endast kyrkoherde anstäld. Pastoratet
är beläget i bufvudstadens omedelbara närhet och innesluter
Sundbybergs köping, som ligger på ett afstånd af omkring
4 km. från Bromma kyrka, och i hvilken köping kyrkoherden,
enligt uppgift, sedan flera år förhyrt bostad.

Då Sundbyberg befinner sig i stark utveckling och obestridligen
utgör hufvudorten inom pastoratet, anser komitén, att
för en tillfredsställande själavård derstädes kyrkoherden alltid
bör bo i Sundbyberg, och föreslår derför,

att kyrkoherdens bostad förlägges till Sundbyberg.

59. Fresta pastorat.

I detta pastorat, som består af två församlingar, Fresta med
486 invånare på en areal af 21.90 □ km. och Hammarby med
700 invånare på 20.71 □ km., äro anstälda kyrkoherde och
komminister, den senare bosatt inom Hammarby.

Då det till omkring 5 km. uppgående afståndet mellan
pastoratets kyrkor icke utgör hinder för gudstjensts förrättande
hvarje söndag i båda kyrkorna af en och samma prest samt det
presterliga arbetet i öfrigt inom detta till folkmängd och areal
obetydliga pastorat kan utan men för församlingsvården på ett
tillfredsställande sätt uppehållas af en prest, föreslår komitén,
att komministerstjensten indrages.

I UPSALA ERKESTIFT.

33

60. Vada pastorat.

Förslag till indragning af kyrkoherdebeställningen i detta
pastorat samt Vada församlings förening med Össeby-G-arns
pastorat och Ångarns församlings förening med Vallentuna pastorat
är ofvan framstäldt (sid. 31).

61. Össeby-Ghirns pastorat.

Förslag till förening med detta pastorat af Vada församling
af Vada pastorat är ofvan framstäldt (sid. 31).

16. Svartsjö kontrakt.

62. Adelsö pastorat och Munsö pastorat.

Adelsö pastorat består af en församling med 590 invånare
på en areal af 30.63 □ km. Det angränsande pastoratet Munsö,
som likaledes består af en församling, har 687 invånare på 28.20
□ km. I hvartdera pastoratet är endast kyrkoherde anstäld.

Enär pastoratens sammanlagda folkmängd belöper sig till
allenast 1,277 personer på en areal af 58.83 □ km. samt det till
omkring 6 km. uppgående afståndet mellan Adelsö och Munsö
kyrkor i allmänhet icke torde utgöra hinder för gudstjensts förrättande
hvarje söndag i båda kyrkorna af en och samma prest,
får komitén, i betraktande jemväl deraf att aflöningen i församlingsafgifter
och behållen boställsafkastning allenast utgör
för kyrkoherden i Adelsö omkring 1,300 kronor och för kyrkoherden
i Munsö omkring 1,850 kronor, samt för dess uppbringande
till skäligt belopp erfordras högst betydligt tillskott,
föreslå,

att, med indragning af kyrkoherdebeställningen
i Adelsö, Adelsö pastorat sammanslås
med Munsö pastorat till ett pastorat, hvars
kyrkoherde bör bo i Munsö.

3

34

I. UPSALA ERKESTIFT.

63. Munsö pastorat och Adelsö pastorat.

Förslag till sammanslagning af dessa pastorat är närmast här
ofvan framstäldt.

17. Roslags Östra kontrakt.1)

64. Öster-Åkers pastorat.

I detta pastorat, som består af endast en församling, äro
anstälda kyrkoherde och komminister; och uppgår folkmängden
till 2,507 personer på en areal af 138.27 □ km.

Då en prest torde kunna utan nämnvärd svårighet på ett
tillfredsställande sätt fullgöra allt presterligt arbete inom pastoratet,
föreslår komitén,

att komministerstjensten indrages.

18. Ullerakers kontrakt.

65. Bälinge pastorat.

I detta pastorat, som utgör prebende till erkebiskopen och
der folkmängden uppgår till 1,932 personer på en areal af 138.27
□ km., är utom kyrkoherden äfven komminister anstäld.

Då det presterliga arbetet inom pastoratet, som består af
endast en församling, kan utan svårighet på ett tillfredsställlande
sätt fullgöras af en prest, får komitén, under förutsättning
att pastoratet befrias från sin prebendeegenskap och blifvande
kyrkoherde således kan odeladt egna detsamma sina krafter,
föreslå,

att komministerstj ensten indrages.

J) Då förslag till reglering af Vermdö omfattande pastorat redan, enligt
hvad komitén inhemtat, är beroende på Kongl. Maj:ts pröfning, har komitén icke
ansett sig böra göra någon framställning i ämnet.

I. UPS AL A ERKESTIFT.

35

66. Börje pastorat samt Vånge och läby pastorat.

Börje pastorat, som utgör prebende till en teologie professor
vid Upsala universitet, består af en församling med en folkmängd
af 835 personer på en areal af 46.91 □ km. Vånge och Lähy
pastorat består likaledes af en församling, sedan Vånge och
Läby församlingar genom nådigt bref den 28 februari 1890 förklarats
utgöra en enda församling; och uppgår folkmängden
der till 1,033 personer på en areal af 67.48 □ km. I hvardera
pastoratet är endast kyrkoherde anstäld. Afståndet mellan Vånge
och Börje kyrkor utgör omkring 11 km.

Det synes i betraktande af folkmängdens och arealens ringhet
vara mindre behöflig!, att kyrkoherde är anstäld ensamt
för Börje församling. En förening af Vånge och Läby pastorat
med Börje pastorat torde, derest komminister blefve
bosatt i Börje såsom annexförsamling och jemväl förde dess
ministerialböcker, icke ur församlings vårdens synpunkt väcka
någon betänklighet, då genom en dylik anordning de kyrkliga
intressena i Börje blefve på ett tillfredsställande sätt tillgodosedda
och för den andra församlingen ingen olägenhet skulle
uppstå. Komitén får derför, under förutsättning att Börje pastorat
befrias från sin prebendeegenskap, föreslå,

att, med indragning af kyrkoherdebeställningen
i Börje pastorat, Vånge och Läby pastorat
sammanslås med Börje pastorat till ett
pastorat; samt

att i det sålunda bildade pastoratet inrättas
en komministerstjenst, hvars innehafvare
bör bo i Börje.

67. Upsala-Näs pastorat och Tester-ikers pastorat (Hagunda

kontrakt).

Förslag till sammanslagning af dessa pastorat är ofvan fram stäldt

(sid 13).

36

I. UPSALA ERKESTIFT.

68. Länge och Läby pastorat samt Börje pastorat.

Förslag till sammanslagning af dessa pastorat är ofvan
framstäldt (sid. 35).

19. Norunda kontrakt.

69. Tensta pastorat och Viksta pastorat.

Tensta pastorat består af en församling med 1,380 invånare
på en areal af 102.81 □ km. Viksta pastorat, som likaledes
består af en församling, har 1,091 invånare på 68.34 □ km. I
hvardera pastoratet är endast kyrkoherde anstäld.

Enär båda pastoratens sammanlagda folkmängd icke är större
än 2,471 personer på ett område af 171.15 □ km. samt det till
omkring 5 km. uppgående afståndet mellan Tensta och Viksta
kyrkor icke utgör hinder för gudstjensts förrättande hvarje söndag
i båda kyrkorna af en och samma prest, får komitén, då
det presterliga arbetet i öfrigt inom båda pastoraten torde kunna
utan svårighet för presten och utan men för församlingsvården

fullgöras af en prest, föreslå,

att, med indragning af kyrkoherdebeställningen
i Viksta, Tensta pastorat sammanslås
med Viksta pastorat till ett pastorat, hvars
kyrkoherde bör bo i Tensta.

70. Björklinge pastorat.

I detta pastorat, som består af en församling och hvarest
äro anstälda kyrkoherde och komminister, uppgår folkmängden
till 1,619 personer och arealen till 94.82 □ km.

Då en prest kan utan svårighet fullgöra allt presterligt
arbete inom pastoratet, föreslår komitén,

att komministerstj ensten indrages.

I. UPSALA ERKESTIFT.

37

71. Lena pastorat och Erentuna pastorat.

Lena pastorat består af en församling med 1,351 invånare
på en areal af 65.54 □ km. Erentuna pastorat, som likaledes
består af en församling, bar 692 invånare på en areal af 36.37
□ km. I bvartdera pastoratet är endast kyrkoherde anstäld.
Afståndet mellan kyrkorna utgör omkring 11 km.

Det synes i betraktande af folkmängdens och arealens ringhet
vara mindre behölligt, att kyrkoherde är anstäld ensamt
för Erentuna församling. En förening af Lena pastorat med
Erentuna pastorat torde, derest komminister blefve bosatt i
Erentuna såsom annexförsamling och jemväl förde dess ministerialböcker,
icke ur församlingsvårdens synpunkt väcka någon
betänklighet, då genom en dylik anordning de kyrkliga intressena
i Erentuna blefve på ett tillfredsställande sätt tillgodosedda
och för Lena församling ingen olägenhet skulle uppstå.
Komitén föreslår derför,

att, med indragning af kyrkoherdebeställningen
i Erentuna, Lena pastorat och Erentuna
pastorat sammanslås till ett pastorat; samt
att i det sålunda bildade pastoratet inrättas
en komministerstjenst, hvars innehafvare bör bo
i Erentuna.

72. Erentuna pastorat och Lena pastorat.

Förslag till sammanslagning af dessa pastorat är närmast
här ofvan framstäldt.

73. Viksta pastorat och Tensta pastorat.

Förslag till sammanslagning af dessa pastorat är ofvan fram stäldt

(sid. 36).

38

I. UPSALA ERKESTIFT.

20. Örbyhus kontrakt.

74. Tierps pastorat.

1 detta pastorat, som består af en församling och hvarest
äro anstälda kyrkoherde och komminister, uppgår folkmängden
till 7,092 personer på en areal af 350.08 □ km.

Då båda presterna äro bosatta inom den nordligare hälften åt
pastoratets mera bebodda del, komministern på ett afstånd af blott
omkring 2.5 km. vesterut från kyrkoherden, torde en förflyttning
af komministerns bostad till lämplig plats inom pastoratets sydligare
del, för hvars befolkning vägen till kyrkan och pastorsexpeditionen
är afsevärdt lång, komma att medföra en verklig
förmån för denna del af församlingen, isynnerhet om komministern
erhölle uppdrag att för ifrågavarande församlingsdel såsom
kapellag föra ministerialböekerna och derstädes hålla gudstjenst.

Med hänsyn till folkmängdens och arealens storlek och då
befolkningen synes betinna sig i jemn tillväxt, har emellertid
komitén ansett, att för en tillfredsställande församlingsvård
borde inom pastoratet anställas ytterligare en prestman, hvilken
såsom varaktigt biträde åt kyrkoherden jemväl kunde bereda
denne skälig hjelp med det betydliga expeditionsarbetet.

På grund af det anförda föreslår komitén,

att den sydligare delen af pastoratet afskiljes
till ett kapellag;

att komministerns bostad förlägges till denna
del af pastoratet; samt

att kyrkoherden förpligtas hålla ständig
adjunkt.

75. Öster-Löfsta pastorat.

I detta pastorat, som består af en församling och hvars
folkmängd uppgår till 3,932 personer på ett område af 252.36
□ km., äro anstälda kyrkoherde och komminister, båda bosatta
i närheten af kyrkan. Dessutom finnes vid Leufsta bruk

I. (JPSALA ERKESTIFT.

39

i församlingens östra del en brukspredikant, aflönad af bruksegaren
ensam; och torde vid inträdande ledighet denna tjenst
kunna indragas.

Då den vidsträckta och folkrika församlingens östra del
obestridligen är i behof af en för detta område afsedd ordinarie
presterlig tjenst, har komitén, med särskild hänsyn till den betydande
arbetarbefolkningen vid Leufsta på ett afstånd af omkring
8 km. från kyrkan belägna bruk, ansett, att komministerns
bostad borde förläggas till detta bruk, med uppdrag för honom
att jemväl föra ministerialböckerna för det kapellag, som bör
bildas af omförmälda församlingsdel.

På grund af det anförda föreslår komitén,

att östra delen af pastoratet med Leufsta
bruk afskiljes till ett kapellag; samt

att komministerns bostad förlägges till Leufsta
bruk.

76. Elfkarleby pastorat.

I detta pastorat, som består af en församling och hvarest
äro anstälda kyrkoherde och komminister, uppgår folkmängden
till 8,429 personer och arealen till 211.05 □ km. Inom
pastoratet, der folkmängden i följd af bety dande industriella
anläggningar befinner sig i stark tillväxt, finnas stora befolkningscentra,
isynnerhet vid Skutskär, omkring 11 km. norrut,
och vid Elfkarleö, omkring 6 km. söderut från kyrkan. Hvarken
kyrkoherden eller komministern bor vid kyrkan, i det att kyrkoherdebostället
är beläget omkring 4 km. norr om kyrkan, på
samma sida om Dalelfven som kyrkan, och komministersbostället
på elfvens motsatta sida på ett afstånd för vägfarande af omkring
4 km. från kyrkan och 8 km. från kyrkoherdens bostad.
Ingendera af presterna har sin bostad vid någon af pastoratets
mest befolkade platser; särskildt kan komministersbostället ur
synpunkten af dess innehafvares arbete inom församlingen anses
vara olämpligt beläget.

Omfattningen af det presterliga arbetet inom detta pastorat
och nödig hänsyn till den stora arbetarbefolkningen vid
Skutskär och vid Elfkarleö synas komitén fordra, ej mindre att
bostaden för den redan befintlige komministern förlägges till

40

I. UPSALA ERKESTIFT.

annan del af församlingen, än ock att ännu en komministerstjenst
inrättas inom pastoratet. Dessutom borde, enligt komiténs förmenande,
de delar af pastoratet, inom hvilka komministrarne
erbölle sina bostäder, bilda särskilda kapellag, för'' hvilka komministrarne
finge uppdrag att föra ministerialböckerna.

På grund af det anförda föreslår komitén,

att Skutskär med kringliggande trakt af
pastoratets norra del samt Elfkarleö jemte lämpligt
område af pastoratets södra del afskiljas
till särskilda kapellag;

att den nuvarande komministerns bostad,
förlägges till Skutskär; samt

att ytterligare en komministerstjenst inrättas,
hvars innehafvare bör bo vid Elfkarleö.

77. Hållnäs pastorat.

I detta pastorat, som består af en församling och hvarest
äro anstälda kyrkoherde och komminister, uppgår folkmängden
till 3,018 personer på ett område af 228.92 □ km.

För en tillfredsställande församlingsvård inom pastoratet
torde två presters arbete fortfarande vara erforderligt. Då
emellertid komministerns aflöning i församlingsafgifter och behållen
boställsafkastning uppgår till allenast omkring 750 kronor
samt för dess uppbringande till skäligt belopp icke kan
vare sig påräknas ytterligare bidrag af församlingen eller
ifrågasättas minskning af kyrkoherdens löneinkomster, som i
församlingsafgifter och behållen boställsafkastning uppgår till
omkring 2,750 kronor, synes det komitén, som om behofvet af
biträdande prestman inom pastoratet borde tillgodoses genom
anställande af en ständig adjunkt, hvilken i denna sin egenskap
kunde komma i åtnjutande af en skälig aflöning, utan att församlingen
i nämnvärd mån ytterligare betungades; och föreslår
komitén derför,

att komministerstj ensten indrages, men kyrkoherden
förpligtas hålla ständig adjunkt.

I. UPSALA ERKESTIFT.

41

78. Vendels pastorat.

I detta pastorat, som består af en församling och hvarest
äro anstälda kyrkoherde och komminister, nppgår folkmängden
till 2,985 personer och arealen till 163.53 □ km.

Då en prest torde utan svårighet kunna fullgöra allt presterligt
arbete inom pastoratet, föreslår komitén,

att komministerstj ensten indrages.

21. Fjerdlmndra Norra kontrakt.

79. Nora pastorat.

I detta pastorat, som består af en församling och hvarest
äro anstälda kyrkoherde och komminister, uppgår folkmängden
till 3,100 personer på en areal- af 278.37 □ km.

Komitén anser, att för en tillfredsställande församlingsvård
inom pastoratet två presters arbete fortfarande erfordras. Då
emellertid komministerns aflöning på grund af gällande, ehuru
ännu icke tillämpad, lönereglering skulle uppgå till allenast omkring
1,450 kronor, synes det komitén, som om behofvet af biträdande
prestman inom pastoratet borde tillgodoses genom anställande
af en ständig adjunkt, hvilken i denna sin egenskap
kunde komma i åtnjutande af en skälig aflöning utan församlingens
ytterligare betungande; och föreslår komitén alltså,

att komministerstjensten indrages, men kyrkoherden
förpligtas hålla ständig adjunkt.

22. Gestriklands Östra kontrakt.

80. (jette pastorat.

t pastoratet, som består af Grefle stad med en folkmängd af
25,745 personer, äro anstälda på grund af löneregleringen kyrko -

42

I. UPSALA ERKESTIFT.

herde och två komministrar samt jemlikt nådigt bref den 23
mars 1892 en pastoratsadjunkt.

Folkmängdens talrikhet och tillväxt inom detta pastorat
kräfver, enligt komiténs mening, att pastoratet delas; och får
komitén derför föreslå,

att ifrågavarande pastorat delas i två,
hvartdera med kyrkoherde och komminister;
samt

att kyrkoherden i hvartdera pastoratet förpligtas
hålla ständig adjunkt;

lärande, i händelse dessa förslag vinna bifall,
förordnande af pastoratsadjunkt icke vidare
erfordras.

81. Tall) o pastorat.

I detta pastorat, hvars folkmängd uppgår till 9,253 personer
på en areal af 475.94 Dkm., äro anstälda kyrkoherde och komminister,
båda bosatta i närheten af kyrkan. Inom pastoratets
vestra del, på ett afstånd af omkring 12 km. från Valbo kyrka,
ligger det ansenliga Forsbacka bruk med en betydande arbetarebefolkning.

Då för den talrika befolkningen vid nämnda bruk vägen till
kyrkan och pastorsexpeditionen är afsévärdt lång, skulle det
vara till förmån för befolkningen och församlingsvården bland
densamma, om komministerns bostad förlädes till Forsbacka bruk
och komministern erhölle uppdrag att för bruket jemte lämpligt
område af pastoratets vestra del såsom ett kapellag föra ministerialböckerna.

Med hänsyn till folkmängdens och arealens storlek och enär
befolkningen synes befinna sig i stark tillväxt, har komitén tillika
ansett, att för en tillfredsställande församlingsvård inom
pastoratet borde anställas ytterligare en prest, hvilken såsom
varaktigt biträde åt kyrkoherden jemväl kunde bereda denne
skälig hjelp med det betydliga expeditionsarbetet.

På grund af det anförda föreslår komitén,

att Forsbacka bruk jemte lämpligt område
af pastoratets vestra del afskiljes till ett kapellag; -

I. TJPSALA ERKESTIFT.

43

att komministerns bostad förlägges till Forsbacka
bruk; samt

att kyrkoherden förpligtas hålla ständig
adjunkt.

82. Hamrånge pastorat.

Pastoratet, som består af en församling och hvarest äro
anstälda kyrkoherde och komminister, båda bosatta vid kyrkan,
har en folkmängd af 3,991 personer på en areal af 331.30
□ km. Inom pastoratet finnas mera betydande befolkningscentra
vid Axmars bruk, omkring 20 km. norrut från kyrkan, samt vid
Norrsundets sågverk och lastageplats, som omkring 8 km. nordost
från kyrkan bildar slutpunkten för Dala-Ockelbo-Norrsundets
j ernväg.

Enär det torde vara af nöden, att åtgärder vidtagas för en
tillfredsställande kyrklig själavård bland Norrsundets talrika
och tillväxande befolkning, får komitén, då församlingsvården i
öfrigt inom detta vidsträckta pastorat icke kan undvara arbetet
af de båda inom pastoratet redan anstälda presterna, framhålla
önskvärdheten af, att inom pastoratet inrättas ytterligare en
komministerstjenst, hvars innehafvare bör bo vid Norrsundet. För
ifrågavarande del af församlingen skulle det medföra en afsevärd
förmån, om den nye komministern erhölle uppdrag att för
denna församlingsdel såsom ett kapellag jemväl föra ministerialböckerna.

Beträffande den inom pastoratet redan anstälde komministern,
har komitén ansett, att tillbörlig hänsyn till Axmars bruks afskeda
läge borde medföra, att denne komminister förflyttades
till nämnda bruk med åliggande att för bruket såsom ett kapellag
jemväl föra ministerialböckerna.

På grund af det anförda föreslår komitén,

att Norrsundets sågverk jemte lämpligt
område äfvensom Axmars bruk afskiljas till
särskilda kapellag;

att en ny komministerstjenst inrättas, hvars
innehafvare bör bo vid Norrsundet; samt

44

I. UPS AL A ERKESTIFT.

att bostaden för den inom pastoratet redan
anstälde . komministern förlägges till Axmars
bruk.

23. Gestriklands Vestra kontrakt.

83. Ockelbo pastorat.

I pastoratet, som består af två församlingar, Ockelbo med
7,049 invånare på en areal af 551.25 □ km. och Amots kapellförsamling
med 1,521 invånare på en areal af 424.20 □ km., äro
anstälda kyrkoherde och komminister, hvilka båda bo i Ockelbo,
samt kapellpredikant, boende vid Amots bruk.

För en tillfredsställande församlingsvård inom detta pastorat,
hvars folkmängd uppgår till 8,570 personer på ett område af
975.45 □ km., erfordras, enligt komiténs mening, fortfarande tre
presters arbete. Men då kapellpredikantens aflöning till största
delen utgöres af Amots bruksegere och det icke synes komitén
lämpligt, att den tjenst, hvars innehafvare skall hafva sin hufvudsakliga
verksamhet inom Amots församling, göres beroende af
bruksegarnes benägenhet att till tjenstens uppehållande lemna
bidrag, torde komministern böra förflyttas till Amot samt erhålla
uppdrag att för denna församling jemväl föra ministerialböckerna,
hvaremot hos kyrkoherden borde anställas ett varaktigt
tjenstebiträde. Komitén föreslår derför,

att komministerns bostad förlägges till närheten
af Amots bruk; samt

att kyrkoherden förpligtas hålla ständig
adjunkt.

84. Torsåkers pastorat.

Detta pastorat, hvarest äro anstälda kyrkoherde och kom minister,

båda boende i närheten af kyrkan, har en folkmängd

I. UPSALA ERKESTIFT.

45

af 6,654 personer på en areal af 397.32 □ km. Inom pastoratets
nordvestra del, på ett afstånd af omkring 12 km. från Torsåkers
kyrka, ligger Hofors bruk, under kvilket lyder en betydande
arbetarebefolkning.

Då för den talrika befolkningen vid nämnda bruk vägen till
kyrkan och pastorsexpeditionen är afsevärdt lång, skulle det
vara till förmån för befolkningen och den kyrkliga församlingsvården
bland densamma, om komministerns bostad förlädes till
Hofors bruk och komministern erhölle uppdrag att för Hofors
jemte lämpligt område i öfrigt af pastoratets nordvestra del
såsom ett kapellag föra ministerialböckerna.

Med hänsyn till folkmängdens och arealens storlek och enär
befolkningen synes befinna sig i jemn tillväxt, har komitén tillika
ansett, att för en tillfredsställande församlingsvård inom
pastoratet borde anställas ytterligare en prest, hvilken såsom
varaktigt biträde åt kyrkoherden jemväl kunde bereda denne
skälig hjelp med det betydliga expeditionsarbetet.

På grund af det anförda föreslår komitén,

att Hofors bruk jemte lämpligt område af
pastoratets nordvestra del afskiljes till ett kapellag; att

komministerns bostad förlägges till
Hofors bruk; samt

att kyrkoherden förpligtas hålla ständig
adjunkt.

85. Ofvansjö pastorat.

Detta pastorat, hvarest äro anstälda kyrkoherde och komminister,
båda boende vid kyrkan, har eu folkmängd af 6,914
personer på en areal af 398.18 □ km. Inom pastoratet finnas
flera befolkningscentra, bland hvilka de mest betydande äro Hammarby
bruk samt Storviks jern vägsstation, båda inom pastoratets
sydvestra del; och utgör afståndet till Ofvansjö kyrka från
Hammarby 11 km. och från Storvik 6 km. Afståndet mellan
Hammarby och Storvik utgör omkring 7 km. Mellan Storvik
och Kungsgårdens jernvägsstation, i hvars omedelbara närhet
kyrkan är belägen, underhålles liflig förbindelse genom G-efle—
Dala jernväg.

I. UPSALA ERKESTIFT.

46

Då för den talrika befolkningen vid Hammarby bruk vägen
till kyrkan och pastorsexpeditionen är afsevärdt lång, skulle det
vara till förmån för nämnda befolkning ock den kyrkliga församlingsvården
bland densamma, om komministerns bostad förlädes
till Hammarby ock om komministern erkölle uppdrag att
för Hammarby bruk med kringliggande område såsom ett kapellag
föra ministerialböckerna.

Med hänsyn till pastoratets storlek i öfrigt ock enär folkmängden
synes befinna sig i jemn tillväxt, kar komitén tillika
ansett, att för främjande af för samlings vår den inom pastoratet
borde anställas ytterligare en prest, hvilken såsom varaktigt
biträde åt kyrkoherden jemväl kunde bereda denne skälig hjelp
med det betydliga expeditionsarbetet.

På grund af det anförda föreslår komitén,

att Hammarby bruk jemte lämpligt område
afskiljes till ett kapellag;

att komministerns bostad förlägges till Hammarby
bruk; samt

att kyrkoherden förpligtas hålla ständig
adjunkt.

24. Helsinglands Östra kontrakt.

86. Söderala pastorat.

I detta pastorat, hvars folkmängd uppgår till 9,295 personer
på ett område af 239.01 □ km., äro anstälda kyrkoherde och
komminister, båda bosatta i närheten af kyrkan. Genom nåd.
bref d. 8 juni 1894 har Kongl. Maj:t medgifvit, att en extra
ordinarie presterlig befattning må inrättas med Söderala församlings
sydöstra del — omfattande Ljusne och Ala sågverk, Ljusne
och Maråkers bruk samt åtskilliga byar, hemman och lägenheter —
såsom tjenstgöringsområde, samt att af de till kyrkoherden i församlingen
anslagna lönemedel må för aflönande af tj enstens innehafvare
utgå 1,500 kronor årligen, så länge egarne till Ljusne
jernverk och Ljusne sågverk samt till Ala sågverk till predikantens
aflönande lemna, förutom fria husrum och fri vedbrand,
1,000 kronor årligen.

I. UPSALA ERKESTIFT.

47

Då omförmälda för pastoratets sydöstra del inrättade tjenst för
närvarande är beroende af sågverkens frivilliga bidrag, men
komitén anser, att det maktpåliggande presterliga arbetet inom
ifrågavarande del af pastoratet med dess talrika befolkning fordrar,
att en ordinarie prest bar sin bostad vid Ljusne, torde
komministern lämpligen böra dit förflyttas, då den extra ordinarie
presterliga befattningen torde blifva öfverflödig.

Med hänsyn till folkmängdens och arealens storlek inom
pastoratet i öfrigt anser komitén, att för en tillfredsställande
församlingsvård derstädes ytterligare en prests arbete är erforderligt,
hvarför kyrkoherden torde böra ständigt hafva adjunkt.

På grund af det anförda föreslår komitén,

att komminsterns bostad förlägges till Ljusne;:
samt

att kyrkoherden förpligtas hålla ständig adjunkt.

87. Segersta pastorat.

Pastoratet består af två församlingar, Segersta med 1,231
invånare och en areal af 93.86 □ km. samt Hanebo med 4,023
invånare på en areal 282.89 □ km. Af pastoratets presterskap
bo kyrkoherden och en komminister i Hanebo, i närheten af
kyrkan, samt en komminister i Segersta, för hvilken sistnämnda
församling denne komminister jemväl förer ministerialböckerna.
Komitén föreslår,

att, med indragning af den komministerstjenst,
hvars innehafvare är bosatt i Hanebo,,
kyrkoherden förpligtas hålla ständig adjunkt.

88. Söderhamns pastorat.

I detta pastorat, hvars folkmängd uppgår till 10,544 perso ner

och som omfattar staden Söderhamn med dertill hörande om råde

af kringliggande landsbygd och skärgård —jemte den egent liga

staden utgörande en areal af 38.35 []km. — äro anstälda kyrko -

48

I. UPSALA ERKESTIFT.

herde och komminister, båda bosatta i staden. Derjemte finnes vid
Sandarne sågverk och lastageplats, omkring 9 km. från staden,
anstäld en kapellpredikant, hvilken helt och hållet aflönas af
Svartviks aktiebolag.

Enär Sandarne med kringliggande område har en så talrik
befolkning, att för den kyrkliga församlingsvården bland densamma
obestridligen kräfves särskild prest, och då ur ekonomisk
synpunkt såväl den egentliga staden som Sandarne med
dess område kan hvar för sig bestå såsom eget gäll, föreslår
komitén,

att Sandarne jemte lämpligt område skiljes
från Söderhamns pastorat för att bilda eget
pastorat med endast kyrkoherde.

25. Helsinglands Vestra Nedre kontrakt.

89. Arbrå pastorat.

I pastoratet, hvarest endast kyrkoherde är anstäld, uppgår
folkmängden till 4,552 personer och arealen till 450.88 □ km.

Då på grund af folkmängdens och arealens storlek för en
tillfredsställande församlingsvård inom detta pastorat erfordras
två presters arbete, föreslår komitén,

att kyrkoherden förpligtas hålla ständig
adjunkt.

26. Helsinglands Vestra Öfre kontrakt.

90. Ljusdals pastorat.

Inom detta pastorat, hvars folkmängd uppgår till 9,116
personer på en areal af 1,100.71 □ km., äro anstälda kyrkoherde
och komminister, båda bosatta i närheten af kyrkan uti pastoratets
södra och folkrikaste del.

I. TJPSALA ERKESTIFT.

49

På grund af folkmängdens och arealens storlek anser komitén,
att för en tillfredsställande församlingsvård inom pastoratet
fordras tillökning af de presterliga krafterna derstädes. Enär
för den i pastoratets norra del boende befolkningen afståndet till
kyrkan och pastorsexpeditionen i allmänhet uppgår till omkring
40 km., synes bildandet af ett kapellag af ifrågavarande del af
pastoratet och anställandet derstädes af en särskild prestman
vara af nöden; och torde denne prest böra bo i närheten af
Hennans på ett afstånd af 28 km. från kyrkan belägna järnvägsstation.

På grund af det anförda föreslår komitén,

att pastoratets norra del afskiljes till ett
kapellag; samt

att ytterligare en komministerstjenst inrättas,
hvars innehafvare bör bo inom kapellaget,.

91. Los pastorat.

I detta pastorat, hvarest endast kyrkoherde är anstäld, uppgår
folkmängden till 2,356 personer och arealen till 1,354.22
□ km. Vestra delen af pastoratet, som utgöres af den så kallade
Orsa finnmark, bildar ett kapellag, der kyrkoherden håller gudstjenst
i Hamra kapell, beläget 13 km. från Los kyrka, minst 8
gånger årligen och i Eogelsjö kyrksal, belägen 33 km. från Los
kyrka, 2 gånger årligen.

Detta pastorats vidsträckta område synes komitén fordra,
att för åstadkommande af en tillfredsställande församlingsvård
varder inom pastoratet anstäld ytterligare en prest, hvilken bör
få sin bostad inom kapellaget och för detsamma jemväl föra ministerialböckerna.

Komitén föreslår derför,

att inom pastoratet inrättas en komministerstjenst,
hvars innehafvare bör bo inom Hamra
kapellag.

4

50

I. UPSALA ERKESTIFT.

27. Helsinglands Norra Nedre kontrakt.

92. Hudiksvalls pastorat.

Pastoratet består af Hudiksvall med 4,549 invånare och en
areal af 19.40 □ km. samt Idenor med 1,080 invånare på en areal
af 49.10 □ km. 1 pastoratet finnas anstälda kyrkoherde och
komminister, båda bosatta i Hudiksvall. Afståndet från Idenors
kyrka till staden utgör omkring 5 km.

För en tillfredsställande församlingsvård inom detta pastorat
erfordras, enligt komiténs förmenande, tre presters arbete; och
synes det, som om vid inrättande af en ny presterlig tjenst,
dennas innehafvare borde bo i Idenor samt för nämnda församling
jemväl föra ministerialböckerna. Komitén föreslår derför,
att ytterligare en komministerstjenst inrättas,
hvars innehafvare bör bo i Idenor.

93. Enångers pastorat.

Detta pastorat består af tre församlingar, Enånger med
2,951 invånare på eu areal af 288.64 □ km. samt Njutånger med
2,778 och Nianfors kapellförsamling med 422 invånare och ett
gemensamt område för sistnämnda två församlingar af 105.75
□ km. I pastoratet äro anstälda kyrkoherde, komminister och kapellpredikant.
Komministern är bosatt i Njutånger, 11 km.
från Enångers kyrka, och kapellpredikanten, som tillika är folkskolelärare
i Nianfors, vid Nianfors bruk, 11 km. från Njutångers
och 22 km. från Enångers kyrka.

Med hänsyn till Njutångers församlings ansenliga folkmängd
och enär ur ekonomisk synpunkt så väl Enångers som Njutångers
församling kan hvar för sig bestå såsom eget pastorat
föreslår komitén,

att, med indragning af komministerstjensten
i Njutånger, Njutånger med Nianfors kapellförsamling
skiljes från Enångers pastorat för
att bilda eget pastorat, hvars kyrkoherde bör
bo i Njutånger.

1. UPSALA ERKESTIFT.

Öl

94. Norrbo pastorat.

I detta pastorat, som består af två församlingar, Norrbo
med 1,058 invånare på en areal af 117.99 □ km. och Bjuråker
med 3,900 invånare på 688.81 □ km., äro anstälda kyrkoherde
och komminister, den förre bosatt i Bjuråker vid kyrkan och
den senare vid Norr bo kyrka, hvilken ligger på ett afstånd af
omkring 5 km. från förstnämnda kyrka.

Då Bjuråkers kyrka är belägen i pastoratets sydligaste del
och befolkningen i den norra delen har afsevärdt lång väg till
kyrkan och pastorsexpeditionen, skulle det för församlingsvården
inom detta vidsträckta pastorat vara gagneligt, om ett kapellag
bildades inom pastoratets norra del med der anstäld särskild
prestman, som erhölle uppdrag att för kapellaget jemväl föra
ministerialböckerna; och föreslår derför komitén,

att norra delen af Bjuråkers församling
afskiljes till ett kapellag; samt

att i pastoratet inrättas ytterligare en komministerstjenst,
hvars innehafvare bör bo inom
kapellaget.

52

II. LINKÖPINGS STIFT.

II. Linköpings stift.

1. Domprosteriet.

1. Linköpings pastorat.

Pastoratet består af två församlingar, Linköping med 13,310
invånare och S:t Lars med 2,870 invånare på en areal af 53.48
□ km. I pastoratet äro anstälda kyrkoherde och två komministrar,
alla tre presterna bosatta i Linköping.

Len ganska betydliga folkmängden, som uppgår till 16,180
personer, torde påkalla delning af förevarande pastorat; och synes
denna delning lämpligen kunna så genomföras, att landsförsamlingen
utbrytes och bildar eget gäll. Genom en sådan anordning
skulle församlingsafgifterna i S:t Lars ej behöfva
höjas, men kyrkoherden der ändock kunna erhålla anständig
bergning; likasom icke heller någon svårighet skulle möta att
bereda presterskapet i Linköping tillräcklig aflöning. I det utbrutna
pastoratet bör en prest kunna utan nämnvärd svårighet
fullgöra allt presterligt arbete, hvaremot kyrkoherden i Linköping,
hvilken i egenskap af domprost måste egna mycken tid
åt domkapitelsgöromål, synes hafva behof af ett hos honom anstäldt
varaktigt tjenstebiträde. Komitén föreslår alltså,

att S:t Lars församling skiljes från Linköpings
pastorat för att bilda eget pastorat med
endast kyrkoherde; samt

att i sådan händelse den komministerstjenst,
hvars innehafvare har sin hufvudsakliga
verksamhet inom S:t Lars, indrages, men kyrkoherden
i Linköping förpligtas hålla ständig adj
unkt.

II. LINKÖPINGS STIFT.

53

2. Kärna pastorat.

Pastoratet består af två församlingar, Kärna med 1,173
invånare på eu areal af 25.59 n km. och Kaga med 667 invånare
på en areal af 15.03 □ km. Jemte kyrkoherdeembetet, som innehafves
af stiftets biskop, finnes i pastoratet en komministerstjenst,
hvars innehafvare är bosatt i Kaga. Afståndet mellan
kyrkorna är omkring 5 km.

Detta afstånd bör ej utgöra hinder för en och samma
prest att hvarje söndag förrätta gudstjenst i båda kyrkorna;
och då hvarken folkmängd eller areal är större, än att jemväl
alla öfriga embetsgöromål i pastoratet kunna utföras af en prest,
föreslår komitén, under förutsättning att pastoratets prebendeegenskap
upphör,

att komministerstjensten indrages.

3. Staka pastorat.

I pastoratet, som består af endast en församling med 1,115
invånare på en areal af 33.29 □ km., äro anstälda kyrkoherde
och komminister.

Då en prest kan med lätthet verkställa alla presterliga
göromål i detta pastorat, föreslår komitén,

att komministerstjensten indrages.

4. Skeda pastorat.

I pastoratet, som består af endast eu församling med 1,594
invånare på en areal af 71.72 n km., äro anstälda kyrkoherde
och komminister.

Då en prest kan utan svårighet fullgöra allt presterligt
arbete i pastoratet, föreslår komitén,

att komministerstjensten indrages.

54

II. LINKÖPINGS STIFT.

5. Landeryds pastorat och Vårdsbergs pastorat (i Bankekinds

kontrakt).

Landeryds pastorat, som består af en församling och är
prebende till teologie lektorn vid Linköpings allmänna läroverk,
bar en folkmängd af 1,009 personer på en areal af 30.58
□ km. I pastoratet är utom kyrkoherden anstäld komminister;
men enligt nådig resolution den 9 april 1869 skall komministerstjensten
indragas, derest pastoratet upphör att vara prebende.
Vårdsbergs pastorat utgöres också af blott eu församling med
855 invånare på eu areal af 29.04 □ km.; och är i detta pastorat
anstäld endast kyrkoherde. Afståndet mellan kyrkorna är
omkring 7 km.

Om dessa pastorat, hvilkas sammanlagda folkmängd uppgår
till 1,864 personer på en areal af 59.62 □ km., förenas till
ett, bör en prest kunna verkställa allt presterligt arbete derstädes,
helst afståndet mellan kyrkorna ej bereder svårighet för gudstjensts
förrättande hvarje söndag i båda kyrkorna. Under förutsättning
att Landeryd upphör att vara prebende, föreslår derför
komitén,

att, med indragning af kyrkoherdebeställningen
i Yårdsberg, Landeryds pastorat och
Vårdsbergs pastorat sammanslås till ett pastorat,
hvars kyrkoherde bör bo i Landeryd.

6. Vists pastorat.

I pastoratet, som består af endast en församling med 1,624
invånare på en areal af 81.24 □ km., äro anstälda kyrkoherde
och komminister.

Då en prest bör utan svårighet kunna verkställa allt presterligt
arbete inom pastoratet, föreslår komitén,

att komministerstjensten indrages.

7. Törnevalla pastorat och östra Skrukeby pastorat.

Törnevalla pastorat består af en församling med 837 invånare
på en areal af 30.78 □ km. Östra Skrukeby pastorat be -

II. LINKÖPINGS STIFT.

55

står af två församlingar, Östra Slcruheby med 517 invånare på
en areal af 19.41 □ km. och LiUkyrlca med 171 invånare på en areal
af 6.73 □ km. I hvartdera pastoratet är anstäld endast kyrkoherde.
Pastoratens sammanlagda folkmängd nppgår till 1,525 personer
och arealen till 56.92 □ km. Ungefärliga afståndet mellan
kyrkorna utgör: 5 km. mellan Östra Skrnkeby och Lillkyrka, 6
km. mellan Törnevalla och Östra Skrukeby samt 8 km. mellan
Törnevalla och Lillkyrka.

Om båda pastoraten förenas till ett, bör med hänsyn till
folkmängdens och arealens ringhet en prest kunna derstädes
verkställa allt presterligt arbete, för den händelse så ordnas,
att gudstjenst förrättas hvarje söndag i Törnevalla kyrka samt
turvis hvarannan söndag i Lillkyrka och Östra Skrukeby kyrkor.
Derest församlingarna icke vilja öfverenskomma om en dylik anordning,
eller om Lillkyrka församling icke vill förena sig med
Östra Skrukeby om gemensam kyrka (i Östra Skrukeby), torde
kyrkoherden, så länge gudstjenst skall hvarje söndag förrättas i
alla tre kyrkorna, behöfva tjenstebiträde, som, enligt komiténs
åsigt, bör vara en hos honom anstäld adjunkt. Komitén föreslår
derför,

att, med indragning af kyrkoherdebeställningen
i Östra Skrukeby, Törnevalla pastorat
och Östra Skrukeby pastorat sammanslås till
ett pastorat, hvars kyrkoherde bör bo i Törnevalla
och förpligtas hålla ständig adjunkt.

8. Östra Hargs pastorat och Rystads pastorat.

Östra Iiargs pastorat består af en församling med 725 invånare
på en areal af 32.90 □ km. Bystads pastorat består likaledes
af en församling med 1,234 invånare på eu areal af 38.26
□ km. Pastoraten hafva alltså en sammanlagd folkmängd af
1,959 personer på en areal af 71.16 □ km.; och utgör afståndet
mellan kyrkorna omkring 5 km. Om dessa närbelägna pastorat
förenas till ett, bör en prest kunna utan svårighet förrätta
gudstjenst hvarje söndag i båda kyrkorna och jemväl fullgöra
allt öfrigt presterligt arbete inom pastoratet; hvarför komitén
föreslår,

56

II. LINKÖPINGS STIFT.

att, med indragning af kyrkoherdebeställningen
i Östra Harg, Östra Hargs pastorat och
Hystads pastorat sammanslås till ett pastorat,
hvars kyrkoherde bör bo i kystad.

9. Rystads pastorat och Östra Hargs pastorat.

Förslag till sammanslagning af dessa pastorat är närmast
här ofvan framstäldt

10. Östra Skrukeby pastorat och Törnevalla pastorat.

Förslag till sammanslagning af dessa pastorat är ofvan fram''
stäldt (sid. 54).

2. Gullbergs och Bobergs kontrakt.

11. Yreta klosters pastorat.

Pastoratet består af två församlingar, Vreta Moster med
2,132 invånare på en areal af 48.84 □ km. och Stjernört med
1,222 invånare på en areal af 96.81 □ km. I pastoratet äro
anstälda kyrkoherde och två komministrar, de senare bosatta en
i hvardera församlingen.

Då det presterliga arbetet i pastoratet bör kunna på ett
tillfredsställande sätt fullgöras af endast två prester, föreslår
komitén,

att den komministerstjenst, hvars innehafvare
är bosatt i Yreta kloster, indrages.

II. LINKÖPINGS STIFT.

57

12. Yesterlösa pastorat och Björkebergs pastorat.

1 Vesterlösa pastorat, som består af en församling med 1,114
invånare på en areal af 30.64 □ km., är anstäld endast kyrkoherde.
Björkebergs pastorat består af två församlingar, Björheberg
med 385 invånare på en areal af 9.37 □ km. och Ledeberg
med 404 invånare på en areal af 11.90 □ km.; och äro i detta
pastorat anstälda kyrkoherde och komminister. Afståndet mellan
Yesterlösa och Björkebergs kyrkor är omkring 5 km. samt
mellan Björkebergs och Ledebergs omkring 2.5 km.

Om båda pastoraten förenas till ett, blir likväl det sålunda
bildade pastoratet med eu folkmängd af 1,903 personer och en
areal af 51.91 □ km. ej större, än att en prest bör kunna fullgöra
allt presterligt arbete derstädes, utan annan nämnvärd
svårighet än gudstjensts förrättande hvarje söndag i tre kyrkor.
Men denna svårighet kan undanrödjas derigenom, att gudstjenst
hålles i Björkebergs och Ledebergs kyrkor blott hvarannan söndag;
och med hänsyn till dessa församlingars ringa storlek och
kyrkornas närbelägenhet torde en sådan anordning ej väcka betänklighet.
Derest Björkebergs och Ledebergs församlingar icke
vilja vare sig öfverenskomma om denna anordning eller begagna
gemensam kyrka, torde kyrkoherden, så länge gudstjenst skall
förrättas hvarje söndag i alla tre kyrkorna, behöfva tjenstebiträde,
som, enligt komiténs åsigt, bör vara en hos honom anstäld
adjunkt.

På grund af det anförda och i betraktande jemväl deraf
att presterskapet i Björkebergs pastorat är så svagt aflönadt,
att betydande tillskott erfordras för lönernas uppbringande till
skäliga belopp, föreslår komitén,

att komministerstjensten i Björkebergs pastorat
indrages; samt

att, med indragning af kyrkoherdebeställningen
i Yesterlösa, Yesterlösa pastorat och
Björkebergs pastorat sammanslås till ett pastorat,
hvars kyrkoherde bör bo i Björkeberg
och förpligtas hålla ständig adjunkt.

58

II. LINKÖPINGS STIFT.

13. Björkebergs pastorat och Vesterlösa pastorat.

Förslag till sammanslagning af dessa pastorat är närmast här
ofvan framstäldt.

14. Fornåsa pastorat.

Pastoratet består af två församlingar, Fornåsa med 758 invånare
på en areal af 25.51 □ km. och Lönsås med 622 invånare
på en areal af 17.55 □ km. I pastoratet äro anstälda kyrkoherde
och komminister; den sednare, hvilken i likhet med kyrkoherden
är bosatt i Fornåsa, förer ministerialböckerna för Lönsås.
Afståndet mellan kyrkorna är omkring 2,5 km.

Då en prest kan fullgöra allt presterligt arbete i detta pastorat,
föreslår komitén,

att komministerstjensten indrages.

15. Skeppsås pastorat.

Pastoratet består af två församlingar, Skeppsås med 483
invånare på en areal af 13.69 □ km. och Elfvestad med 748 invånare
på en areal af 20.26 □ km. Afståndet mellan kyrkorna
är omkring 4.5 km. I pastoratet äro anstälda kyrkoherde och
komminister, den sednare bosatt i Elfvestad.

Då en prest kan fullgöra allt presterligt arbete i pastoratet,
föreslår komitén,

att komministerstjensten indrages.

16. Klockrike och Brunneby pastorat.

Pastoratet, som består af Klockrike och Brunneby förut
skilda, nu till en förenade församlingar med gemensam kyrka, har
2,113 invånare på en areal af 71.99 □ km. I pastoratet äro anstälda
kyrkoherde och komminister.

II. LINKÖPINGS STIFT.

59

Då en prest bör utan svårighet kunna verkställa alla i pastoratet
förekommande presterliga göromål, föreslår komitén,
att komministerstjensten indrages.

17. Kristbergs pastorat.

I pastoratet, som består af endast en församling med 2,314
invånare på en areal af 146.61 □ km., äro anstälda kyrkoherde
och komminister.

Då en prest bör utan nämnvärd svårighet kunna utföra allt
presterligt arbete i pastoratet, föreslår komitén,

att komministerstj ensten indrages.

18. Yallerstads pastorat.

Pastoratet består af två församlingar, Vallerstad med 796
invånare på en areal af 22.06 □ km. och Jer stad med 427 invånare
på en areal af 10.89 □ km. Afståndet mellan kyrkorna
utgör 4.5 km. I pastoratet äro anstälda kyrkoherde och komminister,
den sednare bosatt i Jerstad.

Då en prest bör utan svårighet kunna hvarje söndag förrätta
gudstjenst i båda kyrkorna och jemväl utföra allt annat
presterligt arbete inom pastoratet, föreslår komitén,
att komministerstjensten indrages.

3. Aska kontrakt.

19. Ekebyborna pastorat och Yinnerstads pastorat.

Ekebyborna pastorat består af två församlingar, Ekebyborna

med 925 invånare på en areal af 24.80 □ km. och Ask med 261

invånare på en areal af 9.08 □ km. I pastoratet, mellan hvars

HO

II. LINKÖPINGS STIFT.

kyrkor af ståndet utgör omkring 4 km., äro anstälda kyrkoherde
och komminister, den sednare bosatt i Ask. Vinnerstads pastorat
består af blott en församling med 908 invånare på en areal af
18.88 □ km.; och är i detta pastorat anstäld endast kyrkoherde.
Afståndet mellan Vinnerstads och Ekebyborna kyrkor är omkring
8 km.; kyrkan i Ask är belägen midt emellan nämnda båda kyrkor.

Med hänsyn till läge, folkmängd — 2,094 personer —, areal
52.76 n km. — samt afstånd mellan kyrkorna, synas dessa
tre församlingar lämpligen kunna förenas till ett pastorat; och
skulle en prest der utan svårighet kunna fullgöra allt presterligt
arbete, isynnerhet om så ordnas, att hvarje söndag gudstjenst
förrättas allenast i två af de tre kyrkorna. Derest församlingarna
icke vilja öfverenskomma om eu dylik anordning,
eller om Asks församling icke vill förena sig med Ekebyborna
församling om gemensam kyrka (i Ekebyborna), torde kyrkoherden,
så länge gudstjenst skall förrättas hvarje söndag i alla
tre kyrkorna, behöfva tjenstebiträde, som, enligt komiténs åsigt,
bör vara en hos honom anstäld adjunkt. Komitén föreslår derför,
att komministerstjensten i Ekebyborna pastorat
indrages; samt

att, med indragning af kyrkoherdebeställningen
i Vinnerstad, Ekebyborna pastorat sammanslås
med Vinnerstads pastorat till ett pastorat,
hvars kyrkoherde bör bo i Ask och förpligtas
hålla ständig adjunkt.

20. Vinnerstads pastorat och Ekebyborna pastorat.

Förslag till sammanslagning af dessa pastorat är närmast här
ofvan fram stål dt.

21. Motala pastorat.

1 pastoratet, som består af två församlingar, Motala landsförsamling
med 8,138 invånare på en areal af 84.63 □km. och Motala
stadsförsamling med 3,009 invånare, äro anstälda kyrkoherde och
komminister, af hvilka den förre bor i stadens omedelbara närhet

II. LINKÖPINGS STIFT.

(il

och den senare vanligen förhyr bostad i staden, der den för församlingarna
gemensamma kyrkan jemväl är belägen.

Med hänsyn dertill att stadsförsamlingen, i likhet med de
flesta andra dylika församlingar, påkallar särskild andlig omvårdnad,
anser komitén, att hos kyrkoherden bör anställas ett
varaktigt tjenstebiträde, och föreslår derför,

att kyrkoherden må förpligtas hålla ständig
adjunkt.

22. Vestra Stenby pastorat och Hvarfs pastorat.

Vestra Stenby pastorat består af en församling med 1,212
invånare på en areal af 31.77 □ km. Hvarfs pastorat består af
två församlingar, Hvarf med 701 och Styra med 343 invånare;
och innehålla båda församlingarna, som hafva gemensam kyrka,
tillhopa en areal af 32.10 □ km.

Då pastoratens sammanlagda folkmängd icke är större än
2,256 personer på en areal af 63.87 □ km. samt afståndet mellan
kyrkorna är allenast omkring 5 km., synes en prest kunna
utan svårighet verkställa allt presterligt arbete i de tre församlingarna,
om de förenas till ett pastorat, hvarför komitén föreslår,
att, med indragning af kyrkoherdebeställningen
i Hvarf, Vestra Stenby pastorat sammanslås
med Hvarfs pastorat till ett pastorat,
hvars kyrkoherde bör bo i Vestra Stenby.

23. Hagebyhöga pastorat.

Pastoratet består af tre församlingar, Hagebyhöga med 688
invånare på en areal af 19.45 □ km., Fifvelstad med 781 invånare
på en areal af 18.29 □ km. samt Orlunda med 583 invånare
på en areal af 13.05 □ km. I pastoratet äro anstälda
kyrkoherde och två komministrar, de senare bosatta, den ene
i Fifvelstad och den andre i Orlunda. Afståndet mellan Hagebyhöga
och Fifvelstads kyrkor är omkring 5.5 km. samt mellan
Fifvelstads och Orlunda kyrkor omkring 7 km. För tillgodo -

62

IX. LINKÖPINGS STIFT.

seende af de kyrkliga behofven i detta pastorat torde till kyrkoherdens
biträde icke erfordras mer än en komminister; hvarför
komitén föreslår,

att endera komministerstj ensten indrages.

24. Hvarfs pastorat och Vestra Stenby pastorat.

Förslag till sammanslagning af dessa pastorat är ofvan fram''
stäldt (sid. 61).

4. Dals kontrakt.

25. Vadstena pastorat.

Pastoratet består af tre församlingar, Vadstena med 2,324
invånare på en areal af 5.72 □ km., 8:t Per med 604 invånare
på en areal af 15.45 □ km. och Strå med 660 invånare på en
areal af 17.01 □ km. Pastoratets hela folkmängd uppgår alltså
till 3,588 personer och arealen till 38.18 □ km. I pastoratet
äro anstälda kyrkoherde äfvensom två komministrar, alla tre
presterna bosatta i staden.

Då Vadstena och S:t Per hafva gemensam kyrka samt afståndet
mellan denna kyrka och kyrkan i Strå är allenast omkring
5 km., bör kyrkoherden jemte endast en komminister —
hvilket biträde likväl erfordras, enär Vadstena, såsom stadsförsamling,
påkallar särskild andlig omvårdnad — kunna förrätta
allt presterligt arbete inom pastoratet. Komitén föreslår derför,
att den ena komministerstj ensten indrages.

26. Herrestads pastorat och Örherga pastorat.

Herrestads pastorat består af två församlingar, Herrestad
med 455 invånare på en areal af 11.03 □ km. samt Källstad med

II. LINKÖPINGS STIFT.

63

286 invånare på en areal af 8.97 □ km.; och är afståndet mellan
kyrkorna 2.5 km. Örberga pastorat består likaledes af två
församlingar, Örberga med 807 invånare på en areal af 19.48
□ km. och Nässja med 267 invånare på en areal af 9.25 □ km.
Mellan sistnämnda församlingars kyrkor är afståndet 3.5 km.
I hvartdera pastoratet äro anstälda kyrkoherde och komminister.
Afståndet mellan Herrestads och Örberga kyrkor är omkring
6 km. samt mellan Herrestads och Nässja kyrkor omkring
8 km. Sammanlagda folkmängden i båda pastoraten uppgår till
1,815 personer och arealen till 48.73 □ km.

Med hänsyn till folkmängd, areal, afstånd mellan kyrkorna
och läge torde dessa två pastorat kunna utan men för församlingsvården
förenas till ett, derest så ordnas, att gudstjenst förrättas
en predikodag i Herrestads och Nässja kyrkor samt den
derpå följande i Örberga och Källstads kyrkor o. s. v.; och lärer
en prest kunna verkställa allt presterligt arbete i det sålunda
bildade pastoratet. Derest församlingarna icke vilja öfverenskomma
om en sådan anordning eller om å ena sidan Herrestads och
Källstads församlingar samt å andra sidan Örberga och Nässja församlingar
icke vilja förena sig att begagna gemensam kyrka, torde
kyrkokerden, så länge gudstjenst skall förrättas hvarje söndag i
alla fyra kyrkorna, behöfva tjenstebiträde, som, enligt komiténs
åsigt, bör vara en hos honom anstäld adjunkt. Komitén föreslår
derför,

att komministerstj ensten i hvartdera pastoratet
indrages; samt

att, med indragning af kyrkoherdebeställningen
i Örberga, Herrestads pastorat sammanslås
med Örberga pastorat till ett pastorat,
hvars kyrkoherde bör bo i Herrestad och förpligtas
hålla ständig adjunkt.

27. Rogslösa pastorat.

Pastoratet består af två församlingar, Rogslösa med 1,203

invånare på en areal af 22.35 □ km. samt Väfversunda med 383

invånare på 14.96 □ km.; och utgör afståndet mellan kyrkorna

omkring 5 km. I pastoratet äro anstälda kyrkoherde och kom -

64

H. LINKÖPINGS STIFT.

minister, den senare bosatt i Väfversunda, för hvilken församling
han äfven förer ministerialböckerna.

Då en prest kan utan svårighet hvarje söndag förrätta gudstjenst
i båda kyrkorna och jemväl uppfylla alla öfriga presterliga
embetsåligganden i pastoratet, föreslår komitén,
att komministerstjensten indrages.

28. Örberga pastorat och Herrestads pastorat.

Förslag till sammanslagning af dessa pastorat är ofvan framstäldt
(sid. 62).

5. Bankekinds kontrakt.

29. Grebo pastorat.

Pastoratet består af två församlingar, Grebo med 1,152 invånare
på en areal af 64.18 □ km. samt Värna med 1,045 invånare
på en areal af 34.44 □ km.; och utgör afståndet mellan
kyrkorna omkring 6 km. I pastoratet äro anstälda kyrkoherde
och komminister, den senare bosatt i Värna, för hvilken
församling han jemväl förer ministerialböckerna.

Då en prest bör kunna förrätta gudstjenst hvarje söndag i
båda kyrkorna och utan svårighet verkställa äfven öfriga presterliga
göromål i pastoratet, får komitén, helst församlingarnas utgifter
till presterskapet tillika med boställenas behållna afkastning
icke äro tillräckliga för skälig aflöning åt två prester,
föreslå,

att komministerstjensten indrages.

30. Svinstads pastorat och Askeby pastorat.

Aslceby pastorat består af en församling med 624 invånare

på en areal af 22.75 □ km. I betraktande af folkmängdens

II. LINKÖPINGS STIFT.

65

och arealens ringhet lärer utan men för församlingsvården
detta pastorat kunna förenas med något angränsande, ej alltför
stort pastorat. I sådant afseende torde, med hänsyn till folkmängd,
areal, läge, afstånd mellan kyrkorna samt vägarnes beskaffenhet,
Svinstads pastorat vara lämpligast, Sistnämnda pastorat,
hvarest äro anstälda kyrkoherde och komminister, består
nemligen af en församling med 1,250 invånare på en areal af
54.72 □ km.

Då pastoratens sammanlagda folkmängd uppgår till endast
1,874 personer på en areal af blott 77.47 □ km. och afståndet mellan
kyrkorna ej utgör mer än omkring 5 km., bör en prest kunna
utan svårighet förrätta gudstjenst hvarje söndag i båda kyrkorna
och jemväl fullgöra allt öfrigt presterligt arbete i båda
församlingarna, om de förenas till ett pastorat. Komitén föreslår
derför,

att komministerstj ensten i Svinstad indrages;
samt

att, med indragning af kyrkoherdebeställningen
i Askeby, Svinstads pastorat sammanslås
med Askeby pastorat till ett pastorat, hvars
kyrkoherde bör bo i Svinstad.

31. Vårdsbergs pastorat och Landeryds pastorat (Domprosteriet).

Förslag till sammanslagning af dessa pastorat är ofvan
framstäldt (sid. 54).

32. Askeby pastorat och Svinstads pastorat.

Förslag till sammanslagning af dessa pastorat är ofvan
framstäldt (sid. 64).

33. Örtomta pastorat.

I pastoratet, som består af endast en församling med 1,326
invånare på en areal af 55.76 □ km., äro anstälda kyrkoherde och
komminister.

66

II. LINKÖPINGS STIFT.

Då en prest kan utan svårighet fullgöra allt presterligt
arbete i pastoratet, föreslår komitén,

att komministerstjensten indrages.

6. Skärkinds kontrakt.

34. Skärkinds pastorat och Gistads pastorat.

I Skärkinds pastorat, som består af en församling med 1,609
invånare på en areal af 63.94 □ km., äro anstälda kyrkoherde
och komminister. Gistads pastorat består likaledes af en församling
med 744 invånare på en areal af 23.58 □ km.; och är
i pastoratet anstäld endast kyrkoherde. Båda pastoraten hafva
alltså tillhopa en folkmängd af 2,353 personer på en areal af
87.52 □ km. Afståndet mellan kyrkorna är omkring 6 km.

Detta afstånd kan ej bereda någon svårighet för en prest
att hvarje söndag förrätta gudstjenst i båda kyrkorna; och ej
är folkmängden större eller arealen vidsträcktare, än att denne
prest bör kunna fullgöra äfven alla öfriga presterliga göromål
i nämnda församlingar, om de förenas till ett pastorat. Komitén
föreslår derför,

att komministerstjensten i Skärkind indrages;
samt

att, med indragning af kyrkoherdebeställningen
i Gistad, Skärkinds pastorat sammanslås
med Gistads pastorat till ett pastorat, hvars
kyrkoherde bör bo i Skärkind.

35. Gistads pastorat och Skärkinds pastorat.

Förslag till sammanslagning af dessa pastorat är närmast här
ofvan framstäldt.

II. LINKÖPINGS STIFT.

67

36. Gårdeby pastorat och Vestra Husby pastorat (Hammarkinds
kontrakt).

Gårdeby pastorat består af eu församling med 586 invånare
på en areal af 28.42 □ km. I betraktande af folkmängdens
och arealens ringhet bör detta pastorat kunna utan men för
församlingsvården förenas med något angränsande, ej alltför
stort pastorat. X sadant afseende synes Vestra, Husby lämpligen
kunna föreslås, då detta pastorat allenast har 1,124 invånare
på en areal af 54.68 □ km. och afståndet mellan kyrkorna utgör
omkring 10 km. Om dessa pastorat förenades till ett, skulle
folkmängden uppgå till 1,710 personer på en areal af 83.10
□ km. Utan alltför stor svårighet bör en prest kunna förrätta
gudstjenst hvarje söndag i båda kyrkorna och jemväl fullgöra
alla öfriga presterliga embetsgöromål i det sålunda bildade pastoratet.
Komitén föreslår derför,

att, med indragning af kyrkoherdebeställningen
i Gårdeby, Vestra Husby pastorat sammanslås
med Gårdeby pastorat till ett pastorat,
hvars kyrkoherde bör bo i Vestra Husby.

7. Norrköpings kontrakt.

37. Norrköpings stads tre pastorat.

Norrköpings stadssamhälle är i kyrkligt hänseende fördeladt
i tre särskilda territorial-församlingar, St. OM med 19,774,
Hedvigs med 7,599 och Norra med 10,062 invånare, hvilka församlingar
i ekonomiskt afseende äro att betrakta såsom en enda
församling, men eljest hvar för sig utgöra särskilda pastorat,
hvarest äro anstälda, i St. Olai kyrkoherde och två komministrar
samt i en hvar af de öfriga kyrkoherde och komminister.

Det torde vara uppenbart, att i de båda folkrikaste af dessa
stadspastorat församlingsvården icke med nu tillgängliga presterliga
krafter kan på ett fullt tillfredsställande sätt utöfvas; och
lärer fördenskull St. Olai församlings pastorat böra delas i

68

II. LINKÖPINGS STIFT.

två pastorat, hvardera med kyrkoherde och komminister, samt
dessutom hos en hvar af kyrkoherdarne uti de pastorat, i hvilka
St. Olai komme att uppdelas, anställas ett varaktigt tjenstebiträde,
äfvensom hos kyrkoherden i Norra församlingen. En dylik
anordning skulle icke medföra nämnvärd förhöjning af församlingarnas
af gifter till presterskapet, men tillräcklig aflöning ändock
kunna beredas detsamma. Komitén föreslår fördenskull,

att St. Olai församlings pastorat delas i
två lika stora pastorat, hvartdera med kyrkoherde
och en komminister; samt

att en hvar af kyrkoherdarne i St. Olai
församlings och i Norra församlingens pastorat
äfvensom i det från St. Olai pastorat utbrutna
nya pastoratet må förpligtas halla ständig adjunkt.

38. Dagsbergs pastorat och Faringstads pastorat.

Dag sbergs pastorat, som består af en församling, har 821
invånare på en areal af 26.48 □ km. Furingstads pastorat består
likaledes af en församling med 555 invånare på en areal af
18.90 □ km. I hvartdera pastoratet är anstäld endast kyrkoherde;
och utgör afståndet mellan kyrkorna omkring 6 km.

Då båda pastoraten hafva tillhopa endast 1,376 invånare
på en areal af blott 45.38 □ km. och en prest alltså med lätthet
kan fullgöra allt presterligt arbete, för den händelse pastoraten
förenas till ett, föreslår komitén,

att, med indragning af kyrkoherdebeställningen
i Dagsberg, Furingstads pastorat sammanslås
med Dagsbergs pastorat till ett pastorat,
hvars kyrkoherde bör bo i Euringstad.

39. Tingstads pastorat och Styrestads pastorat.

Tingstads pastorat består af en församling med 490 invånare
på en areal af 21.92 □ km. Styrestads pastorat består likaledes
af en församling med 878 invånare på en areal af 20.49 □ km.

II. LINKÖPINGS STIFT.

69

I hvardera pastoratet är anstäld endast kyrkoherde; och utgör
afståndet mellan kyrkorna omkring 6,5 km.

Då båda pastoraten hafva tillhopa endast 1,368 invånare
på en areal af 42.41 □ km. och en prest alltså med lätthet kan
utföra allt presterligt arbete, för den händelse båda pastoraten
förenas till ett, föreslår komitén,

att, med indragning af kyrkoherdebeställningen
i Tingstad, Styrestads pastorat sammanslås
med Tingstads pastorat till ett pastorat,
hvars kyrkoherde bör bo i Styrestad.

40. Styrestads pastorat och Tingstads pastorat.

Förslag till sammanslagning af dessa pastorat är närmast här
ofvan framstäldt.

41. Furingstads pastorat och Dagshergs pastorat.

Förslag till sammanslagning af dessa pastorat är ofvan
framstäldt (sid. 68).

42. Östra Eneby pastorat.

Pastoratet består af en församling med 6,481 invånare på en
areal af 55.52 □ km.; och är i pastoratet anstäld endast kyrkoherde.

För en tillfredsställande församlings vård i detta folkrika, nära
Norrköpings stad belägna pastorat, som synes befinna sig i rask
utveckling, erfordras förstärkning af de presterliga krafterna;
och torde behofvet kunna fyllas genom anställande hos kyrkoherden
af ett varaktigt tjenstebiträde. Komitén föreslår derför,
att kyrkoherden förpligtas hålla ständig
adjunkt.

43. Kimstads pastorat.

I pastoratet, som består af en församling med 1,549 invånare
på en areal af 62.15 □ km., äro anstälda kyrkoherde och komminister.

70

II. LINKÖPINGS STIFT.

Då en prest kan utan svårighet fullgöra allt presterligt
arbete i pastoratet, föreslår komitén,

att komministerstj ensten indrages.

44. Borgs pastorat.

I pastoratet, som består af en församling med 1,540 invånare
på en areal af 59.19 □ km., äro anstälda kyrkoherde och komminister.

Då en prest kan utan svårighet fullgöra allt presterligt
arbete i pastoratet, föreslår komitén,

att komministerstj ensten indrages.

8. Vikbolands kontrakt.

45. Östra Stenby pastorat och Kommgsunds pastorat.

I Ostra Stenby pastorat, som består af en församling med
891 invånare på en areal af 37.01 □ km., äro anstälda kyrkoherde
och komminister. Konungsunds pastorat består likaledes
af en församling med 591 invånare på en areal af 18.59 □ km.;
och är i pastoratet anstäld endast kyrkoherde.

Då pastoraten hafva tillhopa 1,482 invånare på en areal af
55.60 □ km. och afståndet mellan kyrkorna är allenast omkring
6 km., bör en prest kunna utan nämnvärd svårighet fullgöra allt
presterligt arbete i nämnda församlingar, för den händelse de
förenas till ett pastorat; hvarför komitén föreslår,

att komministerstj ensten i Östra Stenby
indrages; samt

att, med indragning af kyrkoherdebeställningen
i Konungsund, Östra Stenby pastorat
sammanslås med Konungsunds pastorat till ett
pastorat, hvars kyrkoherde hör bo i Östra Stenby.

II. LINKÖPINGS STIFT.

71

46. Östra Husby pastorat.

I pastoratet, som består af en församling med 1,715 invånare
på en areal af 70.67 □ km., äro anstälda kyrkoherde och komminister.

Då en prest kan verkställa allt presterligt arbete i pastoratet,
föreslår komitén,

att komministerstj ensten indrages.

47. Östra Ny pastorat och Å pastorat.

Östra Ny pastorat består af två församlingar, Östra Ny med
872 invånare på en areal af 47.26 □ km. och Hörn med 710 invånare
på en areal af 51.35 □ km. I pastoratet äro anstälda
kyrkoherde och komminister, den senare bosatt i Rönö. A pastorat
består af en församling med 690 invånare på en areal af
25 □ km.; och är i pastoratet anstäld endast kyrkoherde. Afståndet
mellan Ä och Östra Ny kyrkor är omkring 6 km. samt
mellan Östra Ny och Rönö kyrkor omkring 16 km.

Om hänsyn tages endast till folkmängden — 2,272 personer —
och arealen — 123.61 □ km. —, synes visserligen en prest kunna
verkställa allt presterligt arbete i nämnda församlingar, för den
händelse de förenas till ett pastorat. Men i betraktande deraf att
gudstjenst skall förrättas i tre kyrkor och att afståndet mellan
Östra Ny och Rönö kyrkor är större, än att duplikation kan
ifrågasättas, synes kyrkoherden behöfva biträde af en komminister,
helst tjenstgöringen inom Rönö församling, såsom till
en del bestående af öar, är ganska betungande.

På grund af det anförda föreslår komitén,

att, med indragning af kyrkoherdebeställningen
i Ä, Östra Ny pastorat sammanslås med
Ä pastorat till ett pastorat med kyrkoherde
och komminister, hvilka böra bo, den förre i
Östra Ny och den senare i Rönö.

72

II. LINKÖPINGS STIFT.

48. Kuddby pastorat och Tåby pastorat.

Kuddby pastorat består af en församling med 1,237 invånare
på en areal af 51.65 □ km. Tåby pastorat består likaledes af
en församling med 873 invånare på en areal af 26.68 □ km. I
hvartdera pastoratet är anstäld endast kyrkoherde. Afståndet
mellan kyrkorna är omkring 7 km.

Då dessa pastorat hafva tillhopa 2,110 invånare på en areal af
78.33 □ km., bör eu prest kunna utan nämnvärd svårighet fullgöra
allt presterligt arbete i båda pastoraten, för den händelse de
förenas till ett, helst afståndet mellan kyrkorna icke är större,
än att gudstjenst kan hvarje söndag hållas i båda kyrkorna.
Komitén förslår derför,

att, med indragning af kyrkoherdebeställningen
i Tåby, Kuddby pastorat sammanslås
med Tåby pastorat till ett pastorat, hvars
kyrkoherde bör bo i Kuddby.

49. Å pastorat och Östra Ny pastorat.

Förslag till sammanslagning af dessa pastorat är ofvan
framstäldt (sid. 71).

50. Tåby pastorat och Kuddby pastorat.

Förslag till sammanslagning af dessa pastorat är ofvan å
denna sida framstäldt.

51. Konungsunds pastorat och Östra Stenby pastorat.

Förslag till sammanslagning af dessa pastorat är ofvan

framstäldt (sid. 70).

II. LINKÖPINGS STIFT. ''

73

9. Hammarkinds kontrakt.

52. Söderköpings pastorat.

I pastoratet, som består af två församlingar, Söderköping
med 1,868 invånare på en areal af 4.28 □ km. och Skinberga
med 1,255 invånare på en areal af 54.40 □ km., äro anstälda
kyrkoherde och två komministrar, de senare bosatta en i hvardera
församlingen.

Ehuru folkmängden i detta pastorat icke uppgår till mer
än 3,123 personer på en areal af 58.68 □ km., har det likväl,
med hänsyn till de inom Söderköping, liksom inom de flesta
andra stadsförsamlingar, rådande särskilda förhållanden, synts
komitén vara för församlingsvården af vigt, att Söderköpings
församling ensam för sig bildar ett pastorat, inom hvilket det
presterliga arbetet emellertid torde kunna utan svårighet fullgöras
af en prest. Genom frånskiljande af Skinberga församling,
som jemväl borde bilda eget gäll, skulle församlingarnas af gifter
icke behöfva höjas, då af tillgängliga aflöningsmedel inom de särskilda
församlingarna ändock kan beredas anständig bergning
åt kyrkoherde i Söderköping såväl som i Skinberga, uti hvilken
sistnämnda församling bostadsboställe för kyrkoherde dessutom
redan finnes anordnadt. På grund af det anförda föreslår komitén,
att den komministerstjenst, hvars innehafvare
är bosatt i Söderköping, indrages;

att Skinberga församling skiljes från Söderköpings
pastorat för att bilda eget pastorat
med endast kyrkoherde; samt

att i sådan händelse äfven den komministerstjenst,
hvars innehafvare är bosatt i Skinberga,
indrages.

53. Mogata pastorat och Skällviks pastorat.

Mogata pastorat består af två församlingar, Mogata med
1,413 invånare på en areal af 78.42 C km. och Börrum med 470
invånare på en areal af 33.76 □ km.; och äro der anstälda kyrko -

74

II. LINKÖPINGS STIFT.

herde och komminister, båda bosatta i Mogata. I Skällviks
pastorat, som likaledes består af två församlingar, Skällvik med
1,355 invånare på en areal af 72.43 □ km. och St. Anm med
2,010 invånare på en areal af 122.90 □ km., äro anstälda kyrkoherde
och komminister, hvilka bo, den förre i St. Anna på ett
afstånd af omkring 2.5 km. från kyrkan och den senare i Skällvik.
Afståndet mellan St. Ämne och Skällviks kyrkor är omkring
14 km. Enligt nådigt bref den 23 oktober 1868 skola vid
nuvarande komministerns afgång sistnämnda församlingar skiljas
från hvarandra och hvar för sig bilda eget pastorat samt komministerstjensten
indragas.

Med hänsyn till omförmälda fyra församlingars folkmängd
— 5,248 personer —, areal — 307.51 [jkm.—, läge och afståndet
mellan kyrkorna har det synts komitén fördelaktigt för församlingsvården,
om så ordnades, att Börrum och St. Annse församlingar
bildade ett samt Mogata och Skällviks församlingar likaledes
ett pastorat. För en tillfredsställande församlingsvård i
sistnämnda pastorat med 2,768 invånare på en areal af 150.85
□ km. torde två prester vara behöfliga, enär afståndet mellan
Skällviks och Mogata kyrkor är omkring 11 km. och duplikation
följaktligen skulle bereda någon svårighet. Med hänsyn
jemväl till kyrkobokföringen för Skällvik bör komministerstjensten
der bibehållas, hvaremot komministerstjensten i Mogata
kan indragas. I St. Anna och Börrum bör en prest kunna på
ett tillfredsställande sätt fullgöra det presterliga arbetet, om
dessa församlingar, hvilkas folkmängd skulle uppgå till 2,480 personer
på en areal af 156.66 □ km., komma att bilda ett pastorat,
enär afståndet från kyrkoherdebostället i St. Anna till Börrums
kyrka är endast omkring 4.5 km. och till St. Ann® kyrka omkring
2.5 km. På grund af det anförda föreslår komitén,

att Börrums församling skiljes från Mogata
pastorat och förenas med St. Ann® blifvande
pastorat; samt

att, med indragning af kyrkoherdebeställningen
i Skällvik och komministerstj ensten i
Mogata, Skällviks pastorat sammanslås med Mogata
pastorat till ett pastorat med kyrkoherde,
som bör bo i Mogata, och komminister, som bör
bo i Skällvik.

II. LINKÖPINGS STIFT.

75

54. Skällviks pastorat och Mogata pastorat.

Förslag till reglering af dessa pastorat är ofvan framstäldt
(sid. 73).

55. Ringarums pastorat.

Pastoratet består af en församling med 5,178 invånare på
en areal af 291.10 □ km. I pastoratet äro anstälda kyrkoherde
och komminister, den senare bosatt i Grusum, samt, jemlikt kongl.
bref den 12 maj 1892, en extra ordinarie prestman, hvilken bor
i Valdemars viks köping.

Med hänsyn till pastoratets folkrikhet och vidsträckthet
samt i betraktande deraf att Valdemarsvik är en ganska betydande
hamnplats, belägen på ett afstånd af ungefär 20 km.
från kyrkan, och att för befolkningen derstädes erfordras särskild
andlig omvårdnad, föreslår komitén,

att en komministerstjenst inrättas i Valdemarsvik
;

i hvilken händelse icke vidare torde erfordras
förordnande för extra ordinarie prestman
derstädes.

56. Vestra Hushy pastorat och Gårdeby pastorat (Skärkinds

kontrakt).

Förslag till sammanslagning af dessa pastorat är ofvan
framstäldt (sid. 67).

10. Bergslags kontrakt.

57. Risinge pastorat.

1 pastoratet, som består af en församling med 6,659 invånare
på en areal af 317.87 □ km., äro anstälda kyrkoherde och komminister
samt vid Finspongs bruk en predikant, hvilken är af
bruket enskildt aflönad.

76

II. LINKÖPINGS'' STIFT.

Då tre ordinarie prester torde erfordras för tillgodoseende
af de kyrkliga behofven i detta folkrika och vidsträckta pastorat,
inom hvilket den betydande arbetarebefolkningen vid Finspong
kräfver särskild andlig omvårdnad, föreslår komitén,

att en komministerstjenst inrättas vid Finspongs
bruk;

i hvilken händelse brukspredikantstjensten
torde blifva obehöflig.

58. Fånga pastorat.

I Vänga pastorat, som består af en församling med 2,760
invånare på en areal af 141.20 □ km., äro anstälda kyrkoherde
och komminister.

Då en prest bör kunna utan nämnvärd svårighet verkställa
allt presterligt arbete inom pastoratet, föreslår komitén,
att komministerstj ensten indrages.

59. Skedevi pastorat.

I pastoratet, som består af en församling med 4,091 invånare
på en areal af 252.70 Q km., äro anstälda kyrkoherde och komminister,
den senare bosatt på ett afstånd af omkring 5 km.
från kyrkan och kyrkoherdens bostad; hvarjemte vid Reijmyre
glasbruk är anstäld en af bruket enskildt aflönad predikant.

Då komministerstj ensten skulle vara af större nytta för församlingsvården,
om komministern vore bosatt vid det omkring
21 km. från kyrkan belägna glasbruket, föreslår komitén,

att komministerns bostad förlägges till
Reijmyre glasbruk;

i hvilken händelse brukspredikantstjensten
torde blifva obehöflig.

60. Tjällmo pastorat.

I pastoratet, som består af en församling med 3,203 invånare

på en areal af 190.34 □ km., äro anstälda kyrkoherde och kom minister.

II. LINKÖPINGS STIFT.

77

Då en prest bör utan allt för stora svårigheter kunna fullgöra
allt presterligt arbete i pastoratet, föreslår komitén,
att komministerstj ensten indrages.

11. Norra Tjusts kontrakt.

61. Lofta pastorat.

I pastoratet, som består af en församling med 2,971 invånare
på en areal af 129.93 Dkm., äro anstälda kyrkoherde och komminister,
den senare bosatt nära kyrkan; hvarförutom Öfverums
bruk, som till stor del är beläget inom pastoratet, bekostar brukspredikant.

Då folkmängd eller areal i detta pastorat icke är större, än
att det presterliga arbetet bör kunna på ett tillfredsställande
sätt fullgöras af två ordinarie prester, men det torde vara ändamålsenligast,
att den biträdande prestmannen särskildt egnar
sin verksamhet åt Öfverums bruk med dess talrika arbetarebefolkning,
i hvilken händelse någon brukspredikant der icke
lärer vara erforderlig, föreslår komitén,

att komministerns bostad förlägges till Öfverums
bruk.

62. Loftahammsirs pastorat.

I pastoratet, som består af en församling med 2,144 invånare
på en areal af 115.44 □km., äro anstälda kyrkoherde och
komminister.

Då en prest kan fullgöra allt presterligt arbete inom pastoratet,
föreslår komitén,

att komministerstj ensten indrages.

63. Vestra Eds pastorat.

Pastoratet består af två församlingar, Vestra Ed med 3,417
invånare på en areal af 166.05 □ km. och Östra Ed med 1,224

78

II. LINKÖPINGS STIFT.

invånare på en areal af 106.84 □ km. I pastoratet äro anstälda
kyrkoherde och två komministrar, de senare bosatta en i hvardera
församlingen.

Då pastoratets folkmängd uppgår till 4,641 personer och
arealen till 272.89 □ km., torde ur församlingsvårdens synpunkt
pastoratet böra delas, helst Östra Ed till större delen består af
öar, kringspridda öfver ett vidsträckt område, och den presterliga
tjenstgöringen derstädes följaktligen är ganska besvärlig.
Denna delning torde lämpligen kunna så genomföras, att hvardera
församlingen bildar eget pastorat. På grund af det anförda
föreslår komitén,

att Östra Eds församling skiljes från Vestra
Eds pastorat för att bilda eget pastorat med
endast kyrkoherde; samt

att i sådan händelse den komministerstjenst,
hvars innehafvare är bosatt i Östra Ed, indrages.

64. likna pastorat.

I pastoratet, som består af en församling med 2,459 invånare
på en areal af 148.57 □ km., äro anstälda kyrkoherde och
komminister.

Då en prest bör utan synnerlig svårighet kunna fullgöra
allt presterligt arbete i pastoratet, föreslår komitén,
att komministerstjensten indrages.

65. Tryserums pastorat.

Pastoratet består af två församlingar, Tryserum med 2,479
invånare på en areal af 173.41 □ km. och Hannäs med 1,478
invånare på en areal af 113.27 □ km. I pastoratet äro anstälda
kyrkoherde och två komministrar, de senare bosatta en i hvardera
församlingen.

II. LINKÖPINGS STIFT.

79

Enär folkmängden uppgår till 3,957 personer och arealen till
286.68 □ km. samt afståndet mellan kyrkorna utgör omkring
22 km., torde ur församlingsvårdens synpunkt pastoratet höra
delas. Denna delning synes lämpligen kunna så genomföras, att
hvardera församlingen bildar eget pastorat, då en prest bör
kunna fullgöra allt presterligt arbete derstädes. Komitén föreslår
alltså,

att den komministerstjenst, hvars innehafvare
är bosatt i Tryserum, indrages;

att Hannäs församling skiljes från Tryserums
pastorat för att bilda eget pastorat med
endast kyrkoherde; samt

att i sådan händelse äfven den komministerstjenst,
hvars innehafvare är bosatt i Hannäs,
indrages.

12. Södra Tjusts kontrakt.

66. Hjorteds pastorat.

I detta pastorat, som består af en församling med 4,012 invånare
på en areal af 241.48 □ km., är för närvarande anstäld
endast kyrkoherde, men har kongl. maj:t, i sammanhang med
fastställande af lönereglering för pastoratet, hvilken reglering
ännu icke trädt i tillämpning, föreskrifvit, att en komministerstjenst
skall der inrättas, med skyldighet för församlingen att
åt innehafvaren åt denna tjenst uppföra och underhålla bostad å
kyrkoherdeboställets mark. I underdåning ansökning den 7 februari
1899 har emellertid församlingen anhållit om uppskof med
eller befrielse från komministerstj enstens inrättande.

Då två presters arbete i detta pastorat lärer erfordras, får
komitén, derest komministerstjenst icke skulle komma att inrättas,
föreslå,

att kyrkoherden förpligtas hålla ständig adjunkt.

80

II. LINKÖPINGS STIFT.

67. Hallingebergs pastorat.

I pastoratet, som består af en församling med 3,143 invånare
på en areal åt 147.80 □ km., är anstäld endast kyrkoherde.

Med hänsyn dertill att inom pastoratet, på ett afstånd af
20 km. från kyrkan, är beläget Ankarsrums bruk med en talrik
arbetarebefolkning, åt hvilken nödig andlig omvårdnad torde
böra egnas, föreslår komitén,

att inom pastoratet inrättas en komminister
stjenst, hvars innehafvare bör bo vid Ankarsrums
bruk.

68. Gladhammars pastorat.

Pastoratet består af två församlingar, Gladhammar med 2,553
invånare på en areal af 121.48 □ km. och Vesterrum med 1,809
invånare på eu areal af 144.60 □ km. I pastoratet äro anstälda
kyrkoherde och komminister, bosatta den förre i Vesterrum och
den senare i Gladhammar.

Då pastoratets folkmängd uppgår till 4,362 personer och
arealen till 266.08 □ km. samt afståndet mellan kyrkorna utgör
omkring 11 km., torde ur församlingsvårdens synpunkt pastoratet
böra delas, helst Vesterrums församling till stor del består af öar
och den presterliga tjenstgöringen derstädes följaktligen är ganska
besvärlig. Denna delning torde lämpligen kunna så genomföras,
att hvardera församlingen bildar eget pastorat. Oaktadt en sådan
anordning torde tillräcklig aflöning ändock kunna beredas
åt kyrkoherde i Gladhammar såväl som i Vesterrum.

På grund af det anförda föreslår komitén,

att, med indragning af komministerstjensten,
pastoratet delas i två, Gladhammars pastorat
och Vesterrums pastorat, hvartdera med endast
kyrkoherde.

II. LINKÖPINGS STIFT.

81

13. Tunaläns och Sevede kontrakt.

69. Hyena pastorat.

I detta pastorat, som består af en församling med 4,148
invånare på en areal af 242.67 □ km., är anstäld endast kyrkoherde.

För en tillfredsställande församlingsvård i detta vidsträckta
och tolkrika pastorat erfordras tillökning af de presterliga krafterna.
Detta behof torde kunna fyllas genom inrättande af en
komministerstjenst, hvars innehafvare bör vara bosatt vid Hultsfred,
der Nässjö—Oskarshamns, Hultsfred—Vesterviks och Vimmerby—Hultsfreds
jernvägar mötas, och der ett ganska betydande
stationssamhälle uppstått, hvilket kräfver nödig andlig
■omvårdnad. Komitén föreslår derför,

att en komministerstjenst inrättas med bostad
för komministern vid Hultsfred.

70. Misterhults pastorat.

I pastoratet, som består af en församling med 6,089 invånare
på en areal af 390.81 □ km., äro anstälda kyrkoherde och
komminister.

För en tillfredsställande församlingsvård i detta folkrika
och vidsträckta pastorat erfordras tillökning af de presterliga
krafterna. Detta behof torde kunna fyllas derigenom, att dels
kyrkoherden erhåller varaktigt biträde af en adjunkt dels ock
komministerns bostad förflyttas till den på ett afstånd af
28 km. derifrån belägna köpingen och hamnplatsen Figeholm,
hvarigenom de andliga behofven såväl derstädes som hos befolkningen
i den vidsträckta Misterhults skärgård skulle kunna
bättre tillgodoses. Komitén föreslår alltså,

att kyrkoherden förpligtas hålla ständig
adjunkt; samt

att komministerns bostad förlägges till Figeholm.

82

II. LINKÖPINGS STIFT.

71. Kristdala pastorat.

I pastoratet, som består af en församling med 3,568 invånare
på en areal af 217.23 □ km., är anstäld endast kyrkoherde.

För en tillfredsställande församlingsvård i detta folkrika
och vidsträckta pastorat torde kyrkoherden behöfva varaktigt
biträde af en adjunkt; hvarför komitén föreslår,

att kyrkoherden förpligtas hålla ständig
adjunkt.

14. Aspelands kontrakt.

72. Milla och Gårdveda pastorat.

Pastoratet, som består af Målilla och Gårdveda förut skilda,,
numera till en förenade församlingar med gemensam kyrka, har
en folkmängd af 2,882 invånare på en areal af 269.59 □ km.;.
och äro i pastoratet anstälda kyrkoherde och komminister.

Ehuru detta pastorat är jemförelsevis vidsträckt, torde likväl,
då befolkningen icke är synnerligen talrik, en prest kunna
utan allt för stor svårighet verkställa allt presterligt arbete derstädes.
Af sådan anledning och i betraktande jemväl deraf, att
komministerns lön i församlingsafgifter och behållen boställsafkastning
uppgår till endast omkring 800 kr. samt följaktligen
betydande, tillskott erfordras för lönens höjande till skäligt belopp,
föreslår komitén,

att komministerstj ensten indrages.

15. Kinds kontrakt.

73. Horns pastorat.

I pastoratet, som består af två församlingar, Horn med
2,570 invånare på en areal af 163.87 Pj km. och HycJclinge med
1.773 invånare på en areal af 113.75 □ km., äro anstälda kyrko -

II. LINKÖPINGS STIFT.

83

herde och komminister, båda bosatta i Horn. Afståndet mellan
kyrkorna är omkring 8 km.

Komitén, som anser, att komministern skulle vara till större
gagn för själavården i pastoratet, derest han vore bosatt i Hycklinge,
föreslår,

att komministerns bostad förlägges inom
Hycklinge församling.

74. Vårdnäs pastorat.

I pastoratet, som består af endast en församling med 2,024
invånare på en areal af 97.32 □ km., äro anstälda kyrkoherde
och komminister.

Då en prest kan utan nämnvärd svårighet fullgöra allt
presterligt arbete i pastoratet, föreslår komitén,

att komministerstj ensten indrages.

75. Vestra Eneby pastorat.

I pastoratet, som består af två församlingar, Vestra Enebij
med 1,694 invånare på en areal af 114.25 □ km. och Kisa med
3,160 invånare på en areal af 211.10 □ km., äro anstälda kyrkoherde
och komminister, båda bosatta i Vestra Eneby.

Med hänsyn till folkmängden — 4,854 personer — och arealen
— 325.35 □ km. — torde, för beredande af tillfredsställande församlingsvård,
detta pastorat böra delas i två, och kunde delningen
lämpligen så genomföras, att Kisa församling, som synes
befinna sig i rask utveckling, skiljes från Vestra Eneby och
bildar eget gäll. Genom en sådan anordning skulle församlingarnas
afgifter till presterskapet icke behöfva höjas, men presterskapet
ändock kunna erhålla tillräcklig aflöning. Om Vestra
Eneby utbrytes till eget pastorat, bör en prest kunna utan svårighet
verkställa allt presterligt arbete derstädes; hvaremot
kyrkoherden i den folkrika och vidsträckta Kisa församling
torde behöfva varaktigt biträde af en adjunkt.

84

II. LINKÖPINGS STIFT.

På grund af det anförda föreslår komitén,

att Kisa församling skiljes från Vestra
Eneby pastorat för att bilda eget pastorat, med
förpligtelse för kyrkoherden i Kisa att hålla
ständig adjunkt; samt

att i sådan händelse komministerstj ensten
indrages.

76. Häger,städs pastorat.

I pastoratet, som består af två församlingar, Hägerstad med
620 invånare på en areal af 33.05 □ km. och Oppeby med 1,416
invånare på en areal af 97.68 □ km., äro anstälda kyrkoherde
och komminister, den sednare bosatt i Oppeby.

Med hänsyn till folkmängd — 2,036 personer —, areal -130.73 □ km. — samt afstånd mellan kyrkorna — omkring 7 km. —
anser komitén, att en prest bör utan synnerlig svårighet kunna
hvarje söndag förrätta gudstjenst i båda kyrkorna samt verkställa
allt öfrigt presterligt arbete i pastoratet, dock under förutsättning
att han har sin bostad invid Oppeby kyrka, som är
centralt belägen inom pastoratet. Komitén föreslår derför,
att komministerstjensten indrages; samt
att kyrkoherdens bostad förlägges till närheten
af Oppeby kyrka.

16. Ydre kontrakt.

77. Asby pastorat.

I pastoratet, som består af endast en församling med 1,662
invånare på en areal af 115.61 □ km., äro anstälda kyrkoherde
och komminister.

Då en prest kan utan svårighet verkställa allt presterligt
arbete i pastoratet, föreslår komitén,

att komministerstj ensten indrages.

II. LINKÖPINGS STIFT.

85

17. Vifolka och. Valkebo kontrakt.

78. Vestra Hargs pastorat.

1 pastoratet, som består af endast en församling med 1,750
invånare på en areal af 116.68 □ km., äro anstälda kyrkoherde
och komminister.

Då en prest kan utan svårighet fullgöra allt presterligt arbete
i detta pastorat, föreslår komitén,

att komministerstj ensten indrages.

79. Östra Tollstads pastorat.

I pastoratet, som består af två församlingar, Östra Tollstad
med 1,155 invånare på en areal af 46.51 □ km. och Sy a med 654
invånare på en areal af 16.67 □ km., äro anstälda kyrkoherde
och komminister, båda bosatta i Östra Tollstad.

Då afståndet mellan kyrkorna utgör endast omkring 6 km.,
kan utan svårighet gudstjenst hvarje söndag förrättas i båda
kyrkorna af en och samma prest, och torde jemväl allt öfrigt
presterligt arbete i detta pastorat med en folkmängd af endast
1,809 personer på en areal af 63.18 □ km. kunna med lätthet
verkställas af en prest; hvarför komitén föreslår,
att komministerstjensten indrages.

80. Veta pastorat.

- I pastoratet, som består af två församlingar, Veta med 868
invånare på en areal af 20.95 □ km. och Viby med 1,012 invånare
på en areal af 24.22 □ km., äro anstälda kyrkoherde och komminister,
den sistnämnde bosatt i Viby.

Då pastoratets folkmängd uppgår till allenast 1,880 invånare
på en areal af 45.17 □ km. och afståndet mellan kyrkorna utgör
endast omkring 5 km., kan en prest utan svårighet fullgöra allt
presterligt arbete i pastoratet; hvarför komitén föreslår,
att komministerstjensten indrages.

86

II. LINKÖPINGS STIFT.

81. Normlösa pastorat.

I pastoratet, som består af två församlingar, Normlösa med
811 invånare på en areal af 21.96 □ km. och Härberga med 565
invånare på en areal af 11.46 □ km., äro anstälda kyrkoherde
och komminister, den sistnämnde bosatt i Härberga.

Då pastoratets folkmängd uppgår till endast 1,376 personer
på en areal af blott 33.42 □ km. samt afståndet mellan kyrkorna
icke är större än omkring 3 km., kan en prest verkställa
allt presterligt arbete i pastoratet; hvarför komitén föreslår,
att komministerstjensten indrages.

82. Nykils pastorat.

I pastoratet, som består af endast en församling med 2,065
invånare på en areal af 121.39 □ km., äro anstälda kyrkoherde
och komminister.

Då en prest kan verkställa allt presterligt arbete i pastoratet,
föreslår komitén,

att komministerstjensten indrages.

83. Gammalkils pastorat.

I pastoratet, som består af endast en församling med 1,308
invånare på en areal af 59.62 □ km., äro anstälda kyrkoherde
och komminister.

Då en prest kan med lätthet fullgöra allt presterligt arbete
i pastoratet, föreslår komitén,

att komministerstjensten indrages.

84. Rappestads pastorat.

I pastoratet, som består af två församlingar, Rappestad med
712 invånare på en areal af 21.89 □ km. och Sjögestad med 677
invånare på en areal af 20.12 □ km., äro anstälda kyrkoherde
och komminister, båda bosatta i Rappestad.

II. LINKÖPINGS STIFT.

87

Då pastoratets folkmängd uppgår till endast 1,389 personer
på en areal af blott 42.01 □ km. samt afståndet mellan kyrkorna
icke utgör mer än omkring 5 km., kan en prest utan svårighet
fullgöra allt presterligt arbete i pastoratet; hvarför komitén
föreslår,

att komministerstj ensten indrages.

18. Göstrings kontrakt.

85. Skeninge pastorat.

Pastoratet består af tre församlingar, Skeninge med 1,305
invånare på en areal af 9.07 □ km., Allhelgona med 950 invånare
på en areal af 32.40 □ km. och Bjälbo med 740 invånare
på en areal af 22.19 □ km. Skeninge och Allhelgona hafva gemensam
kyrka, och är afståndet från denna till Bjälbo kyrka
omkring 4.5 km. I pastoratet äro anstälda kyrkoherde och två
komministrar, alla tre bosatta i Skeninge.

Då pastoratets hela folkmängd uppgår till endast 2,995 personer
på en areal af blott 63.66 d]km., kan kyrkoherden med biträde
af endast en komminister fullgöra allt presterligt arbete
i pastoratet, hvarför komitén föreslår,

att en komministerstj enst indrages.

86. Ekeby pastorat och Åsbo pastorat.

I Ekeby pastorat, som består af tre församlingar, Ekeby med
3,259 invånare på en areal af 105.76 □ km., Rinna med 1,378
invånare på en areal af 89.08 □ km. och Blåvik med 469 invånare
på eu areal af 65.53 □ km., äro anstälda kyrkoherde, två
komministrar — bosatta den ene i Rinna och den andre i Ekeby,
nära kyrkan — samt en kapellpredikant, hvilken bor i Blåvik.
Asbo pastorat består af en församling med 2,408 invånare på en
areal af 120.52 □km.; och äro der anstälda kyrkoherde och
komminister.

88

II. LINKÖPINGS STIFT.

På ett afstånd af omkring 8 km. i sydlig rigtning från
Ekeby kyrka ligger, till en del inom Ekeby och till en de! inom
Asbo, det ganska betydande Boxholms bruk, hvilket synes befinna
sig i rask utveckling. Vid detta bruk har nyligen uppförts
en rymlig kyrka, i hvilken gudstjenst förrättas omvexlande
af presterna i Ekeby och Åsbo pastorat. För beredande
åt den talrika befolkningen vid berörda bruk och trakten deromkring
af en mera tillfredsställande församlingsvård, än nu
kan egnas densamma, har det synts komitén lämpligt, att vid
bruket blefve anstäld en särskild prest. T sammanhang härmed
och då Ekeby pastorat, som har en folkmängd af 5,106 personer
på en areal af 260.37 □ km., torde böra delas, har komitén förestält
sig, att Blåviks församling lämpligen kunde skiljas från
pastoratet för att tillika med södra delen af Ekeby församling''
och tillgränsande del af Åsbo pastorat bilda eget gäll med
kyrkoherde och komminister, hvilka borde bo, den förre vid
Boxholm och den senare inom Blå vik, en anordning, som jemväl
blifvit föreslagen uti en till komitén ingifven skrift från Boxholms
bruks aktiebolag. Derest en sådan anordning vidtoges, torde
den komministerstjenst, hvars innehafvare är bosatt inom Ekeby,
kunna indragas. För öfrigt synes det vara lämpligt, att det nya.
pastoratet förklaras skola utgöra egen kommun och jordebokssocken,
På grund af det anförda föreslår komitén,

att Blåviks församling tillika med södra
delen af Ekeby församling skiljes från Ekeby
pastorat för att jemte angränsande delar af
Asbo pastorat, hvilka derifrån utbrytas, bilda
eget pastorat med kyrkoherde och komminister
(förut kapellpredikant), hvilka böra bo, den förre
vid Boxholm och den senare inom Blåvik; samt
att i sådan händelse den komministerstjenst,
hvars innehafvare är bosatt i Ekeby, indrages.

87. Ekeby pastorat.

(Ersättningsförslag till förslag under n:o 86).

För den händelse komiténs närmast här ofvan framstälda

förslag, att Blåviks församling tillika med södra delen af Ekeby

församling skulle skiljas från pastoratet för att jemte angrän -

II. LINKÖPINGS STIFT.

89

sande delar af Åsbo pastorat bilda eget pastorat med kyrkoherde
och komminister, hvilka borde bo, den förre vid Boxholm
och den senare inom Blåvik, samt att i sådan händelse den komministerstjenst,
hvars innehafvare är bosatt i Ekeby, skulle indragas,
icke vinner nådigt bifall, föreslår komitén, af under n:o
86 anförda skäl,

att bostaden för den komminister, som nu
är bosatt i Ekeby. förlägges till Boxholm.

88. Åsbo pastorat.

I pastoratet, som består af endast en församling med 2,408
invånare på en areal af 120.52 □ km., äro anstälda kyrkoherde
och komminister.

Då en prest kan fullgöra allt presterligt arbete i detta
pastorat, — isynnerhet om det förslag angående afskiljande af
en del från pastoratet, som komitén under n:o 86 här ofvan framstält,
vinner bifall —, föreslår komitén,

att komministerstj ensten indrages.

89. Högby pastorat.

I pastoratet, som består af två församlingar, Högby med
1,072 invånare på en areal af 33.06 n km. och Hogstad med 883
invånare på en areal af 26.08 □ km., äro anstälda kyrkoherde
och komminister, den sistnämnde bosatt i Hogstad.

Då pastoratets folkmängd uppgår till endast 1,955 personer
på en areal af 59.14 □ km. samt afståndet mellan kyrkorna
icke utgör mer än omkring 5.5 km, bör en prest kunna utan
svårighet förrätta gudstjenst hvarje söndag i båda kyrkorna och
jemväl fullgöra allt öfrigt presterligt arbete i pastoratet; hvarför
komitén föreslår,

att komministerstj ensten indrages.

90

II. LINKÖPINGS STIFT.

90. Hofs pastorat.

I pastoratet, som består af två församlingar, Hof med 901
invånare på en areal af 24.07 □ km. och Appuna med 378 invånare
på en areal af 11.91 □ km., äro anstälda kyrkoherde och
komminister, den sistnämnde bosatt i Appuna.

Då pastoratets folkmängd icke uppgår till mer än 1,279
personer på en areal af 35.98 □ km. och afståndet mellan
kyrkorna utgör endast omkring 8 k;m., möter igen nämnvärd
svårighet för gudstjensts förättande hvarje söndag i båda kyrkorna
af en och samma prest, och torde jemväl allt öfrigt presterligt
arbete i pastoratet kunna med lätthet fullgöras af en prest.
Komitén föreslår derför,

att komministerstj ensten indrages.

19. Lysings kontrakt.

91. Störa Åby pastorat.

Pastoratet består af två församlingar, Stora Aby med 2,337
invånare på en areal af 104.37 □ km. och Ödeshög med 2,598
invånare på en areal af 98.05 □ km. I pastoratet äro anstälda
kyrkoherde och två komministrar, de sistnämnda bosatta en i
hvardera församlingen.

Då folkmängden uppgår till 4,935 personer och arealen till
202.42 □ km., torde i församlingsvårdens intresse pastoratet böra
delas; och synes denna delning lämpligen kunna så genomföras,
att hvardera församlingen bildar eget gäll. Genom en sådan
anordning skulle församlingarnas afgifter till presterskapet icke
behöfva höjas, men tillräcklig aflöning ändock kunna beredas
åt kyrkoherde i Ödeshög såväl som åt kyrkoherde i Stora Aby;
och lärer kyrkoherden kunna ensam fullgöra allt presterligt arbete
i hvartdera pastoratet. På grund af det anförda föreslår komitén,
att den homministerstjenst, hvars innehafvare
är bosatt i Stora Aby, indrages;

II. LINKÖPINGS STIFT.

91

att Ödeshögs församling skiljes från Stora
Aby pastorat för att bilda eget pastorat med
endast kyrkoherde; samt

att i sådan händelse äfven den komministerstjenst,
hvars innehafvare är bosatt i Ödeshög,
indrages.

92. Röks pastorat och Vestra Tollstads pastorat.

Vestra Tollstads pastorat består af endast en församling
med 745 invånare på en areal af 33.82 □ km. Med hänsyn till
folkmängdens och arealens ringhet torde detta pastorat böra
förenas med något angränsande, icke alltför stort pastorat. I
sådant afseende kan Röks pastorat anses lämpligast. Detta
senare pastorat består af två församlingar, Rök med 978 invånare
på en areal af 50.86 □ km. och Heda med 996 invånare
på en areal af 22.16 □ km.; och äro derstädes anstälda kyrkoherde
och komminister, den senare bosatt i Heda. Afståndet
mellan Vestra Tollstads och Heda kyrkor är omkring 7 km.,
mellan Heda och Röks kyrkor omkring 5 km. samt mellan Röks
och Vestra Tollstads kyrkor omkring 12 km.

Då pastoratens sammanlagda folkmängd ej uppgår -till mer
än 2,719 personer på en areal af 106.84 □ km. samt afståndet
mellan kyrkorna icke är synnerligen stort, lärer kyrkoherden i
Rök med biträde af en komminister kunna utan svårighet fullgöra
allt presterligt arbete äfven inom Vestra Tollstad, isynnerhet
om komministern får sin bostad inom sistnämnda församling,
der en väl aflönad komministerstjenst synes vara att föredraga
framför en klent aflönad kyrkoherdebeställning. Komitén föreslår
derför,

att, med indragning af kyrkoherdebeställningen
i Vestra Tollstad, Vestra Tollstads pastorat
sammanslås med Röks pastorat till ett
pastorat med kyrkoherde, som bör bo i Rök,
och med komminister, som bör bo i Vestra Tollstad.

IT. LINKÖPINGS STIFT.

92

98. Vestra Tollstads pastorat och Röks pastorat.

Förslag till sammanslagning af dessa pastorat är närmast
här ofvan framstäldt.

94. Svanhals pastorat.

I pastoratet, som består af två församlingar, Svanhals med
1,196 invånare på en areal af 30.27 □ km. och Rumla med 286
invånare på en areal af 7.81 □ km., äro anstälda kyrkoherde
och komminister. Afståndet mellan kyrkorna är omkring 6 km.

Då en prest kan utan svårighet fullgöra allt presterligt
arbete inom pastoratet, föreslår komitén,

att komministerstjensten indrages.

20. Norra Vedbo kontrakt.

95. Vireda pastorat.

I pastoratet, som består af två församlingar, Vireda med
1,030 invånare på en areal af 59.34 □ km. och Hagridct med 496
invånare på en areal af 35.83 □ km., äro anstälda kyrkoherde
och komminister, den senare bosatt i Hagrida. Afståndet mellan
kyrkorna är omkring 8 km.

Då en prest kan utan nämnvärd svårighet hvarje söndag
förrätta gudstjenst i båda kyrkorna och jemväl fullgöra allt
öfrigt presterligt arbete i pastoratet, föreslår komitén,
att komministerstjensten indrages.

96. Askeryds pastorat.

I pastoratet, som består af två församlingar, Askeryd med

1,256 invånare på en areal af 108.47 □ km. och Bredestad med

II. LINKÖPINGS STIFT.

93

553 invånare på en areal af 29.58 □ km., äro anstälda kyrkoherde
och komminister. Afståndet mellan kyrkorna är omkring
10 km.

Då detta afstånd icke torde utgöra alltför stort hinder för
gudstjensts förrättande hvarje söndag i båda kyrkorna af en och
samma prest och det presterliga arbetet i öfrigt inom detta pastorat,
hvars folkmängd nppgår till 1,809 personer på en areal
af 138.05 nkm., lärer kunna utan svårighet fullgöras af en prest,
får komitén, med särskildt afseende derå att församlingsafgifterna
till presterskapet svårligen kunna höjas och att den till allenast
omkring 450 kr. uppgående komministerslönen således icke
genom församlingens bidrag torde kunna uppbringas till skäligt
belopp, föreslå,

att komministerstjensten indrages.

97. Marbäcks pastorat ocli Frinnaryds pastorat.

Marbäcks pastorat består af en församling med 892 invånare
på en areal af 58.62 □ km. Frinnaryds pastorat består likaledes
af en församling med 773 invånare på en areal af 39.23 □ km.
I hvartdera pastoratet är anstäld endast kyrkoherde, och är afståndet
mellan kyrkorna omkring 8 km.

Då pastoratens sammanlagda folkmängd uppgår till blott
1,665 personer på en areal af 97.85 □ km., torde dessa pastorat
kunna utan men för församlingsvården sammanslås till ett pastorat
med endast kyrkoherde, helst afståndet mellan kyrkorna
icke utgör hinder för gudstjensts förrättande hvarje söndag i
båda kyrkorna af en och samma prest. På grund häraf och
med hänsyn jemväl dertill att båda kyrkoherdarne äro mycket
svagt aflönade, så att betydliga tillskott erfordras för lönernas
uppbringande till skäliga belopp, föreslår komitén,

att, med indragning af kyrkoherdebeställningen
i Frinnaryd, Marbäcks pastorat sammanslås
med Frinnaryds pastorat till ett pastorat
med endast kyrkoherde, som bör bo i Marbäck.

94

II. LINKÖPINGS STUT.

98. Frinnaryds pastorat och Marhäcks pastorat.

Förslag till sammanslagning af dessa pastorat är närmast
här ofvan framstäldt.

99. Linderås pastorat.

I pastoratet, som består af endast en församling med 1,852
invånare på en areal af 95.36 □ km., äro anstälda kyrkoherde
och komminister.

Då en prest kan utan svårighet fullgöra allt presterligt
arbete i pastoratet, föreslår komitén,

att komministerstj ensten indrages.

100. Säby pastorat.

1 pastoratet, som består af en församling med 5,945 invånare
på en areal af 196.20 □ km., äro anstälda kyrkoherde och komminister.

Då komministern, som bor på ett afstånd af omkring 8 km.
från kyrkan och kyrkoherdebostället, skulle kunna vara till
större gagn för församlingsvården, derest han vore bosatt inom
Tranås folkrika stations- och köpings- samhälle, hvilket synes befinna
sig i rask utveckling och hvars andliga omvårdnad särskildt
torde böra tillgodoses, föreslår komitén,

att komministerns bostad förlägges till
Tranås köping.

21. Södra Vedbo kontrakt.

101. Hö reda pastorat.

I pastoratet, som består af två församlingar, Höreda med

1,678 invånare på en areal af 127.57 □ km. och Mellby med 690

II. LINKÖPINGS STIFT.

95

invånare på en areal af 45.99 □ km., äro anstälda kyrkoherde
och komminister, båda bosatta i Höreda. Afståndet mellan
kyrkorna är omkring 7.5 km.

Enär detta afstånd icke torde utgöra hinder för gudstjensts
förrättande hvarje söndag i båda kyrkorna af en och samma
prest och det presterliga arbetet i öfrigt inom pastoratet, hvars
sammanlagda folkmängd uppgår till 2,368 personer på en areal
af 173.56 □ km., lärer kunna utan svårighet fullgöras af en
prest, får komitén, i betraktande jemväl deraf att komministerns
aflöning i församlingsafgifter och behållen boställsafkastning
uppgår till allenast omkring 1,300 kronor, och att följaktligen
betydligt tillskott erfordras för lönens uppbringande till
skäligt belopp, föreslå,

att komministerstjensten indrages.

102. Hults pastorat.

I pastoratet, som består af två församlingar, Hult med 1,355
invånare på en areal af 105.62 □ km. och Edshult med 767 invånare
på en areal af 62.61 □ km., äro anstälda kyrkoherde och
komminister, båda bosatta i Hult. Afståndet mellan kyrkorna
är omkring 10 km.

Då detta afstånd icke torde utgöra synnerligt stort hinder
för gudstjensts förrättande hvarje söndag i båda kyrkorna af
en och samma prest och det presterliga arbetet i öfrigt inom
detta pastorat, hvars sammanlagda folkmängd uppgår till 2,122
personer på en areal af 168.23 □ km., lärer kunna fullgöras af
en prest, får komitén, i betraktande jemväl deraf att presterskapets
aflöning i församlingsafgifter och behållen boställsafkastning
uppgår, kyrkoherdens till endast omkring 2,500 kronor
och komministerns till omkring 900 kr., samt att följaktligen
stora tillskott erfordras för lönernas uppbringande till skäliga
belopp, föreslå,

att komministerstjensten indrages.

96

II. LINKÖPINGS STIFT.

103. Ingatorps pastorat.

. Pastoratet består af två församlingar, Ingatorp med 2,006
invånare på en areal af 143.34 □ km. och Ji clio med 460 invånare
på en areal af 34.45 □ km. I pastoratet äro anstälda
kyrkoherde och komminister, båda bosatta i Ingatorp. Afståndet
mellan kyrkorna är omkring 10 km.

Då detta afstånd icke torde utgöra synnerligen stort hinder
för gudstjensts förrättande hvarje söndag i båda kyrkorna af
en och samma prest och det presterliga arbetet i öfrigt inom
pastoratet, hvars sammanlagda folkmängd uppgår till 2,466 personer
på en areal af 177.79 □km., lärer kunna utan svårighet
fullgöras af en prest, får komitén, i betraktande jemväl deraf
att komministerns aflöning är så ringa, att tillskott erfordras
för lönens uppbringande till skäligt belopp, föreslå,
att komministerstjensten indrages.

III. SKARA STIFT.

97

III. Skara stift.

1. Domprosteriet.

1. Skara pastorat.

Pastoratet består affyra församlingar, Skara stadsförsamling
med 4,276 invånare på en areal af 16.08 □ km., Skara landsförsamling
med 369 invånare på en areal af 17.66 [Jkm., Bjerklunda
med 1,210 invånare på en areal af 58.76 nkm. och Händene
med 640 invånare på en areal af 23.01 □ km. I pastoratet äro
enligt löneregleringsresolutionen anstälda fyra prester: kyrkoherden,
bosatt i Skara landsförsamling, samt tre komministrar,
hvilka bo, en i Skara stadsförsamling, en i Bjerklunda och en
i Händene. De båda sistnämnda komministrarne sköta pastoralvarden,
den förre inom Bjerklunda och den senare inom Händene
församling. Afståndet mellan Skara domkyrka och Händene
kyrka är omkring 3 km. Pastoratets hela folkmängd utgör 6,495
personer på en areal af 115.51 □ km.

Det lider, efter komiténs tanke, ej något tvifvel, att det
presterliga arbetet i detta pastorat skulle kunna utan svårighet
fullgöras af tre prester, derest ej kyrkoherden såsom domprost
vore ledamot af och vice preses i domkapitlet. Då han af sådan
anledning ej kan odeladt egna sig åt församlingsvården,
lära fyra prester vara erforderliga i pastoratet. Dock torde
komministerstj ensten i Händene obetydliga församling, hvilken
tjenst ej kan anses bereda sin innehafvare full sysselsättning,
lämpligen kunna indragas, om i stället kyrkoherden erhölle ett
hos honom anstäldt varaktigt tjenstebiträde. Komitén föreslår
fördenskull,

98

III. SKARA STIFT.

att den komministerstjenst, hvars innehafvare
är bosatt i Händene, indrages, men kyrkoherden
förpligtas hålla ständig adjunkt.

2. Synnerby pastorat.

Pastoratet består af tre församlingar, Synnerby med 1,112
invånare på en areal af 30.58 nkm., Skallmeja med 679 invånare
på en areal af 14.65 □ km. och Vestra Gemm med 506 invånare
på en areal af 17.31 □ km. I pastoratet äro anstälda kyrkoherde
och komminister, den senare bosatt i Vestra Gerum. Afståndet
från Synnerby kyrka till en hvar af de båda öfriga
utgör omkring 4 km. Gudstjenst hålles i Skallmeja och Vestra
Gerums kyrkor hvarannan predikodag.

Då nämnvärda svårigheter icke torde möta för en prest
att verkställa det presterliga arbetet i hela pastoratet, hvars
sammanlagda folkmängd uppgår till 2,297 personer på en areal
af 62.54 □ km., samt genom indragning af en af de presterliga
tjensterna afsevärd rubbning i den nu vanliga ordningen för
gudstjensterna i pastoratets kyrkor icke behof ver ifrågakomma,
derest kyrkoherden hvarje predikodag förrättar gudstjenst i två
af kyrkorna, får komitén, med hänsyn jemväl dertill att komministerns
aflöning i församlingsafgifter och behållen boställsafkastning
utgör endast omkring 1,300 kronor, föreslå,
att komministerstj ensten indrages.

3. Säfvare pastorat.

Pastoratet består af tre församlingar, Säfvare med 1,001
invånare på en areal af 28.58 □ km., Lindärfva med 407 invånare
på en areal af 13.30 □ km. och Hasslösa med 789 invånare
på en areal af 21.05 □ km. I pastoratet äro anstälda kyrkoherde
och komminister, den senare bosatt i Lindärfva. Afståndet
mellan de tre kyrkorna utgör: mellan Säfvare och Lindärfva
omkring 5 km., mellan Säfvare och Hasslösa omkring 4 km.,
samt mellan Lindärfva och Hasslösa omkring 2.5 km. Gudstjenst

XII. SKARA STIFT.

99

lär hållas i Lindärfva nästan hvarannan och i Hasslösa något
mer än hvarannan predikodag.

Då nämnvärda svårigheter icke torde möta för en prest att
verkställa det presterliga arbetet i hela pastoratet, hvars sammanlagda
folkmängd uppgår till 2,197 personer på en areal af 62.93
C1 km., samt genom indragning af en af de presterliga tjensterna
afsevärd rubbning i den nu vanliga ordningen för gudstjensterna
i pastoratets kyrkor icke behöfver ifrågakomma, derest kyrkoherden
hvarje predikodag förrättar gudstjenst i två af kyrkorna,
far komitén, med hänsyn jemväl dertill att löneförmånerna för
komministern endast genom ett betydande tillskott kunna uppbringas
till skäligt belopp, föreslå,

att komministerstjensten indrages.

4. Norra Tings pastorat.

Pastoratet består af tre församlingar, Norra Ving med 571
invånare på en areal af 11.20 □ km., Stenum med 520 invånare
på en areal af 22.36 H km. och Skårf med 597 invånare på en
areal af 22.01 □ km. I pastoratet äro anstälda kyrkoherde och
komminister, den senare bosatt i Stenum. Afståndet mellan de
tre kyrkorna utgör: mellan Vings och Stenums omkring 5 km.,
mellan Vings och Skärfs omkring 3 km. samt mellan Stenums
och Skärfs omkring 7 km. Gudstjenst hålles i Stenums kyrka
hvarje samt i Norra Vings och Skärfs kyrkor hvarannan sönoch
helgdag.

Da svårigheter icke torde möta för en prest att verkställa
det presterliga arbetet i hela pastoratet, hvars sammanlagda folkmängd
uppgår till 1,688 personer på en areal af 55.57 □ km.,
samt genom indragning af en af de presterliga tjensterna afsevärd
rubbning i den nu vanliga ordningen för gudstjensterna i
pastoratets kyrkor icke behöfver ifrågakomma, derest kyrkoherden
hvarje predikodag förrättar gudstjenst i två af kyrkorna,
får komitén, med hänsyn jemväl dertill att komministerns aflöning
i församlingsafgifter och behållen boställsafkastning utgör
allenast omkring 1,050 kronor, föreslå,

att komministerstjensten indrages.

100

III. SKÅRA STIFT.

2. Barne kontrakt.

5. Saleby pastorat.

Pastoratet består af tre församlingar, Saleby med 1,618 invånare
och Härjevad med 347 invånare på en areal af sammanlagdt
49.67 □ km., samt Trässberg med 804 invånare på en areal
af 19.63 □ km. I pastoratet äro anstälda kyrkoherde och komminister,
begge bosatta i Saleby. Afståndet mellan de tre
kyrkorna utgör: mellan Saleby och Trässbergs omkring 5 km.
samt mellan Saleby och Härjevads omkring 7 km. Gudstjenst
hålles i Trässberg två helgdagar af tre och i Härjevad hvar
tredje helgdag.

Hå allt för stora svårigheter icke torde möta för en prest
att verkställa det presterliga arbetet i hela pastoratet, hvars sammanlagda
folkmängd uppgår till 2,769 pepsoner på en areal af
69.30 □ km., samt genom indragning af en af de presterliga tjensterna
afsevärd rubbning i den nu vanliga ordningen för gudstjensterna
i pastoratets kyrkor icke behöfver ifrågakomma, derest
kyrkoherden hvarje predikodag förrättar gudstjenst i två af
kyrkorna, får komitén, med hänsyn jemväl dertill att komministerns
aflöning i församlingsafgitter och behållen boställsafkastning
utgör allenast omkring 1,400 kronor, föreslå,
att komministerstjensten indrages.

6. Hjerpås pastorat.

Pastoratet består af tre församlingar, Hjerpås med 1,239
invånare på en areal af 43.10 □ km., Ufvered med 627 invånare
på en areal af 17.04 n km. och Häggesled med 407 invånare på
en areal af 11.93 □ km. I pastoratet äro anstälda kyrkoherde
och komminister, begge bosatta i Hjerpås. Afståndet mellan
kyrkorna utgör, mellan Hjerpås och Ufvereds omkring 5 km.
samt mellan Hjerpås och Häggesleds omkring 6 km. Gudstjenst
hålles i Ufvereds och Häggesleds kyrkor hvarannan predikodag.

Då nämnvärda svårigheter icke torde möta för en prest att
verkställa det presterliga arbetet i hela pastoratet, hvars samman -

III. SKARA STIFT.

101

lagda folkmängd uppgår till 2,273 personer på en areal af 72.07
□ km., samt genom indragning af en af de presterliga tjensterna
afsevärd rubbning i den nu vanliga ordningen för gudstjensterna
i pastoratets kyrkor icke beböfver ifrågakomma, derest kyrkoherden
hvarje predikodag förrättar gudstjenst i två af kyrkorna,
föreslår komitén,

att komministerstjensten indrages.

7. Jungs pastorat.

Pastoratet består af tre församlingar, Jung med 917 invånare
på en areal af 23.56 □ km., Ottum med 676 invånare på en
areal af 20.99 □ km. och Fyrning a med 559 invånare på en areal
af 13.20 □ km. I pastoratet äro anstälda kyrkoherde och komminister,
den senare bosatt i Fyrunga. Afståndet mellan de
tre kyrkorna utgör omkring 5 km. Gudstjenst hålles i Öttums
och Fyrunga kyrkor hvarannan predikodag.

Då nämnvärda svårigheter ej torde möta för en prest att
verkställa det presterliga arbetet i hela pastoratet, hvars sammanlagda
folkmängd uppgår till 2,152 personer på en areal af 57.75
□ km., samt genom indragning af en af de presterliga tjensterna
afsevärd rubbning i den nu vanliga ordningen för gudstjensterna
i pastoratets kyrkor icke behöfver ifrågakomma, derest kyrkoherden
hvarje predikodag förrättar gudstjenst i två af kyrkorna,
får komitén, med hänsyn jemväl dertill att komministerns aflöning
i församlingsafgifter och behållen boställsafkastning utgör
allenast omkring 1,350 kronor, föreslå,

att komministerstjensten indrages.

3. Vane kontrakt.

8. Y ener sborgs pastorat.

Pastoratet består af tre församlingar, Venersborg med 5,861
invånare på en areal af 17.42 □ km., Vassända—Naglum med
4,186 invånare på en areal af 102.56 □ km. och Vane—Hyr med

102

III. SKARA STIFT.

733 invånare på en areal af 26.02 □ km. I pastoratet äro anstälda
kyrkoherde och tre komministrar, hvilka sistnämnde äro
bosatta, en i Venersborg, en i Yassända—Naglum och en i
Yäne—Pyr. Pastoratets hela folkmängd utgör 10,780 personer
på en areal af 146 □ km.

Då Yassända—Naglums och Yäne—Pyrs församlingar tillhopa
hafva en folkmängd af 4,919 personer på en areal af 128.58
□ km., synas skäl vara iför handen för dessa församlingars skiljande
från Yenersborgs stad, hvilken numera måste anses vara
i stånd att ensam aflöna sitt presterskap utan bidrag af de två
jemförelsevis vida svagare landsförsamlingarna, hvarest emellertid
tillräckliga lönemedel för en kyrkoherde äfven böra kunna erhållas.
Komministerstj ensten i Vassända—Naglum torde sålunda böra
indragas och i dess ställe inrättas en kyrkoherdebeställning för
det nya pastorat, som skulle bildas af de båda landsförsamlingarna;
och lärer uti detta pastorat komministerstjensten i VäneRyrs
församling, hvars innehafvares aflöning i församlingsafgifter
och behållen boställsafkastning utgör allenast omkring 850
kronor, ej vara för själavården erforderlig, derest kyrkoherden
håller varaktigt tjenstebiträde. Komitén föreslår fördenskull,

att Vassända—Naglums och Vane—Pyrs
församlingar skiljas från Yenersborgs pastorat
för att bilda eget pastorat med kyrkoherde, som
bör bo i Yassända—Naglum;

att de båda kommisterstjenster, hvilkas innehafvare
äro bosatta i Vassända—Naglum och
Väne—Pyr, indragas; samt

att kyrkoherden i det nybildade pastoratet
förpligtas hålla ständig adjunkt.

9. Siirestads pastorat.

Pastoratet består af fem församlingar, Särestad med 818
invånare på en areal af 22.36 □ km., Hjerby med 363 invånare
på en areal af 11.41 □ km., Tång med 359 invånare på en areal
af 12.32 □ km., Håle med 510 invånare på en areal af 12.74

□ km. och Flakeberg med 723 invånare på en areal af 17.27-

□ km. I pastoratet äro anstälda kyrkoherde och komminister,

III. SKARA STIFT.

103

den senare bosatt i Tång; och finnas der tre kyrkor, Särestads,
gemensam för Särestads och Bjerby församlingar, Håle—Tängs,
gemensam för Håle och Tängs församlingar, samt Flakebergs.
Afståndet mellan kyrkorna utgör: från Särestad till Håle—
Tång omkring 4 km., från Särestad till Flakeberg omkring 10
km. och från Håle—Tång till Flakeberg omkring 8.7 km. Gudstjenst
hålles i Särestads och Håle—Tängs kyrkor tre predikodagar
af fyra och i Flakebergs kyrka hvarannan predikodag.

Då afsevärda svårigheter icke torde möta för en prest att verkställa
det presterliga arbetet i hela pastoratet, hvars sammanlagda
folkmängd utgör 2,773 personer på en areal af 76.10 nkm., samt
genom indragning af en af de presterliga tjensterna afsevärd
rubbning i den nu vanliga ordningen för gudstjensterna i pastoratets
kyrkor ej behöfver ifrågakomma, derest kyrkoherden
hvarje predikodag förrättar gudstjenst i två af kyrkorna, får
komitén, med hänsyn jemväl dertill att komministerns aflöning
i församlingsafgifter och behållen boställsafkastning uppgår till
.allenast omkring 1,100 kronor, föreslå,

att komministerstjensten indrages.

10. Flo pastorat.

Pastoratet består af tre församlingar, Flo med 1,603 invånare
på en areal af 63.84 □ km., As med 724 invånare på en
areal af 18.43 □ km. och Sal med 459 invånare på en areal af
9.40 □ km. I pastoratet äro anstälda kyrkoherde och komminister,
den senare bosatt i As. Afståndet mellan kyrkorna utgör:
från Flo till Sals omkring 5 km., från Flo till As omkring
7 km. och från Ås till Sals omkring 2.5 km. Gudstjenst hålles
i As och Sal hvarannan söndag.

Då nämnvärda svårigheter ej torde möta för en prest att
"verkställa det presterliga arbetet i hela pastoratet, hvars sammanlagda
folkmängd uppgår till 2,786 personer på en areal af 91.67
□ km., samt genom indragning af en af de presterliga tjensterna
afsevärd rubbning i den nu vanliga ordningen för gudstjensterna
i pastoratets kyrkor icke behöfver ifrågakomma, derest kyrkoherden
hvarje predikodag förrättar gudstjenst i två af kyrkorna,
får komitén, med hänsyn jemväl dertill att komministerns af -

104

III. SKARA STIFT.

lönbsg i församlingsafgifter och behållen boställsafkastning utgör
allenast omkring 1,250 kronor, föreslå,

att komministerstjensten indrages.

4. Rinna kontrakt.

11. K iil Iby pastorat.

Pastoratet består af fyra församlingar, Källby med 555 invånare
på en areal af 14.42 □ km., Broby med 205 invånare på
en areal af 6.19 □ km., Skeby med 295 invånare på en areal af
9.38 □ km. och Hangelösa med 1,009 invånare på en areal af
25.90 □ km. I pastoratet äro anstälda kyrkoherde och komminister,
båda bosatta i Källby. Enär Broby kyrka är sammanbygd
med Källby, finnas i pastoratet tre kyrkor, af hvilka Skeby
kyrka är belägen på ett afstånd af omkring 3 km. och Hangelösa
kyrka på ett afstånd af omkring 6 km. från Källby kyrka.
Gudstjenst hålles i Skeby kyrka hvar tredje predikodag och i
Hangelösa kyrka två predikodagar af tre.

JDå svårigheter ej torde möta för en prest att verkställa
det presterliga arbetet i hela pastoratet, hvars sammanlagda folkmängd
uppgår till 2,064 personer på en areal af 55.89 □ km.,,
samt genom indragning af en af de presterliga tjensterna afsevärd
rubbning i den nu vanliga ordningen för gudstjensterna i
pastoratets kyrkor icke behöfver ifrågakomma, derest kyrkoherden
hvarje predikodag förrättar gudstjenst i två af kyrkorna,
får komitén, med hänsyn jemväl dertill att komministerns aflöning
i församlingsafgifter och behållen boställsafkastning utgör
allenast omkring 1,250 kronor, föreslå,

att komministerstj ensten indrages.

12. Husaby pastorat.

Pastoratet består af tre församlingar, Husaby med 964 invånare
på eu areal af 22.06 □ km.. Sketfvum med 488 invånare

III. SKARA STIFT.

105

på en areal af 14.32 □ km. och Öfva med 345 invånare på en
areal af 12.84 □ km. I pastoratet äro anstälda kyrkoherde och
komminister, begge bosatta i Husahy. Afståndet mellan pastoratets
tre kyrkor utgör: mellan Husaby och Skelfvums omkring
3 km., mellan Husaby och Öfva omkring 7 km. och mellan
Skelfvums och Öfva omkring 5 km. Gudstjenst hålles i Skelfvums
och Öfva kyrkor hvarannan predikodag.

Då svårighet ej torde möta för en prest att verkställa det
presterliga arbetet i hela pastoratet, hvars sammanlagda folkmängd
uppgår till 1,797 personer på en areal af 49.22 □ km.,
samt genom indragning af en af de presterliga tjensterna afsevärd
rubbning i den nu vanliga ordningen för gudstjensterna i
pastoratets kyrkor icke behöfver ifrågakomma, derest kyrkoherden
hvarje predikodag förrättar gudstjenst i två af kyrkorna, förslår
komitén, ,

att komministerstjensten indrages.

13. Österplana pastorat och Kinne-Klefva pastorat.

Österplana pastorat består af två församlingar, Österplana
med en folkmängd af 1,236 personer på en areal af 20.50 □km.
och Kestad med en folkmängd af 166 personer på en areal af
7.28 □km. Församlingarna hafva gemensam kyrka i Österplana.
Kinne-Klefva pastorat består af två församlingar, Kinne-Klefva
med en folkmängd af 346 personer på en areal af 8.15 □ km.
och Sil med en folkmängd af 269 personer på en areal af 8.68
□ km. Sistnämnda församlingar hafva gemensam kyrka i KinneKlefva.
I hvartdera pastoratet är anstäld endast kyrkoherde.

Om dessa pastorat förenas till ett, erhåller det sålunda
bildade pastoratet en folkmängd af 2,017 personer på en areal
af 44.61 □ km.; och utgör afståndet mellan kyrkorna 5 km.
Utan svårighet lärer en prest i detta pastorat kunna såväl hvarje
söndag förrätta gudstjenst i båda kyrkorna som äfven i öfrigt
fullgöra det presterliga arbetet. Komitén föreslår fördenskull,
att, med indragning af kyrkoherdebeställningen
i Kinne-Klefva, Österplana pastorat och
Kinne-Klefva pastorat sammanslås till ett pastorat,
hvars kyrkoherde bör bo i Österplana.

106

III. SKARA STIFT.

14. Kinne-Klefva pastorat och Österplana pastorat.

Förslag till sammanslagning af dessa pastorat är närmast
här ofvan framstäldt.

5. Vänga kontrakt.

15. Yilske-Klefva pastorat.

Pastoratet består af tre församlingar, Vilshe-Klefva med 913
invånare på en areal af 42.95 □ km., Ullene med 436 invånare
på en areal af 24.36 □ km. och Bjurum med 610 invånare på
en areal af 26.61 □ km. I pastoratet äro anstälda kyrkoherde
och komminister, begge bosatta i Yilske-Klefva. Afståndet mellan
pastoratets tre kyrkor utgör: mellan Yilske-Klefva och Ullene
omkring 8 km., mellan Vilske-Klefva och Bjurums omkring 10
km. och mellan Ullene och Bjurums omkring 15 km. Gudstjenst
hålles i en hvar af Yilske-Klefva och Bjurums kyrkor tre predikodagar
af fyra samt i Ullene kyrka hvarannan predikodag.

Då afsevärda svårigheter ej torde möta för en prest att
verkställa det presterliga arbetet i hela pastoratet, hvars sammanlagda
folkmängd uppgår till 1,959 personer på eu areal af 93.92
□ km., samt genom indragning af en af de presterliga tjensterna
någon förminskning i antalet gudstjenster i pastoratets kyrkor
ej behöfver ifrågakomma, derest kyrkoherden hvarje predikodag
förrättar gudstjenst i två af kyrkorna, får komitén, med hänsyn
jemväl dertill att komministerns behållna inkomst af församlingsafgifter
och boställsafkastning utgör allenast omkring 500
kronor, föreslå,

att komministerstj ensten indrages.

16. Gökhems pastorat.

Pastoratet består af tre församlingar, Gökhem med 1,038 invånare
på en areal af 30.21 □ km., Marka med 533 invånare på
en areal af 20.82 □km. och Sörby med 398 invånare på en areal
af 14.02 □ km. I pastoratet äro anstälda kyrkoherde och komminister,
begge bosatta i Gökhem. Från Gökhems kyrka är
afståndet till enhvar af de begge andra kyrkorna omkring 5

III. SKAKA STIFT.

107

km. Gudstjenst hålles i Marka och Sörby kyrkor hvarannan
predikodag.

Då svårigheter ej torde möta för en prest att verkställa
det presterliga arbetet i hela pastoratet, hvars sammanlagda folkmängd
uppgår till 1,969 personer på en areal af 65.05 □ km.,
samt genom indragning af en af de presterliga tjensterna afsevärd
rubbning i den nu vanliga ordningen för gudstjensterna i
pastoratets kyrkor icke behöfver ifrågakomma, derest kyrkoherden
hvarje predikodag förrättar gudstjenst i två af kyrkorna, får
komitén, med hänsyn jemväl dertill att komministerns aflöning
i församlingsafgifter och behållen boställsafkomst utgör endast
omkring 1,100 kronor, föreslå,

att komministerstj ensten indrages.

6. Falköpings kontrakt.

IT. Kinneveds pastorat.

Pastoratet består af två församlingar, Kinneved med 937 invånare
på en areal af 41.11 □ km. och Vårhumla med 334 invånare
på en areal af 12.40 □ km. I pastoratet äro anstälda
kyrkoherde och komminister, den senare bosatt i Vårkumla. Afståndet
mellan kyrkorna utgör omkring 3 km.

Då svårighet ej torde möta för en prest att i detta pastorat,
hvars sammanlagda folkmängd uppgår till 1,271 personer på en areal
af 53.51 □ km., såväl hvarje söndag förrätta gudstjenst i begge
kyrkorna som äfven i öfrigt fullgöra det presterliga arbetet,
får komitén, med hänsyn jemväl dertill att komministerns aflöning
i församlingsafgifter och behållen boställsafkastning utgör
endast Omkring 1,100 kronor, föreslå,

att komministerstjensten indrages.

18. Börstigs pastorat.

Pastoratet bestå af tre församlingar, Borstig med 845 invånare
på en areal af 35.11 □ km., Kärrähra med 330 invånare
på en areal af 16.21 □ km. och Brismene med 410 invånare på

108

in. SKARA STIFT.

eu areal af 25.49 □ km. I pastoratet äro anställa kyrkoherde
och komminister, begge bosatta i Borstig. Från Börstigs kyrka
utgör afståndet till Brismene kyrka omkring 5 km. och till Kärråkra
kyrka omkring 10 km. Gudstjenst hålles i Kärråkra och
Brismene kyrkor hvarannan predikodag.

Då nämnvärda svårigheter ej torde möta för en prest att
verkställa det presterliga arbetet i hela pastoratet, hvars sammanlagda
folkmängd uppgår till 1,585 personer på en areal af 76.81
□ km., samt genom indragning af en af de presterliga tjensterna
någon rubbning i den nu vanliga ordningen för gudstjensterna
i pastoratets kyrkor icke behöfver ifrågakomma, derest kyrkoherden
hvarje predikodag förrättar gudstjenst i två af kyrkorna,
får komitén, med hänsyn jemväl dertill att komministerns aflöning
i församlingsafgifter och behållen boställsafkastning utgör
endast omkring 800 kronor, föreslå,

att komministerstj ensten indrages.

19. Grolanda pastorat.

Pastoratet består af två församlingar, Gr olanda med 942
invånare på en areal af 36.44 □ km. och tTåla med 582 invånare
på en areal af 28.31 □ km. I pastoratet äro anstälda kyrkoherde
och komminister, den senare bosatt i Jäla. Afståndet mellan
kyrkorna utgör omkring 7 km.

Då svårighet ej torde möta för en prest att i detta pastorat,
hvars sammanlagda folkmängd utgör 1,524 personer på en areal
af 64.75 □ km., såväl hvarje söndag förrätta gudstjenst i begge
kyrkorna som äfven i öfrigt fullgöra det presterliga arbetet,
får komitén, med hänsyn jemväl dertill att komministerns behållna
inkomst enligt faststäld, ehuru ännu icke tillämpad lönereglering
beräknats i församlingsafgifter och boställsafkastning uppgå till
allenast omkring 500 kronor, föreslå,

att komministerstj ensten indrages.

20. Gudhems pastorat.

Pastoratet består af tre församlingar, Gudhem med 637 invånare
på en areal af 21.41 □ km., Östra Tunhem med 268 in -

III. SKARA STIFT.

109

vällare på en areal af 7.64 □ km. och Ugglum med 456 invånare
på en areal af 12.43 □ km. I pastoratet äro anstälda kyrkoherde
och komminister, den senare bosatt i Östra Tunhem. Östra
Tunhem och Ugglum hafva gemensam kyrka i Ugglum. Från
denna kyrka till Gudhems kyrka är afståndet omkring 2 km.

Då svårighet icke torde möta för en prest att i detta pastorat,
hvars sammalagda folkmängd utgör 1,361 personer på en areal af
41.48 □ km., såväl hvarje söndag förrätta gudstjenst i begge
kyrkorna som äfven i öfrigt fullgöra det presterliga arbetet, får
komitén, med hänsyn jemväl dertill att komministerns aflöning
i församlingsafgifter och behållen boställsafkastning uppgår
till allenast omkring 900 kronor, föreslå,

att komministerstj ensten indrages.

21. Segerstads pastorat.

Pastoratet består af tre församlingar, Segerstad med 593 invånare
på en areal af 19.37 □ km., Valtorp med 368 invånare
på en areal af 11.45 □ km. och Håkantorp med 285 invånare på
en areal af 6.88 □ km. I pastoratet äro anstälda kyrkoherde
och komminister, begge bosatta i Segerstad. Från Segerstads
kyrka utgör afståndet till Yaltorps kyrka omkring 4 km. och
till Håkantorps kyrka omkring 4.5 km. Gudstjenst hålles i Yaltorps
och Håkantorps kyrkor hvarannan predikodag.

Då svårighet icke möter för en prest att verkställa det
presterliga arbetet i hela pastoratet, hvars sammanlagda folkmängd
uppgår till 1,246 personer på en areal af 37.70 □ km.,
samt genom indragning af en af de presterliga tjensterna afsevärd
rubbning i den nu vanliga ordningen för gudstjensterna i
pastoratets kyrkor icke behöfver ifrågakomma, derest kyrkoherden
hvarje predikodag förrättar gudstjenst i två af kyrkorna,
får komitén, med hänsyn jemväl dertill att komministerns aflöning
i församlingsafgifter och behållen boställsafkastning utgör
endast omkring 850 kronor, föreslå,

att komministerstj ensten indrages.

no

III. SKARA STIFT.

22. Dala pastorat.

Pastoratet består af tre församlingar, Bala med 634 invånare
på en areal af 24.56 n km., Borgunda med 830 invånare
på en areal af 30.33 □ km. och Högstena med 307 invånare på
en areal af 11.30 □ km. I pastoratet äro anstälda kyrkoherde
och komminister, den senare bosatt i Borgunda. Från Dala
kyrka, som är belägen midt emellan pastoratets båda öfriga
kyrkor, utgör afståndet till hvar och en af dem omkring 5 km.
Gudstjenst hålles i en hvar af Dala och Borgunda kyrkor tre
predikodagar af fyra och i Högstena hvarannan predikodag.

Då svårigheter icke torde möta för en prest att verkställa
det presterliga arbetet i hela pastoratet, hvars sammanlagda folkmängd
uppgår till 1,771 personer på en areal af 66.19 □ km.,
samt genom indragning af en af de presterliga tjensterna någon
förminskning i antalet gudstjenster uti pastoratets kyrkor ej
behöfver ifrågakomma, derest kyrkoherden hvarje predikodag
förrättar gudstjenst i två af kyrkorna, får komitén, med hänsyn
jemväl dertill att komministerns aflöning i församlingsafgifter
och behållen boställsafkastning utgör allenast omkring
1,450 kronor, föreslå,

att komministerstj ensten indrages.

7. Yartofta kontrakt.

23. Slöta pastorat.

Pastoratet består af två församlingar, Släta med 1,306 invånare
på en areal af 33.49 □ km. och Karleby med 754 invånare
på en areal af 22.29 □ km. I pastoratet äro anstälda kyrkoherde
och komminister, den senare bosatt i Karleby. Afståndet
mellan kyrkorna är omkring 3 km.

Då svårighet icke torde möta för en prest att i detta pastorat,
hvars sammanlagda folkmängd utgör 2,060 personer på en areal
af 55.78 □ km., såväl hvarje söndag förrätta gudstjenst i begge
kyrkorna som äfven i öfrigt fullgöra det presterliga arbetet,
far komitén, med hänsyn jemväl dertill att komministerns

III. SKARA STIFT.

in

aflöning i församlingsafgifter och behållen boställsafkastning
uppgår till allenast omkring 1,350 kronor, föreslå,
att komministerstj ensten indrages.

24. Hvalstads pastorat.

Pastoratet består af fyra församlingar, Hvalstad med 621
invånare på en areal af 21.56 □ km., Kymbo med 402 invånare
på en areal af 19.74 □ km., Vättak med 332 invånare på en areal
af 14.57 □ km. och Slinta]?, med 336 invånare på en areal af
13.35 □ km. I pastoratet äro anstälda kyrkoherde och komminister,
begge bosatta i Hvalstad. Från Hvalstads kyrka utgör
afståndet till Kymbo omkring 6 km., till Vättaks omkring 5 km.
och till Suntaks omkring 4 km. I alla fyra kyrkorna hålles
gudstjenst hvarannan predikodag.

Då nämnvärda svårigheter icke torde möta för en prest att
verkställa det presterliga arbetet i hela pastoratet, hvars sammanlagda
folkmängd uppgår till 1,691 personer på en areal af
69.22 □ km., samt genom indragning af en af de presterliga
tjensterna någon förminskning i antalet gudstjenster uti kyrkorna
inom pastoratet ej behöfver ifrågakomma, derest kyrkoherden
hvarje predikodag förrättar gudstjenst i två af kyrkorna,
får komitén, med hänsyn jemväl dertill att komministerns aflöning
i församlingsafgifter och behållen boställsafkastning utgör
allenast omkring 950 kronor, föreslå,

att komministerstj ensten indrages.

o \

25. Asle pastorat.

Pastoratet består af tre församlingar, Asle med 612 invånare
på en areal af 20.42 □ km., Mularp med 289 invånare på en
areal af 11.59 □ km., och Tiarp med 327 invånare på en areal
af 12.12 □ km. I pastoratet äro anstälda kyrkoherde och
komminister, den senare bosatt i Mularp. Från Asle kyrka är
afståndet till Mularps kyrka omkring 3 km. och till Tiarps
kyrka omkring 5 km. Gudstjenst hålles i Mularps och Tiarps
kyrkor hvarannan predikodag.

112

III. SKARA STIFT.

Då svårighet icke möter för en prest att verkställa det
presterliga arbetet i hela pastoratet, hvars sammanlagda folkmängd
uppgår till 1,228 personer på en areal af 44.13 □ km.,
samt genom indragning af en af de presterliga tjensterna afsevärd
rubbning i den nu vanliga ordningen för gudstjensterna i
pastoratets kyrkor icke behöfver ifrågakomma, derest kyrkoherden
hvarje predikodag förrättar gudstjenst i två af kyrkorna,
får komitén, med hänsyn jemväl dertill att komministerns aflöning
i församlingsafgifter och behållen boställsafkastning utgör
endast omkring 900 kronor, föreslå,

att komministerstj ensten indrages.

26. Hvarfs pastorat.

Pastoratet består af tre församlingar, Hvarf med 718 invånare
på en areal af 11.71 □ km., Kungslena med 614 invånare
på en areal af 20.95 □ km. och Hömb med 410 invånare på en
areal af 17 □ km. I pastoratet äro anstälda kyrkoherde och
komminister, begge bosatta i Hvarf. Afståndet mellan kyrkorna
utgör: mellan Hvarfs och Kungslena omkring 5 km., mellan Hvarfs
och Hömbs omkring 7 km. samt mellan Kungslena och Hömbs omkring
5 km. Gudstjenst hålles i hvarje kyrka två predikodagar
af tre.

Då svårighet icke torde möta för en prest att verkställa det
presterliga arbetet i hela pastoratet, hvars sammanlagda folkmängd
uppgår till 1,742 personer på en areal af 49.66 □ km.,
samt genom indragning af en af de presterliga tjensterna någon
förminskning af antalet gudstjenster uti kyrkorna inom pastoratet
ej behöfver ifrågakomma, derest kyrkoherden hvarje predikodag
förrättar gudstjenst i två af kyrkorna, får komitén, med hänsyn
jemväl dertill att komministerns aflöning i församlingsafgifter
och behållen boställsafkastning utgör allenast omkring
950 kronor, föreslå,

att komministerstj ensten indrages.

III. SKARA STIFT.

113

27. Yartofta-Åsaka pastorat.

Pastoratet består af två församlingar, Vartofta-Åsamka med
633 invånare på en areal af 24.31 □ km. och Kelfvene med 257
invånare på en areal åt 6.63 □ km. I pastoratet äro anstälda
kyrkoherde och komminister, begge bosatta i Yartofta-Åsaka.
Afståndet mellan kyrkorna är omkring 6 km. ■

Då i detta lilla pastorat, hvars sammanlagda folkmängd utgör
890 personer på en areal af 30.94 □ km., en prest kan med
lätthet såväl hvarje söndag förrätta gudstjenst i begge kyrkorna
som äfven i öfrigt fullgöra det presterliga arbetet, får komitén,
med hänsyn jemväl dertill att komministerns aflöning i församlingsafgifter,
afgälder och behållen boställsafkastning uppgår
till allenast omkring 1,000 kronor, föreslå,

att komministerstj ensten indrages.

28. Hångsdala pastorat och Dimbo pastorat.

Hångsdala pastorat består af tre församlingar, Hångsdala
med 309 invånare på en areal af 10.06 □ km., Skörstorp med
345 invånare på en areal af 10.93 □ km. och Östra Gemm med
25^ invånare på en areal af 8.65 □ km. Dimbo pastorat består
af tva församlingar, Dimbo med 673 invånare på en areal af
24.73 □ km. och Ottravad med 317 invånare på en areal af 11.26
n km. I hvartdera pastoratet är anstäld endast kyrkoherde.
Uti det förra pastoratet finnas tre kyrkor; och förrättas gudstjenst
i Hångsdala omkring 26 gånger om året samt i en hvar
åt Skörstorps och Östra Gerums omkring 18 gånger om året. De
båda församlingarna i Dimbo pastorat hafva gemensam kyrka uti
Dimbo. Om båda pastoraten förenas till ett, erhåller det sålunda
bildade pastoratet en folkmängd af 1,901 personer på en areal
åt 65.63 □ km. Afståndet mellan pastoratens kyrkor utgör:
från Hångsdala till Dimbo omkring 8.5 km.

» » » Skörstorp » 3 »•

» » » Östra Gerum » 4.5 »

» Dimbo » Skörstorp » 8 »

» » » Östra Gerum » 6 »

Med afseende å folkmängd och areal torde svårighet ej möta för
en prest att verkställa det presterliga arbetet i alla församlingarna

8

114

III. SKARA STIFT.

Hvad gudstjensterna i de fyra kyrkorna angår, torde de kunna
ordnas så, att genom duplikation uti Dimbo och en af de öfriga
kyrkorna antalet gudstjenster ej behof de minskas. Ehuru afståndet
mellan Dimbo kyrka samt Hångsdala och Skörstorps
kyrkor är ganska afsevärdt, torde det dock ej behöfva utgöra
hinder för en dylik anordning. Komitén föreslår fördenskull,

att, med indragning af kyrkoherdebeställningen
i Hångsdala, Hangsdala pastorat och
Dimbo pastorat sammanslås till ett pastorat,
hvars kyrkoherde bör bo i Dimbo.

29. Dimbo pastorat och Hångsdala pastorat.

Förslag till sammanslagning af dessa pastorat är närmast
här ofvan framstäldt.

30. Yllestads pastorat.

Pastoratet består af tre församlingar, Yllestacl med 747 invånare
på en areal af 32.10 □ km., Näs med 287 invånare på
en areal af 8.98 □ km. och Visttorp med 364 invånare på en
areal af 27.52 □ km. I pastoratet äro anstälda kyrkoherde och
komminister, den senare bosatt i Näs. Från Yllestads kyrka
är afståndet till Näs’ kyrka omkring 4.5 km. och till Yisttorps
kyrka omkring 6 km. Gudstjenst hålles i Näs’ och Yisttorps
kyrkor hvarannan predikodag.

Då svårighet icke torde möta för en prest att verkställa
det presterliga arbetet i hela pastoratet, hvars sammanlagda folkmängd
uppgår till 1,398 personer på en areal af 68.60 □ km.,
samt genom indragning af en af de presterliga tjensterna afsevärd
rubbning i den nu vanliga ordningen för gudstjensterna i
pastoratets kyrkor icke behöfver ifrågakomma, derest kyrkoherden
hvarje predikodag förrättar gudstjenst i två af kyrkorna,
får komitén, med hänsyn jemväl dertill att enligt faststäld, ehuru
ännu icke tillämpad lönereglering komministerns aflöning beräknats
i församlingsafgifter och behållen boställsafkastning
utgöra allenast omkring 950 kronor, föreslå,

att komministerstj ensten indrages.

III. SKARA STIFT.

115

8. Kållands kontrakt.

31. Norra Härene pastorat.

Pastoratet består af två församlingar, Norra Härene med
1,142 invånare på en areal af 31.34 □ km. och Hofby med 589
invånare på en areal af 15.81 □ km. I pastoratet äro anstälda.
kyrkoherde och komminister, den senare bosatt i Hofby. Afståndet
mellan kyrkorna utgör omkring 3 km.

Då svårighet icke möter för en prest att i detta pastorat,
hvars sammanlagda folkmängd uppgår till 1,731 personer på en
areal af 47.15 □ km., såväl hvarje söndag förrätta gudstjenst i
begge kyrkorna som äfven i öfrigt fullgöra det presterliga arbetet,
föreslår komitén,

att komministerstj ensten indrages.

32. Sumiersbergs pastorat.

Pastoratet består af tre församlingar, Sunnersberg med 1,132
invånare på en areal af 32.35 □ km., Gösslunda med 725 invånare
på en areal af 19.72 □ km. och Strö med 432 invånare
på en areal af 20.52 □ km. I pastoratet äro anstälda kyrkoherde
och komminister, den senare bosatt i Strö. Från Sunnersbergs
kyrka utgör afståndet till en hvar af de båda andra kyrkorna
omkring 4 km. I Grösslunda och Strö kyrkor hålles gudstjenst
hvarannan predikodag.

Då svårigheter icke torde möta för en prest att verkställa
det presterliga arbetet i hela pastoratet, hvars sammanlagda
folkmängd uppgår till 2,289 personer på en areal af 72.59 □ km.,
samt genom indragning af en af de presterliga tjensterna afsevärd
rubbning i den nu vanliga ordningen för gudstjensternU i
pastoratets kyrkor icke behöfver ifrågakomma, derest kyrkoherden
hvarje predikodag förrättar gudstjenst i två af kyrkorna,
föreslår komitén,

att komministerstj ensten indrages.

116

III. SKARA STIFT.

33. Båda pastorat.

Pastoratet består af tre församlingar, Båda med 987 invånare
på en areal af 29.30 □ km., Kållands-Asaka med 509 invånare
på en areal af 14.88 □ km. och Mellby med 760 invånare
på en areal af 21.74 □ km. I pastoratet äro anstälda kyrkoherde
och komminister, begge bosatta i Råda. Från Råda kyrka
är afståndet till en hvar af de båda andra kyrkorna omkring
5.5 km. Gudstjenst hålles i Kållands-Åsaka och Mellby kyrkor
hvarannan predikodag.

Då nämnvärda svårigheter icke torde möta för en prest att
verkställa det presterliga arbetet i hela pastoratet, hvars sammanlagda
folkmängd utgör 2,256 personer på en areal af 65.92
□ km., samt genom indragning af en af de presterliga tjensterna
afsevärd rubbning i den nu vanliga ordningen för gudstjensterna
i pastoratets kyrkor icke behöfver ifrågakomma, derest kyrkoherden
hvarje predikodag förrättar gudstjenst i två af kyrkorna,
föreslår komitén,

att komministerstj ensten indrages.

34. Tådene pastorat.

Pastoratet består af fyra församlingar, Tådene med 419 invånare
på en areal af 14.27 □ km., Lavad med 439 invånare på
en areal af 17.65 □ km., Norra Kedum med 241 invånare på en
areal af 9.61 □ km. och Tranum med 406 invånare på en areal
af 13.96 □ km. I pastoratet äro anstälda kyrkoherde, bosatt i
Norra Kedum, och komminister, bosatt i Tranum. Afståndet
mellan pastoratets kyrkor utgör:

mellan Tådene och Lavads omkring 10 km.

» » » Norra Kedums» 5 »

• » » » Tranums » 4 »

» Tranums» Norra Kedums» 4.5 »

» » » Lavads » 5.5 »

» Kedums » » » 10 »

Gudstjenst hålles i hvarje kyrka hvarannan söndag.

Då nämnvärda svårigheter icke torde möta för en prest att
verkställa det presterliga arbetet i hela pastoratet, hvars sam -

III. SKARA STIFT.

117

manlagda folkmängd uppgår till 1,505 personer på en areal af 55.49
□ km., samt genom indragning af en af de presterliga tjensterna
någon förminskning af antalet gndstjenster i kyrkorna inom
pastoratet icke behöfver ifrågakomma, derest kyrkoherden hvarje
predikodag förrättar gudstjenst i två af kyrkorna, får komitén,
med hänsyn jemväl dertill att komministerns aflöning i församlingsafgifter
och behållen boställsafkastning utgör allenast omkring
1,250 kronor, föreslå,

att komministerstjensten indrages.

35. T uns pastorat.

Pastoratet består af tre församlingar, Tun med 686 invånare
på en areal af 22.60 □ km., Frid med 552 invånare på en areal
af 17.67 □ km. och Karaby med 419 invånare på en areal af 9.37
□ km. I pastoratet äro anstälda kyrkoherde och komminister,
den senare bosatt i Friel. Gudstjenst hålles hvarannan helgdag
i Friel och hvarannan helgdag i Karaby. Från luns kyrka utgör
afståndet till en hvar af de båda öfriga kyrkorna omkring
3 km.

Då svårighet icke torde möta för en prest att verkställa det
presterliga arbetet i hela pastoratet, hvars sammanlagda folkmängd
uppgår till 1,657 personer på en areal af 49.64 □ km., samt
genom indragning af en af de presterliga tjensterna afse värd
rubbning i den numera vanliga ordningen för gudstjensterna i
pastoratets kyrkor icke behöfver ifrågakomma, derest kyrkoherden
hvarje predikodag förrättar gudstjenst i två af kyrkorna, får
komitén, med hänsyn jemväl dertill att komministerns aflöning
i församlingsafgifter och behållen boställsafkastning utgör allenast
omkring 1,250 kronor, föreslå,

att komministerstjensten indrages.

36. Otterstads pastorat.

Pastoratet består af en församling, som jemte det dertill
hörande S:t Marie kapell har 1,721 invånare på en areal af 65.56
□ km. Der äro anstälda kyrkoherde och komminister, begge bosatta
invid Otterstads kyrka. Utom denna kyrka finnes i pastoratet

118

III. SKAKA STIFT.

på ett afstånd af omkring 5 km. från kyrkan det egendomen
Traneberg tillhöriga S:t Marie kapell, hvari gudstjenst hålles
hvar tredje söndag,

Då svårighet icke torde möta för en prest att såväl i hittills
vanlig ordning förrätta gudstjensterna i pastoratets båda kyrkor
som äfven i öfrigt fullgöra det presterliga arbetet i hela pastoratet,
får komitén, med hänsyn jemväl dertill att komministerns
aflöning i församlingsafgifter och behållen boställsafkastning
utgör allenast omkring 750 kronor, föreslå,

att komministerstj ensten indrages.

10. Norra Vadsbo kontrakt.

37. Amneliärads pastorat och Rudskoga pastorat (i Karlstads

stift).

Amnehärads pastorat består af två församlingar, Amnehärad
med 2,664 invånare på en areal af 106.46 □ km. och Södra Råda
med 1,380 invånare på en areal af 43.60 O km. Sistnämnda församling,
som är belägen i Vermlands län, tillhör Visnums kontrakt
af Karlstads stift. 1 pastoratet äro anstälda kyrkoherde
och komminister, den senare bosatt i Södra Råda.

Då olägenheter tvifvelsutan vållas deraf, att pastoratets församlingar
tillhöra olika stift, samt Amnehärads församling till
folkmängd och areal är så betydande, att det presterliga arbetet
derstädes gifver full sysselsättning åt en prest, hvartill kommer
att tillräckliga aflöningsmedel för en kyrkoherde förefinnas
utan förs*amlingens ytterligare betungande, anser komitén, att
Södra Råda församling bör skiljas från Amnehärads pastorat
och förenas med det angränsande Rudskoga pastorat. Komitén
föreslår fördenskull,

att Södra Råda församling skiljes från Amnehärads
pastorat och förenas med Rudskoga
pastorat.

(Se vidare Rudskoga pastorat.)

III. SKARA STIFT.

119

38. Lyrestads pastorat.

I pastoratet, som består af en församling med 2,452 invånare
på en areal af 96.59 □ km., äro anstälda kyrkoherde och komminister.

Då svårighet icke torde möta för en prest att fullgöra det
presterliga arbetet i pastoratet, får komitén, med hänsyn jemväl
dertill att komministerns aflöning i församlingsafgifter och behållen
boställsafkastning utgör allenast omkring 1,000 kronor,
föreslå,

att komministerstjensten indrages.

39. Fredstaergs pastorat.

Pastoratet består af tre församlingar, Fredsberg med 2,332
invånare på en areal af 77.10 nkm., Bäck med 491 invånare på
en areal af 28.28 □ km. och Björkäng med 2,154 invånare på
en areal af 34.87 □ km. 1 pastoratet äro anstälda kyrkoherde
och komminister, den senare bosatt i Bäck; och kan enligt nådigt
bref den 7 juli 1899 kyrkoherden, när domkapitlet pröfvar sådant
för de presterliga göromålen erforderligt, förpligta.? hålla ständigt
tjenstebiträde. Afståndet mellan kyrkorna utgör: mellan Fredsbergs
och Bäcks omkring 7 km., mellan Fredsbergs och Björkängs
omkring 8 km. samt mellan Bäcks och Björkängs omkring 9 km.
I Bäck och Björkäng hålles gudstjenst hvarannan predikodag.

Med hänsyn till pastoratets betydande folkmängd — 4,977
invånare — och areal — 140.25 C km. — äfvensom dertill att
de ekonomiska förhållandena inom pastoratet synas möjliggöra
tillräcklig aflöning åt två kyrkoherdar, har komitén ansett önskvärdt,
att Bäcks och Björkängs församlingar med en folkmängd
af tillhopa 2,645 personer på en areal af 63.15 □ km. skildes
från Fredsbergs pastorat för att utgöra eget pastorat, i hvilken
händelse komministerstjensten borde indragas. Komitén föreslår
fördenskull,

att Bäcks och Björkängs församlingar skiljas
från Fredsbergs pastorat för att bilda eget
pastorat med endast kyrkoherde; samt

120

III. SKARA STIFT.

att i sådan händelse komministerstj ensten
indrages, likasom icke heller kyrkoherden i
Fredsberg torde behöfva förpligtas hålla något
tjenstebiträde.

11. Södra Vadsbo kontrakt.

40. Fägre pastorat.

Pastoratet består af två församlingar, Fägre med 2,247 invånare
på en areal af 64.73 □ km. och Trästena med 617 invånare
på en areal af 28.02 □ km. I pastoratet äro anstälda
kyrkoherde och komminister, den senare bosatt i Trästena. Afståndet
mellan kyrkorna är omkring 4 km.

Då nämnvärda svårigheter icke torde möta för en prest att
i detta pastorat, hvars sammanlagda folkmängd utgör 2,864 personer
på en areal af 92.75 □ km., såväl hvarje söndag förrätta
gudstjenst i begge kyrkorna som äfven i öfrigt fullgöra det
presterliga arbetet, föreslår komitén,

att komministerstjensten indrages.

41. Hjiilstads pastorat.

Pastoratet består af fyra församlingar, Hjälstacl med 587
invånare på en areal af 15.75 [ J km., Vad med 394 invånare på
en areal af 10.50 □ km., Svenneby med 282 invånare på eu areal
af 13.27 □ km. och Mo med 450 invånare på en areal af 11.35
l ] km. I pastoratet äro anstälda kyrkoherde och komminister,
den senare bosatt i Mo. Afståndet mellan kyrkorna utgör:
mellan Hjälstads och Vads omkring 3 km.,

» » » Mo » 3 »

» » » Svenneby » 6 »

» Svenneby » Vads > 8 »

» Mo » 7 »

» » » 6 »

Vads

in. SKÄRA STIFT.

121

Gudstjenst hålles i hvarje kyrka hvarannan predikodag.

Då afsevärda svårigheter icke torde möta för en prest att
verkställa det presterliga arbetet i hela pastoratet, hvars sammanlagda
folkmängd uppgår till 1,713 personer på en areal af
50.87 □ km., samt genom indragning af en af de presterliga tjensterna
någon förminskning i antalet gudstjenster uti pastoratets
kyrkor icke behof ver ifrågakomma, derest kyrkoherden hvarje
predikodag förrättar gudstjenst i två af kyrkorna, föreslår korn i ten,
att komministerstjensten indrages.

42. Flistads pastorat.

Pastoratet består af två församlingar, Flistad med 480 invånare
på en areal af 15.63 □ km. och Götlunda med 1,419 invånare
på en areal af 45.12 □ km. I pastoratet äro anstälda
kyrkoherde och komminister, den senare bosatt i Götlunda. Afståndet
mellan kyrkorna är omkring 2.7 km.

Då svårighet icke torde möta för en prest att i detta pastorat,
hvars sammanlagda folkmängd utgör 1,899 personer på
en areal af 60.75 □ km., såväl hvarje söndag förrätta gudstjenst
i begge kyrkorna som äfven i öfrigt fullgöra det presterliga
arbetet, föreslår komitén,

att komministerstj ensten indrages.

43. Värings pastorat.

Pastoratet består af två församlingar, Väring med 1,194 invånare
på en areal af 40.27 □ km. och Locketorp med 902 invånare
på en areal af 32.54 nkm. I pastoratet äro anstälda kyrkoherde
och komminister, den senare bosatt i Locketorp. Afståndet mellan
kyrkorna utgör omkring 4 km.

Då svårigheter ej torde möta för en prest att i detta pastorat,
hvars sammanlagda folkmängd utgör 2,096 personer på en
areal af 72.81 □ km., såväl hvarje söndag förrätta gudstjenst i
begge kyrkorna som äfven i öfrigt fullgöra det presterliga arbetet,
föreslår komitén,

att komministerstj ensten indrages.

122

III. SKARA STIFT.

12. Mariestads kontrakt.

44. Torsö pastorat.

I pastoratet, .som. består af en församling med en folkmängd
af 1,611 personer på en areal af 89.04 [Jkm., äro anstälda kyrkoherde
och komminister, bosatta på ett afstånd af omkring 2 km.
från hvarandra.

Då svårighet icke torde möta för en prest att fullgöra det
presterliga arbetet i pastoratet, får komitén, med hänsyn jemväl
dertill att komministerns aflöning i församlingsafgifter, skogsmedel
och behållen boställsafkastning utgör allenast omkring
800 kronor, föreslå,

att komministerstjensten indrages.

45. Hasle pastorat.

Pastoratet består af tre församlingar, Hasle (jeijite Enåsa
kapell) med 1,435 invånare på en areal af 70.37 □ km., Berga
med 518 invånare på en areal af 23.59 □ km. och Färed med
217 invånare på en areal af 13.34 □ km. I pastoratet äro anstälda
kyrkoherde och komminister, begge bosatta i Hasle. Från
Hasle kyrka utgör afståndet till Berga kyrka omkring 3 km.,
till Enåsa kapell omkring 5 km. och till Färeds kyrka likaledes
omkring 5 km. Gudstjenst hålles i Berga och Färeds kyrkor hvar
tredje och i kapellet hvar sjette predikodag.

Då nämnvärda svårigheter icke torde möta för en prest att
verkställa det presterliga arbetet i detta pastorat, hvars sammanlagda
folkmängd uppgår till 2,170 personer på en areal af 107.30
□ km., samt genom indragning af en af de presterliga tjensterna
afsevärd rubbning i den nu vanliga ordningen för gudstjensterna
i pastoratets kyrkor icke beh öfver ifrågakomma, derest kyrkoherden
hvarje predikodag förrättar gudstjenst i två af dem, får
komitén, med hänsyn jemväl dertill att komministerns aflöning
i församlingsafgifter och behållen boställsafkastning utgör allenast
omkring 1,350 kronor, föreslå,

att komministerstjensten indrages.

III. SKARA STIFT.

123

46. Ullervads pastorat och Lekshergs pastorat.

Ullervads pastorat består af två församlingar, Uttervad med
•1,126 invånare på en areal af 32.67 □ km. och Ek med 655 invånare
på en areal af 27.09 □ km. I pastoratet äro anstälda
kyrkoherde och komminister, begge bosatta i Ullervad. Leksbergs
pastorat består af en församling med 927 invånare på en areal
af 28.63 □ km.; och är der anstäld endast kyrkoherde. Om
dessa begge pastorat förenas till ett, skulle det sålunda bildade
pastoratet få en folkmängd af 2,708 personer på en areal af 88.39
□ km. Från Ullervads kyrka utgör afståndet till Eks kyrka
omkring 8 km. och till Leksbergs kyrka omkring 4 km.

Om hänsyn tages allenast till folkmängd och areal, lärer en
prest kunna utan större svårigheter fullgöra det presterliga
arbetet i nämnda tre församlingar. Men då han ej skulle kunna
hvarje söndag förrätta gudstjenst i alla tre kyrkorna, såsom hittills
varit vanligt, har komitén ansett, att komministerstjensten borde
bibehållas äfven efter församlingarnas förening till ett pastorat.
Lock torde det vara ur församlingsvårdens synpunkt ändamålsenligt,
att innehafvaren af denna komministerstjenst icke bor i
Ullervad utan får sin bostad förlagd till Leksberg. Komitén.
föreslår fördenskull,

att, med indragning af kyrkoherdebeställningen
i Leksberg, Leksbergs pastorat sammanslås
med Ullervads pastorat till ett pastorat,
hvars kyrkoherde bör bo i Ullervad; samt

att innehafvaren af komministerstjensten i
det nya pastoratet får sin bostad i Leksberg.

47. Ullervads pastorat.

(Ersättningsförslag till förslag under n:o 46).

tf

Förslag angående sammanslagning af detta pastorat med
Leksbergs pastorat är närmast här ofvan framstäldt. Om berörda
förslag icke skulle vinna bifall, har komitén ansett sig
böra jemväl framlägga förslag om indragning af komministerstjensten
i Ullervads pastorat.

124

III. SKARA STIFT.

Svårighet torde nemligen icke möta för en prest att i detta
pastorat, hvars sammanlagda folkmängd uppgår till 1,781 personer
på en areal af 59.76 □ km., såväl hvarje söndag förrätta
gudstjenst i pastoratets på ett afstånd af omkring 8 km. från hvarandra
belägna kyrkor som äfven i öfrigt fullgöra det presterliga
arbetet. Vid sådant förhållande och då härtill kommer, att komministerns
aflöning i församlingsafgifter och behållen boställsafkastning
utgör allenast omkring 1,150 kronor, föreslår komitén,
att komministerstjensten indrages.

48. Leksbergs pastorat och Ullervads pastorat.

Förslag till sammanslagning af dessa pastorat är här ofvan
framstäldt (sid. 128).

49. Ekby pastorat.

Pastoratet hestår af två församlingar, Elcby med 632 invånare
på en areal af 22.02 JJ km. och Utby med 465 invånare på
en areal af 18.65 □ km. I pastoratet äro anstälda kyrkoherde
och komminister, begge bosatta i Ekby. Afståndet mellan de
båda kyrkorna utgör omkring 4 km.

Då svårighet ej möter för en prest att i detta pastorat,
hvars sammanlagda folkmängd uppgår till 1,097 personer på en
areal af 40.67 □ km., såväl hvarje söndag förrätta gudstjenst i
begge kyrkorna som äfven i öfrigt fullgöra det presterliga arbetet,
föreslår komitén,

att komministerstjensten indrages.

50. Odensåkers pastorat.

Pastoratet består af fyra församlingar, Odensåker med 610
invånare på en areal af 19.90 LJ km., Tidavad med 433 invånare
på en areal af 15.81 Q, km., Lastad med 464 invånare på en areal
af 15.75 □ km. och Binneberg med 139 invånare på en areal af
4.67 □ km. I pastoratet äro anstälda kyrkoherde och kommi -

III. SKARA STIFT.

125

nister, begge bosatta i Odensåker. Från Odensåkers kyrka utgör
afståndet till Tidavads kyrka omkring 5 km., till Låstads kyrka
omkring 6 km. ock till Binnebergs kyrka omkring 4.5 km. Gudstjenst
hålles i Odensåker tre söndagar af fyra, i Tidavad och
Låstad hvarannan samt i Binneberg hvar fjerde predikodag.

Då svårigheter icke torde möta för en prest att verkställa
det presterliga arbetet i hela pastoratet, hvars sammanlagda
folkmängd uppgår till 1,646 personer på en areal af 56.13 Dkm.,
samt genom indragning af en af de presterliga tjensterna af sevärd
rubbning i den nu vanliga ordningen för gudstjensterna i
pastoratets kyrkor icke behöfver ifrågakomma, derest kyrkoherden
hvarje predikodag förrättar gudstjenst i två af kyrkorna, får
komitén, med hänsyn jemväl dertill att komministerns aflöning
i församlingsafgifter och behållen boställsafkastning utgör allenast
omkring 1,300 kronor, föreslå,

att komministerstjensten indrages.

51. Horns pastorat.

Pastoratet består af tre församlingar, Horn med 611 invånare
på en areal af 17.80 □ km., Frösve med 652 invånare på
en areal af 20.81 □ km. och Säter med 700 invånare på en areal
af 25.79 □ km. 1 pastoratet äro anstälda kyrkoherde och komminister,
den senare bosatt i Frösve. Afståndet från Horns kyrka
utgör till Frösve kyrka omkring 3 km. och till Säters omkring
8 km. Gudstjenst hålles i Horns och Säters kyrkor tre söndagar
af fyra och i Frösve hvarannan predikodag.

Då svårigheter ej torde möta för en prest att verkställa det
presterliga arbetet i hela pastoratet, hvars sammanlagda folkmängd
uppgår till 1,963 personer på en areal af 64.40 □ km., samt
genom indragning af en af de presterliga tjensterna afsevärd
rubbning i den nu vanliga ordningen för gudstjensterna i pastoratets
kyrkor icke behöfver ifrågakomma, derest kyrkoherden
hvarje predikodag förrättar gudstjenst i två af kyrkorna, föreslår
komitén,

att komministerstj ensten indrages.

126

III. SKAKA STIFT.

13. Billings kontrakt.

52. Sköfde pastorat.

Pastoratet består af sex församlingar, Sköfde stadsförsamling
med 4,574 invånare på en areal af 7.60 [Jkm., Sköfde landsförsamling
med 2,219 invånare på en areal af 42.04 □ km., Ryd
med 270 invånare på en areal af 11.05 □ km., Hagelberg med
310 invånare på en areal af 12.35 n km., Norra Kyrketorp med
611 invånare på en areal af 21.80 □ km. och Våmb med 668 invånare
på en areal af 15.32 □ km. I pastoratet, hvarest finnas
tre kyrkor, äro anstälda kyrkoherde och komminister, begge bosatta
i Sköfde stadsförsamling. Derjemte är enligt tre af Kongl.
Maj:t utfärdade nådiga bref, det senaste af den 17 juli 1896, i
Sköfde stadsförsamling anstäld en extra ordinarie prestman med
benämning tredje predikant.

Uppenbart är, att i detta pastorat, hvars sammanlagda folkmängd
uppgår till 8,652 personer på en areal af 110.16 □ km.,
för en tillfredsställande församlings vård erfordras tre fast anstälda
prester. Med hänsyn dertill att Sköfde stad utgör pastoratets
naturliga medelpunkt, torde innehafvaren af den nya presterliga
tjensten böra erhålla sin bostad i Sköfde stadsförsamling.
Komitén föreslår fördenskull,

att i pastoratet inrättas ytterligare en komministerst
jenst, hvars innehafvare bör bo i Sköfde
stadsförsamling;

i hvilken händelse tredje predikantstjensten
icke vidare torde blifva erforderlig.

53. Sjogerstads pastorat och Häggums pastorat.

Sjogerstads pastorat består af två församlingar, Sjogerstad
med 557 invånare på en areal af 17.97 □ km. och Rådene med
378 invånare på en areal af 14.45 □ km. För båda församlingarna
finnes gemensam kyrka i Sjogerstad. Häggums pastorat
består af en församling med 567 invånare på en areal af 20.69

III. SKARA STIFT.

127

□ km. I hvartdera pastoratet är anstalt! endast kyrkoherde.
Om dessa pastorat förenas till ett, erhåller det sålunda bildade
pastoratet en folkmängd af 1,502 personer på en areal af 53.11

□ km.; och utgör afståndet mellan Sjogerstads och Häggums
kyrkor omkring 6 km.

Utan svårighet bör en prest kunna såväl hvarje söndag förrätta
gudstjenst i båda kyrkorna som ock i öfrigt fullgöra det
presterliga arbetet i alla tre församlingarna. Komitén får fördenskull,
med hänsyn jemväl dertill att kyrkoherden uti Häggum
i församlingsafgifter och behållen boställsafkastning uppbär allenast
omkring 1,350 kronor, föreslå,

att, med indragning af kyrkoherdebeställningen
i Häggum, Häggums pastorat och Sjogerstads
pastorat sammanslås till ett pastorat,
. hvars kyrkoherde bör bo i Sjogerstad.

54. Häggums pastorat och Sjogerstads pastorat.

Förslag till sammanslagning af dessa pastorat är närmast
här ofvan framstäldt.

55. Broddetorps pastorat.

Pastoratet består af fyra församlingar, Broddetorp med 238
invånare på en areal af 8.28 □ km., Hornborga med 395 invånare
på en areal af 13.31 □ km., Sätuna med 246 invånare på
en areal af 10.07 □ km. och Bolum med 842 invånare på en areal
af 25.54 □ km. I pastoratet äro anstälda kyrkoherde och komminister,
begge bosatta i Broddetorp; och hafva församlingarna
gemensam kyrka derstädes.

Då svårighet ej torde möta för en prest att i detta pastorat,
hvars sammanlagda folkmängd uppgår till 1,721 personer på en
areal af 57.20 □ km., fullgöra det presterliga arbetet, föreslår
komitén,

att komministerstjensten indrages.

128

III. SKARA STIFT.

14. Redvägs kontrakt.

56. Habo pastorat.

Pastoratet består af två församlingar, Habo med 2,920 invånare
på en areal af 176.51 □ km. och Gustaf Adolf med 1,464
invånare på en areal af 85.24 □ km. I pastoratet äro anstälda
kyrkoherde och två komministrar, hvilka senare bo, den ene i
Gustaf Adolf och den andre i Habo. Afståndet mellan kyrkorna
är omkring 10 km.

Det torde efter komiténs tanke ej möta några svårigheter för
två prester att i detta pastorat, hvars sammanlagda folkmängd
uppgår till 4,384 personer på en areal af 261.75 □ km., fullgöra
det presterliga arbetet. Den komministerstjenst, hvars innehafvare
är bosatt i Habo, torde derför utan skada för själavården
kunna indragas. Anledning till en sådan åtgärd kan
äfven förefinnas i den omständigheten, .att innehafvaren af denna
tjenst i församlingsafgifter, skogsmedel och behållen boställsafkastning
ej uppbär mer än omkring 1,200 kronor. Komitén föreslår
fördenskull,

att den komministerstjenst, hvars innehafvare
är bosatt i Habo, indrages.

57. Blidsbergs pastorat.

Pastoratet består af tre församlingar, Blidsberg med 692 invånare
på en areal af 26.09 □ km., Dalum med 632 invånare på
en areal af 29.48 □ km. och Humla med 327 invånare på en areal
af 16.7in km. I pastoratet äro anstälda kyrkoherde och komminister,
begge bosatta i Blidsberg. Från Blidsbergs kyrka är
afståndet till en hvar af de båda öfriga kyrkorna omkring 4 km.
Gudstjenst hålles i en hvar af Blidsbergs och Dalums kyrkor
fem söndagar af sex samt i Humla kyrka två söndagar af tre.

Det presterliga arbetet i detta pastorat, hvars sammanlagda
folkmängd uppgår till omkring 1,651 personer på en areal af
72.28 □ km., lärer kunna utan svårighet fullgöras af en prest.

III. SKARA STIFT.

129

Dervid möter dock den betänkligheten att, äfven om duplikation
eger rum, en prest ej kan förrätta gudstjenst i mer än två
kyrkor hvarje söndag; hvarför antalet gudstjenster i pastoratets
kyrkor skulle, derest en af de presterliga tjensterna indroges,
komma att, om ock helt obetydligt, minskas. Men det vill synas,
som om olägenheten deraf skulle i väsentlig mån undanrödjas,
derest befolkningen i den församling, der gudstjenst ej hölles,
infunne sig i den angränsande församlingens kyrka, h vilket utan
egentlig svårighet lärer kunna ske. Derest församlingarna icke
vilja öfverenskomma om en dylik anordning eller om densamma
kan antagas komma att menligt inverka på kyrkobesöken i de församlingar,
som icke hvarje söndag finge gudstjenst i sin kyrka,
har komitén ansett, att denna olägenhet skulle kunna förekommas
derigenom, att sammanbyggnad af två af kyrkorna kom me till
stånd, då kyrkoherden skulle kunna hålla gudstjenst för alla
församlingarna. Till dess en dylik sammanbyggnad blefve verkstäld,
torde svårigheterna kunna häfvas derigenom, att kyrkoherden
ständigt hölle adjunkt.

På grund af hvad sålunda anförts och då dessutom komministerns
aflöning i församlingsafgifter och behållen boställsafkastning
ej uppgår till högre belopp än omkring 950 kronor,
föreslår komitén,

att komministerstjensten indrages, men kyrkoherden
förpligtas hålla ständig adjunkt.

15. Ås kontrakt.

58. Borås pastorat.

Pastoratet består af tre församlingar, Borås med 11,276 invånare
på en areal af 13.89 □ km., Torpa med 2,115 invånare
på en areal af 81.23 □ km. och Brämhult med 472 invånare på
en areal af 20.86 □ km. I pastoratet äro anstälda kyrkoherde
och komminister, båda bosatta i Borås. Med stöd af nådigt bref
den 31 oktober 1896 är derjemte en extra ordinarie prestman,
med benämning tredje predikant, för en tid af fem år från och

9

130

III. SKARA STIFT.

med den 1 maj 1897 anstäld inom Borås. I pastoratet finnas två
kyrkor.

Uppenbart är, att i detta pastorat, hvars sammanlagda folkmängd
ntgör 13,863 personer på en areal af 115.98 □ km., för
en tillfredsställande församlingsvård erfordras åtminstone tre
fast anstälda prester. Med hänsyn dertill att Borås stad utgör
pastoratets naturliga medelpunkt torde innehafvaren af den nya
presterliga tjensten böra få sin bostad i Borås. Komitén föreslår
fördenskull,

att i pastoratet inrättas ytterligare en komministerstjenst,
hvars innehafvare bör bo i Borås;

i hvilken händelse tredje predikantstjensten
icke vidare torde blifva erforderlig.

59. Rångedala pastorat.

Pastoratet består af fem församlingar, Rångedala med 1,071
invånare på en areal af 40.23 □ km., Toarp med 2,101 invånare
på en areal af 86.40 □ km., Espered med 793 invånare på en
areal af 22.29 □ km., Tärby med 301 invånare på en areal af
13.76 □ km. och Varnum med 426 invånare på en areal af 17.27
□ km. I pastoratet äro anstälda kyrkoherde samt två komministrar,
hvilka senare bo, den ene i Rångedala och den andre i
Tärby.

Komitén anser väl, att för en tillfredsställande församlingsvård
inom detta pastorat, hvars sammanlagda folkmängd uppgår
till 4,692 personer på en areal af 179.95 □ km., tre prestera arbete
fortfarande erfordras; men då samtliga presterna för närvarande
äro bosätta) inom den nordligare hälften af pastoratet
och den ene komministern derjemte bor inom samma församling
som kyrkoherden, torde en förflyttning af denne komministers
bostad till Toarps församling, som utgör pastoratets sydliga del,
komma att medföra afsevärda fördelar, isynnerhet om han erhölle
uppdrag att för Toarps församling föra ministerialböckerna.
Komitén föreslår fördenskull,

att bostaden för den komminister, som för
närvarande är bosatt i Rångedala, förlägges till
Toarp.

III. SKARA STIFT.

131

60. Bredareds pastorat.

Pastoratet består af fyra församlingar, Bredared med 1,215
invånare på en areal af 71.46 □ km., Tämta med 483 invånare
på en areal af 31.30 □ km., Vänga med 497 invånare på en areal
af 32.22 □ km. och Sandhult med 2,117 invånare på en areal af
105.55 □ km. I pastoratet äro anstälda kyrkoherde och komminister,
begge bosatta i Bredared.

Komitén anser väl, att för en tillfredsställande församlingsvård
inom detta pastorat, hvars sammanlagda folkmängd uppgår
till 4,312 personer på en areal af 240.53 □ km., två prestera arbete
fortfarande erfordras; men då båda presterna för närvarande
äro bosatta inom den i midten af pastoratet belägna Bredareds
församling, torde en förflyttning af komministerns bostad till
Sandhults vidsträckta och folkrika församling, som utgör pastoratets
sydliga del, komma att medföra afsevärda fördelar, isynnerhet
om han erhölle uppdrag att för Sandhults församling
föra ministerialböckerna. Komitén föreslår fördenskull,

att komministerns bostad förlägges till Sandhults
församling.

61. Hiillstads pastorat.

Pastoratet består af fyra församlingar, Hällstad med 849
invånare på en areal af 36.15 □ km., Murum med 543 invånare
på en areal af 26.91 □ km., Södra Vänga med 198 invånare på
en areal af 8.76 □ km. och Möne med 443 invånare på en areal
af 19.22 □ km. I pastoratet äro anstälda kyrkoherde och komminister,
den senare bosatt i Möne. Från Hällstads kyrka är
afståndet till Murums kyrka omkring 5 km. samt till Möne
för Södra Vänga och Möne församlingar gemensamma kyrka
likaledes omkring 5 km. Gudstjenst hålles hvarje söndag i två
af kyrkorna.

Då svårighet ej torde möta för en prest att i detta pastorat,
hvars sammanlagda folkmängd uppgår till 2,033 personer på en
areal af 91.04 nkm., fullgöra det presterliga arbetet, samt genom
indragning af en af de presterliga tjensterna någon förminsk -

132

III. SKARA STIFT.

ning af antalet gudstjenster i pastoratets kyrkor icke behöfver
ifrågakomma, derest kyrkoherden hvarje predikodag förrättar
gudstjenst i två af kyrkorna, får komitén, med hänsyn jemväl
dertill att komministerns aflöning i församlingsafgifter och
behållen boställsafkastning utgör allenast omkring 1,350 kronor,
föreslå,

att komministerstj ensten indrages.

62. Skölfvene pastorat.

Pastoratet består af fyra församlingar, Skölfvene med 440
invånare på en areal af 19.33 □ km., Norra Säm med 143 invånare
på en areal af 11.37 □ km., Hof med 461 invånare på
en areal af 31.63 □ km. och Källunga med 428 invånare på en
areal af 34.89 □ km. I pastoratet äro anstälda kyrkoherde och
komminister, den senare bosatt i Hof. Från Skölfvene kyrka,
som är gemensam för Skölfvene och Norra Säms församlingar,
utgör afståndet till Hofs kyrka omkring 4 km. och till Källunga
kyrka omkring 3 km. Gudstjenst hålles hvarje söndag i två åt
kyrkorna.

Då svårighet ej torde möta för en prest att i detta pastorat,
hvars sammanlagda folkmängd uppgår till 1,472 personer på en
areal af 97.22 □ km., fullgöra det presterliga arbetet, samt genom
indragning af en af de presterliga tjensterna någon förminskning
af antalet gudstjenster i pastoratets kyrkor ej behöfver
ifrågakomma, derest kyrkoherden hvarje predikodag förrättar
gudstjenst i två af kyrkorna, får komitén, med hänsyn jemväl
dertill att komministerns aflöning i församlingsafgifter och
behållen boställsafkastning utgör allenast omkring 900 kronor,
föreslå,

att komministerstj ensten indrages.

III. SKARA STIFT.

133

16. Kullings kontrakt.

63. Alingsås pastorat.

Pastoratet består af sex församlingar, Alingsås stadsförsamUng
med 3,206 invånare på en areal af 7.35 □ km., Alingsås
landsförsamling med 1,802 invånare på en areal af 87.43 □ km.,
Bödene med 254 invånare på en areal af 16.99 □ km., JBälinge
med 438 invånare på en areal af 24.83 □ km., Odenäs med 691
invånare på en areal af 33.05 □ km. och Hemsjö med 1,891 invånare
på en areal af 50.01 □ km. I pastoratet äro anstälda
kyrkoherde och två komministrar, hvilka senare bo, den ene i
Alingsås landsförsamling och den andre i Hemsjö.

Med hänsyn dels till önskvärdheten af att, der så ske
kan, landsförsamling skiljes från stadspastorat, och dels till nu
ifrågavarande pastorats betydande folkmängd — 8,282 personer
— och areal — 219.66 □ km. — har komitén ansett, att detta
pastorat borde delas i två pastorat, af hvilka det ena skulle
bestå af Alingsås stadsförsamling och det andra utgöras af
de fem öfriga församlingarna, hvilkas sammanlagda folkmängd
uppgår till 5,076 personer på en areal af 212.31 □ km. I landsförsamlingarna
finnas för närvarande fyra kyrkor, en gemensam
för Alingsås landsförsamling och Bödene samt en i hvar och en
af de öfriga församlingarna.

Om landsförsamlingarna skiljas från staden, som ur ekonomisk
synpunkt kan utan någon svårighet uppehålla sin egen församlingsvård
— således utan att såsom nu erhålla bidrag af landsförsamlingarna
—, torde i hvartdera pastoratet böra vara anstälda
kyrkoherde och komminister.

Komitén föreslår fördenskull,

att Alingsås landsförsamling samt Bödene,
Bälinge, Odenäs och Hemsjö församlingar skiljas
från Alingsås pastorat för att bilda eget pastorat
med kyrkoherde och komminister, hvilka böra
bo, den förre i Alingsås landsförsamling och den
senare i Hemsjö; samt

att i sådan händelse dels den komministerstjenst,
hvars innehafvare är bosatt i Alingsås

134

III. SKARA STIFT.

landsförsamling, indrages, dels ock en komministerstjenst
inrättas för Alingsås stadsförsamlings
pastorat.

64. Hols pastorat.

Pastoratet består af tre församlingar, Hol med 892 invånare
på en areal af 39.17 □ km., Siene med 589 invånare på en areal
af 28.53 □ km. och Horla med 452 invånare på en areal af 21.12
□ km. I pastoratet äro anstälda kyrkoherde och komminister,
begge bosatta i Hol. Afståndet mellan pastoratets kyrkor utgör:
omkring 8 km. mellan Hols och en hvar af de begge öfriga
samt omkring 5 km. mellan Siene och Horla. Gudstjenst hålles
hvarje söndag i två af kyrkorna.

Då svårighet ej torde möta för en prest att fullgöra det
presterliga arbetet i detta pastorat, hvars sammanlagda folkmängd
uppgår till 1,933 personer på en areal af 88.82 □ km.,
samt genom indragning af en af de presterliga tjensterna någon
förminskning af antalet gudstjenster i pastoratets kyrkor icke
behöfver ifrågakomma, derest kyrkoherden hvarje predikodag
förrättar gudstjenst i två af dem, får komitén, med hänsyn
jemväl dertill att komministerns aflöning i församlingsafgifter
och behållen boställsafkastning utgör allenast omkring 900 kronor,
föreslå,

att komministerstjensten indrages.

IV. STRENGNÄS STIFT.

135

IV. Strengnäs stift.

1. Domprosteriet.

1. Fogdö pastorat.

Pastoratet består af två församlingar, Fogdö med 1,237 invånare
på en areal af 51.10 □ km., och Helgård med 598 invånare
på en areal af 27.59 □ km. I pastoratet äro anstälda
kyrkoherde och komminister, den senare bosatt i Helgård, der
han förer kyrkoböckerna. Afståndet mellan kyrkorna är omkring
7 km.

Då svårigheter ej torde möta för en prest att i detta pastorat,
hvars sammanlagda folkmängd uppgår till 1,835 personer
på en areal af 78.69 □ km., såväl hvarje söndag förrätta gudstjenst
i båda kyrkorna som äfven i öfrigt fullgöra det presterliga
arbetet, får homitén, med hänsyn jemväl dertill att komministerns
aflöning i församlingsafgifter och behållen boställsafkastning
utgör allenast omkring 1,250 kronor, föreslå,
att komministerstjensten indrages.

2. Öfver-Selö pastorat.

Pastoratet är för närvarande prebende till teologie lektorn vid
högre allmänna läroverket i Strengnäs och har en folkmängd åt
1,319 invånare på en areal af 52.80 □ km. I pastoratet är utom
kyrkoherde anstäld komminister.

Med hänsyn till denna ringa folkmängd och areal äfvensom
dertill att komministerns aflöning i församlingsafgifter och be -

136

IV. STREN6NÄS STIFT.

hållen boställsafkastning utgör allenast omkring 1,000 kronor,
får komitén, under förutsättning att pastoratet befrias från sin
prebendeegenskap och blifvande kyrkoherde således kan odeladt.
egna detsamma sina krafter, föreslå,

att komministerstjensten indrages.

3. Vansö pastorat.

Pastoratet, som är prebende till biskopen i Strengnäs, består
af två församlingar, Vansö med 798 invånare på en areal af
27.39 □ km. och Härad med 995 invånare på en areal af 59.03
□ km. I pastoratet är utom kyrkoherde anstäld komminister,
bosatt i Härad, der ban förer ministerialböckerna. Afståndet mellan
kyrkorna är omkring 6 km.

Då svårighet icke torde möta för en prest att i detta
pastorat, hvars sammanlagda folkmängd uppgår till 1,793 personer
på en areal af 86.42 □ km., såväl hvarje söndag förrätta
gudstjenst i båda kyrkorna som äfven i öfrigt fullgöra det presterliga
arbetet, får komitén, under förutsättning att pastoratet
befrias från sin prebendeegenskap och blifvande kyrkoherde således
kan odeladt egna detsamma sina krafter, föreslå,
att komministerstjensten indrages.

2. Villåttinge kontrakt.

4. Helgesta pastorat.

Pastoratet består af två församlingar, Helgesta med 1,073
invånare på en areal af 54.63 □ km. och Hyltinge med 1,307 invånare
på en areal af 67.87 □ km. I pastoratet äro anstäldå
kyrkoherde och komminister, den senare bosatt i Hyltinge, der
ban sköter pastorsexpeditionen. Afståndet mellan kyrkorna är
omkring 8 km.

Då nämnvärda svårigheter icke torde'' möta för en prest
att i detta pastorat, hvars sammanlagda folkmängd uppgår till

IV. STRENGNÄS STIFT.

137

2,380 personer på en areal af 122.50 □ km., såväl hvarje söndag
förrätta gudstjenst i båda kyrkorna som äfven i öfrigt fullgöra
det presterliga arbetet, får komitén, med hänsyn jemväl dertill
att komministerns aflöning i församlingsafgifter och behållen
boställsafkastning utgör allenast omkring 1,000 kronor,,
föreslå,

att komministerstjensten indrages.

5. Årdala pastorat.

Pastoratet består af två församlingar, År dala med 1,106 invånare
på en areal af 57.84 □ km. och Forsa med 710 invånare
på en areal af 38.24 □ km. I pastoratet äro anstälda kyrkoherde
och komminister, den senare bosatt i Forsa, der han förer
kyrkoböckerna. Afståndet mellan kyrkorna är omkring 7 km.

Då svårigheter ej torde möta för en prest att i detta pastorat,
hvars sammanlagda folkmängd uppgår till 1,816 personer
på en areal af 96.08 □ km., såväl hvarje söndag förrätta gudstjenst
i begge kyrkorna som äfven i öfrigt fullgöra det presterliga
arbetet, får komitén, med hänsyn jemväl dertill att komministerns
aflöning i församlingsafgifter och behållen boställsafkastning
utgör allenast omkring 1,200 kronor, föreslå,
att komministerstjensten indrages.

3. Oppunda Östra kontrakt.

6. Bettna pastorat.

I pastoratet, som består af en församling med 1,990 invånare
på en areal af 71.37 □ km., äro anstälda kyrkoherde och komminister.

Då svårighet icke torde möta för en prest att fullgöra det
presterliga arbetet i detta pastorat, får komitén, med hänsyn
jemväl dertill att komministerns aflöning i församlingsafgifter

138

IV. STRENGNÄS STIFT.

och behållen boställsafkastning utgör allenast omkring 1,100 kronor,
föreslå,

att komministerstjensten indrages.

7. Blacksta pastorat.

Pastoratet består af två församlingar, Blacksta med 612 invånare
på en areal af 22.03 □ km. och Vadsbro med 977 invånare
på eu areal af 38.03 □km. I pastoratet äro anstälda kyrkoherde
och komminister, den senare bosatt i Yadsbro, der han
förestår pastorsexpeditionen. Afståndet mellan kyrkorna är omkring
4 km.

Då svårigheter icke torde möta för en prest att i detta pastorat,
hvars sammanlagda folkmängd uppgår till 1,589 personer
på en areal af 60.06 □ km., såväl hvarje söndag förrätta gudstjenst
i båda kyrkorna som äfven i öfrigt fullgöra det presterliga
arbetet, föreslår komitén,

att komministerstjensten indrages.

8. Sköldinge pastorat.

I pastoratet, som består af en församling med 2,704 invånare
på en areal af 74.55 □ km., äro anstälda kyrkoherde och komminister.

Då svårighet icke torde möta för en prest att fullgöra det
presterliga arbetet i detta pastorat, föreslår komitén,
att komministerstjensten indrages.

4. Oppunda Vestra kontrakt.

9. Österåkers pastorat.

I pastoratet, som består af en församling med 1,807 invånare

på en areal af 57.86 □ km., äro anstälda kyrkoherde och kom minister.

IV. STRENGNÄS STIFT.

139

Då svårighet ej torde möta för en prest att fullgöra det
presterliga arbetet i pastoratet, får komitén, med hänsyn jemväl
dertill att den aflöning, komministern, som tillika är klockare, i
egenskap af komminister uppbär i församlingsafgifter, donationsmedel,
afgälder och behållen boställsafkastning, utgör allenast
omkring 1,150 kronor, föreslå,

att komministerstjensten indrages.

5. Nyköpings Vestra kontrakt.

10. Halla pastorat.

Pastoratet består af två församlingar, Halla med 368 invånare
på en areal af 16.90 □ km. och Vrena med 490 invånare
på en areal af 14.34 □ km. I pastoratet äro anstälda kyrkoherde
och komminister, den senare bosatt i Vrena, der han under
tillsyn af kyrkoherden utöfvar pastoralvården. Afståndet mellan
kyrkorna är omkring 7 km.

Då svårigheter icke torde möta för en prest att i detta pastorat,
hvars sammanlagda folkmängd uppgår till 858 personer
på en areal af 31.24 □ km., såväl hvarje söndag förrätta gudstjenst
i båda kyrkorna som äfven i öfrigt fullgöra det presterliga
arbetet, får komitén, med hänsyn jemväl dertill att komministerns
behållna inkomst i församlingsafgifter, expropriationsmedel, arrende
af löningshemman och boställsafkastning utgör allenast omkring
850 kronor, föreslå,

att komministerstjensten indrages.

11. Nyköpings Vestra stadsförsamlings pastorat och Nyköpings
Östra stadsförsamlings pastorat (Nyköpings Östra kontrakt).

Nyköpings Vestra stadsförsamlings pastorat består af två

församlingar, Nyköpings Vestra st ads för samling med 3,920 in vånare

och S:t Nikolai (jemte Stjernholms kapell) med 3,027 in vånare

på en areal af 102.83 □ km. I pastoratet äro anstälda

140

IV. STRENGNÄS STIFT.

kyrkoherde och komminister, båda bosatta i Nyköping, Församlingarna
begagna gemensamt Nikolai inom staden belägna
kyrka. I Stjernholms kapell förrättas gudstjenst två gånger i
månaden. Nyköpings Östra stadsförsamlings pastorat består af
tre församlingar, Nyköpings Ostra stadsförsamling med 2,728 inr
vånare, Helgona med 1,135 invånare på en areal af 39.25 □ km.
och Svärta med 1,572 invånare på en areal af 93.83 □ km. I
detta senare pastorat äro anstälda kyrkoherde, bosatt i Helgona,
samt två komministrar, hvilka bo, den ene i Nyköping och den
andre i Svärta. Pastorsexpeditionen skötes i Helgona af kyrkoherden
samt i de öfriga församlingarna af de der bosatta komministrarna.
Stadsförsamlingen och Helgona hafva gemensam
kyrka invid staden.

Då det måste betraktas såsom ett missförhållande, att Nyköpings
stads båda församlingar äro hvar för sig i kyrkligt hänseende
förbundna med en eller flera landsförsamlingar och tillhöra
olika kontrakt, har komitén ansett önskvärdt, att de båda
stadsförsamlingarna, hvilkas sammanlagda folkmängd uppgår till
6,648 personer, frigöras från landsförsamlingarna och förenas till
ett pastorat med kyrkoherde och komminister.

Med hänsyn såväl till folkmängdens och arealens storlek
som till den ekonomiska bärkraften lärer S:t Nikolai församling
kunna ensam för sig utgöra ett pastorat. Enär inom denna församling
finnes Oxelösunds hamnplats med en befolkning, som,
redan nu betydlig, är stadd i rask tillväxt, och det är af vigt,
att åt denna plats beredes nödig andlig omvårdnad, torde kyrkoherden
i det nya pastoratet böra bo derstädes. Härigenom vunnes
äfven den förmån, att kyrkoherden blefve lätt tillgänglig för
besök af befolkningen från den till församlingen hörande vidsträckta
skärgården.

Beträffande Nyköpings Östra stadsförsamlings pastorat
komme, efter stadsförsamlingens afskiljande, de återstående församlingarna
att erhålla en folkmängd af 2,707 personer på en areal
af 133.08 □ km. Då Svärta kyrka är belägen på ett afstånd af
omkring 10 km. från kyrkoherdens bostad i Helgona och från
Nyköping, torde den komministerstjenst, hvars innehafvare är
bosatt i närheten af Svärta kyrka, få anses fortfarande vara
för församlingsvården erforderlig och böra jemte kyrkoherdebe^
ställningen bibehållas. På grund af det sålunda anförda föreslår
komitén,

IV. STRENGNÄS STIFT.

141

att Nyköpings Vestra och Östra stadsförsamlingar
förenas till ett pastorat med kyrkoherde
och komminister;

att S:t Nikolai församling (med Stjernholms
kapell) skiljes från Nyköpings Vestra stadsförsamlings
pastorat till eget pastorat med endast
kyrkoherde, som bör bo i Oxelösund;

att Helgona och Svärta församlingar förenas
till ett pastorat med kyrkoherde och komminister,
hvilka böra bo, den förre i Helgona
och den senare i Svärta; samt

att den till Nyköpings Östra stadsförsamlings
pastorat hörande komministerstjenst, hvars innehafvare
är bosatt i Nyköping, indrages.

12. Stigtomta pastorat.

Pastoratet består af två församlingar, Stigtomta med 1,957
invånare på en areal af 74.58 □ km. och Nykyrka med 513 invånare
på en areal af 19.49 nkm. I pastoratet äro anstälda kyrkoherde
och. komminister, den senare bosatt i Nykyrka. Stigtomta
kyrka är gemensam för båda församlingarna.

Då nämnvärd svårighet icke torde möta för en prest att i
detta pastorat, hvars sammanlagda folkmängd uppgår till 2,470
personer på en areal af 94.07 □ km., fullgöra det presterliga
arbetet, föreslår komitén,

att komministerstjensten indrages.

13. Tulla pastorat.

Pastoratet består af tre församlingar, Tima med 1,002 invånare
på en areal af 52.25 □ km., Bergshammar med 706 invånare
på en areal af 31.53 □ km. och Tunaberg med 1,684 invånare
på en areal af 92.16 nkm. I pastoratet äro anstälda kyrkoherde
och två komministrar, hvilka senare bo, den ene i Bergshammar
och den andre i Tunaberg, och föra ministerialböckerna en hvar

142

IV. STRENGNÄS STIFT.

i den församling, der lian är bosatt. Från Tima kyrka utgör afståndet
till Bergshammars kyrka omkring 5 km. och till Tunabergs
omkring 18 km.

Med hänsyn till detta pastorats folkmängd — 3,392 personer
— och areal — 175.94 □ km. — anser komitén det ömkligt,
att en delning af pastoratet komma till stånd. I betraktande
af församlingarnas belägenhet torde denna delning böra
ske sålunda, att Tima och Bergshammar bilda ett pastorat
samt Tunaberg för sig ett pastorat, helst det betydande afståndet
från Tuna kyrka till Tunabergs kyrka lärer redan nu
hafva föranledt, att Tunabergs församling i flera hänseenden
intagit en sjelfständig ställning. Tuna och Bergshammars församlingar
hafva tillhopa en folkmängd af 1,708 personer på en
areal af 83.78 □ km. Då svårighet ej torde möta för en prest
att i sistnämnda församlingar såväl hvarje söndag förrätta gudstjenst
i begge kyrkorna som äfven i öfrigt fullgöra det p.resterliga
arbetet, synes den komministerstjenst, hvars innehafvare är
bosatt i Bergshammar, böra indragas. Äfven i det pastorat,
som skulle bildas af Tunabergs församling, lärer en prest blifva
i stånd att uppehålla församlingsvården. Komitén föreslår fördenskull,

att Tunabergs församling skiljes från Tuna
pastorat för att bilda eget pastorat med endast
kyrkoherde; samt

att båda komministerstjensterna indragas.

14. Tima pastorat.

(Ersättningsförslag till förslag under n:o 13).

För den händelse det närmast här ofvan framstälda förslag
rörande delning af detta pastorat icke skulle vinna bifall, har
komitén ansett sig böra framlägga förslag, afseende indragning
af den ena komministerstjensten i pastoratet.

Nämnvärda svårigheter torde nemligen ej böra möta för två
prester att i pastoratet, hvars sammanlagda folkmängd uppgår
till 3,392 personer på en areal af 175.94 □ km., fullgöra det
presterliga arbetet; och då den i Bergshammar bosatte komministern
synes vara för församlingsvården mindre behöflig än den,

IV. STRENGNÄS STIFT.

143

som bor i Tunabergs folkrika församling, får komitén, med hänsyn
jemväl dertill att den förres aflöning i församlingsafgifter och
behållen boställsafkastning utgör allenast omkring 1,200 kronor,
föreslå,

att den komministerstjenst, hvars innehafvare
är bosatt i Bergshammar, indrages.

6. Nyköpings Östra kontrakt.

15. Ludgo pastorat.

Pastoratet består af två församlingar, Ludgo med 1,285 invånare
på en areal af 66.75 □ km. och Spelvilc med 305 invånare
på en areal af 10.18 □ km. I pastoratet äro anstälda kyrkoherde
och komminister, den senare bosatt i Spelvik, der han förer
kyrkoböckerna. Församlingarna hafva gemensam kyrka i Ludgo.

Då svårighet icke torde möta för en prest att i detta pastorat,
hvars sammanlagda folkmängd uppgår till 1,590 personer
på en areal af 76.93 □ km., fullgöra det presterliga arbetet, får
komitén, med hänsyn jemväl dertill att komministerns aflöning
i församlingsafgifter och behållen boställsafkastning utgör allenast
omkring 850 kronor, föreslå,

att komministerstj ensten indrages.

16. Nyköpings Östra stadsförsamlings pastorat och Nyköpings
Vestra stadsförsamlings pastorat (Nyköpings Vestra kontrakt).

Förslag till reglering af dessa pastorat är ofvan framstäldt
(sid. 139).

17. Ripsa pastorat.

Pastoratet består af två församlingar, Ripsa med 842 invånare
på en areal af 54.54 □ km. och Lid med 718 invånare på

144

IV. STRENGNÄS STIFT.

en areal af 39.53 □ km. I pastoratet äro anstälda kyrkoherde
och komminister, den senare bosatt i Lid. Afståndet mellan
kyrkorna är omkring 9 km.

Då nämnvärda svårigheter icke torde möta för -en prest att
i detta pastorat, hvars sammanlagda folkmängd nppgår till 1,560
personer på en areal af 94.07 □ km., såväl hvarje söndag förrätta
gudstjenst i båda kyrkorna som äfven i öfrigt fullgöra
det presterliga arbetet, får komitén, med hänsyn jemväl dertill
att komministerns aflöning i församlingsafgifter och behållen
boställsafkastning utgör allenast omkring 900 kronor, föreslå,
att komministerstjensten indrages.

18. Torsåkers pastorat.

Pastoratet består af två församlingar, Torsåker med 502 invånare
på en areal af 33.72 □ km., och Lästringe med 665 invånare
på en areal af 36.55 □ km. I pastoratet äro anstälda
kyrkoherde och komminister, den senare bosatt i Lästringe, der
han enligt domkapitlets förordnande förer kyrkoböckerna och utfärdar
på dem grundade betyg. Afståndet mellan kyrkorna är
omkring 8 km.

Då svårighet icke torde möta för en prest att i detta pastorat,
tvärs sammanlagda folkmängd uppgår till 1,167 personer på en
areal af 70.27 □ km., såväl hvarje söndag förrätta gudstjenst
i båda kyrkorna som äfven i öfrigt fullgöra det presterliga arbetet,
får komitén, med hänsyn jemväl dertill att komministerns
aflöning i församlingsafgifter och behållen boställsafkastning utgör
allenast omkring 650 kronor, föreslå,

att komministerstjensten indrages.

7. Daga kontrakt.

19. Frustuna pastorat.

Pastoratet består af två församlingar, Frustuna med 2,712

invånare på en areal af 82.85 □ km. och Kattnäs med 372 in -

IV. STRENGNÄS STIFT.

145

vånare på en areal af 19.19 □ km. I pastoratet äro anstälda
kyrkoherde och komminister, den senare bosatt i Kattnäs, der
han förer ministerialböckerna. Afståndet mellan kyrkorna är
omkring 4 km. Inom Frustuna församling ligger på ett afstånd
af omkring 6 km. från kyrkan Gnesta stationssamhälle, der folkmängden
redan nu är betydande och synes vara stadd i stark
tillväxt.

Komitén anser väl, att i detta pastorat, hvars sammanlagda
folkmängd utgör 3,084 personer på en areal af 102.04 nkm., två
presters arbete fortfarande erfordras. Men komitén hyser derjemte
den åsigten, att det skulle lända till gagn för församlingsvården,
om den biträdande prestmannen vore bosatt, icke såsom
för närvarande i den folkfattiga Kattnäs församling, utan i
stället i Frustuna, der, särskildt med hänsyn till vigten af att
stationssamhället erhåller nödig andlig omvårdnad, behof af
ökade presterliga krafter torde förefinnas. Detta behof kan,
efter komiténs tanke, lämpligen fyllas derigenom, att kyrkoförpligtas
hos sig hålla ett varaktigt tjenstebiträde, i hvilken
händelse komministerstjensten torde kunna indragas. Komitén
föreslår fördenskull,

att komministerstjensten indrages, men kyrkoherden
förpligtas hålla ständig adjunkt.

20. Gåsinge pastorat.

Pastoratet består af två församlingar, Gåsinge med 1,679
invånare på en areal af 95.56 □ km. och Dillnäs med 438 invånare
på en areal af 36.02 □ km. I pastoratet äro anstälda
kyrkoherde och komminister, den senare bosatt i Dillnäs. Afståndet
mellan kyrkorna är omkring 6 km.

Då svårighet ej torde möta för en prest att i detta pastorat,
hvars sammanlagda folkmängd uppgår till 2,117 personer på eu
areal af 131.58 □ km., såväl hvarje söndag förrätta gudstjenst
i båda kyrkorna som äfven i öfrigt fullgöra det presterliga arbetet,
föreslår komitén,

att komministerstjensten indrages.

10

146

IV. STRENGNÄS STIFT.

21. Ti’Osa landsförsamlings pastorat och Trosa stadsförsam lings

pastorat.

Trosa landsförsamlings pastorat består af två församlingar,.
Trosa landsförsamling med 915 invånare på en areal af 45.59

□ km. och Vagnhäracl med 1,105 invånare på en areal af 53.02

□ km. I pastoratet äro anstälda kyrkoherde och komminister,
den senare bosatt i Vagnhärad, der han förer ministerialböckerna,
Afståndet mellan kyrkorna utgör omkring 3 km. Trosa stadsförsamlings
pastorat består af eu församling med 641 invånare
på en areal af 3.50 □ km.; och är der anstäld endast kyrkoherde.

Om dessa båda pastorat förenades till ett, finge det sålunda
bildade pastoratet en folkmängd af 2,661 personer på en areal
af 102.11 □ km. Några svårigheter böra ej möta för två prester
att der fullgöra det presterliga arbetet. Lämpligast torde vara,,
att Trosa stad såsom annex lägges till landsförsamlingens pastorat,
och att innehafvaren af komministerstjensten i det senare pastoratet
förflyttas till staden. Komitén föreslår fördenskull,

att, med indragning af kyrkoherdebeställningen
i Trosa stadsförsamling, Trosa stadsförsamlings
pastorat sammanslås med Trosa landsförsamlings
pastorat till ett pastorat, hvars
kyrkoherde bör bo i Trosa landsförsamling; samt
att innehafvaren af komministerstj ensten förflyttas
till Trosa stad.

22. Trosa landsförsamlings pastorat.

(Ersättningsförslag till förslag under n:o 21).

Då svårighet ej torde möta för en prest att i detta pastorat,
hvars sammanlagda folkmängd uppgår till 2,020 personer på en
areal af 98.61 □ km., såväl hvarje söndag förrätta gudstjenst i
båda kyrkorna som äfven i öfrigt fullgöra det presterliga arbetet,
får komitén, med hänsyn jemväl dertill att komministerns aflöning
i församlingsafgifter, skogsmedel och behållen boställsafkastning
utgör allenast omkring 1,200 kronor, föreslå,
att komministerstjensten indrages.

IV. STRENGNÄS STIFT.

147

8. Södertörns kontrakt.

23. Huddinge pastorat.

Pastoratet bestod under ecklesiastikåret 1896—97 af tre församlingar,
Huddinge med 1,844 invånare på en areal af 133.95

□ km., Brännkyrka med 6,444 invånare på en areal af 75.19

□ km. och Nacka med 2,912 invånare på en areal af 60.60 □ km.
Enligt nådigt bref den 2 juni 1893 skulle emellertid, sedan dåvarande
kapellpredikanten i Nacka församling från sin befattning
afgått, denna församling skiljas från Huddinge pastorat och utgöra
ett särskildt konsistorielt gäll med kyrkoherde såsom ensam
prest, hvilken reglering, såsom komitén har sig bekant, sedermera
genomförts. Huddinge pastorat består alltså nu af endast
Huddinge och Brännkyrka församlingar med en sammanlagd folkmängd
af 8,288 personer på en areal af 209.14 □ km.; och äro
der anstälda kyrkoherde samt komminister, den senare bosatt i
Brännkyrka, der han jemväl förer ministerialböckerna.

Det synes komitén uppenbart, att Brännkyrka församling,
hvars redan nu betydande folkmängd befinner sig i ständig tillväxt,
bör skiljas från pastoratet och bilda särskildt gäll.

För en tillfredsställande församlingsvård derstädes torde
kyrkoherden vara i behof af ett hos honom anstäldt varaktigt
tjenstebiträde; och synes svårighet ej möta för erhållande af aflöningsmedel
åt båda dessa prester. Komitén föreslår fördenskull,
att Brännkyrka församling skiljes från Huddinge
pastorat för att bilda eget pastorat med
kyrkoherde, hvilken förpligtas hålla ständig
adjunkt; samt

att komminister stj ensten indrages.

24. Soruuda pastorat.

Pastoratet består af två församlingar, Sorunda med 2,956
invånare på en areal af 166.32 □ km. och Torö med 453 invånare
på en areal af 29.24 □ km. I pastoratet äro anstälda

148

IV.

STRENGNÄS , STIFT.

kyrkoherde och komminister, båda bosatta i Sorunda, samt kapellpredikant,
bosatt i Torö.

Då svårigheter ej torde möta för två prester att i detta
pastorat, hvars sammanlagda folkmängd uppgår till 8,409 personer
på en areal af 195.56 □ km., fullgöra det presterliga arbetet
samt den uti Sorunda församling i kyrkoherdens närhet
bosatte komministern synes vara för församlingsvården mindre
behöflig än kapellpredikanten, som bor och har sin egentliga
verksamhet inom det afsides belägna kapellaget, får komitén,
med hänsyn jemväl dertill att komministerns behållna inkomst
i församlingsafgifter och boställsafkastning utgör allenast omkring
400 kronor, föreslå,

att komministerstjensten indrages.

25. Ösmo pastorat.

I pastoratet, som består af en församling med 2,320 invånare
på en areal af 153.51 □ km., äro anstälda kyrkoherde
och komminister, bosatta på ett afstånd af 2 km. från hvarandra.

Då svårigheter ej torde möta för en prest att i detta pastorat
fullgöra det presterliga arbetet, föreslår komitén,
att komministerstj en sten indrages.

26. Österhaninge pastorat.

Pastoratet består af fyra församlingar, Österhaninge med
1,900 invånare på en areal af 154.81 □ km., Ornö med 544 invånare
på en areal af 70.79 □ km., Utö med 329 invånare på en
areal af 44.33 □ km. och Nämdö med 264 invånare på en areal
af 38.10 □ km. I pastoratet äro anstälda kyrkoherde och komminister,
båda bosatta i Österhaninge, samt tre kapellpredikanter,
hvilka bo, en i Ornö, en i Utö och en i Nämdö kapellförsamling,
hvarest de, en hvar i den församling der han
är bosatt, utöfva pastoralvården. Pastoratets sammanlagda
folkmängd uppgår till 3,037 personer på en areal af 308.03
[ J km.

IV. STRENGNÄS STIFT.

149

Antalet tjenstgörande prester i pastoratet torde vara större
än behofvet kräfver. Dock lärer indragning af någon kapellpredikantstj
enst ej kunna ifrågasättas, då kapellförsamlingarna
utgöras af öar i skärgården. Deremot synes utan men för församlingsvården
komministerstjensten, hvars innehafvare är bosatt
i kyrkoherdens omedelbara närhet, kunna indragas, helst
komministerns aflöning i församlingsafgifter och behållen boställsafkastning
bestiger sig till allenast omkring 1,250 kronor.
Komitén föreslår fördenskull,

att komministerstj ensten indrages.

9. Södertelge kontrakt.

27. Öfver-Enliörna pastorat.

Pastoratet består af två församlingar, Ofver-Enhörna med
5(10 invånare på en areal af 32.46 □ km. och Ytter-Enhörna med
942 invånare på en areal af 48.62 □ km. I pastoratet äro anstälda
kyrkoherde och komminister, den senare bosatt i YtterEnhörna,
der han förer ministerialböckerna. Afståndet mellan
kyrkorna är omkring 8 km.

Då svårigheter ej^torde möta för en prest att i detta pastorat,
hvars sammanlagda folkmängd uppgår till 1,502 personer på en
areal af 81.08 □ km., såväl hvarje söndag förrätta gudstjenst i
båda kyrkorna som äfven i öfrigt fullgöra det presterliga arbetet,
får komitén, med hänsyn jemväl dertill att komministerns
aflöning i församlingsafgifter och behållen boställsafkastning
utgör allenast omkring 800 kronor, föreslå,

att komministerstj ensten indrages.

28. Hölö pastorat.

I pastoratet, som består af en församling med 1,700 invånare
på en areal af 85.12 □ km-, äro anstälda kyrkoherde och komminister.

150

IV. STRENGNÄS STIFT.

Då svårighet ej torde möta för en prest att i detta pastorat
fullgöra det presterliga arbetet, föreslår komitén,
att komministerstj ensten indrages.

10. Vester-Rekarne kontrakt.

29. Eskilstuna pastorat.

Pastoratet består af tre församlingar, Eskilstuna med 12,576
invånare på en areal af 2.31 □ km., Fors med 5,506 invånare på
en areal af 32.34 □ km. och Kloster med 2,531 invånare på en
areal af 50.29 □ km. I pastoratet äro anstälda dels, på grund
af löneregleringen, kyrkoherde och två komministrar, hvilka bo,
den förre i Pors och de senare i staden, ehuru den ene komministerns
boställe är beläget i Kloster, och dels, jemlikt kyrkostämmas
beslut den 23 juli 1895 derjemte tillsvidare en pastoratsadjunkt.
Församlingarna begagna gemensamt Fors invid staden
belägna kyrka.

Då folkmängden i pastoratet, som redan är betydande, befinner
sig i ständig tillväxt, torde omsorgen om församlingsvården
göra en ökning af de presterliga krafterna derstädes
önskvärd. I sammanhang härmed synes det vara lämpligt, att
staden i kyrkligt hänseende skiljes från landsförsamlingarna.
Dessa senare lära hvar för sig hafva så stor folkmängd och ega
den ekonomiska bärkraft, att de kunna utan svårighet bestå såsom
särskilda pastorat. Komitén har derför ansett, att pastoratet
borde efter församlingarna delas i tre pastorat. I Eskilstuna,
hvarest den talrika arbetarebefolkningen kräfver särskild andlig
omvårdnad, böra, enligt komiténs mening, derefter finnas kyrkoherde,
komminister och ett hos kyrkoherden anstäldt varaktigt
tjenstebiträde. I Fors, der befolkningen liksom i Eskilstuna till
väsentlig del utgöres af industriarbetare, synes församlingsvården
kräfva ej blott en kyrkoherde utan äfven ett ständigt tjenstebiträde
åt honom; hvaremot i Kloster en prest lärer kunna fullgöra
allt det presterliga arbetet.

IV. STRENGNÄS STIFT.

151

På grund af det anförda föreslår komitén,

att de tre församlingarna i Eskilstuna pastorat
må hvar'' för sig utgöra ett särskildt
pastorat;

att såsom biträde åt kyrkoherden i Eskilstuna
bibehålies den komministerstjenst, hvars
innehafvare har boställsgård i staden, hvarjemte
kyrkoherden förpligtas hålla ständig adjunkt;

att i Klosters blifvande pastorat inrättas
endast en kyrkoherdebeställning, men kyrkoherden
i Fors förpligtas hålla ständig adjunkt;
samt''

att, i händelse dessa förslag godkännas, den
komministerstjenst, hvars innehafvare har sitt
boställe i Kloster, indrages, hvarförutom förordnande
af pastoratsadjunkt ej lärer vidare
erfordras.

30. (^inberga pastorat.

Pastoratet består af två församlingar, Gillberga med 1,229
invånare på en areal af 52.83 □ km. och Lista med 998 invånare
på en areal af 43.98 □ km. I pastoratet äro anstälda

kyrkoherde och komminister, den senare bosatt i Lista, der han
förer ministerialböckerna. Afståndet mellan kyrkorna är omkring
7 km.

Då nämnvärda svårigheter icke torde möta för en prest att
i detta pastorat, hvars sammanlagda folkmängd uppgår till 2,227
personer på en areal af 96.81 □ km., såväl hvarje söndag förrätta
gudstjenst i båda kyrkorna som äfven i öfrigt fullgöra
det presterliga arbetet, får komitén, med hänsyn jemväl dertill
att komministerns aflöning i församlingsafgifter och behållen
boställsafkastning utgör allenast omkring 1,000 kronor, föreslå,
att komministerstjensten indrages.

152

XV. STRENGNÄS STIFT.

31. Tumbo pastorat.

Pastoratet består af två församlingar, Tumlo med 1,150 invånare
på en areal af 49.25 □ km. och Båby-Bekarne med 386
invånare på en areal af 23.10 □ km. I pastoratet äro anstälda
kyrkoherde och komminister, båda bosatta i Tumbo; och sköter
komministern kyrkoböckerna för Råby-Rekarne. Afståndet mellan
kyrkorna är omkring 9 km.

Då nämnvärda svårigheter icke torde möta för en prest att
i detta pastorat, hvars sammanlagda folkmängd uppgår till 1,536
personer på en areal af 72.35 □ km., såväl hvarje söndag förrätta
gudstjenst i båda kyrkorna som äfven i öfrigt fullgöra det
presterliga arbetet, föreslår komitén,

att komministerstjensten indrages.

ll. Öster-Rekarne kontrakt.

32. Näshulta pastorat.

I pastoratet, som består af en församling med 1,948 invånare
på en areal af 133.61 □ km., äro anstälda kyrkoherde och komminister,
den senare bosatt invid kyrkan.

Då nämnvärda svårigheter icke torde möta för en prest att
i detta pastorat fullgöra det presterliga arbetet, föreslår komiténr
att komministerstjensten indrages.

33. Kjula pastorat.

Pastoratet består af två församlingar, Kjula med 1,587 invånare
på en areal af 72.05 □ km. och Sundby med 600 invånare
på en areal af 15.52 □ km. I pastoratet äro anstälda
kyrkoherde och komminister, båda bosatta i Kjula. Afståndet
mellan kyrkorna är omkring 7 km.

Då nämnvärda svårigheter icke torde möta för en prest att
i detta pastorat, hvars sammanlagda folkmängd uppgår till 2,187

IV. STRENGNÄS STIFT.

153

invånare på en areal af 87.57 □ km., såväl hvarje söndag förrätta
gudstjenst i båda kyrkorna som äfven i öfrigt fullgöra det
presterliga arbetet, föreslår komitén,

att komministerstjensten indrages.

12. Örebro kontrakt.

34. Mosjö pastorat.

Pastoratet består af två församlingar, Mosjö med 1,196 invånare
på en areal af 32.59 □ km. och Täly med 769 invånare
på en areal af 22.61 □ km. I pastoratet äro anstälda kyrkoherde
och komminister, båda bosatta i Mosjö. Afståndet mellan
kyrkorna är omkring 5 km.

Då svårigheter icke torde möta för en prest att i detta pastorat,
hvars sammanlagda folkmängd uppgår till 1,965 personer
på en areal af 55.20 □ km., såväl hvarje söndag förrätta gudstjenst
i båda kyrkorna som äfven i öfrigt fullgöra det presterliga
arbetet, föreslår komitén,

att komministerstjensten indrages.

35. Vintrosa pastorat och Kils pastorat (Glanshammars kontrakt).

Vintrosa pastorat består af två församlingar, Vintrosa med
1,553 invånare på en areal af 48.61 □ km. och Tysslinge med
1,800 invånare på en areal af 108.59 □ km. I pastoratet äro
anstälda kyrkoherde och komminister, båda bosatta i Vintrosa.
Afståndet mellan kyrkorna är omkring 5 km. Kils pastorat
består af två församlingar, Kil med 2,220 invånare på en areal
af 143.82 □ km. och Gräfve med 421 invånare på en areal af
19.22 □ km. I sistnämnda pastorat äro jemväl anstälda kyrkoherde
och komminister, hvilka båda bo i Kil; och är afståndet
mellan pastoratets kyrkor omkring 15 km.

Det presterliga arbetet i Kils pastorat, hvars sammanlagda
folkmängd uppgår till 2,641 personer på en areal af 163.04 □ km.

154

IV. STRENGNÄS STIFT.

skulle tvifvelsutan kunna fullgöras af en prest, derest icke det
betydande afståndet mellan kyrkorna gjorde det omöjligt för
honom att hvarje söndag förrätta gudstjenst i båda kyrkorna.
Deremot lärer hinder för komministerstjenstens indragning ej
möta, om Gräfve församling afskildes från pastoratet och förlädes
till Vintrosa angränsande pastorat. Afståndet mellan
Gräfve kyrka och Tysslinge kyrka är allenast omkring 4.5
km. Om komministern i Vintrosa pastorat finge sin bostad i
närheten af Tysslinge kyrka, skulle de båda presterna i sistnämnda
pastorat kunna utan svårighet uppehålla gudstjensten
hvarje söndag i Vintrosa, Tysslinge och Gräfve kyrkor. Efter
en dylik tillökning blefve Vintrosa pastorat i allt fall ej större,
än att i detsamma, med en folkmängd af 3,774 personer på en
areal af 176.42 □ km., två prester skulle kunna fullgöra det
presteraga arbetet. Komitén föreslår fördenskull,

att Gräfve församling skiljes från Kils pastorat
och förenas med Vintrosa pastorat;

att i sådan händelse komministerstj ensten
i Kils pastorat indrages; samt

att bostaden för komministern i Vintrosa
pastorat förlägges till någon plats i närheten af
Tysslinge kyrka.

36. Örebro pastorat.

Pastoratet består af tre församlingar, Örebro med 17,639 invånare
på en areal af 20.56 □ km., Anstå med 589 invånare på
eu areal af 19.22 □ km. och hängbro med 1,048 invånare på en
areal af 30.20 □ km. Anstå och Längbro församlingar skola,
enligt nådigt bref den 20 mars 1891, den 1 maj 1902 skiljas från
pastoratet för att tillsammans med Ekers församling utgöra ett
pastorat. I Örebro pastorat äro, utom en för Anstå och Längbro
församlingar tillsvidare förordnad komminister, anstälda kyrkoherde
och komminister, bosatta i Örebro, hvarjemte, enligt nådigt
bref den 26 mars 1897, en extra ordinarie prestman tillsvidare
förordnats att mot årligt arfvode af Örebro församling
biträda med den presterliga tjenstgöringen derstädes.

Vid uppgörande af förslag till reglering af Örebro pastorat
har komitén ansett sig böra fästa afseende vid förhållandet der -

IV. STKENGNÄS STIFT.

155

städes efter landsförsamlingarnas afskiljande, då Örebro församling
kommer att ensam utgöra ett pastorat med blott två ordinarie
prestman. Enär dessa uppenbarligen ej kunna på ett tillfredsställande
sätt ombesörja församlingsvården i pastoratet, lärer
det vara af nöden, att en ny ordinarie presterlig tjenst der inrättas,
hvaremot någon pastoratsadjunkt då ej torde vara behöflig.
Komitén föreslår fördenskull,

att i Örebro stad inrättas ytterligare en
k omminister stj enst;

i hvilken händelse pastoratsadjunkt ej vidare
torde erfordras.

13. Askers kontrakt.

37. Askers pastorat.

I pastoratet, som består af en församling med 4,831 invånare
på en areal af 151.03 □ km., äro anstälda kyrkoherde och
komminister, den senare bosatt omkring 3 km. från kyrkoherdens
vid kyrkan belägna bostad. Derjemte finnes vid det i pastoratets
sydligaste del belägna, under Bysta fideikommiss hörande Brefvens
bruk anstäld en brukspredikant, som af brukets egare aflönas
och som »enligt gammal praxis» har till åliggande att predika i
brukskyrkan och i en kyrka å Bysta egendom, hvarjemte han skall
verkställa utdrag ur församlings- och ministerialböckerna.

Komitén har ansett, att det för församlingsvården skulle
vara till gagn, om södra delen af pastoratet erhölle en för detta
område afsedd ordinarie presterlig tjenst; hvarför, enligt komiténs
åsigt, komministerns bostad borde förläggas till Bysta eller
Brefven och åt honom uppdragas att jemväl föra ministerialböckerna
för det kapellag, som torde böra bildas af omförmälda
församlingsdel. Komitén föreslår fördenskull,

att södra delen af pastoratet med Brefvens
bruk och Bysta egendom af skiljes till ett kapellag;
samt

156

IV. STRENGNÄS STIFT.

att komministerns bostad förlägges till denna
del af pastoratet;

i hvilken händelse någon brukspredikant ej
vidare lärer erfordras.

38. Ekeby pastorat.

Pastoratet består af två församlingar, Ekeby med 1,366 invånare
på en areal af 38.55 □ km. och Gellersta med 1,302 invånare
på en areal af 41.55 n km. I pastoratet äro anstälda
kyrkoherde och komminister, båda bosatta i Ekeby. Afståndet
mellan kyrkorna är omkring 3 km.

Då nämnvärda svårigheter icke torde möta för en prest att
i detta pastorat, hvars sammanlagda folkmängd uppgår till 2,668
personer på en areal af 80.10 n km., såväl hvarje söndag förrätta
gudstjenst i båda kyrkorna som äfven i öfrigt fullgöra det
presterliga arbetet, föreslår komitén,

att komministerstjensten indrages.

39. Sköllersta pastorat.

I pastoratet, som består af en församling med 3,085 invånare
på en areal af 102.47 □ km., äro anstälda kyrkoherde och komminister.

Då nämnvärda svårigheter icke torde möta för en prest att
i detta pastorat fullgöra det presterliga arbetet, föreslår komitén,
att komministerstjensten indrages.

40. Störa Mellösa pastorat.

Pastoratet består af två församlingar, Stora Mellösa med
3,827 invånare på en areal af 100.10 □ km. och Norrby ås med
989 invånare på en areal af 28.69 □ km. I pastoratet äro anstälda
kyrkoherde och komminister, båda bosatta invid Stora
Mellösa kyrka. Afståndet mellan kyrkorna utgör omkring 10 km.

IV. STRENGNÄS STIFT.

157

Då det, efter komiténs tanke, skulle vara till gagn för församlingsvården,
om komministerns bostad förlädes till Norrbyås
och åt honom tillika uppdroges att i denna församling föra
ministerialböekerna, föreslår komitén,

att komministerns bostad förlägges till Norr by ås.

14. Glanshammars kontrakt.

41. Kils pastorat och Yintrosa pastorat (Örebro kontrakt).

Förslag till reglering af dessa pastorat är ofvan framstäldt
(sid. 153).

15. Rumla kontrakt.

42. Lerbäcks pastorat.

I pastoratet, som består af en församling med 6,593 invånare
på en areal af 288.42 □ km., är anstäld kyrkoherde, hvarjemte,
enligt uppgift af pastor, skolmästaren, som »bör vara prestvigd
men kan vara icke prestvigd skollärare», har skyldighet att biträda
pastor. *

För en tillfredsställande församlingsvård i detta pastorat
erfordras, efter komiténs tanke, att kyrkoherden har ett varaktigt
tjenstebiträde; och föreslår komitén fördenskull,

att kyrkoherden förpligtas hålla ständig
adjunkt;

i hvilken händelse någon presterlig tjenstgöring
ej vidare torde böra åläggas skolmästaren.

158

IV. STRENGNÄS STIFT.

16. Edsbergs kontrakt.

43. Edsbergs pastorat.

Pastoratet består af två församlingar, Edsberg med 1,804
invånare på en areal af 46.44 □ km. och HacJcva med 723 invånare
på en areal af 18.98 □ km. I pastoratet äro anstälda kyrkoherde
och komminister, båda bosatta i Edsberg. Afståndet mellan
kyrkorna är omkring 6 km.

Då nämnvärda svårigheter icke torde möta för en prest att
i detta pastorat, hvars sammanlagda folkmängd uppgår till 2,527
invånare på en areal af 65.42 □ km., såväl hvarje söndag förrätta
gudstjenst i båda kyrkorna som äfven i öfrigt fullgöra det
presterliga arbetet, föreslår komitén,

att komministerstjensten indrages.

V. VESTERÅS STIFT.

159

V. Vesterås stift.

l. Domprosteriet.

1. Vesterås pastorat och Skerike pastorat.

Vesterås pastorat består af två församlingar, Vesterås med
9,414 invånare och en areal af 15.89 □ km. samt S:t Ilian med
918 invånare på en areal af 26.54 □ km.; och äro der anstälda
kyrkoherde (domprosten), domkyrkosyssloman och komminister,
alla bosatta i Vesterås stad. S:t Ilians församling, som icke eger
någon egen kyrka, är belägen norrut från Vesterås på Svartåns
östra sida. Till i det närmaste hela sin längd gränsande intill
denna församling, ligger på Svartåns motsatta sida Skerike pastorat
med 448 invånare på en areal af 22.17 □ km.

I anseende till folkmängdens och arealens ringhet inom Skerike
församling synes det komitén utgöra ett missförhållande, att
kyrkoherde är anstäld ensamt för denna församling, hvarför en
förening af Skerike med någon angränsande församling vore
önsklig. För de flesta af S:t Ilians invånare är vägen kortare
till Skerike kyrka än till domkyrkan i Vesterås; i betraktande
häraf och då det presterliga arbetet inom Vesterås församling,
hvars folkmängd i följd af industriella anläggningar befinner sig
i stark tillväxt, icke lemnar presterskapet i Vesterås mycken tid
att inom S:t Ilian egna sig åt församlingsvården, hvilken deremot
skulle utan någon svårighet kunna öfvertagas af kyrkoherden
i Skerike, föreslår komitén,

att S:t Ilians församling skiljes från Vesterås
pastorat och förenas med Skerike pastorat.

160

V. VESTERÅS STIFT.

2. Dingtnna pastorat och Lillliärads pastorat (Munktorps

kontrakt).

I Dingtuna pastorat, hvarest äro anstälda kyrkoherde och komminister,
uppgår folkmängden till 2,069 personer och arealen till
78.50 □ km. Det torde vara obestridligt, att en prest kan utan
svårighet fullgöra allt presterligt arbete inom detta pastorat.
Lillhärads pastorat har eu folkmängd af allenast 584 personer
på 51.14 □ km.

I anseende till folkmängdens och arealens ringhet inom
sistnämnda församling har det synts komitén utgöra ett missförhållande,
att kyrkoherde är anstäld ensamt för denna församling,
helst för uppbringande till skäligt belopp af kyrkoherdens
lön, hvilken i församlingsafgifter och behållen boställsafkastning
uppgår till omkring 2,500 kronor, erfordras ett icke obetydligt
tillskott. Komitén har derför ansett, att Lillhärad borde om
möjligt förenas med något annat pastorat. Det pastorat, som dervid
lämpligast kan ifrågakomma, är Dingtuna, till hvars kyrka afståndet
från Lillhärads kyrka utgör omkring 10 km.; och skulle,
derest komminister blefve bosatt i Lillhärad såsom annexförsamling
och förde dess ministerialböcker, denna församlings kyrkliga
intressen tillgodoses på ett i allo tillfyllestgörande sätt.

På grund af ,det anförda föreslår komitén,

att, med indragning af kyrkoherdebeställningen
i Lillhärad, Dingtuna pastorat och Lillhärads
pastorat sammanslås till ett pastorat;
samt

att innehafvare!! af komministerstjensten i
det sålunda bildade pastoratet får sin bostad
förlagd till Lillhärad.

3. Dingtuna pastorat.

(Ersättningsförslag till förslag under n:o 2).

Komitén har närmast här ofvan framstäf förslag till sammanslagning
af Dingtuna pastorat och Lillhärads pastorat.

Derest nämnda förslag icke skulle vinna bifall, får komitén,
dä det presterliga arbetet i Dingtuna pastorat, som utgöres af

V. VESTERÅS STIFT.

161

endast en församling med 2,069 invånare och en areal af 78.50
□ km., kan utan svårighet på ett tillfredsställande sätt fullgöras
•af en prest, föreslå,

att komministerstj ensten indrages.

4. Limdby pastorat ocli Yesterås-Barkarö pastorat.

Lundby pastorat, som utgör prebende till biskopen i Vester
å,s, har en folkmängd af 525 personer och en areal af 20.78
□ km. Vester ds-Barbari) pastorat har 821 invånare på 33.29 □ km.

Enär det till omkring 7 km. uppgående afståndet mellan
Barkarö och Lundby kyrkor icke torde utgöra hinder för gudstjensts
förrättande hvarje söndag i båda kyrkorna af en och
samma prest, samt det presterliga arbetet i öfrigt inom båda
dessa pastorat, hvilkas sammanlagda folkmängd icke belöper sig
till mer än 1,346 personer på en areal af 54.07 nkm., kan utan
svårighet för presten och utan men för församlingsvården på ett
tillfredsställande sätt fullgöras af en prest, får koinitén, under
förutsättning att Lundby pastorat befrias från sin prebendeegen•skap,
föreslå,

att, med indragning af kyrkoherdebeställningen
i Lundby, Yesterås-Barkarö pastorat och
Lundby pastorat sammanslås till ett pastorat
med kyrkoherde, som bör bo i Yesterås-Barkarö.

5. Badelunda pastorat och Irsta pastorat.

Badelunda pastorat, som för närvarande utgör prebende till
teologie lektorn i Vesterås, har en folkmängd af 1,118 personer
och en areal af 43.63 □ km. I pastoratet är utom kyrkoherden
anstäld komminister. Irsta pastorats folkmängd uppgår till
1,293 personer på en areal af 48.53 □ km.; och är äfven der
jemte kyrkoherden anstäld komminister.

Då båda pastoratens sammanlagda folkmängd icke uppgår
till mer än 2,411 personer och arealen utgör endast 92.16 □km.,
synes det, som om det presterliga arbetet inom församlingarna
skulle, om de förenades till ett pastorat, kunna utan svårighet
fullgöras af en prest. Hvad särskilt gudstj ensten angår, torde

11

162

V. VESTERÅS STIFT.

afståndet mellan Badelunda och Irsta kyrkor icke utgöra hinder
för gudstjensts förrättande hvarje söndag i båda kyrkorna af en
och samma prest. Komitén får alltså, under förutsättning att.
Badelunda pastorat befrias från sin prebendeegenskap, föreslå,
att, med indragning af kyrkoherdebeställningen
i Badelunda och af komministerstj ensten i
såväl Badelunda som Irsta, Badelunda pastorat
och Irsta pastorat sammanslås till ett pastorat,
med endast kyrkoherde, som bör bo i Irsta.

6. Badelunda pastorat.

(Ersättningsförslag till förslag under n:r 5.)

Komitén har närmast här ofvan framstäf förslag om sammanslagning
af Badelunda pastorat och Irsta pastorat.

Derest nämnda förslag icke skulle vinna bifall, får komitén,.
enär det presterliga arbetet i Badelunda pastorat, som utgöres.
af endast en församling med 1,118 invånare på en areal af 43.63
□ km., kan utan svårighet fullgöras af en prest, och i betraktande
jemväl deraf att för uppbringande till skäligt belopp af
komministerns aflöning, som i församlingsafgifter och behållen
boställsafkastning uppgår till endast omkring 1,400 kronor, erfordras
ett betydligt tillskott, föreslå,

att komministerstj ensten indrages.

7. Skerike pastorat och Vesterås pastorat.

Förslag till reglering af dessa pastorat är ofvan framstäldt
(sid. 159).

8. Irsta pastorat.

(Ersättningsförslag till förslag under n:r 5.)

Komitén har under n:r 5 framstäf förslag om sammanslagning
af Irsta pastorat och Badelunda pastorat.

Derest nämnda förslag icke skulle vinna bifall, får komitén,.
enär det presterliga arbetet inom. Irsta pastorat, som utgöres

Y. VESTERÅS stift.

163

af endast en församling med 1,293 invånare på areal af 48.53
□ km., kan utan svårighet fullgöras af en prest, och i betraktande
jemväl deraf att för uppbringande till skäligt belopp af
komministerns aflöning, som i församlingsafgifter och behållen
boställsafkastning uppgår till allenast omkring 1,250 kronor, erfordras
ett betydligt tillskott, föreslå,

att komminister stj ensten indrages.

9. Yesterås-Barkarö pastorat och Lundby pastorat.

Förslag till sammanslagning af dessa pastorat är ofvan framstäldt
(sid. 161).

10. Tillberga pastorat.

1 detta pastorat, som består af två församlingar, Tillberga
med 836 invånare på en areal af 34.22 nkm. och Hubbo med 706
invånare på 25.53 □ km., äro anstälda kyrkoherde och komminister,
den senare bosatt i Hubbo.

Då det till omkring 4 km. uppgående afståndet mellan pastoratets
kyrkor icke utgör hinder för gndstjensts förrättande
hvarje söndag i båda kyrkorna af en och samma prest samt det
presterliga arbetet i öfrigt inom detta pastorat, hvars hela folkmängd
uppgår till 1,542 personer på en areal af 59.75 □ km.,
kan utan svårighet på ett tillfredsställande sätt fullgöras af en
prest, föreslår komitén,

att komministerstj ensten indrages.

11. Kungsåra pastorat, Kärrhö pastorat och Ängsö pastorat.

Kung sår a pastorat har 504 invånare på en areal af 30.76
□ km., Kärrhö 664 invånare på 38.89 □ km. och Ängsö 494 invånare
på 21.18 □ km. I hvartdera pastoratet är endast kyrkoherde
anstäld. Afståndet från Kungsåra kyrka, som ligger mellan
de båda öfriga, utgör till Kärrhö omkring 6 km. och till
Ängsö omkring 9 km.

164

V. VESTERÅS STIFT.

Då det med afseende på hvart och ett af dessa pastorat utgör
ett missförhållande, att för en så ringa folkmängd på ett
jemförelsevis så obetydligt område särskild kyrkoherde är anstäld,
har det synts komitén önskvärd!, att de tre pastoraten
förenades till ett pastorat, hvars folkmängd skulle uppgå
till allenast 1,662 personer på ett område af icke mer än 90.83
□ km. Om hänsyn tages endast till folkmängd och areal, lärer
det presterliga arbetet inom det sålunda bildade pastoratet kunna
utan svårighet på ett tillfredsställande sätt fullgöras af en prest.
Som det emellertid icke skulle blifva möjligt för denne att hvarje
söndag förrätta gudstjenst i alla tre kyrkorna, har komitén ansett,
att äfven en komminister borde inom pastoratet anställas. Derest
kyrkoherden finge sin bostad inom Kungsåra och komministern på
Ängsö, hvilken ö numera är förbunden med fastlandet, borde svårighet
icke möta för gudstjensts förrättande hvarje söndag i alla tre
kyrkorna. Lämpligare torde dock måhända vara, att kyrkoherdens
bostad förlädes till Kärrhö, då duplikation kunde företagas den
ena söndagen af kyrkoherden uti Kärrhö och Kungsåra kyrkor
samt den andra söndagen af komministern uti Ängsö och Kungsåra,
genom hvilken anordning kyrkoherden blefve befriad från
besväret att den söndag, då han icke skulle duplicera, resa utom
den församling, hvarest han hade sin bostad.

På grund af det anförda och i betraktande jemväl deraf att
för uppbringande till skäligt belopp af lönerna till kyrkoherdarne
i de nuvarande pastoraten, hvilka löner i församlingsafgifter och
behållen boställsafkastning uppgå till allenast omkring respektive
2,350, 2,450 och 2,200 kronor, skulle erfordras betydliga tillskott,
föreslår komitén,

att, med indragning af kyrkoherdebeställningarna
i Kungsåra och i Ängsö, Kungsåra pastorat,
Kärrhö pastorat och Ängsö pastorat sammanslås
till ett pastorat, hvars kyrkoherde bör
bo i Kärrhö; samt

att i det sålunda bildade pastoratet inrättas
en komministerstjenst, hvars innehafvare bör bo
i Ängsö.

V. VESTBRÅS STIFT.

165

12. Kärrhö pastorat, Karnis;! ra pastorat och Ängsö pastorat.

Förslag till sammanslagning af dessa pastorat är närmast
här ofvan framstäldt.

13. Ängsö pastorat, Knngsåra pastorat och Kärrhö pastorat.

Förslag till sammanslagning af dessa pastorat är ofvan framstäldt
(sid. 163).

2. Munktorps kontrakt.

14. Munktorps pastorat.

I pastoratet, som består af en församling med 3,323 invånare
på en areal af 109.23 □ km., äro kyrkoherde och komminister
anstälda.

Komitén, som anser, att två prestera arbete kan fortfarande
erfordras för en tillfredsställande församlingsvård inom detta
pastorat, föreslår emellertid,

att komministerstjensten indrages, men kyrkoherden
förpligtas hålla ständig adjunkt.

15. Svedvi pastorat och Bergs pastorat.

Bergs pastorat, som utgöres af endast en församling, har
en folkmängd af 1,049 personer och en areal af 62.68 □ km.
Det synes i betraktande af folkmängdens ringhet vara mindre
behöfligt, att kyrkoherde är anstäld ensamt för Bergs
församling, helst för uppbringande till skäligt belopp af dennes
aflöning, hvilken i församlingsafgifter och behållen boställsafkastning
uppgår till allenast omkring 2,550 kronor, erfordras

166

V. VESTERÅS STIFT.

ett icke obetydligt tillskott. Komitén bar derför ansett, att
Bergs pastorat borde om möjligt förenas med annat. Det pastorat,
som härvid lämpligast torde böra ifrågakomma, synes
komitén vara Svedvi. Sistnämnda pastorat, som i likhet med
Bergs består af endast en församling, har en folkmängd af
2,040 personer på en areal af 73.55 □ km. Afståndet mellan
Svedvi och Bergs kyrkor är omkring 9 km.

En sammanslagning af dessa pastorat torde, derest komminister
blefve bosatt i Berg såsom annexförsamling och jemväl
förde dess ministerialböcker, icke ur församlingsvårdens synpunkt
väcka någon betänklighet, då genom en dylik anordning de
kyrkliga intressena i Berg blefve på ett tillfredsställande sätt
tillgodosedda och för Svedvi församling ingen olägenhet skulle
uppstå. Komitén föreslår derför,

att, med indragning af kyrkoherdebeställningen
i Berg, Svedvi pastorat och Bergs pastorat
sammanslås till ett pastorat; samt

att i det sålunda bildade pastoratet inrättas
en komministerstjenst, hvars innehafvare bör bo
i Berg.

16. Kamnäs pastorat.

I detta pastorat, som består af två församlingar, Batnnäs
med 2,782 invånare på en areal af 239.97 □ km. och Sura med
2,191 invånare på en areal af 109.96 □ km., äro anstälda kyrkoherde
och komminister, den senare bosatt i Sura, för hvilken
församling han jemväl förer ministerialböckerna.

Enär Sura församling med hänsyn till så väl omfattningen
af det presterliga arbetet derstädes som församlingens ekonomiska
bärkraft torde böra utgöra eget pastorat, föreslår komitén,

att Sura församling skiljes från Kamnäs
pastorat för att bilda eget pastorat med endast
kyrkoherde; samt

att i sådan händelse komministerstjensten
indrages.

V. VESTERÅS'' STIFT.

167

17. Kolbäcks pastorat.

I detta pastorat, som består af endast en församling och
hvarest äro anstälda kyrkoherde och komminister, uppgår folkmängden
till 2,913 personer på en areal af 48.78 □ km.

Då en prest torde kunna utan nämnvärd svårighet fullgöra
allt presterligt arbete inom pastoratet, föreslår komitén,
att kommunisterstjensten indrages.

18. Rytterne pastorat och Säby pastorat.

I Rytterne pastorat, som består af endast en församling och
hvarest äro anstälda kyrkoherde och komminister, uppgår folkmängden
till 1,450 personer och arealen till 60.53 □ km. Säby
pastorat, hvarest endast kyrkoherde är anstäld, har 762 invånare
på 20.14 Q; km.

Enär båda pastoratens sammanlagda folkmängd icke belöper
sig till mer än 2,212 personer på ett område af 80.67 □ km.,
torde, derest hänsyn tages allenast till folkmängd och areal,
en prest kunna utan nämnvärd svårighet fullgöra allt presterligt
arbete i Rytterne och Säby, derest dessa pastorat förenades
till ett. Då emellertid det till omkring 11 km.
uppgående afståndet mellan kyrkorna skulle medföra någon
svårighet för en och samma prest att hvarje söndag förrätta
gudstjenst i båda kyrkorna, har komitén ansett, att eu komministerstjenst
borde inrättas i det sålunda bildade pastoratet
och innehafvare!! af denna tjenst bo i Säby och derstädes föra
ministerialböckerna. Komitén föreslår fördenskull,

att, med indragning af kyrkoherdebeställningen
i Säby, Säby pastorat sammanslås med
Rytterne pastorat till ett pastorat med kyrkoherde
och komminister, hvilka böra bo, kyrkoherden
i Rytterne och komministern i Säby.

168

V. VESTERÅS STIFT.

19. Rytterne pastorat.

(Ersättningsförslag till förslag under n:o 18.)

Komitén har närmast här ofvan framstäf förslag om sammanslagning
af Rytterne pastorat och Säby pastorat.

Derest nämnda förslag icke skulle vinna bifall, får komitén,
då det presterliga arbetet i Rytterne pastorat, som ntgöres af
endast en församling med 1,450 invånare på en areal af 60.53
i km., kan utan svårighet fullgöras af en prest, och i betraktande
jemväl deraf att för uppbringande till skäligt belopp
af komministerns aflöning, som i församlingsafgifter och behållen
boställsafkastning uppgår till allenast omkring 1,100 kronor,,
erfordras ett betydligt tillskott, föreslå,

att komministerstjensten indrages.

20. Säby pastorat och Rytterne pastorat.

Förslag till sammanslagning af dessa pastorat är ofvan framstäldt
(sid. 167).

21. Bergs pastorat och Svedvi pastorat.

Förslag till sammanslagning af dessa pastorat är ofvan framstäldt
(sid. 165).

22. Lillhärads pastorat och Dingtuna pastorat (Domprosteriet).

Förslag till sammanslagning af dessa pastorat är ofvan framstäldt
(sid. 160).

V. VESTERÅS STIFT.

169

3. Köpings kontrakt.

23. Kungs-Barkarö pastorat och Björskogs pastorat.

Kungs-Barkarö pastorat har 703 invånare och en areal af
18.65 □km. I betraktande af folkmängdens och arealens ringhet
inom nämnda församling finner komitén det utgöra ett missförhållande,
att kyrkoherde är anstäld ensamt för densamma, helst
för uppbringande till skäligt belopp af kyrkoherdens lön, hvilken
i församlingsafgifter och behållen boställsafkastning utgör allenast
omkring 1,950 kronor, erfordras ett betydligt tillskott. Komitén
har derför ansett, att Kungs-Barkarö pastorat, som år 1867 skildes
från Köpings pastorat, borde förenas med ett annat. Det pastorat,
som dervid lämpligast kunde ifrågakomma, vore Björskogs
med en folkmängd af 1,720 personer och en areal af 50.71 Dkni.
I sistnämnda pastorat äro anställa kyrkoherde och komminister.
Afståndet mellan Björskogs och Kungs-Barkarö kyrkor utgör omkring
5 km.

Det synes komitén, som om, derest Kungs-Barkarö och
Björskogs pastorat förenades till ett, församlingsvården inom
det sålunda bildade pastoratet, hvars hela folkmängd skulle uppgå
till 2,423 invånare på en areal af 69.36 r km., kunde utan afsevärd
svårighet på ett tillfredsställande sätt fullgöras af en
prest; hvarför komitén föreslår,

att komministerstjensten i Björskogindrages;
i samt

att, med indragning af kyrkoherdebeställningen
i Kungs-Barkarö, Björskogs pastorat och
Kungs-Barkarö pastorat sammanslås till ett
pastorat, hvars kyrkoherde bör bo i Björskog.

24. Björskogs pastorat och Kungs-Barkarö pastorat.

Förslag till sammanslagning af dessa pastorat är närmast

här ofvan framstäldt.

170

V. VESTERÅS STIFT.

25. Odensvi pastorat.

I detta pastorat, som består af en församling med en folkmängd
af 1,875 personer på en areal af 123.94 □ km., äro anställa
både kyrkoherde och komminister.

Då en prest kan utan svårighet fullgöra allt presterligt arbete
inom pastoratet, föreslår komitén,

att komministerstjensten indrages.

26. Bro pastorat.

I pastoratet, som har en folkmängd af 1,825 personer på en
areal af 100.61 □km., äro anstälda kyrkoherde och komminister,
båda boende vid kyrkan.

Då inom pastoratet, på ett afstånd af omkring 12 km. från
Bro kyrka, finnes vid Kolsva bruk en jemförelsevis talrik arbetarebefolkning,
föreslår komitén,

att komministerns bostad förlägges till
Kolsva bruk.

27. Bro pastorat.

(Ersättningsförslag till förslag under n:o 26.)

Komitén har närmast här ofvan föreslagit, att bostaden för
komministern i Bro pastorat måtte förläggas till Kolsva bruk.

Om detta förslag icke skulle vinna bifall, får komitén,
då komministerstjensten inom pastoratet, hvars hela folkmängd
ej uppgår till mer än 1,825 personer, icke är af nämnvärdt gagn
för församlingsvården, derest dess innehafvare, såsom nu är
fallet, bor jemte kyrkoherden vid kyrkan i det långsträckta
pastoratets södra del, samt i betraktande jemväl deraf att för
uppbringande till skäligt belopp af komministerns aflöning erfordras
ett icke obetydligt tillskott, föreslå,

att komministerstjensten indrages.

V. VESTERÅS STIFT.

171

28. (ximnilbo pastorat.

I detta pastorat, som består af en församling med en folkmängd
af 1,956 personer på en areal af 208.37 □ km., äro anstälda
kyrkoherde och komminister.

Då en prest torde utan afsevärd svårighet kunna fullgöra
allt presterligt arbete inom. pastoratet, föreslår komitén,
att komministerstj ensten indrages.

4. Arboga kontrakt.

29. Arboga pastorat.

Pastoratet består af tre församlingar, Arboga stadsförsamling
med 5,140 invånare på en areal af 20.29 □ km., Arboga landsförsamling
med 1,507 invånare på en areal af 58.32 □ km. och
Säterbo med 964 invånare på en areal af 50.62 □ km. I pastoratet
äro anstälda kyrkoherde och tre komministrar, hvilka senare
äro bosatta, en i staden samt en i hvardera landsförsamlingen.
Den i Säterbo bosatte komministern sköter äfven
pastorsexpeditionen derstädes. Arboga landsförsamlings kyrka
är belägen i Arboga stad och Säterbo kyrka omkring 5 km. från
staden.

Då svårigheter icke torde möta för tre prester att i detta
pastorat, hvars sammanlagda folkmängd uppgår till 7,611 personer
på eu areal af 129.23 n km., fullgöra det presterliga arbetet,
anser komitén, att en af komministerstjensterna, hvilkas
samtliga innehafvare äro lågt aflönade, bör indragas. Enär den
i Säterbo bosatte komministern der sköter pastorsexpeditionen,
lärer hans tjenst böra fortfarande bibehållas, derest ökad aflöning
kan åt innehafvaren beredas. Komitén föreslår fördenskull,

att en af de komminister stj enster, hvilkas
innehafvare äro bosatta i Arboga stads- eller
landsförsamling, indrages.

172

V. VESTERÅS STIFT.

30. Medåkers pastorat.

I detta pastorat, som består af en församling med en folkmängd
af 1,424 personer på en areal af 62.26 □ km., äro anstälda
kyrkoherde och komminister.

Då en prest kan utan svårighet fullgöra allt presterligt arbete
inom pastoratet, får komitén, i betraktande jemväl deraf
att för uppbringande till skäligt belopp af komministerns aflöning,
som i församlingsafgifter och behållen boställsafkastning
uppgår till allenast omkring 1,050 kronor, fordras ett betydligt
tillskott, föreslå,

att komministerstjensten indrages.

5. Fellingsbro kontrakt.

31. Fellingsbro pastorat.

I detta pastorat, hvarest äro anstälda kyrkoherde och komminister,
båda boende vid kyrkan i pastoratets södra del, uppgår
folkmängden till 7,136 personer och arealen till 347.73 □ km.

Komitén anser, att komministerns verksamhet skulle blifva
mest gagnande, om hans bostad förlädes till norra delen af pastoratet
och om af ifrågavarande del, för hvars befolkning vägen
till kyrkan och pastorsexpeditionen är afsevärdt lång, bildades
ett kapellag och komministern finge i uppdrag att för detta
jemväl föra ministerialböckerna. Då emellertid två prester
fortfarande böra vara bosatta i pastoratets folkrika södra del,
torde kyrkoherden böra hos sig hafva ett varaktigt tjenstebiträde.
Komitén föreslår derför,

att norra delen af pastoratet afskiljes till
ett kapellag;

att komministerns bostad förlägges till kapellaget;
samt

att kyrkoherden förpligtas hålla ständig adjunkt.

Y. VESTERÅS stift.

173

32. Lindesbergs pastorat.

I detta pastorat, sona består af två församlingar, Lindesbergs
stadsförsamling med 1,686 invånare och en areal af 10.58 □ km.
samt Lindesbergs landsförsamling med 9,124 invånare och en areal
af 448.27 □ km., äro anstälda kyrkoherde och komminister, båda
bosatta i staden Lindesberg, der också den för församlingarna
gemensamma kyrkan är belägen. Vid Gruldsmedshyttan i pastoratets
norra del är nppfördt ett kapell på ett afstånd af omkring
15 km. från kyrkan; och har Kong! Maj:t den 15 maj 1896
på pastoratsbornas ansökning medgifvit, att landsförsamlingens
hela norra fjerding och tre rotar af vestra fjerdingen må utgöra
området för ett kapellag, benämndt Guldsmedshytte hapellag,
dock att, intill dess annorlunda kan varda förordnadt, detta
kapellag fortfarande skall i kyrkligt och kommunalt hänseende
tillhöra Lindesbergs landsförsamling. Enligt hvad komitén har
sig bekant, har kapellpredikant vid Gruldsmedshyttan jemväl
blifvit anstäld.

Lindesbergs pastorat synes i betraktande af såväl folkmängdens
som arealens betydenhet böra delas; och torde det redan bildade
kapellaget både genom sin storlek och genom sitt från moderkyrkan
af skilda läge lämpa sig för att utgöra eget pastorat.
Komitén föreslår derför,

att, med indragning af kapellpredikantstjensten,
Gruldsmedshyttans kapellag skiljes från
Lindesbergs pastorat för att bilda eget pastorat
med endast kyrkoherde.

6. Nora kontrakt.

33. Nora pastorat.

Pastoratet består af tre församlingar, Nora stadsförsamling
med 1,569 invånare och en areal af 4.24 □ km., Nora landsförsamling
med 5,876 invånare på en areal af 359.27 □ km. samt

174

V. VESTERÅS STIFT. -

Vikers kapellförsamling med 2,291 invånare på en areal af 133.95
□ km- I pastoratet äro anstälda kyrkoherde, komminister och
kapellpredikant, bosatta, de båda förra i staden Nora och den
senare i Yiker, för hvilken församling han jemväl förer ministerialböckerna.
Yikers kapell ligger på ett afstånd af omkring 15
km. från staden Nora, der den för stads- och landsförsamlingarna
gemensamma kyrkan är belägen.

Enär Yikers kapellförsamling med hänsyn till både folkmängd
och areal är så betydande, att den lärer böra åtgöra eget
pastorat, får komitén, i betraktande jemväl deraf att ur ekonomisk
synpunkt hinder icke möter för nämnda församling att
aflöna kyrkoherde, föreslå,

att, med indragning af kapellpredikantstjensten
i Viker, Yiker skiljes från Nora pastorat
för att bilda eget pastorat med endast
kyrkoherde.

34. Ljusnarsbergs pastorat.

I detta pastorat, hvars folkmängd uppgår till 10,513 personer
på eu areal af 603.52 D km., äro anstälda kyrkoherde och
komminister, båda bosatta i närheten af kyrkan, som är belägen
i Kopparbergs ansenliga kyrkoby vid jernvägsstationen med
samma namn. Med stöd af nådigt bref den 31 december
1891 har inom norra delen af Ljusnarsbergs och södra delen af
Grangärde församling inrättats en extra ordinarie presterlig befattning,
hvars innehafvare är bosatt vid Grängesbergs järnvägsstation
inom Grangärde församling med ett tjenstgöringsområde
bildadt af åtta rotar inom Ljusnarsbergs socken och fyra skriftlag
inom Grangärde socken.

Med hänsyn till Ljusnarsbergs församlings folkrikhet och vidsträckthet
anser komitén, att tre ordinarie presterligatjenster borde
finnas inom denna församling, samt att, enär afståndet till kyrkan
från församlingens norra del med dess bruk, jernvägsstationer och
byar är afsevärdt stort, af denna församlingsdel borde bildas ett
kapellag, hvarest den nyanstälde komministern borde bo, med skyldighet
att för kapellaget jemväl föra ministerialböckerna. Komitén
föreslår derför,

V. VESTERÅS STIFT.

175

att norra delen af församlingen afskiljes till
ett kapellag; samt

att i pastoratet inrättas ytterligare en komminister
stj enst, hvars innehafvare bör bo inom
kapellaget (vid Hörk);

i hvilken händelse extra ordinarie prestman
icke vidare torde behöfva förordnas.

35. Grythyttans pastorat.

I detta pastorat, som har en folkmängd af 4,781 personer och
en areal af 352.70 □ km. land eller med sjöarne 447.43 nkm., är anstäld
endast kyrkoherde, bosatt vid den i Grythytteheds ansenliga
kyrkoby nära jernvägsstationen af samma namn belägna kyrkan.
Inom pastoratet ligga äfven Rockesholms brukskyrka och kyrkan
vid Loka helsobrunn. Kongl. Maj:t har enligt nådigt bref den
8 oktober 1875 medgifvit, att vid Rockesholms bruk må förordnas
en predikant, för hvilkens aflöning bruksegarne skola ansvara;
men någon predikant är icke nu derstädes anstäld.

Pastoratets betydliga folkmängd och areal synas komitén
fordra, att för en tillfredsställande församlingsvård inom detsamma
ytterligare en presterlig tjenst inrättas. Innehafvaren
af denna tjenst torde blifva till största gagn, om af pastoratets
södra del bildades ett kapellag och han der finge sin bostad,
med uppdrag att för kapellaget jemväl föra ministerialböckerna.
Komitén föreslår derför,

att lämpligt område af pastoratets södra del
afskiljes till ett kapellag; samt

att en komministerstjenst inrättas, hvars
innehafvare bör bo inom kapellaget.

36. Hellefors pastorat.

I pastoratet, som har en folkmängd af 4,849 personer och eu
areal af 406.06 □ km., är endast kyrkoherde anstäld.

I betraktande af detta pastorats storlek till såväl folkmängd
som areal anser komitén, att för en tillfredsställande församlingsvård
inom detsamma borde inrättas ytterligare en presterlig

176

V. VESTERÅS STIFT.

tjenst, hvars innehafvare, enär kyrkan och kyrkoherdebostället
äro belägna inom pastoratets sydligaste del, borde få sin bostad
inom den norra delen. Sistnämnda församlingsdel torde lämpligen
böra bilda ett kapellag, för hvilket den nye prestmannen borde
få i uppdrag att jemväl föra ministerialböckerna. Komitén föreslår
derför,

att pastoratets norra del afskiljes till ett
kapellag; samt

att i pastoratet inrättas en komministerstjenst,
hvars innehafvare bör bo inom kapellaget.

7. Norrbärke kontrakt.

37. Södenbärke pastorat och Maliugsbo pastorat.

Söderbärke pastorat, hvarest äro anstälda kyrkoherde och
komminister, har en folkmängd af 4,698 personer på en areal af
381.96 □ km. Malingsbo pastorat, som till år 1863 utgjorde ett
kapellag till Söderbärke, har en folkmängd af allenast 858
personer och en areal af 126.37 □ km.

I betraktande af Malingsbo församlings ringa folkmängd
synes det komitén utgöra ett missförhållande, att denna församling
bildar eget pastorat, helst för uppbringande till skäligt
belopp af kyrkoherdens derstädes aflöning, som i församlingsafgifter,
behållen boställsafkastning och donationsmedel uppgår
till allenast omkring 1,300 kronor, erfordras ett högst betydande
tillskott. Komitén har derför ansett, att Malingsbo borde återförenas
med Söderbärke till ett pastorat, och att i Malingsbo
såsom annexförsamling en komminister borde anställas, hvarigenom
sistnämnda församlings kyrkliga intressen skulle på ett
tillfredsställande sätt tillgodoses.

På grund af det anförda föreslår komitén,

att, med indragning af kyrkoherdebeställningen
i Malingsbo, Malingsbo pastorat och
Söderbärke pastorat sammanslås till ett pastorat;
samt

V. VESTERÅS STIFT.

177

att i det sålunda bildade pastoratet inrättas
ytterligare en komministerstjenst, hvars innehafvare
bör bo i Malingsbo.

38. Malingsbo pastorat och Söderbärke pastorat.

Förslag till sammanslagning af dessa pastorat är närmast
här ofvan framstäldt.

39. Grangärde pastorat.

Detta pastorat har en folkmängd af 9,112 personer och _

oberäknad! Laxsjö och Rams skriftlag, om tillhopa ungefär 95
□ km., hvilka tillhöra Stora Tima socken, men i kvrkligt afseende
äro förenade med Grangärde församling — en areal af
664.43 Li km. eller med sjöarne 713.66 □ km.; och äro der anstälda
kyrkoherde och komminister, hvilka båda bo i närheten
af kyrkan. I pastoratets sydligaste del är vid Grängesbergs gruffält
och jernvägsstation derjemte anstäld eu extra ordinarie prestman
med ett tjenstgöringsområde bildadt af fyra skriftlag inom
Grangärde socken och åtta rotar inom Ljusnarsbergs socken.

Enär folkmängden vid Grängesberg, hvarest särskild kyrka
och prestgård blifvit af vederbörande grufförvaltning uppförda,
redan är högst betydande och synes befinna sig i tillväxt,
har komitén, i betraktande jemväl deraf att afståndet mellan
Grängesberg och Grangärde kyrka utgör omkring 30 km., ansett,
att Grängesberg med lämpligt område af Grangärde församlings
södra del borde afskiljas för att bilda eget pastorat.
Åsyftade område borde, enligt komiténs förmenande, omfatta
särskild! Björnhyttans bruk och Räfvåla by, å hvilken senare
plats en mängd af de vid Grängesberg sysselsatta grufarbetarne
hafva sina familjer boende och sjelfva vistas om söndagarne.
Inom det nybildade pastoratet torde med hänsyn till folkmängdens
talrikhet och rörlighet böra anställas icke blott kyrkoherde
utan äfven komminister; och borde den senare få sin bostad i
Räfvåla.

12

178

V. VESTERÅS STIFT.

Inom återstående delen af G-rangärde nuvarande pastorat
skulle församlingsvården sannolikt främjas, derest komministern
linge sin bostad på den s. k. finnmarken, exempelvis vid Skattlösberg.
För den spridda befolkningen derstädes är afståndet
till kyrka och pastorsexpedition ganska betydligt, hvarför denna
del af pastoratet borde afskiljas till ett kapellag, för hvilket
komministern finge i uppdrag att jemväl föra ministerialböckerna.

På grund af det anförda föreslår komitén,

att ofvan omförmälda fyra skriftlag af
Grangärde socken jemte Räfvåla by och Björnhyttans
bruk med lämpligt område afskiljas
från Grangärde pastorat för att bilda eget pastorat
med kyrkoherde och komminister, hvilken
senare bör bo i Räfvåla; samt

att Grangärde finnmark afskiljes till ett
kapellag och bostaden för den inom Grangärde
pastorat redan anstälde komminister förlägges
till Skattlösberg inom kapellaget;

lärande, om dessa förslag vinna bifall, extra
ordinarie prestman ej vidare behöfva förordnas.

40. Säfsnäs pastorat.

I pastoratet, som har en folkmängd af 3,611 personer och en
areal af 583.44 Dkm., är endast kyrkoherde anstäld. Inom det
i allmänhet glest bebygda pastoratet finnas flera befolkningscentra,
af hvilka Gravendals och Strömsdals bruk äro belägna
i pastoratets sydligaste del på ett afstånd från kyrkan af resp.
16 och 25 km.

Pastoratets vidsträckta område och dess afsevärdt stora folkmängd
synas för en tillfredsställande församlingsvård derstädes
göra det önskvärdt, att jemväl en komminister anstäldes; och
skulle, enligt komitéys förmenande, dennes verksamhet blifva mest
gagnande, om hans bostad förlädes till Gravendals bruk samt
af pastoratets södra del med Gravendals och Strömsdals bruk
bildades ett kapellag, för hvilket komministern finge i uppdrag
att jemväl föra ministerialböckerna. Komitén föreslår derför,

V. VESTERÅS STIFT.

179

att pastoratets södra del afskiljes till ett
kapellag; samt

att en komministerstjenst inrättas, hvars
innehafvare bör bo inom kapellaget vid Gravendals
bruk.

8. Vester-Dals kontrakt.

41. Nås pastorat.

I detta pastorat, som har eu folkmängd af 2,957 personer
och en areal af 491.56 □ km., är endast kyrkoherde anstäld.

För en tillfredsställande församlings vård i det vidsträckta
pastoratet bör, enligt komiténs förmenande, särskild! med hänsyn
till kyrkans belägenhet i pastoratets nordligaste del, inrättas
en komministerstjenst, hvars innehafvare bör bo i pastoratets
södra del, exempelvis vid det inom denna del jemförelsevis centralt
belägna Lindesnäs, hvarifrån han skulle med lätthet kunna
sätta sig i förbindelse med den på Nås finnmark spridda befolkningen.
Komitén föreslår derför,

att en komministerstjenst inrättas, hvars
innehafvare bör bo vid Lindesnäs.

42. Jemn pastorat.

I detta pastorat, som har en folkmängd af 4,763 personer
och en areal af 717.88 □ km., är endast kyrkoherde anstäld. På
ett afstånd af omkring 13 km. från kyrkan ligger Vansbro jernvägsstation
med flera industriella anläggningar och en talrik, i
stark tillväxt varande befolkning.

Omfattningen af det presterliga arbetet inom pastoratet och
nödig hänsyn särskildt till arbetarebefolkningen vid Yansbro fordra,
att en komministerstjenst inrättas inom pastoratet och bostaden
för innehafvaren af denna tjenst förlägges till Yansbro. Kom -

180

V. VESTERÅS STIFT.

ministerns verksamhet skulle, enligt komiténs förmenande, blifva
mest gagnande, derest af pastoratets nordvestra del med Vansbro
bildades ett kapellag, för bvilket komministern finge i uppdrag
att jemväl föra ministerialböckerna. Komitén föreslår derför,
att pastoratets nordvestra del afskiljes till
ett kapellag; samt

att en komministerstjenst inrättas, hvars
innehafvare bör bo inom kapellaget vid Vansbro.

43. Lima pastorat.

Pastoratet, hvarest endast kyrkoherde är anstäld, har en folkmängd
af 2,553 personer och en areal af 1,365.55 □ km.

Med hänsyn särskildt till pastoratets vidsträckthet anser
komitén, att för en tillfredsställande församlingsvård inom detsamma
två presters arbete erfordras, och föreslår derför,

att kyrkoherden förpligtas hålla ständig adjunkt.

10. Rättviks kontrakt.

44. Orsa pastorat.

Detta pastorat består af två församlingar, Orsa med 5,274
invånare och Skattunge kapellförsamling med 1,189 invånare;
och ntgör hela pastoratets areal 1,737.52 □km. I pastoratet äro
anstälda kyrkoherde och komminister, hvilka båda bo i Orsa,
samt kapellpredikant, bosatt i Skattungbyn.

I betraktande af arealens betydande storlek och då folkmängden
befinner sig i jemn tillväxt, anser komitén, att Skattunge
kapellförsamling borde afskiljas för att bilda ett eget pastorat,
helst Orsa sockens rika skogsmedelstillgångar medgifva en dylik
nybildning utan församlingens ytterligare betungande.

V. VESTERÅS STIFT.

181

Hvad Orsa församling angår, bör, enligt komiténs förmenande,
med hänsyn till så väl dess stora, i stark tillväxt befintliga
folkmängd som den betydliga arealen derstädes inrättas
ytterligare en komministerstjenst, hvars innehafvare bör
få sin bostad på den vidsträckta skogsbygden i församlingens
norra del för att predika och öfva själavård ej mindre bland den
derstädes spridda bofasta befolkningen än äfven bland de stora
skaror af lösa arbetare från andra församlingar, som under
vintrarna samlas på Orsaskogarna för timmerdrifning. På grund
af det anförda föreslår komitén,

att, med indragning af kapellpredikantstjensten,
Skattunge kapellförsamling skiljes från
Orsa pastorat för att bilda eget pastorat med
endast kyrkoherde; samt

att inom Orsa församlings pastorat inrättas
ytterligare en komministerstjenst, hvars innehafvare
bör bo i skogsbygden inom församlingens
norra del.

45. Ore pastorat.

I pastoratet, som har en folkmängd af 2,825 personer och en
areal af 891.27 □ km., eller med sjöarna 967.17 □ km., är endast
kyrkoherde anstäld.

Då i följd af arealens vidsträckthet för en tillfredsställande
församlingsvård inom detta pastorat två presters arbete synes
vara af nöden, föreslår komitén,

att kyrkoherden förpligtas hålla ständigadjunkt.

11. Mora kontrakt.

46. Mora pastorat.

I detta pastorat, hvars folkmängd utgör 8,895 personer, äro
anstälda tre ordinarie prester, nemligen kyrkoherde, komminister

182

V. VESTERÅS STIFT.

och s. k. klockareprest, alla bosatta vid kyrkan på Mora strand.
Angående pastoratets areal är icke mera för komitén med noggrannhet
kändt, än att den jemte arealen för Våmhus församling,
som i sammanhang med fastställande af lönereglering för Mora
pastorat derifrån skildes, utgör 1,766.40 □ km., eller med sjöar
och vattendrag 1,916.68 □ km. Påtagligt är emellertid, att arealen
äfven för Mora nuvarande pastorat är högst betydlig.

För en förbättrad församlingsvård inom detta stora pastorat
skulle det, enligt komiténs förmenande, vara af vigt, att åtminstone
endera af de jemte kyrkoherden vid kyrkan nu boende
presterna finge sin hostad och sin verksamhet förlagd till
annan del af pastoratet; och vill det synas, som om norra delen
af pastoratet, hvarest på ömse sidor af Öster-Dalelfven flera
hyar äro belägna på ett afsevärdt afstånd från Mora strand,
borde på nämnda sätt tillgodoses, helst derstädes vid Oxberg
redan finnes ett kyrkligt kapell. Den af församlingens prester,
som finge pastoratets norra del till sitt egentliga verksamhetsområde,
skulle sannolikt blifva till ännu större gagn, om han finge
i uppdrag att för denna del jemväl föra ministerialböckerna.
Komitén föreslår derför,

att pastoratets norra del af skiljes till ett
kapellag; samt

att, med utbyte af klockareprestens befattning
mot en komministerstj enst, innehafvaren
af sistnämnda tjenst får sin bostad förlagd till
kapellaget.

47. Elf dalens pastorat.

Detta pastorat, som består af Eif dalens församling med 3,968
invånare och Evertsbergs kapellag med 577 invånare, har en areal
af tillhopa 2,475.77 □ km. I pastoratet äro anstälda kyrkoherde
och komminister, hvilka båda bo i närheten af Elfdalens kyrka.
Gudstjenst hålles i Evertsbergs kapell, beläget omkring 12 km.
söderut från kyrkan, 17 gånger under året samt i Asens kapell,
beläget 15 km. nordvest från kyrkan vid Öster-Dalelfven och
landsvägen till Särna, enligt faststäld ordning 4 gånger hvarje
år och någon gång derutöfver. Presterna resa turvis till finn -

V. VESTERÅS STIFT.

183

marksbyarna, af kvilka de aflägsnaste ligga omkring 80 km.
från kyrkan.

För en tillfredsställande församlingsvård inom detta vidsträckta
pastorat, der folkmängden befinner sig i ständig tillväxt,
torde ännu en presterlig tjenst vara af nöden. Innehafvaren
af denna tjenst skulle, enligt komiténs förmenande, blifva
uti sin verksamhet mest gagnande, derest hans bostad förlädes
till Asens kapell och han finge i uppdrag att för pastoratets
nordvestra del såsom ett kapellag jemväl föra ministerialböckerna.
Komitén föreslår derför,

att pastoratets nordvestra del afskiljes till
ett kapellag; samt

att i pastoratet inrättas ytterligare en komminister
stj enst, hvars innehafvare bör bo vid
Åsens kapell.

48. Sårna pastorat.

Detta pastorat består af två församlingar, Sårna med 1,151
invånare och läte, kapellförsamling med 738 invånare; hela arealen
utgör 4,278.94 □ km. I pastoratet äro anstälda kyrkoherde
och kapellpredikant, hvilka bo, den förre i Sårna och den senare
i Idre, för hvilken församling han jemväl förer ministerialböckerna.
Afståndet mellan kyrkan och kapellet utgör 32 km.

Enär Idre församling har ett afskildt läge samt ett sjelfständigt
arbete och ansvar i följd deraf redan nu hvilar på kapellpredikanten
— hvilket arbete med anledning af befolkningens
kringspriddhet är förenadt med större svårigheter än hvad af
invånarantalet synes framgå —, har komitén ansett, att kapellpredikanten
borde erhålla en kyrkoherdes ställning, under förutsättning
att för pastoratsbildningens genomförande nödiga medel
kunna beredas ur Särna sockens med Idre kapellag skogsmedelsfond.
Komitén föreslår derför, under angifna förutsättning,

att, med indragning af kapellpredikantstjensten,
Idre kapellförsamling skiljes från Särna
pastorat för att bilda eget pastorat med endast
kyrkoherde.

184

V. VESTERÅS STIFT.

12. Störa Tima kontrakt.

49. Stora Tima pastorat.

Detta pastorat består af två församlingar, Stora Tutia med
13,832 invånare och Amsbergs kapellförsamling med 1,242 invånare;
församlingarnas areal kan ej uppgifvas. I pastoratet äro
anstälda kyrkoherde och två komministrar, hvilka bo, kyrkoherden
och en komminister i närheten af Stora Tuna kyrka
samt den andre komministern vid Amsbergs kapell. På ett afstånd
åt 9 km. från Stora Tuna kyrka är inom moderförsamlingens
vestra del uppfördt det så kallade Vester-Tuna kapell,
der moderförsamlingens prester hålla gudstjenst, då sådant är
dem lägligt. Inom Stora Tuna församling äro på ett afstånd
af 5 km. från kyrkan belägna den ansenliga Borlänge köping
och i dess omedelbara närhet vid Dalelfven Domnarfvet, hvarest
finnas flera mycket betydande industriella anläggningar. Vid
Qvarnsveden 4 km. högre upp vid samma eif är på ett afstånd
af 7 km. från Amsbergs kapell under anläggning ett pappersbruk
af stor omfattning.

Att kraftiga åtgärder för främjande af församlingsvården
inom ifrågavarande pastorat äro af nöden, synes komitén obestridligt
på grund af så väl den redan ansenliga folkmängdens
starka tillväxt som de afsevärda utstånden till Stora Tuna kyrka
från församlingens vestra del samt från Borlänge och Domnarfvets
befolkningscentra. Inom nämnda delar af pastoratet böra derför,
enligt komiténs förmenande, särskilda biträdande prester få sin
bostad; och torde genom kapellags bildande en delning jemväl
af det betydande expeditionsarbetet böra åvägabringas. För den
händelse utvecklingen vid Qvarnsveden framdeles skulle komma
att fordra anställande af en särskild prest derstädes, borde, enligt
komiténs förmenande, den vid Störa Tuna kyrka bosatte
komministern förflyttas till Qvarnsveden och kyrkoherden i
stället förpligtas hålla ständig adjunkt.

På grund af det anförda föreslår komitén,

att vestra delen af Stora Tuna församling
afskiljes till ett kapellag;

V. VBSTEEÅS STIFT.

185

att Borlänge köping tillika med Domna,rfvets
jernverk ock Qvarnsveden likaledes afskiljes
till ett kapellag; samt

att två nya komministerstjenster inrättas,
kvilkas innekafvare böra bo, den ene i Vester -Tuna ock den andre i Borlänge.

50. Säters pastorat.

I pastoratet, som består af två församlingar, Säters stads församling
med 668 invånare ock en areal af 9.70 □ km. samt Säters
landsförsamling med 1,808 invånare ock en areal af 111.40
□ km., äro anstälda kyrkoherde ock komminister, kvilka bo i
staden Säter, der den för båda församlingarna gemensamma
kyrkan är belägen.

Då för en tillfredsställande församlingsvård inom detta pastorat,
hvars kela folkmängd uppgår till 2,476 personer, icke
mer än en prest lärer vara af nöden, får komitén, i betraktande
jemväl deraf att för uppbringande till skäligt belopp af komministerns
aflöning, som i församlingsafgifter ock behållen boställsafkastning
uppgår till allenast omkring 1,250 kronor, skulle
erfordras ett högst betydligt tillskott, förslå,

att komministerstjensten indrages.

13. Fall! kontrakt.

51. Fåla pastorat.

Pastoratet, hvars hela folkmängd uppgår till 13,718 personer,
består af två församlingar, Fåla (Kristine) med 6,868 invånare
och Stora Kopparberg med 6,850 invånare, af hvilka
1,926 tillköra den del af Falu stad, som ingår i Stora Kopparbergs
församling, och 4,924 tillköra sistnämnda församlings landsdel.
Arealen utgör för Falu församling och stadsdelen af Stora
Kopparbergs församling tillhopa 12.57 □ km. samt för lands -

186

V. VESTERÅS STIFT.

delen af Stora Kopparbergs församling 243.58 □km. Kopparbergs
kyrka är belägen i norra ntkanten af Kalu stad; Falu
församling har egen kyrka midt i staden. Pastoratets presterskap
utgöres af kyrkoherde, två komministrar och ordinarie
adjunkt, den sistnämnde äfven aflönad af pastoratet; och äro
samtliga presterna bosatta i Falu stad, som omslutes af Stora
Kopparbergs församling och har ett centralt läge i förhållande till
denna församlings industriella anläggningar och befolkningscentra.

Folkmängden i Falu pastorat är af den betydenhet, att, enligt
komiténs mening, pastoratet bör delas i två. Enär stadsförsamlingen
och stadsdelen af Stora Kopparbergs församling med
en folkmängd af tillhopa 8,794 personer hafva likartade, delvis
redan nu gemensamma förhållanden — såsom skolväsen och utdebitering
för presterskapets aflöning —, torde dessa områden böra
förenas till ett pastorat, i hvilken händelse landsdelen af Stora
Kopparbergs församling med sina 4,924 invånare och betydande
areal komme att ensam utgöra ett pastorat. Derest nu ifrågasatta
förändringar varda genomförda, torde, jemte kyrkoherdebeställningen,
den ena af nu befintliga komministerstjenster böra
bibehållas för stadspastoratet samt kyrkoherden der förpligtas
hålla ett varaktigt tjenstebiträde, i hvilken händelse den ordinarie
adjunkstjensten kan indragas. Förutom kyrkoherdebeställningen
lärer äfven en komministerstjenst blifva behöflig för en
tillfredsställande församlingsvård inom Stora Kopparbergs nybildade
pastorat.

På grund af det anförda föreslår komitén,

att landsdelen af Stora Kopparbergs församling
skiljes från Falu pastorat för att bilda
eget pastorat med kyrkoherde och komminister;
samt

att den ena af komministerstjenster na i Falu
pastorat indrages, men kyrkoherden förpligtas
hålla ständig adjunkt;

lärande, om dessa förslag vinna bifall, ordinarie
adjunkt inom Falu pastorat icke vidare
erfordras.

V. VESTERÅS STIFT.

187

14. Hedemora kontrakt.

52. Husby pastorat.

I pastoratet, som har en folkmängd af 5,633 personer och en
areal af 367.81 □ km., finnas två kyrkor, Hushy och Stjernsunds,
belägna på ett afstånd af omkring 16 km. från hvarandra; och
utgöres presterskapet af kyrkoherde samt två komministrar,
af hvilka senare den s. k. andre komministern är bosatt vid
Stjernsunds bruk.

Med hänsyn till pastoratets storlek och då vid Stjernsund,
på ett ansenligt afstånd från kyrkan i Husby, särskild kyrka
och prest visat sig vara af nöden för pastoratets östra del med
dess betydande befolkningscentrum, torde det vara lämpligt, att
Husby pastorat delas; och föreslår komiten derför,

att Stjernsunds bruk jemte lämpligt område
skiljes från Husby pastorat för att bilda
eget pastorat med endast kyrkoherde; samt
att i sådan händelse den komministerstjenst,
hvars innehafvare är bosatt vid Stjernsund, indrages.

53. By pastorat.

I By pastorat, som har en folkmängd af 5,178 personer och
en areal af 303.91 □ km., äro anstälda kyrkoherde och komminister,
hvilka båda bo vid kyrkan i pastoratets sydvestra del.

Då afståndet till kyrkan och pastorsexpeditionen från de
inom pastoratet belägna jernvägsstationerna Morshyttan, Horndal
och Byvalla uppgår till resp. 12, 18 och 23 km., skulle det,
enligt komiténs mening, lända till gagn för församlingsvården
bland den kring nämnda jernvägsstationer och i allmänhet i
pastoratets nordvestra och norra delar bosatta befolkning, derest
komministerns bostad förlädes till ifrågavarande trakt af pastoratet,
isynnerhet om komministern finge i uppdrag att för densamma
såsom ett kapellag jemväl föra ministerialböckerna; och

188

V. VESTERÅS STIFT.

skulle genom en sådan åtgärd äfven beredas lättnad åt kyrkoherden
vid det betydliga expeditionsarbetet. Komitén föreslår derför,
att nordvestra och norra delarne af By pastorat
afskiljas till ett kapellag; samt

att komministerns bostad förlägges till Horndals
bruk.

15. Vester-Fernebo kontrakt.

54. Vestanfors pastorat.

I detta pastorat, som har en folkmängd af 4,593 personer
och en areal af 152.60 □ km., är endast kyrkoherde anstäld.

Komitén, som finner det uppenbart, att för en tillfredsställande
församlingsvård inom pastoratet fordras ytterligare en
prests arbete, anser, att dennes bostad bör förläggas till det
på ett afstånd af omkring 3 km. från Vestanfors kyrka belägna
Fagersta bruk. För den talrika befolkningen derstädes
skulle det sannolikt äfven blifva till gagn, om af Vestanfors
församlings nordvestra del med Fagersta och Simla bruk bildades
ett kapellag, för hvilket ifrågavarande prest finge i uppdrag
att jemväl föra ministerialböckerna. Komitén föreslår derför,
att en komministerstjenst inrättas, hvars
innehafvare bör bo vid Fagersta bruk.

55. Romfartuna pastorat.

I detta pastorat, som består af en församling med 1,959 invånare
på en areal af 92.79 □ km., äro anstälda kyrkoherde och
komminister.

Då det presterliga arbetet i pastoratet kan på ett tillfredsställande
sätt fullgöras af en prest, föreslår komitén,
att komministerstjensten indrages.

V. VESTERÅS STIFT.

189

56. Fläckebo pastorat.

I pastoratet, som består af en församling med 1,447 invånare
på en areal af 116.74 □ km., äro anstälda kyrkoherde och
komminister.

Då det presterliga arbetet inom detta pastorat kan utan
svårighet på ett tillfredsställande sätt fullgöras af en prest,
föreslår komitén,

att komminister stj ensten indrages.

16. Sala kontrakt,

57. Möklinta pastorat,

I pastoratet, som består af en församling med en folkmängd
af 2,730 personer på en areal af 244.67 □ km., äro anstälda
kyrkoherde och komminister.

Då det presterliga arbetet i detta pastorat torde utan nämnvärd
svårighet kunna på ett tillfredsställande sätt fullgöras af
en prest, föreslår komitén,

att komministerstjensten indrages.

58, Kila pastorat.

I detta pastorat, som består af en församling med 1,974 invånare
på en areal af 126.77 □ km., äro anstälda kyrkoherde
och komminister.

Då en prest kan utan svårighet på ett tillfredsställande
sätt fullgöra allt presterligt arbete inom pastoratet, föreslår
komitén,

att komministerstjensten indrages.

190

V. VESTERÅS STIFT.

59. Björksta pastorat.

I detta pastorat, som består af en församling med 1,281 invånare
på en areal af 59.50 □ km., äro anstälda både kyrkoherde
och komminister.

Då det presterliga arbetet inom detta pastorat kan utan
svårighet på ett tillfredsställande sätt fullgöras af eu prest,
föreslår komitén,

att komministerstjensten indrages.

60. Tortuna pastorat och Sevalla pastorat.

Tortuna pastorat består af en församling med 988 invånare
på en areal af 36.03 □ km. Sevalla pastorat består likaledes af
en församling med 591 invånare på en areal af 38.65 □ km. I
hvartdera pastoratet är endast kyrkoherde anstäld.

Enär båda pastoratens sammanlagda folkmängd icke utgör
mer än 1,579 personer på en areal af 74.68 □ km. och det till
omkring 8 km. uppgående afståndet mellan Tortuna och Sevalla
kyrkor medgifver gudstjensts förrättande hvarje söndag i båda
kyrkorna af en och samma prest, får komitén, i betraktande
jemväl deraf att kyrkoherdens i Sevalla aflöning i församlingsafgifter
och behållen boställsafkastning bestiger sig till allenast
omkring 1,950 kronor, och att för dess uppbringande till skäligt
belopp alltså erfordras ett betydligt tillskott, föreslå,

att, med indragning af kyrkoherdebeställningen
i Sevalla, Tortuna pastorat och Sevalla
pastorat sammanslås till ett pastorat, hvars
kyrkoherde bör bo i Tortuna.

61. Sevalla pastorat och Tortuna pastorat.

Förslag till sammanslagning af dessa pastorat är närmast
här ofvan framstäldt.

VI. VEXJÖ STIFT

191

VI. Vexjö stift.

l. Kinnevalds kontrakt.

1. Vexjö pastorat.

Pastoratet består af två församlingar, Vexjö stads för samling
med 7,161 .invånare på en areal af 8.46 □ km. och Vexjö landsförsamling
med 2,084 invånare på en areal af 60.09 □ km.; och
äro der enligt löneregleringen anstälda kyrkoherde och komminister,
hvilka båda bo i Vexjö stadsförsamling.

I detta pastorat, hvars sammanlagda folkmängd utgör 9,245
personer på en areal af 68.55 □ km., torde, med särskild hänsyn
dertill att kyrkoherden såsom domprost är ledamot af och vice
preses i domkapitlet samt följaktligen ej kan odeladt egna sig
åt församlingsvården, en ökning af de presterliga krafterna vara
af behofvet påkallad. Lämpligast synes vara, att ytterligare en
komministerstjenst, hvars innehafvare erhåller sin bostad i staden
Vexjö, blefve inrättad. Komitén föreslår fördenskull,

att i pastoratet inrättas ytterligare en komministerstjenst,
hvars innehafvare bör bo i staden
Vexjö.

2. Urshults pastorat.

Pastoratet består af en församling; och är der anstäld endast
kyrkoherde. Med hänsyn till pastoratets betydande folkmängd,
som uppgår till 5,185 personer på en areal af 165.91 □ km., anser
komitén önskvärdt, att kyrkoherden erhåller ett biträde vid det
presterliga arbetets förrättande, och föreslår derför,

att kyrkoherden förpligtas hålla ständig
adjunkt.

192

VI. VEXJÖ STIFT.

3. Almundsryds pastorat.

I pastoratet, som består af en församling, tinnes för närvarande
endast kyrkoherde anstäld. Då denne icke utan svårighet
lärer kunna på ett tillfredsställande sätt fullgöra det presterliga
arbetet i pastoratet, hvars folkmängd uppgår till 3,958 personer
på en areal af 177.11 □km., synes det vara af behofvet
påkalladt, att kyrkoherden erhåller tjenstebiträde; och föreslår
komitén derför,

att kyrkoherden förpligtas hålla ständig
adjunkt.

2. Allbo kontrakt.

4. Yirestads pastorat.

I pastoratet, som består af en församling med 4,443 personer
på en areal af 274.04 □ km., äro anstälda kyrkoherde och
komminister.

Komitén anser, att för en tillfredsställande församlingsvård
inom pastoratet två presters arbete fortfarande erfordras. Då
emellertid komministerns aflöning i församlingsafgifter och behållen
boställsafbastning är otillräcklig för en anständig bergning,
samt för dess uppbringande till skäligt belopp icke torde
kunna vare sig påräknas ytterligare bidrag af församlingen eller
ifrågasättas minskning af kyrkoherdens löneinkomster, synes det
komitén, som om behofvet af biträdande prestman inom pastoratet
borde tillgodoses genom anställande af en ständig adjunkt,
hvilken i denna sin egenskap kunde komma i åtnjutande af en
skälig aflöning utan församlingens ytterligare betungande; och
får komitén alltså hemställa,

att k omministerstjensten indrages, men
kyrkoherden förpligtas hålla ständig adjunkt.

VI. VEXJÖ STIFT.

193

5. Moheda pastorat.

Pastoratet består af tre församlingar, Moheda med 2,347
invånare på en areal af 81.14 □ km., Ör med 738 invånare på
en areal af 28.62 □ km. och Åneboda med 885 invånare på en
areal af 51.79 [j km. I pastoratet äro anstälda kyrkoherde och två
komministrar, af hvilka senare den ene bor i Moheda och den andre
i Örs församling. Expeditionsgöromålen handhafvas af kyrkoherden
för Moheda och Ör samt af den i Ör bosatte kommi- #
nistern för Aneboda. Afståndet mellan kyrkorna utgör: från
Moheda till Örs kyrka omkring 8 km., från Moheda till Aneboda
omkring 16 km. och från Aneboda till Örs omkring 16 km.

Då svårigheter ej torde möta för två prester att i detta
pastorat, hvars sammanlagda folkmängd uppgår till 3,970 personer
på en areal af 161.55 □ km., fullgöra det presterliga arbetet,
har komitén ansett, att den komministerstjenst, hvars innehafvare
är bosatt i Moheda, bör indragas. I sammanhang
härmed torde emellertid böra föreskrifvas, att innehafvaren af
den återstående komministerstjensten bör vara bosatt i Aneboda,
der han redan nu har sin hufvudsakligaste verksamhet. Komitén
föreslår fördenskull,

att den komministerstjenst, hvars innehafvare
är bosatt i Moheda, indrages; samt

att bostaden för innehafvaren af den andra
komministerstjensten förlägges till Aneboda.

6. Lekaryds pastorat.

Pastoratet består af två församlingar, Lekaryä med 695 invånare
på en areal af 32.86 □ km. och Aringsås med 1,803 invånare
på en areal af 42.17 □ km. I pastoratet äro anstälda
kyrkoherde och komminister, hvilka begge bo i Lekaryd. Afståndet
mellan kyrkorna är omkring 4 km.

Då nämnvärda svårigheter ej torde möta för en prest att i
detta pastorat, hvars sammanlagda folkmängd uppgår till 2,498
personer på en areal af 75.03 □ km., såväl hvarje söndag förrätta
gudstjenst i båda kyrkorna som äfven i öfrigt fullgöra
det presterliga arbetet, tår komitén, med hänsyn jemväl dertill

13

194

VI. VEXJÖ STIFT.

att komministerns aflöning i församlingsafgifter och behållen
boställsafkastning utgör allenast omkring 1,350 kronor, föreslå,
att komministerstjensten indrages.

7. Iljortsberga pastorat.

1 pastoratet, som består af två församlingar, Iljortsberga
med 1,334 invånare på en areal af 100.28 Okm. och Qvenneberga
med 611 invånare på en areal af 35.51 □ km., är o anstälda kyrkoherde
och komminister, hvilka begge bo i Qvenneberga, der den
för församlingarna gemensamma kyrkan jemväl är belägen.

Då svårighet ej möter för en prest att i detta pastorat,
hvars sammanlagda folkmängd uppgår till 1,945 personer på en
areal af 135.79 □ km., fullgöra det presterliga arbetet, får komitén,
med hänsyn jemväl dertill att komministerns aflöning i församlingsafgifter
och behållen boställsafkastning utgör endast
omkring 950 kronor, föreslå,

att komministerstj ensten indrages.

8. Stenbrolmlts pastorat.

I pastoratet, som består af en församling med 3,097 invånare
på eu areal af 97.62 □ km., äro anstälda kyrkoherde och komminister,
hvilka båda bo i närheten af kyrkan.

Det skulle, efter komiténs tanke, vara för församlingsvården
gagneligt, om komministerns bostad förlädes till det inom pastoratet
på ett afstånd af omkring 8 km. från kyrkan belägna,
redan nu betydande och i tillväxt varande samhälle, som uppstått
invid Elmhults jernvägsstation, enär genom en sådan förflyttning
nödig andlig omvårdnad skulle beredas åt detta samhälle.
Komitén föreslår fördenskull,

att komministerns bostad förlägges till närheten
af Elmhults jernvägsstation.

VI. VEXJÖ STIFT.

195

3. Sunnerbo kontrakt.

9. Agunnaryds pastorat.

I pastoratet, som består af en församling med 1,766 invånare
på en areal af 122.54 □ km., äro anstälda kyrkoherde och
komminister.

Då det presterliga arbetet inom pastoratet lärer kunna utan
svårighet utföras af en prest, föreslår komitén,

att komministerstjensten indrages.

10. i’,jette r,vds pastorat.

I pastoratet, som består af en församling med en folkmängd
af 2,206 personer på en areal af 130.54 □ km., äro anstälda
kyrkoherde och komminister.

Då det presterliga arbetet inom pastoratet torde kunna utan
nämnvärd svårighet utföras af en prest, föreslår komitén,
att komministerstjensten indrages.

11. Markaryds pastorat.

I pastoratet, som har en folkmängd af 3,661 personer på en
areal af 176.74 □ km., är anstäld endast kyrkoherde.

Då folkmängden i pastoratet befinnes vara stadd i tillväxt
samt vid Markaryds jern vägsstation redan uppvuxit ett betydande
samhälle, som på grund af flera der tillstötande jernvägar
torde komma att än mer utvidgas, anser komitén, att en ny
presterlig befattning inom pastoratet bör inrättas och att, med
afseende å önskvärdheten deraf att Markaryds stationssamhälle
erhåller nödig andlig omvårdnad, innehafvaren af denna befattning
bör få sin bostad vid omförmälda station. Komitén föreslår
fördenskull,

att inom pastoratet inrättas en komministerstjenst,
hvars innehafvare bör bo vid Markaryds
jernvägsstation.

196

VI. VEXJÖ STIFT.

12. Hvittaryds pastorat.

Pastoratet består af tre församlingar, Hvittaryd med 673
invånare på en areal af 56.59 □ km., Berga med 3,134 invånare
på en areal af 163.55 □ km. och Dörarp med 570 invånare på
en areal af 47.91 □ km. I pastoratet äro anstälda kyrkoherde och
två komministrar, af Indika senare den ene bor i Berga och den andre
i Hvittaryd. Äfståndet mellan kyrkorna utgör: från Hvittaryds
till'' Berga omkring 8 km., från Hvittaryds till Dörarps
omkring 6.7 km. och från Berga till Dörarps omkring 10 km.

Med hänsyn till pastoratets folkmängd, som uppgår till 4,377
personer på eu areal åt 268.05 Qkm., anser komitén det presterliga
arbetet derstädes kunna utan svårighet utföras af två prester;
och då den i Hvittaryd jemte kyrkoherden bosatte komministern
torde vara för församlingsvården vida mindre behöflig än komministern
i den stora och folkrika Berga församling, föreslår komitén,
att den komministerstj enst, hvars innehafvare
bor i Hvittaryd, indrages.

13. Annerstads pastorat.

Pastoratet består af tre församlingar, Annerstad med 1,332
invånare på en areal af 120.51 □ km., Nöttja med 708 invånare
på en areal af 66.08 □ km. och Torpa med 1,336 invånare på en
areal af 112.87 □ km. I pastoratet äro anstälda kyrkoherde och
två komministrar, hvilka bo, kyrkoherden och den ene komministern
i Annerstad samt den andre komministern i. Torpa. Afståndet
mellan kyrkorna utgör: från Annerstads till Nöttja omkring
6 km., från Annerstads till Torpa omkring 10 km. samt
från Torpa till Nöttja omkring 12 km.

Med hänsyn till pastoratets folkmängd, som uppgår till
3,376 personer på en areal af 299.46 □ km., anser komitén det
presterliga arbetet derstädes kunna utan svårighet utföras af
två prester; och då den i Annerstad jemte kyrkoherden bosatte
komministern torde vara för församlingsvården vida mindre behöflig
än den som bor och derför lärer hafva sin hufvudsakligaste
verksamhet i Torpa, föreslår komitén,

att den komministerstjenst, hvars innehafvare
bor i Annerstad, indrages.

VI. VEXJÖ STIFT.

197

14. Angelstads pastorat.

Pastoratet består af tre församlingar, Angelstad med 1,624
invånare på en areal af 89.95 □ km., Ljungby (jemte Ljungby
köping) med 1,962 invånare på eu areal af 53.26 □ km. och
Känna med 792 invånare på en areal af 57.05 n km. I pastoratet
äro anstälda kyrkoherde och två komministrar, hvilka
senare begge bo i Känna församling, der den ene komministern
jemväl förer kyrkoböckerna och utfärdar prestbetyg.

Med hänsyn dertill att Ljungby köping redan är och synes
allt mer utveckla sig till den mest betydande platsen inom pastoratet,
hvarför en prest bör vara der bosatt, har komitén ansett
det vara lämpligt, att Ljungby och Känna församlingar skildes
från Angelstads pastorat för att utgöra eget pastorat, hvars
kyrkoherde borde bo i köpingen. Folkmängden i dessa begge församlingar
uppgår till sammanlagdt 2,754 personer på en areal
af 110.31 □ km. Afståndet mellan Ljungby och Känna kyrkor
är omkring 7 km.

Om den af komitén sålunda förutsatta åtgärd vidtages,
lärer en prest kunna utan svårighet fullgöra allt det presterliga
arbetet i Angelstads församling; och jemväl i det pastorat, som
skulle bildas af Ljungby och Känna församlingar, torde en prest
kunna utan afsevärda svårigheter såväl hvarje söndag förrätta
gudstjenst i begge kyrkorna som äfven i öfrigt utföra de presterliga
göromålen. Komitén föreslår fördenskull,

att pjungby och Känna församlingar skiljas
från Angelstads pastorat för att bilda eget pastorat,
hvars kyrkoherde bör bo i Ljungby köping;
samt

att båda komministerstjensterna indragas.

4. Konga kontrakt.

15. Tingsås pastorat.

I pastoratet, som har en folkmängd af 3,336 personer på en
areal af 140.31 □ km., är för närvarande anstäld endast kyrkoherde.

198

VI. VEXJÖ STIFT.

Då denne icke utan svårighet torde kunna på ett tillfredsställande
sätt fullgöra det presterliga arbetet i pastoratet, synes
det vara af behofvet påkalladt, att han erhåller tjenstebiträde;
och föreslår komitén derför,

att kyrkoherden förpligtas hålla ständig
adjunkt.

16. Linneryds pastorat.

I pastoratet, som har en folkmängd af 3,437 personer på en
areal af 176.23 □ km., är för närvarande anstäld endast kyrkoherde.

Då denne icke utan svårighet torde kunna på ett tillfredsställande
sätt fullgöra det presterliga arbetet i pastoratet, synes
det vara af behofvet påkalladt, att han erhåller tjenstebiträde;
och föreslår komitén derför,

att kyrkoherden förpligtas hålla ständigadjunkt.

17. Elmeboda pastorat.

I pastoratet, som består af en församling med 3,262 invånare
på en areal af 152.45 □ km., äro anstälda kyrkoherde och
komminister.

Komitén anser, att för en tillfredsställande församlingsvård
inom pastoratet två presters arbete fortfarande erfordras. Då
emellertid komministerns aflöning i församlingsafgifter och behållen
boställsafkastning är otillräcklig för en anständig bergning
samt för dess uppbringande till skäligt belopp icke torde
kunna vare sig påräknas ytterligare bidrag af församlingen eller
ifrågasättas minskning af kyrkoherdens löneinkomster, synes det
komitén, som om behofvet af biträdande prestman inom pastoratet
borde tillgodoses genom anställande af en ständig adjunkt, hvilken
i denna sin egenskap kunde komma i åtnjutande af en skälig
aflöning utan församlingens ytterligare betungande; och får
komitén alltså föreslå,

VI. VEXJÖ STIFT.

199

att komministerstj ensten indrages, men kyrkoherden
förpligtas hålla ständig adjunkt.

5. Norr vidinge kontrakt.

18. Tolgs pastorat.

Pastoratet hestår af tre församlingar, Tolg med 1,393 invånare
på en areal af 73.45 □ km., Asa med 1,716 invånare på
en areal af 121.94 □ km. och Tjureda med 769 invånare på en
areal af 43.79 □ km. I pastoratet äro anstälda kyrkoherde och
två komministrar, af hvilka senare den ene bor i Tolg och den
andre i Asa. Från Tolgs kyrka är afståndet till Asa kyrka
omkring 8 km. och till Tjureda kyrka omkring 7 km.

Det presterliga arbetet i detta pastorat, hvars sammanlagda
folkmängd utgör 3,878 personer på en areal 239.18 □ km., lärer
utan svårighet kunna fullgöras af två prester; och som den i
Tolgs församling jemte kyrkoherden bosatte komministern torde
vara för församlingsvården obehöflig, föreslår komitén,

att den komministerstjenst, hvars innehafvare
är bosatt inom Tolgs församling, indrages.

19. Bergs pastorat.

I pastoratet, som består af två församlingar, Berg med en
folkmängd af 1,269 personer på en areal af 73.51 □ km. och
Ormesberga med en folkmängd af 426 personer på en areal af
18.85 □ km., äro anstälda kyrkoherde och komminister, den senare
bosatt i Ormesberga.

Enär pastoratets sammanlagda folkmängd således ej uppgår
till mera än 1,695 personer på en areal af 92.36 □ km., torde
det presterliga arbetet derstädes kunna utan nämnvärd svårighet
utföras af allenast en prest, då denne lärer medhinna
att hvarje söndag förrätta gudstjenst i begge kyrkorna, mellan

200

VI. VEXJÖ STIFT.

hvilka afståndet utgör omkring 8 km. Komitén föreslår fördenskull,

att komministerstj ensten indrages.

20. Gårdsby pastorat.

Pastoratet, som är prebende till biskopen, består af två församlingar,
Gårdsby med 1,453 invånare på en areal af 90.34
□ km. och Söraby med 986 invånare på en areal af 50.87 □ km.
I pastoratet äro anstälda kyrkoherde och två komministrar, af
hvilka senare den ene bor i Gårdsby och den andre i Söraby,
och hvilka tjenstgöra såsom vice pastorer enhvar i sin församling.
Afståndet mellan kyrkorna är omkring 9 km.

Under förutsättning att pastoratet upphör att vara prebende
och att dess kyrkoherde sålunda blir i tillfälle att uteslutande
egna sig åt församlingsvården derstädes, lärer det presterliga
arbetet i pastoratet, hvars sammanlagda folkmängd utgör 2,439
personer på en areal af 141.21 □ km., kunna utan svårighet
utföras af två prester; och som den i Gårdsby bosatte komministern
torde vara för församlingsvården obehöflig, får komitén,
under ofvannämnda förutsättning, föreslå,

att den komministerstjenst, hvars innehafvare
är bosatt i Gårdsby, indrages.

6. Uppvidinge kontrakt

21. Aseda pastorat.

I pastoratet, som består af en församling med en folkmängd
af 3,021 personer på en areal af 252.94 □ km., äro anstälda
kyrkoherde och komminister.

Komitén anser, att för en tillfredsställande församlingsvård
inom detta pastorat två presters arbete fortfarande erfordras.
Då emellertid komministerns aflöning i församlingsafgifter och
behållen boställsafkastning är otillräcklig för en anständig berg -

VI. VEXJÖ STIFT.

201

ning samt för dess uppbringande till skäligt belopp icke torde
kunna vare sig påräknas ytterligare bidrag af församlingen eller
ifrågasättas minskning af kyrkoherdens löneinkomster, synes det
komitén, som om behofvet af biträdande prestman inom pastoratet
borde tillgodoses genom anställande af en ständig adjunkt,
hvilken i denna sin egenskap kunde komma i åtnjutande af en
skälig aflöning utan församlingens ytterligare betungande; och
föreslår alltså komitén,

att komministerstjensten indrages, men kyrkoherden
förpligtas hålla ständig adjunkt.

22. Algutsboda pastorat.

I pastoratet, som består af en församling med en folkmängd
af 5,168 personer på en areal af 327.11 □ km., äro anställa
kyrkoherde och komminister.

Komitén anser, att för en tillfredsställande församlingsvård
inom pastoratet två presters arbete fortfarande erfordras. Då
emellertid komministerns aflöning i församlingsafgifter och behållen
boställsafkastning är otillräcklig för en anständig bergning
samt för dess uppbringande till skäligt belopp icke torde
kunna vare sig påräknas ytterligare bidrag af församlingen eller
ifrågasättas minskning af kyrkoherdens löneinkomster, synes det
komitén, som om behofvet af biträdande prestman inom pastoratet
borde tillgodoses genom anställande af en ständig adjunkt,
hvilken i denna sin egenskap kunde komma i åtnjutande af en
skälig aflöning utan församlingens ytterligare betungande; och
föreslår derför komitén,

att komministerstjensten indrages, men kyrkoherden
förpligtas hålla ständig adjunkt.

23. Elglmlts pastorat.

Pastoratet består af två församlingar, Elglmlt med 4,485
invånare på en areal af 381.61 □ km. och Helleberga med 1,917
invånare på en areal af 170.21 □ km. I pastoratet äro anstälda
kyrkoherde och två komministrar, af hvilka senare den ene bor

202

VI. VEXJÖ STIFT.

i Elghult och den andre i Helleberga, der han äfven förer ministerialböckerna.

Komitén anser, att för en tillfredsställande församlingsvård
inom detta pastorat, hvars sammanlagda folkmängd utgör (5,402
personer på en areal af 551.82 □ km., tre presters arbete fortfarande
erfordras. Då emellertid den i Elghult bosatte komministerns
aflöning i församlingsafgifter och behållen boställsafkastning
är otillräcklig för en anständig bergning samt för dess
uppbringande till skäligt belopp icke torde kunna vare sig påräknas
ytterligare bidrag af de skattskyldige eller ifrågasättas
minskning af kyrkoherdens löneinkomster, synes det komitén,
som om behofvet af biträdande prestman inom pastoratet borde
tillgodoses dels genom bibehållande af den i Helleberga bosatte
komministern och dels genom anställande hos kyrkoherden af en
ständig adjunkt, hvilken senare i denna sin egenskap kunde
komma i åtnjutande af en skälig aflöning utan de skattskyldiges
ytterligare betungande; och får komitén alltså föreslå,

att den komministerstjenst, hvars innehafvare
är bosatt i Elghult, indrages, men kyrkoherden
förpligtas hålla ständig adjunkt.

24. Nottebiicks pastorat.

I pastoratet, som består af en församling med 2,050 invånare
på en areal af 197.35 □ km., äro anställa kyrkoherde och
komminister.

Då det presterliga arbetet inom pastoratet torde utan nämnvärda
svårigheter kunna utföras af en prest, föreslår komitén,
att komministerstj ensten indrages.

25. Lenliofda pastorat.

Pastoratet består af två församlingar, Lenhofda med 2,201
invånare på en areal af 266.46 □ km. och JLkébérga med 1,968
invånare på en areal af 170.84 □ km. I pastoratet äro anställa
kyrkoherde och komminister, den senare bosatt i Ekeberga.

VI. VEXJÖ STIFT.

203

Det synes komitén önskvärdt, att detta pastorat, hvars sammanlagda
folkmängd utgör 4,169 personer på en areal af 437.30
□ km., delas i två pastorat. Det till omkring 20 km. uppgående
afståndet mellan de båda kyrkorna har redan föranledt,
att en stor del af de pastorala göromålen i Ekeberga nu förrättas
af den der bosatte komministern. Om Lenhofda och
Ekeberga församlingar sålunda komma att utgöra hvar sitt
pastorat, lärer homministerstjensten kunna indragas. Komitén
föreslår fördenskull,

att Ekeberga församling skiljes från Lenhofda
pastorat för att bilda eget pastorat med
endast kyrkoherde; samt

att i sådan händelse komministerstjensten
indrages.

7. T ve ta kontrakt.

26. Jönköpings pastorat.

Pastoratet består af tre församlingar, Jönköpings Ostra och
Vestra församlingar med tillhopa 21,249 invånare på en areal af
15.85 □ km. samt Ljungarum med 917 invånare på en areal af
31.43 □ km. I pastoratet skola enligt löneregleringen vara anstälda
kyrkoherde och tre komministrar, af hvilka senare två bo
i Jönköping och en skulle hafva sin bostad i Ljungarum. Angående
komministerstjensten i Ljungarum har emellertid Kongl.
Maj:t enligt nådigt bref den 13 augusti 1897 på Ljungarums
församlings ansökning tillåtit, att denna tjenst får, intilldess
ny lönereglering blifver faststäld, uppehållas af kyrkoherden med
tillhjelp af ett utaf honom aflönadt tjenstebiträde. Derjemte har
Kongl. Maj:t i nådigt bref den 23 oktober 1896 medgifvit, att en
extra ordinarie prestman, benämnd pastoratsadjunkt, må tillsvidare,
under den tid nuvarande lönereglering är gällande, i
Jönköping anställas mot åtnjutande af den utaf stadsförsamlingarna
utfästa årliga aflöning.

För en tillfredsställande församlingsvård i detta pastorat,
hvars sammanlagda folkmängd uppgår till 22,166 personer på
en areal af 47.28 □ km., synes det komitén vara så mycket mer
önskvärdt, att en delning af pastoratet kommer till stånd, som

204

VI. VEXJÖ STIFT.

dess talrika och i tillväxt stadda arbetare befolkning bereder
presterskapet ej ringa expeditionsgöromål. Lämpligast torde då
vara, att Jönköpings Östra stadsförsamling med en folkmängd af
8,930 personer och Ljungarums församling med en folkmängd af
917 personer tillhopa bilda ett pastorat, och att Jönköpings
Vestra stadsförsamling med en folkmängd af 12,319 personer
utgör ett pastorat. I hvardera pastoratet lära för det presterliga
arbetets fullgörande kyrkoherde, komminister och ständig
pastorsadjunkt erfordras. Af de båda nu i pastoratet befintliga
komministerstj ensterna, hvilkas innehafvare hafva sin hufvudsakliga
verksamhet den ene i Östra och den andre i Vestra stadsförsamlingen,
torde derför den ene böra komma att tillhöra Östra
församlingens pastorat och den andre Vestra församlingens pastorat.
Om derjemte en hvar af kyrkoherdarne förpligtas att hålla ständig
adjunkt, lärer komministerstjensten i Ljungarum kunna indragas,
samt förordnande af pastoratsadjunkt icke vidare erfordras.

På grund af det anförda föreslår komitén,

att Jönköpings Vestra församling skiljes
från Jönköpings pastorat för att bilda eget
pastorat med kyrkoherde och komminister, hvarjemte
kyrkoherden förpligtas hålla ständig adjunkt; att

kyrkoherden i Jönköpings pastorat —
efter frånskiljande af Jönköpings Vestra församling
bestående af Jönköpings Östra och Ljungarums
församlingar — likaledes förpligtas hålla
ständig adjunkt; samt

att i sistnämnda pastorat den ena af de
komministerstjenster, hvilkas innehafvare äro
bosatta i Jönköping, äfvensom komministerstj
ensten i Ljungarum indragas;

lärande, i händelse dessa förslag vinna bifall,
förordnande af pastoratsadjunkt icke vidare
blifva erforderligt.

27. Barkeryds pastorat.

I pastoratet, som består af två församlingar, Barkeryd med

1,455 invånare på en areal af 93.43 □ km. och Nässjö med 3,905

VI. VBXJÖ STIFT.

205

invånare på en areal af 96.35 □ km., äro anstälda kyrkoherde
och komminister, den senare bosatt vid Nässjö församlings
kyrka omkring 5 km. från det i samma församling belägna Nässjö
stationssamhälle. Pastoratets hela folkmängd uppgår till 5,360
personer på en areal af 189.78 □ km.

Enär Nässjö stationssamhälle redan nått en betydande storlek
och på grund af de der tillstötande statens och enskilda jernvägar
lärer komma att mer och mer tillväxa i folkmängd, har
komitén ansett det vara i hög grad af behofvet påkalladt att
bereda samhället nödig andlig omvårdnad. Åtgärder äro äfven
inom samhället vidtagna för anskaffande derstädes af en egen
predikolokal. Då emellertid Nässjö församling, oberoende af stationssamhället,
har den folkmängd och ytvidd, att det presterliga
arbetet derstädes gifver en prest full sysselsättning, har komitén
ej velat föreslå komministerns öfverflyttning till stationssamhället,
utan ansett önskvärdt, att en ny komministerstjenst
inrättas, med skyldighet för dess innehafvare att vara bosatt
i och hafva sin egentliga verksamhet inom detta samhälle. Komitén
föreslår fördenskull,

att inom pastoratet inrättas en ny komminister
stj enst, hvars innehafvare bör bo inom Nässjö
stationssamhälle.

28. Hakarps pastorat.

1 pastoratet, som består af en församling med 4,152 invånare
på en areal af 40.40 G km., är anstäld kyrkoherde; hvarjemte
Husqvarna vapenfabriksaktiebolag vid Husqvarna fabrik, som
är belägen inom pastoratet, anstalt en af bolaget aflönad brukspredikant.

Komitén anser, att det för beredande af nödig andlig omvårdnad
åt den i stark tillväxt stadda befolkningen vid Husqvarna
stora industrisamhälle är af behofvet påkalladt, att en
prestman är der bosatt. Då emellertid brukspredikantsbefattningen
är en enskild tjenst, som kan af bolaget indragas, bör, efter
komiténs tanke, en komministerstjenst inrättas i pastoratet, med
förpligtelse för dess innehafvare att vara bosatt vid Husqvarna.
Komitén föreslår fördenskull,

206

VI. VEXJÖ STIFT.

att i pastoratet inrättas en komministerstjenst,
hvars innehafvare hör bo vid Husqvarna.

29. Rogberga pastorat.

I pastoratet, som består af två församlingar, Bogberga med
en folkmängd af 1,731 personer på en areal af 73.82 □ km. och
Öggestorp med en folkmängd af 783 personer på en areal af
47.65 □ km., äro anstälda kyrkoherde och komminister. Den
senare är bosatt i Öggestorp och förer der ministerialböckerna.

Då i detta pastorat, hvars sammanlagda folkmängd utgör
2,514 personer på en areal af 121.47 □ km. och der afståndet
mellan kyrkorna uppgår till omkring 8.5 km., det presterliga
arbetet lärer kunna utan större svårigheter fullgöras af en prest,
föreslår komitén,

att komministerstjensten indrages.

30. Jerstorps pastorat.

I pastoratet, som består af två församlingar, Jerstorp med
588 invånare på en areal af 36.18 □ km. och Bankeryd med 887
invånare på en areal af 36.20 □ km., äro anstälda kyrkoherde
och komminister.

Då i detta pastorat, hvars sammanlagda folkmängd utgör
1,475 personer på en areal af 72.38 □ km. och der afståndet
mellan kyrkorna uppgår till omkring 5 km., det presterliga arbetet
lärer kunna utan svårighet fullgöras af en prest, föreslår
komitén,

att komministerstjensten indrages.

8. Östbo kontrakt.

31. Rydaholms pastorat.

Pastoratet består af två församlingar, Bydaholm med 3,245

invånare på en areal af 202.14 □ km. och Gällaryd med 1,345

VI. VEXJÖ STIFT.

207

invånare på en areal af 94.87 □ km. I pastoratet äro anställa
kyrkoherde och två komministrar, af hvilka senare den ene bor
i Rydaholrn och den andre i Grällaryd, der han jemväl handhafver
pastoralvården.

Komitén anser, att för en tillfredsställande församlingsvård
inom detta pastorat, hvars sammanlagda folkmängd utgör 4,590
personer på en areal af 297.01 □ km., tre presters arbete fortfarande
erfordras. Då emellertid den i Rydaholrn bosatte komministerns
aflöning i församlingsafgifter och behållen boställsafkastning
är otillräcklig för en anständig bergning samt för
dess uppbringande till skäligt belopp icke torde kunna vare sig
påräknas ytterligare bidrag af de skattskyldige eller ifrågasättas
minskning af kyrkoherdens löneinkomster, synes det komitén,
som om behofvet af biträdande prestman inom pastoratet
borde tillgodoses dels genom bibehållande af den i Grällaryd bosatte
komministern och dels genom anställande hos kyrkoherden
af en ständig adjunkt, hvilken senare i denna sin egenskap kunde
komma i åtnjutande af en skälig aflöning utan de skattskyldiges
ytterligare betungande; och får komitén alltså föreslå,

att den komministerstjenst, hvars innehafvare
är bosatt i Rydaholrn, indrages, men kyrkoherden
förpligtas hålla ständig adjunkt.

32. Vernamo pastorat.

Pastoratet består af tre församlingar, Vernamo (jemte Vernamo
köping) med 3,853 invånare på en areal af 187.36 □ km.,
Voxtorp med 1,346 invånare på en areal af 88.50 □ km. och
Tånnö med 514 invånare på en areal af 28.37 □ km. I pastoratet
äro anstälda kyrkoherde och två komministrar, af hvilka senare
den ene bor i Voxtorp och den andre i Tånnö.

Med hänsyn till detta pastorats folkmängd — 5,713 personer
— och areal — 304.23 □ km. — synes en delning deraf
vara af behofvet påkallad. Vernamo församling, med den inom
densamma belägna Vernamo köping, som befinner sig i stark
tillväxt, torde böra utgöra ett pastorat, der för en tillfredsställande
församlingsvård två presters arbete lärer erfordras och

208

VI. VEXJÖ STIFT.

der kyrkoherden således bör förpligtas att hålla varaktigt tjenstebiträde.
De begge öfriga församlingarna borde, efter komiténs
tanke, utgöra ett pastorat, hvarest folkmäng dendå skulle uppgå
till 1,860 personer på en areal af 116.87 □ km. och afståndet
mellan kyrkorna till omkring 8 km. I sistnämnda pastorat
torde en prest utan nämnvärda svårigheter kunna såväl hvarje
söndag förrätta gudstjenst i båda kyrkorna som äfven i öfrigt
fullgöra det presterliga arbetet. Komiten föreslår fördenskull,
att Voxtorps och Tånnö församlingar skiljas
från Yernamo pastorat för att bilda eget pastorat,
hvars kyrkoherde bör bo i Yoxtorp;

att båda komministerstjensterna indragas;
samt

att kyrkoherden i Yernamo pastorat förpligtas
hålla ständig adjunkt.

83. Karda pastorat.

Pastoratet består af två församlingar, Kär da med 1,145 invånare
på en areal af 99.06 □ km. och Hånger med 718 invånare
på en areal af 49.86 □ km. I pastoratet äro anstälda
kyrkoherde och komminister, hvilka begge bo i Karda. Afståndet
mellan kyrkorna är omkring 11 km.

Då det, efter komiténs tanke, skulle vara till gagn för församlingsvården,
om komministern vore i bosatt i Hånger och der
äfven förde ministerialböckerna, föreslår komitén,

att komministerns bostad förlägges till Hånger.

34. Fryele pastorat.

I pastoratet, som består af två församlingar, Fryele med
1,234 personer på en areal af 121.30 □ km. och Hagshult med
697 personer på en areal af 67.29 □ km., äro anstälda kyrkoherde
och komminister, den senare bosatt i Hagshult. Afståndet
mellan kyrkorna är 10 km.

VI. VEXJÖ STIFT.

209

Utan allt för stora svårigheter synes i detta pastorat, der
sammanlagda folkmängden uppgår till 1,931 personer på en areal
af 188.59 □ km., en prest kunna såväl hvarje söndag förrätta
.gudstjenst i begge kyrkorna som äfven i öfrigt fullgöra allt
presterligt arbete. Med hänsyn jemväl dertill att komministerns
aflöning i församlingsafgifter, skogsmedel och behållen boställsafkastning
utgör allenast omkring 1,050 kronor, anser sig komitén
böra föreslå,

att komministerstjensten indrages.

9. Vestlbo kontrakt.

35. Forslieda pastorat.

Pastoratet består af tre församlingar, Förskede^ med 798
invånare på en areal af 48.84 □ km., Bredaryd med 1,538 invånare
på en areal af 75.50 □ km. och Torskinge med 680 invånare
på en areal af 55.44 □ km. I pastoratet äro anstälda
kyrkoherde och två komministrar, af hvilka senare den ene bor
i Bredaryd och den andre i Torskinge. Från Forsheda kyrka
är afståndet till en hvar af de båda öfriga kyrkorna omkring
6 km.

Då svårigheter icke torde möta för två prester att i detta
pastorat, hvars sammanlagda folkmängd uppgår till 3,016 personer
på en areal af 179.78 □ km., fullgöra det presterliga arbetet,
samt den inom Torskinge församling bosatte komministern
synes vara för församlingsvården öfverflödig, föreslår komitén,
att den komministerstj enst, hvars innehafvare
är bosatt i Torskinge, indrages.

36. Bolmsö pastorat.

Pastoratet består af tre församlingar, Bolmsö med 1,053 in vånare

på en areal af 79.40 Q km., Bannas med 574 invånare

på en areal af 36.94 C km. och Tannåker med 378 invånare på

14

210

VI. VEXJÖ STIFT.

en areal af 24.28 □ km. I pastoratet äro anstälda kyrkoherde^
och två komministrar, af hvilka senare den ene bor i Dannäs ock
den andre i Tannåker. Från Bolmsö till Tannåkers kyrka ärafståndet
omkring 7 km. och från Tannåkers till Bannas kyrka
omkring 13 km.

Då svårigheter ej torde möta för två prester att i detta,
pastorat, hvars sammanlagda folkmängd uppgår till 2,005 personer
på en areal af 140.62 □ km., fullgöra det presterliga arbetet,
samt den inom Tannåkers församling bosatte komministern
synes vara för församlingsvården öfverflödig, föreslår komitén,.

att den komministerstjenst, hvars innehafvare
är bosatt i Tannåker, indrages.

37. Södra Hestra pastorat..

I pastoratet, som består af två församlingar, Södra Hestra
med 1,307 invånare på en areal af 92.92 □ km. och Gryteryd
med 488 invånare på en areal af 36.35 □ km., äro anstälda kyrkoherde
och komminister, hvilka begge bo i Södra Hestra.

Pastoratets sammanlagda folkmängd uppgår således till ett.
antal af 1,795 personer på eu areal af 129.27 □ km., och torde
nämnvärda hinder ej möta för en prest att såväl upprätthålla,
gudstjensterna hvarje predikodag i pastoratets båda på ett afstånd
af omkring 8 km. från hvarandra belägna kyrkor som
ock i öfrigt fullgöra det presterliga arbetet i pastoratet. Komitén
föreslår fördenskull,

att komministerstjensten indrages.

38. Burseryds pastorat och Tillstads pastorat.

Burseryds pastorat består af tre församlingar, Burseryd med
1,033 invånare på en areal af 79.75 □ km., Bosebo med 278 invånare
på en areal af 27.32 □ km. och Sandvik med 223 invånare
på en areal af 22.01 □ km. 1 pastoratet äro anstälda.
kyrkoherde och komminister, hvilka båda bo i Burseryd. Afståndet
mellan kyrkorna utgör: från Burseryds till Bosebo om -

BIL. A. VI. VEXJÖ STIFT.

211

kring 13 km., från Burseryds till Sandviks omkring 11 km. och
från Bosebo till Sandviks omkring 24 km. Gudstjenst hålles
i Sandvik hvarannan söndag samt a de störa helgdagarna.
Yilistads pastorat består af tre församlingar, Villstaä med
2,253 invånare på en areal af 162.53 □ km., Våthult med 434
invånare på en areal af 42.36 □ km. och Båraryd med 1,024 invånare
på en areal af 74.62 □ km. I sistnämnda pastorat äro
anstälda kyrkoherde och komminister, hvilken senare bor i
Våthult samt förer kyrkoböckerna för Yåthults och Båraryds
församlingar. Af ståndet mellan kyrkorna utgör: från Villstads
till Yåthults omkring 16 km. och till Båraryds omkring 23 km.
samt från Yåthults till Båraryds omkring 7 km. och till Bosebo
omkring 7 km.

Bör att på ett tillfredsställande sätt ordna de kyrkliga förhållandena
i dessa båda pastorat har komitén ansett önskvärdt,
att .en delning af dem komme till stånd på det sätt, att från
Burseryds pastorat afskildes Bosebo församling äfvensom från
Villstads pastorat Våthults och Båraryds församlingar samt att
dessa tre församlingar, med en folkmängd tillhopa af 1,736 personer
på en areal af 144.30 □ km., bildade ett pastorat med
kyrkoherde, bosatt i Våthult, och komminister, bosatt i den inom
Båraryds församling belägna marknadsplatsen Gislaved, som
redan nu är ganska betydande och der en liflig industriell verksamhet
uppstått. I Burseryds pastorat, som efter en dylik omreglering
skulle bestå af Burseryds och Sandviks församlingar
med en folkmängd af tillhopa 1,256 personer på en areal af
101.76 □ km., lärer komministerstjensten kunna indragas. Likaså
torde icke heller i Villstads pastorat någon komministerstj enst
vidare erfordras. Komitén föreslår fördenskull,

att Bosebo församling skiljes från Burseryds
pastorat samt Yåthults och Båraryds församlingar
skiljas från Villstads pastorat för att alla
tre tillhopa bilda ett pastorat med kyrkoherde,
som bör bo i Våthult, och med komminister, hvars
bostad bör förläggas till Gislaved inom Båraryds
församling; samt

att komministerstjensterna i Burseryds och
Villstads pastorat indragas.

212

BIL. A. VI. VEXJO STIFT.

39. Tillstads pastorat och Burseryds pastorat.

Förslag till reglering af dessa pastorat är närmast här ofvan
framstäldt.

40. Tillstads pastorat.

(Ersättningsförslag till förslag under n:o 38.)

Förslag till reglering af detta pastorat är här ofvan under
n:o 38 framstäldt. För den händelse berörda förslag icke skulle
vinna bifall, har komitén ansett sig böra framlägga förslag
om inrättande af en ny komministerstjenst i Tillstads pastorat.
Inom Båraryds församling finnes nemligen vid ån Nissan
marknadsplatsen Gislaved, der redan nu folkmängden är betydande
och der en liflig industriell verksamhet uppstått, som i
anseende till der befintliga vattenfall synes vara stadd i tillväxt.
För att bereda denna plats nödig andlig omvårdnad synes det vara
af behofvet påkalladt, att en komministerstjenst inrättas, hvars
innehafvare erhåller sin bostad i Gislaved och der sköter jemväl
pastorsexpeditionen. Komitén föreslår derför,

att i Villstads pastorat inrättas en komministerstjenst,
hvars innehafvare bör vara bosatt
i Gislaved inom Båraryds församling.

41. Ås pastorat.

I pastoratet, som består af två församlingar, As med en
folkmängd af 1,281 personer på en areal af 79.71 □ km. och
Kållerstad med en folkmängd af 546 personer på en areal af
34.61 □ km., äro anstälda kyrkoherde och komminister, hvilken
senare bor i Kållerstad och der förer kyrkoböckerna.

Pastoratets sammanlagda folkmängd utgör således 1,827 personer
på en areal af 114.32 □ km.; och synes det vid sådant
förhållande ej böra möta svårigheter för en prest att såväl hvarje
söndag förrätta gudstjenst i pastoratets på ett afstånd af om -

Yl VEXJÖ STIFT.

213

kring 6.7 km. från hvarandra belägna kyrkor som ock i öfrigt
fullgöra det presterliga arbetet i pastoratet. Korn i ten föreslår
fördenskull,

att komministerstjensten indrages.

10. Vestra härads kontrakt.

42. Norra Sandsjö pastorat.

Pastoratet består af två församlingar, Norra Sandsjö med
3,497 invånare på en areal af 154.59 □ km. och Vallsjö med
1,588 invånare på en areal af 40.96 □ km. I pastoratet äro anstälda
kyrkoherde och komminister, hvilken senare bor i Vallsjö.
Afståndet mellan kyrkorna utgör omkring 11 km.

På gränsen emellan Vallsjö församling och den till Bringetofta
pastorat hörande Norra Ljunga församling ligger det i
stark tillväxt stadda stationssamhället Säfsjö, der en enskild
jernväg har anslutning till statens jern vägar. För att bereda
detta samhälle nödig andlig omvårdnad har komitén ansett det
vara önskvärdt, att den del af Norra Ljunga församling, som
inbegripes i Säfsjö stationssamhälle, utbrytes från Norra Ljunga
och förenas med Vallsjö församling, och att derefter sistnämnda
församling skiljes från Norra Sandsjö pastorat, för att bilda
eget pastorat, hvars folkmängd då torde komma att uppgå till
omkring 2,000 personer. Det presterliga arbetet der lärer kunna
på ett tillfredsställande sätt skötas af en prest; och bör denne
hafva sin bostad i eller invid stationssamhället. I Norra Sandsjö
pastorat torde efter vidtagande af nu föreslagna åtgärder komministerstjensten
kunna indragas, om i stället kyrkoherden förpligtas
att hos sig hålla varaktigt tjenstebiträde. Komitén
föreslår fördenskull,

att Vallsjö församling skiljes från Norra
Sandsjö pastorat för att tillika med den del af
Norra Ljunga församling, som ingår i Säfsjö
stationssamhälle, bilda eget pastorat med endast

214

VI. VEXJÖ STIFT.

kyrkoherde, som bör bo i eller invid stationssamhället;
samt

att komministerstj ensten indrages, men kyrkoherden
förpligtas hålla ständig adjunkt.

43. Bringetofta pastorat.

Pastoratet består af tre församlingar, Bringetofta med 1,657
invånare på en areal af 115.42 □ km., Norra Ljunga med 1,176
invånare på en areal af 45.77 □ km. och Hylletofta med 827 invånare
på en areal af 62.25 □ km.

I pastoratet äro anstälda kyrkoherde och två komministrar,
af hvilka senare den ene bor i Norra Ljunga och den andre i
Hylletofta. Afståndet mellan kyrkorna är omkring 8 km. Pastoratets
hela folkmängd uppgår således till 3,660 personer på en
areal af tillhopa 223.44 □ km. Denna folkmängd skulle emellertid
minskas med sannolikt några hundra personer, om, såsom
komitén föreslagit under n:o 42 i fråga om reglering af Norra
Sandsjö pastorat, den del af Norra Ljunga församling, som nu
tillhör Säfsjö stationssamhälle, öfverflyttades till Vallsjö församling.

Det synes under angifna förhållanden kunna antagas, att de
presterliga göromålen i Bringetofta pastorat skulle utan svårighet
kunna fullgöras af två prester; och som den komministerstj enst,
hvars innehafvare är bosatt i Hylletofta, otvifvelaktigt i första
hand bör ifrågasättas till indragning, får komitén, med hänsyn
jemväl dertill att aflöningsförmånerna för de i pastoratet nu
tjenstgörande prester äro alldeles otillräckliga, föreslå,

att den komministerstjenst, hvars innehafvare
är bosatt i Hylletofta, indrages.

VI. VEXJÖ STIFT.

215

il. Östra Mrads kontrakt.

44. Skirö pastorat.

Pastoratet består af två församlingar, Skira med en folkmängd
af 912 personer på en areal af 49.30 □ km. och Nye med
-en folkmängd af 976 personer på en areal af 48.38 □ km; och
äro der anstälda kyrkoherde och komminister, hvilken senare
år bosatt i Nye och der handhafver pastorsexpeditionen.

I detta pastorat, hvars sammanlagda folkmängd utgör 1,888
personer på en areal af 97.68 f] km. och der afståndet mellan
kyrkorna uppgår till omkring 8.1 km., synes en prest kunna
utan större svårigheter så väl hvarje söndag förrätta gudstjenst
i båda kyrkorna som äfven i öfrigt verkställa allt presterligt
-arbete; i följd hvaraf komitén föreslår,

att komministerstjensten indrages.

45. Näsliults pastorat.

Pastoratet består af två församlingar, Näshult med eu folkmängd
af 1,173 personer på en areal af 69.78 □ km. och Stenmergel
med en folkmängd af 941 personer på en areal 47.02 □km.;
■och äro der anstälda kyrkoherde och komminister, hvilken senare
bor i Stenberga.

Utan nämnvärd svårighet torde i detta pastorat, hvars hela
folkmängd uppgår till 2,114 personer på en areal af 116.80 nkm.,
■en prest kunna såväl hvarje söndag förrätta gudstjenst i de
båda, på ett afstånd af omkring 7 km. från hvarandra belägna,
kyrkorna som äfven i öfrigt verkställa det presterliga arbetet;
och föreslår komitén fördenskull,

att komministerstjensten indrages.

216

VI. VEXJÖ STIFT.

46. Karlstorps pastorat.

I pastoratet, som består af två församlingar, Karlstorp med
1,223 invånare på en areal af 107.75 □ km. och Krakshult med
1,147 invånare på en areal af 66.79 □ km., äro anstälda kyrkoherde
och komminister, hvilka båda bo i Karlstorp.

Då afsevärda svårigheter icke torde möta för en prest att i
detta pastorat, hvars sammanlagda folkmängd utgör 2,370 personer
på en areal af 174.54 □ km., såväl hvarje söndag förrätta
gudstjenst i de båda, på ett afstånd af omkring 7 km. från hvarandra
belägna, kyrkorna som äfven i öfrigt verkställa allt presterligt
arbete, föreslår komitén,

att komministerstj ensten indrages.

47. Bäckseda pastorat.

I detta pastorat, som består af två församlingar, JBäclcseda
med 988 invånare på en areal af 42.21 □ km. och Näsby med
770 invånare på en areal af 43.54 □ km., äro anstälda kyrkoherde
och komminister, hvilken senare bor i Näsby. Mellan
pastoratets båda kyrkor är afståndet omkring 10 km.

Utan afsevärda svårigheter torde i detta pastorat, der sammanlagda
folkmängden uppgår till 1,758 personer på eu areal af
85.75 □ km., en prest kunna såväl hvarje söndag förrätta gudstjensten
i begge kyrkorna som äfven i öfrigt fullgöra allt presterligt
arbete. Med hänsyn jemväl dertill att komministerns aflöning
i församlingsafgifter och behållen boställsafkastning utgör
allenast omkring 850 kronor, anser sig komitén höra föreslå,
att komministerstj ensten indrages.

48. Myre sjö pastorat.

I detta pastorat, som består af två församlingar, Myresjö
med en folkmängd af 1,049 personer på en areal af 62.47 nkm.

VI. VEXJÖ STIFT.

217

och Lannaslcede med en folkmängd af 691 personer på en areal
af 48.92 □ km., äro anstälda kyrkoherde och komminister, hvilken
senare hor i Lannaskede. Båda församlingarna hafva gemensam,
kyrka.

Då svårighet icke torde möta för en prest att i detta pastorat,
hvars sammanlagda folkmängd utgör 1,740 personer på en areal
af 111.39 □ km., verkställa allt presterligt arbete, föreslår komitén,

att komministerstjensten indrages.

12. Vista kontrakt.

49. Yisiugsö pastorat.

I detta pastorat, som består af endast en församling, äro
anstälda kyrkoherde och komminister.

Då folkmängden icke uppgår till mer än 1,169 personer och
arealen ej är vidsträcktare än 24.54 □ km. samt en prest alltså,
torde utan svårighet kunna fullgöra allt presterligt arbete inom
pastoratet, föreslår komitén,

att komministerstjensten indrages.

50. Skärstads pastorat.

I detta pastorat, som består af endast en församling, äro
anstälda kyrkoherde och komminister.

Då folkmängden icke uppgår till mer än 2,203 personer och
arealen ej är större än 88.81 □ km. samt en prest alltså tordeutan
svårighet kunna fullgöra allt presterligt arbete inom pastoratet,
föreslår komitén,

att komministerstjensten indrages.

218

VI. VEXJÖ STIFT.

51. Öhnestads pastorat.

I detta pastorat, som består af endast en församling, äro
anstalta kyrkoherde och komminister.

Då folkmängden icke uppgår till mera än 1,428 personer och
urealen ej är vidsträcktare än 47.22 □ km., samt en prest alltså
torde utan svårighet kunna fullgöra allt presterligt arbete inom
pastoratet, föreslår komitén,

att komministerstjensten indrages.

VII. LUNDS STIFT.

219

VII. Lunds stift.

1. Oxie kontrakt.

1. Malmö stads tre pastorat.

Malmö stadssamhälle är i kyrkligt afseende indeladt i tre
särskilda territorialförsamlingar, S:t Petri med 14,377 invånare,
Caroli med 13,904 invånare och S:t Pauli med 24,635 invånare,
hvilka församlingar hafva gemensam kyrklig ekonomi, men eljest
utgöra särskilda pastorat; och äro i hvarje pastorat anstälda
kyrkoherde och komminister samt dessutom i ett hvart af S:t
Petri och Caroli pastorat en kyrkoadjunkt och i S:t Pauli två
kyrkoadjunkter.

I anseende till den betydliga folkmängden i S:t Pauli pastorat
torde detsamma ur synpunkten af en tillfredsställande församlingsvård
böra delas i två pastorat, hvartdera med kyrkoherde
och två komministrar; i hvilken händelse kyrkoadjunktstjensterna
der skulle kunna indragas. I stället för sistnämnda tjenster torde
äfven i S:t Petri och Caroli pastorat böra inrättas komministersbeställningar.
Genom dylika anordningar skulle i ett hvart af
de fyra pastorat, i hvilka Malmö stad sålunda komme att uppdelas,
blifva anstälda kyrkoherde och två komministrar, hvilket
antal prester torde kunna på ett tillfredsställande sätt fullgöra
allt presterligt arbete inom staden. Komitén föreslår derför,

att S:t Pauli pastorat delas i två pastorat,
hvartdera med kyrkoherde och två komministrar;

att en ny komministerstjenst inrättas i ett
hvart af S:t Petri och Caroli pastorat; samt
att i sådan händelse samtliga kyrkoadjunktstjensterna
indragas.

220

VII. LUNDS STIFT.

2. Bunkeflo pastorat.

I pastoratet, som består af två församlingar, BunJceflo med
1,436 invånare på en areal af 16.98 □ km. ock Hyllie med 4,936
invånare på en areal af 10.08 □ km., finnes enligt löneregleringen
endast kyrkoherdebeställning, men har på grund af
nådigt bref den 24 februari 1899 anstalts jemväl extra ordinarie
prestman, kallad kyrkoadjunkt, med verksamhet vid Limhamn
inom Hyllie församling. Afståndet mellan kyrkorna är omkring

1.5 km.

Hör en tillfredsställande församlingsvård i detta pastorat,
som har en folkmängd af 6,372 personer på en areal af 27.06
□ km., erfordras, enligt komiténs mening, två ordinarie presters
arbete; och torde derför böra inrättas en komministerstjenst,
hvars innehafvare får sin bostad i Limhamn, der den talrika
arbetarebefolkningen kräfver särskild andlig omvårdnad och ett
extra presterligt biträde redan visats vara af behofvet påkalladt.
Komitén föreslår derför,

att i pastoratet inrättas en komministerstjenst,
hvars innehafvare bör bo i Limhamn;

i hvilken händelse kyrkoadjnnkt ej vidare
torde behöfva förordnas.

3. Ande pastorat och Gessie pastorat.

Arrie pastorat består af två församlingar, Arrie med 368
invånare på en areal af 7.34 □ km. och Hököpinge med 929 invånare
på en areal af 10.2 6 □ km. Gessie pastorat omfattar
likaledes två församlingar, Gessie med 359 invånare på en areal
af 6.49 □ km. och Eskilstorp med 355 invånare på en areal af
7.8 0 □ km. I hvartdera pastoratet är anstäld endast kyrkoherde.
Afstånden mellan kyrkorna utgöra:

mellan Arrie och Hököpinge omkring 4 km.

» Hököpinge » Gessie » 3 »

» Gessie » Eskilstorps » 4 »

Med hänsyn till folkmängd, areal och läge torde dessa obetydliga
pastorat kunna utan men för församlingsvården förenas
till ett gäll, hvars invånareantal då skulle uppgå till 2,011
personer på en areal af 31.8 9 □ km. Utan svårhet torde en

VII. LUNDS STIFT.

221

prest kunna på ett tillfredsställande sätt fullgöra det presterliga
arbetet i alla fyra församlingarna, derest gudstjenst skulle
hvarje söndag förrättas i allenast två kyrkor. Men då söndaglig
gudstjenst skall hållas i fyra kyrkor, lärer kyrkoherden behöfva
tjenstebiträde, hvilket, enligt komiténs åsigt, bör vara en komminister.
Komitén föreslår derför,

att, med indragning af kyrkoherdebeställningen
i Gessie, Gessie pastorat sammanslås med
Arrie pastorat till ett pastorat med kyrkoherde
och komminister, hvilka böra bo, den förre i
Arrie och den senare i Gressie.

4. Gessie pastorat och Arrie pastorat.

Förslag till sammanslagning af dessa pastorat är närmast
här ofvan framstäldt.

5. Mellan-Grefvie pastorat och Vestra Ingelstads pastorat.

Mellan-Grefvie pastorat består af två församlingar, MellanGrefvie
med 286 invånare på en areal af 4.41 □ km. och Södra
Åharp med 682 invånare på en areal af 11.87 □ km. Vestra
Ingelstads. pastorat omfattar likaledes två församlingar, Vestra
Ingelstad med 766 invånare på eu areal af 10.4 5 □ km. och
Östra Grefvie med 589 invånare på en areal af 6.02 □ km. I
hvartdera pastoratet är endast kyrkoherde anstäld. Afstånden
mellan kyrkorna utgöra:

mellan Mellan-Grefvie och Södra Åkarps omkring 4 km.

» » » Östra Grefvie » 3 »

» » » Vestra Ingelstads » 3 »

» Östra Grefvie » » »3 »

Med hänsyn till folkmängd, areal, läge och afstånd mellan
kyrkorna torde dessa obetydliga pastorat kunna utan men för
församlingsvården förenas till ett gäll, hvars invånareantal då
skulle uppgå till 2,323 personer på en areal af 32.7 5 □ km.
Utan svårighet torde en prest kunna på ett tillfredsställande
sätt fullgöra det presterliga arbetet i alla fyra församlingarna,
derest gudstjenst skulle hvarje söndag förrättas i allenast två
kyrkor. Men då söndaglig gudstjenst skall hållas i fyra kyrkor,

222

VII. LUNDS STIFT.

lärer kyrkoherden behöfva tjenstebiträde, hvilket, enligt komiténs
åsigt, bör vara en komminister. Komitén föreslår derför,
att, med indragning af kyrkoherdebeställningen
i Mellan-Grefvie, Mellan-Grefvie pastorat
sammanslås med Vestra Ingelstads pastorat till
ett pastorat med kyrkoherde och komminister,
hvilka böra bo, den förre i Vestra Ingelstad
och den senare i Mellan-Grefvie.

6. Vestra Ingelstads pastorat och Mellan-Grefvie pastorat.

Förslag till sammanslagning af dessa pastorat är närmast
här ofvan framstäldt.

7. Södra Sallerups pastorat, Bara pastorat (Bara kontrakt)
och Bjershögs pastorat (Bara kontrakt).

Södra Sallerups pastorat består af en församling med 879
invånare på en areal af 12.35 □ km. samt ett hvart af de öfriga
pastoraten af två församlingar, nemligen Bara af Bara med 834
invånare på en areal af 18.04 □ km. och Mölleberga med 294
invånare på en areal af 5 □ km. och Bjershögs af Bj er skog med
114 invånare på en areal af 3.48 □ km. och Oxie med 889 invånare
på en areal af 10.99 □ km. I hvartdera pastoratet är
endast kyrkoherde anstäld. Afståndet utgör: från Södra Sallerups
kyrka till Bjershögs omkring 4 km. och till Oxie omkring

4.5 km., från Oxie till Bjershögs kyrka omkring 9 km. samt från
Bara kyrka till Mölleberga omkring 3 km. och till Bjershögs
omkring 4.5 km.

I anseende till omförmälda pastorats ringa folkmängd och
areal torde pastoraten böra, med hänsyn till församlingarnas belägenhet
i förhållande till hvarandra, regleras på det sätt, att
Södra Sallerups och Oxie församlingar förenas till ett pastorat,
hvilket i sådan händelse skulle få ett invånareantal af 1,768 personer
på en areal af 23.34 □ km., samt Bjershögs äfvensom Bara och
Mölleberga församlingar likaledes förenas till ett pastorat, hvars
sammanlagda folkmängd derigenom skulle komma att uppgå till
1,242 personer på en areal af 26.52 nkm. Utan svårighet bör

VII. LUNDS STIFT.

223

en prest kunna fullgöra allt presterligt arbete i hvartdera pastoratet,
helst om så ordnas inom Bara pastorat, att gudstjenst
förrättas hvarje söndag i Bara kyrka och turvis hvarannan söndag
i Mölleberga och Bjershögs kyrkor. Derest församlingarna
i sistnämnda pastorat icke skulle vilja vare sig öfverenskomma
om en sådan anordning eller begagna gemensam kyrka, torde
kyrkoherden, så länge gudstjenst skall förrättas hvarje söndag
i alla tre kyrkorna inom detta pastorat, behöfva tjenstebiträde,.
hvilket, enligt komiténs åsigt, bör vara en hos kyrkoherden anstäld
adjunkt.

På grund af det anförda föreslår komitén,

att, med indragning af kyrkoherdebeställningen
i Bjershögs pastorat, Oxie församling
förenas med Södra Sallerups pastorat, hvars
kyrkoherde bör bo i Södra Sallerup, samt Bjershögs
församling förenas med Bara pastorat,,
hvars kyrkoherde bör bo i Bara och förpligtashålla
ständig adjunkt.

2. Skytts kontrakt.

8. Hvellinge pastorat och Håslöfs pastorat.

Hvellinge pastorat består af två församlingar, Hvellinge med
1,264 invånare på en areal af 15.72 □ km. och Fuglie med 563
invånare på en areal af 9.2 2 □ km. Håslöfs pastorat omfattar
likaledes två församlingar, Håslöf med 445 invånare på en areal
af 11.8 5 □ km. och Bodarp med 375 invånare på en areal af

7.6 2 □ km. I hvartdera pastoratet är endast kyrkoherde anstäld.
Afstånden mellan kyrkorna utgöra:

mellan Hvellinge och Fuglie omkring 6 km.

» Fuglie » Bodarps » 2 »

» Bodarps » Håslöfs » 1.5 »

» Håslöfs » Hvellinge » 5 »

Med hänsyn till folkmängd, areal, läge och afstånd mellan
kyrkorna torde dessa obetydliga pastorat kunna utan men för

224

VII. LUNDS STIFT.

församlingsvården förenas till ett gäll, hvars invånareantal då
■skulle uppgå till 2,647 personer på en areal af 44.41 □ km.
Utan svårighet torde en prest kunna på ett tillfredsställande
sätt fullgöra det presterliga arbetet i alla fyra församlingarna,
derest gudstjenst skulle hvarje söndag förrättas i allenast två
kyrkor. Men då söndaglig gudstjenst skall hållas i fyra kyrkor,
lärer kyrkoherden behöfva tjenstebiträde, hvilket, enligt komiténs
åsigt, bör vara en komminister. Komitén föreslår derför,

att, med indragning af kyrkoherdebeställningen
i Håslöf, Håslöfs pastorat sammanslås med
Hvellinge pastorat till ett pastorat med kyrkoherde
och komminister, hvilka böra bo, den förre
i Hvellinge och den senare i Håslöf.

9. Trelleborgs pastorat och Vestra Tonimarps pastorat.

Trelleborgs pastorat består af tre församlingar, Trelleborgs
stadsförsamling med 2,573 invånare på en areal af 0.66 □ km.,
Trelleborgs landsförsamling med 3,207 invånare på en areal af
7.53 □ km. och Maglarp med 611 invånare på en areal af 11.52
□ km. I pastoratet äro anstälda kyrkoherde och komminister,
hvilken senare bor i Maglarp. Vestra Tommarps pastorat omfattar
två församlingar, Vestra Tommarp med 208 invånare på
•en areal af 6.25 □ km. och Skegrie med 520 invånare på en areal
af 7.86 nkm.; och är der endast kyrkoherde anstäld. Afståndet
mellan kyrkorna i Trelleborgs pastorat är omkring 5 km. samt
hels mellan kyrkorna i Vestra Tommarps pastorat dels ock mellan
sistnämnda kyrkor och Maglarps kyrka omkring 2.5 km.

För en tillfredsställande församlingsvård inom Trelleborgs
pastorat, som har den ganska betydliga folkmängden af 6,391
personer på en areal af 19.71 □ km., erfordras, enligt komiténs förmenande,
tillökning af de presterliga krafterna. Men derest Trelleborgs
och Vestra Tommarps pastorat regleras på det sätt, att Maglarps
församling förenas med sistnämnda pastorat, skulle ändamålet
kunna, utan sådan tillökning, vinnas, för den händelse komministern
i Trelleborgs pastorat finge sin bostad i staden Trelleborg.
Äfven efter införlifvande af Maglarps församling med
Vestra Tommarps pastorat, der folkmängden då skulle uppgå till

VII. LUNDS STIFT.

225

1,339 personer på en areal af 25.63 □ km., torde en prest kunna
med lätthet fullgöra det presterliga arbetet i detta pastorat,
■då gudstjenst i allt fall kunde förrättas hvarje söndag i två af
de intill hvarandra nära liggande kyrkorna. Derest församlingarna
i sistnämnda pastorat icke skulle vilja vare sig öfverenskomma
om en sådan anordning eller begagna gemensam kyrka,
torde kyrkoherden i detta pastorat, så länge gudstjenst skall
hvarje söndag förrättas i alla kyrkorna, behöfva tjenstebiträde,
hvilket, enligt komiténs åsigt, bör vara en hos honom anstäld
adjunkt.

På grund af det anförda föreslår komitén,

att Maglarps församling skiljes från Trelleborgs
pastorat och förenas med Vestra Tommarps
pastorat; samt

att i sådan händelse kyrkoherden i Vestra
Tommarp förpligtas hålla ständig adjunkt och
bostaden för komministern i Trelleborgs pastorat
förlägges till staden Trelleborg.

10. Trelleborgs pastorat.

(Ersättningsförslag till förslag under n:o 9).

För den händelse komiténs förslag under n:o 9 här ofvan
angående reglering af Trelleborgs pastorat och Vestra Tommarps
pastorat icke skulle vinna bifall, får komitén, enär för en tillfredsställande
församlingsvård inom Trelleborgs pastorat, som
har en folkmängd af 6,391 personer på en areal af 19.71 □ km.,
erfordras tillökning af de presterliga krafterna, samt detta behof
torde kunna fyllas genom inrättande af en ny komministerstjenst,
hvars innehafvare bör få sin bostad förlagd till staden
Trelleborg, föreslå,

att i pastoratet inrättas ytterligare en komministerstjenst,
hvars innehafvare bör bo i staden
Trelleborg.

15

226

VII. LUNDS STIFT.

11. Håslöfs pastorat och Hvellinge pastorat.

Förslag till sammanslagning af dessa pastorat är ofvan
framstäldt (sid. 223).

12. Störa Slågarps pastorat och Vestra Alstads pastorat.

Stora Slågarps pastorat består af två församlingar, Stora
Slagare med 270 invånare på en areal af 6.38 □ km. och Lilla
Slågarp med 891 invånare på en areal af 17. i o □ km. Vestra,
Alstads pastorat omfattar likaledes två församlingar, Vestra
Alstad med 1,232 invånare på en areal af 14.11 □ km. och Fru
Alstad med 697 invånare på en areal af 9.7 9 □ km. I hvartdera
pastoratet är endast kyrkoherde anstäld. Afstånden mellan
kyrkorna utgöra:

mellan Stora Slågarps och Lilla Slågarps omkring 1.5 km.

» » » Vestra Alstads » 4 »

» Vestra Alstads » Fru Alstads » 4 »

Med hänsyn till folkmängd, areal, läge och afstånd mellan
kyrkorna torde dessa obetydliga pastorat kunna utan men för
församlingsvården förenas till ett gäll, hvars invånareantal då,
skulle uppgå till 3,090 personer på en areal af 47.38 □ km.
Utan svårighet torde en prest kunna på ett tillfredsställande
sätt fullgöra det presterliga arbetet i alla fyra församlingarna,,
derest gudstjenst skulle hvarje söndag förrättas i allenast två
kyrkor. Men då söndaglig gudstjenst skall hållas i fyra kyrkor,
lärer kyrkoherden behöfva tjenstebiträde, hvilket, enligt komiténs
åsigt, bör vara en komminister. Komitén föreslår derför,
att, med indragning af kyrkoherdebeställningen
i Stora Slågarp,. Stora Slågarps pastorat,
sammanslås med Vestra Alstads pastorat till
ett pastorat med kyrkoherde och komminister,
hvilka böra bo, den förre i Vestra Alstad
och den senare i Störa Slågarp.

13. Vestra Alstads pastorat och Störa Slågarps pastorat.

Förslag till sammanslagning af dessa pastorat är närmast,

här ofvan framstäldt.

VII. LUNDS STIFT.

227

14. Bösarps pastorat och Dalköpinge pastorat.

Bösarjis pastorat består åt två församlingar, JBösarp med
706 invånare på en areal af 14.2 2 □ km. och Simlinge med 261
invånare på en areal åt 6.so □ km. Dalköpinge pastorat omfattar
likaledes två församlingar, Dalköpinge med 119 invånare
på en areal af 3.8 9 □ km. och Gislöf med 938 invånare på en
areal af 13.59 □ km. I hvartdera pastoratet är endast kyrkoherde
anstäld. Afstånden mellan kyrkorna utgöra:

mellan Bösarps och Simlinge omkring 4 km.

» Simlinge » Glislöfs » 4 »

-> Glislöfs » Dalköpinge » 2 »

» Dalköpinge » Simlinge » 6 »

Med hänsyn till folkmängd, areal, läge och afstånd mellan
kyrkorna torde dessa obetydliga pastorat kunna utan men för
församlingsvården förenas till ett gäll, hvars invånareantal då
skulle uppgå till 2,024 personer på en areal af 38.5 □ km.
Utan svårighet torde en prest kunna på ett tillfredsställande
sätt fullgöra det presterliga arbetet i alla fyra församlingarna,
derest gudstjenst skulle hvarje söndag förrättas i allenast två
kyrkor. Men då söndaglig gudstjenst skall hällas i fyra kyrkor,
lärer kyrkoherden behöfva tjenstebiträde, hvilket, enligt komiténs
åsigt, bör vara en komminister. Komitén föreslår derför,
att, med indragning af kyrkoherdebeställningen
i Dalköpinge, Dalköpinge pastorat sammanslås
med Bösarps pastorat till ett pastorat
- med kyrkoherde ^och komminister, hvilka böra
bo, den förre i Bösarp och den senare i Dalköpinge.

15. Vestra Tommarps pastorat och Trelleborgs pastorat.

Förslag till sammanslagning af dessa pastorat är ofvan
framstäldt (sid. 224).

228

VII. LUNDS STIFT.

16. Hammarlöfs pastorat och Gylle pastorat.

Hammarlöfs pastorat består af två församlingar, Hammarlöf
med 706 invånare på en areal af 10.5 1 □ km. och Vestra Vemmerlöf
med 309 invånare på en areal af 7.0 8 □ km. Gylle pastorat
omfattar likaledes två församlingar, Gylle med 548 invånare på
en areal af 8.7 7 □ km. och Kyrkoköpinge med 352 invånare på
en areal af 5.4 □ km. I hvartdera pastoratet är endast kyrkoherde
anstäld. Afstånden mellan kyrkorna utgöra:
mellan Hammarlöfs och Vestra Vemmerlöfs omkring 1.5 km.

» Vestra Vemmerlöfs » Gylle » 2.5 »

» Gylle » Kyrkoköpinge >. 3 »

» Kyrkoköpinge » Hammarlöfs > 6 »

Med hänsyn till folkmängd, areal, läge och afstånd mellan
kyrkorna torde dessa obetydliga pastorat kunna utan men för
församlingsvården förenas till ett gäll, hvars folkmängd då
skulle uppgå till 1,915 personer på en areal af 31.7 6 □ km.
Utan svårighet torde en prest kunna på ett tillfredsställande
sätt fullgöra det presterliga arbetet i alla fyra församlingarna,
derest gudstjenst skulle hvarje söndag förrättas i allenast två
kyrkor. Men då söndaglig gudstjenst skall hållas i fyra kyrkor,
torde kyrkoherden behöfva tjenstebiträde, hvithet, enligt komiténs
åsigt, bör vara en komminister. Komitén föreslår derför,
att, med indragning af kyrkoherdebeställningen
i Gylle, Gylle pastoi’at sammanslås med
Hammarlöfs pastorat till ett pastorat med kyrkoherde
och komminister, hvilka böra bo, den
förre i Hammarlöf och den senare i Gylle.

17. Gylle pastorat och Hammarlöfs pastorat.

Förslag till sammanslagning af dessa pastorat är närmast
här ofvan framstäldt.

18. Dalköpinge pastorat och Bösarps pastorat.

Förslag till sammanslagning af dessa pastorat är ofvan

framstäldt (sid. 227).

VII. LUNDS STIFT.

229

3. Torna kontrakt.

19. Hellestads pastorat och Lyngby pastorat (Bara kontrakt).

Hellestads pastorat består af tre församlingar, Hellestad med
1,028 invånare på en areal af 25.74 r km., Dalby med 1,461 invånare
på en areal af 25.40 □ km. och Bonderup med 888 invånare
på en areal af 17.79 □ km. I pastoratet, som är prebende
till en teologie professor vid Lunds universitet, är utom
kyrkoherden anstäld komminister, hvilken bor i Bonderup. Lyngby
pastorat omfattar likaledes tre församlingar, Lyngby med 1,209
invånare på en areal af 19.33 □ km., Genarp med 2,089 invånare
på en areal af 62.19 □ km. samt Gödelöf med 698 invånare på
en areal af 20.13 □ km.; och är der endast kyrkoherde anstäld.

Enär dessa båda pastorat, hvilka omfatta sex församlingar med
lika många kyrkor, tillhopa hafva den ganska betydliga folkmängden
af 7,373 personer på en areal af 170.58 □ km., lära för en tillfredsställande
församlingsvård pastoraten böra regleras på det sätt,
att hvarje pastorat kommer att utgöras af endast två församlingar.
Med hänsyn till församlingarnas inbördes läge torde vara lämpligt,
att Bonderups församling utbrytes från Hellestads pastorat för
att tillsammans med Gödelöfs församling, som skiljes från Lyngby
pastorat, bilda eget gäll med endast kyrkoherde, som bör bo
i Bonderup; och torde i sådan händelse komministerstjensten i
Hellestads pastorat kunna indragas. Efter en dylik reglering
skulle Hellestads pastorat komma att bestå af Hellestads och
Dalby församlingar med tillhopa 2,489 invånare på eu areal af
51.14 □ km., Lyngby pastorat af Lyngby och Genarps församlingar
med tillhopa 3,298 invånare på en areal af 81.52 □ km.
samt Bonderups pastorat af Bonderups och Gödelöfs församlingar
med tillhopa 1,586 invånare på en areal af 37.92 □km. Utan
svårighet bör en prest kunna fullgöra allt presterligt arbete i
ett hvart af dessa pastorat, helst afståndet mellan kyrkorna är
obetydligt, nemligen mellan Hellestads och Dalby omkring 5 km.,
mellan Lyngby och Genarps omkring 4 km. samt mellan Bonderups
och Gödelöfs omkring 4.5 km. Komitén föreslår derför,

att Bonderups församling skiljes från Hellestads
pastorat för att tillsammans med Gödelöfs

230

VII. LUNDS STIFT.

församling, som skiljes från Lyngby pastorat,
bilda eget pastorat med endast kyrkoherde, som
bör bo i Bonderup; samt

att i sådan händelse komministerstjensten
i Hellestads pastorat indrages.

20. Igelösa pastorat ocli Vestra Hoby pastorat.

Dessa pastorat bestå ett hvart af två församlingar, nemligen
Igelösa af Igelösa med 256 invånare på en areal af 6.62 □ km.
och Vestra Odarslöf med 732 invånare på en areal af 15.09 □ km.
samt Vestra Hoby af Vestra Hoby med 391 invånare på en areal
af 7.5 2 □ km. och Håstad med 631 invånare på en areal af 6.4
□ km. I hvardera pastoratet är endast kyrkoherde anstäld.
Afståndet utgör från Igelösa kyrka till Vestra Odarslöfs omkring
2.5 km. och till Håstads omkring 3.5 samt från sistnämnda
kyrka till eu hvar af Vestra Odarslöfs och Vestra Hoby kyrkor
omkring 5 km.

Med hänsyn till folkmängd, areal, läge och afstånd mellan
kyrkorna torde dessa obetydliga pastorat kunna utan men för
församlingsvården förenas till ett gäll, hvars folkmängd då
skulle uppgå till 2,010 personer på en areal af 35.63 □ km.
Utan svårighet torde en prest kunna på ett tillfredsställande
sätt fullgöra det presterliga arbetet i alla fyra församlingarna,
derest gudstjenst skulle hvarje söndag förrättas i allenast två
kyrkor. Men då söndaglig gudstjenst skall hållas i fyra kyrkor,
lärer kyrkoherden behöfva tjenstebiträde, hvilket, enligt komiténs
åsigt, bör vara en komminister. Komitén föreslår derför,

att, med indragning af kyrkoherdebeställningen
i Vestra Hoby, Vestra Hoby pastorat
sammanslås med Igelösa pastorat till ett pastorat
med kyrkoherde och komminister, hvilka böra
bo, den förre i Igelösa och den senare i Vestra
Hoby.

VII. LUNDS STIFT.

231

21. Vestra Hoby pastorat och Xgelösa pastorat.

Förslag till sammanslagning af dessa pastorat är närmast
här ofvan framstäldt.

22. Stångby pastorat och S:t Peters Klosters pastorat.

Stångby pastorat består af två församlingar, Stångby med
552 invånare på en areal af 8.95 □ km. och Vallkärra med 824
invånare på en areal af 14.5 2 □ km. S:t Peters Klosters pastorat
omfattar likaledes två ''församlingar, S:t Feters Kloster med 676
invånare på en areal af 6.74 □ km. och Norra Nöbbelöf med
331 invånare på en areal af 6.43 □ km. I hvartdera pastoratet
finnes endast kyrkoherdebeställning; och är innehafvaren deraf
i Stångby tillika teologie professor vid Lunds universitet. Afstånd
et utgör: från Vallkärra kyrka till Stångby omkring 3
km. och till Norra Nöbbelöfs omkring 2 km. samt mellan sistnämnda
och Sfi Peters Klosters kyrka omkring 5 km.

Med hänsyn till folkmängd, areal, läge och afstånd mellan
kyrkorna torde dessa obetydliga pastorat kunna utan men för
församlingsvården förenas till ett gäll, hvars folkmängd då
•skulle uppgå till 2,383 personer på en areal af 36.64 □ km.
Utan svårighet kunna två prester fullgöra det presterliga arbetet
i alla fyra församlingarna. Under förutsättning att Stångby
pastorat befrias från sin prebendeegenskap, föreslår komitén,

att, med indragning af kyrkoherdebeställningen
i Stångby, Stångby pastorat sammanslås
med Sfi Peters Klosters pastorat till ett
pastorat med kyrkoherde och komminister, hvilka
höra bo, den förre i Sfi Peters Kloster och
den senare i Stångby.

23. Sfi Peters Klosters pastorat ocli Stångby pastorat.

Förslag till sammanslagning af dessa pastorat är närmast

här ofvan framstäldt.

232

VII. LUNDS STIFT.

24. Lunds pastorat.

Pastoratet består af två församlingar, Lunds stadsförsamling
med 15,735 invånare på en areal af 12.05 nkm. och Lunds lands-''''
församling med 1,294 invånare på en areal af 12.5 □ km. I
pastoratet äro enligt löneregleringen anstälda kyrkoherde och
tre komministrar, hvilka samtliga bo i staden Lund; hvarjemte
på grund af nådigt bref den 29 juni 1900 skall för tjenstgöring uti
pastoratet i angifven ordning aflönas en extraordinarie prestman.

Enär folkmängden i detta pastorat uppgår till det betydliga,
antalet af 17,029 personer, anser komitén, med hänsyn jemväl
dertill att kyrkoherden såsom domprost är ledamot af och vice
preses i domkapitlet samt följaktligen ej kan odeladt egna sig
åt församlings vården, att pastoratet bör delas i två pastorat,
hvartdera med kyrkoherde och två komministrar; i hvilken händelse
det presterliga arbetet uti ett hvart af de nybildade pastoraten
torde kunna på ett tillfredsställande sätt fullgöras. Komitén
föreslår derför,

att pastoratet delas i två pastorat, hvartdera
med kyrkoherde och två komministrar;

lärande, om detta förslag vinner bifall, extraordinarie
prestman ej vidare behöfva anställas.

4. Bara kontrakt.

25. Lyngby pastorat.

Eörslag till reglering af detta pastorat är ofvan framstäldt.
(sid. 229).

26. Svedala pastorat.

I detta pastorat, som består af en församling med 4,452 invånare
på en areal af 44.56 nkm., är endast kyrkoherde anstäld.

Med hänsyn till pastoratets folkmängd lärer för en tillfredsställande
församlingsvård derstädes erfordras tillökning af
de presterliga krafterna, och torde detta behof kunna fyllas

VII. LUNDS STIFT.

233

genom anställande af ett varaktigt tjenstebiträde hos kyrkoherden.
Komitén föreslår derför,

att kyrkoherden förpligtas hålla ständig
adjunkt.

27. Bara pastorat.

Förslag till reglering af detta pastorat är ofvan framstäldt
(sid. 222).

28. Knästorps pastorat, Görslöfs pastorat och Stora Uppåkra

pastorat.

Knästorps pastorat består af två församlingar, Knästorp
med 435 invånare på en areal af 5.87 □ km. och Tottarp med
589 invånare på en areal af 9.51 □km. Görslöfs pastorat omfattar
likaledes två församlingar, Görslöf med 232 invånare på eu
areal af 5.24 P km. och Särslöf med 243 invånare på en areal
af 5.37 □ km. Stora Uppåkra pastorat, som är prebende till en
teologie professor vid Lunds universitet, omfattar Stora Uppåkra
och Flackarps förut skilda, numera till en förenade församlingar
med gemensam kyrka och tillhopa 1,284 invånare på en areal af
21.98 □ km. I hvardera pastoratet är endast kyrkoherde anstäld.
Afståndet mellan Stora Uppåkra och Knästorps kyrkor
är omkring 2 km., mellan Tottarps och Görslöfs omkring 2 km.
samt mellan Görslöfs och Särslöfs omkring 1.5 km.

I anseende till omförmälda pastorats ringa folkmängd och
areal torde pastoraten böra, med hänsyn till församlingarnas belägenhet
i förhållande till hvarandra, regleras på det sätt, att
Knästorps församling förenas med Stora Uppåkra församlings
pastorat, hvilket i sådan händelse skulle få en folkmängd af
1,719 personer på en areal af 27.85 p km., samt Tottarps församling
med Görslöfs och Särslöfs församlingars pastorat, hvars
folkmängd derigenom skulle uppbringas till 1,064 personer på
en areal af 20.12 p km. Utan svårighet bör en prest kunna

234

VII. LUNDS STIFT.

fullgöra allt presterligt arbete i hvardera pastoratet, helst om
så ordnas inom Görslöfs pastorat, att gudstjenst förrättas hvarje
söndag i Tottarps kyrka samt turvis hvarannan söndag i Grörslöfs
och Särslöfs kyrkor. Genom en sådan anordning skulle
kyrkbesöken icke i nämnvärd grad försvåras, då kyrkorna i
Görslöfs pastorat äro belägna nära intill hvarandra. Men derest
församlingarna icke skulle vilja vare sig öfverenskomma derom
eller begagna gemensam kyrka, torde kyrkoherden, så länge
gudstjenst skall hvarje söndag förrättas i alla tre kyrkorna,
behöfva tjenstebiträde, hvilket, enligt komiténs åsigt, bör vara
en hos honom anstäld adjunkt.

På grund af det anförda föreslår komitén,

att, med indragning af kyrkoherdebeställningen
i Knästorp, Tottarps församling förenas
med Görslöfs pastorat, hvars kyrkoherde bör bo
i Görslöf och förpligtas hålla ständig adjunkt,
samt Knästorps församling förenas med Stora
Uppåkra pastorat, hvars kyrkoherde bör bo i
Stora Uppåkra.

29. Görslöfs pastorat.

Förslag till reglering af detta pastorat är närmast här
ofvan framstäldt.

30. Stora Uppåkra pastorat.

Förslag till reglering af detta pastorat är ofvan framstäldt
(sid. 233).

31. Bjershögs pastorat.

Förslag till reglering af detta pastorat är ofvan framstäldt
/sid. 222).

VII. LUNDS STIFT.

235

5. Vemmenliögs kontrakt.

32. Solhetta pastorat och Skurups pastorat.

Solberga pastorat omfattar två församlingar, Solberga med
325 invånare på en areal af 9.31 □ km. och Hasle-Bösarp med
214 invånare på en areal af 4.01 □ km. Skurups pastorat består af
en församling med 3,332 invånare på en areal af 34.02 □km.
Afståndet ntgör från Solberga kyrka till Hasle-Bösarps omkring
3 km. och till Skurups omkring 5 km. I hvartdera pastoratet
är endast kyrkoherde anstäld.

Det presterliga arbetet i Solberga pastorat torde icke gifva
kyrkoherden der full sysselsättning'', hvaremot kyrkoherden i
Skurup kan vid sin embetsutöfning behöfva biträde. Pastoraten
synas fördenskull lämpligen kunna förenas till ett gäll, hvars
folkmängd i sådan händelse skulle uppgå till 3,871 personer på
en areal af 47.34 □ km. Med tillhjelp af en komminister bör kyrkoherden
i det nybildade pastoratet kunna på ett tillfredsställande
sätt fullgöra det presterliga arbetet i alla tre församlingarna.
Komitén föreslår derför,

att, med indragning af kyrkoherdebeställningen
i Solberga, Solberga pastorat sammanslås
med Skurups pastorat till ett pastorat,
med kyrkoherde och komminister, hvilka böra
bo, den förre i Skurup och den senare i Solberga.

33. Skurups pastorat och Solberga pastorat.

Förslag till sammanslagning af dessa pastorat är närmast här
ofvan framstäldt.

6. Ljunits och Herrestads kontrakt.

34. Ystads pastorat och Stora Herrestads pastorat.

I Ystads pastorat, som består af två församlingar, Ystad
med 9,074 invånare på en areal af 10.43 □ km. och Öja med

236

VII. LUNDS STIFT.

473 invånare på en areal af 7.12 □ km., äro anstälda kyrkoherde
ock komminister, hvilken senare har boställe i Öja, men
för närvarande bor i Ystad. Stora Herrestads pastorat omfattar
likaledes två församlingar, Stora Herrestad med 805 invånare på
en areal af 21.09 □ km. och Home med 139 invånare på en
areal af 4.08 G km.; och är der anstäld endast kyrkoherde. Sistnämnda
församlingar hafva gemensam kyrka i Stora Herrestad.

Ystads folkrika stadssamhälle hör, enligt komiténs förmenande,
ensamt för sig utgöra ett pastorat; och lära för en tillfredsställande
församlingsvård derstädes de nu i Ystads pastorat
förefintliga presterliga krafter behöfva tillökas genom anställande
af ett varaktigt tjenstebiträde hos kyrkoherden. Med
hänsyn till belägenhet torde öja församling, efter afskiljande
från Ystads pastorat, lämpligen kunna förenas med Stora Herrestads
pastorat, hvars folkmängd derigenom skulle uppbringas
till 1,417 personer på en areal af 32.29 □ km. Utan svårighet
bör i sistnämnda pastorat eu prest kunna fullgöra allt
presterligt arbete, helst afståndet mellan Öja och Stora Herrestads
kyrkor är endast omkring 3 km. Komitén föreslår fördenskull,

att Öja församling skiljes från Ystads pastorat
och förenas med Stora Herrestads pastorat,
hvars kyrkoherde bör bo i Stora Herrestad; samt
att kyrkoherden i Ystads pastorat förpligtas
hålla ständig adjunkt.

35. Stora Herrestads pastorat.

Förslag till reglering af detta pastorat är närmast här
ofvan framstäldt.

7. Frosta kontrakt.

36. Borlunda pastorat och Östra Strö pastorat.

Borlunda pastorat består af två församlingar, Borlunda med
559 invånare på eu areal af 15.15 □ km. och Skeglinge med 167

/

VII. LUNDS STIFT.

237

invånare på en areal af 6.23 □ km.; och hafva församlingarna
gemensam kyrka i Borlunda. Östra Strö pastorat omfattar
likaledes två församlingar, Östra Strö med 1,012 invånare på en
areal af 16.09 □ km. och STcarhult med 612 invånare på en areal
af 21.43 □ km. I hvartdera pastorat är endast kyrkoherde anstäld.
Afståndet utgör från Borlunda kyrka till Östra Strö
omkring 3.5 km. och till Skarhults omkring 4.5 km.

Om dessa obetydliga pastorat förenades till ett pastorat, hvars
folkmängd då skulle uppgå till 2,350 personer på en areal af
58.9 nkm., torde kyrkoherden med biträde af en adjunkt kunna
utan svårighet fullgöra allt presterligt arbete i det sålunda bildade
pastoratet. Komitén föreslår derför,

att, med indragning af kyrkoherdebeställningen
i Borlunda, Borlunda pastorat sammanslås
med Östra Strö pastorat till ett pastorat,
hvars kyrkoherde bör bo i Östra Strö och förpligtas
hålla ständig adjunkt.

37. Östra Strö pastorat och Borlunda pastorat.

Förslag till sammanslagning af dessa pastorat är närmast
här ofvan framstäldt.

8. Färs kontrakt.

38. Ilstorps pastorat och Öveds pastorat.

Ilstorps pastorat omfattar två församlingar, listorp med 261.
invånare på en areal af 10.58 □ km. och Björna med 268 invånare
på en areal af 9.61 □ km. Öveds pastorat består af blott
en församling med 1,145 invånare på en areal af 36.04 □ km.
I hvartdera pastoratet är endast kyrkoherde anstäld. Afståndet
utgör från Björka kyrka till Ilstorps omkring 4 km. och till Öveds
omkring 5 km. samt från den sistnämnda till Ilstorps kyrka omkring
9 km.

238

VII. LUNDS STIFT.

Enär det presterliga arbetet i Ilstorps pastorat, som har eu
folkmängd af blott 529 personer på en areal af 20.19 [Jkm., icke
torde gifva full sysselsättning åt kyrkoherden derstädes, synes
det vara lämpligt, att detta pastorat förenas med det angränsande,
icke alltför stora Öveds pastorat, då det sålunda bildade pastoratet
skulle få 1,674 invånare på en areal af 56.23 nkm. Utan
svårighet bör en prest kunna på ett tillfredsställande sätt fullgöra
det presterliga arbetet i alla tre församlingarna, om så
ordnas, att gudstjenst förrättas hvarje söndag i Öveds kyrka och
turvis hvarannan söndag i de båda andra. Derest Ilstorps och
Björka församlingar icke skulle vilja vare sig öfverenskomma
om en sådan anordning eller begagna gemensam kyrka, torde
kyrkoherden, så länge gudstjenst skall förrättas hvarje söndag
i alla tre kyrkorna, behöfva tjenstebiträde, hvilket, enligt komiténs
åsigt, bör vara en hos honom anstäld adjunkt. Komitén
föreslår derför,

att, med indragning af kyrkoherdebeställningen
i Öved, Öveds pastorat sammanslås med Ilstorps
pastorat till ett pastorat, hvars kyrkoherde bör
bo i Björka och förpligtas hålla ständig adjunkt.

39. Öveds pastorat och Ilstorps pastorat.

Förslag till sammanslagning af dessa pastorat är närmast
här ofvan framstäldt.

ll. Rönnebergs kontrakt.

40. Landskrona pastorat.

I pastoratet, som består af en församling med 12,878 invånare,
äro anstälda kyrkoherde och komminister samt en extra
ordinarie prestman, kallad kyrkoadjunkt.

För en tillfredsställande församlingsvård i detta folkrika
pastorat erfordras, enligt komiténs mening, tre ordinarie presters
arbete, hvarför komitén föreslår,

VII. LUNDS STIFT.

239

att ytterligare en komministerstj enst i
pastoratet inrättas;

i hvilken händelse kyrkoadjunkt ej vidaretorde
behöfva förordnas.

41. Yadensjö pastorat och Herslöfs pastorat.

Yadensjö pastorat består af två församlingar, Vadensjö med
282 invånare på en areal af 6.55 □ km. och Örja med 516 invånare
på en areal af 9.60 □ km. Herslöfs pastorat omfattar
likaledes två församlingar, Herslöf med 1,411 invånare på en
areal af 24.32 □ km. och Säby med 421 invånare på en areal af
6.21 □ km. 1 hvardera pastoratet är endast kyrkoherde an stäld.

Afståndet utgör från Yadensjö kyrka till Örja omkring
3 km. och till Säby omkring 5 km. samt från Herslöfs kyrka till
Säby omkring 4 km. och till Örja omkring 8 km.

Med hänsyn till folkmängd, areal och läge torde dessa obetydliga
pastorat kunna utan men för församlingsvården förenas till
ett gäll, hvars folkmängd då skulle uppgå till 2,630 personer
på en areal af 46.68 □ km. Utan svårighet skulle en prest
kunna på ett tillfredsställande sätt fullgöra det presterliga arbetet
i alla fyra församlingarna, om gudstjenst skulle hvarje
söndag förrättas i allenast två kyrkor. Men då söndaglig
gudstjenst skall hållas i fyra kyrkor, behöfver kyrkoherden
ett tjenstebiträde, hvithet, enligt komiténs åsigt, bör vara en
komminister. Komitén föreslår derför,

att, med indragning af kyrkoherdebeställningen
i Yadensjö, Yadensjö pastorat sammanslås
med Herslöfs pastorat till ett pastorat
med kyrkoherde och komminister, hvilka böra
bo, den förre i Herslöf och den senare i Yadensjö. .

42. Herslöfs pastorat och Yadensjö pastorat.

Förslag till sammanslagning af dessa pastorat är närmast

här ofvan framstäldt.

240

VII. LUNDS STIFT.

43. Norra Svalöfs pastorat och Kells-Nöbbelöfs pastorat.

Norra Svalöfs pastorat består af en församling med 1,530
invånare på en areal af 25.25 □ km. Kells-Nöbbelöfs pastorat
omfattar två församlingar, Kells-Nöbbelöf med 490 invånare på
en areal af 7.6 □ km. och Felestad med 249 invånare på en
areal af 4.97 □ km. I hvardera pastoratet är endast kyrkoherde
anstäld. Afståndet mellan Norra Svalöfs och Kells-Nöbbelöfs
kyrkor är omkring 5 km., mellan Kells-Nöbbelöfs och Felestads
omkring 4 km. samt mellan Felestads och Norra Svalöfs omkring
3 km.

Med hänsyn till folkmängd, areal, läge och afstånd mellan
kyrkorna torde dessa obetydliga pastorat kunna utan men för
församlingsvården förenas till ett gäll, hvars invånareantal då
skulle uppgå till 2,269 personer på en areal af 37. s 2 □ km.
Utan svårighet bör kyrkoherden med biträde af en komminister
kunna på ett tillfredsställande sätt fullgöra det presterliga arbetet
i alla tre församlingarna. Komitén föreslår derför,

att, med indragning af kyrkoherdebeställningen
i Kells-Nöbbelöf, Kells-Nöbbelöfs pastorat
sammanslås med Norra Svalöfs pastorat till
ett pastorat med kyrkoherde och komminister,
hvilka böra bo, den förre i Norra Svalöf och
den senare i Kells-Nöbbelöf.

44. Kells-Nöbbelöfs pastorat och Norra Svalöfs pastorat.

Förslag till sammanslagning af dessa pastorat är närmast
här ofvan framstäldt.

12.

45. Yälinge pastorat.

I detta pastorat, som består af två församlingar, Välinge

med 1,918 invånare på en areal af 35.59 □ km. och Kattarp

VII. LUNDS STIFT.

241

med 1,492 invånare på en areal af 23.42 □ km., är endast kyrkoherde
anstäld. Afståndet mellan kyrkorna utgör omkring 6 km.

Då pastoratets folkmängd uppgår till 3,410 personer på en
•areal af 59.01 □ km., torde för en tillfredsställande församlingsvård
tillökning af de presterliga krafterna vara önskvärd; och
synes detta behof kunna fyllas genom inrättande af en komministerstjenst,
hvars innehafvare bör få sin bostad inom Kattarp.
Komitén föreslår derför,

att i pastoratet inrättas en komministerstjenst,
hvars innehafvare bör bo i Kattarp.

46. Helsingborgs pastorat.

I pastoratet, som består af två församlingar, Helsingborgs
Rådsförsamling med 22,144 invånare på en areal af 7.81 □kin.
och Helsingborgs landsförsamling med 2,419 invånare på en areal
•af 21.73 □ km., äro anstälda dels på grund af löneregleringen
kyrkoherde och en komminister samt dels enligt nådigt bref den
30 april 1897 ytterligare en komminister; hvarjemte två extra
ordinarie prestman, kallade kyrkoadjunkter, äfven biträda vid
församlingsvården.

Med hänsyn .till den betydliga folkmängden af 24,563 personer
torde detta pastorat böra delas i två, hvartdera med kyrkoherde
och två komministrar; i hvilken händelse det presterliga
■arbetet uti ett hvart af de sålunda bildade pastoraten skulle kunna
på ett tillfredsställande sätt fullgöras. Komitén föreslår derför,
att Helsingborgs pastorat delas i två pastorat,
hvartdera med kyrkoherde och två komministrar
;

lärande i sådant fall kyrkoadjunktstjensterna
kunna indragas.

47. Kaus pastorat och Frillestads pastorat.

Kaus pastorat består af två församlingar, Kaus med 4,244
invånare på en areal af 20.48 □ km. och Välluf med 625 invå 16 -

242

VII. LUNDS STIFT.

nare på en areal af 13 □ km. Frillestads pastorat omfattar
likaledes två församlingar, Frillestad med 579 invånare på en
areal af 11.02 □ km. och Ekby med 3,662 invånare på en areal
af 35.48 □ km. I hvardera pastoratet är endast kyrkoherde
anstäld.

Dessa båda pastorat hafva hvart för sig så betydlig folkmängd,
att det, enligt komiténs mening, skulle vara till förmån,
för församlingsvården, om sådan reglering företoges, att Ekby
församling utbrötes från Frillestads pastorat för att bilda eget
gäll samt Yällufs församling skildes från Fans pastorat och
förenades med Frillestads angränsande församling till ett pastorat.
Till stöd för denna senare anordning talar äfven den omständighet,
att afståndet mellan Vällufs och Frillestads kyrkor är endast
omkring 4 km., under det att afståndet från Frillestads till
Ekby kyrka är omkring 8 km. Dessutom torde det vara af’
behofvet påkalladt, att inom Fans församling anställes ytterligare
en prest med bostad vid Fåå betydande fiskläge. Komitén
föreslår derför,

att Ekby församling skiljes från Frillestads
pastorat för att bilda eget pastorat med endast,
kyrkoherde;

att Yällufs församling skiljes från Fanspastorat
och förenas med Frillestads pastorat,,
hvars kyrkoherde bör bo i Frillestad; samt

att i Faus pastorat inrättas en kommininisterstjenst,
hvars innehafvare bör bo vid Fåå
fiskläge.

48. Frillestads pastorat.

Förslag till reglering af detta pastorat är närmast här ofvan
framstå] dt.

49. Norra Vrains pastorat.

I pastoratet, som består af två församlingar, Norra Fram

med 3,921 invånare på en areal af 51.03 □ km. och Bjuf med

VII. LUNDS STIFT.

243

3,180 invånare på en areal af 17.27 □ km., är endast kyrkoherde
anstäld. Afståndet mellan kyrkorna utgör omkring 4 km.

Som detta pastorat har den ganska betydliga folkmängden af
7,101 personer, skulle det, enligt komiténs mening, vara till förmån
för församlingsvården, om kyrkoherde blefve anstäld för
en hvar af pastoratets församlingar. Komitén föreslår derför,

att Bjufs församling skiljes från Norra
Yrams pastorat för att bilda eget pastorat
med endast kyrkoherde.

14. Ingelstads kontrakt.

50. Tryde pastorat.

I pastoratet, som består af två församlingar, Tryde med 3,149
invånare på en areal af 35.99 □ km. och Spjutstorp med 772 invånare
på en areal af 15.65 □ km., är endast kyrkoherde anstäld.

.För en tillfredsställande församlingsvård i detta pastorat,
som har en folkmängd af 3,921 personer, torde jemväl en komministerstjenst
böra der inrättas; och synes innehafvaren af
denna tjenst blifva till största gagn, om han Unge sin bostad vid
Tomelilla jern vägsstation inom Tryde församling. Komitén föreslår
derför,

att i pastoratet inrättas en komministerstjenst,
hvars innehafvare bör bo vid Tomelilla
jern vägsstation.

16. Norra Åsbo kontrakt.

51. Gråmanstorps pastorat.

I detta pastorat, som består af två församlingar, Gråmans torp

med 2,742 invånare på en areal af 43.53 □ km. och Vedby

244

VII. LUNDS STIFT.

med 1,542 invånare på en areal af 67.07 □ km., är endast kyrkoherde
anstäld. Afståndet mellan kyrkorna utgör omkring 6.5 km.

Som pastoratets folkmängd uppgår till 4,284 personer på
en areal af 110.60 □ km., torde för en tillfredsställande församlingsvård
jemväl en komministerstjenst höra der inrättas;
och synes innehafvaren af denna tjenst blifva till största gagn,
om han Unge sin bostad vid Klippan inom Gråmanstorps församling.
Komitén föreslår derför,

att i pastoratet inrättas en komministerstjenst,
hvars innehafvare bör bo vid Klippan.

52. Riseberga pastorat.

I pastoratet, som består af två församlingar, Riseberga med
3,683 invånare på en areal af 135.55 nkm. och Färingtofta med
1,444 invånare på en areal af 67.63 □ km., är endast kyrkoherde
anstäld. Afståndet mellan kyrkorna utgör omkring 6 km.

Enär pastoratets folkmängd uppgår till 5,127 personer på en
areal af 203.18 □ km., torde jemväl en komministerstjenst böra
der inrättas; och synes innehafvaren af denna tjenst blifva till
största gagn för församlingsvården, om han finge sin bostad i
Färingtofta och för denna församling jemväl förde ministerialböckerna.
Komitén föreslår derför,

att i pastoratet inrättas en komministerstjenst,
hvars innehafvare bör bo i Färingtofta.

53. Örkelljunga pastorat och Hishults pastorat (i Göteborgs

stift).

Örkelljunga pastorat består af två församlingar, Öricelljunga
med 3,554 invånare på en areal af 147.41 □ km. och Rya med

1,000 invånare på en areal af 60.54 □ km. Afståndet mellan
kyrkorna är omkring 7.5 km. Hishults pastorat omfattar likaledes
två församlingar, Hishult med 2,067 invånare på en areal
af 102.83 □ km. och Fagerhet med 1,009 invånare på en areal
af 75.18 □kin. Endast sistnämnda församling tillhör Lunds

VII. LUNDS STIFT.

245

stift, under det att Hishults församling räknas till Göteborgs stift
(Laholms kontrakt). Afståndet mellan Hishults och Fagerhults
kyrkor utgör omkring 20 km. I hvartdera pastoratet är endast
kyrkoherde anstäld.

I)å olägenheter tvifvelsutan vållas deraf, att de särskilda församlingarna
i Hishults pastorat tillhöra olika stift, samt Hishults
församling till folkmängd och areal är så betydande, att det
presterliga arbetet derstädes gifver full sysselsättning åt en prest,
anser komitén, att Fagerhults församling bör skiljas från Hishults
pastorat och förenas med det angränsande Örkelljunga
pastorat, hvilket i sådan händelse skulle få en folkmängd af
5,563 personer och en areal af 283.13 □ km. Med hänsyn till
det sålunda bildade pastoratets storlek och då afståndet mellan
Örkelljunga och Fagerhults kyrkor är omkring 16 km. — vid
hvilket förhållande duplikation icke beqvämligen kan ega rum -—,
lära för en tillfredsställande församlingsvård de presterliga krafterna
der böra tillökas. För ändamålet torde göra tillfyllest, om
en komministerstjenst inrättades, hvars innehafvare Unge sin bostad
i Fagerhult och för denna församling jemväl förde ministerialböekerna,
samt om en adjunkt anstäldes hos kyrkoherden.

På grund af det anförda föreslår komitén,

att Fagerhults församling skiljes från Hishults
pastorat och förenas med Örkelljunga pastorat;
samt

att i sådan händelse uti Örkelljunga pastorat
dels inrättas en komministerstjenst, hvars innehafvare
bör bo i Fagerhult, dels kyrkoherden
förpligtas hålla ständig adjunkt.

(Se vidare Hishults pastorat).

54. Örkelljunga pastorat.

(Ersättningsförslag till förslag under n:o 53).

Komitén har närmast här ofvan föreslagit, att Fagerhults
till Hishults pastorat i Göteborgs stift hörande församling skalle
skiljas från samma pastorat och förenas med Örkelljunga pastorat,
i hvilken händelse uti sistnämnda pastorat borde inrättas en
komministerstjenst samt kyrkoherden derstädes förpligtas hålla
ständig adjunkt.

246

VII. LUNDS STIFT.

Enär emellertid, om detta förslag icke skulle vinna bifall,
för en tillfredsställande församlingsvård i Örkelljunga pastorat,
hvars folkmängd uppgår till 4,554 invånare på en areal af
207.95 □ km., i allt fäll torde erfordras två presters arbete, föreslår
komitén,

att kyrkoherden förpligtas hålla ständig
adjunkt.

55. Össjö pastorat.

I pastoratet, som består af två församlingar, Össjö med 1,095
invånare på en areal af 39.28 □ km. och Tosjö med 1,508 invånare
på en areal af 81.92 r]km., är endast kyrkoherde anstäld.
Afståndet mellan kyrkorna är omkring 15 km.

Då detta afstånd måste anses utgöra hinder för duplikation
samt pastoratets folkmängd uppgår till 2,603 personer på en
areal af 121.2 □ km., lärer för en tillfredsställande församlingsvård
böra derstädes inrättas äfven en komministerstjenst. Innehafvaren
af denna tjenst torde blifva till största gagn, om han
finge sin bostad i Tosjö och för denna församling jemväl förde
ministerialböckerna. Komitén föreslår derför,

att i pastoratet inrättas en komministerstjenst,
hvars innehafvare bör bo i Tosjö.

56. Munka-Ljungby pastorat ocli Hjernarps pastorat (Bjäre

kontrakt).

Munka-Ljunghy pastorat består af två församlingar, MunhaLjungby
med 1,966 invånare på en areal af 45.74 □ km. och
Engelholm med 2,457 invånare på en areal af 10.72 □km. Hjernarps
pastorat omfattar jemväl två församlingar, Hjernarp med
1,953 invånare på en areal af 62.58 □ km. och Tostarp med 759
invånare på en areal af 21.97 □ km. I hvartdera pastoratet är
endast kyrkoherde anstäld. Afståndet utgör från Munka-Ljungby
kyrka till Engelholms omkring 8 km. och till Tostarps omkring
3 km.

VII. LUNDS STIFT.

247

För en tillfredsställande församlingsvård torde dessa pastorat
böra regleras på det sätt, att Engelholms och Hjernarps
-församlingar hvar för sig bilda eget gäll samt Munka-Ljungby
församling förenas med den närbelägna Tostarps församling
till ett pastorat, hvars folkmängd då skulle uppgå till 2,725
personer på en areal af 67.71 □ km. Komitén föreslår derför,
att Engelholms församling skiljes från MunkaLjungby
pastorat för att bilda eget pastorat
med endast kyrkoherde; samt

att Tostarps församling skiljes från Hjernarps
pastorat och förenas med Munka-Ljungby
pastorat, hvars kyrkoherde bör bo i MunkaLj
ungby.

57. Fagerhults församling.

Förslag till denna församlings förening med Örkelljunga pastorat
är ofvan framstäldt (sid. 244).

17. Bjäre kontrakt.

58. Hjernarps pastorat.

Förslag till reglering af detta pastorat är ofvan framstäldt
<(sid. 246).

18. Vestra Göinge kontrakt.

59. Norra Åkarps pastorat.

I pastoratet, som består af två församlingar, Norra Akarp

med 1,426 invånare på en areal af 54.04 □ km. och } Utsjö med

248

VII. LUNDS STIFT.

2,226 invånare på en areal af 149.07 □ km., är endast kyrkoherde
anstäld. Afståndet mellan kyrkorna utgör omkring 7 kim
För en tillfredsställande församlingsvård i detta pastorat,
hvars folkmängd uppgår till 3,652 personer på en areal af 203.11
□ km., lärer böra inrättas äfven en komministerstjenst. Inne»
hafvaren af denna tjenst torde blifva till största gagn, om han
finge sin bostad i Yittsjö och för denna församling jemväl förde
ministerialböckerna. Komitén föreslår derför,

att i pastoratet inrättas en komministerstjenst,
hvars innehafvare bör bo i Yittsjö.

60. Stoby pastorat.

I pastoratet, som består af två församlingar, Stoby med
3,833 invånare på en areal af 86.88 □ km. och Norra Sandby
med 844 invånare på en areal af 33.05 □ km., är endast kyrkoherde
anstäld. Afståndet mellan kyrkorna utgör omkring 7 kim
För en tillfredsställande församlingsvård i detta pastorat,
hvars folkmängd uppgår till 4,677 invånare på en areal af 119.93
□ km., lärer böra inrättas äfven en komministerstjenst. Inneliafvaren
af denna tjenst torde blifva till största gagn, om han
finge sin bostad vid det betydande stationssamhället Hessleholm.
inom Stoby församling. Komitén föreslår derför,

att i pastoratet inrättas en komministerstjenst,
hvars innehafvare bör bo vid Hessleholm.

20. Villands kontrakt.

61. Kristianstads pastorat.

I pastoratet, som består af två församlingar, Kristianstad''
med 9,017 invånare på en areal af 7.75 □ km. och Va med
1,727 invånare på en areal af 33.71 □ km., äro anstälda kyrko -

VII. LUNDS STIFT.

249

herde och komminister, den senare bosatt i Va, hvarjemte kyrkoherden
har till sitt biträde i staden en extra ordinarie prestman,
kallad kyrkoadjunkt, åt hvilken anslagits särskild aflöning af
stadsförsamlingen. Afståndet mellan kyrkorna är omkring 8 km.

Med hänsyn till den betydliga folkmängden af 10,744 personer
torde detta pastorat böra delas på det sätt, att Va församling
utbrytes till eget gäll med endast kyrkoherde. I Kristianstad
lärer deremot kyrkoherden böra vid församlingsvården
biträdas såväl af komminister som af en hos kyrkoherden anstäld
adjunkt. Komitén föreslår derför,

att Vä församling skiljes från Kristianstads
pastorat för att bilda eget pastorat med endast
kyrkoherde;

att i sådan händelse den komministerstjenst,
hvars innehafvare är bosatt i Vä, indrages; samt
att i Kristianstads pastorat inrättas en
komministerstjenst och kyrkoherden der förpligtas
hålla ständig adjunkt;

lärande, om sistnämnda förslag vinna bifall,
kyrkoadjunkt i stadsförsamlingen ej vidare behöfva
förordnas.

62. Oppmanna pastorat.

I pastoratet, som består af två församlingar, Oppmanna med
1,597 invånare på en areal af 47.44 □ km. och Vänga med 1,986
invånare på en areal af 103.7 □ km., är endast kyrkoherde anstäld.
Afståndet mellan kyrkorna utgör omkring 7 km.

Enär detta pastorat har en folkmängd af 3,583 personer på
en areal af 151.14 □ km., lärer för en tillfredsställande församlingsvård
derstädes äfven en komministerstjenst böra inrättas.
Innehafvare!! af denna tjenst torde blifva till största gagn, om
han finge sin bostad i Vänga och för denna församling jemväl
förde ministerialböckerna. Komitén föreslår derför,

att i pastoratet inrättas en komministerstjenst,
hvars innehafvare bör bo i Vänga.

250

VII. LUNDS STIFT.

22. Östra kontrakt.

63. Karlskrona stadsförsamlings pastorat.

I pastoratet, som består af en församling med 14,177 invånare,
äro anstälda kyrkoherde, komminister och kyrkoadjunkt.

För en tillfredsställande församlingsvård i detta folkrika
stadspastorat behöfver, enligt komiténs mening, kyrkoherden biträde
af två komministrar. Komitén föreslår derför,

att i pastoratet inrättas ytterligare en
komministerstjenst;

i hvilken händelse kyrkoadjunktstjensten
lärer kunna indragas.

64. Ramdala pastorat.

I pastoratet, som består af två församlingar, Ramdala med
2,992 invånare på en areal af 81.16 □ km. och Jemjö med 2,788
invånare på en areal af 86.72 □ km., är endast kyrkoherde anstäld.
Afståndet mellan kyrkorna utgör omkring 4.5 km.

För en tillfredsställande församlingsvård i detta pastorat,
som har en folkmängd af 5,780 personer på en areal af 167.88
□ km., lärer äfven en komministerstjenst böra inrättas. Innehafvaren
af denna tjenst torde blifva till största gagn, om han
Unge sin bostad i Jemjö och för denna församling jemväl förde
ministerialböckerna. Komitén föreslår derför,

att i pastoratet inrättas en komministerstjenst,
hvars innehafvare bör bo i Jemjö.

23. Medelstads kontrakt.

65. Ronneby pastorat.

I pastoratet, som består af två församlingar, Ronneby stads församling

med 1,939 invånare på en areal af 1.66 □ km. och

VII. LUNDS STIFT.

251

Ronneby landsförsamling med 9,102 invånare på en areal af
182.68 □ km., äro anstälda kyrkoherde och komminister^ hvilka
båda bo i staden.

För en tillfredsställande församlingsvård torde detta pastorat,
som har den betydliga folkmängden af 11,041 personer, böra delas
på det sätt, att landsförsamlingen utbrytes till eget gäll, hvilken
reglering skulle i hög grad underlättas, derest, såsom i löneregleringsresolutionen
för pastoratet ifrågasatts, kyrka uppfördes vid
Bredåkra, som ligger på ett afstånd af omkring 6 km. från staden.
I stadspastoratet torde en prest kunna utan svårighet fullgöra
allt presterligt arbete, hvarför komministerstjensten der synes
kunna indragas. Deremot lärer i landspastoratet kyrkoherden
behöfva tjenstebiträde, hvilket, enligt komiténs åsigt, bör vara
en hos honom anstäld adjunkt. Komitén föreslår derför,

att Ronneby landsförsamling skiljes från
Ronneby pastorat för att bilda eget pastorat,
hvars kyrkoherde förpligtas hålla ständig adjunkt;
samt

att i sådan händelse komministerstjensten
indrages.

66. Fridlefstads pastorat.

Pastoratet består af tre församlingar, Fridlefstad med 3,028
invånare på en areal af 102.93 □ km., Sillhöfda med 2,920 invånare
på en areal af 91.43 □ km. och Rödeby med 4,134 invånare
på en areal af 125.96 □ km. Kyrkoherden är förpligtad
att hålla två tjenstebiträden. Åfståndet utgör från Fridlefstads
kyrka till Rödeby omkring 6 km. och till Sillhöfda omkring 21
km. samt mellan Rödeby och Sillhöfda kyrkor omkring 19 km.

Enär folkmängden i detta pastorat uppgår till det betydliga
antalet af 10,082 personer på en areal af 320.32 □ km., erfordras,
enligt komiténs åsigt, såsom kyrkoherdens biträden vid
församlingsvården två komministrar, hvilka böra bo, en i Sillhöfda
och en i Rödeby, med uppdrag att en hvar för den församling,
der han är bosatt, jemväl föra ministerialböckerna.
Komitén föreslår derför,

252

VII. LUNDS STIFT.

att i pastoratet inrättas två kommmisterstjenster,
livilkas innehafvare böra bo, en i Sillhöfda
och en i Rödeby;

i hvilken händelse kyrkoherden icke vidare
lärer behöfva hålla några tjenstebiträden.

24. Listers och Bräkne kontrakt.

*

67. Asarums pastorat.

I detta pastorat, som består af två församlingar, Asarum
med 7,274 invånare på en areal af 121.49 □km. och Bingamåla
med 2,343 invånare på en areal af 121.49 □ km., äro anstälda
kyrkoherde och komminister, den senare bosatt i Ringamåla, för
hvilken församling han jemväl förer ministerialböckerna. Afståndet
mellan kyrkorna är omkring 17 km.

Då pastoratets folkmängd uppgår till det betydliga antalet
af 9,617 personer på en areal af 242.98 □ km., erfordras, enligt
komiténs åsigt, för en tillfredsställande församlingsvård derstädes
tillökning af de presterliga krafterna. Detta behof torde
kunna fyllas genom anställande af ett varaktigt tjenstebiträde
hos kyrkoherden. Komitén föreslår derför,

att kyrkoherden förpligtas hålla ständig
adjunkt.

68. Hällaryds pastorat.

I pastoratet, som består af två församlingar, Hällaryd med
3,270 invånare på en areal af 74.30 □ km. och Åryd med 2,948
invånare på en areal af 85.83 □ km., är endast kyrkoherde anstäld.
Afståndet mellan kyrkorna utgör omkring 6 km.

Rör en tillfredsställande församlingsvård i detta pastorat, som
har den ganska betydliga folkmängden af 6,218 personer på en
areal af 160.13 □ km., lärer äfven en komministerstjenst böra

VII. LUNDS STIFT.

253

inrättas. Innehafvare!! af denna tjenst torde blifva till största
gagn. om han finge sin bostad i Aryd och för denna församling
jemväl förde ministerialböckerna. Komitén föreslår derför,

att i pastoratet inrättas en komministerstjenst,
hvars innehafvare bör bo i Aryd.

69. Bräkne-Hoby pastorat.

I pastoratet, som består af två församlingar, Bräkne-Hoby
med 5,628 invånare på en areal af 172.85 □ km. och Oljehult
med 2,135 invånare på en areal af 69.29 □ km., äro anstälda
kyrkoherde och komminister, den senare bosatt i Öljehult. Afståndet
mellan kyrkorna utgör omkring 25 km.

För en tillfredsställande församlingsvård i detta pastorat,
som har den ganska betydliga folkmängden af 7,763 personer på
en areal af 242.14 □km., erfordras, enligt komiténs åsigt, tillökning
af de presterliga krafterna. Detta behof torde kunna fyllas
genom anställande af ett varaktigt tjenstebiträde hos kyrkoherden.
Komitén föreslår derför,

att kyrkoherden förpligtas hålla ständig
adjunkt.

70. Mjellby pastorat.

1 pastoratet, som består af en församling med 6,452 invånare
på en areal af 75.61 □ km., är endast kyrkoherde anstäld.

Med hänsyn till folkmängdens storlek torde kyrkoherden i
detta pastorat behöfva biträde af en adjunkt för att kunna på
ett tillfredsställande sätt fullgöra det presterliga arbetet; hvarför
komitén föreslår,

att kyrkoherden förpligtas hålla ständig
adjunkt.

71. Jeinshögs pastorat.

I pastoratet, som består af en församling med 5,560 invånare
på en areal af 186.74 □ km., är endast kyrkoherde anstäld.

254

VII. LUNDS STIFT.

För en tillfredsställande församlingsvård i detta folkrika
och vidsträckta pastorat torde hos kyrkoherden böra anställas
ett varaktigt tjenstebiträde; hvarför komitén föreslår,

att kyrkoherden förpligtas hålla ständig
adjunkt.

72. Kyrkhults pastorat.

I pastoratet, som består af en församling med 4,944 invånare
på en areal af 207.29 □ km., är endast kyrkoherde anstäld.

För en tillfredsställande församlingsvård i detta folkrika
och vidsträckta pastorat torde hos kyrkoherden böra anställas
ett varaktigt tjenstebiträde; hvarför komitén föreslår,

att kyrkoherden förpligtas hålla ständig
adjunkt.

VIII. GÖTEBORGS STIFT.

255

Vill. Göteborgs stift.

l. Domprosteriets Södra kontrakt.

1. Göteborgs stads sex pastorat.

Göteborgs stadssamhälle är i kyrkligt afseende indel adt i
sex territorialförsamlingar, nemligen Gustavi eller Domkyrka församlingen
med 32,883 invånare, Kristine församling med 10,738 invånare,
Gamlestads församling med 6,709 invånare, Haga församling
med 18,278 invånare, Masthuggs för samlingen med 28,326
invånare och Karl Johans församling med 17,547 invånare. Dessa
församlingar hafva gemensam kyrklig ekonomi, men utgöra eljest
särskilda pastorat. Enligt löneregleringen äro anstälda: i Domkyrkoförsamlingen
kyrkoherde, två komministrar och två pastoratsadjunkter,
i Kristine församling kyrkoherde och komminister,
i Gamlestads församling endast kyrkoherde samt i en
hvar af de öfriga tre församlingarna kyrkoherde, komminister
och pastoratsadjunkt; hvarjemte efter tiden för löneregleringens
fastställande inom Gamlestads församling och inom Masthuggsförsamlingen
inrättats en ny extra ordinarie presterlig befattning
under namn af kyrkoadjunktur.

Det torde vara uppenbart, att de flesta af dessa församlingar
äro för folkrika, för att församlingsvården skall inom dem
kunna på ett fullt tillfredsställande sätt handhafvas, äfvensom
att nödig andlig omvårdnad icke kan af endast nitton prester
egnas de till de territoriella församlingarna hörande 114,481
personer. De kyrkliga förhållandena i Göteborg kräfva derför
att med hänsyn härtill omgestaltas. I sådant afseende har till
komitén från sakkunniga personer i staden öfverlemnats ett
förslag, hvilket hvilar på ungefär samma grunder som komiténs

256

Vill. GÖTEBORGS STIFT.

egna förslag beträffande hithörande frågor och till hufvudsakliga
delar af komitén i det följande upptagits.

Enligt berörda förslag, hvilket emellertid hänfört sig till
folkmängdsförhållandena vid 1898 års slut, skulle de territoriella
församlingarna regleras på följande sätt:

Domkyrkoförsamlingen med omkring 35,000 invånare delas
i tre församlingar, af hvilka den som behåller den inom församlingen
nu befintliga kyrkan får 15,000 medlemmar och en hvar
af de öfriga två församlingarna 10,000;

Haga och Masthuggsförsamlingarna med tillhopa omkring

51,000 invånare tänkas förenade och delas derefter i fem församlingar,
af hvilka den som behåller den nuvarande kyrkan i
Masthuggsförsamlingen bekommer 11,000 och de öfriga fyra församlingarna
hvardera 10,000 medlemmar; samt

Karl Johans församling med omkring 18,000 invånare delas
i två församlingar, den vestra med 10,000 och den östra, hvilken
först antages komma att mera afsevärdt tillväxa, med 8,000
medlemmar.

Deremot skulle Kristine församling och Gamlestadsförsamlingen
för närvarande bibehållas oförändrade.

Den kyrkliga församlingsvården i de särskilda pastoraten
skulle vidare, enligt förslaget, fordra anställande af följande antal
prester, nemligen i Domkyrkoförsamlingen kyrkoherde, två
komministrar och ständig adjunkt, i Masthuggsförsamlingen
kyrkoherde, komminister och ständig adjunkt samt i en hvar
af de öfriga tio församlingarna kyrkoherde och komminister.

I enlighet härmed föreslår komitén,

att Domkyrkoförsamlingen delas i tre församlingar,
Haga och Masthuggsförsamlingarna
tillhopa i fem församlingar samt Karl Johans
församling i två församlingar;

att i Gamlestads församling inrättas en komministerstjenst; att

en hvar af kyrkoherdarne i Domkyrkooch
Masthuggsförsamlingarna förpligtas hålla
ständig adjunkt;

att i en hvar af de från Domkyrkoförsamlingen
utbrutna två församlingar samt från
Haga och Masthuggsförsamlingarna utbrutna tre
församlingar äfvensom i den från Karl Johans

Vin. GÖTEBORGS STIFT.

257

församling utbutrna församling anställas kyrkoherde
och komminister; samt

att pastoratsadjunktstjensterna i Domkyrkoförsamlingen
samt i Haga, Masthuggs- och Karl
Johansförsamlingarna indragas;

lärande, i händelse dessa förslag vinna bifall,
icke heller kyrkoadjunkturen i Gamlestads
församling och i Masthuggsförsamlingen vidare
vara erforderlig

2. Örgryte pastorat.

I pastoratet, som består af en församling med 9,857 invånare
på en areal af 20.75 □ km., är endast kyrkoherde anstäld.

Då uppenbart är, att för en tillfredsställande församlingsvård
i detta pastorat, hvars folkmängd redan nu är betydlig
och synes stadd i tillväxt, en ökning af de presterliga krafterna
är af nöden, föreslår komitén,

att i pastoratet inrättas en komministerstjenst.

3. Landvetters pastorat.

Pastoratet består af tre församlingar, Landvetter med 1,431
invånare på en areal af 82.9 2 □ km., Härryda med 1,218 invånare
på en areal af 81.9 6 □ km. och Partille med 2,657 invånare
på en areal af 70.92 □ km. I pastoratet äro enligt löneregleringen
anstälda kyrkoherde och komminister, hvilken senare
bor i Partille; hvarjemte, på grund af särskildt nådigt
medgifvande, vid Jonsereds fabriker inom sistnämnda församling
finnes en brukspredikant, aflönad af fabriksbolaget.

Enär Partille församling redan nu har lika stor folkmängd
som de båda öfriga församlingarna tillhopa och omförmälda församling
dessutom med hänsyn till den derstädes bosatta talrika
arbetarebefolkningen kräfver särskild andlig omvårdnad, anser
komitén, ur synpunkten af en nöjaktig församlingsvård, att
pastoratets nuvarande båda prester böra hafva sin bostad inom

17

258

Vill. GÖTEBORGS STIFT.

Partille församling, komministern vid Jonsereds fabriker, samt;
att inom pastoratet bör inrättas en ny komministerstjenst, hvars
innehafvare må bo i Landvetter och för denna äfvensom för
Härryda församling tillika föra ministerialböckerna. Komitén
föreslår derför,

att bostaden för kyrkoherden förlägges till
Partille församling och för komministern till
Jonsered inom nämnda församling; samt

att i pastoratet inrättas ytterligare en komministerstjenst,
hvars innehafvare bör bo i
Landvetter;

lärande, i händelse dessa förslag vinna bifall,
särskild brukspredikant för Jonsereds fabriker
icke vidare erfordras.

4. Fiissbergs pastorat.

Pastoratet består af tre församlingar, Fässberg med 6,028-invånare på en areal af 50.55 □ km., Kållered med 621 invånare
på en areal af 25.26 □ km. och Båda med 1,414 invånare på en
areal af 28.42 □ km.; och äro der anstälda kyrkoherde och komminister,
hvilka båda bo i Fässberg. Inom sistnämnda församling
på ett afstånd af 5 km. från pastorsbostället ligger Mölndals
fabrikssamhälle med öfver 4,000 invånare.

För en tillfredsställande församlingsvård i detta pastorat,,
hvars folkmängd redan nu uppgår till det ganska betydliga
antalet af 8,063 . personer på en areal af 104.23 Q km. och genom
fabriksverksamhetens utveckling vid Mölndal befinner sig i stigande,
torde erfordras tillökning af de presterliga krafterna,,
hvithet behof, efter komiténs tanke, lämpligast kan fyllas derigenom,
att ytterligare en komminister anställes med bostad i
Kåda, för hvilken församling han jemväl borde föra ministerialböckerna.
Dessutom lärer nuvarande komministerns verksamhet
blifva till största gagn, om hans bostad förlädes till Mölndal.
Komitén föreslår derför,

att nuvarande komministerns bostad förlägges
till Mölndal; samt

att i pastoratet inrättas en ny komministerstjenst,
hvars innehafvare bör bo i Råda.

Vin. GÖTEBORGS STIFT.

259

5. Lundby pastorat, Torslanda pastorat (Elfsyssels Södra kontrakt)
och Säfve pastorat (Elfsyssels Södra kontrakt).

Lundby pastorat består af två församlingar, Lundby med
7,928 invånare på en areal af 26.96 □km. och Tufve med 653
invånare på en areal af 17.48 □ km. I pastoratet äro anstälda
kyrkoherde och två komministrar, hvilka senare bo, den ene i
Lundby och den andre i Tufve. Torslanda pastorat omfattar
likaledes två församlingar, Torslanda med 670 invånare på en
areal af 21.34 □ km. och Öckerö med 3,569 invånare på en areal
af 24.21 □ km.; och äro der anstälda kyrkoherde och komminister,
den senare bosatt i Öckerö. Säfve pastorat består af tre
församlingar, Säfve med 1,919 invånare på en areal af 49.73
□ km., Backa med 907 invånare på en areal af 13.89 □ km. och
Björlanda med 1,158 invånare på en areal af 40.51 □ km. I
sistnämnda pastorat äro anstälda kyrkoherde och komminister,
hvilken senare har sin bostad i Backa.

Enär Lundby folkrika församling, som kan sägas redan nu
utgöra en förstad till Göteborg, antagligen inom en icke alltför
aflägsen framtid kommer att införlifvas med denna stad, på
sätt ifrågasatt blifvit uti en, för närvarande på Kongl. Maj:ts
pröfning beroende, underdånig framställning af stadsfullmägtige
derstädes, har komitén vid uppgörande af förslag till reglering af
ifrågavarande tre pastorat utgått från den förutsättning, att en
dylik förändrad indelning beträffande Lundby församling varder
genomförd. Om då, såsom det synes komitén lämpligast, jemväl
Öckerö församling, hvilken utgöres af öar i skärgården, afskiljes
till eget gäll, torde öfriga här ofvan omförmälda församlingar,
af hvilka Tufve och Torslanda efter frånskiljande af Lundby och
Öckerö församlingar icke lära kunna bestå såsom sjelfständiga pastorat,
böra, med hänsyn till församlingarnas inbördes belägenhet,
på det sätt grupperas i pastorat, att å ena sidan Torslanda och
Björlanda samt å andra sidan Säfve, Backa och Tufve med hvarandra
förenas. I sådan händelse skulle uti det förra af de
nybildade pastoraten folkmängden komma att utgöra 1,828 personer
och arealen 61.85 □ km. samt uti det senare folkmängden
3,479 personer och arealen 81.1 □ km. I)å i Säfve pastorat de
presterliga krafterna måste anses fullt tillräckliga för en tillfredsställande
församlingsvård, torde, om efter frånskiljande af

260

Vill. GÖTEBORGS STIFT.

Björlanda församling den obetydligare Tufve församling förenas
med nämnda pastorat, den komministerstjenst, hvars innehafvare
är bosatt i Tufve, kunna indragas. I Torslanda och
Björlanda församlingars pastorat, der kyrkorna äro belägna på
ett afstånd från hvarandra af endast omkring 6 km., kan en
prest såväl hvarje söndag förrätta gudstjenst i båda kyrkorna
som äfven i öfrigt fullgöra det presterliga arbetet; och torde
jemväl i Öckerö pastorat kyrkoherden kunna ensam tillgodose
församlingsvården.

På grund af det anförda och under förutsättning att Lundby
församling förlägges till staden Göteborg, föreslår komitén,

att Öckerö församling skiljes från Torslanda
pastorat för att bilda eget pastorat med
endast kyrkoherde;

att Björlanda församling skiljes från Säfve
pastorat och förenas med Torslanda pastorat;

att Tufve församling skiljes från Lundby
pastorat och förenas med Säfve pastorat; samt
att, i händelse dessa förslag vinna bifall,
de komministerstjenster, hvilkas innehafvare bo.
i Tufve och i Öckerö, indragas.

2. Elfsyssels Södra kontrakt.

6. Torslanda pastorat.

Förslag till reglering af detta pastorat är närmast här ofvan
framstäldt.

7. Säfve pastorat.

Förslag till reglering af detta pastorat är ofvan framstäldt
(sid. 259).

Vin. GÖTEBORGS STIFT.

261

3. Elfsyssels Norra kontrakt.

8. Förställa pastorat.

Pastoratet består af fyra församlingar, Forshälla med 3,000
invånare på en areal af 116.1 □ km., Besteröd med 586 invånare
på en areal af 17.45 □ km., Ljung med 1,528 invånare
på en areal af 40.81 □ km. och Grinneröd med 847 invånare på
en areal af 40.99 □ km. I pastoratet äro anstälda kyrkoherde
och komminister, hvilken senare bor i G-rinneröd.

Det skulle, efter komiténs tanke, medföra väsentliga fördelar
för en icke ringa del af pastoratets befolkning, om komministerns
bostad förlädes till någon plats inom Ljungs församling,
helst i närheten af kyrkan derstädes, enär denna församling
synes vara stadd i utveckling. Komitén föreslår fördenskull,

att komministerns bostad förlägges till närheten
af Ljungs kyrka.

9. Uddevalla pastorat.

Pastoratet består af tre församlingar, Uddevalla med 8,253
invånare på en areal af 26.71 nkm., Bäfve med 1,467 invånare
på en areal af 58.04 □ km. och Lane-Byr med 1,817 invånare
på en areal af 81.79 □ km. I pastoratet äro anstälda kyrkoherde
och komminister, hvilka båda bo i Uddevalla. Från Uddevalla
kyrka, som äfven användes af Bäfve församling, utgör
afståndet till Lane-Ryrs kyrka omkring 10 km.

Då det torde vara uppenbart, att för en tillfredsställande
församlingsvård i detta pastorat, hvars sammanlagda folkmängd
uppgår till det betydliga antalet af 11,537 personer på en areal
af 166.54 □ km., tillökning af de presterliga krafterna erfordras,
har det synts komitén önskvärdt, att ytterligare en komministerstjenst
inrättas, hvars innehafvare borde erhålla sin bostad

262

Vill. GÖTEBORGS STIFT.

inom Lane-Ryr och för denna församling jemväl föra ministerialböckerna.
Komitén föreslår fördenskull,

att i pastoratet inrättas ytterligare en komministerstjenst,
hvars innehafvare bör bo i LaneRyr.

4. Orusts och. Tjörns kontrakt.

10. Tjörns pastorat.

Pastoratet består af fem församlingar, Stenkyrha jemte till
Stenkyrka socken hörande Rönnängs och Klädesholmens kapellförsamlingar
med respektive 4,426, 1,355 och 842 invånare på
en areal af tillhopa 79.15 □ km., Klöfvedal med 1,572 invånare
på en areal af 31.96 □ km. och Valla med 2,182 invånare på en
areal af 48.35 □ km. I pastoratet äro anstälda kyrkoherde, komminister
och kapellpredikant, af hvilka komministern bor i Valla
och kapellpredikanten i Rönnäng.

Då pastoratets folkmängd uppgår till det betydliga antalet
af 10,377 personer och arealen till 159.46 □ km., erfordras, enligt
komiténs mening, för en tillfredsställande församlingsvård
derstädes tillökning af de presterliga krafterna, helst Klädesholmens
församling utgöres af öar i skärgården, hvilket äfven
är förhållandet med en del af Rönnängs församling. Ifrågavarande
behof torde lämpligast fyllas genom anställande af en
kapellpredikant å Klädesholmen. Komitén föreslår derför,

att i pastoratet inrättas ytterligare en
kapellpredikantstjenst, hvars innehafvare bör bo
å Klädesholmen.

11. Morlanda pastorat.

Pastoratet består af fem församlingar, Morlanda församling
jemte Mollösunds, Käringöns och Gullholmens till Morlanda socken

VIII. GÖTEBORGS STIFT.

263

hörande kapellförsamlingar med respektive 3,633, 984, 568 och
723 invånare på en areal af tillhopa 86.89 □ km. samt Slcaftö
församling med 3,120 invånare på en areal af 25.41 □ km. I
pastoratet äro anstälda kyrkoherde, komminister och tre kapellpredikanter
hvilka bo, komministern i Skaftö och kapellpredikanterna
en i hvardera kapellförsamlingen; och sköta de biträdande
presterna pastoralvården en hvar i den församling, der
han är bosatt.

Med hänsyn dertill att Skaftö församling har en ganska betydlig
folkmängd, som synes vara stadd i tillväxt, anser komitén
önskligt, att denna församling afskiljes till eget pastorat; och
då i det sålunda bildade pastoratet en prest lärer utan svårighet
kunna fullgöra det presterliga arbetet, torde komminister stj ensten
höra indragas. Komitén föreslår fördenskull,

att Skaftö församling skiljes från Morlanda
pastorat för att bilda eget pastorat med endast
kyrkoherde; samt

att i sådan händelse den komministerstjenst,
hvars innehafvare är bosatt i Skaftö, indrages.

5. Vikornas Södra kontrakt.

12. Foss pastorat.

Pastoratet består af tre församlingar, Foss med 3,459 invånare
på en areal af 94.01 □ km., Håby med 1,010 invånare
på en areal af 35.29 □ km. och Svarteborg med 2,537 invånare
på en areal af 135.17 □ km. I pastoratet äro anstälda kyrkoherde
och komminister, hvilken senare bor i Svarteborg. Afståndet
utgör från Håby kyrka till Foss omkring 4 km. och till
.Svarteborgs omkring 10 km. samt från sistnämnda kyrka till
Foss omkring 14 km.

Då detta pastorat är ganska folkrikt och vidsträckt — nemligen
med 7,006 invånare på en areal af 264.47 nkm. —, torde för
en tillfredsställande församlings vård erfordras, att pastoratet
delas, i hvilket afseende lämpligast synes vara, att Svarteborgs

264

Vill. GÖTEBORGS STIFT.

församling af skiljes till eget gäll. Det kyrkliga arbetet i Foss
pastorat, som, efter utbrytning af Svarteborgs församling, skulle
få 4,469 invånare på en areal af 129.3 □ km., blir i allt fall af
den omfattning, att kyrkoherden der torde böra förpligtas hos
sig hålla ett varaktigt tjenstebiträde, hvaremot komministerstj
ensten lärer kunna indragas. Komitén föreslår fördenskull,

att Svarteborgs församling skilj es från Foss
pastorat för att bilda eget pastorat med endast
kyrkoherde;

att kyrkoherden i Foss pastorat förpligtas
hålla ständig adjunkt; samt

att, i händelse dessa förslag vinna bifall,,
komministerstjensten indrages.

13. Bro pastorat.

Pastoratet består af fyra församlingar, Bro med 2,712 invånare
på en areal af 73.84 □ km., Brastad med 2,314 invånare
på en areal af 51.21 □ km. samt Lyse med 3,336 invånare och
Lysehil med 2,826 invånare på en areal af tillhopa 53.04 □ km.
I pastoratet äro anstälda kyrkoherde och två komministrar,
bvilka senare bo, den ene i Lyse och den andre i Lysekil, samt
handhafva pastoralvården, en hvar i den församling, der han
är bosatt.

Detta pastorat, hvars sammanlagda folkmängd uppgår till det
betydliga antalet af 11,188 personer på en areal af 178.09 □km., lärer
ur synpunkten af en tillfredsställande församlingsvård böra delas.
I sådant afseende torde, enligt komiténs åsigt, vara angelägnast,
att Lysekil, som genom nådigt bref den 6 juli 1900 erhållit stadsrättigheter,
afskiljes till eget gäll. Men då den del af Lyse församling,
som kallas »Lyseslätten» och som angränsar omedelbart
intill Lysekils församling, med denna har många gemensamma
intressen och kan antagas förr eller senare komma att dermed
införlifvas, torde denna del böra afskiljas från Lyse och förläggas
till Lysekils församling för att tillika med denna senare utgöra
ett sjelfständigt pastorat. Om kyrkoherdebeställning inrättas
för Lysekils församling, synes den komministerstjenst, hvars
innehafvare der har sin bostad, kunna indragas.

VIII. GÖTEBORGS STIFT.

26»

På grund af det anförda föreslår komitén,

att Lysekils församling jemte den del af
Lyse församling, som benämnes »Lyseslätten»,
skiljes från Bro pastorat för att bilda eget pastorat
med endast kyrkoherde; samt

att i sådan händelse den komminister stj enst,
hvars innehafvare är bosatt i Lysekil, indrages.

14. Tossene pastorat.

Pastoratet består af fyra församlingar, Tossene med 3,965 invånare
på en areal af 65.01 □km., Ashum jemte Kungshamns till
Askums socken hörande kapellförsamling med respektive 3,312
och 2,668 invånare på en areal af tillhopa 69.23 □ km. samt
Berfendal med 683 invånare på en areal af 22.06 □ km. I pastoratet
äro anstälda kyrkoherde och två komministrar, hvilka
senare bo, den ene i Berfendal och den andre i Kungshamn.

Detta pastorat, som har den betydliga folkmängden af 10,628
personer på en areal af 156.3 □ km., lärer ur synpunkten af en
tillfredsställande församlingsvård böra delas. I sådant afseende
torde vara lämpligast, att Kungshamns kapellförsamling tillika
med derutanför belägna skärgård, hvilken utgöres af, bland andra
öar, Veje, Näset, Smögen och Malmön, afskiljes till eget gäll.
Det kyrkliga arbetet i det nybildade pastoratet torde blifva
af den omfattning, att kyrkoherden behöfver biträde af eu
komminister; och synes denne senare blifva till största gagn,
om han finge sin bostad å Malmön, hvars folkmängd uppgår till
1,236 personer. Den komministerstjenst i Tossene pastorat, hvars
innehafvare bor i Kungshamn, torde deremot kunna indragas,
under förutsättning att kyrkoherden håller ett varaktigt tjenstebiträde.
Komitén föreslår fördenskull,

att Kungshamns kapellförsamling jemte derutanför
belägna skärgård, tillhörande Askums
socken, skiljes från Tossene pastorat för att
bilda eget pastorat med kyrkoherde och komminister,
hvilken senare bör bo å Malmön;
samt

-266

Vill. GÖTEBORGS STIFT.

att i sådan händelse den komminister stj enst,
hvars innehafvare är bosatt i Kungshamn, indrages,
men kyrkoherden i Tossene förpligtas
hålla ständig adjunkt.

6. Vikornas Norra kontrakt.

15. Tanums pastorat.

Pastoratet består af två församlingar, Tanum med 7,268 invånare
på en areal af 246.56 □ km. och Lur med 1,941 invånare
på en areal af 102.61 □ km.; och äro der anstälda kyrkoherde
och två komministrar, af hvilka senare den ene är bosatt vid
Grebbestad inom Tanums församling och den andre inom Lurs
församling.

Uti detta pastorat, hvars sammanlagda folkmängd uppgår till
det betydliga antalet af 9,209 personer på en areal af 349.17
□ km., erfordras, efter komiténs tanke, tillökning af de presterliga
krafterna. I sådant afseende synes vara lämpligast, att
kyrkoherden förpligtas hos sig hålla ett varaktigt tjenstebiträde.
Komitén föreslår fördenskull,

att kyrkoherden förpligtas hålla ständig
adjunkt.

16. Skede pastorat.

Pastoratet består af tre församlingar, Skede med 5,936 invånare
på en areal af 260.6 8 □ km., T jämo med 2,182 invånare
på eu areal af 47.78 □ km. och Strömstad med 2,806 invånare
på en areal af 4.14 □ km. I pastoratet äro anstälda kyrkoherde
och två komministrar, hvilka senare bo, den ene i Strömstad,
der han äfven sköter pastoralvården, och den andre i Skede,
nära Tjärnö. Genom nådigt bref den 20 april 1900 har Kongl.
Maj:t förordnat, att Strömstads församling skall under vissa

Vin. GÖTEBORGS STIFT.

267

förutsättningar skiljas från pastoratet och utgöra ett särskildt
gäll, samt att den komministerstjenst, hvars innehafvare bor i
Strömstad, skall indragas.

Enär de återstående Skede och Tjärnö församlingar med en
sammanlagd folkmängd af 8,118 personer på en areal af 308.46
□ km., äro till invånareantal och omfång så betydande, att för
en tillfredsställande församlingsvård inom dem tillökning af de
presterliga krafterna torde vara erforderlig, föreslår komitén,
att kyrkoherden i Skede pastorat, efter frånskiljande
af Strömstads församling, förpligtas
hålla ständig adjunkt.

17. Näsinge pastorat.

Pastoratet består af tre församlingar, Näsinge med 1,086
invånare på en areal af 42.32 □ km., Högdal med 1,581 invånare
på en areal af 69.9 □ km. och Lommeland med 860 invånare
på en areal af 33.32 □ km. I pastoratet är anstäld endast
kyrkoherde. Näsinge och Lommelands församlingar hafva gemensam
kyrka i Näsinge, från hvilken afståndet till Högdals
kyrka är omkring 9 km.

För en tillfredsställande församlingsvård i detta pastorat,
hvars sammanlagda folkmängd utgör 3,527 personer på en areal
af 145.54 □ km., är, efter komiténs tanke, särskildt med hänsyn
till afståndet mellan kyrkorna, af nöden, att der inrättas en
komministerstjenst. Lämpligast synes vara, att innehafvaren af
denna tjenst erhåller sin bostad i närheten af Högdals kyrka
och tillika får i uppdrag att för Högdals församling jemväl föra
ministerialböckerna. Komitén föreslår fördenskull,

att i pastoratet inrättas en komministerstjenst,
hvars innehafvare bör bo i närheten af
Högdals kyrka.

268

Vill. GÖTEBORGS STIFT.

18. Nafverstads pastorat.

Pastoratet består af två församlingar, Nafverstad med 3,223
invånare på en areal af 252.02 □ km. och Mo med 1,076 invånare
på en areal af 91.61 □ km. I pastoratet är endast kyrkoherde
anstäld.

För en tillfredsställande församlingsvård i detta pastorat,
hvars sammanlagda folkmängd uppgår till 4,299 personer på eu
areal af 343.63 □ km. och der afståndet mellan kyrkorna utgör
omkring 10 km., är, efter komiténs tanke, af nöden, att en komministerstjenst
der inrättas. Lämpligt torde vara, att innehafvaren
af denna tjenst får sin bostad i närheten af Mo kyrka
och tillika erhåller uppdrag att för Mo församling jemväl föra
ministerialböckerna. Komitén föreslår fördenskull,

att i pastoratet inrättas en komministerstjenst,
hvars innehafvare bör bo i närheten af
Mo kyrka.

7. Domprosteriets Norra kontrakt.

19. Stora Lundby pastorat.

Pastoratet består af tre församlingar, Stora Lundby med
1,715 invånare på en areal af 93.64 □ km., Skallsjö med 2,248
invånare på en areal af 74.51 □ km. och Lerum med 2,355 invånare
på en areal af 65.85 [Jkm. I pastoratet äro anstälda kyrkoherde
och komminister, den senare bosatt i Skallsjö. Afståndet
utgör från Stora Lundby kyrka till Skallsjö omkring 10 km.
och till Lerums omkring 7 km.

För en tillfredsställande församlingsvård i detta pastorat,
hvars folkmängd uppgår till det ganska betydliga antalet af
6,318 personer på en areal af 234 □ km., är, efter komiténs
tanke, af - nöden, att en ny komministerstjenst inrättas. Lämpligast
torde vara, att innehafvaren af denna tjenst får sin bostad
i närheten af Lerums kyrka och tillika erhåller uppdrag
att för Lerums församling jemväl föra ministerialböckerna. Komitén
föreslår fördenskull,

VIII. GÖTEBORGS STIFT.

269

att i pastoratet inrättas ytterligare en komministerstjenst,
hvars innehafvare bör bo i närheten
af Lerums kyrka.

20. Starrkärrs pastorat.

Pastoratet består af tre församlingar, Starrkärr med 2,443
invånare på en areal af 69.66 □ km., Kilanda med 548 invånare
på en areal af 42.92 □ km. och Nödinge med 1,551 invånare på
en areal af 29.98 □ km. I pastoratet äro anstälda kyrkoherde
och komminister, hvilken senare bor i Kilanda.

Det skulle, efter komiténs tanke, vara till gagn för församlingsvården
i pastoratet, om komministerns bostad, som nu
är belägen i en glest bebodd och aflägset liggande del af pastoratet,
förlädes till närheten af det i Nödinge församling belägna
Surte glasbruk, der en betydlig arbetarebefolkning är bosatt.
Derjemte torde komministern böra erhålla uppdrag att för Nödinge
jemväl föra ministerialböckerna. Komitén föreslår fördenskull,
att komministerns bostad förlägges till närheten
af Sur te glasbruk i Nödinge församling.

21. Skepplanda pastorat och Ale-Sköfde pastorat.

Skepplanda pastorat består af tre församlingar, Skepplanda
med 2,403 invånare på en areal af 94.57 □ km., S:t Peter med
803 invånare på en areal af 14.04 □ km. och Tunge med 611 invånare
på en areal af 21.5 □ km. I pastoratet äro anstälda
kyrkoherde och komminister, hvilka begge bo uti Skepplanda i
närheten af kyrkan. De två andra församlingarna hafva gemensam
kyrka i S:t Peter. Ale-Sköfde pastorat omfattar två församlingar,
Ale-Sköfde med 1,641 invånare på en areal af 62.46 □ km.
och Hålanda med 1,218 invånare på en areal af 81.75 □ km.;
och äro der likaledes anstälda kyrkoherde och komminister, den
senare bosatt i Hålanda. Afstånden emellan kyrkorna utgöra:

270

Vill. GÖTEBORGS STIFT.

mellan	Skepplanda och S:t Peters omkring	10 km.
	» » Hålanda »	8 »
»	Ale-Sköfde » » »	7 »
»	» » S:t Peters »	5 *

Med hänsyn till Ale-Sköfde samt S:t Peters och Tnnge församlingars
belägenhet i förhållande till hvarandra torde dessa
församlingar lämpligen kunna förenas till ett pastorat; och höra
svårigheter ej möta för en prest att i detta pastorat, hvars
sammanlagda folkmängd skulle uppgå till 3,055 personer på en
areal af 98 □ km., såväl hvarje söndag förrätta gudstjenst i
båda kyrkorna som äfven i öfrigt fullgöra det presterliga arbetet.
Om Hålanda och Skepplanda intill hvarandra belägna
församlingar jemväl förenades till ett pastorat, hvars invånareantal
i sådan händelse skulle komma att utgöra 3,621 personer
på en areal af 176.32 □ km., torde för en tillfredsställande församlingsvård
i detta ganska vidsträckta pastorat erfordras, att
kyrkoherden biträdes af en komminister med bostad i Hålanda.

På grund af det anförda föreslår komitén,

att S:t Peters och Tunge församlingar skiljas
från Skepplanda pastorat och förenas med AleSköfde
församling till ett pastorat med endast
kyrkoherde, som bör bo i Ale-Sköfde;

att Hålanda församling skiljes från AleSköfde
pastorat och förenas med Skepplanda
församling till ett pastorat med kyrkoherde och
komminister, hvilka böra bo, den förre i Skepplanda
och den senare i Hålanda; samt

att i sådan händelse de nuvarande komministerstjensterna
i Skepplanda och Ale-Sköfde
pastorat indragas.

22. Ale-Sköfde pastorat.

Förslag till reglering af detta pastorat är närmast här ofvan
framstäldt.

23. Romeleds pastorat.

Pastoratet består af fem församlingar, Bomeled med 616
invånare på en areal af 16.92 □ km., Fors med 1,619 invå -

Vill. GÖTEBORGS STIFT.

271

Hare på eu areal af 43.50 □ km., Upphärad med 1,535 invånare
på en areal af 54.06 □ km., Asbräcka med 316 invånare
på en areal af 10.21 □ km. och Fuxerna med 2,134 invånare på
en areal af 21.55 □ km. I pastoratet äro enligt löneregleringsresolutionen
anstälda kyrkoherde och komminister, hvilka båda
bo i Pomeled. Presterligt arbete ntföres derjemte af en vid Lilla
Edet i Fuxerna församling bosatt så kallad skolprest, som härför
af församlingen erhåller lönebidrag.

För en tillfredsställande församlingsvård synes det komitén
vara önskvärdt, att detta pastorat, hvars sammanlagda folkmängd
uppgår till det , ganska betydliga antalet af 6,220 personer
på en areal af 146.24 □ km., varder deladt. Denna delning
torde lämpligast böra försiggå på det sätt, att Fuxerna församling
med Lilla Edets der belägna framåtskridande samhälle äfvensom
Asbräcka församling afskiljas till eget pastorat. Vidare
skulle, enligt komiténs mening, komministern i Pomeleds pastorat
blifva till största gagn för pastoratets återstående församlingar,
om hans bostad förlädes till Upphärad. Komitén föreslår fördenskull,

att Fuxerna och Asbräcka församlingar
skiljas från Pomeleds pastorat för att tillhopa
bilda eget pastorat med endast kyrkoherde,
som bör bo vid Lilla Edet; samt

att bostaden för komministern i Pomeleds
pastorat flyttas till Upphärad;

lärande, i händelse dessa förslag vinna bifall,
presterlig tjenstgöring ej vidare behöfva
åläggas den så kallade skolpresten vid Lilla
Edet.

8. Marks och. Bollebygds kontrakt.

24. Seglora pastorat.

Pastoratet består af fyra församlingar, Seglora med 2,621
invånare på en areal af 118.98 nkm., Frisla med 2,354 invånare
på en areal af 35.05 □ km., Kinnarumma med 1,943 invånare på
en areal af 95.28 □ km. och Skepphult med 820 invånare på en
areal af 44.06 □ km. I pastoratet äro enligt löneregleringen

272

Vill. GÖTEBOBGS STIFT.

anstälda kyrkoherde och komminister, den senare bosatt i Frisla.
Derjemte finnes vid Rydboholms fabriker i Kinnarumma förordnad
en fabrikspredikant, som aflönas af fabrikernas egare.

För en tillfredsställande församlingsvård synes detta pastorat,
hvars folkmängd uppgår till det ganska betydliga antalet
af 7,738 personer på en areal af 293.37 nkm., böra delas. Lämpligast
torde då vara, att Kinnarumma och Skepphults församlingar
afskiljas till eget gäll. Enär folkmängden inom Kinnarumma
församling i följd af den lifliga fabriksverksamheten
derstädes befinner sig i hastig tillväxt och det för beredande af
nödig andlig omvårdnad åt de vid fabrikerna uppväxande arbetaresamhällen
erfordras, att en prest der har sin verksamhet,
synes en komministerstjenst böra inrättas i det nybildade pastoratet
och dess innehafvare erhålla sin bostad vid Rydboholm.
Komitén föreslår fördenskull,

att Kinnarumma och Skepphults församlingar
skiljas från Seglora pastorat för att tillhopa
bilda eget pastorat med kyrkoherde och
komminister, hvilka båda böra bo inom Kinnarumma
församling, den förre vid Flenstorp och
den senare vid Rydboholm;

lärande i sådan händelse särskild fabrikspredikant
vid Rydboholm icke vidare behöfva
förordnas.

25. Berghems pastorat.

Pastoratet består af två församlingar, Beryhem med 1,307
invånare på en areal af 36.95 □ km. och Hajom med 1,373 invånare
på en areal af 38.68 □ km. I pastoratet äro anstälda
kyrkoherde och komminister, den senare bosatt i Hajom. Afståndet
mellan kyrkorna är omkring 5 km.

Då svårighet ej torde möta för en prest att i detta pastorat,
hvars sammanlagda folkmängd uppgår till blott 2,680 personer
på en areal af 75.63 □ km., såväl hvarje söndag förrätta gudstjenst
i båda kyrkorna som äfven i öfrigt fullgöra det presterliga
arbetet, får komitén, med hänsyn jemväl dertill att kom -

Vill. GÖTEBORGS STIFT.

273

ministerns aflöning i församlingsafgifter och behållen boställsafkastning
utgör allenast omkring 1,300 kronor, föreslå,
att komministerstj ensten indrages.

26. Bollebygd s pastorat.

Detta pastorat består af tre församlingar, Bollebygd med
3,279 invånare på en areal af 176.08 □km., lijörketorp med 1,988
invånare på en areal af 75.46 □ km. och Töllesjö med 1,505 invånare
på en areal af 102.91 □ km. I pastoratet äro anstälda
kyrkoherde och komminister, hvilka båda bo i Bollebygd. Afståndet
utgör från Bollebygds kyrka till Björketorps omkring 6
km. och till Töllesjö omkring 17 km. samt mellan sistnämnda
kyrka och Björketorps omkring 23 km.

För en tillfredsställande församlings vård i detta pastorat,
som har den ganska betydliga folkmängden af 6,772 invånare på
en areal af 354.45 □km., erfordras, enligt komiténs mening, tillökning
af de presterliga krafterna. Detta behof torde kunna
fyllas genom anställande hos kyrkoherden af ett varaktigt tjenstebiträde.
Dessutom lärer komministerns verksamhet blifva till
största gagn, om hans bostad förflyttas till Töllesjö. Komitén
föreslår derför,

att komministersbostaden förlägges till Töllesjö;
samt

att kyrkoherden förpligtas hålla ständig
adjunkt.

10. Fjäre och. Viske kontrakt.

27. Tölö pastorat.

Pastoratet, som är prebende till biskopen, består af tre för samlingar,

Tölö med 1,635 invånare på en areal af 69.98 □ km.,

Lindome med 2,770 invånare på en areal af 75.15 □ km. och

18

274

Vill. GÖTEBORGS STIFT.

Elf säker med 1,263 invånare på en areal af 45.65 □ km. I pastoratet
är utom kyrkoherden anstäld komminister, hvilken bor i
Lindome och tjenstgör såsom vice pastor.

För en tillfredsställande församlingsvård torde detta pastorat,
hvars sammanlagda folkmängd uppgår till det ganska betydliga
antalet af 5,668 personer på en areal af 190.78 □ km.,
böra delas, hvilket synes lämpligen kunna ske på det sätt, att
Lindome församling afskiljes till eget gäll. I Tölö pastorat
skulle folkmängden derefter utgöra 2,898 personer på en areal
af 115.63 □ km.; och lärer, för den händelse pastoratet upphör
att vara prebende, en prest kunna utan nämnvärd svårighet såväl
hvarje söndag förrätta gudstjenst i båda kyrkorna, mellan
hvilka afståndet är omkring 6 km., som äfven i öfrigt fullgöra
det presterliga arbetet. Komitén får fördenskull, under förutsättning
att pastoratet befrias från sin prebendeegenskap, föreslå,
att Lindome församling skiljes från Tölö
pastorat för att bilda eget pastorat med endast
kyrkoherde; samt

att i sådan händelse komministerstj ensten
i Tölö pastorat indrages.

11. Varbergs kontrakt.

28. Träslöfs pastorat och Hunestads pastorat.

Träslöfs pastorat består af en församling med 2,030 invånare
på en areal af 30.79 □ km. Hunestads pastorat omfattar två
församlingar, Hunestcid med 658 invånare på en areal af 15.72
□ km. och Godestad med 344 invånare på en areal af 8.77 □km.
I hvartdera pastoratet är endast kyrkoherde anstäld. Afståndet
utgör från Träslöfs kyrka till en hvar af Hunestads och Grödestads
kyrkor omkring 5 km. samt mellan sistnämnda kyrka och
Träslöfs omkring 8 km.

Med hänsyn till folkmängd — 3,032 personer —, areal —
55.28 □ km. — och läge torde dessa obetydliga pastorat kunna
utan men för församlingsvården förenas till ett pastorat; och
skulle en prest kunna på ett tillfredsställande sätt fullgöra det

VIII. GÖTEBORGS STIFT.

275

presterliga arbetet i alla tre församlingarna, om så ordnades, att
gudstjenst förrättades hvarje söndag i Träslöfs och turvis hvarannan
söndag i Hunestads och Grödestads kyrkor. Derest församlingarna
icke skulle vilja vare sig öfverenskomma om en
sådan anordning eller begagna gemensam kyrka, torde kyrkoherden,
så länge gudstjenst skall förrättas hvarje söndag i alla
tre kyrkorna, behöfva tjenstebiträde, hvilket, enligt komiténs
åsigt, bör vara en komminister. Komitén föreslår derför,

att, med indragning af kyrkoherdebeställningen
i flunestad, Hunestads pastorat sammanslås
med Träslöfs pastorat till ett pastorat med
kyrkoherde och komminister, hvilka böra bo,
den förre i Träslöf och den senare i Hunestad.

29. Hunestads pastorat och Träslöfs pastorat.

Förslag till sammanslagning af dessa pastorat är närmast
här ofvan framstäldt.

30. Grimetons pastorat.

Pastoratet består af två församlingar, Grimeton med 916
invånare på en areal af 36.76 □ km. och Rolf storp med 1,345
invånare på en areal af 54.48 □ km. I pastoratet äro anstälda
kyrkoherde och komminister, den senare bosatt i Hvalinge församling
af pastoratet med samma namn. Afståndet mellan
kyrkorna är omkring 5 km.

Då nämnvärda svårigheter icke torde möta för en prest att i
detta pastorat, hvars folkmängd utgör blott 2,261 personer på en
areal af 91.24 □ km., såväl hvarje söndag förrätta gudstjenst i
båda kyrkorna som äfven i öfrigt fullgöra det presterliga arbetet,
föreslår komitén,

att komminister stjernsten indrages.

276

Vill. GÖTEBORGS STIFT.

12. Falkenbergs kontrakt.

31. Vinbergs pastorat.

Pastoratet består af två församlingar, Vinberg med 1,780
invånare på en areal af 38.02 □ km. och Staf singe med 2,492
invånare på en areal af 42.94 □ km.; och är der anstäld endast
kyrkoherde. Afståndet mellan kyrkorna utgör omkring 4 km.

Komitén anser, att för en tillfredsställande församlingsvård
i detta pastorat, hvars sammanlagda folkmängd uppgår till det
rätt betydliga antalet af 4,272 personer på en areal af 80.96
□ km., är af nöden, att en komministerstjenst der inrättas; och
torde innehafvaren af denna tjenst böra få sin bostad i Stafsinge.
Komitén föreslår fördenskull,

att i pastoratet inrättas en komministerstjenst,
hvars innehafvare bör bo i Stafsinge.

13. Halmstads kontrakt

32. Drängsereds pastorat.

Pastoratet består af två församlingar, JJrängsered med 1,276
invånare på en areal af 109.74 □ km. och Krogsered med 711
invånare på en areal af 76.66 □ km. I pastoratet äro anstälda
kyrkoherde och komminister, hvilka båda bo i Drängsered. Afståndet
mellan kyrkorna är omkring 8 km.

Då afsevärda svårigheter icke torde möta för en prest att
i detta pastorat, hvars sammanlagda folkmängd uppgår till blott
1,987 personer på en areal af 186.4 nkm., såväl hvarje söndag förrätta
gudstj enst i båda kyrkorna som äfven i (ifrigt fullgöra det
presterliga arbetet, får komitén, med hänsyn jemväl dertill att
komministerns aflöning i församlingsafgifter utgör allenast omkring
800 kronor, föreslå,

att komministerstjensten indrages.

VIII. GÖTEBORGS STIFT.

277

33. Albilds pastorat och Årstads pastorat.

Abilds pastorat består af en församling med 727 invånare
på en areal af 65.04 □ km. Arstads pastorat omfattar två församlingar,
Årstad med 1,573 invånare på en areal af 38.06 Dkm.
och Asige med 832 invånare på en areal af 68.12 □km. I hvartdera
pastoratet är endast kyrkoherde anstäld. Afståndet ntgör
från Arstads kyrka till Abilds 4 km. och till Asige 7 km. samt
mellan Abilds och Asige kyrkor 8 km.

Med hänsyn till den ringa folkmängden inom Abilds pastorat
torde det böra förenas med det närgränsande Arstads pastorat,
då sammanlagda folkmängden skulle utgöra 3,132 personer
och arealen 171.22 □ km. För en tillfredsställande församlingsvård
i det sålunda bildade pastoratet lärer emellertid kyrkoherden
behöfva biträde af en komminister. Komitén föreslår fördenskull,

att, med indragning af kyrkoherdebeställningen
i Abild, Abilds pastorat sammanslås med
Arstads pastorat till ett pastorat med kyrkoherde
och komminister, hvilka böra bo, den förre
i Arstad och den senare i Abild.

34. Årstads pastorat och Abilds pastorat.

Förslag till sammanslagning af dessa pastorat är närmast
här ofvan framstäldt.

35. Söndrums pastorat och Halmstads pastorat.

I Söndrums pastorat, som består af två församlingar. Söndrum
med 2,007 invånare på en areal af 36.91 □ km. och Vapnö med
822 invånare på en areal af 24.14 □ km., är endast kyrkoherde
anstäld. Halmstads pastorat omfattar tre församlingar, Halmstad
med 13,697 invånare på en areal af 14.91 □ km., Öfraby
med 576 invånare på en areal af 11.56 □ km. och Holm med 815
invånare på en areal af 25.42 Okm.; och äro der ansfcälda kyrkoherde
och komminister, hvilken senare bor i Holm. Afståndet ut -

278

Vill. GÖTEBORGS STIFT.

gör från Holms kyrka till Söndrums omkring 8 km. ock till Vapnö
omkring 4.5 km. samt mellan sistnämnda ock Söndrums kyrkor
omkring 5 km. Halmstads ock Öfraby församlingar kafva gemensam
kyrka i Halmstad.

Som folkmängden i Halmstads pastorat uppgår till det betydliga
antalet af 15,088 personer, lärer det vara till fördel
för församlingsvården, om Holms församling afskiljes ock förenas
med det närgränsande Söndrums pastorat, som derigenom skulle
få 3,644 invånare på en areal af 86.47 □ km. I sistnämnda
pastorat torde böra vid kyrkoherdens sida anställas en komminister,
som skulle få sin bostad i Holm med uppdrag tillika
att för denna församling föra ministerialböckerna. Församlingsvården
inom Halmstads pastorat, som efter frånskiljande af Holms
församling ändå skulle kafva en folkmängd af 14,273 personer,
lärer kräfva tre presters arbete för att kunna anses tillfredsställande.
Komitén föreslår derför,

att Holms församling skiljes från Halmstads
pastorat och förenas med Söndrums pastorat,
hvars kyrkoherde i sådan händelse bör kafva
biträde af en komminister, bosatt uti Holm;

att uti Halmstads pastorat inrättas två
komministerstjenster, hviikas innehafvare böra
bo i Halmstad; samt

att den till Halmstads pastorat nu körande
komministerstjenst indrages, under förutsättning
att Holms församling, der komministern är bosatt,
varder skild från pastoratet.

36. Halmstads pastorat.

Förslag till reglering af detta pastorat är närmast kär ofvan
framstäldt.

37. Slättåkra pastorat.

Pastoratet består af två församlingar, Slättåkra med 2,462
invånare på en areal af 129.03 □ km. och Qvibille med 1,089
invånare på en areal af 39.51 □ km.; ock är der utom kyrko -

Vill. GÖTEBORGS STIFT.

279

herden anstäld en af Oskarsströms fabriksaktiebolag aflönad adjunkt,
som egnar sin verksamhet särskildt åt den talrika arbetarebefolkningen
vid bolagets inom moderförsamlingen belägna
fabriker.

För en tillfredsställande församlings vård i detta pastorat,
hvars sammanlagda folkmängd utgör 3,551 personer på en areal
af 168.54 □ km., synes det komitén vara af nöden, att kyrkoherden,
åtminstone så länge rörelsen vid Oskarsströms fabriker
bedrifves i sin nuvarande omfattning, erhåller biträde af en komminister
med bostad vid Oskarsström. Komitén föreslår fördenskull,

att i pastoratet inrättas en komministerstjenst,
hvars innehafvare bör bo vid Oskarsström;

i hvilken händelse någon extra ordinarie
prestman ej vidare torde behöfva förordnas.

38. Torups pastorat.

Pastoratet består af två församlingar, Torup med 2,611 invånare
på en areal af 212.35 □ km. och Kinnared med 547
invånare på en areal af 27.97 □ km. I pastoratet äro anstälda
kyrkoherde och komminister, hvilka båda bo i Torup. Afståndet
mellan kyrkorna är omkring 8 km.

Då afsevärda svårigheter icke torde möta för en prest att i
detta pastorat, hvars sammanlagda folkmängd uppgår till blott
3,158 personer på en areal af 240.32 Kkm., såväl hvarje söndag
förrätta gudstjenst i båda kyrkorna som äfven i öfrigt fullgöra
■det presterliga arbetet, får komitén, med hänsyn jemväl dertill
att komministerns aflöning i församlingsafgifter och afgälder utgör
allenast omkring 750 kronor, föreslå,

att komministerstj ensten indrages.

280

Vill. GÖTEBORGS STIFT.

14. Laholms kontrakt.

39. Eldsberga pastorat.

Pastoratet består af två församlingar, Eldsberga med 1,444
invånare på en areal af 47.91 □ km. och Tönnersjö med 978 invånare
på en areal af 120.08 □ km. I pastoratet äro anstälda
kyrkoherde och komminister, hvilken senare bor i Tönnersjö.
Afståndet mellan kyrkorna är omkring 6 km.

Då nämnvärda svårigheter icke torde möta för en prest att
i detta pastorat, hvars sammanlagda folkmängd uppgår till blott
2,422 personer på en areal af 167.99 □ km., såväl hvarje söndag
förrätta gudstjenst i båda kyrkorna som äfven i öfrigt fullgöra
det presterliga arbetet, får komitén, med hänsyn jemväl dertill
att komministerns aflöning i församlingsafgifter och behållen
boställsafkastning utgör allenast omkring 1,200 kronor, föreslå,
att komministerstj ensten indrages.

40. Hishults pastorat och Örkelljunga pastorat (Lunds stift).

Hishults pastorat består af två församlingar, Hishult med
2,067 invånare på en areal af 102.83 □ km. och Fagerhult med
1,009 invånare på en areal af 75.18 □km. Sistnämnda församling
tillhör Norra Åsbo kontrakt af Lunds stift. I pastoratet är
endast kyrkoherde anstäld.

Då svårigheter tvifvelsutan vållas deraf, att församlingarna
i Hishults pastorat tillhöra olika stift, samt Hishults församling
till folkmängd och areal är så betydlig, att det presterliga arbetet
der gifver full sysselsättning åt en prest, har komitén
ansett önskvärdt, att Fagerhults församling skiljes från Hishults
pastorat och förenas med det angränsande Örkelljunga pastorat
af Lunds stift. Komitén föreslår fördenskull,

att Fagerhults församling skiljes från Hishults
pastorat och förenas med Örkelljunga
pastorat.

(Jfr Örkelljunga pastorat här ofvan sid. 244).

IX. KALMAR STIFT.

281

IX. Kalmar stift.

l. Norra Möre kontrakt.

1. Dörby pastorat.

I pastoratet, som består af två församlingar, Dörby med

1,099 invånare på en areal af 31.88 □ km. ock Kläckeberga med
1,105 invånare på en areal af 37.51 □ km., äro anstälda kyrkoherde
och komminister, hvilka båda bo i Dörby. Afståndet
mellan kyrkorna är omkring 6 km.

Då detta afstånd icke utgör hinder för gudstjensts förrättande
hvarje söndag i båda kyrkorna af en och samma prest,
samt allt presterligt arbete i öfrigt inom pastoratet, som har en
folkmängd af allenast 2,204 invånare på en areal af 69.39 □ km.,
lärer utan svårighet kunna på ett tillfredsställande sätt fullgöras
af en prest, föreslår komitén,

att komministerstj ensten indrages.

2. Åby pastorat.

I detta pastorat, som består af två församlingar, Aby med
2,515 invånare på en areal af 124.27 □ km., och Bäckebo med
2,356 invånare på eu areal af 219.42 □ km., äro anstälda tre
ordinarie prester, hvilka bo, kyrkoherden och en komminister i
Aby samt en komminister i Bäckebo, för hvilken sistnämnda
församling den der boende komministern äfven förer ministerialböckerna.
Afståndet mellan kyrkorna är omkring 21 km.

Då pastoratets folkmängd uppgår till 4,871 personer på en
areal af 343.69 □ km. och afståndet mellan kyrkorna är så stort,
att duplikation icke beqvämligen kan ega rum, behöfver kyrko -

282

IX. KALMAK STIFT.

herden visserligen tjenstebiträde. Men för en tillfredsställande
församlingsvård torde icke mer än två presters arbete i pastoratet
erfordras; hvarför komitén, med hänsyn jemväl dertill att komministerns
i Aby aflöning i församlingsafgifter och behållen afkomst
af boställe uppgår till endast omkring 950 kronor, föreslår,
att den komministerstjenst, hvars innehafvare
bor i Äby, indrages.

2. Stranda kontrakt.

3. Döderhults pastorat.

I pastoratet, som består af två församlingar, Döderhult
med 5,846 invånare på en areal åt 293.64 □km. och Oskarshamn
med 5,691 invånare på en areal af 0.51 □ km., äro anstälda
kyrkoherde och två komministrar, hvilka senare bo, en i staden
och en i landsförsamlingen nära kyrkan.

Enär detta pastorat har den betydliga folkmängden af 11,537
personer på en areal af 294.15 □km., erfordras, enligt komiténs mening,
för en tillfredsställande församlingsvård, dels att Oskarshamns
församling utbrytes från pastoratet för att bilda eget gäll, dels ock
att ett varaktigt tjenstebiträde anställes såväl hos kyrkoherden i
Döderhult som hos kyrkoherden i det nya pastoratet. Derjemte
torde bostaden för den komminister, som nu bor nära Döderhults
kyrka, böra flyttas till den på ett afstånd af omkring 15 km. från
kyrkan belägna hamnplatsen och köpingen Påskallavik, der kyrka
redan finnes uppförd. Komministern skulle nemligen der vara
till större gagn för befolkningen å den kringliggande landsbygden
och i Döderhults skärgård, isynnerhet om ett kapellag
bildades af detta område, för hvilket komministern kunde föra
ministerialböckerna. Komitén föreslår derför,

att Oskarshamns församling skiljes från
Döderhults pastorat för att bilda eget pastorat;

att i sådan händelse den komministerstjenst,
hvars innehafvare bor i Oskarshamn, indrages,

IX. KALMAR STIFT.

283

men kyrkoherden i det nybildade pastoratet förpligtas
hålla ständig adjunkt;

att bostaden för komministern i Döderhults
pastorat förlägges till Påskallavik; samt

att jemväl kyrkoherden i Döder hult förpligtas
hålla ständig adjunkt.

3. Handbörds kontrakt.

4. Högsby pastorat.

I pastoratet, som består af två församlingar, Högsby med
4,980 invånare på en areal af 314.79 □ km. och Fogelfors med
1,353 invånare på en areal af 86.03 □ km., äro anstälda kyrkoherde
och komminister, hvilka båda bo i Högsby. Afståndet
mellan kyrkorna är omkring 14 km.

För en tillfredsställande församlingsvård i detta pastorat,
som har den ganska betydliga folkmängden af 6,333 personer på
en areal af 400.82 □ km., och hvarest afståndet mellan kyrkorna
är så stort, att duplikation icke beqvämligen kan ega rum, erfordras,
enligt komiténs mening, tillökning af de presterliga
krafterna. Detta behof torde kunna fyllas genom anställande
af ett varaktigt tjenstebiträde hos kyrkoherden. Dessutom torde
komministerns verksamhet blifva till största gagn, om hans bostad
förflyttades till Fogelfors. Komitén föreslår derför,

att komministersbostaden förlägges till Fogelfors
församling; samt

att kyrkoherden förpligtas hålla ständig adjunkt.

4. Södra Möre kontrakt.

5. Arby pastorat.

Pastoratet består af tre församlingar, Arby och den från
nämnda församling utbrutna Karlslunda församling med respek -

284

IX. KALMAR STIFT.

tive 1,533 och 1,849 invånare samt en gemensam areal åt 179.19
□ km. äfvensom Hagby församling med 1,089 invånare på en
areal af 24.04 □ km.; och äro der anstälda kyrkoherde och två
komministrar, hvilka senare bo, en i Arby och en i Karlslunda,
för hvilken sistnämnda församling den der bosatte komministern
äfven förer ministerialböckerna. Afståndet utgör från Arby
kyrka, som är belägen mellan de båda andra, till Hagby omkring
3 km. och till Karlslunda omkring 14 km.

Utan nämnvärda svårigheter bör, enligt komiténs mening,
kyrkoherden med biträde af allenast en komminister kunna fullgöra
allt presterligt arbete i detta pastorat, som har en folkmängd
af 4,471 personer på en areal af 203.23 nkm. Den komministerst
j enst, hvars innehafvare bor i Arby nära intill kyrkoherden,
torde derför kunna utan men för församlingsvården indragas.
I betraktande jemväl deraf att båda komministerstjensterna
äro så svagt aflönade, att tillskott erfordras för lönernas
uppbringande till skäliga belopp, föreslår komitén,

att den komministerstj enst, hvars innehafvare
är bosatt i Arby, indrages.

6. Halltorps pastorat.

I pastoratet, som består af två församlingar, Halltorp med
1,225 invånare på en areal af 52.95 □ km. och Våxtorp med 742
invånare på en areal af 13.72 □ km., äro anstälda kyrkoherde
och komminister, den senare bosatt i Våxtorp. Afståndet mellan
kyrkorna är omkring 5 km.

Då en prest kan utan svårighet förrätta gudstjenst hvarje
söndag i båda kyrkorna och jemväl fullgöra allt öfrigt presterligt
arbete i detta pastorat, som har en folkmängd af 1,967 personer på
en areal af 66.67 □ km., får komitén, med hänsyn jemväl dertill
att komministerns aflöning i församlingsafgifter och behållen
boställsafkastning uppgår till allenast omkring 1,200 kronor,
föreslå,

att komministerstjensten indrages.

IX. KALMAR STIFT.

285

5. Ölands Norra kontrakt.

7. Högby pastorat och Källa pastorat.

I Högby pastorat, som består af allenast en församling med
2,301 invånare på en areal af 62.72 □ km., äro anstälda kyrkoherde
och komminister. Källa pastorat, som likaledes består af
blott en församling, har 947 invånare på en areal af 26.28 [jkm.;
och är der endast kyrkoherde anstäld. Afståndet mellan kyrkorna
ntgör omkring 7.5 km.

Med hänsyn till läge, folkmängd och areal kunna, enligt
komiténs mening, omförmälda båda pastorat utan men för församlingsvården
förenas till ett; och lära två prester kunna
med lätthet fullgöra allt presterligt arbete i det sålunda bildade
pastoratet, hvars folkmängd skulle uppgå till allenast
3,248 personer på en areal af 89 □ km. Komitén får derför,
med hänsyn jemväl dertill att kyrkoherdens i Källa aflöning i
församlingsafgifter och behållen boställsafkastning uppgår till
allenast omkring 1,900 kronor och komministerns i Högby motsvarande
aflöning till blott omkring 1,000 kronor, föreslå,

att komministerstjensten i H.ögby indrages;
samt

att, med indragning af kyrkoherdebeställningen
i Källa, Källa pastorat sammanslås med
Högby pastorat till ett pastorat med kyrkoherde
och komminister, Indika böra bo, den förre i
Högby och den senare i Källa.

8. Källa pastorat och Högby pastorat.

Förslag till sammanslagning af dessa pastorat är närmast
här ofvan framstäldt.

9. Lots pastorat.

I detta pastorat, som består af två församlingar, Löt med
833 invånare på en areal af 32.35 □ km. och Alböke med 722

286

IX. KALMAR STIFT.

invånare på en areal af 41.45 □ km., äro anstälda kyrkoherde
och komminister, den senare bosatt i Alböke. Afståndet mellan
kyrkorna är omkring 5 km.

Då en prest bör utan svårighet kunna på ett tillfredsställande
sätt fullgöra allt presterligt arbete i pastoratet, som har
en folkmängd af 1,555 personer på en areal af 73.8 □ km., får
komitén, med hänsyn jemväl dertill att komministerns aflöning
i församlingsafgifter och behållen boställsafkastning uppgår till
allenast omkring 1,150 kronor, föreslå,

att komministerstjensten indrages.

10. Köpings pastorat och Borgholms pastorat.

I Köpings pastorat, som omfattar två församlingar, Köping
med 1,375 invånare på en areal af 48.12 □ km. och Ekby med
297 invånare på en areal af 11.7 □ km., äro anstälda kyrkoherde
och komminister, båda bosatta i Köping. Borgholms pastorat
består af blott en församling med 867 invånare; och är der
endast kyrkoherde anstäld. Afståndet utgör: mellan Köpings och
Ekby kyrkor omkring 6 km. samt från Borgholms kyrka till
Köpings omkring 5 km. och till Ekby omkring 12 km.

Om båda dessa pastorat förenades till ett, skulle folkmängden
i det sålunda bildade pastoratet uppgå till blott 2,539 personer
på en areal af 60.41 rjkm.; och kunde visserligen med hänsyn
till folkmängd och areal en prest utan svårighet fullgöra allt
presterligt arbete derstädes. Men då gudstjenst skulle förrättas
i tre kyrkor, torde erfordras två prester, af hvilka, den ene bör
bo i Borgholm och den andre i Köping. Komitén föreslår derför,
att, med indragning af kyrkoherdebeställningen
i Köping, Köpings pastorat sammanslås
med Borgholms pastorat till ett pastorat med
kyrkoherde och komminister, hvilka böra bo, den
förre i Borgholm och den senare i Köping.

11. Borgholms pastorat och Köpings pastorat.

Eörslag till sammanslagning af dessa pastorat är närmast
här ofvan framstäldt.

IX. KALMAR STIFT.

287

6. Ölands Medelkontrakt.

12. Repplinge pastorat.

I detta pastorat, som består af två församlingar, Repplinge
med 936 invånare på en areal af 43.14 □ km. ock Högsrum med
860 invånare på en areal af 40.1 □ km., äro anstälda kyrkoherde
och komminister, den senare bosatt i Högsrnm. Afståndet
mellan kyrkorna är omkring 9.5 km.

Då eu prest kan utan alltför stor svårighet hvarje söndag
förrätta gudstjenst i båda kyrkorna och jemväl fullgöra allt
öfrigt presterligt arbete i detta pastorat, som har en folkmängd af
blott 1,796 personer på en areal af 83.24 [jkm., får komitén, med
hänsyn jemväl dertill att komministerns aflöning i församlingsafgifter
och behållen boställsafkastning uppgår till allenast omkring
1,350 kronor, föreslå,

att komministerstjensten indrages.

13. Vårdslösa pastorat.

I pastoratet, som består af två församlingar, Gärdslösa med
1,366 invånare på en areal af 51.56 □ km. och JBredsätra med
770 invånare på en areal af 27.9 □ km., äro anstälda kyrkoherde
och komminister, hvilka båda bo i Gärdslösa. Afståndet
mellan kyrkorna är omkring 7 km.

Då detta afstånd icke utgör hinder för gudstjensts förrättande
hvarje söndag i båda kyrkorna af en och samma prest samt allt
öfrigt presterligt arbete i detta icke synnerligen folkrika eller
vidsträckta pastorat lärer kunna utan svårighet fullgöras af en
prest, föreslår komitén,

att komministerstj ensten indrages.

14. Långlöts pastorat och Runstens pastorat.

Långlöts pastorat består af en församling med 527 invånare
på en areal af 31.63 □ km. Runstens pastorat består likaledes

288

IX. KALMAR STIFT.

af blott en församling med 1,071 invånare på en areal af 45.62

□ km. I hvartdera pastoratet är endast kyrkoherde anstäld. Afätande!
mellan kyrkorna är omkring 5 km.

Med hänsyn till folkmängd — 1,598 personer —, areal — 77.25

□ km. —, afstånd mellan kyrkorna och inbördes belägenhet torde
dessa obetydliga pastorat kunna utan men för församlingsvården
förenas till ett. Genom en sådan anordning kunde en behöflig
nedsättning i de mycket höga församlingsafgifterna företagas,
men kyrkoherden ändå erhålla tillräcklig aflöning; och skulle
en prest kunna på ett tillfredsställande sätt fullgöra allt presterligt
arbete i det sålunda bildade pastoratet. Kom i ten föreslår
derför,

att, med indragning af kyrkoherdebeställningen
i Långlöt, Långlöts pastorat sammanslås
med Runstens pastorat till ett pastorat med
endast kyrkoherde.

15. Runstens pastorat och Långlöts pastorat.

Förslag till sammanslagning af dessa pastorat är närmast
här ofvan framstäldt.

16. Norra Möckleby pastorat och Sandhy pastorat.

I Norra Möckleby pastorat, som består af en församling
med 900 invånare på en areal af 35.79 □ km., är endast kyrkoherde
anstäld. I Sandby pastorat, som omfattar två församlingar,
Sandby med 557 invånare på en areal af 43.65 □km. och Gårdby
med 414 invånare på eu areal af 19.89 □ km., äro anstälda
kyrkoherde och komminister, hvilka båda bo i Sandby. Från Gårdby
kyrka, som ligger mellan de båda andra, utgör afståndet till
Norra Möckleby omkring 6 km. och till Sandby omkring 2 km.

Med hänsyn till folkmängd, areal, afstånd mellan kyrkorna
och inbördes belägenhet torde dessa obetydliga pastorat kunna utan
men för församlingsvården förenas till ett gäll. Genom en sådan
anordning kunde beredas nedsättning i de ovanligt höga församlingsafgifterna
i Sandby och Gårdby, men presterskapet ändå

IX. KALMAR STIFT.

289

•erhålla tillräcklig aflöning. I det nybildade pastoratet, hvilket
skulle få en folkmängd af 1,871 personer på en areal af 99.33
□ km., lärer en prest kunna utan synnerlig svårighet på ett
tillfredsställande sätt fullgöra allt presterligt arbete, om så ordnas,
att gudstjenst förrättas hvarje söndag i Norra Möckleby och
turvis hvarannan söndag i Sandby och G-årdby kyrkor; hvarför
komitén, med hänsyn jemväl dertill att komministerns i Sandby
.aflöning i församlingsafgifter och behållen boställsafkastning
-uppgår till allenast omkring 1,150 kronor, föreslår,

att komministerstjensten i Sandby indrages;
samt

att, med indragning af kyrkoherdebeställningen
i Sandby, Sandby pastorat sammanslås
med Norra Möckleby pastorat till ett pastorat
med endast kyrkoherde, som bör bo i Norra
Möckleby.

17. Torslunda pastorat och Yiclileby pastorat.

Torslunda pastorat består af en församling med 1,469 invånare
på en areal af 55.98 □ km. Vi cl de by pastorat består
likaledes af blott en församling med 692 invånare på en areal
af 37.46 □ km. I hvartdera pastoratet är endast kyrkoherde
anstäld. Afståndet mellan kyrkorna utgör omkring 7.5 km.

Med hänsyn till folkmängd, areal, afstånd mellan kyrkorna
•och inbördes belägenhet torde dessa obetydliga pastorat kunna
utan men för församlingsvården förenas till ett gäll, hvars folkmängd
då skulle uppgå till 2,161 personer på en areal af 93.44
C km.; och lärer en prest der kunna utan nämnvärd svårighet
fullgöra allt presterligt arbete. Komitén föreslår derför,

att, med indragning af kyrkoherdebeställningen
i Yickleby, Yickleby pastorat sammanlås
med Torslunda pastorat till ett pastorat med
endast kyrkoherde.

19

290

IX. KALMAR STIFT.

18. Glömminge pastorat.

I pastoratet, som består af två församlingar, Glömminge
med 917 invånare på eu areal af 36.23 □km. och Algutsrmn med
956 invånare på en areal af 40.89 □ km., äro anstälda kyrkoherde
och komminister, hvilken senare bor i Algutsrum. Afståndet
mellan kyrkorna är omkring 5 km.

Då en prest bör utan nämnvärd svårighet kunna hvarje
söndag förrätta gudstjenst i båda kyrkorna och jemväl på ett
tillfredsställande sätt fullgöra allt öfrigt presterligt arbete i
detta pastorat, som har en folkmängd af 1,873 personer på en
areal af 77.12 nkm., får komitén, med hänsyn jemväl dertill att
komministerns aflöning i församlingsafgifter och behållen boställsafkastning
uppgår till allenast omkring 800 kronor,
föreslå,

att komministerstj ensten indrages.

19. Sandby pastorat och Norra Möckleby pastorat.

Förslag till sammanslagning af dessa pastorat är ofvan framstäldt
(sid. 288).

20. Yickleby pastorat och Torslunda pastorat.

Förslag till sammanslagning af dessa pastorat är ofvan framstäldt
(sid. 289).

7. Ölands Södra kontrakt.

21. Resmo pastorat.

I detta pastorat, som består af två församlingar, Resmo med
514 invånare på eu areal af 35.53 □ km. och Mörbylånga (jemte
den lika benämnda köpingen) med 890 invånare på en areal ax

IX. KALMAR STIFT.

291

28.99 □ km., äro anstälda kyrkoherde och komminister, hvilken
senare bor i Mörbylånga. Afståndet mellan kyrkorna utgör
omkring 5 km.

Då en prest bör utan synnerlig svårighet kunna på ett tillfredsställande
sätt fullgöra allt presterligt arbete i detta pastorat,
hvars folkmängd uppgår till 1,404 personer på en areal af 64.52
□ km., får komitén, i betraktande jemväl deraf att komministerns
aflöning i församlingsafgifter och behållen boställsafkastning
utgör endast omkring 1,250 kronor, föreslå,

att komministerstjensten indrages.

22. Kastlösa pastorat och Smedby pastorat.

I Kastlösa pastorat, som består af en församling med 977
invånare på en areal af 56.44 □ km., är endast kyrkoherde anstäld.
Smedby pastorat omfattar två församlingar, Smedby med
464 invånare på en areal af 26.18 □ km. och Södra Möchleby
med 1,421 invånare på en areal af 35.75 □ km.; och äro der
anstälda kyrkoherde och komminister, hvilken senare bor i Södra
Möckleby. Afståndet utgör från Smedby kyrka till Södra Möckleby
omkring 5.5 och till Kastlösa omkring 6 km.

Utan men för församlingsvården skulle, enligt komiténs
mening, dessa pastorat kunna förenas till ett, då det sålunda
bildade pastoratet erhölle en folkmängd af 2,862 personer på en
areal af 118.37 □ km. Med hänsyn till folkmängd och areal
skulle en prest kunna på ett tillfredsställande sätt fullgöra det
presterliga arbetet i alla tre församlingarna, om de hade gemensam
kyrka. Men så länge gudstjenst skall förrättas hvarje
söndag i tre kyrkor, behöfver kyrkoherden tjenstebiträde, hvilket,
enligt komiténs åsigt, bör vara en komminister, bosatt såsom för
närvarande i Södra Möckleby. Komitén föreslår derför,

att, med indragning af kyrkoherdebeställningen
i Smedby, Smedby pastorat sammanslås
med Kastlösa pastorat till ett pastorat.

292

IX. KALMAR STIFT.

23. Hulterstads pastorat.

I pastoratet, som består af två församlingar, Kulter stad med
963 invånare på en areal af 52.01 □ km. och Stenåsa med 700
invånare på en areal af 42.75 □ km., äro anstälda kyrkoherde
och komminister, den senare, bosatt i Stenåsa. Afståndet mellan
kyrkorna är omkring 7.5 km.

Då en prest bör utan synnerlig svårighet kunna på ett tillfredsställande
sätt fullgöra allt presterligt arbete i detta pastorat,
hvars folkmängd uppgår till allenast 1,663 personer på en
areal af 94.76 □ km., får komitén, i betraktande jemväl deraf att
komministerns aflöning i församlingsafgifter och behållen boställsafkastning
utgör endast omkring 1,200 kronor, föreslå,
att komministerstj ensten indrages.

24. Smedby pastorat och Kastlösa pastorat.

Förslag till sammanslagning af dessa pastorat är ofvan
framstäldt (sid. 291).

25. Segerstads pastorat och Gräsgårds pastorat.

Segerstads pastorat består af en församling med 444 invånare
på en areal af 34.12 n km. Gräsgårds pastorat består likaledes
åt blott en församling med 778 invånare på en areal af 34.07
□ km. I hvartdera pastoratet är endast kyrkoherde anstäld.
Afståndet mellan Segerstads och Gräsgårds kyrkor är omkring
8 km.

Då båda pastoratens sammanlagda folkmängd uppgår till
allenast 1,222 personer på en areal af 68.19 □km., lärer en prest
kunna utan svårighet fullgöra allt presterligt arbete i båda församlingarna,
om de förenades till ett pastorat; hvarför komitén, i
betraktande jemväl deraf att kyrkoherdens i Segerstad aflöning
i församlingsafgifter och behållen boställsafkastning utgör endast
omkring 2,100 kronor och kyrkoherdens i Gräsgård motsvarande
aflöning blott omkring 2,550 kronor, föreslår,

IX. KALMAR STIFT.

293

att, med indragning af kyrkoherdebeställningen
i Gräsgård, Gräsgårds pastorat sammanslås
med Segerstads pastorat till ett pastorat
med endast kyrkoherde.

26- Gräsgårds pastorat och Segerstads pastorat.

Förslag till sammanslagning af dessa pastorat är närmast
här ofvan framstäldt.

27. Ås pastorat.

I pastoratet, som består af två församlingar, Ås med 509
invånare på en areal af 23.91 □ km. och Ventlinge med 525
invånare på en areal af 20.98 □ km., äro anstälda kyrkoherde
och komminister, hvilka bo, den förre i Ventlinge och den senare
i As. Afståndet mellan kyrkorna är omkring 8 km.

Då en prest bör utan nämnvärd svårighet kunna fullgöra
allt presterligt arbete i detta obetydliga pastorat, får komitén,
i betraktande jemväl deraf att komministerns aflöning i församlingsafgifter
och behållen boställsafkastning uppgår till endast
omkring 1,100 kronor, föreslå,

att komministerstjensten indrages.

294

X. KARLSTADS STIFT.

X. Karlstads stift.

1. Kils kontrakt.

1. Störa Kils pastorat.

Pastoratet består af två församlingar, Stora Kil med 3,534
invånare på en areal af 144.63 □ km. och Frylcerud med 3,187
invånare på en areal af 136.82 .Q km. I pastoratet, som utgör
prebende till biskopen, äro utom kyrkoherde anstälda två komministrar,
bvilka bo, den ene i Stora Kil och den andre i Frykerud.
Afståndet mellan kyrkorna är omkring 15 km. Det presterliga
arbetet i detta pastorat bvilar helt naturligt hufvudsakligen
på komministrarne.

Med hänsyn till folkrikhet och vidsträckthet torde detta
pastorat, som har 6,721 invånare på en areal af 281.45 □ km.,
böra delas; och synes denna delning lämpligen kunna så genomföras,
att hvardera församlingen för sig bildar ett gäll. Genom
en dylik anordning skulle församlingarnas afgifter icke behöfva
höjas, men tillräcklig aflöning ändå kunna beredas presterskapet.
I hvardera pastoratet bör en prest kunna utan nämnvärd svårighet
fullgöra allt presterligt arbete. Under förutsättning att
pastoratet upphör att vara prebende, föreslår derför komitén,

att Frykeruds församling skiljes från Stora
Kils pastorat för att bilda eget pastorat med
endast kyrkoherde; samt

att i sådan händelse komministerstjensterna
indragas.

X. KARLSTADS STIFT.

295

2. Ulleruds pastorat.

I detta pastorat, som består af tre församlingar, Öfre Ullerud
med 2,995 invånare på en areal af 199.61 □ km., Nedre Ullerud
med 3,016 invånare på en areal af 113.49 □ km. ock Bansäter
med 4,308 invånare på en areal af 140.28 □ km., äro anstälda
kyrkoherde ock två komministrar, kvilka senare bo, den ene i
Ransäter, der kan jemväl förer ministerialböckerna, ock den andre
i Nedre ITllerud. Afståndet utgör från Öfre Ulleruds kyrka till
Nedre Ulleruds omkring 13 km. och till Ransäters omkring 11
km. samt mellan Nedre Ulleruds och Ransäters kyrkor omkring
24 km. I Ransäters församling på ett afstånd af omkring 11
km. från kyrkan ock omkring 14 km. från komministersbostället
är det ganska betydande Munkfors bruk beläget.

Som pastoratets folkmängd uppgår till det betydliga antalet
af 10,319 personer på en areal af 453.38 □ km., torde pastoratet
böra delas; ock synes denna delning lämpligen kunna så genomföras,
att Ransäters församling utbrytes till eget gäll. Genom
eu sådan anordning skulle församlingarnas afgifter icke behöfva
höjas, men presterskapet ändå kunna erhålla anständig bergning.
För att bättre kunna gagna befolkningen vid Munkfors bruk
och i dess omnejd bör en ordinarie prest vara bosatt vid bruket.
Komitén föreslår derför,

att Ransäters församling skiljes från Ulleruds
pastorat för att bilda eget pastorat med
kyrkokerde ock komminister, hvilken senare bör
bo vid Munkfors; samt

att i sådan händelse den till Ulleruds pastorat
körande komministerstj enst, hvars innehafvare
bor i Ransäter, indrages.

3. Hammare) pastorat.

Pastoratet, som utgör prebende till teologie lektorn vid
Karlstads allmänna läroverk, består af en församling med 1,641
invånare på en areal af 51.03 □km.; ock är der utom kyrkoherde
anstäld komminister, hvilken förer ministerialböckerna.

296

X. KARLSTADS STIFT.

Då en prest kan fullgöra allt presterligt arbete i detta obetydliga
pastorat, får komitén, med hänsyn jemväl dertill att komministerns
samtliga aflöningsförmåner uppgå till endast omkring
1,100 kronor, och under förutsättning att pastoratet upphör att
vara prebende, föreslå,

att komministerstjensten indrages.

2. Elfdals kontrakt.

4. Ekshärads pastorat.

Pastoratet består af fyra församlingar, Ekshärad med 7,280''
invånare på en areal af 876.36 □ km., Norra Råda med 7,944
invånare på en areal af 519.16 □ km., Sunnemo med 2,030 invånare
på en areal af 231.31 □ km. och Gustaf Adolfs kapellförsamling
med 2,541 invånare på en areal af 239.52 □ km.
Jemte kyrkoherde äro i pastoratet anstälda komminister, som
har sin bostad i Sunnemo, samt t. f. sockenadjunkt i Norra Rådaoch
kapellpredikant i Gustaf Adolf. Afståndet utgör från Ekshärads
kyrka till Norra Råda omkring 22 km., till Sunnemoomkring
36 km. och till Gustaf Adolfs omkring 50 km. samt
från Norra Råda kyrka till Sunnemo omkring 16 km. och till
Gustaf Adolfs omkring 30 km.

Enligt nådigt beslut den 13 april 1883 skall pastoratet dela»
i två gäll, bestående det ena af Ekshärads församling med
kyrkoherde och komminister samt det andra af Norra Råda,
Sunnemo och Gustaf Adolfs församlingar med kyrkoherde, komminister
och kapellpredikant i de respektive församlingarna.
Men som de för delningens genomförande stadgade vilkor om.
anskaffande af boställen åt presterskapet i det nybildade pastoratet
hittills ej uppfylts, har delningen ännu icke gått i verkställighet.
IJtöfver denna sålunda redan beslutade reglering af de
kyrkliga förhållandena inom ifrågavarande pastorat, som har en
folkmängd af 19,795 personer på en areal af 1,866.35 □ km., torde
för en tillfredsställande församlingsvård ytterligare erfordras,
att Gustaf Adolfs kapellförsamling afskiljes till eget gäll — i
hvilken händelse kapellpredikantstjensten derstädes torde kunna

X. KARLSTADS STIFT.

297

indragas —, äfvensom att blifvande kyrkoherde i Norra Råda
erhåller biträde af ytterligare en komminister, som bör få sin
bostad vid Hagfors bruk inom sistnämnda församling för att
kunna egna befolkningen vid bruket nödig andlig omvårdnad.

På grund af det anförda föreslår komitén,

att, med indragning af kapellpredikantstjensten,
Gustaf Adolfs kapellförsamling skiljes
från Norra Råda blifvande pastorat för att bilda
eget pastorat med endast kyrkoherde; samt

att i Norra Råda blifvande pastorat inrättas
ytterligare en kom ministerstj enst, hvars innehafvare
bör bo vid Hagfors.

5. Dalby pastorat.

I detta pastorat, som består af en församling med 3,328
invånare på en areal af 753.61 □ km., är endast kyrkoherde
anstäld.

Med hänsyn särskildt till pastoratets vidsträckthet lärer
för en tillfredsställande församlingsvård derstädes erfordras tillökning
af de presterliga krafterna, hvilket behof torde kunna
fyllas genom anställande hos kyrkoherden af ett varaktigt tjenstebiträde.
Komitén föreslår derför,

att kyrkoherden förpligtas hålla ständig
adjunkt.

6. Finnskoga pastorat.

I detta pastorat, som består aftvå församlingar, Södra Finnskoga
med 1,475 invånare på en areal af 639.79 □ km. och Norra
Finnskoga kapellförsamling med 1,500 invånare på en areal af
663.96 □ km., äro anstälda kyrkoherde och kapellpredikant, den
senare bosatt i Norra Finnskoga, för hvilken församling han
äfven förer ministerialböckerna. Afståndet mellan kyrkorna
är omkring 33 km.

Med hänsyn till pastoratets vidsträckthet och det betydliga
afståndet mellan kyrkorna torde för en tillfredsställande för -

298

X. KARLSTADS STIFT.

samlingsvård pastoratet böra delas; och synes detta lämpligen
kunna ske på det sätt, att Norra Finnskoga församling afskiljes
till eget gäll. Genom en dylik anordning skulle församlingarnas
afgifter icke behöfva böjas, men tillräcklig aflöning ändå kunna
förmedelst bidrag ur Elfdals pastorats regleringsfond beredas åt
kyrkoherden i Norra Finnskoga såväl som åt kyrkoherden i
Södra Finnskoga. Komitén föreslår derför,

att, med indragning af kapellpredikantstjensten,
Norra Finnskoga kapellförsamling skiljes
från Finnskoga pastorat för att bilda eget
pastorat med endast kyrkoherde.

3. Visnums kontrakt.

7. Karlskoga pastorat.

I pastoratet, som består af en församling med 12,297 invånare
på en areal af 512.08 □ km., äro anstälda kyrkoherde,
sockenadjunkt och kapellpredikant, den sistnämnde bosatt i pastoratets
sydliga del vid Degerfors bruk på ett afstånd af omkring
14 km. från moderkyrkan. Inom pastoratets norra del
finnes på ett afstånd af omkring 18 km. från samma kyrka
Karlsdals bruk, vid hvilket likasom vid Degerfors bruk kyrka
är uppförd.

För en tillfredsställande församlings vård i detta folkrika
och vidsträckta pastorat torde vara lämpligt, att af dess norra
del bildas ett kapellag och att en komminister der anställes med
bostad vid eller i närheten af Karlsdals bruk och med skyldighet
att för kapellaget jemväl föra ministerialböckerna. Enahanda
skyldighet borde åläggas äfven kapellpredikanten vid
Degerfors för kringliggande trakt. Dessutom synes vara af
behofvet påkalladt, att kyrkoherden håller ett varaktigt tjenstebiträde.
Komitén föreslår derför,

att pastoratets norra del med Karlsdals bruk
afskiljes till ett kapellag;

X. KARLSTADS STIFT.

299

att en komministerstjenst inrättas, hvars
innehafvare bör bo inom kapellaget vid Karlsdal;
samt

att kyrkoherden förpligtigas hålla ständig
adjunkt;

lärande, i händelse dessa förslag vinna bifall,
sockenadjunktstjensten kunna indragas.

8. Kristinehamns pastorat.

I detta pastorat, som består af två församlingar, Kristinehamn
med 6,325 invånare på en areal af 22.01 nkm. och Varnum
med 2,439 invånare på en areal af 209.55 nkm., äro anstälda
kyrkoherde och komminister. Båda presterna bo i staden, der
äfven den för församlingarna gemensamma kyrkan är belägen.

För en tillfredsställande församlingsvård i detta pastorat,
hvars folkmängd uppgår till det betydliga antalet af 8,764 personer
på en areal af 231.56 □ km., torde erfordras tillökning af
de presterliga krafterna; och synes detta lämpligen kunna ske
genom anställande hos kyrkoherden af ett varaktigt tjenstebiträde.
Komitén föreslår derför,

att kyrkoherden förpligtas hålla ständig
adjunkt.

9. Rudskogii pastorat och Amiiehärads pastorat (i Skara stift).

Rudskoga pastorat består af två församlingar, Budslcoga
med 1,622 invånare på eu areal af 52.62 □ km. och Nysund
med 3,261 invånare på en areal af 258.27 □ km.; och äro der
anstälda kyrkoherde och komminister, den senare bosatt i Nysund,
för hvilken församling han jemväl förer ministerialböckerna.
Afståndet mellan kyrkorna är omkring 11 km. I Amnehärads
pastorat, som likaledes omfattar två församlingar, Amnehärad
med 2,664 invånare på en areal af 106.46 □ km. och Södra Båda
med 1,380 invånare på en areal af 43.6 □ km., äro äfven anstälda
kyrkoherde och komminister, hvilken senare bor i Södra
Råda. Amnehärads församling, som är belägen inom Skaraborgs

X. KARLSTADS STIFT.

300

län, tillhör Norra Vadsbo kontrakt af Skara stift. Afståndet
mellan Rudskoga och Södra Råda kyrkor är omkring 15 km.

Då olägenheter tvifvelsutan vållas deraf, att de särskilda församlingarna
i Amnehärads pastorat tillhöra olika stift, har komitén
här ofvan (sid. 118) föreslagit, att Södra Råda församling skulle
utbrytas från nämnda pastorat och förenas med det angränsande
Rudskoga pastorat. Deremot torde Nysunds församling lämpligen
kunna, med hänsyn till folkmängd och areal, afskiljas från
Rudskoga pastorat till eget gäll; och synes en prest der kunna
fullgöra allt presterligt arbete. Den komministerstjenst, hvars,
innehafvare är bosatt i Nysund, lärer alltså kunna indragas. I
Rudskoga pastorat, som, under förutsättning att den sålunda
föreslagna regleringen genomfördes, skulle få en folkmängd af

3,002 personer på en areal af 96.22 □ km., torde kyrkoherden
behöfva biträde af en komminister, emedan afståndet mellan
kyrkorna är så betydligt, att duplikation icke utan svårighet
lärer kunna ega rum.

På grund af det anförda föreslår komitén,

att Nysunds församling skiljes från Rudskoga
pastorat för att bilda eget pastorat med
endast kyrkoherde;

att Södra Råda församling skiljes från
Amnehärads pastorat och förenas med Rudskoga
pastorat; samt

att, i händelse dessa förslag vinna bifall,
en komminister anställes i Rudskoga pastorat
med bostad i Södra Råda, men den nuvarande
komministerstjensten såväl i Rudskoga som i
Amnehärads pastorat indrages.

(Jfr Amnehärads pastorat sid. 118.)

10. Södra Råda församling.

Förslag om denna församlings förening med Rudskoga pastorat
är närmast här ofvan framstäldt.

X. KARLSTADS STIFT.

301

4. Nyeds kontrakt.

11. Filipstads pastorat.

I detta pastorat, som består af två församlingar, Filipstad
med 3,406 invånare på en areal af 21.76 □ km. och Fernebo med
5,312 invånare på en areal af 424.74 fj km., äro anstälda kyrkoherde
och komminister, hvilka båda bo i Filipstad.

Då pastoratets folkmängd nppgår till det ganska betydliga
antalet af 8,718 invånare på en areal af 446.5 □ km., lärer för
en tillfredsställande församlingsvård derstädes erfordras tillökning
af de presterliga krafterna. Detta behof torde kunna
fyllas derigenom, att dels hos kyrkoherden an ställes ett varaktigt
tjenstebiträde och dels komministerns bostad förlägges till Persberg
i Fernebo, genom hvilken senare anordning komministern
kan blifva i tillfälle att mera än förut egna sina krafter åt befolkningen
i pastoratets aflägsnare delar. Komitén föreslår derför,
att kyrkoherden förpligtas hålla ständig
adjunkt; samt

att komministerns bostad förlägges till
Persberg inom Fernebo församling.

12. Yiisehärads pastorat.

I pastoratet, som består af två församlingar, Väsehärad
med 4,486 invånare på en areal af 254.26 □ km. och Ostra Fogelvilc
med 1,746 invånare på en areal af 80.63 □ km., äro anstälda
kyrkoherde och komminister, den senare bosatt i Östra Fogelvik,
för hvilken församling han jemväl förer ministerialböckerna.

För en tillfredsställande församlingsvård i detta ganska
folkrika och vidsträckta pastorat, med 6,232 invånare på en areal
af 334.89 □ km., torde kyrkoherden behöfva två biträden; hvarför
komitén föreslår,

att kyrkoherden förpligtas hålla ständig
adjunkt.

.302

X. KARLSTADS STIFT.

13. Kroppa pastorat.

I pastoratet, som består af två församlingar, Kroppa med
2,699 invånare på en areal af 220.55 □ km. och Lungsund med
1,812 invånare på en areal af 164.1 □ km., äro anstälda kyrkoherde
och komminister, den senare bosatt i Lungsund, för hvilken
församling han jemväl förer ministerialböckerna. Afståndet
mellan kyrkorna är omkring 20 km.

IJr församlingsvårdens synpunkt torde detta ganska folkrika
och vidsträckta pastorat, med 4,511 invånare på en areal åt 384.65
□ km., böra delas, hvilket lämpligen synes kunna ske på det sätt,
att Lungsunds församling afskiljes till eget gäll. I sådan händelse
skulle komministerstj ensten kunna indragas, enär en prest
lärer utan nämnvärd svårighet kunna på ett tillfredsställande
sätt fuliföra allt presterligt arbete i hvartdera pastoratet.
Komitén föreslår derför,

att Lungsunds församling skiljes från Kroppa
pastorat för att bilda eget pastorat med endast
kyrkoherde; samt

att i sådan händelse komministerstjensten
indrages.

5. Fryksdals kontrakt.

14. Sunne pastorat.

I detta pastorat, som består åt en församling med 9,904 invånare
på en areal af 517.53 □ km., äro anstälda kyrkoherde
och två komministrar.

I anseende till pastoratets folkrikhet och vidsträckthet
torde detsamma ur synpunkten af en tillfredsställande församlingsvård
böra delas i två pastorat, hvarom jemväl nådig föreskrift
den 16 mars 1877 blifvit meddelad, men sedermera den 8
mars 1895 återkallad. I ett hvart af pastoraten lärer två prestera
arbete blifva erforderligt. Komitén föreslår derför,

att Sunne pastorat delas i två pastorat,
hvartdera med kyrkoherde och komminister.

X. KARLSTADS STIFT.

303

15. Gräsmarks pastorat.

I pastoratet, som består åt en församling med 4,161 invånare
på en areal af 366.25 □ km., är endast kyrkoherde
anstäld.

För en tillfredsställande församlingsvård i detta ganska folkrika
och vidsträckta pastorat torde hos kyrkoherden höra anställas
ett varaktigt tjenstebiträde; hvarför komitén föreslår,

att kyrkoherden förpligtas hålla ständig
adjunkt.

16. Fryksände pastorat.

Pastoratet består af fyra församlingar, Fryksände med 6,321
invånare på en areal af 489.99 □ km., Lysvik med 3,984 invånare
på en areal af 178.54 n km., Hvitscmd med 2,269 invånare på
en areal af 202.63 □ km. samt Lekvattnets kapellförsamling med
1,090 invånare på en areal af 188.61 □ km.; och äro der anstälda
kyrkoherde samt tre komministrar och en kapellpredikant.
Af de fyra sistnämnda presterna, hvilka bo en i hvardera församlingen,
äro de, som hafva sin bostad i annexförsamlingarna,
enligt kyrkoherdens uppgift »att anse som vikarierande pastorer».
Från Fryksände kyrka är afståndet till Lysviks omkring 20 km.,
till Hvitsands omkring 24 km. och till Lekvattnets omkring
25 km.

I anseende till den betydliga folkmängden — 13,664 personer
— och arealen — 1,059.77 □ km. — samt afståndet mellan
kyrkorna torde detta pastorat ur synpunkten af en tillfredsställande
församlingsvård böra delas, i främsta rummet genom
afskiljande af Lysviks församling till eget gäll, men vidare
äfven genom utbrytning af Hvitsands församling, hvilken senare
åtgärd dock, i betraktande af Hvitsands församlings svaga ekonomiska
bärkraft, af komitén tillstyrkes, endast under förutsättning
att för ändamålet nödiga medel kunna beredas ur den s. k.
Fryksände pastorats regleringsfond. I ett hvart af de två nybildade
pastoraten lärer en prest kunna fullgöra allt presterligt
arbete, hvarför de komministerstjenster, hvilkas innehafvare bo

304

X. KARLSTADS STIFT.

i Lysvik och i Hvitsand, torde kunna indragas. Komitén föreslår
fördenskull — under angifna förutsättning beträffande Hvitsands
församling —,

att Lysviks och Hvitsands församlingar
skiljas från Fryksände pastorat för att hvar
för sig bilda eget pastorat med endast kyrkoherde;
samt

att i sådan händelse de komministerstjenster,
hvilkas innehafvare bo i Lysvik och i Hvitsand,
indragas.

17. Östmarks pastorat.

I pastoratet, som består af en församling med 4,374 invånare
på en areal af 380.92 □ km., är endast kyrkoherde anstäld.

För en tillfredsställande församlingsvård i detta ganska
folkrika och vidsträckta pastorat erfordras, enligt komiténs
mening, tillökning af de presterliga krafterna, hvilket behof
torde kunna fyllas genom anställande af ett varaktigt tjenstebiträde
hos kyrkoherden. Komitén föreslår derför,

att kyrkoherden förpligtas hålla ständig
adjunkt.

6. Jösse kontrakt.

18. Arvika pastorat.

Pastoratet består af tre församlingar, Arvika (jemte den
lika benämnda köpingen) med 6,543 invånare på en areal af
158.1 □ km., Elga med 1,729 invånare på en areal af 143.76
□ km. och Ny med 1,533 invånare på en areal af 80.01 □ km.;
och äro der anstälda kyrkoherde och två komministrar, hvilka
senare bo, den ene i Elgå och den andre i Ny, samt en hvar
för sin församling föra ministerialböckerna. Afståndet utgör

X. KARLSTADS STIFT.

305

från Arvika kyrka till Elgå omkring 24 km. och till Ny omkring
15 km.

I anseende till detta pastorats betydliga folkmängd af 9,805
personer på en areal af 381.87 □ km. torde ur församlingsvårdens
synpunkt erfordras, att Elgå och Ny församlingar utbrytas
till eget gäll; och lärer kyrkoherden med biträde af en
komminister kunna der fullgöra allt presterligt arbete. Likaledes
torde kyrkoherden i Arvika pastorat böra biträdas, af en
komminister. Komitén föreslår derför,

att Elgå och Ny församlingar skiljas från
Arvika pastorat för att tillhopa bilda eget pastorat
med kyrkoherde och komminister, hvilka
böra bo, den förre i Elgå och den senare i Ny;

att i sådan händelse den komministerstjenst,
hvars innehafvare bor i Elgå, indrages; samt
att i Arvika pastorat inrättas en komministerstjenst,
hvars innehafvare bör bo i Arvika
köping.

19. Gunnarskogs pastorat.

I pastoratet, som består af två församlingar, Gunnarsteog
med 5,261 invånare på en areal af 371.18 □ km. och Bogens
kapellförsamling med 401 invånare på en areal af 78.21 n km.,
äro anstälda kyrkoherde och kapellpredikant, hvilken senare bor
i kapellförsamlingen.

För en tillfredsställande församlingsvård i detta ganska folkrika
och vidsträckta pastorat, med 5,662 invånare på en areal
af 449.39 □ km., erfordras, enligt komiténs mening, tillökning
af de presterliga krafterna, hvilket behof torde kunna fyllas
genom anställande af en adjunkt hos kyrkoherden. Komitén
föreslår derför,

att kyrkoherden förpligtas hålla ständig
adjunkt.

20

306

X. KARLSTADS STIFT.

20. Kölens pastorat.

I pastoratet, som består af tre församlingar, Kölen med
2,821 invånare på en areal af 212.38 □ km., Jernskog med 2,781
invånare på en areal af 228.76 □ km. och Skillingemark med
1,024 invånare på en areal af 113.07 □ km., äro anstälda kyrkoherde
och komminister, hvilka båda bo i Kölen. Afståndet utgör
från Kölens kyrka till Jernskogs omkring 17 km. och till Skillingemarks
omkring 14 km.

Det skulle, enligt komiténs mening, vara till förmån för
församlingsvården, om detta pastorat, som har den ganska betydliga
folkmängden af 6,626 personer på en areal af 554.21
□ km., delades på det sätt, att Jernskogs församling utbrötes
till eget gäll, samt om komministerns bostad förlädes till Skillingemark.
Komitén föreslår derför,

att komministerns bostad förlägges till Skillingemark;
samt

att Jernskogs församling skiljes från Kölens
pastorat för att bilda eget pastorat med endast
kyrkoherde.

21. Eda pastorat.

I pastoratet, som består af en församling med 6,121 invånare
på en areal af 267.62 □ km., är endast kyrkoherde anstäld.

För en tillfredsställande församlingsvård i detta ganska folkrika
och vidsträckta pastorat erfordras, enligt komiténs mening,
tillökning af de presterliga krafterna. Detta behof torde kunna
fyllas genom inrättande af en komministerstjenst, hvars innehafvare
bör få sin bostad förlagd så, att han må kunna egna
sina krafter särskildt åt befolkningen vid Eda och Charlottenbergs
bruk med omnejd. Komitén föreslår derför,

att en komministerstjenst inrättas, hvars
innehafvare bör bo vid Charlottenberg.

X. KARLSTADS STIFT.

307

22. Brunskogs pastorat.

I pastoratet, som består af tre församlingar, Brunskog med
4,141 invånare på en areal af 231.46 □ km., Boda med 1,907
•invånare på en areal af 71.27 □ km. och Mangsleog med 1,797
invånare på en areal af 126.48 □ km., äro anstälda kyrkoherde
och tre komministrar, hvilka senare bo en i hvardera församlingen.
Afståndet utgör från Brunskogs kyrka till Boda omkring
20 km. och till Mangskogs omkring 15 km.

Det skulle, enligt komiténs mening, vara till förmån för
för samlings vården, om detta folkrika och vidsträckta pastorat,
som har 7,845 invånare på en areal af 429.21 □ km., delades på
det sätt, att Boda församling afskildes till eget gäll. Med hänsyn
till sist omförmälda församlings svaga ekonomiska bärkraft
anser dock komitén en sådan åtgärd böra vidtagas, endast under
förutsättning att för ändamålet erforderliga medel kunna beredas
ur den s. k. Brunskogs församlings aflöningsfond. I det sålunda
bildade pastoratet skulle en prest kunna fullgöra allt presterligt
arbete. Komitén får derför, under angifna förutsättning,
föreslå,

att Boda församling skiljes från Brunskogs
pastorat för att bilda eget pastorat med endast
kyrkoherde; samt

att i sådan händelse den komministerstjenst,
hvars innehafvare bor i Boda, indrages.

7. Nordmarks kontrakt,

23. Holmedals pastorat.

I pastoratet, som består af fem församlingar, Holmedal med
2,420 invånare på en areal af 130.11 □ km., Karlanda med 2,296
invånare på en areal af 191 □ km., Töcksmark med 1,759 invånare
på en areal af 119.89 □ km., ÖstervaMskog med 1,213 invånare
på en areal af 137.61 □ km. och Vestra Fogelvik med
1,173 invånare på en areal af 72.08 □ km., äro anstälda kyrko -

308

X. KARLSTADS STIFT.

herde och två komministrar, de senare bosatta, en i Karlanda
och en i Töcksmark, för hvilka församlingar de jemväl föra
ministerialböckerna, komministern i Töcksmark dessutom för Östervallskogs
församling. Afståndet utgör från Holmedals kyrka till
Vestra Fogelviks omkring 11 km., till Töcksmarks likaledes omkring
11 km., till Karlanda omkring 14 km. samt till Östervallskogs
omkring 25 km.

Kör en tillfredsställande församlingsvård synes detta pastorat,
som har den betydliga folkmängden af 8,861 invånare på
en areal af 650.69 □ km., böra delas på det sätt, att å ena
sidan Karlanda samt å andra sidan Töcksmarks och Östervallskogs
församlingar utbrytas till eget gäll. I händelse af en
sådan reglering torde i de två pastorat, som derefter komma att
bestå hvartdera af två församlingar, kyrkoherden behöfva biträde
af en komminister. Komitén föreslår derför,

att från Holmedals pastorat skiljas för att
bilda egna pastorat

dels Karlanda församling'' med endast kyrkoherde
och

dels Töcksmarks och Östervallskogs församlingar
med kyrkoherde och komminister, hvilka
böra bo, den förre i Töcksmark och den senare
i Östervallskog; samt

att i sådan händelse de båda nuvarande
komministerstjensterna i Holmedals pastorat indragas,
men deremot en ny komministerstjenst
der inrättas med bostad för innehafvaren i
Vestra Fogel vik.

24. Blomskogs pastorat.

Detta pastorat består af fyra församlingar, Blomskog med
2,069 invånare på en areal af 127.57 □ km., Trankil med 1,112
invånare på eu areal af 68.06 □ km., Torrskog med 1,731 invånare
på en areal af 105.71 □ km. och Vårvik med 1,372 invånare
på en areal af 89.75 □ km.; och äro der anstälda kyrkoherde
och tre komministrar, hvilka senare bo en i hvardera annexförsamlingen
och föra ministerialböckerna en hvar för den församling,
der han är bosatt. Afståndet utgör från Blomskogs kyrka

X. KARLSTADS STIFT.

309

till Trankils omkring 17 km., till Torrskogs omkring 15 km. och
till Vårviks omkring 20 km. samt mellan Torrskogs och Vårviks
kyrkor omkring 8 km.

Det skulle, enligt komiténs mening, vara till förmån för församlings
vår den, om detta ganska folkrika och vidsträckta pastorat,
som har 6,284 invånare på en areal af 391.09 □ km., delades
på det sätt, att Torrskogs och Vårviks församlingar utbrötes
till ett gäll, som då finge en folkmängd af 3,103 personer på en
areal af 195.46 □ km. I det sålunda bildade pastoratet skulle
kyrkoherden kunna med biträde af en komminister fullgöra allt
presterligt arbete. Komitén föreslår derför,

att Torrskogs och Vårviks församlingar
skiljas från Blomskogs pastorat för att tillhopa
bilda eget pastorat med kyrkoherde och komminister,
hvilka böra bo, den förre i Torrskog
och den senare i Vårvik; samt

att i sådan händelse den komministerstjenst,
hvars innehafvare bor i Torrskog, indrages.

25. Silleruds pastorat.

I pastoratet, som består af en församling med 3,981 invånare
på en areal af 338.51 □ km., är endast kyrkoherde
anstäld.

Bör en tillfredsställande församlingsvård i detta ganska vidsträckta
pastorat erfordras, enligt komiténs mening, tillökning
af de presterliga krafterna, hvilket behof torde kunna fyllas
genom anställande af ett varaktigt tjenstebiträde hos kyrkoherden.
Komitén föreslår derför,

att kyrkoherden förpligtas hålla ständig adjunkt.

310

X. KARLSTADS STIFT.

8. Gillbergs kontrakt.

26. (iillberga pastorat.

I pastoratet, som består af två församlingar, Gillberga med
2,912 invånare på en areal af 186.19 □ km. och Långserud med
2,729 invånare på en areal af 193.31 □ km., äro anstälda kyrkoherde
och komminister, den senare bosatt i Långserud, för hvilken
församling han jemväl förer ministerialböckerna. Afståndet
mellan kyrkorna är omkring 14 km.

Det skulle, enligt komiténs mening, vara till fördel för församlingsvården,
om detta ganska folkrika och vidsträckta pastorat,
som har 5,641 invånare på en areal af 379.5 □ km., delades på
det sätt, att Långseruds församling utbrötes till eget gäll. I det
sålunda bildade pastoratet torde en prest kunna fullgöra allt
presterligt arbete. Komitén föreslår derför,

att Långseruds församling skiljes frän Gillberga
pastorat för att bilda eget pastorat med
endast kyrkoherde; samt

att i sådan händelse komministerstjensten
indrages.

9. Nors kontrakt.

27. Nors pastorat.

Detta pastorat består af fem församlingar, Nor med 3,100
invånare på en areal af 104.28 □ km., Grums med 3,092 invånare
på en areal af 156.79 □ km., Ed med 2,190 invånare på
en areal af 89.86 □ km., Segerstad med 1,035 invånare på en
areal af 63.43 □ km. och Borgviks kapellförsamling med 1,373
invånare på en areal af 56.23 □ km.; och äro der anstälda fem
ordinarie pr ester, h vilka bo, kyrkoherden i Nor, en komminister
i Grums och en i Ed samt pastoratsadjunkt i Segerstad och kapellpredikant
i Borgvik. Omförmälda prester föra ministerialböckerna

X. KARLSTADS STIFT.

311

en hvar för den församling, der han är bosatt. Afståndet utgör
från Nors kyrka till G-rums omkring 12 km., till Eds omkring
19 km., till Segerstads omkring 7 km. och till Borgviks omkring
25 km.

Enär folkmängden uppgår till det betydliga antalet af 10,790
personer på en areal af 470.59 □ km., torde ur församlingsvårdens
synpunkt pastoratet böra delas. Denna delning synes
lämpligen kunna så genomföras, att dels G-rums församling,
dels Eds och Borgviks församlingar utbrytas till egna gäll; och
torde i det förra pastoratet en prest kunna ensam utföra det
presterliga arbetet, hvaremot kyrkoherden i det senare pastoratet
lärer böra hafva till sitt biträde en komminister. Komitén föreslår
derför,

att från Nors pastorat skiljas för att bilda
egna pastorat

dels Grums församling med endast kyrkoherde,

dels Eds och Borgviks församlingar med
kyrkoherde och komminister, hvilka böra bo, den
förre i Ed och den senare i Borgvik; samt

att i sådan händelse båda komministerstjensterna
äfvensom kapellpredikantstjensten uti
Nors pastorat indragas.

28. Millesviks pastorat.

Detta pastorat består af fyra församlingar, Mittesvik med
531 invånare på en areal af 34.51 □ km., Botilsäter med 1,028
invånare på en areal af 78.96 □ km., Eskilsäter med 909 invånare
på en areal af 63.77 □ km. och Ölserud med 728 invånare
på en areal af 49.42 □ km.; och äro der anstälda kyrkoherde
och två komministrar, hvilka senare bo, en i Eskilsäter
och en i Botilsäter. Afståndet utgör omkring 5 km. såväl från
Botilsäters kyrka till Millesviks och Eskilsäters kyrkor som
mellan sistnämnda och Ölseruds kyrkor.

Enär pastoratets folkmängd uppgår till endast 3,196 personer
på en areal af 226.66 □ km. samt kyrkorna äro hvarandra så
närbelägna, att en prest torde utan svårighet kunna hvarje

312

X. KARLSTADS STIFT.

söndag förrätta gudstjenst i två kyrkor, bör, enligt komitén»
åsigt, kyrkoherden med biträde af allenast en komminister kunna
fullgöra allt presterligt arbete i pastoratet; hvarför komitén,.
med hänsyn jemväl dertill att för komministerslönernas höjande
till skäliga belopp erfordras betydliga tillskott, föreslår,

att en af komministerstjensterna indrages.

10. Norra Dals kontrakt.

29. Steneby pastorat.

Detta pastorat består af fyra församlingar, Steneby med
2,645 invånare på en areal af 110.86 □ km., Ödsköld med 1,153
invånare på en areal af 90.42 □ km., Tisselskog med 1,071 invånare
på en areal af 93.3 □ km. och BäcJce med 832 invånare
på en areal af 44.37 □ km.; och äro der anstälda kyrkoherde ock
komminister, hvilken senare, ehuru jemte kyrkoherden bosatt i
Steneby, förer ministerialböckerna för Tisselskogs församling.
Afståndet utgör från Steneby kyrka till Tisselskogs omkring 15
km., till Ödskölds omkring 10 km. och till Backe omkring 16 km.

För en tillfredsställande församlingsvård i detta pastorat,
som har den ganska betydliga folkmängden af 5,701 personer på en
areal af 338.95 □ km., torde, särskildt med afseende å de stora
afstånden mellan kyrkorna, erfordras tillökning af de presterliga
krafterna. Detta behof lärer kunna fyllas derigenom, att ytterligare
en komministerstjenst inrättas, hvars innehafvare synes
böra bo i Ödsköld, enär han derigenom skulle blifva till största
gagn för såväl Backe som Ödskölds församling. Komitén föreslår
derför,

att i pastoratet inrättas ytterligare en
komministerstjenst, hvars innehafvare bör bo i
Ödsköld.

X. KARLSTADS STIFT.

313

11. Södra Dals kontrakt.

30. Örs pastorat.

Detta pastorat består af sex församlingar, Ör med 2,342 invånare
på en areal af 107.25 □ km., Holm med 2,559 invånare på
en areal af 54.33 □ km., Dalskog med 1,633 invånare på en areal
af 104.75 □ km., Skållerud med 2,054 invånare på en areal af
54.64 □ km., Gunnarsnäs med 853 invånare på en areal af 25.27
□ km. och Jern med 686 invånare på en areal af 24.96 □ km.;
och äro der anstälda fem ordinarie prester, hvilka bo, kyrkoherden
och en komminister i Ör, en komminister i Dalskog och
en i Skållerud samt en pastoratsadjunkt i Holm. Afståndet
utgör från Örs kyrka till Holms omkring 11 km., till Dalskogs
omkring 14 km., till Skålleruds omkring 11 km., till Gunnarsnäs
omkring 8 km. och till Jerns omkring 11 km.

Enär pastoratets folkmängd uppgår till det betydliga antalet
af 10,127 personer på en areal af 371.2 □ km. samt gudstjenst
skall förrättas i sex, på ansenliga afstånd från hvarandra belägna
kyrkor, torde ur församlingsvårdens synpunkt pastoratet
böra delas. Denna delning synes lämpligen kunna så genomföras,
att Dalskogs, Skålleruds och Gunnarsnäs församlingar
utbrytas till eget gäll, hvilket då skulle få en folkmängd af
4,540 personer på en areal af 184.66 □ km. I det sålunda bildade
pastoratet lärer kyrkoherden med biträde af en komminister
kunna på ett tillfredsställande sätt fullgöra allt presterligt
arbete. Beträffande presterskapet i Örs pastorat skulle den komminister,
som nu bor i Ör, helt visst blifva till största gagn för
församlingsvården, om hans bostad förlädes till Jern. Komitén
föreslår derför,

att Dalskogs, Skålleruds och Gunnarsnäs
församlingar skiljas från Örs pastorat för att
tillhopa bilda eget pastorat med kyrkoherde och
komminister, hvilka böra bo, den förre i Dalskog
och den senare i Skållerud;

att i sådan händelse den komministerstjenst,
hvars innehafvare bor i Dalskog, indrages; samt
att bostaden för den komminister, som nu
bor i ör, förlägges till Jern.

314

X. KARLSTADS STIFT.

31. Frändefors pastorat.

I pastoratet, som består af tre församlingar, Frändefors
med 4,959 invånare på en areal af 190.17 □ km., Brålanda med
2,323 invånare på en areal af 67.07 □ km. och Sundals-Ryr med
1,788 invånare på en areal af 88.9 □ km., äro anstälda kyrkoherde
och komminister, hvilka båda bo i Frändefors, samt en pastoratsadjunkt,
bosatt i Brålanda. Afståndet ntgör från Frändefors
kyrka till Brålanda omkring 11 km. och till Sundals-Ryrs
omkring 13 km. samt mellan sistnämnda och Brålanda kyrkor
omkring 7 km.

Detta folkrika och vidsträckta pastorat, som har 9,070 invånare
på en areal af 346.14 □ km., torde ur församlingsvårdens
synpunkt böra delas på det sätt, att Brålanda och Sundals-Ryrs
församlingar utbrytas till eget gäll, som då skulle få en folkmängd
af 4,111 personer på en areal af 155.97 □ km.; och lära
två prester kunna der fullgöra allt presterligt arbete. Komitén
föreslår derför,

att Brålanda och Sundals-Ryrs församlingar
skiljas från Frändefors pastorat för att tillhopa
bilda eget pastorat med kyrkoherde och komminister,
hvilka böra bo, den förre i Brålanda
och den senare i Sundals-Ryr; samt

att i sådan händelse pastoratsadjunktstjensten
indrages.

12. Vestra Dals kontrakt.

32. Högsäters pastorat.

Detta pastorat består af fem församlingar, Högsäter med
2,592 invånare på en areal af 116.07 □ km., Jerbo med 1,244
invånare på en areal af 87.12 [Ukm., Rennelanda med 1,046 invånare
på en areal af 49.27 □km., Lerdal med 1,071 invånare
på en areal af 60.81 □ km. och Råggärd med 1,014 invånare på
en areal af 57.25 □ km. I pastoratet äro anstälda kyrkoherde

X. KARLSTADS STIFT.

315

och två komministrar, hvilka senare bo, den ene i Högsäte! och
den andre i Råggärd, samt en pastoratsadjunkt, bosatt i Rennelanda.
Afståndet ntgör från Högsäters kyrka till Jerbo omkring
15 km., till Rennelanda omkring 10 km., till Lerdals omkring
13 km. och till Råggärds omkring 20 km.

För en tillfredsställande församlingsvård synes detta folkrika
och vidsträckta pastorat, som har 6,967 invånare på en
areal af 370.52 n km., böra delas på det sätt, att Rennelanda,
Lerdals och Råggärds församlingar utbrytas till eget gäll, som
skulle få en folkmängd af 3,131 personer på en areal af 167.33
□ km.; och lära två prester kunna der fullgöra allt presterligt
arbete. Beträffande presterskapet i Högsäters pastorat skulle
den komminister, som bor i Högsäter, helt visst blifva till största
gagn för församlingsvården, om hans bostad förlädes till Jerbo.
Komitén föreslår derför,

att Rennelanda, Lerdals och Råggärds församlingar
skiljas från Högsäters pastorat för
att tillhopa bilda eget pastorat med kyrkoherde
och komminister, hvilka böra bo, den förre i
Rennelanda och den senare i Råggärd;

att i sådan händelse den till Högsäters pastorat
hörande komministerstjenst, hvars innehafvare
är bosatt i Råggärd, likasom pastoratsadjunktstjensten
indrages; samt

att bostaden för den komminister, som nu
bor i Högsäter, förlägges till Jerbo.

33. Dals-Eds pastorat.

Hetta pastorat består af fyra församlingar, Dals-Ed med
2,759 invånare på en areal af 221.2 □ km., Nössemarlc med
2,058 invånare på en areal af 161.39 □ km., Höbol med 1,510
invånare på en areal af 124.09 □ km. och Töftedal med 1,077
invånare på en areal af 136.67 □ km.; och äro der anstälda
kyrkoherde och tre komministrar, de senare bosatte, en i Hös,semark,
för hvilken församling han jemväl förer ministerialböckerna,
samt en i Håbol och en i Töftedal. Afståndet utgör från

316

X. KARLSTADS STIFT.

Dals-Eds kyrka till Håbols omkring 13 km., till Töftedals omkring
15 km. och till Nössemarks omkring 32 km.

För en tillfredsställande församlingsvård synes detta folkrika
och vidsträckta pastorat, som har 7,404 invånare på en areal
af 643.35 □km., böra delas på det sätt, att Nössemarks församling
utbrytes till eget gäll; och torde i det sålunda bildade pastoratet
en prest kunna utan nämnvärd svårighet fullgöra allt
presterligt arbete. Komitén föreslår derför,

att Nössemarks församling skiljes från DalsEds
pastorat för att bilda eget pastorat med
endast kyrkoherde; samt

att i sådan händelse den kommin isterstj en st,
hvars innehafvare bor i Nössemark, indrages.

XI. HERNÖSANDS STIFT.

317

XI. Hernösands stift.

1. Ångermanlands Södra kontrakt.

1. Hernösands pastorat.

Pastoratet, som är prebende till biskopen, består af en församling
med 7,601 invånare på en areal af 38.57 O km.; ock är
förutom kyrkoherde der anstäld komminister, hvarjemte biskopen
för fullgörande af de med kyrkoherdebeställningen förenade göromål
aflönar ständig vice pastor.

Med hänsyn särskildt dertill att pastoratet utgöres af en
stads- och domkyrkoförsamling torde för en tillfredsställande
församlingsvård tre ordinarie presterliga tjenster vara erforderliga;
hvarför komitén föreslår,

att ytterligare en komministerstjenst i pastoratet
inrättas.

2. Ångermanlands Östra kontrakt.

2. Bjertrå pastorat.

I pastoratet, som har en folkmängd af 4,193 personer på en
areal af 128.71 nkm., är endast kyrkoherde anstäld.

Med hänsyn till folkmängdens talrikhet och stadiga tillväxt
samt då inom pastoratet finnas flera industriella anläggningar,
såsom Lugnviks och Köija sågverk, Sandö glasbruk och sågverk
m. fl., anser komitén, att kyrkoherden behöfver biträde af en

318

XI. HERNÖSANDS STIFT.

komminister. Enär den afsides liggande Sandön kar en ganska
talrik befolkning, vore det, enligt komiténs mening, önskligt, att
komministerns kostad förlädes dit, ock att komministern finge i
uppdrag att för Sandö såsom ett kapellag jemväl föra ministerialböckerna.
Derigenom skulle hans verksamhet för ifrågavarande
församlingsdel blifva till största gagn, på samma gång
kyrkoherden erhölle någon lättnad i expeditionsarbetet.

På grund af det anförda föreslår komitén,

att Sandö afskiljes till ett kapellag; samt
att en komministerstj enst inrättas, hvars
innehafvare bör bo i Sandö.

3. Grudmimdrå pastorat.

I detta pastorat, som har en folkmängd af 7,250 personer
och en areal af 204.64 □ km., är endast kyrkoherde anstäld.

Då pastoratets folkmängd redan är betydlig och befinner sig
i mycket stark tillväxt, i synnerhet vid de utefter Angermanelfven
belägna talrika sågverken, anser komitén, att en komministerstjenst
bör inom pastoratet inrättas. Gragnet af denna
tjenst skulle, enligt komiténs förmenande, blifva störst, om dess
innehafvare finge sin bostad vid Kramfors betydande sågverk
och lastageplats, hvarest ett kapell redan finnes uppfördt. Komitén
föreslår derför,

att en komminister stj enst inrättas, hvars
innehafvare bör bo vid Kramfors.

4. Torsåkers pastoivat.

Detta pastorat består af tre församlingar, Torsåker med 1,252
invånare på en areal af 101.52 □ km., Ytter-Lännäs med 5,462
invånare på en areal af 215.21 □ km. och Bal med 1,103 invånare
på en areal af 105.93 □ km. I pastoratet äro för närvarande
anstälda kyrkoherde och två komministrar, hvilka senare
bo, den ene i Ytter-Lännäs och den andre i Dal. Enligt
nådigt bref den 19 mars 1869 skall Ytter-Lännäs församling
skiljas från pastoratet och utgöra ett särskildt gäll samt den

XI. HERNÖSANDS STIFT. 319

komministerstjenst, hvars innehafvare bor inom nämnda församling,
indragas.

Enär folkmängden i Ytter-Lännäs församling, efter det omförmälda
nådiga bref utfärdades, mer än fördubblats och fortfarande
befinner sig i stark tillväxt, anser kom i ten det vara af
nöden, att en komministerstjenst inrättas inom Ytter-Lännäs blifvande
pastorat; och torde innehafvaren af denna tjenst blifva
till största gagn, om hans bostad förlädes till någon af de platser,
kring hvilka bildat sig större befolkningscentra, såsom Nylands
lastageplats, Bolsta bruk eller Väja sågverk. Komitén föreslår
derför,

att i Ytter-Lännäs församling, efter dess
afskiljande till eget pastorat, inrättas en komministerstjenst,
hvars innehafvare bör få sin
bostad vid något af de industriella verken inom
församlingen.

3. Ångermanlands Vestra kontrakt.1)

5. Sollefteå pastorat.

Pastoratet består af tre församlingar, Sollefteå med 3,552
invånare på en areal af 204.99 □ km., Mullra med 1,281 invånare
på en areal af 138.7 □ km. och Ed med 1,208 invånare
på en areal af 174.62 □ km. I pastoratet äro anstälda kyrkoherde
och två komministrar, hvilka senare bo, en i hvardera
annexförsamlingen.

Med hänsyn till omfattningen af det presterliga arbetet
inom Sollefteå församling, der folkmängden, särskildt inom Sollefteå
munieipalsamhälle, befinner sig i jemn tillväxt, föreslår
komitén,

att i pastoratet inrättas ytterligare eu komministerstjenst,
hvars innehafvare bör bo inom
_ Sollefteå munieipalsamhälle.

9 Detta kontrakt har på grund af nådigt bref den 9 sept. 1898 delats i Ångermanlands
sydvestra kontrakt, omfattande Sollefteå, Långsele, Boteå, Besele och
Hellgums pastorat, samt i Ångermanlands vestra kontrakt, omfattande AdalsLidens,
Junsele, Ramsele och Bodams pastorat.

320

XI. HERNÖSANDS STIFT.

6. Boteå pastorat.

Pastoratet består af fyra församlingar, Boteå med 1,701 invånare
på en areal af 181.15 □ km., Styrnäs med 1,464 invånare
på en areal af 140.37 □ km., Öfver-Lännäs med 1,127 invånare
på en areal af 140.57 □ km. ock Sånga med 794 invånare på
en areal af 77.56 □ km.; och äro der anstälda kyrkoherde samt
två komministrar, hvilka senare bo, den ene i Styrnäs och den
andre i Öfver-Lännäs. Samtliga presterna predika hvarje söndag
med ofta förekommande duplikationer, enligt en för hvarje år upprättad
ordning för predikoturerna, hvilken ordning omfattar
jemväl Gålsjö brukskyrka i Boteå församling. Afståndet utgör
från Boteå kyrka till Styrnäs omkring 6 km. och till ÖfverLännäs
omkring 4 km. samt mellan Öfver-Lännäs och Sånga
kyrkor omkring 6 km.

Öfver-Lännäs och Sånga församlingar, hvilka tillhopa hafva
ett invånareantal af 1,921 personer och en areal af 218.13 □ km.,
torde, med hänsyn till folkmängd, areal och ekonomisk bärkraft
äfvensom inbördes läge, lämpligen kunna afskiljas till ett sjelfständigt
pastorat; hvarför komitén föreslår,

att Öfver-Lännäs och Sånga församlingar
skiljas från Boteå pastorat för att tillhopa bilda
eget pastorat med endast kyrkoherde, hvilken
bör få sin bostad i Öfver-Lännäs; samt

att i sådan händelse den komministerstjenst,
hvars innehafvare bor i Öfver-Lännäs, indrages.

7. Ilesele pastorat.

I pastoratet, som består af en församling med en folkmängd
af 2,437 personer på en areal af 525.55 □ km., är endast kyrkoherde
anstäld.

Med hänsyn till pastoratets vidsträckthet och folkmängdens
jemna tillväxt föreslår komitén,

att kyrkoherden förpligtas hålla ständig
adjunkt.

XI. HERNÖSANDS STIFT.

321

8. Junsele pastorat.

1 pastoratet, som bestar af en församling med en folkmängd
af 3,047 personer på en areal af 1,194.32 nkm., är endast kyrkoherde
anstäld.

Med hänsyn till pastoratets vidsträckthet och folkmängdens
jemna tillväxt föreslår komitén,

att kyrkoherden förpligtas hålla ständig
adjunkt.

9. Ramsele pastorat.

Detta pastorat består af två församlingar, Barnsele med 3,485
invånare på en areal af 987.62 □ km. och Edsele med l,64o'' invånare
på en areal af 464.59 □ km. I pastoratet äro enligt
löneregleringen anstälda kyrkoherde och komminister, hvilken
.senare bor i Edsele; men jemlikt nådigt bref den 24 april 1896
skall efter nuvarande kyrkoherdens afgång ytterligare en komminister
anställas med bostad inom Ramsele församling, derest
denna på visst angifvet sätt deltager i komministersbostadens
anskaffande. Afståndet mellan kyrkorna är omkring 17 km.

Med hänsyn till folkmängdens starka tillväxt inom Ramsele
vidsträckta församling anser komitén det vara af behofvet påkalladt,
att tre prester deltaga i församlingsvården derstädes,
om den skall kunna på ett tillfredsställande sätt handhafvas,
och att således ytterligare en prest utöfver det redan beslutade
antalet varder i församlingen anstäld. Den nye prestens arbete
.skulle sannolikt blifva mest gagnande, om han dels erhölle sin
bostad inom församlingens nordvestra del, från hvars byar afstandet
till kyrkan och pastorsexpeditionen utgör omkring 40
km., dels ock Unge i uppdrag att för denna församlingsdel, såsom
ett kapellag, jemväl föra ministerialböckerna.

Hvad Edsele församling angår, torde det vara lämpligt, att
nämnda församling, hvilken redan nu i förhållande till moderförsamlingen
intager en ganska sjelfständig ställning, afskiljes
till eget gäll.

21

322

XI. HERNÖSANDS STIFT.

På grund af det anförda föreslår komitén,

att Edsele församling skiljes från Ramsele
pastorat för att bilda eget pastorat med endast
kyrkoherde;

att, i händelse detta förslag vinner bifall,
den nuvarande komministerstjensten i Edsele indrages;
samt

att nordvestra delen af Ramsele pastorat
afskiljes till ett kapellag och för pastoratet inrättas,
utöfver den komministerstjenst, beträfande
hvilken Kong! Maj:t redan meddelat beslut,,
ytterligare en komministerstj enst, hvars innehafvare
bör bo inom kapellaget.

10. Hellguius pastorat.

Detta pastorat har en folkmängd af 2,829 personer på eu
areal af 420.14 □ km.; och är der endast kyrkoherde anstäld. I
pastoratets södra del, på ett afstånd af omkring 10 km. från
kyrkan, ligger Hellgums jernvägsstation vid södra ändan af
Hellgumsjön.

Med hänsyn till pastoratets vidsträckthet och folkmängdens
jemna tillväxt, i synnerhet omkring nämnda jernvägsstation,
föreslår komitén,

att en komministerstjenst inrättas, hvarsinnehafvare
bör bo i pastoratets södra del.

11. Bodimis pastorat.

Detta pastorat består af tre församlingar, Bodmn med 1,275-invånare på en areal af 059.72 □ km., Fjällsjö med 2,093 invånare
på en areal af 742.09 □ km. och Tåsjö med 2,914 invånare
på en areal af 914.5 □ km. I pastoratet äro enligt löneregleringen
anstälda kyrkoherde och två komministrar, hvilka senare
bo, den ene i Fjällsjö och den andre i Tåsjö. På grund af nådigt
bref den 25 september 1891 skall emellertid, under vissa i samma

XI. HERNÖSANDS STIFT.

323

bref angifva förutsättningar, Tåsjö församling afskilja^ till eget
pastorat och den komministerstjenst, hvars innehafvare bor derstädes,
indragas. Afståndet mellan kyrkorna i Bodum och Fjällsjö
utgör omkring 15 km.

Äfven Fjällsjö församling borde, enligt komiténs förmenande,
utbrytas för att bilda eget pastorat. För en sådan åtgärd talar
den vidsträckta församlingens redan nu ganska sjelfständiga
ställning i förhållande till moderförsamlingen äfvensom dess
ekonomiska bärkraft. Komitén föreslår derför,

att Fjällsjö församling skiljes från Bodums
pastorat för att bilda eget pastorat med endast
kyrkoherde; samt

att i sådan händelse den komministerstjenst,
hvars innehafvare är bosatt i Fjällsjö, indrages.

4. Ångermanlands Nordvestra kontrakt.

12. Nätra pastorat.

I pastoratet, som består af en församling med 5,191 invånare
på en areal af 344.04 □ km., äro anstälda kyrkoherde och komminister,
hvilka båda bo i närheten af den uti pastoratet centralt
belägna kyrkan.

Med hänsyn särskildt till befolkningen inom den del af pastoratet,
som utgöres af fisklägena på kustområdet och derutanför
belägna öar, anser komitén, att ytterligare en prest borde
anställas i pastoratet; och skulle dennes verksamhet sannolikt
blifva mest gagnande, om hans bostad förlädes till Ulfön, hvarest
ett kapell nyligen blifvit uppfördt, och han finge i uppdrag
att för nämnda del af pastoratet såsom ett kapellag jemväl föra
ministerialböckerna. Komitén föreslår derför,

att af de till pastoratet hörande öar jemte
annat lämpligt område bildas ett kapellag;
samt

att ytterligare en komministerstjenst inrättas,
hvars innehafvare bör bo inom kapellaget
på Ulfön.

324

XI. HERNÖSANDS STIFT.

13. Anundsjö pastorat.

Pastoratet består af en församling med 6,368 invånare på en
areal af 2,605.95 □ km.; ock äro der anstälda kyrkoherde och
komminister, hvilka båda bo i närheten af kyrkan uti pastoratets
södra, tätast bebygda del.

Det presterliga arbetet i detta folkrika och vidsträckta pastorat
kräfver, enligt komiténs mening, förstärkning af de presterliga
krafterna derstädes, hvarför ännu en komministerstjenst
lärer böra inom pastoratet inrättas. Innehafvaren af denna
tjenst torde böra få sin bostad och sitt verksamhetsområde i
annan del af pastoratet än den, der kyrkoherden och komministern
nu bo, exempelvis vid Myckelgensjö i pastoratets vestra
del, omkring 31 km. från kyrkan, eller vid Pengsjö, omkring 35 km.,
eller i Solberg, omkring 52 km. norrut från kyrkan. Den del af
pastoratet, der blifvande innehafvaren af den föreslagna tjensten
får sin bostad, synes ock lämpligen böra bilda ett kapellag, för
hvilket den nye presten må erhålla uppdrag att jemväl föra ministerialböckerna.
Komitén föreslår derför,

att i enlighet med gjorda antydningar inom
pastoratet bildas ett kapellag; samt

att ytterligare en komministerstjenst inrättas,
hvars innehafvare bör bo inom kapellaget.

14. Själevads pastorat.

Detta pastorat består af en församling med 8,443 invånare
på en areal af 297.98 □ km. Inom pastoratet ligger staden Örnsköldsvik,
som fortfarande är i kyrkligt afseende förenad med
Själevads socken; och har denna stad en folkmängd af 2,169
personer, hvilka inräknats i berörda invånareantal. Enligt löneregleringen
äro i pastoratet anstälda kyrkoherde och komminister,
hvilka båda bo i närheten af den centralt belägna Själevads
kyrka. Jemlikt nådigt bref den 26 maj 1899 har från och
med den 1 januari 1900 i pastoratet inrättats ytterligare en komministerstjenst,
hvars innehafvare bor i Örnsköldsvik. Afståndet
från kyrkan i staden till Själevads kyrka är omkring 6 km.

XI. HERNÖSANDS STIFT.

325

Då Örnsköldsvik såsom stad utgör en sjelfständig kommunal
enhet och dess folkmängd befinner sig i rask tillväxt, anser
komitén det vara lämpligast, att staden äfven i kyrkligt hänseende
utbrytes från Själevad, och föreslår derför,

att staden Örnsköldsvik skiljes från Själevads
pastorat för att utgöra eget pastorat med
endast kyrkoherde.

15. Björna pastorat.

I pastoratet, som består af en församling med 2,764 invånare
på en areal af 901.82 □ km., är anstäld endast kyrkoherde,
hvilken bor i närheten af den uti pastoratets södra del belägna
kyrkan.

Då för en tillfredsställande församlingsvård i detta vidsträckta
pastorat, hvars folkmängd befinner sig i jemn tillväxt,
två prestera arbete synes vara af nöden, föreslår komitén,

att kyrkoherden förpligtas hålla ständig
adjunkt.

5. Ångermanlands Nordöstra kontrakt.

16. Nordmalings pastorat.

I pastoratet, som består af en församling med 9,134 invånare
på en areal af 1,335.92 □ km., äro anstälda kyrkoherde och
komminister, hvilka båda bo i närheten af den vid kusten belägna
kyrkan.

Det är uppenbart, att för den kyrkliga församlingsvården
inom detta vidsträckta pastorat, hvars redan nu stora folkmängd
befinner sig i rask tillväxt, förstärkning af de presteriiga krafterna
är af nöden. Komitén anser derför, att ytterligare en komministerstjenst
bör inrättas, hvars innehafvare må erhålla bostad
och särskildt verksamhetsområde inom pastoratets öfre del. En -

326

XI. HERXÖSANDS STIFT.

ligt komiténs mening skulle komministerns verksamhet blifva
till största gagn, om hans bostad förlädes till närheten af Nyåkers
jern vägsstation, samt om denna plats och lämpligt område
af Nordmalings församlings öfre del afskildes till ett kapellag, för
hvilket komministern finge i uppdrag att jemväl föra ministerialböckerna.

På grund af det anförda föreslår komitén,

att Nyåkers jern vägsstation jemte lämpligt
område af pastoratets öfre del afskiljes till ett
kapellag; samt

att ytterligare en komministerstjenst inrättas,
hvars innehafvare bör bo inom kapellaget.

17. Gideå pastorat.

I pastoratet, som består af två församlingar, Gideå med
3,061 invånare på en areal af 455.74 □km. och Trehörning sjö med
1,499 invånare på eu areal af 234.97 nkm., äro anstälda kyrkoherde
och kapellpredikant, hvilken senare bor i Trehörningsjö.
Afståndet mellan kyrkorna uppgår till omkring 40 km.

Med hänsyn till Trehörningsjö församlings redan nu jemförelsevis
sjelfständiga ställning i förhållande till moderförsamlingen
samt det betydliga afståndet mellan kyrkorna och den jemna
tillväxten af kapellförsamlingens folkmängd anser komitén, att
Trehörningsjö församling bör utgöra ett eget pastorat, och föreslår
derför,

att Trehörningsjö församling skiljes från
Gideå pastorat för att bilda eget pastorat med
endast kyrkoherde; samt

att i sådan händelse kapellpredikantstjensten
indrages.

18. Bjurholms pastorat.

1 pastoratet, som består af en församling med 4,135 invånare
på en areal af 1,288.75 □km. är anstäld endast kyrkoherde, bosatt
vid den centralt belägna kyrkan.

XI. HERNÖSANDS STIFT.

327

Med hänsyn till omfattningen af det presterliga arbetet i
detta vidsträckta pastorat, hvars folkmängd befinner sig i jemn
tillväxt, föreslår komitén,

att kyrkoherden förpligtas hålla ständigadjunkt.

6. Vesterbottens Första kontrakt.

19. Umeå stadsförsamlings pastorat.

Då pastoratets folkmängd, som uppgår till 3,562 personer,
hefinner sig i jemn tillväxt samt det presterliga arbetet uti en
;stadsförsamling är i många hänseenden mera kräfvande än i en
landsförsamling med motsvarande folkmängd, får komitén, med
hänsyn jemväl dertill att i Umeå stad befintliga fängelse och
lazarett taga en del af kyrkoherdens krafter i anspråk, hvarför
kyrkoherden äfven af den anledningen bör uti församlingsvården
•erhålla biträde, föreslå,

att en komministerstjenst i pastoratet inrättas.

20. Umeå landsförsamlings pastorat.

I pastoratet, som har en folkmängd af 15,035 personer på
en areal af 1,374.57 □ km., äro anstälda kyrkoherde och två komministrar,
hvilka alla tre bo i närheten af kyrkan. Dessutom
tjenstgör vid Holmsunds sågverk och lastageplats, belägna omkring
27 km. från kyrkan, en kapellpredikant, som förordnats
mot aflöning af egarne till Holmsunds och Sandviks sågverk.
I kapell vid Hörnefors och vid Strömbäck, på ett afstånd från
kyrkan af respektive omkring 43 och 32 km, hålles gudstjenst
några gånger årligen, likaså vid Tafvelsjö.

Fråga om delning af pastoratet har varit väckt redan för
ett årtionde sedan. Genom folkmängdens oafbrutna tillväxt har,
enligt komiténs mening, lösningen af denna fråga blifvit allt

328

XI. HEKNÖSANDS STIFT.

mer trängande. Då komitén icke tilltror sig kunna ingå på ett
närmare angifvande af gränserna för de särskilda pastorat, i
hvilka Umeå vidsträckta landsförsamling torde böra delas, föreslår
komitén,

att från Umeå landsförsamling afskiljas

dels norra delen (Tafvelsjö ock möjligen
Hissjö),

dels sydöstra delen (Holmsund med omnejd) dels

ock sydvestra delen (Hörnefors bruk
samt Sörmjöle och Norrmjöle byar) för att hvar
för sig bilda eget pastorat med endast kyrkoherde;
samt

att i sådan händelse den ena komministerstjensten
indrages, likasom icke heller kapellpredikant
vid Holmsund vidare lärer behöfva,
förordnas.

21. Säfvars pastorat.

Pastoratet består af två församlingar, Säfvar med 3,274 invånare
på en areal af 742.49 □ km. och Holma kapellförsamling
med 432 invånare på en areal af 46.96 □ km. I pastoratet äro
anstälda kyrkoherde, bosatt vid kyrkan i södra delen af Säfvars
församling, och kapellpredikant, hvilken senare bor på Holmön.

Då kapellpredikanten, hvilken äfven tjenstgör såsom folkskollärare,
i följd af sin bostad på en ö, som långa tider saknar förbindelse
med fastlandet, icke kan biträda kyrkoherden vid församlingsvården
i Säfvar, samt den omständigheten att kyrkoherden
bor i södra delen af den långsträckta församlingen, omkring 45-km. från dess nordligaste spets, medför, att kyrkoherden icke kan
egna befolkningen inom församlingens nordliga del nödig andlig
omvårdnad, synes det komitén vara af behofvet påkalladt, att
ytterligare en presterlig tjenst inrättas inom pastoratet. Innehafvaren
af denna skulle, enligt komiténs mening, blifva till
största gagn, om han finge sin bostad inom norra delen af Säfvars
församling och erhölle uppdrag att för denna församlings -

XI. HERNÖSANBS STIFT. 329

del såsom ett kapellag jemväl föra ministerialböckerna. Komitén
föreslår derför,

att norra delen af Säfvars församling afskiljes
till ett kapellag; samt

att i pastoratet inrättas en komministerstjenst,
hvars innehafvare bör bo inom detta
kapellag.

22. Yännäs pastorat.

I pastoratet, som består af en församling med 4,988 invånare
på en areal af 538.34 □ km., är endast kyrkoherde anstäld.

Iför en tillfredsställande församlings vård inom detta ganska
folkrika och vidsträckta pastorat synes det komitén vara af
nöden, att kyrkoherden erhåller biträde af en komminister; och
enär omkring Yännäs jernvägsstation, som är belägen på ett
afstånd af 4 km. från kyrkan och pastors bostad, bildat sig ett
betydande befolkningscentrum torde denne prest böra få sin bostad
vid nämnda station. Komitén föreslår derför,

att i pastoratet inrättas en komministerstjenst,
hvars innehafvare bör bo i närheten af
Yännäs jernvägsstation.

23. Degerförs pastorat.

Detta pastorat består af en församling med 7,183 invånare
på en areal af 2,792.98 □km.; och äro der anstälda kyrkoherde
och komminister, Indika båda bo vid kyrkan uti södra delen af
församlingen. I norra delen af församlingen finnes vid Amsele,
på ett afstånd af omkring 52 km. från Degerförs kyrka, ett kapell
med begrafningsplats; gudstjenst hålles i kapellet 6 gånger
årligen.

Det torde vara uppenbart, att församlingsvården i detta
vidsträckta och folkrika pastorat icke kan på ett tillfredsställande
sätt bestridas med nu tillgängliga presterliga krafter. Då

330

XI. HERfTOSANDS STIFT.

norra delen af församlingen redan nu har ett kyrkligt centrum
i Åmsele, synes denna del böra afskiljas till ett kapellag. Komitén
föreslår derför,

att norra delen af Degerfors pastorat afskilja
till ett kapellag; samt

att i pastoratet inrättas ytterligare en komministerstjenst,
hvars innehafvare bör bo inom
kapellaget.

24. Bygdeå pastorat.

I detta pastorat, som består af endast en församling och hvarest
enligt löneregleringen äro anstälda kyrkoherde och komminister,
båda boende i närheten af kyrkan, uppgår folkmängden till 5,968
personer på en areal af 888.91 Dkm.

Då Bygdeå kyrka är belägen i södra delen af pastoratet och
Bobertsfors bruk, som utgör ett industriel! centrum i norra delen
med en raskt tillväxande befolkning, ligger på ett afstånd af
omkring 17 km. från pastoratets kyrka, kan sistnämnda del af
pastoratet icke erhålla eu fullt tillfredsställande församlingsvård
af det nuvarande ordinarie presterskapet. Bobertsfors bruksägare
hafva derför också utverkat sig rätt att vid bruket anställa
särskild predikant; men denna befattning har tidtals icke kunnat
besättas. Komitén föreslår derför,

att Bobertsfors jemte lämpligt område af
Bygdeå pastorats norra del afskiljes till ett
kapellag; samt

att i pastoratet inrättas ytterligare en
komministerstjenst, hvars innehafvare bör bo
inom kapellaget vid Bobertsfors.

I -

7. Vesterbottens Andra kontrakt.

25. Skellefteå pastorat.

I pastoratet, som består af två församlingar, Skellefteå landsförsamling
med 18,521 invånare på en areal af 1,636 □ km. och

XI. HERNÖSANDS STIFT.

331

Skellefteå stads för samling med 1,246 invånare på en areal af 1.9
□ km., äro anstälda kyrkoherde och två komministrar, hvilfea
alla tre bo vid pastoratets enda, i landsförsamlingen belägna
kyrka, omkring 2 km. från staden.

Såväl den raskt växande folkmängden som den stora arealen
synes med nödvändighet fordra, att detta pastorat delas i fyra
särskilda gäll. Komitén är likväl icke i tillfälle att kunna närmare
angifva, huru denna delning bör med hänsyn till alla de
omständigheter, som dervid måste tagas i betraktande, lämpligast
försiggå. Det, synes emellertid för närvarande ej vara
nödigt, att stadsförsamlingen afskiljes till eget pastorat, då staden
är belägen tätt intill pastoratets kyrka och kyrkoherdens bostad,
hvarjemte folkmängden der ännu icke är synnerligen stor. Komitén
inskränker sig till att föreslå,

att tre olika områden af Skellefteå pastorat
utbrytas för att bilda egna pastorat med endast
kyrkoherde i hvartdera pastoratet; samt

att i sådan händelse en af komministerstjensterna
indrages.

26. Byske pastorat.

I pastoratet, som består af en församling med 8,470 invånare
på en areal af 1,095.66 □ km., är för närvarande anstäld endast
kyrkoherde, hvilken bor vid kyrkan i östra delen af församlingen.
Men redan då pastoratet afskildes från Skellefteå pastorat,
bestämdes uti nådigt bref den 20 december 1867, att en
komministerstjenst skulle inrättas samt tillsättas, så snart Byske
församling vid Finträsks by uppfört kyrka och anskaffat komministersboställe,
hvilken bestämmelse genom nådigt bref den 9
september 1892 så till vida ändrats, att kyrkan och bostället
skulle förläggas till Fällfors by i nordvestra delen af pastoratet.

Folkmängden i detta vidsträckta pastorat har efter pastoratets
bildande vuxit så betydligt, att en nöjaktig församlingsvård
icke längre torde kunna beredas af endast två prester, hvarför
ännu en komminister lärer böra anställas, särskildt för att egna

332

XI. HERNÖSANDS STIFT.

nödig andlig omvårdnad åt den i sydvestra delen af pastoratet
boende befolkningen. Komitén föreslår fördenskull.

att ännu en komministerstjenst, utöfver den
beträffande hvilken Kongl. Maj:t redan meddelat
beslut, varder i pastoratet inrättad med
bostad för tjenstens innehafvare uti pastoratets
sydvestra del.

27. Norsjö pastorat.

I pastoratet, som består af en församling med 4,739 invånare
på en areal af 1,707.13 □ km., är anstäld endast kyrkoherde, bosatt
vid kyrkan.

Med hänsyn till pastoratets stora vidsträckthet och ganska
betydliga folkmängd anser komitén, att ännu en prest bör der
anställas. Enär sydöstra delen af pastoratet omkring Kattisträsks
by, som ligger ungefär 30 km. från den temligen centralt
belägna kyrkan, är tätast befolkad, synes den nye presten böra
hafva sin bostad derstädes. Komitén föreslår derför,

att i pastoratet inrättas en komministerstjenst,
hvars innehafvare bör bo i Kattisträsk.

28. Jörns pastorat.

I pastoratet, som består af en församling med 3,592 invånare
på en areal af 1,733.72 □ km., är anstäld endast kyrkoherde,
bosatt vid kyrkan.

Med hänsyn till pastoratets stora vidsträckthet och ganska
betydliga folkmängd anser komitén, att ännu en prest bör der
anställas. Enär befolkningen i nordliga delen af pastoratet omkring
Myrhedens jernvägsstation, som ligger på ett afstånd-från
kyrkan af ungefär 35 km., synes vara stadd i tillväxt, torde
den nye presten böra hafva sin bostad derstädes. Komitén föreslår
derför,

att i pastoratet inrättas en komministerstjenst,
hvars innehafvare bör bo i närheten af
Myrhedens jernvägsstation.

XI. HERNÖSANDS STIFT.

333

29. Burträsks pastorat.

I pastoratet, som består af en församling med 8,165 invånare
på en areal af 1,862.21 □ km., äro anstälda kyrkoherde och
komminister, hvilka bo, den förre vid kyrkan och den senare på
ett afstånd af omkring 2 km. derifrån.

Pastoratets stora folkmängd och vidsträckthet synas komitén
med nödvändighet fordra, att ännu en prest der anställes. Enär
inom nordvestra delen af pastoratet, på ett afstånd af omkring
60 km. från kyrkan, finnes ett kapell med begrafningsplats i
Kalfträsks by, torde den nye prestens bostad lämpligen kunna
förläggas till denna del af pastoratet; men äfven Asträsks by,
som ligger omkring 30 km. från kyrkan, lärer kunna ifrågasättas
såsom boningsort för honom. Komitén föreslår derför,

att i pastoratet inrättas ännu en komministerstjenst,
hvars innehafvare bör bo i Kalfträsk
eller Asträsk.

30. Piteå pastorat.

Piteå pastorat omfattade intill senaste tid två församlingar,
Piteå landsförsamling med 16,988 invånare på en areal af
3,028.51 □ km. och Piteå stadsförsamling med 2,708 invånare
på en areal af 43.61 □ km. Men på grund af nådigt bref den
20 april 1900 har stadsförsamlingen afskilts till eget gäll. I
Piteå landsförsamlings pastorat äro anstälda kyrkoherde och två
komministrar, hvilka samtliga bo vid kyrkan.

Piteå landsförsamlings pastorat är så folkrikt och vidsträckt,
att, enligt komiténs åsigt, en nöjaktig församlingsvård icke kan
under nuvarande förhållanden der utöfvas, helst alla prestera a
äro bosatta i östra delen af pastoratet. Detta synes derför böra
delas i tre eller fyra pastorat, af hvilka minst två böra hafva
beställning för både kyrkoherde och komminister, med bostad för
presterna å skilda platser inom pastoratet. Komitén, som icke är i

334 XI. HERNÖSANDS STIFT.

tillfälle att yttra sig öfver huru delningen lämpligast bör
genomföras, föreslår alltså,

att två eller tre områden af Piteå landsförsamlings
pastorat afskiljas från detta till
egna gäll, i förra fallet med kyrkoherde och
komminister i hvartdera pastoratet samt i senare
fallet med kyrkoherde och komminister i ett af
pastoraten och endast kyrkoherde i ett hvart
af de båda öfriga;

lärande, om detta förslag vinner bifall, den
ena af de nuvarande komministerstjensterna
kunna indragas.

31. Elfsby pastorat.

I pastoratet, som består af en församling med 4,519 invånarepå
en areal af 1,594.47 Q km., är anstäld endast kyrkoherde,,
bosatt vid kyrkan.

Med hänsyn till pastoratets ganska betydliga folkmängd och
stora vidsträckthet föreslår komitén,

att i pastoratet inrättas en komministerstjenst,
hvars innehafvare torde böra bo inom pastoratets
nordvestra del.

32. Arvidsjaurs pastorat.

I pastoratet, som består af en församling med 4,753 invånare
på en areal af 5,684.33 □ km., är enligt löneregleringen
anstäld endast kyrkoherde; men har Kong! Maj:t genom nådigt
bref den 3 februari 1899 medgifvit, att en komminister finge tillsättas
inom pastoratet. Båda presterna äro bosatta i kyrkbyn.

Med hänsyn till pastoratets stora vidsträckthet och befolkningens
ojemna fördelning anser komitén, att ännu en presterlig
tjenst bör der inrättas. Sydöstra delen af pastoratet är nemligen
ganska tätt befolkad och har i den stora byn Grlommersträsk,
som ligger på ett afstånd från kyrkan af omkring 45 km.,
sin medelpunkt. Den der bosatta befolkningens religiösa behof

XI. HERNÖSANDS STIFT.

335

torde icke kunna nöjaktigt tillgodoses af de nu befintliga två
presterna, utan att den öfriga mycket vidsträcktare, men mindre
tätt befolkade församlingsdelens kraf på andlig omvårdnad varder
tillbakasatt. Komitén föreslår derför,

att ännu en komministerstjenst inrättas, hvarå
innehafvare bör bo i Glommersträsk.

33. Arjepluogs pastorat.

I pastoratet, som består af en församling med 2,058 invånare
på en areal af 13,052.25 rjkm., är anstäld endast kyrkoherde.

Om hänsyn toges endast till folkmängden, skulle i detta
pastorat icke mer än en prest vara erforderlig. Men enär befolkningen
är spridd öfver ett område, större än arealen för
de flesta af rikets län, anser komitén, att för beredande af en
tillfredsställande församlingsvård ytterligare två prester behöfvas.
Då komitén icke är i tillfälle att yttra sig angående lämpligaste
boningsplatserna för dessa, inskränker sig komitén till
att föreslå,

att i pastoratet inrättas två komministerstjenster.

8. Vesterbottens Tredje kontrakt.

34. Neder-Luleå pastorat.

I pastoratet, som består af en församling med 10,628 invånare
på en areal af 1,064.23 □ km., äro anstälda kyrkoherde och
två komministrar, alla tre bosatta vid kyrkan.

Ur synpunkten af en tillfredsställande församlingsvård anser
komitén, att detta folkrika och vidsträckta pastorat, till hvilket
hör en ganska betydlig skärgårdsbefolkning, bör delas i tre, och
föreslår derför,

att pastoratet delas i tre pastorat med endast
kyrkoherde i hvartdera pastoratet;

i hvilken händelse de båda komministerstjensterna
böra indragas.

336

XI. HERNÖSANDS STIFT.

35. Luleå pastorat.

I pastoratet, som består af en församling med 7,103 invånare
på en areal af 39.04 □ km., är enligt löneregleringen anstäld
endast kyrkoherde; men genom nådigt bref den 5 oktober
1897 har medgifvits, att en extra ordinarie prestman, under
benämning pastoratsadjunkt, finge tillsvidare under den tid löneregleringen
tillämpades anställas i pastoratet.

Då pastoratets redan nu betydliga och hastigt tillväxande
folkmängd kräfver minst tre ordinarie presters arbete, föreslår
komitén,

att två komministerstjenster i pastoratet
inrättas;

i hvilken händelse pastoratsadjunkt ej vidare
behöfver förordnas.

36. Neder-Kalix pastorat.

I pastoratet, som består af en församling med 11,925 invånare
på en areal af 1,688.75 n km., äro anstälda kyrkoherde och
komminister, hvilka bo, den förre vid kyrkan och den senare omkring
2 km. derifrån. Genom nådigt bref den 7 april 1899 har
Kong]. Maj:t medgifvit, att vid nuvarande kyrkoherdens afgång
ett område i sydvestra delen af pastoratet finge afskiljas till
ett särskildt pastorat, benämndt Töre.

Då äfven efter afskiljandet af Töre pastorat folkmängden i
det gamla pastoratet är så betydlig, att för en tillfredsställande
församlingsvård derstädes tre prester äro erforderliga, föreslår
komitén,

att ännu en komministerstjenst inrättas i
Neder-Kalix pastorat.

37. Råneå pastorat.

I pastoratet, som består af en församling med 7,269 invånare
på en areal af 2,017.15 □ km., äro anstälda kyrkoherde och

XI. HERNÖSANDS STIFT.

337

komminister, båda bosatta i närheten af kyrkan uti pastoratets
sydliga del.

Då de nuvarande presterliga krafterna svårligen torde räcka
till för att bereda befolkningen i detta vidsträckta pastorats
nordliga del nöjaktig andlig omvårdnad, utan att den öfriga
befolkningens religiösa behof försummas, föreslår komitén,

att i pastoratet inrättas ännu en komministerstjenst,
hvars innehafvare bör bo i pastoratets
nordliga del.

38. Öfver-Kalix pastorat.

I pastoratet, som består af en församling med 5,298 invånare
p>å en areal af 2,725.26 □km., äro anstälda kyrkoherde och komminister,
båda bosatta i närheten af kyrkan.

Med hänsyn till pastoratets vidsträckthet och stora folkmängd
föreslår komitén,

att ännu en komministerstjenst inrättas
med bostad för innehafvaren uti pastoratets
norra del.

39. Jockmocks pastorat.

Pastoratet består af två församlingar, mellan hvilka ingen
bestämd gräns är uppdragen, nemligen Jockmock äfvensom Kvickjocks
kapellförsamling, med tillhopa 3,833 invånare på en areal af
18,170.4 □ km.; och äro der anstälda kyrkoherde och komminister,
hvilka bo, den förre vid Jockmocks kyrka och den senare
största delen af året vid Qvickjocks kapell, omkring 140 km.
från Jockmocks kyrka, men viss tid äfven vid samma kyrka.

Komitén anser, att för den nedre, jemförelsevis tätt befolkade
delen af detta pastorat, som har större areal än något annat
pastorat i riket, bör anställas en komminister, och föreslår derför,
att i pastoratet inrättas ännu en komministerstjenst,
hvars innehafvare bör bo i pastoratets
nedre del.

22

338

XI. HERNÖSANDS STIFT.

40. Gellivare pastorat.

I pastoratet, som består af en församling med 7,438 invånare
på en areal af 15,838.38 □ km., är enligt löneregleringen
anstäld endast kyrkoherde; men jemlikt nådigt bref den 23 september
1899 har äfven en komministerstjenst i pastoratet inrättats.
Båda dessa prester äro bosatta vid kyrkan. Dessutom
finnes vid Malmberget, omkring 9 km. från kyrkplatsen och
kyrkoherdens bostad, en extra ordinarie prestman, hvilken aflöna»
af Gellivare grufbolag.

I detta till arealen näst största pastorat i riket är folkmängden
med anledning af den omfattande grufdriften vid Malmberget
stadd i utomordentligt hastig tillväxt. Från 6,676 personer
år 1895 växte den till 8,253 år 1897; och ensamt vid
Malmberget lärer folkmängden för år 1899 hafva uppgått till inemot
6,000 personer. På grund häraf och med hänsyn särskildt
till behofvet för den talrika och rörliga befolkningen vid Malmberget
att hafva lättare tillgång till pastorsexpeditionen bör,
enligt komiténs mening, ej blott Malmberget afskiljas till särskildt
kapellag och i stället för den extra ordinarie prestmannen
derstädes anställas en ordinarie, hvilken kunde erhålla uppdrag
att för kapellaget jemväl föra ministerialböckerna, utan ännu
en prest i regel der vara tillgänglig. Komitén föreslår derför,
att Malmberget med lämpligt område afskiljes
till ett kapellag;

att i pastoratet inrättas ännu en komministerstjenst,
hvars innehafvare bör bo inom kapellaget;
samt

att kyrkoherden förpligtas hålla ständig
adjunkt, hvilken skall vara bosatt vid Malmberget; i

hvilken händelse af grufbolaget aflönad
extra ordinarie prestman icke behöfver i pastoratet
förordnas.

XI. HERNÖSANDS STIFT.

339

9. Vesterbottens Fjerde kontrakt.

41. Öfver-Torneå pastorat.

I pastoratet, som består af två församlingar, Öfver-Torneå
med 3,332 invånare på en areal af 1,473.45 □ km. och Korpilombolo
kapellförsamling med 1,854 invånare på en areal af 1,476.83
□ km., äro anstälda kyrkoherde och kapellpredikant, hvilka bo,
den förre vid Öfver-Torneå kyrka och den senare vid Korpilombolo
kapell, omkring 63 km. från Öfver-Torneå kyrka. I Turtola,
på ett afstånd af omkring 40 km. från sistnämnda kyrka,
finnes jemväl ett kapell, hvilket besökes af kyrkoherden sex
gånger årligen.

Enär i följd af det stora afståndet mellan Öfver-Torneå och
Korpilombolo kyrkoherden föga kan deltaga i kapellförsamlingens
vård, anser komitén, att sistnämda församling bör afskiljas till
eget gäll. För en tillfredsställande församlings vård i ÖfverTorneå
vidsträckta och ganska folkrika församling synes ännu
en prest böra der anställas; och torde det vara lämpligt, att
denne finge sin bostad vid det redan befintliga Turtola kapell.
Komitén föreslår derför,

att Korpilombolo kapellförsamling skiljes
från Öfver-Torneå pastorat för att bilda eget
pastorat med endast kyrkoherde;

att i sådan händelse kapellpredikantstjensten
indrages; samt

att i Öfver-Torneå pastorat inrättas en komministerstjenst,
hvars innehafvare bör bo i Turtola.

42. Pajala pastorat.

I pastoratet, som består af två församlingar, Pajala (jemte
Muonion alusta kapellförsamling) med en folkmängd af 3,999 personer
på en areal af 4,679.57 nkm. och Tärendö kapellförsamling
med 1,225 invånare på en areal af 1,640.75 □ km., äro anstälda
kyrkoherde och två kapellpredikanter, hvilka senare bo en i hvart -

340

XI. HERNÖSANDS STIFT.

derå kapellaget. Från Pajala kyrka, invid hvilken kyrkoherden
har sin hostad, utgör afståndet till Tärendö kapell omkring 44
km. och till Muonionalusta kapell omkring 106 km.

Enär med hänsyn till dessa betydliga afstånd kyrkoherden
blott föga kan deltaga i vården om kapellagen anser komitén, att
dessa böra af skiljas till egna gäll; men som det är antagligt, att
Muonionalusta, hvars folkmängd uppgår till endast omkring 450
personer, saknar erforderliga ekonomiska förutsättningar för att
bilda egen kommun, torde utbrytning i den närmaste framtiden
af detta område ej kunna genomföras.

Då i Pajala vidsträckta församling den befolkning, hvars
andliga behof skall närmast af kyrkoherden tillgodoses, uppgår
till öfver 3,500 personer samt ett kapell snart kommer att uppföras
i Junosuando by, som ligger omkring 50 km. vester om
kyrkan och är jemförelsevis talrikt befolkad, bör, enligt komiténs
mening, ytterligare en prest anställas i Pajala församling med
bostad i Junosuando. Komitén föreslår derför,

att Tärendö kapellförsamling skiljes från
Pajala pastorat för att bilda eget pastorat med
endast kyrkoherde;

att i sådan händelse kapellpredikantstj ensten
i Tärendö indrages; samt

att en komministerstjenst inrättas i Pajala,
hvars innehafvare bör bo i Junosuando by.

43. Juckasjärvi pastorat.

I pastoratet, som består af en församling med 2,534 invånare
på en areal af 13,530.79 n km., är anstäld endast kyrkoherde,
bosatt vid den nybygda kyrkan i Yittangi by. Nordvest
om Vittangi, på ett afstånd af omkring 64 km. derifrån, ligger
i Juckasjärvi by den gamla kyrkan, dit kyrkoherden årligen
gör ett visst antal tjensteresor.

På grund åt pastoratets vidsträckthet synes det för beredande
af nöjaktig församlingsvård vara nödvändigt, att der
redan nu anställes ytterligare en ordinarie prest, hvilken bör
bo i Juckasjärvi by vid den gamla kyrkan. Men derutöfver
lärer med det snaraste böra inrättas ytterligare två ordinarie

XI. HERNÖSANDS STIFT.

341

presterliga befattningar. Omkring 20 km. i vestlig rigtning
från Juckasjärvi gamla kyrka finnas nemligen Kirunnavara och
Lnossavara malmfält, hvilka beröras af jernvägen GellivareOfoten.
Då denna jernväg blir färdig, kommer sannolikt att
vid nämnda malmfält uppstå ett måhända lika folkrikt samhälle
som för närvarande vid Malmberget i Gellivare socken. Sedan
Svappavara malmfält, beläget i södra delen af pastoratet på ungefär
lika afstånd från Yittangi och från Juckasjärvi, blifvit,
såsom ämnadt är, förbundet med omförmälda jernväg, torde äfven
der ett industrielt centrum med talrik befolkning komma att
uppstå. Komitén föreslår derför,

att Kirunnavara och Svappavara malmfält
jemte lämpliga derintill belägna områden afskiljas
till två särskilda kapellag; samt

att i pastoratet inrättas tre komministerstjenster,
hvilkas innehafvare böra bo, en vid
Juckasjärvi gamla kyrka och de båda öfriga
inom hvar sitt af bapellagen.

10. Södra Lappmarkens kontrakt.

44. Lycksele pastorat.

I detta pastorat, som består af en församling med 6,635
invånare på en areal af 5,105.81 □km., är anstäld endast kyrkoherde,
hvilken har sin bostad vid kyrkan i sydöstra delen åt
pastoratet. Enligt nådigt bref den 19 mars 1880 är kyrkoherden
skyldig att, till dess en annexförsamling kan varda inom pastoratet
inrättad, hålla ständigt tjenstebiträde, såvida sådant
kan af domkapitlet förordnas. Derjemte skall på grund af nådigt
bref den 4 maj 1900 i pastoratet anställas en pastoratsadjunkt.

Med hänsyn till pastoratets vidsträckthet och ganska betydliga
folkmängd anser komitén, såväl att pastoratet bör delas,
som att två presters arbete inom Lycksele församling är af behofvet
påkalladt. Då komitén icke är i tillfälle att närmare

342

XI. HERNÖSANDS STIFT.

yttra sig om sättet för delningens genomförande, inskränker sig
komitén till att föreslå,

att nordvestra delen af pastoratet afskiljes
för att bilda eget pastorat med endast kyrkoherde;
samt

att kyrkoherden i Lycksele pastorat förpligtas
hålla ständig adjunkt;

lärande, om dessa förslag vinna bifall, pastoratsadjunkt
ej vidare behöfva förordnas.

45. Stensele pastorat.

Pastoratet består af två församlingar, Stensele äfvensom Tärna
kapellförsamling med en gemensam areal af 7,678 □ km. samt
en folkmängd af 2,641 personer i Stensele och 1,105 personer i
Tärna. Uti pastoratet äro anstälda kyrkoherde och kapellpredikant,
hvilka bo, en i hvardera församlingen vid kyrkan. Afståndet
mellan kyrkorna är omkring 148 km.

Som kyrkoherden i följd af pastoratets vidsträckthet icke
torde kunna i afsevärd mån deltaga i vården om kapellförsamlingen,
anser komitén, att denna bör afskiljas till eget gäll,
hvarom jemväl framställning upprepade gånger blifvit gjord.
Äfven om Tärna församling utbrytes, är i allt fall Stensele församling
ensam så vidsträckt och folkrik, att ännu en prest der
torde vara behöflig. Komitén föreslår derför,

att Tärna kapellförsamling skiljes från Stensele
pastorat för att bilda eget pastorat med
endast kyrkoherde;

att i sådan händelse kapellpredikantstjensten
indrages; samt

att kyrkoherden i Stensele pastorat förpligtas
hålla ständig adjunkt.

46. Sorsele pastorat.

I pastoratet, som består af en församling med 2,735 invånare
på en areal af 7,409.19 □ km., är anstäld endast kyrko -

XI. HERNÖSANDS STIFT.

343

herde, bosatt vid kyrkan. Omkring 90 km. nordvest från kyrkan
ligger Ammarnäs eller Gautsträsks kapell med begrafningsplats.

Med hänsyn till det långsträckta pastoratets stora areal
■och då dess södra del omkring byn Gargnäs på ett afstånd från
kyrkan af omkring 42 km. är jemförelsevis tätt befolkad, föreslår
komitén,

att en komministerstjenst i pastoratet inrättas,
hvars innehafvare bör bo i Gargnäs.

47. Åsele pastorat.

I detta pastorat, som består af en församling med 3,779
invånare på en areal af 3,210.09 Dkm., är anstäld endast kyrkoherde,
bosatt vid kyrkan. Enligt nådigt bref den 10 november
1882 är kyrkoherden skyldig att, intill dess en komministersfjenst
kan varda inom pastoratet inrättad, aflöna tjenstebiträde.

Med hänsyn till pastoratets stora vidsträckthet och ganska
betydliga folkmängd föreslår komitén,

att kyrkoherden förpligtas hålla ständig
adjunkt.

48. Dorotea pastorat.

I pastoratet, som består af en församling med 2,831 invånare
på en areal af 2,905.76 □ km., är anstäld endast kyrkoherde,
bosatt vid kyrkan i södra delen af det långsträckta pastoratet.
I nordvestra delen, på ett afstånd af omkring 78 km.
från kyrkan, finnes vid Risbäck ett kapell med begrafningsplats.

Med hänsyn till dels det långa afståndet från kyrkoherdens
bostad till öfra delen af pastoratet, dels pastoratets vidsträckthét
och folkmängd föreslår komitén,

att nordvestra delen af pastoratet åtskiljes
till ett särskildt kapellag; samt

att en komministerstjenst inrättas, hvars
innehafvare bör bo inom kapellaget vid Risbäck.

344

XI. HERNÖSANDS STIFT.

49. Vilhelmina pastorat.

I pastoratet, som består af en församling med 6,134 invånare
på en areal af 8,165.69 □km., är enligt löneregleringen
anstäld endast kyrkoherde, hvilken bor vid kyrkan i södra delen
af pastoratet; men för närvarande biträdes kyrkoherden af en
adjunkt, som aflönas af Lappmarks ecklesiastik verk. Två kapell
med tillhörande begrafningsplatser fiiinas i norra delen af pastoratet,
nemligen det ena vid Fatmomacke, på ett afstånd af
127 km., och det andra vid Dikanäs, 106 km. från moderkyrkan.

För att den talrika befolkningens religiösa behof skall i
detta vidsträckta pastorat kunna nöjaktigt tillgodoses, måste,
efter komiténs mening, anställas ytterligare minst två prester,
af hvilka den ene bör vara bosatt vid något af de aflägset belägna
kapellen. Komitén föreslår derför,

att i pastoratet inrättas en komministerstjenst,
hvars innehafvare bör bo vid Fatmomacke
eller vid Dikanäs kapell; samt

att kyrkoherden förpligtas hålla ständig
adjunkt.

ll. Medelpads kontrakt.1

50. Ljustorps pastorat.

Pastoratet består af tre församlingar, Ljustorp med 2,620
invånare på en areal af 461.43 □km., Hässja med 3,520 invånare
på en areal af 153.7 □ km. och Tynderö med 1,382 invånare
på en areal af 52.4 □ km.; och äro der anstälda kyrkoherde och
två komministrar, hvilka senare bo, en inom hvardera annexförsamlingen
vid kyrkan derstädes. Afståndet utgör från Ljustorps
kyrka till Hässjö omkring 16 km. och till Tynderö om 1

Detta., kontrakt har på grund af nådigt bref den 9 sept. 1898 delats i
Medelpads Ostra kontrakt, omfattande Ljnstorps, Sköns, Alnö, Timrå, Sundsvalls,
Indals, Indals-Lidens och Njurunda pastorat, samt i Medelpads Vestra kontrakt,
omfattande Selångers, Sättna, Torps, Borgsjö, Stöde, Tuna, Attmars och Hafverö
pastorat.

XI. HERNÖSANDS STIFT.

345

kring 29 km. samt mellan Hässjö och Tynderö kyrkor omkring
13 km.

Ur synpunkten af en tillfredsställande församlingsvård torde
detta folkrika och vidsträckta pastorat, som har 7,522 invånare
på en areal af 667.53 □ km., böra delas; och synes denna delning
lämpligen kunna så genomföras, att de båda annexförsamlingarna
afskiljas till ett särskildt gäll. Komitén föreslår derför,
att Hässjö och Tynderö församlingar skiljas
från Ljustorps pastorat för att tillhopa
bilda eget pastorat med kyrkoherde och komminister,
hvilka böra bo, den förre i Hässjö och
den senare i Tynderö; samt

att i sådan händelse komministerstjensterna
i Ljustorps pastorat indragas.

51. Sköns pastorat.

I pastoratet, som består af en församling med 11,101 invånare
på en areal af 47.22 □ km., äro anstälda kyrkoherde och
komminister. Kyrkoherden är bosatt vid kyrkan i pastoratets
norra del, hvilken genom staden Sundsvall är skild från
den södra delen, kallad Skönsmon, der komministern har sin
hostad vid pastoratets andra kyrka. Afståndet mellan de båda
kyrkorna är omkring 12 km.

För en tillfredsställande församlingsvård i detta folkrika
pastorat, som har en rörlig arbetarebefolkning, måste, enligt
komiténs mening, ytterligare anställas åtminstone en ordinarie
prest; och då i mellersta delen af pastoratet, invid Sundvall,
uppstått en förstad, under namn af Skönsberg, hvars talrika
befolkning kräfver särskild andlig omvårdnad, föreslår
komitén,

att i pastoratet inrättas ännu en komministerstjenst,
hvars innehafvare bör bo vid
Skönsberg.

346

XI. HERNÖSANDS STIFT.

52. Alnö pastorat.

I pastoratet, som består af en församling med 5,766 invånare
på en areal af 69.33 □ km., är anstäld endast kyrkoherde,
som bor i närheten af kyrkan.

Med hänsyn dertill att den ganska betydliga befolkningen i
pastoratet till största delen består af sågverksarbetare, föreslår
komitén,

att kyrkoherden förpligtas hålla ständig
adjunkt.

53. Timrå pastorat.

I pastoratet, som består af en församling med 5,538 invånare
på en areal af 100.64 □ km., är anstäld endast kyrkoherde, som
bor vid kyrkan.

Med hänsyn dertill att den ganska betydliga befolkningen
i pastoratet till största delen består af sågverksarbetare föreslår
komitén,

att kyrkoherden förpligtas hålla ständig
adjunkt.

54. Sundsvalls pastorat.

I pastoratet, som består af en församling med 13,941 invånare
på en areal af 22.11 □ km., äro anstälda kyrkoherde och
komminister. Vid Bremö och Lörans fiskehamnar förrättas af
presterskapet under fisketiden gudstjenst för fiskare, som tillhöra
Sundsvalls stad.

Då de presterliga krafterna i denna hastigt tillväxande
stadsförsamling, enligt komiténs mening, äro alldeles otillräckliga,
föreslår komitén,

att ännu en komminister stjenst inrättas.

XI. HERNÖSANDS STIFT.

347

55. Torps pastorat.

I pastoratet, som består af en församling med 7,936 invånare
på en areal af 1,108.64 □ km., äro anstälda kyrkoherde och
komminister, hvilka bo, den förre vid kyrkan samt den senare
omkring 10 km. derifrån och 2.5 km. från Torpshammars
j ernvägsstation.

Ur synpunkten af en tillfredsställande församlingsvård erfordras
i detta folkrika och vidsträckta pastorat tillökning af de
presterliga krafterna, hvarför komitén föreslår,

att kyrkoherden förpligtas hålla ständig
adj unkt.

56. Borgsjö pastorat.

I pastoratet, som består af en församling med 4,728 invånare
på en areal af 977.13 □ km., är anstäld endast kyrkoherde,
som bor vid kyrkan i östra delen af församlingen.

I vestra delen af pastoratet ligger inom Ange by, på ett
afstånd af omkring 18 km. från kyrkan, det betydande stationssamhället
med samma namn, hvarifrån jernvägar utgå åt tre håll.
Omkring 11 km. vester om Ange finnes Alby jernvägsstation,
som synes blifva medelpunkten för stora industriella anläggningar.
Då i följd häraf pastoratets folkmängd, som redan nu
är ganska afsevärd, befinner sig i rask tillväxt, föreslår komitén,
att i pastoratet inrättas en komministerstjenst,
hvars innehafvare bör bo i Ange.

57. Stöde pastorat.

I pastoratet, som består af en församling med 4,554 invånare
på en areal af 645.08 □ km., är anstäld endast kyrkoherde, bosatt
vid kyrkan.

Med hänsyn till den ganska betydliga folkmängden bör, enligt
komiténs mening, i pastoratet anställas ännu en ordinarie
prest med bostad i närheten af Nedansjö jernvägsstation, hvilken

348

XI. HERNÖSANDS STIFT.

är belägen i östra delen af pastoratet, på ett afstånd af omkring
15 km. från kyrkan. Komitén föreslår derför,

att i pastoratet inrättas eu komministerstjenst,
hvars innehafvare bör bo i Nedansjö by.

12. Jemtlands Norra kontrakt.

58. Ströms pastorat.

Detta pastorat består af två församlingar, Ström och Alanäs
med en sammanlagd areal af 2,128.58 □ km. samt en folkmängd
af 4,387 personer i Ström och 1,420 personer i Alanäs; och äro
der anstälda kyrkoherde och komminister, hvilka bo en i hvardera
församlingen. Afståndet mellan kyrkorna, invid hvilka presterna
hafva sina bostäder, utgör omkring 53 km.

För en tillfredsställande församlingsvård i detta vidsträckta
och folkrika pastorat torde erfordras tillökning af de presterliga
krafterna, hvarför komitén föreslår,

att kyrkoherden förpligtas hålla ständig
adjunkt.

59. Rödöns pastorat.

Detta pastorat består af fyra församlingar, Eödön med 1,781
invånare på eu areal af 112.41 □ km., Näshott med 942 invånare
på en areal af 81.45 □ km., Aspås med 1,109 invånare på en
areal af 232.03 □ km. och Ås med 1,301 invånare på en areal
af 101.68 f ; km. I pastoratet äro anstälda kyrkoherde och komminister,
hvilka bo vid kyrkan, den förre i Rödön och den senare
i As. Afståndet utgör: från Rödöns kyrka till Näskotts omkring
11 km., till Aspås omkring 16 km. och till Ås omkring
16 km.; från Ås till Näskotts omkring 21 km. och till Aspås
omkring 21 km. samt från Näskotts till Aspås omkring 16 km.

Då i följd af de betydliga afstånden mellan kyrkorna stora
svårigheter möta för pastoratets två prester att hvarje söndag

XI. HERNÖSANDS STIFT.

349

förrätta gudstjenst i alla fyra kyrkorna samt äfven i öfrigt
fullgöra det presterliga arbetet i församlingarna, hvilkas folkmängd
uppgår till sammanlagdt 5,133 personer, föreslår komitén,
att i pastoratet inrättas ännu en komministerstjenst,
hvars innehafvare bör bo i Aspås.

13. Jemtlands Östra kontrakt.

60. Refsunds pastorat.

Pastoratet består af fem församlingar, Ref sund med en folkmängd
af 2,143 personer på eu areal af 719.72 □ km., Sundsjö med
en folkmängd af 1,839 personer på en areal af 502.32 □ km.,
Bräche med en folkmängd af 1,862 personer på en areal af 548.48
□ km. samt Bodsjö och Nyhems kapellförsamling med en gemensam
areal af 556.47 □ km. äfvensom en folkmängd af 1,217 personer
i Bodsjö och 676 personer i Nyhem. I pastoratet äro anstälda
kyrkoherde och två komministrar, hvilka bo, kyrkoherden
i Refsund samt den ene komministern i Sundsjö och den andre
i Bräcke. Afståndet utgör: från Refsunds kyrka till Sundsjö
omkring 16 km., till Bräcke omkring 30 km., till Bodsjö omkring
15 km. och till Nyhems omkring 40 km. samt från Bräcke till
Nyhems omkring 22 km. och till Sundsjö omkring 30 km.

Då pastoratet har den betydliga folkmängden af 7,737 personer
på en areal af 2,326.99 □ km., bör det, efter komiténs
åsigt, delas; och synes denna delning lämpligen kunna så genomföras,
att Bräcke, Sundsjö och Nyhems församlingar utbrytas till
eget gäll. För en tillfredsställande församlingsvård inom Refsunds
pastorat torde en komminister böra anställas i Bodsjö ganska
vidsträckta församling. Komitén föreslår derför,

att Bräcke, Sundsjö och Nyhems församlingar
skiljas från Refsunds pastorat för att
tillhopa bilda eget pastorat med kyrkoherde
och komminister, hvilka böra bo, den förre i
Bräcke och den senare i Sundsjö;

att i sådan händelse nuvarande komministerstjensterna
i Refsunds pastorat indragas;
samt

350

XI. HERNÖSANDS STIFT.

att i Refsunds pastorat inrättas en ny komministerstjenst,
hvars innehafvare bör få sin
bostad i Bodsjö.

61. Brunflo pastorat.

Pastoratet består af fyra församlingar, Brunflo med en folkmängd
af 2,940 personer på en areal af 305.71 □ km., Mariéby
med en folkmängd af 543 personer på en areal af 38.96 □ km.,
Lockne med en folkmängd af 1,732 personer på en areal af 159.71
□ km. och Östersund med en folkmängd af 6,409 personer på en
areal af 5.14 □ km. I pastoratet äro för närvarande anstälda
kyrkoherde, komminister och stadspredikant, hvilka bo, kyrkoherden
i Brunflo, komministern i Lockne och stadspredikanten
i Östersund. Stadspredikantsbefattningen, som enligt gällande,
ehuru ännu icke tillämpade löneregleringen skall utbytas mot
en komministerstjenst, uppehälles tillsvidare jemlikt nådigt bref
den 9 februari 1894 genom vikarie. Afståndet från Brunflo
kyrka utgör: till Marieby omkring 10 km., till Lockne omkring
8 km. och till Östersunds omkring 14.

Ur synpunkten af en tillfredsställande församlingvård bör,
enligt komiténs mening, detta pastorat, som har den betydliga
folkmängden af 11,624 personer på en areal af 509.52 □ km., delas;
och synes dervid i främsta rummet Östersunds stadsförsamling
böra utbrytas till eget pastorat samt der i anseende till folkmängden,
hvilken redan nu är ganska afsevärd, anställas både
kyrkoherde och komminister. Då för öfrigt kyrkoherden i Brunflo
kan antagas hafva full sysselsättning med vården om denna församling
ensam, anser komitén, att äfven Lockne och Marieby
församlingar böra afskiljas till ett särskildt gäll. Komitén föreslår
derför,

att från Brunflo pastorat skiljas, för att
bilda egna pastorat,

dels Lockne och Marieby församlingar med
endast kyrkoherde, bosatt i Lockne, och

dels Östersunds församling med både kyrkoherde
och komminister; samt

XI. HERNÖSANDS STIFT.

351

att i sådan händelse nuvarande komministers-
och stadspredikantstjensterna i Brunfk>
pastorat indragas.

62. Sunne pastorat.

I pastoratet, som består af tre församlingar, Sunne med en
folkmängd af 1,254 personer på en areal af 109.9 □ km., Frösön
med en folkmängd af 2,339 personer på en areal af 75.63 □ km.
och Norderön med en folkmängd af 256 personer på en areal af

25.02 □ km., äro anstälda kyrkoherde och komminister, hvilka
bo, den förre i Sunne och den senare på kröson. Afståndet utgör
från Sunne kyrka till Norderöns omkring 4 km. och till
Frösöns omkring 10 km.

Som Frösön är pastoratets folkrikaste församling och förbindelse
med den på fastlandet belägna moderförsamlingen ofta
är mycket besvärlig, till och med omöjlig att uppehålla, föreslår
komitén,

att Frösöns församling skiljes från Sunne
pastorat för att bilda eget pastorat med endast
kyrkoherde; samt

att i sådan händelse komministerstj ensten
indrages.

63. Ragunda pastorat.

I pastoratet, som består af tre församlingar, Ragunda med
en folkmängd af 4,159 personer på en areal af 914.28 □ km.,.
Hellesjö med en folkmängd af 2,108 personer på en areal 795.58
□ km. och Håsjö med en folkmängd af 1,397 personer på en
areal af 383.05 □ km., äro anstälda kyrkoherde och två komministrar,
hvilka bo, kyrkoherden i Ragunda samt de båda komministrarne
en i hvardera annexförsamlingen. Afståndet utgöra
från Ragunda kyrka till Hellesjö omkring 44 km., till Håsjö
nya kyrka omkring 28 km. och till den gamla kyrkan omkring
18 km. samt från Hellesjö till Håsjö nya kyrka omkring 16 km.

.352

XI. HERNÖSANDS STIFT.

I södra delen af Hellesjö församling ligger på ett afstånd af
omkring 23 km. från kyrkan Ljungå kapell med tillhörande begrafningsplats.

Enär utstånden från Lagun da till Håsjö och Hellesjö kyrkor
äro så stora, att kyrkoherden, som bor vid Ragunda kyrka, endast
föga kan deltaga i vården om de båda annexförsamlingarna,
är det, efter komiténs åsigt, lämpligt, att dessa senare skiljas
från pastoratet för att tillsammans utgöra ett särskildt gäll,
hvars kyrkoherde bör få sin bostad vid Hellesjö kyrka såsom
den mest centralt belägna. Derjemte torde med hänsyn till
Ragunda församlings stora folkmängd och vidsträckthet kyrkolierden
der behöfva tjenstebiträde. Komitén föreslår derför,

att Hellesjö och Håsjö församlingar skiljas
från Ragunda pastorat för att tillhopa bilda
eget pastorat med kyrkoherde och komminister,
hvilka böra bo, den förre i Hellesjö och den senare
i Håsjö;

att i sådan händelse förutvarande komministerstjensterna
i Ragunda pastorat indragas;
samt

att kyrkoherden i Ragunda förpligtas hålla
ständig adjunkt.

64. Stuguns pastorat.

I pastoratet som består af två församlingar, Stugun med
en folkmängd af 2,411 personer på en areal af 628.1 □ km. och
Borgvattnet med en folkmängd af 714 personer på en areal af

388.99 □ km., äro anstälda kyrkoherde och komminister, hvilka
bo vid kyrkan, en i hvardera församlingen. Afståndet mellan
kyrkorna är omkring 40 km.

Då Mårdsjö by, som ligger i norra delen af Stuguns församling
på ett afstånd från kyrkan af omkring 16 km., utgör
medelpunkt för en afsevärd del af befolkningen, skulle det, efter
komiténs åsigt, vara till gagn för församlingsvården, om ännu
■en prest blefve anstäld i pastoratet och finge sin bostad inom
nämnda by. Komitén föreslår derför,

XI. HERNÖSANDS STIFT.

353

att i pastoratet inrättas ytterligare en komministerstjenst,
hvars innehafvare bör bo i Mårdsjö
by.

14. Jemtlands Södra kontrakt.

65. Bergs pastorat.

Pastoratet består af fyra församlingar, Berg med 2,749 invånare
och Asarnes kapellförsamling med 536 invånare och
en sammanlagd areal för båda församlingarna af 1,141.73
□ km. samt Klöf sjö med en folkmängd af 1,031 personer på
en areal af 241.39 □ km. och Rätan med en folkmängd af
1,459 personer på en areal af 975.63 □ km. 1 pastoratet äro
anstälda kyrkoherde och två komministrar, hvilka bo, kyrkoherden
i Berg samt den ene komministern i Klöfsjö och den
andre i Rätan. Afståndet ntgör: från Bergs kyrka till Åsarne
omkring 22 km., till Klöfsjö omkring 40 km. och till Rätans
omkring 48 km. samt från Åsarne till Klöfsjö omkring 18 km.
och till Rätans omkring 26 km. Mellan Klöfsjö och Rätans
kyrkor är afståndet omkring 38 km.

I följd af moderförsamlingens vidsträckthet och folkrikhet
torde kyrkoherden kunna endast föga deltaga i vården om de
aflägset belägna annexförsamlingarna. Med hänsyn härtill och
då Bergs pastorats skogsmedelsfond lemnar god tillgång till förverkligande
af det med densamma afsedda ändamål, nemligen
reglering af de kyrkliga förhållandena inom pastoratet, föreslår
komitén,

att från Bergs pastorat skiljas, för att bilda
egna pastorat,

dels Klöfsjö och Åsarnes församlingar med
endast kyrkoherde, hvilken bör bo i Klöfsjö, och
dels Rätans församling likaledes med endast
kyrkoherde; samt

att i sådan händelse båda komministerstjensterna
indragas.

23

354

XI. HBRNÖSÅNDS STIFT.

66. Svegs pastorat.

I pastoratet, som består af tre församlingar, Sveg med eu
folkmängd af 1,910 personer på en areal af 1,497.94 Dkm., Eif ros
med en folkmängd af 804 personer på en areal af 416.64 n km.
och Linsell med en folkmängd af 986 personer på en areal af
1,159.33 □ km., äro anstälda kyrkoherde och komminister, hvilka
bo, den förre i Sveg och den senare i Linsell. Afståndet utgör r
från Svegs kyrka till Elfros omkring 16 km. och till Linsells omkring
32 km. samt mellan Linsells och Elfros kyrkor omkring 48 km..

Med hänsyn till pastoratets vidsträckthet, 3,073.91 Lkm.,
och det betydliga afståndet mellan kyrkorna bör, efter komiténsåsigt,
ytterligare en ordinarie prest anställas derstädes. Komitén
föreslår derför,

att i pastoratet inrättas ännu en komministerstjenst,
hvars innehafvare bör bo i Elfros.

67. Hede pastorat.

Pastoratet består af fyra församlingar, Hede med en folkmängd
af 1,493 personer på en areal af 1,834.04 □ km., Vemdalen
med en folkmängd af 988 personer på en areal af 1,095.12
□ km., Tennas (jemte Ljusnedals s. k. bruksförsamling) med en.
folkmängd af 1,580 personer på en areal af 2,037.05 □ km., samt
Storsjö kapellförsamling med en folkmängd af 526 personer på
en areal af 1,929.77 □ km.; och äro der anstälda kyrkoherde och
komminister, hvilka bo den förre i Hede och den senare i Vemdalen.
Enligt nådigt bref den 25 april 1871 skall under vissa i
samma bref angifna förutsättningar uti pastoratet inrättas en
ny komministerstjenst, hufvudsakligen afsedd för Tennas och
Storsjö församlingar; men för närvarande är, jemlikt nådigt bref
den 3 december 1898, en extra ordinarie prestman anstäld för
omförmälda församlingar. Afståndet utgör: från Hede kyrka
till Vemdalens omkring 23 km., till Tennäs omkring 53 km. och
till Ljusnedals omkring 78 km.; från Tennäs till Ljusnedalsomkring
25 km.; samt från Storsjö till Hede omkring 45 km.
och till Ljusnedals omkring 40 km.

XI. HERNÖSANDS STIFT.

355

Ur synpunkten af en tillfredsställande församlingsvård bör,
enligt komiténs mening, detta vidsträckta pastorat, hvars areal
är 6,895.98 □ km., delas; och synes denna delning lämpligen
kunna så genomföras, att Tennas och Storsjö församlingar afskiljas
till eget pastorat. Enär Eunäsdalen, som ligger på ett
afstånd från Ljusnedal af omkring 5 km., numera är den förnämsta
centralorten för dessa fjellbygders befolkning, torde
kyrkoherden i det nya pastoratet böra få sin bostad i Funäsdalen.
Komitén föreslår derför,

att Tennäs (jemte Ljusnedal) och Storsjö
församlingar skiljas från Hede pastorat för att
tillhopa bilda eget pastorat med kyrkoherde och
komminister, hvilka böra bo, den förre i Funäsdalen
och den senare i Tennäs;

i hvilken händelse extra ordinarie prestman
ej vidare torde behöfva förordnas i Hede pastorat.

15. Jemtlands Vestra kontrakt.

68. Undersåkers pastorat.

Pastoratet består af fyra församlingar, Undersåker med en
folkmängd af 3,063 personer på en areal af 2,171.97 □km., Mörsill
med en folkmängd af 1,036 personer på en areal af 297.49
□ km., Are med en folkmängd af 2,418 personer på en areal af
1,926.92 □ km. och Kall med en folkmängd af 2,132 personer
på en areal af 2,155.4 □ km.; och äro der anstälda kyrkoherde
och två komministrar, hvilka senare bo en i Are och en i Kall.
Enligt nådigt bref den 19 maj 1899 skall vid nuvarande kyrkoherdens
afgång anställas ytterligare en komminister med bostad
i Mörsill. Afståndet från Undersåkers kyrka utgör: till Mörsills
omkring 15 km., till Åre omkring 29 km. och till Kalls omkring
25 km. Dessutom finnas kapell i södra delen af pastoratet vid
Yallbo, i vestra vid Handöl och i norra vid Kolåsen.

Detta folkrika och vidsträckta pastorat — med 8,649 invånare
på en areal af 6,551.78 □ km. — bör, efter komiténs åsigt,

356

XI. HERNÖSANDS STIFT.

ur synpunkten af eu tillfredsställande församlingsvård delas;
och enär kyrkoherden, som är bosatt i Undersåker, i följd af denna
församlings vidsträckthet blott föga kan deltaga i vården om
Are och Kalls aflägset belägna församlingar, hvilka hvar för
sig hafva en ganska betydande folkmängd på en mycket stor
yta, föreslår komitén,

att Are och Kalls församlingar skiljas från
Undersåkers pastorat för att hvar för sig bilda
eget pastorat med endast kyrkoherde; samt

att i sådan händelse de komministerstjenster,
hvilkas innehafvare bo uti Are och Kall,
indragas.

69. Offerdals pastorat.

I pastoratet, som består af en församling med 4,002 invånare
på en areal af 1,967.36 □ km., är anstäld endast kyrkoherde.
Omkring 29 km. norr om kyrkan ligger Rönnefors
kapell.

Med hänsyn till pastoratets vidsträckthet och stora folkmängd
föreslår komitén,

att kyrkoherden förpligtas hålla ständig
adjunkt.

XXI. VISBY STIFT.

357

XII. Visby stift

l. Norra kontraktet.

1. Källunge pastorat, Fole pastorat och Ye stinn de pastorat.

Dessa pastorat bestå ett hvart af två församlingar, nemligen
Källunge af Källunge med 236 invånare på en areal af 18.41

□ km. och Vallstena med 344 invånare på en areal af 27.49 □ km.,
Fole af Fole med 404 invånare på en areal af 27.96 □ km.
och Lohrume med 415 invånare på en areal af 33.14 □ km. samt
Vestkinde af Vestkinde med 651 invånare på en areal af 39.37

□ km. och Bro med 298 invånare på en areal af 22.88 □ km.
I hvarje pastorat är endast kyrkoherde anstäld. Afståndet
utgör: från Källunge kyrka till Vallstena omkring 5 km. och
till Fole omkring 6.5 km.; från Fole till Vallstena omkring

9.5 km.; från Vestkinde till Bro omkring 4.5 km.; samt från
Lokrume till Bro omkring 4.5 km. och till Vestkinde omkring
9 km.

I anseende till omförmälda pastorats ringa folkmängd och
areal torde pastoraten böra regleras på det sätt, att hvarje
pastorat kommer att omfatta tre församlingar, dervid, med hänsyn
till församlingarnas belägenhet i förhållande till hvarandra,
följande gruppering lärer vara den lämpligaste, nemligen att
Fole församling förenas med Källunge och Vallstena församlingars
pastorat samt Lokrume med Vestkinde och Bro församlingars
pastorat, i hvilken händelse det förra pastoratet skulle få en
folkmängd af 984 personer på en areal af 73.86 □ km. och det
senare pastoratet 1,364 invånare på en areal af 95.39 □ km.
Utan svårighet bör en prest kunna fullgöra allt presterligt
arbete i hvartdera pastoratet, om så ordnas, att gudstjenst för -

358

XII. VISBY STIFT.

rättas hvarje söndag i endast två af pastoratets tre kyrkor,
hvilken anordning icke torde behöfva möta någon betänklighet
i fråga om kyrkbesöken, då kyrkorna äro belägna nära intill
hvarandra. Komitén föreslår derför,

att, med indragning af kyrkoherdebeställningen
i Fole pastorat, Fole församling förenas
med Källunge pastorat, hvars kyrkoherde bör
bo i Källunge, samt Lokrume församling förenas
med Yestkinde pastorat, hvars kyrkoherde
bör bo i Vestkinde.

2. Fole pastorat.

Förslag till reglering af detta pastorat är närmast här
ofvan framstäldt.

3. Barlingbo pastorat, Follingbo pastorat, Endre pastorat
och Talls pastorat (Medel-kontraktet).

Dessa pastorat bestå ett hvart aftvå församlingar, nemligen:
Barlingbo af Barlingbo med 365 invånare på en areal af 16.95

□ km. och Ekeby med 279 invånare på en areal af 16.76 □ km;

Follingbo af Follingbo med 529 invånare på en areal af
36.85 □ km. och Akebäck med 156 invånare på en areal af 10.76

□ km.;

Endre af Endre med 357 invånare på en areal af 23.37 □ km.
och Hejdeby med 205 invånare på en areal af 22.41 □ km.;
samt

Valls af Vall med 297 invånare på en areal af 19.9 □ km.
och Hogrän med 339 invånare på en areal af 22.06 □ km.

I hvarje pastorat är endast kyrkoherde anstäld; och ntgör
Endre pastorat prebende till teologie lektorn vid allmänna läroverket
i Visby. Afstånden mellan kyrkorna äro följande:
mellan Barlingbo och Ekeby omkring 6 km.

Ekeby	» Endre	»	4.5
Endre	» Hejdeby	»	4.5
Hej deby	» Follingbo		10

XII. VISBY STIFT.

359

mellan Eollingbo och Barlingbo omkring 7 km.

» Akebäcks » Valls » 5.5 »

» Valls » H ogräns » 3 »

Barlingbo, Ekeby, Endre, Hejdeby och Eollingbo kyrkor äro
i förhållande till hvarandra belägna i en krets, under det att
Akebäcks, Valls och Hogräns kyrkor ligga i en rad söder om
de förstnämnda kyrkorna.

I anseende till omförmälda pastorats ringa folkmängd och
areal torde pastoraten böra, med hänsyn till församlingarnas
och kyrkornas belägenhet i förhållande till hvarandra, regleras
på det sätt, att dels Akebäcks församling förenas med Valls och
Hogräns församlingars pastorat, samt dels Barlingbo och Ekeby
församlingars pastorat äfvensom Endre och Hejdeby församlingars
pastorat jemte Eollingbo församling tillhopa bilda ett pastorat,
i hvilken händelse det förra pastoratet skulle få en folkmängd
af 792 personer på en areal af 52.72 □ km. och det senare
pastoratet 1,735 invånare på en areal af 116.34 □ km. Om en
sådan reglering företages, skulle en prest kunna med lätthet
fullgöra allt presterligt arbete i Valls pastorat. Äfven i det
andra pastoratet skulle hinder härför icke behöfva möta, om sä
ordnas, att gudstjenst förrättas hvarje söndag i endast två
kyrkor; men derest församlingarna icke vilja vare sig öfverenskomma
om en dylik anordning eller begagna en eller två gemensamma
kyrkor, torde kyrkoherden, så länge gudstjenst skall
förrättas i fem kyrkor, behöfva tjenstebiträde, hvilket, enligt
komiténs åsigt, bör vara en komminister med bostad i Endre.

Under förutsättning att Endre pastorat frigöres från sin
prebendeegenskap, föreslår derför komitén,

att, med indragning af kyrkoherdebeställningen
i Eollingbo pastorat och i Endre pastorat,
dels Endre pastorat äfvensom Eollingbo församling
förenas med Barlingbo pastorat till
ett pastorat med kyrkoherde och komminister,
hvilka böra bo, den förre i Barlingbo och den
senare i Endre,

dels ock Akebäcks församling förenas med
Valls pastorat, hvars kyrkoherde bör bo i Vall.

360

XII. VISBY STIFT.

4. Folliugbo pastorat.

Förslag till reglering af detta pastorat är närmast här
ofvan framstäldt.

5. Endre pastorat.

Förslag till reglering af detta pastorat är ofvan framstäldt.
(sid. 358).

6. Yestlrinde pastorat.

Förslag till reglering af detta pastorat är ofvan framstäldt
(sid. 357).

7. Martebo pastorat, Stenkyrka pastorat och Hejnums

pastorat.

Dessa pastorat bestå ett hvart af två församlingar, nemligen
Martebo af Martebo med 347 invånare på en areal af 26.08

□ km. och Lummelunda med 437 invånare på en areal af 25.04

□ km., Stenkyrka af StenTcyrlca med 789 invånare på en areal
af 55.97 □ km. och Tingstäde med 472 invånare på en areal af

38.02 □ km. samt Hejnums af Hejnum med 308 invånare på
en areal af 44.44 □ km. och Häl med 202 invånare på en areal
af 24.03 □ km. I hvarje pastorat är endast kyrkoherde anstäld.
Afståndet utgör: från Stenkyrka kyrka till Martebo omkring

8.5 km. och till Lummelunda omkring 7.5 km.; från Martebo
till Lummelunda omkring 3.5 km.; från Hejnums till Bäls omkring
5 km. och till Tingstäde omkring 8.5 km.; samt från
Tingstäde (förbi Hejnums) till Bäls omkring 13.5 km.

I anseende till omförmälda pastorats ringa folkmängd och
areal torde pastoraten böra, med hänsyn till församlingarnas
belägenhet i förhållande till hvarandra, regleras på det sätt,

XII. VISBY STIFT.

361

att Stenkyrka församlig förenas med Martebo och Lummelunda
församlingar till ett pastorat samt Tingstäde församling med
Hejnmns och Bals församlingar, i hvilken händelse det förra
pastoratet skulle få en folkmängd af 1,573 invånare på en areal
åt 107.09 □ km. och det senare 982 invånare på en areal af
106.49 □ km. Utan nämnvärd svårighet hör en prest kunna
på ett tillfredsställande sätt fullgöra allt presterligt arbete i
hvartdera pastoratet, om så ordnas, att gudstjenst förrättas
hvarje söndag i den folkrikaste församlingens kyrka och turvis
hvarannan söndag i de båda andra kyrkorna, hvilken anordning
icke torde behöfva möta någon betänklighet, då kyrkorna äro
belägna på ringa afstånd från hvarandra. Komitén föreslår
derför,

att Tingstäde församling skiljes från Stenkyrka
pastorat och förenas med Hejnums pastorat,
hvars kyrkoherde bör bo i Hejnum; samt
att, med indragning af kyrkoherdebeställningen
i Martebo, Martebo, Lummelunda och
Stenkyrka församlingar förenas till ett pastorat,
hvars kyrkoherde bör bo i Stenkyrka.

8. Stenkyrka pastorat.

Förslag till reglering af detta pastorat är närmast här
ofvan framstäldt.

9. Hejnums pastorat.

Förslag till reglering af detta pastorat är ofvan framstäldt
(sid. 360).

362

XII. VISBY STIFT.

2. Medel-kontraktet.

10. Sanda pastorat.

I detta pastorat, som består af tre församlingar, Sanda med
815 invånare på en areal af 39.9 □ km., Vestergarn med 316
invånare på en areal af 11.73 □ km. och Mästerby med 385 invånare
på en areal af 22.85 □ km., äro anstälda kyrkoherde
och komminister, hvilken senare bor i Mästerby. Afståndet från
Sanda kyrka utgör till Yestergarns omkring 5 km. och till
Mästerby omkring 7 km.

Som pastoratets folkmängd uppgår till endast 1,516 personer
på en areal af 74.48 nkm., bör en prest kunna på ett tillfredsställande
sätt fullgöra det presterliga arbetet i alla tre
församlingarna, derest så ordnas, att gudstjenst förrättas hvarje
söndag i den folkrikare Sanda församlings kyrka och turvis
hvarannan söndag i de öfriga kyrkorna. Med hänsyn till kyrkbesöken
torde en sådan anordning icke böra möta någon betänklighet,
då kyrkorna äro belägna på ringa afstånd från hvarandra.
Komitén föreslår derför,

att komministerstjensten indrages.

11. Talls pastorat.

Förslag till reglering af detta pastorat är ofvan framstäldt
(sid. 358).

12. Atlingbo pastorat och Roma pastorat.

Atlingbo pastorat består af endast en församling med 220
invånare på en areal af 14.73 □ km. Korna pastorat omfattar
två församlingar, Hörna med 583 invånare på en areal af 23.4
□ km. och Björhe med 306 invånare på en areal af 11.97 □ km.
I kvartdera pastoratet är endast kyrkoherde anstäld. Afståndet
utgör: från Atlingbo kyrka till Korna omkring 8 km. och till
Björke omkring 5 km. samt mellan Björke och Koma kyrkor
omkring 3 km.

XII. VISBY STIFT.

363

Om dessa båda pastorat med en sammanlagd folkmängd af
allenast 1,109 personer på en areal af 50.1 □ km. förenas till
ett, bör en prest med lätthet kunna på ett tillfredsställande
sätt fullgöra allt presterligt arbete i pastoratet, derest så ordnas,
att gudstjenst förrättas hvarje söndag'' i Korna kyrka och turvis
hvarannan söndag i de båda öfriga kyrkorna. Komitén föreslår
derför,

att, med indragning af kyrkoherdebeställningen
i Atlingbo, Atlingbo pastorat och Korna
pastorat sammanslås till ett pastorat, hvars
kyrkoherde bör bo i Koma.

13. Koma pastorat och Atlingbo pastorat.

Förslag till dessa pastorats sammanslagning är närmast
här ofvan framstäldt.

14. Dalhems pastorat, Hörsne pastorat och Sjonhems

pastorat.

Dessa pastorat bestå af följande församlingar, nemligen:
Dalhems af Dalhem med 516 invånare på en areal af 29.48

□ km., Ganthem med 299 invånare på en areal af 22.42 □ km.
och Halla med 254 invånare på en areal af 14.57 □ km.;

Hörsne af Hörsne (jemte Bara) med 383 invånare på en areal
af 36.22 □ km.; samt

Sjonhems af Sjonhem med 367 invånare på en areal af 18.21

□ km. och Vildau med 220 invånare på en areal af 17.32 □ km.

I förstnämnda pastorat äro anstälda kyrkoherde och komminister,
hvilka båda bo i Dalhem, men i de öfriga pastoraten
endast kyrkoherde. Afståndet utgör: från Dalhems kyrka till
Hörsne omkring 4.5 km. och till Ganthems omkring 6 km.;
från Ganthems till Hörsne omkring 10 km.; från Sjonhems till
Halla omkring 5 km. och till Yiklau omkring 5.5 km.; samt
från Viklau till Halla omkring 6.5 km.

I anseende till omförmälda pastorats ringa folkmängd och
areal torde pastoraten böra regleras på det sätt, att hvarje

364

XII. VISBY STIFT.

pastorat kommer att omfatta tre församlingar, dervid, med hänsyn
till församlingarnas belägenhet i föidiållande till hvarandra,
följande gruppering lärer vara den lämpligaste, nemligen att
Hörsne (jemte Bara) församling förenas med Dalhems och Ganthems
församlingar samt Halla församling med Sjonhems och
Viklau, i hvilken händelse det förra pastoratet skulle få en
folkmängd af 1,198 personer på eu areal af 88.12 □ km. och
det senare pastoratet 841 invånare på en areal af 50.1 □ km.
Med lätthet kan en prest på ett tillfredsställande sätt fullgöra
det presterliga arbetet i hvartdera pastoratet, om så ordnas, att
gudstjenst förrättas hvarje söndag i endast två af pastoratets
tre kyrkor, hvilken anordning icke torde behöfva möta någon
betänklighet med hänsyn till kyrkbesöken, då kyrkorna äro belägna
på korta afstånd från hvarandra. Komitén föreslår derför,
att komministerstjensten i Dalhems pastorat
indrages;

att Halla församling skiljes från Dalhems
pastorat och förenas med Sjonhems pastorat;
samt

att, med indragning af kyrkoherdebeställningen
i Hörsne, Hörsne, Dalhems och Ganthems
församlingar förenas till ett pastorat med endast
kyrkoherde, som bör bo i Dalhem.

15. Hörsne pastorat.

Förslag till reglering af detta pastorat är närmast här
ofvan framstäldt.

16. Sjonliems pastorat.

Förslag till reglering af detta pastorat är ofvan framstäldt
(sid. 363).

XII. VISBY STIFT.

365

3. Södra kontraktet.

17. Ejsta pastorat och Hablingbo pastorat.

Ej sta pastorat består af två församlingar, Ejsta med 602
invånare på en areal af 45.34 D km. och Sproge med 348 invånare
på en areal af 23.95 □ km. Hablingbo pastorat omfattar
likaledes två församlingar, Hablingbo med 605 invånare
på en areal af 52.41 □ km. och Silte med 344 invånare på en
areal af 25.89 □ km. I hvartdera pastoratet är endast kyrkoherde
anstäld. Afstånden mellan kyrkorna utgöra:

mellan Ejsta
» Hablingbo
» Silte
» Sproge
» Hablingbo

och Sproge omkring 5 km.

» Silte » 5 »

» Sproge » 6 »

» Hablingbo » 9 »

» Ejsta » 14 »

Om hänsyn tages allenast till folkmängd —- 1,899 personer
— och areal — 147.59 □ km. —, torde en prest kunna verkställa
allt presterligt arbete inom nämnda församlingar, för den
händelse de förenas till ett pastorat. Men då gudstjenst skall
förrättas i fyra kyrkor och afståndet mellan Ejsta och Hablingbo
kyrkor är större, än att duplikation_ må ifrågasättas, lära två
prester vara behöfliga; och bör, enligt komiténs mening, till
kyrkoherdens biträde anställas en komminister med bostad i
Ejsta och med skyldighet att derstädes jemväl föra ministerialböckerna.

På grund af det anförda och i betraktande jemväl deraf,
att kyrkoherdens uti Ejsta aflöning i församlingsafgifter och
behållen boställsafkastning uppgår till blott omkring 2,150 kronor,
föreslår komitén,

att, med indragning af‘ kyrkoherdebeställningen
i Ejsta, Ejsta pastorat och Hablingbo
pastorat sammanslås till ett pastorat med
kyrkoherde och komminister, hvilka böra bo,
den förre i Hablingbo och den senare i Ejsta.

366

XII. VISBY STIFT.

18. Levede pastorat och Fardhems pastorat.

I Levede pastorat, som består af två församlingar, Levede
med 521 invånare på en areal af 31.58 □ km. och Gemm med
180 invånare på en areal af 13.37 n km., är endast kyrkoherde
anstäld. Fardliems pastorat omfattar tre församlingar, Fardhem
med 337 invånare på en areal af 20.34 □ km., Linde med 338
invånare på en areal af 22.59 □ km. och Lojsta med 299 invånare
på en areal af 21.87 □ km.; och äro der anstälda kyrkoherde
och komminister, hvilken senare hor i Lojsta. Afstånd en
mellan kyrkorna utgöra:

mellan Fardhems och Linde omkring 3 km.

. » » » Lojsta » 7 »

» » » Gerums » 4.5 »

» » » Levede » 7 »

» Levede » Gerums » 6 »

» Gerums » Lojsta » 4.5 »

» » » Linde » 4 »

Om dessa båda pastorat med en sammanlagd folkmängd af
endast 1,675 personer på en areal af 109.75 □ km. förenades
till ett, skulle en prest utan svårighet kunna på ett tillfredsställande
sätt fullgöra det presterliga arbetet i alla fem församlingarna,
derest så ordnas, att gudstjenst förrättas hvarje söndag
i allenast två kyrkor. För den händelse församlingarna icke
skulle vilja vare sig öfverenskomma om en dylik anordning
eller begagna gemensam kyrka, torde kyrkoherden, så länge
gudstjenst skall förrättas i fem kyrkor, behöfva tjenstebiträde,
hvilket, enligt komiténs åsigt, bör vara en hos honom anstäld
adjunkt.

Utom den obetydliga folkmängden och arealen kan såsom
ett ytterligare skäl till förevarande pastorats sammanslagning
framhållas, att kyrkoherdens uti Levede aflöning i församlingsafgifter
och behållen boställsafkastning uppgår till allenast omkring
1,650 kronor samt motsvarande aflöning för presterskapet
i Fardhem till blott omkring 1,600 kronor för kyrkoherden och
omkring 800 kronor för komministern.

På grund af det anförda föreslår komitén,

att komministerstj ensten i Fardhems pastorat
indrages; samt

XII. VISBY STIFT.

367

att, med indragning af kyrkoherdebeställningen
i Levede, Levede pastorat och Fardhems
pastorat sammanslås till ett pastorat, hvars
kyrkoherde bör bo i Far dhem och förpligtas
hålla ständig adjunkt.

19. Fardhems pastorat och Levede pastorat.

Förslag till dessa pastorats sammanslagning är närmast
här ofvan framstäldt.

20. Garde pastorat och Alskogs pastorat.

Garde pastorat består af två församlingar, Garde med 474
invånare på en areal af 29.35 □ km. och Etelhem med 534 invånare
på en areal af 46.36 □ km. Alskogs pastorat omfattar
likaledes två församlingar, Älskog med 456 invånare på en areal
af 37.81 □ km. och Lye med 298 invånare på en areal af 18.88
□ km. I hvartdera pastoratet är endast kyrkoherde anstäld.
Garde kyrka är belägen midt emellan Alskogs och Lye kyrkor;
och utgör afståndet från Garde kyrka till en hvar af de nämnda
omkring 4 km. och till Etelhems kyrka omkring 7 km.

Då båda pastoratens folkmängd tillhopa uppgår till endast
1,762 personer på en areal af 132.4 □ km., skulle, om pastoraten
sammansloges, en prest kunna på ett tillfredsställande sätt
fullgöra det presterliga arbetet i alla fyra församlingarna, för
den händelse så ordnas, att gudstjenst förrättas hvarje söndag
allenast i två af kyrkorna, hvilken anordning icke torde möta
någon betänklighet med hänsyn till kyrkbesöken, enär kyrkorna
äro belägna nära intill hvarandra. Derest församlingarna icke
skulle vilja vare sig öfverenskomma härom eller begagna gemensam
kyrka, torde kyrkoherden, så länge gudstjenst skall förrättas
hvarje söndag i fyra kyrkor, behöfva tjenstebiträde,
hvilket, enligt komiténs åsigt, bör vara en hos honom anstäld
adjunkt. Komitén föreslår derför,

att, med indragning af kyrkoherdebeställningen
i Älskog, Alskogs pastorat och Garde

368

XII. VISBY STIFT.

pastorat sammanslås till ett pastorat, hvars
kyrkoherde hör bo i Garde och förpligtas hålla
ständig adjunkt.

21. Alskogs pastorat och Garde pastorat.

Förslag till dessa pastorats sammanslagning är närmast
här ofvan framstäldt.

22. Hablingbo pastorat och Ejsta pastorat.

Förslag till dessa pastorats sammanslagning är ofvan framstäldt
(sid. 365).

23. Hafdhems pastorat, Grötlingbo pastorat, Öja pastorat
och Yamlingbo pastorat.

Dessa pastorat bestå ett hvart af två församlingar, nemligen: Hafdhems

af Hafdliem med 656 invånare på en areal af
35.54 □ km. och Näs med 392 invånare på en areal af 36.41

□ km.;

Grötlingbo af Grötlingbo med 629 invånare på en areal af
34.45 □ km. och Fide med 298 invånare på en areal af 14.87

□ km.;

Öja af Öja med 893 invånare på en areal af 37.02 □ km.
och Hamra med 352 invånare på en areal af 19.51 □ km.; samt
Yamlingbo af Vamlingbo med 729 invånare på en areal af
53.78 □ km. och Sundre med 207 invånare på en areal af 20.8

□ km.

I hvarje pastorat är endast kyrkoherde anstäld. Afstånden
mellan kyrkorna utgöra:

mellan Hafdhems och Näs omkring 8 km.

''» » » Grötlingbo » 4.5 »

» » » Fide » 13 »

8 »

Grötlingbo

»

XII. VISBY STIFT.

369

mellan Näs	och Fide omkring	8 :
» Öja	!> » »	4.5
S 2>	» Hamra »	7
» »	» Vamlingbo »	10
» »	» Sundre »	15
» V amlingbo	» » »	5

I anseende till omförmälda pastorats ringa folkmängd och
areal torde pastoraten böra, med hänsyn till församlingarnas
-och kyrkornas belägenhet i förhållande till hvarandra, regleras
på det sätt, att dels Grötlingbo församling förenas med Hafdhems
och Näs församlingars pastorat, samt dels Öja och Hamra
församlingars pastorat äfvensom Vamlingbo och Sundre församlingars
pastorat jemte Fide församling tillhopa bilda ett pastorat,
i hvilken händelse det förra pastoratet skulle få en folkmängd
af 1,677 personer på en areal af 106.4 □ km. och det
senare pastoratet 2,479 invånare på en areal af 145.98 □ km.
Uti Grötlingbo, Hafdhems och Näs församlingars pastorat bör
en prest kunna på ett tillfredsställande sätt fullgöra allt
presterligt arbete, om så ordnas, att gudstjenst förrättas hvarje
söndag i två af pastoratets kyrkor, hvilken anordning icke
torde behöfva möta någon betänklighet med hänsyn till kyrkbesöken,
då kyrkorna äro belägna på korta afstånd från hvarandra.

Äfven i det pastorat, som komme att bestå af fem församlingar,
skulle det presterliga arbetet kunna utföras af en prest,
derest församlingarna vilja förena sig om en gemensam kyrka.
Men så länge gudstjenst skall förrättas i fem kyrkor, torde
kyrkoherden behöfva tjenstebiträde, hvilket, enligt komiténs
åsigt, bör vara en komminister med bostad i Vamlingbo.

Komitén föreslår derför,

att Fide församling skiljes från Grötlingbo
pastorat och förenas med Öja pastorat;

att, med indragning af kyrkoherdebeställningen
i Saf dhem, Hafdhems, Näs och Grötlingbo
församlingar förenas till ett pastorat,
hvars kyrkoherde bör bo i Grötlingbo; samt
att, med indragning af endera kyrkoherdebeställningen,
Vamlingbo pastorat och Öja tillökade
pastorat sammanslås till ett pastorat

24

370

XII. VISBY STIFT.

med kyrkoherde och komminister, af hvilka den
ene bör bo i Öja och den andre i Vamlingbo.

24. Grötlingbo pastorat.

Förslag till reglering af detta pastorat är närmast här

ofvan framstäldt.
	25. Öja pastorat.

Förslag till reglering af detta pastorat är ofvan fram -

stäldt (sid. 368).
	26. Yamlingbo pastorat.

Förslag till reglering af detta pastorat är ofvan framstäldt
(sid. 368).

XIII. STOCKHOLMS STAD.

371

XIII. Stockholms stad.

Stockholms stadssamhälle är i kyrkligt afseende indeladt i
åtta territorialför samlingar, nemligen: Storkyrko församling en med
11,806 invånare, Klara församling med 17,358 invånare, Jakobs
och Johannes församling med 30,395 invånare, Maria Magdalena
församling med 36,064 invånare, Katarina församling med 43,134
invånare, TJlrilia Eleonora församling med 28,160 invånare, Hedvig
Eleonora församling med 51,752 invånare och Adolf Fredriks
församling med 44,422 invånare, hvilka församlingar utgöra särskilda
pastorat. På grund af löneregleringarna äro, utom kyrkoherde,
anstälda: tre komministrar i Storkyrkoförsamlingen äfvensom
i Jakobs och Johannes församling, en komminister i Ulrika
Eleonora församling samt två komministrar i en hvar af de
öfriga församlingarna; hvarjemte efter tiden för löneregleringarnas
fastställande tillsatts en pastoratsadjunkt och två pastorsadjunkter
i Jakobs och Johannes församling, en pastoratsadjunkt
i en hvar af Maria Magdalena och Ulrika Eleonora församlingar,
en pastoratsadjunkt och en pastorsadjunkt i en hvar af Katarina
och Adolf Fredriks församlingar samt tre pastoratsadjunkter och
en pastorsadjunkt i Hedvig Eleonora församling.

Enligt komiténs åsigt erfordras för en tillfredsställande
församlingsvård en genomgripande omgestaltning af de kyrkliga
förhållandena inom flertalet af Stockholms stads pastorat.
Huru en dylik reglering bör i det särskilda fallet företagas, är
komitén likväl icke i tillfälle att angifva, enär komitén saknar
kännedom angående åtskilliga omständigheter, särskildt i territorielt
och ekonomiskt hänseende, som kunna vara af betydelse
för frågans lösning. Dessutom har folkmängden inom de flesta
pastoraten under senare åren befunnit sig i ganska stark tillväxt,
hvarför ett af komitén uppgjordt förslag i ämnet torde
blifva af mindre betydelse för den framtida regleringen. Med

372

XII. STOCKHOLMS STAD.

afseende å denna reglering har komitén emellertid förestält sig,
att följande allmänna grunder skulle kunna iakttagas, nemligen
att pastorat hör delas, så snart dess folkmängd uppgått till

25.000 eller 30,000 personer, samt att i hvarje pastorat med

15.000 invånare höra anställas kyrkoherde, komminister och adjunkt
äfvensom, i mån af befolkningens tillväxt, ytterligare en
adjunkt för hvarje nytt 5,000-tal invånare.

Med tillämpning af dessa grunder och med ledning af de
siffror, som angifva folkmängden inom de olika pastoraten den
31 december 1899, — nemligen i Storkyrkoförsamlingen 11,634
invånare, i Klara församling 16,924 invånare, i Jakobs och
Johannes församling 30,478 invånare, i Maria Magdalena församling
38,971 invånare, i Katarina församling 46,575 invånare,
i Ulrika Eleonora församling 32,693 invånare, i Hedvig Eleonora
församling 59,547 invånare och i Adolf Fredriks församling
48,713 invånare —, föreslår komitén,

att Jakobs och Johannes församling, Maria
Magdalena församling och Ulrika Eleonora församling
hvar för sig delas i två församlingar,
Katarina församling och Adolf Fredriks församling
hvar för sig delas i tre församlingar
samt Hedvig Eleonora församling delas i fyra
församlingar; äfvensom

att i en hvar af de församlingar, som genom
berörda reglering förändras eller bildas, anställas
kyrkoherde, komminister och adjunkt;

lärande, i händelse dessa förslag vinna bifall,
en af komministerstjensterna i Jakobs och
Johannes församling äfvensom samtliga ofvan
omförmälda pastorats- och pastorsadjunktstjenster
kunna indragas.

Sammandrag af förslag beträffande den kyrkliga
indelningen och organisationen.

374

1	2	3	4	5 1	6	7	8
		Indragning af	Inrättande	af
Nummer.	Upsala erkestift. Pastorat och församlingar.	kyrko- herde- beställ- ning.	kommi-nistratur, kapell-predi-kants-befattning m. m. dyl.	ny kyrko- herde- beställ- niug.	ny kommi- nistra- tur.	ständig pastors- adjunk- tur.	Anmärkningar.
	Upsala erkestift.
	1. Domprosteriet.
i	Heliga Trefaldighet. .		i
	2. Vaksala kontrakt.
2	Vak säl a........		i
3	Danmark.......		i
4	Gamla Upsala.....		i
5	Lagga, Ostuna.....		i
6	Rasbo, Rasbo-Kil ....		i
	3. Närdinghundra kontrakt.
7	Almunge.......	1
8	Knutby, Faringe ....	1
9	Edebo.........	1
10	Hafveri), Singö.....		i *)				l) I Hafveri).
	4. Olands och Frösåkers
	kontrakt.
11	Börstil, Östhammar2). .						2) Bostaden för km. i Börstil förlägges till Söderön.
12	Al lind a, M ork arla . . , .		i»)				s) I Alunda.
13	Tu na, Staf by......		i
14	Har g.........		i
15	Hökhufvud, Skefthammar		i
16	Ekeby, Bladåker4) . . .						4) Km.-bostaden förlägges till Bladåker.

375

1	2	3	4	5	6	7	8
		Indragning af	Inrättande	af
Nummer.	Upsala erkestift. Pastorat och församlingar.	kyrko- herde- beställ- ning.	kommi-nistratur, kapell-predi-kants-befattning m. m. dyl.	ny kyrko-herde-bes t äll-ning.	ny kommi- nistra- tur.	ständig pastors- adjunk- tur.	Anmärkningar.
1	5. Lyhundra kontrakt.
17	Väddö .........		i			i
18	Söderby-Karl.....		i
19	Vätö..........		i
20	Roslags-Bro......		i
21	Lohärad, Malsta ....		i
	6. Sjuhundra kontrakt.
22	R i m b o, Ro......		i
23	Husby-Lyhundra, Ske-derid.........		i
24	Län na, Blidö......		i ■)				*) I Ränna.
25	Riala, Roslags-Kulla. . .		i
	7. Hagunda kontrakt.
26	Hagby, Ramsta 2) ....		i			i	2) Hagby past. sammanslås med Balingsta. (Ersätt-ningsförslag sid. 15.)
27	Vester-Aker, Bålby8) .				i	3) Vester-Akers past. sam-manslås med Upsala-Näs. (Ersättningsförslag sid. 15.)
28	Balingsta4)......	i					4) Se n:o 26.
	8. Lagunda kontrakt.
29	Giresta, Gryta.....		i
30	Långtora, Herkeberga. .		i
31	Hjelstaholm: Hjelsta, Fitja, Holm, Kulla . . .		i			i
32	Nysätra, Osterunda. . .		i
	9. Fjerdhundra Södra kontrakt.
33	Fröshult, Hernevi . . .		i
34	Torstuna.......		i

376

1	2	3	4	6	6	7	8
		Indragning af	Inrättande af
Nummer.	Upsala erkestift. Pastorat och församlingar.	kyrko- herde- beställ- ning.	kommi-nistratur, kapell-predi-kants-befattning m. m. dyl.	ny kyrko- herde* beställ- ning.	ny kommi- nistra- tur.	ständig pastors- adjunk- tur.	Anmärkningar.
	10. Trögds kontrakt.
35	Veckholm, Kungs-Husby, Tors vi........		2			i
36 37	Litsleua1)....... Lillkyrka, Boglösa . . .		i				*) Sammanslås med Husby-Sjutolft.
38	Husby-Sjutolft2) . . .	i					2) Se n:o 36.
39	Vallby, Arnö......		i
	O II. Asunda kontrakt.
40	Tillinge, Svinnegarn3) .		i	i		i	3) Svinnegarn, Enköpings-Näs och Teda samman-slås till ett past. med kh. och ständig adjunkt i Svinnegarn. (Ersätt-ningsförslag sid. 24.)
41	Enköpings-Näs4) . . .	i					4) Se n:o 40.
42	Teda5)........	i					5) Se n:o 40.
43	Sparrsätra, Bred . . .		i
	12. Erlinghundra kontrakt.
44	Odensala, Husby-Erling-bundra........		i
45	Alsike, Knifsta.....		i
	13. Seminghundra kontrakt.
46	Närtuna, Gottröra . . .		i
47	V i d b o, Husby-Långhundra		i
48	Frösunda, Kårsta. . . .		i
49	Skepptuna, Lunda . . .		i
50	Skånella, Norrsunda . .		i
	14. Håbo kontrakt.
51	Vestra Ryd, Stockholms-Näs.........		i
52	Häggeby6).......	i					6) Sammanslås med Skoklo-
53	Hå tima, Håbo-Tible. . .		i				ster.
54	Skokloster 7).....						7) Se n:o 52.

11	2	3 1	4	5	6 !	7	8
		Indragning af	Inrättande af
	Upsala erkestift. Pastorat och församlingar.	kyrko- herde- beställ- ning.	kommi-nistratur, kapell-predi-kants-befattning m. m. dyl.	ny kyrko- herde- beställ- ning.	ny kommi- nistra- tur.	ständig lastors-adj tink-tur.	Anmärkningar.
1	15. Roslags Vestra kontrakt.
55	Ed, Sollentuna1) ....		i				J) Kh:s bostad förlägges till Sollentuna.
56	Vallentuna2).....						2) Ångarn förenas med Val-lentuna.
57 58	Bromma3)....... Fresta, Hammarby . . .		1				3) Kh:s bostad förlägges till Sundbyberg.
59	Vada, Ångarn 4).....	i					4) Se n:is 56 och 60.
60	Osseby-Garn5).....						5) Vada förenas med Osseby-Garn.
:	16. Svartsjö kontrakt.
61	Adelsö 6)........	i					6) Sammanslås med Munsö.
62	M u n s ö ’)........						7) Se n:o 61.
1	17. Roslags Östra kontrakt.
63	Öster-Åker......		i
	18. Ulleråkers kontrakt.
64	Bäli nge........		i
65	Börje3)........	i			i		8) Sammanslås med Vånge och Läby.
66	Upsala-Näs9).....	i	i				9) Se n:o 27.
67	Vånge och Läby10). . .						10) Se n:o 65.
	19. Norunda kontrakt.
68	Tens ta11).......						n) Sammanslås med Viksta.
69	Björklinge.......		i
70	Lena12)........						12) Sammanslås med Eren-tuna.
71	Erentuna13)......	i			i		13) Se n:o 70.
72	Vik sta14).......	i					14) Se n:o 68.

378

Upsala erkestift.

Pastorat och församlingar.

I

I 7

Indragning af

kyrko herde beställ ning.

komministratur,

kapellpredikantsbefattning

m. m. dyl.

Inrättande af

ny

kyrko herde beställ ning.

ny

kommi nistra tur.

ständig

pastors adjunk tur.

Anmärkningar.

73

74

7S

79

SO

81

82

83

20. Örbyhus kontrakt.

Tierp1).......

Öster-Löfsta2). . . .

Elfkarleby8) ....

Hållnas.......

V endel.......

21. Fjertlhundra Norra

kontrakt.

Nora........

22. Gestriklands Östra

kontrakt.

Gefle4)........

Valbo6)........j

Ha in fånge7)......

23. Gestriklands Vestra
kontrakt.

Ockelbo, Amots kapell8)

T o r s å k e r 10)

l5)

l9)

Sydligare delen af past.
afskiljes till ett kapellag,
inom hvilket km.-bostaden
förlägges.

Ostra delen af past. med
Leufsta bruk afskiljes till
ett kapellag; km.-bostaden
förlägges till Leufsta bruk.
Skutskär med kringliggande
trakt af past:s norra
del samt Elfkarleö jemte
lämpligt område af past:s
södra del afskiljas till
särskilda kapellag; nuv.
km:s bostad förlägges till
Skutskär och den blifv.
km:s bostad till Elfkarleö.

4) Delas i två past., hvardera
med kh., som håller
ständig adjunkt, och km.

5) Pastoratsadjunktstjensten.

6) Forsbacka bruk jemte
lämpligt område af past:s
vestra del afskiljes till ett
kapellag; km.-bostaden förlägges
till Forsbacka bruk.

7) Norrsundets sågverk jemte
lämpligt område äfvensom
Axmars bruk afskiljas till
särskilda kapellag; nuv.
km:s bostad förlägges till
Axinars bruk och den blifv.
k:ms bostad till Norrsundet 8)

Km.-bostaden förlägges till
närheten af Amots bruk.

9) Kapellpredikantstjensten
indrages.

°) Hofors brak jemte lämpligt
område af past:s nordvestra
del afskiljes till
ett kapellag; km.-bostaden

11	2	3 1	4 1	5 1	6 1	7	é
	Upsala erkestift och Linköpings stift.	Indragning af	Inrättande af
Nummer.	kyrko- herde- beställ- ning.	kommi-nistratur, kapell-predi-kants-befattning m. m. dyl.	ny kyrko- herde- beställ- ning.	ny kommi-nistrå-tur.	ständig pastors- adjunk- tur.	Anmärkningar.
	Pastorat och församlingar.
ce ce 1	0 f vansj ö x)....... 24. Helsinglands Östra kontrakt. Söderala (med Ljusne ka-pell) 2)........		i *)			i i	*) Hammarby bruk jemte lämpligt område åtskiljes till ett kapellag; km.-bostaden förlägges till Hammarby bruk. 2) Km.-bostaden förlägges till Ljusne.
							3) Predikantstjensteu vid Ljusne.
86	Segersta, Hanebo. . . .		i 4)			i	4) I Hanebo.
87 88	Söderhamn (medSandarne kapell)5)....... 25. Helsinglands Vestra Nedre kontrakt. Årträ.........		i 6)	i		i	5) Sandarne jemte lämpligt område afskiljes till eget past. 6) Kapellpredikautstjensten vid Sandarne.
	26. Helsinglands Vestra Öfre kontrakt.
89 90	Ljusdal7)....... Los (med Hamra kapell) .				i i		7) Past:s norra del afskiljes till ett kapellag.
	27. Helsinglands Norra Nedre kontrakt.
91	Hudiksvall, Idenor. . .				i
92	i Enånger, Njntånger och Niaufors kapell8) . . .		i 9)	i			8) Njutånger med Nianfors ; afskiljes till eget past.
							°) I Njutånger.
93	Norrbo, Bjuråker 10). . .				i		10) Norra delen af Bjuråker! afskiljes till ett kapellag.
	Upsala erkestift	n	60	4	8	18
	Linköpings stift.
	1. Domprosteriet.
1 5	j Linköping, S:t Lars11) . 1 Kärna, Råga......		1 i2) 1	1		1	u) S:t Lars afskiljes till eget past. Kh. i Linköping håller ständig adjunkt.
	1 Slaka.........		1				|la) 1 S:t Lars.

380

1	2	3	1 4	1 5	1 6	1 7	8
		Indragning af	I Inrättande af
Nummer.	Linköpings stift. Pastorat och församlingar.	kyrko- herde- beställ- ning.	kommi-nistratur, kapell-predi-kants-befattning m. ro. dyl	ny kyrko- herde- beställ ning.	ny kommi nistra- tur.	ständig pastors adjunk tur.	Anmärkningar.
4	Skeda .........		i
5 6	Länder yd1)...... Vist .........		i				Ö Sammanslås med Vårds-berg.
7	Törnevalla2).....					i	2) Sammanslås med Östra Skrukeby past.
8 9	Östra Harg3)..... Ryst ad 4)........	i					3) Sammanslås med Rystad. 4) Se n:o 8.
10	Östra Skrukeby, Lill-kyrka 5)........	i					5) Se n:o 7.
	2. Gullbergs och Bobergs kontrakt.
11	Vreta kloster, Stjernört)		i °)				e) I Vreta kloster.
i12 13	Vesterlösa7)...... Björkeberg, Ledeberg8) .	i	i			i	7) Sammanslås med Björke-bergs past. 8) Se n:o 12.
14	För nås a, Lönsås ....		i
15	Skeppsås, Elfvestad. . .		i
16	Klockrike och Brunneby		i
17	Kristberg.......		i
18	Vallerstad, Jerstad . . .		i
	3. Aska kontrakt.
19	Ekebyborna, Ask9) . .		i	i		i	9) Ekebyborna past. sam-manslås med Vinnerstad och kh.-bostaden förlägges till Ask.
20	Vinnerstad10).....	i					10) Se n:o 19.
21	Motala landsförsamling, Motala stadsförsamling .					i
22	Vestra Stenby11) . . .						ll) Sammanslås med Hvarfs
23	Hageby höga, Fifvelstad, Orlunda.......		ii2)				past. l2) Antingen i Fifvelstad eller Orlunda.
24	Hvarf, Stvra ls).....	i |				1S) Se n:o 22.

381

ll	2	3 1	4	5 1	6 !	7	8
Nummer.	Linköpings stift. Pastorat och församlingar.	Indragning af	Inrättande af	Anmärkningar.
kyrko- herde- beställ- ning.	kommi-nistratur, kapell-predi-kants-3efattning| m. m. dyl.	ny kyrko- herde- beställ- ning.	ny kommi- nistra- tur.	ständig pastors- adjunk- tur.
	4. Dals kontrakt.
25	Vadstena, S:t Per, Strå .		1
26	Herrestad, Källstad1) . .		1			1	x) Herrestads past. samman-
27	Rogslösa, Väfversunda . .		1				slås med Örberga past.
28	Örberga, Nässja2) . . .	1	1				2) Se n:o 26.
	5. Bankekinds kontrakt.
29	Grebo, Värna......		1
30	Svinstad3)......		1				3) Sammanslås med Askeby.
31	V&rdsberg4) .....	1					4) Se n:o 5.
32	Askeby6).......	1					5) Se n:o 30.
33	Ortomta........		1
	6. Skärkinds kontrakt.
34	Skärkind6)......		1				6) Sammanslås med Gistad.
35	Gistad7)........	1					7) Se n:o 34.
36	Gårdeby8).......	1					8) Sammanslås med Vestra
							Husby.
	7. Norrköpings kontrakt.
]37	Norrköpings S:t Olai9)			1		2	9) Delas i två past., hvart-
							dera med kh., som håller
138	Norrköpings Norra . .					1	ständig adjunkt, och km.
39	Dagsberg10)......	1					10) Sammanslås med Furing-
							stad.
40	Tingstad11)......	1					u) Sammanslås med Styre-
							stad.
41	Styrestad12)......						12) Se n:o 40.
42	Furingstad13).....						13) Se n:o 39.
43	OstraEnebv.....					1
44	Kimstad........		1
45	Borg.........		1
	8. Vikbolands kontrakt.
46	Östra Stenbv14) ....		1				14) Sammanslås med Ko-
47	ÖstraHusbv.....		1 |		nungsund.

I 1 | 2	i 3	1 4	1 3	! 3	1 7	! 8
		Indragning af	Inrättande af
% fcj s	Linköpings stift.	kyrko- herde-	kommi- nistratur, kapell-	ny kyrko-	ny kommi	ständig pastors-	Anmärkningar.
	Pastorat och församlingar.	beställ- ning.	predi- kants-	herde- beställ	nistra- tur.	adjunk- tur.
		befattning m. in. dyl	ning.
48	Östra Ny, Rönö J) ...						‘) Sammanslås med Ä.
49	Kuddby2).......						2) Sammanslås med Tåby.
50	i3)..........	i					3) Se n:o 48.
51	Tåbv4)........	i					4) Se n:o 49.
52	Konung8und5) . . . .	i					5) Se n:o 46.
	9. Hammarkinds kontrakt.
53	Söderköping, Skinberga6)		2	i			6) Skinberga afskiljes till
						eget past.
54	Mogata, Bönrum7) . . .		1				7) Börrum förenas med S:t
						Anna blifv. past. samt Skällvik med Mogata till ett past., hvarest anställes, utom kh., en km., bosatt i Skällvik. Se n:o 55. i
55	S k ii 11 v i k, S:t Anna s) . .	i			i		8) Enl. k. br. d. 23 okt. 1868
							skall S:t Anna afskild as till eget past. med endast kh. och komministraturen i
							Skällviks past. indragas. Se n:o 54.
56	Ringarum.......		1 9)		i		9) Pastorsadjunkturen i Val-
							demarsvik.
57	Vestra Husby10) ....						10) Se n:o 36.
	10. Bergslags kontrakt.						''
58	Risi nge........		1")		i		n) Brukspredikantstjensten |
59	Vänga .........		1				vid Finspong.
60	Skedevi ........		1''2,				12) Brukspredikantstjensten
61	Tjällmo........		1				vid Reijmyre. Km.-hosta- j den förlägges till Reijmyre. 1
	II. Norra Tjusts kontrakt.
62	Kofta13)........		114)				13) Km.-bostaden förlägges till \
							Öfverums bruk.
63							14) Brukspredikantstjensten
Loftahammar.....		1				vid Öfverum.
64	Vestra Ed, Östra Edlä) .		1l0)	i			15) Östra Ed afskiljes till !
							eget past.
65	likna.........		1				10) I Östra Ed.
66	Tryserum, Hannäs17) . .		2	i			17) Hannas afskiljes till eget ■
							past.

383

1	2	8	i	S	6	7	8
		Indragning af	Inrättande	af
fei g	Linköpings stift.	kyrko- herde-	kommi- nistratur, kapell-	1 ny kyrko-	ny kommi-	ständig pastors-	Anmärkningar.
	Pastorat och församlingar.	beställ- ning.	predi-kants-befattning m. m. dyl.	herde- beställ- ning.	nistra- tur.	adjunk- tur.
	12. Södra Tjusts kontrakt.
67	Hjorted1) ... ....		i			i	4) Enl. löneregleringen, som
68	Hallingeberg.....				i		ännu ej tillämpats, skall km. anställas. Förutsätt-
							ning för komiténs förslag är, att beslutade korn!-
69	Gladhammar, Vester-						nistraturen indrages.
	rum2)........		i	i			2) Past. delas i två past.,
							hvardera med endast kh.
	13. Tunaläns och Sevede
	kontrakt.
70	Hyena........				i
71	Misterhult3).....					i	3) Km.-bostadenförläggestill
72	Krist dala.......						Figeholm.
	14. Aspelands kontrakt.
73	Mål i 11a och Gård ved a .		i
	15. Kinds kontrakt.
74	Horn. Hycldinge4). . . .						4) Km.-bostadenförläggestill
75	Vårdnäs........		i				Hycklinge.
76	Vestra Ene by, Kisa0) . .		i	i		i	6) Kisa afskild es till eget
						past., hvars kh. håller ständig adjunkt.
77	Hägerstad, Oppeby6) . .		i				6) Kh:s bostad förlägges till
						Oppeby kyrka.
	16. Ydre kontrakt.
78	Asby.........		i
	17. Vifolka och Valkebo
	kontrakt.
79	Vestra Harg......		i
80	Ostra To Ils t ad, Sy a . .		♦ i
81	Veta, Viby.......		i
82	Normlösa, Härberga. . .		i
83	Nykil.........		i
84	Gammalkil......		i
85	Rappestad, Sjögestad . .		i

384

1	2	3	1 4	5	1 6	1 7	8
		Indragning af	Inrättande af
!2j 3 B	Linköpings stift.	kyrko- herde-	kommi- nistratur, kapell-	ny kyrko-	ny kommi-	ständig pastors-adj tink-tur.		Anmärkningar.
	Pastorat och. församlingar.	beställ- ning.	kants-befattning m. m. dyl.	herde- beställ- ning.	nistra- tur.
	18. Göstrings kontrakt.
86	S k e n i n g e, Allhelgona, Bj äl-
	bo..........		i
87	Eke by, Rinna, Blåvik1) .		i2)	i				Blåvik jemte viss del af Ekeby och af ii sbo af-skiljes till eget past. (Er-sättningsförslag sid. 88.)
							2)	I Ekeby.
88	A s b o 8) ........		i				3)	Se n:o 87.
89	Högby, Hogstad.....		i
90	Hof, Appuna......		i
	19. Lysings kontrakt.
91	Störa A by, Odeshög4) . .		2	i			4\	Odeshög afskiljes till eget past.
92	Rök, Reda8)......						5)	Röks past. sammanslås med Vestra Tollstad och km.-bostaden förlägges till Vestra Tollstad.
93	Vestra Tollstad6) . . .	i					°)	Se n:o 92.
94	Svanhals, Rumla ....		1
	20. Norra Vedbo kontrakt.
95	Vi re da, Hagrida.....		1
96	Askeryd, Bredestad . . .		1
97	M a r b ä c k 7)......						7>	Sammanslås med Frin-naryd.
98	Frinnarvd8)......	i					8)	Se n:o 97.
99	Linderås .......		1
100	Säby9).........			4			°)	Km.-bostaden förlägges till Tranås.
	21. Södra Vedbo kontrakt.
101	Höreda, Mellby ....		1
102	Hult, Edshult.....		1
103	Ingatorp, Bellö ....		1
	Linköpings stift	18	es	9	5	14

385

1	2	3 i	4	5 i	6	7 1	8
		Indragning af	Inrättande af
Nummer.	Skara stift. Pastorat och församlingar.	kyrko- herde- beställ- ning.	kommi-nistratur, kapell-predi-kants-befattning m. m. dyl.	ny kyrko-herde-be ställ-ning.	ny kommi- nistra- tur.	ständig pastors- adjunk- tur.	Anmärkningar.
	Skai’a stift.		4
	1. Domprosteriet.
i	Skara stadsförsamling, Skara landsförsamling Bjerklunda, Händene . .		l1)			i	*) I Händene.
2 ;	Synnerby, Skallmeja, Vestra Gerum.....		1
3	Saf vare, Lindärfva, Hass-lösa.........		1
4	NorraVin g, Stenlim, Skarf		1
	2. Barne kontrakt.
5	S a 1 e b y, Härjevad, Träss-berg.........		1
i 6 |	Hjerpås, Ufvered, Hiigges-led.........		1
il 7 j	Jung, Ottum, Fyrunga . .		1
	3. Vane kontrakt.
CO 05 ©	Venersborg, Vassända- Naglum, Väne-Eyr2) . . Särestad, Bjerby, Tång, Håle, Flakeberg .... Ilo, As, Sal...... 4. Rinna kontrakt.		2s) 1 1	i		i	2) Vassända-Naglnm och Väne-Ryr afskild as till eget past., hvars kh. håller ständig adjunkt. 3) I Vassända-Naglum och i Väne-Ryr. •
11	Kall by, Broby, Skeby, Hangelösa.......		1
12	Husaby, Skelfvum, Öfva .		1
13	Osterplana, Kestad4) . .						4) Osterplana past. samman-slås med Kinne-Klefva past.
14	Kinne-Klefva, Sil5) . .	i					5) Se n:o 13.
	5. Vänga kontrakt.
|15	Vilske-Klefva, Ullene, Bjurum........		1
16	Gökhem, Harka, Sörby. .		1

25

386

1	2	3	4	5	6	7	8
		Indragning af	Inrättande	af
Nummer.	Skara stift. Pastorat och församlingar.	kyrko- herde- beställ- ning.	kommi-nistratur, kapell-predi-kants-befattning m. m. dyl.	ny kyrko- herde- beställ- ning.	ny kommi- nistra- tur.	ständig pastors- adjunk- tur.	Anmärkningar.
	6. Falköpings kontrakt.
17	Kinneved, V&rkumla. . .		i				.
18	Borstig, Kärråkra, Bris-
	mene.........		i				i
19	Grolandn, Jäla.....		i
20	Gudhem, Ostra Tunhem, Ugglum.......		i
21	Segerstad, Valtorp, Hå-kantorp ........		i				i
22	Dala, Borgunda, Högstena		i
	7. Vartofta kontrakt.
23	Slöt a, Karleby.....		i
24	Hvalstad, Kymbo, Vättak, Suntak........		i
25	Asle, Mularp, Tiarp . . .		i
26	Hvarf, Kungslena, Höinb .		i
27	Vartofta-Asaka, Kelfvene		i
28	Hångsdala, Skörstorp, Ostra Gemm1).....	i					x) Hångsdala past. samman-slås med Dimbo past.
29	Dimbo, Ottravad2) . . .						2) Se n:o 28.
30	Yllestad, Näs, Visttorp .		i
	8. Kållands kontrakt.
31	Norra Härene, Hofby. .		i
32	Sunnersberg, Gösslunda, Strö.........		i
33	Råda, Kållands-Asaka, Mell-bv..........		i
34	Tåd ene, Lavad, Norra Ke-dum, Tranum.....		i
35	T un, Frid, Karaby. . . .		i			-
36	Otterstad (med S:t Marie kapell)........		i

387

1	2	3	4	5	6		8
		Indragning af	Inrättande	af
Nummer.	Skara stift. Pastorat och församlingar.	kyrko- herde- beställ- ning.	kommi-nistratur, kapell-predi-kants-befattning m. m. dyl.	ny kyrko- herde- beställ- ning.	ny kommi- nistra- tur.	ständig pastors- adjunk- tur.	Anmärkningar.
	10. Norra Vadsbo kontrakt.
37 38 39	Amnehärad1)..... Lvrestad....... Fr edsberg, Bäck, Björk-äng2)........ II. Södra Vadsbo kon-		1 i	i			*) Södra Råda fors., som till-hör Amnehärads pastorat, men lyder under Karlstads stift, förenas med Rud-skoga past. Se n:is 9 och 10 för Karlstads stift. 2) Bäck och Björkäng af-skiljas till eget past.
	trakt.
40	Fäere, Trästena.....		i
41	Hjälstad, Vad, Svenneby Mo........*.		i
42	Flis t ad, Götlunda ....		i
43	Väring, Locketorp. . . .		i
	12. Mariestads kontrakt.
44	Torsö.........		i
45	Hasle (med Enåsa kapell), Berga, Färed.....		i
46	intervall, Ek3) ......						8) Ullervads past. samman-slås med Leksberg och km.-bostaden f örlägges till Leksberg. (Ersättnings-förslag sid. 123).
47	Leksberg4)......	i					4) Se n:o 46.
48	Ek by, Utby......		i
49	Od ensaker, Tidavad, Fri-stad, Binneberg ....		i
50	Horn, Fröse, Säter . . .		i
	13. Billings kontrakt.
51	Sköfde stadsförsaml., Sköfde landsförsaml., Ryd, Hagelberg, Norra Kyrke-torp, Våmb......		i6)		i		°) Tredje predikantstjensten i Sköfde.
52 53	Sj oger stad, Rådene6) . . Häggum7).......	i					6) Sjogerstads past. sam-manslås med Häggum. 7) Se n:o 52.

388

1	2	3	4	5	6	7	8
	Skara	Indragning af	Inrättande	af
Nummer.	och Streugniis stift.	kyrko- herde- beställ- ning.	kommi- nistratur, kapell- predi- kants-	ny kyrko- herde- beställ-	ny kommi- nistra- tur.	ständig pastors- adjunk- tur.		Anmärkningar.
	Pastorat och. församlingar.	befattning m. m. dyl.	ning.
54	Broddetorp, Hornborga,
	Sätuna, Bolma.....		i
	14. Redvägs kontrakt.
55	Habo, Gustaf Adolf . . .		i1)				*)	I Habo.
56	Blidsberg, Dalum, Humla		i			i
	15. As kontrakt.
57	Borås, Torpa, Brämhult .		i2)		i		2)	Tredje predikantstjensten
58	Rångedala, Toarp, Espe-							i Borås.
	red, Tärbv, Varnum3!. .						3)	Bostaden för km. i Rånge-
59	B red ar ed, Tämta, Vänga,							dala förlägges till Toarp.
	Saudhult4)......						4)	Km.-bostaden förlägges
60	Häll stad, Manna, Södra							till Sandhuit.
	Vänga, Möne.....		i
61	Skölfvene, Norra Säm, Hof, Källunga..... 16. Kulilngs kontrakt.		i				5)	Alingsås landsförs. samt Rödene, Bälinge, Odenäs och Heinsjö afskiljas till
62	Alingsås st ads för sa ml., Alingsås landsförsaml., Rödene, Bälinge, Odenäs,						6)	eget past. I Alingsås landsförs.
	Hemsjö5).......		i6)	i	i7)		7)	I Alingsås stadsförs.
63	Hol, Siene, Horla ....		i
	Skara stift	4	53	3	3	3
	Strengnäs stift.
	1. Domprosteriet.
1	Fogdö, Helgård.....		1
2	Öfver-Selö......		1
3	Van so, Härad.....		1
	2. Villåttinge kontrakt.
4	Helgesta, Hyltinge . . .		1
5	År dala, Forsa.....		1

389

1	2 1	3	4	5	6 | 7 |	8
		Indragning af	Inrättande af
Nummer.	Strengniis stift. Pastorat och församlingar.	kyrko- herde- beställ- ning.	kommi-nistratur, kapell-predi-kants-befattning m. m. dyl.	ny kyrko- herde- beställ- ning.	ny kommi- nistra- tur.	ständig pastors- adjunk- tur.	Anmärkningar.
	3. Oppunda Östra kontrakt.
6	Bettna.........		i
7	Blacksta, Vadsbro . . .		i
8	Sköldinge .......		i
	4. Oppunda Vestra kontrakt.
9	Österåker .......		i
	5. Nyköpings Vestra kontrakt.
10	Halla, Yrena......		i
11 12 13	Nyköpings Vestra stads-förs., *) S:t Nikolai (med Stjernholms kapell). . . Stigtomta, Nykyrka . . Tima, Bergshammar, Tuna-berg2)........ 6. Nyköpings Östra kontrakt.		1 2	i i			Ö Nyköpings Vestra stads-förs. förenas med Ny-köpings Östra stadsförs. till ett past. S:t Nikolai afskiljes till eget past. 2) Tunaberg afskiljes till eget past. (Ersättnings-förslag sid. 142.)
14	Indgo, Spelvik.....		1
15	Nyköpings Östrastads-förs.,8) Helgona, Svärta4)		l5)				3) Se n:o 11.
16 17	Ripsa, Lid....... Torsåker, Lästringe . . . 7. Daga kontrakt.		1 1				4) Helgona och Svärta af-skiljas till eget past. 5) Den km.-tjenst, hvars in-nehafvare bor i Nyköping.
18	Frustuna, Kattnäs . . .		1			i
19	Gåsinge, Dillnäs ....		1
20	Trosa landsförs., Vagn-härad 6)........						6) Trosa landsförs. past. sam-manslås med Trosa stads-förs. past.; bostaden för km. i Vagnhärad förflyttas till Trosa stad. (Ersätt-ningsförslag sid. 146.)
21	Trosa stadsförsainl. 7) .	i					7) Se n:o 20.

390

1	2	1 3	I 4	5	1 6	1 7	8
		Indragning af	Inrättande af
Nummer.	Strengnäs stift. Pastorat och församlingar.	kyrko- herde- beställ- ning.	kommi-nistratur, kapell-predi-kants-befattning m. m. dyl.	ny kyrko- herde- beställ- ning.	ny kommi- nistra- tur.	ständig pastors- adjunk- tur.	Anmärkningar.
	8. Södertörns kontrakt.
22 23 24 25	Huddinge, Brännkyrka, NackaL)....... Sömn da, Torö..... Osmo......... Osterhaninge, Ornö, Utö, Nämdö........		i i i i	i		i	*) Naekafrånskildtenl.k. br. den 2 juni 1893. Bränn-kyrka föreslås nu att af-skiljas till eget past., hrars kh. håller ständig adjunkt.
	9. Södertelge kontrakt.
26	Ofver-Enhörna, Ytter-Enhörna.......		i
27	Hölö.........		i
	10. Vester-Rekarne kontrakt.
28 29 30 31 32	Eskilstuna, Fors, Klo-ster 2)........ Gillberga, Lista .... Tumbo, Råby-Rekarne . . It. Öster-Rekarne kontrakt. Näsbulta....... Kjula, Sundby .....		2 3) 1 1 1 1	2		2	2) Fors och Kloster afskiljas hvar för sig till eget past. Kh. i Eskilstuna och kh. i Fors skola hålla ständig adjunkt. 3) Komministraturen i Klo-ster och pastoratsadj unkts-tjensten.
	12. Örebro kontrakt.
33	Mosjö, Täby......		1
34 35 36 37	Vintrosa, Tysslinge4)- ■ Örebro, Anstå, Långöra 5) 13. Askers kontrakt. Asker7)........ Ekeby, Gellersta ....		l6) l8) 1		i		4) Gräfve förenas med Vin-trosa past. Km.-bostaden förlägges till Tysslinge. 5) Anstå och Längbro skola afskiljas enl. k. br. den 20 mars 1891. 6) Pastoratsadj unktstjensten. 7) Södra delen af past. med Brefvens bruk och Bysta egendom åtskiljes till ett kapellag, dit km.-bostaden förlägges. 8) Brukspredikantstjensten vid Brefven.

391

1	2	3 1	4	5	6 1	7	8
	Strengniis och Yesterås stift. Pastorat och församlingar.	Indragning af	Inrättande af
Nummer.	kyrko- herde- beställ- ning.	korn mi-nis frat ur, kapell-predi-kant s-befattning m. m. dyl.	ny kyrko- herde- beställ- ning.	ny kommi- nistra- tur.	ständig pastors- adjunk- tur.	Anmärkningar.
38	Sköllersta.......		i
39	Stora Mellösa, Norr-byås 1 )........						x) Km.-bostaden förlägges till Norrbyås.
	14. Glanshammars kontrakt.
40	Kil, Grefve2)......		i				2) Se n:o 34.
	15. Humla kontrakt.
41	Lerback.........					i
	16. Edsbergs kontrakt.
42	Edsberg, Hackva ....		i
	Strengnäs stift	i	88	5	i	5
	Yesterås stift.
	1. Domprosteriet.
1	Vesterås, S:t Ilian1) . .						*) S:t Ilian förenas med Ske-rike.
2	Dingtnna2)......						2) Sammanslås med Lillbärad, dit bostaden för nuv. km. i Dingtuna förflyttas. (Er-sättningsförslag sid. 160.)
3	Lundby3).......	i					8) Sammanslåsmed Vesterås-Barkarö.
4	Badelunda4). . . . . .	i	1				4) Sammanslås med Irsta. ■
5	Skerike5).......			1			5) Se n:o 1.
i-6	Irsta 6).........		1	1			6) Se n:o 4. (Ersättnings- j förslag sid. 162.)
; 7	Vesterås-Barkarö7) . .						7) Se n:o 3.
8 1 9	Tillberga, Hubbo . . . j Kungsåra8) ...... ■	i	1 1				8) Kungsåra, Kärrhö och Ängsö sammanslås till ett past. med kh. och km.
10	Kärrhö9).......						9) Se n:o 9.
11	| Ängsö10). . , . . . . .	i	1	I	i		10) Se n:o 9.

392

1	2	3	1 4	5	1 6	1 7	I 8
		Indragning af	Inrättande	af	---
3 c B	Yesterås stift.	kyrko- herde-	kommi- nistratur,		ny kommi-	ständig	''
3		kapell-	kyrko-	Anmärkningar.
	Pastorat och församlingar.	beställ- ning.	kants-befattning m. m. dyl.	herde- beställ- ning.	nistra- tur.	adjunk- tur.
	2. Munktorps kontrakt.
12	Munktorp.......		i			i	1
13	S v e d v i *)........						*) Sammanslås med Berg.
14	Ram näs, Sura2) . . . .		i	i			2) Sura afskiljes till eget
15	Kolbäck........		i				past.
16	Rytterne8).......						s) Sammanslås med Säby, dit
							bostaden för nuv. km. i Rytterne förflyttas. (Er-sättningsförslag sid. 168.)
17	Säby4).........	i					4) Se n:o 16.
18	Berg5).........	i			i		5) Se n:o 13.
19	Lillhärad6)......	i					6) Se n:o 2.
	3. Köpings kontrakt.
20	Kungs-Barkarö 7) . . .	i					7) Sammanslås med Björ-
							skog.
21	Björskog8)......		i				8) Se n:o 20.
22	Odensvi........	,	i
23	Bro9).........						9) Km.-bostadenförläggestill''
24	Gunnilbo.......		i				Kolsva bruk. (Ersättnings- i förslag sid. 170.)
	4. Arboga kontrakt.						i
25	Arboga stadsförs., Ar-boga landsförs., Säterbo .		i1»)				10) Komministratnreu antin-
26	Medåker........		i				gen i Arboga stadsförs. eller i Arboga landsförs.
	5. Fellingsbro kontrakt.
27	Fellingsbro ll).....					i	n) Norra delen af past. af-
28	Lindesbergs stadsförs., Lindesbergs landsförs. (med						skiljes till ett kapellag, dit km.-bostaden förlägges.
	Guldsmedshytte kapell)12)		i13)|	i			I2) Guldsmedshytte kapell af-skiljes till eget past. 18) Kapellpredikantstjensten.

393

1	2	3	4	5	6	7		8
		Indragning af	Inrättande	af
Nummer.	Testerås stift. Pastorat och församlingar.	kyrko- herde- beställ- ning.	kommi-nistratur, kapell-predi-kants-befattning m. m. dyl.	ny kyrko- herde- beställ- ning.	ny kornmi- nistra- tur.	ständig pastors- adjunk- tur.		Anmärkningar.
	6. Nora kontrakt.
29	Kora stadsförs., Nora landsförs., Vikers kapell2)		i ^	i			M	Viker afskiljes till eget past.
							2)	Kapellpredikantstjensten.
30	Lj usnarsberg 3) ....				i		8)	Norra delen af past. af-skiljes till ett kapellag.
31	Grythyttan 4).....				i		4)	Lämpligt område af past:s södra del afskiljes till ett kapellag.
32	Hellefors5)...... 7. Norrbärke kontrakt.				i		6)	Past:s norra del afskiljes till ett kapellag.
33	Söderbärke6).....						6)	Sammanslås med Ma-lingsbo.
34	Malingsbo7)......	i			i		7)	Se n:o 33.
35	Grangärde8)......		i 9)	i	i		8)	Södra delen af past. af-skiljes till eget past. med kh. och km., hvarjemte finnmarken afskiljes till ett kapellag, dit nuv. km:s bostad förlägges.
							9)	Kapellpredikantstjensten vid Grängesberg.
36	Säfsnäs 10)....... 8. Vester-Dals kontrakt.				i		10)	Past:s södra del afskiljes till ett kapellag.
37	Nås..........				i
38 39	Jerua u)........ Lima.........				i	i	“)	Past:s nordvestra del af-skiljes till ett kapellag.
	10. Rättviks kontrakt.
40 41	0 r s a, Skattunge kapell n) Ore.......... 11. Mora kontrakt.		113)	i	i	i	12) 1S)	Skattunge afskiljes till eget past. Kapellpredikantstjensten.
42	Mora14)........		1 15)		i		14)	Past:s norra del afskiljes till ett kapellag.
							l5) Klockareprestbefattningen.

394

1	2	3	4	5	6	7	8
		Indragning af	Inrättande af
Nummer.	Vesterås stift. Pastorat och församlingar.	kyrko- herde- beställ- ning.	kommi-nistratur, kapell-predi-kants-befattning m. m. dyl.	ny kyrko- herde- beställ- ning.	ny kommi- nistra- tur*	ständig pastors- adjunk- tur.	Anmärkningar.
43	Elf dalen, Evertsbergs ka- pell 9........				i		*) Past:s nordvestra del af-skiljes till ett kapellag.
44	Sårna, Idre kapell2). . .		i	i			2) Idre afskiljes till eget past.
	12. Stora luna kontrakt.
45 46	Störa Tima, Amsbergs ka-pell8) ........ Säters stadsförs., Säters landsförs........ 13. Fall! kontrakt.		i		2		3) Vestra delen af Stora Tuna äfvensom Borlänge kö-ping med Domnarfvet och Qvarnsveden afskiljas till två särskilda kapellag.
47	Falun, Stora Kopparberg 4)		2 ■>)	i	1	i	4) Landsdelen af Stora Kop-parberg afskiljes till eget past. med kh. och km.
	14. Hedemora kontrakt.						5) En af komministerstjen-sternn äfvensom ordinarie adjunkturen.
48	Husby6)........		1 »)	i			6) Stjernsunds bruk jemte lämpligt område afskiljes till eget past.
							7) Komministraturen vid Stj ems lind.
49 50	By8).......... 15. Vester-Fernebo kontrakt. Vestanfors.......				1		8) Nordvestra och norra de-larna afskiljas till ett kapellag, dit km:s bostad förlägges.
51	Romfartuna......		1
52	Fläckebo .......		1
	16. Sala kontrakt.
53	Möklint a.......		1
54	Kila..........		1
55	Bj örksta........		1
56	Tortuna9).......						9) Sammanslås med Sevalla.
57	Sevalla10).......	i					10) Se n:o 56.
	Yesterås stift	10	20	8	17	5

395

1	2	3	4	5	6	7	8
		Indragning af	Inrättande	af
Nummer.	Vexjö stift. Pastorat och församlingar.	kyrko- herde- beställ- ning.	kommi-nistratur, kapell-predi-kants-befattning m. m. dyl.	ny kyrko- herde- beställ- ning.	ny kommi- nistra- tur.	ständig pastors- adjunk- tur.	Anmärkningar.
	Yexjö stift.
	1. Kinnevalds kontrakt.
i	Vexjö stadsförs., Vexjö landsförs........				i
2	Urshult........					i
3	Almundsrvd......					i
	2. Allbo kontrakt.
4	Virestad........		i			i
5 6 7	Moheda, Or, Aneboda . . Lekaryd, Aringsås . . . Hjortsberg a, Qvenneberga		i1) t i				x) Den komministratur, hvars innehafvare bor i Moheda, indrages och bostaden för den andra komministers-tjenstens innehafvare för-lägges till Aneboda.
8	Stenbr ohult2)..... 3. Sunnerbo kontrakt.						2) Km.-bostaden förlägges till närheten af Elmhults jern vägsstation.
9	Agunnarvd ......		i
10	Pj etter yd.......		i
11	Markarvd.......				i
12	Hvittaryd, Berga, Dörarp		i=)				s) I Hvittaryd.
13	Annerstad, Nöttja, Torpa		i4)				4) I Annerstad.
14	Angelstad, Ljungby, Kan-na5) ......... 4. Konga kontrakt.		2	i			5) Ljungby och Kanna af-skiljas till eget past.
15	Tingsås . .......					i
16	Linneryd .......					i
IT	Elmeboda .......		1			i
	5. Norrvidinge kontrakt.
18	Tolg, Asa, Tjureda . . .		1°)				6) I Tolg.
19	Berg, Orraesberga. . . .		1
20	Gårdsby, Söraby ....		1 7)				7) I Gårdsby.

396

1	2	3	4	5	6	7	8
		Indragning af	Inrättande	af
Nummer.	Vexjö stift. Pastorat och församlingar.	kyrko- herde- beställ- ning.	kommi-nistratur, kapell-predi-kants-befattning m. m. dyl.	ny kyrko- herde- beställ- ning.	ny kommi- nistra- tur.	ständig pastors- adjunk- tur.		Anmärkningar.
	6. Uppvidinge kontrakt.
21	As eda.........		i			i
22	Algutsboda......		i			i
23	Elghult, Helleberga. . .		i *)			i	4)	I Elghult.
24	Nottebäck.......		i
25	Lenhofda, Ekeberga2). .		i	i			2)	Ekeberga afskiljes till eget
	7. Tveta kontrakt.							past.
26 27	Jönköpings Ostra fors., Jönköpings Vestra fors., Ljungarum 3)..... Barkeryd, Nässjö. . . .		3 4)	i	i i	2	3) 4)	Jönköpings Vestra förs. afskiljes till eget past. med kh., som håller stän-dig adjunkt, och km. En af komministraturerna i Jönköping, pastorats-adjunktstjensten derstädes och komininistraturen i
28 29	H a k a r p........ Rogberga, Oggestorp . .		1 5) 1		i		B)	LjungaTum. Brukspredikantstjensten vid Husqvarna.
30	Jerstorp, Bankeryd . . .		1
	8. Östbo kontrakt.
31	Rydaholm, Gällaryd. . .		1 6)			1	6)	I Rydaholm.
32	Vernamo, Voxtorp, Tånnö7)		2	i		1	7)	Voxtorp och Tånnö af-skiljas till eget past. med endast kb.
33 34	Karda, Hänger8) .... Fryele, Hagshult ....		1				s)	Km.-bostaden förlägges till Hångel1.
	9. Vestbo kontrakt.
35	Forsheda, Bredaryd, Tor-skinge ........		1 2)				9)	I Torskinge.
36	Bolmsö, Dannäs, Tannäker		11°)				10)	I Tannäker.
37	Södra Hestra, Gryteryd.		1
38 39 40	Burseryd, Bosebo, Sand-vik n)........ Villst ad, Våthult, Bära-ryd12)........ As, Kållerstad......		1 1 1	i	i		u) 12)	Bosebo jemte Våthult och Båraryd förenas till ett past. med kh. och km. Se n:o 38. (Ersättnings-förslag sid. 212.)

397

1	2	3	4	5	6	7	8
	Vexjö och Lunds stift. Pastorat ochlförsamlingar.	Indragning af	Inrättande	af
Nummer.	kyrko- herde- beställ- ning.	kornmi-nistratur, kapell-predi-kants-befattning m. m. dyl.	ny kyrko-herde-be ställ-ning.	ny kommi-n i sta-tur.	ständig pastors- adjunk- tur.	Anmärkningar.
	10. Vestra härads kontrakt.
41 42	Norra Sandsjö, Vallsjö1) Bringetof ta, Norra Ljunga, Hvlletofta 2)......		i i3)	i		i	x) Vallsjö jemte en del af Norra Ljunga förenas till ett past. med endast kh. 2) Se n:o 41.
	It. Östra härads kontrakt.						3) I Hylletofta.
43	Skirö, Nve.......		i
44	Näshult, Stenberga . . .		i
45	Karlstorp, Kråkshult . .		i
46	Bäckseda, Näsby ....		i
47	Myresjö, Lannaskede . .		i
	12. Vista kontrakt.
48	Visingsö...... . .		i
49	Skärstad.......		i
50	Öl mestad.......		i
	Vexjö stift		45	6	0	14
	Lunds stift.	■
	1. Oxie kontrakt.
1	Malmö S:t Petri . . .		l4)		i		4) Kyrkoadjunktstjensten.
2	Malmö Ca roll.....		l6)		i		5) Kyrkoadjunktstjensten.
3	Malmö S:t Pauli6) . .		2 7)	1	3		6) Delas i två past., hvar-dera med kh. och två km.
							7) Kyrkoadjunktstjensterna.
4	Bunkeflo, Hyllie ....		l8)		1		8) Kyrkoadjunktstjensten.
5	Arrie, Hököpinge9) . . .						9) Arrie past. sammanslås med Gessie past.
6	Gessie, Esldlstorp10) . .	i			1		l0) Se n:o 5.
7	Mellan-Grefvie, Södra Akarpll) ...... .	i			1		n) Mellan-Grefvie past. sam-manslås med Vestra Ingel-stads past.

398

1	2	3	4	5	6	7	8
		Indragning af	Inrättande af
2 3 3	Lunds stift.	kyrko- herde-	kommi- nistratur, kapell-	ny kyrko-	ny kommi-	ständig pastors-		Anm ärkningar.
	Pastorat och församlingar.	beställ- ning.	predi- kants-	herde- beställ-	nistra- tur.	adjunk- tur.
		befattning m. m. dyl.	ning.
8	Vestra Ingelstad, Ostra
	Grefvie J).......						*)	Se n:o 7.
9	Södra Sallerup2) . . .						2)	Förenas med Oxie.
	2. Skytts kontrakt.
10	Hvellinge, Fuglie3) . .						3)	Hvellinge past. samman-
11	Trelleborgs stadsförs.,							slås med Håslöfs past.
	Trelleborgs landsförs., Maglarp 4).......						4)	Maglarp förenas med Ve-stra Tommarps past. Km.-bostaden förlägges till sta-den Trelleborg. (Ersätt-ningsförslag sid. 225.)
12	Håslöf, Bodarp 5) ....	i			i		5)	Se n:o 10.
13	Stora Slågarp, Lilla Slåg-
	arp 6).........	i			i		6)	Stora Slågarps past. sam-manslås med Vestra Al-
14	Vestra Als t ad, Fru Al-							stads past.
	stad7)........						7)	Se n:o 13.
15	Bösarp, Simlinge8) . . .						8)	Bösarps past. sammanslås
16	Vestra Tommarp, Skeg-							med Dalköpinge past.
	rie °) .........					i	9)	Se n:o 11.
17	Hammarlof, Vestra Vem-merlöf 10).......						i°)	Hammarlöfs past. sam-manslås med Gylle past.
18	Gylle, Kvrkoköpinge n) .	i			i		u)	Se n:o 17.
19	Dalköpinge, Gislöf12). .	i			i		12)	Se n:o 15.
	3. Torna kontrakt.
20	Hellestad, Dalbv, Bonde-
	rup13)........		i	i			13)	Bonderup och Gödelöf för-enas till ett past. med endast kh.
21	Igelosa, Vestra Odarslöf14)						H)	Igelösa past. sammanslås med Vestra Hoby past.
22	Vestra Hoby, Hastad15)	i			i		!5)	Se n:o 21.
23	St&ngby, Vallkärra16). .	i			i		16)	Stångbv past. sammanslås med S:t Peters Klosters past.

399

1	2	3	4	5	6	7	8
		Indragning af	Inrättande af
2 1 B	Lunds stift.	kyrko- herde-	kommi- nistratur, kapell-	ny kyrko-	ny kommi-	ständig pastors-	Anmärkningar.
	Pastorat och församlingar.	beställ- ning.	predi-kants-befattning m. m. dyl.	herde- beställ- ning.	nistra- tur.	adjunk- tur.
24	S:t Peters Kloster, Norra
	Nöbbelöf*) ...... .						*) Se n:o 23.
25	Lunds st ads fors., Lunds
	landsförs. 2)......		is)	i	i		2) Past. delas i två past.,
							hvardera med kk. och två km.
	4. Bara kontrakt.						3) E. o. beställningen.
26	Lyngby, Genarp, Gödelöf4)						4) Se n:o 20.
27	Svedala ........					i
28	Bara, Mölleberga5) . . .					i	5) Bara past. förenas med
							Bjershögs förs.
29	Knästorp, Tottarp6) . .	i					6) Knästorps förs. förenas
							med Stora Uppåkra och Tottarp med Görslöfs past.
30	Görslöf, Särslöf7). . . .					i	7) Se n:o 29.
31	Störa Uppåkra8) . . .						8) Se n:o 29.
32	Bjershög, Oxie8). . . .	i					9) Se n:is 9 och 28.
	5. Vemmenhögs kontrakt.
33	Solberga, Hasle-Bösarp10)	i			i		10) Solberga past. sammanslås
							med Skurups past.
34	Skurup n)...... .						n) Se n:o 33.
	6. Ljunits och Herrestads
	kontrakt.
35	Ystad, Öja12).....					i	12) Öja förenas med Stora
36	Stora Herrestad, Bor-						Herrestads past.
	rie 13)........ .						1S) Se n:o 35.
	7. Frosta kontrakt.
37	Borlunda, Skeglinge 14) .	i					14) Borlunda past. samman-
							slås med Östra Strö past.
38	Östra Strö, SkarhultlB) .					i	lö) Se n:o 37.
	8. Färs kontrakt.
39	Ilstorp, Björka16) . . .					i	16) Ilstorps past. samman-
							slås med Öveds past.
40	Ö ved 17)........	i					17) Se n:o 39.

400

1	2	3	4	5	6	7	8
		Indragning af	Inrättande af
2 C! B B	Lunds stift.	kyrko- herde-	kommi- nistratur, kapell-	ny kyrko-	ny kommi-	ständig pastors-		Anmärkningar.
	Pastorat och församlingar.	beställ- ning.	predi- kants-	herde- beställ-	nistra- tur.	adjunk- tur.
		befattning m. ro. dyl.	ning.
	II. Rönnebergs kontrakt.
41	Landskrona ......		i1)		i		0	Kyrkoadjunktstj ensten.
42	Vadensjö, Örja2) . . . .	i			i		2)	Vadensjö past. samman-slås med Herslöfs past.
43	Herslöf, Säby 8) . . . .						3)	Se n:o 42.
44	Norra Svalöf4) . . . .						4)	Sammanslås med Kells-
45	Kells- Nöbbelöf, Fele-						Nöbbelöfs past.
	stad 5)........	i			i		5)	Se n:o 44.
	12. Luggude kontrakt.
46	Välinge, Kattarp ....
47	Helsingborgs stads-				1
	fors., Helsingborgs landsf.6)		27)	i	2		6)	Helsingborgs past. delas i två past., bvartdera med kh. och två km.
					1		7)	Kyrkoadjunktstjensterna.
48	Kaus, Välluf8).....						8)	Välluf förenas med Frille-stads förs.
49	Frillestad, Ekby9). . .			i			9)	Ekby afskiljes till eget past. Se n:o 48.
50	Norra Vram, Bjuf10) . .			i			10)	Bjuf afskiljes till eget past.
	14. ingelstads kontrakt.
51	Tryde, Spjutstorp. . . .				1
	16. Norra Åsbo kontrakt.
52	Gråmanstorp, Vedby . .				1
53	Riseberga, Färingtofta. .				1
54	Orkelljunga, Kya u) • ■					i	n)	Fagerhults förs. af His-hults past. i Göteborgs stift förenas med Orkel-
55	Ossjö, Tosjö......							ljunga past. Se n:o 57
			1			bärnedan. (Ersättnings-
56	Munka-Lj ungbv, Engel-							förslag sid. 245.)
	bolin r-)........			i			,2)	Engelbolm afskiljes till eget past. och Tostarp för-enas med Munka-Ljungby förs.
57	Fage r bill t 13)......				1		13)	Se n:o 54 bärofvan och n:o 44 för Göteborgs stift.

401

1	2	3	I 4	1 5	6	7	8
		Indragning af	Inrättande af
£ g	Lunds stift.	kyrko- herde-	kommi- nistratur, kapell-	ny kyrko-	ny kommi-	ständig pastors-	Anmärkningar.
►1	Pastorat och församlingar.	beställ- ning.	kants-befattning m. m. dyl.	herde- beställ- ning.	nistra- tur.	adjunk- tur.
	17. Bjäre kontrakt.
58	Hjernarp, Tostarp'') . .						l) Se n:o 56.
	18. Vestra Göinge kon-
	trakt.
59	Norra Akarp, Vittsjö . .				i
60	Stoby, Norra Sandby . .				1
	20. Villan ds kontrakt.
61	Kristianstad, Va2) . .		2 s)	i	i	i	2) Va afskiljes till eget past.
62	Oppmanna, Vänga . . .				i		med endast kh.
							3) Komministraturen i Va
	22. Östra kontrakt.						och kyrkoadjunktstjensten i Kristianstad.
63	Karlskrona stadsförs. .		14>		i		4) Kyrkoadjunktstjensten.
64	Ramdala, Jemjö ....				i
	23. Nledelstads kontrakt.
65	Ronneby stadsförs.,Ron-
	neby landsförs.5) . . . .		1	i		i	5) Ronneby landsförs. afskil-
66	Fridlefstad, Sillhöfda, Rödeby ........ 24. Listers och Bräkne		2 6)		2		jes till eget past. med kh., som håller ständig adjunkt. 6) Kh:s båda tjenstebiträden.
	kontrakt.
67	Asarum, Ringam åla . . .					i
68	Hällaryd, Arvd ....				1
69	Bräkne-Hobv, Oljehult .					i
70	Mjellby........					i
71	Jernshög .......					i
72	Kyrkhult.......					i
	Lunds stift	15	16	9	37	15

26

/

402

1	2	3	4	5	e	7		8
		Indragning af	Inrättande af
Nummer.	Göteborgs stift. Pastorat och församlingar.	kyrko- herde- beställ- ning.	kommi-nistratur, kapell-predi-kants-befattning m. m. dyl.	ny kyrko- herde- beställ- ning.	ny kommi- nistra- tur.	ständig pastors- adjunk- tur.		Anmärkningar.
	Göteborgs stift.
	1. Domprosteriets Södra kontrakt.
i	Göteborgs Gustavi el-ler domkyrkoförs.x) .		2 2)	2	2	i	•)	Två nya förs. utbrytas, hvardera med kh. och km.
							2)	Pastoratsadjunktstjenster-
2	Göteborgs Gam te stads förs.........		1 3)		1		s)	na. Kyrkoadjunkturen.
3	Göteborgs Haga fors.4)		1 5)	1	1		4)	Från de förenade Haga och Masthuggsförs. ut-brytas tre nya fors., hvar-dera med kh. och km.
4	Göteborgs Masthuggs-förs. 6)........		2 7)	2	2	i	5) e)	Pastoratsadj unktstj ensten. Se n:o 3.
5 6 7	Göteborgs Karl Johans förs. 8)....... . Orgryte........ Landvetter, Härryda, Par-tilie10) ........		1 8) 1”)	1	1 1 1		7) 8) 9) I0)	Pastoratsadjunktstj ensten och kyrkoadjunkturen. En ny förs. utbrytes med kh. och km. Pastoratsadjunktstjensten. Bostaden för kh. förlägges till Partilie och för nuv. km. till Jonsered (i Par-tille).
							“)	Brukspredikantstjensten vid Jonsered.
8	F ä s s b e r g, Kållered, Råda12)				1		n)	Nuv. km.-bostaden för-lägges till Mölndal (iFäss-berg).
9	Lundby, Tnfve13) . . .		l14)				IS)	Tufve förenas med Säfve past.
	2. Elfsyssels Södra kon-trakt.						“)	KomministratnreniTufve.
10	Torslanda, Ockerö15). .		1	1			15)	Ockerö afskildes till eget past. och Björlanda för-enas med Torslanda förs.
11	Saf ve, Backa, Björlanda16)						16)	Se n:is 9 och 10.

403

1	2	3	4	5	6	7	8
		Indragning af	Inrättande	af
c 3 B	Göteborgs stift.	kyrko- herde-	kommi- nistratur, kapell-	ny kyrko-	ny kommi-	ständig pastors-		Anmärkningar.
	Pastorat och församlingar.	beställ- ning.	predi- kants-	herde- beställ-	nistra- tur.	adjunk- tur.
		befattning m. m. dyl.	ning.
	3. Elfsyssels Norra kon-
	trakt.
12	Forshälla, Resteröd,Ljung,
	Grinneröd x)......						*)	Km.-bostaden förlägges
13	Uddevalla, Bäfve, Lane-Ryr.........				i			till närheten af Ljungs kyrka.
	4. Orusts och Tjörns
	kontrakt.
14	Tjörn: Stenkyrka, Klofve-
	dal, Valla, Klädesholmens kapell, Rönnängs kapell				n			Kapellpredikantstjenst,
15	Morland a, Skaft», Mollö-snnds kapell, Käringöns							hvars innehafvare bör bo å Klädesholmen.
	kapell, Gullholmens ka-pell 8)........		i4)	i			3)	Skaftö afskiljes till eget past.
	5. Vikornas Södra kon-						4)	Komministraturen i Skaftö.
	trakt.
16	F o s s, Håby, Svarteborg 5)		i	i		i	6)	Svarteborg afskiljes till
17	Bro, Brastad, Lyse, Lyse-kil6) .... . ... .							eget past. med endast kh.
		i7)	i			6)	Lysekil samt del af Lyse (»Ly seslätten») afskiljas till eget past.
							7)	Komministraturen i Ly-
18	To s se ne, Asknm, Berfen-dal, Kungshamns kapell 8)							sekil.
		i9)	i	i	i	8)	Kungshamn jemte der-utanför belägna skärgård i Askums socken afskiljes
	6. Vikornas Norra kon-							till eget past. med kh.
	trakt.							och km.
19	T a n u m, Lur......						9)	Komministraturen i
				i	Kungshamn.
20	Skede, Tjärnö, Strömstad10)					i	10)	Strömstad skall enl. k.
21	Näs inge, Högdal, Lomme-* land .........				i		br. d. 20 april 1900 af-skiljas till eget past. och komministraturen derstä-
22	Nafverstad, Mo ....				i			des indragas.

404-

1	2	3	4	5	6	7	8
		Indragning af	Inrättande	af
3 Ö B B	Göteborgs stift.	kyrko- herde-	kommi- nistratur, kapell-	ny kyrko-	ny kommi-	ständig pastors-		Anmärkningar.
	Pastorat och församlingar.	beställ- ning.	predi- kants-	herde- beställ-	ni sta-tur.	adjunk- tur.
		befattning m. m. dyl.	ning.
	7. Domprosteriets Norra
	kontrakt.
23	Störa Lundby, Skallsjö,
	Lerum........				i
24	Starrkärr, Kilanda, Nö-dinge x)........						l)	Km.-bostaden förlägges till närheten af Surte glasbruk
25	Skepplanda, S;t Peter,							i Nödinge.
	Tunge2).......		i				2)	S:t Peter och Tunge förenas med Ale-Sköfde
								till ett past. med endast j kh. samt. Hålanda med
								Skepplanda till ett past. med kh. och km. (i Hå-landa).
26	Ale-Sköfde, Hålanda 3) .		i		i		3)	Se n:o 25.
27	E oom e 1 e d, Fors, Upphärad,
	Asbräcka, Fnzerna4) . .		i5)	i			4)	Fuxei na och Asbräcka af-skiljas till eget past. med endast kh. Km.-bostaden
	8. Marks och Bollebygds							förlägges till Upphärad.
	kontrakt.						5)	Slcolprestbefattningen vid
28	Seglo ra, Frisla, Kinna-rumma, Skepphult6) . .							lilla Edet.
		10	i	i		a)	Kinnarumma och Skepp-
							hult afskiljas till eget past. med kh. och km.
29	B er g hem, Hajom ....		i				7)	Fabrikspredikantstjensten
30	Bollebygd, Björketorp,							vid Rvdboholm.
	Töllesjö 8).......					i	8)	Km.-bostaden förlägges till Töllesjö.
	10. Fjäre och Viske kon-
	trakt.
31	Tölö, Lindome, Elfsåker9)		i	i			9)	Lindome af skiljes till eget past.
	It. Varbergs kontrakt.
32	T r ä s 1 ö f I0).......						10)	Sammanslås med Hune-stads past.
33	Hunestad, Gödestad II) .	i			i		“)	Se n:o 32.
34	Grimeton, Rolfstorp . .		i

405

1	2	3	4	5	6	7	8
	Göteborgs och Kalmar stift. Pastorat och församlingar.	Indragning af	Inrättande	af
Nummer.	kyrko- herde- beställ- ning.	kommi-nistratur, kapell-predi-kants-befattning m. m. dyl.	ny kyrko- herde- beställ- ning.	ny kommi- nistra- tur.	ständig pastors- adjunk- tur.		Anmärkningar.
	12. Falkenbergs kontrakt.
35	Vinberg, Staffage . . .				i
	13. Halmstads kontrakt.
36	Drängsered, Krogsered .		i
37	Abild1)........	i			i		*)	Sammanslås med Arstads past.
38	ArStad, Åsigt2).....						2)	Se n:o 37.
C2 CO	Söndrum, Vapnö3) . . .				i		2)	Holm förenas med Sönd-rums past. och km. an-ställes med bostad i Holm.
40	Halmstad, Öfrahy, Holm4)		i		2		4)	Se n:o 39.
41 542	Slättåkra, Qvibille . . . T or itp, Kinnared ....		i5) i		1		6)	Adjunktstj ensten vid Os-karsström i Slättåkra.
	14. Laholms kontrakt.
43	Eldsberg a, Tonnersjö . .		i
44	Hishult6).......						6)	Fagerhults fors., som till-hör Hishults past,, men lyder under Lunds stift, förenas med Orkelljunga past. Se n:is 54 och 57 för Lunds stift.
	Göteborgs stift Kalmar stift, !. Norra Möre kontrakt.	2	26	14	25	7
1	Dörby, Kläickeberga . . .		1
2	A by, Bäckebo......		l1)				7)	Komministratnren i Aby.
	2. Stranda kontrakt.
3	Döderhult, Oskarshamn8)		l9)	i		2	3)	Oskarshamn afskiljes till eget past. med kh., som håller ständig adjunkt. — Bostaden för km. i Dö-derhult 1’örlägges till Påskallavik.
	3. Handbörds kontrakt.						9)	Komministraturcn i Os-karshamn.
4	Högs by, Fogelfors10). . .					1	10)	Km.-bostaden förlägges till Fogelfors.

406

X	2	3	4	5	6	7	8
		Indragning af	Inrättande af
55 B 5	Kalmar stift. Pastorat och församlingar.	kyrko- herde- beställ- ning.	kommi-nistratur, kapell-predi-kants-befattning m. m- dyl.	ny kyrko- herde- beställ- ning.	ny kommi- nistra- tpr.	ständig pastors- adjunk- tur.	Anmärkningar.
	4. Södra Möre kontrakt.
5	År by, Hagby, Karlslunda .		i1)				'') Komministraturen i Arby.
6	Halltorp, Våxtorp . . .		i
	5. Ölands Norra kontrakt.
7	Högby 2)........		i				2) Sammanslås med Källa.
8	Källa3)........	i			i		s) Se n:o 7.
9	Löt, Alböke.......		i
10	Köping, Ekby4) ....	i					4) Köpings past. samrnan-manslås med Borgholms past.
11	Borgholm5)......						5) Se n:o 10.
	6. Ölands Medelkontrakt.
12	Repplinge, Högsruin . .		i				*
13	Gärdslösa, Bredsätra . .		i
14	Långlöt6).......	i					6) Sammanslås med Runsten.
15	Runsten7).......						7) Se n:o 14.
16	Norra Möckleby8). . .						8) Sammanslås med Sandby past.
17	T o r s 1 u n d a 9)......						9) Sammanslås medVickleby.
18	G1 ö m m i n g e, Algutsrum .		i
19	Sandby, Gårdbv10) . . .	i	i				10) Se n:o 16.
20	Vi ckleb v n)......	i					“) Se n:o 17.
	7. Ölands Södra kontrakt.
21	Besmo, Mörbylånga . . .		i
22	Kastlösa12) . . •. . .						12) Sammanslås med Smed-
23	Hulterstad, Stenåsa . .		i				by past.
24	Smedby, Södra Möckleby13)	i					13) Se n:o 22.
25	Segerstad14)......						14) Sammanslås med Gräsgård.
26	Gräsgård15)......	i					1S) Se n:o 25.
27	As, Ventlinge......		i
	Kalmar stift	7	14	i	i	0

407

1	2	3 1	4	5	6 1	7	8
		Indragning af	Inrättande af
Nummer.	Karlstads stift. Pastorat och församlingar.	kyrko-herde-oe ställ-ning.	kommi-nistratur, kapell-predi-kants-befattning m. m. dyl.	ny kyrko- herde- beställ- ning.	ny kommi- nistra- tur.	ständig pastors- adjunk- tur.	Anmärkningar.
	Karlstads stift.
	!. Kils kontrakt.
* 2 3	Stora Kil, Fr.ykerud J) . . Ullerud: Öfre Ullerud, Nedre Ullerud, Ran-säter2)....... Ha min ar ö.......		2 l3) 1	i i	i		1) Frykerud afskiljes till eget past. 2) Ransäter afskiljes till eget past. med kh. och km. s) Komministraturen i Ran-säter.
	2. Elfdals kontrakt.
4 5	Ekshärad, Norra Råda, Simnemo, Gustaf Adolfs kapell4)....... Dalby.........		1 5)	1	i	i	4) Enligt k. br. d. 13 april 1883 skola Norra Råda, Sunnemo och Gustaf Adolf afskiljas till eget past. med kh., km. och kapellpredikant. Nu före-slås, att Gustaf Adolf ut-bryta från Norra Råda blifv. past. för att bilda eget past. med endast kh., och att i Norra Råda past. anställes ännu en km.
6	Finn skog a: Södra Finn- skoga, Norra Finnskoga kapell6).......		l7)	i			5) Kapellpredikantstjensten. 6) Norra Finnskoga afskiljes till eget past.
	3. Visnums kontrakt.						J) Kapellpredikantstjensten.
7 ; 8	Karlskoga 8)...... Kristinehamn, Varnum .		1°)		i	i i	8) Norra delen af past. med Karlsdals bruk afskiljes till ett kapellag.
							9) Sockenadjunktstjensten.
C	Rudskoga, Nvsund10) . .		1	i			10) Nvsund afskiljes till eget past. Södra Råda förs. af Amnehärads past. i Skara stift förenas med Rudskoga past. Se n:o 10 härnedan.

408

1	2	3	1 4	5	6	1 7	8
		Indragning af	Inrättande af
fej 3	Karlstads stift.	kyrko- herde-	| komrai-j nistratur,		ny >	ständig
3		kapell-	kyrko-	Anmärkningar.
	Pastorat och församlingar.	beställ ning.	i kants-j befattning jin. m. dyl.	herde-beställ-ning.	nistra- tur.	adjunk tur.
10	! Södra Råda *).....		i *)		i2)		J) Se n:o 9 härofvan och n:o
							37 för Skara stift.
							2) Den till Amnehärads past.
							hörande komministratu-ren för Södra Råda indra-ges, men nv km. anställes
	4. Nyeds kontrakt.						i Södra Råda efter dess förening med Rudskoga.
11	Filipstad, Fernebo3) . .					i	3) Km.-bostaden förlägges
12	Väse härad, Östra Fogelvik					i	till Persberg inom Fer-nebo förs.
18	Kroppa, Lungsund4) . .		i	i			4) Lungsund afskiljes till
	5. Fryksdals kontrakt.						eget past.
14	Sunne5).....			i			5) Delas i två past., hvart-
15	Gräsmark. . . .					i	derå med kb. och km.
16	Fryksände, Lysvik, Hvit-sand, Lekvattnets kapell 6)		2 ’)	2			6) Lysvik och Hvitsand af-
17	Ostmark........						skiljas hvar för sig till
							eget past.
|	6. jösse kontrakt.						7) I Lysvik och i Hvitsand.
|18	Arvika, Elgå, Ny8) . . .		1 9)	1	i		8) Elgå och Ny afskiljas till
19	Gunnarskog, Bogens kapell					i	eget past.
20	Köleu, Jernskog, Skillinge-					9) Komministraturen i Elgå.
	mark10).......			1			10) Jernskog afskiljes till eget
21 22	Eda........ Brunskog, Boda, Mang-				i		past. Km.-bostaden för-lägges till Skillingemark.
	skog11)........		1“)	1			u) Boda afskiljes till eget
	7. Nordmarks kontrakt.						past.
23	H o 1 m e d a 1, Karlanda,						12) Komministraturen i Boda.
	Töcksmark, Östervall- skog, Vestra Fogelvik 1S)		214)	2	2		ls) Karlanda afskiljes till
							eget past. med endast kh., likaså Töcksmark och
	.						Östervallskog till ett past. med kh. och km., hvarjemte ny kommi-nistratur inrättas för Ve-stra Fogelvik.
				|			4) 1 Karlanda och i Töcks-
	i	i		[			mark.

409

1	2	3	4	5		i	8
		Indragning af	Inrättande	af
£ B B	Karl städs stift.	kyrko- herde-	kommi- nistratur, kapell-	ny kyrko-	ny kommi-	ständig pastors-		Anmärkningar.
	Pastorat och församlingar.	beställ- ning.	predi-kants-befattning m. m. dyl.	herde- beställ- ning.	nistra- tur.	adjunk- tur.
24	Blomskog, Trankil, Torr-
	skog, Vår vik l) ....		is)	i			9	Torrskog och Vårvik af-
25	Silleri! d........					i	2)	skiljas till ett past. Komministraturen i Torr-
	8. Gillbergs kontrakt.						skog.
26	G inberga, Långserud 3) .		i	i			3)	Långserud afskiljes till eget past.
	9. Nors kontrakt.
27	Nor, Grums, Ed. Segerstad, Borgviks kapell4) . . .		3 6)	2	i		4)	Grums afskiljes till eget past. med endast kh., likaså Ed och Borgvik till ett past. med kh. och km.
							5)	De båda komministra-turerna äfvensom kapell-
28	Mille svik, Botilsäter, Es-							predikants tjensten.
	kilsäter, Olserud ....		1 C1				6)	Komministraturen antin-gen i Botilsäter eller i Es-
	10. Norra Dals kontrakt.							kilsäter.
29	Steueby, Ötlsköld, Tissel-skog, Backe...... It Södra Dals kontrakt.				i			i
so	Or, Holm, Dalskog, Skålle-rud, Gunnnrsnäs, Jern7)		1 *1	1			7)	Dalskog, Skållerud och Gunnars näs afskiljas till
								ett past. Bostaden för nuv. km. i Orförlägges till Jern.
								Komministraturen i Dal-
31	F r än d e f o r s, Prål anda,							skog.
	Sundals-Ryr 9).....		l10)	1	i		9)	Brålanda och Sundals-Ryr afskiljas till ett past.
	12. Vestra Dals kontrakt.							med kh. och km.
32	Högsäter, Jerbo, Benne-						ICI)	Pastoratsadjuktstjensten.
	landa, Lerdal, Råggärd n)		212)	1	i		“)	Rennelanda, Lerdal och
							Råggärd afskiljas till ett past. med kh. ochkm. Bo-staden för nuv. km. i Hög-säter förlägges till Jerbo.
							I2)	Komministraturen i Råg-gärd samt pastoratsad-junktstjensten.

410

1	2	3	4	5	6	7	8
	Karlstads ocli Hernösauds stift. Pastorat och församlingar.	Indragning af	Inrättande af
Nummer.	kyrko- herde- beställ- ning.	kommi-nistratur, kapell-predi-kants-befattning m. m. dyl.	ny kyrko- herde- beställ- ning.	ny kommi- nistra- tur.	ständig pastors- adjunk- tur.		Anmärkningar.
33	Dals-Ed, Nössemark, Hå-bol, Töftedalx) ....		i 2)	i			0	Nössemark afskiljes till
	Karlstads stift		27	22	12	9	2)	eget past. Komministraturen i Nösse-mark.
	Hernösamls stift.
	o i. Ångermanlands Södra kontrakt.
1	Hernösan d......				i
1	o 2. Ångermanlands Ostra kontrakt.
2 3	Bjertrå3)....... Gudmundrå......				i i		3)	Sandö afskiljes till ett kapellag.
4 5	T orsak er, Ytter-Lännäs, Dal......... o 3. Ångermanlands Vestra kontrakt. Sollefteå, Multrå, Ed . .				i4) i		4)	Enl. k. br. d. 19 mars 1869 skall Ytter-Lännäs afskiljas till eget past. och komministraturen der indragas. Nu föreslås, att km. tillsättes i Ytter-Lännäs efter dess afskil-jande till past.
6 7 8	B o t e å, Styrnäs, 0 fver-Län-näs, Sånga5)..... Resele........ Junsele........		1 3)	i		1 1	5) 6)	Ofver-Lännäs och Sånga afskiljas till ett past. Komministraturen i Of-ver-Lännäs.
9 10	Ramsele, Edsele 7) . . . H e 11 g u in.......		1s)	i	i i		7)	Edsele afskiljes till eget past. med endast kh. Nordvestra delen af Ram-sele afskiljes till ett ka-pellag.
							s)	I Edsele.
11	Boduin. Fjällsjö, Tåsjö9).		110)	i			9)	Fjällsjö afskiljes till eget past.
							1°)	I Fjällsjö.

411

1	2	3	4	5	6 1	7	8
		Indragning af	Inrättande af
a g	Hernösands stift.	kyrko- herde-	kommi- nistratur, kapell-	ny kyrko-	ny kommi-	ständig pastors-	Anmärkningar.
►3	Pastorat och. församlingar.	beställ- ning.	predi- kants-	herde- beställ-	nistra- tur.	adjunk- tur.
		befattning m. m. dyl.	ning.
	4. Ångermanlands Nord-
	vestra kontrakt.
12	Nät ra1)........				i		x) Till pastoratet körande
							öar jemte annat lämpligt område bilda ett kapellag.
13	An un dsjö2)......				i		2) Inom past. bildas ett ka-
14	Själevad (med Örnskölds-						pellag.
	vik)3)........		i4)	i			3) Örnsköldsvik afskiljes till
15	Björna ........					i	eget past. med endast kh.
						4) I Örnsköldsvik.
	o 5. Ångermanlands Nord-
	östra kontrakt.
16	Nordmaling8).....				i		5) Nvåkers jernvägsstation
						jemte lämpligt område afskiljes till ett kapellag.
17	Gideå, Trehörningsjö 6)		i7)	i			6) Trebörningsjö afskiljes
18	Bjur bolin.......					i	till eget past. 7) Kapellpredikantstjensten.
	6. Vesterbottens Första
	kontrakt.
19	Umeåstadsförs.....				i
20	Umeå landsförs. (med Holmsunds kapell)8) . .		2 9)	3			8) Från past. afskiljas dels norra, dels sydöstra dels ock svdvestra delen för
							att hvar för sig bilda eget past.
							9) Ena komministratnrenocb
							kapellpredikantstj ensten.
21	Säfvar, Holmö kapell10) .				i		I0) Norra delen af Säfvars
22	Vännäs ........				i		fors. afskiljes till ett ka-pellag.
23	Degerforsu).....				i		u) Norra delen af past. af-
							skiljes till ett kapellag.
24	Bygdeå 12).......				i		12) Robertsfors bruk jemte
						lämpligt område afskiljes till ett kapellag.

412

1	2	3 1	4	5 1	6	7	8
		Indragning af	Inrättande af
%	Hernösands stift.
c 3	kyrko-	nistratur,	ny	ny	ständig	Anmärkningar.
3			kapell-		kommi-	pastors-
o	Pastorat och församlingar.	beställ- ning.	predi- kants-	herde- beställ-	nistra- tur.	adjunk-
		befattning m. m. dyl.	ning.
	7. Vesterbottens Andra
	kontrakt.
25	Skellefteå landsförs.						*) Tre olika områden af past.
Skellefteå stadsförs. '') . .		12)	3
					utbrytas för att hvar för sig bilda past.
							2) Enafkomministraturerna,
							©afgjordt hvilkendera.
26	Bvske......... •				i3i		s) Enligt k. br. den 20 dec.
			i		1867 skall eu km. an-
27	Nors jo........					ställas i past. Nu före-
28	Jörn.........				i		slås inrättandet af ytter-
					ligare en dylik tjenst.
29 30	Burträsk....... Piteå stadsförs. Piteå				1
4) Enligt k. br. d. 20 april
landsförs. 4)......		i	2	2
,31						1900 har stadsförs. afskilts
E1 f s b y........				1		till eget past. Nu före-slås, att minst två områden af landsförs. afskiljas till egna past. med kh. och km. i hvnrtdera.
32	Arvidsjaur......				l5)		5) Utöfver den, beträffande
33	A r j e p 1 u o g......				2		hvilken Kongl. Maj:t den 3 febr. 1.899 meddelat be-
	8. Vesterbottens Tredje						slut.
	kontrakt.
34	Neder-Luleå 6).....		2	2			6) Delas i tre past., hvart-
					derå med endast kh.
35	Luleå.........		1’)		2		7) Fastoratsadjunktstjen-
						sten.
36	Neder-Kalix 8).....				1		8) Enligt k. br. d. 7 april
					1899 skall sydvestra delen
37	Råneå .........				1		af past. afskiljas till eget
38	Ofver-Kalix......				1		past., benämndt Töre. Nu föreslås ny kommi-
39	Jockmoek (med Qvick-				1		nisterstjenstiNeder-Kalix.
	jocks kapell).....
4C	1 G e 11 i v a r e 9)......		110)		1	i	9) Malmberget jemte lämp-
						ligt område åtskiljes till ett kapellag.
							10) Grufpredikantstjenstenvid
							Malmberget.

413

ll	2	3 I	4	5 1	6 1	7	8
		Indragning af	Inrättande	af
Nummer.	Hernösands stift. Pastorat och församlingar.	kyrko- herde- beställ- ning.	kommi-nistratur, kapell-predi-kants-befattning m. m. dyl.	ny kyrko- herde- beställ- ning.	ny kommi- nistra- tur.	ständig pastors- adjunk- tur.	Anmärkningar.
	9. Vesferbottens Fjerde kontrakt.
41	Of ver-Torneå, Korpilom* bolo kapell*).....		i2)	i	i		1) Korpilombolo afskiljes till eget past. med endast kh.
142	Paj al a (med Muonionalusta kapell), Tärendö kapell 3)		i4)	i	i		2) Kapellpredikantstjensten. 3) Tärendö afskiljes till eget past. med endast kh.
							4) Kapellpredikantstjensten i Tärendö.
43 j 1	Juckasj av vi 6) . . . . . 10. Södra Lappmarkens kontrakt.				3		5) Kirunnavara och Svappa-vara malmfält jemte lämpliga områden af-skiljas till två särskilda kapellag.
	Lycksele6)......		2 7)	i		i	6) Nordvestra delen afskiljes till eget past. med endast kh.
							7) Pastoratsadjunktstjensten och ständiga tjenstebiträ-det till kh.
45 4(5	Stensele, Tärna kapell8) Sorsele........		1	i	1	i	8) Tärna afskiljes till eget past. med endast kh.
47	A s e 1 e.........					i
48 49	Dorotea9)....... Vilhelmina......				1 1	i	9) Nordvestra delen afskil-jes till ett kapellag.
	It. Medelpads kontrakt.
50 1 51 52	Lj åstorp, nässjö, Tyn-derö 10)........ Skön (med Skönsmons ka- pell)......... 1 A1 n ö.........		2	i	1 1	i	10) Hässjö och Tynderb af-skiljas till ett past. med kh. och km.
53	Timrå.........					j i
54	Sundsvall.......				1		i
55	| T o r p.........					1 i	1

414

1	2	1 3	! 4	5	1 6	1 7	8
		Indragning af	Inrättande af
fc{ c 3	Hernösands stift.	kyrko- herde-	kommi- nistratur, kapell-	ny kyrko-	ny kommi-	ständig pastors-		Anmärkningar.
►i	Pastorat och församlingar.	beställ- ning.	predi- kants-	herde- beställ-	nistra- tur.	adjunk- tur.
		befattning m. m. dyl.	ning.
56	Borgsjö........				i		1
57	Stöde .........				i
	12. Jemtlands Norra
	kontrakt.
58	Ström, Alanäs.....					i
59	B odon, Näskott, Aspås, As				i
	13. Jemtlands Östra
	kontrakt.
60	Ref sund, Sundsjö, Bräcke, Bodsjö, Nyhems kapell -1)		2	i	2		*)	Bräcke, Sundsjö och Ny-. hem afskiljas till ett j
61	Brunflo, Marieby, Lockne,							past. med kh. och km. :
	Östersund 2)...... •		2	2	1		2)	Från past. afskiljas dels Lockne och Marieby till ett past. med endast kh. och dels Östersund till eget past. med kh. och km.
62	Sunne, Frösön, Norderön3)		1	1			3)	Fröson afskiljes till eget ,
63	R a g r. n d a, Hellesj ö, Hå-							past.
	sjö 4).........		2	1	1	i	4)	Hellesjö och Håsjö af-
64	Stugun, Borgvattnet. . .				1			skiljas till ett past. med kh. och km.
	14. Jemtlands Södra
	kontrakt.
65	Berg, Asarne, Klöfsjö, Rii-
	tan 6).........		2	2			5)	Klöfsjö jemte Asarne samt j
66	Sveg, Elfros, Linsell. . .				1			Rätau afskiljas till två särskilda past.
67	Hede, Vemdalen, Tennas, Storsjö kapell6) . . . .
		1 7)	1	1		6)	Tennas och Storsjö af-skiljas till ett past. med
	15. Jemtlands Vestra							kh. och km.
	kontrakt.						7)	E. o. beställningen.
68	Unders åker, Mörsill, Are,
	Kall8)........		2	2			8)	Are och Kall afskiljas till
69	Offerdal........					i	två särskilda past.
	Hernösands stift	|	32	30 |	53	15

415

1	2	3	4	5	6	''		8
		Indragning af	Inrättande	af
2	Visby stift.
g	kyrko-	nistratur, kapell-	ny kyrko-	ny kommi-	ständig pastors-		Anmärkningar.
(D	Pastorat och församlingar.	beställ- ning.	predi- kants-	herde- beställ-	nistra- tur.	adjunk- tur.
		befattning m. m. dyl.	ning.
	Visby stift.
	I. Norra kontraktet.
1	Källunge, Vallstena1). .						'')	Fole förs. förenas med Källunge past.
2	Fole, Lokrume2) ....	i					2)	Se n:is 1 och 6.
3	Barlingbo, Ekeby8) . .						s)	Endre past. och Follingbo förs. förenas med Bar-lingbo past. till ett past. med kh. och km.
4	F o 11 i n g b o, Akebäck 4). .	i					4)	Se n:is 3 och 11.
5	Endre, Hejdeby5). . . .	i			i		6)	Se n:o 3.
6	Vestkinde, Bro6). . . .						6)	Lokrume förs. förenas med Yestkinde past.
7	Martebo, Lummelunda7).	i					7)	Se n:o 8.
8	Stenkyrka, Tingstäde8) .						8)	Martebo past. förenas med Stenkyrka förs. Se n:o 9.
9	Iiejnum, Bill9).....						9)	Tingstäde förs. förenas med Hejnums past.
	2. Medel-kontraktet.
Ilo	Sanda, Vestergarn, Mästerby		i
11	Vall, Hogrän 10).....						i°)	Akebäcks förs. förenas med Valls past.
12	Atlingbo11)......	i					“)	Sammanslås med Ro in a past.
13	Ro ma, Björke 12) ....						12)	Se n:o 12.
14	Dalhem, Ganthem, Halla13)		i				13)	Hörsne förenas med Dal-hem och Ganthem. Se n:o 16.
15	H ö r s n e 14).......	i					I4)	Se n:o 14.
16	Sjonhem, Viklau 15). . .						13)	Halla förenas med Sjon-hems past.
	3. Södra kontraktet.
17	Ej sta, Sproge16) ....	i			i		“)	Ejsta past. sammanslås med Hablingbo past.
18	Levede, Gemm 17) ...	i					17)	Levede past. sammanslås med Fardhems past.
19	Färd hem, Linde, Lojsta18)		i			i	18)	Se n:o 18.
2°	Garde, Etelhem19) . . .					i	13)	Garde past. sammanslås med Alskogs past.

416

1	2	3	4	5	6	7	8
	Visby stift	Indragning af	Inrättande af
	och Stockholms stad. Pastorat och församlingar.		ko mm i-
g :e CD	kyrko- herde- beställ- ning.	nistratur, kapell-predi-kants-befattning m. m. dyl.	ny kyrko- herde- beställ- ning.	ny kommi-nistra-tta.	ständig pastors- adjunk- tur.		Anmärkningar.
21	Älskog, Lye x).....	i					l)	Se n:o 20.
22	Habil agb o, Silte 2) . . .						2) Se n:o 17.
23	Häfd hem, Niis 3) ....	i					3)	Se n:o 24.
24	Grötlingbo, Fide4). . .						4)	Hafdhems past. förenas ! med Grötlingbo förs. Se n:o 25.
25	Oja, Hamra5)......						B)	Fide förs. förenas med Oja past., med hvilket äfven Vamlingbo past. förenas.
26	Vamlingbo, Sandre 6) . .	i			i		6)	Se n:o 25.
	Visby stift	n	3		3	2
	Stockholms stad.
	Jakobs och Johannes							!
	förs.7)........		4 3)	i		2	7)	Delas i två fors., hvardera ! med kh., km. och adjunkt. |
							8)	En af komministraturerna
								samt pastorats- och pa-s to rsadj unk tstj enstern a.
	Maria Magdalena fors.9)		1lu)	i		2	9)	Delas i två fors., hvardera med kh., km. och adjunkt. |
							10)	Pastoratsadjunktstjensten. |
	Katarina förs. u). . . .		2 12)	2	1	3	“)	Delas i tre fors., hvardera j med kh., km. och adjunkt.
							ls)	Pastorats- och pastors- j adjunk(8tjensterna.
	Ulrika Eleonora fors.13)		1 u)	1	1	2	13)	Delas i två fors., hvardera med kh., km. och adjunkt.
							“)	Pastoratsadj unktstjensten.
	Hedvig Eleonora fors.16)		4 W)	3	2	4	!S)	Delas i fyra fors., hvardera med kh., km. och adjunkt.
							!6)	Pastorats- och pastors-adjunktstjensterna.
	Adolf Fredriks fors.17)		2 1S)	2	1	3	17)	Delas i tre fors., hvardera med kh., km. och adjunkt. Pastorats- och pastors-
							■ )
	Stockholms stad		It	10	5	16		adjunktstjensterna.

417

1	2	3	4	5	6	7	8
		Indragning af	Inrättande	af
SzJ 1 B CD	Stift.	kyrko- berde- beställ- ning.	kommi-nistratur, kapell-predi-kants-befattning m. m. dyl.	ny kyrko- herde- beställ- ning.	ny kommi- nistra- tur.	ständig pastors- adjunk- tur.	Anmärkningar.
	Sammandrag stiftsvis.
	TJpsala .........	n	60	4	8	18
	Linköpings.......	18	68	9	5	14
	Skara..........	4	53	3	3	3
	Strengnäs........	1	38	5	1	5
	Vesteräs........	10	26	8	17	5
	Vexjö..........	—	45	6	6	14
	Lunds.........	15	16	9	37	15
	Göteborgs........	2	26	14	25	7
	Kalmar.........	7	14	1	1	3
	Karlstads........	—	27	22	12	9
	Hernösands.......	—	32	30	53	15
	Visby.........	11	3	—	3	2
	Stockholms siad.....	—	14	10	5	16
	Hela riket	79	422	121	176	126
		501	423

27

418

Tillägg.

Såsom af förslaget under n:o 13 för Gröteborgs stift inhem
tas, bär komitén gjort framställning om, bland annat, att Lysekils
församling skulle afskiljas från Bro pastorat för att bilda
eget pastorat med endast kyrkoherde, samt att i sådan händelse
den komministerstjenst, hvars innehafvare är bosatt i Lysekil,
skulle indragas. Efter det komiténs förslag i denna del blifvit
till trycket befordradt, har Kongl Maj:t genom nådigt bref den
28 september 1900 meddelat förordnande om en reglering af Bro
pastorat på ofvan angifna sätt; hvarom komitén ansett sig böra
erinra.

Särskilda meningar:

Af herr Ekström.

A. Principreservationer.

I. Förslagets allmänna, öfvervägande negativa, karakter.

I den underdåniga skrifvelse den 5 maj 1897, hvari riksdagen
anhållit om framläggande af de grunder, som anses höra
blifva bestämmande vid reglerandet af presterskapets aflöning,
sedan tiden för nu gällande lönekonventioner utlupit, har riksdagen
jemväl begärt, att vid utredandet af berörda grunder hänsyn
måtte tagas bland annat dertill, huruvida icke vissa homministraturer
böra och kunna indragas och andra förvandlas till
pastor sb est aktning ar, samt huruvida eu sammanslagning af smärre
pastorat må kunna ega rum. I underdånig skrifvelse den 8 oktober
1898 har kyrkomötet sedermera anhållit, att den af Kongl.
Maj:t tillsatta komitén för reglerandet af presterskapets löner
måtte erhålla en särskild anmodan att låta det vara sig angeläget
tillse, i hvad mån de uppväxande stora samhällena vid
industrianstalter, jernvägsstationer och dylika platser måtte
kunna erhålla nödig andlig omvårdnad af för eller vid dem
särsldldt anstälda prester.

Komiténs uppdrag har sålunda gält, bland annat, framläggandet
af förslag beträffande den kyrkliga indelningen och organisationen,
åsyftande såväl att, på vissa håll, älta antalet
presterliga tjenster och förvandla annexförsamlingar till sjelfständiga
pastorat som ock att, på andra håll, minska antalet
presterliga tjenster och sammanslå pastorat. Och har komitén
alltså haft sig uppdraget att beträffande den kyrkliga indelningen
och organisationen föreslå åtgärder af både positiv och negativ
art.

420

SÄRSKILDA MENINGAR.

Vid fullgörandet af nämnda uppdrag har mellan komiténs
majoritet och mig yppat sig en djupgående olikhet i uppfattningen,
framträdande på en mängd punkter i de enskilda förslagen,
i det jag å ena sidan velat förfara med vida större varsamhet,
då det galt församlingarnas fortfarande rätt till redan
bestående presterliga tjenster, och å den andra sidan ansett, att
förslagen om upprättande af nya ordinarie presterliga tjenster
samt delning af pastorat bört fä en icke obetydligt större utsträckning,
än som skett. I)å jag i allmänhet icke lyckats inom
komitén vinna gehör för mina åsigter, har jag ansett mig pligtig
att anmäla min reservation i fråga om såväl förslagets allmänna
karakter och åtskilliga dess ledande grundsatser som ock
ett större antal speciela organisationsförslag, hvarvid jag emellertid
icke kunnat eller ens ansett mig böra såsom reservation
anmäla min från komitén skiljaktiga uppfattning i på långt när
alla de speciela fall, der jag under öfverläggningarna häfdat en
särskild mening.

* *

*

Förslagets allmänna karakter är, enligt min uppfattning, öfvervägande
negativ, beroende på å ena sidan en alltför långt
drifven benägenhet att indraga tjenster och å andra sidan i allmänhet
en anmärkningsvärd obenägenhet att inrätta nya samt
obenägenhet att, då sådana af en tvingande nödvändighet måste
inrättas, gifva dem karakteren af ordinarie.

Förslagen om indragning af komministr aturer hafva sålunda
utsträckts till att omfatta ett afsevärdt antal fall, der — isynnerhet
på grund af ovanan vid duplikation och dermed följande
rubbning af tiden för högmessogudstjensten samt den uppsvenska
åskådningen i fråga om den i annexförsamling bosatte
komministern såsom varande icke så mycket »pastoratets» som
annexförsamlingens särskilda prest och kyrkoherden såsom i
främsta rummet moderförsamlingens — indragningen, vid ett
jemförelsevis betydligt afstånd mellan kyrkorna och mera afsevärd
storlek hos antingen moderförsamlingen eller annexförsamlingen
eller båda, icke lärer kunna försiggå utan men för själavården i
annexförsamlingen.

I allmänhet är det ganska vanskligt att i fråga om förhållanden,
som röra det kyrkliga lifvet, använda ett abstrakt skematiserande,
som nära nog schablonmessigt söker göra vissa mer

HERR EKSTRÖM.

421

eller mindre godtyckligt antagna siffror beträffande areal och folkmängd
gällande såsom normer för regleringen af en kyrklig indelning
och organisation, hvilken dock vuxit upp på historisk
grund och har djupa rötter i församlingsmedvetandet, der åskådningen
så väl som behofven kunna vara väsentligt olika inom olika
landsdelar. Och har jag ansett mig böra fästa uppmärksamheten
vid den orättvisa, som, med de antydda normerna, kan komma
att tillfogas vissa trakter af mellersta Sverige samt Gotland och
Öland, der hvarken befolkningstätheten är den skånska ej heller
areal och afstånd de norrländska, men der icke desto mindre en
kanske månghundraårig pastorats- eller församlingsorganisation
med egen prest för omkring 1000 personer kan vara fullt försvarlig,
ja, för nämnda trakter snarare utgöra den organisation, som
bör eftersträfvas, än den, som bör motarbetas och om möjligt
sönderbrytas.

Beträffande särskildt den duplikation, som i ett ganska stort
antal (158) pastorat skulle blifva följden af indragningarna,
så är denna anordning något för gamla Sverige i allmänhet
fullkomligt främmande. Att dervid de förhållanden göras gällande,
som råda i de senare tillkomna landskapen, kan visserligen,
i hvad förändringen gäller presterskapet, stödjas dermed,
att hvad kyrkoherdarne i Lunds och i Göteborgs stift mägta
utföra icke heller för presterskapet i det öfriga Sverige torde vara
omöjligt eller synas alltför betungande.1) Men om saken ses ur
församlingarnas och det gudstj enstliga lifvets synpunkt, torde
den förändring, som sålunda skulle komma till stånd, såsom
innebärande bland annat en högst afsevärd rubbning i högmessogudstjenstens
regelbundna firande på söndagsförmiddagen, komma
att medföra en ganska menlig inverkan.

I den allmänna motiveringen meddelas visserligen icke om
den grundsats, som för komitén vid indragningsförslagen af
sist antydda art varit den bestämmande, mer, än att indragning
af komministerstjensten föreslagits i pastorat, som bestå af
två församlingar, h vilkas sammanlagda folkmängd och areal ej
är större, än att de väl kunna skötas af en prest, så vida afståndet
mellan församlingarnas kyrkor ej är större, än att en prest kan
medhinna att äfven under den mörkaste årstiden i båda kyrkorna
upprätthålla söndaglig gudstjenst.2) Men i de speciela förslagen

*) Sid. xxxvii och xxxvm.

Sid. xxxvii.

422

SÄRSKILDA MENINGAR.

föreslås indragning af komministratur, ehuru pastoratet består af
tre församlingar och har en folkmängd af öfver 2700 personer.1)
Och ett afstånd af 8 till 10 km. eller derutöfver mellan kyrkorna
förekommer flerestädes i de fall, der komministerstjensten föreslagits
till indragning och duplikation af denna indragning
skulle blifva en följd.

Hvad åter angår den grundsats, som följts vid förslagen om
indragning af komministratur i pastorat, som bestå af allenast
en församling med en kyrka, så meddelas derom icke mer, än att
det synts komitén obestridligt, att komministerstj ensterna böra
såsom obehöfliga indragas i 69 pastorat.* 2 3) Men af specialförslagen
framgår, att till nämnda kategori hänförts pastorat med
ända till 3200 invånare och en areal af nära 2 □ mil.8)

Med afseende på de sålunda ledande grundsatserna är jag i
så måtto från komiténs majoritet skiljaktig, som jag ansett, att
indragning af komministratur i allmänhet icke ens hort ifrågasättas,
derest kyrkoherden genom indragningen skulle blifva ensam
om all presterlig tjenstgöring,

i pastorat bestående af två eller flera församlingar med en
folkmängd af mer än 2000 personer eller ett afstånd mellan
kyrkorna af mer än 5 ä 6 kilometer, ej heller

i pastorat bestående af en församling med en folkmängd
af mer än 2750 personer.

Men äfven i de fall, då måtten understiga de sålunda angifna,
bör, enligt mitt förmenande, förfaras med stor varsamhet i fråga
om indragning af presterlig tjenst, då det nemligen kan inträffa,
att utvecklingen inom kort kan komma att göra tjensten väl behöflig.
Het torde ock böra noga märkas, att ett yrkande om
bibehållande af komministerstjenst, der måtten öfverstiga de
nämnda, icke medför såsom en konsekvens, att ny sådan tjenst
skulle inrättas, så fort nämnda mått öfverskredes i pastorat, der
sådan tjenst ej förut funnits. Äfven i fråga om inrättande af
nya tjenster bör nemligen det historiskt och faktiskt gifna tillmätas
sin betydelse.

Hen andra åtgärd af negativ art, som med stöd af riksdagens
skrifvelse föreslagits, är sammanslagning af pastorat. I 29 af de
föreslagna 79 sammanslagningarna skulle den indragna kyrko -

*) Saleby, Särestads och Flo pastorat af Skara stift.

''-) Sid. xxxvii.

3) Tjällmo i Linköpings stift.

HERR EKSTRÖM.

423

herdebefattningen ersättas af en komministerstjenst. I öfriga 50
fall åter skulle det hittillsvarande pastoratet beröfvas icke blott
sin sjelfständighet Titan äfven sin egen, såsom man brukar uttrycka
saken, sittande prest. Äfven denna åtgärd har, enligt
min uppfattning, fått en alltför vid utsträckning,

Men den märkligaste af de åtgärder i negativ rigtning, som
föreslagits, och detta ehuru riksdagens för komitéarbetet normerande
skrifvelse icke gifvit någon som helst anledning till ett
sådant förslag, torde dock vara indragning af homministerstjenster
äfven der, hvarest, enligt komiténs egen åsigt, ett konstant behof
fortfarande kräfver presterligt embetsbiträde, hvilket biträde i stället
skulle erhållas derigenom, att kyrkoherden förpligtades hålla
ständig adjunkt. Med nämnda anordning har föreslagits indragning
af komministratur till och med i pastorat med öfver 5,000
invånare och en areal af mer än 3 □ mil.1) En, så vidt jag det
förmått, allsidig belysning af detta för hela Sverige, utom möjligtvis
för Skåne, nya kyrkliga system har jag lemna! i nästföljande
principreservation II.

* *

*

Genom de föreslagna åtgärderna af de tre nämnda negativa
slagen skulle antalet nuvarande ordinarie tjenster komma att
minskas med 330. Huruvida denna indragning af ordinarie tjenster
i det stora hela kan anses öfverdrifven eller icke, beror
naturligtvis dels af det antal nya ordinarie tjenster, hvilkas inrättande
å andra sidan föreslås, dels af folkmängdens tillväxt
eller aftagande.

I riksdagens skrifvelse den 5 maj 1897 har begärts, att hänsyn
måtte tagas till huruvida icke vissa komministratur er böra
och kunna indragas och andra förvandlas till pastorsbeställningar.
Det vill sålunda synas, som om dessa båda åtgärder, den negativa
och den positiva, i riksdagens skrifvelse erhållit en lika
stark betoning.

Komitéförslaget deremot har företrädesvis förordat den negativa
åtgärden. Emot de 280 komministraturer, som föreslås
till indragning, ställer förslaget allenast 91 komministraturers
förvandling till pastorsbeställningar jemte upprättande af 30
nya pastorat, utan att sådan förvandling dervid äger rum,

) AlgutsRoda i Vexjö stift.

424

SÄRSKILDA MENINGAR.

hvarvid emellertid är att märka, att de nämnda positiva åtgärderna
motvägas jemväl af den föreslagna indragningen af
79 kyrkoherdebefattningar.

Obenägenheten att bilda nya pastorat är ett af de utmärkande
dragen för hela förslaget, som med undantag för isynnerhet
Karlstads och Hernösands stift i allmänhet förhållit sig mer eller
mindre afvisande gent emot nya pastoratsbildningar.

Önskligheten af större pastorats delning och annexförsamlingars
frigörande från beroendet af sina moderförsamlingar för
att bilda egna pastorat framhölls, såsom framgår jemväl af den
af komitén meddelade historik,1) från olika håll med styrka redan
med afseende på den reglering af den kyrkliga indelningen och
organisationen, som omsider företogs på grundvalen af Kong!
Maj ds nådiga förordning den 11 juli 1862. Och af förslagen
om pastoratsdelningar stadfästade Kongl. Maj:t i det närmaste
lika många som af förslagen om indragning af komministerstjenst.
* 2) Nu hafva pastoratsdelningar icke föreslagits ens
till halfva antalet af förslagen om indragning af komministraturer,
och detta ehuru den högst betydliga ökningen af folkmängden
tvärtom synes hafva bort medföra ett i förhållande
till indragningen af komministraturer betydligt ökadt antal nybildningar
af pastorat.

De allmänna skälen för önskvärdheten af pastoratsdelning
äro lika talande, vare sig man betraktar saken ur församlingarnas
eller ur presterskapets synpunkt. Der icke, såsom i Skara
stift, pastoraten i allmänhet bestå af tre eller fyra församlingar
och båda presterna, otta bosatta i samma församling, fördela sitt
arbete lika på alla församlingarna, är det beroende, hvari annexförsamlingen
står till moderförsamlingen, ofta egnadt att bereda
annexförsamlingen öfvervägande olägenheter. Medan annexförsamlingens
egen prest må hända måste sakna sitt existensminimum
af aflöning, användes en stor del åt annexförsamlingens pastoralier
till att öka aflöningen åt kyrkoherden i moderförsamlingen;
och annexförsamlingen måste vidkännas skyldighet att deltaga
i byggnad och underhåll af dennes boställshus, under det att
dess egen prest nödgas umbära hjelp vid fullgörandet af sin
byggnadsskyldighet. På valet af presten i annexförsamlingen kan
moderförsamlingen otta öfva ett afsevärdt inflytande och tvärtom,

M Sid. xxv—xxviii.

2) Sid. xxx.

HERR EKSTRÖM.

425

hvilket icke är egnadt att befästa ett godt förhållande församlingarna
emellan.

Med afseende på presterskapet åter torde det icke kunna
förnekas, att känslan af sjelfständigt personligt ansvar i embetsförvaltningen
ofta kan vara egnad att verka väckande och
bärande med hänsyn till arbetet, hvarförutom i fråga om den
komminister i annexförsamling, som i det hela bär en kyrkoherdes
arbete och ansvar, rättvisan synes fordra, att han också
kommer i åtnjutande af en kyrkoherdes ställning och löneförmåner.
Såsom det i allmänhet beträffande församlingarna synes
önskvärdt, att hvarje församling har sin prest, utan beroende af
andra församlingar, så synes det ock, beträffande presterna, i
allmänhet önskvärdt, att hvarje prest har sin församling utan
beroende af andra prester. Af detta skäl betviflar jag ock i
allmänhet ändamålsenligheten af pastorats sammanslagning, der
förut sjelfständiga pastorat skulle bilda annexförsamlingar med
komministrar, för hvilka förslag i många fall, särskildt beträffande
Skåne, icke ens kunnat anföras det skäl, att församlingen
hittills icke nöjaktigt aflönat sin kyrkoherde.

Mot pastorats delning anföres visserligen, att en sådan åtgärd
i vissa fall skulle medföra sönderbrytandet af en kommun
med alla deraf följande olägenheter.1) Men bortsedt från det
förhållande, att komitén sjelf i flera fall2) framlagt förslag, som
leda till en dylik sönderbrytning, så drabbar anmärkningen
icke de flesta af mig väckta men af komitén förkastade delningsförslag,
hvilka afsett endast att låta en annexförsamling erhålla
en af moderförsamlingen helt och hållet oberoende ställning.
Och hvad angår uppgörelsen mellan de i det gamla pastoratet
qvarvarande och de till det nya öfverflyttade medlemmarne i
afseende å hittillsvarande gemensamma inrättningar och ekonomiska
angelägenheter,3) så hafva förslag likaledes framlagts i
åtskilliga fall, der saken4) synes vara mera invecklad än vid de
flesta af mig föreslagna delningar, som icke vunnit komiténs
instämmande.

Att 176 nya Tcomministerstjenster skulle inrättas, föreslås
visserligen. Men oafsedt att detta antal ingalunda motsvarar

'') Sid. li.

2) Exempelvis i fråga om Ekeby och Åsbo pastorat af Linköpings stift, Ume,
Skellefte, Pite och Lule pastorat af Hernösands stift.

3) Sid. lii.

4) Såsom i fråga om Nyköpings pastorat.

426

SÄRSKILDA MENINGAR.

antalet af de komministraturer, som skulle indragas, så reduceras
betydelsen af den anförda siffran icke obetydligt af det förhållande,
att åtskilliga af dessa komministerstjenster skulle ersätta
bruks- eller kapellpredikantstjenster och, 25 af desamma, kyrkoherdebeställningar,
som i stället föreslås till indragning.

Det tredje slaget af positiva åtgärder, som föreslagits i fråga
om den kyrkliga organisationen, utgöres af inrättande af s. k.
ständig pastorsadjunktur. Värdet af denna åtgärd är dock ganska
tvifvelaktigt, då densamma fått träda i stället för inrättandet
af ordinarie tjenst, der ett konstant behof af biträdande prestman
förefinnes, och synes snarare ådagalägga en obenägenhet
att, der ett steg i positiv rigtning måste tagas, taga det steget
fullt ut. Nämnda förslags svaghet med afseende på så väl den
kyrkliga organisationen som presterskapets ekonomiska ställning
synes mig så uppenbar, att jag icke skulle uppehålla mig dervid,
derest icke komitén i denna betydelsefulla sak sökt göra
en motsatt uppfattning gällande.

Hvad som anföres såsom ett af motiven för inrättande af
extra ordinarie i stället för ordinarie tjenster och för den nära
nog fullständigt negativa åtgärden att förvandla redan befintliga
ordinarie tjenster till extra ordinarie, nemligen att det ur
synpunkten af presterskapets ekonomiska och sociala ställning är
vida förmånligare att i en del fall anställas väl aflönade adjunkter
än svagt aflönade komministrar,1) så utgör detta skäl en motsvarighet
till det inom komitén såsom en axiomatisk sats ofta
anförda skälet mot annexförsamlings afskiljande för a Dt bilda
eget pastorat, nemligen att det skulle vara ekonomiskt förmånligare
för presterskapet, att tjensten vore en väl aflönad komministerstjenst
än en svagt aflönad kyrkoherdebeställning.* 2) Då
denna sats sannolikt kommer att upprepas under den fortsatta
diskussionen om dessa frågor, har jag ansett mig, medan jag
har ordet, böra till skärskådande upptaga jemväl densamma och
i ett sammanhang belysa båda satserna.

Begreppen »svagt aflönad kyrkoherde — väl aflönad komminister»,
»svagt aflönad komminister — väl aflönad adjunkt»
äro visserligen, hvad aflöningsbeloppen angår, ganska sväfvande.
Det torde dock för närvarande anses, att en kyrkoherde är svagt
aflönad med 3,000 kr., en komminister väl aflönad med 2,200 kr.

'') Sid. xi,.

2) Jemför sid. 91.

HERR EKSTRÖM.

427

men svagt aflönad med 1,800 kr., och en adjunkt val aflönad
med 450 kr. (jemte fritt vivre).

Nu är det visserligen ingalunda gifvet, att en komminister
är väl aflönad derför, att han sitter i en annexförsamling af ett
pastorat, der det kan anföras talande skäl för annexförsamlingens
afskiljande till att bilda eget pastorat. Ofta, för att icke
säga oftast, är han icke desto mindre svagt aflönad, ja, så svagt,
att, för att hans lön skall nå upp till minimibeloppet, betydligt
tillskott måst beviljas från presterskapets löneregleringsfond.
Och anledningen är icke den, att icke aflöningsmedlen från
annexförsamlingen kunde räcka till en god, stundom riklig,
aflöning, utan den, att en stor del deraf går till kyrkoherden i
moderförsamlingen. Så t. ex. utdebiterades väl af Mölltorps
annexförsamling i Skara stift under ecklesiastikåret 1896—97
kronor 1220,o i till presterskapets aflöning. Men den i församlingen
arbetande komministern erhöll endast kr. 70,3 6. Återstoden
tillföll den i Ransbergs moderförsamling bosatte kyrkoherden.
Och komministern, som för sitt uppehälle var hänvisad
så godt som uteslutande till sitt boställe, förblef »en svagt aflönad
komminister».

Men äfven om komministern i annexförsamlingen blefve väl
aflönad eller erhölle 2,200 kr., torde det med skäl kunna betviflas,
att detta skulle vara vida förmånligare både för hans
ekonomiska och sociala ställning, än att, derest annexförsamlingen
blefve af moderförsamlingen oberoende, han finge uppbära

3,000 kr. såsom kyrkoherde.

Visserligen kan med afseende på de större utgifterna för en
kyrkoherde åberopas dennes representationsskyldighet. Men till
flera hundra kronor årligen bör denna icke få belöpa sig i ett
mindre pastorat. Och i en annexförsamling, hvars kyrka är belägen
på afsevärdt afstånd från moderförsamlingens, befinner sig
presten äfven såsom komminister ofta i den ställning, att han bör
i sitt hem se sina församlingsbor; hvarförutom den så kallade
representationsskyldigheten, från en annan synpunkt sedd, är en
rättighet, rätten att öfva gästfrihet, en rätt, som bör tillkomma
hvarje prest, som har eget hem. Hvad för öfrigt angår kostnaden
för lifsförnödenheter, kläder, böcker etc., så stå dessa varor
i allmänhet i samma pris, vare sig köparen är komminister
eller kyrkoherde. Och det torde kunna betviflas, att det för en
prest i allmänhet vore mindre fördelaktigt att vid samma sta -

428

SÄRSKILDA MENINGAR.

dium af lefnads- och tjensteår innehafva en kyrkoherdebefattning
med 3,000 kr. i lön än en komministerstjenst med 2,200. Den
förra befattningen ger dock årligen 800 kr. mer än den senare
och under 10 år 8,000 kr. mera, ränta på ränta oberäknad.

Men att det vid nämnda jemförelse verkligen gäller samma
stadium af lefnads- och tjensteår, framgår för eftertanken af
det förhållande, att, derest antalet kyrkoherdebefattningar vore
proportionsvis större, presten vid tidigare är vunne befordran till
kyrkoherde. Om i ett stift antalet kyrkoherdebefattningar vore
100 och antalet komministerstjenster 80, så skulle förvandlingen
af 20 af de senare till kyrkoherdebefattningar — då dessa således
blefve till antalet 120, under det att komministr atur erna reducerades
till 60 — också medföra, att 20 af stiftets prester komme
att tidigare, än eljest skulle blifvit fallet, befordras till kyrkoherdar
d. v. s. komme att uppbära kyrkoherdelön under åtskilliga
år, som de annars skulle förblifvit komministrar.

Hvad åter angår den jemförelse, som framställer det såsom
vida förmånligare ur synpunkten af presterskapets ekonomiska
och sociala ställning att å en mängd platser anställas väl aflönade
adjunJcter i stället för svagt aflönade komministrar, så motiveras
den först dermed, att den i regel ogifte adjunkten är
väl aflönad med ett belopp, som för den gifte komministern är
alldeles otillräckligt.1) I fråga om detta förordande af celibatet
ur synpunkten af presterskapets ekonomiska och sociala ställning
hänvisar jag till min särskilda utredning angående kyrkoherdes
förpligtande att hålla ständig adjunkt.

Beträffande det andra af de anförda motiven, nemligen att
det ur kyrkans synpunkt icke finnes giltig anledning att af de
gemensamma tillgångarna använda större eller mindre belopp
för upprätthållande af skälig aflöning åt en komminister på en
plats, der behofvet af tjenstebiträde lika väl kan fyllas genom
en ständig adjunkt,* 2) så vågar jag tro, att det äfven ur kyrkans
synpunkt finnes fullt giltig anledning att låta den, som gör en komministers
arbete, komma i åtnjutande jemväl af en komministers
lön. Och hänvisar jag såsom stöd för denna min uppfattning till
erfarenheterna med afseende på de allmänna läroverkens lärare,
refererade i nästföljande principreservation.

'') Sid. xn.

2) Sid. xl.

HERR EKSTRÖM.

429

Skulle för öfrig! de nämnda båda satserna — att bättre än
en svagt aflönad kyrkoherde är en väl aflönad komminister, och
bättre än en svagt aflönad komminister är en väl aflönad adjunkt
— vinna allmännare godkännande och tillämpning vid organisationen
af de presterliga tjensterna, så att allt flera kyrkoherdebeställningar
förvandlades till komministraturer och allt flera
komministraturer till adjunktstjenster, då befarar jag, att erfarenheten
med tiden skulle komma att ådagalägga, att hela
systemet förtjenade öfverskriften: bättre än en kyrka med
prester är en kyrka utan prester.

% *

*

För vinnande af en klar uppfattning rörande det nu framlagda
förslaget är det emellertid, såsom jag förut framhållit,
icke nog att mot hvarandra väga de negativa och positiva
organisationsförslagen: hänsyn bör naturligtvis tagas äfven till
folkmängdens aftagande eller tillväxt.

Upsala erkestift lämpar sig särdeles väl för en allmän öfverblick
af förslagen i alla vigtigare hänseenden. Nämnda stift
företer nemligen inom sitt vidsträckta område förhållanden så
olikartade, att så väl negativa som positiva organisationsåtgärder
derstädes, på olika trakter, böra vidtagas. I Upland befinner
sig folkökningen i allmänhet i stillastående; i Gestrikland och
Helsingland fortgår den deremot med sådan hastighet, att, hufvudsakligast
genom tillväxten inom sistnämnda båda landskap,
stiftets folkmängd på 25 år (1871—1896) i det hela ökats från
374,227 till 489,196 personer eller med 30,7 2 procent. Fortginge
ökningen i samma proportion under ännu 25 år, skulle folkmängden
år 1921, eller ungefär vid den tid, då de. flesta löneregleringar
utlöpa och de af komitén föreslagna förändringarna
alltså skulle kunna genomföras, belöpa sig till 639,485 personer
och således under 50-årsperioden hafva ökat med 70,88 °/.

Har man hvad som sålunda redan är faktum och derjemte
dessa framtidsutsigter i fråga om folkmängdens tillväxt inom
erkestiftet för ögonen, lär man, knappast känna sig böjd för
att a priori antaga, att ens någon och ännu mindre en betydligare
minskning i antalet presterliga tjenster inom detta
stift i det hela skall kunna utan men för församlingsvården
genomföras. Snarare vill det synas, som om, i stället för det

430

SÄRSKILDA MENINGAR.

antal tjenster, som saklöst kunna på vissa håll indragas, ett
ännu större eller åtminstone lika stort antal nya borde på
andra håll inom stiftet inrättas, och att hvad som yttras i fråga
om hela riket, nemligen att det i landet norr om Dalelfven
gifves godt utrymme för de tillgängliga presterliga krafter, som
i landets mellersta och södra delar ofta finna allt för otillräckliga
verksamhetsområden,1) borde tillämpas särskildt på erkestiftet,
så att ett större antal presterliga tjenster knappast borde
inom Upland indragas, än det antal nya tjenster, som inom
Gestrikland och Helsingland komma att inrättas.

Intensiteten och omfattningen af de föreslagna negativa åtgärderna
å ena sidan — till följd hvaraf, exempelvis, församlingar
med 3 ordinarie prester skulle beröfvas 2 af dem, en icke obetydlig
annexförsamling2) med kyrka på 10 km:s afstånd från moderkyrkan
skulle beröfvas sin prest, en moderförsamling3) med för
ortens förhållanden icke oskäligt liten folkmängd eller areal
icke blott beröfvas sin sjelfständighet och läggas som annex till
ett annat pastorat utan äfven beröfvas sin sittande prest,
kyrkoherdebefattningar förvandlas till komministerstjenster,
komministerstjenster till adjunktstjenster — och, å andra sidan,
den ringa omfattningen af de positiva åtgärder, som föreslagits,
och svagheten i de ansatser, som i de utvecklingskraftiga trakterna
gjorts till främjande af en kraftigare kyrklig organisation —
då, exempelvis, pastorat med areal om 4 å 6 □ mil och folkmängd
om 7—11,000 innevånare4) icke blott icke skulle delas,
såsom jag från början föreslagit, utan icke ens erhålla en ny
komminister tjenst, ehuru folkmängden under innevarande löneregleringsperiod
fördubblats — denna styrka i de negativa och
svaghet i de positiva förslagen skulle emellertid leda till att
inom Upsala erkestift antalet presterliga tjenster skulle minskas
i högst betydande grad eller från 291 till 247, en minskning,
som i sjelfva verket blifver ännu större, om jemförelsen i båda
leden får omfatta samma slag af tjenster, nemligen de ordinarie,
hvilka skulle reduceras från 291 till 229.

Men ett förslag, som skulle leda till de ordinarie presterliga
tjensternas minskning, från 291 till 229, vid en tid, då folkmäng >)

Sid. xlvi.

2) Ro.

3) Viksta.

4) Yalbo, Ockelbo, Torsåker, Ofvansjö, Bollnäs.

HERR EKSTRÖM.

431

den från 375,000 personer sannolikt skulle hafva ökats till inemot
640,000, må väl vara egnadt att väcka allvarlig betänklighet.

*

För de flesta öfriga stift är förslagets hufvudkarakter likaledes
öfvervägande negativ.

Sålunda har i Linköpings stift, der antalet presterliga tjänster
visserligen bör afsevärdt reduceras, denna reduktion drifvits
så långt, att antalet af stiftets nuvarande 265 ordinarie presterliga
tjänster skulle reduceras till 190, eller minskas med 75. Å
andra sidan har föreslagits upprättande af allenast 4 fullständigt
nya ordinarie tjänster, hvaremot i 8 fall, ehuru komitén uttalat
såsom sin öfvertygelse, att två presters arbete ständigt erfordras,
föreslagits inrättande icke af komministraturer utan endast af
extra ordinarie tjenster.

I Lunds stift äro de åtgärder, som föreslagits för stärkande
af de presterliga krafterna och den kyrkliga organisationen inom
det, såsom det vill synas, styfmoderligt behandlade Blekinge,
enligt mitt förmenande ingalunda tillfredsställande, då förslag
om delning af vidsträckta pastorat med 10,000 invånare och derutöfver
afvisats samt för fyllande af det konstanta behofvet af
presterligt biträde inom pastorat om 5-, 6- ä 9,000 invånare föreslagits
inrättande icke af ordinarie utan allenast af extra ordinarie
tjenster.

Inom stift, der — af skäl, som ligga i öppen dag — negativa
åtgärder knappast kunnat ifrågasättas, lära de föreslagna
åtgärderna för åstadkommande af en tillfredsställande församlingsvård
icke heller vara tillfyllestgörande. Så hafva inom
Hernösands stift afvisats förslag exempelvis om delning af
Degerfors pastorat, med dess öfver 7,000 invånare och en ytvidd
i det allra närmaste lika stor som hela Visby stift, samt om
upprättande af ordinarie tjenster för den biträdande själavården
i 15 pastorat, der behofvet af biträdande prestman dock erkännes
vara konstant, men der icke desto mindre föreslås allenast den
halfva åtgärden att anställa extra ordinarie prestman.

432

SÄRSKILDA MENINGAR.

För åskådliggörande af de förändringar med hänsyn till antalet
ordinarie presterliga tjänster, som skulle föranledas af
komiténs förslag beträffande den kyrkliga indelningen och organisationen,
och dessa förändringars förhållande till folkmängden,
meddelas följande

Tabell

afsedd att jemföra folkmängden och antalet ordinarie presterliga
tjenstår åren 1871, 1896 och 1921.

1.		“2.	3-	4-	5.	6.	7.	8. I
	F o	1 k m ii	n g d e			Antalet ordinarie pre-sterliga tjenstår skulle på grund af komiténs förslag minskas (ökas)
i	utgjorde år	skulle, om ökningen (minsk-ningen) fortginge i samma propor-tion, utgö-ra år 1921	skulle alltså un-der 50-års-perioden förete en ökning (minsk-ning) af %
1871	1896	från	till	med %
Upsala	stift . . .	374,227	489,196	639,485	+ 70''88	291	229	— 21-81
Linköpings	* . . .	381,002	397,211	414,109	+ 869	265	191	— 27-92
Skara	» . . .	347,080	352,671	358,352	+ 3.25	240	190	— 20-83
Strengnäs	» . , .	271,825	323,334	384,604	+ 41''49	187	154	— 17-65
Vestcrås	....	321,355	381,918	453,895	+ 41-24	178	167	— 6-18
Vexiö	....	300,646	315,898	331,924	+ 10-40	196	164	— 1633
Lunds	» ...	665,644	748,478	841,620	+ 2700	272	297	+ 9-19
Göteborgs	....	459,863	554,387	668,340	+ 45-33	197	210	+ 6-60
Kalmar	....	143,358	137,575	132,025	— 7-91	80	62	— 22-50
Karlstads	....	361,422	342,919	325,363	— 9-98	138	146	+ 5-80
Hernösands	....	378,788	581,020	891,222	+ 135-28	194	256	+ 31-96
Visby	....	54,237	52,029	49,911	— 7-98	50	39	— 22-00
Stockholms	stad . . .	125,200	263,091	552,850	+ 341-57	31	59‘)	+ 90.32
	Hela riket	4,184,647 4,939,727 6,043,700	+ 44-43! 2319	2164	— 6-68

b I fråga om Stockholms stad är det icke möjligt att på grund af förslaget
exakt beräkna antalet ordinarie prester vid uppnådd viss folkmängd. Om den föreslagna
regleringen nu genomfördes, skulle den öKa antalet från 31 till 39.

Anm. Slutsiffran i kol. 4 har vunnits genom summering af nämnda kolumn eller
under antagande af att folkmängdsförändringarna inom de särskilda stiften fortginge så
som under perioden^ 1871—96. Tredje proportionalen till slutsummorna för kol. 2
och 3 utgör 5,831,056. Med antagande af denna summa skulle ökningen under 50-årsperioden
utgöra 39,34 %.

HERR EKSTRÖM.

433

Till jemförelse förtjenar framhållas, att de organisationsåtgärder,
som stodo i sammanhang med upprättandet af nu gällande^
löneregleringar, voro af så öfvervägande positiv art, att
mot indragningen af 80 komministraturer och 6 kyrkoherdebeställningar
svarade inrättandet af icke mindre än 73 nya komministraturer
och 19 nya kyrkoherdebeställningar jemte 54 komministraturers
förvandling till kyrkoherdebeställningar.

Af förestående tabell framgår, att Sveriges folkmängd i de
territoriela församlingarna år 1871, eller ungefär vid den tid,
då de på 1862 års förordning byggda löneregleringarna mera
allmänt vunnit Kongl. Maj:ts nådiga stadfästelse, uppgick till
4,184,647 personer. 25 år senare eller 1896 hade folkmängden
vuxit till 4,939,727 personer. Antalet ordinarie presterliga
tjenster, som i det stora hela under nu gällande löneregleringspenod
förblifvit oförändradt, sådant det fäststälts genom löneregleringarna,
utgjorde sistnämnda år 2,319. Efter ytterligare
25 ar eller år 1921, vid den tid då nu gällande löneregleringar
mera allmänt utlöpa, skulle folkmängden, derest förändringarna
inom de särskilda stiften fortginge så som under perioden 1871
—1896, uppgå till omkring 6,040,000 personer. Men samtidigt
skulle enligt komiténs förslag antalet ordinarie presterliga tjenster
minskas, till omkring 2,164.

_ gent emot ett förslag, som skulle leda till att antalet
ordinarie presterliga tjenster skulle komma att minskas, samtidigt
med folkmängdens ökning från 4,200,000 till omkring 6,000,000
personer, har jag ansett mig pligtig att uttala mina allvarligaste
betänkligheter, betänkligheter, som icke försvagats af det förhållande,
att de kraf, som ställas på presterskapet, oaflåtlig! ökas
med hänsyn till så väl det rent kyrkliga arbetet som de
verldslig göromålen. Och böra, enligt mitt förmenande, vid de
förändringar, som skola vidtagas i den kyrkliga indelningen och
organisationen, följande trenne grundsatser komma till erkännande
och tillämpning, nemligen

att i fråga om indragning af presterliga
tjenster bör förfaras med större varsamhet, än
som blefve fallet, derest komiténs förslag genomfördes; att

nybildning af pastorat bör ega rum i ett
större antal fall, än som af komitén föreslagits;
samt

28

434

SÄRSKILDA MENINGAR.

att hvarhelst en presterlig tjenst kräfves
af ett konstant behof, tj ensten bör vara af ordinarie
natur.

II. Kyrkoherden förpligtas hålla ständig adjunkt».

Detta ofta återkommande förslag innebär en nyhet i fråga om
organisationen af de presterliga krafterna och tjensterna och förtjena!''
redan ur denna synpunkt ett grundligt skärskådande.

Det är nemligen här icke fråga om sådana enstaka på kyrkoherdens
höga ålder, brutna helsa eller försvagade krafter beroende
fall, der kyrkoherden redan med nu gällande lönereglerings
bestämmelser blifvit försatt i den nödvändigheten att för uppehållandet
af sina egna tjensteåligganden ständigt hålla embetsbiträde.
Utan i de icke färre än 126 fall, der komitén föreslår,
att kyrkoherden måtte förpligtas att hålla ständig adjunkt,
skall denna skyldighet åligga honom oberoende af hans ålder
och arbetskraft, således äfven om han sjelf är i sina bästa år
och befinner sig i besittning af den starkaste helsa och den
yppersta arbetsförmåga.

Häraf framgår, att innebörden af komitéförslaget, »att
kyrkoherden förpligtas hålla ständig adjunkt», är den, att
kyrkoherdarne i ett stort antal fall hädanefter skola aflöna det
biträdande presterskap, som i större församlingar under alla
förhållanden är af nöden för en tillfredsställande församlingsvård.

Då grundsatsen och regeln hittills varit, att församlingen
omedelbart aflönat de prester, af hvilkas arbete inom församlingen
förefunnits ett konstant behof, eller med andra ord, att
dessas tjenster alltid haft karakteren af ordinarie sådana, innebär
således komiténs ifrågavarande förslag,

l:o) att vissa af de presterliga tjenster, som hittills varit af
ordinarie natur, trots sin fortfarande behöflighet skola, förvandlas
till extra ordinarie tjenster, och att i många fall, ehuru ny presterlig
tjenst är för församling svår den af ett konstant behof påkallad,
tjenst af ordinarie natur icke skall inrättas, utan arbetet fullgöras
af extra ordinarie prestman; samt

2:6) att förpligtelsen att aflöna vissa för bestridandet af kyrkoherdarnes
egna tjensteåligganden obehöfliga men för själavården

HERR EKSTRÖM.

435

inom församlingarna ständigt behöfliga prestman shall öfver flyttas
från församlingarna på kyrkoherdar ne.

* #

*

De fördelar, som genom denna nyhet i den kyrkliga organisationen
skulle vinnas, torde för erhållande af klarhet öfver
den föreliggande frågan lämpligen böra skärskådas med hänsyn
till hvar och en särskild af de parter, som af frågan beröras,
nemligen församlingarna, kyrkoherdarne, det extra ordinarie
presterskapet och kyrkan i det hela.

Om frågan rörande anställande af ständig adjunkt hos kyrko
herden i stället för ordinarie församlingsprest — komminister,
kapellpredikant eller pastoratsadjunkt — skärskådas ur församlingens
synpunkt, så vill det genast förefalla, som om den nya
anordningen skulle lända till ekonomisk fördel för församlingen.
Denna blefve nemligen befriad från skyldigheten att aflöna
komminister eller hans vederlike. Och om någon förhöjning af
kyrkoherdens lön komme till stånd till följd af skyldigheten
för denne att aflöna ständigt embetsbiträde, skulle denna förhöjning
påtagligen icke komma att motsvara en komministers
kontanta lön.

Härvid är dock att märka, att den ekonomiska fördelen för
församlingen i många fall skulle blifva endast skenbar, nemligen
i hvarje fall, då komministerns aflöning förut till stor del bestridts
genom afkastningen af komministerbostället och bidrag
från presterskapets löneregleringsfond, men såväl den ena som
den andra af dessa poster i aflöningen icke efter komministraturens
indragning vidare komme ifrågavarande församling till
godo såsom bidrag till dess presterskaps aflöning, ej heller det
bidrag från fonden komme att utgå, som, derest församlingen
vore för svag för aflönande af tvenne ordinarie prester, i händelse
af komministers anställande komme att från fonden församlingen
tilldelas.

Men om sålunda redan den ekonomiska fördelen för församlingen,
derest, i stället för att komminister skulle bibehållas
eller anställas, kyrkoherden förpligtades hålla ständig adjunkt,
blefve af tvifvelaktig art, vill det synas, som om sådant i ännu
högre grad skulle blifva förhållandet med de förespeglade förmånerna
för församlingen i fråga om det presterliga arbetet.

436

SÄRSKILDA MENINGAR.

Det är nemligen uppenbart, att om i församlingen skall
vara anstäld adjunkt i stället för komminister eller med andra
ord en extra ordinarie prestman i stället för en ordinarie sådan,
församlingen i sjelfva verket icke har någon garanti för att
denna prestman ens kommer att finnas i församlingen. År han
adjunkt, är han nemligen såsom sådan underkastad domkapitlets
missiv. Och det är påtagligt, att, när domkapitlet anser sig
bättre behöfva honom på annan plats, domkapitlet också kommer
att missivera honom till den platsen. Församlingens behof af
och rätt till tvenne prestera arbete komme således icke, derest
komministern förvandlades till ständig adjunkt, att medföra
någon visshet om att församlingen verkligen också skulle komma
att betjenas af tvenne prester.

Hvad beträffar den jemförelse, som framkallat anmärkningen,
att i tider af prestbrist alldeles samma olägenhet kan inträffa
äfven i de fall, der pastoratets båda prestman äro ordinarie,
men den ene insjuknar eller afliden enär, ifall domkapitlet icke
kan anskaffa adjunkt för den ena ordinarie tjenstens upprätthållande,
den återstående prestmannen då måste sköta begges
tjensteåligganden1), så synes förhållandet i de båda fallen icke
vara alldeles detsamma, enär insjuknande eller dödsfall icke
lärer kunna betraktas som en anordning af permanent natur,
hvithet deremot skulle blifva fallet med ifrågavarande tjensters
föreslagna karakter såsom extra ordinarie eller domkapitlets
rätt att beröfva församlingen den s. k. ständige adjunkten. Det
torde ock förtjena att noggrant beaktas, att den prestbrist, som
redan nu kan inträda och i de anförda undantagsfallen vålla,
att en församling, ehuru försedd med två ordinarie presterliga
tjenster, för någon tid kan komma att nödgas umbära den ene
prestmannens arbete, med all sannolikhet skulle ytterligare ökas,
då med minskning af antalet ordinarie tjenster befordringsutsigterna
för det yngre presterskapet i motsvarande grad minskades,
samt att den risk för församlingen att nödgas åtnöja sig
med en prest i stället för två, som nu är förenad med det tillfälliga
sammanträffandet af en mindre vanlig prestbrist med insjuknande
eller dödsfall, och som i allmänhet gäller endast en kortare
tid, skulle blifva ständigt hotande, i fall sjelfva organisationen
af de presterliga tjensterna skulle komma att göra prest bristen

'') Sid. xli.

HERR EKSTRÖM.

437

till regel och församlingen när som helst och för huru lång tid
som helst skulle kunna beröfvas den biträdande prestmannens
arbete.

Men icke ens om den biträdande prestmannen i egenskap af
kyrkoherdens adjunkt verkligen förefunnes i församlingen, är
det någon säkerhet för, att församlingen af hans arbete erhölle
det gagn, som skulle blifva fallet, derest han vore komminister.
Det är nemligen allt för sannolikt, att kyrkoherden, derest den
biträdande prestmannen intoge adjunktens ställning af fullständigt
beroende, komme att anse honom såsom sin och icke
församlingens tjenare ■— en uppfattning, som komme att stödjas
så väl af det hittillsvarande förhållandet med adjunkterna som
ock af den omständigheten, att aflöningen åt den biträdande
prestmannen icke längre utginge af församlingen utan af kyrkoherdens
lön och han hos kyrkoherden derjemte åtnjöte mat och
bostad.

Denna uppfattning af den ständige adjunkten såsom varande
icke församlingens prest utan en kyrkoherdens tjenare synes
ock hafva bestämt komiténs motivering för förslagen till den
anordning, hvarom fråga är, och der utsträckts till att omfatta
äfven komministerns ställning. Ty då det bland de förmåner,
som anställandet af ständig adjunkt skulle medföra och som
skulle fullt uppväga eller öfvergå dem, hvilka vinnas genom
komministratur, äfven anföres, att, om den biträdande prestmannen
har sin bostad hos kyrkoherden, »denne senare alltid kan
beräkna att vid förekommande behof hafva sin medhjelpare vid
sin sida och sålunda erhålla nödigt biträde utan den tidsutdrägt,
som vållas genom budskickning från den ena presten till den
andra,»x) synes detta motiv hvila på en åskådning, som gör
arbetsfördelningen mellan kyrkoherden och komministern beroende
af den förres momentana godtycke och som konseqvent
torde böra leda till, att adjunkten, ifall en sådan komme att ersätta
komministern, icke skulle ega frihet ens att taga sig en
kortare promenad, enär ju under densamma ett behof skulle
kunna förekomma, då kyrkoherden icke hade sin medhjelpare
vid sin sida utan den tidsutdrägt, som vållades genom dennes
återvändande från promenaden.

Men att vid en dylik uppfattning af arbetsfördelningen anställandet
af ständig adjunkt skulle för församlingen medföra

>) Sid. xl f.

438

SÄRSKILDA MENINGAR.

förmåner, som öfvergå dem, hvilka vinnas genom komministratur,
kar jag tillåtit mig att betvifla, då det vill synas, som om den
föreslagna anordningen skulle leda till, att adjunkten, af kyrkoherden
betraktad såsom ett hans biträde, till hvars arbete han
och icke församlingen i första hand hade rättigheten, komme att
få sin hufvudsakliga sysselsättning med utförandet af kyrkoherdens
skrifgöromål.1) År kyrkoherden sjelf en för det andliga
lifvet i församlingen nitälskande man, kan man visserligen hoppas,
att hans eget arbete ute i församlingen i motsvarande grad skall
ökas. Men om han icke har denna nitälskan, hvilket tyvärr
också låter tänka sig, så är det icke heller otänkbart, att han
kommer att icke blott sjelf försumma det egentliga själavårdande
arbetet i församlingen utan äfven ställa sig hämmande gent
emot sitt embetsbiträdes villighet att der verka. I hvilket fäll
som helst skulle församlingen snart nog få erfara, att hon i
sjelfva verket genom anställande af s. k. ständig adjunkt i
stället för komminister lidit en högst betydlig inskränkning i
sin rätt att betjenas af tvenne prester och sin frihet att med
afseende på själavård och förrättningar välja, hvilkendera af
presterna hon helst ville anlita.

Hvad för öfrigt angår det påståendet, att nödig samverkan
mellan kyrkoherden och hans biträde skulle, till förmån för församlingen,
vara vida säkrare betryggad, då den biträdande prestmannen
är extra ordinarie, än då han eger en ordinarie prestmans
orubbliga ställning,2) så synes det anförda skälet af den
större lättheten att utbyta den förefintliga extraordinarien mot
annat biträde snarare bevisa motsatsen. Samverkan mellan församlingens
prester lärer tvärtom bättre befordras af den kontinuitet
i arbetet, som förutsätter en ordinarie tjenst, än af den lätthet
att utbyta den ene presten, som prisas såsom eu af adjunktssystemets
fördelar. Likaledes lärer den samverkan, som verkligen
skall lända till församlingens fördel, snarare främjas än
motverkas af den förtrogenhet med och det intresse för församlingens
angelägenheter, som icke i samma grad lära kunna före -

Obestridligt är, att kyrkoherden i inånga fall beliöfver hjelp med skrifgöromålen.
Men denna hjelp bör beredas honom icke genom bindande af en för
själavården afsedd presterlig kraft, hvilken med hänsyn till såväl utbildning som
uppgift är alltför dyrbar för ifrågavarande ändamål, utan genom anslag eller ökad
aflöning för anlitande af annan skrifkunnig persons biträde.
s) Sid xli.

HERR EKSTRÖM.

439

finnas hos den lättare utbytte adjunkten som hos den med församlingen
på ett vida fastare sätt förbundna komministern.

* *

*

Men om församlingens vinst af den föreslagna anordningen
således blefve skäligen tvifvelaktig, så torde anställandet af
ständig adjunkt i stället för komminister icke heller åt kyrkoherden
alltid komma att bereda någon otvifvelaktig förmån.
Oafsedt att kyrkoherden skulle kunna beröfvas den ständiga
adjunktens hjelp, och det just vid den årstid, då behof vet af
embetsbiträde vore som störst, blefve han i sin frihet alltid
underkastad det intrånget att med eller mot sin vilja nödgas
mottaga en inackordering i sitt hus. Men förpligtelsen att i
huset ständigt hafva en främmande person, hvilkens naturell
och vanor icke alltid göra honom till en behaglig familjemedlem,
synes icke vara egnad att under alla omständigheter bidraga
till trefnaden i hemmet. Och de konflikter, som kunna föranledas
af stridiga lynnen och skilda uppfattningar med afseende
på arbetet i församlingen, torde lätteligen blifva af mer obehaglig
art, om den ene skall dela den andres hem och arbete
i daglig samvaro, än då hvardera har sitt eget hem och de i
arbetet stå af hvarandra mer oberoende.

Den föreslagna anordningen synes för öfrigt äfven på kyrkoherdens
ekonomi kunna komma att utöfva en menlig inverkan.
Den grundsats, som komitéförslaget i ett stort antal fall skulle
bringa till erkännande och tillämpning, nemligen att det för
församlingsvården under alla förhållanden nödiga biträdande
presterskapet icke alltid bör af församlingen aflönas, skulle
för framtiden kunna leda till att förpligtelsen att aflöna
de biträdande prestman, som enligt hittills rådande uppfattning
bort vara komministrar, såsom, regel öfverflyttas på kyrkoherdarne.
Om de framtida möjligheterna i den vägen kan man bilda sig
en föreställning genom att eftertänksamt genomläsa förslaget
om Gellivare pastorat, enligt hvilket kyrkoherden »förpligtas
hålla ständig adjunkt», ehuru denne prestman skall hafva sitt
arbetsfält och sin bostad på omkring en mils afstånd från
kyrkoherdens eget hem.

Det är möjligt, att en dylik förpligtelse kan utan men
åläggas kyrkoherdarne i Skåne med de genomsnittslöner, som af

440

SÄRSKILDA MENINGAR.

dessa åtnjutas. Men med den uppfattning, som i det öfriga
Sverige råder om beloppet af en skälig kyrkoherdelön, hvilken
uppfattning knappast ens genom den nya förpligtelsen skulle
förvandlas till likhet med den skånska, vill det synas, som om
öfverflyttandet på kyrkoherdarne af den skyldighet, som hittills
obestridt ålegat församlingarna i fråga om det för församlingsvården
under alla förhållanden nödiga biträdande presterskapets
aflöning, skulle komma att för kyrkoherdarnes ekonomi i det
öfriga Sverige blifva ganska ödesdigert.

* #

*

Blefve den föreslagna anordningen med kyrkoherdens förpligtande
att hålla ständig adjunkt alltså af tvifvelaktigt värde,
vare sig man betraktar förslaget ur församlingarnas eller kyrkoherdarnes
synpunkt, så synes deremot intet tvifvel behöfva råda
om förslagets framtidsverkan med hänsyn till adjunkterna.

I fråga om huruvida för dessas fortsatta utbildning för en
gagnelig verksamhet i församlingens tjenst större fördel i allmänhet
vinnes genom en kortare adjunktstid, med snarare inträdande
öfvergång till en komministers sjelfständigare ställning med
hänsyn till arbete och ansvar, eller genom en längre och dertill
med de föreslagna förändringarna sannolikt mycket lång adjunktstid
med dess osj eif ständighet och beroende af såväl kyrkoherde
som domkapitel, hvilket eger en obegränsad magt med
hänsyn till adjunktens förflyttning, kunna meningarna visserligen
vara delade, beroende på hvarifrån man på detta område hemtar
sitt ideal och sina förebilder. Likaledes lär ock den fostran, som
skulle komma den unge prestmannen till del genom den dagliga
ledning, som han finge åtnjuta *) af den kyrkoherde, som
förpligtats hålla ständig adjunkt, i många fall blifva af ganska
tvifvelaktigt värde, efter som vid tillsättningen af ifrågavarande
kyrkoherdebefattningar icke det allra ringaste afseende fästes
vid vederbörandes lämplighet att fostra unga prester ens med
hänsyn till expeditionsgöromålen och ännu mindre i fråga om
den andliga sidan af prestens kallelse och uppgift.

Men om förslagets verkan för adjunkterna i ekonomiskt hänseende
lärer icke rum finnas för något tvifvel.

'') Sid. xli.

HERR EKSTRÖM.

441

Redan den omfattning, hvari komministraturer i pastorat,
der endast kyrkoherden anses erforderlig för det presterliga arbetet,
föreslås till indragning, sedan nu gällande löneregleringar
lupit till ända, torde i flera stift komma att fullständigt förändra
befordringsutsigterna för det e. o. presterskapet. Dessa
pastorat utgöra inom erkestiftet enligt komiténs uppfattning ett
antal af icke färre än 48. Derest dessa föreslagna 48 indragningar
komme till stånd, skulle, äfven om enligt komiténs förslag 8
nya komministerstjenster inrättades, alltså antalet komministerstjenster
inom erkestiftet reduceras från 122 till 82.

Hvad som blefve verkan redan häraf med hänsyn till det
extra ordinarie presterskapets befordran är icke svårt att förutse.
När en viss komministratur blefve ledig och derigenom efter
gammalt en utsigt till befordran skulle yppat sig för stiftets
e. o. prestman, stängdes nu denna utsigt genom komministraturens
indragning. Efter någon tid blefve åter en komministratur
ledig. Äfven denna ledighet skulle ha medfört en utsigt på
befordran, men den utsigten stängdes likaledes genom korund -nistraturens indragning. På detta sätt fortginge det komministratur
efter komministratur och — år efter år. De bibehållna
komministraturernas relativa fåtalighet inskränkte befordringsutsigterna
för begåfvade yngre prester ytterligare derigenom,
att, då samtidig ledighet numera komme att höra till undantagen,
endast stiftets allra äldsta e. o. prestman skulle hafva
möjlighet att nå förslagsrum. Det torde under sådana förhållanden
icke ligga någon öfverdrift i antagandet, att den medelålder
af 35 år och 2 månader, som, enligt mig tillhandakommen
uppgift, vid tillträdet till första ordinarie presterliga
tjenst innehades af de e. o. prestman inom erkestiftet, hvilka tillträdde
dylika tjenster från och med den 1 maj 1890 till och med
1 maj 1900, komme att höjas med omkring 6 år eller till 41 år.

Det betänkliga redan i detta förhållande borde enligt mitt
förmenande hafva — till motverkande i någon mån af den försämring
i befordringsutsigterna för det yngre presterskapet, som
de talrika indragningarna komma att framkalla — ledt till förslag
om inrättande af nya komministerstjenster i större pastorat,
framför allt sådana, der folkmängden befinner sig i mera afsevärd
tillväxt. 1 stället har komitén i de flesta dylika fall föreslagit,
att kyrkoherden skall förpligtas hålla ständig adjunkt. Och
indragning .sälg är derna skulle icke stanna vid indragning af

442

SÄRSKILDA MENINGAR.

komministraturerna i de fall, der biträdande prestman förmenas
vara obehöflig, utan utsträckas derhän, att äfven i en del församlingar,
der tvenne presters arbete fortfarande erkännes vara
erforderligt, den af ålder befintliga komministraturen skulle indragas
och kyrkoherden i stället förpligtas hålla ständig adjunkt.
Att genom en sådan åtgärd det e. o. presterskapets befordringsutsigter
skulle ytterligare försämras i de stift, som af
indragningsförslagen mest beröras, är uppenbart. Det förefaller
sålunda alls icke otroligt, att inom erkestiftet medelåldern för
e. o. prestman vid tillträdet till första ordinarie tjenst skulle
komma att stiga till inemot 43:dje lefnadsåret. En högst afsevärd
förhöjning i nämnda afseende skulle likaledes komma att
inträda äfven i en del andra stift, isynnerhet Yexjö, Linköpings
och Skara, der medelåldern för de e. o. prestman, som under
förut angifna tidsperiod tillträdt sin första ordinarie tjenst, redan
nu lärer utgjort respektive 34 år 6 månader 17 dagar, 35 år (i
rundt tal) samt 37 år 10 månader 28 dagar.

* %

*

Det bör beträffande inträdet i det presterliga kallet icke
vara fråga om lockelser af jordisk art. Men det gäller äfven
om detta kall, att arbetaren är värd sin lön. Derest icke denna
grundsats får sin uppfyllelse med afseende på presterskapets aflöning,
har man icke rätt att alltför mycket klandra de studenter,
som, ehuru egande allvarlig håg för prestens kallelse, låta
af dylika ekonomiska framtidsutsigter afskräcka sig och derför
välja en annan lefnadsbana. Till arbetets berättigade lön bör
äfven höra möjligheten att få ett eget hem och bilda familj,
innan ungdomsåren alldeles förrunnit. Och om det egna hemmet
haft en betydande andel i den förnöjsamhet, hvarmed Sveriges
komministrar utan att knota burit ekonomiska vilkor af så
ytterst torftig art, att ingen annan samhällsklass låtit sig nöja
med någonting för dess förhållanden motsvarande, så behöfver
ingen deröfver blygas.

Men genom förslaget om komministraturers indragning och
ersättande med förpligtelse för kyrkoherden att hålla ständig
adj unkt rycka den unge prestens utsigter på ett eget hem undan
i ett fjerran, der ungdomens längtan och förhoppningar icke
längre förläna det sin färg, och till en tid, då lusten att under -

HERR EKSTRÖM.

443

basta sig den försakelse, som bildandet af familj jemväl krafvel’,
ersatts af likgiltighet eller motvilja. Har han då, vid hittills
vanlig tid, ingått förlofning, så lärer han, derest hans förstånd
får råda, icke hafva att välja mellan annat än att hålla
sin trolofvade bunden vid sig under en kanske tjuguårig förlofning
eller att bryta förbindelsen. Gent emot det senare alternativet
reser sig må hända hans samvete lika mycket som hans
känsla, och han väljer en tredje möjlighet: att gifta sig utan
att hafva vunnit befordran till ordinarie tjenst, och medan denna
i alla händelser fullkomligt ovissa befordran sannolikt icke kan
inträda förr än efter omkring ett årtionde.

Men det proletariat, försjunket i ekonomiskt och annat dermed
följande elände, som sålunda genom de gifta adjunkterna
komme att skapas bland presterskapet, skulle tydligare än
något annat komma att uppenbara innebörden för kyrkan af förslaget,
»att komministraturen indrages men kyrkoherden förpligtas
hålla ständig adjunkt».

* *

*

Originaliteten af förslaget om ordinarie tjänsters förvandling
till extra ordinarie torde ingen komma att förneka. Inom andra
embetsmannakårer pågår en sträfvan i fullkomligt motsatt retning.
Man söker bringa till erkännande den sanningen, att, der
arbetet ständigt kräfver sin man, tj ensten bör vara af ordinarie
natur och dess innehafvare komma i åtnjutande af deremot svarande
ställning och löneförmåner.

Under kraftigt framhållande af såväl de ekonomiska som de
moraliska vådorna af en motsatt praxis hafva styrelserna för en
del af rikets embetsverk lyckats vinna statsmagternas öra, så
att ett betydligare antal extra ordinarie tjenster förvandlats
till ordinarie. Vid jemförelse mellan Kongl. postverkets stater
för åren 1891 och 1901 finner man, att under dessa 10 år antalet
ordinarie befattningar inom verket ökats med 253. Inom
Kongl. tullverket ökades antalet ordinarie befattningar under
samma tid med 34.

Från de allmänna läroverken har klagan länge försports
öfver de missförhållanden, som uppstått derigenom, att en mängd
för undervisningen nödiga tjenster uppehållits endast på förordnande
eller gjorts till s. k. extralärarebefattningar. För

444

SÄRSKILDA MENINGAR.

något öfver ett år sedan innehöll en daglig hufvudstadstidning1
en ledande artikel rörande nämnda förhållanden, med reflexioner,
som synts mig fullt tillämpliga på de förhållanden, som
skulle skapas inom kyrkan, derest komitéförslaget om ordinarie
tjensters utbyte mot extra ordinarie vunne tillämpning. Det hette
sålunda, bland annat, i nämnda artikel, som bar den betecknande
öfverskriften »Extralärareeländeb:

»Ordet har vunnit ett slags burskap i svenska riksdagen och
betecknar ett både stort och allvarligt missförhållande inom vår
skolpolitik.

»Om sjelfva faktum har man fått ytterligare en påminnelse
genom den petition om dyrtidstillägg, som nyligen ingifvits af
ett stort antal obefordrade elementarlärare. — — — — —

»Missförhållandet daterar sig i hufvudsak från år 1882, då
Kong!. M:t i afvaktan på en skolreform, som uteblifvit,--- be slöt,

att läraretjenster vid pedagogier och treklassiga allmänna
läroverk ej vidare skulle få besättas med ordinarie innehafvare.
Under de 3 1 O-årsperioderna före detta olyeksdatum ökades de
ordinarie lärarebefattningarna med respektive 219, 143 och 52.
Efter nämnda tidpunkt ha de ökats med 3, och när planen fullständigt
genomförts, skola de ha minskats med 25. Och samtidigt
har lärjungeantalet i skolorna gått framåt med stormsteg.
•— — —•

»Följden har blifvit den man kan förutse. Medelåldern vid
befordran till ordinarie plats tiar oupphörligt stegrats.2 För en
trettio år sedan blef en lärare i vanliga fäll adjunkt före 30 år
och lektor vid 31 Va. Nu är medelåldern, efter de senaste tillgängliga
uppgifterna, för en lektor 36,2 år och för en adjunkt
eller kollega ända upp till 41,8 år efter 21,6 terminers tjenstgöring.

»Det ligger i öppen dag, att den situation, dessa siffror
måla, är nära nog orimlig. Fortsättes den länge, måste lärarekårernas
rekrytering lida deraf. Man kan icke begära, att universitetens
mest begåfvade lärjungar skola underkasta sig en
lång studietid och dess kostnader för så eländiga framtidsutsigter.
Men skolorna behöfva dem, landet behöfver dem, framtiden
behöfver dem. En sparsamhet, som går ut öfver undervisningen
och dess qvalitet är ej tillrådlig. — — -—»

M Dagens Nyheter den 7 dee. 1899.
2) Kursiv, af reservanten.

HERR EKSTRÖM.

445

Med öppen blick för det princip vidriga i anordningen och
de missförhållanden, som derigenom skapats, har statsrådet och
chefen för kongl. ecklesiastikdepartementet i skrifvelse den 4
sistlidna oktober förklarat sig vara betänkt på att föreslå Kongl.
Maj:t att hos instundande riksdag göra framställning om ett
80-tal nya ordinarie ämneslärarebefattningar, deraf 15 lektorsbefattningar.

Om den odelade tillfredsställelse, hvarmed Statsrådets nämnda
tillkännagifvande helsats icke blott inom lärarekåren utan äfven
i pressen och bland allmänheten, behöfves knappast någon erinran.

Men väl synes det, som om den allmänna insigt, hvartill
man genom erfarenheten kommit på andra områden i fråga om
det förderfliga i ett system, som låter det arbete, som ständigt
kräfver sin man, fullgöras af allenast extra ordinarie tjensteman
eller, med andra ord, förvägrar tjensteman, hvilkas arbete dock
kräfves af ett konstant behof, ställning och aflöning såsom ordinarie!’,
väl synes det, som om denna insikt behöfde bringas i
erinran, för att icke i fråga om de kyrkliga tjensterna det
system skall komma att införas, som på andra håll redan genom
en bitter erfarenhet hunnit blifva utdömdt.

* *

*

I det föregående har förslaget om kyrkoherdes förpligtande
att hålla ständig adjunkt skärskådats ur församlingarnas, kyrkoherdarnes
och det e. o. presterskapets olika synpunkter. Men
den nya princip för organisationen af de presterliga krafterna
och tjensterna, som förslaget skulle komma att införa, är, såsom i
det närmast föregående jemväl antydts, af betydelse äfven för
kyrkan i dess helhet.

Att den nya principen är egnad att rubba fastheten i den
kyrkliga organisationen, framgår af hvad som i det föregående
(principreservation I) framhållits. Här må uppmärksamheten
ytterligare fästas allenast vid hvad följden skulle blifva med
afseende på presterskapets rekrytering.

Nödvändigheten för kyrkan af att ett tillräckligt antal unge
män egnar sig åt det presterliga kallet ligger i öppen dag, då
hon utan prester icke ens i yttre mening kan fylla den uppgift,
som är henne förelagd. Att ibland presterskapet jemväl

446

SÄRSKILDA MENINGAR.

en allmännare förefintlighet af mera afsevärd begåfning i så väl
teoretiskt som praktiskt afseende är, om också icke af lika stor
vigt som ett rätt presterligt sinne, dock af tillräckligt stor
betydelse, att vid regleringen af presterskapets ekonomiska
förhållanden hänsyn måste tagas till att jemväl dessa egenskaper
komma att hos presterskapet förefinnas, torde likaledes åtminstone
för en närmare eftertanke vara obestridligt.

Men icke ens ett tillräckligt antal prester, än mindre en
allmännare förekomst af afsevärd begåfning, lärer blifva att förvänta,
derest befordringsutsigterna skulle ytterligare försämras
genom det förslag, som nu är i fråga.

Ett märkeligt vittnesbörd om den svårighet, som redan nu
hotar presterskapets rekrytering, utgör det cirkulär, som i maj
1900 utsändts från ett antal lärare i teologi. Af nämnda cirkulär
framgår, att antalet teologie studerande vid rikets båda
universitet sedan ett helt årtionde befunnit sig i oafbruten nedgång.
Detta antal, som höstterminen 1890 uppgick till 536, utgjorde
vårterminen 1900 endast 340 och har under höstterminen
1900 ytterligare nedgått.

Men att med försämrade befordringsutsigter icke heller den
framstående begåfningen skall känna sig mer benägen än hittills
att egna sig åt kyrkans tjenst, torde vara sjelfklart, för så vidt
icke ännu vidare utsigter till genvägsbefordran än de hittills
förefintliga skulle komma att öppnas —- utsigter, som, åtminstone
om de såsom hittills skulle förblifva förbundna hufvudsakligast
med afläggandet af ännu en teoretisk examen eller med
kallelse såsom fjerde profpredikant, utan att alltid lända till
en opartisk uppmuntran af vare sig den framstående begåfningen
eller det nitiska och trogna arbetet i kyrkans tjenst, i
många fall endast skulle bidraga att främja sträfvanden, som
ur kyrkans synpunkt knappast böra anses förtjenta af ytterligare
uppmuntran.

* #

*

I ett afseende skulle visserligen systemet med ordinarie
tjensters utbyte mot extra ordinarie kunna lända till afsevärd
fördel, så till vida nemligen som det med den betydligt förökade
magt öfver presterskapet, som det vore egnadt att bereda
domkapitlet eller i sjelfva verket biskopen, skulle lemna frihet
åt denne i fråga om bestämmandet af tjenstgöringsorten för ett

HERR EKSTRÖM.

447

ännu större procenttal än förut af presterskapet, hvarvid förstånd
och välvilja skulle kunna göra mycket för att tillgodose både
församlingarnas och presterskapets bästa.

Men mot biskoparnes sålunda vidgade magt komme att svara
en inskränkning i församlingarnas frihet att sjelfva välja sitt
presterskap och ett ökadt beroende af stiftsstyrelsen såväl för
ett större antal extra ordinarie prestman som ock i ganska afsevärd
mån för de kyrkoherdar, som förpligtats hålla ständig adjunkt;
hvadan icke ens den nämnda förmånen hos systemet
komme att sakna sin skuggsida.

* *

%

Då de obestridliga olägenheter, som det ifrågasatta nya systemet
med ordinarie presterliga tjensters utbyte mot extra ordinarie
skulle vålla församlingarna, kyrkoherdarne, det e. o.
presterskapet och kyrkan i dess helhet, alltså, enligt mitt förmenande,
ingalunda uppvägas af de fördelar, som systemet möjligen
skulle kunna medföra, får jag på grund af det anförda
hemställa,

att den af komitén föreslagna anordningen
med kyrkoherdes förpligtande att hålla
ständig adjunkt måtte såväl principielt förkastas
som ock i hvarje enskildt fall ersättas
med en ur kyrklig synpunkt mera tillfredsställande
anordning.

III. Nuvarande aflöning såsom motiv vid förslag om presterlig

tjenst.

Vid en mängd af förslagen om indragning af presterlig tjenst
har bland motiven framhållits det förhållande, att nuvarande
aflöningsmedel i församlingsafgifter och behållen boställsafkastning
icke utgöra en skälig aflöning för ifrågavarande tjenst.

Lämpligheten af detta argument lärer kunna ifrågasättas
redan ur den synpunkten, att vid detsamma användas siffror,
som äro hemtade från förhållandena under nu gällande löneregleringar.
Då organisationsförslagen afse tiden, sedan nu
gällande löneregleringar utlupit, kunna aflöningsbeloppen för
ecklesiastikåret 1896—97 i allmänhet icke betraktas såsom ut -

SÄRSKILDA MENINGAR,

44 S

tryckande de aflöningsbelopp, som för tjensten skulle kunna
vara att förvänta vid ny lönereglering.

1 många fall torde visserligen de nuvarande aflöningsbeloppen
vara vägledande för omdömet om motsvarande belopp under
kommande löneregleringar, i andra fall lära de deremot icke
kunna vara det. Fall gifvas, då skatteobjekt, som till följd af
nu gällande lönereglerings affattning icke alls eller endast jemförelsevis
allt för lågt drabbas af bidragsskyldighet till presterskapets
aflöning, under utvecklingens gång till följd af uppkomsten
af industri eller annan med afsevärd inkomst förenad
rörelse tillkommit inom församlingen. Dessa nya skatteobjekt
böra uppenbarligen — då, såsom riksdagen säger i sin underdåniga
skrifvelse den 5 maj 1897, det framstår såsom ganska obilligt,
att blott en del af församlingen hufvudsakligen bekostar den
institution, hvaraf dock alla hafva gagn -— vid ny lönereglerings
uppgörande inträda såsom bidragsskyldiga till presterskapets
aflöning.1 Men genom tillämpande af denna grundsats kan,
äfven om en önsklig lindring beredes jordbruksfastigheterna, församlingens
bidrag till sitt presterskaps aflöning i det hela komma
att höjas. Så''t. ex. voro i Lekaryds moderförsamling af Vexjö
stift öfver 40 % af samtliga beskattningsföremål under ecklesiastikåret
1896—97 fullständigt befriade från skyldighet att bidraga
till presterskapets aflöning; i annexförsamlingen Aringsås
af samma pastorat bidrogo fyrkarna för inkomst af kapital eller
arbete, uppgående till ett antal af 15,216, med det oskäligt låga
beloppet af i genomsnitt allenast 1,68 öre pr fyrk, under det att
motsvarande belopp pr fyrk för jordbruksfastighet utgjorde 22,11
öre. Det vill synas, som om en rättelse i dessa missförhållanden
hellre borde åvägabringas, än att — såsom under förutsättning
att missförhållandena borde förblifva orubbade äfven under
kommande löneregleringsperiod —- komministraturen i det
folkrika och utvecklingskraftiga pastoratet skulle indragas.* 2

I andra fall åter är det anförda beloppet för aflöning vid
komministratur sa till vida missvisande, som vid ny lönereglering
komministern bör få komma i åtnjutande af större andel
än hittills af de från församlingen utgående aflöningsmedlen.
Riksdagen har nemligen i sin nyssnämnda skrifvelse jemväl för )

För korthetens skull betecknas denna sats i det följande af denna principreservation
såsom grundsats I.

2) Sid. 193.

HERR EKSTRÖM.

449

klarat sig anse »en rättelse vara önskvärd i den olämpliga proportion,
som på flera ställen råder mellan kyrkoherdes och komministrars
aflöning inom samma pastorat.»1 Och då, exempelvis,
i Särestads pastorat af Skara stift kyrkoherdens aflöning belöpt
sig till 5,698 kronor, medan komministerns utgjort allenast 1,137
kronor, så vill det synas, som om det förhållandet, att kyrkoherden
åtnjutit en aflöning femdubbelt så stor som komministerns,
icke borde betraktas såsom så okränkbart, att det
icke skulle kunna ändras derhän, att komministern finge åtnjuta
en skälig andel af aflöningsmedlen, hellre än att det af
fem församlingar bestående pastoratet skulle beröfvas sin komminister.
2

I allmänhet synes det vara vanskligt att af nuvarande aflöningsbelopp
draga slutsatser, som motivera förslag om indragning
af presterlig tjenst för kommande löneregleringsperiod.
Och från aflöningsförhållandena under den löneregleringsperioden
lära motiv till tjänsters indragning näppeligen kunna hemtas
förr, än grunderna för aflöningens utgörande, sedan tiden för nu
gällande löneregleringar utlupit, hunnit blifva stadfästa. Hittills
har icke ens något komitéförslag i denna fråga, den egentliga
hufvudfrågan, blifvit framlagdt.

* *

Men om man således i många fall kan känna sig betänksam
gent emot de från de nuvarande aflöningsförhållandena hemtade
skäl, som förebringas såsom motiv för förslagen om tjensters indragning
eller i allmänhet för den kyrkliga organisationen, så lära
nämnda betänkligheter icke minskas af hvad som på samma område
icke framhållits.

I fråga om medel för presterskapets aflöning förefinnes nemligen
en faktor, som visserligen icke omnämnts i nu framlagda
regleringsförslag men dock är af på nämnda förslags ekonomiska
sida så väsentligt inverkande natur, att en tillbörlig
hänsyn till denna faktor i många fäll ställer frågorna -om indragning
af presterliga tjenster och upprättande af nya sådana
i en alldeles ny belysning.

I § 9 mom. 1 af Kongl. Maj:ts nådiga förordning den 11
juli 1862 angående allmänt ordnande af presterskapets inkom *)''

Satsen för korthetens skull betecknad i det följande såsom grundsats II.

2) Sid. 103.

29

SÄRSKILDA MENINGAR.

450

ster stadgas, att afgifter, som af eu församling till dess presterskap
utgöras, ej må till aflönande af annan församlings prest
användas; icke keller inkomster, k vilka tillkomma presterskapet
antingen till följd af bidrag utaf församlingen gemensamt, såsom
då, till löneförbättring för presterskapet, hemman och lägenheter
blifvit inköpta och andra fördelar anskaffade, eller ock
från enskilda personers för samma ändamål gjorda anslag och
donationer. 1897 års riksdag har ock uttryckligen betonat, att
denna grundsats bör fortfarande gälla.

Men i samma § af anförda nådiga förordning stadgas jemväl,
mom. 2, att de inkomster åter, som grunda sig på statsanslag
i kontanta penningar, kronotionde och hemmansräntor eller
på arrenden för de af kronan upplåtna stom-, annex- och mensalhemman
och lägenheter, som icke äro bostadsboställen, må, i
händelse af befogenhet, från ni till annan församling öfverflyttas.
Det finnes intet i riksdagens skrifvelse den 5 maj 1897,
som antyder, att sistnämnda grundsats skulle för kommande
löneregleringsperiod öfvergifvas. Tvärtom hänvisar riksdagen
just till dessa kyrkans gemensamma, flyttbara eller rörliga,
lönetillgångar, då riksdagen i fråga om församlingar, som äfven
efter införande af förändradt utskyldssystem blifva för svaga
att kunna bereda sin herde anständig bergning, säger, att man
måste tillse, huruvida ej bidrag från annat hall må kunna lemnas
dem, hvarvid »först bör ifrågakomma att använda medel ur
presterskapets löneregleringsfond».

De kyrkans gemensamma aflöningsmedel af beskaffenhet att
kunna från en till annan församling såsom lönebidrag öfverflyttas,
som ecklesiastikåret 1896—97 ntgingo såsom aflöuings -

bidrag, utgjorde:

Lösen för till statsverket indragna hemmansräntor
och kronotionde samt ersättning för veder lagsspanmål.

..................kr. 210.611

Afkastning af stom-, annex- eller mensalhemman
samt af andra löningsjordar tillagda särskild pre ■sterlig

befattning . •..............kr. 441,077

Bidrag från presterskapets löneregleringsfond
eller andra af statskontoret förvaltade fonder ... kr. 187,568

Att de rörliga aflöningsmedlen i sj elfva verket utgöra ett
vida större årligt belopp, framgår emellertid redan af den omständigheten,
att bidragen från presterskapets löneregleringsfond se -

HERR EKSTRÖM.

451

der mera kunnat så betydligt höjas, att de efter Kongl. Maj ds
nådiga beslut den 7 december 1900 numera, enligt hvad som
uppgifvits, utgå med inemot 430,000 kronor årligen.

Nu kan det visserligen invändas, att dessa medel redan äro
bundna såsom aflöningsbidrag åt vissa församlingars presterskap
antingen på grund af gällande lönereglering eller på grund af
särskilda nådiga beslut. Men det är klart, att, när nu gällande
löneregleringar utlöpa, dessa medel åter blifva rörliga för att
tilldelas de församlingar, som då befinnas vara i största behof
af bidrag till sitt presterskaps aflöning.

Till en del torde visserligen dessa församlingar komma att
vara desamma som nu, nemligen i främsta rummet smärre församlingar
med svag ekonomisk bärkraft, som kanske från början
genom stora uppoffringar lyckats erhålla den presterliga tjenst,
som de icke nu vilja släppa och för hvars bibehållande talande
skäl förefinnas.

Men att nu utgående anslag icke skola komma att fortfarande
behöfvas i på långt när alla de församlingar, som hittills
blifvit af dylika bidrag delaktiga, framgår så väl af de båda
ofvan anförda grundsatserna, hvilka böra tillämpas med de nya
löneregleringarna, som ock af det förhållande, att af de rörliga
aflöningsmedlen bidrag nu i flera fall utgå vid kyrkoherdetjenster,
hvilkas aflöning redan utan nämnda bidrag belöper sig till 5,000
é 6,000 kronor eller derutöfver. Så sker i enstaka fall i nästan
alla stift och är ganska vanligt i Lunds stift, der afkastning af
stom-, annex- eller mensalhemman till betydande belopp tillagts
t. o. m. kyrkoherdebefattningar, hvilkas innehafvare äfven utan
dessa tillägg uppburit öfver 8,000 kronor årlig lön. I allmänhet
torde dock höra gälla, att vid regleringen bidrag af de rörliga aflöningsmedlen
endast på grundade skäl och med varsamhet böra
tilldelas församlingar, som äfven utan dylika tillskott kunna
bereda sitt presterskap en anständig bergning, såsom riksdagen
jemväl betonat, att »dylik hjelp bör lemnas allenast så länge
förhållandena göra densamma erforderlig».1

Om äfven denna grundsats vinner erkännande, synes deraf
följa, att det belopp, som vid regleringen kan disponeras för
årliga bidrag till aflöningen åt presterskapet i de församlingar,
som verkligen äro för svaga att bereda sitt presterskap en an -

) Grundsats III.

452

SÄRSKILDA MENINGAR.

ständig bergning, skall kafva ökats och i stället för att medföra
nödvändigheten af behöfliga tjensters indragning kunna medgifva
nämnda församlingar tjensternas bibehållande med oafkortade
eller till och med, der så behöfves, ökade lönebidrag.

Efter utlöpandet af nu gällande löneregleringar tillkommer
derjemte ett afsevärdt bidrag till dessa rörliga aflöningsmedel,
nemligen afkastningen af de boställen, som genom indragning af
tjenster upphöra att vara bostadsboställen och i stället öfvergå
till kategorien »löningsboställen, stom-, annex- och mensalhemman».
Skulle alla de tjenster, som komitén föreslagit till indragning,
verkligen blifva indragna, uppginge nämnda tillökning till de
rörliga afiöningsmedlen till ett belopp af 191,343 kronor årligen.
Om endast en del af komiténs indragningsförslag komme att genomföras,
så att endast hälften af sistnämnda belopp på anförda
skäl öfverginge till att blifva rörliga aflöningsmedel, så skulle
likväl det belopp, som, utan kapitalminskning för presterskapets
löneregleringsfond och de ecklesiastika boställenas skogsfond,
kunde disponeras för presterskapets lönereglering för kommande
löneregleringsperiod, uppgå till omkring 1,175,000 kronor årligen.
Hänsyn har härvid ändock icke tagits till den ökning, som torde
vara att påräkna genom det stigande värdet af den behållna
skogsafkastning, hvars försäljningsmedel helt eller delvis ingå
''till presterskapets löneregleringsfond.

%

*

Den stora fråga, som, efter åtskilligt att döma, kommer att
blifva en af de mest brännande vid den kommande löneregleringen,
synes nu vara denna: Skola de rörliga afiöningsmedlen

fortfarande få användas till bidrag vid presterskapets aflöning
i de församlingar, som eljest blefve oskäligt betungade, och i
allmänhet endast åt dessa? Eller skola nämnda församlingar i
stället för att erhålla bidrag beröfvas — helt eller delvis —- sitt
presterskap, för att de rörliga afiöningsmedlen i stället måtte
kunna disponeras för annat ändamål?

Det ser nästan ut, som om genom de nu framlagda organisationsförslagen
den förra frågan besvarats med nej, dels genom
förslagens stillatigande beträffande nu omtalade aflöningsmedel
såsom en högst betydande tillgång, då det gäller understöd åt

HERR EKSTRÖM.

453

svaga församlingar, dels också genom hvad som uttryckligen
säges. Så t. ex. föreslås om ett pastorat1) med inemot 3,000
innevånare och 3 □ mils areal, att komministerstjensten skall
indragas i betraktande jemväl deraf, att, derest den bibehålies,
»betydande tillskott erfordras för lönens höjande till skäligt belopp».
Och med ännu större tydlighet är i andra fall nämnda
fråga besvarad med nej, såsom då det om ett annat, af två
församlingar bestående, pastorat2), med ett afstånd af omkring
10 km. mellan kyrkorna, en areal af 177 □ km. och en folkmängd
af nära 2,500 invånare, föreslås, att komministerstjensten skall
indragas, och dervid såsom ett motiv för indragningen säges,
helt enkelt, att »tillskott erfordras».

Den framstälda dubbelfrågan torde ock kunna erhålla följande
form: Skall presterskapets löneregleringsfond för framtiden
användas »till att upprätthålla och utveckla den presterliga verksamheten
i riket» —• såsom Upsala domkapitel yttrade om fondens
ändamål, då domkapitlet för något år sedan afgaf infordradt
utlåtande i fråga om en begäran af en församling i Helsingland
att af fonden erhålla bidrag för uppförande af ett jernstaket
— eller skall densamma användas till skattelindring utefter
hela limen åt församlingarna?

Om den senare frågan besvaras med ja, då skola visserligen
för mången församling medel komma att saknas till uppehållande
af för själavården eljest nödig presterlig tjenst. Tv en mer eller
mindre direkt finansoperation i den antydda rigtningen skall utan
svårighet komma presterskapets löneregleringsfond att försina
såsom en droppe i sanden.

Men om presterskapets löneregleringsfond eller, fullständigare
uttryckt, svenska kyrkans rörliga aflöningsmedel fortfarande
komma att respekteras såsom afsedda till bidrag endast åt de
församlingar, som annars äro för svaga att bereda sitt presterskap
en anständig bergning, och i allmänhet till att upprätthålla
och utveckla den presterliga verksamheten, då torde, derest tilllika
tillämpas ofvan framstälda trenne grundsatser vid regleringen,
ingen enda svensk församling någonsin behöfva upplefva,
att densamma för sin fattigdoms skull beröfvas det presterskap,
som är densamma af nöden för en tillfredsställande själavård;
men väl torde medel derjemte komma att förefinnas jemväl

‘) Målilla, sid. 82.

-) Ingatorp, sid. 96.

454

SÄRSKILDA MENINGAR.

till att utveckla den presterliga verksamheten så väl i allmänhet
vid den organisation af presterliga tjenstår, som bör vidtagas i
sammanhang med ny lönereglering, som ock i de särskilda fall,
der sådant under loppet af nästkommande löneregleringsperiod
kan finnas af nya behof påkalladt.

* *

%

På grund af det anförda har jag ansett,

att, vid frågorna så väl om bibehållande af
för församlingsvården behöflig presterlig tjenst
som om upprättande af ny sådan eller delning af
pastorat, skälig hänsyn bör tagas till förefintligheten
af svenska kyrkans rörliga aflöningsmedel
såsom för understöd åt svaga församlingar
och upprätthållande och utveckling af den presterliga
verksamheten uteslutande afsedda.

IV. Sammanbyggnad af kyrkor.

I riksdagens för komiténs arbete normerande skrifvelse den
5 maj 1897 nämnes äfven sammanbyggnad af kyrkor bland de
förändringar, hvilkas möjlighet och lämplighet i och för löneregleringsarbetet
borde tagas i öfvervägande.

Komiténs majoritet har funnit en dylik sammanbyggnad i
åtskilliga fall lämplig och satt den i fråga i eu del af de speciela
regleringsförslagen.

För min del har jag i allmänhet icke kunnat biträda dessa
förslag. I några undantagsfall, särskildt i Skåne, ligga väl kyrkorna
hvarandra så nära, att ett fortfarande upprätthållande af
gudstjenst i båda knappast torde främja det kyrkliga lifvet eller
framkalla ett i det hela ökadt deltagande i gudstjensten. Någonstädes
kan väl ock hafva händt, att, exempelvis genom uppkomsten
af industri inom församlingen på mer afsevärdt afstånd
från kyrkan, församlingens befolkningscentrum flyttats, så att
kyrkan icke längre »ligger midt i byn». I sådant enstaka fall
torde det — derest icke, jemte det att den gamla kyrkan bibehålies
för gudstjenst, en ny särskild kyrka eller särskildt kapell
bör uppföras — kunna vara lämpligt att flytta den gamla kyrkan

HERR EKSTRÖM.

455

eller alldeles söna densamma, sedan ny blifvit uppbyggd på en
plats, som bättre motsvarar de nya förhållandena. Men i regeln,
och då befolkningsförhållandena icke undergått betydligare förändringar,
har ödeläggandet af en kyrka synts mig ur både
principiel och praktisk synpunkt utgöra en mycket betänklig
åtgärd.

Ett dylikt ödeläggande af kyrkor är visserligen icke alldeles
stridande mot svensk kyrkotradition. Men den traditionen härleder
sig, så vidt jag kunnat inhemta, från tendenserna under en
tid, som bevisade sig ödeläggande äfven för det kyrkliga lifvet.
Ett magtbud tvang till uppförande af eu ny gemensam kyrka i
stället för två eller flera af ålder befintliga. Dessa, vid hvilka
folket varit fästadt med sin kärlek sedan århundraden, stängdes,
gudstjenst i desamma förbjöds, och klockringningen tystnade vid
den helgedom och öfver den nejd, der den förut ljudit, väckande
till åtanke af det eviga. Berättelser från denna tid vittna
nogsamt om den djupa förstämning, som ödeläggandet af dess
åldriga helgedom utbredde öfver församlingen.

Nu är det visserligen icke fråga om några våldsåtgärder,
utan förslaget om sammanbyggnad af kyrkorna framställes i
den mildaste form, som ett sådant förslag gerna kan erhålla,
eller endast som ett alternativ, hvars förverkligande derjemte
undanskjutes till en obestämd framtid, hvaremot för kommande
löneregleringsperiod, eller åtminstone i början af densamma och
tills vidare, den presterliga tjenstgöring, hvars förment önskliga
inskränkning föranledt förslaget om kyrkornas sammanbyggnad,
skulle uppehållas, äfven med hänsyn till det häfdvunna antalet
gudstjenster, genom någon interimsåtgärd, vanligen den att
kyrkoherden såsom biträde förpligtades hålla ständig adjunkt.

Men icke ens i denna form har jag ansett, att förslag bort
framställas om kyrkors sammanbyggnad. Sammanbyggnaden af
tvenne kyrkor torde nemligen innebära, att på en tredje plats
en ny och större kyrka skulle uppföras, under det att de båda
gamla antingen nedrefves eller lemnades att förfalla på grund
af bristande omvårdnad. I hvilketdera fallet som helst synes
mig, åtminstone för så vidt afståndet mellan kyrkorna utgör 3
å 4 km. eller derutöfver, ödeläggandet af en. kyrka vara en åtgärd,
som icke bör tillrådas. Församlingens gudstj en stliga lif
har under generationer haft till medelpunkt den kyrka, som
skulle nedbrytas eller lemnas att förfalla. I denna helgedom

456

SÄRSKILDA MENINGAR.

hafva de nu lefvande från barndomen samlats till gudstjenst. På
kyrkogården derutanför hvila deras kara. Den gamla kyrkan
på den gamla kyrkogården är hvad ingen annan kyrka på eu
annan plats någonsin torde kunna blifva åtminstone för den
nuvarande generationen. Och äfven om kyrkostämman, d. v. s.,
innehafvare af de största röstetalen, skulle kunna lagligen genomdrifva
ett beslut om de nuvarande kyrkornas ödeläggande i
sammanbyggnadens förmenta intresse, så skulle en dylik åtgärd
icke desto mindre, enligt mitt förmenande, komma att innebära
ett kränkande af de öfrigas rätt, så till vida som det skullekränka
de fattigares religiösa känsla och deras pietet för hvad
som för dem med både traditionens och den personliga erfaren.
hetens magt utgör ett heligt rum, hvarmed mycket af det bästa
och ädlaste inom dem är förbundet.

# *

*

Men om alltså redan ur pietetssynpunkt ödeläggande af
kyrkor i allmänhet synts mig såsom en betänklig sak, så hafva
mina betänkligheter ingalunda minskats vid tanken på de praktiska
förhållanden, som med sammanbyggnaden skulle åvägabringas.
Långt ifrån att sammanbyggnaden komme att främja
kyrkobesöken, såsom komitén förutsätter,1) skulle den enligt min
uppfattning menligt inverka på desamma.

Förslaget om kyrkors sammanbyggnad är nemligen framstäldt
eller antydt endast för de fall, då genom sammanslagning
af pastorat eller indragning af komministratur en kyrkoherde
skulle blifva ensam om allt presterligt arbete inom tre
(fyra eller fem) församlingar. Med afseende på gudstjensternas
hållande har komitén i sådant fäll tänkt sig, att gudstjenst
skulle förrättas hvarj e söndag i den mellersta af de tre kyrkorna
och turvis i endera af de andra. Den församling i pastoratets,
utkant, som för söndagen icke finge gudstjenst i sin egen kyrka,
blefve alltså hvar annan söndag hänvisad till den i pastoratets
midt liggande församlingens kyrka.

Denna anordning har, för så vidt som den ifrågasatta indragningen
af presterlig tjenst ens öfver hufvud är att tillråda,
synts mig vida mindre betänklig än ett ödeläggande af två

l) Se motiveringen exempelvis vid förslagen under n:r 32 och 36, Upsala
stift, och n:r 57, Skara stift.

HERR EKSTRÖM.

457

eller flera af kyrkorna för uppförande af en ny större på ny
plats mellan de gamla. Tv oafsedt de betänkligheter ur pietetssynpunkt,
som jag redan anfört, skulle hvad som med hänsyn
till afståndet till kyrkan vunnes för somliga trakter af församlingen
mer än motvägas af hvad som förlorades för andra.
Endast för en del af de församlingsmedlemmar, som bodde mellan
de två gamla kyrkorna, nemligen för dem, för hvilka väglängden
till den nya gemensamma kyrkan blefve mindre än hälften af
afståndet mellan denna och den gamla kyrkan, komme en förkortning
af kyrkvägen att inträda. För alla andra, d. v. s. de
allra flesta, inom såväl moder- som annexförsamlingen, komme
genom sammanbyggnaden afståndet till kyrkan att förlängas,
såsom det ju ock i allmänhet är lätt att inse, att, ju färre kyrkorna
äro och ju glesare de ligga, desto längre blir kyrkvägen.
Att sammanbyggnaden under sådana förhållanden ens ur afståndssynpunkten
skulle lända till att främja kyrkobesöken, har
jag icke lyckats inse.

Hvad särskildt angår den församling, som annars skulle komma
att få gudstjenst i sin egen kyrka allenast hvar annan söndag, sä
torde det icke kunna ådagaläggas, att ens denna skulle genom den
föreslagna åtgärden vinna någon fördel. Afståndet, som annars den
ena söndagen vore längre, nemligen till moderförsamlingens kyrka,
den andra söndagen kortare, nemligen till annexförsamlingens
egen kyrka, blefve nu visserligen alla söndagar lika. Men för
de flesta blefve det alltid längre, än det var förut till den egna
kyrkan. Och denna förlängda kyrkväg blefve som allra kännbarast
för dem, som äro mest beroende af afståndet och som
icke desto mindre ofta sätta det största värdet på gudstjensten:
de sjukliga och ålderstigna samt de fattiga, som icke ha att
tillgå skjuts för. sina kyrkobesök. Det torde ock få anses såsom
vida lättare för eu, som derjemte har häst till sitt förfogande,
nemligen presten, att färdas en längre väg •— vid duplikation —
än för de många församlingsborna, af hvilka de flesta sakna
hästar. Och der så väl det ena som det andra skulle vålla afsevärd
svårighet, hade det, enligt mitt förmenande, varit bättre
att underlåta framställandet af ett förslag om indragning af
en kyrkoherde- eller komministersbefattning än att, såsom en
följd af eu dylik negativ åtgärd, utvägen att sammanbygga
kyrkorna skulle blifva af nöden.

458

SÄRSKILDA MENINGAR.

För öfrigt vill det synas, som om erfarenheterna af de nutida
religiösa behofven, Indika under den sista mansåldern låtit
bönhus i många hundratal, och det icke minst i just de trakter,
där kyrkorna äro glest belägna, växa upp i vårt fädernesland,
.snarare talade för önskvärdheten af att sä att säga klyfva, om sa
vore möjligt, de flesta landsbygders kyrkor och sålunda bilda flera
mindre men tätare belägna kyrkor till att utgöra hvar och
en medelpunkten för ett kyrkligt gudstjenst- och församlingslif,
än att genom sammanbyggnad minska antalet af de redan
förhandenvarande och förlänga kyrkvägen med, såsom följden
skulle blifva i ett af de ifrågasatta fallen,1) ända till 15 + 15 km.

På grund af hvad jag sålunda anfört, har jag ansett, att,
derest icke säregna missförhållanden förefinnas, ingen kyrka
bör ödeläggas, eller, med andra ord,

att sammanbyggnad af kyrkor i allmänhet
icke bort ens ifrågasättas.

V. Kontraktsadjunkter.

De talrika indragningarna af komministraturer och sammanslagningarna
af pastorat skulle i vissa delar af landet leda till
alldeles nya förhållanden. Kyrkoherdar, som förut haft komminister
vid sin sida, skulle blifva ensamma i embetet, andra, som
hittills haft att bestrida tjenstgöringen vid allenast en kyrka,
skulle hädanefter komma att söndagligen få underkasta sig
duplikation.

Bortsedt från att en konstant ökning i arbetet sålunda
komme på dessa kyrkoherdars lott, är det påtagligt, att möjligheten
för dem att få åtnjuta någon söndags hvila för att få gä
till skrift inom egen församling, få höra en annan prest predika
eller kunna företaga någon resa, skulle blifva ytterligt förminskad
eller alldeles beröfvas dem, då må hända hvarenda ordinarie prest
i hela den kringliggande trakten hvarje söndag hela året om
sjelf vore bunden af tjenstgöring vid sin egen kyrka och hjelp
således icke heller från något grannpastorat stode att erhålla. I
samma ställning, som nämnda kyrkoherdar, komme i det afseende,
hvarom fråga är, äfven en del komministrar, isynnerhet
i annexförsamlingar.

l) Hafdhems, Grötlingbo, Öja och Vamlingbo pastorat på Gotland.

HERR EKSTRÖM.

45S»

Det torde knappast kunna förnekas, att ett sådant ständigt
predikande söndag efter söndag år ut och år in, utan möjlighet
till någon söndags hvila och ledighet, och en dylik ständig
bundenhet kan på längden verka både tröttande och förslöande.
Hvar och en, som är i tillfälle att åtnjuta ferier eller semester,
torde af erfarenhet kunna vitsorda betydelsen för såväl tjenstemannen
sjelf som hans arbete af en dylik återkommande hvilooch
vederqvickelsetid, som lärer vara desto mer efterlängtad och
välgörande, ju större ifvern och kraften är i arbetet.

A andra sidan torde de talrika indragningarna af tjenster
komma att bereda äfven åt församlingarna och det kyrkliga
lifvet en förlust och saknad, till hvilken vid organisationen af
den presterliga tjenstgöringen hänsyn bör tagas, i fall församlingarna
icke alldeles skola beröfvas förmånen att med någon
omvexling af predikant få uppbyggas jemväl genom gåfvornas
olikhet.

För att åt de prester, som stå ensamma i sin tjenstgöring,
skulle kunna beredas en dylik hvila 1 ä 5 söndagar om året —
efter vederbörandes önskan vid uppgörandet af turlistan för året
antingen spridda på olika tider af året eller följande på hvarandra,
genom hvilken senare anordning en verklig semester
skulle beredas — och åt församlingarna en omvexling till ökad
uppbyggelse, har jag, då beslut fattades om de talrika indragningarna
och sammanslagningarna inom Visby stift, hemstält,
att komitén måtte föreslå anställande för nämnda stift af tre
kontraktsadjunkter, aflönade från presterskapets löneregleringstbnd;
och har jag jemväl tillkännagifvit min afsigt att äfven
för de trakter af öfriga stift, der för det ordinarie presterskapet,
såsom i annat fall ständigt bundet af sin tjenstgöring, förefinnes
behof af dylik hjelp, föreslå anställandet af ett lämpligt antal
kontrakts- eller reseadjunkter, derest förslaget vid Visby stift
vunne komiténs principiela godkännande.

Då så icke skett, har jag, stäld i valet mellan att låta förslaget
alldeles falla eller att här meddela det såsom en min
särskilda mening, ansett mig böra föredraga det senare, då förslaget
möjligen kan innebära något beaktansvärdt vid den
genomgripande och för vissa landsdelar nästan omstörtande reglering
af de presterliga tjensterna, som nu synes förestå.

Till förslagets motivering vill jag endast lägga, beträffande
adjunkterna, att ett dylikt förordnande på ett eller högst två år

460

SÄRSKILDA MENINGAR.

— genom hvilken begränsning till tiden det skulle kunna komma
så många flera extra ordinarie prestman till de! — skulle blifva
af stor betydelse för den unge prestmannens utbildning, enär
han derigenom finge lära känna många äldre prester och hemta
intryck af deras erfarenheter samt se förhållandena inom flera
olika församlingar, samt, beträffande aflöningen, att, såsom jag
ofvan (reservation III) framhållit, presterskapets löneregleringsfond,
till hvilken genom indragningarna af tjenster betydliga
summor återfalla, har till uppgift jemväl att »utveckla den
presterliga verksamheten». Derest fondens medel icke skulle befinnas
tillräckliga både för denna uppgift och för beredande af
den lindring, som bör tillkomma den tiondeskyldiga jorden, der
berättigade skäl förefinnas till klagomål öfver nämnda beskattningsföremåls
betungande och lindring icke på någon af de angifna
vägarna står att vinna, lärer den anvisning vara att beakta,
som uttalas i riksdagens oftanämnda underdåniga skrifvelse
den 5 maj 1897, der riksdagen, enär det svenska presterskapet
småningom erhållit allt flera embetsåligganden, hvilka ej
kunna anses vara af kyrklig art och som icke heller motiveras
af den enskilda församlingens behof, utan af statshänsyn, funnit,
att från detta förhållande goda skäl kunna hemtas för att statsbidrag
i någon mån lemnas till presterskapets aflöning. Må hända
vore det icke heller otänkbart eller olämpligt, om de ifrågasatta
kontraktsadjunkternas fasta lön från löneregleringsfonden utginge
med ett lägre belopp, t. ex. 1,500 kr., men hvarje församling,
i hvilken adjunkten verkade, finge bidraga till hans resekostnad
och aflöning genom en årlig kollekt.

I öfverensstämmelse med det anförda har jag ansett mig
böra hemställa,

att det mätte tagas under ompröfning, huruvida
icke i sammanhang med de ifrågasatta indragningarna
af komministraturer och sammanslagningarna
af pastorat, borde, i syfte att bereda
4 ä 5 söndagars årlig ledighet åt hvarje i sin
tjenstgöring ensam stående ordinarie prest samt
någon omvexling åt församlingarna, vidtagas
den anordningen, att för komplexer af 10 till
12 pastorat eller församlingar anstäldes kontrakts-
eller reseadjunkter.

B. Specialreservationer.

I. Upsala erkestift.

(i. Rasbo pastorat.

På grund af Rasbo-Kils långsträckta läge är uppgiften om afståndet
mellan Rasbo-Kils och Rasbo kyrkor icke tillräcklig för vinnande af den
rätta uppfattningen af de förhållanden, som skulle inträda för annexförsamlingen,
ifall komministraturen derstädes indroges. En del byar i RasboKil
hafva nemligen en så betydande väglängd redan till sin egen kyrka, att,
derest nattvardsbarnen från dessa byar skulle gå till kyrkoherden i moderförsamlingen
för att erhålla sin konfirmationsundervisning, de skulle för
hvarje gång få tillryggalägga 3 å 4 mil — ett afstånd, mot hvilket visserligen
kunna åberopas vida större afstånd exempelvis i Norrland, men
som rätteligen lärer böra bedömas efter de på den Isländska landsbygden
i öfrigt rådande förhållanden.

Hvad särskild! Rasbo moderförsamling angår, så är folkmängden
så pass betydlig, att kyrkoherden torde hafva tillräcklig arbetsbörda
med att ensam fullgöra det presterliga arbetet derstädes, hvadan Rasbo-Kil,
derest komministraturen indroges, sannolikt icke skulle kunna erhålla eu
tillfredsställande kyrklig själavård.

På grund af det anförda har jag ansett,

att koniministerstjensten bör bibehållas.

11. Börstils pastorat.

Med hänsyn särskilt till Östhammars stad, hvars komminister jemväl
torde verkställa de flesta presterliga förrättningar äfven åt den del af
Börstils församlings befolkning, som är bosatt i skärgården och på södra
delen af den s. k. Söderön, har jag ansett, att pastoratet borde delas
och äfven den i Östhammar bosatte presten erhålla en kyrkoherdes ställning
och aflöning. Lämpligen torde derjemte bostaden för den komminister,
som nu bor vid Börstils kyrka, kunna förläggas till församlingens norra
del, exempelvis till Sund, och af denna del jemte den del af Söderön,
som icke ansåges böra afskiljas för att jemte Östhammar utgöra ett eget
pastorat, bildas ett kapellag, för hvilket komministern finge i uppdrag
jemväl att föra ministerialböckema.

SÄRSKILDA MENINGAR.

462

13*. a. Öregrunds pastorat.

„ Pastoratet utgöres af två församlingar, Öregrund med 951 invånare
pa en areal åt 5.13 □km. och Gräsa med en folkmängd af 1,403 personer
och en areal af 114.87 Q km., hvarvid beträffande arealen dock är
att märka, att hela församlingsområdet är vida större, enär befolkningen
är spridd på flera öar, som intaga en utsträckning af öfver 35 km. Presterskapet
i detta pastorat utgöres af kyrkoherde, bosatt i Öregrund och
komminister, bosatt på Gräsön.

Då komministern i Gräsö annexförsamling redan nu i det stora hela
bär en kyrkoherdes arbete och ansvar, vill det, isynnerhet om hänsyn tages
till församlingens på grund af naturförhållandena svårskötta beskaffenhet,
synas, som om han också borde komma i åtnjutande af en kyrkoherdes
ställning och aftoningsförmåner, hvarför jag, på grund jemväl af de allmänna
skäl, som jag utvecklat i reservationerna I och in, ansett,

att, med indragning af komministerstjensten, Gräsö
församling bör skiljas från Öregrunds pastorat för att
utgöra ett eget pastorat.

17. Väddö pastorat.

Då två presters arbete är för eu tillfredsställande själavård inom
detta pastorat fortfarande af nöden, får jag under hänvisning till min allmänna
motivering, principreservationerna I—III, och med hänsyn jemväl
dertill, att boställe, bebygdt för komminister, allaredan förefinnes, föreslå,
att komministerstjensten bibehålies.

22. Itimbo pastorat.

Dä afständet mellan moderförsamlingens och annexförsamlingens kyrkor
är så pass stort och folkmängdens tillväxt i moderförsamlingen så väl
som den omständigheten, att en ganska betydande jern vägsstation derstädes
uppstått, synes påkalla kyrkoherdens arbete mera odeladt i Rimbo, förefaller
det sannolikt, att Ro annexförsamling icke skulle komma att få sina
kyrkliga behof nöjaktigt tillgodosedda, derest densamma beröfvades sin
komminister. Med hänsyn till båda församlingarna lärer det alltså vara
nödigt,

att komministerstjensten bibehålies.

24. Ränna pastorat.

Instämmande i komiténs förslag om indragning af komministerstjensten
inom Ränna församling, har jag beträffande Blidö församling ansett, att,

HERR EKSTRÖM.

46o

da densamma, såsom bestående åt Öar i skärgården, intager en af moderförsamlingen
ganska oberoende ställning och den i Blidö bosatte presten
redan nu i det hela bär en kyrkoherdes ansvar och arbete, hvilket senare
på grund åt naturförhållandena lärer böra betraktas såsom ganska mödosamt,
Blidö församling bör skiljas från Länna och dess prest komma i
åtnjutande af eu kyrkoherdes embetsställning och aflöning, hvarför jag
föreslår,

att, med indragning af båda komministerstjensterna
i fauna pastorat, Blidö församling afskiljes för att bilda
ett eget pastorat.

2(>. Hagby pastorat och Balingsta pastorat.

Sammanslagningen af dessa pastorat till ett med endast kyrkoherde
har icke heller hos mig väckt synnerlig betänklighet, då alla tre församlingarnas
sammanlagda folkmängd icke uppgår till mer än 1,464 personer
på ett område af mindre än 1 □mil och kyrkorna ligga hvarandra sä
pass nära.

Hvad deremot angår förslaget om Hagby och Ramsta kyrkors sammanbyggnad,
har jag på i reservationen IV anförda skäl icke kunnat biträda
detsamma. På grund af de i res. II anförda skäl har jag icke heller
kunnat biträda förslaget om de indragna befattningarnas ersättande med
ständig adjunkt. Om tvenne presters arbete fortfarande är erforderligt
för dessa tre församlingar, vore det påtagligen mindre lämpligt, att båda
bodde tillsammans i Ramsta, än att såsom nu den ene bodde i Balingsta,
der bebvgdt boställe redan förefinnes. Enligt mitt förmenande skulle emellertid
en sammanslagning af Balingsta pastorat lämpligare kunna ske med
Vester-Akers (N:r 28) än med Hagby pastorat.

27. Vester-Åkers pastorat och Upsala-Näs pastorat.

Då afståndet från Vester-Åkers kyrka, der kyrkoherden är boende, till
Upsala-Näs kyrka utgör icke mindre än 11 km., hvarvid ändock är
att märka, att Upsala-Näs kyrka ligger i den mot Vester-Akers pastorat
gränsande delen af Upsala-Näs långsträckta församlingsområde, skulle
den föreslagna sammanslagningen, med indragning af båda tjensterna
i Näs, lända till afsevärda svårigheter icke blott för kyrkoherden i
fråga om duplikation utan äfven och i ännu högre grad för UpsalaNäs
församlings innevånare i allmänhet och dess nattvardsbarn isynnerhet,
då de, om förslaget genomfördes, för att träffa sin prest, skulle få göra
eu vandring af, från somliga byar i Näs, ända till inemot 3 mil. Dessa
omständigheter och jemväl det förhållande, att invånarne i Näs, som af
sina flesta intressen dragas till Upsala stad, knappast hafva några intressen,
som förbinda dem mod Vester-Akers åt alldeles motsatt håll belägna pastorat,
synas icke göra det tillrådligt att förena Upsala-Näs församling med
Vester-Akers och Dalby församlingar till ett pastorat med endast kyrkoherde,
boende i Vester-Aker.

464

SÄRSKILDA MENINGAR.

På grund åt'' såväl mina allmänna skäl mot kyrkoherdes förpligtande
att hålla ständig adjunkt som ock det olämpliga uti att låta Upsala-Xäs
sakna sittande prest men placera tvenne prester tillsammans i det lilla,
icke ens centralt belägna, Vester-Åker, har jag icke heller kunnat biträda
förslaget härom, utan anser, att Upsala-Näs bör få hafva en sittande
prest. För en åtgärd, som läte denne för framtiden erhålla endast eu
komministers ställning och aflöning, skulle församlingens litenhet kunna
anföras såsom ett beaktansvärdt skal, hvarjemte det möjligen skulle kunna
ifrågasättas, huruvida icke en sammanslagning af Näs med Bondkyrkoeller
Upsala Heliga Trefaldighets pastorat vore att föredraga framför dess
förening med Väster-Åkers pastorat.

28. Yester-Åkers pastorat och Balingsta pastorat.

Sammanslagningen af dessa pastorat till ett med endast kyrkoherde,
bosatt i Vester-Åker, synes lämpligare än den föreslagna sammanslagningen
af Hagby och Balingsta pastorat och har icke hos mig väckt någon
betänklighet, då alla tre församlingarnas sammanlagda folkmängd uppgår
till endast 1,367 personer på en areal af föga mer än en half □mil
och folkmängden icke heller visar benägenhet att tillväxa.

Deremot har jag på i min allmänna motivering (res. IV o. It) anförda
skäl icke kunnat biträda förslaget om sammanbyggnad af kyrkorna och
•den ena ordinarie befattningens förvandling till extra ordinarie. Om
tvenne presters arbete fortfarande skulle anses behöfligt för dessa tre församlingar,
vore det, i betraktande jernväg deraf att bebyggda boställen redan
förefinnas både i Balingsta och Vester-Aker, enligt min uppfattning vida
lämpligare, att, såsom nu, den ene presten bodde oi Balingsta och den
andre i Vester-Åker, än att båda skulle bo i Vester-Aker.

32. Hjelstaliolms pastorat.

Indragningen af komministraturen inom detta pastorat har icke heller
hos mig väckt någon synnerlig betänklighet, då pastoratets hela folkmängd
år 1896 utgjorde allenast 1,440 personer och densamma synes befinna sig
i stadigt nedgående (1,373 personer vid slutet af är 1899) samt hela arealen
knappast utgör mer än en half qvadratmil.

Deremot har jag på ofvan (res. IV o. II) anförda skäl icke kunnat biträda
förslaget om sammanbyggnad af kyrkorna och den ena ordinarie befattningens
förvandling till extra ordinarie. Om tvenne prester fortfarande skulle
anses nödvändiga för en tillfredsställande församlingsvård inom Hjelstaholms
pastorat, vore det enligt mitt förmenande, i betraktande jemväl deraf att.
tvenne bebyggda boställen redan inom pastoratet förefinnas, vida lämpligare,
att, såsom nu, den ene bodde i Kulla, än att äfven denne skulle förflyttas
till Fitja, hvilken församling för öfrigt icke ligger centralt inom pastoratet
och hvars egen kyrka, sannolikt af vägande skäl, icke längre användes för
gudstjenst.

HERR EKSTRÖM.

465

33. Nysätra pastorat.

Österunda församlingsområdes långsträckta form ock det ganska betydliga
afstandet mellan Nysätra och Österunda kyrkor synes medföra, att
indragning al den presterliga tjenst, hvars innehafvare är bosatt inom
nämnda församling, skulle komma att inverka menligt på själavården inom
Österunda och medföra afsevärda olägenheter isynnerhet för nattvardsbarnen,
af h vilka somliga skulle få tillryggalägga öfver 3 mil vid hvarje deltagande
i konfirmationsundervisningen. Af dessa skäl har jag ansett mig
icke kunna instämma i förslaget om indragning af komministerstjensten.

351 a. Vester-Löfsta pastorat.

Inom pastoratet, som består af två församlingar, Vester-Löfsta med
3,720 invånare pa en areal af 158.64 Okm. och Enåker med 1,029 invånare
på en areal af 89.9 9 Okm., äro anstälda kyrkoherde och komminister,
den senare boende i Enåker, till hvars kyrka afståndet från VesterLöfsta
kyrka utgör omkring 12 km.

_ Då folkmängden inom Vester-Löfsta församling, der Heby ansenliga
stationssamhälle är beläget, befinner sig i afsevärd tillväxt och kyrkoherden
för det presterliga arbetet inom nämnda församling icke kan på grund af
det betydliga afståndet påräkna biträde af den i Enåker bosatte komministern,
synes det vara af behofvet påkalladt,

att en komministerstjenst inrättas, hvars innehafvare
bör bo i Heby.

36. Yeckholms pastorat.

Indragningen af båda komministerstjensterna torde komma att bilda
ett alltför skarpt afbrott mot hittills rådande förhållanden, enär genom en
sådan åtgärd antalet ordinarie prester inom pastoratet skulle reduceras
från 3 till 1, och synes icke heller kunna utan men vidtagas, då pastoratet
utgöres af 3 församlingar med en folkmängd af 1,995 personer. Mot
sammanbyggandet af kyrkorna har jag ofvan (res. IV) anfört mina betänkligheter.

Att förvandla de båda komministraturerna till en extra ordinarie
tjenst har synts mig så mycket mindre lämpligt, som — oafsedt de allmänna
skäl^ mot eu sådan åtgärd, hvilka jag ofvan (res. II) anfört — båda
presterna da skulle komma att bo tillsammans, men för ordinarie tjensteinnehafvare
redan förefinnas bebygda boställen inom olika församlingar af
pastoratet.

På grund af hvad jag sålunda anfört, har jag ansett, att den enda
förändring af den kyrkliga organisationen, som beträffande Veckholms pastorat
lämpligen kan vidtagas, består deruti,

att den komministerstjenst, hvars innehafvare är
bosatt inom Veckholms församling, indrages.

30

466

SÄRSKILDA MENINGAR.

41. Svinnegarns församling af Tillinge pastorat samt Enköpings-Ms
pastorat och Teda pastorat.

På i min allmänna motivering (res. IV och II) framställda grunder
har jag icke kunnat biträda förslagen om sammanbyggnad af tvenne af
kyrkorna och den ena ordinarie befattningens förvandling till extra-ordinarie.

Om tvenne prestera arbete anses för framtiden behöfligt för en
tillfredsställande församlings vård inom dessa tre .församlingar, vore det
enligt mitt förmenande, i betraktande jemväl deraf att bebyggda kyrkoherdeboställen
redan förefinnas inom Teda och Enköpings-Näs församlingar,
lämpligare, att de båda minsta församlingarna Teda och Svinnegarn förenades
till ett pastorat, och att förändringarna således inskränktes dertill,
att, med indragning af komministerstjensten^ i Tillinge
pastorat, Svinnegarns församling skildes från Tillinge
pastorat för att förenas med Teda församling till
ett pastorat med endast kyrkoherde, som bör bo i Teda.

58. Bromma pastorat.

Då folkmängden, till följd af Sundbybergs starka utveckling, på de
sista 3 åren tillväxt med 601 personer och vid 1899 år slut uppgick till
icke mindre än 3,616 personer, synes så väl den redan nu befintliga folkmängden,
som, i ännu högre grad, den folkmängd, hvilken efter all sannolikhet
kan förutsättas såsom förefintlig inom pastoratet vid den tid, som
med regleringsförslagen åsyftas, fordra anställandet af ytterligare en prest,
hvadan jag ansett,

att en komministerstjenst bör inom pastoratet inrättas.

58l t. Danderyds pastorat.

Pastoratet utgöres af två församlingar, Danderyd med (år 1899)
1,969 invånare på en areal af 26.28 Dkni. land och Lidingö med 1,310
invånare på en areal af 28.63 nkm. land. Afståndet mellan kyrkorna
utgör omkring 12 km.

Då folkmängden i pastoratet allaredan uppgår till 3,279 personel
och inom båda församlingarna befinner sig i jemn tillväxt, torde pastoratet,
särskildt med hänsyn dertill, att församlingarna, belägna i hufvudstadens
omedelbara närhet men åt skilda håll från densamma, utgöra °hvar
för sig ett helt utan egentlig beröring med hvarandra, böra delas, så,

att med indragning af komministerstjensten i Danderyds
pastorat, Lidingö församling afskiljes för att
bilda eget pastorat.

HERR EKSTRÖM.

467

67. Upsala-Ms pastorat.

Ofvan under N:o 27 har jag framstält de skäl, som synas mig tala
mot föi slaget, att Upsala-Häs pastorat skulle beröfvas båda sina presterliga
tjenster.

69. Tensta pastorat och Viksta pastorat.

Då en sammanslagning af dessa pastorat, hvarigenom Viksta församling
beröfvades sin egen sittande prest, enligt mitt förmenande skulle
komma . att menligt inverka på själavården inom nämnda församling, och
förefintligheten af egen prest för en ä kyrkligt och kommunalt afseende af
ålder sjelfständig ^ församling med omkring 1,000 invånare snarare synes mig
höra till de förhållanden, som äro att eftersträfva, än till dem, som böra
bekämpas, har jag, i betraktande jemväl deraf att Viksta pastorat hittills
utan bidrag från annat håll nöjaktigt aflönat sin prest, icke kunnat biträda
det nu framställda förslaget.

74. Tierps pastorat.

Den omständigheten, att en kapellpredikant är erforderlig för pastoratets
sydligare del, medför enligt mitt förmenande icke önskligheten af
att den nu befintliga komministerstjensten i pastoratets norra del förvandlas
till extra ordinarie tjenst. Hänvisande till min allmänna motivering
gent emot en sådan åtgärd (res. II), föreslår jag,

o att den redan förefintliga komministerstjensten bibehålies
;

att den sydligare delen af pastoratet afskiljes till
ett kapellag; samt

att en ny komministerstjenst inrättas, hvars innehafvare
bör bo inom kapellaget.

76l/a. Yesslands pastorat.

I pastoratet, som består af två församlingar, Vessland med 2,554
invånare pa en areal af 174.08 nkm. och Tolfta med 1,765 invånare
pa en areal af 122.o i nkm., äro anställda kyrkoherde och komminister,
den senare bosatt i Tolfta. Afstandet mellan kyrkorna utgör omkring
9 km.

Då kyrkoherden på grund af såväl afståndet mellan kyrkorna som
den vidsträckta moderförsamlingens egen talrika befolkning, som tager hans
krafter i anspråk uteslutande för denna församling, icke torde kunna egna
något mer afsevärdt arbete åt annexförsamlingen, har jag, då komministern
allaredan synes i det stora hela bära en kyrkoherdes arbete och ansvar,
ansett, att han bör komma i åtnjutande jemväl af en deremot svarande
embetsställning och aflöning, hvarför jag föreslår,

att, med indragning af komministerstjensten, Tolfta
församling afskiljes från Vesslands pastorat för att bilda
ett eget pastorat.

468

SÄRSKILDA MENINGAR.

77. Hållnäs pastorat.

Då pastoratets ganska betydande areal och folkmängd fortfarande
göra två presters arbete erforderligt och boställe, bebygdt för komminister,
allaredan förefinnes, har jag, på grund af de i mina reservationer I—
III anförda skäl, ansett,

att komministerstjensten bör bibehållas.

79. Nora pastorat.

Då pastoratets ganska betydande areal och stora samt i tillväxt befintliga
folkmängd fortfarande göra två presters arbete erforderligt och
boställe, bebygdt för komminister, allaredan förefinnes, får jag, under hänvisning
till min allmänna motivering ofvan i reservationerna I—III, föreslå,
att komministerstjensten bibehålies.

SO. Gefle pastorat.

Då folkmängden, som vid 1899 års slut belöpte sig till 28,308 personer,
särskildt till följd af industriella anläggningar i och vid staden befinner
sig i mycket stark tillväxt, och då till staden hör jemväl ett ganska
afsevärdt område på ömse sidor om Gefle-bugten, utgörande tillhopa med
den egentliga staden 46,17 □km. land och af en icke ringa utsträckning
på grund af dess egenartade kustnatur, har jag ansett, att redan på grund
af de nu befintliga förhållandena och om något afseende skall fästas vid
de förhållanden, som efter all sannolikhet kunna förutsättas såsom befintliga
vid den tid, som med regleringsförslaget åsyftas, bort föreslås pastoratets
delning i tre.

I hvilket fall som helst böra enligt mitt förmenande —• af skäl, som
jag närmare utvecklat i principreservationen II — de presterliga tjenster,
som inrättas vid löneregleringen, vara af ordinarie natur.

81. Valbo pastorat.

Den omständigheten, att en komministerstjenst blifvit erforderlig inom
pastoratets vestra del, medför enligt mitt förmenande icke, att den redan
befintliga komministerstjensten i det med hänsyn till folkmängden
starkt växande pastoratet bör förvandlas till extra ordinarie tjenst. Hänvisande
till min allmänna motivering emot en sådan åtgärd, föreslår jag,
att den hittillsvarande komministerstjensten bibehålies; att

Forsbacka bruk jemte lämpligt område af pastoratets
vestra del af skiljes till ett kapellag; samt
att en ny komministerstjenst inrättas, hvars innehafvare
bör bo vid Forsbacka.

HERR EKSTRÖM.

469

81Y». Högbo pastoral.

Folkmängden inom detta af en församling bestående pastorat, hvilket
omfattar en areal af 101,82 C]km., utgjorde år 1870 endast 1,611 personer.
År 1896 hade densamma ökats till 6,137 personer och belöpte
sig år 1899 till 6,705 personer. Denna utomordentligt starka tillväxt
torde vara till största delen föranledd af det i församlingens södra del på
omkring 6 kras afstånd från Högho kyrka belägna Sandvikens stora jernverk.
Enligt löneregleringsresolutionen af den 28 okt. 1864 skulle presterskapet
inom Högbo pastorat, hvilket förut utgjorde kapellförsamling till
Ofvansjö, komma att utgöras af endast kyrkoherde. Mellan åren 1883
och 1899 har emellertid särskild brukspredikant derjemte varit vid Sandviken
anställd. Genom nåd. resolution af den 23 jan. 1899 har K. M:t
medgifvit bland annat, att kyrkan vid Sandvikens bruk må såsom församlingens
hufvudkyrka anses, samt att eu pastoratsadjunktur må tillsvidare,
under den tid nuvarande lönereglering för församlingens presterskap är
gällande, inrättas. Bostaden för pastoratsadjunkten är belägen vid Högbo
gamla kyrka.

Ehuru, beroende af något förbiseende, Högbo pastorat icke varit föremål
för öfverläggning inom komitén, hvadan min här uttalade mening icke
har någon som helst karakter af en reservation mot ett komiténs beslut,
har jag emellertid på grund af sakens vikt, då folkmängdens starka tillväxt
vid Sandvikens bruk kräfver ökning af de presterliga krafterna, ansett
mig böra hemställa,

att norra delen af pastoratet afskiljes till ett kapellag;
samt

att presterskapet måtte komma att utgöras af
kyrkoherde och två komministrar, af hvilka den ene
bör bo inom kapellaget vid Högbo gamla kyrka.

83. Ockelbo pastorat.

I likhet med komitén anser jag, att aflöningen af den vid Amots
bruk bosatte presten bör, dei’est pastoratet skall förblifva odeladt, utgöra
en pastoratets gemensamma angelägenhet. Deremot har jag icke kunnat
dela komiténs mening, att den fortfarande behöfligheten af en prest vid
Amots bruk skulle motivera förvandlingen af den ordinarie komministerstjenst,
hvars innehafvare är bosatt inom Ockelbo församling, till en adjunktstjenst.

Det torde emellertid böra ifrågasättas, huruvida icke Amots kapellförsamling
helst borde skiljas från Ockelbo för att utgöra ett särskildt pastorat.
För detta förslag, som var väckt redan vid förra löneregleringen och som
tillräckligt motiveras af kapellförsamlingens afsevärdt stora folkmängd och
högst betydande areal, tala numera jemväl de många indragningar af presterliga
tjenster, som komma att företagas i församlingar i stiftets södra delar
och hvarigenom för öfrigt ansenliga belopp af kyrkans rörliga aflöningsmedel
lösgöras från dessa församlingar för att i stället användas till prester -

470

SÄRSKILDA MENING?ÅR.

skåpets aflöning i församlingar, som utan dylikt bidrag skulle vara för
svaga att bereda sitt presterskap anständig bergning.

I öfverensstämmelse med det anförda har jag således ansett,

att den hittillsvarande komministerstj ensten, hvars
innehafvare är bosatt vid Ockelbo kyrka, i hvarje fall
bör bibehållas; samt

att Amots kapellförsamling bör afskiljas från
Ockelbo pastorat för att bilda ett eget pastorat;

börande, derest detta sista yrkande icke skulle
vinna bifall, i stället för den hittillsvarande kapellpredikantstjensten
i Åmot inrättas en komministerstj
enst.

84. Torsåkers pastorat.

Den omständigheten, att en komministerstj enst blifvit erforderlig
inom pastoratets nordvestra del, torde icke böra medföra, att den af ålder
befintliga ordinarie komministerstj ensten i det vidsträckta och folkrikapastoratet
skulle förvandlas till en extra ordinarie tjenst. Hänvisande till
min allmänna motivering gent emot en sådan åtgärd, föreslår jag,

att den hittillsvarande komministerstj ensten bibehålla^
;

att Hofors bruk jemte lämpligt område af pastoratets
nordvestra del afskiljes till ett kapellag;
samt

att en ny komministerstjenst inrättas, hvars innehafvare
bör bo vid Hofors bruk.

85. Ofvansjö pastorat.

Den omständigheten, att en komministerstjenst blifvit erforderlig
inom pastoratets nordvestra del, synes icke böra föranleda, att den af
ålder befintliga ordinarie komministerstjensten i det vidsträckta och folkrika
pastoratet förvandlas till en extra ordinarie tjenst. Möjligen borde
i stället ifrågasättas, att innehafvaren af nämnda komministerstjenst förflyttades
till Storvik. Hänvisande till min allmänna motivering gent
emot kyrkoherdes förpligtande att hålla ständig adjunkt, föreslår jag,

att den hittillsvarande komministerstjensten bibehålies
;

att Hammarby bruk jemte lämpligt område afskiljes
till ett kapellag; samt

att en ny komministerstjenst inrättas, hvars innehafvare
bör bo vid Hammarby.

HERR EKSTRÖM.

471

86. Söderala pastorat.

Den omständigheten, att en komministerstjenst blifvit erforderlig vid
Ljusne, motiverar enligt mitt förmenande icke ett förslag, innebärande
att den redan befintliga komministerstjensten skulle förvandlas till extra
ordinarie tjenst. För öfrigt synes detta vidsträckta pastorat, hvars betydliga
folkmängd är stadd i stadig tillväxt och redan i det närmaste
uppgår till 10,000 personer, böra delas, så

att Ljusne med lämpligt område afskiljes från
Söderala pastorat till att bilda ett eget pastorat med
endast kyrkoherde eller med kyrkoherde och komminister,
beroende af huru stort och folkrikt område,
som lämpligen anses böra jemte Ljusne afskiljas från
Söderala.

87. Segerstads pastorat.

Oegentligheten, att kyrkoherden är bosatt i annexförsamlingen, såväl
som sistnämnda församlings högst betydande storlek i förening med den
omständigheten, att båda församlingarnas folkmängd befinner sig i jemn
tillväxt, synes böra föranleda, att församlingarna frigöras från beroendet
af hvarandra till att hvar för sig bilda ett eget pastorat. Hvad angår
förvandlingen af komministerstjensten i Hanebo till extra ordinarie tjenst,
hänvisar jag till min allmänna motivering gent emot en sådan åtgärd
(reservationerna I och II); och föreslår jag alltså,

att, med indragning af den komministerstjenst,
hvars innehafvare bor i Segerstad, Segerstads pastorat
delas i två, Segerstad med endast kyrkoherde
och Hanebo med kyrkoherde och komminister.

89. Arbrå pastorat.

Då den ansenliga folkmängden i detta vidsträckta pastorat redan
uppgår till omkring 5,000 personer samt befinner sig i stark tillväxt,
och då alltså af två presters arbete förefinnes ett konstant behof, skulle
det, enligt mitt förmenande, vara endast en half åtgärd att gifva den
biträdande prestmannen tjenst och aflöning allenast såsom extra ordinarie.
Under hänvisning till min allmänna motivering (reservationerna I
och II) föreslår jag derför,

att inom pastoratet inrättas en komministerstjenst.

472

SÄRSKILDA MENINGAR.

II. Linköpings stift.

1. Linköpings pastorat.

Delande komiténs åsigt, att S:t Lars församling bör afskiljas för att
bilda eget pastorat, anser jag, att det för en tillfredsställande själavård
inom Linköpings domkyrkoförsamling nödiga presterskapet bör af församlingen
aflönas och alltså vara af ordinarie natur. Då folkmängden i
Linköpings stad befinner sig i jemn ökning och vid 1899 års slut utgjorde
14,169 personer, äro för denna församling utom kyrkoherden de
två inom staden allaredan boende komministrarne väl erforderliga, och
ännu mindre lärer någon af dem kunna umbäras vid den tid, då de
föreslagna regleringsåtgärderna skulle träda i verkställighet. Jag har
alltså ansett,

att S:t Lars församling bör skiljas från Linköpings
pastorat för att bilda eget pastorat med endast
kyrkoherde; samt

att de båda i Linköpings hittillsvarande pastorat
befintliga komministerstjensterna böra bibehållas för
Linköpings domkyrkoförsamlings pastorat.

För den händelse förslaget om S:t Lars afskiljande icke skulle vinna
bifall, har jag ansett,

att en andra domkyrkokomministerstjenst bör inrättas.

7. Törnevalla pastorat och Östra Sk enke by pastorat.

Anordningen att låta själavården inom de tre församlingarna besörjas
af endast en prest, hvilken, bosatt i Törnevalla, skulle halla gudstjenst
hvarje söndag i Törnevalla kyrka och turvis hvarannan söndag i Lillkyrka
och Östra Skrukeby kyrkor, har icke heller hos mig väckt någon
synnerlig betänklighet, och vill det synas, som om någon fara för själavården
icke ens i det fall skulle uppstå, att gudstjensterna i Lillkyrka
inskränktes till en i månaden.

Deremot har jag på skäl, som jag ofvan anfört i min allmänna motivering
(reservation. IV och II), icke kunnat biträda förslaget om kyrkas ödeläggande
eller kyrkoherdens förpligtande att hålla ständig adjunkt. Om
två presters arbete fortfarande anses behöfligt för ifrågavarande tre församlingar,
vore det enligt mitt förmenande, i betraktande jemväl deraf
att två bebyggda boställen redan förefinnas, lämpligare, att presterna såsom
hittills bodde i skilda församlingar, än att de skulle bo tillsammans

HERR EKSTRÖM.

473

i Törnevalla. Att den i Östra Skrukeby bosatta presten erhölle en komministers
ställning och aflöning, skulle kunna motiveras med arealens och
folkmängdens ringhet inom Östra Skrukeby och Lillkyrka.

12. Vesterlösa pastorat och Björkebergs pastorat.

Anordningen med pastoratens sammanslagning, hvarvid en kyrkoherde
ensam skulle förrätta allt presterligt arbete och hälla gudstjenst söndagligen
i Vesterlösa och turvis hvarannan söndag i Björkeberg och i Ledeberg,
har icke heller hos mig väckt någon synnerlig betänklighet.

Deremot har jag på i min allmänna motivering (reservation II)
anförda skäl icke kunnat biträda förslagen om kyrkoherdens förpligtande
att halla ständig adjunkt. Om tvenne presters arbete fortfarande erfordras
inom dessa pastorat, vore det enligt mitt förmenande lämpligare,
att de, helst bebyggda boställen redan förefinnas, bodde såsom hittills i
olika församlingar, än att de skulle bo tillsammans i Björkeberg, genom
hvilken anordning Vesterlösa, ehuru varande den största församlingen,
skulle alldeles beröfvas sin sittande prest. Att den i Björkeberg bosatte
presten erhölle en komministers ställning och aflöning, skulle kunna motiveras
med Björkebergs och Ledebergs ringhet med hänsyn till areal och
folkmängd.

19. Ekebyborna pastorat och Vinnerstads pastorat.

I stället för att såsom hittills en prest skulle bo i hvar och eu af
de tre församlingarna, föreslås, att de två största församlingarna beröfvas
sina sittande prester, men att deremot två prester skola bo tillsammans
i den minsta församlingen. Då jag icke kunnat öfvertyga mig om fördelen
af en dylik anordning, får jag, på grund jemväl af mina i reservationen
II anförda skäl, hemställa,

att regleringsåtgärderna i fråga om dessa pastorat
inskränkas dertill, att komministerstjensten i Ekebyborna
pastorat indrages.

21. Motala pastorat.

Då den stadigt växande folkmängden inom detta pastorat allaredan
uppgår till omkring 12,000 personer, vore det enligt mitt förmenande
allenast en half åtgärd att för fyllande af det konstanta behofvet af
ytterligare presterligt biträde inrätta allenast en extra ordinarie tjenst,
hvarför jag på grund af de skäl, som jag närmare utvecklat i reservationerna
I och II, föreslår,

att ytterligare en komministerstjenst inrättas i
Motala pastoi-at.

474

SÄRSKILDA MENINGAR.

22. Vestra Stenby pastorat och Hrarfs pastorat.

Då Hvarfs pastorat har öfver 1,000 invånare, har jag ansett, att
det icke bör beröfvas sin sjelfständighet och sin egen sittande prest, och
hänvisar för den utförligare motiveringen af denna åsigt till principreservationen
I.

2(5. Herrestads pastorat och (inberga pastorat.

Förslaget att af de fyra ordinarie tjensterna indraga tre liar synts
mig vara alltför våldsamt och innebära en obillighet gent emot Örberga
pastorat, hvilket, ehuru utgörande det större af de två, skulle förlora
båda sina prester jemte hela sin kyrkliga sjelfständighet. Enligt mitt
förmenande bör den åtgärd, som vid instundande reglering företages inom
dessa pastorat, inskränkas till,

att komministerstjensterna i båda pastoraten indragas.

29. ffrebo pastorat.

Under hänvisning till min allmänna motivering (reservationerna I och
III) hemställer jag,

att komministerstjensten bibehålies.

34. Skärkinds pastorat och Gistads pastorat.

Att af de tre presterliga tjensterna indraga två synes alltför våldsamt
och på grund af Skärkinds pastorats relativa storlek knappast att
ur församlingsvårdens synpunkt med hänsyn till Gistads församling tillråda,
hvarför jag, med särskild hänsyn jemväl dertill att bebygdt boställe
allaredan förefinnes i Gistad, ansett, att denna församling icke borde
beröfvas sin sittande prest. Deremot torde det kunna ifrågasättas, huruvida
icke denne med hänsyn till församlingens ringhet lämpligen kunde
erhålla en komministers ställning och aflöning.

36. Gårdeby pastorat och Vestra Husby pastorat.

Då afståndet mellan kyrkorna är så betydande, vill det synas, som
om Gårdeby församling icke borde beröfvas sin sittande prest. Att denne
erhölle en komministers ställning och aflöning, skulle kunna motiveras
med församlingens litenhet,

HERR EKSTRÖM.

475

87. Norrköpings stads tre pastorat.

Beträffande förslaget, att det konstanta och derjemte växande behofvet
af presterligt arbete i Norrköpings stad delvis skulle bestridas endast
genom extra ordinarie prestman, hänvisar jag till mina i reservation
II utförligt utvecklade skäl och föreslår,

att S:t Olai församling delas i två pastorat,
hvartdera med kyrkoherde och två komministrar; samt
att i Norra församlingens pastorat inrättas ytterligare
en komministerstjenst.

42. Östra Eneby pastorat.

Då folkmängden i detta pastorat är högst betydlig samt derjemte
befinner sig i stark tillväxt (från 6,481 år 1896 till 7,199 år 1899),
hvadan två prestera arbete är oundgängligen nödvändigt, skulle det, enligt
mitt förmenande, vara endast en half åtgärd att gifva den biträdande
prestmannen tjenst och aflöning allenast såsom extra ordinarie. Under
hänvisning till min allmänna motivering (reservationerna I och II) föreslår
jag därför,

att inom pastoratet inrättas en komministerstjenst.

48. Kuddby pastorat och Tåby pastorat.

Då båda pastoratens sammanlagda folkmängd belöper sig till öfver

2,000 personer och afståndet mellan kyrkorna är så pass stort, har jag
ansett, att Tåby icke borde beröfvas sill sittande prest.

58. Mogata pastorat och Skällviks pastorat.

Då S:t Annse församling till stor del utgöres af öar i skärgården,
synes arbetet inom nämnda församling vara i och för sig så pass maktpåliggande,
att den derstädes anställda presten icke bör betungas med
ytterligare en församling, hvarför jag anser, att ingen annan rubbning
bör företagas i de bestående förhållandena än den, som kommer att inträda
genom K. M:ts redan fattade beslut om skiljande från hvarandra
af S:t Annse och Skällviks församlingar till att hvar för sig bilda eget
pastorat.

60. Tjällmo pastorat.

Ehuru folkmängden synes befinna sig i aftagande, är pastoratet dock
till så väl folkmängd som areal af sådan betydenhet, att jag redan af

476

SÄRSKILDA MENINGAR.

denna anledning hyst stora betänkligheter vid förslaget om komministraturens
indragning. Då derjemte indragningsförslagen i öfrigt för Linköpings
stift fått en så stor omfattning, att nära nog en omstörtning af
förut rådande kyrkliga förhållanden inom stiftet synes förestå, icke minst
hvad det yngre presterskapets befordringsutsikter angår, har en klok omtanke
synts mig kräfva, att ytterligare förändringar icke i oträngda fall
påyrkas, hvadan jag föreslår,

att komministerstjensten i Tjällmo pastorat bibehålies.

60. Hjorteds pastorat.

På de skäl mot kyrkoherdes förpligtande att hålla ständig adjunkt,
som jag närmare utvecklat i reservation II, och då inrättandet af en
komministerstjenst redan af K. M:t föreskrifvits, har jag ansett, att detta
K. M:ts beslut bör bringas till utförande; och skulle ett större gagn af
komministerns verksamhet dervid möjligen kunna vinnas, derest hans
arbete komme att företrädesvis omfatta någon viss del af det vidsträckta
pastoratet och han för denna del såsom ett kapellag finge i uppdrag jemväl
att föra ministerialböckerna.

(ii) */»• Hinnskulla pastorat.

Pastoratet utgöres af två församlingar, Rumskulla med 1,826 invånare
och en areal af 159.05 [Hkm. samt Håsleby med 1,729 invånare
och en areal af 94.9 8 [Hkm. Afståndet mellan kyrkorna utgör
omkring 8,5 km. I pastoratet äro anstälda kyrkoherde och komminister,
den senare bosatt i Häsleby.

På grund af de i reservationerna I och III utvecklade skäl, har jag
ansett,

att, med indragning af komministerstjensten,
Häsleby församling bör skiljas från Rumskulla pastorat
för att utgöra eget pastorat.

70. Misterhnlts pastorat.

Den omständigheten, att en komministerstjenst blifvit erforderlig i
Figeholm, torde icke motivera, att den förut befintliga ordinarie komministerstjensten
i det vidsträckta och folkrika pastoratet förvandlas till
eu extra ordinarie tjenst. Hänvisande till min allmänna motivering gent
emot en sådan åtgärd (reservationerna I och II) föreslår jag,

att den hittillsvarande komministerstjensten bibehålies; -

HERR'' EKSTRÖM.

477

att Figeholm jemte lämpligt område af pastoratets
södra del afskiljes till ett kapellag; samt

att en ny komministerstjenst inrättas, hvars innehafvare
bör bo vid Figeholm.

71. Kristdala pastorat.

Då två prestera arbete är behöfligt för en tillfredsställande själavård
inom detta till såväl folkmängd som areal ganska betydande pastorat,
skulle det, enligt mitt förmenande, vara endast en half åtgärd att gifva
den biträdande prestmannen tjenst och aflöning allenast såsom extra ordinarie.
Under hänvisning till min allmänna motivering (reservationerna
I—III) föreslår jag derför,

att inom pastoratet inrättas en komministerstjenst.

72. Målilla och (lärd v ed a pastorat.

Pastoratets betydliga areal och afsevärdt stora folkmängd, som dessutom
befinner sig i tillväxt (från 2,882 personer år 1896 till 2,987 år
1899), synes göra en indragning af komministerstjensten till en ganska
betänklig åtgärd. Under hänvisning till min allmänna motivering (reservationerna
I och III) och särskildt till hvad jag vid Tjällmo pastorat anfört,
föreslår jag,

att komministerstjensten bibehålies.

73. Horns pastorat.

Under hänvisning till min allmänna motivering (reservationerna I
och III) för annexförsamlings afskiljande till eget pastorat föreslår jag,

att, med indragning af komministerstjensten i
Horns pastorat, Hycklinge församling afskiljes till att
bilda eget pastorat.

75. Vestra Eneby pastorat.

Delande komiténs åsigt, att Kisa bör afskiljas för att bilda eget
pastorat, och att kyrkoherden i Kisa på grund af församlingens ansenliga
areal och stora samt i afsevärd tillväxt befintliga befolkning bör ega tjenstebiträde,
anser jag, att det skulle vara endast en half åtgärd att gifva detta
biträde en extra ordinarie prestmans tjenst och aflöning, hvarför jag under
hänvisning till min allmänna motivering (reservationerna I —III)
föreslår,

478

SÄRSKILDA MENINGAR.

att Kisa församling afskiljes för att bilda eget
pastorat med kyrkoherde och komminister; samt

att i sådan händelse komministerstjensten i Vestra
Enehy pastorat indrages.

100. Säby pastorat.

Den omständigheten, att en komminister behöfves i Tranås köping,
bör enligt mitt förmenande icke leda till att Säby församling beröfvas
sin förutvarande komministerstjenst och kyrkoherden sitt embetsbiträde i
den vidsträckta och folkrika församlingen, hvilkens folkmängd, oberoende
af köpingen, befinner sig i jemn tillväxt (från 4,369 personer år
1897 till 4,686 år 1899). Jag hemställer derför,

att, med bibehållande af den förutvarande komministerstjensten,
en ny komministerstjenst inrättas,
hvars innehafvare bör bo i Tranås.

101—103. Höreda, Hults och Ingatorps pastorat.

Visserligen äro annexförsamlingarna inom dessa pastorat ganska små.
Men då moderförsamlingarna äro jemförelsevis stora och utstånden mellan
moder- och annexförsamlingarnas kyrkor ganska betydliga, är det att
befara, att komministraturernas indragning skulle medföra en verklig
skada för själavården inom annexförsamlingarna, hvilkas nattvardsbarn
också finge en efter ortens förhållanden ganska betungande väg vid sin
undervisning. Hvad angår det motiv för komministerstjensternas indragning,
som hemtats från församlingarnas behof af bidrag från annat håll,
hänvisar jag till hvad jag angående nämnda motiv anfört (reservation III)
och föreslår alltså,

att komministerstjensterna bibehållas.

104. Flisby pastorat.

Pastoratet består af två församlingar, Flisby med 1,728 invånare
på en areal af 106.71 nkm. och Norra Solberga med 2,351 invånare
på en areal af 103.4 9 □km. I pastoratet äro anstälda kyrkoherde och
komminister, den senare bosatt i Norra Solberga. Afståndet mellan kyrkorna
utgör omkring 5 km.

Då pastoratet i det hela är så stort, att dess folkmängd öfverstiger

4,000 personer, samt annexförsamlingens folkmängd är så betydlig och
derjemte större än moderförsamlingens, anser jag, att Norra Solberga bör
frigöras från sitt beroende af Flisby och bilda ett eget pastorat, för
hvilken åtgärd jag hänvisar till min allmänna motivering i reservationerna
I och III.

HERR EKSTRÖM.

479

Jag föreslår alltså.

att, med indragning af komministerstjensten i
Flisby pastorat, Norra Solberga församling afskiljes
för att bilda eget pastorat.

III. Skara stift.

Inledande anmärkning. Ett i de särskilda fallen ofta anfördt
skäl för de talrika indragningar af komministerstjenster, som föreslås
beträffande Skara stift, är, att någon afsevärd rubbning i den nu vanliga
ordningen för gudstjensterna i pastoratets kyrkor icke, trots indragningen,
skulle behöfva ifrågakomma. Genom duplikation skulle nemligen
samma antal högmessogudstjenster som hittills kunna heredas församlingarna.

Det torde icke kunna förnekas, att detta förhållande, jemte det faktum,
att Skara stift i förhållande till sin i tillväxt icke befintliga folkmängd
har ett jemförelsevis större antal presterliga tjenster än hvarje annat
stift utom Visby, i allmänhet ger ett starkt stöd åt indragningsförslagen.

Den rubbning af gudstjensterna, som genom duplikationen skulle
inträda, blefve emellertid enligt min uppfattning ganska afsevärd.*) På
grund af såväl nämnda rubbning som de skäl, jag i hvarje särskildt fall
angifvit, har jag reservationsvis föreslagit bibehållandet af komministerstjensterna
i vissa pastorat och, utan att nu derom skrifva specialreservationer,
ansett, att, enär folkmängden öfverstiger 2,000 personer och
pastoratet utgöres af B församlingar, nämda tjenster horde bibehållas
inom jemväl Synnerby, Säfvare, Hjerpås, Jungs, Sunnersbergs och Råda
pastorat. Och torde det möjligen förtjena att tagas i öfvervägande,
huruvida icke inom de pastorat, der komministerstjensten kommer att
bibehållas, gudstjenst af något slag i allmänhet borde hållas på söndagens
eftermiddag i de församlingar, som icke fått förmiddagsgudstjenst, så att
församlingarna vid förefintligheten af två prester också verkligen komme
i åtnjutande af rikligare gudstjensttillfällen än hvad som, efter hvad
komitén synes hafva ådagalagt, nu är fallet och skulle förblifva möjligt
med allenast en prest.

1. Skara pastorat.

Det behof af ökadt presterligt biträde, som kan förefinnas för Skara
i tillväxt befintliga stads- och domkyrkoförsamling, bör enligt mitt förmenande
fyllas icke genom minskning af antalet ordinarie presterliga

J) Jfr sid. 421.

480

SÄRSKILDA MENINGAR.

tjenster inom pastoratet och, så att säga, på Händene församlings bekostnad,
utan derigenom att i Skara anställes en af församlingen aflönad pastorats-
eller domkyrkoadjunkt. Skulle denna åtgärd möta oöfvervinneliga
svårigheter, vore det, enligt mitt förmenande, framför komiténs förslag,
gentemot hvilket jag hänvisar till mina i reservationerna I och II anförda
allmänna skäl, att föredraga, att med bibehållande af komministerstjensten i
Händene på dess innehafvare lades skyldighet äfven att hålla en del af
aftonsangspredikningarna i Skara domkyrka — genom hvilken anordning
jemväl kunde honom beredas »full sysselsättning».

5. Saleby pastorat.

Pastoratets jemförelsevis betydliga folkmängd tillika med den omständigheten,
att detsamma består af tre församlingar, skulle enligt mitt
förmenande göra det till ett betänkligt missgrepp, ifall komministerstjensten
indroges, hvarför jag hemställer,

att komministerstjensten bibehålies.

8. Ve nors borgs pastorat.

Den omständigheten, att pastoratet på grund af sin tillväxt bör delas,
synes ingalunda motivera ett förslag om minskning af det antal ordinarie
presterliga fenster, som nu förefinnes derstädes. Den starka ökningen af
folkmängden inom Vassända-Naglums församling (från 4,186 personer år
1896 till 4,564 år 1899) bör visserligen föranleda inrättandet af ännu en
presterlig tjenst inom nämda församling. Men på grund af de skäl, jag anfört
i min allmänna motivering, reservationerna I och II, anser jag, att denna
tjenst bör blifva en komministerstjenst, hvarförutom den nödvändiga ökningen
åt de presterliga krafterna i Vassända-Naglums församling icke
torde böra köpas på bekostnad af de kyrkliga intressena i Väne-Ryrs församling.
Visserligen är denna församling liten. Men såväl församlingens
af skilda läge och det till omkring 9 km. uppgående afståndet från dess
kyrka till den blifvande moderförsamlingens, hvilket afstånd både vid behof
i allmänhet af presterligt biträde och särskildt för nattvardsbarnen skulle
föranleda kännbara svårigheter, derest prest ej förblefve inom församlingen
bosatt, som tillväxten af Vassända-Naglums redan nu betydliga församling,
hvilken tillväxt sannolikt torde uteslutande för denna församling kräfva
de derstädes bosatta presternas arbete, synes gifva anledning att befara,
att indragning af den komministerstjenst, hvars innehafvare är bosatt inom
\ane-Ryr,
samling.

På grund af det anförda hemställer jag,

att Vassända-Naglums och Väne-Ryrs församlingar
skiljas från Venersborgs pastorat för att bilda ett eget
pastorat med kyrkoherde och två komministrar, af
Indika den ene bör bo i Väne-Ryr.

IIERK EKSTRÖM.

481

9. Särestads pastorat.

På grund af såväl pastoratets redan i och för sig och i synnerhet i
jemförelse med de flesta af stiftets öfriga pastorat betydliga storlek som
ock de afsevärda utstånden mellan kyrkorna skulle, enligt mitt förmenande,
en indragning af komministerstjensten icke kunna ega rum utan men för
församlingsvården, hvarför jag hemställer,

att komministerstjensten bibehålies.

10. Flo pastorat.

Af i hufvudsak liknande skäl som vid föregående förslag hemställer jag,
att komministerstjensten bibehålies.

13. Österplaua pastorat och Kinne-Klefva pastorat.

Den jemna tillväxten af folkmängden och det dermed ökade arbetet
inom Österplana pastorat, som synes komma att i stigande grad taga dervarande
kyrkoherdes arbete i anspråk, torde komma att medföra, att det
för Kinne-Klefva pastorat skulle blifva menligt att beröfvas sin sittande
prest. Till förekommande häraf torde det, derest en sammanslagning
komme till stånd, vara önskligt,

att i stället för den indragna kyrkoherdebefattningen
i Kinne-Klefva en komministerstjenst derstädes
inrättades.

15. Vilske-KIefva pastorat.

Då pastoratet består af tre församlingar och dess folkmängd i det
hela synes befinna sig i tillväxt, vill det med hänsyn särskilt till pastoratets
relativa vidsträckthet och de betydliga afstånden mellan kyrkorna
förefalla, som om komministraturens indragning skulle komma att medföra
afse värd t men för församlingsvården, hvarför jag hemställer,
att komministerstjensten bibehålies.

28. Hångsdala pastorat och Dimbo pastorat.

Förefintligheten af fyra kyrkor inom dessa båda pastorat och de
ganska betydande afstånden mellan Dimbo kyrka och en hvar af kyrkorna
i Hångsdala pastorat synas i händelse af pastoratens sammanslagning böra
medföra,

att endera kyrkoherdebeställningen ersättes med
en komministerstjenst.

31

482

SÄRSKILDA MENINGAR.

37l ä. Hofva pastorat.

I pastoratet, som består af två församlingar, Rofva med 3,444 invånare
på en areal af 1G9.05 □km. och Elgarås med 1,743 invånare
på en areal af 100.63 □km., äro anställda kyrkoherde och komminister,
den senare bosatt i Elgarås, för hvilken församling han jemväl förer ministerialböckerna.
Afståndet mellan kyrkorna utgör omkring 8 km. .

Då Hofva pastorat, som utgör ett af de allra största i Skara stift,
har eu folkmängd af 5,187 personer och eu areal af 269.68 □km. och
det presterliga arbetet inom Hofva moderförsamling är så betydligt, att
den derstädes bosatte kyrkoherden icke rimligtvis kan medhinna något
derutöfver, bör pastoratet enligt mitt förmenande delas, så att Elgarås
församling kommer att utgöra ett sjelfständigt pastorat och den derstädes
bosatte presten, som redan nu i det stora hela torde bära en kyrkoherdes
arbete och ansvar, äfven erhåller en kyrkoherdes ställning och löneförmåner.
Under hänvisning jemväl till mina i reservationerna I och III anförda
allmänna skal, föreslår jag alltså,

att, med indragning af komministerstjensten, Elgarås
församling skiljes från Hofva pastorat för att
bilda eget pastorat.

39. Uredsbergs pastorat.

Biträdande komiténs mening, att pastoratet bör delas, hvilken delning
dock, enligt min uppfattning, af skäl, som jag i res. III närmare utvecklat,
icke bör göras beroende uteslutande af församlingarnas egen förmåga
att bereda aflöning åt tvenne kyrkoherdar, har jag på grund af folkmängdens
talrikhet inom enhvar af Fredsbergs och Björkängs församlingar samt
de betydande utstånden från Bäcks kyrka till enhvar af nämda församlingars
ansett,

att, vare sig Bäcks församling vid pastoratets delning
kommer att blifva annex till Fredsberg eller till
Björkäng, komminister bör förblifva bosatt i Bäck.

40. Fägre pastorat.

Pastoratets afsevärdt stora folkmängd och den omständigheten, att
det utgöres af tvä församlingar, synes böra föranleda,

att komministerstjensten bibehålies.

431/-*. Hansbergs pastorat.

I detta pastorat, som består af två församlingar, Ramberg med
2,744 invånare på en areal af 111.74 □km. och Mölltorp med 2,286

HERR EKSTRÖM.

483

invånare på eu areal af 65.93 □ km., utgöres presterskapet af kyrkoherde,
bosatt i Ransberg, och komminister, bosatt i Mölltorp. Afståndet mellan
kyrkorna utgör omkring 11 km. Inom Mölltorps församlingsområde ligger
Karlsborgs fästning.

Såväl i allmänhet pastoratets storlek och det afsevärdt stora afståndet
mellan dess kyrkor som särskild! annexförsamlingens betydenhet och
do stora kraf på presterligt arbete, som föranledas af förhållandena i fästningens
omedelbara grannskap, tala enligt mitt förmenande mycket starkt
tiir en delning af Ransbergs pastorat, så att Mölltorps församling frigöres
från beroendet af Ransberg och den i Mölltorp bosatte presten, som bär
ett arbete och ett ansvar större än mången kyrkoherdes, också erhåller
en kyrkoherdes ställning och aflöning.

På grund af det anförda hemställer jag,

att, med indragning af komministerstjensten, Mölltorps
församling skiljes från Ransbergs pastorat för att
bilda ett eget pastorat.

45. Hasle pastorat.

b örefintligheten åt tre kyrkor och ett kapell inom detta pastorat samt
pastoratets för stiftets förhållanden afsevärdt stora folkmängd och areal
synes böra medföra,

att komministerstjensten bibehålies.

57. Rlidsbergs pastorat.

1 fråga om indragningen af komministerstjensten i detta pastorat
har jag med hänsyn till de små afstånden mellan kyrkorna och folkmängdens
ringhet hyst mindre betänklighet än i fråga om många andra förslag
om indragning af komministerstjenster i Skara stift. Om emellertid två presters
arbete fortfarande anses nödigt för Blidsbergs pastorat, vore det enligt
mitt förmenande, med hänsyn jemväl till den omständigheten att boställe,
bebygdt för komminister, allaredan förefinnes, bättre, att komministraturen
bibehölles, än att kyrkoherden förpligtades hålla ständig adjunkt, gent
emot hvilken anordning jag hänvisar till mina ofvan i reservation II utförligt
utvecklade skäl. Mot förslaget om sammanbyggnad af kyrkorna
samt mot det motiv för komministerstjenstens indragning, som hemtats från
den nuvarande aflöningen, hänvisar jag till mina i reservationerna IV och
III utvecklade skäl.

58. Borås pastorat.

Den betydliga folkmängden i Borås stad och denna stadsförsamlings
för svenska förhållanden nära nog enastående hastiga tillväxt (från 11,276
invånare ar 1896 till 15,125 år 1899), synes nödvändiggöra pastoratets

484

SÄRSKILDA MENINGAR.

delning, hvarvid måhända vore lämpligt, att Torpa och Brämhult åtskildes
till att bilda eget pastorat med endast kyrkoherde — för hvilken anordning,
derest den skulle öfverstiga nämnda församlingars egen ekonomiska
bärighet, bidrag lärer kunna beredas på sätt, jag i min reservation
III närmare utvecklat — och staden komme att utgöra ett eget pastorat
med kyrkoherde och två komministrar.

Derest den nu rådande gemensamheten i vissa förhållanden skulle
medföra oöfvervinneliga svårigheter för den önskvärda pastoratsdelningen,
lärer ändock för en tillfredsställande församlingsvård inom pastoratet,
som består af tre församlingar och hvars folkmängd redan torde
öfverstiga 18,000 personer, erfordras minst fyra prester, hvarför, i nämnda
händelse, två nya komministerstjenster enligt mitt förmenande böra inrättas.

63. Alingsås pastorat.

Instämmande i komiténs förslag om pastoratets delning, så att stadsförsamlingen
ensam för sig bildar ett pastorat med kyrkoherde och komminister,
har jag ansett, att en delning borde företagas jemväl af de fem
landsförsamlingarna. Ungefärliga afstånden mellan dessas kyrkor utgöra:
från Alingsås landsförsamling till Bälinge 5 km., till Hemsjö 13 km.,
till Ödenäs 15 km.; från Bälinge till Hemsjö 17 km. och till Ödenäs
18 km., samt mellan Hemsjö och Ödenäs 10 km.

Ehuru folkmängden i Hemsjö och Ödenäs befinner sig i något tillbakagående,
vill det synas, som. om nämnda församlingar, hvilka ligga i
pastoratets södra del på de anförda betydliga afstånden från Alingsås
och Bälinge, borde befrias från sitt beroende af Alingsås och afskiljas
till ett eget pastorat samt den i Hemsjö bosatte presten, som bär eu
arbetsbörda större än mången kyrkoherdes, jemväl erhålla en kyrkoherdes
ställning och aflöning.

De båda landspastoraten skulle då komma att bestå, det norra af
Alingsås landsförsamling, Iiödene och Bälinge, med två kyrkor och en
folkmängd af 2,494 personer på en areal af 129.25 □km., det andra
af Hemsjö och Ödenäs, med likaledes två kyrkor samt en folkmängd af
2,582 personer på en areal af 83.06 □km. — en areal, som i sjelfva
verket är afsevärdt större, om hänsyn tages till de ganska betydliga, afstånden
och dermed äfven arbetet ökande sjöarna.

För den allmänna motiveringen till detta delningsförslag oeh för
uppfattningen af möjligheten att bereda medel till dess genomförande
hänvisar jag till mina allmänna reservationer I och III och föreslår
alltså,

att, med indragning af de nuvarande komministerstjensterna
i Alingsås pastorat, detta pastorat
delas i tre, nemligen

Alingsås stads församlings, med kyrkoherde och
komminister,

HERR EKSTRÖM.

485

Alingsås lands-, Rödene och Bälinge församlingars
med endast kyrkoherde, bosatt i Alingsås landsförsamling,
samt

Hemsjö och Odenäs församlingars med endast
kyrkoherde, bosatt i Hemsjö.

IV. Strengnäs stift.

3 Va. Dunkers pastorat.

Pastoratet består af två församlingar, Bunker med 1,904 invånare
och en areal af 126.08 [Jkm. samt Lilla Malma jemte Malmköping
med 2,0.30 invånare och en areal af 76.17 □ km. Afståndet mellan
kyrkorna utgör omkring 9 km. Presterskapet består af kyrkoherde och
komminister, den senare bosatt i Lilla Malma, för hvilken församling
lian jemväl förer ministerialböckerna.

Enligt mitt förmenande bör Lilla Malma på grund af sin storlek
och betydenhet lösgöras från sitt beroende af Dunkel’ och den i Lilla
Malma bosatte presten, som redan nu i det stora hela torde bära en
kyrkoherdes arbete och ansvar, jemväl erhålla eu kyrkoherdes ställning
och aflöning, hvarför jag föreslår,

att, med indragning af komministerstj ensten i
Dunkers pastorat, Lilla Malma församling skiljes från
Dunkers pastorat för att utgöra ett eget pastorat.

4. Helges! a pastorat.

Då på grund af pastoratets folkrikhet och afståndet mellan kyrkorna
indragningen af komministraturen icke lärer kunna ega rum utan
men för Hyltinge annexförsamling, der komministern är bosatt, och åtgärden
skulle beröfva den till såväl folkmängd och areal som utgifter
för bestridande af presterskapets aflöning vida större församlingen dess
prest, får jag — som anser, att det förhållande, att en församling om
1,300 invånare har egen prest, snarare hör till den kyrkliga organisation,
som borde eftersträfvas, än till den som, der den redan förefinnes, bör
bekämpas och förstöras — under hänvisning till mina i reservationerna
I och III närmare utvecklade skäl, föreslå,

att komministerstj ensten bibehålies.

4 V a. Lilla Mellösa pastorat.

I pastoratet, som består af två församlingar, Lilla Mellösa med
2,413 invånare på en areal af 107.1 s Okm. och Flen med 1,599 in -

SÄRSKILDA MENINGAR.

486

vanare på en areal af 46.32 Dkm., iiro anstälda kyrkoherde och komminister,
den senare bosatt i Flen, för hvilken församling han jemväl
förer ministerialböckerna. Afståndet mellan kyrkorna utgör omkring
7 km. Inom Flens församling ligger Flens järnvägsstation, der Oxelösund—-Flen—Vestmanlands
jernväg skär vestra stambanan.

Då pastoratets folkmängd öfverstiger 4,000 personer och densamma
särskild! inom Flens församling befinner sig i jemn tillväxt, vill det
synas, som om pastoratet borde delas, så att Flens församling blefve
oberoende af Lilla Mellösa och den i Flen bosatte presten — som, vid det
förhållande att det presterliga arbetet inom moderförsamlingen är tillräckligt
omfattande för att kunna taga den derstädes bosatte prestens
krafter i odeladt anspråk, synes redan nu i det stora hela bära en
kyrkoherdes arbete och ansvar —■ måtte komma i åtnjutande också af
en kyrkoherdes ställning och aflöning, hvarför jag, under hänvisning
jemväl till de i reservationerna I och III närmare utvecklade skäl,
föreslår,

att, med indragning af komministerstjensten,
Flens församling skiljes från Lilla Mellösa pastorat
för att utgöra ett eget pastorat.

11. Nyköpings pastorat.

I likhet med komitén öfvertygad om nödvändigheten af att prest
anställes vid Oxelösund, har jag deremot icke kunnat finna mig öfvertygad
om lämpligheten af att S:t Nikolai församling icke blott beröfvas
sill af ålder egande kyrka i Nyköping utan jemväl får pastorsexpeditionen
för hela församlingen förlagd till Oxelösunds på omkring 13 km. från
församlingens hittillsvarande kyrka belägna hamnplats.

Eu liknande tvistighet som den, hvilken lärer uppstå i fråga om
besittningsrätten af S:t Nikolai kyrka, torde återkomma i fråga om den
för Nyköpings östra och Helgona församling gemensamma kyrkan, der
stadsförsamlingen knappast lärer vilja afstå åt Helgona församling sin
delaktighet i kyrkan.

Då jag icke lyckats öfvertyga mig om rigtigheten af satsen, att det
utgör ett missförhållande, om stads- och landsförsamlingar äro med hvarandra
förenade till ett pastorat, har jag ansett, att den enklaste lösningen
af frågan om ett tillfredsställande ordnande af de kyrkliga förhållandena
i Nyköpings båda pastorat består i vidtagandet af allenast
den åtgärden,

att af Oxelösunds hamnområde samt annan lämplig
del af S:t Nikolai församling bildas en ny församling
med egen prest, bosatt i Oxelösund i egenskap
af antingen komminister eller kyrkoherde;

i hvithet senare fall Oxelösunds församling skiljes
från Nyköpings vestra stads- och S:t Nikolai församlingars
pastorat för att utgöra ett eget pastorat.

HERR EKSTRÖM.

487

1!). Frustuna pastorat.

Yigten af att Gnesta stationssamhälle erhåller nödig andlig omvårdnad
synes icke motivera förslaget, att ytterligare en prest får sill bostad
vid den på ett afstånd af 6 km. från Gnesta belägna moderkyrkan.
Genom det nu framstälda förslaget lieröfvas visserligen Kattnäs församling
sin sittande prest, men utan att Gnesta gör den önskliga vinsten
af egen prest och pastorsexpedition genom den föreslagna anordningen,
hvars egentliga innebörd synes vara förvandlingen af en ordinarie tjenst
till extra ordinarie. Hänvisande till min allmänna motivering gent emot
eu sådan åtgärd (reservationerna 1 och II) anser jag, att den för pastoratet
mest gagneliga regleringsåtgärden skulle bestå deri,

att af Gnesta stationssamhälle jemte lämpligt område
bildas ett kapellag; samt

att komministerns bostad förlägges från Kattnäs
till Gnesta..

21. Trosa landsförsamlings pastorat och Trosa stadsförsauilings pastorat.

En hänsyn uteslutande till areal och folkmängd gifver obestridligen
starka skäl för den föreslagna åtgärden. Men då densammas egentliga
innebörd skulle utgöra, att den i Trosa stad bosatte prestens aflöning
koinme att nedsättas, eller att Trosa stad för aflönande af sin prest icke
vidare komme i åtnjutande af bidrag från kyrkans rörliga aflöningsmedel,
har jag på grund af de större fordringar, som ställas på en prest i stad,
och med särskild hänsyn jemväl till den af komitén annars betonade
grundsatsen, att lands- och stadsförsamlingar höra åtskiljas, ansett,

att Trosa stad sförsamling fortfarande bör utgöra
ett eget pastorat.

23. Huddinge pastorat.

Talrikheten och den hastiga tillväxten — från 6,444 personer år 1896
till 7,948 personer år 1899 — af Brännkyrka församlings folkmängd, som
obestridligen krafvel’ allraminst två presters arbete, skulle enligt mitt
förmenande göra det till endast en half åtgärd, om vid pastoratets reglering
icke tvenne ordinarie prester der anstäldes, hvarför jag, på grund
jemväl af de skäl emot kyrkoherdes förpligtande att hålla ständig
adjunkt, som jag närmare utvecklat i min allmänna motivering (reservation
II), ansett, att komitén bort föreslå,

att, med indragning af komministerstjensten i
Huddinge pastorat, Brännkyrka församling skiljes från
Huddinge pastorat för att bilda eget pastorat med
kyrkoherde och komminister.

488

SÄRSKILDA MENINGAR.

281 ju Södertelje pastorat.

Pastoratet består af tre församlingar, Södertelje stadsförsamlincr
med 5,713 invånare och en areal af 18.36 □km., Södertelje landsförsamling
med 1,180 invånare och en areal af 45.38 □km. och Tueta
med 647 invånare och 39.39 □km. Södertelje landsförsamling begagnar
stadens kyrka. Från denna till Tveta kyrka utgör afståndet omkring 5-km. I pastoratet äro anstälda kyrkoherde och en komminister.

Ehuru, beroende af något förbiseende, Södertelje pastorat icke varit
föremål för öfverläggning inom komitén, hvadan min här uttalade mening
icke har någon som helst karakter af en reservation mot ett komiténs beslut,
har jag emellertid på grund af sakens vigt, då pastoratet har. tvä
kyrkor och dess folkmängd, som 1899 utgjorde 9,235 personer, befinner
sig i mycket stark tillväxt, men presterskapet utgöres af allenast kyrkoherde
och en komminister, ansett mig böra hemställa,

att ytterligare eu komministerstjenst inrättas inom
Södertelje pastorat.

28*/>. Karlskyrka pastorat.

Pastoratet utgöres af två församlingar, Karlskyrka, med 2,389 invånare
på eu areal af 72.98 □kin., och Torpa med 1,385 invånare på
en areal af 59.25 □km. 1 pastoratet äro anstälda kyrkoherde och
komminister. Kyrkoherden bor icke i Karlskyrka utan i Torpa, komministern
i Karlskyrka (Kungsör). Afståndet mellan kyrkorna utgör omkring
6 kilometer.

Bortsedt från det missförhållandet, att af pastoratets prester den, som
har mesta arbetet, nu har minsta lönen, och att en väsentlig del af depresterliga
aflöningsmedel, som utgå från Karlskyrka, användes för aflöning
åt den prest, som är bosatt i Torpa, under det att den i Kungsör bosatte
presten icke får uppbära eu mot sitt arbete svarande aflöning, torde Karlskyrka
äfven af den anledningen böra lösgöras från beroendet af Torpa
och dess kyrkoherde, att folkmängden i Kungsör är stadd i afsevärd tillväxt.
Med hänsyn jemväl till det förhållande, att ett så stort antal indragningar
af tjenster på andra håll i stiftet kommer att ega rum, hvilka
indragningar torde böra motvägas af nybildningar, der skäl till sådana förefinnas,
får jag, under hänvisning till den närmare utvecklingen af denna
tanke i min allmänna motivering, reservation I, föreslå,

att, med indragning af den nuvarande kommiuisterstjensten
i Karlskyrka pastorat, pastoratet delas i
två, Karlskyrka och Torpa, hvartdera med endast kyrkoherde.

29. Eskilstuna pastorat.

Instämmande i komiténs mening, att pastoratet bör delas i tre, har
jag ansett, att det antal ordinarie tjenster, som föreslås, bör — äfven om

HERR EKSTRÖM.

489

någon hänsyn icke skulle tagas till de folkmängdsförhållanden, som, att
döma efter den ovanligt starka utvecklingen, med all sannolikhet kunna
antagas såsom förefintliga vid den tid, då förslaget skall träda i kraft
— motsvara åtminstone 1896 års folkmängd. Då det skulle utgöra endast
halfva åtgärder att för bestridande af det arbete, som kräfves af ett
konstant och hastigt växande behof, inrätta allenast extra ordinarie tjensteV,
hemställer jag,

att det biträdande presterskapet måtte utgöras af
i Eskilstuna pastorat två komministrar och i Fors pastorat
en komminister.

30. (1 inberga pastorat.

Då pastoratets folkmängd icke obetydligt öfverstiger 2,000 personer
och detsamma består af två församlingar med ett så pass betydligt afstånd
mellan kyrkorna, bär jag ansett,

att komministerstjensten bör bibehållas.

321,2. Stenkista pastorat.

Pastoratet består af två församlingar, Stenqvista med 1,215 invånare
och en areal af 58.7 6 Ckm. samt Ärla med 2,097 invånare och en
areal af 129.26 pkiu. Afstå™let mellan kyrkorna uppgår till omkring
8 km. Presterskapet utgöres af kyrkoherde och komminister, den senare
bosatt i Ärla, för hvilken församling han jemväl förer ministerialböckerua.

På i reservationerna I och III närmare utvecklade skäl anser jag, att
pastoratet bör delas och föreslår alltså,

att, med indragning af komministerstjensten, Ärla
skiljes från Stenqvista pastorat för att utgöra eget
pastorat.

35. Vintrosa pastorat och Kils pastorat.

Med afskiljandet af (trafve församling från Kils pastorat och indragningen
af komministraturen derstädes bör enligt mitt förmenande följa,
att Tysslinge församling skiljes från Vintrosa pastorat för att tillsammans
med (trafve bilda ett eget pastorat, hvilket sålunda skulle erhålla eu folkmängd
af 2,221 personer på en areal af 127.81 Cjkm. För denna åtgärd
synes jemväl den omständigheten tala, att det presterliga arbetet
i (trafve församling komme att, i händelse af nämnda församlings förening
med Vintrosa pastorat, hufvudsakligast drabba den i Tysslinge bosatte
komministern, enär afståndet mellan Tysslinge och (trafve kyrkor utgör
allenast omkring 4.5 km., under det att den i Vintrosa på ett afstånd af
omkring 10 km. från (trafve kyrka bosatte kyrkoherden endast föga skulle
beröras af den föreslagna förändringen.

490

SÄRSKILDA MENINGAR.

På grund af det anförda och med hänvisning till de i reservationerna
I och JK närmare utvecklade skäl, föreslår jag alltså,

att, med indragning af komministerstjensterna i
Vintrosa och Kils pastorat, Tysslinge församling skiljes
från Vintrosa och Gröfre från Kil för att tillhopa bilda
ett pastorat, hvars kyrkoherde bör bo i Tysslinge.

36. Örebro pastorat.

Örebro stads redan nu störa och i stark tillväxt befintliga folkmängd,
uppgående till 21,151 personer vid 1899 års slut, torde göra den föreslagna
åtgärden alldeles otillräcklig. Pastoratet bör enligt mitt förmenande
delas. Ehuru, med anledning af stadens ovanligt starka och hastiga utveckling,
denna delning vid den tid, dä förslaget kan komma att vinna
tillämpning, sannolikt lärer böra utsträckas derhän, att pastoratet delas i
tre, torde man för närvarande kunna stanna vid att föreslå,

att Örebro stads pastorat delas i två pastorat,
hvartdera med kyrkoherde och tvä komministrar.

37. Askers pastorat.

Ilen omständigheten, att eu ordinarie presterlig tjenst anses behöflig
inom pastoratets sydligaste del, torde icke motivera ett förslag, som skulle
beröfva pastoratet i öfrigt dess hittillsvarande komministratur eller reducera
antalet presterliga krafter inom pastoratet från tre till två — eu åtgärd,
hvilken torde vara så mycket mindre välbetänkt, som pastoratets folkmängd
befinner sig i jemn tillväxt. Instämmande i komiténs förslag om afskiljande
af södra delen af pastoratet till ett kapellag, föreslår jag alltså,

att eu ny komministerstjenst inrättas, hvars innehafvare
bör bo inom kapellaget;

i hvilken händelse någon kapellpredikant icke vidare
lärer erfordras.

38. Ekeby pastorat.

Då pastoratets folkmängd uppgår till mer än 2,600 personer och
detsamma utgöres af två församlingar, torde komministerstjensten icke böra
indragas; och skulle gagnet af komministern sannolikt blifva betydligt
större, derest hans bostad förlädes till Gellersta och han för sistnämnda
församling finge i uppdrag jemväl att föra ministerialböckemai Jag hemställer
alltså,

att komministerstjensten bibehålies.

HERR EKSTRÖM.

491

.‘59. Sköllersta pastorat.

Dä pastoratets folkmängd är så betydande, bär jag icke kunnat biträda
förslaget om komministerstjenstens indragning. Deremot torde det
kunna sättas i fråga, huruvida icke, för vinnande af .större gagn af komministerns
arbete, församlingens södra del med Pålsboda jernvägsstation
borde afskiljas till ett kapellag, för hvilket komministern finge i uppdrag
jemväl att föra ministerialböckerna.

På grund af det anförda hemställer jag,

att komministerstjensten bibeliålles.

42. Lerbäcks pastorat.

Då för en tillfredsställande själavård inom detta vidsträckta och folkrika
pastorat tvenne presters arbete är erforderligt, bör enligt mitt förmenande
icke den halfva åtgärden med inrättandet af eu extra ordinarie
tjenst vidtagas, utan får jag under hänvisning till min allmänna motivering
(reservationerna 1 och 11) föreslå,

att en komministerstjenst inrättas.

48. Edsbergs pastorat.

Då pastoratets folkmängd uppgår till mer än 2,500 personer och
detsamma består af två församlingar, har jag ansett,

att komministerstjensten bör bibehållas.

44. Knista pastorat.

1 pastoratet, som utgöres af två församlingar, Knista med 1,601 invånare
på en areal af 79.7 9 nkm. och Hidinge med 1,960 invånare
på en areal af 125.63 nkm.> äro anstälda kyrkoherde och komminister,
den senare bosatt i Hidinge, för hvilken församling han jemväl förer ministerialböckerna.
Afståndet mellan kyrkorna utgör omkring 51/2 km.

Beträffande detta pastorat med dess i afsevärd tillväxt varande folkmängd
anser jag på grund af de allmänna skäl, som jag närmare utvecklat
i reservationerna I och III, att det bör delas, så

att, med indragning af komministerstjensten, Hidinge
församling skiljes från Knista pastorat för att
bilda eget pastorat.

492

SÄRSKILDA MENINGAR.

V. Vesterås stift.

5. Badelunda pastorat och Irsta pastorat.

Äfven om det förhållande, att, enär Mälardalen tillhör de äldsta
kristna bygderna inom vårt land, deii historiska traditionen och den
dermed förbundna kyrkliga åskådningen kräfver en tätare förekomst derstädes
af kyrkor och prester, än hvad inom de senare kultiverade vidsträckta
och folkfattigare skogsbygderna kan finnas nödigt, icke förtjenade
något afseende, så vore dock en regleringsåtgärd, som af de fyra presterliga
tjensterna inom dessa båda pastorat indroge tre, alltför våldsam och
såsom beröfvande Badelunda båda dess prester egnad icke blott att af
nämnda församling uppfattas såsom en orättvisa utan ock att för framtiden
menligt inverka på själavården derstädes. Äfven Irsta församling
skulle, icke minst genom rubbningen af tiden för högmessogudstjensten,
blifva lidande genom anordningen, som synes så mycket mindre påkallad
af någon otillbörlig litenhet hos de båda jemnstor» församlingarna, som
dessa tillsamman hafva en folkmängd af öfver 2,400 personer.

I den öfvertygelse, att en organisation, som låter så pass stora församlingar
vara oberoende af hvarandra och hafva hvar sin prest, snarare
bör eftersträfvas än motarbetas, och med instämmande i ersättningsförslagen
N:o 6 och 8 om indragning af båda komministerstjensterna, får jag, under
hänvisning för öfrigt till min allmänna motivering, res. I, hemställa,

att förslaget om indragning af kyrkoherdebeställningen
i Badelunda icke måtte föranleda någon åtgärd.

14. Munktorps pastorat.

Med hänvisning till min i reservationen II utvecklade allmänna motivering
för afstyrkande af komitéförslagen om ordinarie tjensts förvandling
till extraordinarie, hemställer jag,

att komministerstj ensten bibehålies.

15. Svedvi pastorat och Bergs pastorat.

Då folkmängden inom Svedvi pastorat befinner sig i stark tillväxt
och afståndet mellan Svedvi och Bergs kyrkor är för ortens förhållanden
så pass betydligt, skulle kyrkoherden i Svedvi icke gerna, utan sin egen
församlings försummande, kunna göra något afsevärdt arbete inom Bergs
församling, för livilkens behof af presterligt arbete för öfrigt är tillräckligt
sörjdt genom den derstädes bosatte presten. Under sådana för -

HERR EKSTRÖM.

493

hållanden vill det synas, som om förslaget, derest det förverkligades, icke
skulle hafva någon annan innebörd, än att Bergs församlings prest, utan
egentlig förändring i sitt arbete, kornme att drabbas af nedsättning i
lönen, hvarför jag, i betraktande jemväl af det förhållande, att Berg
visat sig icke sakna möjligheter af utveckling, och under hänvisning till
de i reservationerna I och III utvecklade skäl, hemställer,

att Bergs församling fortfarande måtte komma
att utgöra ett eget pastorat.

17. Kolbäcks pastorat.

Då folkmängden är så pass betydande och derjemte befinner sig i
afsevärd tillväxt (från 2,91i! personer år 1896 till 3,085 år 1899), en
tillväxt, som sannolikt kommer att fortgå, då öppnandet af jernvägen
Kolbäck—Ramnäs i sin mån bidrager till bygdens utveckling, hemställer
jag,

att komministerstjensten bibehålies.

29. Arboga pastorat.

Indragningen af en af de komministerstjenster, hvilkas innehafvare
äro bosatta i Arboga stad, skulle medföra, att arbetet för kyrkoherden i
pastoratet ökades till ett enligt mitt förmenande obilligt mått. Då nemligen
äfven aftonsångsgudstjenst bör hållas i stadsförsamlingen, skulle
kyrkoherden nödgas icke blott hvarje söndag predika — hvilken predikoskyldighet
reda i och för sig torde på längden blifva allt för tyngande
för en kyrkoherde i ett stadspastorat, der expeditionsbördan är ganska
betydande — utan jemväl hvar annan söndag predika tvenne gånger och
dessutom vid nattvardsgång hålla skriftermål och i (ifrigt söndagligen ensam
förrätta hela högmessogudstj ensten. Af en kyrkoherde i ett stadspastorat,
som måste taga större hänsyn jemväl till de formella krafven
på predikan, och hvilken äfven i många andra afseenden, exempelvis i
förhållande till läroverken, har uppdrag att fullgöra, som icke förekomma
på landsbygden, kan man icke begära, att han med oförminskad kraft
och spänstighet skall kunna på längden bära en dylik arbetsbörda.

Endast under den förutsättningen, att högmessogudstj ensterna i Arboga
stads- och landsförsamlingars kyrkor kunna uppehållas genom duplikation
af den i staden bosatte prest, som för dagen icke har aftonsångsgudstjensten,
och att komministern i Säterbo kan åläggas att, utöfver
sin högmessogudstj enst derstädes, äfven åtminstone hvar tredje söndag
förrätta aftonsångsgudstjenst i Arboga stad — genom hvilka anordningar
skulle åt kyrkoherden beredas ledighet hvar tredje söndag från predikande
— har jag kunnat biträda förslaget om den ena komministerstjenstens
indragning.

494

SÄRSKILDA MENINGAR.

31. Fellingsbro pastorat.

Den omständigheten, att en komminister blifvit nödvändig inom
pastoratets norra del, bör enligt mitt förmenande icke föranleda den
förutvarande komministerstjenstens förvandling till en extra ordinarie
tjenst, hvarför jag, under hänvisning jemväl till de skäl gentemot en dylik
åtgärd, som jag närmare utvecklat i reservationen II, hemställer,

att norra delen af pastoratet åtskiljes till ett kapning;
samt

att, med bibehållande af den hittillsvarande komministerstjensten,
en ny komministerstjenst inrättas,
hvars innehafvare bör bo inom kapellaget.

43 och 45. Lima pastorat och Ore pastorat.

Då, såsom förslaget också framhåller, två prestera arbete erfordras
för eu tillfredsställande församlingsvård i hvartdera af dessa pastorat,
skulle det enligt mitt förmenande vara endast en half åtgärd att för
fyllande af det konstanta behofvet af presterligt biträde inrätta allenast
extra ordinarie tjenster. Under hänvisning till mina i reservationerna II
och III utvecklade allmänna skäl hemställer jag,

att en komministerstjenst inrättas inom hvartdera
pastoratet.

48. Sårna pastorat.

Då de af komitén framhållna skäl i och för sig tillräckligt motivera,
att kapellpredikanten i Idre erhåller en kyrkoherdes ställning, har jag
ansett, att förslaget derom icke bör göras beroende af huruvida den nödiga
lönefyllnaden kan beredas ur Särna sockens med Idre kapellag
skogsmedelsfond. Då ett erkändt kyrkligt behof förefinnes, har jag icke
kunnat inse, hvarför Idre mera än andra socknar skulle förmenas rättigheten,
att, derest behofvet icke kan med församlingens egna tillgångar
fyllas, erhålla det bidrag af kyrkans rörliga aflöningsmedel, till hvilket
jemväl riksdagen i sin underdåniga skrifvelse den 5 maj 1897 hänvisat,
för den händelse en församling är för svag att gifva sitt presterskap en
anständig bergning.

På grund af hvad jag sålunda anfört och under hänvisning till min
principreservation III, hemställer jag alltså,

att den önskliga pastoratsdelningen icke göres beroende
af skogsmedelsfondens förmåga att tillhandahålla
de för lönefyllnad åt kyrkoherden i Idre nödiga
medel.

HERR EKSTRÖM.

495

4i). Stora luna pastorat.

Inom komité)! har jag föreslagit delning af detta stora pastorat i
fyra smärre. Hvart och ett särskilt af dessa skulle ändock till areal
och folkmängd blifva större än de flesta medelstora pastorat i riket. Då
emellertid beaktansvärda skäl med hänsyn till den kommunala gemensamheten
kunnat anföras mot en sådan delning, har jag ansett mig kunna biträda
komiténs åsikt, att de kraftiga åtgärder, som för främjande af forsa
mlingsvården inom Stora ''luna pastorat äro af nöden, tillsvidare skulle
kunna inskränkas till anställande af ett tillräckligt antal komministrar.
I denna åsigt har jag emellertid kunnat instämma endast under den förutsättningen,
att komministraturen vid Stora Tunn kyrka bibehålies, hvarigenom
kyrkoherden och denne komminister skulle blifva i stånd att turvis
gifva biträde åt de i pastoratets öfriga delar arbetande presterna och sålunda
bereda såväl åt dessa eu behöflig lättnad i arbetet som ock inom de olika
kapellagen någon omvexling i predikoturerna. Alternativet att framdeles
förflytta den vid Stora Tima kyrka boende komministern till Qvarnsveden
bär jag således icke kunnat biträda. Men då Borlänge, Domnarfvet och
Qvarnsveden tillsammans skulle, enär dessa tre platsers jemte angränsande
byars folkmängd allaredan lärer uppgå till inemot 8,000 personer, lägga en
oskälig arbetsbörda på den prest, som derstädes skulle hafva att ensam
bestrida såväl all kyrklig bokföring och själavård som ock i det närmaste
all predikoskyldighet, och då folkmängden vid Qvarnsveden efter all sannolikhet
kommer att snart och hastigt tillväxa, torde, derest icke Qvarnsveden
kan sammanslutas med Amsberg till ett enda kapellag och den
i Amsberg bosatte presten förflyttas till Qvarnsveden, redan nu böra föreslås,
att inom Stora ''luna församling bildas tre nya
kapellag, det ena bestående af församlingens vestra
del, det andra af Borlänge köping samt Bomnarfvets
jernverk, det tredje af Qvarnsveden med kringliggande
område;

att, med bibehållande af de komministerstjenster,
hvilkas innehafvare bo vid Stora Tima kyrka och vid
Amsbergs kapell, tre nya komministerstjenster inrättas,
hvilkas innehafvare böra bo, den ene i Vester-Tuna,
den andre i Borlänge eller Domnarfvet och den tredje
i Qvarnsveden; samt

att de tre nyinrättade komministerstjensternas innehafvare
förpligtas att handhafva jemväl den kyrkliga
bokföringen hvar och en inom sitt kapellag.

Öl. Falu pastorat.

Derest den föreslagna delningen af pastoratet kommer till stånd, bör
enligt mitt förmenande, på grund af de skäl gent emot kyrkoherdes för -

496

SÄRSKILDA MENINGAR.

pligtande att hålla ständig adjunkt, som jag närmare utvecklat i reservationen
II, presterskapet i Falu stads pastorat utgöras af kyrkoherde och
två komministrar.

57. Möklinta pastorat.

Med hänsyn till pastoratets vidsträckta areal och ganska betydliga
folkmängd föreslår jag,

att komministerstjensten bibehålies.

VI. Vexjö stift.

2 och 3. Urshults pastorat och Alinundsryds pastorat.

Då för eu tillfredsställande själavård två presters arbete erfordras
inom hvardera af dessa vidsträckta och folkrika pastorat, skulle det, enligt
mitt förmenande, vara endast en half åtgärd att gifva den biträdande
prestmannen tjenst och aflöning allenast såsom extra ordinarie. Hänvisande
till min allmänna motivering (reserv. I—III), föreslår jag alltså,

att inom hvardera pastoratet inrättas en komministerstjenst.

4. Virestads pastorat.

Dä två presters arbete fortfarande erfordras inom pastoratet, får jag
i betraktande af jemväl det förhållande, att boställe bebygdt för komminister
allaredan förefinnes, och under hänvisning för öfrigt till min allmänna
motivering (reservationerna II och III) föreslå,

att komministerstjensten bibehålies.

5. Moheda pastorat.

Delande komiténs åsigt, att den ene komministerns hostad bör förläggas
till det aflägset från moderkyrkan belägna Aneboda, anser jag, att
denna anordning, —■ då kyrkoherden icke lärer kunna, utan allt för stora svårigheter,
ensam fullgöra det presterliga arbetet inom både Moheda och
Örs församlingar så, att behofvet af presterligt arbete jemväl inom Örs
församling dervid blifver på ett tillfredsställande sätt tillgodosedt — icke
borde föranleda indragning af den komministerstjenst, hvars innehafvare
är bosatt inom Örs församling, hvarför jag föreslår,

HERR EKSTRÖM.

497

att, med bibehållande af båda komministerstjensterna,
bostaden för den inom Moheda hittills bosatte
komministern förlägges till Aneboda.

(i. Le k arv ds pastorat.

Da Alfvesta betydande stationssamhälle är beläget inom Aringsås församling,
hvars folkmängd jemväl befinner sig i afsevärd tillväxt, vill det
synas, som om komministerstjenstens indragning skulle komma att menligt
inverka på själavården inom pastoratet, hvarför jag, under förmenande
jemväl att förläggandet af endera prestens bostad till närheten af Aringsås
kyrka och Alfvesta jernvägsstation skulle medföra afsevärda fördelar, föreslår,
att komministerstjensten bibehålies.

12. Hvittaryds pastorat.

Då Berga församling är så betydande och utgör eu af stiftets allra
största, bör den enligt mitt förmenande frigöras från sitt beroende af
Hvittaryd och den i Berga bosatte presten, som redan nu torde hafva att
fullgöra ett arbete större än mången kyrkoherdes, också komma i åtnjutande
af en kyrkoherdes ställning och aflöning. Under hänvisning jemväl
till de i reservationerna I och III utvecklade skäl, hemställer jag alltså,
att, med indragning af begge komministerstjensterna
inom Hvittaryds pastorat, Berga församling afskiljes
för att bilda ett eget pastorat med endast kyrkoherde.

14. Angelstads pastorat.

Instämmande i komiténs förslag om pastoratets delning, kan jag deremot
icke biträda den meningen, att Känna församling bör beröfvas sin
komminister. En sådan åtgärd förefaller så mycket betänkligare, som
folkmängdens stadiga tillväxt inom Ljungby församling synes komma att i
stigande grad taga den derstädes bosatte prestens arbete i anspråk för
denna församling ensam. Jag föreslår alltså,

att, med indragning af båda komministerstjensterna
i Angelstads pastorat, Ljungby och Känna församlingar
skiljas från Angelstad för att utgöra ett eget
pastorat med kyrkoherde, bosatt i Ljungby, och komminister,
bosatt i Känna.

15 och 16. Tingsås pastorat och Linneryds pastorat.

Om, ehuru folkmängden inom dessa pastorat synes befinna sig i sjunkande
och hvartdera pastoratet har blott en kyrka, anses nödigt, att bi 32 -

498

SÄRSKILDA MENINGAR.

trådande prestman anställas, har jag, på grund af de skäl mot kyrkoherdes
förpligtande att hålla ständig adjunkt, som jag ofvan (reservation
II) utvecklat, och med hänvisning jemväl till min allmänna motivering i
reservationerna I och III, ansett, att en komministerstjenst borde i hvartdera
pastoratet inrättas.

17. Elmeboda pastorat.

Under hänvisning till min allmänna motivering, reservationerna I—III,
och med särskild hänsyn dertill, att boställe bebygdt för komminister redan
förefinnes, föreslår jag

att komministerstjensten bibehålies.

21, 22. Åseda pastorat och Algutsboda pastorat.

Då två presters arbete fortfarande erfordras för en tillfredsställande
församlingsvård inom hvartdera af dessa pastorat, får jag, under hänvisning
till min allmänna motivering (reservationerna I—III) och med särskild
hänsyn dertill, att boställen, bebyggda för komminister, redan förefinnas,
föreslå,

att komministerstjensterna bibehållas.

23. Elgluilts pastorat.

Afståndet mellan Elghults och Helleberga kyrkor utgör omkring 20
km. Redan detta afstånd synes vittna om att annexförsamlingen utgör ett
så sjelfständigt helt, att den bör alldeles frigöras från beroendet af moderförsamlingen,
samt att dess prest i det stora hela bär ett arbete större
än mången kyrkoherdes, i hvilken händelse han ock torde böra erhålla
en kyrkoherdes ställning och aflöning. För pastoratets delning talar jemväl
det förhållande, att det af alla stiftets pastorat är det mest vidsträckta
och jemväl näst efter Jönköpings och Vexiö stadspastorat har den största
folkmängd. Hvad särskild! beträffar Elghults församling, så är denna den
vidsträcktaste af stiftets alla församlingar samt näst Urshult och Algutsboda
den folkrikaste af alla dess landsförsamlingar, hvadan det enligt
mitt förmenande skulle utgöra ett betänkligt missgrepp, i fall komministerstjensten
derstädes indroges. Under hänvisning för öfrigt till de i mina
allmänna reservationer I—III utvecklade skäl, särskilt i fråga om beredande
af bidrag till aflöningen samt gent emot anordningen med kyrkoherdes
förpligtande att hålla ständig adjunkt, heihställer jag,

att, med indragning af den komministerstjenst,
hvars innehafvare är bosatt i Helleberga, Helleberga
församling skiljes från Elghults pastorat för att bilda
eget pastorat.

HERR EKSTRÖM.

499

26. Jönköpings pastorat.

Instämmande i komiténs förslag, att pastoratet delas, får jag. under
hänvisning till min allmänna motivering gent emot kyrkoherdes förpligtande
att hålla ständig adjunkt, föreslå,

att presterskapet i hvartdera af de genom delningen
uppkomna pastoraten måtte komma att utgöras
af kyrkoherde och två komministrar.

27. Barkeryds pastorat.

Då den ansenligt stora och i stark tillväxt befintliga folkmängden
inom Nässjö annexförsamling allaredan är mer än tre gånger så stor som
moderförsamlingens, vill det synas, som om Nässjö församling borde lösgöras
från beroendet af Barkeryd och bilda ett eget pastorat, hvadan jag,
under hänvisning jemväl till min allmänna motivering i reservationerna
I och III, föreslår,

att, med indragning af nuvarande komministerstjensten
i Barkeryds pastorat, Nässjö församling skiljes
från Barkeryd för att utgöra ett eget pastorat med
kyrkoherde och komminister, af hvilka den ene bör
vara bosatt inom Nässjö stationssamhälle.

31. Rydaholms pastorat.

På grund af de skäl, som jag i min allmänna motivering anfört (reservationerna
I och II) och med särskild hänsyn till att boställe, bebygdt
för komminister, redan förefinnes, hemställer jag,

att äfven den komministerstjenst, hvars innehafvare
är bosatt i Rydaholm, bihehålles.

32. Vernamo pastorat.

Instämmande i komiténs mening, att pastoratet bör delas, och att själavården
inom Vernamo stadigt växande församling kräfver två prester,
anser jag, att det skulle vara allenast en half åtgärd att inom sistnämnda
församling inrätta en extra ordinarie tjenst, hvarför jag, under hänvisning
till min allmänna motivering, reservationerna I och II, hemställer,

att, med indragning af båda komministerstjensterna,
pastoratet delas på sätt komitén föreslagit; samt

att en komministerstjenst inrättas inom Vernamo
församlings pastorat.

500

SÄRSKILDA MENINGAR.

42. Norra Sandsjö pastorat.

Instämmande i komiténs förslag i fråga om pastoratsdelningen, anser
jag, att den biträdande prestman, som, jemväl enligt komiténs mening,
bör vara anstäld inom Norra Sandsjö vidsträckta och folkrika församling
— hvars folkmängd befinner sig i stadig tillväxt — bör vara icke
adjunkt utan komminister. För den närmare motiveringen af denna
åsigt hänvisar jag till mina allmänna reservationer I—III och får
alltså, vare sig delningen af pastoratet kommer till stånd eller icke,
föreslå,

att eu komministerstjenst inrättas inom Norra
Sandsjö församling.

VII. Lunds stift.

Inledande anmärkning. Min allmänna uppfattning angående de föreslagna
sammanslagningarna af pastorat har jag ofvan (sid. 425) angifvit.
Der vid denna sammanslagning och dermed följande indragning af
kyrkoherdebefattning ersättning med hänsyn till den presterliga tjenstgöringen
skulle, såsom vid mris 7, 28 och 38, beredas genom kyrkoherdens
förpligtande att hålla ständig adjunkt, hänvisar jag till tillämpliga delar
af min allmänna motivering (reservation II) mot en dylik åtgärd. Om två
presters arbete fortfarande anses behöfiigt, är det enligt mitt förmenande
af större gagn för församlingsvården, om de, såsom hittills, bo skilda, en i
hvardera församlingen, helst bebyggda boställen i de olika församlingarna
redan förefinnas, än att den ene skulle flyttas, så att båda komme att bo
tillhopa på ett och samma ställe i den ena församlingen.

2. Bunkeflo pastorat.

Att Hyllie annexförsamling har en så stor folkmängd, flerdubbelt
större än moderförsamlingens, så väl som den omständigheten, att nämnda
folkmängd befinner sig i en ovanligt stark tillväxt, synes böra föranleda
annexförsamlingens afskiljande till eget pastorat, der presterskapet torde
böra utgöras af kyrkoherde och komminister. Äfven om pastoratet anses
icke böra delas, torde, då Hyllie församling allaredan nått ett så stort
invånareantal (6,456 personer år 1899) och folkmängden befinner sig i
så stark tillväxt, böra föreslås ökning af de nu befintliga presterliga
krafterna. Vare sig pastoratet delas eller icke, böra alltså enligt mitt förmenande
två prester anställas med särskild hänsyn till Hyllie och
Limhamn.

HERR EKSTRÖM.

501

9 och 10. Trelleborgs pastorat och Vestra Tommarps pastorat.

Af de alternativa förslagen rörande Trelleborgs pastorat har jag
kunnat instämma endast i det senare, att Maglarps församling förblifver
förenadt med Trelleborgs pastorat och behåller sin sittande prest samt
en ny komministerstjenst inrättas, hvars innehafvare bör bo i Trelleborgs
stad. Att beröfva Maglarps församling dess komminister och i
stället låta tvenne prester bo i Vestra Tommarps församling, som är en
af de minsta i hela riket, vore en anordning, som, på samma gång den
skulle lända till skada för Maglarps församling, drabbas af alla de betänkligheter
gent emot kyrkoherdes förpligtande att hålla ständig adjunkt,
som jag anfört ofvan i min reservation II. A andra sidan lärer den i
Maglarp bosatte komministern, derest Maglarp förblir förenadt med
Trelleborgs pastorat, kunna åläggas jemväl att biträda med vissa af
de aftonsångsgudstjenster, som torde böra hållas i Trelleborgs stadsförsamling.

På grund af det anförda och under instämmande i förslaget om
Trelleborgs pastorat under n:o 10, hemställer jag således,

att förslaget under n:o 9 om Trelleborgs pastorat
icke måtte föranleda någon åtgärd.

29. Svedala pastorat.

Då på grund af pastoratets stora folkmängd anställandet af ytterligare
en prestman anses vara påkalladt af ett konstant behof, vore det,
enligt mitt förmenande, allenast en half åtgärd att gifva denne prestman
ställning och aflöning såsom extra ordinarie, hvarför jag, på grund af de
skäl, som jag närmare utvecklat i reservation II, ansett,

att en komministerstjenst bör inom pastoratet
inrättas.

34. Ystads pastorat och Stora Herrestads pastorat.

Äfven om Öja församling komme att skiljas från Ystads pastorat,
skulle, jemväl enligt komiténs förmenande, tre prester erfordras för en tillfredsställande
församlingsvård inom Ystads församling med dess betydliga
och i stark tillväxt befintliga folkmängd. Att gifva den ene af de biträdande
prestmännen ställning och aflöning allenast såsom extra ordinarie,
vore, då ett konstant och växande behof af hans arbete förefinnes, enligt
mitt förmenande endast en half åtgärd, hvarför jag på grund af de skäl,
som jag ofvan (reservationerna I och II) anfört, ansett,

att ytterligare en komministerstjenst bör inom
pastoratet inrättas.

502

SÄRSKILDA MENINGAR.

30. Boiiiinda pastorat och Östra Strö pastorat.

Derest två prestera arbete fortfarande är beköfligt för dessa pastorat,
kvilket synes framgå af, bland annat, det förhållande, att gudstjenst
söndagligen bör hållas i tre kyrkor, af kvilka Östra Strö och Borlunda
ligga på ett afstånd från hvarandra af omkring 6,5 km., synes det vara
lämpligare, att, såsom hittills, den ene presten bor i Östra Strö och den
andre i Borlunda, inom hvilka församlingar bebyggda prestboställen redan
förefinnas, än att båda skulle bo tillsammans i Östra Strö, hvarför jag,
på grund jemväl af de skäl, jag anfört i min allmänna motivering (reservationerna
I och II), icke kunnat instämma i det rörande dessa pastorats
sammanslagning framstälda förslag.

39 Va. Freiininge pastorat.

I pastoratet, som består af två församlingar, Frenninye med 2,673 invånare
på en areal af 57.85 nkm. och Vollsjö med 1,687 invånare pa
en areal af 19.71 nkm., är endast kyrkoherde anställd, och är denne
bosatt i Frenninge.

Ehuru afståndet mellan kyrkorna icke är större än omkring 3,5 km.,
vill det dock, derest icke den under senare år inträdda förminskningen
af folkmängden skulle komma att fortgå, synas, som om ännu en prest
borde anställas inom detta pastorat, hvars folkmängd nu uppgår till öfver

4,000 personer och hvars areal är jemförelsevis afsevärd, hvarför jag under
den angifna förutsättningen ansett,

att en komministerstjenst borde inrättas med bostad
för innehafvaren i Vollsjö.

45 ‘/a. Väsby pastorat.

Pastoratet utgöres af två församlingar, Väsby med 3,603 och Viken
med 964 invånare. Afståndet mellan kyrkorna utgör omkring 8 km.

På grund af så väl nämnda betydliga afstånd som den ansenliga folkmängden,
hvilken uppgår till 4,567 personer, synes det, som om en biträdande
prest borde anställas inom detta pastorat; och skulle gagnet af
densamme enligt mitt förmenande blifva störst, derest han finge sin bostad
inom annexförsamlingen och förpligtades att för denna jemväl föra
ministerialböckerna. Jag föreslår alltså,

att en komministerstjenst inrättas, med bostad för
innehafvaren i Viken.

HERR EKSTRÖM.

503

53. Örkelljunga pastorat och Hishults pastorat.

Instämmande i förslagen, att Fagerhults församling skiljes från
Hishults pastorat och förenas med Örkelljunga pastorat, samt att en
komminister varder anstäld inom Fagerhults församling, har jag deremot
icke kunnat biträda förslaget, att kyrkoherden i Örkelljunga förpligtas
hålla ständig adjunkt. Då det är för fyllandet af ett konstant behof,
som ytterligare en prestman skulle inom pastoratet anställas, bör, enligt
mitt förmenande, hans tjenst vara af ordinarie natur. Och om det med
afseende på Hishults församling med dess 2,067 invånare på en areal af
102.83 □km. kan sägas, att »det presterliga arbetet derstädes gifver
full sysselsättning åt en prest», så torde samma omdöme hafva ännu
större giltighet i fråga om Örkelljunga församling med dess 3,5S4 invånare
på en areal af 147.41 □km., hvadan behofvet af ytterligare en
presterlig kraft i Örkelljunga pastorat gör sig känbart i främsta rummet
med afseende på Rya församling, der ingen prest är bosatt. Att
det vid sådant förhållande skulle vara mindre lämpligt, att jemväl den
biträdande prestman, som inom pastoratet anställes, blefve bosatt inom
Örkelljunga, torde ligga i öppen dag, hvadan jag, på grund jemväl af
de skäl, som jag ofvan i reservation II utvecklat, föreslår,

att i Örkelljunga med Fagerhults församling tillökade
pastorat inrättas två komministerstjenster, hvilkas
innehafvare böra bo, den ene i Fagerhult och den
andre i Rya.

54. Örkelljunga pastorat.

Äfven för den händelse förslaget om Fagerhults församlings skiljande
från Hishults pastorat och förening med Örkelljunga pastorat icke
skulle vinna bifall, anser jag, på skäl, som jag närmast här ofvan
anfört,

att inom pastoratet bör inrättas en komministerstjenst,
hvars innehafvare bör bo i Rya.

56. Munka-Ljungby pastorat, Hjernarps pastorat och Barkåkra
pastorat (Bjäre kontrakt).

Barkåkra pastorat består af två församlingar, Barkåkra med 1,951
invånare på en areal af 32 nkm. och Rebbelberga med 870 invånare
på en areal af 11.86 □km. I pastoratet äro anstälda kyrkoherde och
komminister, båda boende i Barkåkra. Afståndet från Rebbelberga kyrka
utgör till Barkåkra kyrka omkring 6 km. och till Engelholms kyrka icke
fullt 2 km.

504

SÄRSKILDA MENINGAR.

Det vill synas, som om, derest Rebbelberga församling skildes från
Barkåkra och förenades med Engelholm samt den i Barkåkra bosatte
komministern finge sin bostad i Engelholm, en fördel skulle beredas både
åt Rebbelberga, som är beläget i stadens omedelbara närhet, och åt
Engelholm, hvilken stadsförsamling, derest tvenne prester der blefve bosatta,
skulle kunna få att påräkna jemväl söndaglig aftonsångsgudstjenst.

Under instämmande för öfrigt i komitéförslagen angående MunkaLjungby
och Hjernarps pastorat, hemställer jag således,

att, med indragning af komministerstjensten i
Barkåkra, Rebbelberga församling skiljes från Barkåkra
pastorat för att förenas med Engelholms pastorat;
samt

att i Engelholms pastorat inrättas en komministerstjenst.

(SO a. Hästveda pastorat.

Pastoratet består af två församlingar, Hästveda med 1,864 invånare
på eu areal af 58.4 6 □km. och Farstorp med 1,745 invånare på en
areal af 75.17 □km. Afståndet mellan kyrkorna utgör omkring 10 km.

På grund af så väl detta afstånd som pastoratets jemförelsevis stora
folkmängd och areal, hemställer jag,

att eu kommi ni ster stj enst inom pastoratet inrättas,
hvars innehafvare bör bo i Farstorp.

60 t». Örkeneds pastorat.

För eu tillfredsställande församlingsvård inom detta pastorat, som
visserligen består af allenast en församling, men som har en folkmängd
af 4,305 personer och en areal af 230.7 7 Ökm., anser jag,
att en komministerstjenst bör inrättas.

60 c. Oshy pastorat.

För en tillfredsställande själavård inom detta pastorat, som visserligen
består af endast en församling, men som, på en areal af 168.6 0
□ km., har en folkmängd af 4,432 personer, anser jag,

att en komministerstjenst bör inrättas.

61. Kristianstads pastorat.

Med instämmande för öfrigt i komiténs förslag, har jag på grund af
de skäl, som jag närmare utvecklat i min reservation II gent emot kyrko -

HERR EKSTRÖM.

505

herdes förpligtande att hålla ständig adjunkt, och då ett konstant och
växande behof gör två biträdande prestmäns arbete erforderligt, ansett,

att två komministerstjenster böra inrättas i Kristianstads
församling.

64l 2. Lösens pastorat.

Pastoratet bestar af två församlingar, Lösen med 2,105 invånare och
en areal af 38.4 8 [Ukm. samt Augerum med 4,105 invånare och en areal
af 113.64 Okm. Presterskapet utgöres af kyrkoherde och komminister,
den senare bosatt i Augerum. Enligt K. br. den 22 jan. 1886 har af
åtskilliga byar inom Augerums församling bildats det s. k. Flymens kapellag.

Ehuru afståndet mellan Lösens och Augerums kyrkor utgör endast
omkring 2,5 km., synes Augerums församlings betydliga folkmängd böra
föranleda, att nämnda församling frigöres från beroendet af Lösen för att
bilda eget pastorat.

Enär folkmängdens talrikhet i Augerums församling vållar, att en
prest icke kan på ett tillfredsställande sätt fullgöra allt presterligt arbete
derstädes, och då, tillföljd af församlingens långsträckta läge, afståndet till
Augerums kyrka från kapellaget är afsevärdt stort — utgörande från somliga
byar inom kapellaget ända till omkring 22 km. — torde jemväl en
biträdande prestman böra anställas med bostad inom kapellaget. Jag hemställer
alltså,

att Augerums församling afskiljes från Lösens pastorat
för att bilda eget pastorat med kyrkoherde och
komminister, den senare bosatt inom Flymens kapelllag;
samt

att i sådant fall komministerstjensten i Lösens pastorat
indrages.

65. Ronneby pastorat.

Ronneby landsförsamlings högst betydliga folkmängd, som dessutom
befinner sig i stark tillväxt (från 9,102 personer år 1896 till 9,476 personer
år 1899), samt dess ansenliga utsträckning synes nödvändiggöra kraftiga
åtgärder för åstadkommande af en tillfredsställande själavård inom
denna församling. Att, derest pastoratet delas, hvilken delning jag i likhet
med komitén anser vara nödvändig, till biträde åt kyrkoherden i
Ronneby landsförsamlings pastorat icke skulle gifvas annat än en adjunkt,
vore, enligt mitt förmenande, mindre än en half åtgärd. Det torde kunna
ifrågasättas, huruvida icke med bibehållande för landsförsamlingen af den
komministerstjenst, som förefinnes i det odelade pastoratet, borde för landsförsamlingen
inrättas en andra komministerstjenst, hvilkens innehafvare,
skild från kyrkoherden och förste komministern, hvilka torde böra bo
centralt inom församlingen vid Bredåkra, finge sin bostad förlagd till
någon af det vidsträckta församlingsområdets mera folkrika utkanter, möj -

506

SÄRSKILDA MENINGAR.

ligen till dess sydvestra del, der, så väl till lättande af kyrkoherdens expeditionsbörda
som för befolkningens beqvämlighet ett kapellag kunde bildas,
för hvilket komministern jemväl förde ministerialböckerna.

Då eu reglering skall ega rum, bör för ett pastorat om, i rundt tal,

10,000 invånare på en areal af 2 □ mil enligt mitt förmenande icke
föreslås mindre än tre prester, hvarför jag, på grund jemväl af de skäl,
som jag ofvan i reservationerna I—III närmare utvecklat, ansett,

att i Ronneby landsförsamlings, eller Bredakra,
pastorat presterskapet bör utgöras af kyrkoherde och
två komministrar.

657a Tving» pastorat.

Pastoratet består af två församlingar, Tving med 4,045 invånare på
eu areal af 140.05 □ km. och Eringsboda med 2,778 invånare på en
areal af 114.64 □ km. Presterskapet utgöres af kyrkoherde, bosatt i
Tving, och komminister, bosatt i Eringsboda. Afståndet mellan kyrkorna
belöper sig till omkring 17 km.

Då Eringsboda annexförsamling har en så betydande folkmängd och
areal och den derstädes bosatte komministern med särskild hänsyn jemväl
till annexkyrkans stora afstånd från moderkyrkan redan nu torde bära eu
kyrkoherdes arbete och ansvar, bör Eringsboda enligt mitt förmenande
utgöra ett eget pastorat och dess prest erhålla en kyrkoherdes ställning
och aflöning.

Under hänvisning jemväl till min allmänna motivering (res. I och III)
hemställer jag alltså,

att, med indragning af komministerstjensten i
Tvings pastorat, Eringsboda församling skiljes från
Tvinga pastorat för att utgöra ett eget pastorat.

(>(>. Fridlefstads pastorat.

Då annexförsamlingarna hafva en sådan betydenhet, att de hvar för
sig äro större än de flesta pastorat och, hvad Rödeby beträffar, betydligt
större än sjelfva moderförsamlingen, böra de, enligt mitt förmenande, afskiljas
för att bilda egna pastorat och de prester, som, jemväl enligt komiténs
förslag, komma att anställas inom hvardera annexförsamlingen, erhålla
icke blott kyrkoherdars arbete och ansvar utan äfven deremot svarande
ställning och aflöning.

I öfverensstämmelse med det anförda och på grund jemväl af de i
reservationerna I och III närmare utvecklade skäl har jag alltså ansett,
att Sillhöfda och Rödeby församlingar höra skiljas
från Fridlefstads pastorat för att hvar för sig bilda
ett eget pastorat med endast kyrkoherde.

HERR EKSTRÖM.

507

67. Asarums pastorat.

Då Ringamåla annexförsamling har en så pass betydlig storlek och
afståndet från densamma till Asarums kyrka är så stort, torde Ringamåla
böra afskiljas för att bilda ett eget pastorat och den derstädes bosatte
presten, som faktiskt torde bära en kyrkoherdes arbete och ansvar, jemväl
erhålla en kyrkoherdes ställning och aflöning.

Hvad beträffar Asarums församling, så vore det enligt mitt förmenande
endast en half åtgärd att i denna ovanligt stora församling med dess i
stark tillväxt befintliga och allaredan till öfver 8,000 personer uppgående
folkmängd för fyllande af det konstanta behofvet af presterligt biträde inrätta
allenast eu extra ordinarie tjenst.

På grund af det anförda och jemväl de i reservationerna I—III närmare
utvecklade skäl, har jag alltså ansett,

att, med indragning af den nuvarande komministerstjensten,
Ringamåla bör afskiljas för att bilda ett
eget pastorat med endast kyrkoherde; samt

att en komministerstjenst bör inrättas inom Asarums
församling.

0!». Ilräkne-Hoby pastorat.

På grund af Öljehults församlings betydenhet till så väl folkmängd
som areal och med särskild hänsyn dertill, att afståndet till moderkyrkan
är så stort, att den i Öljehult bosatte komministern faktiskt torde bära
en kyrkoherdes arbete och ansvar, borde, enligt mitt förmenande, Öljehult
bilda ett eget pastorat och den derstädes anstälda presten erhålla en kyrkoherdes
ställning och aflöning.

Hvad angår Bräkne-Hoby församling, så skulle det, vare sig Öljehult
afskiljes eller icke, vara endast en half åtgärd att låta det konstanta behofvet
af biträdande prest fyllas genom inrättande af allenast en extra
ordinarie tjenst, hvardan enligt mitt förmenande, i denna ovanligt stora
församling bör inrättas eu komministerstjenst.

På grund af det anförda och de i reservationerna I—III utvecklade
allmänna skäl, har jag alltså ansett,

att med indragning af komministerstjensten, Öljehults
församling bör afskiljas för att bilda ett eget
pastorat; samt

samt att i Bräkne-Hoby församling bör inrättas
en komministerstjenst.

70, 71, 72. Mjellby, Jeinshögs och Kyrkhults pastorat.

1 dessa störa pastorat, der folkmängden, inom hvart och ett, uppgår
till öfver 5 å 6,000 personer, skulle enligt komiténs förslag det konstanta

508

SÄRSKILDA MENINGAR.

behofvot af biträdande prestman fyllas genom inrättande af endast extra
ordinarie tjenster. Mina allmänna betänkligheter mot en dylik åtgärd har
jag närmare utvecklat i principreservationerna I—III och anser, att komministerstjenster
böra inom ifrågavarande pastorat inrättas. Möjligen skulle
inom något af pastoraten ett kapellag lämpligen kunna bildas, der komministern
erhölle sin bostad och för hvilket han ålades jemväl att föra
ministerialböckerna, genom hvilken åtgärd skulle beredas ej mindre lättnad
för kyrkoherden i expeditionsarbetet än också afsevärd fördel för
i synnerhet den del af församlingen, som komme att utgöra kapellaget.

I öfverensstämmelse med det anförda har jag alltså ansett,

att en komministerstjenst bör inrättas inom hvart
och ett af Mjellby, Jemshögs och Kyrkhults pastorat.

Vill. Göteborgs stift.

1. Göteborgs stads sex pastorat.

Instämmande i öfrigt i komiténs förslag, har jag i fråga om kyrkoherdarnes
i Domkyrko- och Masthuggsförsamlingarna förpligtande att hålla
ständig adjunkt varit från detsamma skiljaktig. Enär det gäller ett arbete,
som kräfves af ett konstant och växande behof, vore det enligt mitt
förmenande endast halfva åtgärder att vid regleringen inrätta allenast
extra ordinarie tjenster. Att, sedan den åsyftade nya löneregleringen
hunnit tillämpas, Göteborgs hastiga och storartade utveckling ändock skall
med tiden komma att fordra en ökning af de presterliga krafterna, är
högst sannolikt. Att denna fordran då kommer att mötas med anställandet
ad interim af pastoratsadjunkter eller af blott e. o. prestman,
ligger ganska nära till hands att antaga. Men att för fyllandet af det
behof, som redan nu är obestridligt — och som dertill påtagligen kommer
att hafva betydligt ökats, redan innan den föreslagna åtgärden hunnit ens
vinna tillämpning, — anställa endast extra ordinarie prestman, vore enligt
mitt förmenande icke rätt väl betänkt.

Under hänvisning för öfrigt till tillämpliga delar af min utförligare
principreservation II, hemställer jag fördenskull,

att i stället för de föreslagna adjunktstjensterna
i Domkyrko- och Masthuggsförsamlingarna måtte inrättas
komministerstjenster.

3. Landvetters pastorat.

Den omständigheten, att ännu en presterlig tjenst blifvit af behofvet
påkallad inom Partilies församling, torde icke böra föranleda, att den

HERR EKSTRÖM.

509

inom Landvetter bosatte presten icke längre skulle få åtnjuta en kyrkoherdes
ställning och löneförmåner. Hans arbete synes till fullo berättiga
honom till en sådan ställning, då han — vid det förhållande att
det till omkring 11 km. uppgående afståndet mellan Partilies och Landvetters
samt det till omkring 17 km. uppgående afståndet mellan Partilles
och Härryda kyrkor, icke medgifver duplikation mellan Partilles
och någon af nämnda kyrkor — måste hvarje söndag ensam förrätta
gudstj ensten i både Landvetters och Härryda kyrkor och äfven i öfrigt
på grund af såväl utstånden som folkmängdens starka tillväxt inom Partilles
församling fortfarande, utan nämnvärd hjelp af den i Partilie bosatte
presten, ensam torde få förrätta allt presterligt arbete inom Landvetters
och Härryda församlingar..

På grund af det anförda, och då Partille församlings hastigt växande
folkmängd icke blott krafvel’ ökadt presterligt arbete inom sistnämnda
församling, utan äfven gör önskligt, att församlingen göres fullständigt
oberoende af pastoratets öfriga församlingar, får jag, under hänvisning
för öfrigt till den allmänna motiveringen i reservation I, hemställa,

att, med indragning af nuvarande komministersoch
brukspredikantsbefattningarna inom Landvetters
pastorat, Partille församling afskiljes för att bilda ett
eget pastorat med kyrkoherde och komminister, den
senare bosatt vid Jonsered.

10. Tjörns pastorat.

Då pastoratets folkmängd uppgår till icke mindre än 10,377 personer
och det presterliga arbetet, på grund af befolkningens delvisa
kringspriddhet på öarna och skären, måste anses synnerligen kräfvande,
vill det synas, som om pastoratet borde delan. Denna delning torde
lämpligast kunna ske sålunda, att Rönnängs och Klädesholmens kapellförsamlingar
afskiljas för att bilda ett eget pastorat med kyrkoherde
boende i Rönnäng och komminister boende å Klädesholmen, samt Valla
afskiljes för att bilda ett eget pastorat med endast kyrkoherde. I Stenkyrka
och Klöfvedals församlingars pastorat borde presterskapet sedermera
utgöras af kyrkoherde och komminister, den senare bosatt i Klöfvedal
med förpligtelse att för sistnämnda församling jemväl föra ministerialböckerna.
De nybildade pastoraten borde vid regleringen hafva rätt att till
hjelp vid sitt presterskaps aflöning komma i åtnjutande af bidrag af kyrkans
rörliga aflöningsmedel, och detta med så mycket större skäl, som
Göteborgs stift i ovanligt ringa grad hittills erhållit bidrag af nämnda medel.

Skulle det oskäligt stora pastoratet med dess fem församlingar fortfarande
anses böra förblifva odeladt, så bör, enligt mitt förmenande, utöfver
den åtgärd, som af komitén föreslagits, någon åtgärd företagas för
att bereda kyrkoherden ökadt biträde vid det presterliga arbetet inom
Stenkyrka (med undantag af Rönnäng och Klädesholmen), Klöfvedals och
Valla församlingar. Då dessa tre församlingar hafva en folkmängd af

510

SÄRSKILDA MENINGAR.

tillhopa 8,180 personer och gudstjenst söndagligen skall förrättas i alla
tre kyrkorna, som äro belägna från hvarandra på ett afstånd af: Stenkyrka
och Valla omkring 8 km., Stenkyrka och Klöfvedal omkring

5,5 km., Valla och Klöfvedal omkring 11 km., är det enligt mitt förmenande
icke möjligt, att de tre nämnda församlingarnas själavårdsbehof
kunna på ett tillfredsställande sätt tillgodoses af allenast två prester, bosatta,
den ene i Stenkyrka och den andre i Valla, utan bör ytterligare
en komministerstjenst inrättas, hvars innehafvare torde böra bo inom
Klöfvedals församling.

12. Foss pastorat.

Instämmande i förslaget att, med indragning af nuvarande koinministérstjensten,
Svarteborg afskiljes för att bilda eget pastorat, anser jag
på grund af de skäl, som jag närmare utvecklat i min allmänna motivering,
res. I och II, att den nya presterliga tjenst, som är af nöden för
en tillfredsställande själavård inom Foss och Håby församlingar, icke bör
vara af extra ordinarie natur utan, enär den är påkallad af ett konstant
behof, en komministerstjenst. Och skulle enligt mitt förmenande gagnet
af densamma blifva störst, i fall dess innehafvare blefve bosatt inom Håby
och för nämnda församling erhölle i uppdrag jemväl att föra ministerialböckerna.
Och föreslår jag alltså,

att i Foss pastorat inrättas en ny komministerstjenst,
hvars innehafvare torde böra bo inom Håby
församling.

13. Bro pastorat.

Het torde kunna ifrågasättas, huruvida icke utöfver det afskiljande
från Bro pastorat af Lysekils församling jemte Lyseslätten, som af komitén
föreslagits och som, begränsadt till Lysekils stad, af Kongl. Maj:t
på ansökan från Lysekils församling redan lärer hafva bifallits, en ytterligare
delning borde ega rum, så att jemväl Lyse församling afskildes för
att bilda eget pastorat. Den starka tillväxten af Lyse församlings allaredan
anmärkningsvärd! talrika befolkning och den omständigheten, att
dess kyrka är belägen på ett afstånd af omkring 11 km. från Bro
moderkyrka, synes föranleda, att komministern i Lyse har att bära ett
tyngre arbete och ansvar än mången kyrkoherde, hvarför han ock, enligt
mitt förmenande, borde erhålla en kyrkoherdes ställning och aflöningsförmåner.
Betraktas frågan ur församlingens synpunkt, så lärer ock det
förhållande, att Lyse befolknings flesta intressen torde närmare förbinda
denna församling med Lysekils stad än med Bro och Brastads församlingar,
böra medföra, att, sedan Lysekil afskilts för att bilda ett eget
pastorat, äfven Lyse församling erhåller en af moderförsamlingen oberoende
ställning.

HERR EKSTRÖM.

511

Vare sig detta mitt förslag om afskiljande af jemväl Lyse församling
för att bilda eget pastorat kan komma att vinna afseende eller icke,
böra, enligt mitt förmenande, de presterliga krafterna inom Bro pastorat
förstärkas genom inrättande af ytterligare en presterlig tjenst. På grund
af Lyse församlings storlek och det ansenliga afståndet mellan dess kyrka
och kyrkorna i Bro och Brastad, lärer den i Bro bosatte kyrkoherden
icke kunna påräkna afsevärd hjelp af den i Lyse bosatte komministern utan
torde så godt som ensam få fullgöra allt presterligt arbete inom Bro och
Brastads församlingar. Då folkmängden inom dessa båda församlingar,
i olikhet med förhållandet inom åtskilliga andra delar af Göteborgs stift,
befinner sig i jemn tillväxt och allaredan öfverstiger 5,000 personer, synes
det mig obestridligt, att en komministerstjenst bör inrättas för nämnda
församlingar. Och skulle gagnet af denna komministerstjenst sannolikt
blifva störst, derest innehafvaren finge sin bostad inom Brastads församling
och förpligtades att för densamma jemväl föra ministerialböckerna.
Jag föreslår alltså,

att, med indragning af komministerstjensten, Lyse
församling skiljes från Bro pastorat för att blida eget
pastorat; samt

att i Bro pastorat inrättas en komministerstjenst,
hvars innehafvare bör bo i Brastad.

14. Tossene pastorat.

Afståndet från Tossene kyrka utgör till Berfendals kyrka omkring
10 km. och till Askums omkring 4,5 km.; afståndet mellan Berfendals
och Askums kyrkor utgör omkring 14 km. Berfendals församlings aflägsna
läge synes vålla, att kyrkoherden i Tossene för det presterliga
arbetet inom Tossene församling icke i nämnvärd mån och i fråga om
Askums församling alls icke kan påräkna biträde af den i Berfendal bosatte
komministern. Vid sådant förhållande och då folkmängden redan
öfverstiger inom Tossene moderförsamling 4,000 personer och inom Askums
annexförsamling 3,500, af hvilket antal inom Askum äfven efter afskiljandet
af de i komiténs betänkande nämnda öar sannolikt kommer att
återstå öfver 2,000 personer, så vill det synas, såsom om den prestman,
som, efter det af komitén föreslagna afskiljandet af Kungshamns kapellförsamling
jemte derutanför belägna skärgård till att bilda ett eget
pastorat, jemväl enligt komiténs förslag bör inom Tossene pastorat anställas,
icke borde vara en hos kyrkoherden boende adjunkt utan en
inom Askums församling bosatt komminister, som inom nämnda församling
kan utföra allt presterligt arbete och sålunda, på samma gång som
han bereder kyrkoherden nödvändig lättnad i arbetet, äfven kan bereda
Askums församling förmånen af egen pastorsexpedition och konfirmandundervisning.
Under hänvisning i öfrigt till de i reservationerna I—III
närmare utvecklade skäl och med instämmande i komiténs förslag i fråga
om Kungshamns nya pastorat, hemställer jag alltså,

att en komministerstjenst inrättas, hvars innehafvare
bör bo inom Askums församling.

512

SÄRSKILDA MENINGAR,

15. Tanums pastorat.

Då på grund af Tanums församlings stora folkmängd och areal behof
förefinnes af ännu en presterlig kraft och detta behof är konstant,
skulle det enligt mitt förmenande vara allenast en half åtgärd att inrätta
en extra ordinarie presterlig tjenst, hvarför jag på grund af de allmänna
skäl, jag ofvan (res. I—III) anfört, ansett,

att ytterligare en komministerstjenst med bostad
för innehafvaren inom Tanums församling borde inrättas.

16. Skede pastorat.

Då anställandet af ännu en prestman inom pastoratet är på grund
af dettas betydande folkmängd och areal nödvändigt samt dennes verksamhet
alltså kommer att fylla ett konstant och, såsom det vill synas, växande
behof, vore det enligt mitt förmenande allenast en half åtgärd att inrätta
en extra ordinarie tjenst, hvarför jag, jemväl på grund af de skäl, som
jag ofvan (res. I—III) närmare utvecklat, ansett,

att ytterligare en komministerstjenst hör inrättas.

23. Romeleds pastorat.

Enär det för Åsbräcka skulle blifva mindre fördelaktigt att läggas
till Fuxerna nybildade pastorat, alldenstund afståndet från Åsbräcka kyrka
utgör till Romeleds kyrka endast omkring 6 km. men till Fuxerna kyrka
omkring 10 km. och den blifvande kyrkoherden i Fuxerna sannolikt
kommer att ensamt inom denna församling blifva så upptagen, att han
icke kan egna nödig andlig omvårdnad åt det afsides liggande Åsbräcka,
vill det synas, som om Åsbräcka fortfarande lämpligast borde tillhöra
Romeleds pastorat och regleringsåtgärden inskränkas till,

att Fuxerna församling afskiljes för att bilda ett
eget pastorat med endast kyrkoherde, bosatt i Lilla Edet.

24. Seglora pastorat.

Instämmande i förslaget om afskiljande af Kinnarumma och Skepphults
församlingar för att tillsammans utgöra ett pastorat, har jag, då Frisla
församling numera till innevånareantalet utgör den största af pastoratets
församlingar och dess folkmängd, som befinner sig i stark ökning, snart
torde uppgå till 3,000 personer, samt på de allmänna skäl, som jag anfört
ofvan i reservationerna I och III, ansett,

att, med indragning af komministerstjensten, äfven
Frisla församling bör skiljas från Seglora pastorat för
att utgöra ett eget pastorat.

HERR EKSTRÖM.

513

2C. Bollebygds pastorat.

Då ett konstant behof fordrar anställandet af ytterligare en prestman
inom pastoratet, vore det, enligt mitt förmenande, endast en half
åtgärd att inrätta en extra ordinarie tjenst. Otvifvelaktigt skulle ock
gagnet af den föreslagne prestmannens arbete blifva större, derest han
blefve bosatt inom Björketorps församling, så att jemväl nämnda församling
finge egen pastorsexpedition och konfirmandundervisning, än om han
skulle bo hos kyrkoherden i Bollebygd. På grund af det anförda och
under hänvisning till min allmänna motivering, reservationerna I—III,
föreslår jag alltså,

att inom Bollehygds pastorat inrättas en ny komministerstjeust;
samt

att komministrarne böra bo, den ene i Björketorp
och den andre i Töllesjö.

38. Torups pastorat.

Pastoratets betydliga areal och afsevärdt stora samt, såsom det vill
synas, i tillväxt stadda folkmängd så väl som den omständigheten, att det
består af tvenne församlingar, borde, enligt mitt förmenande, snarare
hafva föranledt inrättandet af en komministratur derstädes, i fall en sådan
icke förut funnits, än indragandet af den redan befintliga. Med hänsyn
jemväl till de i min principreservation III anförda skäl, föreslår jag derför,
att komministerstjensten bibehålies.

!X. Kalmar stift.

2. Åby pastorat.

Delande komiténs åsigt, att komministerstjensten i Aby församling
utan men för församlingsvården kan indragas, anser jag, att komministerstjensten
i Bäckebo hör förvandlas till kyrkoherdehefattning. För pastoratets
delning tala, enligt mitt förmenande, så väl i allmänhet de skal, som
jag ofvan i reservationerna I och III anfört, som ock hvardera församlingens
storlek och folkmängd samt det betydliga afståndet mellan kyrkorna,
hvilket torde föranleda, att annexförsamlingen redan nu intager en mera

33

514

SÄRSKILDA MENINGAR.

sjelfständig ställning gent emot moderförsamlingen, och att dess prest i
sjelfva verket bär en kyrkoherdes arbete och ansvar.

På grund af det anförda hemställer jag alltså,

att, med indragning af båda komministerstjensterna,
Iläckebo församling afskiljes för att bilda eget pastorat.

3. Döderhults pastorat.

Hänvisande till min allmänna motivering, reservationerna I—III, samt
under förmenande, att den omständigheten, att komminister blifvit behöflig
vid Påskallavik, icke skäligen kan motivera ett förslag af innebörd, att den
i Döderhults vidsträckta församling redan förut befintliga och med bebygdt
boställe försedda komministerstjensten skulle indragas för att ersättas af
en tjenst af blott extra ordinarie natur, föreslår jag,

att, med indragning af den komministerstjenst, hvars
innehafvare bor i Oskarshamn, Oskarshamns församling
skiljes från Döderhults pastorat för att bilda eget pastorat
med kyrkoherde och komminister;

att Påskallavik jemte lämpligt område af Döderhults
församling afskiljes till ett kapellag; samt

att i Döderhults församling inrättas en ny komministerstjenst,
hvars innehafvare hör bo i Påskallavik.

4. Högshy pastorat.

Den omständigheten, att en komministerstjenst blifvit behöflig inom
Fogelfors församling, motiverar enligt mitt förmenande icke ett förslag af
innebörd, att den redan befintliga komministerstjensten inom Högsby folkrika
och vidsträckta församling skulle indragas för att ersättas med en
tjenst af extra ordinarie natur. Hänvisande till min allmänna motivering
(reservationerna I—III), föreslår jag för den skull,

att, med bibehållande af den redan befintliga komministerstjensten,
en ny komministerstjenst inrättas,
hvars innehafvare bör bo inom Fogelfors församling.

4Vs. Fliseryds pastorat.

Pastoratets betydande areal, utgörande 255.59 nkm., samt dess
stora och, såsom det vill synas, i tillväxt befintliga folkmängd, hvilken
redan torde uppgå till i det närmaste 3,500 personer, synes höra föranleda,
att i pastoratet inrättas en komministerstjenst.

HERR EKSTRÖM.

515

5. Arby pastorat.

Då afståndet mellan Arby och Karlslunda kyrkor utgör omkring 14
km., synes Karlslunda församling hafva ett så pass afskildt läge, att af den
derstädes bosatte komministern något afsevärdt biträde icke kan vara för
kyrkoherden att påräkna i fråga om arbetet inom de båda öfriga församlingarna.
Då dessas sammanlagda folkmängd uppgår till icke mindre än
2,938 personer och högmessogudstjenst söndagligen skall hållas i två kyrkor,
har jag ansett, att den föreslagna indragningen af komministerstjensten
icke kan ega rum utan men för församlingsvården inom Arby och Hagby.
Den enda regleringsåtgärd, som — utom möjligen Karlslundas afskiljande
till att bilda eget pastorat, hvarom jag framstält ett förslag, som dock icke
vunnit komiténs bifall — synes böra företagas inom pastoratet, vore förläggandet
till Hagby af den inom Arby nu boende komministerns bostad.
Ehuru afståndet mellan Hagby och Arby kyrkor icke utgör mer än 4 km.,
skulle genom en dylik anordning en afsevärd fördel beredas Hagby församling,
hvilken sålunda kunde erhålla egen pastorsexpedition och konfirmandundervisning
i närheten af sin egen kyrka.

På grund af det anförda och med hänvisning till min principreservation
III, hemställer jag alltså,

att äfven den komministerstjenst, hvars innehafvare
för närvarande är bosatt i Arby, bibehålies.

57a. Torsås pastorat.

Pastoratet utgöres af två församlingar, Torsås med 5,489 invånare
och en areal af 227.73 Dkm. samt Gullabo med 2,869 invånare och en
areal af 138.90 [Hkm. Afståndet mellan kyrkorna utgör omkring 14 km.
I pastoratet äro anstälda kyrkoherde och två komministrar, af hvilka
den ene bor i Gullabo.

Under hänvisning till min allmänna motivering för en sådan åtgärd
(reservationerna I och III), anser jag, att pastoratet bör delas, och föreslår
alltså,

att, med indragning af den komministerstjenst,
hvars innehafvare är bosatt inom Gullabo, Gullabo församling
skiljes från Torsås pastorat för att bilda eget
pastorat.

10. Köpings pastorat och Borgholms pastorat.

Att, vid en eventuel sammanslagning af dessa pastorat med deras
tre kyrkor, två af de nu befintliga tre presterliga tjensterna, hvaraf en
tillhör en stadsförsamling, skulle kunna indragas, hade enligt mitt förmenande
icke ens resonemangsvis bort ifrågasättas. Förslaget om pastoratens
sammanslagning med bibehållande af en komminister inom det nu -

516

SÄRSKILDA MENINGAR.

varande Köpings pastorat har jag icke heller kunnat biträda, dä Köpings
pastorat, ehuru utgörande ett af de största på Öland, derigenom skulle
förlora sin sjelfständighet; och förefaller det ganska obilligt, att den prest,
som blefve bosatt i Köping och efter indragning af komministerstjensten i
pastoratet finge, med duplikationerna mellan Köpings och Ekby kyrkor, ett
betydligt tyngre arbete än kyrkoherden i pastoratet haft under de hittills
rådande förhållandena, likväl skulle erhålla allenast en komministers ställning
och aflöning.

På grund af det anförda har jag ansett, att regleringsåtgärderna beträffande
dessa pastorat böra inskränkas till

att komministerstjensten i Köpings pastorat indrages.

16. Norra .Modd c by pastorat och Sandby pastorat.

Det framstälda förslaget att med sammanslagning af Norra Möckleby
pastorat och Sandby pastorat indraga båda de i Sandby pastorat nu befintliga
tjensterna, hvarigenom Sandby pastorat, ehuru det större af de
två, icke skulle få någon sittande prest, har jag icke kunnat biträda.
Derest, enär på grund af bland annat pastoratens ringa areal och folkmängd
antalet pastorat på Öland torde böra minskas, en sammanslagning
af nu ifrågavarande pastorat bör ega rum, lärer dervid lämpligast böra
förfaras så,

att, med indragning af kyrkoherdebefattningen i
Sandby pastorat, Norra Möckleby pastorat och Sandby
pastorat sammanslås till ett pastorat med kyrkoherde
bosatt i Norra Möckleby och komminister bosatt i Sandby.

17. Torslunda pastorat, Viekleby pastorat och Resmo pastorat.

Förslaget om sammanslagning af Torslunda och Viekleby pastorat har
jag icke kunnat biträda. Gent emot detsamma har jag inom komitén förfäktat
den mening, att Viekleby pastorat lämpligare kan sammanslås med
Resmo pastorat än med Torslunda pastorat. Resmo pastorat består af
två församlingar, Resmo med 514 invånare på en areal af 35.53 Okm.
och Mörbylånga (jemte den lika benämnda köpingen) med 890 invånare
på en areal af 28.99 □ km.; och äro der anstälda kyrkoherde och komminister,
den senare bosatt i Mörbylånga. Afståndet mellan Resmo och
Mörbylånga kyrkor utgör omkring 6 km.

Med hänsyn till så väl det presterliga arbetet och de presterliga krafterna
inom hvartdera af Torslunda och Resmo pastorat som afståndet från
Viekleby kyrka till å ena sidan Torslunda, å andra sidan Resmo kyrka
synes Viekleby pastorats sammanslagning med Resmo pastorat vara att
föredraga framför dess sammanslagning med Torslunda. Genom den förra
sammanslagningen skulle uppkomma ett pastorat om 2,096 invånare med

HERS, EKSTRÖM.

517

två prester, genom den senare ett pastorat med 2,161 invånare men blott
en prest. Och under det afståndet mellan Vickleby och Resmo kyrkor
utgör blott omkring 4.5 km., utgör det omkring 7.5 km. mellan Vickleby
och Torslunda kyrkor. Men de skäl, som tala för det af mig framstälda
förslaget, blifva ännu starkare, om hänsyn tages till det förhållande, att,
då Mörbylånga har sin egen sittande prest, som kan förrätta allt presterligt
arbete inom nämnda annexförsamling, det med hänsyn till det presterliga
arbetet i sjelfva verket gäller en förening af Vickleby med dess 692
invånare antingen, enligt komiténs förslag, med det aflägsnare Torslunda
med dess 1,469 invånare eller, enligt mitt förslag, med det närmare belägna
Resmo med dess 514 invånare. Det torde knappast behöfva råda
någon tvekan om hvilketdera förslaget är bättre egnadt att tillgodose Vickleby
församlings kyrkliga behof. Deremot torde det med skäl kunna ifrågasättas,
huruvida icke, vid en eventuel sammanslagning af Vickleby och
Resmo pastorat, det vore lämpligare, att kyrkoherden bodde i Vickleby
än i Resmo, då kyrkoherden och komministern i förra fallet skulle kunna
alternera med förrättande af gudstjensten i Resmo kyrka.

På grund af det anförda hemställer jag,

att, med indragning af kyrkoherdebeställningen i
Resmo pastorat, Vickleby pastorat och Resmo pastorat
sammanslås till ett pastorat med kyrkoherde, bosatt i
Vickleby, och komminister, bosatt i Mörbylånga.

21. Resmo pastorat.

Då jag, på ofvan under N:o 17 angifna skäl, icke kunnat tillstyrka
en sammanslagning af Vickleby pastorat med Torslunda pastorat utan i
stället ansett, att Vickleby och Resmo pastorat borde sammanslås, har jag
icke heller kunnat biträda förslaget om indragning af komministerstjensten
i Mörbylånga, hvilken, derest mitt förslag bifalles, måste bibehållas för
nödig själavård i det af Vickleby, Resmo och Mörbylånga församlingar bestående
pastoratet.

22. Kastlösa pastorat och Smedby pastorat.

Att de tre presterliga tjensterna i dessa pastorat reduceras till två,
derigenom att den minsta, i midten liggande, församlingen, Smedby, icke
längre erhåller sittande prest, torde icke behöfva väcka betänklighet. Deremot
torde, då Smedby pastorat är ett af de största på Öland, kunna
ifrågasättas, huruvida det bör beröfvas hela sin sjelfständighet och om
icke den föreslagna åtgärden lämpligen kunde modifieras så, att Smedby
väl sammansloges med Kastlösa, men Södra Möckleby komme att utgöra
ett eget pastorat, en anordning, som kunde stödjas jemväl af det förhållande,
att de båda förstnämnda församlingarna hafva en sammanlagd folkmängd af
1,441 personer och Södra Möcklebys folkmängd utgör 1,421 personer.

518

SÄRSKILDA MENINGAR.

Emellertid har jag kunnat biträda äfven det framstälda förslaget,
då, på grund af det förhållande, att Kastlösa och Södra Möckleby kyrkor
ligga i hvar sin ända af det pastorat, som skulle uppkomma genom sammanslagningen,
de vid nämnda kyrkor bosatta presterna lämpligen skulle
kunna turvis förrätta gudstjensten i den i pastoratets midt liggande Smedby
kyrka. Deremot nödgas jag reservera mig mot den meddelade motiveringen
för förslaget, så till vida som jag, på i min allmänna reservation IV
anförda skäl, icke kunnat dela den åsigt om önskvärdheten af tvenne kyrkors
ödeläggande och motsvarande minskning af antalet gudstjenster, som
i motiveringen antydningsvis framhålles såsom det normala och det för
framtiden eftersträfvansvärda.

X. Karlstads stift.

5, 8, 12, 15, 17, 11) och 25. Dalby, Kristinehamns, Väsehärads, Gräsmarks,
Östmarks, Gnnnarskogs och Silleruds pastorat.

Då inom hvart och ett af dessa pastorat för åstadkommande af en
tillfredsställande själavård erfordras tvenne presters arbete och behofvet
af en biträdande prestman alltså är konstant, skulle det enligt mitt förmenande
vara allenast en half åtgärd att vid ny lönereglering söka fylla
detta behof genom inrättande af blott extra ordinarie tjenster. På grund
af de i min reservation IT gent emot kyrkoherdes förpligtande att hålla
ständig adjunkt utvecklade skäl, har jag ansett,

att i ofvannämnda 7 pastorat, i stället för de af
komitén föreslagna extra ordinarie tjenster, böra inrättas
komministerstjenster.

1. Stora Kils pastorat.

Då Stora Kils församling har en så pass betydande folkmängd och
denna derjemte befinner sig i tillväxt, synes det, som om två presters
arbete inom nämnda församling vore behöfligt, hvarför jag, med särskild
hänsyn jemväl till det förhållande, att boställe bebygdt för komminister
redan förefimies, och under instämmande för öfrigt i det framstälda
förslaget, ansett,

att komministerstjensten i Stora Kils församling
bör bibehållas.

2. Ulleruds pastorat.

Då jemväl Nedre Ullerud har en betydlig folkmängd, som till och
med är större än moderförsamlingens, och då komministern i Nedre

HERR EKSTRÖM.

519

Ullerud, vid det förhållande att kyrkoherdens arbete odeladt lärer tagas
i anspråk af Öfre Ulleruds vidsträckta moderförsamling, redan nu torde
i verkligheten bära en kyrkoherdes arbete och ansvar, vill det synas,
som om han borde komma i åtnjutande äfven af deremot svarande ställning
och löneförmåner. Instämmande i förslaget i fråga om Ransäters
församling, föreslår jag alltså,

att, med indragning af komministerstjensten i
Nedre Ullerud, jemväl Nedre Ulleruds församling åtskiljes
för att bilda eget pastorat.

7. Karlskoga pastorat.

Enligt mitt förmenande borde detta pastorat, med en folkmängd,
som närmar sig 13,000 personer, och med en till öfver 5 [jmil uppgående
areal, delas. Då jag emellertid icke lyckats vinna majoritet
för denna åsigt och icke tilltrott mig att närmare precisera ett delningsförslag,
har jag anslutit mig till komiténs förslag om inrättande af en
komministerstjenst vid Karlsdal. Deremot har jag icke kunnat biträda
iörslaget, att den redan befintliga ordinarie sockenadjunkts- eller komministerstjensten
skulle förvandlas till en extra ordinarie tjenst. Äfven
under förutsättning af att tvenne prester bo och verka i pastoratets utkanter,
vid Degerfors och Karlsdal, måste det presterliga arbetet inom de
centrala delarna af detta stora pastorat anses så magtpåliggande, att det
ovilkorligen kräfver två presters arbete. Att vid detta konstanta behof
den ena ordinarie befattningen, för hvilkens innehafvare bebygdt boställe
redan förefinnes, skulle förvandlas till eu extra ordinarie tjenst, har jag
på de i min reservation II utförligt angifna skäl icke kunnat tillstyrka,
hvarför jag hemställer,

att — derest pastoratet icke anses böra delas —
en komministerstjenst inrättas, hvars innehafvare bör
bo vid Karlsdal; samt

att hittillsvarande sockenadjunkts- och kapellpredikantstjenster
under namn af komministerstjenster
bibehållas.

11. Filipstads pastorat.

Den omständigheten, att eu komminister blifvit behöflig vid Persberg,
motiverar enligt mitt förmenande icke ett förslag af innebörd, att
den hittillsvarande komministerstjensten skulle indragas och ersättas med
en extra ordinarie tjenst. På grund af de skäl mot en sådan åtgärd,
som jag närmare utvecklat i min reservation II, hemställer jag,

att den hittillsvarande komministerstjensten bibehålies;
samt

att en ny komministerstjenst inrättas, hvars innehafvare
bör bo vid Persberg.

520

SÄRSKILDA MENINGAR.

XI. Hernösands stift.

7, 8, 15, 18, 45, 47, 4!), 52, 53, 55 och (ii). Resele, Junsele, Björna,
Bjurholins, Stensele, isele, Vilhelmina, Ainö, Timrå, Torps
och Offerdals pastorat.

För hvart och ett af dessa pastorat har föreslagits, att kyrkoherden
skulle iorpligtas hålla ständig adjunkt. I min principreservation II har
jag utförligt motiverat, hvarför jag icke kunnat biträda förslag i denna
rigtning. Då ett konstant behof af ytterligare en prestman förefinnes inom
ett pastorat, skulle det enligt mitt förmenande vara allenast en half åtgärd
att vid ny lönereglerings uppgörande inrätta endast en extra ordinarie tjenst.
Deremot kan, vid folkmängdens tillväxt, en sådan åtgärd ad interim vidtagas
under löneregleringens tillämpning. Så har ock skett exempelvis
inom Åsele pastorat, der K. M:t genom nådigt bref den 10 november
1882 förklarat kyrkoherden skyldig, att, intill dess en komministerstjenst
kan varda inom pastoratet inrättad, aflöna tjenstebiträde. Att
fastslå interimsåtgärderna med en extra ordinarie prestman såsom för
framtiden bestående, under det att K. M:t och de i ärendet hörda myndigheterna
ansett, att, när så ske kunde, ordinarie tjenst borde inrättas,
eller i allmänhet att, då ny reglering skall företagas, inrätta extra ordinarie
tjenster i stället för ordinarie sådana, synes särskildt för Norrland
vara så mycket mindre välbetänkt, som det presterliga arbetet
med folkmängdens starka tillväxt, ständigt ökas.

På grund af det anförda samt under hänvisning till min åberopade
utförligare motivering föreslår jag alltså,

att i ofvannämnda 11 pastorat i stället för de af
komitén föreslagna extra ordinarie tjenster inrättas
komministerstj enster.

1 Va. Stigsjö pastorat.

I pastoratet, som består af två församlingar, Stigsjö med 1,917 invånare
på en areal af 196.58 (Ukm. och Viksjö med 1,219 invånare
på en areal af 245.7 6 [I)km., äro anstälda kyrkoherde och komminister,
hvilken senare bor i Viksjö. Afståndet mellan kyrkorna uppgår till omkring
27 km.

Med hänsyn till Viksjö församlings betydliga areal och det stora
afståndet mellan pastoratets kyrkor, hvilket medför, att komministern i
Viksjö i verkligheten bär en kyrkoherdes arbete och ansvar, samt på

HERR EKSTRÖM.

521

grund af de allmänna skäl, som jag närmare utvecklat i reservationerna
I och III, föreslår jag,

att, med indragning af komministerstjensten, Viksjö
församling skiljes från StigsjÖ pastorat för att bilda
eget pastorat.

28. Degel-fors pastorat.

Enligt mitt förmenande bör detta pastorat, med en folkmängd af
öfver 7,000 invånare och en areal i det allra närmaste lika stor som
hela Visby stift, delas, och föreslår jag alltså,

att norra delen af Degerfors pastorat utbrytes
för att bilda ett eget pastorat med endast kyrkoherde,
hvilken torde höra bo i Amsele.

40. Gellivare pastorat.

Komiténs ofta återkommande förslag att i stället för inrättandet af
en ordinarie befattning (komministers-, kapellpredikants- eller pastoratsadjunktstjenst)
inom pastorat, der ett konstant behof förefinnes af presterligt
arbete utöfver det. hittillsvarande, den halfva åtgärden skulle vidtagas,
att eu extra ordinarie prestman, eu s. k. »ständig adjunkt», skulle
anställas, har jag ofvan i min reservation II egnat en allsidig belysning.
Jag har dervid bland de principiela oegentligheter, som förslaget om
kyrkoherdes förpligtande att hålla ständig adjunkt innebär, och de missförhållanden,
som det i praktiken skulle vara egnadt att framkalla, särskilt
framhållit, att detsamma skulle kunna komma att leda till, att det
för församlingsvården af ett konstant behof påkallade biträdande presterskapet
icke, såsom hittills varit grundsats och regel inom svenska kyrkan,
ovilkorligen skall af församlingen, med eller utan bidrag af kyrkans
rörliga aflöningsmedel, aflönas, utan att dess aflöning kommer att läggas
som en börda på kyrkoherdar ne.

Denna principiela betänklighet gent emot förslaget om kyrkoherdes
förpligtande att hålla ständig adjunkt har fått en ökad styrka genom ett
af komiténs förslag i fråga om Gellivare pastorat. Kyrkoherden i Gellivare
skulle nemligen förpligtas att aflöna en ständig adjunkt, som icke ens
skulle kanna åtnjuta kost och hostad i prestgården, enär om honom
sjelfva löneregleringen bestämde, att han skulle vara bosatt nära en mil
derifrån. Förslaget innebär sålunda enligt mitt förmenande den dubbla
oegentligheten, att kyrkoherden förpligtas aflöna en för själavården inom
pastoratet nödvändig prestman, som icke ens till skenet lärer kunna betraktas
såsom hans adjunkt, och att denne prestman, som dock nödgas
sätta bo och bilda eget hushåll, på förhand beröfvas de för hela hans
ställning oundgängliga aflöningsmedel, till hvilka för öfrigt hans sjelfständiga
och magtpåliggande arbete berättigar honom. Om pastoratet

522

SÄRSKILDA MENINGAR.

skall förblifva odeladt, bör, enligt mitt förmenande, i stället för den af
kyrkoherden aflönade s. k. ständiga adjunktstjenst, hvilkens inrättande af
komitén föreslagits, inrättas en tredje komministerstjenst, hvars innehafvare
jemväl bör bo vid Malmberget.

Bet torde dock med skäl kunna ifrågasättas, huruvida ens med
denna förändring det framlagda förslaget kan anses tillfredsställande, med
hänsyn till de kyrkliga förhållandena vid Malmberget. Af folkmängdens
ökning inom Gellivare pastorat, som under de tre sista åren, 1897 — 99,
fortgått från 7,438 till 10,631 personer, eller med öfver 1,000 personer
om året, torde den ojemförligt största delen belöpa sig på Malmberget.
Be religiösa och sedliga förhallandena inom detta i hast uppvuxna och
till en stor del af från olika håll sammanströmmande lösa arbetare bestående
samhälle hafva genom skildringar i riksdagen och pressen blifvit
sorgligt riksbekanta.

Bet vill derför synas, som om icke ens anställandet af två komministrar
vid Malmberget, af hvilka den enes arbete sannolikt till största
delen skulle komma att tagas i anspråk af expeditionsgöromålen, skulle
utgöra eu tillräcklig åtgärd för beredande af tillfredsställande kyrklig
själavård vid Malmberget, utan att tre presters arbete allaredan är eller
inom den allra närmaste framtiden blir af behofvet derstädes påkalladt.
Möjligt är, att i stället för denne tredje prestman vid Malmberget behofvet
vore större af en prest i pastoratets sydöstra del, som svnes vara
mest bebyggd och der byarna ligga på ända till 7 mils afstånd från
Gellivare kyrka. Men att fem ordinarie prestman kräfvas inom Gellivare
nuvarande pastorat, synes mig obestridligt.

Vare sig emellertid två eller tre ordinarie presterliga tjenster komma
att upprättas med särskild hänsyn till Malmberget, lärer en af de derstädes
bosatta presterna på grund af de rådande förhållandena böra ega
den större auktoritet, sjelfständighet och befogenhet till initiativ, som
tillkommer en kyrkoherde, hvarförutom, då Gellivare pastorat har en areal,
som (med sjöarna) uppgår till 16,967.09 inkm. eller 170 Dmil, och en
folkmängd, som allaredan öfverstiger 10,000 invånare, äfven de starkaste
skäl i öfrigt tala för att pastoratet delas. Och föreslår jag alltså,

att Gellivare nuvarande pastorat delas i två,
Gellivare och Malmberget, livartdera med kyrkoherde
och med tillhopa tre komministrar.

45. Stensele pastorat.

Instämmande i komiténs förslag om Tärna kapellförsamlings afskiljande
för att bilda eget pastorat, har jag, beträffande det embetsbiträde,
som för kyrkoherden i Sorsele är af nöden, ansett att, alldenstund församlingens
behof af två presters arbete är konstant, det vore allenast en
half åtgärd, i fall endast en extra ordinarie tjenst inrättades, hvarför jag,
under hänvisning till min allmänna motivering, reservation II, föreslår,

att i Stensele församling inrättas eu komministerstjenst.

HERR EKSTRÖM.

523

58. Ströms pastorat.

Detta vidsträckta pastorat, hvars areal med sjöarna uppgår till
2,489.7 3 CJkm. eller i det närmaste 25 □mil, och hvars allaredan till
öfver 6,000 personer uppgående befolkning befinner sig i jemn tillväxt,
bör, enligt mitt förmenande, med särskild hänsyn jemväl till Alanäs
afskeda läge, som redan nu låter komministern derstädes i verkligheten
bära en kyrkoherdes hela arbete och ansvar, delas, så att Alanäs kommer
att utgöra ett eget pastorat.

Att förpligta kyrkoherden i Ström att aflöna en ständig adjunkt vore
allenast en half åtgärd, då ett konstant och växande behof af presterligt
arbete inom pastoratet påkallar inrättandet af en ordinarie tjenst.

På grund af det anförda och under hänvisning till min allmänna
motivering, reservationerna I och II, föreslår jag alltså,

att, med indragning af den nuvarande komministerstjensten,
Alanäs församling afskiljes till att
bilda eget pastorat; samt

att en komministerstjenst inrättas i Ströms församling.

63. Ragunda pastorat.

Det torde kunna ifrågasättas, huruvida icke jemväl Håsjö borde —
möjligen i förening med en reglering, som från Hellesjö till Håsjö öfverflyttade
vissa byar, som nu hafva kortare väg till den senare än till den
förra församlingens kyrka —, afskiljas för att bilda eget pastorat.

Af ännu större vigt är emellertid, enligt mitt förmenande, att inom
Ragunda församling inrättas en komministerstjenst. Skäl emot den föreslagna
anordningen med kyrkoherdens förpligtande att hålla ständig adjunkt
äro ofvan, reservation II, utförligt utvecklade. Gagnet af komministerstjensten
skulle sannolikt blifva störst, derest af socknens vestra del omkring
Indals-elfven och Ammer-ån bildades ett kapellag och komministern
erhölle sin bostad inom kapellaget med förpligtelse att för detsamma
jemväl föra ministerialböckerna.

På grund af det anförda föreslår jag,

att, med indragning af förutvarande komministerstjensterna
i Ragunda pastorat, Hellesjö och Håsjö
församlingar skiljas från Ragunda pastorat för att
hvar för sig bilda ett eget pastorat; samt

att i Ragunda församling inrättas en komministerstjenst.

68. Undersåkers pastorat.

Då den svenska befolkningen inom Undersåkers församling uppgår
till öfver 3,000 personer och kyrkoherden i Undersåker i sin mån torde

524

SÄRSKILDA MENINGAR.

hafva att sörja för de andliga behofven äfven inom Undersåkers lappförsamling,
vill det, ifall hänsyn tages jemväl till församlingsområdets
till omkring 22 □mil uppgående areal samt till den omständigheten, att
folkmängden befinner sig i tillväxt, synas, som om två presters arbete
vore för denna församling af nöden, hvarför jag, utöfver den föreslagna
pastoratsdelningen, hemställer,

att i Undersåkers församling inrättas en komministerstjenst.

XII. Visby stift.

18. Levede pastorat ocli Fardhems pastorat.

Hvarken det ena alternativet, att det söndagligen skulle blifva messlöst
i tre af dessa pastorats fem kyrkor, eller, och det ännu mindre, det
andra, att alla fem församlingarna skulle »begagna gemensam kyrka», hade,
enligt mitt förmenande, bort ens ifrågasättas. För öfrigt vore det, då två
presters arbete fortfarande måste anses behöfligt för en tillfredsställande
själavård inom dessa pastorat, enligt min uppfattning synnerligen olämpligt
att, med förvandling af den ena ordinarie tjensten till en extra
ordinarie sådan, låta båda bo tillsammans i Fardhem. På de skäl, som
jag i reservationerna II—IV närmare utvecklat, och då bebygdt boställe
redan förefinnes i Levede, har jag ansett,

att, med indragning af kyrkoherdebefattningen i
Levede och komministerstj ensten i Fardhems pastorat,
Levede pastorat och Fardhems pastorat böra sammanslås
till ett pastorat med kyrkoherde, bosatt i Fardhem,
och komminister, bosatt i Levede.

20. Garde pastorat och Alskogs pastorat.

Att de fyra församlingar, som bilda dessa pastorat, skulle »begagna
gemensam kyrka», hade enligt min mening, för hvilken jag ofvan i reservation
IY närmare utvecklat skälen, icke ens bort ifrågasättas. Icke heller
har jag kunnat anse det lämpligt att, med den ena ordinarie tjenstens
förvandling till extra ordinarie, låta båda presterna bo tillsammans i
samma församling, i stället för att de såsom nu skulle bo i skilda församlingar
och sålunda vara för alla församlingarna lättare tillgängliga.
Derest pastoraten böra sammanslås, bör enligt mitt förmenande dervid förfaras
så,

att, med indragning af endera kyrkoherdebefattningen,
Garde och Alskogs pastorat sammanslås till ett
pastorat med kyrkoherde, boende i Garde, och komminister,
hvilken torde böra bo i Etelhem.

HERR EKSTRÖM.

525

‘23. Hafdhems pastorat, Grötlingbo pastorat, (»ja pastorat och
Yamlingbo pastorat.

Då hvart och ett af dessa pastorat består af två församlingar och
har en folkmängd af 900—1,200 personer, torde den nuvarande organisationen,
isynnerhet om man tager tillbörlig hänsyn till Gotlands säregna förhållanden,
icke kunna sägas innebära någon abnormitet. Det torde ock
kunna sättas i fråga, huruvida en reglering åsyftande indragning af
presterliga tjenster inom dessa pastorat, med det dervid oundvikliga sammanförandet
af flera än två församlingar till ett pastorat med en gemensam
prest, kan försiggå utan skada, dä utstånden mellan kyrkorna äro så
pass stora, uppgående exempelvis mellan Grötlingbo och Näs till omkring

10,5 km. Emellertid torde det om en reglering, som bildade ett pastorat
af Grötlingbo, Näs och Hafdhems församlingar samt ett annat af Öja,
Hamra och Fide församlingar dock kunna sägas, att den icke saknar alla
skäl för sig.

Deremot har jag icke funnit något skäl för ett instämmande i förslaget,
att till Öja, Hamra och Fide församlingars pastorat skulle läggas
jemväl Vamlingbo och Sundre församlingar.

Allraminst har jag kunnat biträda den motivering för förslaget, som
ifrågasätter, att de fem församlingarna skulle förena sig om en gemensam
kyrka — en enighet, som, då den skulle förutsätta ödeläggandet af minst
fyra af de nuvarande kyrkorna, enligt mitt förmenande icke skulle kunna
vinnas förr än med det kyrkliga församlingsintressets nära nog totala bortdöende
och som genom de betydligt ökade och för Gotlandsförhållanden
onaturligt långa utstånden till den gemensamma kyrkan påtagligen skulle
lända till oberäknelig skada för gudstjenstbesöken och det kyrkliga lifvet.

På grund af det anförda har jag ansett,

att åtminstone Yamlingbo pastorat bör lemnas oberördt
af förändringar med hänsyn till den kyrkliga
organisationen.

XIII. Stockholms stad.

Fn ''jemförelse mellan förslagen i fråga om Göteborg och Stockholm
visar en ganska stor olikhet. Under det att för Göteborg föreslås de befintliga
pastoratens delning efter en norm, som låter hvarje pastorat omfatta
omkring 10,000 invånare, skulle Stockholmsförsamlingarna komma
att hafva 15,000 å 20,000 invånare redan omedelbart efter den föreslagna
delningen, och såsom norm för framtiden sättes den gräns, hvarunder pastoratets
delning icke anses böra vidtagas, vid en uppnådd folkmängd af

25,000 eller 30,000 personer.

526

SÄRSKILDA MENINGAR.

Äfven om tillbörlig hänsyn tages till olikheten mellan Göteborg och
Stockholm i fråga om kyrkliga förhållanden, torde församlingarna, om delning
icke skulle inträda förr än vid den föreslagna gränsen, knappast kunna
betraktas annat än såsom blifvande allt för stora. Det har synts mig, som
om ingen församlings folkmängd ens i hufvudstaden borde få öfverskrida

20,000 personer. Svårligen torde ens i det fall, att folkmängden uppgår
till allenast 20,000 personer, något verkligt församlingsmedvetande
kunna komma till stånd eller bevaras. Och torde det vara af nöden att,
hvilket invånarantal som än kan blifva fixeradt såsom maximum för en
hufvudstadsförsamling, bestämmelserna uttryckligen komma att stadga, att
åtgärder för delningen i så god tid skola vidtagas, att densamma vid
uppnåendet af det fixerade maximum också verkligen kommer att inträda.
Det skulle annars kunna hända, att delningsfrågan först då begynner
väckas för att må hända icke få sin lösning förr, än församlingens folkmängd
hunnit ett antal af dubbla maximum, 40 till 50,000 personer eller
derutöfver.

* *

*

Men vida större betänkligheter än de, som hos mig väckts af den
storlek, hvartill de nya församlingarna skulle komma att växa, innan delning
skulle inträda, har jag hyst i fråga om de föreslagna bestämmelserna
beträffande antalet och beskaffenheten af de presterliga tjensterna i de nya
församlingarna vid och efter regleringen. I hvarje församling om 15,000
invånare skulle från början anställas kyrkoherde, komminister och adjunkt
samt, i mån af befolkningens tillväxt, ytterligare en adjunkt för hvarje
nytt 5,000-tal invånare.

På grund af de skäl, som jag i det föregående (principreservationerna
I och II) närmare utvecklat gent emot anställande af allenast extra ordinarie
prestman för fullgörande af det arbete, som kräfves af ett konstant
behof — ett behof, som derjemte i fråga om hufvudstaden måste betraktas
såsom ett ständigt växande, — och hvilka skäl till icke ringa del torde
hafva sin tillämplighet äfven på hufvudstadens kyrkliga förhållanden, har
jag icke kunnat biträda förslaget i hvad det galt anställandet af adjunkter
i stället för komministrar vid den förestående regleringen.

De på grund af löneregleringarna, eller senare nådiga bref, i Stockholms
territoriela församlingar anstälda prester utgjorde ecklesiastikåret
1896—97 ett antal af 31, nemligen 8 kyrkoherdar, 17 komministrar, 6
pastoratsadjunkter. Alla dessa tjenstår hafva varit af ordinarie natur, enär
äfven pastoratsadjunkterna varit af församlingarna valda och aflönade samt
icke kunnat mot sitt eget bestridande annat än efter laga kraftvunnen
dom från sina fenster skiljas. Och då anordningen med de under de nu
gällande löneregleringarna tillkomna pastoratsadjunkturerna allmänt betraktats
såsom allenast ett provisorium, i hvars ställe skulle vid ny lönereglerings
uppgörande träda jemväl nämnda tjensters förvandling till komministraturer,
så torde det kunna sägas, att i fråga om den kyrkliga organisationen
äfven inom hufvudstaden den satsen hittills varit principielt
erkänd och i det stora hela tillämpad, att för det presterliga arbete, som

HERR EKSTRÖM.

527

kräfves af ett konstant behof, bör åtminstone vid lönereglerings uppgörande
inrättas ordinarie fenster d. v. s. kyrkoherde- och komministerstjenster.

Med nämnda enligt mitt förmenande sunda princip bryter emellertid
komiténs nu framstälda förslag. Redan af de presterliga tjenster, som
förutsättas såsom nödvändiga vid den folkmängd, som allaredan nu förefinnes,
skulle i allmänhet en tredjedel vara af extraordinarie natur. Och
de nya tjenster, som skulle inrättas till följd af folkmängdens och arbetets
tillväxt, skulle likaledes blifva idel adjunktstjenster, till dess delning
af församlingen omsider företoges, då likväl på nytt, redan vid delningen,
en adjunkts- i stället för en komministerstjenst skulle inrättas för
en del af det arbete, som kräfdes af det konstanta och växande behofvet.

Det torde icke vara svårt att inse, att med nämnda principer större
delen af antalet församlingsprester i hufvudstaden med tiden kornme
att utgöras af adjunkter. Och dessa skulle icke längre vara pastoratsadjunkter,
såsom med nuvarande provisoriska anordning, utan de skulle vara
adjunkter rätt och slätt, d. v. s. extraordinarie tjensteman med deremot svarande
aflöning och underkastade en mer eller mindre godtycklig förflyttning.

Att eu sådan anordning skulle för nämnda prestera egen ekonomiska
och sociala ställning vara förmånligare än en anställning såsom komministrar,
har visserligen försäkrats.1 Jag har emellertid dristat mig att draga
hållbarheten af nämnda försäkran i tvifvelsmål.1 2

Likaledes tillåter jag mig att betvifla, att det för församlingarna
blefve någon fördel, att en stor och med tiden allt större del af deras
presterskap finge adjunktens lösligare ställning med skyldighet att underkasta
sig förflyttning kanske just vid den tid, då förvärfvad personlig kännedom
af församlingens förhållanden och vunnet förtroende inom densamma
skulle börja göra arbetet som mest fruktbärande. Och knappast
skulle hufvudstaden, derest större delen af det presterskap, som på grund
af det konstanta behofvet af dess arbete borde vara af ordinarie natur,
erhölle ställning och aflöning allenast som adjunkter, hafva att bland sitt
presterskap i nödig utsträckning påräkna mera framstående duglighet och
den gedignare bildning, på hvilken just hufvudstaden företrädesvis torde
hafva rätt att göra anspråk.

Att den föreslagna anordningen skulle vara egnad att förändra förhållandet
mellan kyrkoherdarne och församlingarnas öfriga prester, af
hvilka alla utom en kunde underkastas en mer eller mindre godtycklig
arbetsfördelning, som ock särskildt att väsentligt öka de kyrkoherdars,
magt, hvilka äro ledamöter af Stockholms stads konsistorium — alldenstund
hufvudstadens flesta prester blefve underkastade förflyttning efter konsistoriets
beslut och de kyrkoherdar, som icke vore konsistorieledamöter, blefve beroende
af konsistoriets välvilja beträffande större delen af det presterskap,
som komme att inom respektive församlingar förordnas till tjenstgöring —
torde också utgöra en omständighet, som lärer förtjena att tagas i
betraktande i sammanhang med det nu framstälda förslaget. Beträffande

1 Sid. XL.

2 Sid. 441—446.

528

SÄRSKILDA MENINGAR.

det antydda förhållandet i fråga om de kyrkoherdar, som bilda Stockholms
stads konsistorium, torde nemligen sjelfva deras ställning icke göra det lika
lätt för dem att med samma objektivitet som öfriga domkapitel behandla
frågorna om adjunkternas missivering, deras placering och förflyttning.

* *

*

På grund af det anförda har jag ansett mig böra i fråga äfven om
hufvudstaden och der på om möjligt ännu starkare skäl fasthålla vid den
i min principreservation I uttalade grundsats,

att, då en presterlig tjenst kråfves af ett konstant
behof, tjensten bör vara af ordinarie natur.

HERR LINDSTRÖM.

529

Af herr Lindström.

Med komiténs flertal instämmer jag i fråga om de allmänna
grunder för förändringar i den kyrkliga indelningen, som i komiténs
härom afgifna betänkande framstälts, men med afseende
på den omfattning, i hvilken dessa grunder i de enskilda fallen
böra tillämpas, har jag i följande stycken icke kunnat öfvervinna
mina betänkligheter emot komiténs förslag:

Då sammanslagning af pastorat, som under århundraden
intagit en sjelfständig ställning, blott med största varsamhet
bör ega rum, har jag ansett, att i landsdelar, der pastorat bestående
af flera än två församlingar i allmänhet icke förekommit,
sammanslagning af pastorat i regel icke bör sättas i fråga
i de fall, då genom sammanslagningen pastorat skulle komma
att uppstå omfattande tre eller fyra församlingar med ett lika
stort antal kyrkor. Tvärtemot den af riksdagen uttalade grundsats,
att komministraturer, der så ske kan, böra förvandlas till
pastorsbeställningar, medför en sammanslagning af nu berörda
art pastorsbeställningars förvandling till komministraturer, en
förändring, som ingalunda kan vara till förmån för församlingsvården.

Införandet af s. k. duplikation, der sådan icke sedan gammalt
varit landssed, inverkar i icke ringa mån på häfdvunnen
kyrklig sed och ordning och kan medföra skada för det
kyrkliga lifvet, derest icke noga tillses, att de i följd af duplikation
en förändrade gudstjensttiderna blifva för de kyrkobesökande
lämpliga och beqvämliga. Der afståndet mellan kyrkorna
är ringa, låter detta sig göra på temligen tillfredsställande sätt.
År deremot afståndet mellan kyrkorna så stort, att under den
mörkare årstiden gudstjensterna icke, medan dag är, låta sig medhinna
utan att antingen begynna så tidigt, att de kyrkobesökande
måste begifva sig i väg till kyrkan, innan det ännu är
full dager, eller sluta så sent, att folket kommer att färdas hem,

34

530

SÄRSKILDA MENINGAR.

sedan mörkret inträda skola utan tvifvel kyrkobesöken komma
att i betydlig mån förminskas. Indragning af komministraturer
bör derför enligt min mening icke ske i pastorat med två eller
flera församlingar, derest icke afståndet mellan de kyrkor, emellan
hvilka duplikation skall ega rum, är så ringa — högst omkring
7 km. —, att nämnvärd svårighet icke möter för samma
prest att genom duplikation förrätta gudstjensterna å tider, som
icke medföra ofvan påpekade olägenheter.

Deremot anser jag, att utan men för församlingsvården indragning
af komministraturer, der, såsom det heter, två prester
finnas vid samma altare, kan ske i ännu större omfattning, än
komitén föreslagit. I landsbygdsförsamlingar har nemligen
enligt min erfarenhet komministern i nämnda fall icke tillräcklig
sysselsättning, så framt icke inom församlingen finnes något
befolkningseentrum, som särskildt påkallar andlig omvårdnad
och inom hvilket åt komministern kan anvisas en relativt
sjelfständig verksamhetskrets. Der så ej är, tillgodoses det behof
af biträde åt pastor, som äfven inom pastorat med blott en
kyrka kan af folkmängd och areal påkallas, enligt min mening
bättre genom anställande af hos pastor boende adjunkt än genom
komminister. Den invändning häremot, som kan hemtas
derifrån, att utsigterna till befordran för presterskapet så skulle
minskas, förlorar sin betydelse, om det tages i betraktande, att
antalet af de kyrkoherdebeställningar och annexkomministraturer,
jag i motsats mot komiténs flertal ansett fortfarande böra
bibehållas, fullt uppväger antalet af de komministraturer, jag
velat ytterligare se förvandlade till ständiga adjunkturer.

HERR REDELIUS.

531

Af herr Redelius

Jag anser, att komitén bort vara mera konseqvent i sina
förslag till indragning af presterliga tjänster, till sammanslagning
af pastorat och till inrättande af nya presterliga tjenster,
beträffande isynnerhet Lunds stift, men äfven i någon män Upsala
och Vesterås stift.

SÄRSKILDA MENINGAR.

T>32

Af herr Sörensson.

Då jag i många fall varit af annan mening än komiténs
flertal rörande sammanslagning af pastorat, isynnerhet inom Lunds
stift, så får jag emot komiténs beslut härutinnan afgifva min
reservation. Komitén har i detta hänseende nästan uteslutande
låtit bestämma sig af pastoratens folkmängd och areal, faktorer,
som visserligen äfven efter min mening böra hafva en stor betydelse,
men icke alltid vara afgörande. Om det gälde att organisera
från början, så kunde möjligen de nämnda faktorerna
hufvudsakligen vara bestämmande; men icke så, då man har en
nästan tusenårig historisk grund att bygga på, då hänsyn bör
tagas till urgamla kyrkliga förhållanden och förbindelser, fäderneärfd
folksed m. m. Ty sådant får icke förbises, om man
icke vill djupt såra allmänhetens religiösa känslor och slita de
band af pietet och kärlek, hvarmed en församling är fästad vid
sin kyrka och sin ställning såsom sjelfständigt pastorat eller
församling. Då gällande lag förutsätter, att kyrkoherden alltid
skall hafva öfverinseendet och ledningen af äfven annexförsamlingarnas
angelägenheter, torde det ej kunna bestridas att, när
tre eller fyra församlingar förenas till ett pastorat, annexförsamlingarna
komma att intaga eu helt annan ställning än de
egde såsom moderförsamling eller ensam annexförsamling. Väl
kan en komminister förordnas att föra församlingsböckerna m. in.,
men detta skall alltid ske under kyrkoherdens tillsyn, och församlingsborna
kunna derför ofta i sina angelägenheter behöfva
vända sig till sin kyrkoherde, hvilket, då väglängden till kyrkoherden
alltid kommer att ökas och denne derjemte kan vara upptagen
i annan församling, vållar både besvär och tidsutdrägt.
Att t. ex. sammanslå två sådana pastorat som Stångby och St.
Peders kloster i Lunds stift synes mig icke vara af behofvet påkalladt,
icke medföra den ringaste fördel för någon af pastoratens
fyra församlingar, men deremot vålla stora olägenheter och inne -

HERR SÖRENSSON.

533

bära en orättvisa mot de församlingar, som skulle blifva annexer.
Man kan möjligen invända, att församlingarna deraf skola kafva
ekonomisk vinst, som uppväger dessa olägenheter; men icke ens
detta blifver förhållandet. I de flesta af de pastorat, som komitén
ansett böra sammanslås, finnas goda prestgårdar, hvilkas
afkastning i förening med den normala afgift, som väl kommer
att utgå af församlingarna, i många fall lemnar åt pastor
en anständig bergning. Men äfven om bidrag skulle vara behöfliga
ur den allmänna fond, som väl kommer att bildas, om
tionden afskrifves, så borde väl de skånska församlingarna, hvilkas
tionde uppgår till så ansenligt belopp, vara fullt berättigade
att erhålla sådant bidrag lika väl som församlingarna i
gamla Sverige.

Jag anser, att alla af komitén föreslagna pastoratsbildningar
med fyra församlingar och de allra flesta med tre församlingar,
synnerligast hvad angår Skåne, äro olämpliga och obilliga, ja,
rent af skadliga för församlingslifvet och derför ej böra vinna
något afseende.

Abild, 277.

Adelsö, 33.

Adolf Fredriks församl.

hoim, 371.
Agunnarvd, 195.
Akebäck, 358.

Alanäs, 348.

Alböke, 285.

Ale-Sköfde, 269.
Algutsboda, 201.
Algutsrum, 290.

Alingsås landsförsamlin*
Alingsås stadsförsamling
Allbo kontrakt, 192.
Allhelgona, 87.
Almundsryd, 192.
Almunge, 3.

Alnö, 346.

Alsike, 26.

Älskog, 367.

Alunda, 6.

Amnehärad, 118, 299.
Amsbergs kapell, 184.
Aneboda, 193.

Ångarn, 31.

Angelstad, 197.
Annerstad, 196.
Anundsjö, 324.

Appuna, 90.

Arboga kontrakt, 171.
Arboga landsförsamling,
Arboga stadsförsamling,
Arbrå, 48.

Arby, 283.

Aringsås, 193.

Arjepluog, 335.

Arnö, 22.

Arrie, 220.

Arvidsjaur, 334.

Arvika, 304.

Asa, 199.

Asarum, 252.

Asby, 84.

Asige, 277.

Register.

i Stock -

, 133.
133.

171.

171.

Ask, Fink. st., 59. Aska kontr., 59.	Björka, 237.
Björke, 362.
Askeby, 64.	Bj örkeberg, 57.
Asker, 155.	Björketorp, 273.
Askers koutr., 155.	Björklinge, 36.
Askeryd, 92.	Björksta, 190.
Askum, 265.	Björkäng, 119.
Aspelands kontr., 82.	Björlanda, 259.
Aspås, 348.	Björna, 325.
Atlingho, 362.	Björskog, 169. Blacksta, 138.
Backa, 259.	Bladåker, 7.
Badelunda, 161, 162.	Blidsberg, 128.
Balingsta, 12, 15.	Blidö, 11.
Bankekinds kontr., 64.	Blomskog, 308.
Bankeryd, 206.	Blåvik, 87.
Bara, 222.	Bobergs kontr., se Gullbergs och
Bara kontr., 232.	Bobergs.
Barkeryd, 204.	Boda, Karlst. st., 307.
Barlingbo, 358.	Bodarp, 223.
Barne kontr., 100.	Bodsjö, 349.
Bellö, 96.	Bodum, 322.
Berfendal, 265.	Bogens kapell, 305.
Berg, Vesterås st., 165. Berg, Vexjö st., 199.	Boglösa, 21.
Bollebygd, 273. Bollebygds kontr., se Marks och
Berg, Hernös. st., 353. Berga, Skara st., 122.
Bollebygds.
Berga, Vexjö st., 196.	Bolmsö, 209. Bolum, 127.
Bergbem, 272.
Bergshammar, 141.	Bonderup, 229.
Bergslags kontr., 75.	Borg, 70.
Bettna, 137.	Borgholm, 286.
Billings kontr., 126.	Borgsjö, 347.
Binneberg, 124.	Borgunda, 110.
Bjerby, 102.	Borgvattnet, 352.
Bjerklunda, 97.	Borgviks kapell, 310.
Bjershög, 222.	Borlunda, 236. Borrie, 236.
Bjertrå, 317.
Bjuf, 242.	Borås, 129.
Bjurholm, 326.	Bosebo, 210.
Bjurum, 106.	Boteå, 320. Botilsäter, 311.
Bjuråker, 51.
Bjälbo, 87.	Brastad, 264.
Bjäre kontr., 247.	Bred, 24.

REGISTER.

535

Bredared, 131.

Bredaryd, 209.

Bredestad, 92.

Bredsätra, 287.

Bringetofta, 214.

Brismene, 107.

Bro, Vesterås st., 170.

Bro, Göteb. st., 264.

Bro, Visby sfc.. 357.

Broby, 104.

Broddetorp, 127.

Bromma, Upsala erkest., 32.
Brunflo, 350.

Brunneby, se Klockrike ocli Brunneby.

Brunskog, 307.

Brålanda, 314.

Bräcke, 349.

Bräkne-Hoby, 253.

Bräkne kontr., se Listers och
Bräkne.

Brämkult, 129.

Brännkyrka, 147.

Bunkeflo, 220.

Bnrseryd, 210.

Burträsk, 333.

By, Vesterås st., 187.

Bvgdeå, 330.

By ske, 331.

Båraryd, 211.

Bäck,* 119.

Backe, 312.

Bäckebo, 281.

Bäckseda, 216.

Bäfve, 261.

Bäl, 360.

Bälinge, Upsala erkest., 34.
Bälinge, Skara st., 133.

Börje, 35.

Bönrum, 73.

Borstig, 107.

Börstil, 5.

Bösarp, 227.

•Caroli förs. i Malmö, 219.

Daga kontr., 144.

Dagsberg, 68.

Dal, Hernös. st., 318.

Dala, 110.

Dalby, Upsala erkest., 13.

Dalby, Lunds st., 229.

Dalby, Karlst. st., 297.

Dalhem, Visby st., 363.
Dalköpinge, 227.

Dals-Ed, 315.

Dalskog, 313.

Dals kontr., 62.

Dalum, 128.

Danmark, 2.

Dalmas, 209.

Degerfors, Hernös. st., 329.
Degerfors kapell, se Karlskoga.
Dillnäs, 145.

Dimbo, 113.

Dingtuna, 160.

Domkyrkoförsaml. i Göteborg, 255.
Domprosteri, Ups. erkest., 1.
Domprosteriet, Link. st., 52.
Domprosteriet, Skara st., 97.
Domprosteriet, Stre ngn. st., 135.
Domprosteriet, Vesterås st. 159.
Domprosteriets Norra kontr., Göteb.
st. 268.

Domprosteriets Södra kontr., Göteb.
st., 255.

Dorotea, 343.

Drängsered, 276.

Döderhult, 282.

Dörarp, 196.

Dörby, 281.

Ed, Ups. erkest., 30.

Ed, Karlst. st., 310.

Ed, Hernös. st., 319.

Eda, 306.

Edebo, 4.

Edsberg, 158.

Edsbergs kontr., 158.

Edsele, 321.

Edshult, 95.

Ej sta, 365.

Ek, 123.

Ekby, Skara st., 124.

Ekby, Lunds st., 242.

Ekby, Kalm. st., 286.

Ekeberga, 202.

Ekeby, Ups. erkest., 7.

Ekeby, Link. st.. 87, 88.

Ekeby, Strengn. st., 156.
j Ekeby, Visby st.. 358.

Ekebyborna, 59.

I Ekshärad, 296.

! Eldsberga, 280.

! Elfdalen, 182.

| Elfdals kontr., 296.

| Elfkarleby, 39.

! Elfros, 354.

Elfsby, 334.

I Elfsyssels Norra kontr., 261.
Elfsyssels Södra kontr., 260.
Elfsåker, 274.

Elfvestad, 58.

Elghult, 201.

Elgå, 304.

Elmeboda, 198.

Endre, 358.

Engelholm, 246.

Enköpings-Näs, 22, 24.

Enånger, 50.

Enåsa kapell, se Hasle.
Erentuna, 37.

Erlinghundra kontr., 25.
Eskilstorp, 220.

Eskilstuna, 150.

Eskilsäter, 311.

Espered, 130.

Etelhem, 367.

| Evertsbergs kapell, 182.

i Eagerhult, Lunds st., 244, 280.

Falkenbergs kontr., 276.

: Falköpings kontr., 107.

Falun, 185.

| Falu kontr., 185.

| Fardhem, 366.

! Faringe, 4.

; Felestad, 240.

I Fellingsbro, 172.

, Fellingsbro kontr., 172.

• Fernebo, 301.

! Fide, 368.
i Fifvelstad, 61.

Filipstad, 301.

Finnskoga, 297.

Fitja, 17.

Fjerdhundra Norra kontr., 41.
Fjerdhundra Södra kontr., 19.
Fjällsjö, 322.

I Fjäre och Viske kontr., 273.
Flakeberg, 102.

Flistad, Skara st., 121.

: FJo, 103.

Fläckebo, 189.
j Fogdö, 135.

Fogelfors, 283.

Fole, 357.

Follingbo, 358.

1 Fornåsa, 58.

Fors, Strengn. st., 150.

| Fors, Göteb. st., 270.

1 Forsa, 137.

! Forsheda, 209.

Forshälla, 261.

Foss, 263.

Fredsberg, 119.

Fresta, 32.

! Fridlefstad, 251.

Frid, 117.

Frillestad, 241.

Frinnaryd, 93.

Frisla, *271.

Frosta kontr., 236.

Fru Al stad, 226.

Frustuna, 144.

Fry el e, 208.

Frvkerud, 294.

Fryksdals kontr., 302.

Fryksände, 303.

Frändefors, 314.

536

REGISTER.

Fröshult, 19.

Frösunda, 27.

Frösve, 125.

Frösåkers kontr., se Olands och
Frösåkers.

Frösön, 351.

Fuglie, 223.

Furingstad, 68.

Fuxerna, 271.

Fyrunga, 101.

Fägre, 120.

Färed, 122.

Färingtofta, 244.

Färs kontr., 237.

Fässberg, 258.

Gamla Upsala, 2.

Gamlestad, 255.

Gammalkil, 86.

Ganthem, 363.

Garde, 367.

Gefle, 41.

Gellersta, 156.

Gellivare, 338.

Genarp, 229.

Gerum, 366.

Gessie, 220.

Gestriklands Vestra kontr., 44.
Gestriklands Östra kontr., 41.
Gideå, 326.

Gillberga, Strengn. st., 151.
Gillberga, Karlst. st., 310.
Gillbergs kontr., 310.

Giresta, 16.

Gislöf, 227.

Gistad, 66.

Gladharamar, 80.

Glanshammars kontr., 157.

Glöm minge, 290.

Gottröra, 26.

Grangärde, 177.

Grebo, 64.

Grimeton, 275.

Grinneröd, 261.

Grolanda, 108.

Grums, 310.

Gryta, 16.

Gryteryd, 210.

Grythyttan, 175.

G råm an storp, 243.

Gräfve, 153.

Gräsgård, 292.

Gräsmark, 303.

Grötlingbo, 368.

Gudhem, 108.

Gudmundrå, 318.

Guldsmedshytte kapell, 173.
Gullbergs och Bobergs kontr.. 56.
Gullholmens kapell, 262.
Gunnarskog, 305.

Gunuarsnäs, 313.

Gunnilbo, 171.

Gustaf Adolf, Skara st., 128.
Gustaf Adolfs kapell, Karlst. st., i

296.

Gustavi förs. i Göteborg, 255.
Gylle, 228.

Gårdby, 288.

Gårdeby, 67.

Gårdsby, 200.

Gård veda, se M ålilla och Gård- i
veda.

Gåsinge, 145.

Gällaryd, 206.

Gärd slösa, 287.

Gödelöf, 229.

Gödestad, 274.

Gökhem, 106.

Görslöf, 233.

Gösslunda, 115.

Göstrings kontr., 87.

Göteborg, 255.

Göteborgs stift, 255.

Götlunda, Skara st., 121.

Hablingbo, 365.

Habo, 128.

Hack va, 158.

Hafdhem, 368.

Haga förs. i Göteborg, 255.
Hagby, Upsala erkest., 12.

Hagby, Kalm. st., 284.
Hagebyhöga, 61.

Hagelberg, 126.

Hagrida, 92.

Hagshult, 208.

Hagunda kontr., 12.

Hajom, 272.

Hakarp, 205.

Halla, Strengn. st., 139.

Halla, Visby st., 363.

Hallin geborg, 80.

Hall torp, 284.

Halmstad, Göteb. st., 277.
Halmstads kontr., 276.

Hammarby, Upsala erkest., 32.
Hammarkinds kontr., 73.
Hammarlöf, 228.

Hammarö, 295.

Hamra, 368.

Hamra kapell, se Los.

I I am rånge, 43.

Handböids kontr., 283.

Hanebo, 47.

Hangelösa, 104.

Hannäs, 78-Harg, 7.

Ilasle (med Enåsa kapell), 122. |
Hasle-Bösarp, 235.

Hasslösa, 98.

Heda, 91.

Hede, Hernös. st., 354.

Hedemora kontr., 187-Hedvigs förs. i Norrköping, 67.
Hedvig Eleonora förs. i Stockholm,
371.

Hejdeby, 358.

Hejnum, 360.

Helgarö, 135.

Helgesta, 136.

Helgona, 140.

Heliga Trefaldighet, 1.

Hellgum, 322.

Helleberga, 201.

Hellefors, 175.

Hellesjö, 351.

Hellestad, 229.

Helsingborgs landsförs., 241.
Helsingborgs stadsfolk., 241.
Helsinglands Norra Nedre kontr.,

50.

Helsioglands Vestra Nedre kontr.,

48.

Helsinglands Vestra Öfre kontr.,

48.

Helsinglands Östra kontr.. 46.
Hemsjö, 133.

Ilerkeberga, 16.

Hernevi, 19.

Hernösand, 317.

Hernösands stift, 317.

Herrestad, Link. st., 62.
Herrestads kontr., se Ljunits och
Herrestads.

Herslöf, 239.

Hishult, 244, 280.

Hjelsta, 17.

Hjelstaholm, 17.

Hjernarp, 246.

Hjerpås, 100.

Hjorted, 79.

Hjortsberga, Vexjö st., 194.
Hjälstad, 120.

Hof, Link. st., 90.

Hof, Skara st., 132.

Hof by, 115.

Högdal, 267.

Hogrän, 358.

Hogstad, 89.

Hol, 134.

Holm, Ups. erkest., 17.

Holm, Göteb. st., 277.

Holm, Karlst. st., 313.

Holraedal, 307.

Holmsunds kapell, se Umeå landsförs.

Holmö kapell, 328.

Horla, 134.

Horn, Link. st., 82.

Horn, Skara st., 125.

REGISTER.

537

Horn borga, 127.

Hubbo, 163.

Huddinge, 147.
Hudiksvall, 50.

Hult, 95.

Hulterstad, 292.

Humla, 128.

Hunestad, 274.

Husabv, 104.

Husby, Vesterås st., 187.
Husby-Erlingbundra, 25.
Husby-Lybundra, 10.
ITusby-Långhundra, 26.
ITusby-Sjutoft, 20.

H valstad, 111.

Hvarf, Link. st., 61.
Hvarf, Skara st., 112.
Hvellinge, 223.

Hvena, 81.

Hvitsand, 303.

Hvittaryd, 196.
Hycklinge, 82.

Hvlletofta, 214.

Hyllie, 220.

Hyltinge, 136.

Håbo kontr., 28.
Håbo-Tible, 29.

Håbol, 315.

Håby, 263.

Håkuntorp, 109.

Hål an da, 269.

Håle, 102.

Håll näs, 40.

Hånger, 208.

Hängs dala, 113.

I Insjö, 351.

Håslöf, 223.

Håstad, 230.

Håtuna, 29.

Häfver.ö, 4.

Hägerstad, 84.

Häggeby, 29.

Häggesled, 100.

Häggum, 126.

Hällarvd, 252.

Hällstad, 131.

Händene, 97.

Härad, 136.

Härberga, 86.

Härjevad, 100.

Härryda, 257.

Hässjö, 344.

Högby, Link. st., 89.
Högby, Kalm. st., 285.
Högsby, 283.

Högsrum, 287.

Högstena, 110.

Högsäter, 314.
Hökhufvud, 7.

Hököp in ge, 220.

Hölö, 149.

Hömb, 112.

Höreda, 94.

Hörsne, 363.

Jdenor, 50.

Idre kapell, 183.

Igelösa, 230.

Ilstorp, 237.

Ingatorp, 96.

Ingel stads kontr., 243.

Irsta, 161, 162.

Jakobs och Johannes förs. i Stockholm,
371.

Jern jo, 250.

Jemshög, 253.

Jeintlands Norra kontr., 348.
Jemtlands Södra kontr., 353.
Jeintlands Vestra kontr., 355.
Jemtlands Ostra kontr., 349.
Jerbo, 314.

Jern, 313.

Jerna, 179.

Jern skog, 306.

Jerstad, 59.

Jerstorp, 206.

Joekmock, 337.

Johannes fors., se Jakobs och Johannes.

Juckasjärvi, 340.

Jun g, 101.

Jun sele, 321.

Jäla, 108.

Jönköpings Vestra fors., 203.
Jönköpings Östra fors., 203.
Jörn, 332.

Jösse kontr., 304.

Råga, 53.

Kall, 355.

Kalmar stift, 281.

Kar abv, 117.

Karlanda, 307.

Karleby, 110.

Karl Johans förs. i Göteborg, 255.
Karlsdals kapell, se Karlskoga.
Karlskoga (med Karlsdals och Degerfors
kapell), 298.

Karlskrona stadsförs., 250.
Karlslunda, 283.

Karlstads stift, 294.

Karlstorp, 216.

Kastlösa, 291.

Katarina förs. i Stockholm, 371.
Kattarp, 240.

Kattnäs, 144.

Kelfvene, 113.

Kells-Nöbbelöf, 240.

Kestad, 105.

Kil, 153.

Kila, Vesterås st., 189.
Kilanda, 269.

Kils kontr., 294.

Kimstad, 69.

Kinds kontr., 82.

Rinna kontr., 104.

Kinnared, 279.

Kinnarumma, 271.
Kinne-Klefva, 105.

Kinnevalds kontr., 191.
Kinneved, 107.

Kisa, 83.

Kjula, 152.

Klara fors. i Stockholm, 371 -Klockrike och lirunneby, 58.
Kloster, 150.

Kläckeberga, 281.
Klädesholmens kapell, 262.
Klöfsjö, 353.

Klöfvedal, 262.

Knifsta, 26.

Knutby, 4.

Knästorp, 233.

Kolbäck, 167.

Konga kontr., 197.
Konungsund, 70.

Korpilombolo, 339.

K ristberg, 59.

Kristdala, 82.

Kristianstad, 248.

Kristine, se Falun.

Kristine förs. i Göteborg, 255.
Kristinehamn, 299.

Krogsered, 276.

Kroppa, 302.

Kråkshult, 216.

Kuddby, 72.

Kulla,'' 17.

Kullings kontr., 133.

Rumla, Link. st., 92.

Rumla kontr., 157.
Kungs-Barkarö, 169.
Kungshamns kapell, 265.
Kungs-Husby, 19.

Kungslena, 112.

Kungsåra, 163.

Kviekjock, 337.

Kymbo, 111.

Kyrkhult, 254.

Kyrkoköpinge, 228.

Kållands kontr., 115.
Kållands-Asaka, 116.

Kållered, 258.

Kållerstad, 212.

Känna, 197.

Kårsta, 27.

Källa, ''285.

Källby, 104.

Kakstad, 62.

538

REGISTER.

Källunga, 132.

Källunge, 357.

Karda, 208.

Käringöns kapell, 262.
Kärna, 53.

Kärrhö, 163.

Kärråkra, 107.

Kölen, 306.

Köping, Kalm. st., 286.
Köpings kontr., 169.

Lagga, 2.

Lagunda kontr., 16.
Laholms kontr., 280.
Landervd, 54.

Landskrona, 238.
Landvetter, 257.

Lane-Rvr, 261.

Lannaskede, 217.

Lavad, 116.

Ledeberg, 57.

Lekaryd, 193.

Leksberg, 123.

Lekvattnets kapell, 303.
Lena, Ups. erkest., 37.
Lenhofda, 202.

Lerbäck, 157.

Lerdal, 314.

Lerum, 268.

Levede, 366.

Lid, 143.

Lilla Slågarp, 226.
Lillbärad, 160.

Lillkyrka, Ups. erkest., 21.
Lillkvrka, Link. st., 55.
Lima, 180.

Linde, 366.

Linderås, 94.

Lindesbergs landsförs., 173.
Lindesbergs stadsfolk., 173.
Lindome, 273.

Lindärfva, 98.

Linköping, 52.

Linköpings stift, 52.
Linneryd, 198.

Linsell, 354.

Lista, 151.

Listers och Bräkne kontr.,
Litslena, 20.

Ljung, Göteb. st., 261.
Ljungarum, 203.

Ljuugby, Vexjö st., 197.
Ljuuits och Herrestads kontr
Ljusdal, 48.

Ljusnarsberg, 174.

Ljusne kapell, se Söderala.
Ljustorp, 344.

Locketorp, 121.

Lockne, 350.

Lotta, 77,

252.

.,235.

Loftahammar, 77.

Lohärad, 9.

Loj sta, 366.

Lokrume, 357.

Lommeland. 267.

Los (med Hamra kapell) 49.
Ludgo, 143.

Luggude kontr., 240.

Luleå, 336.

Lummelimda, 360.

Lunda, Ups. erkest., 27.

Lundby, Vesterås st., 161.
Lundby, Göteb. st., 259.

Lunds landsförs., 232.

Lunds stadsfolk., 232.

Lunds st., 219.

Lungsund. 302.

Lur, 266.

Lycksele, 341.

Lye, 367.

Lyhundra kontr., 8.

Lyngby, 229.

Lvrestad, 119.

Lyse, 264,

Lysekil, 264.

Lvsiugs kontr., 90.

Lysvik, 303.

Långlöt, 287.

Långserud, 310.

Långtora, 16.

Låstad, 124.

Läby, se Vånge och Läby.
Längbro, 154.

Länna, Ups. erkest., 11.
Lästringe, 144.

Lönsäs, 58.

Löt, Kalm. st., 285.

Maglarp, 224.

Malingsbo, 176.

Malmö, 219.

Malsta, 9.

Mangskog, 307.

Marbäck, Link. st., 93.

Maria Magdalena förs. i Stockholm,
371.

Marieby, 350.

Mariestads kontr., 122.

Marks och Bolie bygds kontr., 271.
Marka, 106.

Markaryd, 195.

Martebo, 360.

Masthuggsförs. i Göteborg, 255.
Medelkontr., Visby st., 362.
Medelpads kontr., 344.
Medelstads kontr., 250.

Medåker, 172.

Mellan-Grefvie, 221.

Mellby, Linköp. st., 94.

Mellby, Skara st., 116.

1 Millesvik, 311.
j Misterhult, 81.

Mjellby, 253.

Mo, Skara st., 120.

Mo, Göteb. st., 268.

Mogata, 73.

Moheda, 193.

Mollösunds kapell, 262.

Mora, 181.

Mora kontr., 181.

Morkulla, 6.

Morlanda, 262.

Mosjö, 153.

Motala landsförs., 60.

Motala stadsfolk., 60.

Mularp, 111.

Multrå, 319.

Munka-Ljungby, 246.

Munktorp, 165.

Munktorps kontr., 165.

Munsö, 33.

Muonionalusta kapell, se Pajala.
Murum, 131.

Myresjö, 216.

Målilla och Gårdveda, 82.
Mästerby, 362.

Möklinta, 189.

Mölleberga, 222.

Möne, 131.

Mörbylånga, 290.

Mörsill, 355.

Nacka, 147.

Nafverstad, 268.

Neder-Kalix, 336.

Neder-Luleå, 335.

Nedre Ullerud, 295.

Nianfors, 50.

Njutånger, 50.

Nor, 310.

Nora, Ups. erkest., 41.

Nora kontr., Vesterås st., 173.
Nora landsförs., Vesterås st., 173.
Nora stadsförs., Vesterås st., 173.
Norderön, 351.

Nordmaling, 325.

Nordmarks kontr., 307.
Normlösa, 86.

Norra Dals kontr., 312.

Norra Finnskoga kapell, 297.
Norra förs. i Norrköping, 67.
Norra Härene, 115.

Norra Keduin, 116.

Norra kontr., Visby st., 357.

| Norra Kyrketorp, 126.

I Norra Ljunga, 214.

I Norra Möckleby, 288.

Norra Möre kontr., 281.

; Norra Nöbbelöf, 231.

| Norra Råda, 296.

REGISTER.

539

Norra Sandby, 248.

Norra Sandsjö, 213.

Norra Svalöf, 240.

Norra Säm, 132.

Norra Tjusts konto., 77.

Norra Vadsbo konto., 118.

Norra Vedbo konto., 92.

Norra Ving, 99.

Norra Vram, 242.

Norra Akarp, 247.

Norra Asbo konto., 243.

Norrbo, 51.

Norrbvås, 156.

Norrbärke konto., 176.
Norrköping, 67.

Norrköpings konto., 67.
Norrsunda, 28.

Norrvidinge konto’., 199.

Norsjö, 332.

Nors konto., 310.

Norunda konto., 36.

Nottebäck. 202.

Ny, 304. ''

Nye, 215.

Nyeds konto., 301.

Nybems kapell, 349.

Nykil, 86.

Nykyrka, Strengn. st., 141.
Nyköpings Vestra konto., 139.
Nyköpings Vestra stadsförs., 139.
Nyköpings Östra konto., 143.
Nyköpings Östra stadsförs., 139.
Nysund, 299.

Nysätra, Ups. erkest., 18.

Nås, 179.

Nämdö, 148.

Närdiughundra konto., 3.

Närtu na, 26.

Näs, Skara st., 114.

Näs, Visby st., 368.

Näsby, Vexjö st., 216.

Näshult, 215.

Näshulta, 152.

Näsinge, 267.

Näskott, 348.

Nässja, 63.

Nässjö, 204.

Nätra, 323.

Nödinge, 269.

Nössemark, 315.

Nöttja, 196.

Ockelbo, 44.

Odensala, 25.

Odensvi, Vesterås st., 170.
Odensåker, 124.

Offerdag 356.

Öfva, 105.

Ofvan sjö, 45.

Olands och Frösåkers konto., 5. |

j Oppeby, 84.

; Oppmanna, 249.

; Oppunda Vestra konto., 138.

; Oppunda Östra kontrakt, 137.

| Ore, 181.

| Orlunda, 61.

Ormesberga, 199.

, Ornö, 148.

Orsa, 180.

Orusts och Tjörns konto., 262.
Oskarshamn, 282.

Otterstad (med S:t Marie kapell),
117.

j Ottravad, 113.

| Oxie, 222.
i Oxie konto., 219.

Pajala (med Muonionallista kapell),
339.

! Partille, 257.

Piteå landsförs., 333.

I Piteå stadsförs., 333.

| Pjetteryd, 195.

Qvenneberga, 194.

Qvibille, 278.

I Ragunda, 351.
i Ramdala, 250.

| Ramiläs, 166.

I Ramsele, 321.

Ramsta, 12.

| Ransäter, 295.

! Rappestad, 86.

Rasbo, 3.
i Rasbo-Kil, 3.

Raus, 241.

Redvägs konto., 128.

Refsund, 349.

Rennelanda, 314.

Repplinge, 287.

Resele, 320.

Resmo, 290.

Resteröd, 261.

Riala, 11.

Rimbo, 10.

Ringamåla, 252.

Ringarum, 75.

Rinna, 87.

Ripsa, 143.

Riseberga, 244.

Risinge, 75.

Rogberga, 206.

Rogslösa, 63.

Rolfstorp, 275.

Roma, 362.

Romeled, 270.

Romfartuna, 188.

Ronneby landsförs., 251
Ronneby stadsförs., 250.

Roslags-Bro, 9.

Roslags-Kulla, 11.

Roslags Vestra konto., 30.
Roslags Östra konto., 34.
Rudskoga, 118, 299.

Runsten, 287.

Rva, 244.

Ryd, 126.

Rydaholm, 206.

Rvstad, 55.

Rytterne, 167, 168.
Råby-Rekarne, 152.

Råda, Skara st., 116.

Råda, Göteb. st., 258.

Rådene, 126.

Råggärd, 314.

Råneå, 336,

Rångedala, 130.

Rätan, 353.

Rättviks konto., 180.

Ro, 10.

Rödeby, 251.

Rödene, 133.

Rödön, 348.

Rök, 91.

Rönnebergs konto., 238.
Rönnängs kapell, 262.

Rönö, 71.

Sal, 103.

Sala konto., 189.

Saleby, 100.

Sanda, 362.

! Sandarne kapell, se Söderhamn,
i Sandby, 288.

Sandhult, 131.

| Sandvik, 210.

'' S:t Anna, 74.

S:t Ilian, 159.

| S:t Lars, 52.

! S:t Marie kapell, se Otterstad.
S:t Nikolai (med Stjernholms kapell),
139.

| S:t Olai förs. i Norrköping, 67.

S:t Pauli förs. i Malmö, 219.
i S:t Per, Link. st., 62.

| S:t Peter, 269.

| S:t Peters Kloster, 231.
j S:t Petto förs. i Malmö, 219.

I Segersta, 47.

Segerstad, Skara st., 109.

; Segerstad, Kalm. st., 292.

| Segerstad, Karlst. st., 310.

| Seglora, 271.

! Seminghundra konto., 26.
j Sevalla, 190.

Sevede konto’., se Tunaläns och
I Sevede.

| Siene, 134.

; Sil, 105.

540

REGISTER.

Sillerud, 309.

Sillhöfda, 251.

Silte, 365.

Simlinge, 227.

Singö, 4.

Sjogerstad, 126.

Sjonhem, 363.

Sjuhundra kontr., 10.

Själevad (med Örnsköldsvik), 324.
Sjögestad, 86.

Skaftö, 263.

Skallm ej a, 98.

Skallsjö, 268.

Skara landsförs., 97.

Skara stad stors., 97.

Skara st., 97.

Skarhult, 237.

Skattunge kapell, 180.

Skeby, 104.

Skeda, 53.

Skede, 266.

Skederid, 10.

Skedevi, 76.

Skefthammar, 7.

Skeglinge, 236.

Skegrie, 224.

Skelfvum, 104.

Skellefteå landsförs., 330.
Skellefteå stadsförs., 331.
Skeninge, 87.

Skepphult, 271.

Skepplanda, 269.

Skeppsås, 58.

Skepptuna, 27.

Skerike, 159.

Skillingemark, 306.

Skinberga, 73.

Skirö, 215.

Skokloster, 29.

Skurup, 235.

Skytts kontr.. 223.

Skållerud, 313.

Skånella, 28.

Skällvik, 73.

Skarf, 99.

Skärkind, 66.

Skärkinds kontr., 66.

Skärstad, 217,

Sköfde landsförs., 126.

Sköfde stadsförs., 126.

Sköldinge, 138.

Skölfvene, 132.

Sköllersta, 156.

Skön (med Skönsmons kapell), 345.
Skörstorp, 113.

Slaka, 53.

Slättåkra, 278.

Slöta, 110.

Smedby, 291.

Solberga, Lunds st., 235.

| Sollefteå, 319.

| Sollentuna, 30.
j Sorsele, 342.

Sorunda, 147.

Sparrsätra, 24.

Spelvik, 143.

Spjutstorp, 243.

Sproge, 365.

Stafby, 6.

Stafsinge, 276.

Starrkärr, 269.

Stenberga, 215.

Stenbrohult, 194.

Steneby, 312.

Stenkyrka, Göteb. st., 262.

I Stenkyrka, Visby st., 360.
i Stensele, 342.

Stenum, 99.
j Stenåsa, 292.

Stigtomta, 141.

| Stjernholms kapell, se S:t Nikolai.

Stjernorp, 56.

Stoby, 248.

Stockholms stad, 371.

Stockholms Näs, 28.

Stora Herrestad, 235.

Stora Kil, 294.

Stora Kopparberg, 185.

Stora Lundby, 268.

! Störa Mellösa, 156.

Stora Slågarp, 226.

Stora ''luna (med Vester-Tuna kapell),
184.

Stora ''luna kontr., 184.

Stora Uppåkra, 233.

! Störa Abv, 90.

Storkyrkoförs. i Stockholm, 371.
Storsjö kapell, 354.

Stranda kontr., 282.

Strengnäs stift, 135.

Strå, 62.

Strö, 115.

Ström, 348.

Strömstad, 266.

Stugun, 352.

Styra, 61.

Styrestad, 68.

Stvrnäs, 320.

Stångby, 231.

Stöde, 347,

Sundals-Ryr, 314.

Sundby, 152.

Sundre, 368.

Sundsjö, 349.

Sundsvall, 346.

Sunne, Karlst. st., 302.

Sunne, Hernös. st., 351.
Sunnemo, 296.

Sunnerbo kontr.. 195.

Sunnersberg, 115.

Suntak, 111.

Sura, 166.

Svanhals, 92.

Svarteborg, 263.

Svartsjö kontr., 33.

Svedala, 232.

Svedvi, 165.

Sveg, 354.

Svenneby, Skara st., 120.
Svinnegarn, 22.

Svinstad, 64.

Svärta, 140.

Sva. 85.

Svnnerby, 98.

Sånga, Hernös. st., 320.

Säby, Link. st., 94.

Säby, Vesterås st., 167.

Säby, Lunds st., 239.

Säfsnäs, 178.

Säfvar, 328.

Säfvare, 98.

Säfve, 259.

Särestad, 102.

Sårna, 183.

Särslöf, 233.

Säter, Skara st., 125.

Säters landsförs., Vesterås st., 185.
Säters stadsförs., Vesterås st., 185.
Säterbo, 171.

Sätuna, 127.

Söderala (med Ljusne kapell), 46.
Söderby-Karl, 9.

Söderbärke, 176.

Söderhamn (med Sandarue kapell),

47.

Söderköping, 73.

Södertelge kontr., 149.

Södertörns kontr., 147.

Södra Hals kontr., 313.

Södra Finnskoga, 297.

Södra Hestra, 210.

Södra kontr., Visby st,, 365.
Södra Lappmarkens kontr., 341.
Södra Möckleby, 291.

Södra Möre kontr., 283.

Södra Råda, 118, 299.

Södra Sallerup, 222.

Södra Tjusts kontr., 79.

Södra Vadsbo kontr., 120.

Södra Vedbo kontr., 94.

Södra Vänga, 131.

Södra Akarp, 221.

Sond rum, 277.

Söraby, 200.

Sörby, Skara st., 106.

Tannåker, 209.

Tanum, 266.

''leda. 22, 24.

REGISTER.

541

Tennas, 354.

Tensta, 36.

Tiarp, 111.

Tidavad, 124.

Tierp, 38.

Tillberga, 163.

Tillinge, 22.

Timrå, 346.

Tingstad, 68.

Tingstäde, 360.

Tingsås, 197.

Tisselskog, 312.

Tjureda, 199.

Tjällmo, 76.

Tjärnö, 266.

Tjörn, 262.

Tjörns kontr., se Orusts o. Tjörns.
Toarp, 130.

Tolg, 199.

Torna kontr., 229.

Torp, Hernös. st., 347.

Torpa, Skara st., 129.

Torpa, Vexjö st., 196.

Torrskog, 308.

Torskinge. 209.

Torslanda, 259.

Torslunda, 289.

Torstuna, 19.

Torsvi, 19.

Torsäker, Ups. erkest., 44.
Torsåker, Strengn. st., 144.
Torsåker, Hernös. st., 318.

Torsö, 122.

Tortuna, 190.

Torup, Göteb. st., 279.

Torö, 147.

Tosjö, 246.

Tossene, 265.

Tostarp, 246.

Tottarp, 233.

Trankil, 308.

Tranum, 116.

Trehörningsjö, 326.

Trelleborgs landsförs., 224, 225.
Trelleborgs stadsförs., 224, 225.
Trosa landsförs., 146.

Trosa stadsförs., 146.

Tryde, 243^

Tryserum, 78.

Träslöf, 274.

Trässberg, 100.

Trästena, 120.

Trögds kontr., 19.

Tufve, 259.

Tumbo, 152.

Tun, 117.

Tima, Ups. erkest., 6.

Tima, Strengn. st., 141, 142.
Tunaberg, 141.

Tunaläns och Sevede kontr., 81.

Tunge, 269.

T veta kontr., 203.

Tynderö, 344.

Tysslinge, 153.

Tåby, 72.

Tådene, 116.

Tånnö, 207.

Tåsjö, 322.

Täby, Strengn. st., 153.

Tämta, 131.

Tång, 102.

Tärby, 130.

Tärendö kapell, 339.

Tärna, Hernös. st., 342.
Töcksmark, 307.

Töftedal, 315.

Töllesjö, 273.

Tölö, 273.

Tönnersjö, 280.

Törnevalla, 54.

Uddevalla, 261.

Ufvered, 100.

Ugglum, 109.

Ukna, 78.

Ullene, 106.

Ullerud, 295.

Ullervad, 123.

Ulleråkers kontr., 34.

Ulrika Eleonora förs. i Stockholm,

371.

Umeå landsförs. (med Holmsunds
kapell), 327.

Umeå stadsförs., 327.

Undersåker, 355.

Upphärad, 271.

Uppvidinge kontr., 200.

Upsala erkestift, 1.

Upsala-Näs, 13.

Urshult, 191.

Utby, 124.

Utö, 148.

Vad, 120.

Vada, 31.

Vadensjö, 239.

Vadsbro, 138.

Vadstena, 62.

Vagnhärad, 146.

Vaksala, 1.

Vaksala kontr., 1.

Valbo, 42.

Valkebo kontr., se Vifolka och
Valkebo.

Vall, 358.

Valla, 262.

Vallby, Ups. erkest., 22.
Vallentuna, 31.

Vall erstad, 59.

Vallkärra, 231.

Vallsjö, 213.

Vallstena, 357.

Valtorp, 109.

Vamlingbo, 368.

Vansö, 136.

Vapnö, 277.

Varbergs kontrakt, 274.

Varnum, Skara st., 130.

Varnum, Karlst. st., 299.
Vartofta kontr., 110.
Vartofta-Asaka, 113.
Vassända-Naglum, 101.

Veckholm, 19.

Vedby, 243.

Vemdalen, 354.

Vem menhögs kontr., 235.

Vendel, 41.

Venersborg, 101.

Ventlinge, 293.

Vernaino, 207.

Vestanfors, 188.

Vestbo kontr., 209.

Vesterbottens Andra kontr., 330.
Vesterbottens Fjerde kontr., 339.
Vesterbottens Första kontr., 327.
Vesterbottens Tredje kontr., 335.
Vester-Dals kontr., 179.

Vester-Fernebo kontr., 188.
Vestergarn, 362.

Vesterlösa, 57.

Vester-Rekarne kontr., 150.
Vesterrum, 80.

Vester-Tuna kapell, se Stora Tuua.
Vester-Aker, 13, 15.

Vesterås, 159.

Vesterås-Barkarö, 161.

Vesterås stift, 159.

Vestkinde, 357.

Vestra Alstad, 226.

Vestra Dals kontr., 314.

Vestra Ed, 77.

Vestra Eneby, 83.

Vestra Fogelvik, 307.

Vestra Gerum, 98.

Vestra Göinge kontr., 247.

Vestra Harg, 85.

Vestra Hobv, 230.

Vestra Husby, 67.

Vestra härads kontr., 213.

Vestra Ingelstad, 221.

Vestra Odarslöf, 230.

Vestra Ryd, Ups. erkest., 28.
Vestra Stenby, 61.

Vestra Tollstad, 91.

Vestra Tommarp, 224.

Vestra Vemmerlöf, 228.

Veta, 85.

Vexjö landsförs., 191.

Vexjö stadsförs., 191.

Vexjö stift, 191.

542

REGISTER,

Viby, Link. st., 85.

Vickleby, 289.

Vidbo, 26.

Vifolka och Valkebo kontr., 85.
Vikbolands kontr., 70.

Vikers kapell, 174.

Viklau, 863.

Vikornas Norra kontr., 266.
Vikornas Södra kontr., 263.
Viksta, 36.

Vilhelmina, 344.

Villands kontr., 248.

Villstad, 210, 212.

Villåttinge kontr., 136.
Vilske-Klefva, 106.

Vinberg, 276.

Vinnerstad, 59.

Vintrosa, 153.

Vireda, 92.

Virestad, 192.

Visby stift, 357.

Visingsö, 217.

Viske kontr., se Fjäre och Viske.
Visnums kontr., 298.

Vist, Link. st„ 54.

Vista kontr., 217.

Visttorp, 114.

Vittsjö, 247.

Voxtorp, Vexjö st., 207.

Vrena, 139.

Vreta kloster, 56.

Vamb, 126.

Vänga, Link. st., 76.

Vänga, Lunds st., 249.

Vänga kontr., 106.

Värdnäs, 83.

Värdsberg, 54.

Vårkumla, 107.

Vårvik, 308.

Våthet, 211.

Våxtorp, Kalm. st., 284.

Va, 248.

Väddö, 8.

Väfversunda, 63.

Viilinge, 240.

Välluf, 241.

Vane kontr., 101.

Väne-Ryr, 101.

Vänga, 131.

Vånge och Läby, 35.

Vännäs, 329.

Väring, 121.

Värna, 64.

Väsehärad, 301.

Vättak, 111.

Vätö, 9.

Ydre kontr., 84.

Yllestad, 114.

Ystad, 235.

Ytter-Enhörna, 149.

Ytter-Lännäs, 318.

4, 71.

Aby, 281.

Ämots kapell, 44.

Ångermanlands Nordvestra kontr.,

o 323.

Ångermanlands Nordöstra kontr.,

o 325.

Ångermanlands Södra kontr., 317.
Ångermanlands Vestra kontr., 319.
Ångermanlands Ostra kontr., 317.
Anstå, 154.

Ärdala, 137.

Åre, 355.

Arstad, 277.

Åryd, 252.

As, Skara st., 103.

Ås, Vexjö st., 212.

As, Kalm. st., 293.

Ås, Ilernös. st., 348.

As kontr., 129.

Äsarne, 353.

|sbo, 87, 89.

Äsbräcka, 271.

Aseda, 200.

Asele, 343.

Asle, 111.

Åsunda kontr., 22.

Angsö, 163.

Öckerö, 259.

Ödenäs, 133.

Ödeshög, 90.

Ödsköld, 312.

Öfraby, Göteb. st., 277.

Öfre Ullernd, 295.
Öfver-Enhörnn, 149.

Öfver-Kalix, 337.

Öfver-Lännäs, 320.

Öfver-Selö, 135.

Öfver-Torneå, 339.

Oggestorp, 206.

Öja, Lunds st., 235.

Oj a, Visby st., 368.

Ölands Medelkontr., 287.
Ölands Norra kontr., 285.
Ölands Södra kontr., 290.
Öljehult, 253.

Ölmestad. 218.

! Ölserud, 311.

I Ör, Vexjö st., 193.

| Ör, Karlst. st., 313.
Örberga, 62.

Örbyhus kontr., 38.

Örebro, 154.

Örebro kontr., 153.

| Örgryte, 257.

Örja, 239.

Örkelljunga, 244, 245, 280.
i Örnsköldsvik, se Själevad.

| Örtomta, 65.

Ösmo, 148.

Össeby-Garn, 31.

Össjö, 246.

Östbo kontr., 206.
i Österhan inge, 148.

I Öster-Löfsta, 38.

I Österplana, 105.

Öster-Rekarne kontr., 152.

| Östersund, 350.

Österunda, 18.

Östervallskog, 307.
Öster-Åker, Ups. erkest., 34
Österåker, Strengn. st., 138.
Östhammar, 5.

Östmark, 304.

Östra Ed, 77.

Östra Eneby, 69.

Östra Fogelvik, 301.

Östra Gemm, 113.

Östra Grefvie, 221.

Östra Harg, 55.

Östra Husby, 71.

Östra härads kontr., 215.
Östra kontr.. 250.

Östra Ny, 71.

Östra Skrukeby, 54.

Östra Stenby, 70.

Östra Strö, 236.

, Östra Tollstad, 85.

Östra Tunhem, 108.

Östuna, 2.

Öttum, 101.

Öved, 237.