8

Statsutskottets Utlåtande N:o 44.

N:o 44.

Ant. till Riksd. kansli den 13 mars 1908, kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckt motion om indragning till statsverket
af det s. k. Konung Karl XIILshemgiftskapitalm. ''in -

uti eu inom Andra Kammaren väckt, till statsutskottet för förberedande
behandling öfverlämnad motion n:o 111, liar herr F. W. Thorsson
hemställt, att Riksdagen ville besluta, att det af 1779 års Riksdag såsom
hemgift åt dåvarande Hans Kungl. Höghet Hertigen af Södermanland
nedsatta kapital 150,000 kronor, hvaraf från riksgäldskontoret, efter
Hans Maj:t Konungens anvisning, årligen utbetalas 5 procent ränta
med 7,500 kronor, måtte till statsverket indragas, och att ytterligare
utbetalning af räntan således ej heller borde äga rum.

Med afseende å de skäl, som anförts till stöd för detta förslag,
tillåter sig utskottet att hänvisa till själfva motionen.

Angående omförmälda kapital, hvilket vanligen benämnes Konung
Karl XIIl:s hemgiftskapital, får utskottet meddela följande.

Vid 1778—1779 års riksdag beslöto Rikets Ständer, enlig’! 13 §
4 mom. i riksdagsbeslutet, att såsom hemgift åt dåvarande hertig Karl
af Södermanland till Kungl. Maj:ts disposition nedsätta ett kapital af
100,000 riksdaler specie, som för framtiden skulle blifva oförryckt, men
hvaraf den belöpande årliga räntan skulle till hertigen öfverlämnas.
Med anledning häraf befallde Kungl. Maj:t den 18 december 1780
statskontoret att för riksgäldsdirektionens räkning i banken insätta
berörda af Rikets Ständer anslagna medel, i den mån de inflöto; och

9

Statsutskottets Utlåtande N:o 44.

genom ett samma dag aflåtet kungl. bref erhöll riksgäldsdirektionen
befallning att, så fort och i den mån förenämnda kapital af 100,000
riksdaler eller någon del däraf blifvit för direktionens räkning insatt i
banken, därpå beräkna och godtgöra 5 procent årlig ränta, hvilken
direktionen hade att årligen emot kvittens aflämna till hertigen själf
eller den, som befnllmäktigats att å hans vägnar samma ränta uppbära,
äfvensom att till hertigen aflämna en af direktionen behörigen underskrifven
försäkringsskrift angående räntans utbetalande.

Efter konung Karl XIII:s död den 5 februari 1818 anmodade
konung Karl XIV Johan den 15 april samma år fullmäktige i riksgäldskontoret
att för hans räkning utbetala upplupen kvartalsränta å förenämnda
hemgiftskapital såsom tillfallande honom i egenskap af Karl XIII:s
adopterade son och arfvinge.

I anledning häraf ingingo fullmäktige i riksgäldskontor^ till
statsutskottet vid då pågående riksdag med ett memorial, hvaruti fullmäktige
anförde bland annat följande: Till följd af den förbindelse,
som riksgäldsdirektionen till hertig Karl utfärdat angående, utbetalning
af räntan å ifrågavarande hemgiftskapital och hvilken förbindelse riksgäldskontoret
sedermera jämte öfriga riksgäldsdirektionens skulder öfvertagit,
hade nämnda ränta ända till 1817 års slut redan blifvit utbetald
samt borde, efter fullmäktiges tanke, äfven för år 1818 utgå ända till
konung Karl XIII:s dödsdag den 5 februari. Men ehuru ifrågavarande
hemgiftskapital efter sistnämnda dag syntes fullmäktige böra jämlikt
gällande grundlagar hemfalla till riksgäldsfonden samt någon ytterligare
utbetalning af räntan således ej heller borde äga rum, hade dock fullmäktige
trott sig böra detta förhållande hos statsutskottet anmäla och
utskottets föreskrift härutinnan afbida.

I häröfver afgifvet utlåtande af den 12 maj 1818 yttrade statsutskottet
:

»Vid öfvervägande häraf har statsutskottet för sin del väl ansett
räntan å merberörda hemgiftskapital böra fortfara att af riksgäldskontoret
godtgöras och Hans Maj:t Konungen i underdånighet tillhandahållas;
men då det icke tillhörer statsutskottet, utan Riksens höglofliga
Ständer själfva, att stadga och förordna om hvad som . rörer riksgäldskontorets''
inkomster och utgifter, har statsutskottet, i betraktande af
det skick, hvaruti saken blifvit af herrar fullmäktige framställd, funnit
betänkligt att uppå herrar fullmäktiges gjorda förfrågan lämna ett
svar, i enlighet med utskottets härofvan yttrade omdöme, enär detta
svar skulle komma att iklädas egenskap af en särskild, till efterrättelse
gällande föreskrift; hvarföre statsutskottet skolat, jämte anmälan af
Bill. till Riksd. Prot. 1908. 4 Sami. 1 Åfd. 28 Häft. 2

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 44.

förhållandet, till Rikets höglofliga Ständer vördsamligen hemställa, om
icke statsutskottet kunde få sig uppdraget att meddela herrar fullmäktige
det svar, att räntan å ifrågavarande hemgiftskapital nu och hädanefter
kommer att utgå från riksgäldskontoret med fem tusen (5,000)
r:dr banco årligen, samt, efter rekvisition, Kungl. Makt i underdånighet
tillhandahållas.»

Denna statsutskottets hemställan bifölls af alla fyra stånden.

Såsom af riksgäldsfullmäktiges protokoll inhämtas, tillkännagaf
statsutskottet därefter i eu till fullmäktige den 18 juni 1818 aflåten
skrifvelse, hurusom Rikets Ständer förordnat, att räntan å ifrågavarande
hemgiftskapital »nu och hädanefter» skulle utgå från riksgäldskontoret
med fem tusen riksdaler banko årligen samt efter rekvisition Kungl.
Ma:jt tillhandahållas.

I skrifvelse af den 26 juni 1820 anmodade konung Karl XIV
Johan fullmäktige i riksgäldskontoret att tillsvidare tillhandahålla räntan
af hemgiftskapitalet åt direktionen öfver arméns pensionskassa. Denna
disposition gällde under Karl Johans återstående lifstid, och efterföljande
konungar hafva genom särskilda skrivelser till riksgäldsfullmäktige,
Oscar I den 22 maj 1844, Karl XV den 11 oktober 1859 och Oscar II
den 16 december 1872, förordnat, att samma disposition af räntemedlen
skulle tills vidare oförändrad fortfara.

På grund af det beslut, Rikets Ständer vid 1818 års riksdag, på
sätt ofvan nämnts, fattat angående utbetalning af räntan å omförmälda
hemgiftskapital, måste det anses vara fastslaget att denna ränta fortfarande
står till Konungens förfogande; och häruti kan Riksdagen icke,
såsom i motionen afses, ensidigt göra ändring. Ifrågavarande ränta
har emellertid, såsom åt den lämnade redogörelsen inhämtas, allt sedan
år 1820 af den regerande Konungen tillhandahållits arméns pensionskassa.
Därest vår nuvarande Konung i likhet med sina företrädare på
tronen skulle vilja anslå räntan till samma ändamål och då öfriga anslagtill
arméns pensionskassa utgå från riksstatens tionde hufvudtitel, skulle
det enligt utskottets mening leda till en önskvärd förenkling, om å
samma hufvudtitel uppfördes äfven beloppet af den ränta, pensionskassan
åtnjuter från ifrågavarande i riksgäldskontoret innestående kapital,
men å andra sidan för framtiden all ränteberäkning å detta kapital

Statsutskottets Utlåtande N:o 44.

11

upphörde. Vidtagandet af en sådan förändring är emellertid i främsta
rummet beroende på Hans Maj:t Konungen, och från annat håll lärer
ej heller initiativ därtill böra utgå.

Under åberopande af hvad ofvan meddelats och anförts får utskottet
hemställa,

att herr Thorssons förevarande motion icke må
vinna Riksdagens bifall.

Stockholm den 13 mars 1908.

På statsutskottets vägnar:

G. BIKUNG.

Herr K. Starbäck har begärt få antecknadt, att han icke inom
utskottet deltagit i behandlingen af detta ärende.