Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 143.

1

N:o 143.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående
beredande af lånemedel till befrämjande af byggnadsverksamheten
å statens egnahemsområde vid Trollhättan;
gifven Stockholms slott den 3 april 1908.

Under åberopande af bilagda utdrag af protokollet öfver civilärenden
för denna dag vill Kungl. Magt härmed föreslå Riksdagen att

bemyndiga riksgäldskontor att på rekvisition tillhandahålla styrelsen
för Trollhätte kanal- och vattenverk ett lånebelopp af intill 400,000
kronor för att enligt de närmare bestämmelser, som Kungl. Maj:t utfärdar,
användas för utlämnande af byggnadslån åt personer, till Indika
med äganderätt eller tomträtt upplåtas tomter inom det af styrelsen i
underdånig skrifvelse den 12 april 1906 föreslagna egnahemsområde vid
Trollhättan; samt

besluta, att hvad sålunda af styrelsen för Trollhätte kanal- och
vattenverk upplånats skall jämte ränta, motsvarande den ränteutgift,
som genom ifrågavarande lån förorsakas riksgäldskontoret, inom tjugufem
år från första lyftningsdagen återgäldas medelst afbetalningar i den
mån sådant finnes lämpligt, dock att dylika afbetalningar skola minst
en månad förut hos riksgäldskontoret tillkännagifvas.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Hugo ffamilton.

Bill. till Riksd. Prof. 1908. 1 Samt. 1 Afd. 111 Höft. (Ilo 143.)

1

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 143.

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3
april 1908.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Trolig,
Statsråden: Albert Petersson,

Alfred Petersson,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Roos,

Swartz,

grefve Hamilton,
grefve Ehrensvård,

Malm.

Departementschefen, statsrådet grefve Hamilton anförde:

Hos Kungl. Maj:t har styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk
gjort framställning om anvisande af medel till byggnadslån åt personer,
Indika uppföra bostadsbyggnader inom statens egnahemsområde
vid Trollhättan.

Beträffande denna fråga tillåter jag mig erinra, att Riksdagen uti
skrifvelse den 13 maj 1907, n:r 142, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
i ämnet, medgifvit, bland annat,

att styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk må enligt de
föreskrifter, som af Kungl. Maj:t utfärdas, ej mindre intill utgången af
år 1909 försälja tomter från samtliga under styrelsens förvaltning ställda

3

Kungl Maj:ts Nåd. Proposition N:o 143.

fastigheter vid Trollhättan, än äfven genom upplåtelse af tomträtt eller
genom utarrendering eller på annat sätt, som finnes lämpligt, bereda
afkastning af den''del af de under styrelsens förvaltning ställda egendomarna
vid Trollhättan, som icke försäljes och som ej är för kanaloch
vattenverket omedelbart erforderlig;

att tillsammans med den fond, som enligt nådiga brefvet den 16
juni 1905 skall bildas af köpeskillingarna för försålda tomter med inflytande
räntor, må bokföras alla de öfriga inkomster, som inflyta från
det till stadsplan indelade området vid Trollhättan jämte öfriga delar
af de från Nya Trollhätte kanalbolag inköpta hemmanen Stora och Lilla
Hojum, Stafvered och Hjulkvarn; samt

att styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk må, enligt de
närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t utfärdar, från nämnda fond utlämna
byggnadslån till köpare af tomter inom det af styrelsen i dess skrifvelse
den 12 april 1906 föreslagna egnahemsområdet.

Med anledning af denna Riksdagens skrifvelse meddelade Kungl.
Maj:t genom nådigt bref den 28 juni 1907 närmare bestämmelser angående
denna lånerörelse i anslutning till de för statens egnahemslånerörelse
gällande allmänna villkor, dock med vissa jämkningar. Kungl.
Maj:t bemyndigade sålunda styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk
att från ifrågavarande fond, i räkenskaperna benämnd fonden A,
utlämna byggnadslån till personer, till hvilka med äganderätt eller
tomträtt upplätes tomter inom nämnda egnahemsområde. Därvid
har Kungl. Maj:t tillika föreskrifvit, att sådant lån ej finge tilldelas
annan än arbetare, man eller kvinna, som vore svensk medborgare,
minst 21 år gammal, ägde god frejd, vore känd för sparsamhet,
nykterhet och hedrande vandel samt hufvudsakligen af kroppsarbete
hade sin utkomst, och som visserligen ej saknade medel att i någon
mån bidraga till bildande af eget hem, men vore i behof af kraftigt
bistånd för dess förvärfvande. Lån borde i regeln ej utlämnas till den,
som vore öfver 50 år gammal. Lånen, för hvilka, oberäknadt amortering,
skulle betalas ränta efter fyra procent, finge bestämmas till högst
tre fjärdedelar af det beräknade värdet af de blifvande byggnaderna å
tomten. Till säkerhet för lån skulle lämnas inteckning i vederbörande
fastighet eller tomträtt, gällande med bästa förmånsrätt eller, då tomt
försålts med äganderätt och köpeskilling helt och hållet eller delvis icke
erlagts, med förmånsrätt närmast efter inteckning, som beviljats Trollhättestyrelsen
till säkerhet för ogulden köpeskilling eller servitut. Vid
byggnadslåns beviljande borde uppställas det villkor, att inteckning till
säkerhet för innestående köpeskilling skulle, om denna köpeskilling

4

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 143.

blefve före byggnadslånets infriande till fullo erlagd, dödas eller, om så
ej skedde, af styrelsen innehållas, till dess äfven byggnadslånet blifvit
guldet. I öfrigt skulle, då fråga vore om beviljande af byggnadslån
till personer, som med äganderätt inköpt tomter, i hufvudsak lända till
efterrättelse de bestämmelser, som funnes intagna i ett förslag till skuldförbindelse,
som af Trollhättestyrelsen till Kungl. Maj:t öfverlämnats.

Därjämte anbefallde Kungl. Maj:t styrelsen att snarast möjligt inkomma
med förslag till bestämmelser vid upplåtelse af tomträtt samt
utlämnande af byggnadslån till personer, som erhölle upplåtelse af
tomträtt.

Uti nu förevarande framställning har styrelsen för Trollhätte kanaloch
vattenverk anfört, att den genom nådiga brefvet den 28 juni 1907
tillåtna lånerörelsen syntes taga ett jämförelsevis betydligt omfång.

Sålunda hafva, meddelar styrelsen, redan 90 personer anmält sig
såsom spekulanter på egnahemstomter, och af dessa torde, jämlikt de af
Kungl. Maj:t gifna bestämmelser, höra lämnas byggnadslån åt 72 eller
80 % af hela antalet. Då nu kostnaden för byggnaderna i medeltal
syntes uppgå till 4,500 kronor, kunde sammanlagda kostnaden för de
byggnader, å hvilka lån skulle beviljas, beräknas till 324,000 kronor,
och det behöfliga lånebeloppet efter tre fjärdedelar af byggnadskostnad^!
till 243,000 kronor, hvilken summa eventuellt behöfde finnas tillgänglig
inom den 1 oktober 1908, då de ifrågavarande personerna önskade hafva
sina byggnader färdiga.

Emellertid finnas, anför styrelsen vidare, för närvarande i fonden A,
som sammanlagdt uppgår till omkring 325,000 kronor, ej mer än omkring
90,000 kronor kontant tillgängliga, enär resten motsvaras af köpeskillingsreverser,
hvilka enligt gällande bestämmelser skola inlösas inom
10 år efter tomtköpet. Till den 1 oktober 1908 torde fondens kontanta
medel genom inbetalning å köpeskillingsreverser och genom tomtförsäljningar
inom Trollhättans reglerade område, beräknade efter samma
köplust som under 1907, komma att ökas med omkring 50,000 kronor,
hvadan fondens disponibla belopp vid samma tidpunkt kunde beräknas
blifva omkring 140,000 kronor. Men samma belopp anser styrelsen
kräfvas för att möta de utgifter, hvilka, förutom byggnadslånen, bestämts
skola bestridas af fondens medel, nämligen bidrag till anläggning af
vatten- och afloppsledning i Trollhättan, sammanlagdt 100,000 kronor,
kostnaden för uppförande af »mönst.erbyggnader», 30,000 kronor, kostnaden
för täflan om ordnandet af områdena m. m. Det torde sålunda

5

Kungl. Ma,j:ts Nåd. Proposition N:o 143.

enligt styrelsens åsikt finnas föga utsikt för, att af fonden inom den
angifna tiden skall kunna utlämnas byggnadslån i någon afsevärd utsträckning,
så vidt ej tomtförsäljningen inom Trollhättans reglerade
område tager större utsträckning än under detta år. De första inbetalningarna
å tomtköp inom egnahemsområdet, hvilka i det föregående ej
medtagits i beräkningen, representera, enligt hvad styrelsen meddelar,
synnerligen små belopp i förhållande till byggnadslånebeloppen och
motvägas för öfrigt mer än väl af kostnaden för ordnande af väg ar och
afloppsledningar, hvilken kostnad till en början uppgår till jämförelsevis
afsevärdt belopp.

Sedan de ofvan nämnda utgifterna och kostnaderna för det första
ordnandet af området gäldats, kommer, fortsätter styrelsen, fonden naturligtvis
åter att tillväxa, men inkomsterna lära dock, åtminstone till
en början, ej hålla jämna steg med lånerörelsen, i synnerhet om upplåtelse
med äganderätt så småningom ersättes med upplåtelse i form af
tomträtt, och fonden sålunda ej får tillskott af köpeskillingar, utan allt
mer af årliga tomtafgifter.

Skall lånerörelsen sålunda ostördt fortgå, måste styrelsen erhålla
tillgång på ytterligare medel härför. För att bedöma hvithet belopp,
som skulle ifrågakomma, har styrelsen gjort följande beräkning.

I händelse byggnadslån kunna utlämnas, torde med all sannolikhet
egnahemsområdets 200 tomter vara bebyggda inom 1910 års utgång.
Antages samma förhållande mellan antalet lånesökare och sammanlagda
antalet spekulanter som nu, eller 80: 100, behöfdes efter en medelkostnad
för byggnaderna af 4,500 kronor ett belopp af 540,000 kronor.
Fondens inkomster af inbetalningar å köpeskillingsreverser och nya tomtförsäljningar
inom Trollhättans reglerade område kunna beräknas inom
samma tid inbringa omkring 120,000 kronor utöfver de belopp, som
erfordrats för andra ändamål än byggnadslån. Afbetalningarna å köpeskillingsreverser
för tomter inom egnahemsområdet torde under ifrågavarande
period fortfarande åtgå till bestridande af utgifter för vägar och
afloppsledningar in. in. Det lärer sålunda vara nödvändigt erhålla tillgång
på ett belopp af omkring 400,000 kronor, för att lånebehofvet inom
den närmaste tiden må kunna tillgodoses. Sedermera återinflyta ju så småningom
de utlånade medlen, men å andra sidan kommer nog byggnadsrörelsen
att fortgå. I hvilken utsträckning detta kommer att ske, beror af
den industriella utveckling Trollhättan kan erhålla. Att fastslå någon
bestämd tid, under hvilken det ifrågavarande beloppet bör vara disponibelt,
är sålunda enligt styrelsens förmenande ganska vanskligt, men
denna sida af saken torde icke heller vara af någon hufvudsakligare vikt.

6

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 143.

Däremot anser styrelsen synnerligen önskvärd!, att egnahemsrörelsen
vid Trollhättan, som påbörjats med sådan fart och under mycket lofvande
utsikter, icke från början stäckes. Förutom alla de fördelar, som i allmänhet
genom eu dylik rörelse vinnas för staten såväl som för den
enskilde, har styrelsen framhållit de särskilda fördelar, som ett vidsträcktare
bildande af egnahem medför för staten som exploatör af Trollhättans
vattenkraft, i det att industriens uppblomstring på platsen nödvändigtvis
förutsätter möjligheten att skaffa tillgång på sunda och i
öfrigt ändamålsenliga bostäder för arbetarna och deras familjer. Styrelsen
har därför på det bestämdaste framhållit lämpligheten af, att
nödiga medel, utöfver hvad af fonden A under den närmaste tiden kan
disponeras, ställas till styrelsens förfogande för ifrågavarande ändamål.

'' I afseende å frågan, hvarifrån dessa medel skola tagas, framställer
sig, anmärker styrelsen, osökt det spörsmålet, huruvida icke så
kunde ske från den egnahems-lånefond af 10 millioner kronor, som 1904
års Riksdag ställt till Kung!. Maj:ts förfogande. Men de bestämmelser,
som rörande lån från denna fond fastslagits, synas enligt styrelsens förmenande
göra en sådan lösning mindre lämplig. Däri föreskrifves, anför
sålunda styrelsen, bland annat, att penningar icke få utlämnas annat än
till hushållningssällskap, aktiebolag eller föreningar såsom ansvariga låneförmedlare.
Vidare vore räntefoten bestämd till 3,6 % och högsta värde å
för endast till bostad afsedd fastighet, å hvilken lån får beviljas, är nu
satt till 4,000 kronor. Styrelsen beräknar däremot 4 % ränta å lånen,
men är i stället ej bunden vid ett högsta värde af 4,000 kronor, emedan
företagna utredningar visat, att målet i föreliggande fall bäst vinnes,
om tomterna få bebyggas med hus om två lägenheter, af hvilka den ena
kan i fall af behof uthyras. Föreskrifterna om huru stor del af värdet
får belånas äro äfven något skiljaktiga. Dessutom föreskrifves i afseende
på statens egnahemslån i allmänhet, att lånet skall delas i en fast
och en rörlig del, samt att amorteringen skall för bostadslägenhet vara
7 % å den rörliga delen, under det att styrelsen hade större frihet att
rätta amorteringsplanen efter låntagarens ålder och tillgångar m. in.

Styrelsen anser det under sådana förhållanden lämpligast, om det
erforderliga beloppet kunde direkt i mån af behof tillhandahållas af riksgäldskontoret,
mot det att styrelsen erlägger en årlig ränta på de uttagna
medlen af 3,6 %. Skillnaden mellan denna räntesats och den, som
låntagaren får betala och som utgör 4 %, lärer åtgå att betacka kostnaden
för lånerörelsens handhafvande. Därvid erinrar styrelsen, att,
enligt Riksdagens beslut, hushållningssällskapen äga erhålla ett bidrag

7

Kung!, Maj:ts Nåd. Proposition N:o 143.

af Va % å deras skuld till riksgäldskontoret till betäckande af för dem
genom lånerörelsen uppkommande kostnader och möjliga förluster.

På grund af hvad sålunda anförts, har styrelsen i underdånighet
hemställt, att Kungl, Maj:t täcktes föreslå Riksdagen besluta, att ett
belopp af intill 400,000 kronor måtte ställas till styrelsens förfogande,
att användas till byggnadslån åt personer, hvilka uppföra bostadsbyggnader
på af Kungl. Maj:t föreskrifvet sätt inom statens egnahemsområde
vid Trollhättan, med skyldighet för styrelsen att å det uttagna beloppet
betala en årlig ränta af 3,6 %.

Till följd af nådig remiss hafva fullmäktige i riksgäldskontoret
afgifvit underdånigt utlåtande i ärendet och däruti anfört följande.

Om man utgår från att riksgäldskontoret skall erhålla full godtgörelse
för den ränteutgift, som föranledes af ifrågavarande medels anskaffande
genom upplåning, kan den af styrelsen för Trollhätte kanal- och
vattenverk föreslagna räntan efter 3,6 % ingalunda anses vara tillräcklig.
Äfven om, såsom man torde hafva anledning hoppas, upplåningen
kan verkställas vid en tidpunkt, som härför är väsentligt gynnsammare
än den närvarande, är det, anmärka vidare fullmäktige, icke
osannolikt, att den effektiva ränta, riksgäldskontoret får vidkännas för
denna upplåning, belöper sig till 4 % eller något däröfver, och det torde
knappast kunna förväntas att berörda ränta kommer att understiga 3 3U %.
I anledning häraf synes det fullmäktige vara lämpligast, om i förevarande
fall, på sätt skett beträffande de medel, som af riksgäldskontoret
tillhandahållas för lån till telefonväsendets utveckling samt till egnahemslånefonden,
fiskerilånefonden och vissa andra lånefonder, bestämdes, att
riksgäldskontoret skall erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som
genom medlens anskaffande förorsakas riksgäldskontoret.

Såsom framgår af den utaf styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk
i ärendet gjorda framställning, kan det af Riksdagen lämnade
medgifvandet att bevilja byggnadslån från fonden A eller den så kallade
tomtfonden icke under den närmaste framtiden i tillräckligt stor utsträckning
komma till användning, enär fondens kontanta tillgångar behöfvas för
andra af Kungl. Maj:t och Riksdagen godkända ändamål. Från fonden hafva
hittills utlämnats byggnadslån till sammanlagdt belopp af 43,550 kronor.
Kontanta medel till utlämnande af flera sådana lån finnas nu icke tillgängliga,
under det en mängd ansökningar i sådant syfte ingifvits och
liera äro att förvänta.

Emellertid är det uppenbarligen af vikt, att nya arbetarbostäder
uppföras vid Trollhättan. Till följd af statens stora anläggningar där -

Departementschefens
yttrande.

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 143.

städes har en mängd arbetare strömmat dit, och svårigheter att anskaffa
lämpliga bostäder med alla däraf följande olägenheter hafva uppstått för
arbetarna. Frånsedt de fördelar, som alltid beredas det allmänna genom
bildande af egna hem, är det, på sätt Trollhättestyrelsen påpekat, för
staten såsom ägare af vattenkraften och betydande jordegendomar vid
Trollhättan af särskild vikt, att därstädes finnas goda och sunda arbetarbostäder,
så att dugliga arbetare kunna trifvas. Tillgång på sådana arbetare
är nämligen ett oafvisligt villkor för att vid Trollhättan skall
kunna uppstå en kraftig industri, som kan blifva afnämare af en del af
den elektriska kraft, som alstras vid statens kraftstationer. Enär den blifvande
stora kraftstationen väntas blifva färdig i början af år 1910, är
det af betydelse, att egnahemsbyggandet vid Trollhättan utan afbrott
fortfar, och då, såsom ofvan nämnts, den fond, från hvilken byggnadslån
nu få utlämnas, icke i erforderlig mån därtill lämnar tillgång, lära medel
på annat sätt böra anskaffas. Det kunde då synas enklast, att den erforderliga
summan toges från den af Riksdagen anvisade egnahemslånefonden.
Oafsedt att jämlikt de för denna fond föreskrifna bestämmelser
lån från fonden endast få förmedlas af hushållningssällskap, aktiebolag
eller föreningar, äro, såsom styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk
framhållit, de för fonden gällande bestämmelserna icke fullt lämpliga för
förhållandena vid Trollhättan. Bäst synes därför vara, att ett särskild!
belopp af Riksdagen ställes till Trollhättestyrelsens förfogande med rätt
för styrelsen att, i likhet med hvad som äger rum beträffande lån från
tomtfonden, enligt de närmare bestämmelser Kungl. Maj:t utfärdar, från
den anvisade fonden utlämna byggnadslån till personer, till hvilka med
äganderätt eller tomträtt upplåtas tomter inom statens egnahemsområde
vid Trollhättan.

Styrelsen har beräknat det erforderliga beloppet till 400,000 kronor
samt hemställt, att det skulle tillhandahållas genom riksgäldskontor; och
har jag intet att däremot erinra.

För lån från fonden synas böra föreskrifvas i hufvudsak samma
villkor som de, hvilka genom nådiga brefvet den 28 juni 1907 meddelats
för lån från tomtfonden, dock med den ändring att, på sätt föreslagits
i den till innevarande års Riksdag aflåtna propositionen n:r 96
angående den af staten utöfvade egnahemslånerörelsen, lån må kunna tilldelas
mindre bemedlade arbetare eller med dem likställda personer och
således äfven andra än kroppsarbetare i egentlig mening.

Personer, hvilka åtnöjas med att få erforderlig mark upplåten mot
tomträtt, synas böra hafva företrädesrätt till erhållande af lån.

9

Kung!. Majds Nåd. Proposition N:o 143.

Däremot lärer icke, på sätt vid 1907 års riksdag yrkades inom
Andra Kammaren vid behandling af Kungl. Maj:ts proposition n:r 135
angående bland annat byggnadslån från tomtfonden, böra föreskrifvas,
att byggnadslån endast få utlämnas till personer, som erhålla upplåtelse
af tomträtt.

Visserligen torde upplåtelse al mark i form af tomträtt särskild!
lämpa sig, då fråga är om alyttring al tomter inom egnahemsområdet,
men då tomträtten ännu är eu oprölvad sak, som icke fullt inträngt i
det allmänna medvetandet, lärer icke vara tillrådligt att helt och hållet
utesluta beviljandet al byggnadslån, då egnahemstomter försäljas med
äganderätt.

Såsom förut omnämnts, har Kungl. Maj:t anbefallt styrelsen för
Trollhätte kanal- och vattenverk att inkomma med förslag till bestämmelser
vid upplåtelse af tomträtt samt utlämnande af byggnadslån till.
personer, som erhålla upplåtelse af tomträtt. Sådana förslag hafva ännu
icke till Kungl. Maj:t inkommit, beroende hufvudsakligen därpå, att styrelsen
velat afvakta afslutandet af de utaf Stockholms stadsfullmäktige
igångsatta, ingående utredningarna rörande lämpligaste formen för tomträttsupplåtelser.
Enligt från styrelsen lämnad uppgift äro emellertid de
förslag till bestämmelser angående tomträtt, som styrelsen anbefallts
afgifva, snart att förvänta, hvarefter, sedan förslagen blifvit af Kungl.
Magt pröfvade, upplåtelser af tomträtt vid Trollhättan omedelbart kunna
taga sin början. Styrelsen har meddelat, att af egnahemsområdets 200
tomter hittills endast 38 försålts, därvid köparna erhållit äganderätt till
vederbörande tomt. Till 33 af dessa köpare hafva utlämnats byggnadslån.

På sätt förut nämnts har Trollliättestyrelsen ifrågasatt, att till riksgäldskontoret
skulle betalas allenast 3,6 procent ränta å det belopp, som
därifrån tillhandahölles styrelsen. Fullmäktige i riksgäld skontoret hafva
åter ansett lämpligast, att riksgäldskontoret erhåller godtgörelse för den.
ränteutgift, som genom medlens anskaffande förorsakas riksgäldskontoret.

Mot detta riksgäldskontorets förslag synes mig icke vara något
att invända.

Såsom bekant förräntas lån från statens egnahemslånefond med 3,6
procent. Enligt den i nådiga brefvet den 28 juni 1907 meddelade bestämmelsen
skulle åter låntagaren till Trollliättestyrelsen erlägga 4 procent
ränta å lånebeloppet. Det ansågs nämligen, att sådan låntagare —
som ju vore oförhindrad att söka lån på grand af bestämmelserna angående
statens egnahemslånerörelse — borde, därest han ville komma i
åtnjutande af byggnadslån från ifrågavarande tomtfond, betala den ränta,
som antogs till fullo motsvara statens egen ränteutgift.

Bill. till Biksd. Prof. 1903. 1 Sand. 1 Afä. 111 Höft.

■2

10

Kung],. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 148.

I anslutning härtill finner jag lämpligast, att Kungl. Maj:t vid meddelande
af närmare förordnande rörande den lånerörelse, som på grund
af nu förevarande framställning kan komma till stånd, anbefaller Trollhättestyrelsen
att bestämma utlåningsräntan till sådant belopp, att kostnaden
för lånerörelsen till fullo betäckes.

Vid utlämnande af byggnadslån från fonden A har hittills bestämts
olika amorteringstid beroende på vederbörande låntagares ålder. I allmänhet
har ordnats så, att lånet skall vara till fullo återbetaldt sist
under det år, låntagaren fyller 65 år. För yngre personer har dock sådan
anordning bestämts, att lånet skall vara slutamorteradt, då låntagaren
uppnår 55 års ålder. Medelamorteringstiden torde kunna anslås till 23 år.
Denna anordning synes mig i alla afseenden lämplig. Med hänsyn härtill
torde kunna bestämmas, att de lånemedel, som för ifrågavarande ändamål
kunna komma att från riksgäld skontoret utlämnas till Trollhättestyrelsen,
skola 25 år från första lyftningsdagen återgäldas medelst afbetajningar
i den mån sådant finnes lämpligt, dock så att dylika afbetalning^’
böra minst eu månad förut af styrelsen hos riksgäldskontor tillkännagifvas.

På grund af hvad sålunda anförts får jag i underdånighet hemställa,
att Eders Kungl. Magt måtte föreslå Riksdagen att

bemyndiga riksgäldskontor att på rekvisition tillhandahålla styrelsen
för Trollhare kanal- och vattenverk ett lånebelopp af intill 400,000
kronor för att enligt de närmare bestämmelser, som Kungl. Maj:t utfärdar,
användas för utlämnande af byggnadslån åt personer, till hvilka
med äganderätt eller tomträtt upplåtas tomter inom det af styrelsen
i dess underdåniga skrifvelse den 12 april 1906 föreslagna egnahemsområde
vid Trollhättan; samt

besluta, att hvad sålunda af styrelsen för Trollhätte kanal- och
vattenverk upplånats skall jämte ränta, motsvarande den ränteutgift,
som genom ifrågavarande lån förorsakas riksgäldskontoret, inom tjugufem
år från första lyftningsdagen återgäldas medelst afbetalningar i den
mån sådant finnes lämpligt, dock så att dylika afbetalningar skola minst
en månad förut hos riksgäldskontoret tillkånnagifvas.

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen i nåder
lämna bifall och förordnade, att proposition i ämnet
af den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,
skulle till Riksdagen aflåtas.

Ur protokollet:

Pehr Thyselius.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 190S.