Statsutskottets Utlåtande N:o 4

1

X:o 4.

Ånk. till Kiksd. kansli den 18 febr. 1908 kl. 4 e. m.

Utlåtande, angående reglering af utgifterna under riksstatens
tredje hufvudtitel, innefattande anslagen till utrikesdepartementet.

(l:o U. A.)

Ordinarie anslag.

l:o) I den till Riksdagen den 14 januari innevarande år aflåtna Höjning af
propositionen angående statsverkets tillstånd och behof har Kungl. Maj:t, sekreteraunder
åberopande af hvad chefen för justitiedepartementet den 13 i samma rens arfvode.
månad anfört till statsrådsprotokollet i fråga om höjning af arfvodet till [1.] *)
expeditionscheferna i statsdepartementen, uti punkt 1 under tredje hufvudtiteln
föreslagit Riksdagen att höja arfvodet till kabinettssekreteraren med
2,100 kronor till 9,600 kronor, däraf 3,000 kronor skulle anses motsvara
tjänstgöringspenningar, och får utskottet, under hänvisning till hvad utskottet
angående höjning af arfvodena till expeditionscheferna i statsdepartementen
uttalat i utlåtandet n:o 7 angående utgifterna under riksstatens
sjätte hufvudtitel, hemställa,

att Riksdagen må höja arfvodet till kabinettssekreteraren
med 1,500 kronor till 9,000 kronor, däraf
3,000 kronor skola anses motsvara tjänstgöringspenningar.

*) Hänvisar till punkt i Kungl. Maj:ts proposition.

Bih. till Riksd. Prot. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 4 Häft. (Ar:o 4).

1

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

Beskickningar
och
konsulat.

[2.]

Vid bifall till denna framställning kommer anslaget till utrikesdepartementet,
nu 73,050 kronor, att höjas med 1,500 kronor till 74,550 kronor.

2:o) Ivungl. Maj:t har under punkt 2 af tredje hufvudtiteln föreslagit
Riksdagen att

dels beträffande beskickningen i Buenos Aires höja ministerresidentens
löneförmåner med 21,000 kronor till 42,000 kronor, hvaraf 6,600
kronor i egentlig lön, 11,400 kronor i hyresbidrag och 24,000 kronor i
ortstillägg;

dels uppföra lön för en konsul i New-York med 24,000 kronor,
hvaraf 5,400 kronor i egentlig lön, 6,600 kronor i hyresbidrag och 12,000
kronor i ortstillägg;

dels höja vicekonsulns i New-York löneförmåner med 3,000 kronor
till 12,000 kronor, hvaraf 3,60) kronor i egentlig lön, 4,200 kronor i
hyresbidrag och 4,200 kronor i ortstillägg;

dels ock medgifva, att till konsuln i New-York må mot redovisningsskyldighet
utgå ett årligt kontorskostnadsanslag med högst 6,000 kronor.

Departementschefen har beträffande denna framställning anfört
följande:

»Den stabilitet, som hvarje lönestat bör äga, lärer icke, då fråga är
om en tjänstemannakår, hvars medlemmar i likhet med diplomat- ochkonsulatkåren
äro spridda öfver så godt som hela jordklotet, kunna påräknas
i samma mån som i fråga om öfriga statens tjänstemän. Frånsedt
svårigheten att noggrant afmäta lönerna efter hvad lefnadskostnaderna å
hvarje ort kräfva, inträda gifvetvis än i ett, än i ett annat land betydande
växlingar härutinnan, hvilka icke kunna lämnas obeaktade. Det lärer på
grund af dessa omständigheter icke kunna undvikas, att, därest man
önskar upprätthålla grundsatsen om lönernas afmätande efter lefnadskostnaderna
å tjänstgöringsorten, den för ifrågavarande tjänstemän fastställda
lönestat måste oftare undergå jämkningar än eljest beträffande
dylika stater är fallet.

Vidare bör ihågkommas, att själfva organisationen af vår representation
i utlandet är underkastad växlingar i högre grad än andra organisationer.
Särskildt hvad konsulatväsendet angår, hvilket i främsta rummet
är afsedt att tillgodotaga våra handels- och sjöfartsförbindelser och därför
måste noggrant anpassa sig efter dessa, torde man städse vaket söka iakttaga
såväl när nya poster behöfva upprättas eller redan befintliga ytterligare
utvecklas som äfven när poster, som på grund af förändrade förhållanden
blifvit öfverfiödiga, böra indragas. En viss smidighet i organisationen är
gifvetvis af nöden.

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

■6

Till dessa allmänna grunder kommer ytterligare ett skäl, som förklarar,
hvarför jag redan nu, endast två år efter den nu gällande organisationens
antagande, anser mig böra föreslå vissa ändringar därutinnan.

Såsom jag år 1906 vid ärendets föredragning inför Kungl. Maj:t framhöll,
hade såväl den kommitté, som framlagt det förslag i ämnet, hvilket låg
till grund för Kungl. Maj:ts framställning, som äfven granskande myndigheter
synnerligen begränsad tid till sitt förfogande. Omständigheterna
framtvungo som bekant en forcerad behandling af ärendet. Särskildt
kunde icke noggranna uppgifter rörande lefnadskostnaderna å de olika
orterna hinna att inhämtas.

Det är emellertid för närvarande min afsikt att framlägga förslag
till ändring endast beträffande sådana punkter, där detta ovillkorligen
tarfvas. Jag håller väl före, ehuru jag icke nu är i tillfälle att framlägga
något rikhaltigare material till stöd för mitt påstående, att särskildt
en och annan af de lägre aflönade konsulsposterna kräfva en obetydligare
förbättring i löneförmånerna samt att måhända äfven i öfrigt organisationen
kan tarfva en eller annan jämkning, men torde härmed böra anstå,
till dess erfarenheten hunnit tala ett fullt öfvertygande språk. Däremot
anser jag det vara min skyldighet att redan nu föreslå dels en af den
oerhörda prisstegringen i Amerika betingad löneförhöjning till ministerresidenten
i Buenos Aires, dels och en starkare organisation af Sveriges
konsulära representation i New-York.

Beträffande nu först ministerresidentsposten i Buenos Aires, hvilken
befattning inrättades i sammanhang med den nya organisationens genom-9mAires™*
förande år 1906, anslogs till densamma en sammanräknad lön af 21,000
kronor, eller i egentlig lön 6,600 kronor, hyresbidrag 4,200 kronor samt
ortstillägg 10,200 kronor. I en till mig ställd skrifvelse af den 11 sistlidne
september har ministerresidenten Gyldén påpekat lönens otillräcklighet.

Efter att till en början hafva framhållit, hurusom han, oaktadt
knappast ett år förflutit sedan nu gällande aflöningsstat för beskickningar
och konsulat blifvit fastställd, såge sig nödsakad att inkomma med anhållan
om aflåtande af framställning till nästkommande års riksdag om en
väsentlig löneförbättring, alldenstund det icke vore möjligt att med den
nuvarande lönen lefva såsom beskickningschef i Buenos Aires utan att af
enskilda medel tillskjuta högst afsevärda belopp årligen, fortsätter han i
hufvudsak sålunda:

Redan år 1900, då förre generalkonsuln S. A. Christophersen i
skrifvelse af den 1 augusti förordade upprättandet af ett lönadt generalkonsulat
i Buenos Aires, föreslog han en lön af 18,000 kronor och ett
kontorskostnadsanslag af 6,000 kronor eller ett för allt 24,000 kronor.

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

Sedan den tiden hafva lefnadskostnaderna i Buenos Aires ökats med öfver
50 % dels på grund af den allmänna prisstegringen, som ägt rum snart
sagdt allestädes, och dels på grund af den med de goda skördarna under
åren 1900—1905 följande stora stegringen af välmågan i Argentina. Mest
bidragande torde dock vara den genom en rad af strejker framkallade
stora stegringen af arbetslönerna i Argentina.

En bild af landets välmåga erhålles af nedanstående tablå öfver de
senaste årens handelsbalans till Argentinas favör.

År 1897 ....... 2,880,351 $ guld å kr. 3,60

» 1898 ....... 26,400,558 » » » »

» 1899 ....... 68,066,860 » » » »

» 1900 ....... 41,115,143 » » » »

> 1901 ....... 53,756,353 » > » »

» 1902 ....... 76,447,471 » » » »

» 1903 ....... 89,777,924 > > » »

» 1904 ....... 76,851,556 » » » »

» 1905 ....... 117,689,421 » » » »

» 1906 ....... 22,283,308 » » > »

Efter den erfarenhet ministerresidenten vunnit under sju månaders
vistelse i Buenos Aires, komme hans lefnadskostnader ungefär att ställa
sig på följande vis.

Hyra, 580 per månad...........6,960

Tjänare..................3,600

Hushållet, 600 per månad.........7,200

Belysning, 50 » » 600

Bränsle, 90 » » under 4 mån. . . . 360

Kläder..................2,000

Barnuppfostran..............2,000

Läkare och medicin............ 500

Diverse..................1,780

Summa 25,000 *

Hyrorna i Buenos Aires torde höra till de högsta, som någonstädes
förekomma. Tomtvärdets enorma stegring tillsammans med den ringa till -

* I skrifvelsen förekommande prisuppgifter äro, där ej annat särskildt är angifvet,.
beräknade enligt den s. k. argentinska pappersdollarn =1 kr. 61 öre i svenskt mynt.

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

5

gången på beboeliga hus hade bestämt de nuvarande höga prisen. Landets
egna invånare bebodde i regel egna hus, och då så godt soin allt
tillgängligt kapital användes till landtbruk och jordspekulationer, byggdes
mycket få hus i ändamål att uthyras och s. k. hyreskaserner vore så godt
som okända. För närvarande betalade ministerresidenten 580 $ per månad
för en allt annat än luxuös eller representativ bostad, ganska långt
belägen från stadens centrum. Efterfrågan på bostäder vore så stor, att
en bättre sådan i regeln uthyrdes första eller andra dagen den annonserades
ledig, ja ofta efter några få timmar.

Efter att hafva berört de lönebelopp, som tjänstefolk plägade betinga
sig, i hvilket afseende ministerresidenten särskildt angifvit, hurusom
en kokerska eller kock fordrade från 75 å 80 $ per månad upp till 100
å 120 $ samt en betjänt 70 k 80 och en husjungfru 50 å 60 $, fortsätter
ministerresidenten vidare:

Hvad hushållet beträffade, ställde sig priserna på lifsmedel väl så
dyra som i Stockholm, om man räknade dollarn för en krona, ja i många
fall dyrare. Den enda vara, som kanske vore något billigare, vore kött,
för hvilket priset dock uppginge till 80 å 90 centavos per kg. i genomsnitt.

Belysningen vore mycket dyrbar. Elektricitet betingade 46 centavos
per kilowattimme och fotogen ungefär 40 centavos per liter.

Bränsle, som vintertiden åtginge i stora kvantiteter på grund af
husens och eldstädernas beskaffenhet, vore mycket dyrt. I de flesta rummen
funnes ingen annan möjlighet än att elda med fotogenkaminer eller
elektricitet, hvilket vore allt annat än ekonomiskt. Att inköpa bränsle, af
hvilket slag det vara må, i större kvantiteter och eventuellt tullfritt, läte
sig ej göra, då husen hvarken hade källare eller vindsvåningar och ej
heller någon inredning af skåp, garderober eller dylikt, som skulle kunna
användas till förvaringsrum.

Kläder, som toges in tullfritt, fördyrades ej oväsentligen genom
frakt och emballage.

Läkarearfvodena ställde sig i proportion med öfriga utgifter. Hvarje
konsultation hemma hos läkaren kostade 10 $ och i hemmet 20 $. Operationer
voro mycket dyra och tandläkare tillämpade taxor, som vore okända
i Europa. Ett årligt medeltal af 500 $ torde vara knappt räknadt för
läkare och medicin.

Med en lön af 25,000 $ återstode sedan 1,780 $ för diverse utgifter,
däri inräknadt skatter, pensionsafgifter, ledamotsafgifter i sällskap, välgörenhet,
möblers underhåll in. m.

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

Särskild!; dyrbar vore åkning i Buenos Aires. Hyrverken tillhandahöll
c häst och vagn för ett pris af 5,000 $ per år och för hvarje gångkostade
en hyrvagn 15 $. Vid många tillfällen vore det icke möjligt att
undvika begagnande af dylika. Med de stora distanserna vore det äfven
ofta nödvändigt att anlita vanliga droskor och vore äfven dessa väsentligen
mycket dyrare än i Stockholm.

Det kunde visserligen icke förnekas, att prisen för närvarande vore
ytterligt uppskrufvade och ett en reaktion förr eller senare måste inträffa,
men dels torde priserna aldrig gå ned i någon mera nämnvärd grad och
dels förelåge inga anledningar just nu, att reaktionen skulle inträffa
inom den närmaste framtiden. Skördeutsikterna vore mycket goda, och
Argentina beredde sig på ett lysande exportöfverskott igen. Komme därtill
en beramad utställning till stånd 1910 för att fira landets 100-åriga
oberoende, vore det mycket troligt, att allt komme att ytterligare stiga.

På grund af hvad uti n i s te itc s i den t en sålunda anfört hemställer han,
att lönen till ifrågavarande befattning måtte höjas till 25,000 $ eller rundt
taget 40,000 kronor, hvilken summa utgjorde ett minimum, under hvilket
det ej vore möjligt att något så när representera Sverige utan att behöfva
sätta till af enskilda medel.

Slutligen hemställer ministerresidenten, att då det tillskott till hans
nuvarande lön, som han under 1907 fått af egna medel vidkännas, mycket
öfverstege det belopp, hvaruppå han från början varit beredd, och då
han icke kunde finna någon utväg att härmed fortsätta ytterligare ett år,
framställningen om en löneförbättring måtte ske i sådan form, att densamma
finje retroaktivt ut<jå från den 1 januari 1908.

Hvad sålunda ministerresidenten Gyldén anfört om lefnadskostnaderna
i Argentina har äfven vunnit bekräftelse från annat håll. Jag vill sålunda
bland annat erinra därom, att i en nyligen för franska deputeradekammaren
framlagd rapport rörande den franska utrikesbudgeten de olika
länderna indelats alltefter lefnadskostnadernas storlek i 6 olika zoner, därvid
hela den amerikanska kontinenten hänförts till den 6:e eller dyraste
zonen. För jämförelses skull må nämnas, att af europeiska länder, som
särskildt äro kända för dyra lefnadskostnader, England ansetts böra hänföras
till 3:e och Ryssland till 4:e zonen. En af ministerresidenten Gyldén
uppgjord förteckning å åtskilliga i Buenos Aires anställda diplomaters
löneförmåner gifver äfven otvetydigt vid handen, att dessa löner i
allmänhet beräknats efter en högre måttstock.

På de af ministerresidenten Gyldén anförda uppgifter, hvilkas riktighet
icke lärer kunna bestridas, anser jag således en höjning af lönen
för ifrågavarande befattning ovillkorligen af behofvet påkallad; och torde

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

därförutan icke någon befinnas villig att bekläda densamma. Jag anser
äfven, att ifrågavarande löneförhöjning måsta redan från år 1908 komma
befattningens innehafvare till godo; och torde därför äfven ett extra anslag
för detta ändamål böra begäras.

Ministerresidenten Gyldén har föreslagit lönens höjande till 40,000
kronor. Någon minskning i detta belopp synes mig icke med den motivering,
som af honom ofvan angifvits, kunna ifrågasättas, utan finner jag
med betraktande jämväl däraf att samtliga till utrikesdepartementets i utlandet
anställda tjänstemän utgående löneförmåner afpassats sålunda, att
beloppen kunna jämt delas med 12, ifrågavarande lön böra sättas till

42,000 kronor eller i egentlig lön 6,600 kronor, i hyresbidrag 11,400
kronor samt i ortstillägg 24,000 krnnor. Den obetydliga höjning, som detta
mitt förslag innebär utöfver hvad ministerresidenten förordat, synes mig
vara väl motiverad däraf att han, såsom af hans skrifvelse framgår, i
allmänhot beräknat utgifterna ganska lågt.

1 en underdånig skrifvelse af den 14 sistlidne december har en-Konsulatet
voyén i Washington H. Lagercrantz anfört följande: New-York

För närvarande ägde den anordning rum i afseende på konsulatrepresentationen
i New-York, att Eders Kungl. Maj:t kunde efter godtfinnande
därstädes upprätta antingen ett olönadt konsulat, vid hvilket den
olönade konsuln biträddes af en lönad vicekonsul, eller ock endast ett
lönadt vicekonsulat. Lönen för vicekonsuln vore i båda fallen bestämd
till 9,000 kronor, hvarjämte i det senare fallet tillkomme ett belopp af 2,100
kronor såsom ersättning för hållande af kontorslokal. Mot den ifrågavarande
anordningen torde befogade anmärkningar kunna göras. Det syntes nämligen
under alla förhållanden mindre lämpligt, att Sverige skulle representeras
i New-York endast af en vicekonsul, och det tillägg, som åt
denne vore bestämdt för hållande af kanslilokal (eller 2,100 kronor) vore
fullkomligt otillräckligt med hänsyn till de dyra hyrorna i New-Yorks
affärscentrum.

Vid sådant förhållande vore Eders Kungl. Maj:t uteslutande hänvisad
till det andra alternativet eller att i New-York anställa en olönad
konsul med biträde af en lönad vicekonsul. På detta sätt hade ock tills
nu, sedan den nya organisationen trädt i kraft, konsulatrepresentationen
uppehållits i New-York.

Det torde emellertid med fog kunna ifrågasättas, huruvida icke NewYorks
betydelse kräfde upprättande därstädes af ett lönadt konsulat med
biträde af en lönad vicekonsul. New-York ägde i mer än ett afseende
karaktären af inkörsporten till Amerikas Förenta stater; genom New-York

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

passerade strömmen af immigranter och besökande af olika slag; New-York
vore den obestridda medelpunkten för Amerikas handel. Härtill komme,
att i New-York och dess närmaste omgifning bodde cirka 150,000 svenskar.
Då dessutom där vore placerad den enda aflönade konsulattjänstemannen i
Amerika, blefve det helt naturligt en följd, att en stor del af de nära två
millioner svensk-amerikaner, som behöfde framställa några frågor, vände
sig antingen till legationen i Washington eller direkt till New-York i
stället för till de oaflönade vicekonsulaten, hvilka hvarken kunde eller
ansåge sig behöfva svara på en mängd bref rörande tillämpningen af vår
värn pliktslag, skatternas storlek, de formella iakttagandena för att vinna
medborgarskap o. d., hvilket berörde dem, som umginges med planen att
möjligen återvända till fosterjorden efter att i Amerika hafva grundlagt
ett relativt ekonomiskt oberoende.

Då dessutom ministern, som tillika vore generalkonsul, vore bosatt
i Washington, kunde det icke undvikas, att en stor del af det arbete, som
skulle åligga generalkonsuln, måste falla på konsulatet i New-York.
Washington vore nämligen nästan alldeles utan beröring med den merkantila
världen och äfven ganska täta besök i New-York bragte näppeligen
ministern i nog intim kontakt med de ledande männen i Amerikas kommersiella
värld. Legationen blefve sålunda nödsakad att ofta använda
konsulatet i New-York för att biträda generalkonsuln, då han af andra
Åligganden vore förhindrad företaga den 6 å 7 timmars resan till
New-York.

Ofvan berörda anordning, som 1906 vidtogs i fråga om rätt för
Konungen att beträffande vissa konsulsposter välja mellan två alternativ:
antingen en olönad konsul med biträde af en lönad vicekonsul eller endast
en lönad vicekonsul framkallades (såsom framginge af utrikesministerns
yttrande till statsrådsprotokollet) af en tvekan, huruvida man
kunde vara viss, att en till befattningen lämplig person alltid vore att tillgå
för den olönade konsulsbefattningen. Donna tvekan hade så till vida besannat
sig, att det syntes omöjligt erhålla en oaflönad konsul i New-York,
som både vore lämplig för platsen och villig att ägna så mycket tid åt
arbetet, som detta kräfde. I regeln torde den olönade konsuln själf vara
upptagen af omfattande privat verksamhet, hvadan det icke kunde begäras,
att han skulle nedlägga något större arbete eller offra någon väsentlig tid
på de dagliga, löpande göromålen. Dessa vore emellertid, efter hvad ministern
vid upprepade besök å platsen erfarit, af en sådan omfattning, att
en ensam person icke kunde medhinna dem.

På grund af det stora afståndet från hemlandet och omöjligheten
att komma i daglig beröring med generalkonsulatet, måste konsuln så godt

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

9

som på egen hand afgöra många frågor, utan att tillfälle gåfves att inhämta
instruktioner. De stora afstånden i staden nödvändiggjorde ock omedelbar
handläggning af ärenden, då man i regel ej gärna kunde anmoda
besökande att komma igen nästa dag. Ett besök på konsulatet toge i de
flesta fall en hel förmiddag. En stor mängd göromål påkallade emellertid
med nödvändighet vicekonsulns personliga närvaro utom konsulatlokalen,
ofta långt utanför staden, såsom samtal i arfsmål med public administratör
och advokater, axtraditionsgöromål, som vanligen under flera dagar
uteslutande lade beslag på hans tid, tvister mellän svenska flrmor och köpmän
på platsen, delgifningar af stämningar och testamenten, ofta till
personer, boende i aflägsna utkanter af staden och svåra att anträffa, personlig
introduktion af resande svenska affärsmän och andra, som i offentligt
uppdrag besöka landet.

Af de intryck, ministern erhållit vid sina besök i Xew-York, och af de
upplysningar han därvid inhämtat, framginge, att en person, som uteslutande
i dylika ärenden användes utanför ämbetslokalen, skulle hafva fullt upp
att göra hvarje arbetsdag året om, utom de vanliga kontorsgöromålen,
som gåfve full sysselsättning åt en man. Vicekonsuln i New-York kunde
därför för närvarande i regel icke sluta dagens arbete förrän sent på eftermiddagen
vid half sjutiden och nådde i vanliga fall hemmet först en timme
senare, och söndagarna förvandlades oftast till arbetsdagar. En följd af
detta var, att vicekonsuln ej kunde gifva någon tid åt annat arbete —
huru viktigt detta än vore — än åt det nödvändiga, löpande. Han hade
icke heller åtnjutit någon ledighet sedan augusti 1905.

De icke löpande göromål en såsom afgifvande af årsberättelse, handledning
och råd åt de många under konsulatet sorterade vicekonsulerna,
vaket iakttagande af affärslifvets utveckling, vore af den största betydelse
för vårt land. Det kräfdes dessutom någon, som ögonblickligen kunde
träda i vicekonsulns ställe vid sjukdomsfall eller då denne begagnade sig
af semester. Konsulatgöromålen i New-York vore nämligen af den beskaffenhet,
att de icke kunde få afstanna, och ministern hade mer än en
gång frågat sig, utan att få svar på frågan, huru han skulle ordna förhållandena
i New-York, om vicekonsuln plötsligt sjuknade.

Vidare måste vid den nuvarande anordningen anmärkas, att vice
konsulns lön vore otillräcklig. Hans lön utgjorde i amerikanikt mynt ej
fullt 200 dollars per månad, och hans utgifter vore af dem ministern
kunnat kontrollera följande, likaså per månad:

Bill. till Riksd. Prot. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 4 Håft.

2

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

skatter, lyse, pensionsafgifter

utanför staden .

46: -

22: -

.m......

25: -

Summa

93:-

Det återstode sålunda 100 dollars per månad för mat, kläder, läkarvård
för konsuln själf, hustru och barn. 100 dollars motsvarade icke på
långt när 200 kronor i Sverige.

Ett besök i hemlandet då och då, som för tjänsten vore synnerligen
önskvärdt, kunde under sådana förhållanden naturligtvis ej komma i fråga.

På grund af hvad ministern således anfört, syntes det honom högeligen
önskvärdt, att den nuvarande anordningen ändrades så till vida:

att Sveriges konsulära representation i New-York bestode

af en aflönad konsul med en lön af........ 24,000 kronor

och ett kontorskostnadsbidrag af........... 6,000 »

tillsammans 30,000 kronor

en aflönad vicekonsul................ 12,000 kronor

allt per år.

För jämförelse meddelades slutligen några främmande makters konsulatlöner: -

Tyskland,

generalkonsuln .

......cirka

37,000

kronor.

konsuln ....

22,000

»

Italien,

generalkonsuln .

......»

37,000

»

Frankrike,

generalkonsuln .

52,000

»

England,

generalkonsuln .

......»

41,000

»

konsuln ....

14,000

Norge,

konsuln ....

20,000

Danmark,

konsuln ....

18,000

»

Danska konsulns lön hade

emellertid befunnits allt

för liten, och

hade uppgifvits, att ett förslag förelåge (om det icke redan vore afgjordt)
att öka hans lön till 24,000 kronor.

De löner, som sålunda föreslagits, syntes visserligen höga, men lefnadskostnaderna
i Amerika hade under de senaste åren oerhördt stegrats.
De konsulära tjänstemännen å denna plats borde dessutom icke genom
för knappt tilltagen aflöning lockas till någon privat affärsverksamhet vid
sidan af sin tjänst.

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

11

Så länge unionen med Norge ägde bestånd, fanns i New-York ett
lönadt konsulat, hvars innehafvare förutom kontorskostnadsersättning till
ett belopp af 8,000 kronor uppbar en lön af 30,000 kronor. Vid konsulatet
var anställd en vicekonsul med en årlig lön af 9,000 kronor. Då
jag år 1906 anslöt mig till diplomat- och konsulatkommitténs förslag om
indragning; af ifrågavarande konsulat samt dess ersättande med ett olönadt
sådant, skedde detta med hänsyn till obetydligheten af den svenska sjöfarten
på Norra Amerika. Erfarenheten har emellertid nu, på sätt af
nyssåberopade skrifvelse framgår, otvetydigt ådagalagt, att denna anordning
är mindre lämplig och icke ägnad att fullt tillvarataga Sveriges
konsulära intressen på denna ort. Anledningen härtill är, såsom envoyén
Lagercrantz framhållit, bland annat mängden af de göromål, som åligga konsulatet
på grund af det stora antalet landsmän, som finnas i New-York och
närmaste omnejd. Det är tydligt, och detta icke minst med hänsyn till önskvärdheten
att upprätthålla förbindelsen mellan moderlandet och i utlandet
bosatta svenskar, att intet bör eftersättas i fråga om vården af dessa senares
intressen. Jag anser därför, att man nu bör återgå till samma anordning som
förut eller upprättande af ett lönadt konsulat i New-York jämte anställande
vid detsamma af en lönad vicekonsul. Mot de af envoyen Lagercrantz föreslagna
lönebeloppen 24,000 kronor för konsuln och 12,000 kronor för vice
konsuln har jag intet att erinra, och torde de i likhet med öfriga löneförmåner,
böra uppdelas, för konsuln: 5,400 kronor egentlig lön, 6,600 kronor
hyresbidrag och 12,000 kronor ortstillägg samt för vicekonsuln: 3,600
kronor egentlig lön, 4,200 kronor hyresbidrag och 4,200 kronor ortstillägg.
Härtill skulle ytterligare komma ett kontorskostnadsbidrag mot redovisningsskyldighet
af 6,000 kronor. För närvarande åtnjuter af de lönade
konsulaten endast generalkonsulatet i London ett dylikt bidrag — detta
på grund däraf att bostadsförhållandena i London omöjlinggöra kanslilokalens
förenande med hyresbostaden. Samma skal tala, på sätt envoyén
Lagercrantz framhållit, äfven för beviljande af ett dylikt bidrag till nu
ifrågavarande konsulat. Det till generalkonsulatet i London anslagna
kontorskostnadsbidrag, hvilket likaledes utgör 6,000 kronor, utgår från
förslagsanslaget skrifmaterialier, expenser, ved, ljus m. m. och torde följaktligen
äfven det nu ifrågasatta kontorskostnadsbidraget böra bestridas
af samma anslag, hvilket således för ändamålet torde böra ökas med

6,000 kronor.

Allt i allt skulle således kostnaden för den ifrågasatta organisationen
uppgå till 42,000 kronor. För närvarande utgår till den olönade konsuln
ett kontorsanslag af 4,000 kronor, hvarjämte han i expeditionsafgifter
uppbär ett ungefär motsvarande belopp, och vicekonsuln har en lön af

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

Utskottets

yttrande.

9.000 kronor. Kostnaden för den nuvarande anordningen uppgår således
till 17,000 kronor, hvadan ökningen för den nu föreslagna skulle blifva

25.000 kronor.»

Af hvad i ärendet blifvit anfördt synes till fullo framgå, att enväsentlig''
ökning af de till ministerresidenten i Buenos-Aires nu utgående
löneförmåner är af behofvet påkallad. Då emellertid ministerresidenten
själf i sin angående löneförbättringen gjorda framställning yttrat, att
priserna i Buenos Aires för närvarande vore ytterligt uppskrufvade, och
att en reaktion förr eller senare måste inträffa, har utskottet ansett
ökningen icke böra göras så stor, som Kungl. Maj:t föreslagit, utan kunna
begränsas till 15,000 kronor, hvarigenom löneförmånerna skulle komma att
uppgå till sammanlagdt 36,000 kronor. Af ökningen synes största delen
eller 10,800 kronor böra läggas till posten »ortstillägg» samt återstoden,
4,200 kronor, till posten »hyresbidrag».

Beträffande öfriga under denna punkt af Kungl. Maj:t gjorda framställningar
har utskottet ansett sig böra biträda Kungl. Maj:ts förslag; och
får utskottet alltså hemställa,

att Riksdagen må:

a) beträffande beskickningen i Buenos-Aires höja
ministerresidentens löneförmåner med 15,000 kronor till

36.000 kronor,, hvaraf 6,600 kronor i egentlig lön, 8,400
kronor i hyresbidrag och 21,000 kronor i ortstillägg;

b) uppföra lön för en konsul i New-York med

24.000 kronor, hvaraf 5,400 kronor i egentlig lön, 6,600
kronor i hyresbidrag och 12,000 kronor i ortstillägg;

c) höja vicekonsulns i New-York löneförmåner
med 3,000 kronor till 12,000 kronor, hvaraf 3,600 kronor
i egentlig lön, 4,200 kronor i hyresbidrag och 4,200
kronor i ortstillägg; samt

d) medgifva, att till konsul i New-York må mot
redovisningsskyldighet utgå ett årligt kontorskostnadsanslag
med högst 6,000 kronor.

Ö o 7

Vid bifall till dessa framställningar komma anslaget till beskickningar
och konsulat, nu uppgående till 831,600 kronor, att höjas med

42.000 kronor till 873,600 kronor samt förslagsanslaget skrifmateralier,
expenser, ved, ljus m. m., nu 92,500 kronor, att ökas med 6,000 kronor
till 98,500 kronor.

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

1 °
lo

Öfriga ordinarie anslag.

3:o) Beträffande öfriga ordinarie anslag, som finnas i nu gällande Öfriga ordiriksstat
uppförda å denna hufvudtitel, har Kungl. Maj:t icke föreslagitnarieanslasnågon
förändring.

Till statsrådsprotokollet yttrade departementschefen i fråga härom,
att det visserligen kunde ifrågasättas, att, då under förutsättning af bifall
till förslaget om upprättande af ett lönadt konsulat i New-\ ork det
till det nuvarande olönade konsulatet utgående kontorskostnadsbidraget af

4,000 kronor bortfölle, det anslag, hvaraf dessa medel utginge, eller förslagsanslaget
ersättningar till olönade konsuler och vicekonsuler skulle
minskas med nämnda belopp. Men då detta anslag vore ganska knappt
tillmätt, ansåge departementschefen det icke vara tillrådligt.

I anledning häraf hemställer utskottet,

att samtliga de ordinarie anslag under denna
hufvudtitel, i afseende å hvilka utskottet icke här ofvan
framställt särskilda förslag, må i riksstaten för år 1909
uppföras till oförändrade belopp; dock att anslaget till
skrifmaterialier, expenser, ved m. m. må få till beloppet
jämkas i den mån, som för jämnande af hufvudtitelns
slutsumma kan finnas erforderligt.

Extra anslag.

4:o) För fortsatt afgifvande af »Sveriges traktater» har Kungl. Maj:t Sveriges
jämväl för år 1909 äskat ett extra anslag af 4,500 kronor; och får ut- Ua M**-skottet, under hänvisning till hvad departementschefen till statsrådsproto- L''
kollet öfver utrikesdepartementsärenden den 13 januari innevarande år
anfört angående detta ärende, hemställa,

att Riksdagen må till fortsatt utgifvande af »Sveriges
Traktater» för år 1909 på extra stat bevilja ett
anslag af 4,500 kronor.

5:o) Med tillstyrkande af bifall till hvad Kungl. Maj:t under punkt Intematio 4

af denna hufvudtitel föreslagit, hemställer utskottet, ”domstolens

byrå i Haag.

[4-]

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

Internationella

fredsbyrån
i Bern.

Personliga
godtgörelser
för mistade
konsnlatafgifter.

[6.]

Personliga

lönetillägg.

[7-1

Lönetillägg
för minister
residenten i
Buenos
Aires.

[8.]

att Riksdagen må, i likhet med föregående år,
till bestridande af Sveriges andel i kostnaderna under
innevarande år för den internationella skiljedomstolens
byrå i Haag å extra stat för år 1909 anvisa ett belopp
af 2,500 kronor.

6:o) Med tillstyrkande af bifall till hvad Kungl. Maj:t under punkt
5 af tredje hufvudtiteln föreslagit, hemställer utskottet,

att Riksdagen må såsom bidrag till den internationella
fredsbyrån i Bern å extra stat för 1909 anvisa
ett belopp af 750 kronor.

7:o) Med anledning af hvad Kungl. Maj:t uti punkt 6 under tredje
hufvudtiteln föreslagit, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må, i likhet med hvad under föregående
år ägt rum, såsom extra anslag för år 1909 till
personliga godtgörelser för mistade konsidatafgifter bevilja
11,000 kronor.

8:o) Då utskottet icke haft något att erinra mot hvad Kungl. Maj:t
uti punkt 7 af denna hufvudtitel föreslagit, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må såsom extra anslag för år 1909
till personliga lönetillägg åt generalkonsulerna Danielsson
i London och Ameen i Hamburg bevilja 5,500 kronor.

9:o) I punkt 8 under denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t, med åberopande
af hvad under punkt 2 här ofvan i detta ämne blifvit anfördt,
föreslagit Riksdagen medgifva

att å extra stat för år 1909 såsom lönetillägg för ministerresidenten
i Buenos Aires bevilja 21,000 kronor att af denne uppbäras, 7,200 kronor
under de villkor, som i fråga om hyresbidrag äro stadgade samt återstående
beloppet under de villkor, som för ortstillägg gälla;

äfvensom att ifrågavarande belopp måtte under år 1908 af tillgängliga
medel få utanordnas.

Under hänvisning till sitt yttrande under punkt 2 här ofvan får
utskottet hemställa,

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

15

att Riksdagen må å extra stat. för 1909 såsom
lönetillägg för ministerresidenten i Buenos Aires bevilja

15,000 kronor att af denne uppbäras 4,200 kronor
under de villkor, som i fråga om hyresbidrag äro stadgade,
samt återstoden af beloppet under de villkor, som
för ortstillägg gälla, äfvensom medgifva, att ifrågavarande
belopp må få under år 1908 af tillgängliga medel
utanordnas.

10:o) Kungl. Maj:t har vidare uti punkt 9 under denna hufvudtitel Arfvode till
föreslagit Riksdagen att. på extra stat för år 1909 till arfvode för en legationssekreterare
vid beskickningen i Tokio och Peking bevilja 7,500 kronor vid beskick att

manatligen till honom utbetalas. Tokio och

Peking.

Departementschefen har vid föredragning af detta ärende till stats- L9-J
rådsprotokollet anfört följande:

A skrifvelse af den 29 sistlidnc augusti har Eders Kungl. Maj:ts
minister i Tokio och Peking, jämte anmälan, att legationssekreteraren
öfver stat H. Bildt, hvilken utan någon aflöning tjänstgjort vid beskickningen
såsom legationssekreterare, inom den närmaste tiden komine att
afgå från befattningen, hos mig hemställt om vidtagande af åtgärder för
anställande af en legationssekreterare vid nämnda beskickning samt därvid
anfört:

En legationssekreterare vid beskickningen kunde icke undvaras,
sedan våra intressen i öster tagit en omfattning, som vid tiden för
statens bestämmande icke kunde förutses. Dock syntes icke tillrådligt att
redan nu definitivt bestämma om en större omfattning af representationen.
Tillräcklig erfarenhet kunde ännu ej anses föreligga; och ej heller kunde
man med säkerhet beräkna, att så stora fördelar komme att beredas landet
af affärerna på östern, att de motsvarade en fortgående större utgift.

Allt tydde emellertid på, ett landets näringsidkare på denna marknad
skulle kunna finna en varaktig afsättning för industrialster af alla slag.
Omfattningen af denna afsättning komme likväl att bero på ett kraftfullt
arbete just i början, då det gällde att bryta nya vägar och anknyta förbindelser
under för båda parterna hittills obekanta förhållanden. Att nu
förbise detta vore att försätta hela. arbetet i ett svaghetstillstånd; det.
vore som att i en stort anlagd privataffär uraktlåta anställa kontorister.

Hade man således önskan och afsikten att våra affärer med Östern
skulle utvecklas, hvilket framginge både af Riksdagens offervillighet i fråga
om den ostasiatiska linjen och af det verkligt stora intresse, som i de mest

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

vidsträckta kretsar visats för de genom departementet, beskickningen och
handelsattachén framkomna förslagen till nya affärsförbindelser, så måste
den för det påbörjade arbetets fortsättande nödiga arbetskraften ställas till
disposition.

Ingalunda borde emellertid vid dessa kraf förbises, att den strängaste
hushållning iakttoges. Men sedan Kungl. Maj:t bestämt, att Sverige äfven
skulle representeras i Kina och ministern utan annan ersättning än den
för reglementsenliga resekostnader åtagit sig posten i Peking, blefve för
ministern oafvisligt att få så ställdt att förutom medföljande sekreterare,
utan hvilken man ej gärna i Östern kunde uppträda, i Tokio alltid funnes
någon, som förestode legationen. Tills vidare kunde frågan lösas, för så
vidt det medgåfves att vid förefallande behof få till japanska utrikesdepartementet
anmäla antingen legationssekreteraren eller vicekonsuln
Uddén, vår ende aflönade konsul i Japan, att förestå beskickningen.
Ömsevis finge dessa då medfölja, då ministern hade att aflägga besök i
Peking eller andra platser, som påkallade hans närvaro.

Efter att vidare hafva påpekat, att särskildt de underhandlingar om
afslutande af en handelstraktat med Kina, som enligt ministerns åsikt
borde under den närmaste tiden inledas, gjorde anställandet af en legationssekreterare
synnerligen önskvärdt, har ministern föreslagit, att till
årligt arfvode åt denne borde förutom reglementerad reseersättning tilldelas
7,500 kronor.

Denna envoyén Wallenbergs skrifvelse blef af mig inför Kungl. Maj:t
föredragen den 6 sistlidne september, därvid Kungl. Maj:t med bifall till
min underdåniga hemställan behagade besluta, att ett belopp af tillhopa
7,500 kronor finge af handels- och sjöfartsfondens tillgångar på rekvisition
tillhandahållas utrikesdepartementet för att såsom arfvode tilldelas en
vid beskickningen i Tokio och Peking anställd, af Kung]. Maj:t utsedd
sekreterare; att arfvodet skulle utgå den dag, då ifrågavarande person
vid nämnda beskickning börjar sin tjänstgöring, att månatligen utbetalas;
samt att den till befattningens upprätthållande utsedde skulle åtnjuta
enahanda reseersättning och tjänsteförmåner som äro legationssekreterare
medgifna.

Därest planerna på en lifligare handelsförbindelse med Ostasien vinner
åsyftad framgång, torde utan tvifvel i framtiden arbetspersonalen i Ostasien
behöfva ökas. Det kan dock icke anses för närvarande lämpligt att definitivt
fastslå skapandet af en legationssekreterarebefattning vid beskickningen
i Tokio och Peking, då det är mycket möjligt att förhållandenakunna
medföra, att i stället snarare en lönad konsul i norra Kina, såsom
exempelvis i Tientsin, skulle vara att föredraga.»

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

17

I anledning af hvad departementschefen sålunda yttrat, får utskottet,
med tillstyrkande af bifall till ifrågavarande förslag, hemställa,

att Riksdagen må på extra stat för år 1909 till
arfvode för en legationssekreterare vid beskickningen i
Tokio och Peking bevilja 7,500 kronor att med en
tolftedel månatli 2''en till honom utbetalas.

o

ll:o) Under punkt 10 af denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t före- Ersättning
slagit Riksdagen att till ersättande af vissa i statsrådsprotokollet omförmälda,
af statskontoret förskottsvis bestridda utgifter, uppgående till- under år
sammans till 107,142 kronor 49 öre, å extra stat för år 1909 anvisa ett 19<flrffff^a
motsvarande belopp, som för afrundande af hufvudtitelns slutsumma syntes [10 ]
böra uppföras med 107,150 kronor.

Departementschefen har beträffande denna fråga till statsrådsprotokollet
anfört, hurusom statskontoret i tre särskilda underdåniga skrifvelser
den 11 december 1907 hos Kungl. Maj:t anmält till ersättande följande af
statskontoret förskjutna medel, nämligen:

l:o) jämlikt kungl. brefvet den 28 september 1906 för
expektansarfvoden till vissa diplomat- och konsulattjänstemän
under tiden januari—november

månad 1907 ...............kronor 24,000: —

2:o) på grund af kungl. brefven den 8 juni 1906 samt
4 och 14 juni 1907 för gäldande af kostnaderna
för utarbetande af ny konsulatförordning och konsulatinstruktion
.............. » 6,815:06

3:o) jämlikt kungl. brefvet den 4 juni 1907 för gäldande
af en svenska statens skuld till den fria riksstaden
Lybeck............... » 76,327: 43

Summa kronor 107,142: 49

I fråga om den under moment 3:o) omförmälda ersättning yttrade
departementschefen följ ande:

»Beträffande den under punkt 3:o) omförmälda ersättning torde det
tillåtas mig att särskildt erinra om följande:

Genom afslutandet af 1906 års handels- och sjöfartstraktat med
Tyska Riket bragtes den sedan mera än 50 år hvilande frågan om en
staden Lybecks fordran hos svenska kronan åter på dagordningen. For Bih.

till Riksd. Prot. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 4 Håft. 3

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

dringsanspråket härleder sig från staden Lybecks omkostnader af olika
slag för den svenska truppstyrka, som under tiden 3 december 1813—30
april 1814 höll staden besatt, och fastställdes genom en öfverenskommelse
mellan svenska kronan och Lybeck den 3 april 1815 det belopp, som
svenska staten skulle erlägga, till 50,000 rhenska floriner.

Vid den ekonomiska uppgörelse med en mängd tyska stater, som
skedde under de närmast därpå följande åren, blef emellertid den nämnda
skulden ej likviderad. Lybeck förnyade under den följande tiden fram till
1842 upprepade gånger sina reklamationer, men betalningen blef ständigt
af olika skäl uppskjuten. Vid afslutandet af 1852 års handels- och sjöfartstraktat
med Lybeck förband sig staden formligen att under traktatens
giltighetstid låta sina fordringsanspråk hvila med förbehållen rätt att återupptaga
dem, så snart traktaten upphört att gälla.

Såsom en följd häraf har nu, sedan 1906 års traktat med Tyska
Riket trädt i stället för 1852 års traktat, härvarande tyske minister den 7
februari 1907 å staden Lybecks vägnar gjort framställning att ofvannämnda
skuldsumma till staden måtte utbetalas jämte fem procent ränta därå,
räknadt från den 1 maj 1815 till den 14 september 1852, då nyssnämnda
traktat med Lybeck afslöts, eller tillsammans mark 245,880: 93.

Skulden var, såsom af det föregående framgår, fullt klar och erkänd,
men däremot kunde tvekan uppkomma, huruvida jämväl räntan å densamma
borde gäldas. Efter förda underhandlingar förklarade sig slutligen
staden Lybeck villig att afstå från sitt kraf på ränta, men endast under
förbehåll att likvid skedde före den 15 juni 1907.

Meddelandet härom från härvarande tyske minister ingick emellertid
ej förrän den 27 maj, och då tiden följaktligen ej medgaf aflåtande af
proposition i ärendet till Riksdagen, behagade Kungl. Maj:t i stället den
4 påföljande juni anbefalla statskontoret att förskottsvis till gäldande af
staden Lybecks fordran låta utbetala det ursprungliga beloppet 50,000
floriner eller i nu gällande tyskt mynt 85,713 mark.»

Utskottet, som under punkt 3 här ofvan framställt förslag om den
åtgärd, som må vara erforderlig för jämnande af hufvudtitelns slutsumma,
får, med anledning af Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag och under
iakttagande af regeln om anslags utförande i jämnt krontal, hemställa,

att Riksdagen må, till täckande af omförmälda,
utaf statskontoret förskottsvis bestridda utgifter, å extra
stat för år 1909 anvisa ett belopp af 107,143 kronor.

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

19

12:o) Vidare har Kungl. Maj:t uti punkt 11 af denna hufvudtitel Lönetillägg
föreslagit Riksdagen att till beredande af lönetillägg för innevarande år åtmunkockfetjänstemän
och betjänte i utrikesdepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts tjänte i utkansli
å extra stat för år 1909 anvisa såsom förslagsanslag ett belopp af r%temtntct''
11,500 kronor. [11]

Öfver denna framställning; kommer utskottet att framdeles afgifva
utlåtande, hvilket utskottet härmed skolat för Riksdagen

anmäla.

13:o) Slutligen har Kungl. Maj:t under punkt 12 af tredje hufvud- Löneökning
titeln i statsverkspropositionen föreslagit Riksdagen medgifva, att af hyres-Svenska
inkomsterna från kronans fastighet i Konstantinopel måtte år 1909 för församlinsvenska
kyrkan i Paris få användas 1,169 kronor att utgå såsom löne-gen 1 Paristillökning
för pastorn. [1--J

Departementschefen har beträffande detta ämne till statsrådsprotokollet
anfört följande:

»Med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning medgaf
1907 års Riksdag, att af hyresinkomsterna från kronans fastighet i Konstantinopel
finge år 1908 för svenska kyrkan i Paris användas 1,169 kronor,
att utgå som lönetillökning för pastorn.

Alltsedan år 1893 har af berörda hyresinkomster hvarje år användts
ett visst belopp till lönetillökning åt pastor vid svenska församlingen i
Paris. Denna lönetillökning har från och med år 1900 utgått med det
ofvannämnda för 1908 medgifna beloppet af 1,169 kronor, motsvarande
1,625 francs.

Församlingen har nu genom dess kyrkoråd framhållit det fortfarande
behofvet af ifrågavarande anslag för åstadkommande af nödig jämvikt i
kyrkans budget samt anhållit, att Eders Kungl. Maj:t måtte jämväl i den
nådiga propositionen till 1908 års Riksdag upptaga detsamma; och har
Eders Kungl. Maj:ts minister i Paris förordat nådigt bifall till den underdåniga
ansökningen.»

Med tillstyrkande af bifall till denna framställning hemställer utskottet,

att Riksdagen må medgifva, att af hyresinkomsterna
från kronans fastighet i Konstantinopel må under

20

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

år 1909 för svenska kyrkan i Paris användas 1,169
kronor, att utgå såsom lönetillokning för pastorn.

Stockholm den 18 februari 1908.

På statsutskottets vägnar:

G. BILLING.

423

/ 93

Stockholm 1908. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

Bil. Litt. A.

Tabell öfver ordinarie anslagen under riksstatens Tredje liufvudtitel.

■ "

—i—----- ------ ------------- . ■ ■

1908 års riksstat

Förslag till

blif-

anslår.

vande riksstat.

Anvisning

Anvisning

i kontant.

i kontant.

Kronor.

Öre.

Kronor.

Öre.

24,000

Departementschefen, ministern för utrikes

ärendena ................

24,000

—

73,050

Utrikesdepartementet, nuvarande be-

lopp............ 73,050: —

Ökas med........... 1,500: —

74,550

—

831,600

--

Beskickningar och konsulat, nuva-

rande belopp........ 831,600: —

Ökas med........... 42,000: -—

873,600

—

5,000

—

Älderstillägg, förslagsanslag........

5,000

—

5,000

—

Bidrag till vissa vice konsulers aflönande, för-

slagsanslag..............

5,000

—

45,000

—

Ersättningar till olönade konsuler och vice-

konsuler, förslagsanslag........

45,000

—

27,000

—

Diplomat- och konsulsaspiranter......

27,000

—

18,000

—

Militär- och marinattachéer........

18,000

—

36,000

—

Handelsattachéer, reservationsanslag.....

36,000

—

15,000

—

Ekiperingspenningar, förslagsanslag.....

15,000

—

40,000

—

Rese- och flyttningsersättning, inspektioner,

tillfälliga uppdrag, förslagsanslag . . . .

40,000

—

14,000

—

Vikariatsersättning, renskrifning, tillfälliga bi-

träden m. m.............

14,000

—

23,500

—

Kanslivaktmästare, renskrifningskostnader och

andra utgifter vid beskickningar och konsulat

23,500

—

92,500

—

Skrifmaterialier, expenser, ved, ljus

m. mförslagsanslag, nuvarande

belopp........... 92,500: —

Ökas med........... 6,000: —

98,500

35,000

—

Godtgörelse af kostnader för sjöfolk och nöd-

ställda svenska undersåtar m. m. förslags-

anslag................

35,000

40,000

—

Hemliga utgifter.............

40,000

—

2,950

—

Svenska kyrkan i Paris..........

2,950

—

1,327,600

—

1,377,100

Bil. Litt. B.

Tabell öfver de extra ordinarie anslagen under riksstatens
Tredje hufvudtitel.

1

Kronor.

Öre.

Utrikesdepartementet.

Till fortsatt utgifvande af Sveriges traktater......

4,500

—

» bestridande af Sveriges andel i kostnaderna under år

1908 för den internationella skiljedomstolens byrå
i Haag...................

2,500

Bidrag till den internationella fredsbyrån i Bern ....

750

—

Till personliga godtgörelser för mistade konsulatafgifter .

» personligt lönetillägg åt generalkonsulerna D. Daniels-

11,000

—

son i London och M. Améen i Hamburg ....

5,500

—

> lönetillägg för år 1908 åt ministerresidenten i Buenos

Aires...................

15,000

—

» arfvode för en legationssekreterare vid beskickningen

i Tokio och Peking.............

7,500

» betäckande af utaf statskontoret utbetalda förskott
» beredande af extra lönetillägg för år 1908 åt tjänste-

107,143

män och betjänte i utrikesdepartementet, förslags-anslag ...................

*) 11,500

—

165,393

—

*) Af Kungl. Maj:t föreslaget belopp, hvaröfver utskottet framdeles kommer att afgifva yttrande.

\