Statsutskottets Utlåtande N:o 64.

1

N:o 64.

Ant. till Rikscl. kansli den 31 mars 1908, kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj ds proposition
angående öfverlåtelse till landtförsvaret af en del utaf
förra skrå,dronschefsbostället Mölleröd n:o 1 Jcangsqård
om 2 5/s mantal i Kristianstad län.

(I. A.)

I en till Riksdagen aflåten proposition af den 24 januari 1908
(n:o 57) har Kungl. Maj:t, under åberopande af bilagdt utdrag af protokollet
öfver landtförsvarsärenden för samma dag, föreslagit Riksdagen
medgifva,

att den del af förra skvadronschefsbostället Mölleröd n:o 1 kungsgård
om 25/s mantal i Kristianstads län, som finnes med blå linje utmärkt
å ett vid statsrådsprotokollet fogadt kartutdrag, finge från och
med den 14 mars 1909 öfverlämnas till landtförsvaret för att användas
till skjutbana och öfningsfält af Skånska trängkåren.

Efter gemensam beredning med statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet
har t. f. chefen för landtförsvarsdepartementet i detta
ärende till förenämnda statsrådsprotokoll anfört följande:

»För beredande af skjutbana åt Skånska trängkåren hafva två
förslag framställts, det ena att Kristianstads läns skytteförbunds skjutbana
vid Hässleholm skulle till kronan för ändamålet upplåtas eller
öfverlåtas, det andra att erforderligt område skulle upplåtas från förra
skvadronschefsbostället Mölleröd n:o 1 kungsgård om 25/s mantal i Finja
socken och Västra Göinge härad af Kristianstads län.

Hvad det förstnämnda förslaget angår, har utredning beträffande
detsamma verkställts genom arméförvaltningens å fortifikationsdepartementet
försorg, af hvilken utredning framgår, att kostnaderna för forvärfvandet
af skjutbanan och den mark, hvarå densamma är belägen,
Bill. till Riksd. Prof. 1908. 4 Samt. 1 Afd. 88 Häft. (N:is 64—66.) 1

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 64.

samt för utförandet af erforderliga säkerhetsanordningar in. in. skulle
med minst 3,500 kronor öfverstiga kostnaderna för anordnande af skjutbana
å Mölleröds kungsgårds ägor, att de vid Kristianstads läns skytteförbunds
skjutbana vid Hässleholm föreslagna omfattande skyddsanordningarna
likväl ej kunde anses vara fullt betryggande för skjutningar
på afstånd öfver 300 meter, i anledning hvaraf klagomål från jordägare
med åtföljande ersättningsanspråk torde vara att befara, samt att skjutstationerna
vid skjutbanan å Mölleröds kungsgård erbjöde större fördelar
för undervisningen i terrängens användning än skyttebankarna
vid Kristianstads läns skytteförbunds skjutbana. Fördenskull och då
det för trängkåren gifvetvis vore fördelaktigare att disponera egen
skjutbana än att hafva sådan gemensam med skytteförbundet, har arméförvaltningen
å fortifikationsdepartementet i skrifvelse den 2 maj 1906
hemställt, att detta förslag icke måtte till någon åtgärd föranleda.

Uti underdånig skrifvelse den 31 i samma månad har arméförvaltningen
å nämnda departement gjort framställning om anordnande
af skjutbana för kåren å Mölleröds kungsgårds ägoområde samt därvid
öfverlämnat förslag till sådan bana med åtta hisstaflor äfvensom kostnadsberäkning,
slutande å en summa af 17,000 kronor. Öfver dessa
båda förslag hafva kårchefen samt chefen för Första arméfördelningen
blifvit hörda. Den förro har förordat skjutbanans förläggande å kronoegendomen
Mölleröds ägor på den grund, att, enär det område, trängkåren
där skulle få disponera, vore mer än dubbelt så stort som Kristianstads
läns skytteförbunds skjutbana, fältmässiga skjutningar lättare
kunde anordnas på det förra stället än på det senare. Han har därjämte
framhållit önskvärdheten af, att det område, som kunde komma
att vid Mölleröd upplåtas åt kåren, erhölle så naturliga gränser som
möjligt, hvarför gränsen i väster borde utgöras af Almaån och Finjasjön.

Chefen för Första arméfördelningen, som i allt väsentligt instämt
med arméförvaltningen och chefen för Skånska trängkåren, har, då därjämte
de å Kristianstads läns skytteförbunds skjutbana föreslagna skyddsanordningarna
och skyttebankarna skulle i vida högre grad försvåra
ett ändamålsenligt bedrifvande af såväl skolskjutning som fältskjutningar
å densamma än motsvarande anordningar å en skjutbana vid
Mölleröd, tillstyrkt banans anordnande å sistnämnda plats.

Öfver arméförvaltningens ifrågavarande framställning, i hvad den
afser användandet af en del utaf Mölleröds kungsgårds ägor till skjutbana,
hafva underdåniga utlåtanden afgifvits af domänstyrelsen, Eders
Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Kristianstads län, t. f. domänintendenten
i nämnda län samt kronofogden i östra och Västra Göinge hä -

Statsutskottets Utlåtande N:o 64.

3

rads fögderi, hvarjemte arrendator]! af egendomen samt innehafvare af
tre lägenheter å området blifvit i ärendet hörda.

Af de infordrade utlåtandena inhämtas, att förra skvadronschefsbostället
Mölleröd n:o 1 kungsgård om 2r’ s mantal genom kontrakt den 17
juli 1896 af domänstyrelsen utarrenderats på tjugu års tid från den 14 mars
1898 mot en årlig afgift af 1,900 kronor, med skyldighet för arrendatorn
att, där sådant för allmännyttigt ändamål å kronans vägnar
fordrades, afstå egendomen tillhörig mark äfvensom inkomstgifvande
lägenhet mot åtnjutande af minskning i arrendeafgiften, motsvarande
den förlust honom tillskyndades. Af det område, som skulle tagas i
anspråk för Skånska trängkårens räkning, brukas eu del af arrendator]!
själf, under det att återstoden är fördelad i särskilda, till andra personer
upplåtna lägenheter, nämligen Torparehuset, Fiskarehuset och en
mindre lägenhet utan särskildt namn, hvilken innehafves af Bengta Löfqvist.
Åbyggnaderna till Torparehuset och Fiskarehuset ägas af
kronan, hvaremot Bengta Löfqvist själf äger det hus, hon bebor å berörda
lägenhet. Den del af ifrågavarande område, som brukas af arrendator^
utgöres hufvudsakligen af betesmark. Till åker äro att hänföra
allenast ägofigurerna n:is 388, 389 och 390, tillsammans något öfver
1 hektar. Den till förenämnda lägenheter hörande marken består af
dels åker, dels äng och dels betesmark. Hela området innehåller en
areal af nära 30 hektar.

T. f. domänintendenten anser området kunna utan synnerlig olägenhet
för bostället öfverlämnas till landtförsvaret. Dock anser han arrendatorn
böra få använda området till bete för sina kreatur nattetid
och då området icke begagnas af trängkåren. Han har vidare framhållit
önskvärdheten däraf, att den till liufvudgården nu brukade åkerjorden,
eller ägofigurerna n:is 388, 389 och 390, hvilken vore af ovanligt
god beskaffenhet, fortfarande kunde bibehållas åt arrendatorn.
Beträffande den godtgörelse, som borde till arrendatorn utgå, därest
ifrågavarande område komme att undantagas från arrendet, har t. f.
domänintendenten ansett densamma böra bestå i ersättning dels för
den inkomst, arrendatorn i form af kostnadsfria mans- och kvinsdagsverken
samt kontant afgäld haft från förenämnda lägenheter, dels för
rnistad åkerjord och betningsrätt. Hela godtgörelsen kunde beräknas
till 563 kronor om året, hvilken summa dock kunde nedsättas till 438
kronor, om arrendatorn erhölle rätt att nattetid använda området för
betning.

Eders Kung! Maj:ts befallningshafvande har emot den ifrågasatta
upplåtelsen icke haft annat att erinra, än att, såsom t, f. domäninten -

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 64.

denten föreslagit, omförmälda åkerjord måtte, enär den vore belägen i
omedelbar närhet af egendomens åbyggnader och särdeles värdefull, om
möjligt undantagas från upplåtelsen. Kronofogden i Östra och Västra
Göinge härads fögderi har tillstyrkt bifall till framställningen.

Uti sitt den 17 juni nästlidet år afgifna utlåtande har domänstyrelsen
anfört, att då arrendatorn förklarat sig villig att mot den
ersättning eller minskning i arrendeafgiften, som kunde anses skälig,
afstå ifrågavarande område, något hinder icke förefunnes för kronan
att redan före nu löpande arrendeperiods utgång taga området i
omedelbar besittning, samt att styrelsen för egen del icke hade något
annat att däremot erinra, än att det syntes styrelsen, som om, på
sätt t, f. domänintendenten och Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande
föreslagit, ägofigurerna n:is 388, 389 och 390 skulle kunna
utan olägenhet för trängkåren bibehållas vid arrendet, i synnerhet som
förbindelsen mellan skjutbaneområdet och den dit ledande vägen torde
kunna fullt tillfredsställande upprätthållas öfver närliggande ägofigurerna
n:is 386 och 402.

Rörande beloppet af den ersättning eller minskning i arrendesumman,
arrendatorn borde erhålla vid mistning af ifrågavarande område,
hade styrelsen icke något att anmärka mot t. f. domänintendentens
beräkningar. Under förutsättning att omförmälda åkerareal, af hvilken
afkastningen uppskattats till 40 kronor, bibehölles under arrendet och
att arrendatorn medgåfves rätt att låta beta området om nätterna, skulle
alltså till arrendatorn årligen från den tid, då området af landtförsvaret
öfvertoges, till arrendeperiodens slut utgå ett ersättningsbelopp af 398
kronor.

Vidkommande torpen Torparehuset och Fiskarehuset har domänstyrelsen
framhållit, att i arrendekontraktet visserligen fastställts de
afgälder, arrendatorn högst finge pålägga torpens innehafvare, eller för
Torparehuset 40 mans- och 40 kvinsdagsverken på torparens egen kost
jämte 50 kronor kontant samt för Fiskarehuset 30 kvinsdagsverken
likaledes på torparens egen kost och 50 kronor kontant, men att det
stode arrendatorn fritt att antingen själf bruka torpen eller upplåta
dem åt andra till brukning. Beträffande åter den åt Bengta Löfqvist
upplåtna lägenheten vore i arrendekontraktet förbehåll gjordt därom, att
hon ägde, därest hon ej blefve af domänstyrelsen uppsagd, i sin lifstid
bibehålla berörda af henne bebodda och brukade lägenhet med därtill
häfdadt område, mot det att hon till arrendatorn årligen utgjorde
två kvinsdagsverken på egen kost.

Enligt infordradt yttrande har innehafvaren af torpet Torparehuset
lör dess afstående fordrat vid afträdet 500 kronor, utgörande kostnader

Statsutskottets Utlåtande N:o 64.

5

för byggnadsarbete, tillstånd att arrendefritt innehafva torpet ett år samt
250 kronor om året under den återstående arrendetiden. Innebafvaren af
torpet Fiskarehuset begär att få bruka torpet ett år arrendefritt samt
att erhålla 200 kronor om året under återstående arrendetiden. Bengta
Löfqvist anser 500 kronor vara en skälig ersättning för skyldigheten
att afträda sin lägenhet.

I fråga härom har domänstyrelsen anfört, att torparna, hvilka
såsom redan antydts innehade torpen icke på grund af förbehåll i
arrendekontrakten utan efter aftal med arrendatorn, gifvetvis icke kunde
på sådant aftal grunda någon rätt till ersättning af kronan för mistning
af besittningsrätten till torpen. Om emellertid aftalen mellan arrendatorn
och torparna genom en kronans åtgärd upphäfdes, ansåge likväl
domänstyrelsen i likhet med t. f. domänintendenten, att kronan
borde bereda torparna någon mindre godtgörelse därigenom, att torpen
afgiftsfritt upplätes till torparnas disposition under ett år eller att torparna
tilldelades ett års afgäld, motsvarande — enligt t. f. domänintendentens
beräkning — 200 kronor till innehafvaren af Torparehuset och
95 kronor till innehafvaren af Fiskarehuset.

Bengta Löfqvist skulle visserligen också utan skyldighet för kronan
att utgifva någon ersättning kunna skiljas från den af henne bebodda
lägenheten, enär förbehåll om rätt från styrelsens sida att uppsäga
henne gjorts i arrendekontraktet. Billigheten syntes dock fordra, att,
därest det förbehåll om lifstidsbesittningsrätt till lägenheten, som till
hennes förmån gjorts i kontraktet, utan något hennes förvållande af
kronan återkallades, henne bereddes någon ersättning för mistning af
lägenheten. Lika med t. f. domänintendenten liölle domänstyrelsen före,
att ersättningsbeloppet skäligen kunde bestämmas till 500 kronor.

Den kontanta ersättning, som kunde komma att utgå till torpare
och lägenhetsinnehafvare, ansåge domänstyrelsen böra gäldas af medel
under fjärde hufvudtiteln, hvaremot ersättningen till arrendatorn torde,
efter det områdets omförande till landtförsvarets disposition vederbörligen
beslutats, kunna bestämmas att utgå genom nedsättning i arrendet.

Slutligen ville domänstyrelsen framhålla, att arrendatorn och Bengta
Löfqvist icke kunde anses skyldiga afstå från besittningsrätten, arrendatorn
till ifrågavarande område, inbegripet omförmälda torplägenheter,
och Bengta Löfqvist till den af henne bebodda och brukade lägenheten
förr än efter uppsägning och åtnjuten laga fardag.

Genom nådig remiss den 8 augusti nästlidet år har Eungl. Maj: t
anbefallt arméförvaltningen å fortifikationsdepartementet att, efter vederbörandes
hörande, afgifva förnyadt underdånigt utlåtande och slut -

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 64.

ligt förslag i ärendet. Till åtlydnad häraf liar arméförvaltningen i
underdånig skrifvelse den 19 oktober 1907 anfört, att chefen för
Första arméfördelningen och chefen för Skånska trängkåren, hvilkas
yttranden af arméförvaltningen inhämtats, förklarat, att de icke hade
något att erinra däremot, att ägofigurerna n:is 388, 389 och 390
från upplåtelsen undantoges och förblefve under sambruk med hufvudgården.
I likhet med domänstyrelsen och t. f. domänintendenten
ansåge arméförvaltningen de båda torparna böra tillerkännas den föreslagna
godtgörelsen, dock mot villkor att de afträdde torpen den 14
mars 1908. I fråga om godtgörelsen till Bengta Löfqvist biträdde
arméförvaltningen hvad domänstyrelsen föreslagit.

På grund af hvad sålunda förekommit, hemställde arméförvaltningen,
det Eders Kung!. Maj:t täcktes

dels vidtaga åtgärder för att den del af Mölleröds kungsgård, som
å ett skrifvelsen bifogadt kartutdrag vore iuneslutet af blå linje, och
som utgjorde samma område, hvithet funnes utmärkt på den af arméförvaltningen
förut ingifna kartan, minskadt med ägofigurerna n:is
388, 389 och 390, blefve från domänstyrelsens förvaltning till landtförsvaret
öfverlämnad;

dels medgifva, såväl att såsom ersättning till arrendatorn af kungsgården
en nedsättning i det årliga arrendet finge göras, hvarjämte
arrendatorn borde tillerkännas rätt att låta beta marken om nätterna
samt, ehuru på egen risk, under tider, då skjutbanan ej begagnades,
som ock att såsom ersättning till vederbörande torp- och lägenlietsinnehafvare
för mistning af torp eller lägenhet måtte få utgå

till innehafvare!) af Torparehuset........................................ kronor 200: —

» » )> Fiskarehuset........................................ » 95: —

» Bengta Löfqvist ........................................................... » 500- —

eller tillhopa kronor 795: —;

dels bemyndiga arméförvaltningen att, i enlighet med det vid remissLandlingarna
fogade förslaget och för en kostnad af högst 17,000
kronor, låta anordna eu skjutbana för Skånska trängkåren å förenämnda
område af kungsgården; och

dels slutligen, vid nådigt bifall härtill, anvisa förenämnda kontanta
kostnader, tillhopa 17,795 kronor, att utgå af fjärde hufvudtitelns
allmänna besparingar.

Af det anförda framgår, att Kristianstads läns skytteförbunds nuvarande
skjutbana vid Hässleholm dels med hänsyn till svårigheten att
därstädes utföra fullt tillfredsställande anordningar till skydd för den om -

Statsutskottets Utlåtande N:o 64.

7

gifvande trakten under skjutöfningarna och terrängens mindre lämplighet
för vissa öfningar, dels ock af andra skäl icke anses lämplig för ifrågavarande
ändamål. Ehuru den är närmare belägen trängkårens etablissemang
än den föreslagna platsen å Mölleröds kungsgårds ägor, hafva
de militära myndigheterna likväl förordat skjutbanans anordnande å
sistnämnda plats. Vid sådant förhållande anser äfven jag mig böra
ansluta mig till detta senare förslag. Enligt särskild utredning har det
befunnits, att äfven andra öfningar än skjutöfningar kunna utföras å
det ifrågasatta området vid Mölleröds kungsgård, hvarigenom trängkåren
jämväl skulle erhålla en behöflig tillökning i öfningsområde. Jag
anser fördenskull, att framställning till Riksdagen bör göras om öfverlämnande
till landtförsvaret af den del af förra skvadronschefsbostället
Mölleröd, som med blå begränsningslinje finnes angifven å förut omförmälda,
af arméförvaltningen insända kartutdrag, hvilket torde få biläggas
statsrådsprotokollet rörande detta ärende.

Om denna framställning vinner Riksdagens bifall, torde ärendet
sedermera få ånyo anmälas inför Eders Kungl. Maj:t för dess pröfning
i öfrigt, d. v. s. angående bestridandet af kostnaderna för skjutbanans
anordnande, bestämmandet af ersättning åt arrendatorn och lägenhetsinnehafvarna
m. m. Då beträffande de senare en rubbning i deras
ekonomiska förhållanden otvifvelaktigt kommer att uppstå genom deras
uppsägning till afflyttning från de lägenheter de nu innehafva, synes
det billigt, att en fullt nöjaktig godtgörelse beredes dem därför.»

Utskottet, till hvars förberedande behandling detta ärende remitterats,
hemställer,

att Kungl. Maj:ts förevarande framställning må
vinna Riksdagens bifall.

Stockholm den 31 mars 1908.

På statsutskottets vägnar:

G. BILL1NG.