Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
1
N:o 6.
Ank. till Eiksd. kansli den 6 April 1908, kl. 4 e. m.
Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens
femte liufvudtitel, omfattande anslagen till sjöförsvarsdepartementet.
(l:a IT. A.)
Ordinarie anslag.
Departementet och öfverstyrelsen.
Departementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli samt
kommandoexpeditionen.
l:o) I den till Riksdagen den 14 januari innevarande år aflåtna
propositionen angående statsverkets tillstånd och behof har, under åberopande
af det propositionen bilagda statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden
den 13 i samma månad, Kungl. Maj:t under femte hufvudtiteln
i punkten 1 föreslagit Riksdagen att dels höja arfvodet till expeditionschefen
i sjöförsvarsdepartementet från 7,500 kronor med 2,100
kronor till 9,600 kronor, däraf 3,000 kronor skulle anses motsvara
tj änstgöringspenningar,
Departementets
afdelning
af Kungl.Maj:ts
kansli samt
kommandoexpeditionen.
[!•]*)
*) Hänvisar till punkt i Kungl. Maj:ts proposition.
Bih. till Riksd. Prot. 1908. 4 Sami. 1 Afd. G Höft. (N:o 6.)
1
2
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
dels höja det till departementschefens förfogande ställda anslaget
till amanuenser, skrifbiträden och extra vaktmästare från 6,500 kronor
med 3,500 kronor till 10,000 kronor, dels ock, vid bifall härtill, i riksstaten
för år 1909 höja anslaget till sjöförsvarsdepartementets afdelning
af Kungl. Maj:ts kansli samt kommandoexpeditionen, nu 29,200 kronor,
med 5,600 kronor till 34,800 kronor.
Statsrådet och chefen för sjöförsvarsdepartementet har beträffande
denna fråga till åberopade statsrådsprotokollet anfört följande:
»I enlighet med hvad statsrådet och chefen för justitiedepartementet,
jämlikt protokollet öfver justitiedepartementsärenden för denna dag,
anfört om höjning af arfvodena för expeditionscheferna i Eders Kungl.
Maj:ts kansli skulle expeditionschefens i sjöförsvarsdepartementet arfvode
höjas med 2,100 kronor eller från 7,500 till 9,600 kronor.
Den af 1878 års Riksdag godkända stat för sjöförsvarsdepartementets
afdelning af Eders Kungl. Maj:ts kansli har efter nämnda år
icke undergått annan ändring beträffande anslagsbeloppen än att genom
1903 års Riksdags beslut det i staten upptagna anslag till amanuenser,
skrifbiträden och extra vaktmästare höjdes från 4,100 kronor till 6,500
kronor.
Den ökning i departementets arbetsbörda, som var anledningen
till den år 1903 vidtagna höjningen af nämnda anslag, har sedan dess
jämsides med sjöförsvarets kraftiga utveckling ytterligare oafbrutet fortgått
och torde numera förvisso kräfva en förstärkning af de ordinarie
arbetskrafterna inom departementet. Då emellertid en allmän lönereglering
för Eders Kungl. Maj:ts kansli torde vara förestående och
frågan om förstärkning af nyssnämnda arbetskrafter lämpligen först
i detta sammanhang lärer böra tagas under ompröfning, finner jag mig
icke nu böra framlägga förslag i detta hänseende.
Däremot finner jag mig nödsakad hemställa om höjning af förenämnda
anslag till amanuenser, skrifbiträden och extra vaktmästare. Ökning af
anslaget påkallas dels för beredande af skälig godtgörelse åt de amanuenser,
af hvilkas arbete departementet i och för göromålens behöriga gång är i
behof, dels i följd af de stegrade kostnaderna för renskrifning, dels ock
för beredande af något högre ersättning än den nuvarande till extra
vaktmästare i departementet.
Af anslaget utgå för närvarande arfvoden, hvartdera å 1,500 kronor,
till två fast anställda amanuenser. I fråga om anslagets användning
i öfrigt vill jag nämna, att däraf år 1907 utgått i rundt tal till
Statsutskottets Utlåtande N;o 6.
3
ersättning för renskrifning jämte gratifikation till skrifbiträde 1,600
kronor, till vikariatsersättningar 860 kronor samt till dagaflöning och
gratifikation till extra vaktmästare 200 kronor. Det återstående ringa
beloppet har användts till gratifikationer åt amanuenser utan fast arfvode.
För sistnämnda ändamål hafva därjämte 600 kronor af femte
liufvudtitelns anslag till extra utgifter måst tagas i anspråk.
1 departementet tjänstgöra fem amanuenser, af hvilka, på sätt jag
ofvan nämnt, endast två åtnjuta fast arfvode. Af dessa amanuenser har
en antagits till amanuens år 1888, en 1892, en 1897, en 1904 och en
1905. De fast anställda amanuenserna äro sysselsatta i departementet
2 Vä—3 timmar dagligen, ofta mycket längre, hvarjämte ett betydande
hemarbete af dem utföres. Af de öfriga amanuenserna tjänstgöra å
ämbetsrummet två dagligen omkring 2 timmar och under stora delar af
året ytterligare någon timme om dagen, hvarförutom äfven för dessa
hemarbete för departementets räkning förekommer. En af de icke fast
aflönade amanuenserna handhafver en speciel gren af ärenden, hvilket
arbete till väsentlig del utföres utom tjänsterummet.
Af det nu anförda torde tydligen framgå att den ersättning, amanuenserna
uppbära, icke står i rimligt förhållande till det arbete, de utföra,
allrahelst man besinnar arbetets ofta mycket fordrande beskaffenhet
och den dyrbara utbildning, som föregått deras anställning i statens
tjänst.
Med hänsyn vidare till de ringa utsikter till befordran, tjänstgöringen
i departementet erbjuder, samt den i följd häraf alltmera tilltagande
svårigheten att erhålla nödigt arbetsbiträde i departementet är det en
tvingande nödvändighet att bereda dessa tjänstemän skälig ersättningför
deras arbete, såvida icke göromålens jämna gång skall äfventyras.
För detta ändamål fordras i främsta rummet, att antalet fast aflönade
amanuenser ökas samt att möjlighet beredes att höja amanuensarfvodenas
belopp. Sålunda anser jag, att amanuens, som ägnar en mera betydande
del af sin arbetskraft åt departementet, må kunna tilldelas ett arfvode
af 2,000 kronor och i undantagsfall, såsom när amanuens under en
längre följd af år förtjänstfullt i departementet tjänstgjort, äfven något
högre belopp.
Då, särskildt med afseende därå att göromålen allt fortfarande
hafva tendens att ökas, och vid sådant förhållande, innan nya ordinarie
tjänster i departementet tillkommit, man icke lärer kunna undvika att
äfven framdeles taga i anspråk arbetskraft af tjänstemän utan fast aflöning,
böra medel vara att tillgå för att kunna tilldela jämväl dylika
extra ordinarie tjänstemän skälig ersättning för af dem utfördt arbete.
4
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
Utskottets
yttrande.
Såsom ofvan antydts, fordrar anslaget en ökning jämväl för de
stegrade renskrifningskostnaderna, Dels ökas skrifgöromålen, dels måste
ock möjlighet beredas att öka aflöningen till det fast anställda skrifbiträdet,
hvilken aflöning nu utgör 75 kronor i månaden med en tjänstgöring
å tjänsterummet af omkring fem timmar dagligen.
Slutligen krafvel’ anslaget ökning för beredande af något högre
ersättning åt de extra ordinarie vaktmästarna i departementet. För närvarande
åtnjuta dessa en dagaflöning af allenast en krona 50 öre om
dagen, under det att i en del andra statens verk motsvarande ersättningutgör
två kronor eller högre belopp.
Enligt verkställda beräkningar kan den erforderliga ökningen af
anslaget icke sättas till lägre belopp än 3,500 kronor.
Därest den framställning om ökadt anslag för ifrågavarande ändamål,
hvilken jag alltså finner mig böra göra, vinner Eders Kungl. Maj:ts och
Riksdagens bifall, är det min afsikt att föreslå Eders Kungl. Maj:t att af
femte hufvudtitelns allmänna besparingar bereda sådan förhöjd ersättning,
hvarom här är fråga, jämväl för innevarande år.»
Beträffande den föreslagna höjningen af expeditionschefens arfvode
har utskottet under hänvisning till Riksdagens beslut i fråga om arfvodena
till de expeditionschefsbefattningar, för hvilka aflöningen redan blifvit
under innevarande år af Riksdagen bestämd, ansett arfvodet jämväl för
expeditionschefen i sjöförsvar departement et böra bestämmas till 9,000
kronor, däraf 3,000 kronor skola anses motsvara tjänstgöringspenningar.
På grund af hvad departementschefen anfört till stöd för den föréL
slagna förhöjningen af amanuensarfvodena, har utskottet ej velat motsätta
sig densamma, dock har utskottet velat uttala, att i den mån, ett
sådant arfvode förhöjes, en något längre arbetstid å tjänsterummet än
den nuvarande skäligen synes kunna utkräfvas, med iakttagande tillika,
att förhållandet mellan arbetstiden och aflöningen bestämmes i enlighet
med hvad som kommer att gälla för de öfriga afdelningarna inom
Kungl. Maj:ts kansli.
Utskottet, som i öfrigt ej funnit anledning till erinran mot hvad
Kungl. Maj:t under denna punkt föreslagit, får alltså hemställa,
att Riksdagen må i anledning af Kungl. Maj:ts
förevarande framställning
a) höja arfvodet till expeditionschefen i sjöförsvarsdepartementet
från 7,500 kronor med 1,500 kronor till
Statsutskottets Utlåtande N:o 6. 5
9.000 kronor, däraf 3,000 kronor skola anses motsvara
tj änstgöringspenningar;
b) böja det till departementschefens förfogande
ställda anslaget till amanuenser, skrifbiträden och extra
vaktmästare från 6,500 kronor med 3,500 kronor till
10.000 kronor; samt
c) vid bifall härtill, i riksstaten för år 1909
höja anslaget till sjöförsvarsdepartementets afdelning
af Kungl. Maj:ts kansli samt kommandoexpeditionen,
nu 29,200 kronor, med 5,000 kronor till 34,200 kronor.
Marinförvaltningen.
2:o) Uti punkt 2 af femte hufvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit
Riksdagen att öka- anslaget till marinförvaltningen, nu 50,600 kronor,
med förslagsvis 87,900 kronor till 138,500 kronor.
Öfver denna framställning kommer utskottet att framdeles afgifva
utlåtande, hvilket utskottet skolat härmed för Riksdagen
anmäla.
Flottan.
Aflöning för flottans kårer och stater.
3:o) Under punkt 3 af denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit
Riksdagen att dels godkänna stater för flottans officerskår, för
flottans underofficerskår, för flottans sjömanskår samt å dagaflöning till
officerare och underofficerare vid flottan, äfvensom för mariningenjörkåren
och för marinläkarekåren af den lydelse, bilagorna n:is 1—6
vid åberopade statsrådsprotokollet utvisade, dels ock, med godkännande
af förordad minskning i anvisningen för reserv- och indragningsstaterna
samt båtsmanskompanierna, i riksstaten för år 1909 höja anslaget till
aflöning för flottans kårer och stater, nu 5,137,813 kronor, med 412,158
kronor till 5,549,971 kronor.
Marinförvalt
ningen.
[2-3
Aflöning för
flottans kårer
och stater.
[3-]
6
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
Beträffande denna framställning har departementschefen till statsrådsprotokollet
anfört följande:
»På sätt omnämnes i protokollet öfver sjöförsvarsärenden den 13
januari 1906, bilagdt samma års statsverksproposition, hade Riksdagen
i sin skrifvelse den 19 maj 1905 angående regleringen af utgifterna
under riksstatens femte liufvudtitel anställt en jämförelse mellan personalbehofvet
enligt de beräkningar, som framlagts för 1900 års Riksdag att
gälla till och med år 191-2, och det personalbehof, som sedermera i
själfva verket uppstått. Af denna jämförelse hade Riksdagen funnit
det framgå, att den stamanställda flottpersonalens numerär, hvad underofficerare
och manskap beträffade, år 1905 icke obetydligt öfverstege
hvad som uti 1900 års plan för flottans bemanning ansetts tillräckligt
sju år därefter eller för år 1912. Detta kunde visserligen sägas hafva
sin grund däruti, att personalbehofvet på en del af flottans fartyg något
ökats samt att åtskilliga fartyg af nya typer, som icke tagits i beräkning
vid uppgörandet af förenämnda plan, tillkommit, men, å andra
sidan, hade antalet af de uti planen för sistnämnda år beräknade fartygen
ännu icke på långt när uppnåtts, hvartill komme, att en del
försvarsanordningar, för hvilka förut beräknats personal från flottan,
numera efter år 1901 öfvertagits af kustartilleriet. Kungl. Maj:ts återkommande
framställningar om ökning af flottans personal, hvilka nu
icke längre grundade sig på den en gång framlagda planen för flottans
bemanning, syntes, anförde Riksdagen vidare, innebära åtskilliga olägenheter,
särskildt därutinnan att Riksdagen betoges möjligheten att på
förhand öfverskåda omfånget af en slutlig organisation för flottans
personal och öfningarna med densamma samt bedöma, huruvida denna
organisation läte sig förena med landets ekonomiska bärkraft och möjligheten
att erhålla lämpligt folk för personalens rekrytering. Det
syntes därför Riksdagen nödigt, att för Riksdagen framlades en reviderad
plan för den slutliga organisationen för flottans personal samt
beräkning öfver de årliga kostnaderna för denna personals aflöning,
underhåll, öfningar m. m. Vid utarbetandet af en dylik plan syntes
det äfven böra tagas i noggrant öfvervägande, i hvilken utsträckningflottans
behof af personal, särskildt å de äldre fartygen, lämpligen kunde
fyllas af reservofficerare och värnpliktiga, som fortfarande ägnade sig
åt sjömansyrket eller därmed sammanhängande yrkesgrenar, äfvensom
i hvad mån och på hvad sätt de svenska örlogs- och handelsflottorna
bäst kunde såväl i freds- som krigstid understödja hvarandra.
I anledning af Riksdagens nämnda uttalande om önskvärdheten af
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
7
eu reviderad plan för den slutliga organisationen af flottans personal
anbefallde Kungl. Maj:t den 2 juni 1905 chefen för flottans stab att
inkomma med sådan plan, under förutsättning att flottan komme att
bestå af de stridsfartyg, som vore upptagna i en till 1901 års sjökrigsmaterielkommittés
betänkande fogad tablå. Emellertid hade chefen för
flottans stab uti ämbetsskrifvelse den 11 september 1905, under framhållande
af behofvet utaf att ordnandet af landets försvar i händelse
af unionens upplösning underkastades en förnyad omfattande undersökning,
hvilken sannolikt torde komma att ådagalägga, att det af 1901
års materielkommitté uppgjorda programmet icke vidare kunde anses
tillfyllestgörande, utan att detsamma måste undergå en afsevärd förändring
med afseende å af kommittén föreslagna fartygstyper och antal
fartyg, och att det af nämnda kommitté uppgjorda betänkandet därför
ej längre kunde läggas till grund för en utredning angående det verkliga
behofvet af personal, i underdånighet hemställt, det Kungl. Maj:t
behagade medgifva, att chefen för flottans stab icke behöfde utarbeta
och inkomma med nämnda plan och beräkning.
I samband med att Kungl. Maj:t den 5 januari 1906 meddelade
cheferna för generalstaben och flottans stab uppdrag att i samråd utarbeta
ett förslag till samfälld plan för rikets försvar behagade Kungl.
Maj:t jämväl återkalla det åt chefen för flottans stab den 2 juni 1905
lämnade uppdraget. På grund af nu angifna förhållanden kunde sådan
plan för organisationen af flottans personal, som af Riksdagen åsyftats,
icke föreläggas 1906 års Riksdag.
I sin skrifvelse den 25 maj 1906 angående regleringen af utgifterna
under riksstatens femte hufvudtitel uttalade Riksdagen, som funnit, att
vissa omständigheter utgjort hinder för utarbetandet af en reviderad
plan för den slutliga organisationen för flottans personal samt beräkning
öfver de årliga kostnaderna för denna personals aflöning, underhåll,
öfningar m. m., önskvärdheten af att sådan plan och beräkning måtte,
såvidt möjligt, för 1907 års Riksdag framläggas.
Sedermera hafva cheferna för generalstaben och flottans stab till
fullgörande af det dem den 5 januari 1906 meddelade uppdrag med
underdånig skrifvelse den 18 oktober 1906 till Kungl. Maj:t öfverlämnat
förslag till samfälld plan för rikets försvar äfvensom i samband därmed
lämnat, bland annat, en öfversikt af de anordningar, som borde vidtagas
till stärkande under fredens dagar af armén och flottan, hvarförutom
chefen för flottans stab afgifvit förslag till flottans utveckling
under perioden 1908—1913.
Officerskåren.
8 Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
Då dessa frågor i vissa delar tarfvade ytterligare sakkunnig utredning,
bemyndigade Kungl. Maj:t den 7 december 1906 chefen för
sjöförsvarsdepartementet att tillkalla sakkunnige för att inom departementet
biträda med den ytterligare utredning i ärendet, som kunde
befinnas erforderlig; och hafva i enlighet härmed den 8 i samma månad
sakkunnige tillkallats, hvilkas arbeten ännu pågå.
Innan arbetet med den nyssberörda försvarsplanen afslutats, men
detsamma framskridit så långt, att de generella fordringar, som borde
ställas på vår sjökrigsmateriel, kunnat bestämmas, hade emellertid chefen
för flottans stab uti ämbetsskrifvelse den 7 september 1906 hemställt
om verkställande af sakkunnig utredning angående de fartygstyper,
som borde ingå i vår flotta; och tillkallade dåvarande departementschefen,
efter af Kungl. Maj:t den 14 i samma månad därtill erhållet
nådigt bemyndigande, sakkunnige för vidtagande af en allsidig utredning
i afseende å de förändringar i typerna för flottans stridsfartyg,
som med hänsyn till ej mindre rikets ändrade försvarspolitiska läge än
äfven erfarenheten från senaste ostasiatiska krig kunde synas önskliga.
De sålunda tillkallade sakkunnige hafva den 9 januari 1907 afgifvit
hemligt utlåtande i ämnet, hvaruppå marinförvaltningen öfver detta utlåtande
afgifvit infordradt yttrande.
Sedan Kungl. Maj:t den 28 september 1907 tillsatt en kommitté
för granskning af nämnda samfällda plan för rikets försvar m. m. liar
jämväl de sakkunniges utlåtande angående fartygstyperna jämte marinförvaltningens
yttrande i ämnet öfverlämnats till kommittén för att tagas
under öfvervägande vid fullgörande af det åt kommittén lämnade uppdrag.
De frågor, som sålunda hänskjutits till kommitténs behandling,
synas mig emellertid hafva ett så nära inre sammanhang med den af
Riksdagen åsyftade planen för den slutliga organisationen af flottans
personal, att en sådan plan icke lämpligen torde böra Riksdagen föreläggas,
innan kommittén afgifvit betänkande angående försvarsplanen.
Vid beräkning af personalbehofvet anser jag därför tillsvidare böra
följas enahanda grunder som närmast föregående år.
Jag vill då, hvad officersbeliofvet vidkommer, först erinra, att enligt
det vid statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden den 12 januari
1907 under bilagan 2 fogade sammandrag öfver behofvet af personal
vid mobilisering med den materiel, som beräknades vara tillgänglig
innevarande år, behofvet af stamofficerare detta år komme att uppgå
till 343. För fyllande af behofvet af bemanning för jämväl den af
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
9
1907 års Riksdag beviljade fartygsmaterielen skulle för år 1909 tillkomma
ett antal af 10 officerare, hvadan mobiliseringsbehofvet samma
år skulle utgöra 353 officerare. Att för år 1909 uppbringa officerskåren
till det antal, som mobiliseringsbehofvet sålunda fordrar, är
emellertid icke möjligt.
I statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden den 14 januari 1905
är införd en tabell öfver den approximativa ökningen af officerskåren
vid utgången af hvart och ett af åren 1904—1910, då hänsyn tagits
såväl till det antal sjökadetter, hvilka årligen kunde antagas blifva utexaminerade,
som till beräknad afgång inom officerskåren. Denna tabell
utvisade följande:
Officerskå- |
Tillkomst |
Afgång |
Officerskå- |
||
År. |
rens styrka |
genom ut- |
genom afsked |
Ökning under |
rens styrka |
vid årets |
examinerade |
eller |
året. |
||
ingång. |
kadetter. |
dödsfall. |
utgång. |
||
1904................................... |
187 |
14 |
4 |
10 |
197 |
1905.................................... |
197 |
maj öloi |
4 |
27 |
224 |
1906 .................................... |
224 |
32 |
3 |
29 |
253 |
1907.................................... |
253 |
15 |
4 |
11 |
264 |
1908.................................... |
264 |
22 |
4 |
18 |
282 |
1909.................................... |
282 |
20 |
6 |
14 |
296 |
1910.................................... |
296 |
20 |
8 |
12 |
308 |
Enligt denna tabell, som de senaste åren legat till grund för framställningarna
till Riksdagen om ökning af officerskåren, skulle denna
alltså för innevarande år kunnat uppbringas till en numerär af 282,
men då tillkomsten varit mindre och afgången större än som beräknats,
ansågs, på sätt statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden den 12
januari 1907 utvisar, kåren icke kunna för innevarande år ökas till
större antal än 276 officerare eller, utöfver antalet af 264 enligt 1907
års stat, 12, sålunda fördelade:
kommendör........................................................................... 1
kommendörkapten af 2:a graden ................................ 1
kaptener af l:a klassen ............................................. 2
d:o af 2:a d:o ............................................... 2
löjtnanter ............................................................................. 3
underlöjtnanter..................................................................... 3
Summa 12
Bih. till Riksd. Prof. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 6 Höft. 2
10
Statsutskottets Utlåtande N:o 6-
Kungl. Maj:ts i enlighet härmed för Riksdagen framlagda förslag
om ökning af officerskåren ansåg sig Riksdagen emellertid icke kunna
helt och hållet biträda, utan beviljade en ökning med endast sju beställningar,
fördelade mellan de olika graderna på följande sätt:
kommendör........................................................................... 1
kommendörkapten af 2:dra graden ........................ 1
kapten af l:a klassen................................................... 1
kapten af 2:a d:o .................................................... 1
löjtnant .............................................. 1
underlöjtnanter ................................................................. 2
Summa 7
I underdånig skrifvelse den 13 november 1907 angående vissa anslag
å riksstatens femte hufvudtitel bar marinförvaltningen anfört, att
för år 1909 officerskåren syntes böra ökas med dels det antal af 5 officerare,
som återstode af det vid 1907 års Riksdag anmälda behofvet,
dels därutöfver det antal af 20, som fordrades för att uppbringa kårens
numerär till det enligt förenämnda tabell för år 1909 beräknade antalet
af 296, eller sammanlagdt med 25 officerare. Denna ökning syntes ämbetsverket
vara att förorda jämväl med hänsyn därtill, att på för handen
varande förhållanden den sannolika beräkning kunde grundas, att från
sjökrigsskolan på hösten år 1908 skulle kunna utexamineras 25 kadetter.
I marinförvaltningens förslag till stat för officerskåren är denna
fördenskull ökad med 25, fördelade å grader på följande sätt:
kommendörkapten af l:a graden ................................. 1
» >> 2:a » 1
kaptener af l:a klass ...................................................... 6
» >» 2:a » ...................................................... 3
löjtnanter.......................................................... 9
underlöjtnanter.................................................................... 5
Summa 25
Chefen för flottans stab, som i skrifvelse den 18 november 1907
gjort framställning om ökning af flottans stampersonal, bar däruti
påpekat, att i behofvet af officerare för flottans mobilisering under år
1908, enligt de beräkningsgrunder, som vore angifna i bilagan n:r 2 till
det 1907 års statsverksproposition bifogade protokollet öfver sjöförsvarsärenden
den 12 januari 1907, förefunnes en brist af 72 officerare. På
grund af behofvet af bemanning för jämväl den af samma års Riksdag
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
11
beviljade fartygsmaterielen, hvilken erfordrade ytterligare 10 officerare,
komme officersbristen i 1909 års mobiliseringsbehof att uppgå till 82
officerare. Stabschefen har emellertid ansett, att med hänsyn till dels
den rekrytering af kåren, som under åren 1908 och 1909 kunde erhållas
genom från sjökrigsskolan utexaminerade kadetter, dels den under samma
år beräknade afgången inom kåren, denna år 1909 icke torde kunna
ökas med mera än 16 officerare. På grund häraf har stabschefen föreslagit
en ökning af kåren med sistnämnda antal, hvilket för ett likformigt
tillgodoseende af mobiliseringsbehofvet inom de olika graderna
äfvensom för bibehållande af nuvarande proportioner mellan samtliga
grader syntes honom böra fördelas sålunda:
kommendörkapten af l:a graden ................................. 1
:» » 2:a :■> 1
kaptener af l:a klass ...................................................... 4
y> » 2:a » .................................................. 3
löjtnanter.......................................................................... 4
underlöjtnanter .............................................................. 3
Summa 16
Den nu omförmälda officersbristen utgör en allvarlig olägenhet,
som måste snarast möjligt undanrödjas. Emellertid lärer en ökning af
kåren till det af marinförvaltningen föreslagna antal officerare näppeligen
låta sig genomföras redan under år 1909. Däremot anser jag, i
likhet med chefen för flottans stab, kåren kunna och böra för samma
år ökas med 16 officerare. Fördelningen i grader anser jag böra ske
i öfverensstämmelse med stabschefens förslag, allenast med den afvikelse
därifrån att antalet kaptenslöner ökas med 5 i l:a och 2 i 2:a löneklassen
i stället för resp. 4 och 3. En sådan fördelning torde så
mycket som möjligt tillgodose mobiliseringsbehofvet inom de olika graderna,
samtidigt som den bibehåller den nuvarande proportionen dem emellan.
Efter en sådan ökning skulle staten för officerskåren upptaga
flaggmän................................... |
............. 4 |
|
kommendörer......................... |
............. 8 |
|
kommendörkaptener af l:a |
graden ............... |
............. 18 |
» » 2:a |
» ............... |
............. 18 |
kaptener af l:a klass........... |
............ 66 |
|
» » 2:a » ........... |
............. 33 |
|
löjtnanter ............................... |
............ 94 |
|
underlöjtnanter....................... |
............ 46 |
Summa 287
12
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
Underofficers
kåren.
Enligt förut åberopade, till statsrådsprotokollet för den 12 januari
1907 fogade sammandrag öfver behofvet af personal vid mobilisering
med den materiel, som beräknades vara tillgänglig innevarande år, skulle
behofvet af underofficerare innevarande år uppgå till ett antal af 650
med följande fördelning:
flaggunderofficerare (ej maskinister) ........................ 134
» (maskinister) .............................. 83
underofficerare af 2:a gr. (ej maskinister)............... 267
» )> (maskinister)..................... 166
Summa 650
För fyllande af behofvet utaf bemanning för den af 1907 års
Riksdag beviljade fartygsmaterielen skulle för år 1909 tillkomma ytterligare
16 underofficerare, hvadan mobiliseringsbehofvet för år 1909
skulle uppgå till 666 underofficerare.
På sätt statsrådsprotokollet öfver sjöförsvar särenden den 12 januari
1907 utvisar, kunde emellertid, med bibehållande af god rekrytering,
underofficerskåren, som i 1907 års stat var upptagen till ett antal af
498 underofficerare, för innevarande år icke lämpligen ökas med mera
än 48 enligt följande fördelning:
flaggunderofficerare (ej maskinister) ........................ 11
» '' (maskinister) .............................. 6
underofficerare af 2:a gr. (ej maskinister) ............ 22
» » (maskinister) ................. 9
Summa 48
Den af Kungl. Maj:t i anledning häraf föreslagna ökningen af underofficerskåren
för innevarande år med 48 underofficerare godkändes af Riksdagen;
och upptager kårens stat innevarande år alltså 546 underofficerare.
I sin underdåniga skrifvelse den 13 november 1907 har marinförvaltningen
erinrat, att behofvet af underofficerare innevarande år uppginge
till ett antal af 650 samt att, då kårens stat för året upptoge en
numerär af 546, i mobiliseringsbehofvet för samma år alltså fattades
ett antal af 104.
Efter hvad marinförvaltningen inhämtat, funnes god tillgång att
vid början af år 1909 öka underofficerskåren med detta antal. Marinförvaltningen
hade för den skull ansett sig böra förorda sådan ökning
och i af ämbetsverket afgifvet förslag till stat för kåren, till uppnående
af öfverensstämmelse med den plan för underofficerarnas fördelning å
grader och stater, hvilken i meranämnda utredning i statsrådsprotokollet
den 12 januari 1907 finnes intagen, fördelat ökningen på följande sätt:
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
13
flaggunderofficerare (ej maskinister) ........................ 22
» (maskinister) .............................. 13
underofficerare af 2:a graden (ej maskinister) ...... 43
» » (maskinister)........... 26
Summa 104
Chefen för flottans stab kar i föreliggande fråga erinrat, att en
ökning af underofficerskåren inverkade på uppflyttningen af l:a klass
sjömän till underofficerskorpraler, samt att, i enlighet med hvad i
protokollet öfver sjöförsvarsärenden den 12 januari 1907 anförts, ökningen
af sjöman skåren till/ det antal inom de olika lönegraderna, som
i samma protokoll angifvits vara erforderligt, lämpligen borde för bibehållande
af god rekrytering fördelas på fyra år. Af denna anledning
ansåge stabschefen jämväl underofficerskårens rekrytering böra ske
gradvis under nämnda tidsperiod. Toges härvid i beräkning den ökning
af kåren, som erfordrades till följd af. under tiden nytillkommen materiel,
borde, enligt stabschefens åsikt, ökningen af kåren år 1909 lämpligen
begränsas till 54 underofficerare med följande fördelning:
flaggunderofficerare, ej maskinister........................... 10
''» maskinister ....................... 8
underofficerare af 2:a graden, ej maskinister........ 20
» » maskinister......... 16
Summa 54
Äfven den brist å underofficerare, som enligt det nyss anförda
föreligger, anser jag böra fyllas snarast lämpligen ske kan. Då det ur
synpunkten af en god rekrytering innebär åtskilliga olägenheter att nu
på en gång öka kåren med hela den för bristens fyllande erforderliga
betydliga numerären samt den af stabschefen föreslagna ökningen för
år 1909 synes vara efter förhållandena lämpligen afpassad, finner jag
mig böra föreslå en ökning af underofficerskåren med allenast 54 underofficerare,
fördelade i grader i enlighet med stabschefens förslag.
Efter en sådan ökning torde staten för underofficerskåren böra upptaga
flaggunderofficerare, ej maskinister.......................... 122
» maskinister........................... 78
underofficerare af 2:a graden, ej maskinister ...... 244
» » maskinister ...... 156
Summa 600
14
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
SjömaEskåren.
Enligt ofta åberopade sammandrag öfver behofvet af personal vid
mobilisering med den innevarande år tillgängliga materielen borde sjömanskårens
numerär belöpa sig till 650 underoffieerskorpraler oclr
3,450 man gemenskap enligt följande fördelning:
650 |
man |
i l:a |
lönegraden |
(underoffieerskorpraler) |
1,650 |
)) |
b 2:a |
» |
|
650 |
» |
b 3:e |
)) |
|
650 |
b |
|3:e b< , |
» |
i 6 månader |
|4:e |
» |
» b » |
||
500 |
b |
b 4:e |
Summa 4,100
För fyllande af bebofvet utaf bemanning för den af 1907 års Riksdag
beviljade fartygsmaterielen skulle för år 1909 tillkomma ytterligare
i rundt tal 100 man.
Jämfördt med de af Riksdagen godkända staterna för år 1907
innebar det för innevarande år angifna behofvet en ökning af sjömanskåren
med 382 man.
Enär emellertid ett stort antal vakanser förefanns, ansågs ökningen
för innevarande år böra inskränkas till 282 man enligt denna fördelning:
48 man i l:a lönegraden (underoffieerskorpraler)
117 » ))l^:e i 6 månader
'' (4:e » b i) »
117 » b 4:e »
Summa 282
Den af Kungl. Maj:t i anledning häraf föi’eslagna ökning af sjömanskåren
för innevarande år med 282 man godkändes af Riksdagen;
och upptager kårens stat innevarande år alltså 4,000 man enligt denna
fördelning.
560 |
man |
i |
l:a |
lönegraden |
(underoffieerskorpraler) |
1,294 |
D |
B |
2:a |
B |
|
780 |
B |
B |
3:e |
B |
|
683 |
B |
B |
|3:e |
B |
i 6 månader |
j4:e |
B |
B B B |
|||
683 |
B |
B |
4:e |
B |
Summa 4,000
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
15
I sin underdåniga skrifvelse den 13 november 1907 har marinförvaltningen
anfört, att då med hänsyn till det redan förefintliga och
ytterligare motsedda stora antalet vakanser inom sjömanskåren det syntes
ovisst, huruvida kåren under år 1909 skulle kunna uppbringas till den
uti staten för år 1908 angifna numerären, ämbetsverket ansett någon
ökning af denna icke nu böra ifrågasättas.
Chefen för flottans stab har med erinran därom, att ett stort antal
l:a klass sjömän årligen utexaminerades från underbefälsskolornas specialklasser
och att fortfarande en betydlig brist på underofficerskorpraler
förefunnes, ansett antalet löner inom l:a lönegraden böra ökas på det
att dessa l:a klass sjömän måtte snarast möjligt efter genomgången
underbefälsskola kunna uppflyttas till underofficerskorpraler; och har
stabschefen på grund häraf föreslagit, att lönerna för sjömanskåren måtte
ökas med 54 i l:a lönegraden.
Då, efter mitt förmenande, utsikt icke lärer vara för handen att
under år 1909 kunna uppbringa sjömanskårens numerär till högre än
den i staten för innevarande år upptagna numerären, men i allt fall
behofvet af underbefäl af manskapsgrad snarast möjligt bör fyllas samt
den nuvarande proportionen mellan antalet underofficerare och antalet
underbefäl af manskaps grad synes böra i hufvudsak bibehållas, finner
jag mig böra föreslå den ändring i nu gällande stat för kåren, att antalet
löner inom första lönegraden ökas med 54 eller samma som det
antal beställningar, hvarmed jag ansett underofficerskåren böra ökas,
men att däremot lönernas antal i 4:e lönegraden minskas med likaledes
54.
I enlighet härmed skulle staten för sjömanskåren upptaga:
i l:a lönegraden
614 man
i 2:a )>
i 3:e »
1,294 »
780 »
i 3:e » i 6 månader
i 4:e » i 6 » .
i 4:e » ........................
683 »
629 »
Summa 4,000 man.
16
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
Ang. afdrag
fördagaflöning
under tjänstgöring
å varfvet
m. ra.
I staten för sjömanskåren samt staten för dagaflöning till officerare
och underofficerare hafva hittills af dragits, i den förra ett belopp
för dagaflöning under tjänstgöring å varfvet och i den senare ett belopp
för officerares dagaflöning under tjänstgöring å varfvet och i
sjökarteverket samt ett för underofficerares dagaflöning under tjänstgöring
å varfvet. I staterna för innevarande år äro dessa afdrag upptagna
förslagsvis till sammanlagdt ett belopp af 182,350 kronor.
De ifrågavarande dagaflöningarna utgå af anslaget till flottans
nybyggnad och underhåll samt anslaget till sjökarteverket, från sistnämnda
anslag med ett förslagsvis beräknadt belopp af 4,000 kronor.
Vidkommande dagaflöningen till nämnda å varfvet tjänstgörande
personal anser jag flera skäl tala för att den bör utgå af anslaget till
aflöning för flottans kårer och stater. Först och främst synes den redan
enligt sin natur böra bestridas af detta anslag. Vidare utgå, jämlikt
de under senare åren genomförda organisationerna af mariningenjöroch
marinintenden turkår erna jämte därvid gjorda regleringar af dessa
kårers aflöningsförhållanden, dagaflöning till å varfven tjänstgörande
personal, tillhörande dessa kårer, af anslaget till aflöning för flottans
kårer och stater, likasom dagaflöningen till där tjänstgörande personal
från kustartilleriet utgår af anslaget till aflöning för kustartilleriets personal.
Det vore således i full konsekvens med hvad i fråga om dessa
kårer iakttagits, om äfven nu ifrågavarande dagaflöningar utginge af
anslaget till aflöning för flottans kårer och stater. Ett ytterligare och
icke minst viktigt skäl för att låta dessa dagaflöningar bestridas af
sistnämnda anslag är, att anslaget till flottans nybyggnad och underhåll,
på sätt jag i annat sammanhang ämnar vidare beröra, redan i och för
sig är alldeles otillräckligt och därför icke lämpligen bör betungas
med utgifter, som icke nödvändigtvis tillhöra detsamma.
Hvad jag nu yttrat om ifrågavarande från anslaget till flottans
nybyggnad och underhåll utgående dagaflöningar gäller i princip delvis
äfven de å sj ökarte verkets stat utgående dagaflöningar till tjänstgörande
officerare. Någon giltig grund för att icke låta sistberörda dagaflöningar
bestridas från det anslag, till hvilket de enligt sin natur rätteligen höra,
eller anslaget till aflöning för flottans kårer och stater, synes mig icke
föreligga, allrahälst de synnerligen betunga det redan i öfrigt hårdt
anlitade och otillräckliga anslaget till sjökarteverket. Detta anslag är
nämligen så långt ifrån tillfyllest för sitt ändamål, att, utom det anslag
å extra stat å 41,000 kronor, som år efter år af Riksdagen beviljats
för påskyndande af sjömätningarna å rikets kuster, sedan en följd af
år medel för samma ändamål fått från handels- och sjöfartsfonden an
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
17
visas således för år 1907 ett belopp af 21,000 kronor och för innevarande
år likaledes 21,000 kronor.
Här förordade förändringar utgöra härjämte ett fortskridande på en
redan förut beträdd väg, ity att 1901 års Riksdag godkänt den af Kungl.
Maj:t för Riksdagen r afseende å dagaflöningen till officerare under
landtjänstgöring vid sjökrigsskolan föreslagna ändring, att dagaflöningen
skulle utgå från aflöningsanslaget och icke såsom dittills från anslaget
till nämnda skola.
På grund af hvad jag sålunda anfört, hafva i de nu upprättade förslagen
till stater för sjömanskåren samt för dagaflöning till officerare och
underofficerare icke gjorts sådana afdrag för dagaflöning, som nu omförmälts.
Vid mariningenjörkårens organisation hade, på sätt framgår af statsrådsprotokollet
öfver sjöförsvarsärenden den 14 januari 1905, bilagdt
statsverkspropositionen till samma års lagtima Riksdag, framhållits önskvärdheten
att såväl i marinförvaltningens ingenjörafdelning som å flottans
båda varf anställdes särskilda ingenjörer med elektroteknisk utbildning,
på det att den redan då vidlyftiga och hastigt till omfattning och
komplikation tillväxande elektriska materielen måtte kunna på rätt sätt
omhänderhafvas och skötas. Emellertid hade i det då framlagda och
sedermera af Riksdagen i-hufvudsak gillade förslaget om mariningenjörkårens
organisation antalet elektroingenjörer ansetts kunna tillsvidare
inskränkas till två, af hvilka den ene skulle tjänstgöra i marinförvaltningen
och vid flottans varf i Stockholm samt den andre vid varfvet i
Karlskrona.
Uti ämbetsskrifvelse den 29 november 1907 har marinförvaltningen
föreslagit ökning af mariningenjörkåren med ytterligare en elektroingenjör
och i detta afseende anfört följande.
Efter år 1901, då de första försöken med gnisttelegrafering inom
svenska flottan företogos, hade materielen för dylik telegrafering betydligt
ökats, så att densamma för närvarande omfattade, förutom tre fasta
gnistsignalstationer, ej mindre än tjugusex stationer, hvilka under närmaste
framtiden komme att ökas med ytterligare åtta.
Denna materiel tillhörde torpeduppbörden och handhades således
af marinförvaltningens torpedafdelning och flottans varfs torpeddepartement.
Den arbetsbörda, som genom gnistsignalmaterielens tillkomst och
relativt snabba utveckling pålagts såväl marinförvaltningens torpedafdelning
som varfvens torpeddepartement, vore afsevärd, utan att dessa
senare fått sig tilldelad någon som helst ökning i sakkunnig personal.
Bih. till Riksd. Prot. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 6 Haft. 3
Maria
ingenjörkåren.
18
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
Respektive torpeddepartement hade fått omhändertaga hithörande frågor,
men med den snabba utvecklingen och de ständigt återkommande förändringarna
inom gnistsignalmaterielen hade det gifvetvis ej varit möjligt
för dessa departements tjänstemän att, utöfver de stora kraf, som torpedmaterielens
handhafvande betingade, jämväl kunna följa gnistsignalmatericlens
utveckling och på fördelaktigt sätt omhänderhafva densamma.
Också hade i hvarje viktigare fall och ofta vid rent elementära operationer
såsom de årligen återkommande afstämningarna af stationerna
vederbörande varfschefer inkommit med anmälan, att erforderlig sakkunnig
personal saknades för utförande af dylika arbeten, hvarför biträde
begärts vare sig från marinförvaltningen eller, under sommarmånaderna,
från högste befälhafvaren öfver kusteskadern. Sistnämnda myndigheter
hade äfven i upprepade rapporter framhållit den stora vikten af att
särskildt flottans varf förfogade öfver tillräckligt sakkunnig personal
för stationernas afstämning och materielens rätta handhafvande i allmänhet.
De senaste årens erfarenhet hade, enligt marinförvaltningens förmenande,
varit ägnad att oförtydbart ådagalägga denna brist på sakkunnig''
personal inom gnisttelegrafien, en brist, som med nu pågående förändringar
och nyanskaffningar inom materielen blefve alltmer kännbar.
Att medelst officerskommenderingar å departementen undanrödja nämnda
brist torde näppeligen kunna ske på grund af såväl de ofta inom officerskåren
skeende omflyttningarna som de årligen återkommande sjökommenderingarna.
Att den sakkunskap, som vore oeftergiflig för att kunna rätt tillgodose
den sig hastigt utvecklande gnistsignalmaterielens kraf, härigenom
ej kunde anses nöjaktigt representerad å varfven, torde ligga i
öppen dag, och den fleråriga erfarenhet, som härför oundgängligen erfordrades,
torde åtminstone för närvarande ej vara att påräkna af till
dylik tjänst kommenderade officerare, hvilkas tjänst ställde fordran på
en mera allmän utbildning och hvilka därför ej kunde tänkas kvarstå
orubbade under en följd af år i samma tjänst. Äfven torde de djupare
elektriska kunskaper och insikter i ingenjörsarbeten i allmänhet, som
här erfordrades, knappast vara tillfinnandes annat än hos en utbildad
elektroingenjör. Denna uppfattning torde ytterligare vinna i styrka,
sedan flottan numera i och för gnistsignalmaterielens vidmakthållande
och modernisering anordnat en särskild verkstadsafdelning vid torpeddepartementet
i Stockholm.
De två elektroingenjörer, som sedan den 1 januari 1906 tillhörde
mariningenjörkåren, vore till tjänstgöring fördelade, den ene å marin
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
19
förvaltningens ingenjörafdelning och. den andre åingenjördepartementet vid
flottans varf i Karlskrona. Med den vidsträckta användning, som elektriciteten
numera funnit ombord å flottans fartyg och å sjökrigsmateriel
i allmänhet, ville det synas som om handläggandet och behandlingen
af frågor å det allmänna elektriska området vid flottan skulle gifva tull
sysselsättning åt två elektroingenjörer, allra hälst som en af dessa vore
till tjänstgöring kommenderad i öfver styr elsen. Att dessa ingenjörers
tid och arbetskraft jämväl skrflle kunna tillgodose gnistsignalmaterielens
kraf, vore icke möjligt. Denna materiel kräfde sin man odelad. Därest
det skulle blifva möjligt att följa med gnistsignalmaterielens utveckling,
och hålla densamma i förstklassigt skick, måste denna materiel underkastas
ständiga moderniseringar och förändringar, och det vore i detta afseende
ingalunda uteslutet, att flottan inom den närmaste framtiden nödgades
öfvergå till användningen af så kallade odämpade elektriska vågor inom
gnisttelegrafien. Förfogade flottan då ej själf öfver tillräckliga, sakkunniga
arbetskrafter, nödgades man från utlandet införskrifva den härför
erforderliga materielen, hvilken vid sadant förhållande ej toide kunna
erhållas för ett pris understigande 25,000 kronor för station, under det
att denna kostnad, därest förändringen genomfördes å flottans egna
verkstäder, ej torde komma att öfverstiga en fjärdedel af denna summa.
Dessa arbeten kräfde emellertid en ständig och insiktsfull ledning i
förening med ett ej obetydligt experimenterande och träget studium af
den numera allt rikare litteraturen på detta område. Att marinförvaltningens
eller Karlskrona ingenjör departements elektroingenjör förutom
den ordinarie tjänsten jämväl skulle kunna fylla denna uppgift, kunde
enligt marinförvaltningens förmenande icke rimligtvis begäras.
Frågan vore sålunda icke blott en fråga om tillgodoseende af berättigade
kraf på ökade arbetskrafter utan jämväl en rent ekonomisk
fråga af så mycket större vikt som de medel, hvilka hittills anslagits
för gnistsignalmateriels nyanskaffning och underhåll, varit synnerligen
knappt tillmätta. _ _
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt har marinförvaltningen
hemställt, att i nådig proposition till innevarande års Riksdag måtte
föreslås, att på ordinarie stat från och med 1909 uppfördes ytterligare
en elektroingenjör, afsedd för omhänderhafvandet åt gnistsignalmaterielen,
med de aflöningsförmåner, hvilka enligt stat för mariningenjörkaren
vore tillförsäkrade elektroingenjör.
Af Riksdagens underdåniga skrifvelse den 19 maj 1905 angående
regleringen af utgifterna under riksstatens femte hufvudtitel framgår,
dels att de två mariningenjörsstipendiater, som årligen böra antagas,
20
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
skola tilldelas hvardera ett stipendium af 1,200 kronor om året under
två år, dels att mariningenjörsaspiranter och mariningenjörselever skola
under . tjänstgöring å flottans fartyg eller vid dess stationer åtnjuta
värnpliktigs aflöningsförmåner.
Beträffande de sålunda beviljade stipendierna uttalade Riksdagen,
att desamma torde kunna tillsvidare i mån af behof utgå af de besparingar,
som uppkomme å det i staten för mariningenjörkåren anvisade
belopp.
Hvad angår aflöningsförmånerna till mariningenjörsaspiranter och
mariningenjörselever, hafva några medel för bestridande af dagaflöningen
och beklädnadsersättningen till denna personal icke blifvit å stat anvisade.
Genom nådigt bref den 19 april 1907 föreskref emellertid
Kungl. Maj:t, att utgifterna för detta ändamål under åren 1906 och 1907
samt innevarande år skulle utgå af reservationsanslaget till flottans
öfningar, hvarjämte Kungl. Maj:t anbefallde marinförvaltningen att vid
afgifvande af förslag till beräknande af utgifterna under riksstatens
femte hufvudtitel för år 1909 i staten för mariningenjörkåren upptaga
medel till bestridande af utgifter för ifrågavarande ändamål. Uti samma
nådiga bref föreskref Kungl. Maj:t tillika, att ifrågavarande personal
tillkommande portionsersättning skulle utgå af anslaget till naturaunderhåll
åt personal vid flottan.
\idare
1907, att det penningbidrag, som författningsenligt tillkomme mariningenjörsaspiranterna
och mariningenjör seleverna under tjänstgöring,
skulle utgå med 20 öre om dagen under tjänstgöringen de första 86
dagarna och 50 öre om dagen under annan tjänstgöring.
I sin underdåniga skrifvelse den 13 november 1907 har marinförvaltningen
anfört, att då besparingarna å det i staten för mariningenjörkåren
anvisade belopp beräknades icke kunna med säkerhet lämna
tillgång för utbetalande af nyssnämnda stipendier längre än till 1908
års slut, stipendierna syntes böra upptagas i staten för mariningenjörkåren
från och med år 1909.
_ Likaledes har marinförvaltningen i sitt förslag till stat för mariningenjörkåren
upptagit medel till bestridande af utgifterna för dagaflöning
och beklädnadsersättning till mariningenjörsaspiranterna och mariningenjörseleverna.
Den snabba utvecklingen af den elektriska materielen under de
senaste åren och dess ökade användning inom flottan samt särskildt den
utveckling, gnistsignalmaterielen erhållit och allt fortfarande undergår,
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
21
fordra numera oafvisligen anställande af ytterligare åtminstone en
elektroingenjör, åt hvilken då, i enlighet med hvad marinförvaltningen
föreslagit, gnistsignalmaterieldetaljen bör anförtros. Jag finner mig fördenskull
böra tillstyrka framställning till Riksdagen om ökning af mariningenjörkåren
med en elektroingenjör i öfverensstämmelse med marinförvaltningens
hemställan.
På de af marinförvaltningen anförda skäl finner jag mig böra biträda
ämbetsverkets hemställan om upptagande i staten för mariningenjörkåren
af de till maringeningenjörsstipendiaterna utgående fyra
stipendierna.
Likaledes anser jag, att i staten för mariningenjörkåren böra upptagas
medel till bestridande af utgifterna för dagaflöning och beklädnadsersättning
till mariningenjörsaspiranterna och mariningenjörseleverna.
I enlighet med hvad sålunda anförts i fråga om dels ökning af
mariningenjörkåren med ytterligare en elektroingenjör, dels mariningenjörsstipendierna,
dels ock aflöningsförmånerna till mariningenjörsaspiranterna
och mariningenjörseleverna har upprättats förslag till ny
stat för mariningenjörkåren, slutande å en summa af 221,275 kronor
20 öre eller 10,725 kronor 20 öre mer än slutsumman i den för mariningenjörkåren
nu gällande staten.
I afseende å marinintendenturkåren har marinförvaltningen i sin
underdåniga skrifvelse den 13 november 1907 föreslagit en ökning af
denna kår med 7 marinintendenter af l:a graden och 2 marinintendenter
af 2:a graden.
Då emellertid frågan om lämpligheten af anställande vid marinintendenturkåren
af personal, af hvilken icke kräfdes den för kårens
intendenturpersonal nu fordrade kompetens och utbildning fortfarande
är under utredning, synes mig i afvaktan på afslutandet af denna utredning
icke för närvarande någon framställning böra göras hos Riksdagen
om ökning af kåren.
Vid marinläkarkårens organisation var ett af de viktigaste önskemålen
inrättandet af en chefsbeställning för marinens läkare, hvilken
beställnings innehafvare samtidigt skulle vara chef för marinförvaltningens
sanitetsafdelning. I sådant syfte hade också chefen för flottans
stab i sitt underdåniga förslag upptagit en själfständig af flottans sta
-
Marininten
denturkåren.
Marinläkar
kåren.
22
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
tioner oberoende chefsbefattning med lön och värdighet lika med kommendörs
vid kungl. flottan.
Enligt det af Kungl. Maj:t för 1902 års Riksdag framlagda och af
Riksdagen sedermera godkända förslaget till organisation af kåren ställdes
visserligen såsom chef för kåren en marinöfverläkare, men skulle
denne tillika vara förste marinläkare vid flottans station i Stockholm.
I egenskap af marinöfverläkare skulle han äga att under marinförvaltningen
och medicinalstyrelsen utöfva inseende öfver flottans hälso- och
sjukvård, såväl hvad personal som materiel anginge, att med uppmärksamhet
följa utvecklingen af hälso- och sjukvården jämväl i främmande
mariner, att afgifva de förslag till förändringar inom den svenska flottans
sanitetsväsen, hvilka han funne af behofvet påkallade, samt att vid
handläggning af hithörande frågor tjänstgöra såsom afdelningschef och
föredragande i marinförvaltningen.
Med afseende å marinöfverläkarens viktiga uppgifter och hans ställning
såsom chef för marinläkarkåren tillädes honom kommendörs värdighet.
Hans aflöningsförmåner bestämdes sålunda, att han erhöll fast lön
såsom förste marinläkare, men dagaflöning och inkvarteringsbidrag i
likhet med kommendör vid flottan, äfvensom därutöfver ett arfvode af
1,000 kronor för tjänstgöringen i marinförvaltningen och medicinalstyrelsen.
I sin underdåniga skrifvelse den 13 november 1907 har marinförvaltningen
gjort framställning om marinöfverläkarbefattningens skiljande
från befattningen såsom förste marinläkare vid Stockholms station.
Marinförvaltningen har därvid erinrat, att det arbete, som ända
intill marinläkarkårens inrättande ansetts kräfva en mans hela verksamhet,
d. v. s. förste läkarens vid Stockholms station, genom den nya organisationen
ökades med de båda maktpåliggande uppdragen
l:o) att handhafva alla göromål med marinläkarkårens rekrytering,
utbildning och användning, förrätta inspektioner på flottans stationer
och fartyg och
2:o) att såsom chef för marinförvaltningens sanitetsafdelning bereda
och i ämbetsverkets plenum föredraga ärenden angående hälso- och sjukvården
inom flottan, äfvensom deltaga i handläggningen af sådana, af
andra afdelningschefer föredragna ärenden, där på något sätt hälsovårdens
kraf måste tillgodoses, såsom vid fartygs inredning, nybyggnader
å stationerna, folkets proviantering och beklädnad m. m.
Marinförvaltningen har vidare erinrat, att genom sistlidna Riksdags
beslut fältläkarkårens stipendiater erhållit ökade stipendier och att
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
23
vidare genom 1906 års riksdagsbeslut de nyinrättade civila läkarstipendiaterna,
som dels icke vore underkastade någon utgift för uniform, dels
på sina förordnanden hade rikligt tillfälle till extra inkomster, något
som en marinläkare af 2:a graden eller marinläkarstipendiat nästan aldrig
kunde påräkna under sina kommenderingar, detta oaktadt erhållit 750
kronor såsom stipendier. Under sådana förhållanden hade det, yttrar
marinförvaltningen, blifvit en bjudande nödvändighet för att kunna erhålla
sökande till de lägre befattningarna vid marinläkarkåren att höja
de arfvoden och stipendier, som enligt nu fastställda stater utginge.
Till detta ändamåls vinnande har marinförvaltningen föreslagit, att
marinläkare af 2:a graden, som nu vid första anställning erhölle 1,200
kronor i årligt arfvode med två ålderstillägg efter 5 och 10 års tjänst
af 300 kronor hvardera gången, måtte erhålla vid första anställning ett
arfvode af 1,500 kronor med ålderstillägg såsom nyss blifvit nämndt
samt att marinläkarstipendiat måtte erhålla årligen 900 kronor såsom
stipendium.
Vidare har marinförvaltningen i samma skrifvelse anfört, att sedan
kustartilleriets läkare blifvit öfverförda till marinläkarkåren och densamma
blifvit ytterligare förökad genom inrättande af tre marinläkarbeställningar
af l:a graden, behofvet af marinläkares af 2:a graden och
marinläkarestipendiats kommenderande i land för att tjänstgöra såsom
vikarie under sjukdom, semester och tjänstledighet för marinläkare af
l:a graden blifvit större, än att kostnaderna därför kunde fyllas med
det för ändamålet i stat anslagna belopp af 4,000 kronor, hvarför en
höjning af detta belopp med 2,000 kronor, så att detsamma från och
med 1909 måtte utgå med 6,000 kronor årligen, vore nödvändig.
Vidkommande först marinförvaltningens framställning i afseende å
marinöfverläkaren håller jag före, att, enär densamma nära berör den
ifrågasatta omorganisationen af marinförvaltningen, den lämpligen bör
upptagas till behandling först i sammanhang med sistnämnda fråga;
och torde tillsvidare marinöfverläkarens aflöningsförmåner böra i staten
uppföras på samma sätt och med samma belopp som hittills.
I likhet med marinförvaltningen finner jag det vara nödvändigt att
förbättra marinläkarnas af 2:a graden och marinläkarstipendiaternas aflöningsförmåner,
och har jag ej något att erinra mot de af marinförvaltningen
härutinnan framställda förslag.
Däremot synes mig behofvet af höjning utaf det till dagtraktamente
till marinläkare af 2:a graden och marinläkarstipendiater under
tjänstgöring i land förslagsvis anslagna belopp, 4,000 kronor, icke vara
24
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
Reserv- och
indragningsstaterna
samt
båtsmanskompanierna.
Anslags
belopp.
fullt styrkt hvadan jag för närvarande icke kan förorda bifall till marinförvaltningens
i detta hänseende gjorda hemställan.
Marinförvaltningen har beräknat medelsbehofvet för reserv- och
indragningsstaterna samt båtsmanskompanierna, för de två förstnämnda
staterna till................................................................................. kronor 26,295: 65
och för båtsmanskompanierna till....................................... » 6,924: —
Summa kronor 33,219: 65
Emot dessa beräkningar har jag icke något att erinra.
Enligt de beräkningar, j ag sålunda anfört, skulle medelsbehofvet under
anslagstiteln aflöning för flottans kårer och stater år 1909 blifva följande:
För 1908 |
af |
För 1909 |
||||||
i |
Riksdagen |
beräknadt |
Ökning. |
Minsknin, |
T 3 * |
|||
• |
anvisadt |
behof. |
||||||
Officerskåren ........................................... |
674,260 |
712,720 |
38,460 |
|||||
Reservoffieersaspiranter................................. |
26,700 |
—■ |
26,700 |
— |
— |
— |
— |
— |
Underofficerskåren....................................... |
677,460 |
— |
744,720 |
— |
67,260 |
— |
— |
— |
Sj ömanskåren....................... |
2,194,589 |
40 |
2,255,828 |
40 |
61,239 |
|||
Skeppsgossekåren ..................................... |
34,767 |
50 |
34,767 |
50 |
— |
— |
— |
|
210,550 |
221 275 |
20 |
10,725 |
20 |
||||
Marinintendenturkåren............................. |
275,469 |
50 |
275,469 |
50 |
— |
— |
||
D:o i flottans reserv............ |
4,285 |
— |
4,285 |
— |
— |
— |
— |
— |
Ecklesiastikstaten ....................................... |
8,900 |
— |
8,900 |
— |
— |
— |
— |
— |
Marinläkarkåren............ |
103,760 |
112 760 |
9 000 |
|||||
Poliskåren ................................................ |
46,900 |
— |
46,900 |
— |
— |
— |
— |
|
Inkvarteringsbidrag för officerare ocb under- |
||||||||
officerare, förslagsvis............................... |
239,140 |
— |
258,220 |
— |
19,080 |
— |
— |
- |
Reserv- och indragningsstater samt båtsmans- |
||||||||
kompanierna, förslagsvis ......................... |
39,364 |
32 |
33,219 |
65 |
— |
— |
6,144 |
67 |
Dagaflöning till officerare och underofficerare, |
||||||||
förslagsvis .................................... |
601,667 |
814,205 |
50 |
212,538 |
50 |
|||
I riksstaten afrundadt med........................... |
28 |
25 |
— |
03 |
||||
Summa kronor |
5,137,813 |
— |
5,549,971 |
418,302 70 |
6,144 |
70 |
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
25
Den erforderliga ökningen utöfver för år 1908 anvisadt belopp
uppgår alltså till 412,158 kronor.»
Knngl. Maj:ts förslag om ökning af flottans officerskår med 16 nya
beställningar liar utskottet ansett sig icke kunna helt och hållet biträda;
men har utskottet däremot velat förorda en ökning med 8 beställningar,
fördelade mellan de olika graderna på följande sätt:
kommendörkapten af 2:dra graden............................ 1
kaptener af l:a klass ..................................................... 2
kapten af 2:a d:o ................................................... 1
löjtnanter .............................................................................. 2
underlöjtnanter..................................... 2
Summa 8
Jämväl beträffande underofficer skår en har utskottet funnit den ifrågasatta
ökningen alltför stor; och torde densamma enligt utskottets förmenande
kunna utan olägenhet begränsas till hälften af hvad Kungl.
Maj:t begärt eller således till 27 beställningar, fördelade på följande sätt:
flaggunderofficerare (ej maskinister) .......''................. 5
» (maskinister) .............................. 4
underofficerare af 2:a graden (ej maskinister)...... 10
» » (maskinister)............ 8
Summa 27
Vidkommande flottans sjömanskär har Kungl. Maj:t icke föreslagit
någon förändring i antalet beställningar utan endast ifrågasatt, att antalet
löner inom första lönegraden skulle ökas med 54, men att däremot
lönernas antal i fjärde lönegraden skulle minskas med samma antal;
och har utskottet icke funnit anledning till erinran häremot.
I staten för sjömanskåren samt staten å dagaflöning till officerare
och underofficerare hafva hittills afdragits vissa belopp, motsvarande
dagaflöning för respektive befattningshafvare under tjänstgöring å varfvet
och i sjökarteverket. I staterna för innevarande år äro dessa afdrag
upptagna till förslagsvis ett belopp af sammanlagdt 182,350 kronor.
Ifrågavarande dagaflöningar utgå i stället af anslaget till flottans nyBih.
till Riksd. Prat. 1908. 4 Sarnl. 1 Afd. 6 llåjt. 4
Utskottets
yttrande.
26
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
byggnad ocli underhåll samt anslaget till sjökarteverket, däraf från sistnämnda
anslag med ett förslagsvis beräknadt belopp af 4,000 kronor.
På de i statsrådsprotokollet anförda skäl har Kungl. Maj:t nu föreslagit,
att omförmälda dagaflöningar borde hädanefter utgå från anslaget
till aflöning för flottans kårer och stater; och hafva på grund häraf i
de för år 1909 upprättade förslagen till stater för sjömanskåren samt
å dagaflöning till officerare och underofficerare icke gjorts sådana
afdrag för dagaflöning, som nu omnämnts.
Häremot har utskottet icke haft anledning till erinran.
Utskottet har likaledes ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts
under denna punkt gjorda framställning om ökning af mariningenjörkåren
med en elektroingenjör, om uppförande i staten för nämnda kår
af de för närvarande af de å staten uppkommande besparingar utgående
4 stipendierna för mariningenjörsstipendiater samt om uppförande
å berörda stat af medel till bestridande af utgifterna för dagaflöning
och beklädnadsersättning till mariningenjörsaspiranterna och mariningenjörs
eleverna.
Beträffande marinintendenturkåren har Kungl. Maj:t icke föreslagit
någon förändring i den nu gällande staten för karen, och erfordras alltså
icke något utskottets yttrande öfver hvad departementschefen rörande kåren
anfört.
I fråga om marinläkarkåren har Kungl. Maj:t endast föreslagit, att
de till marinläkarna af andra graden utgående årliga arfvoden skulle
höjas från 1,200 till 1,500 kronor, med bibehållande af de för närvarande
bestämda två ålderstilläggen, hvartdera å 300 kronor, samt att
marinläkarstipendiat skulle erhålla ett stipendium å 900 kronor årligen;
och har utskottet med hänsyn till svårigheten att rekrytera de lägre
befattningarna vid kåren ansett sig böra tillstyrka ifrågavarande förslag.
Beträffande slutligen det beräknade medelbehofvet för reserv- och
indragningsstaterna samt båtsmanskompanierna under år 1909 har utskottet
icke funnit anledning till erinran.
Enligt utskottets förslag skulle alltså medelsbehofvet under anslagstiteln
aflöning för flottans kårer och stater blifva följande:
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
27
För 1908 af |
För 1909 |
Ökning. |
Minskning. |
|||||
Officerskåren.............................................. |
674,260 |
692,900 |
— |
18,640 |
— |
— |
— |
|
Reservofficersaspirante r................................. |
26,700 |
— |
26,700 |
— |
— |
— |
— |
— |
Underofficerskåren....................................... |
677,460 |
— |
711,090 |
— |
33,630 |
— |
--- |
— |
Sjömanskåren.......................................... |
2,194,589 |
40 |
2,255,828 |
40 |
61,239 |
— |
— |
— |
Skeppsgossekåren ....................................... |
34,767 |
50 |
34,767 |
50 |
— |
— |
— |
— |
Mariningenjörkåren ..................................... |
210,550 |
— |
221,275 |
20 |
10,725 |
20 |
--- |
— |
Marinintendenturkåren................................. |
275,469 |
50 |
275,469 |
50 |
— |
— |
— |
— |
D:o i flottans reserv............ |
4,285 |
— |
4,285 |
— |
— |
— |
— |
— |
Ecklesiastikstaten ....................................... |
8,900 |
— |
8,900 |
— |
— |
— |
— |
— |
Marinläkarkåren.......................................... |
103,760 |
— |
112,760 |
— |
- 9,000 |
— |
— |
— |
Poliskåren ................................................. Inkvarteringsbidrag för officerare och under- |
46,900 |
46,900 |
||||||
officerare, förslagsvis................................. Reserv- och indragning sstater samt båtsmans- |
239,140 |
248,680 |
9,540 |
|||||
kompanierna, förslagsvis ........................... Dagaflöning till officerare och underofficerare |
39,364 |
32 |
33,219 |
65 |
6,144 |
67 |
||
förslagsvis .............................................. |
601,667 |
— |
783,928 |
75 |
182,261 |
75 |
— |
— |
I riksstaten afrundadt med.......................... |
— |
28 |
— |
— |
—— |
— |
— |
28 |
Summa kronor |
5,137,813 |
5,456,704 |
— |
325,035 |
95 |
6,144 |
95 |
Under åberopande af hvad utskottet här ofvan anfört, får utskottet
hemställa,
att Riksdagen må
a) med godkännande af det vid detta utlåtande
fogade förslag till stat för flottans officerskår (bil.
n:o 1 vid detta utlåtande) öka denna kår med 8
officerare;
b) med godkännande af bilagda förslag till stat
för flottans underofficerskår (bilaga n:o 2 vid detta
utlåtande) öka denna kår med 27 underofficerare;
c) godkänna det vid förenämnda statsrådsprotokoll
fogade förslag till stat för flottans sjömanskap
(bil. n:o 3 vid berörda protokoll);
28
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
Naturaunder
håll åt
personal vid
flottan.
[4-]
d) godkänna bilagda förslag till stat å dagaflöning
för officerare och underofficerare vid flottan; (bil. n:o
3 vid detta utlåtande);
e) med godkännande af det vid samma protokoll
fogade förslag till stat för mariningenjörkåren (bil.
n:o 5 vid berörda protokoll) öka denna kår med 1
elektroingenj ör;
f) godkänna det vid förberörda statsrådsprotokoll
fogade förslag till stat för marinläkarkåren (bil. n:o 6
vid sagda protokoll);
g) godkänna den af Kungl. Maj:t föreslagna minskningen
i anslaget till reserv- och indragningsstaterna
samt båtsmanskompanierna; samt
h) vid bifall till hvad utskottet under mom. a)—g)
här ofvan hemställt höja anslaget till aflöning för
flottans kårer och stater, nu 5,137,813 kronor, med
318,891 kronor till 5,456,704 kronor.
Naturaunderhåll åt personal vid flottan.
4:o) Kungl. Maj:t har under punkt 4 af förevarande hufvudtitel
föreslagit Riksdagen att höja förslagsanslaget till naturaunderhåll åt
personal vid flottan från 1,163,744 kronor till 1,177,227 kronor eller
med 13,483 kronor.
Departementschefen har i detta afseende till statsrådsprotokollet
anfört följande:
»Såsom framgår af statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden
den 14 januari 1905, bifogadt samma års statsverksproposition, hade
vid uppgörande af beräkningarna utaf utgifterna å förslagsanslaget till
naturaunderhållet åt personal vid flottan under år 1906, i anledning af
ett utaf statsutskottet vid 1904 års Riksdag gjordt uttalande om önskvärdheten
af, att ifrågavarande beräkningar grundades på hvad den verkliga
kostnaden kunde antagas komma att utgöra, beräknats, att under
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
29
officerare samt sjömans- och skeppsgossekårernas manskap komme att
tjänstgöra 275 dagar i land och 90 dagar till sjöss samt att för underofficerare
portionsersättningen skulle utgöra 62 öre i land och 88 öre
ombord samt portionen för nämnda manskap kosta 52 öre i land och
88 öre ombord. För reservofficersaspiranter beräknades samma portionsersättning
som för underofficerare.
Enligt samma beräkningsgrunder och under antagande, att mitt
förslag om ökning af underofficerskåren vinner bifall, skulle det belopp,
hvartill förevarande anslag bör beräknas för år 1909, komma att nppgå
till 1,177,227 kronor.»
Med hänsyn till det af utskottet under punkt 3 bär ofvan framställda
förslaget, att underofficerskåren skulle ökas med 27 man i stället
för med 54, såsom Kungl. Maj:t begärt, bar utskottet låtit verkställa
en beräkning angående den ändring af förevarande anslagsbelopp, som
skulle föranledas af utskottets nämnda förslag. Enligt denna beräkning
skulle det af Kungl. Maj:t begärda beloppet kunna minskas med i jämnadt
krontal, 6,742 kronor.
På grund häraf får utskottet hemställa,
att Riksdagen må i riksstaten för år 1909 höja
förslagsanslaget till naturaunderhåll åt personal vid
flottan, nu 1,163,744 kronor, med 6,741 kronor till
1,170,485 kronor.
Ersättning för rustning och rotering.
5:o) Under punkt 5 af denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t före- Ersätt.nins f°r
slagit Riksdagen att minska förslagsanslaget till ersättning för rustning rUjt0“1e“.fn°ch
och rotering, nu 14,000 kronor, med 2,000 kronor till 12,000 kronor. [5^
Rörande denna fråga bar departementschefen till statsrådsprotokollet
anfört följande:
»Förslagsanslaget till ersättning för rustning och rotering är i riksstaten
för innevarande år upptaget till ett belopp af 14,000 kronor.
30
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
Sedan marinförvaltningen från statskontoret erhållit uppgift därom,
att för närvarande kvarstode i indelningsverket såsom effektiva ett antal
af endast 138 rotenummer vid båtsmanshållet, hvilka för år 1907 tillkomme
en ersättning för rustnings- och roteringsbesväret å tillhopa
15,027 kronor 51 öre, bar marinförvaltningen i underdånig skrifvelse
den 13 november 1907 anfört, att, med afseende därå att ifrågavarande
förslagsanslag åren 1902, 1903, 1904, 1905 och 1906 lämnat besparingar
å respektive 1,231 kronor 38 öre, 5,066 kronor 36 öre, 4,865 kronor
88 öre, 5,596 kronor 94 öre, 5,420 kronor 81 öre, anslaget för år 1909
bör kunna nedsättas till 12,000 kronor.»
Med anledning af hvad sålunda anförts, hemställer utskottet,
att Riksdagen må i riksstaten för år 1909 minska
förslagsanslaget till ersättning för rustning och rotering,
nu 14,000 kronor, med 2,000 kronor till 12,000
kronor.
Flottans nybyggnad och underhåll.
Flottans 6: o) Kungl. Maj :t har under punkt 6 af denna hufvudtitel tore
och^unferhåii
slagit Riksdagen att i riksstaten för år 1909 höja reservationsanslaget
rg -i till flottans nybyggnad och underhåll, nu 2,300,000 kronor med 36,000
kronor till 2,336,000 kronor.
Med afseende å denna framställning har departementschefen anfört
följande:
»Sedan, på framställning af Kungl. Maj:t, 1906 års Riksdag höjt
ifrågavarande anslag från 1,840,000 kronor till 2,250,000 kronor, föreslog
marinförvaltningen i underdånig skrifvelse den 11 december 1906, att
Kungl. Maj:t måtte, i och för underhållet af nytillkommen materiel, hos
Riksdagen begära ökning af anslaget för innevarande år med ett belopp
af 63,250 kronor. Uti sistnämnda belopp ingick ett belopp af 13,500
kronor, utgörande första hälften af ett års underhåll af sex l:a klass
torpedbåtar, till hvilkas påbörjande 1906 års Riksdag beviljat medel.
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
31
I nådig proposition till 1907 års Riksdag föreslog emellertid Kungl.
Maj:t, då med anslaget till underhåll af berörda sex l:a klass torpedbåtar
ansågs kunna anstå, böjande af anslaget till flottans nybyggnad
och underhåll med endast 50,000 kronor.
Riksdagen lämnade sitt bifall härtill; och utgör anslagets belopp
innevarande år alltså 2,300,000 kronor.
I underdånig skrifvelse den 1 oktober 1907 angående utgifterna
under riksstatens femte hufvudtitel för år 1909 har marinförvaltningen
anfört, att för den fartygsmateriel, som med af 1907 års Riksdag beviljade
medel nyanskaffades, nämligen en jagare, fyra l:a klass torpedbåtar
och undervattensbåtmateriel borde för år 1909, hvad anginge
jagaren och de fyra l:a klass torpedbåtarna, medel till halfva och
beträffande undervattensbåtmaterielen medel till hela underhållskostnaden
för ett år beredas.
Den ökning af ifrågavarande anslag, som ämbetsverket nu ansåge
påkallas, utgjorde sålunda:
för jagaren Ragnar (andra hälften af ett års underhåll) kronor 3,000:
» jagaren Sigurd (d:o) .................................................... » 3,000:
» en jagare, hvars nybyggnad beviljats af 1907
års Riksdag (första hälften af ett års underhåll) » 3,000:
för l:a klass torpedbåtarna Vega, Vesta, Iris, Thetis,
Spica och Astrea (för ett års underhåll) ............... » 27,000:
» fyra l:a klass torpedbåtar (första hälften af ett
års underhåll) ................................................................. )) 9,000:
» undervattensbåtmaterielen ............................................. » 9,000:
Summa kronor 54,000
I enlighet härmed har marinförvaltningen hemställt, att framställning
måtte göras till innevarande års Riksdag om höjning af ifrågavarande
anslag med 54,000 kronor till 2,354,000 kronor.
På sätt jag redan under anslagstiteln »aflöning för flottans kårer
och stater» anfört, är anslaget till flottans nybyggnad och underhåll
alldeles otillräckligt. År ifrån år har det måst betydligt öfverskridas,
och upprepade gånger har hos Riksdagen måst begäras medel till de
häraf föranledda bristernas täckande. Vederbörande myndigheter hafva
blifvit kraftigt erinrade om nödvändigheten att begränsa utgifterna inom
anslagets belopp, men ett öfverskridande har likväl icke kunnat und
-
32
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
vikas, såvida icke den dyrbara materielens behöriga underhåll skolat
eftersättas. Genom den af mig föreslagna åtgärden att öfverflytta vissa,
från nnderhållsanslaget nu utgående dagaflöningar till anslaget för aflöning
af flottans kårer och stater komme underhållsanslaget att få en
förstärkning af omkring 182,000 kronor. Huru behöflig en sådan förstärkning
är, torde framgå af det förhållandet, att marinförvaltningen
sett sig nödsakad att föreslå framställning äfven till innevarande års
Riksdag om beredande af medel till täckande af brister å anslaget, belöpande
sig till ej mindre än 231,068 kronor 47 öre. Om ersättande af
dessa brister ämnar jag vid ett senare tillfälle göra underdånig hemställan.
Vidkommande den af marinförvaltningen föreslagna höjningen af
anslaget anser jag i likhet med förvaltningen detsamma böra höjas i
och för underhållet af jagarna Ragnar och Sigurd, l:a klass torpedbåtarna
Vega, Vesta, Iris, Thetis, Spica och Astrea, samt undervattensbåtmaterielen.
Däremot torde någon höjning af anslaget icke behöfva
ifrågakomma för den jagare och de fyra l:a klass torpedbåtar, till hvilkas
påbörjande 1907 års Riksdag beviljat medel, alldenstund dessa fartyg
sannolikt icke kunna blifva färdiga förr än under hösten år 1909.
Sedan till kustartilleriet öfverförts bevakningsbåtarna Carl Edholm
och n:r 1 till och med 5, bör kostnaden för dessa fartygs underhåll,
hvilken hittills bestridts af anslaget till flottans nybyggnad och underhåll
och som beräknas uppgå till 1,000 kronor för fartyg eller sammanlagdt
6,000 kronor, öfverflyttas till anslaget till underhåll af kustartilleriets
byggnader och materiel. På grund häraf bör förevarande
anslag alltså minskas med 6,000 kronor.
Sålunda bör enligt min åsikt reservationsanslaget till flottans nybyggnad
och underhåll
ökas
för jagaren Ragnar med...................................................... kronor 3,000: —
» )> Sigurd » ................................................. » 3,000: —
» l:a klass torpedbåtarna Vega, Vesta, Iris, rrhetis,
Spica och Astrea med............................................... )> 27,000: —
» undervattensbåtmaterielen med................................... )) 9,000: —
Summa kronor 42,000: —
minskas
för till kustartilleriet öfverförda bevakningsbåtar med kronor 6,000: —
hvadan ökningen i anslaget skulle utgöra.................. kronor 36,000: —.»
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
33
Då ifrågavarande anslag vid bifall till den af Kungl. Ma:jt under
punkt 3 här ofvan föreslagna och af utskottet tillstyrkta åtgärden att
öfverflytta vissa från anslaget nu utgående dagaflöningar till anslaget
till aflöning af flottans kårer och stater kommer att få en förstärkning
af omkring 182,000 kronor, har utskottet ansett, att med ökning af
underhållsanslagets nuvarande belopp kan tills vidare anstå; och får
utskottet alltså hemställa,
att Riksdagen må i riksstaten för år 1909 uppföra
reservationsanslaget till flottans nybyggnad och
underhåll med samma belopp som för innevarande år,
eller 2,300,000 kronor.
Flottans öfningar.
7:o) Kungl. Maj:t har under punkt 7 af denna hufvudtitel föreslagit
Riksdagen att i riksstaten för år 1909 höja reservationsanslaget till
flottans öfningar, nu 1,200,000 kronor, med 600,000 kronor till 1,800,000
kronor.
Departementschefen har härom anfört följande:
»Enligt det för 1901 års Riksdag framlagda sammandrag af de
ordinarie anslagsbehof, som beräknats uppstå under riksstatens femte
hufvudtitel på grund såväl af den ifrågasatta utsträckningen af beväringens
öfningstid och den föreslagna organisationen af kustartilleriet som af
den ökning af flottans stampersonal, hvilken enligt 1900 års statsverksproposition
beräknades erforderlig under perioden 1902 —1912 (bil. A
till utdrag af statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden den 7 januari
1901), upptogs anslaget till flottans öfningar för år 1902 till 1,000,000
kronor, för hvart och ett af åren 1903—1908 till 1,150,000 kronor,
samt för år 1909 till 1,350,000 kronor; och uppfördes anslaget i riksstaten
för år 1902 med förstnämnda belopp. Anslaget blef emellertid
på Kungl. Maj:ts förslag redan af 1902 års Riksdag höjdt med 50,000
kronor till sitt nuvarande belopp 1,200,000 kronor.
I ämbetsskrifvelse den 18 november 1907 har chefen för flottans stab
framhållit otillräckligheten af detta anslag och därvid i hufvudsak anfört
följande. De i flottans stab utarbetade beräkningar, hvilka lågo till
Bih. till Biksd. Prot. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 6 Häft. 5
Utskottets
yttrande.
Flottans öfningar.
[7-]
34
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
grund för ofvan omförmälda för 1901 års Riksdag framlagda sammandrag,
grundade sig på från flottans stationer infordrade kostnadsuppgifter
för expeditioner med flottans fartyg m. m. under femårsperioden
1895—1899.
Till följd af sakens natur vore beräkningar af denna art svåra att
med högre grad af tillförlitlighet uppgöra flera år i förväg, äfven om
inga afvikelse!’ ägde rum från den en gång uppgjorda planen, ty de
påverkades alltför mycket af vid tillfället rådande konjunkturer, framför
allt å kolmarknaden. Äfven inverkade afsevärdt rådande pris å ammunition
och öfrig utredning.
Anslaget befanns redan efter några år vara otillräckligt. Orsakerna
härtill vore att söka hufvudsakligen i följande omständigheter. Kolprisen
hade öfverstigit de till grund för 1900 års beräkningar antagna
prisen. Kolåtgången i allmänhet torde hafva stigit, sedan vattenrörpannor
under de senare åren införts å flottans fartyg. Ammunitionskostnaderna
för artilleriskjutningar hade stigit. Modernare fartygsmateriel
hade användts för kadetternas utbildning. Skjutskolan hade organiserats
efter nya grunder. Torpedskolan hade erhållit större omfattning
och modernare fartygsmateriel.
En bet}rdande ökning orsakades därjämte däraf att en 1 kl. pansarbåt
eller en pansarkryssare alltsedan hösten 1908 utsändts å vinterexpedition
i stället för en korvett, hvilken förändring beräknades medföra en ökad
kostnad för öfningsanslaget af vid pass 100,000 kronor årligen utöfver
hvad i 1900 års plan förutsatts för sagda expedition.
En ökning af öfningsanslaget vore vidare nödvändig för att möjliggöra
ett kraftigare bedrifvande af utbildningen i artilleriskjutning, h var vid
åsyftades ej blott själfva . kanonbetjäningarnas utbildning, utan äfven
utbildningen i eldledning, fartygsvis och divisionsvis. Med de stora
svårigheter, som å nutida stridsafstånd framträdde för eldledningen, torde
en jämförelsevis riklig ammunitionsmängd till öfning erfordras för att
kunna komma till ett godt resultat. Då vid skjutning på de längre
utstånden endast stridsladdning kunde ifrågakomma att användas, medförde
dessa skjutningar en icke obetydlig kostnad.
Anledningarna till öfningskostnadernas stegring under de senare
åren hade sålunda icke varit af öfvergående natur. För så vidt icke
en tillbakagång i öfningarna från den förut framlagda planen skulle
blifva nödvändig, måste öfningsanslaget betydligt ökas. Den redan i
förenämnda plan förutsatta ökningen med 200,000 kronor i det för år 1909
beräknade öfningsanslaget, hvilken vore en följd af den då inträdande
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
35
förlängda tjänstgöringstiden för beväringen, afsåge blott att tillgodose
det nya anslagsbebof, som då uppkomme med den ökade öfningstiden,
och knnde ej bidraga att minska den förutvarande bristen.
Hittills både man genom att verkställa reduktioner i de årliga
öfningsplanerna sökt att upprätthålla jämnvikten mellan anslaget till
flottans öfningar och de utgifter, som däraf skulle bestridas. Emellertid
torde sådana reduktioner, hvilkas olägenheter ännu blott i mindre grad
gjort sig märkbara till följd af de stora vakanserna inom flottans hela
personal, vara ytterst betänkliga då vakanserna började fyllas, ej blott
ur den synpunkten, att personalens duglighet ej kunde hållas uppe med
mindre än att grundliga skolor och långvarig sjötjänst bereddes för
densamma, utan äfven emedan flottans krigsberedskap äfven i öfrigt
därigenom skulle försämras.
Det torde icke vara af nöden att framhålla den utomordentligt stora
vikten af att en betydlig del af flottan ständigt vore rustad med sina
besättningar ombord och fullt krigsberedd. Då den sträfvan i denna
riktning, som sedan flera år tillbaka framträdt inom utländska mariner,
numera flerstädes nått därhän, att den egentliga slagflottan faktiskt vore
ständigt fullt mobiliserad, vore det för oss af största betydelse att äfven
söka i detta afseende komma så långt som klimat och omständigheterna
i öfrigt lämpligen medgåfve. Också hade redan i chefens för flottans
stab år 1900 uppgjorda plan för flottans öfningar m. m. under åren
1902-—1912, hvilken plan låg till grund för det förut omnämnda, för
1901 års Riksdag framlagda sammandraget af de ordinarie anslagsbehofven
under dessa år, fartygsrustningarna föreslagits skola, sedan
beväringens öfningstid blifvit utsträckt till 365 dagar, ordnas så, att
t. ex. af l:a kl. pansarbåtar skulle finnas rustade under tre månader af
året sex och under den öfriga delen af året åtta. Denna plan hade
sedan i hufvudsak bibehållits med de modifikationer, som föranledts af
under den gångna tiden vunnen erfarenhet och nytillkommen fartygsmateriel.
Vid . de detalj beräkningar, som utförts i flottans stab, med behörig
hänsyn tagen till de i det föregående framställda synpunkterna angående
behofvet af anslag till flottans öfningar för år 1909, hade det visat sig, att
sagda anslagsbehof med 300 dagars fredstjänstgöring för beväringen
och med användande af den plan för öfningarna, som af chefen för
flottans stab uppgjorts år 1906 till det då afgifna förslaget till flottans
utveckling under åren 1908 —1913, uppginge till ett belopp af i rundt
tal 2,100,000 kronor.
36
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
Det ligger i öppen dag, att ifrågavarande anslag, som liar, bland
annat, den ytterst viktiga uppgiften att medgifva tidsenlig utbildning
af stampersonalen, icke får upptagas till lägre belopp än som denna
betydande uppgift kräfver.
Af hvad chefen för flottans stab härom anfört framgår nödvändigheten
af en betydande ökning af anslaget; och mot stabschefens beräkningar
i afseende å beloppet af den erforderliga ökningen synes i hufvudsak
icke något vara att erinra.
I det vid statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden den 12 januari
1907 under Bil. 5 fogade sammandrag af de ordinarie anslagsbehofven,
som beräknades skola hafva uppstått under femte hufvudtiteln för år
1908, därest flottans stampersonal uppbringats till sin numerär enligt
plan, upptogs anslaget till flottans öfningar till ett belopp af 1,800,000
kronor. Detta belopp borde för år 1909 ökas, dels enligt 1900 års plan
med 200,000 kronor på grund af beväringens inträdande längre fredstjänstgöring,
dels med ett belopp, enligt gjorda beräkningar ej understigande
100,000 kronor, afsedt att, såsom chefen för flottans stab framhållit,
möjliggöra ett kraftigare bedrifvande af skjutöfningarna med
artilleri m. m. Anslaget till flottans öfningar skulle således för år 1909
äfven enligt denna beräkning uppgå till 2,100,000 kronor.
Då emellertid en afsevärd brist ännu förefinnes i flottans stampersonal,
innan denna uppnått den numerär, som den 1908 bort äga,
samt denna brist, på sätt jag förut nämnt, ej torde kunna beräknas
blifva fylld år 1909, anser jag anslaget till flottans öfningar för sistnämnda
år böra upptagas tili något lägre belopp än 2,100,000 kronor.
En på den verkliga personaltillgången, sådan den för närvarande kan
beräknas, grundad öfningsplan för år 1909 har utvisat, att från det
nyssnämnda beloppet bör afräknas 298,222 kronor eller i rundt tal
300,000 kronor. Därest anslaget sålunda ökas med 600,000 kronor,
lärer under ökningen kunna inbegripas det belopp af 8,000 kronor, som
Eders Kungl. Maj:t förut denna dag vid behandlingen af fjärde hufvudtitelns
anslag till »arméns vapen, ammunition och skjutöfningar samt
artilleriets öfningar och materiel» ansett böra öfverföras från fjärde till
femte hufvudtitelns anslag.»
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot hvad Kungl.
Maj:t under förevarande punkt föreslagit, hemställer alltså,
att Riksdagen må i riksstaten för år 1909 höja
reservationsanslaget till flottans öfningar, nu 1,200,000
kronor, med 600,000 kronor till 1,800,000 kronor.
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
37
Sjöbeväringens vapenöfningar samt beklädnad och
ersättning därför.
8:o) Kungl. Maj:t har i punkten 8 af denna hnfvudtitel föreslagit
Riksdagen att i riksstaten för år 1909 höja förslagsanslaget till sjöbeväringens
vapenöfningar samt beklädnad och ersättning därför från
1,150,000 kronor med 700,000 kronor till 1,850,000 kronor
Beträffande denna framställning har departementschefen till statsrådsprotokollet
anfört följande:
»Ifrågavarande anslag, som för innevarande år är i riksstaten upptaget
till ett belopp af 1,150,000 kronor, måste gifvetvis betydligt höjas för
år 1909 i anledning af den utsträckning i de värnpliktiges fredstjänstgöring,
som samma år inträder.
Marinförvaltningen har i ett den 29 november 1907 afgifvet ämbetsutlåtande
beräknat anslagsbehofvet år 1909 för ifrågavarande vapenöfningar
samt beklädnad och ersättning därför sålunda:
Penningbidrag
625 man i 200 dagar = 125,000 dagar
å kronor 0: 20 .............................. kronor 25,000: —
1,425 man i 240 dagar = 342,000 dagar
å kronor 0: 20........................... » 68,400: —
1,425 man i 60 dagar = 85,500 dagar
å kronor 0: 40............................... » 34,200: — 127,600: —
Portion skostnad
552,500 dagar å kronor 0: 70 ..................................... kronor 386,750: —
Beklädnadshostnad
552,500 dagar å kronor 0: 35 ........................................ » 193,375: —
Transport kronor 707,725: —
Sjöbeväringens
vapenöfningar
samt
beklädnad
och ersättning
därför.
[8.]
38
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
Transport kronor 707,725: —
Hämtnings- och hemför skaffning skostnad
2,050 man å kronor 15: — ...................................
» 30,750: —
Extra utgifter, inskrifning och redovisning, inkasernering
och sjukvård
Enligt i flottans stab uppgjord beräkning........................ kronor 51,800: —
Öfning skostnad
552,500 dagar å kronor 1:86......................................... » 1,027,650: —
Summa kronor 1,817,925: —
Emellertid bär ämbetsverket vidare påpekat följande. I den uti beräkningen
ingående posten »Extra utgifter, inskrifning m. m.» vore icke
inberäknad den tillökning i anslaget, som skulle föranledas däraf, att
ersättningen till sjörullföringsområdesbefälhafvare och deras biträden
höjdes till samma belopp, som från och med innevarande år enligt 1907
års Riksdags beslut komme att utgå till de under armén lydande rullföringsområdesbefälhafvarna
och deras biträden. Af samma grund, som
förhöjningen i ersättningen till bemälde funktionärer ägt rum, funne
marinförvaltningen skäligt tillstyrka, att ersättningen till sjörullföringsområdesbefälhafvarna
och deras biträden finge från och med år 1909
utgå med förhöj dt belopp enligt denna beräkning:
1 sjörullföringsområdesbefälhafvare......................................................... 5 » ......................................................... 1 sjörullföringsbiträde........................................................................... B sjörullföringsbiträden ........................................................................ |
Arfvode för år |
|
1,460 7,300 730 3,650 |
— |
|
Summa kronor |
13,140 |
— |
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
39
Då arfvodena till sjörullföringsområdesbefälhafvarna och deras biträden
nit utginge med sammanlagdt 10,800 kronor, skulle ifrågavarande arfvodes
förhöjning föranleda en ökning i anslaget med 2,340 kronor.
Marin förvaltningen har på grund af hvad ämbetsverket sålunda anfört
rörande anslaget ansett detsamma böra ökas med i rundt tal
700,000 kronor.
Mot marinförvaltningens beräkningar öfver det belopp, som erfordras
för förevarande anslag under år 1909, samt ämbetsverkets förslag i
afseende å höjning af arfvodena till sjörullföringsområdesbefälhafvarna
och sjörullföringsbiträdena har jag icke funnit något vara att anmärka.
Jag tillåter mig därvid i underdånighet erinra, att det särskilda tillskott
i penningar, hvilket på grund af stadgandet i § 35 värnpliktslagen
för den utbildningstid, som öfverskjuter 240 dagar, tillkommer värnpliktig
tillhörande flottan, beräknats i öfverensstämmelse med det förslag
härutinnan, som Eders Kungl. Maj:t förut denna dag vid behandlingen
af det å fjärde hufvudtiteln uppförda anslag till de värnpliktiges aflöning,
inskrifning och redovisning m. m. beslutit förelägga Riksdagen.»
I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft en af
herr N. Jönsson i Kvarnberga i Andra Kammaren väckt motion (n:o 66),
däri föreslagits, att Riksdagen för sin del ville besluta, att det särskilda
tillskott i penningar, h vilket, på grund af stadgandet i § 35 värnpliktslagen
den 14 juni 1901, tillkommer värnpliktig för den utbildningstid,
som öfverskjuter sammanlagdt tvåhundrafyrtio dagar, skall för värnpliktig
vid flottan utgå med 50 öre om dagen, dels öka det af Kungl.
Maj:t begärda anslaget till de värnpliktiges aflöning m. m., 1,850,000
kronor, med 25,650 kronor till 1,875,650 kronor.
Beträffande motiveringen till förevarande motion har motionären
hänvisat till en af honom vid innevarande års Riksdag väckt, i sammanhang
med frågan om regleringen af utgifterna under riksstatens
fjärde hufvudtiteln behandlad motion (n:o 65) om höjning af anslaget
till de värnpliktiges aflöning, inskrifning och redovisning m. m., och
tillåter sig jämväl utskottet att vidkommande motiveringen hänvisa till
sistnämnda motion.
Som Riksdagen vid behandlingen af det å riksstatens fjärde hufvudtitel
uppförda anslaget till de värnpliktigas aflöning, inskrifning och
redovisning m. m. för sin del beslutat, att det särskilda tillskott i
penningar, hvilket, på grund af stadgandet i § 35 i värnpliktslagen,
TJtslcottets
yttrande.
40
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
för den utbildningstid, som öfverst) uter sammanlagdt 240 dagar, tillkommer
värnpliktig ej allenast vid vissa truppslag vid hären utan äfven
vid flottan, skall utgå med 20 öre om dagen, kan utskottet icke tillstyrka
herr Jönssons omförmälda framställning om höjande af nämnda
penningtillskott för de till flottan hörande värnpliktige till 50 öre om
dagen.
I likhet med hvad utskottet uttalat i fråga om den tid, då sådant
penningtillskott borde åtnjutas af värnpliktige tillhörande armén (se
utlåtandet n:o 5 sid. 81), har utskottet emellertid ansett, att den tidrymd,
under hvilken särskildt tillskott må åtnjutas, bör för de värnpliktige
vid flottan, hvilka icke fullgöra sin tjänstgöring i en följd,
förläggas till beväringsrekrytskolans senare del och icke till repetitionsöfningen.
Ersättning till de flottan tillhörande värnpliktige skulle alltså utgå
på följande olika sätt:
till dem, hvilka fullgöra sin utbildning i en följd, med 20 öre om
dagen i 240 dagar och "(20 + 20 =) 40 öre om dagen i återstående 60
dagar;
till de till fästningstjänst inskrifne, hvilka hafva att genomgå dels
en beväringsrekrytskola om 258 dagar och dels en repetitionsöfning om
42 dagar, med 20 öre om dagen under de första 198 dagarna af rekrytskolan
och (20 + 20 —) 40 öre om dagen under de återstående 60 dagarna
däraf samt 50 öre om dagen under repetitionsöfningen; samt
till flottans öfrige värnpliktige, hvilka skola genomgå dels en beväringsrekrytskola
om 200 dagar och dels en repetitionsöfning om 100
dagar, med 20 öre om dagen under de första 140 dagarna och (20 + 20 =)
40 öre om dagen under de återstående 60 dagarna af rekrytskolan samt
50 öre om dagen under repetitionsöfningen.
Enligt hvad statsrådsprotokollet utvisar har posten till penningbidrag
åt de värnpliktige under förevarande anslag för år 1909 beräknats
på följande sätt:
625 man i 200 dagar = 125,000 dagar
å kronor 0: 20.................................. kronor 25,000: —
1,425 man i 240 dagar = 342,000 dagar
å kronor 0: 20.................................... » 68,400: —
1,425 man i 60 dagar = 85,500 dagar
å kronor 0: 40.................................. » 34,200: — 127,600: —
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
41
På grund af hvad utskottet här ofvan anfört, skulle ifrågavarande
post i stället beräknas på följande sätt:
625 man i 140 dagar = 87,500 dagar
å kronor 0: 20 ......................................... kronor 17,500: —
625 man i 60 dagar = 37,500 dagar
å kronor 0: 40............................................ » 15,000: —
1,425 man i 240 dagar = 342,000 dagar
å kronor 0: 20.......................................... » 68,400: —
1,425 man i 60 dagar = 85,500 dagar
å kronor 0: 40............................................ » 34,200: — ^qq.
Beträffande öfriga under denna punkt framställda förslag har utskottet
icke funnit anledning till erinran; och får utskottet alltså hemställa,
a) att Riksdagen må, i anledning af Kungl. Maj:ts
ifrågavarande framställning och i öfverensstämmelse
med Riksdagens vid behandlingen af utskottets utlåtande
angående regleringen af utgifterna under riksstatens
fjärde hufvudtitel fattade beslut i fråga om de
värnpliktiges aflöning, i riks staten för år 1909 höja
förslagsanslaget till sjöbeväringens vapenöfningar samt
beklädnad och ersättning därför, nu 1,150,000 kronor,
med 707,500 kronor till 1,857,500 kronor; samt
b) att herr Jönssons ofvannämnda motion må anses
vara genom hvad i inom. a) föreslagits besvarad.
Sj ökrigshögskolan.
9:o) Beträffande anslaget till sjökrigshögskolan har Kungl. Maj:t
uti statsverkspropositionen icke föreslagit någon förändring.
I en den 13 nästlidne mars till Riksdagen aflåten proposition, n:o
111, har emellertid Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att, med godkännande
af föreslagen omorganisation af sjökrigshögskolan, i riksstaten
för år 1909 höja reservationsanslaget till sjökrigshögskolan från 16,100
kronor till 22,350 kronor eller med 6,250 kronor.
Bih. till Riksd Prot. 1908. i Sami. 1 Afd. 6 Haft.
Sjökriga
högskolan.
6
42
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
Med anledning häraf kommer utskottet att i fråga om anslaget till
berörda skola framdeles afgifva särskildt utlåtande, hvilket utskottet
skolat härmed för Riksdagen
anmäla.
Marinintendentskolan.
10:o) Kungl. Maj:t har under punkt 9 af denna hufvudtitel föreslagit
Riksdagen att godkänna stat för marinintendentskolan af den lydelse,
bilagan n:o 7 vid omförmälda statsrådsprotokollet utvisade.
Rörande denna framställning har departementschefen yttrat följande:
»1903 års riksdag uppförde, på Kungl. Maj:ts förslag, under anslaget
till undervisningsverken ett reservationsanslag till marinintendentskolan
å 8,600 kronor.
Den därvid af Riksdagen fastställda och ännu gällande staten för
skolan upptager:
Arfvoden till lärare .................................................................. kronor 6,630: —
Till hyra af lokal och inköp af undervisningsmateriel
samt extra utgifter m. m................................................. » 1,970: —
Summa kronor 8,600: —
Skolan är fördelad på flottans båda stationer; den hufvudsakliga
delen af densamma är förlagd till Stockholms station.
Uti ämbetsskrifvelse den 21 oktober 1907 har stationsbefälhafvaren
i Stockholm hemställt om höjning af det till marinintendentskolan därstädes
anvisade beloppet, utgörande 7,650 kronor, med 400 kronor i
och för beredande af ökade arfvoden till två vid skolan anställda lärare
i lefvande språk.
Såsom framgår af det nämnda, är i den af Riksdagen fastställda
staten för skolan någon fördelning af arfvodena icke upptagen. På sätt
statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden den 12 januari 1903, bilagdt
samma års statsverksproposition, utvisar, ansågs det icke lämpligt, att
arfvodenas fördelning fastsloges i staten, utan att i denna endast borde
upptagas arfvodenas slutsumma.
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
43
Marinförvaltningen, som den 13 november 1907 yttrat sig öfver
framställningen, har därvid uttalat önskvärdheten af att arfvodena till
de ifrågavarande lärarna höjdes. Ämbetsverket förordade därvid, att
sådan ökning blefve beredd genom omfördelning i stat af det för skolan
beviljade anslaget; och har ämbetsverket i sin underdåniga skrifvelse
samma dag angående vissa anslag å rikstatens femte hufvudtitel hemställt,
att Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen dels godkänna ny stat
för marinintendentskolan i enlighet med ett af ämbetsverket afgifvet
förslag, dels medgifva, att den genom den nya staten vidtagna ändring
uti förut gällande, af 1903 års Riksdag fastställda stat för skolan finge
vinna tillämpning under 1908.
Mot marinförvaltningens förslag till ändrad stat för marinintendentskolan
i och för nyss angifna ändamål har jag ej något att erinra.
Däremot anser jag mig icke böra tillstyrka framställning om medgifvande
att få tillämpa den ifrågasatta nya staten jämväl innevarande år.
I händelse denna stat vinner Eders Kungl. Majrts samt Riksdagens
godkännande är det min afsikt att föreslå Eders Kungl. Maj:t att af
tillgängliga medel bereda de ifrågavarande lärarna förhöjda arfvoden
redan innevarande år.»
Med anledning af hvad departementschefen sålunda anfört, får utskottet
hemställa,
att Riksdagen må, med godkännande af det vid
omförmälda statsrådsprotokoll fogade förslag till stat
för marinintendentskolan (bil. n:o 7 vid berörda protokoll),
i riksstaten för år 1909 uppföra anslaget till
nämnda skola med samma belopp som för innevarande
år eller 8,600 kronor.
Kustartilleriet.
Aflöning för kustartilleriets personal.
ll:o) Under punkt 10 af samma hufvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit
Riksdagen att dels godkänna stat för kustartilleriet af den lydelse,,
bilagan n:o 8 vid omförmälda statsrådsprotokoll utvisade, och dels i riksstaten
för år 1909 minska anslaget till aflöning för kustartilleriets personal,
nu 1,379,470 kronor, med 25,645 kronor 50 öre till 1,353,824
kronor 50 öre.
Aflöning för
kustartilleriets
personal,
[10.]
44
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
Departementschefen har i detta ämne till nämnda statsrådsprotokoll
anfört följande:
»I enlighet med den af 1901 års Riksdag godkända planen för kustartilleriets
uppsättning erhåller detsamma innevarande år den från början
afsedda numerären.
Emellertid har i sin framställning om förslag till 1908 års Riksdag
chefen för kustartilleriet föreslagit en ökning af kustartilleriets personal
utöfver den i staten för år 1908 upptagna numerär en med 1 öfverstelöjtnant,
afsedd för chefens för kustartilleriet stab, 2 kaptener, däraf en för samma
stab och en för torpedbatteriet samt 5 löjtnanter, däraf en för torpedbatteriet
samt de öfriga 4 för de tre fullt färdiga och en under byggnad varande
gnistsignalstation. Den personalökning i öfrigt, hvaraf behofvet blifvit
i föregående årens kostnadsberäkningar antydt, ansåge chefen för
kustartilleriet nu icke böra upptagas, då utredning påginge om vårt
fasta kustförsvars stärkande och alla besättningslistor för kustpositionerna
ännu icke blifvit fastställda.
Marinförvaltningen har uti sin underdåniga skrifvelse den 1 oktober
1907 angående utgifterna under riksstatens femte hufvudtitel för år 1909
yttrat, att ämbetsverket, enär hittills den af 1901 års Riksdag godkända
planen för kustartilleriets uppsättning blifvit följd och den af chefen
för kustartilleriet omförmälda utredning torde föranleda en ny plan,
funne, att för närvarande och innan sådan plan blifvit framlagd vidare
ökning af kustartilleriets personal icke skäligen borde ifrågasättas.
Hvad angår aflöningsförmånerna till underofficerarna vid kustartilleriet,
böra, enligt 1907 års Riksdags underdåniga skrifvelse den 30 maj
1907 angående regleringen af utgifterna under rikstatens femte hufvudtitel,
underofficerarna af 2:a graden vid kustartilleriet erhålla samma
aflöningsförmåner, som underofficerarna af motsvarande grad vid flottan
åtnjuta vid tjänstgöring i land.
Uti sin nyssnämnda underdåniga skrifvelse anför marin förvaltning en
beträffande underofficerarnas aflöningsförmåner, hurusom de i det af ämbetsverket
upprättade förslaget till stat upptagits i enlighet med senaste
Riksdags beslut och, i hvad anginge underofficerarna af 2:a graden,
det af marinförvaltningen i särskild underdånig skrifvelse den 1 oktober
1907, angående ersättning för ved och ljus till underofficerare vid kustartilleriet
m. m. framställda förslag, enligt hvilket full likställighet i löneförmåner
mellan dessa underofficerare och flottans underofficerare af 2:a
graden under deras tjänstgöring i land tillämpats. I sistberörda skrifvelse
framhåller marinförvaltningen särskildt, att Riksdagens beslut att lämna
2:a gradens underofficerare vid kustartilleriet samma förmåner, som
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
45
■underofficerarna af motsvarande grad i flottan åtnjuta under tjänstgöring
i land, icke kan anses vinna tillämpning allenast därigenom, att aflöningens
summa blir densamma för båda kategorierna, utan att jämväl
aflöningen bör utgå till båda under enahanda rubriker och med lika
belopp under hvarje rubrik. Denna i riksdagsbeslutets ordalag grundade
uppfattning kunde icke anses lida något intrång däraf att Riksdagen
själf uppställt staten, i hvad anginge underofficerarna af 2:a
graden, på annat sätt. Ty detta torde hafva föranledts af praktiska
skäl och gällde endast år 1908. Sålunda skulle enligt marinförvaltningens
uppfattning till underofficer af 2:a graden vid kustartilleriet
utgå följande förmåner:
lön............................................... |
............... kronor |
900: |
— |
dagafiöning å kronor 1: 50 |
.............. » |
547: |
50 |
beklädnadsersättning ............ |
............... » |
200: |
— |
ersättning för ved och ljus |
............ :» |
100: |
— |
Summa kronor |
1,747: |
50 |
Härtill komme portionsersättning, kronor 226: 30, hvilken dock
icke borde utgå af aflöningsanslaget, utan af förslagsanslaget till naturaunderhåll
åt personal vid kustartilleriet.
Inkvarteringsbidraget till underofficerskorpralerna hade med iakttagande
af senaste Riksdags gjorda uttalande därom, att det högsta antal
dylika korpraler, som skulle tillåtas bo utom kasern, borde bestämmas
till 75, af marinförvaltningen beräknats till samma belopp som för
innevarande år eller till 15,000 kronor.
Jag finner mig böra till alla delar biträda marinförvaltningens sålunda
uttalade åsikter såväl i afseende å ökning af kustartilleriets personal
som aflöningsförmåner till underofficerarna och inkvarteringsbidrag till
underofficerskorpralerna.»
Beträffande underofficerarna af andra graden vid kustartilleriet beslöt
1907 års Riksdag, att dessa skulle erhålla samma löneförmåner, som
underofficerarna af motsvarande grad vid flottan åtnjöte vid tjänstgöring
i land, och anvisade för detta ändamål ett belopp af 27,588 kronor.
Kungl. Maj:t har nu ansett, att icke blott löneförmånernas summa
skulle utgå med samma belopp för nämnda kategorier underofficerare,
utan att aflöningen till underofficerarne af andra graden vid kustartilleriet
för år 1909 skulle utgå jämväl under enahanda rubriker och med
lika belopp under hvarje rubrik som för underofficerarna af samma grad
Utskottets
yttrande.
46
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
Naturaun derhåll
åt kustartilleriets
personal.
[li.]
vid flottan. Detta skulle emellertid innebära, att för ifrågavarande
underofficerare infördes två aflöningsrubriker, hvilka hittills icke förekommit
vid kustartilleriet, nämligen rubrikerna beklädnadsersättning och
portionsersättning. Detta har emellertid utskottet icke ansett lämpligt
hufvudsakligen på den grund, att därigenom aflöningen för framtiden
skulle utgå på olika sätt till underofficerarna af första och af andra
graden. Ett ytterligare skäl, som talar emot den af Kungl. Maj:t ifrågasatta
uppdelningen af aflöningen är det, att den föreslagna portionsersättningen
därigenom skulle komma att utgå från ett annat anslag än de
öfriga löneförmånerna, nämligen från anslaget till naturaunderliåll åt
kustartilleriets personal, hvilket med hänsyn till önskvärdheten af aflöningsstaternas
öfverskådlighet synes vara olämpligt.
På grund häraf har utskottet ansett sig böra föreslå, att underofficerarnas
af andra graden aflöning i staten för år 1909 uppföres på
samma sätt, som i staten för innevarande år; och torde nästkommande
års Riksdag, på framställning af Kung]. Maj:t, komma att göra sådan
uppdelning af nämnda underofficerares aflöning, som kan befinnas
lämplig.
Det af Kungl. Maj:t under denna punkt äskade anslagsbeloppet
torde alltså böra ökas med 25,119 kronor 30 öre, eller, i jämnadt krontal,
25,120 kronor, motsvarande portionsersättning åt 111 underofficerare
a 226 kronor 30 öre, medan i stället det begärda anslaget till naturaunderhåll
åt kustartilleriets personal lärer böra minskas med samma belopp,
hvarom framställning kommer att göras under punkt 12 här nedan.
I öfrigt har utskottet icke funnit anledning till erinran mot hvad
Kungl. Maj:t här ofvan föreslagit; och får utskottet alltså hemställa,
att Riksdagen må
a) godkänna bilagda förslag till stat för kustartilleriet
(bil. n:o 4); samt
b) i riksstaten för år 1909 minska anslaget till
aflöning åt kustartilleriets personal, nu 1,379,470 kronor,
med 526 kronor till 1,378,944 kronor.
Naturaunderhåll åt kustartilleriets personal.
12:o) Under punkt 11 af femte liufvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit
Riksdagen att dels i riksstaten för år 1909 uppföra förslagsanslaget
till »naturaunderhåll åt kustartilleriets manskap» under förändrad
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
47
benämning: »Naturaunderhåll åt kustartilleriets personal», dels ock i
samma riksstat koja anslagets belopp, nu 258,318 kronor, med ett belopp
af i jämnadt tal 25,120 kronor till 283,438 kronor.
Departementschefen har i denna fråga anfört följande:
»Enär, på sätt under närmaste föregående punkt närmare omförmälts,
enligt 1907 års Riksdags beslut underofficerarna af 2:a graden
vid kustartilleriet skola åtnjuta samma förmåner som underofficerare af
motsvarande grad vid flottan under deras tjänstgöring i land samt till
dem alltså bör utgå portionsersättning efter 62 öre om dagen eller 226
kronor 30 öre om året från vederbörande naturaunderhållsanslag, har
marinförvaltningen ansett förslagsanslaget till: »naturaunderhåll åt kustartilleriets
manskap» böra uppföras under ändrad lydelse: »naturaunderhåll
åt kustartilleriets personal» samt beräknat anslagets belopp på
följande sätt:
naturaunderhåll åt manskapet............................................. kronor 258,318: —
portionsersättning åt 111 underofficerare af 2:a graden
å kronor 226: 30 ......................................................... » 25,119: 30
Summa kronor 283,437: 30»
Och instämde departementschefen för sin del uti marinförvaltningens
förslag.
Såsom framgår af utskottets yttrande under punkt 11 här ofvan,
har utskottet ansett, att den af Kungl. Maj:t föreslagna aflöningsformen
portionsersättning åt underofficerarna af andra graden icke bör utgå
utan i stället ersättas af annan aflöningsform.
Till följd häraf är'' den under denna punkt begärda förhöjningen
med 25,120 kronor icke af behofvet påkallad, liksom anledning till den
ifrågasatta ändringen af förevarande anslags benämning icke förefinnes.
Utskottet får alltså hemställa:
att Riksdagen må i riksstaten för år 1909 uppföra
förslagsanslaget till naturaunderhåll åt kustartilleriets
manskap med oförändradt belopp eller med
258,318 kronor.
Utskottets
yttrande.
48
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
Underhåll af kustartilleriets byggnader och materiel.
Underhåll af 13:o) Under punkt 12 af denna hufvudtitel liar Kungl. Maj:t före^8t:
, slagit Riksdagen att i riksstaten för år 1909 höja reservationsanslaget
artilleriets o o o
byggnader och till underhåll af kustartilleriets byggnader och materiel, nu 326,437
materiel, kronor, med 45,063 kronor till 371,500 kronor.
[12.]
Rörande denna framställning har departementschefen yttrat följande:
»Beträffande detta anslag, hvilket nu utgör 326,437 kronor, har
marinförvaltningen i sin underdåniga skrifvelse den 1 oktober 1907 anfört
hufvudsakligen följande.
Den del af anslaget, som afsåge underhåll af fästningsbyggnader,
hus och kaserner m. m. torde, i enlighet med hvad som i motiveringen
vid senaste hemställan om ökning af detta anslag anförts uti marinförvaltningens
underdåniga skrifvelse den 29 september 1905, icke erfordra
någon ytterligare höjning, förr än de byggnadsarbeten, hvilka sedan den
tiden fullbordats, började kräfva större underhåll än hittills varit fallet.
Däremot erfordrades för underhållet af kustpositionernas inventarier
en betydande ökning, om materielen, sedan densamma genom under
senaste åren gjorda nyanskaffningar väsentligt ökats, skulle kunna hållas
i tjänstedugligt skick oaktadt all slitning, som blifvit en följd af de för
hvarje år mer och mer omfattande öfningarna med densamma.
För år 1907 beviljade Riksdagen för fasta minförsvaret på extra
stat 127,150 kronor och senaste Riksdag beviljade till anskaffning af
min- och telefonmateriel för kustartilleriet 145,350 kronor, hvaraf för
1908 anvisades 92,090 kronor. Den materiel, som för dessa anslagredan
blifvit eller blefve anskaffad, toges så godt som helt och hållet
genast i bruk för öfningsändamål och vore fördenskull omedelbart i behof
af underhåll. Vidare hade telefon- och belysningsanordningarna
för eldens ledning betydligt utvidgats samt signal- och gnistsignalstationer
tillkommit med en hel del materiel, som fordrade noggrann skötsel
och vård, hvarjämte till kustartilleriet öfverförts bevakningsbåtarna Carl
Edholm och n:r i t. o. m. 5, hvilkas underhåll hittills bestridts af anslaget
till flottans nybyggnad och underhåll.
Med en sådan ökning af materielen vore det klart, att ett anslag,
som förut varit så knappt tillmätt, att detsamma år efter år måst öfverskridas
för att materielen skolat kunna hållas i brukbart skick, ej längre
kunde vara tillräckligt.
Statsutskottets Utlåtande No 6.
49
Den sammanlagda ökning af underhållsmedel för kustfästningarnas
mininventarier och ångkranpråmar in. m. som sålunda minst erfordrades,
hade beräknats uppgå till 22,000 kronor, hvilken summa för att utjämna
den i staten upptagna slutsumman blifvit ökad med 63 kronor och sålunda
upptoges med .............................................................. kronor 22,063: —
För underhållet af öfriga inventarier fordrades,
sedan torpedbatteriet vid Oscar Fredriksborg blifvit
öfverlämnadt till kustartilleriet och Oscar If:s fort
under nästa år blefve färdigbestyckadt och omedelbarligen
komme att tagas i anspråk för personalens öfning,
en ökning i anvisningen till underhåll af artilleri-,
maskin- och timmermansinventarier, som ej
kunde beräknas lägre än till................................................ » 7,000: —
För att kunna verkställa sådana förbättringar, som
erfarenheten visat vara önskvärda och hvilka ofta utan
att kräfva allt för stor kostnad kunde i hög grad bidraga
att höja materielens effektivitet, äfvensom för
att kunna möta oförutsedda utgifter för materielens
underhåll, nödvändigare ju mer materielen toges i bruk
för öfningsändamål, hade det visat sig erforderligt,
att marinförvaltningen kunde förfoga öfver en mindre
del af anslaget, för hvilket ändamål hemställdes om
en höjning af det till underhåll af kustpositionernas
inventarier, med undantag för kaserninventarier, af
-
sedda belopp med ................................................................ » 10,000: —
Genom uppsättande af Alfsborgs kustartilleridetaehement
och öfvertagande af Nya Varfvet vid Göteborg
hade dels anvisningen till kaserninventarier visat
sig behöfva ökas med......................................................... » 500: —
dels anvisningen till yttre renhållning inom Alfsborgs
fästning med................................................................ » 1,200: —
På grund af tillkomsten af vaktstugor vid Djupasunds
och Bollösunds batterierna erfordrades förhöjning
i anvisningen för tillsyningsmän med........................... )) 500: —
Då numera försvarsanordningarna vid Skanssundet
så framskridit, att en vaktare af därstädes uppförda
byggnader m. m. samt däri förvarade dyrbara och
ömtåliga materiel oundgängligen erfordrades, borde
Transport kronor 41,263: —
Bih. till Riksd. Prof. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 6 Ilåft. 7
50
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
Transport kronor 41,263: ■—
anslaget ökas med det belopp, som erfordrades för
aflöning af en tillsyningsman, hvilket belopp ej ansåges
kunna sättas lägre än ....................................................
Anvisningen till sjöförbindelser inom kustpositionerna,
som på grund af 1906 års höjning i anslaget
kunnat ökas med 4,200 kronor, hade det oaktadt visat
sig för knapp, och erfordrades en ytterligare ökning af
Anledningarna härtill vore dels beväringens utsträckta
öfning, dels tillökning genom uppsättningen
af Ålfsborgs kustartilleridetachement och dels dyrare
driftkostnad vid Vaxholms och Oscar Fredriksborgs
fästning genom den ökade och transportkraftigare
materielen.
Genom vederbörande expropriationsnämnds beslut
hade Kungl. Maj:t och Kronan förpliktats att till
ägaren af Edholmen i närheten af Vaxholm i ersättning
för den skada och det intrång, som förorsakades
fastighetsägaren genom nedläggning och underhåll
af åtskilliga för försvaret å holmen nedlagda
elektriska ledningar, så länge ledningarna funnes kvar
å holmen.
Då ifrågavarande kostnad icke syntes lämpligen
kunna utgå från andra medel än anslaget till underhåll
af kustartilleriets byggnader och materiel, kräfdes
i anledning häraf en ökning af detta anslag med ......
Den behöfliga ökningen af ifrågavarande anslag
utgjorde alltså........................................................................ kronor 46,063:
Marinförvaltningen hemställde fördenskull, att Eders Kungl. Maj:t
ville af Riksdagen äska, att ifrågavarande reservationsanslag måtte för
år 1909 ökas från anslagets nuvarande belopp 326,437 kronor med
46,063 kronor till 372,500 kronor.
Den af marinförvaltningen sålunda föreslagna ökningen af detta anslag
finner jag vara af behofvet synnerligen påkallad, dock med undantag
däraf, att enär, enligt af Eders Kungl. Maj:t numera meddelad föreskrift,
förenämnda å Edholm eu nedlagda elektriska ledningar skola borttagas,
någon ökning af anslaget icke behöfver ifrågakomma för beredande
af medel till den ereättning, som eljest skolat till ägaren af Edholmen
utgå för skada och intrång genom samma ledningar.»
» 300: —
» 3,500: —
» 1,000: —
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
51
Med tillstyrkande af bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag
får utskottet hemställa,
att Riksdagen må i riksstaten för år 1909 höja
reservationsanslaget till underhåll af kustartilleriets
byggnader och materiel, nu 326,437 kronor, med
45,063 kronor till 371,500 kronor.
Kustartilleriets öfningar.
14:o) Under punkt 13 af denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t före- Kustslagit
Riksdagen att höja reservationsanslaget till kustartilleriets öfningar,
nu 160,000 kronor, med 30,000 kronor till 190,000 kronor. -j
Departementschefen har härom anfört följande:
»Reservationsanslaget till kustartilleriets öfningar är i riksstaten för
innevarande år uppfördt till ett belopp af 160,000 kronor.
I sin framställning om förslag till 1908 års Riksdag har chefen för
kustartilleriet beräknat anslagsbehofvet år 1909 för dessa öfningar till
225,000 kronor. Den anslagsökning, som sålunda ifrågasatts, skulle
till väsentlig del betingas däraf att för tillgodoseende af krafvet på en tillfredsställande
utbildning en ökad mängd artilleriammunition borde afses
för kustartilleriets skjutöfningar.
Af den utaf chefen för kustartilleriet lämnade utredningen har jag
funnit tydligen framgå, att anslaget är i behof af en ökning. En god
hushållning fordrar gifvetvis, att öfningsanslaget icke beräknas lägre än
att det medgifver sådan utbildning af personalen, att denna blifver sin
uppgift fullt vuxen.
Emellertid har en verkställd beräkning gifvit vid handen, att, särskildt
med afseende därå att någon ökning af kustartilleriets stam nu
icke synes böra äga rum, den ifrågasatta ökningen af förevarande anslag
torde kunna inskränkas till 30,000 kronor.»
Då utskottet icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, får utskottet hemställa,
att Riksdagen må höja reservationsanslaget till
kustartilleriets öfningar, nu 160,000 kronor, med
30,000 kronor till 190,000 kronor.
52
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
Kustartilleribeväringens vapenöfningar samt beklädnad och
ersättning därför.
bevSringens" 15:o) Kungi. Maj:t liar under punkt 14 af denna hufvudtitel förevapenöfningar
slagit Riksdagen att i riksstaten för år 1909 höja förslagsanslaget till
Sanad>ochd kustartilleribeväringens vapenöfningar samt beklädnad och ersättning
ersättning därför, nu 290,000 kronor, med 400,000 kronor till 690,000 kronor.
därför.
[14.] Vid detta ärendes föredragning i statsrådet anförde departements
chefen
följande:
»Förslagsanslaget till kustartilleribeväringens vapenöfningar samt beklädnad
och ersättning därför, hvilket i staten för innevarande år är upptaget
till ett belopp af 290,000 kronor, bar chefen för kustartilleriet
i sin framställning om förslag till 1908 års Riksdag ansett behöfva för
år 1909 höjas till 740,000 kronor.
Enligt hvad som framgår af de utaf nämnde chef uppgjorda detaljerade
beräkningarna, föranledes förslaget om ökningen dels af den
från och med år 1909 inträdande utsträckningen i de värnpliktiges tjänstgöringstid
med däraf följande högre kostnader för penningbidrag till de
värnpliktiga, deras beklädnad, underhåll, sjukvård och kasernering, dels
af nödvändigheten att för öfningarnas behöriga bedrifvande betydligt
öka den för desamma afsedda artilleriammunitionen.
Gifvet är, att af dessa skäl anslaget måste väsentligt ökas. Dock
torde de af kustartillerichefen beräknade kostnaderna kunna något minskas,
särskildt hvad angår ammunitionen. Efter af mig verkställda beräkningar,
därvid afseende fästs jämväl å det särskilda tillskott i penningar,
hvilket för den utbildningstid, som öfverskjuter 240 dagar, bör
tillkomma värnpliktiga vid kustartilleriet i enlighet med de för flottan
och armén angifna grunder, har det synts mig, att anslagsbehofvet
skulle för år 1909 kunna begränsas till 690,000 kronor.»
utskottets Under punkt 8 här ofvan har utskottet i fråga om anslaget till sj ö
yttuinde.
keväringens vapenöfningar uttalat den åsikten, att det särskilda penningtillskott,
hvilket tillkommer värnpliktig för den öfningstid, som öfverskjuter
sammanlagdt 240 dagar, bör af de värnpliktige vid flottan,
hvilka icke fullgöra sin tjänstgöring i en följd, åtnjutas under beväringsrekrytskolans
senare del och icke under repetitionsöfningen.
Detta uttalande gäller jämväl för kustartilleriets värnpliktige, hvilka
utgöras af de till fästningstjänst vid flottan inskrifne. Då dessa värnpliktiges
utbildningstid varar i sammanlagdt 300 dagar, fördelade på en
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
53
rekrytskola å 258 dagar och. en repetitionsöfning i 42 dagar, skulle
alltså enligt utskottets åsikt ersättning till dem utgå med 20 öre om
dagen under de första 198 dagarna af rekrytskolan och (20 + 20 =) 40
öre om dagen under de öfriga 60 dagarna däraf samt 50 öre om dagen
under repetitionsöfningarna.
Ehuru vid gillande af utskottets sålunda uttalade mening utgifterna
för kustartilleribeväringens vapenöfningar under 1909 komma att något
ökas, erfordras emellertid, enligt inhämtade upplysningar, af denna anledning
icke någon förhöjning af anslagets belopp.
I öfrigt har Kungl. Maj:ts under denna punkt gjorda förslag icke
föranledt till något utskottets yttrande; och får utskottet alltså hemställa,
att Riksdagen må i riksstaten för år 1909 höja
förslagsanslaget till kustartilleribeväringens vapenöfningar
samt beklädnad och ersättning därför, nu
290,000 kronor, med 400,000 kronor till 690,000
kronor.
Skrifmaterialier och expenser m. m.
16:o) Under punkt 15 af femte liufvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit
Riksdagen att i riksstaten för år 1909 höja förslagsanslaget till
skrifmaterialier och expenser m. m., nu 113,763 kronor, med 92 kronor
50 öre till 113,855 kronor 50 öre.
Då Kungl. Maj:t rörande detta anslag icke föreslagit annan ändring,
än som erfordras för jämnande af liufvudtitelns slutsumma, får utskottet
hemställa,
att Riksdagen må i riksstaten för år 1909 höja
förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser m. m.,
nu 113,763 kronor, med 92 kronor 50 öre till 113,855
kronor 50 öre, dock att i anslaget må göras den
jämkning, som kan erfordas för jämnande af hufvudtitelns
slutsumma.
Extra utgifter.
17:o) Kungl. Maj:t har under punkt 16 af denna hufvudtitel föreslagit
Riksdagen att i riksstaten för år 1909 höja anslaget till extra
utgifter, nu 12,500 kronor, med 23,500 kronor till 36,000 kronor.
Skrifmaterialier
och expenser
m. m.
[15.]
Extra utgifter.
[16.]
54
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
Departementschefen har rörande denna framställning till statsrådsprotokollet
anfört följande:
»Det å femte hufvndtiteln uppförda anslag till extra utgifter, hvilket
sedan 30 år tillbaka utgått med oförändradt belopp, 12,500 kronor, har
visat sig vara otillräckligt för de många utgifter, som böra af detta anslag
bestridas.
Bland de årligen återkommande utgifter, hvilka drabba anslaget,
märkas:
för meddelande af undervisning i ryska språket
åt flottans officerare................................................... .. kronor 900: —
till örlogsmannasällskapet ..................................................... » 2,000: —
» marinlitteraturföreningen ................................................ » 800: —
» krigsvetenskapsakademien ........................................... » 300: —
» gratifikation åt flottans stabs
bibliotekarie................................................................... )) 300: —
Summa kronor 4,300: —
Beträffande särskildt det åt örlogsmannasällskapet anvisade beloppet,
hvilket är afsedt till bidrag för bestridande af utgifterna för sällskapets
bibliotek och tidskrift, torde detsamma erfordra en förhöjning
med, i enlighet med af sällskapet i underdånig skrifvelse den 8 december
1906 gjord framställning, 900 kronor såsom bidrag till kostnaderna
för utarbetande af de enligt sällskapets stadgar föreskrifna årsberättelser
inom olika vetenskapsklasser.
Utom de angifna, årligen återkommande utgifterna bestrides ett
flertal andra till växlande belopp af detta anslag. Med hänsyn till anslagets
ringa belopp har emellertid vid många tillfällen svårighet mött att
kunna anvisa medel till bestridande af sådana opåräknade och nödiga
utgifter, för hvilka, jämlikt de i rikets ständers skrifvelse den 12 maj
1841 angifna grunder i afseende å dispositionen af besparingar å hufvudtitlarna,
femte hufvudtitelns allmänna besparingar icke kunnat tagas i
anspråk.
Efter erhållet uppdrag att inkomma med yttrande angående erforderlig
förhöjning af detta anslag har marinförvaltningen i ämbetsskrifvelse
den 13 november 1907 uttalat, att anslaget borde höjas till ett belopp,
som i förhållande till fjärde hufvudtitelns motsvarande anslag,
80,000 kronor, närmade sig proportionen mellan summorna af hufvudtitlarnas
samtliga anslag; och har ämbetsverket fördenskull förordat en
förhöjning af anslaget till 36,000 kronor.»
Statsutskottets Ultåtande N:o 6. 55
Då utskottet icke ansett tillräckliga skäl anförda till stöd för den
förslagna höjningen af förevarande anslags belopp, har utskottet icke
kunnat förorda densamma, detta så mycket mindre, som, enligt hvad
utskottet inhämtat, under år 1906 besparing uppstått å anslaget.
På grund häraf får utskottet hemställa,
att Riksdagen må i rikstaten för år 1909 uppföra
anslaget till extra utgifter med samma belopp som
innevarande år eller med 12,500 kronor.
Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna.
18:o) På grund af därom i punkt 17 af denna hufvudtitel framställdt
förslag hemställer utskottet,
att Riksdagen må i riksstaten för år 1909 upptaga
penninganslaget till lots- och fyrinrättningen
med lifräddningsanstalterna till enahanda belopp som
för innevarande år och följaktligen, med inberäkning
af däruti ingående friheter och ersättningar 409
kronor, utföra detsamma med 1,700,409 kronor, under
förutsättning därjämte, att de å förenämnda inkomsttitel
uppkommande öfverskott fortfarande må såsom
hittills få användas för de med anslaget afsedda ändamål.
Öfriga ordinarie anslag.
19:o) Beträffande öfriga i nu gällande riksstat under femte hufvudtiteln
upptagna ordinarie anslag har någon förändring icke ifrågasatts;
och får utskottet hemställa,
att samtliga de ordinarie anslag under femte
hufvudtileln, i afseende å hvilka utskottet icke här
ofvan framställt förslag eller hvilka icke eljest blifvit
särskildt omförmälda, må i riksstaten för år 1909 upptagas
till oförändrade belopp.
XJtskottets
yttrande.
Lots- och
fyrinrättningen
med
lifräddningsanstalterna.
[17.]
Öfriga
ordinarie
anslag.
56
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
Nyanskaffning
af krigsfartygsmateriel.
[18.]
Pansarfartyg.
Jagare.
Extra anslag.
Flottan och kustartilleriet.
Nyanskaffning af krigsfartygsmateriel.
20:o) Knngl. Maj:t liar under punkt 18 af denna hufvudtitel föreslagit
Riksdagen att till nyanskaffning af krigsfartygsmateriel bevilja
på extra stat för år 1909 ett anslag af 5,469,000 kronor.
Rörande ifrågavarande framställning har departementschefen anfört
följande :
»Sedan den genom nådigt bref den 14 september 1906 anbefallda
utredning genom sakkunnige i afseende å erforderliga förändringar i
typerna för flottans stridsfartyg blifvit verkställd, har, på sätt jag förut
nämnt, de sakkunniges utlåtande i ämnet jämte däröfver af marinförvaltningen
afgifvet yttrande blifvit öfverlämnadt till den af Kungl. Maj:t den
28 september 1907 tillsatta kommittén för granskning af uppgjorda
förslag till samfälld plan för rikets försvar m. m. i ändamål att tagas
under öfvervägande vid fullgörande af det kommittén meddelade uppdrag.
Med afseende å den höga kostnad, anskaffningen af pansarfartygbetingar,
håller jag före, att, innan nämnda kommitté uttalat sig i fråga
om de för våra förhållanden lämpligaste pansarfartygstyper, några
medel för nyanskaffning af pansarfartyg icke böra af Riksdagen äskas.
Då sålunda nyanskaffning af pansarfartyg tillsvidare torde böra uppskjutas
är det, på sätt ock uti sitt uttalande till statsrådsprotokollet
öfver sjöförsvarsärenden den 12 januari 1907 dåvarande departementschefen
framhöll, så mycket nödvändigare att påskynda anskaffandet af
jagare och l:a klass torpedbåtar.
Hvad jagare vidkommer, har marinförvaltningen i sin underdåniga
skrifvelse den 1 oktober 1907 angående utgifterna under riksstatens
femte hufvudtitel för år 1909 förklarat, att ämbetsverket allt fortfarande
vidliölle sin upprepade gånger förut uttalade åsikt om jagarecertens
Statsutskottets Utlåtande N:o G.
57
lämplighet för landets försvar och att ett ökande af antalet dylika fartygvore
af största vikt.
Vår flotta äger nu färdigbyggda två jagare samt under byggnad
tre dylika fartyg, hvilka afses blifva fullbordade innevarande år. Nybyggnaden
af den jagare, till hvilkens påbörjande 1907 års Riksdag
anvisat medel, har ännu icke begynts, men kan i allt fall beräknas
blifva afslutad med år 1909. Vid denna tidpunkt komme flottan således
att äga 6 jagare. Enligt det betänkande, som af 1901 års sjökrigsmaterielkommitté
afgafs, borde nyanskaffning af fartyg af ifrågavarande
cert fortgå i den utsträckning, att vid 1909 års slut funnes färdiga 6
jagare och att därjämte 2h jagare vore nybyggd.
För att i det närmaste kunna följa det program för nybyggnad
af jagare, som af nämnda kommitté blifvit uppgjord t, bar marinförvaltningen
i sin nyssberörda skrifvelse ansett medel af innevarande års
Riksdag böra beviljas till 2 jagare, hvilka vid 1909 års slut borde hinna
att till omkring hälften fullbordas.
Marinförvaltningen har på grund häraf ansett, att hos innevarande
års Riksdag borde äskas på extra ordinarie stat för år 1909
dels andra hälften af erforderliga beloppet för
fullbordande af den jagare, till hvars påbörjande
1907 års Riksdag beviljat medel, med........................ kronor 643,000: —
dels ock hälften af erforderliga medelsbehofvet
för påbörjande af 2 jagare, hvardera beräknad till
en kostnad af 1,286,000 kronor för fartyget komplett
med artilleri, två ammunitionsutredningar
samt torpedutredning med ........................................... » 1,286,000: —
eller för nybyggnad af jagare sammanlagdt............ kronor 1,929,000: —
I likhet med hvad, på sätt nyssnämnts, den 12 januari 1907 blifvit
af dåvarande departementschefen uttaladt och särskildt med hänsyn till att
nyanskaffning af pansarfartyg tillsvidare torde böra uppskjutas, anser jag
det nödvändigt, att under tiden anskaffandet af de för vårt sjöförsvar förträffliga
jagarna påskyndas; och jag finner mig så mycket hellre böra
biträda marinförvaltningens förslag om äskande af medel till påbörjande
af två jagare, som divisionsförbandet är af stor betydelse vid jagarnas
uppträdande och vår flotta genom nyanskaffning af ytterligare två jägare
skulle erhålla två divisioner af denna fartygstyp.
Bih. till Rihsd. Prof. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 6 Häft.
8
58
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
Torpedbåtar.
Uti sin underdåniga skrifvelse den 1 oktober 1907 erinrar marinförvaltningen
till en början därom, att ämbetsverket i sina förslag om
anslagsäskanden till 1907 års Riksdag hemställde därom, att anslag på
extra stat för år 1908 måtte begäras för anskaffande af fem l:a klass
och fyra 2:a klass torpedbåtar, samt att med anledning af denna framställning
Kungl. Maj:t äskade medel till nybyggnad af endast sex torpedbåtar
af l:a klass, och att Riksdagen nedsatte antalet till fyra och beviljade
till påbörjande af dessa ett extra ordinarie anslag för innevarande
år af 870,000 kronor.
Därefter anför marinförvaltningen, hurusom ämbetsverket fortfarande
vore af den mening, att nyanskaffning af torpedbåtar borde i möjligaste
mån fortgå i den omfattning, som 1901 års sjökrigsmaterielkommitté
i sin nybyggnadsplan föreslagit; och ville ämbetsverket nu
liksom vid föregående tillfällen påpeka, att flera af de äldsta torpedbåtarna
förlorat betydligt i effektivitet och därför inom kort måste ersättas
med nya.
Sammanlagda antalet af befintliga, under byggnad varande samt
till nybyggnad anbefallda torpedbåtar af l:a och 2:a klass belöpte sig
till respektive 27 och 24. Vid beräkningen af de respektive antalen
hade iakttagits att, på grund af nådiga generalorder, de 4 äldsta l:a klass
torpedbåtarna öfverförts till 2:a klass och att de två äldsta 2:a klass
torpedbåtarna skulle ändras till bevakningsbåtar.
Enligt nyssnämnda kommittés betänkande, fortsätter marinförvaltningen,
borde vid 1909 års slut finnas färdiga trettiofyra l:a klass och
tjugusju 2:a klass torpedbåtar. För att vid sagda tid kunna uppnå detta
antal erfordrades således, att ytterligare sju l:a klass och tre 2:a klass
torpedbåtar nybyggdes. Då emellertid bekofvet af 2:a klass torpedbåtar
ej vore så trängande, att någon anskaffning af sådana för närvarande behöfde
ifrågakomma, och då, med hänsyn till andra anslagskraf, ej torde
böra äskas fullt det antal l:a klass torpedbåtar, som ofta nämnda
kommittés program förutsatte, hemställde marinförvaltningen, att Eders
Kungl. Maj:t ville hos 1908 års Riksdag på extra ordinarie stat för år
1909 äska:
dels till fortsatt nybyggnad och afslutande af fyra
l:a klass torpedbåtar............................................. kronor 870,000: —
dels för påbörjande af sex l:a klass torpedbåtar,
hälften af totala anskaffningskostnaden med » 1,305,000: —
eller för anskaffning af torpedbåtar sammanlagdt kronor 2,175,000: —
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
59
Mot hvad marinförvaltningen anfört beträffande 2:a klass torpedbåtar
bär jag icke något att erinra.
I fråga om l:a klass torpedbåtar delar jag visserligen marinförvaltningens
åsikt i afseende å behofvet af nyanskaffning af dylika fartyg.
Med hänsyn emellertid till dels andra viktiga anslagskraf, b vilka, icke
kunna åsidosättas, dels den af 1907 års Riksdag uttalade mening, att
hvarje division torpedbåtar, bestående af fyra fartyg, borde vara
sammansatt af fartyg af samma typ, och att vid nyanskaffning af
torpedbåtar helst en division dylika fartyg borde samtidigt byggas,
finner jag mig böra föreslå, att hos Riksdagen nu äskas
dels till fullbordande af de fyra l:a. klass torpedbåtar,
till hvilkas påbörjande 1907 års Riksdag
anvisat
medel .......................................................... kronor 870,000: —
dels till påbörjande af ytterligare fyra l:a klass
torpedbåtar likaledes................................................ » 870,000: —
Summa kronor 1,740,000: —
I detta sammanhang vill jag erinra, att, då man enligt min
mening bör tillgodogöra sig den erfarenhet, de i främmande länder
pågående ytterligare försöken i afseende å lämpligheten af att till framdrifvande
af torpedbåtar använda turbinmaskineri, jag icke ansett mig
böra tillstyrka att någon af de l:a klass torpedbåtar, till h vilkas påbörjande
1907 års Riksdag beviljat medel, förses med dylikt maskineri.
För anskaffning af fartygsmateriel i öfrigt har marinförvaltningen
ansett af Riksdagen böra äskas ett anslag å extra stat för år 1909 af
2,300,000 kronor.
Ehuruväl ett anslag å nämnda belopp för ändamål, hvarom marinförvaltningen
i underdånig särskild hemlig skrifvelse närmare yttrat sig,
vore synnerligen önskvärdt, har jag dock, jämväl här med hänsyn till
andra viktiga anslagskraf, ansett någon nedsättning i det af marinförvaltningen
föreslagna beloppet böra äga rum, och synes mig för
ändamålet böra utgå 1,800,000 kronor, att användas i enlighet med de
förslag, som torde få Riksdagens vederbörande utskott tillhandahållas.
Under titeln nyanskaffning af krigsfartygsmateriel bör sålunda, enligt
min åsikt, på extra stat för år 1908 äskas
Anskaffning af
fartygsmateriel
i
öfrigt.
60
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
för fullbordande af arbetet å en jagare.................... kronor 643,000: —
» påbörjande af två jagare......................................... » 1,286,000: —
» fullbordande af arbetet å fyra l:a kl. torpedbåtar
....................................................-................. » 870,000: —
» påbörjande af fyra l:a kl. torpedbåtar.............. » 870,000: —
» anskaffning af fartygsmateriel i öfrigt.............. » 1,800,000: —
eller tillhopa kronor 5,469,000: —
Enligt verkställda beräkningar uppgå de årliga kostnaderna å de
ordinarie anslagen till aflöning, beklädnad, naturaunderhåll, flottans
nybyggnad och underhåll samt flottans öfningar till sammanlagdt 190,910
kronor för två jagare och 142,860 kronor för fyra l:a klass torpedbåtar.
Beträffande motsvarande kostnad för af mig föreslagen förstärkning
i öfrig krigsfartygsmateriel torde äfvenledes uppgift få tillhandahållas
Riksdagens vederbörande utskott.»
Utskottets
yttrande.
Utskottet har icke funnit anledning till annan erinran i fråga om
det af Kungl. Maj:t under denna punkt äskade anslagsbeloppet, än att
utskottet med hänsyn till öfriga störa anslagskraf under såväl denna
som andra hufvudtitlar ansett någon nedsättning af beloppet böra äga
rum; och har utskottet till följd häraf velat förorda medels beviljande
till påbörjande af endast en jagare i stället för två, såsom i statsverkspropositionen
föreslagits.
Utskottet anser alltså, att för år 1909 å ifrågavarande anslagstitel
bör anvisas: för fullbordande af arbetet å en jagare..................... |
kronor |
643,000 |
||
» |
påbörjande af en jagare .......................................... |
» |
643,000 |
— |
» |
fullbordande af arbetet å fyra l:akl. torpedbåtar |
» |
870,000 |
— |
» |
påbörjande af fyra l:a kl. torpedbåtar ............... |
» |
870,000 |
— |
» |
anskaffning af fartygsmateriel i öfrigt ............... |
» |
1,800,000 |
— |
eller tillhopa |
kronor |
4,826,000 |
— |
På grund häraf får utskottet hemställa,
att Riksdagen må till nyanskaffning af krigsfartygsmateriel
bevilja på extra stat för år 1909 ett anslag
af 4,826,000 kronor.
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
61
Ändring af 3:e klass pansarbåtarna Hildur, Björn och Gerda.
21:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts under punkt 19 af denna
hufvudtitel gjorda framställning hemställer utskottet,
att Riksdagen må af det utaf 1907 års Riksdagbeviljade
anslag till ändring af 3:e klass pansarbåtarna
Hildur, Björn och Gerda å 600,000 kronor på extra
stat för år 1909 anvisa ett belopp af 200,000 kronor.
Artilleri- och torpedmateriel för stridsfartygen m. m.
22:o) Kungl. Maj:t bär under punkt 20 af denna hufvud titel föreslagit
Riksdagen att, dels på extra stat för år 1909 bevilja:
till skjutförsök och inskjutning af kanoner 30,000 kronor;
till försök med torped- och gnistsignalmateriel 15,000 kronor;
till anskaffning af gnistsignalmateriel 66,000 kronor;
dels af det utaf 1906 års Riksdag beviljade anslag för anskaffning
af kanoner i reserv å 608,000 kronor anvisa på extra stat för år 1909
återstående ännu icke anvisade beloppet, 202,000 kronor;
dels ock bevilja för anskaffning af orderapparater och afståndsmätare
för en del af flottans fartyg ett anslag af 350,000 kronor och däraf på
extra stat för år 1909 anvisa ett belopp af 200,000 kronor.
Departementschefen bär rörande denna framställning anfört följande:
»Uti
sin underdåniga skrifvelse den 1 oktober 1907 bär marinförvaltningen
under rubriken »skjutförsök och inskjutning af kanoner''» anfört, att
till sådana skjutförsök, ofta af ganska dyrbar art, som erfordrades för lösning
af viktiga artilleristiska spörsmål och för pröfning af det för fartygen
och kustfästningarna afsedda förrådet af röksvagt krut och laddade
projektiler, äfvensom till inskjutning af kanoner af nya modeller erfordrades
för år 1909 ett belopp, som ej kunde sättas lägre än 30,000
kronor, eller lika med det för år 1908 för samma ändamål beviljade
anslaget; och hemställde marinförvaltningen därför, att för år 1909
måtte äskas ett anslag af 30,000 kronor på extra stat till sagda ändamål.
Ändring af
3:e klass pansarbåtarna
Hildur, Björn
och Gerda.
[19.]
Artilleri- och
torpedmateriel
för stridsfartygen
m. m.
[20.]
62
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
Till denna framställning får jag tillstyrka bifall.
För anskaffning af kanoner i reserv beviljade 1906 års Riksdag på
Kungl. Maj:ts framställning ett anslag af 608,000 kronor och anvisade
däraf på extra stat för år 1907 ett belopp af 203,000 kronor.
Likaså anvisade 1907 års Riksdag, i enlighet med Kungl. Maj:ts
framställning, af det sålunda beviljade anslaget 203,000 kronor på extra
stat för år 1908.
Marinförvaltningen har nu hemställt, att af innevarande års Riksdag
måtte äskas återstoden af det beviljade beloppet eller 202,000 kronor.
Till denna ämbetsverkets framställning tillstyrker jag bifall.
Under rubriken »anskaffning af orderapparater och afstånd''smätare''»
har marinförvaltningen anfört följande.
I sin underdåniga skrifvelse den 29 september 1905 hade marin förvaltningen
framhållit, att med det numera å pansarfartygen använda sättet
för artilleriets uppställning det för ledning af artillerielden visat sig vara
nödvändigt att anordna särskilda apparater för att på elektrisk eller
mekanisk väg öfverbringa erforderliga order och meddelanden från
kommandoplatsen till kanonerna. Då därjämte för uppmätning af de
stora afstånd, på hvilka artillerielden numera öppnades, erfordrades de
mest fullkomnade afståndsmätare, hvilka vore af alltför dyrbar konstruktion
för att kunna af tillgängliga medel anskaffas, hade marinförvaltningen
anhållit, att Kungl. Maj:t af Riksdagen ville äska ett extra anslag af
208,000 kronor för anskaffning af orderapparater och afståndsmätare,
hvilket af 1906 års Riksdag bifölls. I denna summa ingick icke kostnaden
för apparaternas uppställning å fartygen och de elektriska ledningskablarnas
skottskyddade framdragande mellan konnnandoplatsen och
kanontornen, enär marinförvaltningen ansett sig kunna bestrida denna
kostnad med medel från ordinarie anslaget till flottans ^byggnad och
underhåll.
Under den tid, som förflöt mellan marinförvaltningens framställning
angående anslagets äskande och början af år 1907, då anslaget blef
tillgängligt för marinförvaltningen, hade ytterligare försök för utredande
af det lämpligaste sättet för eldens ledning blifvit företagna
och af dem hade framgått en högst afsevärd stegring af anspråken
såväl på orderapparaternä som på afståndsmätarna. Därjämte hade af
försöken framgått ett nytt system för eldledningens anordnande, medförande
afsevärdt högre kostnad för apparaternas uppställning ombord,
hvarförutom under de senaste åren inträffade öfverbetalningar å anslaget
till flottans nybyggnad och underhåll hade visat, att detta anslag ej
kunde förväntas lämna tillgång till bestridande af kostnaden för appa
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
63
raternas installerande i fartygen. Enär apparaterna och deras installering
för att tillmötesgå dessa stegrade fordringar således skulle komma
att betydligt öfverstiga det af Riksdagen för ändamålet beviljade anslaget,
hvarom marinförvaltningen i underdånig skrifvelse den 22 februari 1907
gjort anmälan, hade Kungl. Maj:t i nådig proposition till 1907 års Riksdag
hemställt, att af detta anslag finge bestridas kostnaderna för ytterligare
försök med dylika instrument samt att återstoden af anslaget
finge, efter Kungl. Maj:ts bepröfvaude, användas till anskaffande och
anordnande af orderapparater och afståndsmätare af den konstruktion,
som vid de sålunda anställda försöken visat sig vara ändamålsenligast,
hvilket af Riksdagen bifölls.
Sedan i anledning häraf vid 1907 års kusteskader fortsatta försök
med de för artillerieldens ledning erforderliga anordningarna för afståndsmätning
och orderöfverföring blifvit utförda, hade ytterligare bekräftats,
att för erhållande af sådan eldledning, att största möjliga effekt erhölles
af fartygets artilleri, dessa anordningar måste vara af betydligt mera
utvecklad beskaffenhet än de, som i marinförvaltningens underdåniga
skrifvelse den 29 september 1905 afsetts att anskaffas och för hvilka 1906
och 1907 årens Riksdagar beviljat medel. För det belopp, omkring
164,000 kronor, som återstode af dessa medel efter de nyssnämnda
försökens utförande, kunde därför endast en del af flottans l:a klass
pansarfartyg förses med fullständiga eldledningsanordningar och för de
återstående l:a klass pansarbåtarna jämte torpedkryssare och jagare
erfordrades ytterligare medel, om hvilkas äskande hos Riksdagen marinförvaltningen
fördenskull ansåge sig böra göra underdånig hemställan.
Sedermera har marinförvaltningen i ämbetsskrifvelsc den 1 november
1907 anmält, att högste befälhafvaren öfver nyssnämnda eskader
till ämbetsverket inkommit med en hemlig rapport öfver resultaten af
försöken, hvaraf framginge, att en tillfredsställande lösning af frågan
om eldens ledning ombord å våra stridsfartyg och härför erforderliga
instrument syntes hafva erhållits, på grund hvaraf högste befälhafvaren
ansåge, att åtgärder snarast möjligt borde vidtagas för att genomföra
installationen å stridsfartygen af anordningar för eldens ledning i
den riktning, som af den hemliga rapporten framginge. Tillika har
ämbetsverket i sistberörda skrifvelse meddelat, att det för ifrågavarande
anskaffning erforderliga beloppet uppginge till 350,000 kronor.
I afseende å förevarande framställning finner jag mig först böra
erinra, hurusom till statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden den 8
mars 1907, bifogadt Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen
samma dag angående anordningar för eldens ledning å pansarfartygen,
64 Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
dåvarande departementschefen anförde, att ytterligare medel utöfver de
af Riksdagen redan beviljade komme att erfordras för fyllande af det
ifrågavarande behofvet, men att anslag för ändamålet icke borde bos
Riksdagen äskas, innan de ytterligare försök med dylika apparater, som
i protokollet närmare omförmäldes, blifvit slutförda.
På sätt framgår af marinförvaltningens nyssberörda skrivelser
den 1 oktober och den 1 november 1907 kunna försöken nu anses slutförda
och hafva lämnat ett tillfredsställande resultat. Fördenskull och med
afseende å den redan ofta framhållna synnerliga betydelse, goda eldledningsanordningar
och afståndsmätare hafva för våra fartygs stridsvärde,
anser jag mig böra på det kraftigaste tillstyrka framställning till
Riksdagen om anvisande af medel till fyllande af det föreliggande behofvet
i enlighet med den närmare plan, som torde få Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas.
Mot marinförvaltningens beräkningar i fråga om kostnaderna för
anskaffningen har jag icke något att erinra. Emellertid anser jag det
för ändamålet behöfliga beloppet, 350,000 kronor, böra fördelas till anvisande
på två år och 200,000 kronor däraf böra anvisas för år 1909.
Af 1904, 1905, 1906 och 1907 års Riksdagar hafva beviljats extra
ordinarie anslag å 10,000 kronor för försök med torped- och gnistsignabnateriel.
Enligt hvad marinförvaltningen i sin underdåniga skrifvelse den
1 oktober 1907 förmält, erfordras jämväl för år 1909 ett belopp såväl
för profskjutningar med torpeder samt utförande med sagda materiel af
årligen återkommande försök som ock för profvande af nya uppfinningar
och förbättringar beträffande torped- och gnistsignalmaterielen.
Då dessa försök och prof med åtföljande förändring och nytillverkning
beträffande såväl torped- som gnistsignalmaterielen nu ernått en
sådan omfattning, att det hittills beviljade anslaget visat sig otillräckligt,
lärer, på sätt marinförvaltningen tillika hemställt, för år 1909 ett anslag
af 15,000 kronor böra anvisas för ifrågavarande ändamål.
Beträffande anskaffning af gnistsignalmateriel har marinförvaltningen
i sin underdåniga skrifvelse den 1 oktober 1907 anfört följande.
Med undantag af några äldre gnistsignalapparater vid Stockholms
station funnes för undervisningsändamål inga sådana tillgängliga. Det
vore emellertid oundgängligen nödvändigt att för de nu årligen återkommande
kurserna i gnistsignalering anskaffa sådana apparater för
varfvens torpeddepartement, hvarest undervisning meddelades af därför
särskildt kommenderad officer, enär det under alla omständigheter måste
anses vara högst otjänligt att för sådant ändamål från hemmavarande
fartyg låna gnistsignalmateriel. Denna materiel vore för öfrigt under
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
65
den tid, fartygen ej vore förlagda i beredskap, i behof af eftersyn och
reparation. Marinförvaltningen hade också dels i underdånig skrifvelse
den 31 maj 1907 anhållit, att af besparade medel 8,000 kronor måtte
ställas till ämbetsverkets förfogande för upprättande vid torpeddepartementet
i Karlskrona af en gnistsignalstation, afsedd för undervisningsändamål,
hvilken framställning likväl icke vunnit Kungl. Maj:ts bifall,
dels ock hos Kungl. Maj:t tillstyrkt bifall till en underdånig framställning
från stationsbefälhafvaren vid flottans station i Stockholm därom, att af
öfningsanslaget 5,000 kronor måtte ställas till förfogande för anskaffning
af en del nyare gnistsignalapparater i och för undervisningen vid de
årligen återkommande kurserna i gnistsignalering vid torpeddepartementet
i Stockholm. Icke heller denna anhållan hade emellertid vunnit Kungl. Maj:ts
godkännande. Då det torde vara oundgängligen nödvändigt, att vid
båda stationerna gnistsignalapparater för undervisningsändamål anskaffades,
af hvilka apparater en del måste vara af modernaste konstruktion,
ansåge ämbetsverket, att af 1908 års Riksdag borde äskas ett belopp af
16,000 kronor i och för upprättandet af en gnistsignalstation, afsedd för
undervisningens behof, vid hvardera stationens torpeddepartement.
För fortsättande af den redan påbörjade moderniseringen af gnistsignalstationerna
å fartygen, hvilken modernisering hufvudsakligen skulle
bestå i anskaffande af modernare och mera likartade apparater, erfordrades
ett belopp af tillsammans 20,000 kronor.
De fästa gnistsignalstationerna å kustfästningarna hade äfven börjat
moderniseras genom anskaffning af nya luftnät, hvilka ägde betydligt
större kapacitet än de förut använda. Då emellertid dessa stationers
kraftkällor vore för små samt apparaterna af allra äldsta konstruktion,
kunde de nya luftnätens kapacitet för närvarande ej till fullo
utnyttjas.
För fortsatt modernisering af dessa stationer, hvilken beräknats
kosta 10,000 kronor för hvarje station, erfordrades tillsammans 30,000
kronor.
Marinförvaltningen hemställde fördenskull, att Kungl. Maj:t ville hos
nästkommande Riksdag äska för anskaffning af gnistsignalmateriel ett
extra ordinarie anslag af 66,000 kronor.
Till denna marinförvaltningens hemställan får jag tillstyrka bifall.»
På grund af hvad departementschefen sålunda anfört hemställer
utskottet,
att Riksdagen må
l:o) på extra stat för år 1909 bevilja
Bih. till Riksd. Prof. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 6 Höft.
9
66
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
a) till skjutförsök och inskjutning af kanoner
30.000 kronor;
b) till försök med torped- och gnistsignalmateriel
15.000 kronor; och
c) till anskaffning af gnistsignalmateriel 66,000
kronor;
2:o) af det utaf 1906 års Riksdag beviljade anslag
för anskaffning af kanoner i reserv å 608,000 kronor
anvisa på extra stat för år 1909 återstående ännu icke
anvisade beloppet, 202,000 kronor; samt
3:o) för anskaffning af orderapparater och afståndsmätare
för en del af flottans fartyg bevilja ett anslag
af 350,000 kronor och däraf på extra stat för år 1909
anvisa ett belopp af 200,000 kronor.
Min- och telefonmateriel för flottan.
Min- och
telefonmateriel
för flottan
[21.]
Departementschefen har beträffande denna Kungl. Maj:ts framställning
anfört följande:
»För ändring och komplettering af skärgårdstelefonmateriel beviljade
1907 års Riksdag, på framställning af Kungl. Maj:t, ett anslag af
156,000 kronor och anvisade däraf på extra stat för år 1908 ett belopp
af 78,000 kronor.
Marinförvaltningen har nu i sin underdåniga skrifvelse den 1 oktober
1907 hemställt, att af innevarande års Riksdag måtte äskas återstoden
af det sålunda beviljade beloppet eller 78,000 kronor.
Till denna ämbetsverkets framställning får jag tillstyrka bifall.
Uti särskild underdånig skrifvelse likaledes den 1 oktober 1907 af
hemlig natur har marinförvaltningen hemställt, att Kungl. Maj:t ville
23:o) Under punkt 21 af denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit
Riksdagen att dels af det utaf 1907 års Riksdag beviljade anslag
till ändring och komplettering af skärgårdstelefonmateriel å 156,000 kronor
anvisa på extra stat för år 1909 återstående, ännu icke anvisade
beloppet 78,000 kronor, dels ock för anskaffning af handminrnateriel
ra. ra. bevilja ett anslag af 553,000 kronor och däraf på extra stat
för år 1909 anvisa ett belopp af 200,000 kronor.
Statsutskottets Utlåtande N:o G.
67
föreslå 1908 års Riksdag att för anskaffning af liandminmateriel m. in.
bevilja ett anslag af 578,000 kronor.
Någon redogörelse i afseende å beliofvet af ifrågavarande anslag
lärer icke lämpligen nu böra lämnas, utan torde de frågan rörande
handlingarna få tillhandahållas Riksdagens vederbörande utskott.
Jag anser mig emellertid böra föreslå, att för ifrågavarande ändamål
måtte äskas ett anslag af allenast 553,000 kronor och att däraf
på extra stat för år 1909 måtte anvisas 200,000 kronor.»
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot förevarande
framställning, får hemställa,
att Riksdagen må
a) af det utaf 1907 års Riksdag beviljade anslagtill
ändring och komplettering af skärgårdstelefonmateriel
å 156,000 kronor anvisa på extra stat för år
1909 återstående ännu icke anvisade beloppet 78,000
kronor; samt
b) för anskaffning af liandminmateriel m. m. bevilja
ett anslag af 553,000 kronor och däraf på extra
stat för år 1909 anvisa ett belopp af 200,000 kronor.
Beklädnad åt sjöbeväringen.
24:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts under punkt 22 af femte hufvudtiteln
framställda förslag hemställer utskottet,
att Riksdagen må af det utaf 1907 års Riksdagbeviljade
anslag för anskaffande af beklädnad åt sjöbeväringen
å 938,000 kronor anvisa på extra stat för
år 1909 ett belopp af 234,500 kronor.
Ammunitionsförrådslius å Loudden.
25:o) Under punkt 23 af denna liufvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit
Riksdagen att till uppförande af ett ammunitionsförrådslius å Loudden
jämte erforderliga kaj- och spåranordningar bevilja på extra stat
för år 1909 ett anslag af 3i,000 kronor.
Beklädnad åt
sjöbeväringen.
[22.]
Ammunitionsförrådshna
å
Loudden.
[23.]
6.8
Statsutskottets Utlåtande N:o 6-
Rörande denna framställning liar departementschefen anfört följande:.
»I underdånig skrifvelse den 28 september 1906 framhöll marinförvaltningen
nödvändigheten af att ökadt utrymme snarast möjligt måtte
beredas å Stockholms station för den under de senare åren så betydligt
ökade ammunitionsuppbörden genom uppförande af förrådshus å Loudden,
och i underdånig skrifvelse den 27 november 1906 anmälde
ämbetsverket, att sedan förnyad utredning anställts för nedbringande
af kostnaden för anläggning af sagda ammunitionsförrådshus, det visat
sig, att två byggnader kunde uppföras jämte erforderliga kaj- och spårvägsanordningar
för en kostnad af 50,300 kronor och en byggnad för
31,000 kronor. Vidare anförde marinförvaltningen, att för afhjälpande
af det ytterst trängande behofvet af ökadt utrymme för det dyrbara
ammunitionsförrådets förvaring och då ett uppskof med anläggningen
af ifrågavarande förrådshus medförde den faran, att förrådet ej kunde
erhålla den tillsyn och skötsel, som erfordrades för att det ej skulle
taga skada, marinförvaltningen ansåge, att, oaktadt frågan om stationens
flyttning vore sväfvande, plats måste beredas för det i stadig tillväxt
varande ammunitionsförrådet och att, om också hela anläggningen
icke genast kunde utföras, dock ett förrådshus för en beräknad kostnad
af 31,000 kronor borde komma till utförande. Denna marinförvaltningens
framställning föranledde dock icke till äskande af medel för ändamålet
hos 1907 års Riksdag, emedan i den för samma Riksdag framlagda
nådiga propositionen angående förflyttning af flottans station i
Stockholm till Elfvik å Lidingön upptagits medel för anläggande af en
ammunitionsdepå vid den föreslagna flottstationen.
Uti sin underdåniga skrifvelse den 1 oktober 1907 har marinförvaltningen
erinrat, att enär nämnda nådiga proposition ej af Riksdagen
bifölls, det alltmer trängande behofvet af plats för ammunitionsförvaring
kvarstode, hvarjämte ämbetsverket meddelat, att varfschefen
vid flottans station i Stockholm äfven hos ämbetsverket gjort framställning
om beredande på extra stat för år 1909 af ett anslag å 50,300
kronor till uppförande af två ammunitionsförrådshus å Loudden. Ämbetsverket
ansåge emellertid, att, då stationsflyttningsfrågan fortfarande vore
sväfvande och det därför vore ovisst, huruvida en ammunitionsdepå
under någon längre tid framåt komme att bibehållas å Loudden, det
för närvarande ej torde böra beslutas att där uppföra två ammunitionsförrådshus,
men att i betraktande af det ytterst trängande behofvet af
ökadt utrymme dock ett dylikt hus måtte uppföras, i all synnerhet
som den förlust, som kunde drabba kronan genom olämplig förvaring
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
69
af så dyrbar materiel som ammunition, lätteligen inom loppet af ett år kunde
uppgå till större belopp än anläggningskostnaden för ammunitionshuset.
Marinförvaltningen har därför hemställt, att Eders Kung]. Maj:t
till uppförande af ett ammunitionsförrådshus å Loudden jämte erforderliga
kaj- och spår vägs anordningar ville hos Riksdagen äska på extra
stat för år 1909 ett anslag af 81,000 kronor.
En god hushållning fordrar ovedersägligen, att den dyrbara ammunitionsmaterielen
icke genom bristande anordningar för densammas förvaring
utsattes för att taga skada. Behofvet af ökadt utrymme för nämnda
materiel torde vara styrkt, och lämpliga åtgärder för beredande af det
erforderliga utrymmet måste, på sätt marinförvaltningen anfört, snarast
möjligt och oberoende af frågan om Stockholms stations förflyttningvidtagas.
»
Då utskottet icke haft något att erinra emot förevarande framställning,
får utskottet hemställa,
att Riksdagen må till uppförande af ett ammunitionsförrådshus
å Loudden jämte erforderliga kaj- och
spåranordningar bevilja på extra stat för år 1909 ett
anslag af 31,000 kronor.
Tillbyggnad af torpedförrådet vid flottans station
i Stockholm.
26:o) Vidare har Kungl. Maj:t, föreslagit Riksdagen under punkt
24 af femte hufvudtiteln, att för utförande af en tillbyggnad till det nya
torpedförrädet vid flottans station i Stockholm bevilja på extra stat för år
1909 ett anslag af 32,500 kronor.
Härom innehåller statsrådsprotokollet följande yttrande af departementschefen:
»I
skrifvelse angående anslagsbehofven för år 1909 har varfschefen
vid flottans station i Stockholm hemställt om ett anslag af 32,500
kronor för tillbyggnad af det nya torpedförrådet vid stationen i enlighet
med ett af chefen för stationens torpeddepartement uppgjordt förslag
med tillhörande ritning.
Enligt hvad chefen för torpeddepartementet meddelat, kan det nuvarande
utrymmet för förvaring af torpeder icke beräknas vara tillräckligt
längre än till och med år 1908. Enligt en beräkning öfver erfor
-
Tillbyggnad
af torpedförrådet
vid
flottans
station i
Stockholm.
[24.]
70
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
Arfvoden åt
vid skeppsgossekåren
i
Marstrand anställda
personer
m. m.
[25.]
derlig årlig nyanskaffning under de närmaste åren skulle genom den
föreslagna tillbyggnaden förrådsutrymmet kunna räcka för ytterligare
sex år eller till och med år 1913. Att nu afse ett längre antal år fram
i tiden än sex torde ej vara lämpligt med hänsyn till den ännu oafgjorda
frågan om stationens förflyttning.
Då utrymmet för de vid torpeddepartementet för toi''pedernas underhåll
förekommande arbeten vore synnerligen begränsadt, hade det ansetts
nödvändigt att i samband med förrådsutrymmets ökande anordna en
arbetsplats i den nya förrådsbyggnaden, hvarjämte ett rum för förvaring
af exerciskoner och utförande af arbeten med sådana koner m. m.
ansetts böra upptagas i förslaget.
Kostnaden för den föreslagna tillbyggnaden skulle, enligt en vid
varfvets ingenjördepartement uppgjord kostnadsberäkning, uppgå till
25,500 kronor, hvartill skulle komma 7,000 kronor för skjulets förseende
med erforderligt antal upplagsbockar, blockvagnar för torpedernas transport
m. m. eller tillhopa 32,500 kronor.
Marinförvaltningen har funnit den af varfschefen föreslagna tillbyggnaden
af behofvet påkallad och har ämbetsverket icke heller haft
något att erinra mot de uppgjorda kostnadsberäkningarna. Ämbetsverket
har fördenskull hemställt om äskande af ett anslag hos Riksdagen af 32,500
kronor för utförande af en tillbyggnad till det nya torpedförrådet vid
Stockholms station.
Äfven för det ifrågavarande ändamålet anser jag det nödvändigt
att anvisa medel, såvida man icke vill riskera, att en högst dyrbar materiel
genom bristfälliga förvaringsanordningar skall förfaras.»
Utskottet, som icke haft något att erinra mot beviljandet af det
under förevarande punkt äskade anslaget, hemställer,
att Riksdagen må för utförande af en tillbyggnad
till det nya torpedförrådet vid flottans station i Stockholm
bevilja på extra stat för år 1909 ett anslag af
32,500 kronor.
Arfvoden åt vid skeppsgossekåren i Marstrand anställda
personer samt medikamenter, bad m. m.
27:o) Kungl. Maj:t har under punkt 25 af denna hufvudtitel föreslagit
Riksdagen att för arfvoden åt vid skeppsgossekåren i Marstrand
anställda personer samt medikamenter, bad m. m. på extra stat för år 1909
bevilja ett anslag af 5,500 kronor.
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
71
Departementschefen har härom till statsrådsprotokollet anfört följande:
»Liksom
för åren 1907 och 1908 torde för den nyinrättade skeppsgossekåren
i Marstrand nödiga medel till såväl arfvoden åt vid kåren
anställda personer som till medikamenter, bad m. m. erfordras jämväl
för år 1909. Dessa medel har marinförvaltningen ansett böra beräknas
till samma belopp som det för år 1908 beviljade anslaget eller till
5,500 kronor.»
Utskottet hemställer,
att Riksdagen till arfvoden åt vid skeppsgossekåren
i Marstrand anställda personer samt medikamenter,
bad m. m. må på extra stat för år 1909 bevilja
ett anslag af 5,500 kronor.
Transportmedel för flottans varf.
28:o) Under punkt 26 af femte hufvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit
Riksdagen att för anskaffande af transportmedel för flottans varf
bevilja på extra stat för år 1909 ett anslag af 85,500 kronor.
Rörande denna framställning har departementschefen anfört följande:
»Uti
sitt år 1907 afgifna förslag till beräknande af utgifterna för
flottans station i Stockholm år 1909 har varfschefen vid stationen förmält,
att genom det af 1907 års Riksdag på extra stat för år 1908
beviljade anslag till transportmateriel för varfven en del af Stockholms
varfs behof af sådan materiel blifvit fylldt, men att så länge varfvet ej
disponerade fullt tillräcklig materiel till sitt förfogande för utförande på
egen hand af de ofta återkommande transporterna till i skärgården
eller dess närhet liggande eskadrar eller fartyg, det missförhållandet till
stor del kvarstode, att varfvet måste förhyra privata pråmar för dylika
ändamål, hvilket icke ansåges vara med god hushållning förenligt. För
att minska de ganska dryga kostnader, som staten finge vidkännas
för dessa transporters verkställande och på det att varfvet därvid
måtte blifva i så ringa mån som möjligt beroende af privat hjälp, hemställde
varfschefen om medel på extra stat för år 1909 till anskaffning af
1 sjöduglig kolpråm, lastande omkring 250 tons,
3 mindre kolpråmar, lastande hvardera omkring 75 tons,
Transportmedel
för
flottans varf.
[26.]
72
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
1 vattenbåt, rymmande cirka 150 tons, samt
1 utrednings- och provianttransportpråm.
Detta kraf motsvarade återstoden af hvad varfschefen år 1906
upptagit såsom behöfligt för varfvets tillgodoseende i nu ifrågavarande
afseende.
I fråga om detta anslagskraf har marinförvaltningen i sin underdåniga
skrifvelse den 1 oktober 1907 anfört, att ämbetsverket funne
tiden nu vara inne för anskaffandet af den af varfschefen begärda vattenbåten,
hvaremot ämbetsverket ansåge, att det mest trängande behofvet
af kolpråmar för varfvet torde vara tillsvidare fylldt genom de af 1907
års Riksdag beviljade kolpråmarna, samt att med tillgodoseendet af behofvet
af en utrednings- och provianttransportpråm lämpligen borde
kunna anstå.
Enligt hvad varfschefen i Stockholm uti ofvannämnda förslag uppgifvit
torde anskaffningskostnaden för vattenbåten, som ursprungligen
var beräknad att kosta 45,000 kronor, nu enligt chefens för ekipagedepartementet
beräkning belöpa sig till 47,000 kronor.
Marinförvaltningen har fördenskull ansett, att för anskaffande för
flottans station i Stockholm af en vattenbåt, rymmande cirka 150 tons,
ett extra anslag för år 1909 å 47,000 kronor borde af Riksdagen begäras.
Varfschefen i Stockholm har vidare, i anledning af framställning
från chefen för varfvets torpeddepartement, uti sitt meranämnda förslagframhållit
behofvet för varfvet af en torpedtransportpråm, försedd med
motor, samt, enär en dylik anskaffning skulle på ett utmärkt sätt komplettera
varfvets transportmedel, föreslagit, att på extra stat för år
1909 måtte för ändamålet af Riksdagen äskas ett anslag af 38,500
kronor.
Såsom skäl för ifrågavarande anskaffning har chefen för torpeddepartementet
framhållit, hurusom de ofta förekommande transporterna af torpeder
mellan varfvet och torpedinskjutningsstationen af brist på härför
erforderliga transportmedel dels blefve kostsamma, dels vore förenade
med risk för att den ömtåliga torpedmaterielen kunde skadas. Då dessutom
vid krigstillfälle behofvet af lämplig materiel för transport af
torpeder mellan varfvet och utevarande fartyg torde blifva oafvisligt,
hade departementschefen uppgjort förslag till pråm för transport af
torpeder.
Äfven år 1906 hade inom torpeddepartementet vid stationen uppgjorts
förslag till anskaffande af en dylik transportpråm, hvilken dock
endast varit afsedd för bogsering samt beräknats draga en kostnad af
20,000 kronor. Då det emellertid i längden torde medföra en afsevärd
Statsutskottets Utlåtande N:o 6. 73
kostnadsbesparing att förse pråmen med eget framdrifningsmedel, hvarigenom
de afsevärda utgifterna för bogsering af pråmen kunde undvikas,
hade man nu vid kostnadsförslagets uppgörande utgått från att pråmen
skulle förses med egen motor. Kostnaden för en pråm af denna storlek
och beskaffenhet hade enligt förenämnda förslag beräknats uppgå
till 38,500 kronor.
I sin underdåniga skrifvelse den 1 oktober 1907 har marinförvaltningen
vitsordat behofvet för Stockholms stations varf af en dylik pråm
för transport af torpeder såväl mellan varfvet och dess torpedinskjutningsstation
som mellan varfvet och utom detta befintliga fartyg; och
har ämbetsverket, då ej heller någon erinran syntes vara att göra mot
den uppgjorda kostnadsberäkningen, föreslagit, att Eders Kungl. Maj:t
måtte af innevarande års Riksdag för anskaffning för flottans varf i
Stockholm af en torpedtransportpråm, försedd med motor, äska ett anslag
på extra stat för år 1909 af 38,500 kronor.
Vidkommande först varfschefens i Stockholm framställning angående
anskaffande af kol- samt utrednings- och provianttransportpråmar
finner jag, med hänsyn till andra mera trängande anslagsbehof, mig
böra biträda marinförvaltningens åsikt att med dessa anskaffningar tillsvidare
må anstå.
Däremot är den föreslagna vattenbåten för stationen redan nu synnerligen
af behofvet påkallad. Jag tillstyrker fördenskull bifall till hvad
marinförvaltningen härutinnan föreslagit. Äfven förslaget om anskaffning
nu af en torpedtransportpråm, försedd med motor, anser jag vara
till fullo motiveradt och biträder alltså detsamma.»
Då utskottet icke haft något att erinra emot hvad Kungl. Maj:t
under ifrågande punkt föreslagit, får utskottet hemställa,
att Riksdagen må för anskaffande af transportmedel
för flottans varf bevilja på extra stat för år
1909 ett anslag af 85,500 kronor.
Min- och telefonmateriel för kustartilleriet.
29:o) Kungl. Maj:t har under punkt 27 af femte hufvudtiteln föreslagit
Riksdagen att dels af det utaf 1907 års Riksdag beviljade anslagför
anskaffning af min- och telefonmateriel för kustartilleriet å 145,350
kronor anvisa på extra stat för år 1909 återstående, ännu icke anvisade
beloppet 53,260 kronor, dels ock därutöfver, för anskaffning af min- och
Bih. till Riksd. Prof. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 6 Höft. 10
Min- och
telefonmateriel
för kustartilleriet.
[27.]
74
Statsutskottets Utlåtande N:o 6-
telefonmateriel för kustartilleriet m. rn. bevilja på extra stat för år 1909
ett anslag af 26,500 kronor.
Departementschefen har rörande denna Kungl. Maj:ts framställning
anfört följande:
»För anskaffning af min- och telefonmateriel för kustartilleriet beviljade
1907 års Riksdag, på framställning af Kungl. Maj:t, ett anslag
af 145,350 kronor och anvisade däraf på extra stat för år 1908 ett belopp
af 92,090 kronor.
I sin underdåniga skrifvelse den 1 oktober 1907 har marinförvaltningen
hemställt, att af innevarande års Riksdag måtte äskas återstoden
af det sålunda beviljade beloppet eller 53,260 kronor.
Till denna framställning tillstyrker jag bifall.
Uti nämnda skrifvelse har marinförvaltningen vidare i fråga om
min- och telefonmateriel för kustartilleriet anfört, bland annat, att för
ökande af möjligheten af snabb mobilisering det varit ett önskemål att
kunna förlägga all materiel sä nära som möjligt till den plats, för hvilken
den vore afsedd. För närvarande vore också minmaterielen så
förlagd med undantag af de elektriska kablarna, som vore afsedda
för minspärrningarna vid Vaxholms- och Oscar Fredriksborgs fästning.
Att förlägga äfven dessa till fästningsområdet vore så mycket mera
önskvärdt som vården och underhållet af dem numera ålåge kustartilleriet.
Lämplig plats för kablarnas förvaring kunde åstadkommas å Vaxholms
fort i det s. k. gamla pansarbatteriet, hvilket dock för att göras
lämpligt för denna användning skulle behöfva undergå någon omändring
och förses med en del inredning för kablarnas lätta ut- och intagande
m. m. Kostnaderna för dessa arbeten hade beräknats uppgå till 11,000
kronor. Då lokalen ifråga för närvarande användes till förvaringsplats
för fortets koksupplag och då någon annan härtill lämplig plats ej funnes
å fortet, måste, ifall pansarbatteriet ändrades till kabelkällare, ett skjul
uppföras för förvaring af koksen och torde detta draga en kostnad åt
1,500 kronor. Sammanlagda kostnaden för anordnande af förvaringsplats
för elektriska kablar å Vaxholms- och Oscar Fredriksborgs fästning
uppginge sålunda till 12,500 kronor.
För underlättande af transporten å Sandön af handminmateriel från
förrådshuset till de platser, där den vore afsedd att användas, hemställde
marinförvaltningen om äskande af medel dels till påbyggnad af södra
bryggan å Sandön och anordnande af en ny brygga å öns norra sida,
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
75
dels till en decauvillejärnväg till dessa båda bryggor. Den härför beräknade
kostnaden belöpte sig till 6,000 kronor.
Ur synpunkten af minförsvarets liastiga mobilisering erfordrades
beredande af förvaringsplats för minspärrningarnas utredning tillhörande
fotogen, oljor och syror, och både kostnaden härför beräknats till 2,000
kronor.
Olägenheten af att vid Karlskrona mindepartement ej hafva tillgång
till tidsenliga kabelmätningsinstrument hade flera gånger visat sig,
särskildt då kontrollofficer ej varit utsänd till tillverkningsplatsen såsom
vid senaste kabelleveranser varit fallet. Marinförvaltningen hemställde
därför om äskande af 6,000 kronor till anskaffning af mätning sinstrument
för elektriska kablar till mindepartementet i Karlskrona.
För fyllande af samtliga de nu angifna behofven synas mig medel
böra anvisas.
Däremot lärer med anskaffningen af en ångkranpråm m. m., hvarom
marinförvaltningen tillika gjort framställning, tillsvidare kunna
anstå.»
På grund af hvad departementschefen i detta ärende sålunda anfört,
får utskottet hemställa,
att Riksdagen må
a) af det utaf 1907 års Riksdag beviljade anslagför
anskaffning af min- och telefonmateriel för kustartilleriet
å 145,350 kronor anvisa på extra stat för
år 1909 återstående, ännu icke anvisade beloppet,
53,260 kronor; samt
b) därutöfver, för anskaffning af min- och telefonmateriel
för kustartilleriet m. m. bevilja på extra stat
för år 1909 ett anslag af 26,500 kronor.
Tubkanoner för haubitser.
30:o) Kungl. Maj:t har under punkt 28 föreslagit Riksdagen att för Tubkanoner
anskaffning af tubkanoner för haubitser på extra stat för år 1909 bevilja £or haubitser.
ett anslag af 25,000 kronor. [28.]
Departementschefen har i denna fråga till statsrådsprotokollet anfört
följande:
76
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
»I sin underdåniga skrifvelse den 29 september 1905 angående utgifterna
under riksstatens femte hufvudtitel för år 1907 framhöll marinförvaltningen
behofvet af tubkanoner för kustfästningarnas haubitser
och särskildt för sådana batterier, från hvilka direkta observationer icke
kunde verkställas, och beräknade med anledning häraf under extra ordinarie
anslaget för »skjutförsök och inskjutning af kanoner» ett belopp
af 7,000 kronor för anskaffning och pröfning af en dylik tubkanon.
Sedan detta belopp af 1906 års Riksdag blifvit beviljadt, har genom
ämbetsverkets försorg en dylik tubkanon anskaffats och skjutförsök
med densamma utförts.
Uti sin underdåniga skrifvelse den 1 oktober 1907 har marinförvaltningen
nu anfört, att, enär dessa skjutförsök gifvit ett tillfredsställande
resultat och då behofvet af dylika tubkanoner under den senaste
tiden allt mera gjort sig gällande, särskildt på grund af den allt större
betydelse, som man kunnat tillmäta kastbatteriernas förmåga att afgifva
eld mot rörligt mål, det syntes marinförvaltningen vara af vikt, att folka
stfästningarnas behof anskaffa dylika tubkanoner till sådant antal, att
fullt fältmässiga öfningar med dessa kunde bedrifvas. På grund af
kasteldens natur torde öfningar med dylika tubkanoner icke kunna utföras
i mindre förband än fyra och ansåge ämbetsverket i anledning
häraf, att ifrågavarande anskaffning tillsvidare borde omfatta fyra stycken
för hvarje fästning, i hvars bestyckning grofva kastpjäser inginge,
nämligen 4 för Vaxholms och Oscar Fredriksborgs fästning samt 4 för
Karlskrona fästning.
Enär den redan förut anskaffade tubkanonen kunde anses fullt duglig
för tjänstebruk och således endast sju af dessa 8 tubkanoner behöfde
nyanskaffas, hemställde marinförvaltningen, att Eders Kungl. Maj:t
täcktes hos nästa Riksdag å extra stat för år 1909 äska ett anslag af
25,000 kronor för anskaffning af sju tubkanoner för kustfästningarnas
grofva haubitser.
Genom användandet af tubkanoner till kustfästningarnas haubitser
till sådant antal, som marinförvaltningen föreslagit, kunna öfningarna
än mera rationellt bedrifvas samt skjutskickligheten med all säkerhet
ytterligare befrämjas.»
Utskottet får, med tillstyrkande af bifall till hvad Kungl. Maj:t i
denna punkt föreslagit, hemställa,
att Riksdagen må för anskaffning af tubkanoner
för haubitser på extra stat för år 1909 bevilja ett anslag
af 25,000 kronor.
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
77
Handvapensammunition för kustartilleriet.
31-o'') I enlighet med Kungl. Majrts uti punkt 29 under femte Handvapens
hufviidtiteln
därom gjorda framställning lår utskottot iiGmstalla? för kust
artilleriet.
att Riksdagen må af det utaf 1907 års Riksdag [29.]
beviljade anslag för utfyllande af mobiliseringsbehofvet
af handvapensammunition för kustartilleriets personal å
171,000 kronor anvisa på extra stat för år 1909 återstående
ännu icke anvisade beloppet 85,500 kronor.
Försök med afståndsmätare för kustfästningarna.
32:o) I punkt 30 af femte hufvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit ^rsint^
Riksdagen att för anordnande af försök med afståndsmätare för kust- mätare för
befästningarna bevilja på extra stat för år 1909 ett anslag af 75,000
kronor. "[SoT
Departementschefen har i denna fråga anfört följande:
»I sin underdåniga skrifvelse den 1 oktober 1907 har marinförvaltningen
anfört följande.
Artillerivapnets hastiga utveckling under de senaste åren hade gifvetvis
haft ett stort inflytande på andra områden inom militärtekniken.
Särskildt hade fordringarna på för artilleribruk lämpliga afståndsmätare
väsentligen stegrats, dels emedan artillerielden numera utsträcktes på
mycket stora distanser, dels emedan kostnaderna för hvarje enskildt
skott så betydligt ökats, att man med alla till buds stående medel måste
söka att öka träffprocenten.
De afståndsmätare, som för närvarande användes vid de. svenska
kustfästningarna, vore ej afsedda att användas på de afstånd, till hvilka
artillerielden numera utsträcktes och medgåfve ej heller den noggrannhet
i mätningen, som man numera kunde erhålla med moderna instrument.
Då de hittills använda instrumenten därjämte i afseende på vissa
konstruktiva detaljer visat sig vara bristfälliga och någon möjlighet icke
syntes föreligga ätt genom vidtagande af förändringsarbeten ernå någon
nämnvärd förbättring härutinnan, måste det anses som en bjudande
nödvändighet att snarast'' möjligt för kustfästningarnas behof anskaffa
moderna afståndsmätare. ^
78
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
Den mångfald af konstruktioner, som marknaden på detta område
för närvarande erbjöde, manade till anordnande af ingående försök, så
att den bästa eller de bästa af de olika typerna kunde utväljas och fastställas
för tjänstebruk. Att uteslutande basera denna anskaffning på
inhemska uppfinningar och konstruktioner torde böra anses synnerligen
oklokt, dels emedan kostnaderna för utexperimenterandet af dylika
konstruktioner i de flesta fall blefve högst betydliga i förhållande till
den totala anskaffningskostnaden för behöfliga afståndmätare, dels emedan
dylikt ^experimenterande kunde kräfva lång tid, utan att man härför
kunde vara säker på att erhålla ett godt resultat, dels ock emedan man
härigenom måste riskera att komma i en farlig efterhand i förhållande
till utlandet. Skulle emellertid inom landet framföras någon dylik
konstruktion, som syntes hafva utsikter att kunna med framgång upptaga
täflan med utlandets modernaste, torde det ligga i sakens natur,
att åt en dylik konstruktion ägnades särskildt intresse, äfven om försöken
med densamma af en eller annan anledning skulle ställa sig dyrbarare.
För att emellertid på ett rationellt sätt ordna denna anskaffning
ansåge marinförvaltningen det nödvändigt, att först grundliga försök
verkställdes med någon eller några af de bästa förefintliga typerna.
Då de afståndsmätningsinstrument, som vore grundade på principen
lång horisontal bas utom instrumentet, kräfde ett elektriskt kabelnät af
ganska vidsträckt omfattning, syntes det ämbetsverket önskvärdt, att
försöken anställdes inom Karlskrona fästning, hvarest de lokala förhållandena
särskildt kräfde afståndsmätare af sådan typ. Ett försöksinstrument
af detta slag torde efter försökens afslutande kunna afses
för denna fästning och sålunda anskaffningskostnaden för såväl instrumentet
som kabelnätet komma fästningen till godo.
På grund af det anförda syntes det ämbetsverket önskvärdt, att
försök med afståndsmätare för kustfästningarna anordnades i Karlskrona
och att för detta ändamål afståndsmätningsinstrument af de bästa typer,
som förefunnes i handeln, inköptes. Först sedan dylika försök blifvit
utföi''da, funnes möjlighet för ämbetsverket att angifva kostnaden för en
nyanskaffning af moderna afståndsmätare för samtliga kustfästningarna.
Marinförvaltningen har därför hemställt, att för anordnandet af försök
med afståndsmätare för kustfästningarna måtte af innevarande års
Riksdag å extra stat för år 1909 äskas det för ändamålet erforderliga
beloppet, 75,000 kronor.
I likhet med marinförvaltningen anser jag det vara af allra största
vikt, att för våra kustfästningar snarast möjligt anskaffas afståndsmätare
af hög effektivitet. Denna anskaffning bör naturligtvis föregås
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
79
af grundliga försök med dylika instrument af modernaste konstruktioner.
Försöken torde lämpligen, på sätt marinförvaltningen föreslagit, äga
rum i Karlskrona fästning. Mot det af marinförvaltningen för ändamålet
beräknade anslagsbeloppet har jag icke något att erinra.»
På grund af hvad departementschefen sålunda anfört, får utskottet
hemställa,
att Riksdagen må för anordnande af försök med
afståndsmätare för kustfästningarna bevilja på extra
stat för år 1909 ett anslag af 75,000 kronor.
Transportmedel för Vaxholms och OscarFredriksborgs
fästning.
33:o) Kungl. Maj:t har under punkt 31 af denna hufvudtitel föreslagit
Riksdagen att för anskaffning af transportmedel för Vaxholms och
Oscar-Fredriksborgs fästning bevilja på extra stat för år 1909 ett anslag
af 14,000 kronor.
I denna fråga har departementschefen till statsrådsprotokollet anfört
följande:
»I sin underdåniga skrifvelse angående anslagsbehofvet för år 1907
anförde marinförvaltningen i hvad rörde transportmateriel för kustfästningarna
att, ehuru det måste anses synnerligen viktigt, att kustartilleriet
blefve på nöjaktigt sätt försedt med sjötransportmateriel, det emellertid
under dåvarande förhållanden icke ansåges kunna ifrågakomma att på
en gång tillgodose samtliga af myndigheterna angifna behof. Medel
för den transportmateriel, som marinförvaltningen med anledning häraf
fann då böra anskaffas för fyllande af oafvisliga behof vid såväl Karlskrona
som Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs fästningar, blefvo efter
nådig proposition af 1906 års Riksdag beviljade. Under erinran härom
och då behofvet af den sjötransportmateriel, som af chefen för Vaxholms
kustartilleriregemente i utredning rörande erforderlig dylik materiel för
regementet framhållits såsom nödvändig, under senaste åren ytterligare
ökats, har bemälde regementschef i af honom nu afgifvet förslag öfver
utgifterna för regementet för år 1909 anhållit om anslag till anskaffning
af:
Transportmedel
för
Vaxholms och
Oscar
Fredriksborgs
fästning.
[31.]
80
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
4 rodd- och segelslupar samt
1 transportpråm,
därvid kostnaden för rodd- och segelsluparna beräknats till sammanlagdt
5,840 kronor, samt transportpråmen, som för att fylla sitt ändamål ansetts
behöfva göras betydligt större än den af 1906 års Riksdag beviljade
pråmen, fördenskull upptagits till en kostnad af 6,000 kronor,
hvadan hela kostnaden uppginge till 11,840 kronor.
Vidare har regementschefen framhållit önskvärdheten af att för regementet
måtte anskaffas en lämplig motorbåt, afsedd att användas dels
vid de ofta förekommande inspektionsresor, som måste företagas af kommendant,
regementschef och artilleribefälhafvare, dels ock vid förekommande
skjutningar från det vid Oscar-Fredriksborgs fort förlagda torpedbatteriet.
Den ångslup, som särskildt vore afsedd för inspektioner
m. m., toge lång tid att uppelda, droge mycket kol och kräfde 4 å 5
mans besättning, hvilken sistnämnda olägenhet i betraktande af den rådande
bristen på maskinpersonal vore mycket betungande. Genom att
för ändamålet anskaffa en motorbåt kunde nämnda olägenheter undvikas,
och hade fördenskull regementschefen i förslaget öfver utgifterna
för år 1909 upptagit jämväl kostnaden för en motorbåt, beräknad till
8,000 kronor.
Marinförvaltningen har i sin underdåniga skrifvelse den 1 oktober
1907 härom anfört, att ämbetsverket ansåge den nu ifrågasatta sjötransportmaterielen
erforderlig för Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs fästning
utöfver hvad för nämnda fästning hittills anskaffats och att ämbetsverket
icke hade något att erinra vid de nyss angifna kostnadsbeloppen.
På grund häraf har marinförvaltningen hemställt, att för anskaffning
af fyra rodd- och segelslupar, en transportpråm och en motorbåt för
Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs fästning hos innevarande års Riksdagmåtte
äskas ett extra anslag för år 1909 å 19,840 kronor.
Af hvad i detta ärende förekommit har jag funnit behofvet af
ökning af transportmaterielen för nämnda fästning styrkt försåvidt angår
den transportpråm och den motorbåt, som föreslagits till anskaffande.
I fråga åter om rodd- och segelsluparna anser jag att, sedan för därtill
af 1906 års Riksdag anvisade medel fyra dylika slupar redan blifvit
för ifrågavarande fästning anskaffade, med ytterligare anskaffning af
slupar för fästningen må kunna tillsvidare anstå.»
Utskottet, som icke haft något att erinra emot Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, hemställer,
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
81
att Riksdagen må för anskaffning af transportmedel
för Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs fästningbevilja
på extra stat för år 1909 ett anslag af 14,000
kronor.
Beklädnad och sängservis för värnpliktiga vid kustartilleriet.
34:o) Under punkt 32 af denna hufvudtitel har Ivungl. Maj:t föreslagit
Riksdagen att af det utaf 1904 års Riksdag beviljade anslag för
anskaffning af beklädnad och sängservis för kustartilleriets värnpliktiga
å 1,508,000 kronor anvisa på extra stat för år 1909 ett belopp af
215,430 kronor.
Härom innehåller statsrådsprotokollet följande yttrande af departementschefen:
»Uti
sin underdåniga skrifvelse den 28 september 1906 rörande
anslagsbehofvet för år 1908 framhöll marinförvaltningen, att, ehuru
från chefens för kustartilleriet sida påpekats önskvärdheten af att
den från och med år 1905 pågående anskaffningen af beklädnad
åt kustartilleriets värnpliktiga för det af 1904 års Riksdag beviljade
anslag af 1,508,000 kronor till beklädnad och sängservis för värnpliktiga
vid kustartilleriet påskyndades, ämbetsverket likväl, då det
mest trängande behofvet af sängservis blifvit tillgodosedt och det icke
vore möjligt att i vidsträcktare mån påskynda den återstående anskaffningen
af beklädnad, än att det till beklädnad- och sängservis beräknade
årsanslaget numera komme att användas för ensamt beklädnadsanskaffningen,
ansåge att den ursprungliga planen för anvisningar från
detta anslag borde följas. Också beviljade 1907 års Riksdag, på Kungl.
Maj:ts framställning, det af marinförvaltningen föreslagna beloppet
215,430 kronor eller en sjundedel af hela anslaget.
Marinförvaltningen har nu i sin underdåniga skrifvelse den 1
oktober 1907 anfört, att de skäl, som legat till grund för årsbeloppets
bibehållande vid nyssnämnda summa, förelåge jämväl i fråga om storleken
af den anvisning från anslaget, som för år 1909 borde äskas.»
I enlighet med hvad Kungl. Maj:t föreslagit, hemställer utskottet,
att Riksdagen må af det utaf 1904 års Riksdag
beviljade anslag för anskaffning af beklädnad och
sängservis för kustartilleriets värnpliktiga å 1,508,000
kronor anvisa på extra stat för år 1909 ett belopp af
215,430 kronor.
Bih. till Riksd. Prot. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 6 Haft.
Beklädnad
och sängservis
för värnpliktiga
vid
kustartilleriet.
[32.]
ll
82
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
Nybyggnader
m. m. för
kustartilleriets
inkvartering
å det
s. k. Nya
varfvet.
[33.]
Nybyggnader m. m. för kustartilleriets inkvartering å det
s. k. Nya varfvet vid Göteborg.
35:o) Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att dels medgifva,
att för uppförande af en matinrättning sbyggnad å det s. k. Nya
Varfvet vid Göteborg finge tagas i anspråk det belopp af 26,000 kronor,
som jämlikt 1903 års Riksdags beslut för framtida behof reserverats af
det utaf 1901 års Riksdag anvisade belopp å 175,000 kronor af det
anslag å 350,000 kronor, som sistnämnda Riksdag beviljat till anordningar
för kustartilleriets inkvartering å Nya Varfvet, dels ock af återstoden
af nyssnämnda anslag anvisa på extra stat för år 1909 ett belopp
af 30,000 kronor.
Departementschefen har härom yttrat följande:
»I sin underdåniga skrifvelse den 1 oktober 1907 har marinförvaltningen
i afseende å nybyggnader m. m. för kustartilleriets inkvartering
å det s. k. Nya varfvet anfört följande.
I enlighet med Kungl. Maj:ts proposition beviljade 1901 års Riksdag
ett anslag af 350,000 kronor till nybyggnader m. m. för kustartilleriets
inkvartering å det s. k. Nya varfvet vid Göteborg och anvisade
däraf på extra stat för år 1902 ett belopp af 175,000 kronor. Detta
anslag både emellertid beviljats, dels under antagande att Ålfsborgs
kustartilleridetacbements styrka skulle blifva densamma som af kustartillerikommittén
föreslagits, dels under förutsättning att endast en del
af Nya varfvets område skulle af fångvården återlämnas till sjöförsvaret.
Men det anvisade beloppet hann ej tagas i anspråk för afsedt ändamål,
förrän fråga väcktes om hela Nya varfvets återlämnande, i hvilket
fall de anordningar, som för kustartilleriförläggningen skulle behöfva
vidtagas, kunde betydligt inskränkas. Med anledning häraf ansåg sedermera
1902 års Riksdag, att med anvisande af återstående beloppet
175,000 kronor af nu ifrågavarande anslag kunde utan olägenhet anstå
i afvaktan på den utredning öfver de på frågan om kustartilleriets inkvartering
vid Göteborg inverkande omständigheter, som då påginge,
hvarför Kungl. Maj:ts proposition om anvisande af återstående 175,000
kronor icke blef af Riksdagen bifallen.
Redan dessförinnan både emellertid marinförvaltningen och chefen
för fortifikationen till Kungl. Maj:t inlämnat plan och kostnadsförslag
till ett kustartilleridetacbements inkvarterifig å Nya varfvet under för
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
83
utsättning att hela området finge härför disponeras. Detta kostnadsförslag
uppgick till 140,000 kronor, hvartill senare dock ansågs böra
läggas 9,000 kronor, hvilken ökning föranleddes dels däraf att vissa
af de i nämnda plan upptagna arbetena måste utföras, innan hela området
blifvit återställdt till sjöförsvaret, dels däraf att reparationen å
ett af de å området befintliga husen befunnits kräfva större kostnad än
förut beräknats. Af det för 1902 anvisade beloppet skulle sålunda
återstå 26,000 kronor, hvilken summa marinförvaltningen ansåg böra
användas dels till förändring af cellfönstren i stenkasernernas östra
flygel, så att äfven för denna flygel den yttre prägeln af fängelse skulle
bortfalla, dels till inredning af verkstäder i den s. k. östra längan. Då
denna användning- af det beviljade anslaget väsentligt afvek från den
inkvarteringsplan, som framlagts vid 1901 års Riksdag vid anslagets
äskande, ansåg Kungl. Maj:t, att Riksdagens samtycke till den ändrade
användningen borde inhämtas, och med anledning häraf föreslog Kungl.
Maj:t 1903 års Riksdag att — vid bifall till hvad Kungl. Maj:t under
andra hufvudtiteln samtidigt föreslagit angående utvidgningen af länsfängelset
i Hernösand och uppförande af nytt cellfängelse invid Göteborg
— medgifva, att det för år 1902 anvisade extra anslag å 175,000
kronor till nybyggnader m. in. för kustartilleriets inkvartering å Nya
varfvet finge användas på ofvan angifna förändrade sätt. Ehuru nyssnämnda
under andra hufvudtiteln gjorda framställningar af Riksdagen
biföllos, ansåg Riksdagen, att förenämnda 26,000 kronor borde reserveras
att för framtida behof efter Riksdagens hörande användas, men hade
Riksdagen intet att erinra mot användandet af förenämnda 149,000
kronor på sätt, som Kungl. Maj:t föreslagit.
Emellertid hade ej häller denna summa ännu kunnat komma till
användning med undantag af en mindre del, 24,000 kronor, som
Kungl. Maj:t genom nådigt bref den 29 augusti 1902 ställt till marinförvaltningens
disposition för vidtagande af erforderliga anordningar för
inkvartering redan under senare delen af sagda år af ett kustartilleridetachement,
bestående af 1 officer, 3 underofficerare och 24 man, hvaraf
1 underofficer och 2 man å Nya Ålfsborg samt de öfriga å Nya varfvet,
emedan Kungl. Maj:t genom nådigt bref den 20 oktober 1905 bestämde,
att Nya varfvets återlämnande i sin helhet till sjöförsvaret ej skulle äga
rum förrän den 1 maj år 1907.
Under tiden hade Ålfsborgs kustartilleridetachement, hvilket enligt
kustartillerikommitténs betänkande skulle utgöras af 3 officerare,. 6
underofficerare och 50 stamanställda samt 70 värnpliktiga, väsentligt
ökats, i det att genom nådig generalorder den 3 september 1906 bestämts,
84
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
att detachementet skulle bestå af 3 officerare, 7 underofficerare ocb 101
stamanställda samt cirka 75 värnpliktiga; hvarjämte chefen för sjöförsvarsdepartementet
genom ämbetsskrifvelse den 22 maj 1907 föreskrifvit,
att förslaget till inkvarteringens ordnande å Nya varfvet skulle uppgöras
så, att plats redan nu bereddes åt, om möjligt, 13 officerare, 19 underofficerare,
136 man stam och 115 värnpliktiga, samtliga tillhörande
kustartilleriet, äfvensom 1 marinläkare, samt att därutöfver plats borde
reserveras till framtida förläggning i land för 11 officerare, 1 mariningenjör,
1 marinintendent, 35 underofficerare, 223 man stam och 63
värnpliktiga, samtliga tillhörande flottan.
Den betydligt större omfattning, som inkvarteringsfrågan sålunda
fått, det försenade öfverlämnandet af Nya varfvet i sin helhet samt det
förhållande, att samtliga från fångvården senast mottagna byggnader
måste undergå en ytterst grundlig besiktning, emedan de i följd af
bristande underhåll under de senaste fyra å fem åren nu syntes vara i
vida sämre skick än de voro år 1901, då den här ofvan omnämnda
inkvarteringsplanen uppgjordes af marinförvaltningen och chefen för
fortifikationen, hade emellertid orsakat, att de i nådigt bref den 17 juni
1903 infordrade ritningarna till anordningar för kustartilleridetackementets
inkvartering å Nya varfvet först under den 13 sistlidne september
kunnat till Kungl. Maj:t öfverlämnas för nådig stadfästelse.
Då emellertid den af Riksdagen anvisade summan, 149,000 kronor,
vore beräknad under förutsättning att inkvarteringsanordningar skulle
vidtagas endast för 3 officerare, 6 underofficerare och 120 man, men
dylika _ anordningar nu borde vidtagas för ej mindre än 13 officerare,
1 marinläkare, 19 underofficerare och 251 man, blefve nämnda summa
gifvetvis alldeles otillräcklig, ett förhållande som för öfrigt blifvit fallet
äfven om endast den ursprungligen afsedda styrkan skolat å Nya varfvet
förläggas, ty dels kräfde nu åtskilliga af de för inkvartering afsedda
byggnaderna vida större reparationskostnader än som på grund
af dessa byggnaders beskaffenhet år 1902 behöfde beräknas, dels
hade ett par byggnader, särskildt matinrättningen, i följd af det nyss
omnämnda bristande underhållet nu hunnit till den grad förfalla, att
reparation af desamma blefve liktydig med fullständig nybyggnad,
dels hade särskildt arbetsprisen i Göteborgstrakten stigit oerhördt under
de senaste åren. Med anledning af detta förhållande hade marinförvaltningen
därför i underdånig skrifvelse den 13 september 1907 hemställt
om användande af den tillgängliga summan till utförande af de
inkvarteringsanordningar, som i första hand borde verkställas, eller
inrednings- och påbyggnadsarbeten för stammanskapets inkvartering,
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
85
anordnandet af en provisorisk matinrättning för användning intill dess
medel för en ny sådan kunde blifva tillgängliga, inredande af manskapsmess
i befintlig byggnad, inredning af vakt-, arrest-, sjuk-, expeditionsoch
rustkammarlokaler i befintliga byggnader, inredningsarbeten för inkvartering
af 6 underofficerare samt anordnande af erforderliga ledningar
m. m. För fullständig förläggning af Ålfsborgs kustartilleridetachement
å Nya varfvet skulle därefter återstå att vidtaga anordningar för inkvartering
af de värnpliktiga, nu förlagda uti provisoriskt inredda lokaler i
den s. k. östra längan, hvilken vore afsedd att reserveras för flottans
behof, uppförandet af matinrättning och exercishus; anordnande af erforderliga
ytterligare ledningar samt inkvarterings beredande för 10 officerare,
1 marinläkare och 9 underofficerare. Kostnaderna härför hade
beräknats blifva följande:
återstående anordningar för manskapsinkvarteringen genom ominredning
af den s. k. västra flygeln af den förut till fängelse använda stenkasernen,
140,000 kronor, af hvilken summa dock 16,000 kronor
vore af den natur, att de borde bestridas af ordinarie underhållsmedel,
hvadan återstode............................................. kronor 124,000:
ny matinrättningsbyggnad ...............................................
nytt excercishus ....................................................................
inkvarteringsåtgärder för 8 underofficerare (1 underofficer
får bostad i matinrättningen) i f. d. dagcellbyggnaden
samt i befintliga träbyggnader
ledningar .............................................................................
ritningar, kontroll och oförutsedda
utgifter.
))
»
50,000
50,000
40.000
6,000
39.000
Summa kronor 309,000
Någon byggnadskostnad för tillgodoseendet af officersinkvarteringen
hade icke upptagits, enär de få lokaler å Nya varfvet, som skulle lämpa
sig härför, ansetts böra reserveras för de officerare vid flottans blifvande
Ålfsborgsdetachement, som borde bo å Nya varfvet. Till de officerare
vid kustartilleridetachementet, åt hvilka inkvartering in natura sålunda
ej skulle kunna beredas, måste alltså kontant inkvarteringsbidrag
utgifvas.
Ofvanstående summa öfverstege emellertid, yttrar marinförvaltningen,
ganska väsentligt den del af det utaf Riksdagen ursprungligen beviljade
anslaget till nybyggnader m. m. för kustartilleriets inkvartering å Nya
86
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
varfyet, som ännu icke ställts till Kungl. Maj:ts disposition, hvadan det
skulle blifva nödvändigt att af Riksdagen begära, förutom anvisande af
denna del af nämnda anslag, beviljande af ett tilläggsanslag för ifrågavarande
ändamål af 108,000 kronor, för så vidt ej några af de ifrågavarande
arbetena skulle kunna utan allt för stor olägenhet tills vidare uppskjutas.
.Ett sådant uppskjutande torde emellertid ej kunna tillrådas i
afseende å andra förläggningsanordningar än möjligen dem, som afsåge
uppförande af nytt exercishus och inredandet af ytterligare underofficersbostäder.
Beträffande behofvet af exercishus kunde detta nämligen
i nödfall anses redan vara tillgodosedt tills vidare och intilldess äfven
ett detachement af flottan komme att förläggas å Nya varfvet genom
den provisoriska öfningslokal, som för ett par år sedan inredts åt kustartilleriet
uti den s. k. östra längan; och hvad anginge inredandet af
ytterligare underofficersbostäder, så torde därmed sannolikt kunna anstå
ännu några år, enär några sådana bostäder utöfver dem, som nu för
disponibla medel afsåges att inredas, ej torde behöfva tagas i anspråk under
den närmaste tiden. Genom uteslutande af dessa arbeten äfvensom
några andra mindre arbeten skulle anslagsbehofvet kunna tillsvidare begränsas.
till återstoden af det utaf 1901 års Riksdag beviljade beloppet,
om anvisande hvaraf marinförvaltningen fördenskull ansett framställning
böra göras till innevarande års Riksdag.
Till en början får jag i anledning af förevarande framställning erinra
därom, att Kungl. Maj:t den 28 september 1907 dels fastställt förenämnda
med marinförvaltningens skrifvelse den 13 i samma månad öfverlämnade
ritningar för kustartilleriets inkvartering å Nya varfvet, dels
ställt 125,000 kronor af det utaf 1901 års Riksdag beviljade anslag till
nybyggnader m. m. vid Nya varfvet till marinförvaltningens förfogande
för bestridande af kostnaderna för de i ämbetsverkets sistberörda skrifvelse
föreslagna inrednings- m. fl. arbeten, om livilkas utförande chefen
för fortifikationen tillika bemyndigats att gå i författning.
Vidare tillåter jag mig påpeka, att den utredning angående åtgärder
till stärkande af rikets fasta försvar åt sjösidan, hvilken verkställes af
för ändamålet jämlikt nådigt bref den 7 december 1906 tillkallade sakkunnige
. jämväl torde komma att beröra frågan angående omfattningen
af ytterligare anordningar för kustartilleriets inkvartering å Nya varfvet
samt att denna fråga likaledes kan väntas blifva föremål för ompröfning
af den under den 28 september 1907 tillsatta försvarskommittén.
Vid sådant förhållande synes det mig, att innan resultaten af före -
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
87
nämnde sakkunniges samt försvarskommitténs arbeten föreligga, nybyggnader
för kustartilleriets inkvartering å Nya varfvet böra komma
till utförande endats för sådana behof, hvilkas tillgodoseende icke tål
något uppskof. Ett sådant behof är, enligt min mening, för närvarande
endast den föreslagna nya matinrättningsbyggnaden, hvilken oundgängligen
påkallas för den redan nu till platsen förlagda personalen.
Mot den af marinförvaltningen beräknade kostnaden för uppförande
af denna byggnad, 50,000 kronor, har jag ej något att erinra. Till
nämnda summa måste för bestridande af kostnaderna för erforderliga
ledningar samt ritningar, kontroll och oförutsedda utgifter läggas ett
belopp, som, enligt gjord beräkning, ej torde understiga 6,000 kronor.
Då, på sätt ofvan nämnts, af den utaf 1901 års Riksdag anvisade
delen af det till anordningar för kustartilleriets inkvartering å det s. k.
Nya varfvet vid Göteborg beviljade anslaget reserverats ett belopp af
26.000 kronor, att för framtida behof, efter Riksdagens hörande, användas,
samt detta belopp nu lämpligen bör tagas i anspråk, torde Riksdagens
medgifvande härtill nu böra begäras; hvarjämte hos Riksdagen
torde böra för ifrågavarande ändamål äskas anvisande för år 1909 af
30.000 kronor utaf nyssnämnda, af 1901 års Riksdag beviljade anslag
å 350,000 kronor.»
Utskottet, som med hänsyn till hvad departementschefen här ofvan
anfört, ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts under ifrågavarande punkt
gjorda framställning, får alltså föreslå,
att Riksdagen må
a) medgifva, att för uppförande af en matinrättningsbyggnad
å det s. k. Nya varfvet vid Göteborg
må tagas i anspråk det belopp af 26,000 kronor,
som, jämlikt 1903 års Riksdags beslut, för framtida
behof reserverats af det utaf 1901 års Riksdag
anvisade belopp å 175,000 kronor af det anslag å
350,000 kronor, som sistnämnda Riksdag beviljat till
anordningar för kustartilleriets inkvartering å Nya
varfvet; samt
b) af återstoden af nyssnämnda anslag anvisa
på extra stat för år 1909 ett belopp af 30,000 kronor.
88
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
Anskaffande af
möbler m. m.
för flottans
sjukhus i
Karlskrona.
[34.]
Anskaffande af möbler och sängutredning m. m. för flottans
sjukhus i Karlskrona.
36:o) Vidare har Kungl. Maj:t under denna hufvudtitel föreslagit
Riksdagen att för anskaffande af möbler och sängutredning m. m. för
flottans sjukhus i Karlskrona bevilja på extra stat för år 1909 ett anslag
af 20,000 kronor.
Beträffande denna framställning har departementschefen till statsrådsprotokollet
anfört följande:
»Uppå Kungl. Maj:ts förslag beviljade 1905 års Riksdag för om- och
påbyggnad af flottans sjukhus i Karlskrona ett anslag af 300,000 kronor
och anvisade däraf på extra stat för år 1906 ett belopp af 150,000
kronor. 1906 års Riksdag anvisade återstoden af det beviljade beloppet
på extra stat för år 1907.
I sin underdåniga skrifvelse den 1 oktober 1907 bar marinförvaltningen
anfört, att under innevarande år sagda om- och påbyggnadsarbeten
antagligen komme att afslutas och de nya sjuksalarna två trappor
upp i sjukhuset blifva färdiga att beläggas med patienter. Med
erinran tillika, att några medel icke blifvit anvisade till de nya sjuksalarnas
utrustande med sängar, sängkläder, bord, stolar m. fl. inventarier
och persedlar, börande till den utredning, som vore behöflig för
de nya salarnas användning för sjukvård, bar marinförvaltningen öfverlämnat
kostnadsförslag å berörda anskaffning, slutande å ett belopp af
20,000 kronor, och hemställt, att för anskaffande af dylik utredning för
de nytillkomna sjuksalarna måtte af innevarande års Riksdag äskas ett
anslag å 20,000 kronor.»
Utskottet hemställer
att Riksdagen må för anskaffande af möbler och
sängutredning m. m. för flottans sjukhus i Karlskrona
bevilja på extra stat för år 1909 ett anslag af 20,000
kronor.
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
89
Anläggande af en verkstad å flottans varf i Karlskrona för
tillverkning af torpeder.
37:o) Under punkt 35 af femte liufvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit
Riksdagen att för anläggande af en verkstad ä flottans varf i
Karlskrona för tillverkning af torpeder bevilja ett anslag af 475,180
kronor och däraf på extra stat för år 1909 anvisa ett belopp af 200,000
kronor.
Rörande denna fråga innehåller åberopade statsrådsprotokollet följande
yttrande af departementschefen:
»Uti underdånig skrifvelse den 12 februari 1907 har marinförvaltningen
gjort framställning om anläggande af en verkstad å flottans varf
i Karlskrona för tillverkning af torpeder. Marinförvaltningen har därvid
anfört hufvudsakligen följande.
I afgifna underdåniga skrivelser angående anslagsbehofven för åren
1906 och 1907 hade marinförvaltningen hemställt, att Kungl. Maj:t
täcktes af Riksdagen äska ett extra anslag till anläggande i Karlskrona af
en verkstad för tillverkning af torpeder. Marinförvaltningen hade därvid
påpekat, hurusom anskaffningen från utlandet af torpeder sedan år 1899
varit af den omfattning, att det kunde antagas ställa sig för kronan
ekonomiskt fördelaktigt att inrätta sig för tillverkning vid egen verkstad
af detta slags krigsmateriel. Vidare erinrades därom, att anskaffningen
under femårsperioden 1899—1903 omfattat i medeltal 31,6 torpeder per
år, samt meddelades, att densamma för närmast kommande år beräknades
komma att uppgå till i genomsnitt minst 27 torpeder per år. Att
marinförvaltningen härvid icke beräknat för rundligt, framginge däraf
att år 1904 24 torpeder anskaffats och året därpå 60 torpeder. Under
år 1906 hade leverans af 93 torpeder pågått. Härjämte borde framhållas,
att 1906 års Riksdag beviljat anslag till fartygsbyggnader, som
föranledde anskaffning af 78 torpeder.
Efter den beräkningsgrund att en torped borde kunna tillverkas å
Karlskrona stations varf till ett pris, som med omkring 2,600 kronor
understege det styckepris, som nu af svenska staten erlades, och under
förutsättning att årligen minst 25 torpeder kunde inom landet tillverkas,
skulle, därest torpedtillverkning af staten själf drefves, uppkomma en
årlig besparing af omkring 65,000 kronor; och skulle hela anläggningskostnaden
för en torpedverkstad vara amorterad efter förloppet af 7 å
Bih. till Rilcsd. Prof. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 6 Haft. 12
Anläggande af
en verkstad å
flottans varf i
Karlskrona för
tillverkning af
torpeder.
[35.]
90
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
8 år. Kunde tillverkningen drifvas upp till 40 torpeder årligen, såsom
förutsedt vore, skulle besparingen för sådana år som de senaste kunna
beräknas uppgå till omkring 100,000 kronor årligen.
Då marinförvaltningen nu ginge att förnya framställningen om
äskande af anslag för anordnande af sådan tillverkning, hvarom nu
vore fråga, anhölle marinförvaltningen att få fästa Eders Kungl. Maj:ts
uppmärksamhet på olikheten mellan detta anslagsäskande och öfriga
sådana, som afsåge militära ändamål i allmänhet, i det att det nu ifrågavarande
rörde ett produktivt företag, där staten, såvidt kunde bedömas,
inom förloppet af några få år borde kunna få det nedlagda kapitalet
fullt ersatt. Marinförvaltningen ville tillika framhålla, att det icke torde
kunna uppvisas något skäl, hvarför man just i fråga om detta slag af
krigsmateriel fortfarande skulle ställa sig i beroende af tillverkare utom
landet, samt att då kanoner, gevär och karbiner tillverkades inom
landet, sådant lika väl borde låta sig göra beträffande torpeder.
Frågan om anordnande af en verkstad för tillverkning af torpeder
hade i öfrigt under år 1907 trängts mera i förgrunden med anledning
däraf att, enligt anmälan från varfschefen vid flottans station i Karlskrona,
utrymmet i torpedförrådet å varfvet nu vore så anlitadt, att, då
redan beställda torpeder blifvit levererade, plats komme att finnas för
allenast ytterligare 5 torpeder. Med hänsyn till nu lämnade redogörelse
för de årliga torpedanskaffningarnas omfattning kunde sålunda
förutses, att redan under år 1907 utrymme komme att saknas i förrådet
för en del torpeder och att denna brist komme att inom kort blifva
allt mer och mer kännbar. Någon ökning af förrådsutrymmet kunde
icke vinnas inom den nuvarande förrådsbyggnaden, utan måste antingen
tillbyggnad ske eller ny byggnad på annan plats uppföras.
Denna fråga skulle emellertid vinna en tillfredsställande lösning,
om medel blefve anslagna till upprättande af en verkstad för tillverkning
af torpeder, enär den nuvarande torpedverkstaden, som vore inrymd
i samma hus som torpedförrådet, då kunde utrymmas och hela
detta hus inredas till torpedförråd, rymmande ungefär dubbelt så många
torpeder, som det nuvarande torpedförrådet. Uti det kostnadsbelopp,
393,657 kronor, som enligt år 1904 verkställd beräkning uppgifvits såsom
erforderligt för anordnande af ny torpedverkstad, inginge äfven ett
belopp af 17,600 kronor för inredning af den nuvarande torpedverkstaden
till förråd.
Som emellertid tvekan uppstått, huruvida ofvan angifna kostnadsbelopp,
som framgått af år 1904 verkställda beräkningar, fortfarande
kunde läggas till grund för anslags äskande, hade marinförvaltningen
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
91
gått i författning om anställande af ny utredning i ärendet och sålunda
från varfschefen vid flottans station i Karlskrona infordrat nytt kostnadsförslag.
I anledning häraf hade bemälde varfschef under december månad
1906 och januari månad 1907 till marinförvaltningen inkommit med af
chefen för torpeddepartementet vid stationen uppgjordt kostnadsförslag
å hela anläggningen för årlig tillverkning af 25 torpeder med utrymme
för ökning till 40 torpeder per år, slutande å 475,000 kronor, i händelse
ångdrift skulle för verkstaden komma till användning, och å
475,180 kronor, därest verkstadsanläggningen skulle komma att drifvas
med dieselmotorer. Vidare hade till marinförvaltningen öfverlämnats
jämväl från stationens ingenjördepartement inkommen utredning, enligt
hvilken torpeddepartementets omnämnda kostnadsförslag med 2,000
kronor skilde sig från ingenjördepartementets.
I sammanhang härmed ville marinförvaltningen tillika meddela, att,
därest medel icke blefve anvisade till uppförande i Karlskrona af byggnad
för torpedtillverkning, det torde blifva oundgängligt att snarast möjligt
bereda medel för uppförande af byggnad för förvaring af de torpeder,
som icke rymdes inom nuvarande förrådsbyggnaden.
Med öfverlämnande af de från varfsmyndigheterna inkomma framställningar
och kostnadsförslag samt med åberopande af de skäl för anläggning
af en torpedverkstad, som tillförene af marinförvaltningen angifvits
och nu ytterligare anförts, har slutligen marinförvaltningen, som
i afseende å driften af ifrågavarande verkstad funne sig böra tillstyrka
användande af dieselmotorer, då sådana numera vunnit allt större terräng
och visat sig, i jämförelse med ångpanneanläggning, vara med
hänsyn till driftkostnaderna i afsevärd mån fördelaktigare i ekonomiskt
afseende, hemställt om äskande hos Riksdagen åt ett extra anslag
å 475,180 kronor för anläggande af en verkstad å flottans varf
i Karlskrona för tillverkning af torpeder.
Anläggandet af en verkstad för tillverkning af torpeder för flottans
räkning anser jag snarast möjligt böra komma till stånd; och jag finner
mig så mycket hellre hora upptaga den af marinförvaltningen nu gjorda
framställningen som en sådan anläggning, på sätt nyss blifvit upplyst,
jämväl skulle medföra högst beaktansvärda besparingar vid de alltjämt
fortgående anskaffningarna af torpedmateriel. Likaså torde jag böra
erinra, hurusom i Riksdagen vid behandlingen af frågan om utgifterna
lor sjöförsvaret för innevarande år uppmärksamheten riktats å de stora
summor, som ginge ur vårt land för tillverkning af torpedmateriel, som
både borde och kunde tillverkas inom landet, samt uttalats såsom önsk
-
92 Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
värdt, att eu sådan tillverkning snarast möjligt komme till stånd inom
landet.
Beträffande de betydande besparingar, som, därest en sådan anläggning,
som den ifrågasatta, komme till utförande, kunna beräknas uppstå
i fråga om anskaffningskostnader för gyroskop ocb luftuppvärmningsapparater
för torpeder torde det tillåtas mig meddela följande upplysningar.
Under år 1897 erliöll marinförvaltningen erbjudande af firman
Whitehead & C:o i Fiume att köpa tillverkningsrätten för gyroskop för
ett pris af 3,000 pund sterling eller sålunda omkring 54,000 kronor,
men då tillverkning af torpeder icke ägde rum inom landet, ansågs anbudet
icke böra antagas. Antalet sedan dess anskaffade och beställda
gyroskop har utgjort 510 st., för hvilka erlagts ett pris af 50 pund
sterling eller omkring 900 kronor per gyroskop. Beräknas tillverkningskostnaden
för ett gyroskop, tillverkadt i Sverige, till 110 kronor (firman
Whitehead & C:o beräknar den till 90 kronor), återstå 790 kronor per
gyroskop, som svenska staten får betala nämnda firma utöfver tillverkningskostnaden.
För de sedan år 1897 anskaffade 510 gyroskopen har
svenska staten sålunda måst betala 510x790 kronor, eller 402,900 kronor
utöfver tillverkningskostnaden. Hade tillverkningsrätten inköpts och
gyroskopen tillverkats inom landet, hade sålunda en besparing af
348,900 kronor (402,900—54,000) åstadkommits.
För leverans af luftuppvärmningsapparater — en nyligen uppfunnen
apparat för uppvärmning af den för torpedernas drifvande erforderliga
luften — fordrar firman Whitehead & C:o en prisförhöjning af 80 pund
sterling eller omkring 1,440 kronor per torped. Då konstruktionen af
ifrågavarande apparat ännu icke är närmare känd, kan tillverkningskostnaden
för densamma icke med någon säkerhet angifvas, men utan
tvifvel kan densamma allra högst komma att uppgå till 400 å 500
kronor, på grund hvaraf, om tillverkningsrätten för denna apparat inköptes,
vid en eventuell torpedtillverkning inom landet en ytterligare
besparing torde kunna åstadkommas.
Slutligen måste jag påpeka vikten af att, i händelse af krigiska
förvecklingar, hafva en torpedverkstad inom landet.
I likhet med marinförvaltningen anser jag flottans varf i Karlskrona
vara den mest passande platsen för den ifrågasatta anläggningen. Det
anslag, som för densamma skulle erfordras, synes mig böra fördelas på
två år; för år 1909 torde däraf lämpligen böra utgå 200,000 kronor.»
Under uttalande af den förhoppning, att nya beställningar i utlandet
hädanefter icke annat än undantagsvis må komma att äga rum, får
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
93
utskottet, som icke haft något att erinra mot föreliggande förslag,
hemställa,
att Riksdagen må för anläggande af en verkstad
å flottans varf i Karlskrona för tillverkning af torpeder
bevilja ett anslag af 475,180 kronor och däraf på
extra stat för år 1909 anvisa ett belopp af 200,000
kronor.
Uppförande af ett förrådshus å Laboratorieholmen.
38:o) Kungl. Maj:t har under punkt 36 föreslagit Riksdagen att Uppförande af
medgifva att den behållning af 12,766 kronor 69 öre, som uppstått a det fOrator™
af 1902 års Riksdag beviljade anslag till uppförande af ny artilleri- holmen,
inventariekammare i Karlskrona, finge användas till uppförande af ett [36.]
förrådshus för explosiva ammunitionseffekter å Laboratorieholmen i Karlskrona.
Statsrådsprotokollet innehåller härom följande yttrande af departementschefen:
)d
underdånig skrifvelse den 13 september 1907 har marinförvaltningen
anfört, att under de senare åren varfschefen vid flottans station
i Karlskrona upprepade gånger anhållit om beredande af medel för uppförande
å Laboratorieholmen därstädes af en förrådsbyggnad, afsedd för
sådana icke explosiva materialier, som erfordrades för tillverkning af
ammunitionseffekter, såsom oladdade projektiler till lätta snabbskjutande
kanoner, patronhylsor, zinkkoger m. m., som delvis vore af skrymmande
natur eller ej lämpligen kunde förvaras under bar himmel och därför
hittills i många mindre transporter måste föras ut från varfvet till
Laboratorieholmen, så att laboratoriearbetet ej måtte rubbas genom
tillfällig brist på materialier; och har marinförvaltningen med tillkännagifvande
dels att kostnaden för uppförande af ett dylikt förrådshus beräknats
belöpa sig till 12,000 kronor, dels att å det af 1902 års Riksdag
beviljade anslag af 225,000 kronor till uppförande af ny artilleriinventariekammare
i Karlskrona uppstått en behållning af 12,766 kronor
69 öre, hemställt, att hos 1908 års Riksdag måtte äskas medgifvande
att få använda detta belopp till uppförande af ett förrådshus för icke
explosiva ammunitionseffekter å Laboratorieholmen.»
Under erinran, att kostnaden för förrådshusets uppförande beräknats
till allenast 12,000 kronor, medan för ändamålet ifrågasatts bevil
-
94
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
Understöd åt
obemedlade
hushåll på
grund af
värnpliktiges
extra tjänstgöring.
[37.]
jande af ett belopp af 12,766 kronor 69 öre, bar utskottet ansett sig
likväl böra lämna det af Kungl. Maj:t äskade medgifvandet; och får
utskottet alltså hemställa,
att Riksdagen må medgifva, att den behållning af
12,766 kronor 69 öre, som uppstått å det af 1902
års Riksdag beviljade anslag till uppförande af ny
artilleriinventariekammare i Karlskrona, må användas
till uppförande af ett förrådshus för icke explosiva
ammunitions effekter å Laboratorieholmen i Karlskrona.
Understöd åt obemedlade hushåll på grund af värnpliktiges
extra tjänstgöring.
39:o) Under punkt 37 af denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit
Riksdagen att för ersättande af utbetalta understöd åt obemedlade
hushåll på grund af värnpliktigas extra tjänstgöring år 1905 bevilja på
extra stat för år 1909 ett anslag af 26,150 kronor.
Departementschefen har härom yttrat följande:
»På framställning af Kungl. Maj:t medgaf 1905 års andra urtima Riksdag
att af omhänderhafvande medel finge, på sätt Kungl. Maj:t kunde finna
lämpligt, till de hushåll, hvilkas värnpliktige familjeförsörjare vore eller
under året varit i tjänst vid flottan kvarhållna för extra tjänstgöring
utöfver lagstadgad öfningstid, och hvilka för sin utkomst vore väsentligen
beroende af familjeförsörjarnas arbetsförtjänst, utdelas understöd
med 75 öre om dagen för hvarje dag af den extra tjänstgöringstiden,
med rätt för Kungl. Maj :t att hvad sålunda utgifvits, förslagsvis beräknadt
till 23,000 kronor, framdeles till ersättande hos Riksdagen anmäla.
Genom nådigt bref den 20 oktober 1905 förordnade Kungl. Maj:t
angående utbetalande af sådant understöd, därvid tillika meddelades
föreskrift, att härför erforderliga belop|) skulle af öfverståthållareämbetet
i Stockholm och Kungl. Majrts befallningshafvande förskjutas och af
marinförvaltningen med omhänderhafvande medel godtgöras samt framdeles
till ersättande anmälas.
Då enligt den hos marinförvaltningen förda räkenskap godtgörelse
för dylika understöd hittills lämnats till belopp af 26,149 kronor 50 öre
och det knappast torde kunna antagas, att utgifter för ifrågavarande
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
95
ändamål hädanefter vidare skola förekomma, har marinförvaltningen
hemställt, det täcktes Eders Kungl. Maj:t för ersättande af den sålunda
bestridda utgiften hos Riksdagen äska ett extra ordinarie anslag af 26,149
kronor 50 öre.
Emot denna hemställan har jag icke något att erinra, dock synes
mig anslaget lämpligen höra uppföras i jämnadt antal kronor med
26,150 kronor.»
I anledning häraf får utskottet hemställa,
att Riksdagen må för ersättande af utbetalta
understöd åt obemedlade hushåll på grund af värnpliktiges
extra tjänstgöring år 1905 bevilja på extra
stat för år 1909 ett anslag af 26,150 kronor.
Bidrag1 till en välkomstfest för tyska och ryska
sjöunderofficerare.
40:o) Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att till ersättande Bidrag till en
af förskottsvis lämnadt bidrag till en välkomstfest för tyska och ryska sjö- fXtyXfoch
underofficerare bevilja på extra stat för år 1909 ett anslag af 325 kronor, ryska sjö
underoffi*
cerare.
Rörande detta Kungl. Maj:ts förslag har departementschefen an- [381
fort följande:
»Vid tyska och ryska örlogsfartygs besök i Stockholm under sistlidne
juli månad anordnade sjöunderofficerssällskapet därstädes en fest
för nämnda fartygs »Deckoffiziere». Kostnaden för denna fest uppgick
enligt specificerad räkning till 475 kronor, och anhöll sjöunderofficerssällskapet
om utverkande af ersättning af statsmedel för de utgifter,
sällskapet sålunda fått vidkännas.
Uti med anledning häraf infordradt utlåtande tillstyrkte marinförvaltningen,
att ett bidrag till bestridande af utgifterna för ifrågavarande
fest måtte utverkas. Då emellertid af deltagarna i festen 41 varit svenskar
mot endast 23 utlänningar, ansåg förvaltningen, att hela kostnaden icke
skäligen borde af statsmedel bestridas, utan endast så stor del, som belöpte
sig på samtliga främlingarna, hvilken efter beräknadt pris per person af 7
kronor 42 öre skulle utgöra 170 kronor 66 öre, samt hälften af kostnaden
för de svenska värdarna, 152 kronor 11 öre, således tillhopa 322
kronor 77 öre eller i jämnadt tal 325 kronor.
96
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
Personligt
lönetillägg åt
bataljonspredikanterna
vid flottans
station i
Karlskrona.
[39.]
I enlighet med af marinförvaltningen tillika gjord hemställan bemyndigade
härefter Eders Kungl. Maj:t den 13 nästlidne december
marinförvaltningen att för omförmälda ändamål af omhänderhafvande
medel till stationsbefälhafvaren vid flottans station i Stockholm utbetala,
mot redovisningsskyldighet, ett belopp af 325 kronor. Tillika
beslöt Eders Kungl. Maj:t, att framställning skulle till innevarande års
Riksdag göras om ersättande af dessa kostnader.»
Härjämte erinrade departementschefen därom, att 1906 års Riksdag,
på Kungl. Maj:ts förslag, med ett anslag af 432 kronor bidragit till
kostnaderna för en af sjöunderofficerssällskapet i Karlskrona år 1905
anordnad fest för underofficerare å en eskader af tyska slagflottan.
Utskottet hemställer,
att Riksdagen må till ersättande af förskottsvis
lämnadt bidrag till en välkomstfest för tyska och
ryska sjöunderofficerare bevilja på extra stat för år
1909 ett anslag af 325 kronor.
Personligt lönetillägg åt bataljonspredikanterna vid flottans
station i Karlskrona.
41:o) Kungl. Maj:t har under punkt 39 af denna hufvudtitel föreslagit
Riksdagen att till beredande af ''personligt lönetillägg af 600 kronor
för år åt hvardera af bataljonspredikanterna vid flottans station i Karlskrona
Ernst Alfred Valdemar Holmberg och Ernst Algot Collén på extra
stat för år 1909 anvisa ett belopp af 1,200 kronor.
Vid föredragning af detta ärende i statsrådet erinrade departementschefen,
hurusom i anledning af framställning af Kungl. Maj:t 1907 års
Riksdag till beredande af personligt lönetillägg af 600 kronor för år
åt hvardera af bataljonspredikanterna vid flottans station i Karlskrona
Ernst Alfred Waldemar Holmberg och Ernst Algot Collén på extra
stat för år 1908 beviljade ett anslag af 1,200 kronor.
I enlighet med förenämnda förslag, hemställer utskottet,
att Riksdagen må till beredande af personligt
lönetillägg af 600 kronor för år åt hvardera af bataljons
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
97
predikanterna vid flottans station i Karlskrona Ernst
Alfred Waldemar Holmberg och Ernst Algot Collén
på extra stat för år 1909 anvisa ett belopp af 1,200
kronor.
Tillfälligt lönetillägg åt personal vid flottans poliskår.
42:o) Under punkt 40 af denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit
Riksdagen att för beredande af tillfälligt lönetillägg för år 1909
åt öfverkonstaplar och konstaplar vid varf spoliskåren i Karlskrona med 200
kronor och i Stockholm med 300 kronor för man anvisa å extra stat för
år 1909 ett belopp af 8,500 kronor.
Departementschefen har rörande denna framställning anfört till statsrådsprotokollet
följande:
»För beredande af lönetillägg för år 1908 åt öfverkonstaplar och
konstaplar vid varfspoliskåren i Karlskrona med 200 kronor och i Stockholm
med 300 kronor för man anvisade, på Kungl. Maj:ts framställning,
1907 års Riksdag å extra stat för år 1908 ett belopp af 8,500 kronor.
Sedan Kungl. Maj:t häruppå vid underdånig föredragning den 21 juni
1907 af Riksdagens skrifvelse angående reglering af utgifterna under
riksstatens femte hufvudtitel för innevarande år behagat anbefalla marinförvaltningen
att inkomma med förslag till reglering af flottans poliskårs
aflöningsförhållanden, har marinförvaltningen den 8 november 1907
inkommit med dylikt förslag, hvilket emellertid för vidare utredning i
afseende å kårens pensionering blifvit remitteradt till direktionen för
flottans pensionskassa.»
Emellertid vore det ovisst, huruvida utredningen i ärendet komme
att afslutas så tidigt, att något definitivt förslag till reglering af poliskårens
aflöningsförhållanden kunde framläggas för innevarande års Riksdag.
Utskottet hemställer,
att Riksdagen må för beredande af tillfälligt lönetillägg
för år 1909 åt öfverkonstaplar och konstaplar
vid varfspoliskåren i Karlskrona med 200 kronor och
i Stockholm med 300 kronor för man anvisa å extra
stat för år 1909 ett belopp af 8,500 kronor.
Sik. till Iiihsd. Prof. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 6 Höft.
Tillfälligt
lönetillägg
åt personal
vid flottans
poliskår.
[40.]
13
98
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
Påskyndande
af sjömätningarna
vid
rikets kuster,
[41.]
Extra lönetillägg
åt
vissa statens
tjänstemän
och betjänte.
[42.]
Handeln.
Påskyndande af sjömätningarna vid rikets kuster.
43:o) Kungl. Maj:t har uti punkt 41 af denna hufvudtitel föreslagit
Riksdagen att för påskyndande af sjömätningarna vid rikets kuster bevilja
på extra stat för år 1909 ett anslag af 41,000 krcuior.
I fråga om denna framställning har departementschefen hänvisat
till hvad till statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden den 11 januari
1902, bifogadt samma års statsverksproposition, anförts rörande behofvet
af extra anslag under de närmaste åren till påskjutande af sjömätningarna
vid rikets kuster.
Utskottet hemställer,
att Riksdagen må för påskyndande af sjömätningarna
vid rikets kuster bevilja på extra stat för år
1909 ett anslag af 41,000 kronor.
Extra lönetillägg åt vissa statens tjänstemän och betjänte.
44:o) Under punkt 42 af denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit
Riksdagen att, till beredande, i enlighet med de i statsrådsprotokollet
öfver finansärenden den 13 januari innevarande år angifna grunder,
af extra lönetillägg för innevarande år åt en del tjänstemän och betjänte
i sjöförsvar sdepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli samt
till sjöförsvarsdepartementet hörande ämbetsverk, kårer och stater, på extra
stat för år 1909 anvisa såsom förslagsanslag ett belopp af 22,200 kronor.
Öfver denna framställning kommer utskottet att framdeles afgifva
utlåtande, hvilket utskottet härmed får för Riksdagen
anmäla.
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
99
Extra lönetillägg åt tjänstemän och vaktmästare vid
flottans pensionskassa.
45:o. Kungl. Maj:t liar slutligen under denna hufvudtitel föreslagit
Riksdagen att medgifva, att extra lönetillägg i enlighet med de i statsrådsprotokollet
öfver finanscärenden den 13 sistlidne januari beträffande
extra lönetillägg för vissa statens tjänstemän och betjänte angifna grunder
finge för år 1908 utgå till tjänstemän och vaktmästare vid flottans
pensionskassa.
Jämväl härom kommer utskottet att framdeles afgifva yttrande,
hvilket utskottet skolat härmed
anmäla.
Stockholm den 6 april 1908.
På statsutskottets vägnar:
G. BILLING.
Reservationer:
vid punkt 3, (angående aflöning för flottans kårer och stater):
af herrar A. G. L. Billing, A. T. O delberg, friherre J. T. Gripenstedt,
grefve P. O. L. Kling spor, grefve C. O. Taube, friherre C. H.
Falkenberg, P. Paulson, friherre J. G. Beck-Friis, P. O. Liedberg, Aaby
Ericsson, G. Boman och E. A. G. A. Wijkander, hvilka ansett, att utskottets
yttrande och förslag bort hafva följande lydelse:
»Med hänsyn till hvad departementschefen i sådant hänseende anfört,
har utskotter ansett den föreslagna ökningen af antalet beställningar
vid såväl officerskåren som under officer skår en böra af Riksdagen
bifallas.
Vidkommande flottans sjömanskdr----anledning till erinran.
Under åberopande af hvad utskottet här ofvan anfört, får utskottet
hemställa,
Extra lönetillägg
åt
tjänstemän
och vaktmästare
vid
flottans pensionskassa.
[43.]
100
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
att Riksdagen må,
a) med godkännande af det vid statsrådsprotokollet
öfver sjöförsvarsärenden den 13 januari innevarande
år fogade förslag till stat för flottans officerskår
(bil. n:o 1 vid berörda protokoll) öka denna kår
med 16 officerare;
b) med godkännande af det vid förenämnda statsrådsprotokoll
fogade förslag till stat för flottans underofficerskår
(bil. n:o 2 vid berörda statsrådsprotokoll)
öka denna kår med 54 underofficerare;
c) godkänna — — — — — — — protokoll);
d) godkänna det vid berörda statsrådsprotokoll
fogade förslag till stat å dagaflöning för officerare och
underofficerare vid flottan; (bil. n:o 4 vid nämnda
protokoll);
e) med godkännande — — — elektroingenjör;
f) godkänna — — — — — — — protokoll);
g) godkänna — — båtsmanskompanieima; samt
h) vid bifall till livad utskottet under mom. a)
—g) bär ofvan hemställt höja anslaget till aflöning
för flottans kårer och stater, nu 5,137,813 kronor, med
412,158 kronor till 5,549,971 kronor.»
vid punlet 4 (angående naturaunderhåll åt personal vid flottan):
af herrar A. G. L. Billing, A. T. Odelberg, friherre J. T. Gripenstedt,
grefve P. O. L. Klingspor, grefve C. 0. Taube1 friherre C. H.
Falkenberg. P. Paidson, friherre J. G. Beck-Friis, P. O. Liedberg. Aaby
Ericsson, G. Boman och E. A. G. A. Wijkander, hvilka ansett, att utskottet
bort hemställa,
att Riksdagen måtte i riksstaten för år 1908 höja
förslagsanslaget till naturaunderhåll åt personal vid
flottan från 1,163,744 kronor till 1,177,227 kronor
eller med 13,483 kronor.
vid punkt 20 (angående nyanskaffning af fartygsmateriel):
af herr E. Hammarlund, som ansett, att utskottets yttrande och
förslag bort hafva följande lydelse:
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
101
»Utskottet liar icke funnit anledning till annan erinran i fråga om
det af Kungl. Maj:t under denna punkt äskade anslagsbeloppet, än att
utskottet med hänsyn till öfriga stora anslagskraf under såväl denna
som andra hufvudtitlar ansett någon nedsättning af beloppet böra äga
rum; och har utskottet till följd häraf velat förorda medels beviljande
till påbörjande af endast en jagare i stället för två, såsom i statsverkspropositionen
föreslagits, samt till påbörjande af endast två l:a klass
torpedbåtar i stället för föreslagna fyra sådana.
Utskottet anser alltså, att för år 1909 å ifrågavarande anslagstitel
bör anvisas:
för fullbordande af arbetet å en jagare..................... kronor 643,000: —
» påbörjande af en jagare ........................................ » 643,000: —
» fullbordande af arbetet å fyra l:a kl. torpedbåtar » 870,000: —
» påbörjande af två l:a kl. torpedbåtar................. » 435,000: —
» anskaffning af fartygsmateriel i öfrigt............... » 1,800,000: —
eller tillhopa kronor 4,391,000: —
På grund häraf får utskottet hemställa,
att Riksdagen må till nyanskaffning af krigsfartygsmateriel
bevilja på extra stat för år 1909 ett anslag
af 4,391,000 kronor.»
Det skulle här antecknas, att herrar H. Ii. Törnebladh, D. Persson,
K. Starbäck och J. T. Larsson icke deltagit i förevarande hufvudtitels
behandling inom utskottet.
Likaledes skulle här antecknas, att herr S. O. Nyländer på grund
af arbete i annat utskott icke deltagit i denna hufvudtitels behandlinginom
statsutskottet.
102
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
Bil. n:r 1.
Stat
för flottans officerskår.
............................. '' .......... |
Fast lön. |
||
Antal. |
|||
Kr. |
ö. |
||
1 |
Flaggman................................................................................................ |
8,000 |
|
3 |
l):o ................................................................................................ |
24,000 |
— |
1 |
Kommendör............................................................................................. |
6,000 |
— |
7 |
I):o ............................................................................................. |
42,000 |
— |
1 |
Kommendörkapten af l:a graden............................................................... |
4,500 |
— |
16 |
D:o af d:o ............................................................... |
72,000 |
— |
1 |
D:o af 2:a graden............................................................... |
4,000 |
— |
17 |
D:o af d:o ............................................................... |
68,000 |
— |
1 |
Kapten af l:a klass ..........................................:...................................... |
3,400 |
— |
63 |
D:o af d:o ................................................................................ |
214,200 |
— |
1 |
D:o af 2:a klass ................................................................................. |
2,400 |
— |
30 |
D:o af d:o ................................................................................ |
72,000 |
— |
1 |
Löjtnant................................................................................................. |
1,500 |
— |
91 |
D:o .................................................................................................. |
136,500 |
— |
1 |
Underlöjtnant ......................................................................................... |
720 |
— |
44 |
Ilo ......................................................................................... |
31,680 |
— |
279 |
Kronor |
690,900 |
— |
Tillkommer: |
|||
Ärligt tillägg till fasta lönen åt innehafvare af chefsbefattningen i marin- |
|||
förvaltningen, chefsbefattningen i flottans stab, stationsbefälhafvare- |
|||
befattning eller befattningen såsom inspektör af flottans öfningar till |
|||
sjöss, därest han icke uppbär flaggmans lön, med iakttagande att, om |
|||
två af nämnda befattningsinnehafvare icke uppbära dylik lön, tillägget |
|||
skall tilldelas den, som är i sin befattning äldst ................................. |
2,000 |
— |
|
Summa kronor |
692,900 |
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
103
Anmärkningar:
l:o. Dagaflöning å 7 kronor till flaggman, 6 kronor $ill kommendör, 5 kronor till kommendörkapten
af l:a eller 2:a graden, 4 kronor till kapten af l:a eller 2:a klassen samt 3 kronor till löjtnant
och underlöjtnant eller half dagaflöning efter hvartdera af förestående belopp tillkommer i den ordning,
reglemente för flottan bestämmer.
2:0. Till officer, som icke åtnjuter fri bostad i kronans hus, utgår, i den ordning reglemente för
flottan bestämmer, inkvarteringsbidrag med ett efter år räknadt belopp af:
vid Karlskrona vid Stockholms
station station
för flaggman ....................... |
to o o |
kronor; |
i> kommendör.................... |
........ 900 |
» |
» kommendörkapten........... |
........ 600 |
> |
» kapten.......................... |
........ 400 |
» |
löjtnant och \ |
......... 300 |
> |
1,500 kronor.
1,200 >
1,000 >
500 »
400 >
3:o. Då befälhafvande amirals- och stationsbefälliafvarämbetena i Karlskrona innehafvas af en
och samma person, åtnjuter innehafvaren ett särskildt arfvode af 8,000 kronor om året.
104
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
*
Bil. n:r 2.
Stat
för flottans underofficerskår.
An- tal. |
Fast lön. |
Bekläd- nads ersätt-ning. |
Ersättning för ved |
Summa. |
|||||
Kr. |
Ö. |
Kr. |
ö. |
Kr. |
ö. |
Kr. |
Ö. |
||
1 |
Flaggunderofficer (ej maskinist) ............... |
900 |
— |
200 |
— |
130 |
— |
1,230 |
|
116 |
Eko d:o ............ |
104,400 |
— |
23,200 |
— |
15,080 |
— |
142,680 |
H |
1 |
D:o (maskinist) ............... |
1,140 |
— |
200 |
— |
130 |
— |
1,470 |
|
73 |
D:o d:o ............... |
83,220 |
— |
14,600 |
— |
9,490 |
— |
107,310 |
—| |
1 |
Underofficer af 2:a graden (ej maskinist) ... |
900 |
— |
200 |
— |
100 |
- |
1,200 |
i |
233 |
D:o d:o |
209,700 |
— |
46,600 |
— |
23,300 |
— |
279,600 |
|
1 |
Eko (maskinist) |
900 |
— |
200 |
— |
100 |
— |
1,200 |
— |
147 |
Eko d:o |
132,300 |
— |
29,400 |
— |
14,700 |
— |
176,400 |
— |
573 |
Summa kronor |
533,460 |
-1 |
114,600 |
— |
63,030 |
711,090 |
— |
Anmärkningar:
l:o. Dagaflöning å 2 kronor 50 öre till flaggunderofficer (maskinist), 2 kronor 15 öre till flaggunderofficer
(ej maskinist) ocli underofficer af 2:a graden (maskinist) samt 1 krona 50 öre till underofficer
af 2:a graden (ej maskinist) eller half dagaflöning efter hvartdera af förestående belopp tillkommer i
den ordning, reglemente för flottan bestämmer.
2:o. Till underofficer, som icke åtnjuter fri bostad i kronans hus, utgår, i den ordning reglemente
för flottan bestämmer, inkvarteringsbidrag med ett efter år räknadt belopp af:
vid Karlskrona
station
för flaggunderofficer............................. 240 kronor;
» underofficer af 2:a graden................ 180 s>
vid Stockholms
station
300 kronor.
240 t>
3:o. Underofficers af 2:a graden löneförmåner må utgå till högst 10 kockar eller hofmästare, som
utan att hafva förvärfvat kompetens för befordran till underofficer visat framstående skicklighet i egen
yrkesgren.
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
105
Bil. n:r 3.
Stat
å dagaflöning till officerare och underofficerare vid flottan.
Ivr. |
ö. |
Kr. |
Ö. |
|
Officerskåren. |
||||
4 Flaggman .................. dagaflöning å 7 kr. i 365 dagar ............... |
10,220 |
— |
||
8 Kommendörer ............. » »6 » » » ............... |
17,520 |
— |
||
35 Kommendörkaptener.... » »5 » » > ............... |
63,875 |
— |
||
95 Kaptener..................... » »4 » » » ............... |
138,700 |
— |
||
137 Löjtnanter och 1 > » » 3 » * » |
150,015 |
— |
380,330 |
|
underlöjtnanter j |
||||
279 |
||||
Underofflcerskåren. |
||||
117 Flaggunderofficerare (ej maskinister) dagaflöning å 2 kr. 15 öre i |
||||
365 dagar................................................................................ |
91,815 |
75 |
||
74 Flaggunderofficerare (maskinister) dagaflöning å 2 kr. 50 öre i 365 dagar ................................................................................... 234 Underofficerare af 2:a gr. (ej maskinister) dagaflöning å 1 kr. 50 |
67,525 |
— |
||
öre i 365 dagar........................................................................ |
128,115 |
— |
||
148 Underofficerare af 2:a gr. (maskinister) dagaflöning å 2 kr. 15 öre |
||||
i 365 dagar ............................................................................. |
116,143 |
— |
403,598 |
75! |
573 Summa kronor |
||||
- |
783,92875; |
Bill. till Riksd. Prot. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 6 Höft.
14
100
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
Bil. n:r 4.
Stat
för kustartilleriet.
Antal. |
Krön |
» r. |
|||||
I. Lön och dagaflöning. |
|||||||
Officerare. |
|||||||
i |
Chef för kustartilleriet: |
||||||
lön................................................................... |
8,000 |
— |
|||||
dagaflöning å 7 kronor...................................... |
2,555 |
— |
10,555 |
— |
'' |
||
i |
Öfverste: |
||||||
lön.................................................................... |
6,000 |
— |
|||||
dagaflöning å 6 kronor....................................... |
2,190 |
— |
8,190 |
— |
|||
i |
Öfverste.................................................................. |
— |
— |
8,190 |
— |
||
1 i |
Öfverstlöjtnant: |
||||||
lön................................................................... |
4,500 |
— |
|||||
dagaflöning A, 5 kronor........ .............................. |
1,825 |
— |
6,325 |
— |
|||
i |
Öfverstlöj tnant.. .*...................................................... |
— |
— |
6,325 |
— |
||
i |
Major: |
||||||
lön.................................................................... |
4,000 |
— |
|||||
dagaflöning å 5 kronor....................................... |
1,825 |
— |
5,825 |
||||
5 |
Majorer ................................................................. |
— |
- |
29,125 |
— |
||
i |
Kapten af l:a klassen: |
||||||
lön................................................................... |
3,400 |
||||||
dagaflöning å 4 kronor....................................... |
1,460 |
4,860 |
— |
||||
! 20 |
Kaptener af l:a klassen............................................ |
— |
- |
97,200 |
— |
||
1 |
Kapten af 2:a klassen: |
||||||
lön.................................................................... |
2,400 |
— |
|||||
dagaflöning å 4 kronor...................................... |
1,460 |
— |
3,860 |
_ |
|||
16 |
Kaptener af 2:a klassen.......................................... |
— |
— |
61,760 |
— |
||
1 49 |
Transport |
— |
242,215 |
- |
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
107
Antal. |
| |
K r o n |
d r. |
||||
49 |
Transport |
— |
— |
242,215 |
— |
i |
|
| 1 |
Löjtnant: |
||||||
lön................................................................... |
1,500 |
— |
|||||
dagafLöning å 3 kronor...................................... |
1,095 |
— |
2,595 |
— |
|||
33 |
Löjtnanter............................................................... |
— |
— |
85,635 |
— |
||
1 |
Underlöjtnant: |
||||||
lön............■........................................................ |
720 |
— |
|||||
dagallöning å 3 kronSr....................................... |
1,095 |
— |
1.815 |
— |
|||
16 |
Underlöjtnanter ....................................................... |
— |
— |
29,040 |
— |
361,300 |
J |
100 |
|||||||
Reservofflcersaspirnnter. |
|||||||
1 |
Resorvoffieevsaspirant: |
||||||
dagallöning å 4,50 kronor................................... |
— |
— |
1,642 |
50 |
|||
5 |
Reservofficersaspiranter............................................ |
— |
8,212 |
50 |
9,855 |
— |
|
6 |
U lider of flcorar e. |
||||||
1 |
Underofficer af l:a graden: |
||||||
lön.................................................................. |
1,200 |
||||||
dagallöning å 2,50 kronor ................................. |
912 |
50 |
! i |
||||
130 |
— |
2,242 |
50 |
||||
54 |
Underofficerare af l:a graden................................... |
— |
- |
121,095 |
— |
||
1 |
Underofficer af 2:a graden: |
||||||
lön.................................................................... |
900 |
— |
|||||
dagallöning å 2 kronor...........................•.......... |
730 |
— |
|||||
ersättning för ved och ljus................................. |
100 |
— |
1.730 |
— |
|||
110 |
Underofficerare af 2:a graden................................... |
— |
— |
190,300 |
— |
||
166 |
För att bereda underofficerarna af 2:a graden samma |
||||||
förmåner, som underofficerarna af motsvarande |
|||||||
grad vid flottan åtnjuta under tjänstgöring i land, |
|||||||
har Riksdagen beviljat ett belopp af .................. |
— |
— |
27,062 |
— |
342,129 |
50 |
|
Manskap. |
|||||||
1 |
l:a lönegrad (underofficerskorpral): |
||||||
lön.................................................................... |
540 |
— |
|||||
dagallöning å 80 öre.......................•.................. |
292 |
— |
832 |
— |
|||
1 |
Transport |
1 - |
I- |
832 |
713,584150 |
108
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
Antal, |
Krön |
O |
r. |
||||
i |
Transport |
— |
832 |
713,584 |
50 |
||
176 |
l:a lönegrad (underofficerskorpraler)........................ |
— |
— |
146,432 |
|||
1 |
2:a lönegrad: |
||||||
lön........................... |
276 |
— |
|||||
dagaflöning å 60 öre............. ...... |
219 |
— |
495 |
||||
416 |
2:a lönegrad ........................................... |
205,920 |
|||||
1 |
3:e lönegrad: |
||||||
lön................................. |
180 |
— |
|||||
dagaflöning å 50 öre.......................................... |
182 |
50 |
362 |
50 |
|||
218 |
3:e lönegrad.............................. |
— |
79,025 |
— |
|||
1 |
4:e lönegrad: |
||||||
lön................................................................... |
144 |
— |
|||||
dagaflöning å 30 öre......... |
109 |
50 |
253 |
50 |
|||
1 547 |
4:e lönegrad....................................................... |
— |
— |
138,664 |
50 |
571,984 |
50 |
11,361 |
II. Arfvoden. |
||||||
i |
Auditör.................................. |
— |
_ |
800 |
— |
||
i |
Regementspastor..................................................... |
— |
— |
1,000 |
— |
||
i |
Fästningspredikant................................................ |
— |
— |
120 |
— |
1,920 |
|
3 |
III. Rekryteringskostnader. |
||||||
Lega, räknad efter 12 kronor 50 öre per år, samt |
|||||||
öfriga rekryteringskostnader, beräknade efter 40 |
22,500 |
22,500 |
|||||
— |
|||||||
IV. Inkvarteringsbidrag. |
|||||||
Inkvarteringsbidrag för officerare och underofficerare, |
|||||||
förslagsvis .......................... |
— |
_ |
24,600 |
_ |
|||
Inkvarteringsbidrag för underofficerskorpraler, förslags- |
|||||||
vis................................... |
— |
— |
15,000 |
39,600 |
|||
V. Lönetillägg och uppmuntrings- |
1 |
||||||
penningar. |
|||||||
Lönetillägg, förslagsvis................. |
— |
— |
8,940 |
||||
Uppmuntringspenningar, förslagsvis......... ................ |
— |
— |
20,415 |
29,355 |
|||
Summa kronor |
— |
-| |
- | |
1,378,944 |
| |
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
109
Anmärkningar:
l:o. Officer och underofficer, som icke åtnjuta fri bostad i kronans hus, uppbära inkvarteringsbidrag
med ett efter år räknadt belopp af:
å kustposition |
i Stockholm |
|
kr. |
||
generalsperson...................... |
..... — |
1,500 |
öfverste ............................ |
..... 900 |
1,200 |
öfver stlöjtnant eller major ..... |
..... 600 |
1,000 |
kapten .............................. |
..... 400 |
500 |
..... 300 |
||
underofficer af l:a graden ____ |
..... 240 |
300 |
underofficer af 2:a graden ____ |
..... 180 |
IO tf- o |
2:o. Af de underofficerskorpraler, som erhållit vederbörligt tillstånd att bo utom kasern, äga
högst 75 att åtnjuta inkvarteringsbidrag till följande månatliga belopp:
å kustposition
kr.
den, som innehar en tjänstetid vid
kustartilleriet af minst 81 månader
(6 3/4 år) ....................... 15
annan underofficerskorpral ......... 10
i Stockholm
eller Göteborg
kr.
20
15
Sådant bidrag må af underofficerskorpral, som är gift eller änkling med minderårigt barn, bibehållas
äfven under tjänstgöring, hvilken föranleder inkvartering ombord å fartyg eller i land på sådan
plats, att den af honom eljest använda bostaden icke kan begagnas.
3:o. Skulle det härofvan bestämda antalet manskap i någon af de tre högre lönegraderna icke
finnas fulltaligt, må de löner, som till följd däraf sakna innehafvare, till så stor del, som erfordras,
användas till aflöning åt manskap i lägre lönegrad samt till bestridande af lega och rekryteringsko stnader,
om det under III här ofvan förslagsvis beräknade belopp därtill visar sig otillräckligt.
4:o. Uppmuntringspenningar utgå under tjänstgöring i land till manskap, som tillhör l:a, 2:a
eller 8:e uppmuntringsklassen, med respektive 15, 10 och 5 öre om dagen enligt de för dagaflönings
åtnjutande gällande grunder.
5:o. Den, som tillhör l:a lönegraden, erhåller, om han vid kustartilleriet innehar en tjänstetid
af minst 108 månader (9 år), ett första lönetillägg af 5 kronor i månaden och, om han vid kustartilleriet
innehar en tjänstetid af minst 144 månader (12 år), ett andra lönetillägg af 5 kronor i månaden.
Den, som tillhör 2:a lönegraden och är underofficerskorpral eller l:a klassens kustartillerist, erhåller,
om han vid kustartilleriet innehar en tjänstetid af minst 60 månader (5 år) ett första lönetilllägg
af 10 kronor i månaden och om han vid kustartilleriet innehar en tjänstetid af minst 144 månader
(12 år) ett andra lönetillägg af 5 kronor i månaden.
6:o. Vid beräkning af tjänstetid vid kustartilleriet äger den, som i egenskap af värnpliktig
tjänstgjort vid detta vapen eller antagits i högre lönegrad än den lägsta, att tillgodoräkna sig extra
tjänstetid enligt bestämmelser, som af Konungen meddelas.
110
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
Bil.
Tabell öfver ordinarie anslagen under
1908 års riksstat anslår |
|||||||
Anvisning kontant. |
Indelning och Friheter. |
därmed jäm-lvisning E rsättningar |
Summa. |
||||
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
ö. |
Kronor. |
ö. |
Kronor. |
Ö. |
17,000 |
_ |
__ |
17,000 |
||||
29,200 |
— |
— |
— |
— |
— |
29,200 |
— |
50,600 |
~ |
— |
_ |
— |
— |
50,600 |
— |
96,800 |
— |
— |
—• |
— |
96,800 |
||
5,137,813 |
— |
— |
— |
— |
5,137,813 |
||
487,800 |
_ |
_____ |
__ |
487,800 |
|||
1,163,744 |
— |
— |
— |
— |
— |
1,163,744 |
— |
14,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
14,000 |
— |
2.300.000 1.200.000 |
— |
— |
— |
2.300.000 1.200.000 |
— |
||
14,900 |
_ |
14,900 |
|||||
1,150,000 |
1,150,000 |
||||||
93,935 |
93,935 |
||||||
70,500 |
— |
— |
— |
— |
70,500 |
— |
|
11,632,692 |
— |
— |
— |
— |
11,632,692 |
||
11,729,492!— |
— |
_ |
11,729,492 |
—■ |
Sjöförsvars
Departcmentet
och
Departementschefen..................................................
Departementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli
rande beloppp ...................................................
Ökas med ...............................................................
Marinförvaltningen. Nuvarande belopp.................
Okas med förslagsvis............................................
Flottan.
Aflöning för flottans lcårer och stater. Nuvarande
Ökas med..............................................................
Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna,
Natur aunderhåll åt personal vid flottan, förslags
Ökas
med ...............................................................
Ersättning för rustning och rotering, förslags
Minskas
med............................................................
Flottans nybyggnad och underhåll, reservationsFlottans
öfningar, reservationsanslag. Nuvarande
Ökas med ..............................................................
Repetition s ö fn i n g ar för reservofficerare vid flottan,
Sjöbeväringens vapenöfningar samt beklädnad och
varande belopp..................................................
Ökas med ...............................................................
Undervisningsverken:
Sjökrigshögskolan, reservationsanslag. Nuva
Ökas
med .........................................................
Sjökrigsskolan ......................................................
Skeppsgosseskolan................................................
Marinintendentskolan, reservationsanslag............
Sjukvård för flottans personal, reservationsanslag...
’) Af Kungl. Maj:t föreslaget belopp, hvaröfver utskottet framdeles kommer att afgifva särskild! yttrande.
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
111
Litt. A.
riksstatens Femte hufvudtitel.
Förslag till blifvande riksstat:
Anvisning i |
Indelning och därmed jäm-förlig anvisning |
Summa. |
j |
|||||
departementet. |
kontant. |
Friheter. |
Ersättningar. |
|||||
öfverstyrclsen. |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
ö. |
Kronor. |
ö. |
Kronor. |
0. |
samt kommandoexpeditionen. Nuva- ................................................................. 29,200: — ............................................................... 5,000: — |
17,000 34,200 |
17,000 34,200 |
||||||
....................................... 50,600: — ................................................................*) 87,900: — |
138,500 |
_ |
— |
— |
— |
— |
138,500 |
— |
S:gr |
189,700 |
— |
— |
— |
— |
189,700 |
— |
|
belopp ................................................ 5,137,813: — ............................................................ 318,891: — |
5,456,704 |
5,456,704 |
||||||
reservationsanslag...................................................... anslag. Nuvarande belopp.................. 1,163,744: — ............................................................. 13,483: - |
487,800 1,177,227 |
487,800 1,177,227 |
||||||
anslag. Nuvarande belopp .............. 14,000: — ........;...................................................... 2,000: - |
12,000 |
12,000 |
||||||
anslag .......................................................................... belopp .................................................. 1,200,000: — ............................................................... 600,000: — |
2.300.000 1.800.000 |
2.300.000 1.800.000 |
||||||
reservationsanslag......................................................... ersättning därför, förslagsanslag. Nu- .............................................................. 1,150,000: - .............................................................. 707,500: — |
14,900 1,857,6Q0 |
14,900 1,857,500 |
||||||
rande belopp ........................ 16,100: — ............................................ *) 6,250: — 22,350: — .................................................................. 46,265: — ................................................................ 22,970: — ................................................................ 8,600: - |
100,185 |
100,185 |
||||||
70,500 |
— |
— |
— |
— |
70,500 |
— |
||
S:gr |
13,276,816 |
— |
— |
— |
— |
13,276,816 |
— |
|
Tr:pt |
13,466,516 |
— |
— |
- |
— |
— |
13,466,516 |
- |
112
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
1908 års riksstat anslår |
|||||||
Anvisning kontant. |
Indelning och Friheter. |
därmed jäm-nvisning Ersättningar. |
Summa. |
||||
Kronor. 11,729,492 |
Ö. |
Kronor. |
ö. |
Kronor. |
ö. |
Kronor. 11,729,492 |
Ö. |
1,379,470 |
— |
— |
— |
— |
1,379,470 |
_ |
|
150,921 |
_ |
__ |
_ |
_ |
150,921 |
||
258,318 |
— |
— |
— |
— |
258,318 |
— |
|
326,437 |
— |
— |
— |
•— |
— |
326,437 |
— |
160,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
160,000 |
-- |
290,000 |
— |
— |
— |
— |
290,000 |
— |
|
15,000 |
15,000 |
||||||
14,000 |
— |
— |
— |
— |
14,000 |
— |
|
2,594,146 |
— |
_ |
__ |
— |
2,594,146 |
— |
|
26,700 |
20,700 |
||||||
13,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
13,000 |
— |
2,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
2,000 |
— |
22,254 |
— |
— |
— |
— |
— |
22,254 |
— |
55,500 |
— |
— |
— |
— |
— |
55,500 |
— |
235,000 |
— |
— |
— |
— |
235,000 |
— |
|
113,763 |
— |
— |
— |
— |
— |
113,763 |
— |
12,500 |
— |
— |
— |
— |
— |
W-l JiO ''a* o o |
— |
480,717 |
— |
— |
— |
— |
480,717 |
— |
|
14,804,355 |
— |
— |
— |
14,804,355 |
— |
Tr:pt
S:gr
S:gr
Tr:pt
Kust
Aflöning
för kustartilleriets personal. Nuvarande
Minskas med .........................................................
Beklädnad åt kustartilleriets manskap, reservationsNaturaunderhåll
åt kustartilleriets manskap, förUnderhåll
af kustartilleriets byggnader och materiel,
Ökas med ........................................................
Kustartilleriets öfningar, reservationsanslag Nu
Ökas
med.............................................................
Kustartilleribeväringens vapenöfningar samt be
anslag.
Nuvarande belopp..............................
Okas med .............................................................
Krigsöfningar vid kustpositionerna...........................
Sjukvård för kustartilleriets personal, reservations -
Dirersc
Alderstillägg...............................................................
Ersättning åt officerare och ingenjörer under anResestipendium
åt läkare vid marinläkarekåren,
Diverse behof ...........................................................
Rese- och traktan!entspenningar, förslagsanslag
Uppvärmning, belysning, renhållning samt tvättSkrifmaterialier
och expenser m. m. förslagsanslag
Ökas med ...............................................................
Extra utgifter .........................................................
Statsutskottets Utlåtande N-.o 6.
113
Förslag till blifvande riksstat:
Anvisning |
i |
Indelning och därmed jäm-förlig anvisning |
Summa. .. ........ . |
||||||
tontant. |
Friheter. |
Ersättningar. |
|||||||
Kronor. |
ö. |
Kronor. |
ö. |
Kronor. |
ö. |
Kronor. |
Ö. |
||
artilleriet. |
Tr:pt |
13,466,516 |
— |
— |
— |
— |
13,466,516 |
— |
|
belopp ................................................... |
1,379,470: — |
1,378,944 |
1,378,944 150,921 258,318 371,500 190.000 690.000 |
||||||
anslag .................................................. slagsanslag ........................................... reservationsanslag Nuvarande belopp |
”326,437:''--45,063: — |
150,921 258,318 371,500 |
— |
— |
— |
— |
— |
||
varande belopp .................................... |
160,000: — |
190,000 |
|||||||
klädnad ocb ersättning därför, förslags- |
290,000: — |
690,000 |
|||||||
anslag.................................................. |
15.000 14.000 |
— |
— |
— |
__ |
— |
15.000 14.000 |
— |
|
S:gr |
3,068,683 |
— |
—- |
— |
— |
3,068,683 |
— |
||
anslag. |
|||||||||
ställning eller kommendering utrikes. ocb badinrättningar, förslagsanslag..... Nuvarande belopp .............................. |
113,763: — |
26,700 13,000 2,000 22,254 55,500 235,000 113,855 |
50 |
— |
— |
— |
— |
26,700 13,000 2,000 22,254 55,500 235,000 113,855 |
50 |
12,500 |
— |
— |
12,500 |
— |
|||||
S:gr |
480,809 |
50 |
— |
—■ |
— |
480,809)50 |
|||
Tr:pt |
17,016,008 |
50| |
— ! |
-1 |
-| |
17,016,008)50 |
Bih. till Bihsd. Prot. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 6 Häft. 15
114
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
1908 års riksstat anslår:
Anvisning kontant. |
Indelning och Friheter. |
därmed jäm-nvisning Ersättningar. |
Summa. |
||||
Kronor. |
ö. |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
14,804,355 |
— |
— |
— |
— |
— |
14,804,355 |
— |
65,000 |
65,000 |
||||||
1,700,000 |
— |
405 |
— |
4 |
— |
1,700,409 |
— |
100,800 |
— |
— |
— |
— |
100,800 |
— |
|
24,000 |
— |
— |
— |
— |
24,000 |
— |
|
13,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
13,000 |
— |
1,902,800 |
— |
405 |
— |
4 |
— |
1,903,209 |
— |
16,707,155 |
— |
405 |
— |
4 |
— |
16,707,564 |
— |
Han
Sjökar
te verket............................................................
Lots- ock fyrinrättningen med lifräddningsanstal
Undervisningsanstalter
för sjöfart ...........................
Nantisk-meteorologiska byrån...................................
Ålderstillägg för personalen vid undervisningsanstalmeteorologiska
byrån, förslagsanslag..................
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
115
cleln.
terna, reservationsanslag.........................
terna för sjöfart och föreståndaren vid nautisk -
Förslag till blifvande riksstat: |
||||||||
Anvisning kontant. |
Indelning och Friheter. |
därmed jäm-nvisning Ersättningar. |
Summa. |
|||||
Kronor. |
ö. |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
|
Tr:pt |
17,016,008 |
50 |
— |
—• |
— |
17,016,008 |
50 |
|
65,000 |
65,000 |
|||||||
1,700,000 100,800 |
— |
405 |
— |
4 |
— |
1,700,409 100,800 |
— |
|
nautisk- |
24,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
24,000 |
— |
13,000 |
— |
— |
— |
— |
. 13,000 |
— |
||
S:gr |
1,902,800 |
— |
405 |
— |
4 |
— |
1,903,209 |
— |
Summa |
18,918,808 |
50 |
405 |
— |
4 |
— |
18,919,217 |
50 |
116
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
Bil. Litt. B.
Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens
Femte hufvudtitel.
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
|
« Sjöförsvarsdepartementet: |
||||
Flottan och Kustartilleriet: |
||||
Till nyanskaffning af krigsfartygsmateriel .................. |
4,826,000 |
— |
||
» ändring af 3:e klass pansarbåtarna Hildur, .Björn |
||||
och Gerda ......................................................... |
200,000 |
— |
||
» skjutförsök och inskjutning af kanoner ............... |
30,000 |
— |
||
» försök med torped- och gnistsignalmateriel......... |
15,000 |
— |
||
» anskaffning af gnistsignalmateriel ........................ |
66,000 |
— |
||
» anskaffning af kanoner i reserv ........................... |
202,000 |
— |
||
» anskaffning af orderapparater och afståndsmätare |
200,000 |
— |
||
» ändring och komplettering af skärgårdsteiefon- |
||||
materiel............................................................... |
78,000 |
— |
||
» anskaffning af handminmateriel ........................... |
200,000 |
— |
||
» anskaffande af beklädnad åt sjöbeväringen ......... |
234,500 |
— |
||
» uppförande af ammunitionsförrådshus å Loudden |
31,000 |
— |
||
» uppförande af en tillbyggnad till det nya torped- |
||||
förrådet vid flottans station i Stockholm ...... |
32,500 |
— |
||
» arfvoden åt vid skeppsgossekåren i Marstrand an- |
||||
ställda personer samt medikamenter, bad m. m. |
5,500 |
— |
||
» anskaffande af transportmedel för flottans varf.. |
85,500 |
— |
||
» anskaffning af min- och telefonmateriel för kust- |
||||
artilleriet....................... .................................. |
79,760 |
— |
||
» anskaffning af tubkanoner för haubitser............... |
25,000 |
— |
||
Transport |
6,310,760 |
— |
— |
Statsutslcottets Utlåtande N:o 6.
117
Till
det
ammunition för kustartilleriets personal.........
anordnande af försök med afståndsmätare för
kustfästningarna ..............................................
anskaffning af transportmedel för Vaxholms och
Oscar-Eredriksborgs fästning .............. ............
anskaffning af beklädnad och sängservis för kustartilleriets
värnpliktiga .........................
uppförande af en matinrättningsbyggnad
*s. k. nya Varfvet vid Göteborg
anskaffning af möbler och sängutredning m. m
för flottans sjukhus i Karlskrona ............
anläggande af en verkstad i flottans varf i Karls''
krona för tillverkning af torpeder .................
ersättande af utbetalta understöd åt obemedlad;
hushåll på grund af värnpliktiges extra tjänst
göring............................................;....................
ersättande af förskottsvis lämnadt bidrag till ei
välkomstfäst för tyska och ryska sjöunderofficerare
.........■_.............._...........................
beredande af personligt lönetillägg af 600 kr<
för år åt hvardera af bataljonspredikanti
vid flottans station i Karlskrona E. A.
Holmberg och E. A. Collén......................
beredande af tillfälligt lönetillägg för år 190
öfverkonstaplar och konstaplar vid varfspol
i Karlskrona och i Stockholm .................
Handeln:
Lönetillägg:
Kronor. |
ö. |
! 6,310.760! ’ i |
-! |
85,500 |
|
—1 O o o |
—| |
14,000] |
|
215,430] |
— |
30,000 |
—| |
20,000 |
|
200,000 |
|
26,150 |
— |
325 i 1 |
! |
1,200 |
|
8,500 |
- |
:’!-- t r |
I |
— |
—| |
— |
1 1 |
Kronor.
41,000
*) 22,200j -
7,050,065:
och stater, förslagsanslag ..................
Summa
*) Af Kung! Maj:t föreslaget belopp, hvaröfver utskottet framdeles kommer att afgifva särskildt
yttrande.
Bih. till Biksd. Prof. 1908.
4 Sami. 1 Afd. 6 Höft.
16