Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

1

N:o 31.

Kungl. Maj:ts nådiga ''proposition till Riksdagen med förslag till
förordning angående särskild skatt å majs, använd vid
tillverkning af stärkelse; gifven Stockholms slott den 31
januari 1908.

Under åberopande af bilagda i statsrådet och högsta domstolen
förda protokoll vill Kungl. Maj:t föreslå Riksdagen att antaga härvid
fogadt förslag till förordning angående särskild skatt å majs, använd
vid tillverkning af stärkelse.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kung], nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Carl Swartz.

Bih. till Riksd. Prof. 1908. 1 Sami. 1 Afd. 21 Höft.

1

2

Kung!,. Maj.is Nåd. Proposition N:o 31.

F örslag

till

Förordning’ angående särskild skatt å majs, använd vid
tillverkning af stärkelse.

I Kap. Om rättighet att rid tillverkning af stärkelse använda majs in. in.

Yid tillverkning af stärkelse må majs icke användas i annan
ordning än i denna förordning sägs.

Lika med majs skall enligt denna förordning anses hvarje ämne,
som innehåller majs.

För majs, som användes vid tillverkning af stärkelse, skall erläggas
en särskild skatt med fem öre för hvarje kilogram, dock att skatt
skall erläggas för minst femhundra kilogram majs i medeltal för hvarje
helgfritt dygn af den tid, under hvilken majsafverkning på grund af
tillståndsbevis må äga rum.

1. Den, som vill vid tillverkning af stärkelse använda majs, skall
minst 10 dagar före den, då majsafverkningen är afsedd att börja, till
Kungl. Maj:ts befallningshafvande ingifva skriftlig anmälan med uppgift
om:

a) fabrikens namn, det ställe, där fabriken är belägen, samt
tillverkarens postadress;

1

3

Kungl. Naj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

b) den tidrymd, ej öfverstigande helt kalenderår, för hvilken han
önskar erhålla tillstånd att använda majs;

c) den vikt majs, han beräknar i medeltal skola komma att
afverkas för hvarje helgfritt dygn under den tid, för hvilken anmälan
göres; samt

d) det ombud, som i hans frånvaro skall företräda honom inför
kontrolltjänsteman;

hvar jämte, därest fabriken ej står under uppsikt af tillsyningsman,
då anmälan göres, vid densamma skall fogas intyg af vederbörande
öfverkontrollör, att anordningarna inom fabriken icke strida mot denna
förordning eller de af kontroll- och justeringsstyrelsen meddelade föreskrifter.

2. Samtidigt med denna anmälan skall tillverkaren hos Kungl.
Maj:ts befallningshafvande aflämna ränterikvittens å inbetald skatt för
en månad, eller, om han begär anstånd med skattens erläggande, hos
Kungl. Maj:ts befallningshafvande ställa säkerhet för det högsta belopp,
hvartill skatten efter den uppgifna medelafverkningen för fyra månader
kan komma att uppgå, dock alltid för minst tretusen kronor,

3. Ingifves behörigt ränterikvittens eller varder säkerheten, där
sådan ställes, af Kungl. Maj:ts befallningshafvande godkänd, och linnes
eljest ej hinder för rörelsens utöfvande, meddele Kungl. Maj:ts befallningshafvande
tillståndsbevis för användande af majs vid tillverkning
af stärkelse.

4. Har under någon kalendermånad vikten af den använda majsen
i medeltal för hvarje helgfritt dygn uppgått till mer än en femtedel
utöfver hvad i anmälan uppgifvits, skall tillverkare, som åtnjuter
anstånd med skattens erläggande, såvida hans tillståndsbevis varit
gällande för mer än hälften af ifrågavarande månad, inom fjorton dagar
efter månadens slut ställa säkerhet för den skatt, som svarar mot den
tillökade medelafverkningen för fyra månader, vid äfventyr att tillståndsbeviset
återkallas.

5. När anmälan afser kortare tid än fyra månader, varde säkerheten
därefter jämkad.

6. Förfaller den ställda säkerheten, utan att tillverkaren dessförinnan
ställt ny, af Kungl. Maj:ts befallningshafvande godkänd säkerhet,
skall tillståndsbeviset återkallas.

7. När tillståndsbevis återkallas, skall det upphöra att gälla
med den dag, då beslut om återkallandet delgifves tillverkaren eller
hans ombud.

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

4 §•

1. Tillverkare skall med det undantag, som i 4 mom. sägs, till
vederbörande landtränteri eller, hvad Stockholms stad angår, till öfverståthållarämbetet
senast å åttonde dagen i hvarje månad förskottsvis
inbetala skatt för den vikt majs, som enligt den i 3 § föreskrifna
anmälan kommer att under månaden afverkas.

2. Har under någon kalendermånad afverkats majs till högre
vikt än den, för hvilken skatt förskottsvis erlagts, åligger tillverkaren
att inom åtta dagar efter månadens utgång inbetala skatten för det
öfverskjutande beloppet; men har under någon kalendermånad afverkats
majs till lägre vikt än den, för hvilken skatt förskottsvis erlagts, må
hvad i skatt inbetalats utöfver den i 2 § stadgade minsta skatt tillgodoräknas
tillverkaren vid inbetalning af skatt för påföljande månad.

3. Visar sig, då det i 3 § omnämnda tillståndsbevis upphör att
gälla, att tillverkare inbetalt skatt till högre belopp än som af honom
bort enligt 2 § erläggas, äge han återbekomma det Överskjutande
beloppet.

4. Tillvei’kare, som i anmälan begärt anstånd med skattens
erläggande, skall inom fjorton dagar efter utgången af hvarje kvartal
inbetala skatten för den under kvartalet afverkade majsen; och skall
vid betalningen för det sista kvartalet, under hvilket majsafverkning
enligt samma tillståndsbevis ägt rum, jämväl erläggas hvad som kan
brista i den uti 2 § stadgade minsta skatt.

5. Betalas ej skatten inom föreskrifven tid, skall Kungl. Maj:ts
befallningshafvande återkalla tillståndsbeviset och låta utmäta skatten.

5 §•

Därest af majs tillverkad stärkelse från stärkelsefabrik utförés ur
riket, åtnjutes under de villkor, hvilka af Kungl. Maj:t särskildt stadgas,
restitution af erlagd skatt för den vikt majs, som tillverkaren kan
styrka hafva åtgått för tillverkning af den utförda stärkelsen.

II Kap. Om tillsynen öfver majsafverkning m. m.

6 §.

1. Tillverkare skall, innan anmälan rörande tillämnad majsafverkning
första gången göres, låta i två exemplar upprätta och till
öfverkontrollören öfverlämna fullständig planritning och beskrifning

o

Kungl. Maj:st Nåd. Proposition N:o 31.

öfver fabriken. Ett exemplar af ritning ock beskrifning förvaras vid
fabriken och det andra insändes af öfverkontrollören till kontroll- och
justeringsstyrelsen.

2. När i anseende till vidtagna förändringar inom fabrik kontroll-
och justeringsstyrelsen anser ritningen öfver densamma icke vidare
användbar, åligger det tillverkaren att anskaffa ny ritning och beskrifning,
äfvenledes i två exemplar.

7 §.

1. Majsen skall, innan den förarbetas, uppvägas å en i fabriken
uppställd, själfregistrerande, justerad våg, så förbunden med en för
majsens krossning särskild! afsedd kross, att krossningen ej kan äga
rum, utan att majsen först genomgått vågen.

Därest i tillverkningsmetod ingår, att majsen uppmjukas i vatten,
innan den krossas, skola stöpkar jämte alla till desamma hörande
ledningar för majsens till- och aflopp vara ställda under kronans lås
eller försegling.

2. Den skattepliktiga majsens vikt beräknas efter vågens anvisning,
men märkes å vågen fel, skall tillsyningsman uppväga majsen å
annan justerad våg och närvara vid majsens krossning; ägande öfverkontrollör
bestämma efter hvilken grund majsafverkningen skall beräknas
från den tidpunkt, då tillsyningsmannen sist afläste vågen, innan
felet märktes.

8 §•

1. Annan kross och våg eller andra stöpkar än de, som i den
uti 6 § omnämnda beskrifning angifvits skola begagnas vid majsafverkning,
må icke för dylik utverkning användas utan att hafva blifvit af
öfverkontrollören skriftligen godkända.

2. Ej må majskross eller själfregistrerande våg ändras eller ny
sådan redskap i fabrik insättas, innan öfverkontrollören skriftligen
gifvit sitt samtycke till åtgärden.

9 §•

1. Tillverkare är skyldig att på egen bekostnad anskaffa och i
behörigt skick underhålla i 7 § omförmälda majskross och själfregistrerande
våg.

2. Kan den med vågen förbundna majskrossen af någon anledning
ej användas, skall tillsyningsmannen närvara vid majsens uppvägning
och krossning.

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

3. Finnes i stärkelsefabrik eller tillhörande lägenheter utom
förenämnda majskross någon till krossning af majs användbar redskap,
skall densamma jämte därtill hörande öppningar och ledningar ställas
under kronans lås och försegling.

10 §.

Okrossad majs må icke inom fabrik finnas annorstädes än i de
förvaringsrum, hvilka i beskrifningen öfver fabriken uppgifvits såsom
för sådan spannmål afsedda. Okrossad majs må aldrig förvaras inom
de lägenheter, där stöpkar äro uppställda.

Krossad eller på annat sätt förarbetad majs må ej införas i
stärkelsefabrik.

11 §.

1. I fabrik skall på tillverkarens ansvar och med användande af
blanketter, som kontroll- och justeringsstyrelsen låter tillhandahålla, i
enlighet med samma styrelses föreskrifter föras kross- och tillverkningsjournal,
hvilken i fabriken städse skall vara för kontrolltjänsteman
tillgänglig.

2. Tillverkare vare därjämte skyldig hålla sina handelsböcker
med tillhörande verifikationer tillgängliga för vederbörande öfverkontrollör,
då denne önskar däraf taga del.

12 §.

Tillverkare ställe utan ersättning till kontroll^ änstemans förfogande
justerad våg med justerade vikter, annan redskap och det
arbetsbiträde, som fordras för direkt uppvägning af majs eller för
andra kontrollåtgärder, äfvensom majs för justering af den själfregistrerande
vågen.

13 §.

Kontrolltjänsteman skall, när helst han det fordrar, äga tillträde
till de lägenheter i fabrik, där majskross, själfregistrerande våg och
stöpkar äro uppställda samt där majs förvaras. Därjämte skola öfriga
lägenheter vara för kontrolltjänsteman tillgängliga mellan klockan sex
förmiddagen och klockan sju eftermiddagen, så ock å annan tid, när
arbete inom fabriken pågår.

Kung!.. Majds Nåd. Proposition N:o 31.

14 §.

Utöfver hvad i denna förordning stadgas äge kontroll- och
justeringsstyrelsen att meddela erforderliga föreskrifter rörande kontrollens
anordnande.

Skulle vid stärkelsefabrik en eller flera af de i denna förordning
stadgade kontrollföreskrifter icke kunna tillämpas, skall på kontrolloch
justeringsstyrelsens särskilda pröfning bero, huruvida det oaktadt
afverkning af majs får äga rum, samt hvilka kontrollåtgärder för sådant
fall skola på tillverkarens bekostnad vidtagas.

15 §.

1. Tillverkare ställe sig till efterrättelse de föreskrifter, kontrolloch
justeringsstyrelsen eller vederbörande kontrolltjänsteman i enlighet
med denna förordning eller andra i behörig ordning utfärdade bestämmelser
meddelar.

2. Därest tillverkare ej åtnöjes med af öfverkontrollör vid tillämpningen
af denna förordning meddelad föreskrift eller vidtagen åtgärd,
äge han att hos kontroll- och justeringsstyrelsen däri söka ändring.

16 §.

1. Öfverinseendet öfver kontrollen rörande användning af majs
vid tillverkning af stärkelse utöfvas af kontroll- och justeringsstyrelsen.

2. Enligt de närmare föreskrifter, som utfärdas af kontroll- och
justeringsstyrelsen, utöfvas ifrågavarande kontroll af de vid brännvinsoch
maltdryckskontrollen förordnade öfverkontrollörer samt af tillsvningsmän.

3. Tillsyningsmän till erforderligt antal förordnas, där så pröfvas
nödigt, af kontroll- och justeringsstyrelsen.

17 §.

1. Tillsyningsman erhåller under tjänstgöringstiden af staten dagarfvode,
som af kontroll- och justeringsstyrelsen bestämmes; dock må
detta arfvode ej utgå med högre belopp än sex kronor för tillsyn å en
fabrik och med högst en krona för hvarje ytterligare fabrik, öfver
hvilken han har tillsyn.

8

Kung/. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

2. Därest å landsbygden på grund af lokala förhållanden sådant
erfordras, vare tillverkare på öfverkontrollörens tillsägelse skyldig att tillhandahålla
tillsyningsman lämplig kost samt ett möbleradt, eldadt och
städadt boningsrum å plats, som af öfverkontrollören godkännes, ägande
tillverkaren att af staten erhålla ersättning härför med två kronor om
dagen.

3. Tillsyningsman, för hvilken lägre dagarfvode än sex kronor
blifvit bestämdt, skall, då han jämlikt föreskrift i 7 § 2 mom. och 9 §
2 mom. måste närvara vid majskrossning, af tillverkaren erhålla
ersättning därför med två kronor för hvarje gång.

III Kap. Om ansvar för öfverträdelse af förordningens föreskrifter.

18 §.

1. Den, som utan erhållet tillstånd vid tillverkning af stärkelse
använder majs, skall, där tillverkningen skett i allenast ringa omfattning,
straffas med böter från och med tio till och med tvåhundra kronor.

2. Den, som bedrifver i 1 mom. omnämnd olaglig majsafverkning
yrkesmässigt eller eljest i större omfattning än i nämnda mom. afses,
straffes med böter från med etthundra till och med tvåtusen kronor
eller med fängelse från och med en till och med sex månader samt gälde
skatt för den afverkade majsen, dock för minst femtontusen kilogram.
Därest omständigheterna gifva vid handen, att mera majs än femtontusen
kilogram afverkats, skall i saknad af erforderlig utredning om afverkningens
storlek antagas, att under den tid, den olagliga afverkningen
pågått, dagligen afverkats ettusen kilogram majs.

19 §.

Den, som vid tillverkning af stärkelse i syfte att undandraga
statsverket skatt

använder majs, som icke blifvit i föreskrifven ordning vägd,

eller gör åverkan å själfregistrerande våg,

eller använder själfregistrerande väg, sedan skada å densamma
veterligen uppkommit,

eller olofligen bryter försegling eller öppnar eller borttager lås,
som kontrolltjänsteman åsatt,

eller eljest svikligen förfar,

I

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31. 9

straffes med böter från och med femhundra till och med femtusen
kronor eller dömes till fängelse från och med en månad till och med
ett år; dock må, där omständigheterna äro synnerligen försvårande,
dömas till straffarbete från och med två månader till och med två år.
Den sakfällde gälde ock den skatt., han undandragit statsverket.

20 §.

Den, som

utan tillstånd ändrar godkänd eller insätter ny majskross eller våg
eller begagnar ändrad eller nyinsatt majskross eller våg, som
ännu icke godkänts,

eller öfverträder föreskrift i 9 § 3 mom. eller 10 §,
eller underlåter att ordentligt föra den journal, som föreskrifves
i 11 §,

eller vägrar vederbörande kontrolltjänsteman tillgång till krossoch
tillverkningsjournal eller till ritning eller beskrifning öfver fabriken,
eller vägrar kontrolltjänsteman eller den, hvilken äger anställa
undersökning om förbrytelse mot denna förordning, tillträde till rum
eller byggnad, där undersökning må ske,

straffes, därest han icke är förfallen till ansvar enligt 19 §, med
böter från och med femtio till och med ettusen kronor.

Öfverträdes föreskrift i 9 § 3 mom., skall krossningsredskapen,
och öfverträdes 10 §, skall olagligen upplagd! gods dömas förbrutet,
äfven om tillverkaren ej är ägare däraf.

21 §.

Uraktlåter tillverkare att ställa sig till efterrättelse något af hvad
i denna förordning föreskrifves eller de föreskrifter i fråga om tillverkares
åliggande, kontroll- och justeringsstyrelsen eller vederbörande
kontrolltjänsteman i enlighet med denna förordning eller andra i behörig
ordning utfärdade bestämmelser meddelar, straffes han, där ej
särskildt ansvar är bestämdt, med böter från och med tjugu till och
med tvåhundra kronor.

22 §.

Tillverkare ansvarar för förbrytelse, som med hans vetskap mot
denna förordning begås af hans hustru, husfolk eller i hans arbete antagen
person, liksom vore förbrytelsen af honom själf begången. BeBih.
till Biksd. Prof. 1908. 1 Sami. 1 Afd. 21 Höft. 2

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

gagnar tillverkare ombud vid rörelsens utöfvande, ansvare ombudet
jämte tillverkaren och lika med denne för sådan förbrytelse.

23 §.

Tillverkare, som åt kontrolltjänsteman, hvilken öfver hans fabrik
utöfvar tillsyn, såsom gåfva något gifver eller erbjuder, böte från och
med tjugu till och med tvåhundra kronor. Kontrolltjänsteman, som
gåfvan mottager, vare lika ansvar underkastad och miste därjämte befattningen.

24 §.

Den, som innehar eller innehaft befattning såsom kontrolltjänsteman,
vare förbjudet att röja tillverkares yrkeshemlighet eller affärsförhållanden.
Gör han detta och framgår ej af omständigheterna, att
han om den hemlighet eller de affärsförhållanden erhållit kännedom å
tid, då han dylik befattning ej innehaft, straffes med böter från och
med femtio till och med ettusen kronor. Sker det för att göra skada
eller begagnar han sig af berörda yrkeshemlighet eller affärsförhållanden
till egen eller annans fördel, då må till fängelse dömas.

Har i nu omförmälda hänseenden genom kontrolltjänstemans åtgörande
skada uppkommit, vare han ock skyldig den till fullo godtgöra.

25 §.

Allmän åklagare äger att anställa undersökning om förbrytelse
mot denna förordning.

Skulle undersökning anställas mellan klockan sju eftermiddagen
och klockan sex förmiddagen, men förbrytelse ej upptäckas, böte förrättningsmannen
från och med fem till och med femtio kronor, där
han ej haft giltig anledning till undersökningen.

26 §.

Allmän åklagare äger att i de fall, då krossningsredskap eller
olagligen upplagdt gods jämlikt denna förordning äro att anse såsom
förbrutna, därå verkställa beslag.

Beslag skall göras i två vittnens närvaro. Innehafvare af hvad
i beslag tages eller, i hans frånvaro, hans ombud på stället eller någon
af hans husfolk skall tillsägas om beslaget.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

11

27 §.

Allmän åklagare åligger att åtala förbrytelse mot denna förordning.

Finner kontrolltjänsteman öfverträdelse begången, som bör föranleda
till åtal, anmäle ban det för allmän åklagare.

28 §.

Böter, som enligt denna förordning ådömas, skola, om tillgång
till deras fulla gäldande brister, förvandlas enligt allmän strafflag.

29 §.

Då skatt jämte böter blifvit ådömd enligt denna förordning, må,
där tillgång saknas till skatten eller någon del däraf, böterna ej kunna
med penningar gäldas, utan skall den sakfällde i stället undergå motsvarande
förvandlingsstraff.

30 §.

Böter, som enligt denna förordning ådömas, äfvensom värdet af
redskap och gods, som ansetts förbrutna, tillfälle med en tredjedel
kronan och med två tredjedelar åklagaren. Finnes särskild angifvare,
tage han hälften af åklagarens andel. Sådan del tillkomme dock ej
angifvare, då angifvelsen skett af föräldrar mot barn, barn mot föräldrar,
makar eller syskon mot hvarandra, annan skyldeman mot den,
hos hvilken han njuter kost eller underhåll, fosterbarn mot fosterföräldrar
eller tjänare mot husbondefolk under den tid, de äro i tjänsten.

Denna förordning träder i kraft under år 1908 å dag, som af
Kungl. Maj:t kungöres.

12

Kungl- Maj ds Nåd. Proposition N:o 31.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 31 januari

1908.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Teolle,
Statsråden: Alfred Petersson,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Koos,

SWARTZ,

grefve Ehrensvärd.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Swartz anförde härefter:

Vid underdånig anmälan den 6 december nästlidet år af ett inom
finansdepartementet utarbetadt förslag till förordning angående särskild
skatt å majs, använd vid tillverkning af stärkelse, förordnade Kungl.
Maj:t, att högsta domstolens yttrande skulle inhämtas öfver de i förslaget
förekommande bestämmelser af kriminalrättslig natur.

Sedan högsta domstolens yttrande numera inkommit till finansdepartementet,
får jag ånyo i underdånighet anmäla ärendet inför Eders
Kungl. Maj:t.

I skrifvelse till Kungl. Maj:t den 24 maj 1907 har Riksdagen till
en början erinrat, hurusom i sammanhang med besluts fattande om ned -

13

Kungi. Maj ds Nåd. Proposition N:o 31.

sättning af tullsatsen för omalen majs från 3 kronor 70 öre till 1 krona
50 öre för 100 kilogram Riksdagen bestämt, att från och med den 1
januari 1908 eller den tidpunkt, då den nya tullen å omalen majs trädde
i kraft, den redan förut under förutsättning af majstullens borttagande
fastställda särskilda afgift för brännvin, tillverkadt vid bränneri under
tid, då majs där användes för brännvinstillverkning, nämligen 5 öre för
hvarje liter brännvin, skulle från och med sistnämnda dag börja tillämpas.

Vidare har Riksdagen i samma skrifvelse anfört, att det syntes vara
uppenbart, att sedan majstullen nedsatts, förutom utländsk potatis, som
redan nu torde i afsevärda kvantiteter förarbetas till stärkelse i de svenska
fabrikerna, äfven majs skulle komma till användning vid stärkelsefabrikationen.
Nackdelarna för det svenska jordbruket af en mera betydande
öfvergång till utländska råämnen för tillverkning af stärkelse läge i så
öppen dag, att under dylika förhållanden särskilda åtgärder borde vidtagas
i syfte att förhindra en sådan öfvergång. Att härvid samma utväg
borde anlitas, som vidtagits med afseende å brännvin, tillverkadt af majs
eller utländsk potatis, finge anses själffatlet. I hvilken form åter en dylik
skatt lämpligen borde uttagas och hvilka kontrollåtgärder som vore för
ändamålet erforderliga, kunde först efter eu närmare utredning i ärendet
afgöras. Riksdagen förutsatte, att vid en dylik utredning Kungl. Maj:t
tillika komme att ägna uppmärksamhet åt frågan, i hvad mån en nedsättning
af majstullen kunde inverka på jästfabrikationen inom landet.
Riksdagen anhöll slutligen, att Kungl. Maj:t måtte låta utarbeta och
till 1908 års Riksdag inkomma med förslag till skatt å fin stärkelse,
tillverkad af majs eller utländsk potatis.

Jämlikt Kungl. Maj:ts vid underdånig föredragning den 12 juli
1907 af Riksdagens ifrågavarande skrifvelse gifna bemyndigande bär
jag uppdragit åt chefen för finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå
att jämte två andra sakkunniga personer verkställa utredning och
afgifva förslag i frågan, såvidt angår åsättande af skatt å fin stärkelse,
tillverkad af majs.

Hvad åter beträffar den af Riksdagen gjorda hemställan om
åsättande af skatt å fin stärkelse tillverkad af utländsk potatis, har
jag, efter samråd med herr ministern för utrikes ärendena, funnit
denna fråga icke kunna komma till vidare behandling, så länge gällande
handels- och sjöfartstraktat med tyska riket äger bestånd, enär nämnda
traktat icke lärer medgifva vidtagandet af en sådan beskattningsåtgärd.
Enligt artikel 9 i traktaten må nämligen inhemska utgifter,
hvilka inom den ena af de traktatslutande parternas område för närvarande
äro lagda på eller framdeles komma att läggas på tillverkning,

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

beredning eller förbrukning af någon vara, icke under någon förevändning
drabba den andra partens produkter med högre belopp eller på
mera betungande sätt än det egna landets likartade produkter. Från
denna bestämmelse är enligt det till traktaten hörande slutprotokoll
undantag gjordt endast för den högre skatt, som i Sverige erlägges
för alkohol, framställd af utländsk potatis, än för alkohol af inhemsk
potatis.

Af den af förbemälda sakkunnige i ärendet förebragta utredning
får jag anföra följande.

För vinnande af upplysning, huruvida för närvarande majs komme
till användning vid stärkelsetillverkningen inom riket, hafva frågeformulär
utsändts till samtliga de personer, föreningar och bolag, hvilka
enligt af kommerskollegii afdelning för näringsstatistik meddelad uppgift
under åren 1905 och 1906 tillverkat stärkelse. Af de inkomna svaren
framgår, att majs icke användes vid beredning af stärkelse här i landet.
Vid den numera nedlagda Svartviks stärkelsefabrik i närheten af Stockholm
har däremot förr tillverkats stärkelsesirup (glykos) och stärkelse
af majs.

Af denna omständighet, att majsstärkelse icke tillverkas inom riket,
får emellertid icke dragas den slutsats, att icke sådan stärkelse här användes
och under vissa förhållanden kan komma att förbrukas i än
större omfattning. Användningen af majsstärkelse i stället för potatisstärkelse
är nämligen i det stora hela en prisfråga, så att vid lägre
majspris konkurrens mellan dessa båda stärkelsesorter kan tänkas blifva
möjlig.

Särskild anledning att i detta hänseende undersöka förhållandena
har förefunnits beträffande textilindustrien, och hafva därvid i hufvudsak
följande upplysningar vunnits. Stärkelse användes inom ifrågavarande
industri dels för beredning af varpgarn före väfning, dels ock för appretering
af färdig oblekt, blekt, färgad eller tryckt väfnad. Potatismjölet
torde hittills vara det viktigaste stärkelsemedlet, men åtminstone ett
af de största etablissementen inom branschen har användt betydande
kvantiteter majsstärkelse. Att majsstärkelse fortfarande brukas inom
landet framgår däraf, att enligt uppgift från Göteborg årligen försäljes en
icke obetydlig kvantitet sådan stärkelse till afnämare inom textilbranschen.
Därest majsstärkelse kunde framställas till billigt pris inom
landet, kan sålunda förbrukningen däraf antagas komma att blifva stor.

Till fullständigande af dessa mera knapphändiga upplysningar
rörande användning af majsstärkelse, hvilka stått att erhålla inom landet,
hade, anföra de sakkunnige vidare, från England införskaffats ytterligare

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 31.

15

upplysningar i ämnet. Häraf framginge, att inom därvarande bomullsindustri
bär majsstärkelse en mycket vidsträckt användning, till en del
emedan den vid lika stor tillsats i vikt till samma mängd vatten gåfve
ett styfvare klister än hvetestärkelse, men hufvudsakligen för det billiga
prisets skull. De i den engelska redogörelsen meddelade dagspriserna
vore för

majsstärkelse 10 pund 10 sh. (189 kr.) per ton f. o. b. Hull

hvetestärkelse 19 ,, 15 „ (355,5 „ )

potatisstärkelse 12

10

(

uuO

)

ii it ii ii

„ Hamburg.

Majsstärkelse nyttjades mycket ofta enbart men också i blandning
med hvete- eller potatisstärkelse.

Jämväl i Tyskland visade det sig, enligt hvad där från sakkunnigt
håll meddelats, att användningen af majsstärkelse toge allt större
dimensioner.

Hvad sålunda inhämtats synes mig gifva ett visst stöd åt den af
Riksdagen uttalade, uppfattning, att i och med majstullens nedsättande
majs kan komma till användning vid stärkelsefabrikationen inom landet
och att majs, som på sådant sätt förbrukas, bör göras till föremål för
särskild beskattning.

Äfven om en dylik beskattning skulle verka därhän, att majsstärkelse
icke skulle kunna med fördel tillverkas i Sverige, torde däraf
ingen olägenhet för stärkelseafnämarna uppstå. Härför talar, bland
annat, såväl det. förhållande att majs icke för närvarande användes
såsom råämne vid de svenska stärkelsefabrikerna som äfven, hvad
särskildt. angår textilindustrien, den från England erhållna upplysningen,
att färdiga varor, behandlade med majsstärkelse, icke få så glatt och
fin appretur som vid behandling med exempelvis hvetestärkelse. Af
den nu i. ämnet verkställda utredningen synes jämväl framgå, att särskildt
majsstärkelse icke är behöflig för någon tillverkning inom landet.

.1 fråga om den särskilda beskattning af majs, använd för tillverkning
af stärkelse, hvarom Riksdagen hemställt, har, såsom förut
nämnts, Riksdagen uttalat, att härvid samma utväg borde anlitas, som
vidtagits med afseende å brännvin, tillverkadt af majs eller utländsk
potatis. Innan närmare redogörelse lämnas för det utarbetade förslaget
till bestämmelser angående den nya beskattningen, torde jag få i
korthet omnämna fabrikationssättet vid framställning af majsstärkelse.

Förfarandet därvid är i hufvudsak följande. Antingen efter föregående
grofkrossning eller gröpning eller ock i okrossadt skick lägges
majsen till .uppmjukning i vatten. Den sålunda uppmjukade majsen
ofverföres till kvarn eller annan apparat (finkross, välsmaskin) och

16 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

förmales där under tillflöde åt vatten, sa att den eilialler konsistens
af en välling, hvilken siktas för afskiljande af majsskalen, som utgöra
en biprodukt vid majsstärkelsetillverkningen (majsdraf). Den i vatten
uppslammade stärkelsen försättes med alkali eller svafvelsyrlighet
samt får därefter passera rännor, där stärkelsen afsätter sig och skiljes
från vattnet och majsgluten, eu annan biprodukt vid tillverkningen.
Efter centrifugering och torkning är stärkelsen färdig såsom råstärkelse.
För beredande af "finare stärkelsesorter tillkommer ytterligare bearbetning,
såsom förmalning, tvättning m. m.

Tillverkningen af majsstärkelse är vida mera invecklad och krafvel''
mera maskiner än beredandet af potatisstärkelse, vid hvilket exempelvis
icke erfordras någon tillsats af kemikalier. Detta gör äfven, att,
medan tillverkningen af potatisstärkelse (potatismjöl) är lämplig och
äfven i stor omfattning drifves såsom binäring till jordbruket, majsstärkelsefabrikationen
ägnar sig endast såsom storindustri.

Såväl tillverkningsmetoden som lättheten att vid utöfvande t af
kontrollen särskilja olcrossad majs från andra råämnen synas gorå det
möjligt och lämpligt att beräkna skatten a själfva råämnet, majsen, och
icke I den mer eller mindre färdiga varan. Med afseende å skattesatsen
finner jag mig böra föreslå en skatt af 5 öre för hvarje kilogram majs,
som användes. Enligt Riksdagens skrifvelse i ämnet bör syftet med
den ifrågavarande beskattningen nämligen vara att förhindra en öfvergång
till utländska råämnen för tillverkning af stärkelse. Och för detta
ändamål, såvidt angår majs, torde den föreslagna skattesatsen vara fullt
tillräcklig. Därest nämnda skattesats vinner godkännande, skulle skattebelastningen
å majs, som användes för tillverkning af stärkelse, komma
att utgöra: tull 1.5 öre fl- den särskilda skatten o öre — 6.5 öre för
kilogram majs. Bortsedt från öfriga på majspriset inverkande omständigheter,
konnne sålunda en skattesats af 5 öre för kilogram att fördyra

majsen såsom råämne till stärkelse med 2.8 öre för kilogram utöfver

hvad den intill 1907 års utgång gällande tullsatsen, 3.7 öre, verkat i

sådant hänseende. _

Efterföljande af de tillkallade sakkunnige framlagda beräkning
torde visa, att med en sålunda afpassad skattesats tillverkning af majsstärkelse
inom landet icke kan antagas komma att igångsättas. Enligt
den vid Svartviks, af mig förut omnämnda stärkelsefabrik under

flera år vunna erfarenhet kan man vid tillverkning af stärkelse af
majs ej beräkna högre utbyte än 52 procent stärkelse, med den för
handelsstärkelse vanliga fuktighetshalten af omkringo 13 procent, samt
30 å 35 procent biprodukter (majsdraf och gluten). Återstoden bortgår

17

Kungl. Majits Nåd. Proposition N:o 31.

vid tillverkningen. I juli 1907 noterades majs i New-York kronor 8.8 0
per 100 kilogram. Om man utgår från denna notering, torde priset i
svensk hamn med tillägg af tull enligt den från och med år 1908
gällande tullsats, kronor 1.5 0, och frakt kunna beräknas till omkring
kronor 11.80 per 100 kilogram.

Under nu angifna förutsättningar skulle kostnaden för tillverkning
af majsstärkelse här i landet enligt de sakkunniges beräkning komma
att ställa sig på ungefär följande sätt:

råvaran, majs å 11,80 öre kg. ^ ^j0) =

arbetsomkostnader, räntor och amortering

minst ...........................................................

handelsomkostnader etc., omkring 6 % å

stärkelsepriset ...........................................

särskild skatt å majsen, nära ..................

summa produktionskostnad:

22.7 öre per kg. stärkelse

ii ii ii

ii ii v

ii_________ii__________ii__

44.7 öre per kilogram stärkelse.

10

2

10

ii

ii

Från dessa 44.7 öre borde enligt nämnda beräkning afdragas hvad
som kan beräknas erhållas för biprodukterna, för kilogram stärkelse
omkring 2 öre. Majsstärkelsen skulle sålunda stå fabrikanten i
minst 42 öre per kilogram. Priset i marknaden torde då icke komma
att sättas till lägre än 44 å 45 öre per kilogram. Genomsnittsförsäljningspriset
å potatisstärkelse i Sverige uppgifves vara 25 öre för
kilogram.

Af de nu anförda beräkningarna synes med all tydlighet framgå,
att icke ens vid väsentligt lägre majspris, än som vid samma beräkningar
blifvit förutsatt, konkurrens mellan potatisstärkelse och majsstärkelse
kan blifva möjlig i vårt land.

Riksdagens hemställan i ämnet går såsom nämndt ut på, att
skatten måtte drabba fin stärkelse, tillverkad af majs eller utländsk
potatis. Beteckningen fin stärkelse återfinnes jämväl i de motioner,
som ligga till grund för Riksdagens skrifvelse. '' Såvidt framgår af de
i ämnet företagna undersökningar, utgör fin stärkelse dock icke något
med hänsyn till sammansättningen särskildt slag af stärkelse, utan
detta namn betecknar endast en mera bearbetad vara än gröfre, s. k.
grå stärkelse. Någon bestämd skillnad mellan fin och grå stärkelse
finnes däremot icke. I fråga om användningen gör sig den skillnad
märkbar, att den stärkelse, som användes till mat, chokladfabrikation
m. m., är finare, under det att gråstärkelse användes för tillverkning
af brännvin, beredande af vagnssmörja m. fl. ändamål, som icke kräfva
Bih. till liiksd. Prof. 1908. 1 Sami. 1 Åfd. 21 Höft. '' 3

18

Kungi. Maj ds Nåd. Proposition N:o 31.

så väl förarbetad råvara. Vid den förevarande lagstiftningen synes
därför icke finnas anledning att uppdraga någon skillnad mellan fin och
annan stärkelse, i all synnerhet vid det af mig föreslagna beskattningssättet
med skattens beräknande i förhållande till den använda råvaran.

Det har under ärendets handläggning blifvit ifrågasatt, huruvida
icke särskildt stadgande erfordras därom, att tillverkning af vissa
fabrikat, såsom stärkelsesirup (glykos), sagogryn m. fl. skulle, då majs
inginge i dem, äfven drabbas af skatt. Dylikt stadgande synes dock
icke vara behöfiigt, enär råvaran till dessa fabrikat utgöres af stärkelse,
hvadan, i de fall då härtill användes majsstärkelse, denna redan förut
komme att vara beskattad.

Beträffande Riksdagens erinran om eventuell inverkan af majstullens
nedsättning å jästfabrikationen inom landet är att märka, att
denna tillverkning förekommer endast i samband med brännvinstillverkning.
Genom den särskilda tilläggsafgift, som skall utgå, då majs eller
utländsk potatis användes såsom råämne till brännvin, torde med all
sannolikhet vara omöjliggjordt att för berörda ändamål med ekonomisk
fördel använda majs, hvarför i det nu ifrågavarande sammanhanget
särskild åtgärd icke synes mig behöfva vidtagas till förhindrande af användande
af majs vid jästfabrikation.

Hvad beträffar själfva kontrollsystemet, föranleda såväl tillverkningsmetoden
som det föreslagna sättet för beräkning af skatten efter
använd mängd råvara därtill, att kontrollen ordnas i likhet med
den i fråga om tillverkning vid skattepliktiga bryggerier tillämpade,
d. v. s. medelst själfregistrerande våg, hvarå majsen uppväges, och i
öfrigt tillsyn af kontrolltjänstemän. Öfverinseendet öfver kontrollen
bör gifvetvis anförtros åt kontroll- och justeringsstyrelsen, och den
lokala kontrollen synes lämpligen kunna uppdragas åt de vid brännvinsoch
maltdryckskontrollen förordnade öfverkontrollörerna samt, på de
ställen där så skulle befinnas särskildt erforderligt, åt tillsyningsmän,
förordnade af kontroll- och justeringsstyrelsen.

I öfverensstämmelse med nu angifna allmänna principer har förslaget
till författning i ämnet blifvit utarbetadt.

Sedan departementschefen härefter uppläst berörda förslag, anförde
departementschefen vidare:

Vid den granskning, förslaget i remitterade delar undergått i
högsta domstolen, lämnades detsamma utan anmärkning, med det undantag
att en af högsta domstolens ledamöter uttalade sig mot affattningen af
en föreslagen bestämmelse i 18 §. Då nämnda affattning i hufvudsak
öfverensstämmer med affattningen af motsvarande bestämmelse i gällande

19

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 31.

maltskatteförordning, torde den sålunda gjorda erinran emellertid icke
böra föranleda någon ändring i förslaget.

Endast några af författningsförslagets bestämmelser torde kräfva
särskild motivering, nämligen:

1 §■

För ernående af behörig effektivitet vid beskattningen bör författningen
lämpligen innehålla ett uttryckligt förbud mot användande, i
annan ordning än i författningen föreskrifves, af majs vid tillverkning
af stärkelse.

Härvid bör med majs likställas hvarje ämne, som innehåller majs.

* §■

I öfverensstämmelse med hvad som är stadgadt i fråga om maltskatten
har, för täckande af kontrollkostnaden, i 2 § för hvarje fabrik
stadgats visst minsta belopp skatt, som skall utgöras för hvarje helgfritt
dygn af den tid, hvarunder majsafverkning må äga rum.

Att döma af de upplysningar, som vunnits i ämnet, synes en
afverkning af 500 kilogram dagligen kunna betraktas såsom minimiafverkning
vid en majsstärkelsefabrik. Med hänsyn härtill har den
medelafverkning, hvarefter skatt minst skall erläggas, också blifvit föreslagen
till 500 kilogram för hvarje dag.

3—6 §§.

De i 3, 4, 5 och 0 §§ förekommande stadganden, innefattande
föreskrift beträffande anmälan till Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande,
förskottsbetalning af eller ställande af säkerhet för skatt, tillståndsbevis,
restitution af skatt m. in. äro såväl till innehåll som form
nära öfverensstämmande med motsvarande bestämmelser i förordningen
angående tillverkning och beskattning af maltdrycker. Endast i några
hänseenden har viss, af olikhet i skattesats eller dylikt betingad jämkning
vidtagits.

7 §.

I analogi med hvad som är stadgadt rörande kontrollen vid skattepliktiga
bryggerier måste den automatiska vågen vara så förbunden
med en för ändamålet särskildt afsedd kross, att krossning icke kan
företagas utan att majsen först genomgått vågen. Vågen, majskrossen
och förbindelsen dem emellan måste sålunda stå under kronans lås
eller försegling.

20

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

Med hänsyn därtill att enligt ett förfaringssätt vid tillverkningen
majsen uppmjukas i vatten, efter det den blifvit uppvägd, men innan
den krossas, har det befunnits nödvändigt att särskilt föreskrifva, att,
där så sker, äfven de till uppmjukningen använda stöpkar jämte alla
till desamma hörande ledningar för majsens till- och aflopp skola vara
ställda under kronans lås eller försegling.

•9 §■

I 3 mom. af 9 § föreslås bestämmelse att, därest inom fabrik eller
tillhörande lägenheter finnes annan till krossning af majs användbar
redskap än den i förbindelse med den automatiska vågen stående,
därtill särskild! afsedda krossen, skall dylik redskap jämte därtill
hörande öppningar och ledningar ställas under kronans lås eller försegling.
Enahanda föreskrift finnes i fråga om maltkross i skattepliktigt
bryggeri. Såsom ett led i kontrollbestämmelserna är ifrågavarande
stadgande nödvändigt, och sammanställdt med förbudet i 10 § mot
införande af krossad eller på annat sätt förarbetad majs i stärkelsefabrik,
bör detsamma öka tryggheten mot oloflig maj Bäfver kning. Från tillverkarens
synpunkt är, enligt hvad som inhämtats, intet att erinra
mot ett dylikt stadgande.

17 §.

I öfverensstämmelse med hvad som numera blifvit genomfördt
med afseende å ersättningen till do lägre kontrolltjänstemännen vid
brännvins- och bryggerikontrollen, bär det ansetts lämpligt, att äfven
vid den nu föreslagna kontrollen dagarfvodet åt tillsyningsmännen finge
bestämmas af kontroll- och justeringsstyrelsen inom vissa i författningen
bestämda gränser. Att härvid maximiersättningen blifvit satt
till 6 kronor beror icke därpå, att denna kontroll kan antagas i allmänhet
blifva dyrare än kontrollen vid skattepliktiga bryggerier, men
enligt inhämtade upplysningar kunna vissa tillverkningsmetoder göra
tillsyningsmans närvaro nödvändig hela dagen, och för sådana fall lärer
det åt bryggerikontrollör utgående dagarfvodet af 3 kronor vara för
lågt. Maximiersättningen har i anledning häraf synts böra fastställas
lika med det dagarfvode, som utgår till kontrollör vid sockerfabrik.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

21

18—30 §§.

De i 18—30 §§ innefattade ansvarsbestämmelser ocb föreskrifter i
öfrigt af straff- eller processrättslig natur hafva affattats i närmaste
anslutning till motsvarande stadganden i gällande förordning angående
tillverkning och beskattning af maltdrycker. De olikheter mot sistnämnda
stadganden, som förefinnas, äro endast sådana, som betingas af olikartade
bestämmelser angående beräkning af skattepliktig medelafverkning
och dylikt.

Såsom förut blifvit erinradt, har den nedsatta tullsatsen å majs
trädt i kraft den 1 innevarande januari. För vinnande af syftemålet
med den förevarande beskattningen är det därför af vikt, att densamma
kommer till tillämpning snarast möjligt. Af denna anledningtorde
det ock vara mest ändamålsenligt, att författningen i ämnet
träder i kraft under år 1908 å dag, som af Eders Kungl. Maj:t bestämmes,
efter det Riksdagen fattat sitt beslut.

Åberopande hvad jag nu anfört hemställer jag i underdånighet,
att Eders Kungl. Maj:t måtte i nådig proposition föreslå Riksdagen
att antaga förenämnda af mig upplästa förslag till förordning angående
särskild skatt å majs, använd vid tillverkning af stärkelse.

Hvad föredragande departementschefen sålunda
hemställt, däri statsrådets öfriga ledamöter instämde,
behagade Hans Maj:t Konungen bifalla; och skulle
nådig proposition till Riksdagen aflåtas af den lydelse,
bilagan litt. — vid detta protokoll utvisa!’.

Ur protokollet:
Magnus Livijn.

22

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

Utdrag af protokollet öfver ett lagärende, liållet uti Kungl. 3faj:ts
högsta domstol måndagen den 13 januari 1908.

Tredje rummet:

Närvarande:

justitieråden Carlson,
Claesson
Bohman,
Petrén,
Borgström.

Amanuensen Fredrik Lambert-Meuller uppviste dels utdrag åt
protokollet öfver finansärenden, liållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
i statsrådet den 6 december 1907, hvaraf inhämtades,
att Kungl. Magt föreskrifvit, att högsta domstolens utlåtande skulle inhämtas
öfver de i upprättadt förslag till förordning angående särskild
skatt å majs, använd vid tillverkning af stärkelse, förekommande bestämmelser
af kriminalrättslig natur, dels ock en af chefen för justitiedepartementet
nämnda dag aflåten skrifvelse, däruti tillkännagifvits, att
Kungl. Magt samma dag förordnat Lambert-Meuller att i egenskap af
revisionssekreterare i högsta domstolen föredraga nämnda författningsförslag
i hvad det afser omförmälda bestämmelser.

Förslaget föredrogs i berörda delar; och är detsamma bilagdt
detta protokoll.

Beträffande 18 § yttrade justitierådet Carlson:

»Hå i 2 mom. stadgas, att den, som yrkesmässigt eller eljest i
större omfattning bedrifvit olaglig majsafverkniug, skall gälda »skatt

23

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

för den afverkade majsen, dock för minst 15,000 kilogram», förutsattes
uppenbarligen, att skatten skall utgå med det belopp, fem öre för
hvarje kilogram, som bestämmes i 2 §. Däremot synes föreskriften
i samma paragraf, att »skatt skall erläggas för minst 500 kilogram i
medeltal för hvarje helgfritt dygn af den tid, under hvilken majsafverkning
på grund af tillståndsbevis må äga rum», icke kunna tillämpas å
majsafverkning, som afses i 18 § 2 mom. Under denna förutsättning
skulle, enligt sistnämnda lagrum, skatten, oberoende af den längre eller
kortare tid, under hvilken afverkningen bedrifvits, alltid utgöra 750
kronor utom i det fall, att omständigheterna gåfve vid handen, att
mera majs än 15,000 kilogram afverkats. I detta fall åter skulle, i
saknad af erforderlig utredning om afverkningens storlek, denna beräknas
till 1,000 kilogram om dagen under den tid, afverkningen pågått,
och skatten sålunda, om afverkningstiden utgjort t. ex. 150 dagar,
höjas till tiodubbla beloppet. Eu sådan disproportion emellan skatten
i ena och andra fallet kan enligt min mening icke försvaras. Om skatt
alltid skolat erläggas för minst 500 kilogram i medeltal för hvarje dag
under afverkningstiden, hade höjningen till 1,000 kilogram för hvarje
dag varit mera naturlig, men höjningen hade i sådant fall bort göras
beroende däraf, att omständigheterna gåfve vid handen att mera än
500 kilogram majs i medeltal afverkats hvarje dag och att erforderlig
utredning om afverkningens storlek saknades.»

I öfrigt lämnades förslaget i de delar, som till högsta domstolen
remitterats, utan anmärkning.

Ur protokollet

Erik Öländer.