Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

1

N:o 26.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående anstånd
för Vadstena och S:t Pers församlingar med återbetalning
af ett räntefritt län från riksgäldskontor^ för restaurering
af Vadstena klosterkyrka; gifven Stockholms slott
den 31 januari 1908.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
ecklesiastikärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
medgifva, att återbetalningen af det till restaurering af Vadstena
klosterkyrka af 1898 års Riksdag beviljade räntefria lån från riksgäldskontoret
å 16,000 kronor må af Vadstena och S:t Pers församlingar verkställas
med minst en tiondel af lånebeloppet årligen senast från och med
år 1918.

De till ärendet hörande handlingarna skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Hugo Hammarskjöld.

Bih. till Biksd. Prof. 1908. 1 Sami. 1 Afd. 17 Raft. (No 26.)

1

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 31
januari 1908.

N ärvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Teolle,
Statsråden Alfred Petersson,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Roos,

Swartz,

grefve Éhrensvård.

Departementschefen, statsrådet Hammarskjöld yttrade:

Ang. anstånd »I anledning af Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen till 1898 års
Riksdag gjorda framställning medgaf Riksdagen, att Vadstena och S:t
räntefritt Mn Pers församlingar finge, till fullbordan af Vadstena klosterkyrkas restau*kontmtdfir
reling, såsom räntefritt lån, att af riksgäldskontoret utbetalas, bekomma
restaurering ett belopp af 16,000 kronor med skyldighet för församlingarna att senast
“klosterkyrka fr&n och med det elfte året efter lånets utbetalande årligen återgälda minst
en tiondel af lånebeloppet.

Uti underdånig ansökning hafva nu församlingarna, med förmälan att
amorteringen af ifrågavarande lån skulle börja år 1908, anhållit om aflåtande
af proposition till Riksdagen därom, att, i händelse lånet icke

3

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

kunde få helt och hållet afskrifvas, amorteringen måtte få uppskjutas ytterligare
tio år. Till stöd för denna anhållan har anförts följande.

Vadstena klosterkyrka, hvilken sedan reformationen vore svenska
statens egendom, hade genom kontrakt år 1825 af Kungl. Maj:t och
kronan öfverlåtits å Vadstena och S:t Pers församlingar att af dem såsom
gudstjänstlokal användas med skyldighet att iståndsätta och framgent underhålla
kyrkan. Denna, som under en längre tid stått öde, hade sålunda
åter tagits i bruk och sedermera användts för församlingarnas offentliga
gudstjänster. Emellertid hade det efter åtskilliga årtionden visat sig, att
kyrkan för sitt fortfarande bestånd vore i behof af en genomgående restaurering
och, då församlingarna icke ansett sig kunna bestrida de för detta
ändamål mycket betydliga kostnaderna, hade församlingarna i underdånighet
anhållit om bidrag därtill af statsmedel eller, om sådant bidrag icke kunde
beviljas, om befrielse från den dem åliggande skyldigheten att underhålla
kyrkan, hvarefter de ville låta uppföra ny kyrka, som med hänsyn till
både storlek och inredning vore mera lämplig såsom lokal för deras gudstjänster.

1 anledning af denna ansökning hade proposition aflåtits till 1891 års
Riksdag om anslag af statsmedel med 100,000 kronor till kyrkans iståndsättande,
hvilket anslag af Riksdagen beviljats med villkor, att församlingarna
tillsköte det belopp, som utöfver detta anslag för ändamålet
erfordrades.

Därefter hade kyrkorestaureringen under år 1892 tagit sin början och
fortgått, tills kyrkan efter det vidlyftiga arbetets slutförande, hvilket
dragit en kostnad af 189,000 kronor, år 1898 åter öppnats för offentlig
gudstjänst. Dessförinnan hade det dock visat sig, att de för ändamålet
tillgängliga medlen icke varit tillräckliga, och hade på grund häraf församlingarna
i underdånighet anhållit om ytterligare statsbidrag för restaureringsarbetet
med 16,000 kronor. Härom hade äfven nådig framställning
gjorts hos 1898 års Riksdag.

Efter omnämnande af Riksdagens beslut i ämnet, för hvilket jag förut
redogjort, anföres vidare i den underdåniga ansökningen följande.

Kyrkan vore fortfarande svenska statens egendom och vore att betrakta
såsom ett af vårt folks dyrbaraste fornminnen, hvadan det icke torde
synas obilligt, att staten lämnade ett väsentligt bidrag till byggnadens
underhållande. De två församlingarna, som begagnade henne såsom sin
gudstjänstlokal, hade redan underkastat sig och finge fortfarande vidkännas
ganska betydande kostnader för kyrkan, hvilken till följd af sin
ansenliga storlek vore för dessa jämförelsevis små församlingar ganska
olämplig såsom gudstjänstlokal. Detta framginge bland annat däraf, att

4

Iiungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

kyrkan icke kunde uppvärmas utan en kostnad, som öfverstege församlingarnas
förmåga, hvadan under den kallare årstiden andra lokaler måst
användas för gudstjänsterna. Församlingarna vore tryckta af ganska dryga
kommunala utskylder och hade att bära en icke ringa skuldbörda. Under
år 1907 utgjordes dessa utskylder i Vadstena stad med 6 kronor 96 öre
per bevillningskrona och i S:t Pers församling med 68 öre per fyrk,
staden hade att årligen amortera och förränta en skuldsumma af 434,000
kronor och församlingarna eu återstående skuldsumma af 71,600 kronor,
bevillningssumman i staden hade år 1906 uppgått till 6,942 kronor och
antalet fyrk i S:t Pers församling till 5,303.

Vid ansökningen hafva fogats vederbörliga intyg rörande församlingarnas
ekonomi, Indika intyg bestyrka de i förevarande hänseende i
ansökningen lämnade uppgifter.

Uti infordrade underdåniga utlåtanden, dagtecknade respektive den 7
och den 23 november 1907, hafva domkapitlet i Linköping och Eders
Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Östergötlands län tillstyrkt nådigt
bifall till församlingarnas ansökning.

Vidare hafva fullmäktige i riksgäldskontoret, efter anmodan, till
ecklesiastikdepartementet inkommit med yttrande af den 12 december 1907,
däri fullmäktige meddelat, att ansökningen om befrielse under ytterligare
tio år från skyldigheten att verkställa afbetalning å ifrågavarande lån icke
gåfve anledning till erinran från riksgäldskontorets sida.

o o O

Den i ärendet förebragta utredning synes mig icke föranleda därtill,
att statens ifrågavarande fordran bör afskrifvas, men väl ådagalägga, att
församlingarna icke kunna utan stor svårighet fullgöra den dem åliggande
skyldigheten att nu börja återbetalningen af ifrågavarande lån, och att
ansökningen om anstånd med lånets amortering är välgrundad. Jag hemställer
förty, att Eders Kungl. Maj:t måtte i nådig proposition föreslå
Riksdagen medgifva,

att återbetalningen af det till restaurering af Vadstena klosterkyrka
af 1898 års Riksdag beviljade räntefria lån från riksgäldskontoret å 16,000
kronor må af Vadstena och S:t Pers församlingar verkställas med minst en
tiondel af lånebeloppet årligen senast från och med år 1918.»

5

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 26.

Hvad föredragande departementschefen sålunda hemställt
behagade Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan af
statsrådets öfriga ledamöter, i nåder bifalla; och skulle
nådig proposition till Riksdagen aflåtas af den lydelse,
bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ex protocollo:
Gustaf Tottie.

Bih. till Rikd. Prof. 1.908. 1 Sand. 1 Afd. 17 Halt