Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 161.

1

N:o 161.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående
anvisande af ett anslag å extra stat till förstärkning
af arbetskrafterna inom statskontoret; gifven Stockholms
slott den 3 april 1908.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
finansärenden för denna dag, vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
att, under förutsättning att landtränteriernas bestyr med stämpelväsendet
kommer att, såsom i nådig proposition den 21 sistlidne februari
föreslagits, till statskontoret från och med nästkommande år öfverflyttas,
å extra stat under sjunde hufvudtiteln för år 1909 uppföra ett anslag
af 7,000 kronor till förstärkning af arbetskrafterna inom statskontoret.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Carl Swartz.

Bill. till Riksd. Prof. 1908. 1 Samt. 1 Afd. 125 Höft.

1

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 161.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 april

1908.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Trolle,
Statsråden: Albert Petersson,

Alfred Petersson,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Roos,

Swartz,

grefve Hamilton,
grefve Ehrensvärd,

Malm.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Swartz anförde vidare:

Såsom jag redan vid behandling denna dag af frågan om framläggande
för Riksdagen af förslag till ny stämpelförordning anmält,
har statskontoret den 16 sistlidne mars afgifvit underdånigt utlåtande
beträffande de förändringar uti berörda förordning, som påkallades,
därest i följd af landträntmästartjänsternas föreslagna indragning ränteriernas
hittillsvarande bestyr med stämpelväsendet skulle komma att
från och med år 1909 upphöra och dessa bestyr i stället öfvertagas af
statskontoret. I samma utlåtande har statskontoret äfven yttrat sig
i fråga om den förstärkning af ämbetsverkets arbetskrafter, som skulle
finnas erforderlig till följd af de ökade göromål, hvilka genom omför -

3

Kung!- Maj:ts Nåd. Proposition N:o 161.

mälda förändrade anordningar beträffande stämpelväsendet skulle komma
att påläggas statskontoret; och då i det af Eders Kungl. Maj:t i dag
godkända förslaget till ny stämpelförordning upptagits bestämmelser,
hvilka innebära, att ränteriernas och en del af landskontorens hittillsvarande
bestyr med stämpelväsendet skulle öfvertagas af statskontoret,
torde det nu tillåtas mig att få fortsätta redogörelsen för innehållet i
statskontorets berörda utlåtande.

Statskontoret erinrar sålunda, hurusom redan i dess underdåniga
utlåtande den 24 december 1907 angående frågan om landträntmästartjänsternas
indragning om förmäldes, att genom tillmötesgående af föreståndaren
för riksbankens sedeltryckeri hittills alla remisser af punschstämplar
till landsorten ägt rum direkt från sedeltryckeriet till vederbörande
ränteri, och att detta expeditionssätt icke blott för statskontorets
stämpelkassör och dennes kontrollant inneburit en stor besparing i tid
och arbete utan äfven utgjort en af de lokala förhållandena inom
statskontoret påkallad, hardt''när nödvändig förutsättning för ordnandet
af detta bestyr, men att det vore högst tvifvelaktigt, om denna anordning
skulle kunna bibehållas efter borttagande af ränteriema såsom
mellanhänder vid stämpeldistributionen, då detta tydligen skulle medföra
ett mångdubbelt ökadt besvär för sedeltryckeriet. I denna fråga
förklarar sig statskontoret nu vara i tillfälle att meddela, dels att enligt
1906 års länsräkenskaper punschstämpelförsäljningsmännens antal i hela
riket nämnda år uppgått till 137, dels ock att nuvarande sedeltryckeriföreståndaren
förklarat sig villig att, så vidt det blefve honom möjligt,
äfven under de förändrade förhållanden, som nu asyftades, ombestyra
distribueringen af punschstämplarna. Under erinran att detta uttalande
å sedeltryckeriföreståndarens sida vore helt personligt, har statskontoret,
enligt hvad ämbetsverket vidare anfört, emellertid ansett sig kunna i
sina följande uttalanden utgå från det antagande, att någon förändring
i afseende å sättet för punschstämplarnas distribuering icke under den
närmaste tiden skulle behöfva ifrågakomma.

Statskontoret åberopar därpå sitt nyss omiörmälda utlåtande af
den 24 december 1907, hvari anförts, bland annat, att det vore uppenbart,
att borttagandet af ränterierna såsom mellanhänder vid stämpeldistribueringen
under alla förhållanden skulle påkalla eu fullständig
omläggning och en väsentlig utvidgning af statskontorets stämpelbyrå,
hvarjämte i nämnda sammanhang erinrats, att under år 1906 i rikets
olika län funnes tillsammans 363 stämpelförsäljningsmän och redogörare,
medan antalet dylika försäljningsmän och redogörare inom Stockholms
stad uppgick till omkring 30.

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 161.

Enligt hvad statskontoret erinrar, ombestyrdes stämpelgöromålen
inom detta ämbetsverk för närvarande närmast af stämpelkassören,
såsom hvilkens kontrollant fungerade den å inkomst-, fond- och stämpelbyrån
anställde revisorn och bokhållaren, hvilkens hufvudsakliga arbete
emellertid folie inom andra områden för denna byrås verksamhet. Då
statskontorets fondförvaltning alltjämt tenderade att svälla ut, och då
den dag antagligen icke vore långt aflägsen, då nämnde revisor helt
behöfde tagas i anspråk för de byråns göromål, hvilka läge utanför
stämpelväsendet, blefve det enligt statskontorets åsikt icke möjligt att
lägga på byråns ordinarie personal de högst väsentligt ökade göromål,
som skulle blifva följden af de föreslagna förändringarna inom stämpelväsendet.

Det läte sig, fortsätter statskontoret, visserligen icke göra att nu
tillit öfverblicka och rätt bedöma den inverkan, som de föreslagna förändringarnas
genomförande kunde komma att för framtiden utöfva på
arbetet inom statskontoret; men då hädanefter stämpelrekvirenternas antal
skulle blifva mer än sexdubbladt och stämpelrekvisitionernas antal skulle
stiga i en ännu mycket större skala, samt då statskontoret icke borde
underlåta att redan nu taga hänsyn till den ökning i arbete, som för
statskontorets vidkommande vore att motse efter införande af den ifrågasatta
nya stämpelafgiften vid öfverlåtelse af fondpapper, hade statskontoret
ansett sig äga .afl anledning antaga, att det under den närmaste
tiden skulle behöfvas till förstärkning af arbetskrafterna å inkomst-,
fond- och stämpelbyrån dels en stämpelkassakontrollant med aflöning,
motsvarande den, som tillkomme ordinarie tjänsteman af första graden,
eller 4,000 kronor, dels ett ständigt amanuensbiträde åt stämpelkassören
med arfvode af 2,000 kronor för år räknadt dels ock en uteslutande
för stämpelkontoret afsedd vaktmästare med arfvode af 1,000 kronor
om året.

I afseende å den föreslagna stämpelkassakontrollantens göromål
har statskontoret tillagt, att denne tjänsteman skulle hafva att bland
annat granska och sammanfatta alla inkommande stämpelredogörelser,
ett arbete, som nu, hvad hvarje län beträffade, tillhörde länsbokhållaren
och som i statsrådsprotokollet till nådiga propositionen angående lönereglering
för landsstaterna ansetts för hvarje länsbokhållare taga i
anspråk i det närmaste eu hel månad.

Statskontoret, som föreställde sig, att det skulle vara mindre
lämpligt att nu fastslå någon viss uppdelning af det erforderliga anslagsbeloppet,
har slutligen under åberopande af sitt anförande hemställt,
att hos Riksdagen måtte äskas ett på de gjorda beräkningarna

5

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 161.

grundad t extra anslagsbelopp af 7,000 kronor till förstärkning af arbetskrafterna
inom statskontoret, samt att, om detta anslag blefve beviljadt,
statskontoret måtte erhålla nådig befallning att till Eders Knngl. Maj:t
inkomma med förslag till användande af de anvisade medlen.

En af statskontorets ledamöter, statskommissarien Tenow, hvilken
i en vid ämbetsverkets förenämnda utlåtande den 24 december 1907
afgifven reservation uttalat sig för ett anslagsbehof för nu ifrågavarande
ändamål af 5,000 kronor, har i särskild! afgifvet yttrande, på grund af
dels förslaget om införande af stämpelafgift vid öfverlåtelse af fondpapper
dels äfven föreliggande behof af ökning i arbetskrafterna å statskontorets
inkomst-, fond- och stämpelbyrå oberoende af förändringen
med stämpelväsendet — till hvilka omständigheter anledning hade saknats
att taga hänsyn vid afgifvande af nyssnämnda utlåtande — förklarat
sig kunna biträda statskontorets nu gjorda framställning om anvisande
för nu förevarande ändamål af ett belopp af 7,000 kronor.

Af hvad i statskontorets utlåtande blifvit anfördt har jag för min
del funnit ådagalagdt, att de förändringar i afseende å stämpelväsendet,
som skulle blifva en omedelbar följd af länsstyrelsernas frigörande från
all befattning icke blott med distribueringen af de olika slagen af
stämplar utan äfven med granskningen af stämpelförsäljningsmäns och
öfriga stämpelredogörares räkningar, måste för statskontorets inkomst-,
fond- och stämpelbyrå medföra en högst betydlig ökning i arbetsbördan;
och det synes mig därför icke förefinnas någon anledning antaga, att
de af statskontoret gjorda beräkningarna af behofvet vare sig af ökad
arbetskraft eller af ökadt anslag skulle vara för högt tilltagna. Jag
hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t täcktes i nådig propostion
föreslå Riksdagen att, under förutsättning att landtränteriernas bestyr
med stämpelväsendet kommer att, såsom föreslaget blifvit, till statskontoret
från och med nästkommande år öfverflyttas, å extra stat under
sjunde hufvudtiteln för år 1909 uppföra ett anslag af 7,000 kronor till
förstärkning af arbetskrafterna inom statskontoret.

Hvad föredragande departementschefen sålunda
hemställt, däri statsrådets öfriga ledamöter instämde,
täcktes Hans Maj:t Konungen bifalla; och skulle nådig
proposition till Riksdagen aflåtas af den lydelse, bilagan,
litt. . . . vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Algot Wahlin.

Bih. till Riksd. Prot. 1908. 1 Sami. 1 Afd. 125 Höft.

2