Berättelse
om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags
sammanträde sig tilldragit;
gifven Stockholms slott å rikssalen den 16 januari 1908.
Den smärtsamma förlust, som under det förflutna året i den djupaste
sorg försänkt Sveriges Konungahus och Folk genom Hans Maj:t Konung
Oscar II:s bortgång ur tiden, har med lifligt deltagande omfattats af främmande
suveräner och statschefer, hvilka genom särskilda representanter och
sändebud skyndat att hedra den ädle Monarkens minne, på samma gång de
gifvit Hans Maj:t Konungen, arftagaren till Sveriges krona, vittnesbörd om
fortvaron af de vänskapliga förhållanden, som under fredliga och lyckosamma
tider alltmer befästats.
För konungahus och folk har Hans Kungl. Höghet Hertigens af Uppland
födelse å Drottningholm den 7 juni 1907 utgjort en glädjande tilldragelse.
Under den 12 april 1907 har utfärdats ny förordning angående godt-Ny förordning
rörelse för svenskt si öfolks hemförande från utrikes ort. angående
° 0 svenskt sjö
folks
hem förande
från
utrikes ort.
Under år 1907 hafva i utrikesdepartementet varit under utarbetande dels utarbetande
nv konsularinstruktion dels ock bestämmelser rörande utöfvande af konsular-afkon™lar''
.u . instruktion
jurisdiktion. m. m.
Under den 28 mars 1907 har undertecknats en konvention mellan Sverige Aftal med
och Belgien angående rätt att ärfva och förvärfva egendom. Sedan nämnda .Bt,1?''en om
t<=> ... °. . jus detractus.
öfverenskommelse den 26 april blifvit af Kungl. Maj:t ratificerad, ägde utväxlingen
af ratifikationerna rum den 3 maj, allt samma år.
Den 5 oktober 1907 afslutades i Stockholm mellan Sverige och Danmark
en öfverenskommelse angående äktenskapscertifikat.
Aftal med
Danmark om
äktenskapscertifikat.
1
Bih. till Riksd. Prot. 1908. 1 Sami. 1 Afd.
Riksdags-Berättelscn.
2 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Aftal om Samma dag har i Stockholm undertecknats en deklaration rörande till“tfllägl
till11 lä£S til1 ocl1 förändring af den mellan Sverige och Danmark den 14 juli 1899
1899 åra afslutade konvention angående fiskeriförhållandena i de till Sverige och Dan
svensk-danska
marij gränsande farvattnen,
nskerikonven- 0
tion.
Aftal med Den 21 februari 1907 afslutades i Kristiania en konvention mellan Sve^ImSdigT
ocl1 Norge angående ömsesidigt utlämnande af förbrytare. Konven
ntiämnande
tionen ratificerades af Kung! Maj:t den 12 april, hvarefter ratifikationerna
af förbrytare. utväxlades i Kristiania den 15 april, allt nämnda år.
Handels- och Sedan den deklaration angående handels- och sjöfartsförbindelserna melmed°fPortugal.
lan Sverige och Portugal, som afslutades i Lissabon den 16 april 1904 samt
ratificerades i Stockholm den 22 juni samma år, den 10 januari 1907 ratificerats
i Lissabon, hafva ratifikationerna därstädes utväxlats den 12 i samma
månad.
Aftal med Den 27/14 juni 1907 undertecknades i S:t Petersburg en deklaration mel
gEn.
ktinse- lan Sverige och Ryssland angående ömsesidigt erkännande af fartygs mät
sidigt
erkän- bref. ,
ilande af fartygs
mätbrcf.
Godkännande Genom beslut af den 31 maj 1907 har Kungl. Maj:t godkändt ett den
röranT^räii28^15 auSusti 1901 upprättadt protokoll jämte dithörande kartor rörande
sträckningen gränssträckningen mellan Sverige och Ryssland. Angående godkännande af
''och RyssYanTnyssberörda Protoko11 ha ministeriella noter mellan de båda ländernas regeringar
utväxlats under den 3 juli/20 juni och 30/17 oktober 1907.
Handelsaftal Den 10 april 1907 undertecknades i Belgrad af befullmäktigade ombud
med Serbien. fgr gverige och Serbien ett handelsaftal mellan nämnda länder, hvilket den
7 nästföljande augusti blifvit af Kungl. Maj:t ratificeradt. Ratifikationerna
ha dock ännu ej utväxlats.
öfverenskom- Den 2 juli 1907 afslutades i London en öfverenskommelse mellan Sverige
lägg HiTextra-samt Storbritannien och Irland angående tillägg till det mellan nämnda
ditionstrak- länder den 26 juni 1873 afslutade fördrag angående ömsesidigt utlämnande
taten med af förbrytare,
storbritannien u
och Irland.
Aftal med Under den 10 september och den 5 oktober 1907 ha ministeriella noter
''rörande"be-11 vax^a^s angående öfverenskommelse mellan Sverige och Storbritannien rörande
handlingen af behandlingen af sjömäns kvarlåtenskap.
sjömäns kvarlåtenskap.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 3
Grenom noter af respektive den 6 mars och den 28 maj samt den 18 april Aftal med
och den 18 juli har mellan Sverige och Tyskland träffats en öfverenskom- ty1^laiuJffö°“1
melse rörande tullfri införsel af dammkarp. af dammkarp.
Den 15 november 1907 undertecknades i Berlin af befullmäktigade ombud
för Sverige och Tyska riket ett fördrag mellan nämnda länder jämte
slutprotokoll angående upprättande af ångfärjeförbindelse mellan Trelleborg
och Sassnitz.
Aftal med
Tyskland angående
ångfärjeförbindelse
mellan
Trelleborg och
Sassnitz.
Under den 11 december och 14 november 1907 ha ministeriella noter Aftal med
växlats rörande öfverenskommelse mellan Sverige och Tyskland om iörfa-randeförfaraerandet
vid skiljedomstol vid tvister uppståndna i anledning af den svensk-det vid skiijetyska
handelstraktaten af år 1906. ^ledning* af
svensk-tyska
handelstraktaten.
Den 4 juni 1907 undertecknades i Berlin en deklaration angående ändring Aftal med
af den mellan Sverige och Bayern under den 28 mars och den 6 april 1845 .Ba^e™ °m
afslutade konvention angående upphäfvande af afdragsrätt.
Den 12 juni 1907 har med 85,713 mark gäldats en svenska statens Gäldande af
skuld till fria riksstaden Lubeck å 50,000 guldfloriner, uppkommen genom ^“^skuid
prestationer till de svenska arméerna i Tyskland under 1813—14 års krig. till fria riks
staden
Lubeck.
Kung! Maj:t har under den 8 februari 1907 ratificerat följande å post- Ratifikation
kongressen i Rom den 26 maj 1906 afslutade internationella aftal: världs- af visfa iuterpostkonvention;
aftal angående utväxling af bref och askar med angifvet p0Staftal.
värde; aftal angående postanvisningsrörelsen; konvention angående utväxling
af postpaket; aftal angående postanvisningsrörelsen samt aftal angående
abonnement genom postverkens förmedling å tidningar och andra periodiska
skrifter.
Genom beslut den 12 april 1907 har Kung! Maj:t ratificerat den i internationell
Bryssel den 3 november 1906 undertecknade internationella konvention an-?u''
J . gående revision
gående revision af gällande bestämmelser rörande införsel af spritvaror till af gällande be -
vissa delar af Afrika.
stämmelser
rörande inför
-
sel af spritvaror
till vissa
delar af Afrika.
Den 21 maj 1907 har Sverige anslutit sig till den mellan Turkiet och öfverenskomvissa
makter träffade öfverenskommelse om införseltullens höjande med 3 %. “eieeangående
° mlorseltullens
höjande i
Turkiet.
4 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Ratifikation af Under den 29 juni 1907 har Kung! Maj:t ratificerat den i Haag den
rörandTiagar ^ Ju^ 1899 afslutade internationella konvention rörande lagar och bruk
och bruk vid vid krig till lands.
krig till lands.
Tilläggsakt till Den 28 augusti 1907 undertecknades af Sveriges befullmäktigade ombud
^konvention.en tilläggsakt tiu sockerkonventionen af den 5 mars 1902. JEtatificering har
ännu ej ägt rum.
Sveriges an- Under den 13 september 1907 har Kung!. Maj:t beslutat Sveriges andenU
intematio-slul''I1^11g till den i Paris den 3 december 1903 afslutade sanitetskonvention.
nella sanitets -
konventionen
af år 1903.
Sveriges an- Den 11 oktober och 2 november 1907 bar undertecknats ett protokoll,
den^intwnatio- kvarigeilom Sverige tillkännagifvit sin anslutning till den i Bern den 14
nella konven- oktober 1890 afslutade internationella konvention rörande godsbefordran å
tionen rörande jämvä„
gods be lord rån 0 °
å järnväg.
Under den 1 december 1907 bar Kungl. Maj:t beslutat, att den i Haag
sjuk- ^en ^ december 1904 afslutade internationella konvention rörande sjukvårds
"Pr»
rv>rt 4\r»4 4- ^ -I --4-,* U * 1_______i? 1„ 11 .P H
Internationell
konvention
rörande sji__
vårdsfartygs fartygs fritagande i krigstid från vissa bamnafgifter skall af Sverige bifrjtagande
i trädas.
krigstid från
vissa hamnafgifter.
Internationell Kungl. Maj:t bär den 13 december 1907 ratificerat den i Berlin den 3
röirindT^eh;- novemker 1906 afslutade internationella konvention rörande telegrafering
grafering utan utan träd.
tråd.
.Rysslands an- Den 19 december 1907 undertecknade Kungl. Majits minister i Bryssel
sockerkonven- ock Haag för Sveriges del protokollet angående Bysslands anslutning till
tionen. sockerkonventionen jämte tilläggsakt af den 28 augusti 1907.
Samtycke till Kungl. Maj:t bär under den 7 augusti och den 13 september under för^ch^skatte-8"
''Rättning af öfriga makters godkännande lämnat sitt samtycke till antaganförsiag.
det af ett egyptiskt lagförslag rörande terminsaftal äfvensom till en af egyptiska
regeringen föreslagen böjning af skatten å fast egendom i Kairo.
Venezuela-re- Sedan den nederländska regeringen därtill lämnat sitt samtycke, har
klamationema. Kung! Maj it uppdragit åt nederländske ministern i Caracas att uppbära de
å Sverige belöpande andelarna af de månatliga af betalningarna å Venezuelareklamationerna.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 5
På inbjudan af kungl. nederländska regeringen har Kungl. Maj:t genom 2:a mtematiodiplomatiska
ombud, biträdda af tekniska delegerade, deltagit i den 2:a inter- konferensen
nationella fredskonferensen, som sammanträdde i Haag den 15 juni, och hafva
därvid för Sveriges del undertecknats följande vid konferensen beslutade konventioner,
nämligen:
1) konvention rörande tillämpning på sjökrig af Genéve-konventionen;
2) konvention rörande förbättringar i reglementet om landtlig;
3) konvention angående bombardemang från sjön;
4) konvention rörande tiden för öppnande af fientligheter;
5) konvention rörande neutrala staters rättigheter och skyldigheter;
6) konvention rörande vissa bestämmelser om neutrala personer och neutral
egendom på krigförande stats område;
7) konvention om en internationell prisdomstol;
8) konvention om fiskebåtars undantagande från kapturering;
9) konvention om neutral besättning på kapturerade fartyg;
10) konvention om handelsfartygs ombildning till krigsfartyg;
11) konvention om behandlingen vid krigsutbrott af handelsfartyg, som
tillhöra fienden.
Kungl. Maj:ts ratifikation å dessa aftal har ännu icke gifvits.
Uti internationella fredsbyråns generalförsamling i Munchen 1907 har internationella
Sverige genom ombud deltagit. ^meralför8
samling i
Munchen.
Sverige har år 1907 genom ombud deltagit i följande internationella kon- internationella
gresser och konferenser: kongresser.
Röda korsets 8:de internationella konferens i London.
8:e internationella landtbrukskongressen i Wien.
3:e internationella mejerikongressen i Haag.
4:e internationella meterkonferensen i Paris.
2:a internationella kongressen för föreningar för beredande af vård åt
späda barn i Bryssel.
3:e internationella konferensen angående järnvägarnas tekniska enhet i
Bern.
3:e internationella petroleumkongressen i Bukarest.
Internationella fängelsekommissionens sammanträde i Lausanne.
ll:te internationella kongressen mot alkoholismen i Stockholm.
8:e internationella kongressen för behandling af frågan om beredande
af billiga bostäder i London.
7:e internationella kooperativa kongressen i Cremona.
12:e blindlärarekongressen i Hamburg.
6 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
14:e internationella kongressen för hygien och demograf! i Berlin.
Terapeutisk-fysiska kongressen i Bom.
Internationella föreningens mot tuberkulos konferens i Wien.
2:a internationella kongressen för skolhygien i London.
3:e franska kongressen för klimatoterapi och stadshygien i Cannes.
l:a internationella kongressen för psykiatri och neurologi i Amsterdam.
Förhyrande af Sedan Biksdagen bifallit Kung! Maj:ts proposition rörande förhyrande
hus iLondon beskickningshus i London, har för en tid af femton år för beskickningen
i London förhyrts huset N:o 73 Portland Place.
Sveriges di- Under den 28 juni 1907 har Kung! Maj:t beslutat att jämväl vid kejserpiomatiska
re-j^ga kinesis]ja hofvet ackreditera sin minister i Tokio.
presentation
i Kina.
Reglering af Kung! Maj:t har den 25 januari 1907 företagit en reglering af konsulakonsulatens
^ens ] Wien och Budapest distrikt.
i Wien och r
Budapest
distrikt.
Upprättande Samma dag har Kung! Maj:t beslutat upprättande af ett olönadt general^niat^ör''kej-"konsulat
i Calcutta med distrikt omfattande kejsardömet Indien samt Ceylon.
sardömet Indien.
Sveriges kon- Kung! Maj:t har under den 1 februari och 19 april 1907 dels beslutat
^sentltionT uPPrattan(le af ett olönadt generalkonsulat i Bukarest, dels reglerat indelninRumänien.
gen af konsulatdistrikten i Bumänien, hvarvid G ala t z jämte tvenne departement
såsom distrikt tilldelats konsulatet i sistnämnda stad samt den öfriga
delen af landet lagts under generalkonsulatet i Bukarest.
Kung! Maj:t har under den 8 februari 1907 företagit en omreglering af
konsulatdistrikten i Belgien sålunda att till konsulatet i Bryssel lagts provinsen
Brabant, till konsulatet i Antwerpen provinserna Antwerpen samt
Ost- och Yästflandern, hvaremot öfriga delar af Belgien lagts direkt under
beskickningen.
Sveriges kon- Olönade konsulat hafva under samma dag upprättats i Milano och Flo8
sentathm T" rens * sammanhang hvarmed företagits en omreglering af konsulatdistrikten i
Italien. Italien.
Sveriges kon- Under den 22 februari 1907 har Kungl. Maj:t beslutat upprättande af
^éntationT 0l°nade konsulat i Nantes, Bordeaux och Lyon, i sammanhang hvarmed särFrankrike.
skilda distrikt tillagts dessa konsulat samt omreglering företagits af det konsulatet
i Marseille tillhörande distrikt.
Omreglering
af konsulatdistrikten
i
Belgien.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 7
Samma dag bär upprättats ett olönadt konsulat i Luxemburg med distrikt Upprättande
omfattande storbertigdömet Luxemburg. af olönadt
ö ö konsulat i
Luxemburg.
Den 15 mars 1907 hafva dels olönade konsulat upprättats i Malaga och Va- Sveriges kon
lencia,
dels fullständig reglering af konsulatdistrikten inom hela Spanien sulära ,rePre"
... sentation i
agt rum. Spanien.
Kungl. Maj:t har den 22 mars 1907 dels beslutat upprättande af olönade Organisation
konsulat i Kristiansand, Stavanger, Bergen, Trondkjem och Narvik, dels i kaf Sj.er!ses
samband därmed företagit en reglering af konsulatdistrikten i Norge. presentation i
Norge.
Genom beslut den 28 april 1907 bar ett olönadt generalkonsulat upprät- Upprättande
tats i Sofia med distrikt omfattande Bulgarien. af olönadt ge
neralkonsulat
i Sofia.
Den 31 augusti 1907 bar upprättats ett olönadt konsulat för tyska Nya Upprättande
Guinea. af olönadt
konsulat för
tyska Nya
Guinea.
Under den 29 november 1907 har Kungl. Maj:t beslutat upprättande af inrättande af
ett olönadt konsulat i Antwerpen. olönadt kon
sulat
i Antwerpen.
Berättelse angående rättsväsendet i riket för år 1905 har blifvit afgif- Berättelse anven
och i vanlig ordning till trycket befordrad. gående rätts
väsendet.
Under nedannämnda dagar bar Kungl. Maj:t utfärdat följande af Kungl. utfärdade förMaj:t
föreslagna och af .Riksdagen dels i oförändrad! skick dels med vissa för- fattnin?arändringar
antagna författningar, nämligen:
1907 den 19 april: lag om inskränkning i inmutningsrätten;
» |
7> |
» |
lag angående aflösning af afgäld från afsöndrad lägenhet; |
||
» |
25 |
lag |
om inskränkning i rätten att erhålla laga skifte; |
||
26 |
» |
lag |
om handräckning för fordrans utfående; |
||
» |
14 |
juni: |
lag |
om nyttjanderätt till fast egendom; |
|
» |
lag |
om hvad iakttagas skall i afseende å införande |
|||
» |
» |
lag |
om servitut; |
||
y> |
» |
lag |
om inskrifning af tomträtt samt af fång till |
||
» |
lag |
om inteckning i tomträtt; |
8 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
1907 den 14 juni: |
lag om ändrad lydelse af 17 kap. 5 och 6 §§ han-delsbalken; |
lag om ändrad lydelse af 42, 43, 100, 105, 113 och |
|
» » » » |
lag om ändrad lydelse af 39, 46, 47, 48, 49, 50, 53, 55, |
» » » » » » » > |
lag om ändrad lydelse af 2 och 90 §§ konkurslagen; |
2> > » » |
lag om ändrad lydelse af 14 § i förordningen den 4 |
» » » » |
stämning; lag om ändrad lydelse af 65 § i lagen den 20 juni |
lag om ändrad lydelse af 4 § i lagen den *24 maj 1895 |
|
lag om ändrad lydelse af 1 § i förordningen den 16 |
|
> » » » |
lag angående tillämpning af vissa bestämmelser i den |
» »31 augusti: lag om utförande och nyttjande af elektrisk anlägg
ning
för telegrafering eller telefonering utan tråd;
» » » > |
lag angående stadsplan och tomtindelning; |
» » 2> » |
lag angående ändrad lydelse af 1, 2 och 3 §§ i lagen |
» » » » |
lag angående ändring i 20 § 1 mom. och 22 § af la-gen om hemmansklyfning, ägostyckning och jord-afsöndring den 27 juni 1896; |
» »22 november: lag i anledning af Sveriges anslutning till den in
ternationella
godstrafikkonventionen;
Och har Kungl. Maj:t tillika, i den ordning § 87 regeringsformen föreskrifter,
med bifall till senast församlade lagtima riksdags förslag, låtit
utfärda:
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
1907 den 12 juli: |
lag om ändrad lydelse af 14 kapitlet 22 § straff-lagen; |
» > » » » » » » |
lag om ändrad lydelse af 18 kapitlet 16 § strafflagen; |
lagen;
> »28 september: lag om upphäfvande af vissa §§ i 9 kapitlet han -
> » » » |
delsbalken jämte förordningen angående ränta |
» »18 oktober: |
lag angående ryttare-, soldat- och båtsmanstorps |
» » » T> |
gar i stamhemmanet; lag om ändrad lydelse af 37 § i förordningen den 16 |
» » » » |
lag om ändrad lydelse af 12 och 19 §§ i lagen den |
30 september 1904 om samäganderätt.
Härjämte har Kung! Maj:t låtit utfärda:
1907 den 18 januari: kungörelse angående särskild fältkrigsrätt för den från
» »12 april: |
femte arméfördelningen till underofficers- korp-rals- och volontärrekrytskolor i Västerås samman-dragna afdelning af krigsmakten; |
» »31 maj: |
förordning angående tillägg till gällande stadganden |
» » » » |
kungörelse angående tillägg till nådiga kungörelsen |
» » » » |
kungörelse angående inrättande af garnisonskrigsrätt |
» » 28 juni: » » 5 juli: |
kungörelse angående resestipendier åt domare; |
års kusteskader;
» » 13 september: kungörelse angående särskild fältkrigsrätt för den
från tredje arméfördelningen till skolor i Varberg
sammandragna afdelning af krigsmakten»
» » 25 oktober: kungörelse om hvad i vissa fall skall vid utfärdande
af gravationsbevis iakttagas;
Bih. till Rihsd. Prot. 1908. 1 Sami. 1 Afd.
Riksdag-s-Beriittelsen.
10 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
1907 den 22 november: kungörelse angående den tid, då lagen den 22 november
1907 i anledning af Sveriges anslutning
till den internationella godstrafikkonventionen
skall träda i kraft;
> » » » kungörelse angående befrielse i visst fall för främ
mande
undersåte från skyldighet att i rättegång
ställa säkerhet för kostnad och skada;
> » 29 » kungörelse om tomträttsböckers inrättande och fö
rande;
»
» » » kungörelse om hvad i vissa fall skall vid utfärdande
af gravationsbevis iakttagas;
» » 6 december: kungörelse om gränsetullrättens inom Norrbottens län
sammanträden.
förening af Kungl. Maj:t har förordnat, att Jönåkers och Könö härad af Nyköpings
tingslag, domsaga skola förenas till ett tingslag med tingsställe i Nyköping.
lag m. m.
Ändradbenäm- På därom gjord framställning har Kungl Maj:t förordnat, att det officiella
ning å tings- namnet Enontekis skall i rikets administrativa, judiciella och ecklesiastika
indelning liksom i kommunalt hänseende utbytas mot namnet Karesuando.
Kungl. Maj:t har tillika förordnat, att Neder-Torneå och Karl Gustafs
tingslag med Haparanda stad skall benämnas Neder-Torneå tingslag.
ökadt antal Kungl. Maj:t har förordnat, att från ingången af år 1908 skola i Arjetmg''
pluogs tingslag årligen hållas två lagtima ting.
Likaledes har Kungl. Maj:t förordnat att från samma tid under vintertinget
i Neder-Torneå tingslag skola hållas två allmänna sammanträden.
Handläggning Kungl. Maj:t har förordnat, att vid rannsakningar, som vid Juckasjärvi
^vid*urtima^ lappmarks tingslags häradsrätt hållas med häktade personer, jämväl af allting
i Juckas-män åklagare anhängigg)orda mål rörande öfverträdelser af brännvins- och
järn lapp- maltdrycksförordningarne må få handläggas.
marks tingslag. J ° 00
Organisation af Efter vederbörandes förslag har Kungl. Maj:t dels fastställt ny lönestat
r&dstnfvurät- jn. m. för rådstufvurätten och magistraten i städerna Varberg och Södertälje
''ter dels ock meddelat föreskrifter angående vissa ändringar i de för rådstufvu
rätten
och magistraten i städerna Galle, Lindesberg, Hudiksvall och Göteborg
gällande organisationer.
Kommittén för Den af Kungl. Maj:t den 27 januari 1905 tillsatta kommitté för verkrevision
af stallande af revision af lagen om aktiebolag har under år 1907 haft samman
lagen
om . ° 0
aktiebolag, träden i Stockholm under tiden från och med den 6 maj till och med den
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 11
10 juni samt från och med den 16 till och med den 21 december. Den inom
kommittén utsedda redaktionskommittén har i Stockholm hållit sammanträden
under tiden från och med den 7 januari till och med den 2 april, från och
med den 8 april till och med den 5 maj samt från och med den 16 oktober
till och med den 15 december.
Kommitténs betänkande föreligger nu färdigt. Sedan Kungl. Maj:t den
21 december 1907 meddelat tillstånd till tryckning af detsamma, hoppas kommittén
kunna före utgången af januari 1908 till Kungl. Maj:t ölverlämna
sitt underdåniga förslag.
Den af Kungl. Maj:t den 13 januari 1906 tillsatta kommittén för ut-Kommittén för
arbetande af förslag till ny lagstiftning angående jordägares rätt öfver vattnet
å hans grund och till de förändrade bestämmelser i andra delar af lag- lagstiftning
stiftningen, som häraf påkallas, har under år 1907 haft sammanträden frän
och med den 21 januari till och med den 16 mars, den 15, 16 och 22 april, öfver vattnet
från och med den 23 september till och med den 8 oktober, från och med å srund
den 14 till och med den 19 i sistnämnda månad samt den 5 december. Under
så godt som hela den tid, hvilken icke upptagits af kommitténs sammanträden
eller af arbete för den delvis af samma personer bestående dikningslagskommitténs
räkning, hafva ordföranden och sekreteraren varit sysselsatta
med utarbetande af utkast till lagbestämmelser på grundval af de vid kommitténs
sammanträden förda öfverläggningar. Vid sammanträdena, hvilka
till en del varit gemensamma för denna kommitté och för dikningslagskommittén,
har berörda utkast, i hvad det innefattar bestämmelser om rätt till
vatten, om byggande i vatten, om sjöregleringar samt om lösen och ersättningar,
af kommittén granskats och preliminära beslut af kommittén fattats.
Frågan om nödiga processuella stadganden och om vattenbok hafva jämväl
varit föremål för öfverläggning vid sammanträdena. Af en utaf kommitténs
ledamöter har utarbetats en af kommittén granskad uppsats om »hufvudgrunderna
för den tillämnade förändringen af vår nu gällande vattenrättslagstiftning»,
hvilken uppsats offentliggjorts såsom inledningsföredrag för
diskussion i ämnet, som hållits vid andra sektionens af svenska teknologföreningen
årsmöte den 14—16 mars 1907, hvarvid kommitténs ledamöter
närvarit. För hufvudgrundernas skärskådande ur olika synpunkter hafva
dessutom öfverläggningar hållits med särskildt tillkallade sakkunniga inom
juridikens, flottnings- och fiskeriväsendets samt vattenbyggnads- och vatten -afledningsteknikens områden. — Yid några af kommitténs sammanträden
under hösten har särskildt tillkallad sakkunnig på det elektrotekniska området
närvarit för deltagande i öfverläggningarna rörande ersättnings utgifvande i
elektrisk kraft, hvarjämte sistnämnde sakkunnige sedermera till kommittén
aflämnat yttrande i ämnet.
12 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
De af kommittén infordrade statistiska uppgifterna från rikets domstolar
kafva med något undantag inkommit ock af kommittén bearbetats.
Kommittén för Den af Kungl. Maj:t den 13 juli 1906 tillsatta kommittén för utarbetande
Sgtauu nyaf förslag ti]I ny lagstiftning angående jords torrläggning och därmed samlanstiftning
manhängande ämnen (dikningslagskommittén) kar under år 1907 hållit sam"torfäggiing8
manträden under fejande tider, nämligen den 16 januari—22 mars, den 22
m.°m. ° april, den 9 juni, den 27 juni—27 juli, den 23 september—11 oktober, den
14—19 i sistnämnda månad samt den 5 ock den 7 december. Åtskilliga af
dessa sammanträden hafva varit gemensamma för denna kommitté ock för
vattenrättskommittén, hvilken delvis består af samma personer. Vid sammanträdena
har kommittén dels öfverlagt om hufvudgrunderna för den nya
lagstiftningen ock dels granskat samt fattat preliminära beslut i fråga om
ett af ordföranden ock sekreteraren utarbetadt utkast till konstitutiva bestämmelser
rörande dikning, vattenafledning för jords torrläggning, invallning
ock sjöregleringar äfvensom beträffande lösen ock ersättningar vid dylika
företag. Med utarbetandet af nämnda utkast samt detsammas omarbetande
i anledning af de vid sammanträdena fattade besluten hafva ordföranden ock
sekreteraren varit upptagna, med några få dagars undantag, kela den tid,
då kommittén icke sammanträdt samt arbeten för vattenrättskommitténs räkning
icke förekommit.
Med föranledande af de skrivelser, kommittén under år 1906 aflåtit,
kafva upplysningar i de ämnen, skrifvelserna afsett, inkommit från flertalet
länsstyrelser ock hushållningssällskap äfvensom med något undantag från
rikets domstolar. Det sålunda vunna materialet kar af kommittén företagits
till bearbetning.
Genom beslut den 12 juli 1907 har Kungl. Maj:t uppdragit åt kommittén
att verkställa utredning, i hvad mån lagstiftning kunde ock borde förebygga
de olägenheter, som industriella verk ofta förorsakade kringliggande bygd
genom förorenande af vatten, äfvensom, därest kommittén under ärendets behandling
funne frågan om åtgärder mot dylika olägenheter genom luftens
förorenande böra i sammanhang med nyssnämnda fråga behandlas, verkställa
jämväl utredning i sistberörda hänseende samt afgifva de förslag, hvartill
utredningen kunde föranleda; ock har Kungl. Maj:t förordnat civilingenjören
K. G. A. Sondén ock disponenten C. E. V. Eolin att vid behandlingen af
detta ärende såsom ledamöter deltaga i kommitténs arbeten.
För fullgörande af det kommittén sålunda tilldelade uppdraget har kommittén
funnit det vara erforderligt, att särskilda, omfattande undersökningar
blefve vidtagna. Sedan Kungl. Maj:t i anledning af härom gjord anmälan
niedgifvit, att de föreslagna undersökningarna finge äga rum, samt att visst
belopp finge för ändamålet användas, hafva undersökningarnas utförande af
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 13
kommittén anförtrotts åt sakkunniga personer under omedelbar ledning af
civilingenjören Sondén, hvarjämte beslutats eu cirkulärskrifvelse till industriella
verk i riket för infordrande af vissa upplysningar.
Den af Kung! Maj:t den 5 oktober 1906 tillsatta kommitté för revision Kommittén
af skiftesstadgan och därmed sammanhängande författningar har under året skjftelstadgan.
arbetat
dels in pleno:
under tiderna 15 januari—31 januari, 22 februari—19 mars, 23 april—22
maj och 23 september—20 december;
dels ock med delegation bestående af häradshöfdingen Gustaf Ribbing, friherre
Carl Cederström och kommissionslandtmätaren K. I. Grubbström:
under tiderna 31 januari—22 februari, 19 mars—-23 april, 22 maj—21 juli
och 1 september—23 september.
Kommittén har därunder:
a) utarbetat och till förste landtmätarne i rikets län, magistraterna i städerna,
hushållningssällskapen och styrelserna för hypoteksföreningarna utsändt
ett frågoformulär äffattadt i 41 olika punkter;
b) den 19 mars afgifvit underdånigt utlåtande angående af särskilda kommitterade
utarbetade förslag till inrättande af jordregister m. m.;
c) den 5 maj afgifvit underdånigt förslag till lag innefattande vissa bestämmelser
angående laga skiften i Juckasjärvi och Enontekis socknar af
Norrbottens län, med därtill hörande motiver;
d) den 29 oktober afgifvit underdånigt utlåtande öfver af kungl. landtmäteristyrelsen
ingifna förslag till förnyad taxa för landtmäteriförrättningar
och till omorganisation af landtmäterikåren m. m.;
d) den 20 december afgifvit underdånigt utlåtande angående åtgärder till
förekommande af uppkomsten af oregelbundenheter i rikets administrativa indelning
i följd af ägoutbyten mellan olika hemman.
Härjämte har kommittén under senare delen af året 1907 behandlat frågan
om åtgärder för undanrödjande af bristande öfverensstämmelse mellan
skiftesstadgans föreskrifter om skogslikvid och gällande regler för hushållningen
med skogen till sådana hemman, som äga allenast inskränkt dispositionsrätt
till sin skog. Men har underdånigt utlåtande härom ännu icke af
kommittén afgifvits.
Den 29 juni 1906 uppdrogs i nåder åt särskilda kommitterade att, efter utredning af
öfverläggning med lagberedningen, utarbeta förslag till lag om dödande af fråga om d°-bortkomna handlingar. Kommitterades arbete har så fortskridit, att deras komiia
betänkande ligger under tryckning. lingar.
14 Berättelse om livad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Kommitté för Kungl. Maj:t har den 21 juni 1907 uppdragit åt en kommitté att föregälUmdekon-
en revisi°n gällande konkurslagstiftning och har till ordförande i
knrslagstift- nämnda kommitté utsett landshöfdingen K. S. Husberg samt till ledamöter
nlng'' i densamma professorn E. A. Kallenberg, fabrikören Gr. Boman och auditören
E. D. W. Martin.
Denna kommitté har sammanträdt den 2 september i Stockholm och därefter
haft sammanträden därstädes under tiden till och med den 7 i samma
månad samt från och med den 1 oktober till och med den 1 november och
från och med den 10 december till och med den 18 i samma månad.
Kommittén har därunder genomgått en del af den utländska lagstiftningen
i ämnet och i princip diskuterat den kommittén förelagda uppgiften.
Kommitterade Kungl. Maj:t har den 20 september 1907 uppdragit åt ledamöterna af
fde a?förslag^''Riksdagens första kammare professorn K. H. Blomberg, bruksägaren H. P. P.
till åtgärder för Tamm, juris doktorn P. A. H. Cavalli och f. d. landshöfdingen C. A. SjölättnadTitiks-
cr0^a samt ledamöterna af Riksdagens andra kammare häradshöfdingen Gr.
dagens arbete. N. T. af Callerholm, hemmansägaren P. Persson i Törneryd, hemmansägaren
A. Henricson i Karlslund och rådmannen T. Zetterstrand att sammanträda
i Stockholm för att öfverlägga om de åtgärder, som må finnas nödiga och
nyttiga för beredande af önskvärd lättnad i Riksdagens arbete, samt därutinnan
afgifva de förslag, hvartill de kunna finna anledning och som må
vara af beskaffenhet att innefatta ändring i grundlag.
Sedan bruksägaren Tamm under tiden aflidit, har ledamoten af Riksdagens
första kammare, fullmäktigen i Riksbanken H. R. Törnebladh den 11
oktober 1907 erhållit i uppdrag att deltaga i behandlingen af ofvannämnda fråga.
På kallelse af statsrådet och chefen för justitiedepartementet sammanträdde
kommitterade i Stockholm den 15 oktober 1907.
Plenarsammanträden ägde härefter rum till den 31 oktober, då kommitterade,
efter att hafva uppgjort grundlinjer till förslag i ämnet, ajournerade
sina sammanträden och uppdrogo åt en afdelning bland kommitterade att
utarbeta nämnda förslag. Denna afdelnings arbeten pågingo under tiden från
och med den 1 november till och med den 4 december. Den 5 december sammanträdde
kommitterade ånyo in pleno och fortgingo sammanträdena därefter
till den 13 december, då kommitterade afslutade sitt arbete.
Såsom resultat af sina öfverläggningar hafva kommitterade den 23 innevarande
månad till Kungl. Maj:t öfverlämnat »Förslag till ändrad lydelse af
§§ 53, 69 och 87 regeringsformen, §§ 37, 38, 39, 41 till och med 45 och 55
riksdagsordningen samt § 2, 4:e tryckfrihetsförordningen äfvensom till ändrad
lydelse af §§ 37 och. 114 regeringsformen» jämte till förslaget hörande
motiv.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 15
Arméns vapenöfningar under år 1907 hafva omfattat:
för den fast anställda personalen:
Arméns vapenöfningar.
vid det icke garnisonerade infanteriet: volontärrekrytsbolor under omkring
300 dagar, korpral- och underofficersskolor under omkring 200 dagar, häri
inberäknad tiden från skolornas början hösten 1906, samt regementsöfningar
under 30 dagar; dessutom hafva för utbildningsåret 1907—1908 vid samtliga
icke garnisonerade infanteriregementen volontärrekryt-, korpral- och underoilicersskolor,
förlagda till Karlskrona, Halmstad, Norrköping, Jönköping,
Eksjö, Karlsborg, Varberg, Stockholm, Vaxholm—Oscar Fredriksborg, Västerås,
Gräfle, Östersund, Härnösand, Boden och Visborgs slätt, tagit sin början under
oktober och november månader;
vid det icke garnisonerade kavalleriet: volontärrekrytskolor under omkring
310 dagar, remontskolor under omkring 365 dagar, korpral- och underofficersskolor
under omkring 310 dagar, häri inberäknad tiden från skolornas början
hösten 1906, samt regementsöfningar under 35 dagar; dessutom hafva
för utbildningsåret 1907—1908 vid samtliga icke garnisonerade kavalleriregementen
volontärrekryt-, remont-, korpral- och underofficersskolor tagit sin
början under oktober och november månader;
vid de garnisonerade trupperna: volontärrekrytskolor under omkring 300
dagar, korpral-(konstapel-) och underofficersskolor under omkring 200 ä 320
dagar, häri inberäknad tiden från skolornas början hösten 1906, remontskolor
vid de beridna truppslagen under omkring 290 å 365 dagar, regementsöfningar
under 30 å 35 dagar samt detachementsöfningar med i Stockholm
förlagda trupper, hufvudsakligen tillhörande Fjärde arméfördelningen; volontärrekryt-,
remont-, korpral- (konstapel-), och underofficersskolor för utbildningsåret
1907—1908 hafva under oktober och november månader påbörjats;
för hvart och ett af de olika truppslagen:
truppslagsvis ordnade rekrytskolor för officers- och reservofficersvolontärer
under 111 å 115 dagar;
truppslagsvis ordnade officersvolontärskolor, för infanteriet å Karlsborg
under 215 dagar, för kavalleriet i Stockholm under 242 dagar, för fältartilleriet i
Kristianstad under 223 dagar, vid positionsartilleriet i Stockholm och vid
fästningsartilleriet å Karlsborg under 215 dagar, för fortifikationen i Stockholm
under 187 dagar samt för trängen i Sollefteå under 222 dagar, häri inberäknad
tiden från skolornas början hösten 1906; dessutom hafva för utbildningsåret
1907—1908 officersvolontärskolor tagit sin början å Karlsborg
samt i Umeå, Kristianstad, Stockholm och Sollefteå;
regements-(kår-)vis eller för derå regementen (kårer) gemensamt anordnade
reservofficersvolontärskolor i 83 å 97 dagar;
16 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Fälttjänst
öfningar.
vid samtliga regementen och hår er (utom vid trängen): officers-(befäls-)
öfningar, särskildt med stabspersonalen under högst 6 dagar och med officerare
i öfrigt under 5 dagar;
för de värnpliktiga:
med årsklassen 1907 rekrytskola (för en del tjänstgöring i en följd) samt
med 1905 och 1906 års klasser äfvensom klasserna A och B repetitionsöfningar
under det antal dagar, som stadgas i värnpliktslagen § 52; en del underåriga
hafva jämlikt samma § genomgått rekrytskola under det i värnpliktslagen
§ 27 stadgade antal dagar.
Af nedanstående tabell framgår det antal värnpliktiga, som enligt hittills
ingångna redovisningar inställt sig till 1907 års vapenöfningar:
Va |
rnpliktiga. |
||||
V i d |
Vapenföra. |
Icke vapen- |
Summa. |
Anteckningar. |
|
Rekryt- skola. |
Repeti- tions- öfning. |
föra, |
|||
Infanteriet....... |
l) 17,905 |
33,413 |
3,050 |
54,368 |
*) Däraf 500 (uttagna från |
Kavalleriet....... |
962 |
1,131 |
393 |
2,486 |
fastlandet till Gottland) tjänst-göring i en följd. |
Artilleriet....... |
2,659 |
3,320 |
515 |
6,494 |
2) Däraf 192 (uttagna |
Ingenjörtrupperna .... |
835 |
1,109 |
141 |
2,085 |
tjänstgöring i en följd. 3) Vid velocipedordonnans- |
Trängen ........ |
*) 1,425 |
2,213 |
322 |
3,960 |
skola öfvade äro uttagna till |
Velocipedordonnansskolor . |
3) 76 |
3) 128 |
. . |
204 |
denturskola öfvade till samt-liga truppslag. |
Intcndenturskolor .... |
3) 490 |
3) 418 |
— |
908 |
4) Däraf 749, i vinter-tjänstgöring, därtill uttagna |
Summa |
24,852 |
41,732 |
*) 4,421 |
70,505 |
på frivilligheteus väg. |
Under året hafva fälttjänstöfningar ägt rum med större delen af Första
och Tredje arméfördelningarna i samband med flottan uti Göteborgs och
Bohus län samt kavallerifälttjänstöfningar inom Malmöhus och Kristianstads
län. I öfrigt hafva till följd af regementsöfningarnas framflyttning för
infanteriet inom Första, Andra, Tredje, Fjärde och Femte arméfördelningarna
större fälttjänstöfningar varit anordnade endast med Sjätte arméfördelningen.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 17
Fältöfningar hafva under år 1907 varit anordnade för officerare vid (lene- ratöfnmg»r.
Talstaben, kavalleriet och fortifikationen äfvensom vid samtliga arméfördelningar
och vid Intendenturkåren.
En taktisk utbildningskurs för kaptener (ryttmästare) har, liksom under utbildningsföregående
år, varit anordnad, i hvilken, förutom befäls- och stabspersonal,
48 officerare deltagit. ryttmästare.
Taktiska öfningar för militärläkare hafva varit anordnade vid Första utbiidningsarméfördelningen,
i hvilka öfningar, förutom ledarpersonal och adjutanter, 13 m^j^"ärlklcare.
militärläkare, till större delen från Första arméfördelningen, deltagit.
En militärläkarkurs har varit anordnad vid garnisonssjukhuset i Stockholm,
i hvilken deltagit 12 militärläkare.
Vid skjutskolan å Rosersberg hafva tvä kurser, hvardera under omkring skjutskolor.
50 dagar, varit anordnade. Till den förra af dessa kurser hafva, förutom
befäls- och stabspersonal, varit beordrade 59 och till den senare 60 officerare.
Till den förra kursen har dessutom varit beordrad en officer ur flottan.
För fältartilleriet har en skjutskola för äldre officerare anordnats vid
Skillingaryd och vid densamma eu kurs för äldre subalternofficerare; ett antal
regementschefer vid infanteriet hafva dessutom under kortare tid följt
öfningarna vid skolan.
För fästningsartilleriet har en skjutskola för officerare varit anordnad å
Marma skjutfält.
Till gymnastiska centralinstitutet äro såsom elever beordrade: i instruktörs- öfriga skolor.
kursen 33, i gymnastiklärarkursen 8 och i sjukgymnastiska kursen 5 officerare.
Till ridskolan vid Strömsholm äro såsom elever beordrade 21 officerare.
I ridkurser, som för officerare af infanteriet anordnats vid Lifregementets
dragoner, Skånska dragonregementet, Kronprinsens husarregemente och
Norrlands dragonregemente, hafva deltagit tillsammans 42 officerare.
Vid krigshögskolan äro kommenderade 51 officerare (däraf 25 i äldre och
26 i yngre kursen) samt vid artilleri- och ingenjörhögskolan 81 officerare.
För utbildning till vapenofficerare hafva under ar 1907 18 officerare
genomgått en kurs under två månader.
Från krigsskolans officerskurs hafva under år 1907 utexaminerats 117
elever och från de båda reservofficerskurserna 176 elever; till ny officerskurs
hafva beordrats 124 elever.
Till en vid Intendenturkärens hufvudstation sammandragen kurs i militärförvaltning
och generalstabstjänst, som börjat i november 1907, hafva 6
intendentsaspiranter beordrats.
Bih. till Rilssd. Prof. 1908. 1 Sami. 1 Afd. 3
Itiksdags-Berättelsen.
18 Berättelse om livad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Kurser hafva varit anordnade för utbildning af sjukvårds-, hofslagaroch
gevärshandtverkarbestäl lningsmän.
Kurser för utbildning af landstormsbefäl hafva varit anordnade inom
Första, Tredje, Fjärde och Sjätte arméfördelningarna.
Generalstaben. För Generalstabens verksamhet under år 1907 redogöres sålunda:
Vid militärstatistiska afdélningen hafva arbetena fortgått enligt plan.
Förutom flera smärre utredningar hafva yttranden afgifvits:
öfver förslag till förläggningsorter för Södermanlands, Älfsborgs och
Bohusläns regementen samt Södra skånska infanteriregementet;
öfver förslag till öfverenskommelse mellan Sverige och Danmark angående
värnpliktens fullgörande af svenska undersåtar i Danmark och af danska
undersåtar i Sverige;
öfver -»Betänkande och förslag angående civilanställning för underbefäl
vid armén, flottan och kustartilleriet»;
öfver »Utredning och förslag angående behofvet af ytterligare kavalleri
i Norrland»;
öfver utfärdandet af bestämmelser rörande reglering af markskador under
fälttj änstöfningar;
öfver förslag till förordning angående förvaltningens vid armén allmänna
uppgift och organisation;
öfver förslag till reglemente för vapenvården vid arméns truppförband;
öfver
bestämmelser om emigration af värnpliktiga; äfvensom
öfver förslag till ändringar i hästutskrifningsförordningen.
Dessutom har utredning angående uttagningen af icke vapenföra värnpliktiga
verkställts, samt »Statistik rörande de värnpliktiga åren 1901—1904»
befordrats till trycket och fortsättning af densamma för åren 1905—1907 börjat
uppläggas.
Kommunihatiönsafdelning en har under året följt utvecklingen af landets
kommunikationsväsende samt fullständigat sin kännedom om järnvägarnas,
kanallinjernas och öfriga förbindelsemedels beskaffenhet.
Officerare tillhörande afdelningen hafva öfvervarit besiktningar och afsyningår
af nya järnvägsanläggningar samt på ort och ställe undersökt militäriskt
viktiga punkter af vissa bansträckningar.
Revision af vissa transporthandlingar har under året fortgått enligt
plan.
Krigshistoriska afdelningen har under året varit sysselsatt med arbete
för utgifvande af femte delen af Sveriges krig åren 1808—1809. I krigsarkivet
har hufvudarbetet fortfarande varit förlagdt på iståndsättandet af krigskollegii
arkiv.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 19
Hvad topografiska afdelningens verksamhet beträffar har, utöfver hvad
som anmälts i den redogörelse, som jämlikt instruktionen för rikets allmänna
kartverk blifvit af kartverkschefen aflämnad till jordbruksdepartementet, å
afdelningens militärgeografiska detalj en de! militära rekognosceringar blifvit
utförda.
Under år 1907 hafva för fält-, fästnings- och positionsartilleriet dels an- Artillerimateskaffats
och dels beställts åtskillig ny materiel och ammunition. nd nltio™™""
Vid Carl Gustafs stads gevärsfaktori har under året tillverkning af Eldhandvapen
vapen fortgått enligt plan, hvarjämte pistoler med ammunition äro beställda me^
från utländsk fabrik.
Vid ammunitionsfabriken hafva tillverkats skarp och lös ammunition för
handvapen samt nedslags- och dubbelrör för lättare och gröfre pjäser.
Verksamheten vid Åkers krutbruk bär omfattat tillverkning af röksvagt Krut.
krut för artilleripjäser. Bomullskrut, salpetersyra och eter hafva tillverkats
till den omfattning, som motsvarar behofvet. För gevär har krut inköpts
från inhemsk fabrik.
Vid fältartilleriet har ny utredning samt komplettering af förut befint- utredning,
lig ägt rum. För positionsartilleriet är ny utredning under tillverkning vid
statens verkstäder.
Under år 1907 hafva arbeten pågått för uppförande af följande bygg- Byggnads
i
arbeten.
nåder:
vid ammunitionsfabriken å Karlsborg: en ny arbetarbostad med uthus,
tvätt- och vaktstuga;
vid Åkers krutbruk: anläggning för tillverkning af brisan ta sprängladdningar.
Vid tygstationen i Boden hafva en del byggnadsarbeten påbörjats.
Uppförandet af nya kasern etablissemang för Jämtlands fältjägarregemente
i Östersund och Västernorrlands regemente i Sollefteå samt sjukhusetablissemang
i Boden har påbörjats, hvarjämte arbetena fortsatts å kasernetablissemangen
i Vaxholm för Svea ingenjörkårs fästningsingenjörkompani,
i Karlskrona för Göta ingenjörkårs fästningsingenjörkompani, i Boden för
Norrbottens regemente, Norrlands artilleriregemente, Boden—Karlsborgs artilleriregemente
samt Bodens ingenjörkår, i Visby för Gottlands artillerikår,
i Galle för Hälsinge regemente, i Falun för Dalregementet och i Umeå för
Västerbottens regemente.
Arbetena å garnisonssjukhuset i Sköfde hafva afslutats.
20 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragil.
Utvidgnings- och tillbyggnadsarbetena hafva afslutats vid kasernetablissemangen
för Smålands artilleriregemente i Jönköping, Norrlands trängkår i
Sollefteå och Norrlands dragonregemente i Umeå samt fortsatts vid kasernetablissemangen
för Skånska dragonregementet i Ystad och Upplands artilleriregemente
i Uppsala.
Befästnings- Befästningsarbetena hafva under år 1907 pågått enligt plan.
arbeten.
Fortifikations- Fortifikationens fältöfningar hafva pågått omkring fem veckor inom
personalens Jämtlands .län.
otnmgar.
För militärstudiers bedrifvande hafva tre officerare varit kommenderade
utrikes.
Ingenjörtruppernas utbildning har fortgått enligt gifna bestämmelser och
hafva därunder varaktigare väg- och befästningsarbeten utförts inom Stockholms
och Karlsborgs försvarsområden.
Ingenjör- och Ingenjör- och telegrafmaterielen har underhållits och i mån af tillgång
telegrafin ate- fullständigats.
riclen. ^
Försök hafva utförts rörande materielens lämpligaste beskaffenhet vintertid.
Kommittéer Genom nådigt bref den 4 augusti 1906 tillsattes en Kommitté för utarm-
“• hetande af förslag i fråga om handhafvandet af hyggnadsärenden för armén,
hvilken kommitté den 7 februari 1907 afgifvit betänkande i ämnet.
Sakkunnige för att verkställa, omarbetning af gällande förordning angående
inskrifning och redovisning af värnpliktige samt deras tjänstgöring m. m.,
förordnade den 19 januari 1906, hafva den 29 och 31 januari 1907 afgifvit
förslag i frågan.
Sakkunnige för undersökning i fråga om det sätt, hvarpå arbetet med uppförande
af kasernetablissemang för Vaxholms grenadjärregemente blifva utförd,t
m. m., utsedde enligt nådigt beslut den 20 april 1906, hafva den 7 februari
1907 inkommit med betänkande i ämnet.
Sakkunnige för verkställande af utredning rörande förvarandet af trofésamlingen
i liiddarhol/m sky flan m. m., af Kung!. Maj:t förordnade den 16 juni
1906, hafva den 5 februari 1907 afgifvit betänkande i ämnet.
Sakkunnige för att granska och afgifva yttrande öfver de inom fortifikationen
utarbetade för slag sritning ar till kasernetablissemang för ett infanteriregemente,
af Kungl. Maj:t förordnade den 7 december 1906, hafva den 15
mars 1907 afgifvit yttrande i ämnet.
Sakkunnige för att deltaga inom Landtförsvarsdepartementet i utarbetandet
af förslag rörande omorganisation af arméns centrala förvaltningsmyndighet.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Enligt den 21 december 1906 erhållet nådigt bemyndigande har statsrådet
och chefen för nämnda departement till sakkunnige för fullgörande af detta
uppdrag utsett ledamöterna af Riksdagens första kammare, generalmajoren
m. m. herr friherre N. A. H. Palmstierna och generalmajoren m. m. J. G.
Björlin samt ledamöterna af Riksdagens andra kammare, generalkonsuln
m. m. I). K. Bergström och hemmansägaren m. m. C. Persson i Stallerhult.
Betänkande i ämnet är afgifvet den- 22 mars 1907.
Kommissionen för utredning af vissa frågor angående volontär- och underhefälsrekry
tering en m. m. Enligt nådigt beslut den 15 februari 1907 hafva
till sakkunnige för utredning i ämnet kallats chefen för Sjätte arméfördelningen,
generalmajoren m. m. J. G. Wikander, öfverstelöjtnanten vid Skaraborgs
regemente m. m. friherre C. A. Fock, majoren vid Generalstaben m. m.
C. G. Y. Hammarskjöld och kaptenen vid Göta artilleriregemente C. A. Tiselius.
Betänkande i ämnet är afgifvet den 31 maj 1907.
Saltkunnige för granskning af förslag såväl till reglemente för järnvägarnas
användning för militära ändamål i krig och fred som rörande militära
transportplaner, tillkallade enligt nådigt beslut den 25 maj 1906, hafva den
7 maj 1907 afgifvit yttrande i ämnet.
Sakkunnige för verkställande af utredning och afgifvande af förslag rörande
ty ghandtv erkar nes aflöningsförmåner m. ni. Enligt nådigt bemyndigande
den 31 maj 1907 har statsrådet och chefen för Landtförsvarsdepartementet
till sakkunnige för fullgörande af berörda uppdrag utsett öfverstelöjtnanten
vid Boden—Karlsborgs artilleriregemente in. m. W. P. Bruno, kaptenen vid
fortifikationen m. m. J. I. Norrman och kaptenen vid Östgöta trängkår m. in.
J. A. M. Hårleman. Betänkande är afgifvet den 21 juni 1907.
Sakkunnige för verkställande af utredning i fråga om uppkommen krist i
extra anslag till nya byggnader för armén och sättet att fylla nämnda krist
äfvensom att afgifva yttrande öfver andra ärenden rörande byggnader för
armén m. m., hvilka kunde till de sakkunniges bedömande hänskjutas. Enligt
den 31 maj 1907 erhållet nådigt bemyndigande har statsrådet och chefen för
Landtförsvarsdepartementet till sakkunnige för verkställande af berörda utredning
m. m. utsett ledamöterna af Riksdagens första kammare, generalmajoren
m. m. herr friherre N. A. H. Palmstierna och öfverstekammarjunkaren
m. m. grefve F. Th. C. von Rosen samt ledamöterna af Riksdagens
andra kammare, hemmansägaren m. m. C. Persson i Stallerhult och rådmannen
in. m. Th. Zetterstrand, samt sedermera i stället för grefve von
Rosen, som afsagd sig uppdraget, tillkallat ledamoten af Riksdagens första
kammare m. m. friherre J. Beck-Friis, hvilken deltagit i behandlingen af
vissa ärenden, rörande hvilka utlåtande redan afgifvits, men numera afsagt
sig uppdraget. Betänkande i eu del af uppdraget är afgifvet den 6 december
1907.
22 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Sakkunnige för utarbetande af förslag om fortifikationens omorganisation•
Enligt den 31 maj 1907 erhållet nådigt bemyndigande bar statsrådet och
chefen för Landtförsvarsdepartementet till sakkunnige för fullgörande af
detta uppdrag utsett kaptenen vid fortifikationen in. m. A. Gr. H. Kinberg
och kaptenen vid Generalstaben H. O. H. Wikner. Betänkande är afgifvet
den 23 november 1907.
Sakkunnige för verkställande af utredning och utarbetande af förslag i
fråga om försäkring af värnpliktige under deras öfningar i fredstid. Enligt
den 12 juli 1907 erhållet nådigt bemyndigande bar statsrådet och chefen för
Landtförsvarsdepartementet till sakkunnige för verkställande af berörda utredning
m. m. utsett ledamoten af Riksdagens första kammare m. m. C. A
Sjöcrona, t. f. öfverdirektören och chefen för Riksförsäkringsanstalten m. in.
J. G. May och ledamoten af Riksdagens andra kammare, auditören m. m.
E. D. W. Martin. Betänkande är afgifvet den 17 december 1907.
Vid utgången af år 1907 hafva följande kommissioner m. fl. ännu ej
fullgjort dem lämnade uppdrag:
Kommissionen för handhafvandet af frågor rörande nytt öfningsfält för de
i Stockholm förlagda truppförband m. m., tillsatt den 25 augusti 1905.
Sakkunnige för verkställande af utredning och utarbetande af förslag till
regementspastor sinstitutionens omorganisation. Enligt nådigt bemyndigande
af den 15 februari 1907 har statsrådet och chefen för Landtförsvarsdepartementet
till sakkunnige för att inom departementet biträda vid bandläggningen
af detta ärende utsett cbefen för Andra arméfördelningen, generalmajoren
m. m. G. F. O. Uggla och regementspastorn vid Hälsinge regemente
E. I. Hultin.
För att såsom sakkunnige verkställa granskning utaf åtskilliga förslag
rörande arméns organisation förordnades på grund af nådigt bref den 6 september
1907 Hans Kungl. Höghet Hertigen af Västergötland, i egenskap af
inspektör för kavalleriet, chefen för Ejärde arméfördelningen, generallöjtnanten
m. m. C. A. C. Warberg, chefen för Tredje arméfördelningen, generalmajoren
m. m. C. A. M. Nordenskjöld, cbefen för Andra arméfördelningen,
generalmajoren m. m. G. E. O. Uggla, militärbefälhafvaren på Gottland, generalmajoren
m. m. J. G. Björlin, chefen för fortifikationen, generalmajoren
in. m. G. A. C:son Bergman, generalfälttygmästaren och inspektören för artilleriet,
generalmajoren m. in. F. J. Letb, cbefen för Generalstaben, generalmajoren
m. m. K. G. Blidt, generalkrigskommissarien in. m. C. H. Weidenhielm,
chefen för Första arméfördelningen, generalmajoren m. m. A. F. von
Matern, chefen för Sjätte arméfördelningen, generalmajoren m. m. J. G. Wikander,
cbefen för Femte arméfördelningen, generalmajoren m. m. O. B. Malm,
generalintendenten m. in. P. A. F. Holmquist,|t. f. kommendanten i Boden, öfversten
m. in. C. M. H. Fallemus och t. f. öfverfältläkaren in. m. P. A. V. Nettelblad
-
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 23
Kommittén för granskning af förslag rörande försvarsväsendets stärkande
m. m., tillsatt genom nådigt bref den 28 september 1907. I denna kommitté
hafva förordnats till ordförande: ledamoten af Riksdagens första kammare,
bruksägaren m. m. herr Chr. Lundeberg och till ledamöter: ledamoten af Riksdagens
andra kammare, landtbrukaren m. m. H. Andersson i Västra Nöbbelöf,
generalmajoren m. m. O. L. Beckman, generalmajoren m. m. K. Gr. Bildt,
ledamoten af Riksdagens första kammare, godsägaren in. m. O. Björklund,
ledamoten af Riksdagens andra kammare, bleckslagerimästaren S. H. Kvarnzelius,
fullmäktigen i Riksbanken in. in. friherre B. K. J. Langenskiöld,
ledamoten af Riksdagens andra kammare, domänintendenten in. m. E. A.
Lindblad, öfversten m. m. C. D. L. AV. AV:son Munthe, kontreamiralen m. in.
C. O. Olsen, ledamoten af Riksdagens första kammare, generalmajoren m. in.
herr friherre N. A. H. Palmstierna, ledamoten af Riksdagens andra kammare,
nämndemannen in. m. i). Persson i Tallberg, kontreamiralen in. m. J.
AV. L. Sidner, ledamoten af Riksdagens andra kammare, vice häradshöfdingen
m. m. K. A. Staaff, ledamoten af Riksdagens första kammare, bankdirektören
m. m. K. A. AVallenberg, generalmajoren m. m. J. G. AVikander och
ledamoten af Riksdagens första kammare, fullmäktigen i riksgäldskontoret
m. m. G. F. Östberg.
Sakkunnige för utarbetande af förslag till bestämmelser för mobiliseringen
af härens och flottans sjukvårdsväsende i hemorten. Sedan Kungi. Maj:t
genom nådigt bref den 19 april 1907 uppdragit åt generallöjtnanten m. in.
friherre L. AV. Stjernstedt att inom Landtförsvarsdepartementet biträda vid
verkställande af utredning och utarbetande af förslag i frågan, hafva på grund
af nådigt beslut den 4 oktober 1907 kaptenen vid Generalstaben G. Hedengren
och regementsläkaren i fältläkarkåren, bataljonsläkaren vid Göta lifgarde
B. C. Fristedt beordrats att biträda vid ifrågavarande utredning..
Sakkunnige för granskning af uppgjorda förslag till skjutinstruktion för
trupper, beväpnade med 6,ö mm. gevär m. m. Enligt nådigt bemyndigande
den 4 oktober 1907 har statsrådet och chefen för Landtförsvarsdepartementet
utsett öfverstelöjtnanten vid Södermanlands regemente m. m. K. J. AV. R. Bergenstråhle,
majoren i Upplands infanteriregemente m. in. E. O. Almqvist och
kaptenen vid Generalstaben C A. P. A. Sjögreen att inom departementet
biträda vid handläggningen af detta ärende.
Sakkunnige för verkställande af utredning och upprättande af förslag till
förbättrad pensionering af såväl hädanefter afgående pensionsberättigadt, som
ock redan pensioneradt indelt manskap vid armén och flottan. Sedan Kung!.
Maj:t den 8 november 1907 bemyndigat statsrådet och chefen för Landtförsvarsdepartementet
att efter samråd med statsrådet och chefen för Sjöförsvarsdepartementet
tillkalla högst tre personer för att fullgöra berörda uppdrag,
hafva till sakkunnige för ändamålet kallats ledamoten af Riksdagens första
24 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
kammare m. in. C. A. Sjöcrona och ledamoten af Riksdagens andra kammare»
regementsläkaren in. m. O. F. Vahlquist.
För att verkställa utredning i fråga om fältläharleårens omorganisation
förordnades genom nådigt bref den 15 november 1907 öfverfältläkaren in. in.
P. A. F. Nettelblad och bataljonläkaren m. m. J. Hammar.
På Landtförsvarsdepartementets föredragning hafva följande författningar
under år 1907 af Kungl. Maj:t utfärdats:
den 15 mars: kungörelse angående ändring i den vid nådiga förordningen
om landstormen den 2 december 1904 fogade tabell, utvisande rikets indelning
i landstormsområden, undantagandes G-ottland; den 12 april: kungörelse
angående ändring i föreskrifterna om bildande af kapital att för indelta arméns
manskap vid dess afgång ur krigstjänsten vara att tillgå; den 26 april:
kungörelse angående frihet från utmätning för pension från Västernorrlands
regementes musikkårs enskilda pensionskassa; kungörelse angående ändring
af förnyade nådiga pensionsreglementet för äinbets- och tjänstemäns samt
underofficerares med vederlikars vid armén efterlämnade änkor och barn den
24 januari 1876; den 3 maj: kungörelse angående ändrad lydelse af § 2 i
nådiga kungörelsen den 24 juli 1906 angående tillsättning af militärläkartjänster
vid armén; den 31 maj: förordning angående arméns sjukvård vid
mobilisering och i krig; förordning angående arméns veterinärvård vid mobilisering
och i krig; den 14 juni: instruktion för arméns kasernbyggnadsnämnd;
kungörelse rörande ändring af nådiga förordningen angående arméns
reserver af befäl och civilmilitär personal den 9 februari 1906; den 21 juni:
kungörelse angående villkor och bestämmelser för åtnjutande af de från 1908
års början fastställda nya aflöningsförmåner för arméförvaltningen; den 5
juli: kungörelse angående ändrad lydelse af § 1 mom. 1 och § 3 mom. 2 i
nådiga kungörelsen angående remonteringen vid armén den 3 juni 1904;
reglemente angående garnisonssjukhuset för Karlsborgs fästning; den 12
juli: kungörelse angående ändrad lydelse af andra punkten i grunderna för
pensionering af arméns befäl och underbefäl med vederlikar; den 7 augusti:
kungörelse angående ändring i vissa delar af nådiga förordningen af den 12
augusti 1902 med närmare bestämmelser för verkställighet af lagen den 24
maj 1895 angående anskaffande af hästar och fordon för krigsmaktens ställande
på krigsfot; reglemente för krigsskolan; den 11 oktober: förordning
angående förvaltningens vid armén allmänna ändamål och organisation; förordning
angående förvaltningen af landtförsvaret tillhörande fastigheter;
instruktion för arméförvaltningen; reglemente för underhållet och vården af
vapen, ammunition, målskjutningsmateriel m. in. vid arméns infanteri-, kavalleri-,
ingenjör- och trängtruppförband (vapenvårdsreglemente); reglemente
för underhållet och vården af artillerimateriel, handvapen, målskjutningsmateriel
m. m. vid arméns ar til 1 eri truppförband (artillerimaterielreglemente);
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 25
reglemente för underhåll och vård af arméns kasernetablissemang, öfningsfält
och skjutbanor m. in. (kasernvårdsreglemente); reglemente för underhållet och
vården af ingenjörmaterielen vid ingenjörkårerna samt af fälttelegrafkårens
materiel (ingenjörmaterielreglemente); reglemente för anskaffning, underhåll
och vård af intendenturmaterielen vid arméns truppförband (intendenturmaterielreglemente);
reglemente angående förplägnaden vid arméns truppförband
i fred (fredsförplägnadsreglemente); reglemente för anskaffning, underhåll och
vård af sjukvårdsmaterielen vid arméns truppförband (sjukvårdsmaterielreglemente);
reglemente för anskaffning, underhåll och vård af veterinärmaterielen
vid arméns truppförband (veterinärmaterielreglemente); reglemente för arméns
kassaväsende i fred (kassareglemente); kungörelse rörande ändrad lydelse af
§ 4 i nådiga kungörelsen den 22 september 1899 angående handhafvande af
vissa förvaltningsbestyr för arméns räkning; reglemente för arméns aflöning
under fred; instruktion för Intendenturkåren; den 6 december: kungörelse
angående tillämpning under år 1908 af §§ 151, 152, 153 och 154 uti nådiga
förordningen angående inskrifning och redovisning af värnpliktige samt deras
tjänstgöring m. m. den 5 december 1901; den 13 december: kungörelse rörande
ändring af nådiga kungörelsen angående sättet för officers- och reservofficersvolontärers
antagning och utbildning den 16 mars 1906; den 21 december:
reglemente för handhafvande! af Generalstabens kassaärenden i fred;
kungörelse angående ändrad lydelse af § 8 i nådiga reglementet den 22 december
1898 angående lån från de under förvaltning af direktionen öfver
arméns pensionskassa ställda fonder; den 31 december: angående upphäfvande
af vissa förvaltningsföreskrifter för armén.
Under år 1907 hafva åtskilliga officerare vid kungl. flottan samt ingenjörer
vid mariningenjörkåren utomlands besiktigat för sjöförsvarets behof
beställd krigsmateriel samt tagit kännedom om nya erfarenheter på sjövapnets
och kustartilleriets områden.
Från föregående år hafva följande arbeten år 1907 fortsatts nämligen:
fullständigandet af flottans mobiliseringsplaner;
bearbetandet af statistiska uppgifter rörande främmande mariner;
tillgodogörandet af inom skärgårdarna gjorda sjömätningar för sjömilitära
ändamål.
Följande förslag af större vikt och omfattning hafva afgifvits:
angående antagning af extrakadetter;
Bih. till Riksd. Prot. 1908. 1 Sami. 1 Afd.
Riksdans-Berättelsen.
Utrikeakommenderade
officerare in. fl.
Flottan a stabs
verksamhet.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragits
till öfningsplan för flottan år 1907 (gemensamt med inspektören af flottans
öfningar till sjöss);
angående uttagning och utbildning af till allmän tjänst inskrifna värnpliktiga
år 1907;
angående torpedbåtars förläggning till Göteborg;
till reglementariska bestämmelser för torpedflottiljchef;
till skjutinstruktion för flottan;
angående pröfningstid för skeppsgossar;
till exercisreglemente för flottan;
till ändrade bestämmelser för befordran till underofficer;
till omorganisation af sjökrigshögskolan (gemensamt med chefen för
kungl. sjökrigshögskolan);
angående bestämmelser för hämmande af värnpliktigas utvandring;
till reglemente för flottans och kustartilleriets skjutskola för handvapen
(gemensamt med chefen för kungl. kustartilleriet);
angående åtgärder för sjömanskårens rekrytering;
till program för omfattning af utbildningskurs för personal vid lotsverk
et för tjänstgöring vid kustsignal väsendet;
angående proposition till 1908 års riksdag om ändring i värnpliktslagen
;
angående ändring af strafflag för krigsmakten rörande ersättningsskyldighet
för vållad skada;
till de öfningar med flottans personal ombord, hvilka afses taga sin början
under tiden 1 januari—-31 mars 1908;
till den ökning af flottans stampersonal, som erfordras för af marinförvaltningen
till nybyggnad föreslagen materiel;
angående ökning af anslaget till flottans öfningar;
till fördelning af manskapet inom sjömanskårens afdelningar, yrkesgrenar
och lönegrader, samt till fördelning af underofficerarna å de särskilda staterna
å flottans stationer under år 1908;
angående behofvet af militärarbetare för flottan;
angående ökning af förslagsanslaget till sjöbeväringens vapenöfningar
samt beklädnad och ersättning därför m. m.;
till bestämmelser angående flottans stabs verksamhet i fredstid efter tillkomsten
af en organisationsafdelning; samt
till ändrade bestämmelser angående antagning af manskap vid flottanssjömanskår
genom kontrakt.
Åtskilliga förslag af hemlig natur hafva därjämte afgifvits.
Utredningar och yttranden hafva dessutom afgifvits rörande:
upprensning af farleden genom Oxdjupet;
förslag till nytt reglemente för sjömanskårens skolor;
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 27
personalbehofvet af stam och yärnpliktiga för flottans mobilisering åren
1908 och 1913 och approximativa kostnaderna i fredstid för personalen under
samma år; samt
beredskapsbestämmelser för flottan;
äfvensom i åtskilliga andra till chefen för flottans stab hänskjutna frågor.
Under år 1907 hafva nedannämnda genom kung!, marinförvaltningen Fartyg*-, bus -
kon traherade arbeten blifvit utförda och levererade:
Pansarbåten Oscar II, levererad af Lindholmens verkstads aktiebolag;
pansarkryssaren Fylgia, levererad af Bergsunds mek. verkstads aktiebolag
;
torpedbåtarna n:r 8 och 9, levererade af Bergsunds niek. verkstads aktiebolag;
en
kolpråm och en handkranpråm, levererade af Oskarshamns mek. verkstads
och skeppsdockas aktiebolag;
en ångfärja för kustartilleriet, levererad af aktiebolaget Motala verkstads
filial;
ackumulatorbatteri med elektriska ledningar för Ellenabbsbatteriet, levereradt
af Förenade Elektriska Aktiebolaget;
förlängning af Galérvarfsdockan, utförd af Aktiebolaget Skånska Cementgjuteriet.
Genom kungl. marinförvaltningens försorg hafva under år 1907 kontrakt
af slutats om leverans till flottan af
torpedbåtarna Iris och Thetis, att levereras af Göteborgs nya verkstads
aktiebolag;
torpedbåtarna Spira och Astrea, att levereras af Bergsunds mek. verkstads
aktiebolag.
De viktigare och mera omfattande arbeten, som under år 1907 utförts
af ingenjördepartementet vid flottans stationer, utöfver de arbeten, hvilka
äro att hänföra till materielens reparation, underhåll och klargöring för expedition,
äro följande:
och andra
byggnader.
vid Karlskrona station
nybyggnaden af 2:a klass torpedbåtarna n:r 5 och 6 har afslutats;
nybyggnaden af l:a klass torpedbåtarna Castor, Pollux, Yega och Vesta
har fortgått;
kanonbåten Edda har förändrats till handminefartyg, hvarjämte för fartyget
nybyggts 2 ångslupar och annan båtmateriel;
förändringen af kanonbåten Blenda till verkstadsfartyg har i det närmaste
afslutats och förändringen af kanonbåten Verdande till sjukvårdsfartyg
har påbörjats;
28 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
nya ångpannor hafva tillverkats för kanonbåten Verdande och nnder år
1906 påbörjad tillverkning af nya ångpannor till kanonbåton Skäggald har
afslutats. I maskinverkstaden har nyanskaffad ångpanna inmurats;
en motorbåt för torpeddepartementet, en ångslup för korvetten Freja och
en del båtmateriel för kustfästningarna hafva nybyggts;
mobiliseringskajen har fullbordats.
vid Stockholms station
nybyggnaden af 2:a klass torpedbåten n:r 7 har afslutats;
nybyggnaden af 2:a klass torpedbåtarna n:r 10 och 11 har fortgått;
under år 1906 påbörjad nybyggnad af en motorbåt, samt en pråm för
kustartilleriet är afslutad. En motorbåt för marinförsvaret vid Göteborg har
påbörjats;
arbetena för uppförande af en kasern för sjöreserven samt skjul för torpedbåtar
äro påbörjade;
omfattande reparations- och ändringsarbeten i kasernerna n:r 1 och 2
samt i tvätt- och badanstalten å Skeppsholmen hafva utförts.
Kustpositio- 1. Karlskrona fästning.
Befästningsarbetena hafva fortsatts enligt plan.
Arbetena för kustartilleriets inkvartering och minförsvarets ordnande
hafva fortsatts.
2. Älfsborgs fästning.
De planlagda befästningsarbetena äro afslutade.
Ändrings- och tillbyggnadsarbeten för kustartilleriets inkvartering å Nya
Yarfvet äro påbörjade.
3. Fårösunds kustposition.
Arbetena för kustartilleriets inkvartering och minförsvarets ordnande äroafslutade.
4. Hörningsholms kustposition.
Arbetena för kustartilleriets inkvartering hafva fortsatts och torde med
detta års utgång hinna afslutas.
Artiilerimate- Under år 1907 har för flottans och kustartilleriets räkning anskaffats:
riel, projek- 57 mm. och 37 mm. kanoner till artilieribestyckning af jagaren Vale
11 er4to^Pl1" samt 2 st. l:a kl. och 4 st. 2:a kl. torpedbåtar äfvensom till kanoner i reserv;
24 cm. och 57 mm. kanoner samt 57 mm. tubkanoner för kustfästningarna,
krut, projektiler m. in. till komplettering af flottans och kustfästningarnasförråd.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 29
Vidare har anskaffats en del mininventarier och elektriska kablar, diverse
materiel för signalstationer, handminmateriel och materiel för tillfälliga
sprängningsarbeten och kontraminering, hvarjemte eu del af den äldre minmaterielen
moderniserats. Torpeder och torpedammunition till jagare och
torpedbåtar hafva äfven anskaffats.
Under det med den 30 september 1907 tilländalnpna undervisnings- och flottan* öf
öfningsåret
hafva följande fartyg varit använda: . . ^derösnings
för
förberedande öfning ar med till allmän tjänst inskrifna värnpliktiga verk.
under omkring 31/* månader vid Karlskrona station och förlagda till densamma
två l:a kl. pansarbåtar och ett logementsfartyg — Karlskrona beväringsafdelning
— samt vid Stockholms station och förlagda till densamma
tre l:a kl. pansarbåtar — Stockholms beväringsa,fästning;
pansarbåtarna Niord och Thor under omkring 1 månad samt pansarkryssaren
Fylgia och pansarbåten Thor under omkring 3 månader för öfvande
af kung!, sjökrigsskolans hudetter i 3:e—6:e klasserna och för samöfning af
stampersonal och. värnpliktiga. Därjämte hafva ä pansarbåten Thor kustartillerikad
etter na, genomgått föreskrifven kurs under omkring 6 veckor; å Thor
och pansarkryssaren Fylgia äfvensom å pansarbåten Oden och handminfartyget
Edda hafva marinintendentsaspiranterna genomgått föreskrifven aspirantskola
under omkring 3 månader och dessutom hafva å Fylgia och Thor
varit anordnade rekrytkurs för 3:e kl. matroser och skjutskola för värnpliktiga''
uttagna att utbildas till artillerimatroser. Kanonbåten Skäggald jämte torpedbåtarna
Stjerna och N:r 1 hafva under omkring 3 veckor varit ställda
till chefens för sjökrigsskoleafdelningen förfogande;
öfningsskeppen Najaden och Jarramas samt öfningsbriggarna Gladan och
Falken — sheppsgosseafdelningen — under omkring 4 månader för öfvande åt
skeppsgossar;
kasernfartyget Norrköping — förlagdt i Bohusläns skärgård — under
omkring 2l/a månader för öfvande af skeppsgossar;
korvetten Saga under omkring 4 månader för öfning af l:a och 2:a kl.
sjökadetter och en del skeppsgossar.
För torpedskolans öfningar har under omkring 2 månader varit sammandragen
en torpedskoleafdelning, bestående af tre torpedkryssare, åtta l:a bl.
och fyra 2:a kl. torpedbåtar;
för samöfning af stampersonal och värnpliktiga öfvensom iövskjut-, signaloch
eldarskolor hafva varit rustade: fyra l:a kl. pansarbåtar, två l:a kl. kanonbåtar,
en bevakningsbåt, ett handminfartyg, ett logementsfartyg kusteskadern
— under omkring två månader, hvarjämte under 3 veckor tva l:a
kl. torpedbåtar varit tilldelade nämnda eskader;
likaledes hafva för förberedande beväringsöfningar och samöfning af
30 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
stampersonal och värnpliktiga varit rustade: fem pansarbåtar, en torpedkrvssare
under omkring 3 månader; och en torpedkryssare och åtta l:a kl. torpedbåtar
— (torp cdflottilj en) — under omkring 2 1/s månader — kusteskadern;
samt två 2:a kl. pansarbåtar under omkring 3 månader och fyra 2:a kl. torpedbåtar
under omkring 2 månader — Karlskronaafdelning en —;
för öfvande af stampersonal hafva verkstadsfartyget lian och undervattensbåten
Hajen varit på expedition under omkring 3 månader;
för minering söfning ar å minposition liar handminfartyget Edda, tre 2:a
kl. torpedbåtar såsom bevakningsbåtar, en bevakningsbåt, ett logementsfartyg
och erforderligt antal småfartyg varit på expedition under 3 månader;
för rekognosering af militärleder har kanonbåten Svensksund varit på
expedition under omkring 5 månader;
chefsfartyget Drott har under 2 månader varit på expedition kring rikets
kuster;
för inskjutning af torpeder hafva verkstadsfartyget lian samt en 2:a kl.
torpedbåt varit på expedition 2 1/,2 månader;
kanonbåten Skagul har under omkring 3 månader varit på expedition
med f. d. stamanställda, utstraffade värnpliktiga;
torpedbåtarna Komet och N:r 69 hafva under 12 dagar stått till resp.
chefens för Karlskrona och chefens för Vaxholms kustartilleriregemente förfogande;
pansarbåten
Dristigheten och kanonbåten Svensksund hafva afslutat under
år 1906 började vinterexpeditioner efter att hafva varit rustade, Dristigheten
i omkring 6 månader och Svensksund omkring 4 ka månader.
För närvarande äro pansarkryssaren Fylgia på expedition till afiägsnare
farvatten och kanonbåten Svensksund å rikets västkust för bispringande af
nödställda fartyg och fiskebåtar samt för uppehållande af ordningen, på
fiskeplatser.
Antalet beväring smän, som inställt sig till vapenöfning vid flottan, framgår
af nedanstående tabell.
Vid Karlskrona station. |
Vid Stockholms station. |
Tillsammans |
|
Till fästningstjänst inskrifna (första tjänstgöring eller |
629 |
651 |
1.280 |
Till annan särskild tjänst än fästningstjänst eller till all-män tjänst inskrifna (första tjänstgöring eller tjänst-göring i en följd)............... |
1,432 |
887 |
2,319 |
Till fästningstjänst inskrifna (repetifcionsöfniug)..... |
561 |
580 |
1,141 |
Till annan särskild tjänst än fästningstjänst inskrifna (re-petitionsöfning)................ |
389 |
404 |
793 |
Summa beväringsmän |
3,011 |
•2,522 |
5.533 |
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 31
Af ofvan stående antal öfvades:
ombord å fartyg.............. ■
å sjöfästningarna...............
endast i land å flottans stationer .... • . .
delvis ombord å fartyg, delvis i land å station .
c:a 1,687
» 2,32b
» 351
» 779
Summa vapenöfvade 5,142
Af tillstädeskomna afgingo:
enl. § 108 inskrifningsförordningen hemförlofvade
af annan anledning hemförlofvade eller afgångna
Summa hemförlofvade 391 *)
Summa hemförlofvade vapenöfvade och vapenföra 5,533
I sjökrigshögskolan, där 2:a arbetsåret i allmänna kursen pågår sedan den
1 sistlidna oktober, utgör antalet elever 24, däraf 8 från kustartilleriet.
Vid början af läsåret 1906—1907 utgjorde antalet kadetter vid sjökrigsslcolan
180, af Indika under hösten 1907 efter aflagd officersexamen utnämndes
till underlöjtnanter vid kungl. flottan 13 och vid kungl. kustartilleriet 7.
Antalet elever utgör nu 179, däraf 28 å kustartillerilinjen.
Vid exercisskolan i Karlskrona hafva 706 man (däraf i befäls- och reservbefälskurserna
15 man) och vid exercisskolan i Stockholm 461 man erhållit
undervisning.2)
Vid skjut- och signalskolorna, förlagda till kusteskadern, hafva under
året resp. 398 (däraf 31 officerare och 9 reservofficersaspiranter) och 370 man
erhållit undervisning.
I underbefälsskolan i Karlskrona har undervisning meddelats 17 reservofficersaspiranter
och 335 man och vid Stockholms stations underbefälsskola
hafva undervisats 56 man.
Vid minskolan i Stockholm hafva 67 man åtnjutit undervisning.
Vid skeppsgosseskolan i Karlskrona har undervisning meddelats 496
skeppsgossar.
Som arbetena på Älfsborgs fästning nu framskridit så långt, att mate- Kustartilleriet,
rielen i hufvudsak blifvit öfverlämnad till kustartilleriet, har kommendantskapet
inom sagda fästning öfver lämnats till en regementsofficer vid kustartilleriet.
Beträffande personalens utbildning må särskild! framhållas, att bestämmelserna
i det under året fastställda reglemente för kustartilleriets- skolor och
*) Häraf få 47 beräkna hela tjänstgöringen fullgjord.
2) Häri äro värnpliktiga ej inräknade.
32 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
öfningar medgifvit regementsöfningarnas bedrifvande på ett mera krigsmässigt
sätt än tillförene.
Förutom de ordinarie manskaps skolorna för kustartilleriets stam hafva
följande särskilda skolor och öfningar för utbildningen af kustartilleriets personal
varit anordnade:
shjutskola, gemensam för hela kustartilleriet, från och med den 15 juni
till och med den 14 augusti (61 dagar) med förläggning under förra delen i
Karlskrona fästning och under senare delen i Vaxholms och O scar-F redriks -borgs fästning;
mineringsskola, regementsvis från och med den 15 april till och med den
14 augusti (122 dagar), hvarvid mineringsskolan vid Vaxholms kustartilleriregemente
varit förlagd till Sandhamn under 28 dagar;
beväring sr elcrytskolor, vid de båda regementenas hufvudstationer och detachement
från och med den 3 april till och med den 17 augusti (137 dagar);
regementsöfningar vid de båda regementenas hufvudstationer och detachement
från och med den 22 augusti till och med den 28 september, hvarvid de
till repetitionsöfningar inkallade värnpliktiga deltogo i regementsöfningarna
under den för repetitionsöfningarna (35. dagar) fastställda tiden.
Vid kustartilleriet har följande antal värnpliktiga inställt sig till
öfning:
Tjänstgöring. |
A Vaxholms |
n t a 1 in a Karlskrona kustart.-reg:te |
n. Summa |
Första tjänstgöring................. |
549 |
502 |
1,051 |
Repetitionsöfning................. |
580 |
561 |
1,141 |
Tjänstgöring. i en följd............... |
35 |
72 |
107 |
Under är 1907 hafva 7 kadetter aflagt kustartilleriofficersexamen samt 11
kadettaspiranter erhållit utbildning ombord å flottans öfningsfartyg, af hvilka
aspiranter 9 numera äro antagna till kadetter.
Vid kustartilleriet hafva under året 6 reservofficersaspiranter utbildats
till reservofficerare.
Vid kustartilleriets manskapsskolor hafva under det den 30 september
1907 tilländalupna öfningsåret undervisats följande antal man:
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 33
Manskapsskolor. |
• Antal ma Vaxholms J Karlskrona |
n. Summa. |
Rekrytskolan................... |
1 141 113 |
254 |
Korpralsskolan .................. |
81 1 116 |
197 |
Underofficersskolans specialkurs........... |
8 32 |
40 |
> allm. kurs........... |
9 |
9 |
Af chefen för kustartilleriet och inom chefens för kustartilleriet stab
hafva följande arbeten och förslag af större vikt och omfattning utförts under
år 1907:
till promemoria öfver förhållanden, hvilka särskildt skola bemärkas af
officer, kommenderad att närvara vid årets inskrifningar af värnpliktiga till
kustartilleriet;
till plan för utbildning i eldgifning med pjäser vid kustartilleriet;
till plan för kustartilleriets öfningar år 1907 (efter samråd med chefen
för flottans stab);
till strålkastarreglemente för kustartilleriet;
till bestämmelser för noggrann eldgifning med kustartilleriets kastpjäser;
till ändringar i för kustartilleriet gällande skjutinstruktion för fästningsartilleriet;
till
reglemente för kustartilleriets skolor och öfningar;
till .organisation af för flottan och kustartilleriet gemensam skjutskola
för handvapen (gemensamt med chefen för flottans stab);
till in- och utryckningsdagar för flottans till fästningstjänst inskrifna
värnpliktiga under år 1908;
till vissa delar af reglemente för flottan, del III, kustartilleriet;
angående föreslagen omorganisation af sjökrigshögskolan;
till fördelning af manskapet inom kustartilleriets afdelningar, yrkesgrenar
och lönegrader samt till fördelning på kustartilleriregementena af lönerna
för officerare och underofficerare från och med år 1908;
angående vissa frågor rörande flottans och kustartilleriets upphandlingsoch
entreprenadväsende;
till ändring af bestämmelserna för manskapets vid kustartilleriet antagning
genom kontrakt.
Vissa förslag af hemlig natur hafva afgifvits, hvarjämte arbetet på fullständigandet
af mobiliseringsplanerna fortsatts.
Bih. till Riksd. Prot. 1908. 1 Sami. 1 Afd.
Riksdags-Berattclscn.
34 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Under arets dopp hafva arbetena med utförandet af ett artilleriexercisregdemente
(skjutinstruktion för pjäser) fortsatts, hvarjemte omarbetningen
af rekrytundervisning för kustartilleriet och artilleriexercisreglemente för
kustartilleriet i hufvudsak är slutförd.
Sjötarteverket Under år 1907 hafva sjö- och triangelmätningar blifvit utförda:
i Västerbottens läns skärgård, där från 1906 års slutpunkter vid Norrbyskären
i skalan 1:20,000 uppmätts området Norrbyskären, Snöan och Gråskärshällan
äfvensom i samma skala området närmast utanför Natan, utgörande
en sammanlagd areal af 0,04 kv.-mil;
i Västernorrlands läns skärgård, där området Skogs udde till 1906 års
slutpunkter vid Degerfjärden uppmätts i skalan 1: 20,000, utgörande en sammanlagd
areal af 1,33 kv.-mil.
Lödningar till sjöss hafva verkställts i dessa båda län i skalan 1:50,000,
omfattande en sammanlagd areal af 8,63 kv.-mil.
Triangulering har verkställts vid inloppet till Sundsvall;
i Stockholms läns skärgård, hvarest lödningar verkställts utanför Svenska
Björn, omfattande en areal af i skalan 1:20,000 0,07 kv.-mil samt i skalan
1 : 50,000 0,79 kv.-mil;
i Kalmar läns skärgård, där inloppet till Oskarshamn uppmätts i skalan
1: 20,000 utom själfva hamnen, där mätningarna verkställts i skalan 1:10,000,
allt omfattande en areal af 0,60 kv.-mil. Triangulering har utförts vid inloppet
till Oskarshamn;
i Göteborgs och Bohus läns skärgård, där mätningarna af inloppet till
Göteborg afslutats i skalan 1: 20,000, utgörande en areal af 1,99
Nettobehållningen för försålda kartor utgjorde kronor 27,713: 70.
Lotsverket. Under år 1907 hafva Stockviks, Ängelholms och Västergarns lotsplatser
indragits samt därvarande personal förflyttats på öfvergångs- och indragningsstat.
Nya lysbojar med acetongasbelysning hafva anskaffats och utlagts vid
Sörgaddens och Nordhvalens grund söder om Holmögadd, vid Yttre Stengrund
i södra delen af Kalmarsund och vid Stora Middelgrund i Kattegat.
En ny lifräddningsstation försedd med såväl lifbåt som raketapparat har
upprättats i Halmstad.
De under år 1906 påbörjade fyrarna vid inloppet till Holmsund hafva
färdigbyggts. Af dessa är den på Fjärdgrundet en större fyr af 2:dra ordningen
med fast anställd bevakning och de återstående tre äro mindre fyrar
utan ständig bevakning.
Nya fyrar utan ständig bevakning hafva uppförts på Blackkallen, Kråkbär,
Enebågsudde, Skalkorgarna och Björningarna.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 35
Det fasta skenet å Östergarns, Faluddens oclr Godnatts fyrar har förändrats
till intermittent.
Luxbelysning är införd vid 15 af de större fyrarna och acetongasbelysni*g
vid 12 ledfyrar i Stockholms skärgård.
Vid rikets navigationsskolor hafva under läsåret 1906—1907 varit in- Navigation»-skrifna i navigationsafdelningen 395 elever, af hvilka 194 utexaminerats såsom
styrmän och 132 såsom sjökaptener, samt i maskinistafdelningen 262
elever, af hvilka 132 aflagt maskinistexamen och 90 öfvermaskinistexamen.
Antalet af dem, som utan att såsom elever hafva tillhört skolorna åtnjutit
undervisning därstädes, har utgjort 87, af hvilka 15 aflagt styrmans-, 21 sjökaptens-
och 3 maskinistexamen.
Dessutom hafva 25 elever och 46 privatister aflagt godkänd examen i
ångmaskinlära.
Antalet af de under byråns tillsyn lydande särskilda observationsstationer Nautisk:
utgöres för närvarande af 20 stationer för fullständigare meteorologiska 0h-mete"“1a0D"lsk*
servationer, 24 stationer för nederbördsobservationer, 14 stationer för hydrografiska
iakttagelser, af hvilka 10 äro förlagda till fyrfartyg, 8 stationer för
vattenhöjdmätning medelst registreringsapparater, 5 stationer för vattenhöjdmätning
medelst observationer å peglar förutom 6 dylika stationer inom Mälaren,
hvilka sistnämnda bekostas af hushållningssällskapen i Stockholms,
Uppsala, Västmanlands och Södermanlands län.
Meteorologisk^, observationsjournaler, förda på fartyg å aflägsna farvatten,
hafva inlämnats från 2 handelsfartyg. Sedan erforderliga utdrag af
dessa journaler blifvit verkställda, komma de att öfverlämnas till meteorologiska
institutet i Utrecht.
Byråns bok- och kartsamlingar hafva blifvit på vanligt sätt förökade.
Enligt från statskontoret lämnad uppgift utgör den kvarvarande effektiva
styrkan af båtsmän 139 man.
B&tsmans
hallet.
I afseende å kommittéer, som af Kungl. Maj:t, på föredragning af chefen Kommittéer,
för sjöförsvarsdepartementet, blifvit tillsatta, och liknande beredningar, hvilka
blifvit, på grund af Kungl. Maj:ts bemyndigande, af nämnda chef tillkallade,
är följande att meddela:
l:o) Genom kungl. bref den 17 oktober 1902 uppdrogs åt chefen för sjöförsvarsdepartementet
att tillkalla högst fem sakkunniga jämte en sekreterare
för att i enlighet med de närmare föreskrifter, departementschefen ägde
meddela, inom departementet biträda vid en revision af gällande skeppsmätningsförfattningar.
36
Berättelse om livad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Med anledning häraf utsågos dåvarande kommerserådet, numera envoyé
extraordinär och ministre plénipotentiaire vid kungl. norska hofvet E. A.
(rimther, kaptenen Gr. O. Wallenberg och skeppsmätaren C. J. A. Isaksson
att med auditören L. K. W. Sandberg såsom sekreterare utföra ifrågavarande
arbete. Från och med den 16 januari 1903 har jämväl skeppsmätningsöfverkontrollören
K. O. Larsson deltagit i de sakkunnigas arbeten. De sakkunniga
hafva afgifvit åtskilliga yttranden och förslag i ärenden rörande skeppsmätning
och afgåfvo sitt betänkande den 9 februari 1907.
2:o) Genom kungl. bref den 3 november 1905 tillsattes en kommitté för
omarbetning af reglementet för flottans pensionskassa i vissa hänseenden och
utsågos till ledamöter i denna kommitté kommendören P. J. Dahlgren, kaptenen
grefve C. A. Wachtmeister och kaptenen H. O. F. Gyldén. Till sekreterare
förordnades advokatfiskal H. Wolff samt, efter hans befordran till
expeditionschef i kungl. sjöförsvarsdepartementet, den 19 januari 1906 notarien
i kungl. marinförvaltningen A. Hillfors. Betänkande har afgifvits den
2 maj 1907.
3:o) Genom kungl. bref den 6 juli 1906 uppdrogs åt chefen för sjöförsvarsdepartementet
att för undersökning och utredning angående Vaxholms
kustartilleriregementes nya kasernetablissemang å Brännudden m. m. tillkalla
sakkunniga och hafva härtill utsetts: f. d. öfversten A. F. O. Cederberg,
fil. doktorn D. Bergström, kaptenen friherre C. H. Falkenberg, godsägaren
J. M. Juhlin och arkitekten J. L. Peterson, åt hvilka personer till följd af
kungl. bref den 20 juli 1906 chefen för sjöförsvarsdepartementet jämväl uppdrog
verkställande af undersökning och utredning angående den å Krön udden
i Vaxholm uppförda fortifikationsbyggnaden. Och hafva betänkanden blifvit
afgifna den 18 juni 1907.
Bo) Genom kungl. bref den 14 september 1906 bemyndigades chefen för
sjöförsvarsdepartementet att för utredning, angående behofvet af förändringar
i typerna för flottans stridsfartyg tillkalla högst 6 sakkunniga, däraf en tilllika
sekreterare, hvilka, utsedda den 22 september 1906, äro: konteramiralen
C. O. Olsen, konteramiralen T. C. A. Sandström, marinöfverdirektören H. H.
Lilliehöök, kommendörkaptenen J. G. Ekelund, kaptenen H. H. K. Ericson
samt kaptenen C. O. Lindsström, jämväl sekreterare. Betänkande afgafs den
9 januari 1907.
5:o) Genom kungl. bref den 28 september 1906 bemyndigades chefen för
sjöförsvarsdepartementet att för utredning om behofvet af förändringar i sjökrigsskolans
nuvarande organisation tillkalla högst 5 sakkunniga, däraf en
tillika sekreterare, och utsågos på grund häraf den 4 oktober 1906: kommendören
Gustaf Dyrssen, kommendörkaptenen H. F. Lindberg, t. f. läroverk srådet
A.
jämväl sekreterare.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 37
6:o) Genom kung! bref den 7 december 1906 bemyndigades chefen för
sjöförsvarsdepartementet att tillkalla högst 7 sakkunniga jämte en sekreterare
för utredning rörande åtgärder för stärkande af rikets fasta försvar åt
sjösidan m. m., på grund hvaraf följande personer den 8 i samma månad tillkallades,
nämligen: konteramiralen J. W. L. Sidner, öfversten C. D. L. W:son
Munthe, kommendörkaptenen S. J. T. C. Ankarcrona, majoren A. Odelstierna,
kaptenen A. L. Törner, kaptenen C. L. Key och t. f. advokatfiskal J. H.
Hallström, den senare sekreterare.
7:o) Genom kungl. bref den 16 augusti 1907 bemyndigades chefen för
sjöförsvarsdepartementet att för verkställande af utredning och utarbetande
af förslag i fråga om försäkring af flottans och kustartilleriets stammanskap
under öfningar i fredstid tillkalla sakkunniga och blefvo på grund häraf den
26 i samma månad f. d. landshöfdingen C. A. Sjöcrona, t. f. öfverdirektören
J. G. May och auditören E. D. W. Martin utsedda att fullgöra detta uppdrag,
hvilket, sedan genom kungl. bref den 1 november 1907 jämväl utredning
af frågan om försäkring af gemenskapen vid lotsverket åt dessa sakkunniga
öfverlämnats, afslutats den 17 december 1907, då betänkandet afgafs.
8:o) Genom kungl. bref den 6 september 1907 bemyndigades chefen för
sjöförsvarsdepartementet att tillkalla högst 5 sakkunniga jämte en sekreterare
för verkställande af utredning angående flottans och kustartilleriets upphandlings-
och entreprenadväsende m. m. och utsågos härtill den 27 i samma
månad f. d. distriktschefen grefve C. O. Taube, grosshandlanden E. A. Nilsson,
grosshandlanden H. Lamm och marinintendenten R. S. Näsman, den senare
sekreterare.
9:o) Genom kungl. bref den 28 september 1907 förordnades konteramiralen
T. C. A. Sandström och kaptenen A. H. Gisiko att deltaga i öfverläggning
med chefen för landtförsvarsdepartementet i granskning af förslag
rörande ändringar i värnpliktslagen m. m.
10:o) Genom kungl. bref den 11 oktober 1907 bemyndigades chefen för
sjöförsvarsdepartementet att tillkalla högst 4 sakkunniga jämte en sekreterare
för att biträda med ytterligare utredning och affattande af slutligt förslag
rörande marinförvaltningens omorganisation och blefvo härtill den 20
november 1907 utsedde generalmajoren J. G. Björlin, f. d. distriktschefen
grefve C. O. Taube, herr C. Persson i Stallerhult och vice häradshöfdingen
J. T. Larsson. Till sekreterare förordnades amanuensen i marinförvaltningen
T. A. H. Hedrén.
Under år 1907 hafva på chefens för sjöförsvarsdepartementet föredrag- utfärdade fölning
följande allmänna författningar utfärdats, nämligen: den 25 januari: fattningar,
kungörelse angående ändrad lydelse af § 24 i förnyade reglementet för sjökrigshögskolan
den 30 maj 1902 med däri enligt nådiga kungörelsen den 4 augusti
38 Berättelse om hvad i rikets stpxlse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
1904 gjord ändring; samma dag: kungörelse angående ändrad lydelse af §§
6 och 7 i förnyade nådiga undervisningsstadgan för sjökrigshögskolan den
30 maj 1902; den 3 maj: kungörelse angående ändrad lydelse af § 82 i nådiga
tjänstgöring sreglementet för lotsverket den 15 februari 1881, sådan denna
§ lyder enligt nådiga kungörelsen den 6 december 1889, samt af §§ 83 och
92 i samma reglemente; den 28 juni: kungörelse angående chefens för skeppsgossekåren
i Marstrand straffmyndighet i disciplinmål; den 31 augusti: förordning
angående särskilda mätbref för fart genom Suezkanalen; den 6 september:
kungörelse angående ändrad lydelse af § 21 mom. k) i förnyade nådiga
reglementet för navigationsskolorna i riket den 6 juni 1890; den 29
november: instruktion för nautisk-meteorologiska byrån; den 13 december:
instruktion för lotsstyrelsen; samma dag: kungörelse angående villkor och
bestämmelser för åtnjutande af de från och med 1908 års början fastställda,
nya aflöningsförmånerna för lotsstyrelsen; den 21 december: kungörelse angående
ändrad lydelse af § 29 mom. 1 och § 32 mom. 1 i nådiga stadgan
för skeppsgosseskolan den 13 mars 1896.
utfärdade Kung! Maj:t har under år 1907 utfärdat
k“n8l‘ den 17 maj lag angående ändrad lydelse af §§ 19 och 35 i förordningen
om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862,
den 12 juli lag angående dels ändrad lydelse af § 45 i förordningen om
kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862, dels ock upphäfvande af
§ 47 i samma förordning, samt
den 13 september lag angående ändrad lydelse af § 57 i förordningen
om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862 äfvensom förordning angående
särskild grund för beräkning af rösträtt och utgörande af utskyld
eller annan afgift i förhållande till inkomstberäkning på grund af taxering
år 1908.
Nva köpingar. Kung!. Maj:f, som den 22 april 1898 medgifvit, att visst område vid
Hallsbergs järnvägsstation i Örebro län finge under angifna villkor såsom
en kommun för sig bilda en jämväl i fattigvårdshänseende från Humla och
Hallsbergs socknar afskild köping, benämnd Hallsberg, har den 19 juli 1907
förordnat, att nämnda samhälle skall vid ingången af år 1908 inträda i utöfningen
af köpingsrättigheten samt i kommunalt och fattigvårdshänseende
skiljas från Humla och Hallsbergs socknar.
Den 30 augusti 1907 har Kung!. Maj:t, som den 3 oktober 1903 medgifvit,
att Melleruds stationssamhälle finge under angifna villkor såsom en
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 39
kommun för sig bilda en äfven i fattigvårdshänseende från Holms socken i
Älfsborgs län afskild köping, benämnd Mellerud, förordnat, att nämnda
samhälle skall vid ingången af år 1908 inträda i utöfningen af köpingsrättigheten
samt i kommunalt och fattigvårdshänseende skiljas från Holms
socken.
Samma dag har Kungl. Maj:t, som den 11 mars 1898 medgifvit, att Nya
Kopparbergs kyrkoby finge under angifna villkor såsom en kommun för sig
bilda en jämväl i fattigvårdshänseende från Ljusnarsbergs socken i Örebro
län afskild köping, benämnd Kopparberg, jämväl förordnat, att Nya Kopparbergs
municipalsamhälle skall vid ingången af år 1908 inträda i utöfningen
af köpingsrättigheten samt i kommunalt och fattigvårdshänseende skiljas
från Ljusnarsbergs socken.
Vidare har Kungl. Maj:t, som den 7 mars 1902 medgifvit, att visst område
å Morastrand finge under vissa villkor såsom en kommun för sig bilda
en jämväl i fattigvårdshänseende från Mora socken i Kopparbergs län afskild
köping, benämnd Morastrand, likaledes den 30 augusti 1907 förordnat,
att Morastrands municipalsamhälle skall vid ingången af år 1908 inträda i
utöfningen af köpingsrättigheten samt i kommunalt och fattigvårdshänseende
skiljas från Mora socken.
Kungl. Maj:t har förordnat,
att ordningsstadgan, byggnadsstadgan och brandstadgan för rikets städer Tillämpning ä
samt hälsovårdsstadgan för riket, i hvad den afser stad, skola i tillämpligavissa områdcn
delar gälla inom hemmanet ett hälft mantal frälsesäteri Lilla Ahlby i Solna JrdningMtadsocken
jämte därifrån afsöndrade lägenheter i Stockholms län samt inom snn m- ^
vissa områden invid Flens municipalsamhälle i Södermanlands län, vid Arbrå 8tai1u;a!''
järnvägsstation i Gäfleborgs län och vid Bräcke järnvägsstation i Jämtlands län;
att ordningsstadgan för rikets städer och hälsovårdsstadgans för riket
föreskrifter rörande stad skola i tillämpliga delar gälla inom visst område,
omfattande Mölle fiskeläge och Bökebolet m. m. inom Malmöhus län, hvilket
område skulle benämnas Mölle municipalsamhälle;
att hvad i 13 § af ordningsstadgan för rikets städer är föreskrifvet skall
tillämpas inom Kvillinge socken i Östergötlands län;
att byggnadsstadgan och brandstadgan för rikets städer äfvensom hvad
i hälsovårdsstadgan för riket finnes föreskrifvet om stad skola i tillämpliga
delar gälla för visst område vid Forshaga och Klarafors fabrikssamhällen
inom Värmlands län, hvilket område skulle benämnas Forshaga municipalsamhälle
;
att byggnadsstadgan och brandstadgan för rikets städer skola i tillämpliga
delar gälla inom visst område söder och väster om Branteviks municipal
-
40 Berättelse om livad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
samhälle i Kristianstads län samt inom det till Oskarströms municipalsamhälle
i Hallands län hörande område; samt
att hälsovårdsstadgans för riket föreskrifter rörande stad skola i tilllämpliga
delar gälla inom Långedrags mnnicipalsamhälle i Göteborgs och
Bohus län samt inom det s. k. Åviksområdet i Hälsingtuna socken i Gäfleborgs
län.
Ändring i Knngl. Maj:t har genom kungörelse den 12 juli 1907 fastställt vissa
mstrukboiien ändringar i instruktionen för öfverståthållarämbetet den 1 december 1882.
för otverstat- °
hållarämbetet.
Angående vissa I afseende å tillämpningen af lagen angående villkorlig frigifning den
afseende åTin ^ lun* 1906 har Kungl. Maj:t genom cirkulärskrifvelser den 27 april 1907
lämpningen af anbefallt Kungl. Maj:ts samtliga befallningshafvande dels att förständiga
''vUiLriiWri*6 underiydande polismyndigheter att, då tillsyn öfver villkorligt,frigifven utöfvas
gifning, af person, som af Kungl. Maj:ts befallningshafvande förordnats, och något,
som af denne bör vara kändt, kommer till polismyndighetens kunskap, därom
meddela tillsyningsmannen underrättelse, äfvensom att på begäran af sådan
tillsyningsman lämna honom den handräckning, som för befattningens utöfvande
må erfordras, dels ock för hvarje år till fångvårdsstyrelsen insända
de rapporter, som enligt instruktionen för tillsyningsman öfver villkorligt
frigifne till Kungl. Maj:ts befallningshafvande inkomma.
Behandling af I afbidan på en fullständig revision af byggnadsstadgan för rikets städer
städs^lan^och den ^ maj ^ar ■^nnS^ Maj;t den 31 augusti 1907, med anledning af
tomtindelning, bestämmelserna i 2 och 3 §§ i den sistnämnda dag utfärdade lagen angående
stadsplan och tomtindelning, genom kungörelse meddelat bestämmelser
i fråga om behandling af förslag till stadsplan och tomtindelning.
Därjämte har Kungl. Maj:t utfärdat cirkulärskrifvelser till öfverståthållarämbetet
och Kungl. Maj:ts befallningshafvande i länen med anledning af
vissa bestämmelser i förenämnda lag.
Fastställda Kungl. Maj:t har under år 1907 fastställt regleringspian för Huskvarna
reglerings- köping, ny regleringspian för Hvilans mnnicipalsamhälle äfvensom reglePlanei-
ringsplaner för vissa delar af städerna Lund, Göteborg, Sundsvall, Ängelholm,
Kristianstad, Norrköping och Södertälje, för Limhamns köping samt
för Flens municipalsamhälle.
Räntefoten å Jämlikt särskilda nådiga beslut den 22 november och den 21 december
medel, insatta ] 907 skall räntan å medel, som förmyndarkammaren i Stockholm har eller
kammaren i får under förvaltning, utgå å omyndigas medel från och med den 22 novemStockholm.
ber 1907 efter 5 procent och från och med den 21 december 1907 efter 51/*
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 41
procent samt å frånvarande eller okände arfvingars medel från och med den
1 januari 1908 efter 5Va procent för år, intill dess annorlunda kan varda af
Kungl. Maj:t föreskrifvet.
Antalet af de uti ribsförsäkringsanstalten under år 1907 afslutade och jtiksförsäkförnyade
kollektiva försäkringarna utgör omkring 3,300 med ett sammanlagdt
provisionelit beräknadt antal arbetare af omkring 70,400. 1907.
Hos riksförsäkringsanstalten hafva under år 1907 anmälts 3,475 olycksfall,
som drabbat i riksförsäkringsanstalten försäkrade arbetare. Förutom
ersättning till följd af öfvergående skada har på grund af försäkring i riksförsäkringsanstalten
ersättning under samma år tillerkänts i 45 fall till följd
af dödsfall och i 180 fall till följd af invaliditet.
Under samma år hafva med anledning af olycksfall, som drabbat i riksförsäkringsanstalten
icke försäkrade arbetare, inköpts lifräntor i riksförsäkringsanstalten
till följd af dödsfall i 122 fall och till följd af invaliditet i
287 fall.
Genom postsparbanken hafva under tiden 1 januari—31 december 1907
för riksförsäkringsanstalten verkställts inbetalningar med ett sammanlagdt
belopp af omkring 976,000 kronor, hvarifrån dock bör afräknas det belopp,
som till försäkringstagarna återreglerats; och har under samma tid utanordnats
ett sammanlagdt belopp af 228,776 kronor 87 öre för att genom postsparbanken
till vederbörande ersättningstagare utbetalas.
På begäran antingen af arbetsgifvare och arbetare eller af domstol eller
annan ämbetsmyndighet har riksförsäkringsanstalten under år 1907 i 363
fall meddelat utlåtande rörande den grad af invaliditet, som en till följd
af olycksfall i arbete uppkommen skada förorsakat.
Genom nådiga kungörelsen den 28 september 1907 angående ändrad Ändring af
lydelse af § 1 i instruktionen för riksförsäkringsanstalten den 19 december
1902 har anstalten fått sitt verksamhetsområde utvidgadt. Riksför- ringsanstalten,
säkringsanstalten har nämligen fått sig ålagdt att, från och med den 1
januari 1908, med de inskränkningar beträffande vissa olycksfall och på de
villkor i öfrig!, som af anstalten bestämmas, åt de arbetsgifvare, som enligt
lagen den 5 juli 1901 i anstalten försäkra sina arbetare mot olycksfall,
så ock åt arbetare, som genom försäkring i anstalten bereda sig ersättning
enligt de i samma lag stadgade grunder för skada till följd af olycksfall i
arbete, meddela försäkring enligt samma grunder jämväl mot olycksfall, som
inträffa utom arbetet.
Sedan 1907 års Riksdag beslutit att till arbetarförsäkringsfonden i riks- Arbetsförsäkstaten
för år 1908 afsätta 1,400,000 kronor, har Kungl. Maj:t den 6 december nng8fonden
Bih.
till Riksd. rrot. 1908. 1 Samt. 1 Afd. 6
Riksdags-Berättelsen.
42 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
1907 förordnat, att dessa medel skola af statskontoret förvaltas, på sätt i
nådiga brefvet den 15 november 1895 föreskrifvits i afseende å de af Riksdagen
för år 1896 afsätta medel för enahanda ändamål.
Befrämjande af Kungl. Maj:t har den 20 september 1907 utfärdat kungörelse angående
arbeteförméd- understöd a* statsmedel för år 1907 till befrämjande af den offentliga arbetslingen
i riket, förmedlingen i riket. I sammanhang härmed har Ivungl. Maj:t uppdragit åt
kommerskollegium att leda, öfvervaka och befrämja den offentliga arbetsförmedlingen
i riket med åliggande för kollegium särskild! att afgifva yttranden
och förslag uti alla till arbetsförmedlingen hörande frågor, som kunna
blifva till kollegium känskjutna, samt tillhandagå myndigheter och andra,
som sådant påfordra, med råd och upplysningar rörande offentliga arbetsförmedlingsanstalters
inrättande och skötsel; att genom granskning af ingifva
rapporter eller genom besök vid anstalterna tillse, att de för statens
medverkan stadgade villkor uppfyllas och de af staten beviljade förmåner
användas till därmed afsedda ändamål äfvensom att sådana anordningar vidtagas,
att arbetsförmedlingen i största möjliga utsträckning blifver i stånd
att tillgodose alla berättigade intressen; att efter förut hos chefen för civildepartementet
skedd anmälan, bereda representanter för de olika anstalterna
tillfälle att sammanträda för gemensamma öfverläggningar; att utarbeta och
offentliggöra en månatlig statistik öfver förmedlingsverksamheten och ställningen
på arbetsmarknaden, i den män densamma af anstalternas rapporter
kan åskådliggöras samt att med uppmärksamhet följa förmedlingsverksamhetens
utveckling såväl i Sverige som i utlandet och i dylika frågor framställa
de förslag, hvartill förhållandena kunna föranleda.
Försäkrings- Försäkringsinspektionen har under år 1907 meddelat en utländsk förvaseudet
säkringsanstalt tillstånd att här i riket drifva glas- och vattenledningsförsäkringsrörelse.
Extra provin- Kungl. Maj:t har under år 1907 beviljat statsbidrag för aflönande af
siaiinkare. cxtra provinsialläkare i Öfver-Torneå, Jockmocks, G ei Hvarå, Arjeplougs,
Arvidsjaurs, Gräsö, Hammerdals, Ramsele, Sjugarns, Grundsunda, Aspa,
Bjerke, Indals-Lidens, Orusts västra härads, Väddö och Kungshamns distrikt.
Nya apotek. Kungl. Maj:t har under år 1907 medgifvit, att nytt själfständigt apotek
må inrättas i Dannemora och Gamleby.
Hospitals- Af de vid rikets hospital och asyler under år 1907 utförda byggnadsvasendet.
arbeten märkas följande:
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 43
Yid Kristinehamns hospital äro samtliga byggnadsarbeten afslutade. afsynade
och i hufvudsak godkända. Beläggningen af de nya paviljongerna är
påbörjad.
Yid Säters hospitalsbygge utbröt den 1 mars 1907 bland byggnadsarbetarna
strejk och genom s. k. blockad blef byggnadsarbetet förhindradt
under omkring 3 månaders tid. Sedan konflikten mellan entreprenören
och arbetarna i juni månad bilagts, har byggnadsarbetet raskt fortgått, *
så att samtliga grunderna till sjukpaviljongerna inom den stora byggnadskomplexen
blifvit lagda. Sockeln är dessutom satt till paviljongerna
n:r 1, 2, 3 och 4, så att tegelmurningen å dessa paviljonger under nästkommande
vår kan taga sin början. De delar af arbetet, som ej ingå i byggnadsentreprenörens
åtagande, såsom vatten- och afloppsledningar, värmeledningar
och den elektriska belysningsanläggningen, äro så förberedda, att de
inom kort kunna utlysas till utförande på entreprenad.
Det vid Härnösands hospital pågående byggnadsarbete har numera så långt
framskridit, att de två beslutade byggnaderna, ångpannehuset och ekonomihuset,
äro förda under tak, alla betonhvalf slagna, all inre puts utförd samt snickeriet
till största delen uppslaget. Vidare äro de underjordiska sammanbindningsgångarna
till den äldre hufvudbyggnaden färdiga. Kontrakt rörande
värmeledningens utförande vid hospitalet är afslutadt och de erforderliga
vattenledningsarbetena äro utlysta på entreprenad. Beträffande de arbeten,
som erfordras för den elektriska belysningsanläggningen, äro dessa så förberedda,
att arbetet kan under januari 1908 utlysas på entreprenad.
I september 1907 afslöts kontrakt om de egentliga byggnadsarbetena för
Västerviks hospital, hvarefter dessa omedelbart togo sin början. Grundgräfning
för paviljongerna n:r 1, 2, 3 och 5 är numera till största delen fullbordad
och grundläggningen påbörjad till paviljongen n:r 2.
Vid Lunds hospital och asyl är den nya värmeledningen inlagd i asylpaviljongerna
och störa kökets ombyggnad i det närmaste fullbordad.
Förarbetena till uppförandet af den beslutade paviljongen för sinnessjuka
af lista klass vid Göteborgs hospital äro så långt framskridna, att byggnadsarbetet
kan i början af 1908 utbjudas på entreprenad.
Kungl. Maj:t har den 28 juni 1907 till efterrättelse från ingången af Nya
år 1908 fastställt dels aflöningsstat för läkare och syssloman vid statens (tal
hospital och asyler med däri ingående naturaförmåner jämte bestämmelser och asyler
och villkor i afseende å denna stats tillämpning, dels ock arfvodesstat för m- mtjänstemän,
hvilka ej äro i hospitalens och asylernas lönestat upptagna.
Vid 1907 års ingång uppgick antalet barnmorskor till 2,938.
Antalelfbarn
moTskor.
44 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Barnmorskor- Under år 1907 hafva 168 barnmorskor vunnit inträde såsom delägare
“Ä"" 1 ^rnmorskornas pensionsanstalt. Under året hafva 21 barnmorskor upphört
att vara delägare i pensionsanstalten; och utgjorde sammanlagda antalet
delägare vid 1907 års slut 1,044.
Skyddskopp- Enligt af medicinalstyrelsen år 1907 till Kungl. Maj:t afgifven berättelse
ympning"!, angående skyddskoppympningen i riket utgjorde antalet af dem, som under
år 1906 med framgång vaccinerats, 103,347.
dCarantöns- och Under hela år 1907 har karantänsinrättningen på Känsö utanför GötetSternT
borg varit öPPen och tiilika vant afsedd till observationsanstalt. Till Känsö
hafva under året för observation anländt 12 fartyg, hvaraf 3 svenska, 5 engelska,
2 norska, 1 danskt och 1 ryskt. Af dessa kommo 3 från pestsmittad
och 9 från kolerasmittad ort. Intet af dessa fartyg behöfde undergå karantän.
Kontrakt rörande uppförandet vid karantänsanstalten på Eejan nära
Norrtälje af den nya sjukhusbyggnad, hvartill Kiksdagen anvisat medel, har
afslutats och arbetet påbörjats. En diamantborrbrunn har under året anlagts,
hvarigenom den dittillsvarande kännbara bristen på sötvatten blifvit
afhjälpt.
Järn vägspost- Järnvägspostbefordran har anordnats å statsbanelinjen Uddevalla—
befordran. Göteborg—Tingstad äfvensom å de enskilda järnvägslinjerna Oskarshamn—
Ruda, Östra Ljungby—Klippan, Bofors—Valåsen, Torup-Rydö bruk,’ Kjaflinge
Barsebäckshamn, Stålboga—Skebokvarn, Björbo—Vansbro samt Klockrike—Bor
ensb er g.
Fasta post- Under år 1907 hafva postkontor inrättats i Landeryd, Sjöbo och Hus
ansta]ter.
kvarna. Däremot har förutvarande postkontoret i Stora Rör under årets
lopp indragits. Vid 1907 års slut utgjorde antalet själfständiga postkontor
210, eller 2 mera än vid 1906 års utgång, samt antalet filialpostkontor 18,
eller samma antal som vid sistnämnda tidpunkt.
Efter indragning af en del äldre och inrättande af nya poststationer
uppgick vid 1907 års slut hela antalet fasta postanstalter, inberäknadt filialpostkontoren,
till 3,142, eller 58 flera än vid 1906 års utgång.
Antalet post- Under år 1906, det senaste år för hvilket fullständiga statistiska upp
försändeiser.
gifter föreligga, hafva, enligt anställda beräkningar, inom riket behandlats
tillhopa 371,866,102 postförsändelser, hvilket antal, vid jämförelse med nästföregående
år, utAdsar en ökning af 3,6 procent.
Postverkets Postverkets inkomster för år 1906, i riksstaten beräknade till 16,770,000
öfverskott, kronor, uppgingo till 18,442,464 kronor 18 öre, och utgifterna för samma år,
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 45
indika hade förslagsvis beräknats till 15,685,000 kronor, belöpte sig till
16,135,209 kronor 74 öre, hvadan öfverskottet, som beräknats till 1,085,000
kronor, utgjorde 2,307,254 kronor 44 öre.
Genom de af Kungl. Maj:t den 28 juni 1907 fastställda utgiftsstater för post- Omregiering
verket, att tillämpas från och med den 1 januari 1908, har bland annat skett
en omreglering af ordinarie postbetjäntes aflöningsförhållanden.
aflöningsförhållanden.
Kung! Maj:t har den 28 juni 1907 utfärdat kungörelse angående ändrad Aflöningsregielydelse
af S 3 i aflöningsreglementet för tjänstemän och betjänte vid post- mente.for
verket den 6 juni 1902. betjänte vid
postverket.
Kungl. Maj:t har den 28 juni meddelat bestämmelser angående arfvodes- Arfvodesförförhöjnina:
för den extra personalen vid postverkets distrikts- och lokal- böjning for
0 m ° L x extra personal.
förvaltningar.
Jämlikt nådig kungörelse den 3 maj 1907 har, i öfverensstämmelse med Höjning af
riksdagens beslut, lägsta viktsatsen för inrikes bref blifvit för tiden från och isgata -nktsat
°
° r» . sen tor bref.
1 oktober samma år förhöjd från 15 till 20 gram, eller till samma maximivikt,
som beslutats vid senaste internationella postkongress.
Med stöd af nådiga bemyndiganden bär jämväl i de särskilda bestäm- Ändringar i
melserna om Sveriges postförbindelser med Danmark och Norge vidtagits
den ändring, från ingången af oktober månad, att lägsta viktsatsen för brefge8 postförbinhöjts
från 15 till 20 gram, hvarjämte afgifter för postanvisningar och post
-
förskott å paket, som i nämnda förbindelser utväxlas till belopp öfver 360
till och med 720 kronor, fastställts efter samma grunder som gällande afgifter
för dylika postanvisningar och postförskott å belopp, ej öfverstigande
360 kronor.
Norge.
I den direkta svensk-brittiska paketutväxlingen har, på grund af nådigt Högsta
idigande, maximibeloppet för assura
1907 förhöjdt från 3.000 till 10,000 francs.
bemyndigande, maximibeloppet för assurans blifvit från och med den 1 juli . »“»belopp
den svenskbrittiska
paketutväxlincren.
En ny allmän poststadga har den 9 september 1907 af generalpoststy- Ny poststadga
relsen utfärdats att gälla från och med den 1 påföljande oktober. m'' m
I
sammanhang därmed och med anledning af de vid postkongressen i
Kom beträffande internationella postförhållanden fattade beslut, hvilka trädt
i tillämpning den 1 oktober 1907, hafva från samma tid vidtagits åtskilliga
ändringar i gällande postala reglementen och instruktioner.
46 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Välgörenhets- Det genom nådiga brefven den 25 november 1904 och den 15 december
marken. l<)05 lämnade medgifvande, att s. b. välgörenhetsmärten, som af Svenska
nationalföreningen mot tuberkulos aflämnades i postverkets frimärksförråd,
Unge genom postverkets försorg under viss tid tillhandahållas allmänheten
mot ett pris af 2 öre stycket, har jämlikt nådigt bref den 21 december 1906
utsträckts att gälla för ytterligare ett år från och med den 1 februari 1907.
Af sådana märken har under år 1907 en ny typ utkommit.
Telcgrafering I sammanhang med utfärdande af lagen om utförande och nyttjande af
län11 utan träd elektrisk anläggning för telegrafering eller telefonering utan tråd har Kungl.
Maj:t den 31 augusti 1907, med anledning af bestämmelsen i 8 § af nämnda
lag, utfärdat kungörelse angående hvad med afseende å främmande fartyg i
vissa fall bör iakttagas i fråga om nyttjande i riket af elektrisk anläggning
för telegrafering eller telefonering utan tråd.
Aflöning till Den 28 september 1907 har Kungl. Maj:t fastställt grunder för aflönin
extra
telefon- „en till 3en extra telefonpersonalen vid telegrafverket.
personal. x °
Nytt aflönings- Kungl. Maj:t har den 11 oktober 1907 fastställt dels nytt aflöningsregletj^stemän
vid meil^e för tjänstemän vid telegrafverket, dels ock ny instruktion för telegraftelegrafverket
styrelsen,
m. m.
Telegrafverkets Längden af de staten tillhörande telegraf- och telefonnätens linjer har
linjer. genom de under år 1907 utförda byggnadsarbetena ökats med omkring 1,000
kilometer stolplinjer; och utgjorde sammanlagda längden af stolplinjer och
kablar vid 1907 års utgång omkring 26,200 kilometer.
Telegrafförbin- De uteslutande för telegrafering afsedda trådledningarna hafva under
(lelseiednmgar. år 1907 ökats med ungefär 1,200 kilometer; och uppgick vid 1907 års slut
nämnda ledningars sammanlagda längd till omkring 31,700 kilometer.
Telegraf- Jämlikt nådigt bemyndigande bär under år 1907 inrättats en ny tele
stationer.
grafstation i Båstad, afsedd att hållas öppen 1 juni—15 september hvarje år,
hvaremot telegrafstationen i Töre blifvit indragen.
Jämvägsstatio- Under år 1907 hafva 66 järnvägsstationer blifvit satta i förbindelse med
deiae mcdulé- ^^S^nätet. Af dessa stationer hafva upplåtits 9 för skandinavisk och 57
grafnätet. ^ör internationell korrespondens.
Därjämte hafva 36 järnvägsstationer, som förut varit öppna allenast fölskandinavisk
telegramväxling, upplåtits jämväl för internationell korrespondens.
Berättelse om livad, i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 47
•
Statstelegrafstationerna i riket, däri inberäknade 3 rikstelefonstationer Antalet fetera
ed telegramväxling och 14 filialtelegrafstationer, utgjorde vid 1907 års ut- grafenstnlter.
gång 177, och voro då med dem förbundna 784 telegramexpeditioner samt
1606 järnvägstelegrafstationer, så att hela antalet af rikets i förbindelse med
hvarandra stående telegrafanstalter vid slutet af nämnda år, oberäknadt telegraminlämningsställen,
uppgick till 2,567.
Under år 1906, det senaste för hvilket fullständig statistik är upprättad, Telegrambafva
befordrats 3,194,920 taxerade telegram, hvaraf växling.
1,444,668 inländska, 1,191,294 till eller från utlandet samt 558,958 transiterande.
Rikstelefonnätets interurban- och telefonförbindelseledningar hafva under statens interår
1907 genom utförda nybyggnadsarbeten ökats med omkring 15,600 kilo- urb™- och
meter dubbeltrådiga ledningar samt genom inköp ökats med omkring 250 dltttedntegar.
kilometer enkeltrådiga ledningar; och utgjorde vid 1907 års slut interurbanoch
telefonförbindelseledningarna omkring 98,300 kilometer i dubbeltrådiga
och 500 kilometer i enkeltrådiga ledningar.
Antalet central- och växeltelefonstationer har under år 1907 ökats med Central- och
70; och uppgick hela antalet dylika stationer vid nämnda års utgång till växeltelefon1
5(37 stationer.
Antalet af de i rikstelefonnätet uppsatta telefonapparaterna har under Teiefonappaår
1907 ökats med omkring 10,700; och utgjorde sammanlagda antalet i bruk rater,
varande telefonapparater vid samma års utgång omkring 101,500.
Under år 1906, det senaste för hvilket fullständig statistik blifvit upp- växlade teierättad,
har antalet samtal mot abonnemangsafgift uppgått till 259,123,400 och fonsamtai.
samtal mot särskild afgift (perioder) till 10,793,880 eller tillhopa 269,917,280.
Kungl. Maj:t har den 31 augusti 1907 utfärdat kungörelse angående än- stadgan om
drad lydelse af 47 och 55 §§ i nådiga stadgan den 31 december 1902 Om elektriska anelektriska
anläggningar för belysning eller arbetsöfverföring. bdymmg^lter
arbetsöfverfö
Kungl.
Majrt har den 28 juni 1907 utfärdat kungörelse angående vill- ViUkoi. för er_
koren för erhållande af understöd från de af Riksdagen anvisade anslag till hållande af
väganläggningar och vägförbättringar, bro- och hamnbyggnader samt upprensning
af åar och farleder.
48 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Fullbordade
och godkända
arbeten.
Koncession &
enskilda järnvägar.
Bland med statsmedel understödda väg- och vattenbyggnadsarbeten hafva,
enligt uppgift af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, under år 1907 såsom
fullbordade af styrelsen godkänts:
48 st. väganläggningar omfattande en längd af 28,12 ny mil, för hvilka
kostnaden beräknats till 1,169,590 kronor, hvaraf såsom statsanslag utgått
848,296 kronor;
7 st. broarbeten, för hvilka kostnaden beräknats till 150,580 kronor, hvaraf
såsom statsanslag utgått 100,050 kronor;
3 st. hamnarbeten, för hvilka kostnaden beräknats till 191,350 kronor,
hvaraf såsom statsanslag utgått 127,500 kronor, samt ett farledsarbete, för
hvithet kostnaden beräknats till 19,200 kronor, hvaraf såsom statsanslag utgått
12,800 kronor.
Därjämte hafva af styrelsen godkänts tre hamnarbeten, till hvilka anslag
å tillsammans 16,000 kronor af Riksdagen särskild! beviljats. Den beräknade
kostnaden för dessa arbeten uppgår till samma belopp som anslagen.
Kungl. Maj:t har under år 1907 beviljat koncessioner å följande enskilda
j ärnvägsanläggningar:
från Borgholm till Näsby med en spårvidd af 0,891 meter och en längd
af 96,0 kilometer,
från Maspelösa station å Mellersta Östergötlands järnväg till Skärblacka
station å Finspong—Norsholms järnväg med eu spårvidd af 0,891 meter och
en längd af 35,4 kilometer.
från Eksjö till Österbymo med en spårvidd af 1,435 meter och en längd
af 35,2 kilometer,
från Höganäs nedre station till Mölle med en spårvidd af 1,435 meter
och eu längd af 9,9 kilometer,
från Lidköping till Kvänums station på Västergötlands—Göteborgs järnväg
med en spårvidd af 0,891 meter och en längd af 25,9 kilometer,
från Sommarbo till Bo på Lidingön samt från Ropsten till Värtan med
en spårvidd af 1,435 meter och en längd af 3,2 kilometer,
från Garpenberg till Finnhyttan och vidare till Grufgården med en spårvidd
af 1,435 meter och en längd af 7,2 kilometer,
från Voxna station på Dala—Hälsinglands järnväg till Lobonäs med eu
spårvidd af 0,802 meter och eu längd af 29,4 kilometer,
från Trollhättans station på Bergslagernas järnväg till Nossebro station
på Västergötland—Göteborgs järnväg med en spårvidd af 0,891 meter och en
längd af 31,4 kilometer,
från Haga södra grindar till Hagalund (spårväg) med en spårvidd af
1,435 meter och en längd af 2,2 kilometer,
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 49
från Åkers Berga station å Näsby—Åkers Berga järnväg till Österskär
med en spårvidd af 0,891 meter och en längd af 2,3 kilometer,
från Skorpetorp till Emsfors med en spårvidd af 0,891 meter och en längd
af 8,58 kilometer,
från Rydö till Hylte med en spårvidd af 1,435 meter och en längd af 8,2
kilometer,
från Malma till Haggårdens kalkbrott med en spårvidd af 0,600 meter
och en längd af 2,3 kilometer,
från Mjölby till Hästholmen med en spårvidd af 1,435 meter och en längd
af 31,97 kilometer.
från Bohusländska stambanan till Sannagården med en spårvidd af 1,435
meter och en längd af 4,45 kilometer,
från Storängen till Augustendal (spårväg) med en spårvidd af 1,435 meter
och en längd af 2,44 kilometer.
Under år 1907 hafva följande enskilda järnvägar upplåtits för allmän För allmän
trafik: tra(jk öppnade
Ruda—Fi ds jo—Oskarshamns järnvägsaktiebolags järnväg mellan Ruda E
och Oskarshamn med en spårvidd af 0,891 meter och en längd af 32,9 kilometer,
Norrköping—Söderköping—Yikholandets järnvägsaktiebolags bispår från
Yxningens station å Valdemarsvik—Söderköpings järnväg till sjön Yxningen
med en spårvidd af 0,891 meter och en längd af 0,5 kilometer,
Ängelholm—Klippans järnvägsaktiebolags järnväg mellan Klippan och
Östra Ljungby med en spårvidd af 1,435 meter och en längd af 8,1 kilometer,
Nora—Bergslags järnvägsaktiebolags bispår från Bofors station på Nora.
Karlskoga järnväg till Yalåsen med en spårvidd af 1,435 meter och en längd
af 4,5 kilometer,
Kjäflinge—Barsebäcks järnvägsaktiebolags järnväg mellan Kjäflinge och
Barsebäcks hamn med en spårvidd af 1,435 meter och en längd af 16,1 kilometer,
Saltholmen (Långedrag)—Göteborgs järnväg med en spårvidd af 1,435
meter och en längd af 4,9 kilometer,
Mellersta Södermanlands järnvägsaktiebolags järnväg mellan Stålboga och
Skebokvarn med en spårvidd af 1,435 meter och en längd af 23,4 kilometer,
Lidingö trafikaktiebolags handel mellan Sommarbo (Islinge) och Hersbyholm
med en spårvidd af 1,435 meter och en längd af 2,3 kilometer,
Stockholm—Yästerås—Bergslagens nya järnvägsaktiebolags handel mellan
Yansbro och Björbo med en spårvidd af 1,435 meter och en längd af 37,5
kilometer,
Bill. till Riksd. Prof. 1908. 1 Sami. 1 Afd. 7
Riksdans-Berättelsen.
50
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Västra Centralbanans järnvägsaktiebolags järnväg mellan Falköping—
Kanton och Falköpings stad med en spårvidd af 1,435 meter och en längd af
1,4 kilometer,
Mellersta Östergötlands järnvägsaktiebolags bana mellan Kloclrrike och
Borensberg med en spårvidd af 0,891 meter och en längd af 7,5 kilometer.
Härjämte hafva de till normal spårvidd ombyggda bandelarna Asarp—
Vartofta, 8,6 kilometer, och Bredsjö—Striberg, 43 kilometer, öppnats för
trafik med normalspårig rullande materiel och Örebro—Skebäcks från början
normalspåriga järnväg, efter inläggning af en tredje skensträng, öppnats för
trafik jämväl med rullande materiel för 0,891 meters spårvidd.
Under år 1907 hafva jämväl delarne Dalkarlsberg—Degerfors och Striberg—Vikersvik
af Bredsjö—Degerfors järnväg med en spårvidd af 0,802
meter och en sammanlagd längd af 50,3 kilometer nedlagts, äfvensom de till
den i öfrigt ombyggda sträckan Bredsjö—Striberg hörande bispåren till Petersfors
och Rössberg med en längd af 5,6 kilometer. Likaledes har Dejefors
hästbana med en spårvidd af 0,891 meter och en längd af 0,7 kilometer
nedlagts.
Längden af för trafik öppnade enskilda järnvägar och bandelar har, enligt
uppgift af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, under år 1907 ökats med
82,5 kilometer och totala längden vid årets slut är 9,030,7 kilometer.
Af desssa järnvägar äro 211 lokomotivbanor med 9,017,6 kilometers längd
och 4 hästbanor med 13,1 kilometers längd.
Af lokomotivbanorna hafva
125 st. en spårvidd af 1,435 m. och en längd af 6,023,8 km.
2 » » 1,093 »
13 > » 1,067 »
61 » » 0,891 »
2 » » 0,802 >
7 » » 0,600 »
> 49,9 »
> 507,7 »
> 2,250,3 >
» 51,1 »
> 134,8 >
Statens järn- Å statsbanan genom Bohuslän fortgingo under år 1907 terasserings-, husTägsbyggnader.
byggnads-, ballastnings- in. fl. arbeten å bandelen Uddevalla—Tingstad, så
att sagda del i det närmaste fullbordades och kunde, efter vid sistnämnda
plats och vid Lilla Bommen i Göteborg vidtagna provisoriska anordningar,
öppnas för trafik med förbindelse mellan Tingstad och Lilla Bommen medelst
ångbåt, hvarjämte arbetena för inledning af Uddevalla—Vänersborg—HerrIjunga
järnväg å statsbanestationen i Uddevalla samt dess omläggning mellan
sagda station och banans egen station i Uddevalla fullbordades. Å bandelen
Tingstad—Göteborg fullbordades 4 och anordnades grund för 1 pelare till bro
öfver Göta älf, samt uppfördes fundamenten för de å ömse sidor om bron erforderliga
viadukterna.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 51
Arbeten enligt af Kung! Maj:t fastställd plan för vissa provisoriska anordningar
vid centralstationen och norra stationen i Stockholm fortgingo i afseende
å signalsäkerhetsanordningarna och afslutades i det närmaste beträffande
Kungsgatans omläggning samt viadukterna i nämnda gata.
För statsbanan Morjärv—Lappträsk verkställdes definitiv utstakning af
linjen mellan Stormyren och Lappträsk, fullbordades terassering å delen
Morjärv station—Kalix älf, anlades en del afloppstrummor, uppsattes öfverbyggnaden
till bro öfver nämnda älf, samt utfördes en del grundläggningsoch
murningsarbeten för bro öfver Stråkan.
För landsvägen Loden—Lappträsk verkställdes definitiv^ utstakning af
delen Storträsk—Lappträsk, kompletterades landsvägssträckan Askogen-Forsbyn
genom gräsning, anläggning af eu del trummor samt fullbordande af
vissa broar.
Å sträckan Forsbyn—Storträsk utfördes de hufvudsakligaste terasseringsoch
trumläggningsarbetena, verkställdes grundläggnings- och murningsarbeten
för en bro, samt påbörjades gripning.
För den så kallade inlandsbanan fortsattes de under år 1906 påbörjade
undersökningarna för vissa hamnlägen vid bohusländska kusten, upprättades
ritningar och utarbetades kostnadsförslag för förut definitivt undersökta
sträckningar, utfördes undersökningar för vissa alternativa sträckningar samt
verkställdes ekonomisk-statistiska utredningar.
Å vissa sträckor af de beslutade statsbanorna Bastuträsk—Skellefteå—
Kallholmen, Östersund—Ulriks fors och Järna—Norrköping verkställdes banornas
definitiva utstakning.
Dessutom utarbetades ett nytt förslag till omgestaltning af bangårdsförhållandena
i och invid Malmö, samt utfördes en del utredningar beträffande
nya bangårdsanordningar i Stockholm, Göteborg och Hälsingborg.
Längden af för trafik öppnade statsbanor vid 1907 års ingång har vid Statens järnaf
järnvägsstyrelsen företagen omräkning och reglering af statsjärnv ägarn as D
banlängd befunnits utgöra 4,199 kilometer. Under år 1907 har för trafik öppnats
bandelen Uddevalla—Tingstad om 85 kilometer. Förutom med nyssnämnda
handel har statsbanenätet under år 1907 ökats med Örebro—Svartå och
Strömstad—Skee järnvägar om resp. 49 och 7 kilometer, hvilka järnvägar
vid ingången af år 1907 öfvertagits af staten. I följd häraf utgjorde statsbanornas
vid 1907 års slut trafikerade längd 4,340 kilometer.
Bruttoinkomsten af statsbanornas trafik belöpte sig för år 1907 till omkring
63,500,000 kronor.
Brutto
inkomsten.
52 Berättelse om hvad. i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Till statskon- Af statens järnvägars trafikinkomster kafva under år 1907 till statskonst
trafik-'' toret inleyererats 12,000,000 kronor.
medel.
Instruktionen Kung!. Maj:t kar den 28 juni 1907 utfärdat kungörelse om ändring af
styrelsen?3'' vis.sa §§ 1 nådiSa instruktionen för järnvägsstyrelsen med underlydande distriktsförvaltningar
den 15 oktober 1897.
Järnrägssta- Sedan Riksdagen i kufvudsakliga delar godkänt Kungl. Maj:ts proposinisation.
tion den 23 april 1907 angående lönereglering för personalen vid statens järnvägar
m. in., kar Kungl. Maj:t den 15 november 1907 fastställt aflöningsreglemente
för tjänstemän vid statens järnvägar och den 31 december 1907
ny instruktion för järnvägsstyrelsen med underlydande distriktsförvaltningar.
inköp nf för Sedan Kungl. Majrt den 13 juli 1906 anbefallt järnvägsstyrelsen att verk&elsetatensJrn-
StäUa erforderIiga undersökningar och utredningar för inköp af sådana helt
vägar erforder-eller delvis i enskild ägo befintliga vattenfall, som inom den närmaste framUgn
vattenfall, tiden ansåges komma att för drift af statens järnvägar erfordras ock kvilkas
inköp icke utan men för staten ansågs kunna uppskjutas, har Kungl. Maj:t
godkänt dels den 30 januari 1907 af järnvägsstyrelsen förslagsvis upprättade
kontrakt angående inköp för statens räkning af Karseforsen i Lagan, dels
den 22 februari 1901 upprättadt kontrakt angående inköp af afsöndring från
gren adj är torpet Sågarhem jämte vatten m. m. i Motala ström ock dels den
22 Mars 1907 förslagsvis upprättadt kontrakt angående inköp af Hammarbyfallet
i Järleån.
Samtrafik™ Kungl. Maj:t kar den 28 juni 1907, med anledning af träffad preliminär
mstLw0rM.aÖfverenskomme.lse rörande samtrafiken mellan de svenska och de norska statsbanorna,
medgifvit bland annat, att de svenska statsbanorna finge under vissa
villkor från ock med den 1 juli 1907 öfvertaga förvaltningen af bandelarna
fiån Charlottenbergs station till svensk-norska gränsen och från Storliens
station till samma gräns.
Jurnvägsrfid. Kung!. Maj:t kar den 1 november 1907 förordnat, att tillsvidare från ock
med år 1908 ett järnvägsråd skall vara inrättadt enligt vissa fastställda
hufvudgrunder. Detta järnvägsråd skall sålunda hafva till- uppgift att afgifva
yttranden i de af Kungl. Maj:t till järnvägsrådet hänskjuta ärenden
angående förhållandet mellan statens järnvägar och trafikanterna å dessa eller
i samtrafik med dem stående järnvägar äfvensom att själft framställa förslag
i frågor, som äga sammanhang med nyssnämnda ärenden.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 53
Arbetena med anläggning af den beslutade stora kraftstationen vid Troll- Trollhätte
hättan hafva under år 1907 bedrifvits med all kraft, med undantag för tiden
15 maj—30 juli, då samtliga utarbeten lågo nere till följd af bland arbetarne
utbruten strejk. Arbetsstyrkan var vid årsskiftet 715 man, bvarjämte arbetsmaskiner
med en sammanlagd effekt af omkring 500 elektriska hästkrafter
voro i bruk.
Arets arbeten på den stora kraftstationen hafva i hufvudsak omfattat
bergsprängning och för densamma erforderliga transportanordningar samt i
mindre utsträckning betongjutning och murning för kraftkanalens sidomurar,
hvarjämte uppförts sjukstuga samt baracker och andra provisoriska
byggnader.
Sedan styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk den 9 januari ingifvit
underdånig ansökan om tillstånd att öfverbygga kungsådran i Göta
älf vid Trollhättan, har Kungl. Maj:t den 15 september lämnat tillstånd
därtill. Vid fortsatt laga syn den 18 december har häradsrätten medgifvit
kronan rätt att företaga de för kraftverket erforderliga anläggningar samt
att afleda 250 m3 vatten per sekund ur älfven.
Den nämnd af fyra inhemska sakkunniga, hvilken styrelsen anmodat
verkställa utredning af de med kraftanläggningen sammanhängande elektriska
spörsmålen, har den 9 mars afgifvit utlåtande. Styrelsen har därefter
anmodat fyra utländska sakkunniga att yttra sig om detta utlåtande. Af
dessa har en afböjt uppdraget, men de öfriga tre hafva inkommit med yttranden.
Sedan den svenska nämnden ytterligare fått uttala sig med anledning
häraf och järnvägsstyrelsen, på begäran, afgifvit utlåtande, fattade
kanal- och vattenverksstyrelsen den 27 juni beslut om periodtalet och gick
i författning om infordrande af anbud å den elektriska utrustningen. Dessa
äro ännu ej afgjorda. Däremot har, efter infordrande af anbud å turbinanläggningen
genom annons i svenska och utländska tidningar, styrelsen den
5 december uppdragit åt två svenska verkstäder att hvardera utföra två turbiner
om 10,000 hästkrafters effekt för hvar och en. För öfrigt hafva flera
andra viktiga leveransfrågor afgjorts.
Kungl. Maj:t har den 28 juni bemyndigat styrelsen att utföra kraftledning
till Skara och transformatorsstation därstädes samt att anlägga en provisorisk
kraftstation vid Trollhättan, hvarigenom elektrisk energi redan i
början af år 1908 torde kunna lämnas i Skara och andra af kraftledningen
berörda orter. Koncession å kraftledningen är begärd den 30 september.
Arbetena med anläggningen hafva fortskridit så långt, att densamma beräknas
blifva driftfärdig inom utsatt tid. Kontrakt om energileverans
från den provisoriska stationen hafva uppgjorts med Skara stad och med
elektricitetsverket i Tara, hvarjämte styrelsen beslutat distribuera energi i
Grästorp samt ligger i underhandling äfven om andra leveranser.
54 Berättelse om livad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Efter långvariga underhandlingar har kontrakt uppgjorts med Göteborgs
stad om leverans af elektrisk energi från den stora kraftstationen från och
med den 1 januari 1910. Detta kontrakt blef af Göteborgs stadsfullmäktige
godkändt den 19 december.
Från verkets numera sammankopplade kraftstationer vid Malgön och
Önan, af hvilka den sistnämnda under året kompletterats och förbättrats, har
energi levererats, förutom till kanalens belysning, Trollhättans kommun och
Vänersborg med omnäjd, jämväl till arbetena vid kraftstationen, till en ny
kvarnanläggning och till Nydqvist & Holms verkstäder i Trollhättan samt till
Sjuntorps fabriker och Lyckebergs tegelbruk m. in.
Bergkanalen i Trollhättan har vidgats och rätats på två för trafiken
besvärliga ställen. Hedra delen af gamla slusslinjen vid Trollhättan har
undergått en ganska genomgripande reparation.
Kanaltrafiken, som började den 15 april och afstängdes den 22 december,
har varit synnerligen liflig och synes hafva något öfverstigit den år 1906
antecknade.
På grund af Kung! Maj:ts remiss den 26 januari 1906 har frågan om
kanalens utvidgning och ombyggnad varit föremål för undersökningar och
utredningar. Kanaltaxans revision, som anförtrotts åt särskild sakkunnig,
pågår.
Enligt Riksdagens beslut hafva försålts 21 tomter inom Trollhättans planlagda
område för en sammanlagd köpeskilling af 106,953 kronor 10 öre
och 30 tomter inom kronans egnahemsområde för sammanlagdt 23,938 kronor
75 öre. Största delen af dessa belopp har dock icke erlagts kontant, enär
flertalet tomtköpare enligt Riksdagens medgifvande hafva rätt inbetala köpeskillingen
under 10 år med V10 årligen.
Till 27 egnahemsbyggare äro på grund af Riksdagens beslut utlämnade
byggnadslån till ett sammanlagdt belopp af 85,000 kronor.
I enlighet med samma beslut har styrelsen under uppförande för verkets
räkning fyra mönsterbyggnader på egnahemsområdet.
Kungl. Maj:t har den 21 juni bemyndigat styrelsen att utlysa inhemsk
täflan om plan för bebyggande af kronans områden vid Trollhättan. Täflingsförslagen
skola vara inlämnade den 15 januari 1908.
Kungl. Maj:t har den 18 oktober bemyndigat styrelsen att inköpa dels
168 aktier i Holmens tegelbruksaktiebolag, dels 1 mantal Slätthult för att
försäkra kronan om större delen af den mark, som behöfs för anläggning
af en ny slussled vid Trollhättan, samt anvisat medel härtill från det anslag
1907 års Riksdag beviljat för dylika inköp.
Nytt resereg- Kungl. Maj:t har den 13 december 1907 utfärdat nytt resereglemente,
iemente.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 55
Kung].. Maj:t kar utfärdat kungörelser dels den 5 juli 1907 om ändring Förordingen
i vissa delar af förnyade förordningen angående expeditionslösen den 7 de- siöseiT"
cember 1883, dels den 5 juli 1907 angående expeditionslösen hos öfverjägmästare
och jägmästare samt vid kontroll- och justeringsstyrelsen, dels ock
den 13 september 1907 angående expeditionslösen vid bankinspektionen.
Kungl. Maj:t har den 22 mars 1907 genom cirkulärskrifvelser till samt-Ang. affattanliga
förvaltande ämbetsmyndigheter meddelat bestämmelser angående aflatta-ndet
af utlåtanden, skrivelser m. m. i ämbetsärenden. ärenden m. m.
1. Uti sammansättningen af den utaf Kungl. Maj:t den 6 november 1903 Kommittéer
tillsatta kommittén med uppdrag att verkställa utredning och afgifva för- oc.11 ,kom''
slag till erforderliga åtgärder mot smittosamma könssjukdomars spridning
bär under år 1907 den förändring ägt rum, att sekreteraren i öfverståthållarämbetet
för polisärenden Hjalmar von Sydow, på därom framställd begäran,
erhållit nådigt entledigande från ledamotskap i kommittén samt godsägaren
Hugo Tamm den 4 oktober 1907 aflidit. Några nya ledamöter i de sålunda
afgångnes ställe hafva icke utsetts.
Beträffande kommitténs arbeten under år 1907 har dess ordförande meddelat
följande.
Sedan kommittén vid sina under hösten 1906 hållna sammanträden fattat
definitiva beslut rörande det förslag till lag angående åtgärder mot utbredning
af smittosamma könssjukdomar, som inom kommittén utarbetats, uppdrog
kommittén åt en särskild subkommitté att dels verkställa den slutliga
redigeringen af nämnda lagförslag, dels att utarbeta åtskilliga mindre omfattande
förslag till bestämmelser i vissa ämnen, som stå i sammanhang
med själfva hufvudfrågan. Med anledning häraf har nämnda subkommitté
under år 1907 sammanträdt dels under en månad på våren dels ock från
den 1 juli till den 16 december. Det subkommittén gifna uppdrag har
därunder i det närmaste förts till slut, hvarjämte vissa delar af motiveringen
utarbetats. Kommittén har under året afhållit två plenosammanträden,
nämligen den 17 april och den 16 december, för ordnande af vissa
ekonomiska angelägenheter.
Förutom det af omförmälda subkommitté verkställda arbetet, hafva under
året för kommitténs räkning utförts eu del undersökningar af statistisk och
medicinsk natur. Sålunda har af kommitténs ledamot professoren J. E. Johanson
utarbetats en redogörelse om »De smittosamma könssjukdomarnas ut
bred ning i Sverige 1822—1906». Vidare har af kommitténs sekreterare utarbetats
en historisk redogörelse för de åtgärder, som här i landet varit vidtagna
för att hämma de veneriska sjukdomarnas spridning äfvensom för den
abolitionistiska rörelsens uppkomst och utveckling.
56 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit
Kommitténs arbeten hafva numera framskridit så långt, att kommittén
hyser förhoppning att kunna under loppet af år 1908 aflämna sitt betänkande.
2. Den åt Kungl. Maj:t den 17 juni 1904 tillsatta kommittén med uppdrag
att verkställa utredning, huruvida genom omreglering af rikets indelning i
läkaredistrikt eller ändrade bestämmelser i afseende å läkarnas anställning och
åligganden hälso- och sjukvården å landsbygden skulle kunna bättre än hittills
främjas, har under år 1907 afslutat sina arbeten, utan att någon förändring
ägt rum i kommitténs sammansättning vid årets början.
Beträffande kommitténs verksamhet år 1907 har dess ordförande generaldirektören
C. Linroth meddelat följande.
Med anledning af att fyra bland kommitténs ledamöter, till följd af
innehafda riksdagsmannauppdrag, voro under större delen af årets förra hälft
hindrade att deltaga i kommitténs arbeten, sammanträdde densamma först den
8 juli. Därefter var kommittén såsom sådan församlad till och med den 17
i samma månad, då kommittén, som sistnämnda dag beslöt att till Kungl. Maj :t
öfverlämna för samma dag dateradt underdånigt betänkande och därmed afslutade
sitt arbete in pleno, upplöstes. Såväl före som efter denna session har emellertid
kommittéarbetet bedrifvits genom den af kommittén förut tillsatta redaktionskommittén,
hufvudsakligen företrädd af, förutom sekreteraren, generaldirektören
Linroth såsom ordförande samt f. d. öfversten A. F. O. Cederberg.
Af detta arbete hafva de båda sistnämnde varit — oberäknadt sådant arbete,
som ej kunde angifvas i bestämdt dagantal — upptagna, Linroth under tiderna
17 juni—7 juli och 18 juli—6 augusti samt Cederberg 26 juni—7 juli
äfvensom 18 och 19 juli.
Sedan det beslutade betänkandet blifvit under förra hälften af september
färdigtryckt och till Kungl. Maj:t öfverlämnadt, är hela kommittéarbetet
afslutadt, så när som på den redovisning för erhållna anslagsmedel,
som det åligger kommittén att till kungl. kammarrätten afgifva och som
under den närmaste framtiden skall dit öfverlämnas. Att detta ej ännu
skett, beror därpå, att först i dagarna bekommits räkning från vederbörande
tryckeri å kostnaden för en till kommittébetänkandet hörande karta.
3. Den af Kungl. Maj:t den 17 juni 1904 tillsatta kommittén med uppdrag
att verkställa eu revision af de för rättsmedicinska undersökningar gällande
stadganden har, enligt hvad kommitténs ordförande meddelat, år 1906
afslutat sitt egentliga arbete samt under år 1907 icke haft något sammanträde.
Kommitténs betänkande har i juni 1907 öfverlämnats till Kung].
Maj :t.
4. Den af Kungl. Maj:t den 31 december 1904 tillsatta kommitté för
afgifvande af förslag dels till bestämmelser angående de fordringar, som för
tillgodoseende af trafiksäkerheten eller eljest böra från statens sida ställas
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 5
på de enskilda järnvägarna, dels ock till anordnande af nödig kontroll därå,
att berörda bestämmelser behörigen iakttagas, har under år 1907 afslntat sina
arbeten, utan att under samma år annan förändring i kommitténs sammansättning
ägt rum, än att, sedan kommitténs ordförande, generalpostdirektören
J. E. von Krusenstjerna den 1 februari 1907 aflidit, ledamoten i kommittén
öfversten O. J. F. Wijnbladh den 15 i samma månad förordnats till ordförande.
Enligt uppgift från kommittén har densamma under år 1907 sammanträdt
in pleno under tiderna 4—24 januari, 12 februari—6 mars samt 2 maj
—22 juli, hvarunder kommitténs förslag till bestämmelser i de ämnen, som
afses i det kommittén lämnade uppdrag, blifvit granskade och af kommittén
definitivt antagna. Ett sammanträde in pleno för afslutande af kommitténs
arbeten har hållits den 26 september, och har kommittén med skrifvelse af
sistnämnda dag öfverlämnat sitt betänkande till Kungl. Maj:t.
5. I sammansättningen af den af Kungl. Maj:t den 20 oktober 1905
tillsatta kommittén för verkställande af utredning angående de åtgärder, som
till hämmande af människotuberkulosens utbredning i riket lämpligen borde
vidtagas, har under år 1907 icke inträffat någon förändring.
Kommitténs ordförande har beträffande kommitténs verksamhet under år
1907 meddelat följande.
Kommittén har sammanträdt in pleno den 26 januari, 5 och 6 april,
21 och 22 maj, 1 juli, 11—13 september, 11—14 november samt 19 och 20
december. Under förra halfåret var kommittén sysselsatt med utarbetande
af det betänkande och förslag rörande tuberkulossjukvårdens ordnande i
riket, som afgafs till Kungl. Maj:t den 1 juli 1907.
Senare hälften af året har ägnats åt utarbetande af förslag till bestämmelser
rörande skyddsåtgärder mot tuberkulos. Kommitténs betänkande i
denna del torde komma att afgifvas under förra delen af år 1908.
På grund af särskilda remisser har kommittén slutligen afgifvit underdånigt
utlåtande dels angående beredande af vård åt telegrafverkets, postverkets
och statens järnvägars till kostnadsfri läkarvård berättigade lungsiktiga
personal äfvensom åt lungsjuka underofficerare, värnpliktige och
stamanställda vid hären och flottan, dels ock angående ifrågasatt statsunderstöd
till hafskuranstalten för skrofulösa barn å Styrsö.
6. Ordföranden i den af Kungl. Maj:t den 30 januari 1906 tillsatta
kommittén för afgifvande af yttrande och förslag till reglering af löneförhållandena
för järnvägsstyrelsen och järnvägsstaten i öfrigt har meddelat,
att kommittén, i hvars sammansättning någon förändring under år 1907 icke
ägt rum, efter att redan under år 1906 hafva fattat sina beslut, under år 1907
varit i sin helhet samlad för justering af kommitténs betänkande endast under
tiden från och med den 28 januari till och med den 18 februari, då kommittén
afgaf sitt betänkande, samt upphörde med sin verksamhet.
Bill. till Riksd. Prot. 1908. 1 Sami. 1 Afd. 8
Riksdags-Berättelsen.
58 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
7. I sammansättningen af den, jämlikt nådigt bemyndigande den 22 juni
1906, tillsatta kommission med uppdrag att afgifva yttrande ock förslag i
fråga om förändrad organisation af telegrafstyrelsen m. ra. har någon förändring
under år 1907 icke ägt rum.
Enligt hvad kommissionens ordförande meddelat, har kommissionen under
året fortsatt sina arbeten utan afbrott till och. med den 11 mars, då arbetena
afslutades. Kommissionen har den 14 januari 1907 afgifvit förra delen
af sitt betänkande, innefattande förslag till omreglering af telegrafstyrelsen
och lokalförvaltningarna, samt den 11 mars senare delen af betänkandet,
innehållande förslag till ny instruktion för telegrafstyrelsen.
8. Den af Kungl. Maj:t den 4 augusti 1906 tillsatta kommittén för afgifvande
af »underdånigt yttrande och förslag beträffande förändrad organisation
af järnvägsstyrelsen och därunder lydande förvaltningar har, utan att
någon förändring i kommitténs sammansättning ägt rum, år 1907 afslutat
sina arbeten.
Enligt hvad kommitténs ordförande meddelat har kommittén, som redan
år 1906 fattat beslut i alla mera hufvudsakliga afseenden, under år 1907
varit i sin helhet samlad för justering af kommitténs betänkande endast
under tiden från och med den 13 till och med den 16 februari, från och med
den 27 februari till och med den 3 mars samt den 8 mars. En underafdelning
af kommittén var emellertid såsom särskild redaktionskommitté i verksamhet
under tiden från årets början till och med den 8 mars. Sistnämnda
dag afgaf kommittén betänkande och förslag i det kommittén förelagda ämnet,
hvarefter kommittén upplöstes och dess verksamhet upphörde.
9. De af chefen för civildepartementet, jämlikt det honom den 7 december
1906 gifna nådiga bemyndigande, tillkallade sakkunniga för verkställande af
utredning i fråga om anordnande af direkt ångfärjeförbindelse mellan Sverige
och Tyskland hafva sammanträdt i Malmö, förutom den 11—18 december
1906, den 9—11 januari 1907 samt i Stockholm den 24—26 januari och den
31 januari—2 februari 1907. Mellan sammanträdena hafva därjämte delegerade
inom kommissionen arbetat. Kommissionen afgaf sitt hufvudbetänkande
den 6 februari och ett mindre tilläggsbetänkande den 13 mars 1907.
Efter det förberedande förhandlingar i slutet af mars och början af april
förts i Berlin mellan därtill utsedde ledamoten af kommissionen, kanslirådet
Hultgren, och representanter för tyska myndigheter, uppdrog chefen för civildepartementet
åt kommissionen att afgifva yttrande i anledning af hvad som
vid berörda förhandlingar förekommit. På grund häraf sammanträdde kommissionen
åter i Stockholm den 15 april och afslutade den 19 i samma månad
sina arbeten genom ett då afgifvet betänkande.
10. Kungl. Maj:t har den 30 januari 1907 uppdragit åt förste aktuarien,
filosofie doktorn Gustav Sundbärg att verkställa en utredning af emigrations
-
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
fi-ågan och spörsmål, som därmed stå i sammanhang, äfvensom att inkomma
med de förslag, hvartill denna utredning kunde gifva anledning. Genom
kungl. bref den 4 juni 1907 utvidgades uppdraget till att omfatta jänjväl
utredning af frågan om en föreslagen statens arbetsförmedlingsanstalt för
svenskar i utlandet.
De sålunda anbefallda utredningarna, hvilka omedelbart togo sin början,
hafva sedermera oafbrutet fortgått. På grund af förstnämnda uppdrag hafva,
enligt hvad Sundbärg meddelat, bygdeundersökningar verkställts genom särskild!
härför utsände personer inom vissa delar af Värmlands och Alfsborgs
län, och hafva liknande undersökningar förberedts för vissa delar af Kalmar
län. Därjämte har en enquéte verkställts bland de afresande emigranterna
genom agenter, som medföljt utvandrarfartygen eller för ändamålet uppehållit
sig 6n längre tid i Liverpool. Genom särskilda personer hafva undersökningar
gjorts rörande emigranthotellen och vissa förhallanden i de för
emigrationen viktigaste genomfartshamnarna i Norge, Danmark, England och
Amerika. Från svenskarna i Amerika hafva upplysningar begärts genom
ett därstädes spridt cirkulär, som äfven lystrats af en stor mängd i Amerika
bosatta landsmän. Öfver mormonismen- och dess verksamhet i Sverige har
genom sakkunnig person en specialundersökning utförts.
Inom landet hafva upplysningar begärts från Kungl. Maj:ts befallningshafvande
i de särskilda länen, dels öfver emigrantagenternas och deras ombuds
verksamhet, dels särskild! öfver förekommen emigrantvärfning och dels öfver
tjänstehjonskommissionärernas och deras ombuds verksamhet. Dessutom
hafva upplysningar begärts om ett större antal med emigrationen sammanhängande
förhållanden, af domhafvandena, hushållningssällskapen, provinsialläkarne,
landtmätarne, jägmästarne, länsmännen och kommunalnämndsordiorandena
i riket, hvarjämte liknande enquéter äro under förberedelse bland
rikets prästerskap samt näringsidkare och korporationer af sadana. Af
generalbefäl!afvarne samt af ett antal större redare hafva uttalanden begärts
(ifver vissa med utvandrings lagstiftningen sammanhängande frågor.
Den föreskrifna historiskt-st atistiska undersökningen öfver emigrationsfrågan
pågår i form af utredningar rörande befolkningsförhållandena, jordstyckningen
och jordägandeförhållandena, samt bolagens jordinnehaf i vissa
delar af riket; vidare rörande lagfarter och intecknad gäld i fastigheter å
rikets landsbygd; samt genom insamling af tryckt och otryckt material för
bedömande af vissa med emigrationen sammanhängande historiskt-ekonomiska
frågor.
Beträffande utredningen angående en arbetsförmedlingsanstalt lör svenskar
i utlandet hafva upplysningar infordrats från olika håll såväl inom som utom
Sverige men för en del ännu ej inkommit.
59
CO
Berättelse om livad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
11. Kungl. Maj:t har den 28 juni 1907 uppdragit åt en kommitté att
inkomma med betänkande och förslag beträffande ny taxa för transporter å
statens järnvägar samt rörande förändrade bestämmelser ifråga om samtrafik
mellan statens och enskilda järnvägar äfvensom afgifva yttrande angående
införande af särskilda tariffer för export- och transitogods, hvarvid kommittén
hade att taga under öfvervägande, huruvida icke särskildt betänkande
rörande en hvar åt sistnämnda bada frågor skulle kunna afgifvas innan förslag
angående godstaxan aflämnades; och har Kungl. Maj:t i sammanhang
härmed förordnat till ordförande i denna kommitté Jandshöfdingen Axel Asker
samt till ledamöter: disponenten Erik Johan Ljungberg, grosshandlaren Justus
Adal rik Waller, direktören Rudolf Teodor Hennings, dåvarande verkställande
direktören vid Stockholm—Västerås—Bergslagens nya järnvägsaktiebolag
Fredrik Vilhelm Henrik Pegelow, trafikchefen kaptenen Carl Haqvin Fogelberg,
t. f. byrådirektören John Henrik Flodin samt järnvägsstyrelsens matematiska
biträde, fil. licentiaten Nils Ahlberg, hvilken jämväl skulle vara kommitténs
sekreterare. Sedermera har, efter det Pegelow utnämnts till generaldirektör
och chef för järnvägsstyrelsen, Kungl. Maj:t den 6 december på därom gjord
ansökan entledigat honom från uppdraget att vara ledamot uti ifrågavarande
kommitté samt förordnat verkställande direktören vid Bergslagernas järnvägsaktiebolag
Jon Didrik Simonsson att i stället vara ledamot i kommittén.
Kommitténs ordförande har i fråga om kommitténs verksamhet meddelat
följande:
Kommittén har haft sammanträden den 5—9 augusti och den 2—3 december
1907 och därvid bland annat dis*kuterat det kommittén lämnade uppdraget
i allmänhet, beslutat tillsvidare uppskjuta samtrafiksfrågans behandling
samt gått i författning om erforderliga utredningar. Vidare har vid
sammanträdet den 2 december tillsatts en subkommitté för järn och stål och
arbeten däraf samt maskiner, redskap och verktyg, i hvilken, utom tre af
kommitténs ledamöter, insatts tre tillkallade sakkunniga. Denna subkommitte
bär vid sammanträden den 5—10 och 20—21 december uppgjort
förslag till ny klassifikation för nämnda varuslag.
Anledningen till den långa tiden mellan sammanträdena har berott därpå,
att kommitténs sekreterare till följd af andra offentliga uppdrag, däribland
särskildt ett af Kungl. Maj:t meddeladt uppdrag att vara sekreterare åt sakkunniga
för utredning beträffande förbättrade förbindelser mellan Sverige
och Ryssland, varit förhindrad att ägna kommittén hela sin tid. Under
nämnda mellantid hafva emellertid flertalet behöfliga utredningar igångsatts
och delvis afslutats.
12. Kungl. Maj:t har den 5 juli 1907 uppdragit åt en kommitté att verkställa
revision af byggnadsstadgan för rikets städer samt i denna kommitté
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
förordnat till ordförande dåvarande hofrättsrådet Axel Gustaf Sven Borgström
samt till ledamöter ledamoten af Riksdagens andra kammare borgmästaren
Göran Albin Ahlstrand, stadsarkitekten Kasper Sahlin och byggmästaren
Frans Oskar Pettersson i Göteborg. Sedan hofrättsrådet Borgström
den 29 oktober utnämnts och förordnats till justitieråd, har Kungl.
Maj:t den 1 påföljande november förordnat hofrättsrådet friherre Ernst Johan
Lars Henrik Wrede att i Borgströms ställe vara ordförande uti ifrågavarande
kommitté.
Enligt hvad från kommittén meddelats, har densamma sammanträdt
under tiden från och med den 2 till den 27 augusti samt från och med
den 9 oktober till och med den 17 december. Kommittén har under denna
tid dels utarbetat och afgifvit förslag till bestämmelser angående hvilka
förändringar i befintlig byggnad äro att till nybyggnad hänföra, dels företagit
resor till ett flertal städer i norra och södra Sverige för att studera
dessa städers byggnadsväsen och dels verkställt en del förberedande arbeten
i och för fullgörandet af det erhållna uppdraget.
13. Kungl. Maj:t har den 5 juli 1907 bemyndigat chefen för civildepartementet
att såsom sakkunniga tillkalla tre personer för att jämte generalpostdirektören
Richard Emanuel Ossbahr i egenskap af ordförande afgifva yttrande
och förslag beträffande lönereglering för generalpoststyrelsen samt för
tjänstemän vid postverkets distrikts- och lokalförvaltningar, därvid de sakkunniga
skulle hafva att taga under öfvervägande jämväl, huruvida några
förändringar af generalpoststyrelsens organisation vore af behofvet påkallade
och särskildt huruvida icke den inom styrelsen anställda extra personal borde
i någon mån minskas för att, såvidt ske kunde, ersättas med ordinarie tjänstemän.
Efter det till ledamöter i denna kommission utsetts ledamoten af Riksdagens
första kammare, kammarherren friherre Johan Gabriel Beck-Friis,
ledamoten af Riksdagens andra kammare, lektorn fil. doktorn Karl Starbäck
samt t. f. postinspektören, notarien i generalpoststyrelsen Ernst Wilhelm
Öberg, sammanträdde kommissionen första gången den 15 juli, och hafva,
enligt hvad kommissionens ordförande meddelat, dess arbeten därefter oafbrutet
fortgått dels in pleno under tiden 13 augusti—14 december, dels genom
särskilda subkommitterade under tiden 16 juli—15 augusti samt 15—19
december.
På grund af kommissionen gifvet bemyndigande att för fullgörande
af särskilda delar af sitt uppdrag till öfverläggning eller för upplysningars
erhållande inkalla tjänstemän vid postverket har ordföranden i »Posttjänstemännens
förening», postmästaren i Kristianstad T. Wikander närvarit vid
behandling af frågan om lönereglering för tjänstemän vid distrikts- och lokalförvaltningarna.
Berättelse om livad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Den 28 november afgaf kommissionen förslag till organisation ock lönereglering
beträffande generalpoststyrelsen samt distrikts- ock lokalförvaltningarna
äfvensom rörande vissa i samband därmed stående frågor. Då
emellertid de kufvudsakligaste förändringar, som kommissionen förordat beträffande
generaipoststyrelsen ock distriktsförvaltningarna, förutsätta närmare
bestämmelser rörande dessa myndigheters verksamhet, kar kommissionen
ansett sig böra, innan den åtskiljdes, jämväl uppgöra förslag till ny instruktion
för generalpoststyrelsen ock i sammanhang därmed angifva de hufvudgrunder,
som enligt kommissionens åsikt borde blifva bestämmande för de
nya distriktsför vattningarnas åliggande och befogenhet.
14. På grund af den 20 september 1907 erhållet nådigt bemyndigande kar
chefen för civildepartementet samma dag uppdragit åt professoren A. W.
Cronquist ock lektorn, filosofie doktorn J. G. Petrén att inom civildepartementet
verkställa utredning beträffande kiseljärns egenskap att under vissa
förhållanden förorsaka utveckling af skadliga gaser, samt, därest utfärdande
af allmänna bestämmelser rörande de försiktighetsåtgärder, som vid förvaring
och transport af dylikt järn böra iakttagas, syntes vara af behofvet påkalladt,
biträda vid utarbetande af förslag till dylika bestämmelser.
Kommissionens arbeten hafva ännu ej påbörjats.
15. Sedan i enlighet med Riksdagens beslut aftal med Norge träffats om
föranstaltande af gemensamma undersökningar af åtskilliga förhållanden
rörande de svenska flyttlapparnas renbete i Tromsö och Nordlands amf, kar
Kungl. Maj:t den 28 september 1907 uppdragit åt dåvarande landshöfdingen
grefve H. E. G. Hamilton och landshöfdingen K. J. Bergström att, i egenskap
af svenska kommissarier, jämte utsedde norska kommissarier företaga
berörda undersökningar äfvensom förordnat revisionssekreteraren E. A. Berguf
att vara sekreterare hos de svenske kommissarierna.
Från norsk sida kafva utsetts till kommissarier minister B. Yogt och
konstituerade riksadvokaten P. Kjerscbow samt till sekreterare höiesteretsadvokaten
P. Berg.
Den svenska kommissionen kar hållit förberedande sammanträden dels i
Kiruna den 21—den 23 oktober och dels i Stockholm den 18—den 20 november.
Därefter hafva gemensamma sammanträden hållits i Kristiania under
tiden den 21—den 30 november.
Nytt gemensamt sammanträde har utsatts att hållas i Stockholm den 20
januari 1908.
16. Kungl. Maj:t har den 28 september 1907 i nåder bemyndigat chefen för
civildepartementet att tillkalla högst tre personer för att inom departementet
biträda vid beredning af det på Kungl. Maj:ts pröfning beroende förslaget
Berättelse om livad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
rörande reglering af löneförhållanden m. m. vid landsstaten äfvensom i samband
därmed stående frågor; och har departementschefen i anledning häraf
inkallat dåvarande landshöfdingen i Gäfleborgs län grefve Hugo Erik Gustaf
Hamilton samt landssekreteraren i Västmanlands län Herman Leonard Uddén
att biträda vid berörda ärendes beredning. Då sedermera kommissionen
för undersökningar rörande de svenska, flyttlapparnas renbete i Tiomsö
och Nordlands amf, i hvilken kommission grefve Hamilton äfven var ledamot,
begynte sina arbeten, inkallades i först nämnda beredning landskamreraren i
Malmöhus län Gert Vollrath Eiserman, och hafva, sedan grefve Hamilton
den 4 december 1907 utnämnts till statsråd och chef för civildepartementet,
Udden och Eiserman ensamma fullföljt beredningen af landsstatens löneregleringsfråga.
Kommissionens arbeten, som togo sin början den 7 oktober, hafva därefter
oafbrutet fortgått och beräknas blifva afslutade med januari månad 1908.
17. Kungl. Maj:t har den 18 oktober 1907 uppdragit åt en kommitté att
undersöka möjligheten af en lagstiftning angående arbetsaftal, för den händelse
sådan lagstiftning finnes möjlig och lämplig, afgifva förslag så väl till sådan
lag som till ändringar i gällande tjänstehjons.stadga äfvensom att taga i öfvervägande
öfriga i samband stående frågor och afgifva de förslag, som däraf
kunna föranledas; och har Kungl. Majfi i sammanhang härmed utsett till
ordförande i kommittén: justitierådet Åke Thomasson samt till ledamöter:
mekaniska arbetaren Axel Ceder, jordbruksarbetaren Per August Larsson i
Ängamöllan, assessorn friherre Bo Knut Sten Rudolf Leijonhufvud, hvilken
samtidigt skulle vara kommitténs sekreterare, ledamoten af Riksdagens Andra
Kammare landsorganisationens ordförande Herman Lindqvist, ledamoten af
Riksdagens Första Kammare ingenjören Tord Alarik Magnuson, ledamoten
af Riksdagens Andra Kammare muraren Nils Persson i Malmö, ledamoten af
Riksdagens Andra Kammare landtbrukaren David Pettersson i Bjälbo, ordföranden
och verkställande direktören i svenska arbetsgifvareföreningen vice
häradshöfdingen Hjalmar von Sydow samt fabriksidkaren Ivar Wallberg.
Härefter har Kungl. Maj:t till ledamöter i kommittén i stället för ingenjören
Magnuson och fabriksidkaren Wallberg, hvilka afsagt sig uppdraget, utsett
bruksdisponenten Carl Andreas Sahlin och direktören i Sveriges verkstadsförening
Ernst Fritz Wållgren.
Kommitténs ordförande har meddelat, att, sedan kommitténs ledamöter
den 22 november första gången sammankommit i Stockholm, ytterligare sammanträden
hållits den 2, 3, 5 och IT påföljande december samt att kommittén
sistnämnda dag funnit nödigt att i afvaktan därpå, att kommittén blefve fulltalig,
inställa sammanträdena till den 15 januari 1908.
18. På grund af den 29 november erhållet nådigt bemyndigande har chefen
för civildepartementet tillkallat professorn, fil. doktorn Erik Ivar Fredholm,
64 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
sekreteraren Herman Otto Falk och t. f. aktuarien fil. licentiaten Carl Axel
liv din att såsom sakkunniga inom nämnda departement biträda vid uppgörande
af förslag till lag angående sjukkassor.
Denna kommission har ej sammanträdt under år 1907.
19. Kung!. Maj:t har den 13 december 1907 uppdragit åt en kommitté att,
efter allsidig utredning af frågan om ålderdoms- och invaliditetsförsäkring,
inkomma med underdånigt yttrande i ämnet samt de lagförslag, hvartill utredningen
kunde föranleda, äfvensom utsett till ordförande i kommittén professorn
Anders Lindstedt och till ledamöter: ledamoten af Riksdagens
andra kammare redaktören Karl Hjalmar Branting, ledamoten af Riksdagens
första kammare disponenten Claes Erik Victor Folin, ledamoten af
Riksdagens första kammare bankdirektören Lars Axel Hedenlund, ledamoten
af Riksdagens andra kammare landtbrukaren Per Nilsson i Bonarp, ledamoten
af Riksdagens andra kammare direktören Sven Palme och häradshöfdingen
Assar Emanuel Åkerman.
Denna kommitté har ännu ej sammanträdt.
Upptagande af Kungl. Maj:t har den 21 juni 1907 utfärdat kungörelse angående uppett
statslån, tagande för svenska statens räkning af ett tre och en half procents svenskt
statslån.
Dyrtidstillägg. Kungl. Maj:t har den 31 maj 1907 utfärdat kungörelse angående dyrtidstillägg
för år 1907 åt en del tjänstemän och betjänte.
.Eltra iöne" Kungl. Maj:t har den 21 juni 1907 utfärdat kungörelse angående extra
tjänte^vid sta- lönetillägg för år 1907 åt vaktmästare och vissa andra betjänte vid statens
tens verk och verk och inrättningar,
inrättningar.
Bevillning af Kungl. Maj:t har den 13 september 1907 utfärdat förordning angående
mmurf bevillninS af fast egendom samt af inkomst.
komst.
Inkomstskatt. Samma dag har Kungl. Maj:t utfärdat förordning om inkomstskatt.
stämpelförord- Kung! Maj:t har den 15 mars och den 14 juni 1907 utfärdat särskilda
1 n3etl kungörelser angående vissa ändringar i gällande förordning angående stämpelafgiften.
Reglementet Kungl. Maj:t har den 12 juli 1907 utfärdat kungörelse angående vissa
uppbördsverk* ändringar i reglementet för uppbördsverket i Stockholms stad.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 65
Kungl. Maj:t har den 13 september 1907 utfärdat förordning angående Mantalsskrifändrad
lydelse af 11 och 16 §§ i nådiga förordningen angående mantals- ningsförordskrifning
den 6 augusti 1894.
Samma dag har Kungl. Maj:t utfärdat förordning angående ändrad Mantalsskriflydelse
af 9 § i nådiga förordningen angående mantalsskrifning i Göteborg “?nRsf®™gd"
den 17 november 1905. Göteborg.
Kungl. Maj:t har den 17 maj 1907 utfärdat kungörelse om verkställande
af anteckning i jordeboken i vissa fall rörande afsöndrad lägenhet.
Anteckning i
jordeboken i
vissa fall rörande
afsöndrad
lägenhet.
Kungl. Maj:t har den 18 oktober 1907 utfärdat instruktion för kungl.
statskontoret.
Instruktion
för statskontoret.
Kungl. Maj:t har likaledes den 18 oktober 1907 utfärdat kungörelse an-villkor för åtgående
villkor och bestämmelser för åtnjutande af de från och med 1908 års ”joutand® af d®
° 0U från och med
början fastställda nya aflöningsförmanerna för statskontoret. 1908 års bör
jan
fastställda
nya aflöningsförmånerna
för
statskontoret.
Samma dag har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse angående sättet för sattet för fnllfullfoljande
af talan mot Kungl. Maj:ts befallningshafvandes på grund af tVIaJga
statskontorets i länsstat eller eljest lämnade föreskrifter meddelade beslut Kungl. Maj:ts
i fråga om utbetalning af allmänna medel. befallnings
°
° haivandes be
slut
i fråga om
utbetalning af
allmänna
• medel.
Kungl. Maj:t har den 8 november 1907 utfärdat kungörelse angående Prägel å jubiprägel
å jubileumsmynt å två kronor. lenmsmynt.
Vid myntverket hafva under år 1907 blifvit utmyntade:
silfvermynt:
2-kronor af vanlig prägel .
jubileumsmynt å 2 kronor
1-kronor.........
50-ören.........
25-ören.........
10-ören.........
lull. till Riksd. Prof. 1908. 1 Sami. 1 Afd.
Kiksdags.Berättelsen.
kronor 601,626: —
> 501,520: —
» 733,128: —
* 159,742: —
» 304,384: —
» 365,375: —
Myntverket.
9
66 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
bronsmynt:
5-ören...............kronor 51,091: —
2-ören......... » 40,765: —
1-ören............... » 33,588: —;
hvar]ämte under samma tid från myntverket, hufvudsakligen från landsorten,
utväxlats:
i silfvermynt (inberäknadt jubileumsmyntet) kronor 5,515,200: —
i bronsmynt............... * 143,700: —
Därjämte har under år 1907 präglats:
24,791 stycken medaljer till värde af kronor 104,706: 79.
Bidrag till Från det af Riksdagen för år 1907 beviljade anslag för beredande åt
sjömanshusen, sjömanshusen af skälig ersättning för dem åliggande bestyr med värnpliktiges
inskrifning och redovisning samt med utarbetande af sjöfartsstatistiska
uppgifter hafva bidrag tilldelats 47 sjömanshus.
Inspektörernas Kungl. Maj:t har den 17 maj 1907 utfärdat kungörelse angående vissa
å passagerare- bestämmelser rörande inspektörernas för passagerareångfartyg befogenhet.
ångfartyg befogeuhet.
Ändring i Samma dag har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse angående ändrad
gällande be- iy(jelge af §§ 20 och 48 i nådiga förordningen den 12 februari 1864 angående
fråga om pas- hvad * afseende å passagerareångfartygs byggnad, utrustning och begagnande
sagerareång- iakttagas bör.
fartygs byggnåd,
utrustning
och begagnande.
Villkor för Kungl. Maj:t har den
rederilån. för ]^n fr;in lånefonden för
Förordning KungL MaJ:t bar den
angående taxor taxor å hamnafgifter.
å hamnafgifter.
Förordning Samma dag har Kungl.
angående taxor penningar,
å grundpenningar.
Postsparbanks- Kungl. Maj:t har den
förordningen. ringar i och tillägg till nådiga förordningen den 22 juni 1883 angående en
postsparbank i riket.
3 maj 1907 utfärdat kungörelse angående villkor
rederinäringens understödjande.
31 december 1907 utfärdat förordning angående
Maj :t utfärdat förordning angående taxor å grund
17
maj 1907 utfärdat kungörelse angående änd -
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 67
Antalet postanstalter, hvilka såsom postsparbankskontor betjäna allmänheten
med mottagande och utbetalande af postsparbanksmedel, utgjorde vid
utgången af november månad 1907 3,110, hvarjämte sparmärkesförsäljnmgs
ställenas
antal uppgick till 5,181. . .
Antalet delägare i postsparbanken utgjorde vid 1907 ars början o69,155.
Under tiden 1 januari—30 november hafva tillkommit 50,614, under det att
39,115 afgått genom uttagande af samtliga innestående medel. Delägareantalet
utgjorde således sistnämnda dag 580,654. . .
Under tiden 1 januari—30 november 1907 insattes i postsparbanken i
558,973 poster 10,910,256 kronor och uttogos i 140,502 poster 15,212,262 kronor
66 öre, hvadan delägarnes behållning, som vid årets början uppgick ti
54,097,705 kronor 36 öre, minskats med 4,302,006 kronor 66 öre och den 30
november 1907 utgjorde 49,795,698 kronor 70 öre, oberäknadt upplupna räntor
för den gångna delen af året.
Inlåningsräntan har under år 1907 oförändradt utgjort 3,6 / för ar.
Postsparbankens medel — däruti inberäknadt löpande förskott från postverket
å tillhopa 1,753,713 kronor 89 öre — voro vid november månads utgång
placerade dels uti obligationer, utfärdade af svenska staten, Sveriges
allmänna hypoteksbank eller kommuner inom landet, till ett bokfördt värde
af 37,543,701 kronor 59 öre, dels ock i direkta lån till kommuner till ett
sammänlagdt kapitalbelopp af 13,175,445 kronor 31 öre, samt i lån mot säkerhet
af fastighetsinteckningar 840,000 kronor, hvarjämte vid samma tidpunkt
i banker innestodo 551,295 kronor 49 öre, allt utom upplupna, ej förfallna räntor.
Postsparbankens bestyr med uppbörd och utbetalningar för riksförsäkringsanstaltens
räkning hafva under tiden 1 januari—30 november 1907 ge
-
staltat sig såsom följer:
inbetalningar hafva förmedlats till belopp af 838,408 kronor 55 öre, fördelade
på 4,472 poster, och utbetalningar till belopp af 209,575 kronor 80 öre
i 8,878 poster. Utbetalningarna förgrena sig i följande grupper:
Sjukhjälp.......antal 3,013, belopp kronor 70,280: 75
Begrafningshjälp . . . . » 39, » » 2,400.
Lifränta . .''...... » 4,496, » » 100,642: 15
Återbetalade premier . . » 1,330, » * 36,252. 90
De för riksförsäkringsanstaltens räkning förvaltade medlen voro den 30
november 1907 placerade i obligationer till bokfördt värde af 1,617,430 kronor
78 öre, i kommunlån till belopp af 537,978 kronor 75 öre, i lån mot
säkerhet af fastighetsinteckningar till belopp af 455,000 kronor, hvarjämte å
bankräkningar innestodo 130,167 kronor 89 öre, allt förutom ej förfallna
r ä n"t 6 m 6 d. g 1 •
Jämlikt bestämmelserna i nådiga brefvet till styrelsen för postsparban
ken den 31 december 1904 åligger postsparbanken jämväl bestyret med mot
-
Postspar
banken.
68 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
tagande af insättningar i den med 1905 års början inrättade barnmorskornas
pensionsanstalt och utbetalande af därifrån utgående pensioner, bvarjämte
förvaltningen af pensionsanstaltens medel tillhör styrelsen för postsparbanken.
Vid 1907 års början hade 887 barnmorskor genom insättning i postsparbanken
erlagt afgifter till pensionsanstalten. Detta antal ökades under tiden
1 januari—30 november 1907 med 161.
Det pensionsanstalten tillkommande statsbidraget för år 1906 19,125 kronor
har under 1907 af statskontoret inbetalats till postsparbanken; och utgjorde
vid årets ingång anstaltens fonder 42,086 kronor 15 öre, däraf besparingsfonden
41,981 kronor 85 öre och säkerhetsfonden 104 kronor 30 öre. Af dessa
fondmedel jämte därå uppburna räntor äro 62,481 kronor 50 öre placerade
i allmänna hypoteksbankens obligationer.
Någon utbetalning af pensioner har icke förekommit.
Patent- och Under år 1907 hafva till patent- och registreringsverket inkommit 3,092
^verket.^ ansökningar om erhållande af patent, 982 ansökningar om registrering af
varumärken och 30 ansökningar om erhållande af mönsterskydd.
Under året har patent- och registreringsverket beviljat 2,041 patent samt
registrerat 724 varumärken och 19 mönster.
Till samma ämbetsverk hafva under år 1907 inkommit dels 52 anmälningar
till försäkringsregistret, däraf 5 afsett registrering af ömsesidiga försäkringsbolag
och 1 registrering af nytt försäkringsaktiebolag, dels 3,961
anmälningar till aktiebolagsregistret, däraf 1 afsett registrering af aktiebolag
med af Kungl. Maj:t före år 1897 fastställd ordning, 5 registrering af
bankaktiebolag, 2 af folkaktiebanker samt 811 registrering af öfriga aktiebolag.
Under samma år hafva registrerats, förutom 1 aktiebolag med af Kungl.
Maj:t före år 1897 fastställd ordning, dels 5 ömsesidiga försäkringsbolag,
dels 767 aktiebolag och banker, hvilkas sammanlagda aktiekapital utgjorde
259,796,982 kronor, hvaraf 177,729,168 kronor 56 öre vid registreringen anmälts
vara inbetalda.
Ofvanstående tecknade belopp fördelar sig på vissa grupper af aktie -
bolag och banker på följande sätt, nämligen för:
5 bankaktiebolag med........ 4,685,500 kronor
2 folkaktiebanker » 471,700 »
4 järnvägsaktiebolag » 1,671,200 >
32 rederiaktiebolag > 3,694,950 »
354 industri- och fabriksaktiebolag » 190,777,000 »
132 handels- och hushållsföreningsaktiebolag med .... 7,886,302 >
238 aktiebolag bildade för hvarjehanda ändamål med . . 50,610,330 >
767
259,796,982 kronor
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 69
Kung! Maj:t har den 12 januari 1907 utfärdat kungörelse angående Kustfart,
vissa ändringar i gällande föreskrifter rörande förbud för utländska fartyg
och båtar att i Sverige idka kustfart.
Den 13 maj 1907 har Kung! Maj:t utfärdat förordning angående vissa Gränstrafiken
bestämmelser rörande gränstrafiken mellan Sverige och Norge. mM™NSorgege
Sedan Kungl. Maj:t utfärdat kungörelser, den 12 april 1907 angående Tulltaxan,
tilläggsafgift vid införsel af socker, tillverkadt i Rumänien, den 14 juni
samma år angående ändrad lydelse af § 9 mom. 3 i tulltaxeunderrättelserna
samt den 5 juli samma år angående vissa ändringar i gällande tulltaxa, har
Kungl. Maj:t den 15 november 1907 låtit utfärda kungörelse angående fortsatt
tillämpning af tulltaxan den 8 juni 1906 med vissa ändringar.
Kungl. Maj it har den 31 maj 1907 utfärdat förordning angående rätt Förhandsuppatt
hos generaltullstyrelsen erhålla upplysning rörande tullbehandlingen ^”tunbehand
varor, afsedda att till riket införas. lingen af
varor.
Kungl. Maj:t har den 31 augusti 1907 utfärdat förordning angående sär- Mätbref för
skilda mätbref för fart genom Suezkanalen, hvarefter generaltullstyrelsen,
på grund af föreskrift i denna förordning, den 19 september samma år utfärdat
kungörelse med föreskrifter angående mätning för bestämmande af
svenska fartygs afgiftspliktiga dräktighet enligt de för fart genom Suezkanalen
gällande mätningsregler.
Den 15 november 1907 har Kungl. Maj:t utfärdat förordning om frihamn. Frihamn.
Enligt nådigt bemyndigande har generaltullstyrelsen den 21 december statistisk
1907 utfärdat kungörelse angående fortfarande giltighet af den vid styrel- va™förtecksens
kungörelse den 20 december 1906 fogade statistiska varuförteckning.
Kungl. Maj:t har den 3 maj 1907 utfärdat kungörelse angående ändrad Ordningsstadlydelse
af 22 § i ordningsstadgan rörande sockerbeskattningen den 9 juni «kerbcska11-
1905. ningen.
Kungl. Maj:t har den 12 juli 1907
ning till gästgifvare, som afstå från
gående försäljning af brännvin den 9
skänkning af brännvin.
utfärdat kungörelse angående ersätt-Ersättning till
dem jämlikt 10 § i förordningen an- J^fstMråi
juni 1905 tillkommande rätt till ut- dem tillkom
mande
rätt till
iskänkning af
brännvin.
70 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Bestämmelser Likaledes den 12 juli 1907 kar Kung! Maj:t utfärdat förordning anom
normal- gående de slag af papper, bläck-, skrifmaskin- ock stämpelfärger, som må
mai bläck m. m. till vissa offentliga kandlingar användas.
Tillverkning Den 7 augusti 1907 kar Kungi. Maj:t utfärdat förordning angående till
oeh
beskatt- verkning och beskattning af maltdrycker,
nmg åt malt- ° ° J
drycker.
Ordnings- Den 7 augusti 1907 kar Kung!. Maj:t jämväl utfärdat ordningsstadga
maltdr eks maDdrycksbryggerierna i riket.
bryggerierna
i riket.
Tillverkning Kung], Maj:t kar den 11 oktober 1907 utfärdat förordning angående tillaf
brännvin, verkning af brännvin.
Brännvins- Likaledes den 11 oktober 1907 kar Kungl. Maj:t utfärdat förordning om
försäljnings- ändrad lydelse af 15 § i nådiga förordningen den 9 juni 1905 angående för°
säljning af brännvin.
Beskattning Äfvenledes den 11 oktober 1907 kar Kungl. Maj:t utfärdat förordning
af socker, angående beskattning af socker.
Tiden för Den 25 oktober 1907 har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse angående
ikraftträdande tiden för ikraftträdande af tilläggsafgiften för brännvin, tillverkadt af majs
af tilläggs- oa a
afgiften för
brännvin, tillverkadt
af majs
Ordningsstad- Likaledes den 25 oktober 1907 kar Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse angan
för bränn- gäende ändrad lydelse af S 31 i ordningsstadgan för brännvinsbrännerierna
vinsbränne- . , . *1.
rierna i riket, i riket den 13 juli 1887.
Instruktion för Den 15 november 1907 kar Kungl. Maj:t utfärdat instruktion för kungl.
kontroll- och kontroll- och justeringsstyrelsen.
justerings- ö ö J
styrelsen.
öfverflyttande Likaledes den 15 november 1907 kar Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse
på kontroll- angående öfverflyttande på kontroll- ock justeringsstyrelsen af vissa befogen°
styrelsen "af8 heter och skyldigheter, som tillhöra finansdepartementets kontroll- ock juste
vissa
befogen- ringsbyrå eller dess chef m. m.
heter och skyldigheter,
som
tillhöra finansdepartementets
kontroll- och
justeringsbyrå
eller dess chef
m. m.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 71
Samma dag har Kungl. Maj:t utfärdat instruktion för justerare af mått instruktion för
, iusterare af
och Vikt. mitt och vikt.
Allmänna hypoteksbankens obligationsskuld, som vid 1905 års utgång Allmänna hyuppgick
till 281,890,113 kronor 33 öre, utgjorde vid 1906 års slut 279,847,806 riksbanken,
kronor 67 öre, hvaraf mot inhemska obligationer 115,004,100 kronor, mot tyska
140,610,666 kronor 67 öre och mot franska 24,233,040 kronor; och utgjorde
räntan, hvarmed obligationerna voro förskrifna 5 % å 11,822,000 kronor, 4 %
å 183,331,640 kronor, 33A % å 31,397,300 kronor och 31/a % å 53,296,866 kronor
67 öre.
Under år 1907 hafva obligationer af 1883 års lån, afstämplade till 4 %,
försålts till ett belopp af 1,245,000 kronor, men något nytt obligationslån
har icke af banken under samma tid upplagts.
Följande amorteringar hafva under år 1907 verkställts å bankens obligationslån,
nämligen å inhemska 5-procentlånet 348,200 kronor, å inhemska 4-procentlånet 320,600 kronor, å inhemska 38/4-procentlånet 154,100 kronor, å
inhemska 31/»-procentlånet 125,100 kronor, å tyska 4-procentlånet 606,666
kronor 67 öre, å tyska 3a/2-procentlånet 210,666 kronor 67 öre och å franska
4-procentlånet 368,280 kronor.
Enligt den öfversikt af hypoteksföreningarnas ställning vid 1906 års Hypotelsförslut,
hvilken i finansdepartementet upprättats efter uppgifter från de sär- ^f"nn“
skilda hypoteksföreningarne, utgjorde summan af den amorteringslåneskuld,
hvari hypoteksföreningarne, efter afdrag af de å lånen verkställda amorteringar,
till allmänna hypoteksbanken då häftade, 275,023,285 kronor 73 öre,
eller 1,904,405 kronor 61 öre mera än vid utgången af år 1905.
Allmänna hypotekskassans för Sveriges städer obligationsskuld utgjorde Allmänna hyvid
1906 års slut 41,806,600 kronor mot 35,572,866 kronor 67 öre vid utgången
af år 1905. städer.
Under år 1907 har någon försäljning af obligationer icke ägt rum.
Hypotekskassans fordringar hos delägande stadshypoteksföreningar och
kommuner uppgingo vid 1906 års slut, efter afdrag af verkställda amorteringar,
till sammanlagdt 37,123,317 kronor 32 öre.
Riksbankens metalliska kassa, beräknad i enlighet med gällande bestäm- Riksbankens
melser, utgjorde vid slutet af november år 1907 i rundt tal 73,257,400 kronor
mot 71,302,900 kronor vid samma tid år 1906. garnas kassa
De
enskilda bankinrättningarna ägde vid utgången af november år 1907 tillgångar,
i myntadt och omyntadt guld 349,600 kronor mot 374,600 kronor vid samma
tid år 1906.
72 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Utelöpande
banksedlar.
Bankernas inoch
utlåning.
Riksbanken och de enskilda bankinrättningarna hade vid november månads
utgång 1907 fordringar hos utlandet i räkning och på grund af växlar
till ett belopp af 74,954,200 kronor mot skulder å tillhopa 119,153,400 kronor,
så att bankernas öfverskjutande skuld till utlandet utgjorde 44,199,200
kronor mot en öfverskjutande skuld på 12,075,200 kronor vid samma tid år
1906.
Därjämte innehade riksbanken den 30 november 1907 utländska obligationer
till ett belopp af 8,870,800 kronor mot ett belopp af 9,402,600 kronor
vid samma tid år 1906.
Riksbankens utelöpande sedlar uppgingo den 30 november 1907 till ett
belopp af i rundt tal 189,602,400 kronor. Då motsvarande belopp den 30 november
1906 utgjorde 180,935,000 kronor, har alltså en ökning i riksbankens
sedelstock ägt rum med 8,667,400 kronor.
I riksbanken och de enskilda bankinrättningarna voro vid utgången af
november 1907 innestående: på sparkasseräkning 235,878,500 kronor mot
210.308.100 kronor vid samma tid år 1906; på giro-, upp- och afskrifningssamt
löpande räkning 192,759,400 kronor mot 183,684,600 kronor vid samma
tid år 1906; på depositions- och kapitalräkning 921,796,000 kronor mot
809.478.100 kronor år 1906.
Beloppet af diskonterade inrikes växlar, som vid november månads utgång
år 1906 var 665,820,500 kronor, utgjorde den SO november 1907 773,869,500
kronor och hade således ökats med 108,049,000 kronor. Yid slutet af november
1907 utestod såsom lån ett belopp af 912,299.400 kronor. Motsvarande
belopp för år 1906 uppgick till 834,351,600 kronor; och hade således
bankernas utestående lån från november 1906 till samma tid år 1907 ökats
med 77,947,800 kronor. Det å kassa- och resekreditiv utestående belopp hade
från slutet af november 1906 till samma tid år 1907 ökats från 184,497,000
kronor till 239,048,900 kronor eller med 54,551,900 kronor, och det å löpande
räkning utestående belopp hade likaledes under samma tid ökats från
154,041,400 kronor till 196,627,900 kronor eller med 42,586,500 kronor.
Yid utgången af november 1907 var därjämte på indrifning beroende
ett belopp af 5,927,500 kronor mot 2,748,700 kronor vid samma tid år 1906.
Totalsumman af bankernas till allmänna rörelsen lämnade försträckningar
utgjorde alltså vid slutet af november 1907 2,127,773,200 kronor mot 1,841,459,200
kronor vid samma tid år 1906 och har således ökats med 286,314,000 kronor,
under det att hela inlåningen på sparkasse-, giro-, upp- och afskrifningssamt
löpande räkning och depositionsräkning samtidigt ökats med 146,963,100
kronor.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 73
Bankernas sammanlagda fonder hafva från utgången af november manad
år 1906 till samma tid år 1907 ökats med 41,487,700 kronor.
Under år 1907 bär Kungl. Maj:t meddelat tillstånd att drifva bank-Nya och uPPrörelse
åt följande aktiebolag, nämligen: aktiebolaget Hallsbergs folkbank, lostba]aank
aktiebolaget Vara bank, aktiebolaget Gottlands bank, aktiebolaget Linköpings
bank, aktiebolaget Svenska landtmannabanken, aktiebolaget Arbrå folkbank,
aktiebolaget Hammerdals folkbank, samtliga till utgången af år 1917.
Följande banker hafva under samma år upphört, nämligen: Gottian ds
enskilda bank, hvilken uppgått i bankaktiebolaget Södra Sverige, och Industrikreditaktiebolaget
i Stockholm, som uppgått i Skandinaviska kreditaktiebolaget.
Antalet i verksamhet varande banker, hvilket vid 1906 års slut uppgick
till 75, utgjorde vid 1907 års utgång 80.
Kungl. Maj:t har under år 1907 meddelat aktiebolaget Eksjö folkbank,
bankaktiebolaget Stockholm—Öfre Norrland, aktiebolaget Stockholms diskontobank
och aktiebolaget Hudiksvalls bank tillåtelse att fortfarande drifva
bankrörelse, de tre förstnämnda bankerna till utgången af år 1918 samt aktiebolaget
Hudiksvalls bank till utgången af år 1919.
Förlängda
oktroj er.
Särskilda kungörelser hafva af Kungl. Maj:t utfärdats angående utgifvande
af riksbankssedlar å 50 och å 1,000 kronor, försedda med nytt botten-n ^nytt“
tryck. bottentryck.
Kungl. Maj:t har den 7 augusti 1907 utfärdat kungörelse i anledning af Kungörelse i
Riksdagens beslut angående riksbankens styrelse och förvaltning. mkidlgTns be
slut
angående
vilronoTi Inn a
styrelse och
förvaltning.
Kungl. Maj:t har den 11 oktober 1907 utfärdat dels lag angående civila lag angående
tjänstinnehafvares rätt till pension dels ock särskilda kungörelser om till- “^“häfvare!
lämpligheten af nämnda lag å vissa tjänster samt med föreskrifter om verk- rätt till penstollighet
af samma lag och angående de medel, af hvilka pensioner, som
jämlikt lage.n komma att beviljas, skola utgå m. m.
Kungl. Maj:t har den 25 januari 1907 utfärdat kungörelse med kallelse Kallelse till
till sammanträde af fullmäktige för delägarne i civilstatens pensionsin- an^adee
rättning. för delägarne i
civilstatens
pensionsinrätt
ning.
10
Bill. till Rilesd. Prot. 1908. 1 Sami. 1 Afd.
Riksdags-Berättelsen.
74 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista laytima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Reglemente för Kungl. Maj:t har den 21 december 1907 utfärdat dels reglemente för
änkl-11 och''pV civilstatens änke- ocl1 pupillkassa, dels instruktion för styrelsen öfver samma
pillkassa, in- kassa dels ock reglemente angående utlåning m. m. utur de fonder, ''som äro
styrelsenn
kassan samt
reglemente angående
utlåning
m. m.från
samma kassa.
Frihet från Särskilda kungörelser kafva af Kungl. Maj:t utfärdats angående frihet
pension”eller ^ran utslätning dels för pension, utgående från Bergslagsförmännens änkelifränta.
och pupillkassa, från svenska publicisternas pensionsförening, från Härnösands
enskilda banks pensionsfond, från Sundsvalls sparbanks pensionsfond
samt enligt reglemente till tjänstemän i Sundsvalls enskilda bank, dels ock
för pension eller lifränta, utgående enligt pensionsreglemente för tjänstepersonalen
hos brandförsäkringsaktiebolaget Fenix och enligt pensionsreglemente
för tjänstepersonalen hos försäkringsaktiebolaget Fylgia.
Försäkrings- Kungl. Maj:t har den 15 mars 1907 utfärdat kungörelse om rättighet för
feuppS- Yederbörande myndigheter att i stället för uppbördsborgen, som i kungl.
borgen. statskontoret eller hos Kungl. Maj:ts befallningshafvande bör förvaras, godkänna
försäkringsbref utfärdade af försäkringsaktiebolaget Securitas.
Likaledes har Kungl. Maj:t den 21 juni 1907 utfärdat kungörelse angående
rättighet för vederbörande myndigheter att i stället för uppbördsborgen,
som hos kungl. fångvårdsstyrelsen, kungl. arméförvaltningen, kungl.
marinförvaltningen eller de under sistnämnda båda ämbetsverk ställda myndigheter
bör förvaras, godkänna försäkringsbref, utfärdade af försäkringsaktiebolaget
Hansa.
Kommittéer. I afseende å kommittéer, som af Kungl. Maj:t på föredragning af chefen
för finansdepartementet blifvit tillsatta, och liknande beredningar, hvilka
blifvit på grund af Kungl. Maj:ts bemyndigande af nämnda chef tillkallade,
är följande att meddela:
1. De af Kungl. Maj:t den 26 september 1902 tillsatta kommitterade,
som fått sig uppdraget att afgifva yttrande om de ändringar i nu gällande
bestämmelser rörande bokföringen i statskontoret, hvilka kunde anses påkallade,
äfvensom att framställa förslag om sådana ändringar i de särskilda
ämbetsverkens bokföring, som kunde föranledas af en föreslagen ändrad eller
utvidgad bokföring i statskontoret, hafva erinrat, hurusom Kungl. Maj:t
genom nådig kungörelse den 15 december 1905, på därom af kommitterade
framställdt förslag, förordnat, att vissa ämbetsverk och myndigheter skulle
månatligen insända kassauppgifter till statskontorets riksbokslutsbyrå, som
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
det ålåge att däröfver upprätta sammandrag, hvilka skulle till statsrådet och
chefen för finansdepartementet öfverlämnas. Uti denna skrifvelse, som låg
till grund för berörda kungörelse, uttalade kommitterade, att, i samma mån
som de särskilda ämbetsverkens och myndigheternas räkenskaper förändrades
till verkliga kassaräkenskaper, det blefve möjligt fullständiga såväl de på
räkenskaperna grundade månadsrapporterna som de å riksbokslutsbyrån verkställda
sammandragen därhän att de komme att omfatta jämväl inkomster
och utgifter, hvarmed ett nytt steg kunde tagas för ernående af en central
kassabokföring och kassakontroll. I samma skrifvelse erinrade kommitterade
därom, att i anledning af Riksdagens skrifvelse den 16 maj 1902 statskontoret
och kammarrätten uti underdånigt utlåtande den 5 december 1904 gjort
framställning om utfärdande af vissa föreskrifter rörande inventering å sista
söckendagen af räkenskapsåret hos redogörare för verk eller inrättning, hvars
räkenskap för granskning skall öfverlämnas till kammarrätten; och yttrade
kommitterade tillika, att i händelse Kung!. Maj:t funne godt bifalla ej mindre
kommitténs framställning om månatliga kassarapporter än äfven ämbetsverkens
berörda hemställan, derför december månad afgifna kassarapporterna
skulle kunna tjäna vederbörande till ledning vid jämförelsen mellan det af
inventeringsinstrument bestyrkta kontanta kassabeloppet den 31 december och
den kassatillgång, som räkenskaperna utvisade för samma dag.
Samma dag, Kungl. Maj:t utfärdade föreskrift om månatliga kassarapporter,
biföll Kungl. Maj:t jämväl ämbetsverkens framställning om särskilda
inventeringar, och utfärdade den 15 december 1905 kungörelse, innehållande
bestämmelser i sådant syfte.
Vid en inom kommittén verkställd undersökning af de inventeringsinstrument,
som med föranledande af nyssberörda kungörelse upprättats hos
de särskilda ämbetsverken och myndigheterna, hafva kommitterade funnit,
att de rapporter, som afgifvits på grund af kassabokföringen, i allmänhet
varit af beskaffenhet att, på sätt kommitterade förutsatt, kunna tjäna till
ledning vid inventeringsförrättningarna.
Kommitterades sekreterare har under året varit sysselsatt med att
granska och sammanföra de inkomna månadsrapporterna och med att, efter
korrespondens med vederbörande redogörare och bokförare, få till stånd en
kassabokföring, afseende alla hos de respektive ämbetsverken och myndigheterna
förefintliga medel.
Efter den erfarenhet, som numera vunnits, hafva kommitterade för afsikt
att inom den närmaste tiden inkomma till Kungl. Maj:t med förslag till
kassarapporter, på sådant sätt fullständigade, att de komma att omfatta jämväl
inkomster och utgifter.
2. Den af Kungl. Maj:t den 3 oktober 1902 tillsatta kommitté för afgifvande
af förslag rörande reglering af statens ämbetsverks och myndig
-
76 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
heters löneförhållanden m. m. har under år 1907 undergått den förändring i
sin sammansättning, att Kungl. Maj:t den 26 april beviljat landshöfdingen
Fredrik Emil Petersson begärdt entledigande från uppdraget att vara ledamot
i kommittén och härtill i stället förordnat ledamoten af riksdagens första
kammare, hofmarskalken grefve Philip Otto Leonard Kdingspor.
Kommittén har under året sammanträdt in pleno under tiderna från och
med den 27 februari till och med den 21 mars, från och med den 5 april
till och med den 29 maj, från och med den 11 till och med den 21 juni,
från och med den 2 till och med den 13 september, från och med den 29
oktober till och med den 19 november samt från och med den 11 till och
med den 19 december. Därjämte hafva, enligt kommitténs uppdrag, särskilda
subkommitterade bedrifvit arbeten för kommitténs räkning under öfriga tider
af året, under tiden från och med den 23 juli till och med den 22 augusti
dock endast några enstaka dagar. Enligt kommitténs beslut komma nämnda
subkommittéarbeten att fortgå, till dess kommitténs arbeten in pleno blifva,
på ordförandens kallelse, återupptagna, hvilket torde komma att ske under
loppet af innevarande januari månad. •
Under de första månaderna af år 1907 har kommittén, i samverkan med
vederbörande af Kungl. Maj:t förordnade särskilda ledamöter, fortsatt och afslutat
behandlingen af frågorna om reglering af löneförhållandena m. m. vid
skogsstaten och de allmänna skogsläroverken, samt med underdånig skrifvelse
den 9 mars 1907 till Kungl. Maj:t öfverlämnat utlåtande och förslag i
nämnda hänseenden, utgörande delen VI af kommitténs betänkanden.
Kommittén afgaf den 9 mars 1907 äfven ett särskildt underdånigt yttrande
beträffande en genom nådig remiss den 14 januari 1907 till kommittén
öfverlämnad framställning i fråga om rätt för kronojägare att för ålderstillägg
räkna sig till godo tjänstgöring som skogsrättare vid statens skogsskola.
I afseende å de följande arbetena har kommittén genom nådiga bref eller
remisser af den 21 december 1906 samt den 22 februari och den 3 och 4 maj
1907 haft sig anbefalldt att afgifva yttrande och förslag dels i det genom
Riksdagens skrifvelse den 23 maj 1906 till Kungl. Maj:t hänskjutna ärendet
i fråga om beredande af en fastare ställning för vissa biträden hos statens
ämbetsverk och myndigheter, dels ock angående reglering af löneförhållanden
m. m. vid domänstyrelsen, landtbruksstyrelsen, landtmäteristyrelsen, Sveriges
geologiska undersökning samt stuteriöfverstyrelsen och stuteristaten.
Beträffande de arbeten, som sålunda blifvit kommittén anbefallda, har
kommittén numera till Kungl. Maj:t afl ämnat.
med underdånig skrifvelse den 31 oktober 1907 betänkande (delen YII) i
fråga om fastare anställning för vissa biträden hos statens ämbetsverk och
myndigheter,
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 77
med underdånig skrifvelse den 2 november 1907 betänkande (delen VIII)
angående landtbruksstyrelsen,
med underdånig skrifvelse den 7 november 1907 betänkande (delen IX)
angående landtmäteristyrelsen,
med underdånig skrifvelse den 13 december 1907 betänkande (delen X)
angående domänstyrelsen, samt
med underdånig skrifvelse den 14 december 1907 betänkande (delen XI)
angående Sveriges geologiska undersökning.
Jämsides med arbetena rörande nyssnämnda regleringsfrågor hafva äfven
inom kommittén in pleno eller genom särskilda subkommitterade arbeten bedrifvits
i afseende å regleringen af löneförhållanden m. m. vid stuteriöfverstyrelsen
och stuteristaten; och hafva, för utredning af frågan om stuteristaten,
vissa af kommitténs ledamöter, enligt kommitténs på nådigt bemyndigande
af den 20 september 1907 grundade uppdrag, i början af sistlidna
oktober månad besökt Flyinge och Strömsholms hingstdepåer.
Arbetena i afseende å regleringen vid stuteriöfverstyrelsen och stuteristaten
äro numera så långt framskridna, att kommittén torde kunna under
januari månad 1908 afgifva förslag i ämnet.
3. Den af Kung!. Maj:t den 20 januari 1905 tillsatta kommittén med statistiska
uppdrag att verkställa utredning och afgifva förslag, huru inom rikets offi- kommittén,
ciella statistik största möjliga enhet och planmässighet äfvensom ökad skyndsamhet
i publikationen måtte kunna åstadkommas, har under år 1907, efter
öfverläggningar om sättet för att bereda statistiska primäruppgifter ett oumbärligt
skydd emot olämplig offentlighet, utsändt frågoformulär till de centrala
statistiska ämbetsverken och därmed jämförliga institutioner i utlandet,
för att erhålla kännedom om förhållandena i detta hänseende i andra länder
samt sedan svar härpå inkommit den 14 juni till Kung! Maj:t afgifvit utlåtande
och förslag i frågan.
Äfven en annan för statistiken såsom helhet betydelsefull fråga har under
året varit föremål för kommitténs behandling, nämligen frågan om universitetsundervisningen
i statistik, och har kommittén den 10 september afgifvit
underdånigt utlåtande angående upprättande af särskilda professurer i statistik
vid universiteten i Uppsala och Lund.
Beträffande statistikens olika grenar har kommittén under år 1907 likasom
under år 1906 ägnat en stor del af sin uppmärksamhet åt handelsstatistiken
och gjort densamma till föremål för omfattande öfverläggningar. Kommitténs
betänkande och förslag i denna del torde vara att inom den närmaste
tiden förvänta.
Jämte handelsstatistiken har jordbruksstatistiken varit föremål för ingående
behandling, i det densamma blifvit inom kommittén föredragen och i
78 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
hufvudsak slutbehandlad. För att utröna lämpligheten af särskilda kreatursräkningar
har kommittén därjämte låtit företaga en försöksräkning af kreatur
i fyra socknar af Östergötlands län. Särskild framställning har gjorts
hos Kungi. Maj:t angående eu sådan uppställning af det föreslagna jordregistret,
att detsamma kan motsvara äfven jordbruksstatistikens kraf.
Med anledning af ett till kommit! én af statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet
remitteradt förslag till nya förslag för statistiken öfver
folkundervisningen har kommittén haft denna statistik under behandling och
därunder utarbetat nya förslag till formulärblanketter.
Vidkommande andra grenar af statistiken, som under året varit föremål
för kommitténs behandling, må framhållas, hurusom dels ett förslag om upprättande
af en särskild religions- och kyrkostatistik, något som för närvarande
till stor del saknas i vårt land, blifvit inom kommittén utarbetadt och
i hufvudsak slutbehandladt, dels ock till öfverläggning inom kommittén förehafts
frågorna om upprättande af en inkomst- och förmögenhetsstatistik och
om behandlingen af skogs- och domänstatistiken äfvensom angående utgifvande!
och omfattningen af en särskild statistisk årsbok samt af statistisk tidskrift,
hvilka sistberörda frågor i hufvudsak slutbehandlats.
För flertalet af de ämnen, hvarmed kommittén under året varit sysselsatt,
har kommittén haft öfverläggningar och samråd med särskilda på de
olika områdena sakkunniga personer.
Kommitténs sammansättning har under året undergått den förändring,
att såsom ytterligare ledamot i kommittén den 1 november förordnats
öfverdirektören och chefen för statistiska centralbyrån filosofie doktorn Ludvig
Widell.
Kommittén har till sekreterare från och med ingången af december månad
1906 utsett docenten vid Stockholms högskola filosofie doktor Eli F. Heckscher.
Kommitténs plenarsammanträden under året togo sin början den 12 januari
och pågingo därefter till och med den 19 juni, hvarefter de återupptogos
den 10 september och fortgingo till och med den 20 december. Mellan
plenarsammanträdena hafva subkommittéer, enskilda kommittéledamöter och
sekreteraren förberedt ärendenas behandling.
4. Den af Kungl. Maj:t den 20 januari 1905 tillsatta kommittén för revision
af lagen angående skydd mot yrkesfara den 10 maj 1889 och lagen angående
minderårigas och kvinnors användande till arbete i industriellt yrke den
17 oktober 1900 m. m. har under år 1907 sammanträdt in pleno från och med
den 19 augusti till och med den 20 september, från och med den 1 till och med
den 10 oktober samt från och med den 21 oktober till och med den 27 november.
Ett af kommittén utsedt redaktionsutskott har dessutom varit
sysselsatt under juni och juli månader samt den 21—30 september och den
11—20 oktober.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 79
Under året tiar hållits ett sammanträde med ombud för Eredrika-Bremerförbundet
och typografiska kvinnoklubben, ett med delegerade för arbetsgivare-,
biträdes- och arbetarsammanslutningar inom handelsyrket härstädes
samt ett med flertalet yrkesinspektörer.
Kommitténs öfverläggningar hafva i främsta rummet varit ägnade ett
förslag till lag, som skulle ersätta här ofvan omförmälda två lagar. På grund
af särskildt uppdrag har kommittén emellertid därjämte utarbetat och till
Kungl. Maj:t aflämnat ett förslag till lag angående förbud mot kvinnors användande
till arbete nattetid i vissa industriella företag, till hvilket förslag
fogats motivering och statistisk utredning.
5. Den af Kungl. Maj:t den 22 juni 1906 tillsatta kommitté för revision af
gällande tulltaxa har under året sammanträdt in pleno endast kortare tider, nämligen
den 11—22 mars, den 13 juni och den 5 december. Inom särskilda underafdelningar
af kommittén har emellertid arbetet fortgått nära nog oafbrutet eller
med undantag af första hälften af juli månad. Efter den 17 september hafva
samtidigt två och tidvis ytterligare en tredje afdelning af kommittén varit
i verksamhet. Inom kommitténs kansli har arbetet utan afbrott fortgått,
äfven då kommittén eller någon afdelning däraf icke varit samlad.
Kommittén, som under året fått mottaga ett flertal framställningar rörande
ändringar i tulltaxan, hvilka framställningar till största delen utgjort
svar eller eljest föranledts af kommitténs under år 1906 utsända frågecirkulär,
har låtit bearbeta dessa och sammanställa dem med förut insamladt material.
Det sålunda kompletterade materialet har tillika med införskaffade uppgifter
om varupris m. m. och resultatet af verkställda undersökningar angående
den inhemska produktionen samt rikets in- och utförsel af varor lagts
till grund för arbetet med uppgörande af den nya tulltaxan.
Utkast till särskilda afdelningar af denna taxa hafva ock under årets
lopp kunnat af kommitténs underafdelningar framläggas efter hörande af sakkunnige,
hvilka dels inkallats till muntlig öfverläggning dels blifvit satta
i tillfälle att skriftligen meddela särskilda, nödiga ansedda upplysningar.
Arbetet har nu fortskridit så långt, att inom kort ett preliminärt förslag till
tulltariff jämte tillhörande bestämmelser torde föreligga till behandling in
pleno af kommittén, som därvid, innan definitiva beslut fattas, varder i tillfälle
att inhemta ytterligare muntliga eller skriftliga upplysningar från näringslifvets
representanter.
Härförutom har kommittén afgifvit underdånigt utlåtande i anledning
af Kungl. Maj:ts remiss den 13 maj 1907 å ett af kungl. landtbruksakademiens
förvaltningskommitté afgifvet yttrande angående tullbehandlingen af
vissa fodervaror af majs.
6. Den af Kungl. Maj:t den 21 december 1906 tillsatta kommitté för afgifvande
af förslag till bestämmelser angående kontroll å fartygs sjövärdig
-
SO Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
het äfvensom beträffande andra därmed i samband stående ämnen har in
pleno sammanträdt i Stockholm under tiden från och med den 5 februari till
och med den 7 maj samt från och med den 4 oktober till och med den 29
november. Den förstnämnda tiden för kommitténs sammanträden användes
till samlande och genomgående af utländsk lagstiftning i de ämnen, kommittén
har att behandla, äfvensom till principdebatt, hvar jämte då utarbetades
och utsändes frågeformulär för inhämtande af upplysningar och uttalanden
angående vissa kommitténs arbete rörande förhållanden. Under sommaren
sammanträdde en afdelning af kommittén jämte sekreteraren i Yisby och
utarbetade härunder ett utkast till ifrågasatta bestämmelser inom en hufvudsaklig
del af ämnet. Höstsessionen har användts till granskning af såväl
berörda förslag som ett annat inom kommittén utarbetadt utkast till lagstiftning.
Därjämte har på grundvalen af till kommittén inkomna uppgifter
eu statistisk utredning påbörjats och delvis fullbordats rörande särskilda förhållanden
inom den svenska handelsflottan, hvilka för kommitténs arbete
äga betydelse. Den 29 november ajournerades kommitténs sammanträden till
i mars 1908, efter det uppdrag lämnats sekreteraren att i samråd med kommitténs
i Stockholm vistande ledamöter utarbeta lagförslag i ämnet med ledning
af de inom kommittén gjorda utkast härtill och af de öfverläggningar,
som förts rörande dessa.
7. Kungl. Maj:t har den 13 september 1907 uppdragit åt en kommitté att
utarbeta förslag till de ändringar i gällande lagstiftning angående solidariska
bankbolag och bankaktiebolag, som kunna föranledas af nu pågående revision
af lagen om aktiebolag m. m., äfvensom i sammanhang därmed förslag till
ej mindre de bestämmelser, som kunna finnas påkallade i fråga om sådana
bolag med solidarisk ansvarighet för ett större eller mindre antal af delägarne,
hvilka drifva bankrörelse, men å hvilka lagen angående solidariska bankbolag
den 18 september 1903 icke äger tillämplighet, än äfven de ändringar
i gällande lagstiftning angående bankbolag eller andra därmed jämförliga
penninginrättningar, som däraf eller eljest''på grund af rådande förhållanden
kunna finnas erforderliga, dock med undantag af lagstiftningen rörande sådana
bolags eller inrättningars konkurs. Därvid förordnades till ordförande i kommittén
Riksdagens justitieombudsman, revisionssekreteraren B. F. E. Hasselrot
samt till ledamöter bankinspektören R. H. Benckert, bankofullmäktigen
friherre B K. J. Langenskiöld, vice häradshöfdingen P. R. Rabe och vice
häradshöfdingen M. Wallenberg.
Sedan friherre Langenskiöld på begäran erhållit entledigande från berörda
uppdrag, har till ledamot i kommittén i hans ställe den 11 oktober förordnats
bankofullmäktigen C. Berg.
Kommittén började sina arbeten den 20 september 1907, hvarefter dess
sammanträden oafbrutet fortgått.
»SI 8/07,
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 81
8. Sedan Kung]. Maj:t den 5 juli 1907 bemyndigat chefen för finansdepartementet
att tillkalla högst tre sakkunniga för att inom nämnda departement
biträda med åstadkommande af utredning af frågan huruvida särskilda lagstiftningsåtgärder
för lärlingsväsendets ordnande må finnas önskvärda och lämpligen
böra vidtagas samt, därest sådan lagstiftning anses böra komma till stånd,
afgifva förslag'' till bestämmelser i ämnet, har departementschefen den 6 i
samma månad uppdragit åt f. d. assessorn, häradshöfdingen A. H. Roos, ledamoten
af Riksdagens andra kammare, möbelsnickaren H. Lindqvist och skräddarmästaren
J. F. Nyström att utföra ifrågavarande arbete.
Angående de sakkunnigas verksamhet under år 1907 meddelas, att häradshöfdingen
Roos från den 1 augusti till den 23 september, jämlikt uppdrag åt
öfriga sakkunniga, utarbetat redogörelse för utländsk lagstiftning m. in., hvarefter
sakkunniga haft sammanträde från sistnämnda dag till den 18 november.
Sedermera har Roos under 12 dagar uppehållit sig i Köpenhamn för att därstädes
taga kännedom om de åtgärder som uti ifrågavarande afseende vidtagits
i Danmark; och hafva sakkunniga sedan haft sammanträden från den
7 °till den 20 december samt därvid fattat preliminära beslut i ämnet.
9. Sedan Kungl. Maj:t på därom gjord framställning den 13 september 1907
bemyndigat chefen för finansdepartementet att tillkalla högst fyra sakkunniga
personer för verkställande af utredning af de kung], teatrarnas pensionsinrättnings,
äfvensom kungl. hofkapell pensionsinrättnings ekonomiska och
finansiella ställning samt afgifvande af förslag till ordnande af pensionsväsendet
vid nämnda teatrar på sådant sätt, att detsamma kunde pa ett tillfredställande
sätt fylla sitt ändamål, har Kungl. Maj:t den 30 i samma månad
uppdragit åt generaldirektören grefve Hans Wachtmeister att jämte vice
häradshöfdingen G. B. A. Holm, grosshandlaren Arthur Thiel och direktören
filosofie doktorn Filip Lundberg utföra ifrågavarande arbete, öfver hvithet
grefve Wachtmeister skulle hafva att i egenskap af ordförande utöfva närmaste
ledningen.
Bemälde sakkunnige började sitt arbete den 17 sistlidne oktober. Efter
ett par sammanträden hafva förhandlingarna den 28 i samma månad tills vidare
uppskjutits i afbidan på åtskilliga matematiska utredningar, som^filosofie
doktorn Lundberg erhållit i uppdrag att verkställa och som den 13 nästlidne
december afslutats.
Bill. till Riksd. Prut. 1!)08. 1 Sami. 1 Afd.
Riksdags-Berättelsen.
11
82 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Författningar På föredragning af chefen för ecklesiastikdepartementet har Kanel
’ Zt: MaJ:t under ar 1907 utfärdat: 8 ''
den 18 januari kungörelse angående ändrad lydelse af § 21 i statuterna
för Göteborgs högskola den 5 april 1889: den 8 februari kungörelse angående
ändrad lydelse af §§ 45, 46 och 58 i förnyade nådiga reglementet för lappmarks
ecklesiastikverk den 31 januari 1896; den 12 april kungörelse angående
anordnande af profarskurs vid folkskolseminariet i Stockholm; den
19 april kungörelse angående ändrade bestämmelser i fråga om fyllnadspröfning
till mogenhetsexamen; den 14 juni kungörelse angående statsbidrag
i visst fall till aflönande af småskollärarinna; den 2S juni kungörelse ar
gående ändrad lydelse af §§ 25 och 26 i stadgan för gymnastiska centralinstitutet
den 13 juli 1887; samma dag kungörelse om ändrad lydelse af §
1 inom. 1 i kungörelsen angående statsbidrag till aflönande af lärare vid
folkskolor och småskolor den 1 juni 1900; samma dag kungörelse om ändrad
lydelse af § l mom. 1 i kungörelsen angående aflönande af vikarie för
lärare vid folkskola eller småskola under tjänstledighet på grund af sjukdom
den 1 juni 1900; samma dag kungörelse om ändrad lydelse af § 1 i
kungörelsen angående aflönande af vikarie för lärare vid af landsting eller
stad, som ej i landsting deltager, inrättadt småskollärarseminarium under
tjänstledighet på grund af sjukdom den 31 maj 1901; samma dag kungörelse
angående tillämpning å den ordinarie lärarpersonalen vid samskolorna i
Norrtälje, A adstena, Trelleborg, Strömstad och Pilipstad af den genom kungörelsen
den 21 augusti 1904 fastställda nya Inne- och pensionsreglering för
lärare och lärarinnor vid rikets allmänna läroverk; samma dag kungörelse
angående lönetursrätt för lektor vid teknisk elementarskola och för rektor
vid skeppsgosseskolan i Karlskrona vid öfvergång till de allmänna läroverken,
samma dag kungörelse angående anslag till högre folkskolor; samma
dag kungörelse om ändrad lydelse af § 1 i kungörelsen angående aflönande
af vikarie för lärare vid högre folkskola under tjänstledighet på grund af
sjukdom den 13 juni 1902; samma dag kungörelse angående ändrad lydelse
af §§ 2, 7, 10 och 17 i reglementet för folkskollärarnas pensionsinrättning;
samma dag kungörelse angående understöd från anslaget till resestipendier
samt läroböckers, tidskrifters och lärda verks utgifvande; samma dag kungörelse
angående resestipendier åt lärare vid folkskolseminarierna; samma
dag kungörelse angående resestipendier åt folkskollärare; samma dag kungörelse
angående resestipendier åt abnormlärare; samma dag kungörelse angående
resestipendier åt prästmän; samma dag kungörelse angående understöd
till anordnande al föreläsningskurser för arbetsklassen; samma dag stadga
angående medicinska examina; samma dag kungörelse angående delaktighet
i döfstumlärarnas pensionsanstalt för den ordinarie lärarpersonalen vid skol
-
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 83
hemmet i Vänersborg för blinda döfstumma; samma dag kungörelse angående
delaktighet i döfstumläramas pensionsanstalt och folkskollärarnas änke- och
pupillkassa för lärarpersonalen vid folkhögskolorna; samma dag kungörelse
angående delaktighet i folkskollärarnas pensionsinrättning för vissa lärartjänster
vid folkskoleseminariernas öfningsskolor; samma dag kungörelse angående
ändrad lydelse af §§ 21 och 22 i reglementet för folkskollärarnas
änke- och pupillkassa; samma dag kungörelse angående understöd åt aldrig
behöfvande folkskollärare; samma dag kungörelse angående understöd åt
äldre, behöfvande småskollärare in. fl.; den 6 juli kungörelse angående bestämmandet
af läroböcker i kristendom vid de allmänna läroverken; samma
dag kungörelse angående ändring af § 3 b) i Kung!. Maj:ts instruktion för
Dess öfverstyrelse för rikets allmänna läroverk den 28 oktober 1904; samma
dag kungörelse angående ändrad lydelse af § 183 mom. 1 i stadgan för ri.
kets allmänna läroverk den 18 februari 1905; den 12 juli lag angående ändrad
lydelse af § 40 i förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd
i Stockholm den 20 november 1863; den 31 augusti kungörelse angående
statsunderstöd åt enskilda läroverk samt serninariekurser för utbildande af
lärarinnor; samma dag kungörelse angående tilläggsunderstöd för åren
1907 och 1908 åt högre skolor för kvinnlig ungdom och samskolor; samma
dag kungörelse angående understöd åt äldre, behöfvande flickskollärarinnor;
den 4 oktober kungörelse angående resestipendier åt lärarpersonalen vid
högre flickskolor med flera läroanstalter; samma dag kungörelse angående
resestipendier och understöd för studier af huslig ekonomi; den 11 oktober
kungörelse om tillämpligheten af lagen angående civila tjänstinnehafvares
rätt till pension å vissa tjänster; den 18 oktober stadga för barnmorskeundervisningen;
samma dag kungörelse angående understöd åt folkhögskolor in.
m.; den 1 november stadga angående filosofiska examina; samma dag kungörelse
angående ändrad lydelse af §§ 5, 12, 77, 177, 179 och 180 samt §
183 mom. 1 i nådiga stadgan för rikets allmänna läroverk den 18 februari
1905; samma dag kungörelse angående resestipendier åt föreståndare och
facklärare vid lägre tekniska läroanstalter; den 15 november kungörelse angående
resestipendier åt lärare vid allmänna läroverk; den 6 december kungörelse
om undantag beträffande kyrkoarkiv i Kopparbergs län från bestämmelserna
i § 2 af nådiga kungörelsen angående öfverlämnande af arkivhandlingar
till landsarkiven i Uppsala, Vadstena och Lund den 14 november
1902; samma dag förordning angående ändrad lydelse af § 1 i nådiga förordningen
angående inspektion af vissa offentliga arkiv den 12 oktober 1906;
samt den 13 december kungörelse med vissa öfvergångsbestämmelser till nådiga
stadgan angående medicinska examina den 28 juni 1907.
84 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Kommittéer. I afseende å kommittéer, som af Kung!. Maj:t på föredragning af chefen
för ecklesiastikdepartementet blifvit tillsatta, och liknande beredningar,
hvilka blifvit på grund af Kungl. Maj:ts bemyndigande af nämnde chef inkallade,
är följande att meddela:
1) Den af Kungl. Maj:t den IT mars 1898 tillsatta Zcommitté för vidtagande
af åtgärder för utförande af en gradmätning på Spetsbergen har under
år 1907 bestått af dåvarande Ii. K. H. Kronprinsen såsom ordförande samt
fem ledamöter, nämligen professorerna P. G. Rosén, N. C. Dunér och G.
Mittag-Leffler, professorn friherre G. J. De Geer samt lektorn E. Jäderin.
Kommittén bär under år 1907 haft ett allmänt sammanträde den 3 april.
Kommitténs arbete har liksom under föregående år bestått i öfvervakande af
iakttagelsernas beräkning och publikation. Af kommitténs arbeten har ett
häfte under året lämnat trycket, och fyra ytterligare häften äro i det närmaste
färdiga. Kartarbetet har fortskridit så långt, att tre fjärdedelar
däraf är färdigt. Återstående afdelningar äro samtliga under utarbetande.
2) Den af Kungl. Maj:t den 2 maj 1902 tillsatta kommitté för undersökning
af svenska ortnamn, bestående af riksantikvarien EL O. H. Hildebrand
såsom ordförande samt kammarrådet G. Thulin och professorn A. G. Noreen
såsom ledamöter, har under år 1907 haft sammanträden den 19 januari, den
27 mars, den 16, den 25 och den 29 maj, den 1 juni, den 31 augusti, den 5—
10 september, den 18 september—den 3 oktober, den 5 november samt den 3—
den 11 december, dock att Hildebrand, som begärt och erhållit entledigande
från befattningen såsom kommitténs ordförande, ej deltagit i kommitténs
sammanträden den 27 mars och den 29 maj samt sammanträdena efter den
31 augusti.
Puder året hafva undersökningarna för den till Dal hörande delen af
Älfsborgs län fortsatts i kammarkollegium och kammararkivet.
Excerpering af ortnamn ur äldre tryckta och otryckta källor har verkställts
af filosofie doktorn L. Bååth och fröken C. Löwenhielm, och hafva
kostnaderna för den af den förre bestridda excerperingen bestridts af medel
anvisade från vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien.
Under året har kommittén för tryck bearbetat ortnamnen i återstående
delen af Vättle härad, äfvensom i Bållebygds samt delar af Marks och Vedens
härader, hvarjämte kommittén för nämnda härad eller häradsdelar äfvensom
för större delen af As härad till kammarkollegium öfverlämnat förslag
till sådana namnändringar, som synts vara af beskaffenhet att böra
underställas kollega pröfning och stadfästelse, jämte förteckningar på sådana
af kommittén beträffande de i jordeböckerna införda namnen vidtagna förändringar,
som endast utgjort stafningsändringar efter principerna i svenska
akademiens ordlista.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Efter det kammarkollegii beslut i anledning af de utaf kommittén till
kollegium öfverlämnade förslag meddelats, hafva utan kostnad lör statsverket
redogörelserna för ortnamnen i Flundre och Redvägs härad befordrats till
trycket enligt kontrakt med aktiebolaget Ljus och har tryckningen påbörjats
af redogörelsen för ortnamnen i Vättle härad.
I Öre!)ro län har under året med användande af medel, som genom landstinget
och enskilda ställts till kommitténs förfogande, i orten undersökts
Askers och Sköllersta samt eu del af Örebro härad och Viby socken i Grimstens
härad, hvarjämte undersökningar verkställts i kammarkollegium för
några socknar i Grimstens härad.
Efter uppdrag af rikets allmänna kartverk och på dess bekostnad har
kommittén under året granskat namnen på bladen Holmön, Ljus nedtill Löfånger
och Örnsköldsvik, äfvensom i Bro—Vätö, Frötuna—Länna och Åkers
skeppslag af Stockholms län.
I åtskilliga fall har kommittén till kammarkollegium, pa dess begäran,
afgifvit yttranden öfver gjorda ansökningar om namnförändringar å i jorde
böckerna
införda fastigheter. .
3) De af chefen för ecklesiastikdepartementet pa grund af Kung!. Mapts
bemyndigande den 2 december 1905 tillkallade sakkunniga för att biträda
vid beredande till föredragning ej mindre, i anledning af en utaf
Riksdagen i skrifvelse den It maj 1898 gjord framställning, af förslag till
nytt formulär för universitetets i Uppsala hufvudbok än äfven af på Kung!-Maj:ts pröfning beroende frågor rörande nya stater för universiteten i Uppsala
och Lund, hafva under år 1907 varit förste revisorn i statskontoret K.
A. Beckman och direktören i Sveriges allmänna revisionsbyrå S. NissvandtBeckman
har under januari månad varit sysselsatt med förslagen till nya
stater, hvarom proposition den 8 mars 1907 afläts till Riksdagen. Arbete
med uppgörande af förslag till nämnda formulär har utförts den 5 oktober
—den 5 december af Beckman och under tiden därefter af båda de sakkunniga.
„
4) De af chefen för ecklesiastikdepartementet pa grund af Kungl. Mapts
bemyndigande den 16 mars 1906 tillkallade sakkunniga för att biträda vid
utarbetande af förslag dels till stadga angående examina samt undervisningsoch
studieväsendet inom universitetens medicinska fakulteter och vid Karolinska
mediko-kirurgiska institutet., dels ock i fråga om åtgärder, som i samband
härmed kunde vara erforderliga, hafva under året varit kanslern för rikets
universitet herr E. G. Boström, professorerna J. L. Borelius, C. J. G. Sundberg
och K. A. Petrén samt lasarettsläkaren A. H. Eurén äfvensom, efter
det herr Boström aHidit, t. d. professorn O. Hammarsten på grund af
departementschefens i sådant afseende den 7 mars 1907 honom lämnade
uppdrag.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
De sakkunniga, som hållit sammanträden* under maj och november månader,
afgåfvo den 13 november yttrande och förslag uti återstående till
deras uppdrag hörande ämnen.
5) De af chefen för ecklesiastikdepartementet på grund af Kung! Maj:ts
bemyndigande den 27 april 1906 tillkallade sakkunniga för att inom departementet
biträda med verkställande af utredning samt uppgörande af förslag
till de ändringar i reglementet för lärarnas vid elementarläroverken änke- och
pupillkassa, som kunde påkallas genom en förändring af delägarnas ställning
till kassan eller i (ifrigt befunnes lämpliga, f. d. kanslirådet E. F. Gustrim
rektorn K. W. Helander, seminarieadjunkten L. T. Larsson, teckningsläraren
K. H. Segerborg och filosofie kandidaten K. Dickman hafva sammanträdt
den 25 mars samt den 8 april till departementschefen aflämnat sitt betänkande
och förslag i ämnet jämte tillhörande bilagor.
6) De af chefen för ecklesiastikdepartementet på grund af Kungl. Maj:ts
bemyndigande den 16 juni 1906 inkallade sakkunniga för att inom departementets
statistiska afdelning biträda vid utarbetande af ny plan och nya
tabellformulär för departementets statistik angående folkundervisningen kontraktsprosten
H. D. Janson, folkskoleinspektören, kyrkoherden C. R. Sundeil
och öfverläraren A. P. A. Dalin hafva under år 1907 genom eu af departementets
statistiska afdelning förmedlad skriftväxling fortsatt granskningen
och kompletterandet af det tabellformulär till s. k. skolpliktslängd jämte
tillhörande anvisningar, som ej hunnit afslutas under år 1906. Flera förslag
hafva därunder utarbetats och åtskilliga principfrågor ånyo upptagits till
behandling. Den 29 juli 1907 hafva de sakkunnigas samtliga förslag till
tabellformulär jämte tillhörande anvisningar öfverlämnats till chefen för
ecklesiastikdepartementet.
7) Den åt Kungl. Maj:t den 13 juli 1906 tillsatta kommitté för afgifvande
af underdånigt utlåtande och förslag, huru den högre tekniska undervisningen
i r iket lämpligen bör ordnas, bestar åt landshöfdingen G. Dyrssen såsom
ordförande samt sex ledamöter, nämligen: öfveringenjören P. T. Berg, ingenjören
A. Decker, rektorn för tekniska högskolan A. Lindstedt, föreståndaren för
Chalmers tekniska läroanstalt E. A. Wijkander, majoren H. Lemke och
bergsingenjören A. F. Wahlberg.
Kommittén, som, oalsedt några kortare uppehåll, varit samlad den 17 januari—den
29 maj; den 1—den 9 augusti; den 14—den 17 oktober; den 5
den 8 november och den 9—den 18 december, därunder 70 sammanträden
hållits, har fortsatt behandlingen af förslag till undervisningsplaner, program,
erforderliga lärarkrafter och anordning af förvaltningen för tekniska högskolan
och Chalmers tekniska anstalt, öfverläggningarna härom hafva nu
så långt fortskridit, att provisoriska beslut i alla väsentliga delar kunnat
fattas. Under mellantiderna mellan sammanträdena hafva ledamöterna Lind
-
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 87
stedt och Wijkander varit sysselsatta med vissa speciella delar af kommitténs
arbeten.
Kommitténs arkitekt har utfört ett första utkast till ny hufvudbyggnad
för tekniska högskolan, hvithet utkast, sedan det varit föremål för kommitténs
och tekniska högskolans lärarkollegii granskning, för närvarande är under
vidare utarbetning.
Ett redaktionsutskott, bestående af ordföranden samt ledamöterna Lindstedt
och Wijkander jämte sekreteraren, har tillsatts för att redigera och
inför den samlade kommittén i början af år 1908 framlägga förslag till kommitténs
slutliga betänkande.
8) Oen af Kungl. Maj:t den 13 juli 190(1 tillsatta kommitté för att efter
verkställd granskning af gällande bestämmelser rörande organisationen af
och planen för folkskoleseminarierna i riket äfvensom af öfriga i omedelbart
samband därmed stående föreskrifter rörande folkundervisningen afgifva det
utlåtande och de förslag, hvartill nämnda granskning kunde föranleda, består
af förutvarande statsrådet F. Berg såsom ordförande samt fem ledamöter,
nämligen: seminarierektorn H. M. Dahlgren, hemmansägaren L. J. Jansson i
Djursätra, bruksdisponenten O. M. Strömberg, folkskoleinspektören, kyrkoherden
C. B,. Sundeil och seminarierektorn J. A. O. Wickbom.
Kommittén har under år 1907 varit samlad under tiden den 15 januari
— den 7 juni samt den 30 oktober—den 20 december, kvarjämte kommitténs
redaktionsutskott hållit sammanträden under större delen af året samt bearbetning
af det statistiska materialet fortgått. Kommittén har vid olika tillfällen
varit förstärkt med seminarierektorerna C. O. Arcadius och O. W.
Sundén, folkskoleinspektören J. Franzén och seminarieadjunkten Hedvig
Sidner såsom särskildt tillkallade sakkunniga.
Under året har besvarats remisser från Kungl. Maj:toch från Riksdagens
statsutskott, uppsatts redogörelse öfver seminarieförhållanden i åtskilliga främmande
länder samt ingående granskats ett af redaktionsutskottet på grundvalen
af kommitténs förberedande beslut angående den blifvande seminarieorganisationen
utarbetadt förslag till ny seminariestadga. Detta granskningsarbete
är nu i det hela afslutadt. I anledning af de svårigheter, som enligt gällande
värnpliktsbestämmelser uppstå för seminarieeleverna och vålla dem
stort afbräck i deras utbildning för lärarkallet, har kommittén den 20 december
1907 till Kungl. Maj:t aflåtit underdånig skrifvelse med hemställan
om åtgärder för ändring af sagda bestämmelser.
9) Den af Kungl. Maj:t den 19 oktober 1906 tillsatta kommitté för utredning
huruvida och i hvilken omfattning främmande trosbekännare, som
äro medlemmar af något utaf staten erkändt kristet trossamfund, äfvensom
mosaiska trosbekännare, må kunna fritagas från skyldighet att för sina personer
samt för inkomst af kapital och arbete erlägga afgifter till svenska
88 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
kyrkan samt hennes prästerskap och betjäning har under året bestått af biskopen
H. W. Tottie såsom ordförande samt kammarrådet K. B. Rydin och
redaktören J. Byström såsom ledamöter.
Kommittén har varit samlad under tiderna den 15 januari —den 11 mai.
den 21 juli—den 29 augusti samt den 29 oktober—den 16 december. Kommittén
har till Kung!. Maj:t aflämnat dels den 29 augusti underdånigt utlåtande
och förslag i den till kommittén hänskjuta fråga, dels ock den 16
december ett af kommittén utarbetadt tabellverk.
10) Kungl. Maj:t har den 29 november 1906 uppdragit åt kammarrådet
K. R. Rydin att biträda chefen för ecklesiastikdepartementet vid beredande
till föredragning af vissa delar af de utaf kommittén för åstadkommande af
utredning och förslag beträffande ändrade grunder för prästerskapets aflöning
m. m. afgifna betänkanden och förslag äfvensom bemyndigat departementschefen
att för ändamålet tillkalla högst två andra sakkunniga personer.
Rydin har från och med den 15 februari 1907 till årets slut varit sysselsatt
med fullgörandet af det honom lämnade uppdraget.
Därjämte har departementschefen den 5 april 1907 anmodat kammarrådet
Y. Dyberg att biträda vid beredande till föredragning af ett utaf
prästlöneregleringskommittén afgifvet betänkande med förslag till ecklesiastik
boställsordning och till förordning om ecklesiastika byggnadslånekassor. Dyberg
har, med vissa afbrott, varit härmed sysselsatt under tiden den 8 april
—den 10 oktober 1907, därunder han i högsta domstolen föredragit uppgjordt
förslag till ecklesiastik boställsordning.
Vidare och sedan af Kung!. Maj:t den 19 oktober 1906 tillsatts en
kommitté för afgifvande af förslag angående ändrade bestämmelser i fråga
om främmande trosbekännares skattskyldighet till svenska kyrkan samt
hennes prästerskap och betjäning och denna kommitté den 29 augusti 1907
afgifvit underdånigt utlåtande och förslag i ämnet, har departementschefen
den 16 november 1907 tillkallat assessorn i Göta hofrätt K. J. Ekman att
inom ecklesiastikdepartementet biträda vid beredningen af detta ärende, därmed
han varit upptagen under november och december månader 1907.
11) Sedan Kungl. Maj:t bemyndigat chefen för ecklesiastikdepartementet
att tillkalla högst tre särskilda sakkunniga för att inom departementet biträda
vid beredande till underdånig föredragning af den s. k. universitetskommitténs
betänkande och förslag äfvensom öfriga därmed sammanhängande
frågor, har departementschefen för ändamålet tillkallat dels den 7 mars 1907
professorn K. J. Ångström, e. o. professorn K. F. Johansson och professorn
E. A. Kallenberg, dels ock, efter det Ångström afsagt sig uppdraget, den
16 mars 1907 professorn J. A. Hammar. Vidare har departementschefen,
på grund af Kung]. Maj:ts bemyndigande att tillkalla ytterligare en sakkunnig,
den 10 april 1907 inkallat jämväl professorn K. 6. F. Lennmalm,
berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 39
De sakkunniga sammanträdde första gången den 14 mars, hvarefter sammanträdena
fortgingo till den 29 maj. Från och med den 24 juni hafva sedermera
de sakkunniga antingen hvar för sig eller under gemensamma sammanträden
arbetat till den 16 oktober, då de till departementschefen afgåfvo sitt
yttrande i ämnet. Dessutom har under tiden den 17 oktober—den 17 december
professorn Johansson biträdt vid utarbetande af utredning och förslag rörande
lönereglering för vaktbetjänte vid universiteten och karolinska institutet.
12) Sedan Kung!. Maj:t bemyndigat chefen för ecklesiastikdepartementet
att tillkalla högst tre sakkunniga personer för att inom departementet biträda
vid utredning af frågan om ändrade bestämmelser rörande kloekarinstitutionen,
har departementschefen för ändamålet tillkallat dels den 10 juli
1907 kontraktsprosten A. T. Pettersson, lektorn C. F. Dahlgren och kantorn
P. Borgh, dels ock, efter det Dahlgren afsagt sig uppdraget, den 1 augusti
1907 lektorn K. V. Beckman. Vidare har departementschefen, på grund
af Kungl. Maj:ts sedermera gifna bemyndigande, den 12 september 1907 såsom
sakkunnig inkallat jämväl f. d. kanslirådet W. B. Beskow.
De sakkunniga hafva varit samlade under tiden den 1—den 14 augusti,
den 17 augusti samt under tiden den 2 oktober-......-den 18 december. De sak
kunnigas
betänkande är uppsatt i manuskript.
13) Sedan Kungl. Maj:t bemyndigat chefen för ecklesiastikdepartementet
att inkalla högst" tre sakkunniga personer för att inom departementet biträda
vid utredning af frågan om öfverflyttning pa stadsfullmäktige i vissa
större städer af vården om folkskoleväsendet därstädes, bar departementschefen
den 11 juli 1907 för ändamålet tillkallat kammarrättsrådet J. Östberg, kontraktsprosten
K. E. Edlund och folkskoleinspektören A. t ridén.
De sakkunniga sammanträdde första gången den 3 september 1907 och
afgåfvo den 30 oktober 1907 betänkande med förslag till bestämmelser i omförmälda
hänseende.
14) Kungl. Maj:t har den 4 oktober 1907 uppdragit åt en kommitté att
efter verkställd utredning afgifva utlåtande och förslag huru den lägre tekniska
undervisningen i riket lämpligen bör ordnas. Till ordförande i denna
kommitté förordnade Kungl. Maj:t landshöfdingen C. F. T. Nordström och
till ledamöter däri lektorn P. W. Abenins, rektorn B. V. Adler, ingenjören
B. L. Gardell och disponenten H. Lundbom.
Kommittén har sammanträdt den 6 och den 7 november 1907, därvid
sekreterare utsetts, den åt kommittén öfverlämnade fråga förberedande diskuterats
och beslutits införskaffande af erforderliga uppgifter från undervisningsanstalter,
fabriker, verkstäder och andra industriella anläggningar inom
riket, statens järnvägar och svenska handtverksorganisationen. Efter sammanträdena
hafva kommitténs ordförande och sekreterare varit sysselsatta
Bi A. till Riksd. Prof. 1908. 1 Sami. 1 Afd. 72
Biksdags-Berättelsen.
90 berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit..
med verkställighet af kommitténs nämnda beslut samt med utredningar angående
utlandets tekniska undervisningsväsende.
■ii|ke och" reli- KunSL Maj:t hai'' förordnat, att förut medgifven delning af Jakobs och
“gbnevårdén.1 dohannes församling i Stockholm skulle träda i kraft den 1 maj 1907, att
vid nuvarande komministerns i Örnsköldsviks stad afgång från hans befattning
nämnda stad skall skiljas från Själevads pastorat och utgöra eget regalt
gäll, att nässjö och Tynderö församlingar skola efter nuvarande kyrkoherdens
i pastoratet och nuvarande komministerns i Hässjö afgång skiljas från
Ljustorps pastorat för att bilda ett konsistoriel pastorat, samt att af vissa
hemman och lägenheter inom norra delen af Grafva församling må bildas eu
särskild kapellförsamling, benämnd Förskapa kapellförsamling.
Vidare har Kung], Maj:t förordnat, att två af Borgholms stad från
kungsladugården Borgholm med underlydande förvärfvade jordområden, Stadstorpet
n:r 1 och 2, skola råd ingången åt år 1908 i kyrkligt, kommunalt och
administrativt hänseende öfverflyttas från Repplinge socken, Ölands norra
iriots länsmansdistrikt och Ölands norra mats fögderi till Borgholms stad.
Kungl. Maj:t har medgifvit inrättandet af följande nya prästerliga befattningar
nämligen: en pastoratsadjunktur i Uppsala domkyrkoförsamling
i stället för förutvarande domkyrkoadjunkturen, en pastoratsadjunktur i
Vissetjärda församling, en e. o. prästerlig befattning å Malmön inom Askurna
församling, en komministerstjänst i Malmö S:t Johannes församling i stället
för den ena kyrkoadjunkturen därstädes, en e. o. prästerlig befattning vid
Rydö inom Långaryds pastorat, en pastoratsadjunktur i Seffle köping inom
By pastorat samt en pastoratsadjunktur i Lösens pastorat.
Lönereglerin- Kungl. Maj:t har fastställt löneregleringar för prästerskapet i de två
gar församlingar, hvari förutvarande Jakobs och Johannes församling i Stockholm
delats, eller Jakobs församling och Johannes församling.
Resestipendier. -^-f på extra stat för ar 1907 för ändamalet anvisade medel har Kung!.
Maj:t tilldelat 10 prästmän stipendier till företagande af studieresor utom
riket.
Nyn kyrkor Under år 1907 har Kungl. Maj:t fastställt ritningar till 7 nya kyrkor
“ och kapell, till ändring och reparation af Öl samt till altare, orgelfasad eller
andra inredningsföremål i 31 kyrkor.
Öppet bref om tillstånd att genom kollekt och stambok öfver hela riket
insamla bidrag till reparation af kyrka har utfärdats för Villberga församling.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 91
Vid rikets allmänna läroverk utgjorde antalet lärjungar vid början af Allmänna läro1907
års hösttermin 21,602. *) »erke».
Under år 1907 hafva 1,519 lärjungar, däraf 143 kvinnliga, undergått godkänd
mogenhetspröfning vid allmänna läroverk och privata läroanstalter
med dimissionsrätt.
År 1907 anställdes för första gången, jämlikt föreskrifterna i 1905 års
läroverksstadga, realskoleexamen vid de högre allmänna läroverken, vid realskolorna
för gossar och vid en samskola, hvarvid godkändes 1,148 lärjungar
från offentlig och enskild undervisning, däraf 63 flickor.
Profårskurser för praktisk utbildning af blifvande lärare hafva under
år 1907 varit anordnade vid högre latinläroverket å Norrmalm, högre allmänna
läroverket å Södermalm och högre realläroverket å Norrmalm i
Stockholm samt högre allmänna läroverken i Uppsala och Lund. För att
genomgå dylik kurs hafva under året 58 lärarkandidater blifvit till nämnda
läroverk hänvisade.
Kungl. Maj:t har af det anslag å 10,000 kronor, som finnes uppfördt å
de allmänna läroverkens stat till resestipendier för lärare i främmande
lefvande språk vid de allmänna läroverken, under år 1907 tilldelat 15 sådana
lärare understöd för resor i utlandet äfvensom af det utaf Riksdagen beviljade
anslag å 6,000 kronor till understöd åt lärare vid de allmänna läroverken,
särskildt vid de läroverk, där profårskurs är anordnad, utdelat 9
resestipendier.
Jämlikt gällande instruktion har öfver styr elsen för rikets allmänna läroverk
under år 1907 inspekterat följande läroanstalter:
högre allmänna läroverken i Sundsvall, Hälsingborg, Örebro, Västerås,
Karlstad, Västervik, Kalmar, Visby, Ystad, Vänersborg och Västerås (kristendomsundervisningen)
samt högre latinläroverket i Göteborg, högre realläroverket
därstädes, högre latinläroverket å Norrmalm i Stockholm och högre
allmänna läroverket å Södermalm i samma stad;
realskolorna i Oskarshamn, Uddevalla, Borås och Arvika samt Jakobs
realskola i Stockholm;
samskolorna i Strömstad, Trelleborg, Ängelholm och Amål;
enskilda skolor: Sundsvalls läroverk för flickor, Oskarshamns elementarläroverk
för flickor, Hälsingborgs högre elementarskola för flickor, Nya elementarskolan
för flickor och Ebba Lundbergs högre läroverk för flickor därstädes,
Örebro elementarskola för flickor, Nya elementarskolan för flickor
därstädes, följande enskilda skolor i Göteborg: Sigrid Uudebecks elementarskola
för flickor, Majornas elementarläroverk för flickor, privata elementar
>)
I föregående berättelse uppgafs lärjungarnas antal vid början af höstterminen 1906 till
21,640; i detta antal äro emellertid inräknade jämväl frånvarande lärjungar. De närvarande lärjungarnas
antal uppgick vid början af 1908 års hösttermin till 21,495.
92 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
läroverket för flickor, Göteborgs nya elementarläroverk för flickor och Kjell -bergska flickskolan, Västerås högre elementarläroverk för flickor, Karlstads
högre elementarläroverk för flickor, Lundsbergs privatskola för gossar, Strömstads
elementarläroverk för flickor, Lysekils samskola, Uddevalla elementarläroverk
för flickor, elementarskolan för flickor i Kalmar, Borås elementarläroverk
för flickor, högre flickskolan i Visby, Matilda Halls skola för
flickor i Göteborg, Ebba Lundbergs högre läroverk för flickor och högre
elementarskolan för flickor i Hälsingborg, Lyceum för flickor i Stockholm.
Arvika elementarskola för flickor, Seffle samskola och Falkenbergs Barnskola.
Högre skolor Af de för sådant ändamål anslagna medel har under år 1907 utgått
Knngdomlg lu,derstöd åt 118 högre skolor för kvinnlig ungdom och samskolor.
Af det för år 1907 anvisade anslag till resestipendier åt föreståndarinnor
och lärarinnor vid högre skolor för kvinnlig ungdom och samskolor har
Kungl. Maj:t tilldelat 10 lärarinnor sådant understöd.
Tekniska no- Vid tekniska högskolan utgjorde vid början af läroåret 1907—1908 lärdervisimigen.
jlulgeaI1talet 399, däraf ordinarie elever i l:a årskursen 123, i 2:a 108, i
3:e 99 och i 4:e 51 samt extra ordinarie elever 18.
Vid Chalmers tekniska läroanstalt i Göteborg utgjorde elevantalet under
läsåret 1906—1907 högst: ordinarie elever i högre afdelningens l:a årskurs
95, 2:a 72, 3:e 54, 4:e 10 och i lägre afdelningens l:a årskurs 33, 2:a 57,
3:e 69, specialelever 18 samt extra elever 46.
Under läroåret 1906—1907 utgjorde elevernas antal vid tekniska skolan
i Stockholm: inom tekniska afton- och söndagsskolan 1,278, inom tekniska
skolan för kvinnliga lärjungar 273, inom den högre konstindustriella skolan
79, inom de till sistnämnda skolafdelning hörande barnklasserna 281, inom
byggnadsyrkesskolan 87 och inom maskinyrkesskolan 91. Vid de tekniska
elementarskolorna i Norrköping, Malmö, Örebro, Borås och Härnösand
uppgick elevernas antal läsåret 1906—1907 till 466. Vid tekniska söndags-
och aftonskolan i Eskilstuna begagnades samma läsår undervisningen
af 196 lärjungar samt vid fackskolan i samma stad för finare smides- och
metallindustri af 36 lärjungar.
Kungl. Maj:t har under år 1907 af de för ändamålet anslagna medel tilldelat
understöd för år 1907 åt en lägre teknisk yrkesskola i Hedemora samt
för hvartdera af åren 1907, 1908 och 1909 åt dylika skolor å följande orter,
nämligen: Södertälje, Uppsala, Enköping, Nyköping, Katrineholm, Linköping,
Norrköping, Jönköping, Värnamo, Växjö, Kalmar, Västervik, Visby, Karlskrona,
Karlshamn, Kristianstad, Ängelholm, Hässleholm, Malmö, Lund, Hälsingborg,
Landskrona, Ystad, Halmstad, Varberg, Uddevalla, Vänersborg,
Borås, Sköfde, Lidköping, Skara, Karlstad, Kristinehamn, Arvika, Örebro,
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 93
Kopparberg, Lindesberg, Västerås, Köping, Falun, Grängesberg, Borlänge,
Ludvika, Galle, Söderhamn, Hudiksvall, Härnösand, Sundsvall, Örnsköldsvik,
Östersund, Umeå, Luleå och jVI al mberget.
Elevernas antal utgjorde höstterminen 1907 vid rikets åtta manliga Folkskolesemifolkskoleseminarier
863 och vid de sex kvinnliga folkskoleseminarierna 595,
eller tillsammans 1,458 elever. .
Afgångsexamen undergingo 1907 års vårtermin 214 manliga, af hvilka
3 före inträdet vid seminarium aflagt examen inför teologisk fakultet, och 155
kvinnliga elever, eller tillsammans 366 elever.
Vid seminariet i Murjek, som är afsedt för bildande af lapska småskollärare
och -lärarinnor, voro höstterminen 1907 intagna 67 elever, hvaraf
4 manliga och 63 kvinnliga.
Vid seminariet i Haparanda för bildande af finska småskollärare och
-lärarinnor voro samma termin intagna 5 < elever, 4 manliga och 5o
kvinnliga.
Vid slutet af vårterminen 1907 aflades examen för behörighet till lärår -befattning vid småskola af 19 elever, däraf 1 manlig, vid seminariet i
Murjek och af 21 elever, däraf 3 manliga, vid seminariet i Haparanda.
Vid af landsting underhållna småskoleseminarier hafva under år 1907,
enligt, till ecklesiastikdepartementet lämnade uppgifter, 482 elever, däraf 6
manliga, undergått den pröfning vid under offentlig kontroll stående seminarium
för anställning som lärare vid småskola m. m., som påbjudes i nådiga
stadgan den 28 maj 1897. .
Pröfning af behörighet till erhållande af befattning såsom lärarinna vid
småskola har undergåtts af 335 elever vid af enskilda personer anordnade
småskoleseminarier.
Någon pröfning har icke under år 1907 blifvit anställd i öfverensstämmelse
med § 4 i stadgan angående pröfning vid under offentlig kontroll stående
seminarium för anställning såsom lärare vid småskola och mindre folkskola
eller såsom biträdande lärare vid folkskola den 28 maj 1897.
Till stipendier vid folkskoleseminarierna hafva för vårterminen 1907
anvisats tillsammans 43,750 kronor, hvarjämte stipendiemedel till ett sammanräknadt
belopp af 12,970 kronor beviljats till seminarieelever, som tala
finska eller lapska språket. För höstterminen samma år hafva 44,550^kronor
utdelats som stipendier åt elever vid folkskoleseminarierna samt lo,270 kronor
åt elever, som tala finska eller lapska språket.
Af den undervisningsmateriell, som genom ecklesiastikdepartementets
försorg anskaffats, hafva statens samtliga fullständigt anordnade seminarier
kostnadsfritt erhållit hvad som för dem ansetts erforderligt.
■94 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Enligt meddelad t uppdrag liar byråchefen för den inom ecklesiastikdepartementet
inrättade afdelning för ärenden rörande folkundervisningen
under år 1907 inspekterat folkskoleseminarierna i Falun, Lund och Uppsala
samt småskoleseminariet i Lund
*
Folkskolorna. _ Enligt de — jämlikt föreskriften i gällande stadga angående folkundervisningen
i § 67 samt kungl. cirkulären af den 24 november 1882 och den
6 oktober 1893 af folkskoleinspektörerna och öfverstyrelsen för Stockholms
stads folkskolor insända uppgifterna angående folkundervisningen meddelades
år 1906 undervisning i 20 högre folkskolor. I rikets 2,408 skoldistrikt
funnos
5,349 fasta och 418 flyttande eller tillsammans 5,767 folkskolor,
1,469 » > 741 » » > 2,210 mindre folkskolor,
5,032 » 940 » » »_ 5,972 småskolor,
S:a 11,850 fasta och 2,099 flyttande eller tillsammans 13,949 skolor,
eller, med inräknande af de högre folkskolorna, 13,969 skolor. J)
I de högre folkskolorna undervisade antingen endast i läsämnen eller i
såväl Jäs- som öfningsämnen 23 lärare och 4 lärarinnor samt i
folkskolorna .... 5,397 lärare och 3,227 lärarinnor eller tillsammans 8,624
mindre folkskolorna 180 » » 2,033 > » »2 213
småskolorna .... 131 » » 6,987 > » » 7’ug
Summa 5,708 lärare och 12,247 lärarinnor eller tillsammans 17,955
eller, med inräknande af de högre folkskolornas lärarpersonal, 17,982, förutom
380 lärare och 893 lärarinnor, eller tillsammans 1,273, hvilka undervisat
endast i öfningsämnen.
Antalet barn i 7—14 års ålder utgjorde vid 1906 års slut 851,407, hvaraf
433,406 gossar och 418,001 flickor. Bland dessa hade
under året undervisats på något af nedan angifna sätt...... 778,929
» » ej åtnjutit sådan undervisning............ 67,497
hvarjämte uppgifter saknas om................. 4’ggp
Summa 851,407
Bland de vid 1906 års slut befintliga barnen i 7—14 års ålder undervisades
under året i
ser om folkskolorna"*^ ^ "" beräknadt pä samma sätt som 1 ecklesiastikdepartementets berättel -
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 95
sina egna distrikts fasta folkskolor........... 422,291
» » » flyttande folkskolor.......... 27,447
» > > fasta mindre folkskolor........ 50,864
» 2 > flyttande mindre folkskolor...... 25,691
»i » fasta småskolor............164,210
» » i flyttande småskolor.......... 29,348
folkskolor, mindre folkskolor och småskolor utom sina egna
distrikt....................... 16,185 736,036
högre folkskolor......... 494
allmänna läroverk och fackskolor.................13,838
skolor för abnorma barn..................... 1,165
enskilda skolor.........................17,993
hemmen............................ • 9,403
• Summa 778,929
Bland de vid 1906 års slut befintliga barnen i 7—14 års ålder, Indika
under året ej åtnjutit undervisning på något af ofvan angifna sätt,
hade 7,664 inhämtat folkskolans minimikurs,
» 41,486 undergått godkänd afgångspröfning samt
uteblefvo 3,308 till följd af sjukdom eller naturfel och
» 15,039 af annan anledning.
Summa 67,497.
Med inräknande af de under året aflidna samt af dem, som voro öfver
eller under den ofvan angifna skolåldern af 7—14 år, undervisades i högre
folkskolor 587 samt i folkskolor, mindre folkskolor och småskolor 767,561.
Utgifterna för högre folkskolor, folkskolor, mindre folkskolor och småskolor
utgjorde under år 1906 enligt ofvannämnda uppgifter:
för lärares och lärarinnors aflöning: kontant...... 15,722,170 kronor
in natura...... 1,557,873 »
» skolbyggnader, skolplatser och inventarier..... 7,204,108 >
» undervisningsmateriel!............... 449,969 »
» öfriga behof................__• . 5,681,063___»__
Summa 30,615,183 kronor.
Statsbidrag af allmänna medel hafva för år 1906 för aflönande af lärare statsbidrag,
och lärarinnor vid folkskolor, mindre folkskolor och småskolor, enligt till
ecklesiastikdepartementet inkomna uppgifter, utgått med tillsammans
7,078,290 kronor 68 öre.
96 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Fortsättnings» Understöd bär för är 1906 utgått till lärares aflöning vid 1,928 fortsättskoior.
ningsskolor med 127,152 kronor 50 öre.
Undervisning
i slöjd.
Statsbidrag till
aflönande af
vikarier för
sjuka folkskollärare.
Högre folkskolor.
Folkhögskolor.
Polkunder visningen
bland
de i rikets
nordligare
trakter bosatta
finnar.
Undervisnings
materiel!.
För år 1906 bär understöd utgått för främjande af undervisning i slöjd
för gossar med 358,870 kronor samt af undervisning i slöjd för flickor med
221,485 kronor.
Till aflönande af vikarier för 908 folkskollärare, som af sjukdom hindrats
att sköta sina befattningar, har för år 1906 utbetalts af allmänna medel
128,851 kronor 20 öre.
Till de högre folkskolorna, som uppgå till 22, har för år 1907 utgått
statsbidrag med 36,000 kronor.
Statsbidrag till aflönande af lärare och lärarinnor vid af landsting
inrättade småskoleseminarier har under år 1906 utgått med 23,370 kronor
73 öre.
På därom af vederbörande styrelser gjorda ansökningar bar Kungl. Maj:t
för år 1907 beviljat understöd åt 35 folkhögskolor med 176,777 kronor.
Enligt styrelsernas berättelser hafva under nämnda år i dessa skolor undervisats
1,007 manliga och 820 kvinnliga, eller tillsammans 1,827 elever.
Af det till stipendier åt obemedlade elever vid dessa skolor beviljade anslaget,
35,000 kronor, fördelades år 1907 21,350 kronor mellan 444 manliga
och 13,644 kronor mellan 413 kvinnliga elever.
Till främjande af folkundervisningen bland de i rikets nordligare trakter
bosatta finnar har, enligt uppgift från statskontoret, för år 1907 å länsstat
varit uppförda 58,105 kronor och af statskontoret anordnats 39,684
kronor 51 öre, allt till höjande af folkskollärarnas löner till och öfver
minimum, till ökande af lärares löner vid mindre folkskolor och småskolor,
till aflönande af lärare vid af staten anordnade skolor, till anskaffande af
undervisningsmateriel!, bildande af lärare m. m.
De allmänna folkskolorna, döfstumskolorna jämte andra folkundervisningsanstalter,
som därtill äro berättigade, hafva till nedsatt pris erhållit
den undervisningsmaterieli, som genom chefens för folkskolebyrån försorg
anskaffats. Under år 1906 uppgick kostnaden härför till 18,968 kronor
16 öre.
Understöd åt Kung]. Maj:t bar för år 1907 af därtill anvisade medel beviljat under^«ndebfolk-"
åt 14 äldre, behöfvande folkskollärare med tillsammans 4,900 kronor
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilld-a g it. 07
samt åt 160 äldre, behöfvande småskollärare m. fl. med tillsammans 16,000 skollärare
och smaskol
kronor.
lärare m. fl.
Vid institutet å Manilla för bildande af döfstumskollärare voro under Läroanstalter
läsåret 1906—1907 inga elever intagna. Till profårskurs vid döfstumanstalt fö*cf
under nämnda läsår anmälde sig 2.
I samtliga döfstumanstalterna voro under läsåret 1906—1907 intagna 706
elever.
Till uppehållande af döfstumskolor har för år 1907 anslagits ett belopp
af 172,975 kronor.
Vid institutet för blinda å Tomteboda voro under läsåret 1906—1907
intagna 117 elever, däraf 68 gossar och 49 flickor. Af dessa undervisades
5 gossar vid handtverksskolan i Kristinehamn. Ingen elev har varit frielev.
15 elever afgingo efter fullbordad lärokurs, 2 på grund af bristande förmåga
att draga nytta af undervisningen, 1 på målsmans begäran; 2 elever
hafva under året aflidit.
Vid förskolan för blinda å Tomteboda voro under läsåret 1906—1907
intagna 40 elever, hvaraf 20 gossar och 20 flickor.
Vid förskolan i Växjö för blinda voro under läsåret 1906—1907 intagna
37 elever, 20 gossar och 17 flickor. Vid slutet af läsåret 1905—1906 utskrefvos
10 lärjungar från skolan. Af dessa öfvergingo 7 till institutet å
Tomteboda och 3 återvände till sina hem.
Vid handtverksskolan för blinda i Kristinehamn undervisades under
året 1906—1907 39 elever, alla manliga.
Till skolhemmet för blinda döfstumma i Vänersborg har Kung!. Maj:t
för år 1907 beviljat 5,000 kronor. Under året undervisades därstädes 12
elever.
Af anslaget till uppfostringsanstalter för sinuesslöa barn har för år 1907 uppfostringsanvisats
en summa af 191,737 kronor 50 öre. I anstalterna voro intagna vårter mi- a“.s^t8egj8*ör
nen 1907: i undervisningsanstalterna 691, däraf 17 externer, i arbetskeinmen 282. parn
Kungl. Maj:t har dels den 19 april 1907 förordnat kanslern för rikets Nobeiätifuniversitet,
grefve A. F. Claesson Wachtmeister att efter aflidne universitetskansleren
herr E. G. Boström tills vidare vara ordförande i styrelsen för
nobelstiftelsen samt inspektor för vetenskapsakademiens och svenska akademiens
nobelinstitut, dels samma dag på begäran entledigat f. d. universitetskanslern
G. F. Gilljam från uppdrag att vara suppleant för den af Kungl.
Maj:t utsedda ledamoten af styrelsen, dels den 13 september 1907 utsett en
af de revisorer, som skola granska styrelsens förvaltning och räkenskaper
för år 1907, dels ock den 15 november 1907 förordnat landshöfdingen K. H.
Bill. till Riksd. Prof. 1908. 1 Sami. 1 Afd.
Riksdags-Berättelsen.
13
98 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
L. Hammarskjöld att tills vidare vara suppleant för den af Kungl. Maj:t
utsedda ledamoten af styrelsen.
Från nobelstiftelsen kar år 1907 utdelning af pris ägt rum från alla
prisgrupper.
Understöd åt Kungl. Maj:t har af det till understöd åt vittra författare beviljade
Urenfm4’ ansJaS tilldelat särskilda belopp åt dels äldre vitterhetsidkare, dels yngre
personer, som genom sina arbeten ådagalagt framstående anlag för vitterhet.
Antikvariska Antikvariska forskningsresor hafva under år 1907 genom vitterhetsforskning3-
historie- och antikvitetsakademiens försorg blifvit företagna i åtskilliga delar
af riket.
Akademien för Under år 1907 hafva vid det under akademiens för de fria konsterna
de S™0M* inseende ställda läroverk varit inskrifva vårterminen 89 och höstterminen
83 lärjungar.
Akademien* Under år 1907 hafva vid det under musikaliska akademiens inseende
Ställda musikkonservatorium varit inskrifna vårterminen 167 och höstterminen
166 elever. Under samma år har organistexamen aflagts af 12 elever
och 4 f. d. elever, kyrkosångarexamen af 11 elever och 1 f. d. elev, examen
för behörighet till musiklärartjänst vid allmänt läroverk af 8 elever och
1 icke elev samt examen för behörighet till musikdirektörstjänst vid militärkår
af 5 elever och 1 icke elev, hvarjämte utfärdats specialbetyg i pianostämning
för 4 elever och i pianospelning för 1 icke elev.
Föreläsnings- Sedan Riksdagen till understöd åt sådana anstalter och föreningar,
kbertsk]a^renr''SOm. anordna föreläsningskurser för arbetsklassen, på extra stat för år 1908
beviljat ett anslag af 200,000 kronor, af hvilket anslag dock högst 4,000
kionoi kunde användas till understöd åt sådana centrala anstalter, som
förmedlade föreläsningar af ifrågavarande slag, och åt lokala anstalter för
sådana föreläsningar tillhandahålla passande åskådningsmateriell, har Kungl.
Maj:t af nämnda anslag tilldelat understöd åt 462 anstalter för anordnande
af föreläsningskurser och 6 anstalter för förmedlande af föreläsningar m. m.
Farmaceutisk a Under år 1907 hafva vid farmaceutiska institutet varit inskrifna vår
institutet.
terminen 78 och höstterminen 92 farmacie kandidater, hvarjämte 36 apotekselever
deltagit i den för dem anordnade half årskursen. Under samma år
hai farmacie kandidatexamen aflagts af 34 apotekselever och apotekarexamen
af 70 farmacie kandidater.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträda sig tilldragit. 99
Under loppet af år 1907 hafva inalles 135 elever blifvit vid rikets Bai-nmorakeläroanstalter
för barnmorskor utexaminerade i den allmänna förlossningskonsten
och förklarats berättigade att utöfva barnmorskeyrket. Af dessa
hafva 60 utgått från läroanstalten i Stockholm, 63 från den i Göteborg och
12 från den i Lund.
Vidare hafva 107 barnmorskor, däraf 53 i Stockholm och 54 i Göteborg,
erhållit undervisning i den instrumentala förlossningskonsten och, efter att
däruti hafva ådagalagt godkända insikter och färdighet, förklarats berättigade
att utöfva äfven denna del af förlossningskonsten.
Sedan på extra stat för år 1907 af Riksdagen anvisats ett anslag af
3,000 kronor till repetitionskurser för äldre barnmorskor, hafva under sistnämnda
år vid barnmorskeundervisningsanstalten i Stockholm 2 sådana kurser
hållits med tillhopa 37, vid motsvarande anstalt i Göteborg 2 med tillhopa
18 deltagarinnor samt vid den i Lund en kurs med 20 deltagarinnor.
I sammanhang med utfärdande af stadga för barnmorskeundervisningen
har Kungl. Maj:t den 18 oktober 1907 förordnat om barnmorskeundervisningsanstaltens
i Lund upphörande.
Höstsådden utfördes under hösten 1906 i vanlig tid och höstsäden ut- Jordbruket,
vecklade sig ganska kraftigt under den jämförelsevis varma väderleken på
senhösten. Med få undantag uthärdade såväl hvete som råg vintern utan att
lida nämnvärd skada.
Hvetet utvecklade sig oaktadt den kalla, regniga väderleken ganska kraftigt,
men mognaden blef i hög grad försenad, sa att skörd och bärgning'' först
i september kunde företagas och då under gynnsamma väderleksförhållanden.
Inom de flesta orter var hvetet mer eller mindre angripet af rost och sot. Afkastningen
beräknades vara god, men kornen voro flerstädes små.
Rågen, som delvis frostskadades i maj månad under axgången, blef genom
det rikliga regnet nedslagen redan före blomningen, hvarigenom befruktningen
mer eller mindre felslog, så att axen blefvo mycket illa matade, hvarför''det
beräknats, att 10—20 procent, flerstädes 30-50 procent af kärnan gått
förlorad. Därigenom att den nedslagna säden ofta blef genomvuxen af klöfver
och ogräs, grodde rågen delvis på rot, särskildt under den långa regnperioden
före inbärgningen. Skörd och bärgning blefvo genom regnet i hög
grad försenade och försvårade, så att säden först under september kunde fullständigt
inbärgas. Skörden var mycket ojämn och säden ofta småkornig, men
i medeltal beräknades afkastningen vara medelmåttig, hvarvid dock i allmänhet
tagits hänsyn äfven till den rikliga halmtillgången.
100 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Vårsådden, som i början gynnades af lämplig väderlek, försenades sedermera
genom den inträdande kylan och regnet. Vårsäden uppkom tät och
jämn samt utvecklade sig kraftigt och frodigt, men mognaden försenades betydligt
genom sommarens ogynnsamma väderlek.
Kornet mognade i allmänhet och inbärgades till största delen under första
hälften af september. Afkastningen beräknades uppgå till något öfver medelskörd.
I Norrland hann flerstädes kornet icke mogna före frostnätterna i
slutet af september, utan blef då aftaget till grönfoder.
Hafrens mognad var i hög grad försenad, så att skörden i allmänhet
icke kunde påbörjas förrän i midten af september; mångenstädes, såsom i
&måland, Västergötland, Västmanland in. fl. ställen, pågick skörden ännu i
november månad. Största delen torde hafva blifvit inbärgad under september,
men ganska afsevärda mängder, som icke kunnat bärgas under den fuktiga
väderleken under oktober, stod ute långt in i november och december
månader och var då mer eller mindre skadad af regn och frost. Mycken
hafre skars omogen såsom grönfoder, isynnerhet i Norrland, där endast en
obetydlig del däraf mognat. Afkastningen beräknades i allmänhet till omkring
medelskörd, men har varit i hög grad växlande.
.Baljväxterna, som mycket skadats af frost, hafva lämnat mycken halm,
men endast föga eller illa utvecklad kärna.
Af rotfrukterna har potatisen beräknats lämna medelskörd, men har
i allmänhet, varit mer eller mindre angripen af röta. Sockerbetorna gåfvo
medelskörd, med undantag för Västergötland, där afkastningen var betydligt
lägre. Sockerhalten ansågs blifva något lägre än vanligt.
Höbärgningen blef mycket försenad af regnet, så att den mångenstädes
kunnat afslutas först i slutet af augusti eller början af september månad.
Afkastningen var inom alla områden öfver medelmåttan, mångenstädes riklig,
men höet har delvis blifvit skadadt af regnet, särskildt där hässja icke användes.
Trädorna hafva hela året varit svårskötta, flerstädes på sank mark eller
styf lera har höstsädessådd icke kunnat företagas.
Landtbrnks- Kungl. Maj:t har den 4 oktober 1907 utfärdat nådiga stadgar för landtak
ådern ien. bruksakademien.
Centralanstalten
för försöksväsendet
på
jordbruksområdet.
Kungl. Maj:t har den 4 oktober 1907 utfärdat nådig kungörelse angående
ändrad lydelse af 5 § i nådiga stadgarna för centralanstalten för försöksväsendet
pa jordbruksområdet den 28 september 1906.
Landtbruksin- Kungl. Maj.t har den 22 novpmber 1907 fastställt nådigt reglemente för
TandttouW statens landtbruksingenjörer, extra landtbruksingenjörer och landtbrukssti
genjörer
och pendiater äfvensom utfärdat nådig kungörelse angående tillämpning å statens
iandtbruksstipendiater.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 101
extra landtbruksingenjörers förrättningar af gällande arfvodestaxa för de i
statens tjänst anställda landtbruksingenjörer.
»
Sedan Riksdagen anvisat erforderliga medel till anställande under år i:e och 2:e
1907 af en l:e och en 2:e torfingenjör samt tre torfassistenter, blefvo en l:e £***£&.
och en 2:e torfingenjör samt två torfassistenter för hela året samt en 3:e stenter.
torfassistent från och med den 1 juli anställda.
Under år 1907 har en statskonsulent i svinskötsel varit i verksamhet statskonsulent
i enlighet med det af Kung].. Maj:t för denne tjänsteman den 30 september ; vinskötsel.
1903 utfärdade reglemente.
Äfven under år 1907 har den med statsmedel understödda nötboskaps- H“
sökt och erhållit bidrag af de utaf Riksdagen till understödjande
utaf premiering af nötboskap anvisade medel.
Af den genom landtbruksstyrelsens försorg upplagda riksstamboken öf- Riksstambok
ver svensk ayrshireboskap, hvars fortsatta utgifvande från trycket enligt Riksdagens
medgifvande bekostas af nötboskapspremieringsmedlen, har under år ‘ skap.
1907 Del Y, upptagande de djur, som under år 1906 intagits i riksstamboken,
utkommit.
Sedan den täfling till bildande af afvelscentra, som i enlighet med de af Afvelscentra
Kung!. Maj:t genom nådig kungörelse den 13 mars 1903 meddelade före- för nötboskap,
skrifter tog sin början den 1 november 1903, afslutats, samt Kung!. Maj.t
den 22 juni 1906 förklarat 6 besättningar åt fjällras, 9 besättningar af
ayrshireras samt 1 besättning af svartbrokig låglandsras för afvelscentra
intill utgången af år 1910 under de i förberörda nådiga kungörelse stadgade
villkor, äfvensom tillerkänt innehafvarna af samma besättningar vissa penningpris,
hafva under år 1907 samtliga dessa afvelscentra varit i verksamhet
och underkastade kontroll samt omfattats af den landtbrukande allmänhetens
förtroende.
Med anlitande af de utaf Riksdagen för ändamålet anvisade medel och i Åtgärder för
enlighet med Kung!. Maj:ts den 5 oktober 1906 i sådant afseende utfärdade höjande afjet
nådiga reglemente hafva med statsmedel understödd premiering af mindre bruket,
jordbruk äfvensom studieresor och undervisning för mindre jordbrukare med
bidrag af statsmedel anordnats, hvarjämte bidrag af statsmedel lämnats dels
till bestridande af kostnaderna för organisation af kontrollföreningar med
ändamål att underlätta och ordna undersökningar af och kontroll å utfodrin
-
10:2 Berättelse om livad, i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
gen och afkastningen af ladugårdsbesättningar, tillhörande föreningens medlemmai,
dels ock till understöd åt sådana medlemmar af kontrollföreningar,
som äga högst 25 kor; och har intresset för dessa åtgärder för höjande af
det mindre jordbruket fortfarande visat sig synnerligen lifligt bland landtmännen.
Kungl. Maj:t har den 4 oktober 1907 utfärdat dels förnyad t nådigt reglemente
för med statsmedel understödda åtgärder till höjande af det mindre
jordbruket, dels ock nådig kungörelse angående statsanslag till åtgärder för
höjande af det mindre jordbruket.
Kung]. Maj:t har den 22 november 1907 utfärdat nådig'' kungörelse angående
statsbidrag från anslaget till understödjande och premiering af sådana
mindre odlingsföretag, Indika icke på annat sätt kunna komma i åtnjutande
af statsbidrag.
Kringresande Kungl. Maj:t har den 18 oktober 1907 utfärdat nådig kungörelse angå
SnTednt?rkf
d”''- ende statsbi
Norrland.
Smörprofnin- Äfven under år 1907 hafva fortgående smörprofningar i Malmö och Göteborg
ägt rum, med anlitande af därtill genom nådiga brefvet den 14 december
1906 anvisade medel; och har landtbruksstyrelsen den 7 januari 1907
utfärdat instruktion för svenska smörprofningarnas smörexpert att lända till
efterrättelse under samma år.
Landtmanna- Under år 1907 hafva statsmedel utgått till 27 landtmannaskolor och till
tmksskokr’ 20 tandtbruksskolor förutom de vid Ultima och Alnarp.
och mejeri- lvungl. Maj:t har den 5 juli 1907 utfärdat nådig kungörelse angående
skola. anslag till understöd åt mindre bemedlade lärjungar vid med statsmedel
understödda landtmannaskolor.
Med anlitande af de medel, Kiksdagen för höjande af de till enhvar af
de inom Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län inrättade 3
landtbruksskolor utgående statsunderstöd för år 1907 anvisat, hafva samma
skolor under sagda tid fortfarande varit i verksamhet efter en plan, som afvigt
från den för öfriga dylika skolor gällande, i syfte att förstnämnda
skolor under kortare tid än förut skulle bibringa lärlingarna en för ifrågavarande
trakter alpassad utbildning. Den sålunda fastställda planen, har
fortfarande visat sig för ändamålet lämplig.
Den med statsmedel understödda mejeriskolan vid Åtvidaberg i Östergötlands
län har äfven under år 1907 varit i verksamhet.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 103
Kungi. Maj:t har deri 13 september 1907 till fortsatt upprätthållande Trädgårdsskounder
ett år, räknadt från och med den 1 november samma år, af en träd-lau T1^g9Adels‘
gårdsskola vid Adelsnäs egendom i Östergötlands län under vissa villkor
anvisat ett belopp af 5,000 kronor.
Under år 1907 hafva till husslöjdens befordrande vidtagits liknande åt- Husslöjden,
gärder som under föregående år. Af statsmedel hafva under året till 22
hushållningssällskap och 1 landsting utdelats anslag till ett sammanlagdt
belopp af 23,000 kronor, hvarjämte hushållningssällskapen och landstingen i
de flesta län anvisat jämförelsevis betydliga belopp.
Kung]. Maj:t har den 18 oktober 1907 utfärdat nådig kungörelse angå- Åtgärder till
ende statsbidrag från anslaget till åtgärder för befordrande af den inhemska
klöfver- och gräsfröodlingen. klöfver- oek
grä?fröod
lingen.
De vid Ultima och Alnarp med gåfvomedel från aktiebolaget Separator Anstalter för
inrättade anstalter för profning af maskiner och redskap för landtbrukets
behof hafva jämväl under år 1907 varit i verksamhet. redskap för
* landtbrukets
behof.
Under år 1907 hafva 8 med statsmedel understödda kemiska stationer, Kemiska stanämligen
i Jönköping, Kalmar, Visby, Halmstad, Skara, Örebro, Västerås f^"t®oLJ_
och Härnösand, varit i verksamhet. anstalter.
Under året hafva 18 frökontrollanstalter erhållit statsunderstöd.
Den med statsmedel understödda kemisk-växtbiologiska anstalten
Norrbottens län har äfven under år 1907 varit i verksamhet.
inom Kemisk-växtbiologisk
an
-
Sedan Riksdagen beviljat anslag till upprätthållande af en torf skol a un-Torfskolan vid
der åren 1908—1912 samt Kungl. Maj:t bemyndigat landtbruksstyrelsen att Markar-vdmed
Svenska torfindustriföreningen afsluta kontrakt om upprätthållande under
nämnda år af eu folkskola vid Markaryd i Kronobergs län samt för ändamålet
anvisat förberörda af Riksdagen beviljade anslag under vissa villkor,
har landtbruksstyrelsen den 15 november 1907 å Kungl. Majits och Kronans
vägnar afslutat förut nämnda kontrakt.
De med anlitande af statsmedel under landtbruksstyrelsens ledning un- Försök med
der år 1903 vid Koskivara i Norrbottens län påbörjade försök med bränntorfstillverkning
hafva under år 1907 hvilat, och hafva från det tillverkade Norrbottens
lagret af bränntorf försäljningar under året ägt rum. lan''
104 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Fraktkostna- -Sedan Riksdagen för år 1908 anvisat anslag för restitution af viss del
port "järnväg fraktkostnader vid transport å järnväg af kalk, kalkstensmjöl och märgel
»f kalk m. m. för jordbrukets behof, har Kungi. Maj:t uti nådigt bref den 6 december 1907
till järnvägsstyrelsen meddelat i ärendet erforderliga bestämmelser.
Skydd åt för Kung], Maj:t bär den 27 mars 1907 utfärdat nådig kungörelse angående
nyttiga ''fåglar, skydd åt för landtbruket nyttiga fåglar.
Landtbruks- Under år 1907 har en landtbrukskonsulent i England med station i LonkEngland
'' ^on vaiat anställd och verksam enligt gällande föreskrifter.
Utbildnings- Äfven under år 1907 hafva utbildningskurser för kontrollassistenter på
kontrollasai- statens bekostnad anordnats vid Åsa i Södermanlands län, vid Lunnevad i
stenter. Östergötlands län, vid Hvilan i Malmöhus län, i Skara samt vid Boden i
Norrbottens län.
Fiskerinärin- Sillfisket med snörpevad i Göteborgs och Bohus län har under vintern
gen'' 1906—1907 varit mera inbringande än någonsin förut och lämnat eu brutto
afkastning
af omkring 4,000,000 kronor, hvaraf inemot 3,000,000 kronor
torde hafva fallit på de första månaderna af år 1907.
Innevarande vinter började detta fiske den 28 november och har, oaktadt
mindre gynnsam väderlek, i södra delen af nämnda län varit ganska gifvande.
Bruttoafkastningen för länet har till årets slut öfverskridit 700,000
kronor. Ett femtiotal nya vadlag hafva tillkommit sedan sista fiskesäsongen,
och utgöra snörpevadlagen numera omkring 300.
Drifgarnsfisket efter sill hösten 1907 lämnade utanför Göteborgs och
Bohus län blott omkring två femtedelar af föregående årets afkastning; vid
Halland däremot utföll den något bättre, beroende på att sillen höll sig mera
söderut i Kattegatt.
Till Island hafva äfven år 1907 företagits två expeditioner för sillfiske
med snörpevad och garn. Resultatet häraf kan antagas hafva blifvit bättre
än år 1906.
Försöket att med en bohuslänsk kutter idka sillfiske med drifgarn ute i
Nordsjön har under år 1907 fortsatts och gifvit 6,000 kronor i bruttoinkomst,
hvilket kan anses hafva varit ett godt resultat.
Bohuslänska skarpsillfisket har under år 1907 varit mera gifvande än på
flera år. Fiskarena börja allt mer begagna sig af snörpevad äfven för detta
fiske.
Makrillfisket med dörj från kuttrar i Nordsjön, som under år 1906 utföll
mycket väl, blef under år 1907 knappt medelmåttigt. Brisen voro emellertid
mycket högre än under föregående år.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Drifgarnsfisket efter makrill i Kattegatt och Skagerack blef däremot öfver
medelmåttan och mera indräktigt än under något af närmast föregående
år. Med dörj i sistnämnda fiskevatten gjordes år 1907 medelmåttiga fångster.
Storsjöfisket utanför norska kusten och vid Shetlandsöarna har lämnat
mindre mängd fisk än under år 1906, men de höga fiskprisen hafva dock
gjort, att afkastningen i dess helhet kan betecknas som medelmåttig. Backefisket,
hufvudsakligast efter kolja, vid kusten af Göteborgs och Bohus samt
Hallands län har år 1907 varit bättre än på många år. Resultatet af flundrefisket
med snurrevad och kvasar i Kattegatt utföll medelmåttigt.
Det i starkt uppsving varande och ganska lönande trålfisket har år 1907
bedrifvits med 11 ångbåtar mot 7 under år 1906. Då eljest detta fiske utöfvats
af rederier, hafva numera äfven fiskare för egen del börjat idka trålfiske
med större motorbåtar, och skall detta försök hafva utfallit väl.
Ehuru ej så godt som under år 1906, har dock hummerfisket år 1907
utfallit fullt medelmåttigt; på flera ställen såväl i Göteborgs och Bohus som
Hallands län har detsamma lämnat godt resultat. Laxfisket utefter halländska
kusten har varit mycket gifvande, men däremot i västkustens förnämsta
laxförande vattendrag, Lagan, på grund af det höga vattenståndet mycket
dåligt. Vid denna å finnes rikets, största laxodlingsanstalt, i hvilken hösten
1907 inlades omkring 1 million befruktade laxrom. Ålfisket vid kusten af
Blekinge och Bohus län har börjat aftaga.
Hafsfiske! vid rikets västra kust är i det stora hela uti starkt framåtgående
och större, nya fiskebåtar med jämförelsevis starka motorer hafva här
i stor mängd anskaffats. Härtill har till största delen bidragit de allt rikligare
tillfällen till erhållande af lån ur fonden för fiskerinäringens befrämjande, som
på senare tiden erbjudits fiskarena.
Sillfisket i södra Kattegatt och Öresund, vid Skånes öfriga kuster samt
vid Blekinges kust har gifvit ett rikt utbyte. Torskfisket vid kusten af
Skåne och Blekinge har äfven lämnat ett godt resultat, hvaremot rödspätteoch
flundrefisket därstädes utfallit sämre än under föregående år. Det skånska
och blekingska höstålfisket var i början af fisketiden ganska godt men
upphörde tidigt, så att resultatet i det hela blifvit betydligt sämre än under
föregående år. Enahanda har i det hela förhållandet varit beträffande detta
ålfiske utefter kusterna inåt Östersjön, där detta fiske idkas. Laxfisket utefter
Sveriges sydliga kuster har lämnat dåligt utbyte, men däremot har
detta fiske i Mörrumsån varit ovanligt godt. Det blekingska s. k. gråfisket
(efter gädda, abborre, id, sik och mört) har gifvit omkring två tredjedelar
af utbytet under medelgoda år. Allmänt klagas öfver den stora skada, sälen
och delvis äfven tumlaren göra på fisket ej blott i södra Östersjön utan ock
norrut.
Bill. Ull Riksd. Prof. 1908. 1 S ml. 1 Afd. 14
Eiksdags-Berättelsen.
106 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Strömmingsfisket i Östersjön norr om Blekinge kar gifvit ett utbyte, som
långt ifrån kan anses hafva varit medelmåttigt, äfven om detta fiske under
viss del af sommaren, exempelvis vid Gfottland, varit jämförelsevis godt. I
de båda sydligare norrländska kastlänen höllos strömmingprisen nere, oaktadt
ringare fångster.
Torskfisket var vid Gottland ganska godt under de tidigare höstmånaderna.
Det norrländska laxfisket har i det hela icke undergått någon förbättring
mot hvad det varit under senare dåliga år.
I de stora sjöarna Yänern och Yättern har fisket under år 1907 varit
medelmåttigt. Om också gös-, lake- och ålfisket i Yänern varit sämre än
år 1906, lämnade likväl abborre- och sikfiskena ett godt, gadd- och laxfiskena
däremot medelmåttigt resultat. Vätterns rödingsfiske har varit fullt normalt,
men dess siklöjefiske var sämre än under år 1906. Insjöfisket i öfrig! torde
ej hafva nått tipp till medelgod afkastning.
Statsunderstöd Statsunderstöd för rapporter rörande sillfisket i Göteborgs och Bohus län
för sillfiske- [, ar utgått äfven under år 1907.
rapporter. 0
Statsunderstöd Likaledes har statsbidrag utgått till undervisning i navigation åt fiskare
till undervis- jn0Trl Göteborgs och Bohus län.
_nmg i naviga- 0
tion.
Fisfeeriagent. I Berlin har en med statsmedel aflönad agent för den svenska fiskhandelns
befrämjande inom Tyskland varit anställd också under år 1907.
Införselförbud Till skydd mot införandet af en i Finland utbruten, mycket smittosam
kräftor°från sjukdom Pa kräftorna har Kung! Maj:t den 6 september 1907 utfärdat förbiid
Finland, tillsvidare mot införsel därifrån af okokta kräftor.
Fonden för fi- Kungl. Maj:t har den 7 augusti 1907 utfärdat nådig kungörelse angående
"befrämjande8 än<^ra^e bestämmelser rörande fonden för fiskerinäringens befrämjande.
Fiskeriförhåi- Ht jjKungl. Maj:t har den 25 oktober 1907 utfärdat nådig kungörelse angående
laudera i de vissa föreskrifter rörande fiskeriförhållandena i de till Sverige och Danmark
till Sverige, .. j n jj
och Danmark gransande farvattnen.
gränsande farvattnen.
Undersöknin- Undersökningar med tuberkulin af ladugårdsbesättningar hafva utan afgl*Min
hos*5''''brott fortgått under år 1907, och har landtbruksstyrelsen för ändamålet till
ladugårds- examinerade veterinärer utdelat omkring 30,000 gram tuberkulin. Antalet
besattmngar. undersökta djur har under samma år uppgått til] omkring 65,000.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 107
Kungl. Maj:t har den 31 december 1907 utfärdat nådig kungörelse an- Understöd vid
gående villkoren för erhållande af understöd vid bemödanden till förekommande
och hämmande af tuberkulos inom mindre ladugårdsbesättningar. mande och
hämmande af
tuberkulos
inom mindre
ladusärdsbesättningar.
Äfven under år 1907 har varit anställd en konsulent vid bekämpande af Tuberkuiostuberkulosen
hos nötkreaturen med hufvudsakligt åliggande att tillhandagå
den ladugårdsägande allmänheten med råd och upplysningar i berörda hänseende.
Kungl. Maj:t har den 28 juni 1907 utfärdat nådig kungörelse angående Jordförmedallmänna
bestämmelser för lån från jordförmedlingsfonden; och har Kungl. ''mgsfond™.
Maj:t den 29 november 1907 utfärdat nådig kungörelse med särskilda föreskrifter
till iakttagande af hushållningssällskap, aktiebolag eller föreningar,
hvilka vilja erhålla statslån från nämnda fond.
Kungl. Maj:t har den 5 juli 1907 utfärdat nådig kungörelse angående Veterinärvillkor
och bestämmelser för åtnjutande af de i staten för veterinärinstitutet m8t,tutetupptagna
aflöningsförmåner.
Under år 1907 hafva vid veterinärinstitutet i Stockholm 129 personer er- Veterinärunhållit
teoretisk och praktisk undervisning, däraf 87 såsom veterinärelever och llervlsnmK*m.
42 såsom hofslagarlärlingar (6 civila och 36 militära). Af veterinäreleverna
hafva 17 aflagt veterinärexamen och af lärlingarna hafva 31 undergått hofslagarexamen
(6 civila och 25 militära).
Kungl. Maj:t har den 20 september 1907 utfärdat nådig kungörelse an- Utförsel till
gående hvad vid utförsel till Korge af färskt kött åt nötkreatur skall iakt- af nöt_
Kungl. Maj:t har den 5 juli 1907 utfärdat nådig kungörelse angående Allmänna
villkoren för erhållande och tillgodonjutande af statsbidrag från allmänna „jng8ansiaget.
frostminskningsanslaget.
Af de såsom sådant anslag för år 1907 anvisade medel, 200,000 kronor,
voro redan vid ingången af nämnda år 29,950 kronor disponerade. Under
år 1907 hafva till dylika företag beviljats statsbidrag till ett sammanlagdt
belopp af 207,950 kronor, hvaraf 37,900 kronor anvisats att utgå från allmänna
frostminskningsanslaget för år 1908.
108 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
WiMsfca Af de till understödjande af myrutdikningar och vattenaftappningar inom
"ansiågef Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län (norrländska
afdikningsansl.aget) för år 1907 anvisade medel, 500,000 kronor, voro redan
vid ingången al nämnda år 3,800 kronor disponerade. Under år 1907 hafva
till dylika företag beviljats statsbidrag till ett sammanlagd! belopp af 640,800
kronor, hvaraf 144,600 kronor anvisats att utgå från norrländska afdikningsanslaget
för år 1908. ö
Odlingslån. Uran odlingslånefonden hafva under år 1907 anvisats lån till ett sam
manlagdt
belopp af 939,500 kronor.
Fullbordade Enligt uppgift från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hafva under år
ni"c^od-1907 säsom fullbordade godkänts:
lingsföretag. 85 frostminskningsföretag, för hvilka kostnaden beräknats till 651,826
kronor 67 öre, hvaraf 312,750 kronor utgått såsom statsanslag, och utgör den
genom dessa företag afdikade arealen 7,164 hektar 59 ar;
torrläggningsarbetet till 36 torrläggnings- och odlingsföretag, för hvilka
torrläggningskostnaden beräknats till 693,541 kronor 70 öre, hvaraf såsom
lan af statsmedel utgått 527,600 kronor, och utgör den genom dessa företag
från vatten befriade eller eljest förbättrade arealen 4,881 hektar 33 ar.
Dessutom har godkänts ett frostminskningsföretag, hvartill ett anslag af
950 kronor af Kungl. Maj:t af särskilda medel beviljats. Den beräknade
kostnaden för detta arbete uppgår till 1,920 kronor, och'' den afdikade arealen
utgör 14 hektar 8 ar.
fonden för Uran fonden för torfindustriens befrämjande hafva under år 1907 anvisats
befrämjande!8 län til] ett sammanlagd t belopp af 1,272,000 kronor.
befrämjande.
Egnahems
lånefonden.
Ansökningar om statslån från egnahemslånefonden för år 1908 hafva under
år 1907 inkommit till sammanlagdt belopp af 7,349,925 kronor, däraf
4,040,925 kronor till hushållningssällskapen och 3,309,000 kronor till egnahemsföreningar.
Enär de medel, som den 31 december 1907 innestodo å egnahemslånefonden,
väsentligt understego det sammanlagda belopp, hvartill statslån begärts,
har med pröfning af de inkomna ansökningarna fått anstå, till dess visshet
vunnits, huru stort belopp af för år 1907 beviljade statslån ur nämnda fond
kunde paräknas bliiva till statskontoret återlevereradt.
▼stenfot ■ ^ ^ de unc*er år 1907 fallna besiktningsmöten för prisbelönande af hästar
hafva, enligt gällande premieringsreglementes allmänna föreskrifter, premierats
tillhopa 6,012 hästar, i det att utaf statsmedel och af de inom under
-
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 109
distrikten tillskjutna medel gemensamt utdelats penningpris för 5,567 hästar,
nämligen 550 hingstar, 2,337 betäckta ston eller fölston och 2,680 ungston,
samt för 445 hingstar blifvit utfärdade intyg om godkännande.
Dessutom hafva inom ett underdistrikt 50 fölston blifvit under särskilda
af stuteriöfverstyrelsen godkända villkor premierade uteslutande med för ändamålet
af vederbörande hushållningssällskap tillskjutna medel.
För statens hingstdepåer hafva under år 1907 inköpts från utlandet 4
fullblodshingstar och 25 hingstföl samt inom landet 1 hingst, 3 unghingstar
och 5 hingstföl eller tillhopa 38 hästar.
Kungl. Maj:t har den 6 september 1907 utfärdat nådig kungörelse an- Rikets angående
ändrad lydelse af § 3 mom. 1 och 2 samt § 4 mom. 5 i nådiga in- ma““kkart"
struktionen för rikets allmänna kartverk den 7 april 1906.
Vid rikets allmänna kartverk hafva under år 1907 utförts följande arbeten
:
A. Byråarbeten.
1. Beräkningar af utförda geodetiska observationer och höjdmätningar
samt arealberäkningar;
2. Bedaktions- och beskrifningsarbeten i och för utgifning af utförda
mätningar;
3. Bit- och gravyrarbeten dels för utbildning af elever, dels för kartreproduktion;
samt
4. Förberedelser för kommande arbeten.
B. Geodetiska fältarbeten.
1. Utstakning af l:a ordningens triangelnät inom Skåne och Blekinge;
2. Triangelmätning af 2:a ordningen inom Malmöhus län 11 kv.-mil,
Blekinge län 5 kv.-mil, Kronobergs län 6 kv.-mil, Kopparbergs län 55 kv.-mil,
Gäfleborgs län 10 kv.-mil, Jämtlands län 34 kv.-mil, samt Yästernorrlands län
5 kv.-mil;
3. Precisionsafvägning för Trollhätte kanal- och vattenverk;
4. Vanlig afvägning för kartändamål.
C. Ekonomiska och topografiska fältarbeten.
1. Stomkartearbeten i skalan 1 : 20000 öfver ett område af 13,5 kv.-mil
af Malmöhus län;
2. Stomkartearbeten i skalan 1 : 50000 öfver ett område af 79,35 kv.-mil
inom Kopparbergs och Gäfleborgs län samt af 80 kv.-mil inom Västernorrlands
län;
3. Ekonomisk fältmätning i skalan 1 : 20000 af 23,5 kv.-mil inom Västmanlands
län;
Ilo Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
4. Topografisk fältmätning i skalan 1 : 50000, äfven omfattande öfningsmätning
för generalstabsaspiranter, fältmätarelever och ritelev, af 21,9 kv.-mil inom Västerbottens län, hvarigenom gradbladet Degerfors färdigmätts,
samt 8,2 kv.-mil inom Kopparbergs län, hvarigenom omkring V4 af bladet
Grangärde uppmätts;
5. Höjdmätning med barometer, som ännu pågår, på gradbladen Holmön
och Örnsköldsvik;
6. Revideringsarbeten å bladet Ystad i skalan 1 : 100000.
D. Utgifning-.
Utgifna eller färdiga att utgifvas äro:
af kartor öfver norra Sverige i skalan 1 : 200000:
bladen Åsele och Brämö samt i skalan 1 : 100000 bladen Sollefteå NV.,
Brämö NV., Umeå NO. och SO., Holmön NV.;
af ekonomiska kartor med beskrifningar:
Värmdö skeppslag och Vallentuna härad af Stockholms län, 7 kv.-mil.
Geologiska un- I skalan 1 : 50000 hafva dels nyrekognoscerats områden med en ytvidd
ägarna!''1 tillsammans 11,6 kv.-mil, belägna inom Östergötlands, Glottlands och Malmöhus
län, dels och verkställts erforderliga revisionsarbeten inom de ofvannämnda
samt Kalmar och Älfsborgs län. Dessutom hafva företagits öfversiktsresor
samt utförts specialundersökningar af skilda slag.
Från trycket hafva utgifvits de geologiska kartbladen Jönköping, Svinhnlt,
Västervik och Boxholm i skalan 1 : 50000 jämte beskrifningar samt
årsbok för 1907, omfattande fem geologiska afhandlingar.
Kronoparkers För bildande af nya eller utvidgning af förut befintliga kronoparker
tillökning, hafva under år 1907 köp afslutats om 21,126 hektar 10 ar för eu köpeskilling
af 1,608,908 kronor 18 öre.
Försäljning af Kungl. Maj:t har under år 1907 antagit afgifna köpeanbud å 46 till för
”''egendomår.
0" s^jn^n§ utbjudna kronoegendomar, hvilka, med taxeringsvärden af tillsammans
558,200 kronor, betingat i köpeskilling 920,907 kronor.
Dessutom äro försålda, för tillsammans 150,856 kronor, 57 lägenheter och
tomter från kronoegendomar, hvilka fortfarande äro utarrenderade, och, för
tillsammans 85,643 kronor, 35 jordområden från kronoegendomar, om hvilkas
utbjudande till försäljning förordnats.
Skogstorp i På grund af gällande bestämmelser angående upplåtelse åt enskilda af
Isorrland. odlingslägenheter å kronoparker i Norrbottens och Västerbottens län hafva
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 111
under år 1907 kontrakt om ytterligare 144 dylika lägenheter blifvit afskräde,
så att antalet skogstorp numera uppgår till 7ö(>,
Afdikning af vattensjuka marker å kronans skogar inom de sex nord- Dikningar i
ligaste länen har jämväl under år 1907 verkställts i den omfattning, därtill Norrlandsärskild!
anvisadt anslag medgifvit.
-Undersökning af vattendrag för byggande af flottleder samt reparations- Flottleder,
arbeten å förutvarande flottleder och nybyggnader i vattendrag för anordnande
af flottleder hafva jämväl under år 1907 fortgått.
Undersökning har under år 1907 ägt rum, i hvad mån 1908 års lag an- Skyddsskogar.
gående skyddsskogar bör tillämpas å områden — hällmarker och flygsandsfält
— inom Gottlands län.
För allmänhetens tjänst i de delar af landet, där lagen angående vård Skogsingenaf
enskildes skogar och nådiga förordningen angående skogsvårdsstyrelser Jorericke
äga tillämpning, har under år 1907 en skogsingenjör varit förordnad
under hela året samt ytterligare en under juni-—oktober månader.
Kung!. Maj:t har i nåder förordnat: Fridlysning af
att inom Kopparbergs län fångande eller dödande af årskalf efter älg vlWtskall
vara förbjudet tillsvidare intill utgången af år 1910;
att i samma län jakt efter orrhönor och tjäderhönor skall tillsvidare
vara förbjuden från och med den 1 januari till och med den 15 augusti
samt från och med den 15 oktober till och med den 31 december hvarje år;
att inom Norrbottens län all jakt efter rapphöns skall vara förbjuden
intill utgången af år 1909;
att all jakt efter moripa skall vara förbjuden tillsvidare;
att å Yisingsö inom Jönköpings län all jakt efter fasan skall vara förbjuden
intill utgången af år 1909;
att all jakt efter svan skall inom Kopparbergs län vara förbjuden tillsvidare
och inom Södermanlands län intill utgången af år 1911;
att änder af andra slag än dykänder skola inom Blekinge län vara för
all jakt och fångst fridlysta tillsvidare årligen under tiden från och med
deu 1 januari till och med den 10 juli samt från och med den 1 till och
med den 31 december;
att å den i Östersjön utanför staden Falsterbo i Malmöhus län belägna
holmen Måskläppen samt å det holmen omgifvande vattenområdet intill ett
afstånd af 500 meter från stranden all jakt efter andra fåglar än roffågel,
korp och kråka skall där vara förbjuden intill utgången af år 1911, under
112 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
hvilken tid jämväl skall vara förbjudet att å nämnda holme taga eller förstöra
ägg af andra fåglar än de nyssnämnda; samt
att å den i Östersjön utanför Gfottlands västra kust belägna ön Lilla
Karlsö samt å det ön omgifvande vattenområdet intill ett afstånd af 1500
meter från stranden all jakt efter andra fåglar än rotfågel, korp och kråka
skall tillsvidare vara förbjuden; varande likaledes tillsvidare förbjudet att å
nämnda holme taga eller förstöra ägg af andra fåglar än de nyssnämnda.
Kungl. Maj:t har den 13 december 1907 utfärdat dels nådig förordningom
ändrad lydelse af 3 § i nådiga förordningen den 24 juli 1903 angående
skogsvårdsafgifter, dels ock förnyad nådig kungörelse angående uppbörd af
skogsvårdsafgifter m. m.
Kungl. Maj:t har utfärdat särskilda nådiga kungörelser:
dels den 11 oktober 1907, angående inskränkning i betesrätt å ohägnad
inom vissa län. mark inom Östergötlands län; samt
dels den 1 november 1907, angående inskränkning i betesrätt å ohägnad
mark inom viss del af Fårö socken i Gottlands län.
Kronans jord- Kungl. Maj:t har den 7 maj'' 1907 utfärdat nådig kungörelse angående
^grufva1 1 upplåtelse af den kronan tillkommande jordägarandel i grufva.
Kungl. Maj:t har den 15 november 1907 utfärdat nådig kungörelse med
föreskrifter i fråga om bestämmandet å kronans sida af beloppet utaf den
arrendeafgift, som skall erläggas för kronans jordägarandel i grufva m. m.
Genom nådig kungörelse sistnämnda dag har Kungl. Maj:t förordnat,
att, där tvist uppstått, som jämlikt 13 § i nådiga kungörelsen den 20 oktober
1899 om begagnande af kronans jordägarandel i grufva eller 2 § af förstnämnda
nådiga kungörelse den 15 november 1907 skall afgöras af skiljemän,
det skall tillkomma Kungl. Maj:ts befallningshafvande i det län, där den
grufva, hvarom är fråga, är belägen, att å kronans vägnar välja skiljemän.
Bolags och Kungl. Maj:t har den 17 maj 1907 utfärdat nådig kungörelse med föresatt''förvärf™
s^r^er rörande den utredning, som erfordras för Kungl. Maj:ts befallningsfast
egendom, hafvandes pröfning i vissa fall af bolags eller förenings rätt att förvärfva
fast egendom.
Skogsvårds -afgifter.
Inskränkning
i betesrätt ä
Försäljning af
kronan tillhörig
fast egendom.
Kungl. Maj:t har den 28 juni 1907 utfärdat:
dels nådig förordning angående ändrade bestämmelser i fråga om försäljning
af kronan tillhörig fast egendom,
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. Ilo
dels ock nådig kungörelse om ändrad lydelse af 7:e punkten i Kungl. Förvaltningen
kungörelsen den 10 november 1882, angående förändrade grunder för förvalt- ^£“““0-ningen af kronans jordbruksdomäner. mimer.
Kungl. Maj:t har den 13 september 1907 utfärdat lag angående ändring Väglagen m.in.
i vissa delar af lagen den 23 oktober 1891 angående väghållningsbesvärets
utgörande på landet.
Samma dag har Kungl. Maj:t utfärdat särskilda nådiga kungörelser:
dels angående dispositionen af anslaget till bidrag till vägunderhållet
på landet; samt
dels angående ändrad lydelse af mom. 1 och 2 i nådiga kungörelsen den
22 juni 1906 angående dispositionen af anslag till understöd åt synnerligt betungade
väghållningsdistrikt.
Kungl. Maj:t har den 5 juli 1907 utfärdat lag om enskilda vägar på landet. Enskilda vägar
på landet.
Kungl. Maj:t har den 28 juni 1907 utfärdat lag om bredden af hjulringar Bredden af
a arbetsåkdon pa landet. arbetsåkdon på
landet.
Kungl. Maj:t har den 13 september 1907 utfärdat nådig förordning an- skjutaväscndet.
gående ändrad lydelse af 23 § i nådiga stadgan den 31 maj 1878 angående
skjutsväsendet.
Genom nådigt bref den 1 november 1907 har Kungl. Maj:t anvisat och Kurs för
ställt till landtmäteristyrelsens förfogande ett belopp af 5,000 kronor för an- l"u<1tnm,areordnande
vid generallandtmäterikontoret af en kurs i triangelmätning. Uti
ifrågavarande kurs, som tog sin början samma dag och är afsedd att afslutas
med offentlig examen inför censor, deltaga 11 examinerade landtmätare.
De af statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet på grund af nådigt
bemyndigande tillkallade sakkunniga för att inom departementet biträda fl.»ga om
vid behandling af fråga om ändamålsenligt ordnande af skogsundervisningen ändamålsenligt
äfvensom rörande nya byggnader för skogsinstitutet och lOKal tor statens stogsundervisskogsförsöksanstalt
hafva för öfverläggning rörande nämnda frågor samt an- mngen m. m.
gående regleringen af löneförhållandena vid de allmänna skogsläroverken
under år 1907 varit samlade med undantag allenast för eu kortare tid under
samma års sommar, under hvilken tid de emellertid hvar för sig varit sysselsatta
med utarbetande af skilda delar utaf det utlåtande i omförmälda frågor,
som de sakkunniga afse att till departementet (ifver! ämna.
Enligt uppgift anse sig de sakkunniga kunna afsluta sina arbeten i början
af år 1908.
Bill. till Riksd. Prof. 1908. 1 Sami. 1 Afd. 15
Riksdags-Berättelsen.
114
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Biträde vid
verkställande
af utredning
och afgifvande
af förslag till
åtgärder för
åstadkommande
af
fiskeriföreningar.
På grund åt den 21 september 1906 erhållet nådigt bemyndigande anmodade
chefen för jordbruksdepartementet revisionssekreteraren friherre A.
G-. E. Cederström och fiskeriintendenten O. F. Nordost att såsom sakkunniga
biträda inom departementet vid verkställande af utredning och afgifvande
af förslag till åtgärder för åstadkommande af fiskeriföreningar jämte
hvad därmed kunde äga sammanhang.
Efter det bemälda sakkunniga framlagt uppgjorda utkast till lag om
fiskeriföreningar äfvensom till vissa ändringar i lagen om rätt till fiske den
27 juni 1896 och fiskeristadgan den 17 oktober 1900, anmodade departementschefen,
jämlikt nådigt bemyndigande, fiskeriinspektören E. Trybom, hemmansägaren
I). Persson i Tällberg och godsägaren W. Kumlin äfvensom nuvarande
justitierådet A. Borgström att jämte ofvanbemälda förut tillkallade båda personer
biträda inom departementet vid granskning af förberörda utkast äfvensom
vid utarbetandet af slutligt förslag i ämnet.
De sakkunniga hafva den 60 april 1907 till departementschefen afgifvit
förslag till lag om fiskeriområden, förslag till lag angående ändrad lydelse af
10 och 14 §§ i lagen om rätt till fiske den 27 juni 1896 samt förslag till
kungörelse om ändrad lydelse af 31 § i förnyade nådiga fiskeristadgan den
17 oktober 1900, äfvensom till nämnda förslag hörande motiv.
Hl V''d ^ grund af den 15 mars 1907 erhållet nådigt bemyndigande har chefen
I"utmaning ^ör jordbruksdepartementet anmodat f. d. revisionssekreteraren, häradshöfdinoeh
afgifvande gen H. E. L. Améen att inom departementet biträda vid verkställande afutfråga
om upp-1 eduing och afgifvande af förslag i fråga om upplåtelse af odlingslägenheter
låtelse af od- å kronomark i norra delarna af riket,
lingslägenheter
å kronomark i
norra delarna
af riket.
uP“nd(™If . Chefen för jordbruksdepartementet har den 17 maj 1907 anmodat reviförslag
till sionssekreteraren friherre A. G. E. Cederström att biträda inom departementet
V“"rvid nPP«örande af förslag till vissa ändringar i gällande villkor för erhålvillkor
för er- lande af understöd från de af Riksdagen anvisade anslag till frostminskningshåliande
af företag m. fl. arbeten.
understöd från
de af Riksdagen
anvisade
anslag till
frostminskningsfö
retag.
Kommitté för Kung!. Maj:t har den 14 juni 1907 uppdragit åt en kommitté att utarbeta
landtbruks- förslag till ett ändamålsenligt anordnande af den lägre landtbruksundervisundervisningen
ningen jämte hvad därmed äger sammanhang. Till ordförande i denna komrn-
mitté förordnade Kungl. Maj:t öfverdirektören C. M. von Feilitzen och till
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 115
ledamöter i densamma sekreteraren lios jSorrbottens läns hushållningssällskap
P. Hellström, nuvarande föreståndaren för afdelningen för husdjursskötsel
vid centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet N. Hansson,
föreståndaren för Skaraborgs läns landtbruksskola i Klagstorp C. A. Rydberg
samt landtbrukaren C. M. Petersson i Ugglehult, Lamhult.
Kommittén har varit samlad i Stockholm dels under tiden från och med
den 25 till och med den 31 juli och dels under tiden från och med den 28
oktober till och med den 29 november 1907.
För att erhålla för kommitténs arbeten nödig kännedom om såväl nu
bestående förhållanden ifråga om den lägre landtbruksundervisningen inom
riket som ock de behof och önskemal, som beträffande denna andel \ isning
förefunnes inom skilda delar af landet, vidtog kommittén under förstnämnda
sammanträdesperiod åtgärder för vinnande af upplysningar i berörda hänseenden
genom att utsända frågeformulär i ämnet till styrelserna för rikets
landtbruksinstitut, till hushållningssällskapens förvaltningsutskott samt till
styrelserna för de med statsmedel understödda landtmannaskolorna inom riket.
Jämlikt nådigt bemyndigande den 10 augusti 1907 uppdrog kommittén
dels åt sin ledamot, förutbemälde Hansson, att företaga en resa till
Danmark för inhämtande af upplysningar i de frågor, som utgjorde föremål
för kommitténs uppdrag, dels ock åt föreståndaren för Kronobergs läns landtbruksskola
å Stensjöholm S. Muller att för enahanda ändamål besöka Tyskland
samt Österrike-Ungern.
Vid kommitténs sammankomst i oktober 1907 lörelågo såväl al Hansson
och Muller afgifna berättelser öfver af dem på grund af berörda uppdra.
o- företagna resor som ock svar å de utsända frågofonnulären, hvilka
svar nu sammanställdes och bearbetades för att utgöra underlag för kommitténs
arbete. Genom särskilda skrifvelser till föreståndarna för nio enskilda
undervisningsanstalter på den lägre landtbruksundervisningens område
lämnades äfven dessa anstalter tillfälle att yttra sig i det ämne, som
utgör föremål för kommitténs verksamhet.
Under fortgången af kommitténs arbeten har kommittén fattat provisoriska
beslut ifråga om förslag till småbruksundervisningens ordnande samt
till omorganisation af landtmannaskolorna.
Kune: 1. Maj:t bemyndigade den 14 juni 1907 chefen för jordbruksdeparte- Biträde vid
mentet att tillkalla högst tre sakkunniga personer att inom departementet fr«ga om sky(3d
biträda vid behandling af fråga om skydd åt vårt lands natur och natur- ^landete
minnesmärken. Jämlikt berörda bemyndigande anmodade departementsche- n“taUrminnesfen
f. d. revisionssekreteraren, häradshöfdingen H. E. L. Améen, professorn mHrkeu.
A. J. E. Lönnberg och lektorn K. Starbäck att för sagda ändamål sammanträda.
ll(i Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
De sålunda utsedda sakkunniga kafva den 4 december 1907 till departementschefen
afgifvit förslag till lag angående naturminnesmärkens fredande,
förslag till lag angående nationalparker, förslag till lag, innefattande tillägg
till nådiga förordningen den 14 april 1866 angående jords eller lägenhets
afstående för allmänt behof, förslag till särskilda bestämmelser angående
naturminnesmärken å statens jord m. m., förslag rörande afsättande af vissa
nationalparker, framställning om anslag till vetenskapsakademien för natursky
ddsändamål, förslag till lag angående ändringar i vissa delar af förnyade
nådiga jaktstadgan den 21 oktober 1864 samt framställning om vissa
fridlysn ingsbestämmelser.
Fattigvärds- Kungl. Maj:t har den 21 juni 1907 uppdragit åt en kommitté att utarlommutf
beta försla§'' tiU dea förändrade lagstiftning dels angående fattigvården och
dels angående lösdrifvares behandling, som kunde finnas erforderlig och
lämplig, äfvensom till de ändrade bestämmelser i andra delar af lagstiftningen,
som häraf påkallades. . Till ordförande i denna kommitté förordnade
Kungl. Maj:t landshöfdingen J. Widén samt till ledamöter i densamma revisionssekreteraren
J. Linders, kammarrättsrådet J. O. A. Bodin, godsägaren
O. Björklund, hemmansägaren E. O. Magnusson i Törnhult, fattigvårdsinspektören
A. F. G. Lindblom samt fröken E. H. Pauli.
Kommittén sammanträdde den 7 oktober 1907 och fortsattes sammanträdena
till den 14 december samma år. Under denna tid förehades till behandling
de delar af fattigvårdslagstiftningen, som motsvara de fem första kapitlena
i nu gällande fattigvårdsförordning. Sistnämnda dag beslöts att uppskjuta
kommitténs sammanträden till midten af januari 1908 samt att under tiden
till nästa sammanträde en subkommitté, bestående af sekreteraren och två
andra ledamöter, skulle uppgöra förslag till infordrande af en del uppgifter
med mera.
SkoZmf KungL MaJ:t har den 5 juli 1907 uppdragit åt en kommitté att verkställa
utredning angående de åtgärder, som kunde böra vidtagas för att
åstadkomma, en rätt vård af kronans och de under skogsstatens tillsyn
ställda skogarna i Norrland och Dalarna, och att till Kungl. Maj:t inkomma
med de förslag, till hvilka den verkställda utredningen kunde föranleda.
Till ordförande i denna kommitté förordnade Kungl. Maj:t hofstallmästaren
G. Tamm och till ledamöter i densamma f. d. byråchefen E. G. Kinberg,
auditören A. H. Fahlén, hemmansägaren D. Persson i TäUberg, jägmästaren
P. O. Yelander samt skogsehefen, extra jägmästaren N. G. Ringstrand.
Kommittén sammanträdde första gången den 5 augusti 1907 och var
sedan samlad till den 11 i samma månad. Sistnämnda dag anträdde kommitténs
ledamöter en resa till Dalarna. Under denna resa, som varade till
3? 16/07.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 117
månadens slut, besöktes därstädes befintliga besparingsskogar och större
kronoparker. Kommitténs förhandlingar återupptogos den 1 oktober 1907
och afbrötos sedermera den 9 december samma år. Därefter voro några
af kommitténs ledamöter sysselsatta med arbeten för kommitténs räkning
till och med den 23 i sistnämnda månad.
Kommitténs arbete under den gångna tiden har gått ut på dels fastslående
af de principer, efter Indika besparingsskogarnas förvaltning synes
böra anordnas, dels ock vissa förberedande åtgärder med afseende å det kommittén
gifna uppdraget, såsom samlande af statistiskt material beträffande
kronoskogarnas inom Norrland och Dalarna virkesförråd och afkastning m. m.,
infordrande af uppgifter rörande flottningsförhållandena i dessa delar af
landet o. d.
Sedan Kungl. Maj:t den 5 juli 1907 bemyndigat chefen för jordbruks- Biträde vid
departementet att tillkalla tre sakkunniga personer att inom departementet ^eJ>»ndliug^at''
biträda vid utarbetandet af förslag till åtgärder för tillgodogörandet af svenska färder för tiiistatens
vattenfall, har departementschefen för ändamålet tillkallat professorn godogörandet
J. G. Riehert, vice häradshöfdingen E. O. Hagelin samt ingenjören S. stateniTTatten0.
Nyländer. fall.
De sakkunniga hafva den 27 november 1907 till departementschefen afgifva
yttrande i ämnet.
Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest städse
välbevågen. Stockholms slott den 16 januari 1908.
GUSTAF.
(Justitiedepartementet.)
Albert Petersson.
16
Bill. till Riksd. Prat. 1908. 1 Sami. 1 Afd.
Riksdans-Berättelsen.