Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 14.
1
N:o 14.
Kun fil Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen med förslag dels
till ändrad lydelse af § 53 regeringsformen samt §§ 37,
38, 50, 75 och 78 riksdagsordningen dels ock till stadga
om val till utskott; gifven Stockholms slott den 31 december
1907.
Under åberopande af 1 »ilagda i statsrådet förda protokoll vill Kungl.
Maj:t härmed
dels till Riksdagens pröfning i grundlagsenlig ordning framlägga härvid
fogade förslag till ändrad lydelse af § 53 regeringsformen samt §§ 37,
38, 50, 75 och 78 riksdagsordningen,
dels ock föreslå Riksdagen att, under den förutsättning att ändring
af rikets grundlagar i öfverensstämmelse med nyssnämnda förslag varder
af Riksdagen i grundlagsenlig ordning beslutad, antaga Inlagd» förslag till
stadga om val till utskott.
Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med afl kungl. nåd och ynnest
städse välbevågen.
GUSTAF.
Albert Petersson.
Bili. till Riksd. Prat. 1908. 1 Sami. 1 A/d, 7 Höft. (No 14).
1
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 14.
2
Förslag
till
ändrat! lydelse af § 53 regeringsformen samt §§ 37, 38, 50, 75 och 78
riksdagsordningen.
Regeringsformen.
§ 53.
Lagtima, riksdag skall för ärendenas beredning tillsätta dessa utskott:''
ett konstitutionsutskott, att väcka och upptaga frågor rörande förändringar
i grundlagarna och i stadga om val till utskott, att yttranden däröfver till
Riksdagen afgifva, samt att granska de i statsrådet förda protokoll; ett
statsutskott, att utreda, — — — — kyrkolagarnas förbättring.
A urtima riksdag skola---— förekommande ärenden.
Riksdagsordningen.
§ 37.
1. A hvarje lagtima riksdag skola, inom sex dagar efter dess öppnande,
tillsättas: ett konstitutionsutskott, ett statsutskott, ett bevillningsutskott,
ett bankoutskott samt ett lagutskott. Dessa Riksdagens ständiga
utskott skola bestå: konstitutionsutskottet af tjugu, statsutskottet af tjugufyra,
bevillningsutskottet af tjugu, bankoutskottet af sexton och lagutskottet
af sexton ledamöter, hvilka hvardera kammaren till halfva antalet
inom sig väljer; ankommande på kamrarnas sammanstämmande beslut
att, när sådant finnes vara af nöden, tillsätta särskildt utskott för upptagande
af fråga, som tillhör ständigt utskotts behandling, sä ock att, därest
utskott anmäler behof af förstärkning i ledamöternas antal, sådant bevilja.
D
Kungl.
2. Hvardera kammaren äger ock inom sig utse suppleanter att, när
utskottsleda möter afgå eller få förfall, i deras ställe inträda.
3. Ijärest i någondera — — — — tillsättas.
4. A urtima — — — — ärenden.
5. Valen till utskott äro proportionella, där två eller flera personer
skola utses. Närmare bestämmelser om valsättet meddelas i särskild af
Konungen och Riksdagen samfälldt beslutad stadga.
§ 38.
1. Konstitutionsutskottet tillkommer att granska rikets grundlagar
äfvensom stadgan om val till utskott samt att hos Riksdagen föreslå de
ändringar där uti, dem utskottet anser högst nödiga eller nyttiga och möjliga
att verkställa, så ock att meddela utlåtande öfver de från kamrarna
till utskottet hänvisade grundlagsfrågor samt frågor rörande omförmälda
stadga.
2. Utskottet —---stadgadt.
3. Utskottet----proposition.
§ 50.
Äskar Konungen af Riksdagen särskilda deputerade att med honom
öfverlägga om ärenden, dem han pröfvar böra hemliga hållas, utväljas därtill
tolf ledamöter, däraf hvardera kammaren inom sig utser sex på sätt
om val till utskott är stadgadt. Dessa deputerade äga dock ej makt att
fatta beslut, utan endast att till Konungen afgifva yttranden öfver de mål,
Konungen dem meddelar. Sekreterare och öfriga tjänstemän hos dessa deputerade
förordnas af Konungen.
§ 75.
Vid alla val iakttages, att namnsedlarna, så framt de skola blifva
gällande, böra vara enkla, slutna, hoprullade, omärkta och fria så väl från
all tvetydighet i anseende till personernas namn som från oriktighet i anseende
till deras antal; dock må vid proportionellt val namnsedel upptaga
färre namn än det antal personer valet afser och förty, där något namn å
sedeln är tvetydigt, gälla för öfriga namn. Mellan personer, som vid val
undfått lika antal röster, skiljes genom lottning, när så erfordras.
4
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 14.
§ 78.
De reglementariska föreskrifter, som för riksdagsgöromålen och ordningen
hos kamrarna _ och utskotten anses nödiga till iakttagande jämte
grundlagarna och den i 37 § 5 mom. omförmälda stadga., äger Riksdagen
eller i ämne, som angår kammare enskild!, denna kammare att fastställa.
Ej må något däri införas, som mot grundlag eller annan gällande lag
strider.
Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 14.
5
Förslag
till
Stadga
om val till utskott.
1 §•
Val af ledamöter i utskott, som å riksdag tillsättes, skall förrättas
med valsedlar, å hvilka före namnen utsatts partibeteckning (partinamn
eller annan beteckning i ord för viss grupp af riksdagsmän eller för viss
meningsriktning).
Namnen skola å valsedeln uppföras i en följd, det ena under det
andra.
2 §•
De afgifna valsedlarna skola ordnas i grupper, så att sedlar med
samma partibeteckning bilda en grupp.
Inom hvarje grupp skall, till den utsträckning som för utseendet af
stadgadt antal ledamöter är nödig, bestämmas ordning mellan namnen å
gruppens valsedlar. Härvid iakttages:
1:°) Upptaga valsedlar till antal af mer än hälften af hela antalet
valsedlar inom gruppen (gruppens rösttal) samma första namn, blifver
detta namn det första i ordningen; upptagna valsedlar, som hafva samma
första namn och utgöra mer än två tredjedelar af gruppens rösttal, jämväl
samma andra namn, blifver detta namn det andra i ordningen; upptaga
valsedlar, som hafva samma första och samma andra namn samt utgöra
mer än tre fjärdedelar af gruppens rösttal, jämväl samma tredje namn,
blifver detta namn det tredje i ordningen; och så vidare efter samma
grunder.
6
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 14.
2:o) I den mån ordningen inom gruppen icke kan enligt nyss angifva
grunder bestämmas, skola särskilda sammanräkningar af namnens
rösttal verkställas. Vid hvarje sådan sammanräkning gäller valsedel såsom
hel röst, där icke något af sedelns namn erhållit ruin i ordningen. Annan
valsedel gäller såsom half röst, där ett af sedelns namn erhållit rum i ordningen;
såsom tredjedels röst, där två af namnen uppförts i ordningen;
såsom fjärdedels röst, där tre af namnen uppförts i ordningen; och så
vidare efter samma grund. För hvarje gång kommer det namn närmast i
ordningen, som erhållit högsta rösttalet.
Till protokollet antecknas för hvarje grupp dess rösttal samt, där de
under l:o) angifna grunder tillämpats, antalet af de valsedlar, som upptaga
samma första namn eller samma första och andra namn, och så vidare,
men eljest, för hvarje särskild sammanräkning, röstvärdet för de olika valsedlarna
och det rösttal, som för hvarje namn uträknats.
3 §•
1. Skola två eller flera platser besättas, fördelas de mellan de olika
valsedelgrupperna sålunda, att platserna, en efter annan, tilldelas den grupp,
hvilken för hvarje gång uppvisar det största af nedan angifna jämförelsetal.
Plats, som blifvit en grupp tilldelad, besattes genast så, att gruppens
första plats tillerkännes den, hvars namn är det första i ordningen
inom gruppen, gruppens andra plats den, som bär andra namnet i ordningen,
gruppens tredje plats den, som bär tredje namnet i ordningen,
och så vidare efter samma grund, ändå att den, som är berättigad till
platsen, redan fått sig tillerkänd plats från en eller flera andra grupper.
Jämförelsetalet är lika med gruppens rösttal, så länge gruppen ännu
icke fått sig någon plats tilldelad. Därefter beräknas jämförelsetalet för
hvarje gång så, att gruppens rösttal delas med det tal, som motsvarar antalet
af de gruppen tilldelade platser, ökadt med 1. Har samma person
erhållit platser från två grupper, skall dock, vid beräkning af det antal
platser som utdelats, hvardera platsen anses blott såsom eu half plats; har
någon erhållit platser från tre grupper, anses hvarje sådan plats såsom en
tredjedels plats; och så vidare efter samma grund.
Har en grupp redan fått sig tilldelad plats så många gånger, som
motsvarar antalet namn å gruppens valsedlar, värde den från vidare jämförelse
utesluten.
2. Skall blott en plats besättas, tillfaller platsen den, hvars namn
står främst i ordningen inom den grupp, som har största rösttalet.
Kung!. May.ts Nåd. Proposition N:o 14.
7
4 §•
Mellan lika rösttal eller jämförelsetal skall, där så erfordras, skiljas
genom lottning.
5 §■
Vid val af suppleanter i utskott, som i 1 § sägs, skall hvad här
ofvan är i fråga om val af ledamöter stadgadt äga motsvarande tillämpning.
6 §.
Om den ordning, hvari suppleanter böra inkallas till tjänstgöring i
stället för ledamot, gälla följande regler:
l:o) Suppleant, utsedd från grupp med samma partibeteckning som
den grupp, för hvilken ledamoten blifvit vald, har företräde framför öfriga
suppleanter, och af dessa har den företräde, som utsetts från grupp med
högre rösttal.
2:o) Af suppleanter från samma grupp har den företräde, hvars
namn blifvit tidigare uppfördt i den jämlikt 2 § bestämda ordning inom
gruppen.
Den ledamot eller suppleant, som fått sig tillerkänd plats från två
eller flera grupper, anses vald för den grupp, från hvilken plats först tilldelats
honom.
Denna stadga, träder i kraft den dag, då Riksdagens beslut, hvarigenom
Riksdagen bifallit Kungl. Maj:ts förslag till ändrad lydelse af §
58 regeringsformen samt §§ 37, 38, 50, 75 och 78 riksdagsordningen,
varder i grundlagsenlig ordning hos Kung]. Maj:t anmäldt.
X
Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 14.
Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden
hållet inför Hans Maj:t, Konungen i statsrådet å Stockholms
slott tisdagen den 31 december 1907.
N Svarande:
Hans excellens herr statsministern Lindman,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Troll k.
Statsråden: Albert Petersson,
Alfred Petersson,
Hederstierna,
Hammarskjöld,
Roos,
SWARTZ,
grefve Hamilton,
grefve Ehrensvärd.
Chefen för justitiedepartementet statsrådet Albert Petersson anmälde
i underdånighet Riksdagens skrifvelse den 19 maj 1905, däri Riksdagen
anhållit, att Kungl. Maj:t ville låta utarbeta och för Riksdagen framlägga
förslag till införande af proportionellt valsätt vid de i §§ 37 och 50 riksdagsordningen
föreskrifna val.
Härefter anförde departementschefen:
»Det för proportionsvalen karakteristiska synes göra dem särskildt
ägnade att komma till användning vid utseende af sådana delegationer
som Riksdagens och dess kammares utskott. Skola dessa kunna väl fylla
sill uppgift att allsidigt och opartiskt utreda till dem hänvisade frågor, att
utjämna meningsskiljaktigheter mellan partierna och, hvad de ständiga och
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 14.
0
särskilda utskotten angår, sammanjämka kamrarnas stridiga beslut, lärer
det vara af nöden att inom utskotten representanter för de olika riksdagsgrupperna
mötas till samarbete. Garanti för att så sker torde icke kunna
vinnas, med mindre de skilda fraktionerna tillförsäkras rätt att i mån af
sin styrka blifva i utskotten företrädda. Behofvet af proportionellt valsätt
vid utskottsval har ock inom Riksdagen erkänts äfven å håll, där man
eljest motsatt sig införande af sådant valsätt i vår konstitutionella rätt.
Och sedan innevarande års Riksdag antagit att hvila till vidare grundlagsenlig
behandling förslag om införande af proportionell metod vid val till
Riksdagens båda kamrar, lärer ett framläggande för representationen af
förslag om proportionella utskottsval icke böra uppskjutas. Att härvid, på
sätt i Riksdagens skrifvelse förordas, med val till utskott likställa utseendet
af deputerade jämlikt § 50 riksdagsordningen torde vara riktigt.
Den metod, som innefattas i det af Riksdagen villkorligt antagna
förslaget till lag om val till Riksdagen, synes mig väl lämpad äfven för
utskottsval. Den är ock af sin upphofsman utarbetad med hänsyn till,
att den borde kunna jämväl därvid användas. Att nu redogöra för
denna metods byggnad lärer icke vara erforderligt. Jag erinrar blott,
att den väsentligen utmärkes af rätten för valmannen att anbringa
partibeteckning å sin valsedel, att namnens ordningsföljd å sedeln tillmätes
en under vissa förhållanden afgörande betydelse, samt att ’de
gemensamma namnens’ ställning är reglerad på ett sådant sätt, att
partierna icke behöfva känna sig manade att af omtanke för sina speciella
kandidaters val undvika sådana namn. Metoden torde för öfrigt
kunna i vissa afseenden förenklas, då fråga är om val inom slutna politiska
församlingar sådana som Riksdagens kamrar. Sålunda lärer det icke
möta betänklighet att för utskottsval göra partibeteckning obligatorisk. De
särskilda reglerna om ’den fria gruppen’, bestående af alla valsedlar utan
partibeteckning, blifva därmed öfverflödiga. Vid utskottsval torde vidare
ledamöter och suppleanter böra utses genom skilda valhandlingar, ocli äfven
denna anordning, som låter väl förena sig med upprätthållandet af partisamhörighet
mellan ledamot och hans ersättare, medför vissa förenklingar
i valföreskrifterna.
En synpunkt, som i fråga om utskottsval icke bör lämnas ur sikte,
är önskvärdheten af att undvika tidsutdräkt vid valresultatets bestämmande.
I detta afseende är jag öfvertygad, att nu ifrågavarande metod
skall finnas i tillämpningen motsvara äfven högt ställda anspråk. Därest
ordningen mellan hvarje grupps kandidater blifvei densamma som den
följd, hvari namnen upptagits å visst antal af gruppens valsedlar — och
annan regel för ordningens bestämmande lärer blott undantagsvis behöfva
Bill. till Riksd. Prot. 1908. 1 Sami. 1 Afd. 7 Höft. 2
10
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 14.
anlitas — torde ett val efter denna metod kunna afslutas till och med på
kortare tid än ett val enligt nu gällande regler. Det är sannt, att metodens
föreskrifter om de gemensamma kandidaterna kunna vålla någon
tidsutdräkt. Och då hittills vid utskottsval partiernas listor vanligen haft
ett eller flera namn gemensamma, kunde man känna sig frestad tillmäta
denna omständighet eu viss betydelse. Men då vid tillämpning af en proportionell
metod valmannen icke har skyldighet eller intresse af att å
sin sedel upptaga flera namn än det antal platser hans parti kan besätta,
torde det kunna förutses, att de gemensamma namnen vid utskottsval mer
och mer försvinna.
Uti Riksdagens ifrågavarande skrifvelse framhålles såsom principiellt
oriktigt att, på sätt inom Riksdagen föreslagits, intaga de närmare bestämmelserna
angående det proportionella valsättet i de reglementariska föreskrifterna
för Riksdagen, öfver hvilka denna ensam äger att besluta. Till
fullo instämmande häri håller jag före att, i öfverensstämmelse med hvad
Riksdagen på Kungl. Maj:ts förslag beslutit i fråga om proportionellt valsätt
vid riksdagsmannaval, föreskrift bör i grundlag gifvas, att valen till utskott
äro proportionella, där två eller flera personer skola utses, och själfva valmetoden
innefattas i särskild af Konungen och Riksdagen gemensamt beslutad
stadga.
Nyssnämnda grundlagsbud synes lämpligen kunna inrymmas i ett
till § 37 riksdagsordningen fogadt nytt moment. Det i mom. 1 af samma
paragraf lämnade medgifvande för kammare att verkställa utskottsval genom
elektorer torde vid antagandet af ett proportionellt valsätt böra utgå;
och mom. 2 synes böra så affattas, att suppleant har att inträda i utskott
ej blott vid tillfällig ledighet, utan jämväl när utskottsledamot afgått.
Skulle i sistnämnda händelse, på sätt nu äger rum, nytt val verkställas,
kunde majoriteten inom kammaren komma att besätta en plats, som vid
det ursprungliga valet tillfallit en minoritetsgrupp, och utskottplatsernas
proportionella fördelning mellan partierna blefve måhända rubbad.
Vidare lärer i § 50 riksdagsordningen böra intagas en hänvisning till hvad
i fråga om utskottsval är stadgadt. I § 75 riksdagsordningen torde det
vara nödigt anmärka, att vid proportionellt val namnsedel må lyda å
färre namn än det antal personer valet afser och att följaktligen tvetydighet
i afseende å något namn å sedeln icke gör denna i öfrigt ogill.
Ett omnämnande af den ifrågasatta särskilda stadgan lärer böra ske i §
78 riksdagsordningen. Slutligen synes det naturligt, med hänsyn till berörda
stadgas nära samband med riksdagsordningen, att frågor rörande
stadgan handläggas af konstitutionsutskottet. En bestämmelse härom lärer
förty böra införas i § 53 regeringsformen och § 38 riksdagsordningen.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 14.
11
De reglementariska föreskrifter, hvilka Riksdagens kamrar hvar för
sig fastställt, innehålla åtskilliga bestämmelser om utskottsval. I § 7 af
ordningsstadgan för första kammaren och motsvarande paragraf af arbetsordningen
för andra kammaren angifves sålunda den ordning, hvari suppleanter
böra inkallas till tjänstgöring i stället för utskottsledamot. Detta
ämne, hvars nuvarande reglering icke väl öfverensstämmer med grunderna
för ett proportionellt valsystem, synes emellertid äga sådant samband med
själfva valmetoden, att det bör behandlas i samma författning som denna,
öfriga ifrågavarande bestämmelser äro åter af den art, att de kunna tilllämpas
oberoende af valsättet. Att öfverflytta dem till den särskilda stadgan
om utskottsval synes därför icke vara nödigt eller lämpligt.»
Departementschefen uppläste nu förslag dels till ändrad lydelse af
§ 53 regeringsformen samt §§ 37,38, 50, 75 och 78 riksdagsordningen dels
ock till stadga om val till utskott samt hemställde, att Kungl. Maj:t täcktes
förelägga Riksdagen förstnämnda förslag till pröfning i grundlagsenlig ordning
äfvensom föreslå Riksdagen att, under den förutsättning att ändring
af rikets grundlagar i öfverensstämmelse med samma förslag blefve af
Riksdagen i grundlagsenlig ordning beslutad, antaga förslaget till omförinälda
stadga.
Statsrådets öfriga ledamöter instämde i hvad fördraganden sålunda
hemställt;
och behagade Hans Maj:t Konungen, med bifall
till denna hemställan, förordna, att till Riksdagen skulle
aflåtas nådig proposition af den lydelse, bilaga vid detta
protokoll utvisar.
Ur protokollet
Lennart Berglöf.
Stockholm 1908. Kungl. Boktryckeriet. P. A. Norstedt k Söner.