Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 50.

1

N:o 50.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående anslag
för deltagande i de olympiska spelen i London år 1908;
gifven Stockholms slott den 14 februari 1908.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
ecklesiastikärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
att såsom bidrag till bestridande af omkostnaderna för deltagande
från Sveriges sida i de olympiska spelen i London år 1908 på extra stat
för år 1909 bevilja ett anslag af 15,000 kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas Riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl.
nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Hugo Hammarskjöld.

Bih. till Rihsd. Prot. 1908. 1 Sami. 1 Afd. 36 Höft. (N:o SO.)

1

2

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 50.

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14 februari 1908.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Trolle,
Statsråden: Albert Petersson,

Alfred Petersson,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Roos,

Swartz,

grefve Hamilton, ::
grefve Ehrensvård,

Malm.

Departementschefen, statsrådet Hammarskjöld anförde:

»Med förmälan att under sommaren 1908 komme att i London åter
afhållas den stora internationella gymnastik- och idrottsfest, som under
namn af olympiska spelen samlat omkring sig hela den civiliserade världens
idrottsliga intressen, så ofta den med bestämda mellantider återkommit
under senaste dekad, har kommittén för Sveriges deltagande i
nämnda spel år 1908 uti underdånig skrifvelse den 10 december 1907
gjort framställning om ett understöd af statsmedel till belopp af 15,000
kronor att utgå såsom bidrag till bekostande af Sveriges deltagande i
olympiska spelen i London år 1908.

B

Kling!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 50.

''iill stöd för denna framställning liar anförts följande:

De olympiska spelen i modern mening begynte år 1896, då Greklands
folk med dess konungafamilj i spetsen och under oerhördt stor anslutning
Irån hela den grekiska nationen återupplifvade det antika Greklands berömda
. gymnastik- och idrottslekar på samma plats, Stadion i Athén, där
dessa i forntiden århundrade efter århundrade ägt rum. Idén vann genklang
öfverallt, där den blef upptagen såsom en internationell angelägenhet
af den fysiska uppfostrans ledande män, och den visade sig snart som
en mäktig häfstång i det rastlösa arbete för ungdomens fysiska daning,
som vore ett lika utmärkande som utmärkt drag i våra dagars samhällslif.
En kommitté bildades, den s. k. internationella olympiska kommittén, med
repiesentanter ur de flesta länder i Europa — äfven Sverige — och med
närmaste^ uppgift att äfven annorstädes än i Grekland anställa dylika regelbundet
återkommande gymnastik- och idrottsfester samt att för desamma
uppställa strängt pedagogiskt riktiga bestämmelser. I samarbete med
respektive länders regeringar hade denna kommitté hittills åstadkommit
de olympiska spelen i Paris år 1900 och i S:t Louis i Amerika år 1904
och stode nu med långt framskridna förberedelser för olympiska spelen i
London år 1908. Under tiden hade den grekiska serien af olympiska
spel icke af brutits, i det att sådana kommit till stånd i Athén år 1906.

Vid alla dessa stora värdemätningar af de olika ländernas idrottslif
och den individuella förmågan hade Sverige varit representeradt, dock
icke i S:t Louis, klen det svenska framträdandet hade ej inskränkt sig
till blott det aktiva deltagandet, hvilket varit alltmer omfattande och
framgångsrikt, ända därhän att vid de senaste olympiska spelen i Athén
den svenska kontingenten varit bland alla nationer ej blott den talrikaste,
näst grekerna själfva, utan äfven bland de mest utvecklade och framgångsrika.
Sveriges deltagande sträckte sig också djupare, i det att svensk erfarenhet
tagits till rads och svenska synpunkter fått göra sig gällande vid
organiseringen af dessa olympiska spel och vid bestämmelsernas uppgörande
i ett flertal punkter. Samma hedrande uppmärksamhet hade äfven
med afseende pa London-mötet 1908 kommit lingska gymnastikens hemland
och vart svenska idrottslif till del; och många vore punkterna i det
för. olympiska spelen i London uppställda programmet, där svensk insikt
tagits till råds.

Att Sverige kraftigt och manstarkt toge del i 1908 års olympiska
spel, där Sverige sålunda redan på förhand genom sin idrottsliga ställning
kommit att göra sig gällande, och där nya rön och erfarenheter säkert
skulle sta att vinna till gagn för fortsatt utveckling, hade därför synts
vara af betydelse, sa mycket mer som enligt inhämtade upplysningar stora

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition K:o 50.

ansträngningar gjordes i sådant syfte i hvarje land, där gymnastik och
idrott omhuldades och nått någon utveckling. I Danmark påginge en
liflig verksamhet, särskildt bland gymnastikens ledande män, för att
kunna häfda det danska gymnastiksystemet; och från Norge hade det
öppet sagts, att ledande män på det politiska området sökte få allt insatt
på en utomordentligt stark norsk representering, och rikliga medel komme
säkerligen att anslås dertill. I vårt grannland Finland vidare, med dess
omkring 2 miljoner invånare, hade den därstädes särskildt tillsatta organisationskommittén
tänkt sig, att cirka 80 man, fördelade på de särskilda
idrottsgrenarna, skulle aktivt deltaga i spelen. Med hänsyn härtill samt
till den storartade utveckling, idrotten i vårt land vunnit under senaste
årtionden, hade den svenska organisationskommittén, som tillsatts från
Sveriges centralförening för idrottens främjande och svenska gymnastikoch
idrottsföreningarnas riksförbund samt jämväl upptoge representanter
för det frivilliga skytteväsendet, ansett, att Sveriges insats af manlig kraft
och duglighet borde vid detta tillfälle företrädas af omkring 150 svenska
män, representerande följande idrottsgrenar: gymnastik, fäktning, allmän
idrott, skridskoåkning, simning, velocipedåkning, fotboll, lawntennis, segling,
skjutning och ridning.

När sålunda i denna sammansättning af den svenska truppen också
upptagits deltagare i ridning och skjutning, blefve detta första gången
Sverige representerades utomlands i dessa för försvaret så viktiga grenar
af militär utbildning i egentlig mening. Den fosterländska innebörden i
företaget i dess helhet och dess betydelse för vår manliga ungdoms fysiska
utbildning skulle härigenom säkerligen höjas, och inför detta förhållande
hade för den svenska organisationskommittén fått vika hänsynen till de stegrade
svårigheter, som den svenska truppens ökande med dessa deltagare
måste innebära ur ekonomisk synpunkt.

Enligt den framställningen bilagda promemorian angående den ekonomiska
sidan af företaget hade utgifterna för den svenska truppens resa
och uppehåll i London beräknats till 300 kronor per individ. Den finska
kommittén, som äfven i denna punkt låtit närmare uppgifter komma till
offentligheten, hade beräknat sina kostnader efter 600 finska mark eller
425 kronor per individ till sammanlagdt 48,000 finska mark.

När den svenska kommittén beräknat sina kostnader så laga, som en
jämförelse med dessa siffror från Finland visade, hade därvid liksom vid
tidigare företag af detta slag den principen följts, att hvarje deltagare
själ? skulle bidraga till reskassan med visst belopp, huru uppoffrande
detta ofta än vore för de mestadels mindre penningstarka unga männen
vid sidan af de offer, som redan den långa förberedelsen i arbete med

5

Kungl. Maj A» Nåd. Proposition N:o 50.

en månads tidsuppoffring och diverse kostnader inneburit för dem. Ett
ännu kraftigare och mer afsevärdt stöd hade den svenska kommittén erhållit
genom vår i London bosatte landsman Fredrik Löwenadler, hvilken
i_ sin uppoffrande fosterlandskärlek erbjudit hälften af den svenska kontingenten
. fritt vivre och logi under hela vistelsen i London jämte 14
dagars fri träningstid för idrottsmännen. Förlitande sig på erfarenheten
från tidigare tillfällen, da den svenska frivilliga gymnastiken och idrotten
fått röna storartade prof på fosterländska mäns offervillighet, hoppades
den svenska kommittén, att på den enskilda offervillighetens väg ytterligare
understöd skulle kunna tillföras reskassan. Men denna väg hade
måst följas så intensivt under alla tider för idrottens främjande — hvartill
ju intet understöd åf statsmedel stode till buds, i motsats till det
frivilliga skytteväsendet, som understöddes med statsmedel till ett belopp
af öfver 700,000 kronor årligen — att den svenska kommittén insett
omöjligheten åt att pa detta sätt kunna anskaffa hela det behöfliga beloppet.

Slutligen ville kommittén erinra därom, att understöd af statsmedel
redan vid ett tidigare tillfälle beviljats för Sveriges representerande utrikes
pa liknande sätt, nämligen vid den förut här berörda gymnastikoch
. idrottsfesten i Paris år 1900, vid hvilket tillfälle 12,000 kronor anslagits
för ändamalet. Vid sagda tillfälle hade Sverige deltagit med inalles
80 man, under det att den svenska truppen vid olympiska spelen
1908, såsom redan angifvits, komme att uppgå till nära dubbelt så stor
numerär.

_ Pa grund åt nådig remiss har direktionen öfver gymnastiska centralinstitutet
den 23 januari 1908 yttrat sig i ämnet och därvid framhållit
betydelsen däraf, att svenska män i främmande land mötte till täflan i
kroppsliga idrotter, samt af det uppsving, intresset för dylika öfningar inom
landet maste vinna genom deltagande i en internationell fest sådan som
den ifrågavarande. I anslutning härtill har direktionen tillstyrkt bifall
till den gjorda framställningen.

Att Sverige varder pa bästa möjliga sätt företrädt vid de olympiska
spel, som komma att afhallas i London sommaren 1908, anser jag vara
af vikt ej blott ifrån idrottslig synpunkt utan jämväl af nationella grunder.
Svenska idrottsmän hafva under de senare åren med stor framgång
uppträdt pa de utländska täflingsplatserna och genom sina framgångar
skaffat berömmelse och ära ej mindre åt sig själfva än äfven åt den
Bih. till Riksd. Prot. 1908. 1 Sami. 1 Afd. 96 Häft. 2

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 50.

svenska nationen, det svenska namnet. Gifvetvis gäller det att för de
täflingar, som nu förestå, utse de bäst kvalificerade inom hvarje idrottsgren,
och det är fördenskull af vikt, att icke ekonomiska hänsyn skola i
något fall ställa sig hindrande i vägen för deltagande. Såsom förut omnämnts,
har en enskild svensk man i London utlofvat frikostigt understöd
och ytterligare enskilda bidrag torde med sannolikhet vara att emotse.
För att ekonomiskt trygga företaget synes det dock nödvändigt, att
staten därtill anslår medel. För Sveriges representerande vid gymnastikoch
idrottsfesten i Paris år 1900 beviljade Riksdagen på framställning af
Kungl. Maj:t ett statsbidrag af 12,000 kronor, och för Sveriges deltagande
i olympiska spelen i Athén år 1906 anvisade Kungl. Maj:t af de under
fjärde och åttonde hufvudtitlarna uppförda anslag till extra utgifter tillhopa
5,000 kronor. Det belopp af 15,000 kronor, som nu begärts, anser
jag skäligt i betraktande af det stora antal svenska idrottsmän, som förväntas
denna gång komma att deltaga. Med hänsyn till beloppets storlek
kunna extra utgiftsmedlen icke för ändamålet anlitas; och torde fördenskull
nu liksom år 1900 framställning om anslag böra göras hos Riksdagen.
Jag hemställer, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att såsom bidrag till bestridande af omkostnaderna för deltagande
från Sveriges sida i de olympiska spelen i London år 1908 på extra stat
för år 1909 bevilja ett anslag af 15,000 kronor.

Vid bifall härtill lärer hinder ej förefinnas för Eders Kungl. Maj:t
att låta under år 1908 af tillgängliga medel förskottera ifrågavarande
belopp.»

Hvad departementschefen sålunda i underdånighet
hemställt behagade Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan
af statsrådets öfriga ledamöter, bifalla; och skulle proposition
aflåtas till Riksdagen af den lydelse, bilaga vid
vid detta protokoll utvisar.

Ex protocollo:
H. Boman.

STOCKHOLM, IVAR H^EGGSTRÖMS BOKTRYCKERI A. B., It! 08.