Kungi. Maj.ts Nåd. Proposition No 30.

7

N:o 30.

Kungl. Majtts nådiga proposition till Riksdagen angående afstående
eller upplåtelse i vissa fall af mark från kronoegendomar;
gifven Stockholms slott den 31 januari 1908.

Under åberopande af bifogade utdrag af statsrådsprotokollet öfver
jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå
Riksdagen att för tiden intill utgången af år 1912

dels medgifva,

att, då för allmänt ändamål, för hvars tillgodoseende enligt gällande
författning enskild man, menighet eller inrättning kan förpliktas afstå
eller upplåta jord eller lägenhet, erfordras, att staten tillhörig mark
afstås eller upplåtes, Kungl. Maj:t må äga, Titan Riksdagens hörande i
i hvarje särskildt fall, förordna om markens afstående eller upplåtande;

dels ock förklara:

l:o) att för mark, som sålunda afstås eller upplåtes, lösen eller
ersättning skall med nedan angifna undantag utgå och till beloppet
bestämmas efter ty i nådiga förordningen den 14 april 1866 angående
jords eller lägenhets afstående för allmänt behof är föreskrifvet;

2:o) att i fråga om mark, som är afsedd att användas till framdragande
af elektrisk ledning, utom hvad i nyssnämnda förordning
stadgas jämväl föreskrifterna i lagen den 27 juni 1902, innefattande
vissa bestämmelser om elektriska anläggningar, skola lända till efterrättelse
;

3:o) att, där Kungl. Maj:t meddelat kommun, enskild person eller
bolag tillstånd att inom riket anlägga järnväg, Kungl. Maj:t ock må,
där så pröfvas lämpligt och utan afseende därå, om för järnvägens
anläggning statsbidrag åtnjutes eller icke, ej mindre medgifva, att jord,
som står under kronans omedelbara disposition, upplåtes utan någon

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

ersättning, att jord från de under bruk och. bergverk för nödigt skogsfång
upplåtna kronoallmänningar upplåtes utan annan godtgörelse än ersättning
till vederbörande innehafvare för intrång i nyttjanderätten, och att jord
från de genom domänstyrelsens försorg utarrenderade kronoegendomar,
hvilka icke upplåtits till förenade mötespassevolanskassornas
fond, stuterierna eller Vadstena krigsmanshusfond, upplåtes utan annan
ersättning än för minskning i arrendatorns brukningsområde under den
återstående arrendetiden samt för skada och intrång, än äfven tillåta
vederbörande att kostnadsfritt för anläggningen begagna sådana å kronans
ägor belägna kalk- och stenbrott jämte grustäkter, som kunna vara
disponibla;

4:o) att jämväl i öfrigt, då fråga allenast är om upplåtelse af
mark till begagnande för ändamål, som förut nämnts, utan att marken
afstås, det må ankomma på Kungl. Maj:t att, där omständigheterna
därtill föranleda, medgifva undantag från den under l:o) angifna regel;
samt

5:o) att hvad sålunda stadgats icke har afseende å de i 8 och 12 §§
af lagen den 31 augusti 1907 om stadsplan och tomtindelning berörda fall.

Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest
städse välbevågen.

GUSTAF.

Alfred Petersson.

Kungl, Ma j ds Nåd. Proposition N:o 30.

9

Utdrag af protokollet öfver jordbruksfonden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
31 januari 1908.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Trolle.

Statsråden: Alfred Petersson,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

It oos,

SWARTZ,

grefve Ehrensvärd.

Efter gemensam beredning med cheferna för landtförsvars-, civiloch
ecklesiastikdepartementen anförde chefen för jordbruksdepartementet
statsrådet Alfred Petersson:

Enligt nådiga förordningen den 14 april 1866 angående jords
eller lägenhets afstående för allmänt behof samt vissa andra författningai
äger Eders Kungl. Maj:t i de fall, som i respektive författningar
angifvas, beträffande enskild man, menighet eller inrättning tillhörig jord
eller lägenhet förordna, att för det i hvarje fall ifrågavarande ändamålet
mai k skall antingen mot lösen helt och hållet afstås eller mot ersättning
upplåtas till begagnande. b

Bih. till Riksd. Prot. 1908. 1 Sami. 1 Afd. 20 Höft. 2

10

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 30.

Berörda författningar, med undantag af lagen den 31 augusti 1907
om stadsplan och tomtindelning, nämna däremot icke något om, huru i
dylika fall skall förfaras i fråga om staten tillhörig mark.

Emellertid har det för vissa särskilda fall funnits nödigt, att
Riksdagen medgifvit Kungl. Maj:t eu allmännare befogenhet att för
ändamål af ifrågavarande art upplåta mark från kronan tillhöriga
fastigheter.

Sålunda har hvarje lagtima riksdag allt sedan år 1872 medgifvit,
att Kungl. Maj:t ägde, där så pröfvades lämpligt, berättiga kommuner,
enskilda personer eller bolag, hvilka intill början af nästföljande lagtima
riksdag kunde undfå Kungl. Maj:ts tillstånd att inom riket anlägga
järnväg, att, ehvad de för sådant ändamål undlinge statsbidrag eller icke,

dels erhålla upplåtelse af den för järnvägsanläggningen erforderliga,
kronan tillhöriga jord sålunda: att jord, som stode under kronans
omedelbara disposition, upplätes utan någon ersättning; att jord från
de under bruk och bergverk för nödigt skogsfång upplåtna kronoallmänningar
upplätes utan annan godtgörelse än ersättning till vederbörande
innehafvare för intrång i nyttjanderätt en; att jord från de
genom domänstyrelsens försorg utarrenderade kronoegendomar, hvilka
icke upplåtits till förenade mötespassevolanskassornas fond, stuterierna
eller Vadstena krigsmanshusfond, upplätes utan annan ersättning än för
minskning i arrendatorns brukningsområde under den återstående arrendetiden
äfvensom för skada och intrång; samt att för jord, som vore till
boställe eller åt enskild person, menighet eller inrättning med åborätt
eller annorledes än hvad ofvan sagts upplåten, ersättning skulle lämnas
såväl för själfva marken som för skada och intrång; och skulle ersättningen
i ofvannämnda fall bestämmas i den ordning, förordningen angående
jords eller lägenhets afstående för allmänt behof den 14 april
1866 stadgade;

dels ock kostnadsfritt begagna för anläggningen sådana å kronans
ägor belägna kalk- och stenbrott jämte grustäkter, som kunde vara
disponibla.

Vidare har allt sedan år 1903 hvarje års lagtima riksdag för
tiden till den 15 maj nästföljande år medgifvit, att där Kungl. Maj:t
pröfvade nödigt att, för någon orts förseende med belysning eller drifkraft
eller för dylikt ändamål eller för beredande af drifkraft åt sådan
industriell anläggning, som funnes vara af större betydelse för det allmänna,
kronan tillhörig jord eller lägenhet användes till framdragande
af elektrisk ledning, Kungl. Maj:t ägde förordna, att hvad för ända -

11

Jurnal. Maj:ts Nåd. Proposition N:o SO.

målet erfordrades skulle upplåtas emot ersättning, som skulle bestämmas
i enlighet med hvad som stadgades i nådiga förordningen den
14 april 1866 angående jords eller lägenhets afstående för allmänt behof
samt lagen den 27 juni 1902, innefattande vissa bestämmelser om
elektriska anläggningar, och på de villkor i öfrig!,, som af Kund. Makt
fastställdes.

I andra än i det föregående nämnda fall får däremot kronojord icke
annorledes än i allmänhet är medgifvet föryttras, utan att Riksdagen
därtill för hvarje fall gifvit sitt samtycke.

Detta har till följd, att i regel Riksdagens medgifvande måste för
hvarje särskild! fall inhämtas, då fråga är om afstående af staten
tillhörig mark för allmänt ändamål.

Syftet med dylika upplåtelser är vanligen anskaffande af mark
för vissa kommunala eller kyrkliga ändamål såsom till tomter för skolhus,
sjukhus o. d., för begrafningplatser eller kyrkogårdar, skolhusplaner
o. s. v., för framdragande af vattenledningar m. m. Vidare
erfordras stundom kronomark för kanalanläggningar och dylika allmänna
företag. Ändamålet är således af beskaffenhet, att upplåtelse af marken
svårligen kan förvägras. I regel äro ock de erforderliga jordområdena
jämförelsevis små. Riksdagen har ej heller under en följd af år afslagit
någon af Kung]. Maj:t gjord framställning om dylik markupplåtelse,
och detta ehuru under tioårsperioden 1898—1907 inemot ett
hundratal sådana framställningar förelagts Riksdagen.

Då Eders Kungl. Maj:t äger pröfva, att enskilde tillhörig jord skall
mot ersättning afstås för dylika allmännyttiga ändamål, synes med
ännu större skäl en sådan befogenhet böra tillkomma Eders Kungl.
Maj:t, då det gäller kronans jord.

Vid förarbetena till och antagandet af såväl nådiga förordningen
den 14 april 1866 som den närmast därförut gällande nådiga förordningen
den 20 november 1845 om jords eller lägenhets afstående för
allmänt behof var endast fråga om att meddela bestämmelser för de
fall, då enskild äganderätt borde vika för allmänna ändamål. Att
Kungl. Maj:t skulle erhålla ett generellt bemyndigande att inom vissa
gränser föryttra kronojord, torde måhända då för tiden hafva ansetts
strida mot . grunderna för § 77 Regeringsformen. Har Riksdagen en
gång intagit en dylik ståndpunkt, har Riksdagen emellertid numera
frångått densamma, då Riksdagen vid fyrfaldiga tillfällen ansett sig
oförhindrad att, låt vara i vissa fall med större eller mindre begränsning
till tiden, åt Kungl. Maj:t inrymma betydligt mera vidtgående rätt
att afhända kronan fast egendom än den hvarom nu är fråga.

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No SO Gifvetvis

innebär den nuvarande ordningen i lörevarande hänseende
åtskilliga olägenheter genom det dröjsmål med ifrågavarande ärendens
afgörande, som därigenom vållas och som mången gång för dem det
gäller kan vara ganska menligt och besvärligt.

Riksdagen är för öfrigt numera så öfverhopad af stora och viktiga
frågor, att hvarje tillökning i dess arbete, som ej är oundgängligen
nödig, synes böra undvikas.

Jag anser mig således böra inför Eders Kungl. Maj:t förorda en
framställning till Riksdagen om vidsträcktare befogenhet för Eders
Kungl. Maj:t uti ifrågavarande hänseende. I fråga om själfva affattningen
af det förslag jag sålunda ämnar framlägga har jag ansett densamma
böra så nära som möjligt ansluta sig till den i förenämnda författningar
använda formulering och hvad som i öfrigt för närvarande
tillämpas.

Någon fara för, att genom ett medgifvande i sådan riktning
statens intressen skulle komma att på något sätt äfventyras, föreligger
uppenbarligen icke; och detta så mycket mindre som äfven enligt det
förslag, jag nu ämnar för Eders Kungl. Maj:t framlägga, något afhändande
af statsegendom utan lösen icke skulle få förekomma i större
utsträckning än hittills.

En begränsning till viss iid af giltigheten af det medgifvande
från Riksdagens sida, som jag ifrågasatt, torde böra göras. Riksdagens
medgifvande synes mig sålunda lämpligen kunna begäras för
perioder om fem kalenderår i sänder, och således första gången för
tiden intill utgången af år 1912.

Nyttjanderättshafvares rätt kommer uppenbarligen icke att omedelbart
omfattas af de upplåtelser, om hvilka nu är fråga, utan måste,
därest uppgörelse med dylik sakägare icke i godo kan träffas eller
han på grund af bestämmelse i arrendekontrakt kan förpliktas afstå
marken, expropriationsförfarande mot honom inledas, något som också
bör kunna ske jämlikt grunderna för förenämnda förordning den 14
april 1866.

Hvad jag nu ämnar föreslå är icke afsedt att föranleda rubbning
i den af 1907 års Riksdag antagna lagen om stadsplan och tomtindelning
något som emellertid till undvikande af missförstånd torde
böra tydligt uttalas.

På grund af hvad jag sålunda anfört får jag i underdånighet
hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t i nådig proposition föreslå
Riksdagen att för tiden intill utgången af år 1912

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:g 30. 13

dels medgifva, att, då för allmänt ändamål, för hvars tillgodoseende
enligt gällande författning enskild man, menighet eller inrättning
kan förpliktas afstå eller upplåta jord eller lägenhet, erfordras,
att staten tillhörig mark .afstås. eller upplåta, Kungl. Maj:t må äga
utan Riksdagens hörande i hvarje särskild! fall, förordna om markens
afstående eller upplåtande;

dels ock förordna:

l.o) att för mark, som sålunda afstås eller upplåtes, lösen eller
ersättning skall med nedan angifna undantag utgå och till beloppet
bestämmas efter ty i nådiga förordningen den 14 april 1866 angående
jords ellei lägenhets afstående för allmänt behof är föreskrifvet;

2:o) att i fråga om mark, som är afsedd att användas för framdragande
af elektrisk ledning, utom hvad i nyssnämnda förordning
stadgas, jämväl föreskrifterna i lagen den 27 juni 1902, innefattande
vissa bestämmelser om elektriska anläggningar, skola lända till efterrättelse
;

3:o) att, där Kungl. Maj:t lämnat kommun, enskild person eller
belägg tillstånd att inom riket anlägga järnväg, Kungl. Maj:t ock må,
där så pröfvas lämpligt och utan afseende därå om för järnvägens anläggning
statsbidrag åtnjutes eller icke, ej mindre medgifva, att jord, som står
undei kronans omedelbara disposition, upplåtes utan någon ersättning
att jord från de under bruk och bergverk för nödigt skogsfång upplåtna
kronoallmänningar upplåtes utan annan godtgörelse än ersättning
till vederbörande innehafvare för intrång i nyttjanderätten, och att jord
från de genom domänstyrelsens försorg utarrenderade kronoegendomar,
hvilka icke upplåtits till förenade mötespassevolanskassornas fond, stutelieina
eller Vadstena krigsmanshusfond, upplåtes utan annan ersättning
än för minskning i arrendatorns brukningsområde under den återstående
arrendetiden äfvensom föiy skada och intrång, än äfven tillåta vederbörande
att kostnadsfritt för anläggningen begagna sådana å kronans
ägor belägna kalk- och stenbrott jämte grustäkter, som kunna vara
disponibla;

4:o) att jämväl i öfrigt, då fråga allenast är om upplåtelse af mark
till begagnande för ändamål, som förut nämnts, utan att marken afstås
det må ankomma på Kungl. Maj:t att, där omständigheterna därtill
föranleda, medgifva undantag från den under l:o) angifna regel; samt

5:o) att hvad sålunda stadgats icke har afseende å de i 8 och
12 §§ af lagen den 31 augusti 1907 om stadsplan och tomtindelnine''
berörda fall.

Bill. till Riksd. Prof. 1908. 1 Sami. 1 Afd. 20 Höft.

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No SO.

Denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda
hemställan blef af Hans Maj:t Konungen bifallen; och
skulle nådig proposition i ämnet af den lydelse, bilaga
... till detta protokoll utvisar, till Riksdagen aflåtas.

Ur protokollet:

G. G. Ihrfors.

STOCKHOLM,ISAAC MARCUS’ BOKTR.-AKTIEBOLAG, 1908.