Statsutskottets Utlåtande N:o 2.

1

N:o 2.

An k. till Riksd. kansli den 18 februari 1908, kl. 4 e. m.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens
första hufvudtitel, innefattande anslagen till kungl. hofoch
slottsstaterna.

(l:a U. A.)

Ordinarie anslag.

l:o) I den till Riksdagen den 14 januari innevarande år aflåtna Kungl Maj.-tt
propositionen angående statsverkets tillstånd och behof har Knngl. Maj:t, ^

under åberopande af statsrådsprotokollet öfver finansärenden den 13 i L
samma, månad, uti punkt 1 under första hufvudtiteln föreslagit Riksdagen
att höja det till Kungl. Maj:ts hofhållning anvisade ordinarie
anslag, nu 748,000 kronor, med 52,000 kronor till 800,000 kronor.

"Rörande denna framställning innehåller ofvan omförmälda statsrådsprotokoll
följande yttrande af chefen för finansdepartementet.

»1 det jag tillåter mig erinra, att i den för detta år gällande riksstat
bland anslagen under första hufvudtiteln finnas uppförda för Kungl.

Maj:ts hofhållning 748,000 kronor, för Hans Kungl. Höghet Kronprinsens
hofhållning och handpenningar för Hennes Kungl. Höghet Kronprinsessan
192,000 kronor samt för Hans Kungl. Höghet Hertigen af
Skåne 100,000 kronor, får jag till en början anmäla, att riksmarskalksämbetet
i underdånig skrifvelse den 30 december 1907 afgifvit betänkande
rörande de förändringar i nämnda anslag, som kunde föranledas
af Hans Maj:t Konung Oscar II:s dödliga frånfälle.

I fråga om förenämnda för Kungl. Maj:ts hofhållning anvisade
anslag har riksmarskalksämbetet därvid till en början erinrat, att berörda

*) Hänvisar till punkt i Kungl. Maj:ts proposition.

Bih. till Ri/csd. Prot. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 2 Höft. (N:o 2).

1

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 2.

anslag vid Konung Oscars tillträde till regeringen bestämdes till 800,000
riksdaler eller till enahanda belopp, hvarmed det utgått sedan det af
1865—1866 årens Riksdag uppfördes till denna summa, men att anslaget
vid 1887 års riksdag nedsattes till 722,000 kronor, af den anledningen
att Konung Oscar, i sammanhang med aflåtande af nådig framställning
om uppförande i riksstaten af särskilda anslag åt Konungens
yngre söner, förklarat sig villig medgifva, att afdrag gjordes i Kungl.
Maj:ts hofhållningsanslag med ett belopp, motsvarande de anslag å

26,000 kronor, som uppfördes för hvar och en af Deras Kungl. Högheter
Hertigarna af Gottland, Västergötland och Närke. Då sedermera
anslaget till hertigen af Gottland bortfallit, hade motsvarande belopp
återförts till Konungens hofhållningsanslag, hvilket därigenom kommit
att uppgå till den summa af 748,000 kronor, som det för närvarande
utgjorde.

Det skäl, hvarpå omförmälda nedsättning af anslaget till Konungens
hofhållning grundats, torde — anför riksmarskalksämbetet vidare
— nu ej längre förefinnas. Konung Oscar II hade af omtanke för sina
yngre söners framtid och tryggade ekonomiska ställning funnit sig
manad att afstå en del af sitt eget hofhållningsanslag för att därigenom
bereda dem förmånen af särskilda, i riksstaten uppförda apanager, och
de dithörande utgifter, som förut bestridts från Kungl. Maj:ts hofhållningsanslag,
hade därigenom öfverflyttats till de särskilda, för Deras
Kungl. Högheter ArfFurstarna uppförda anslagen. Detta förhållande blefve
nu ej längre detsamma. Eders Kungl. Maj:t hade liksom Hans Maj:t
Konung Oscar II icke för Sina söner under deras uppväxtår åtnjutit
några särskilda anslag, och då Eders Kungl. Maj:t förklarat Sig framgent
vilja af Sitt eget hofhållningsanslag bestrida utgifterna för Eders
Kungl. Maj:ts yngre söner, syntes det ej billigt, att den nedsättning i
Kungl. Maj:ts hofhållningsanslag, som af förut angifna skäl skedde under
Konung Oscars regering, nu fortfarande vidhölles. De utgifter, hvilka
genom omförmälda anordning från nämnda anslag öfverflyttades, ägde
ju nu sin motsvarighet i utgifterna för Eders Kungl. Maj:ts yngre
söner, och, om man i sammanhang härmed toge i betraktande den stora
förändring i alla prisförhållanden, som ägt rum under de sistförfluten
årtiondena, syntes det med allt skäl kunna sägas, att samma anslagsbelopp,
som för mera än fyrtio år sedan ansetts erforderligt för en
regerande Konung, numera måste betraktas såsom snarare för lågt än
för högt tilltaget. På de skäl, riksmarskalksämbetet sålunda anfört,
hemställde riksmarskalksämbetet i underdånighet, att Eders Kungl. Maj:t
behagade föreslå Riksdagen, att anslaget till Eders Kungl. Maj:ts hofhållning
måtte i 1909 års riksstat uppföras till samma belopp, som det

Statsutskottets Utlåtande N:o 2. B

hade före den vid 1887 års riksdag skedda nedsättningen, eller således
till 800,000 kronor.

I det för Hans Kungl. Höghet Kronprinsens hofhållning och handpenningar
för Hennes Kungl. Höghet Kronprinsessan uppförda anslag
af 192,000 kronor har riksmarskalksämbetet ansett sig icke för närvarande
böra ifrågasätta någon höjning, utan hemställer ämbetet, att
anslaget måtte i riksstaten för år 1909 upptagas till oförändrad! belopp
samt från och med år 1908 få åtnjutas af Eders Kungl. Maj:ts äldste
Herr Son, Sveriges nuvarande Kronprins. Däremot borde, framhåller
ämbetet, det till Hans Kungl. Höghet Hertigen af Skåne uppförda anslag
af 100,000 kronor ur riksstaten uteslutas.

Vidare har riksmarskalksämbetet, under erinran att såväl för Hennes
Maj:t Änkedrottning Desideria som för Konung Oscar I:s efterlämnade
gemål, Hennes Maj:t Änkedrottning Josephina, i riksstaten varit uppförda
hofhållningsanslag af 120,000 riksdaler, hemställt, att Eders Kungl.
Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att bevilja samma belopp, eller 120,000
kronor, såsom anslag till Hennes Maj:t Änkedrottning Sofias hofhållning,
att utgå från och med ingången af år 1908.

Slutligen och då den upplåtelse till Konung Oscar II: s disposition
af Rosersbergs slott med hvad därtill hörde, hvilken ägt rum genom
Riksdagens skrifvelse den 16 maj 1873, numera tilländagått, hemställer
riksmarskalksämbetet, att Eders Kungl. Maj:t täcktes af Riksdagen äska
medgifvande därtill, att nämnda slott finge med samma anslag som
hittills och under enahanda villkor i öfrigt som dem, hvarmed slottet
af Konung Oscar II i lifstiden innehafts, äfven framgent af Eders
Kungl. Maj:t disponeras.

Rörande öfriga under första hufvudtiteln förekommande anslag
föreslår riksmarskalksämbetet, att desamma måtte bestämmas att utgå
med oförändrade belopp.

För egen del får jag, på de af riksmarskalksämbetet anförda skäl,
biträda ämbetets framställning, att anslaget till Kungl. Maj:ts hofhållning
i 1909 års riksstat uppföres med 800,000 kronor.»

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en af
herr A. Thylander m. fl. inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 174),
däri föreslagits, att Riksdagen måtte besluta, att det ordinarie anslaget
till Kungl. Maj:ts hofhållning måtte i riksstaten för år 1909 uppföras
till samma belopp som för innevarande år eller 748,000 kronor.

Beträffande de skäl, som motionären anfört till stöd för sin framställning,
tillåter sig utskottet hänvisa till motionen.

Motion i
Andra
Kammaren.

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 2.

Hans Kungl.
Höghet Kronprinsens
hofhållning
och
handpenningar
för Hennes
Kungl. Höghet
Kronprinsessan.

[2-]

Utskottet, som ansett sig böra biträda Kungl. Maj:ts ifrågavarande
framställning och alltså icke kunnat tillstyrka herr Thylanders m. fl.
motion, hemställer,

att Riksdagen må, med afslag å herr Thylanders
m. fl. omförmälda motion, höja det till Kungl. Maj:ts
hofhållning anvisade ordinarie anslag, nu 748,000
kronor, med 52,000 kronor till 800,000 kronor.

2:o) Kungl. Maj:t har under punkt 2 af första hufvudtiteln föreslagit
Riksdagen att, med uteslutande ur riksstaten af det å dess första
hufvudtitel uppförda ordinarie anslaget å 100,000 kronor till Hans
Kungl. Höghet Hertigen af Skåne, till Hans Kungl. Höghet Kronprinsens
hofhållning och handpenningar för Hennes Kungl. Höghet Kronprinsessan
å ordinarie stat å samma hufvudtitel uppföra ett årligt anslag af

192,000 kronor.

Enligt statsrådsprotokollet öfver finansärenden den 13 januari
innevarande år har departementschefen i detta ärende yttrat följande:

»Innan jag härefter går att yttra mig öfver öfriga af riksmarskalksämbetet
gjorda framställningar rörande regleringen af nu ifrågavarande
hufvudtitel, tillåter jag mig erinra, att, då det i nu gällande riksstat
under titeln: Hans Kungl. Höghet Kronprinsens hofhållning och handpenningar
för Hennes Kungl. Höghet Kronprinsessan uppförda anslag
torde få anses såsom för den förutvarande tronföljaren och Hans gemål
i så måtto personligt, att detsamma icke utan vidare kan öfverflyttas å
Hans efterföljare, och nämnda anslag följaktligen allt från ingången af
innevarande år kommer att besparas statsverket, därest icke angående
dess disposition annorlunda förordnas, äfvensom att ett liknande förhållande
måste antagas så till vida råda i fråga om anslaget till Hertigen
af Skåne, att detsamma är för Hans Kungl. Höghets räkning disponibelt,
intill dess på grund af därom meddeladt beslut vederbörligt apanage
tillägges Honom i egenskap af kronprins.

T liksom hittills torde emellertid från och med nästkommande år
böra i riksstaten uppföras ett särskildt anslag under titel: Hans Kungl.
Höghet Kronprinsens hofhållning och handpenningar för Hennes Kungl.
Höghet Kronprinsessan. Det under denna anslagstitel nu uppförda
anslag, 192,000 kronor, som utgått med oförändradt belopp alltsedan
år 1881, torde visserligen med hänsyn till nu rådande prisförhållanden
måhända icke kunna anses så tillmätt, som Hans Kungl. Höghet Kronprinsens
ställning såsom tronföljare kräfver. Jag finner mig likväl för
närvarande, i likhet med riksmarskalksämbetet, böra inskränka mig till

Statsutskottets Utlåtande N:o 2. 5

att föreslå, det anslag till deras Kungl. Högheter Kronprinsen och Kronprinsessan
uppföras i 1909 års riksstat till samma belopp som i nu
gällande riksstat, eller till 192,000 kronor. Såsom riksmarskalksämbetet
framhållit, hör emellertid Hans Kungl. Höghet Kronprinsen komma i
åtnjutande af ett motsvarande belopp äfven för innevarande år. Med
anledning häraf och då, på sätt förut nämnts, det i innevarande års
riksstat för Hertigen af Skåne anvisade belopp af 100,000 kronor oförändrad!
utgår, intill dess förändrade dispositioner träffas, återstår att
bereda en fyllnad i detta anslag med 92,000 kronor för innevarande år.
Till frågan om lämpligaste sättet härför skall jag strax återkomma.

Å andra sidan torde, under förutsättning att, på sätt nyss blifvit
sagdt, anslag från och med år 1909 anvisas för Hans Kungl. Höghet
Kronprinsens hofhållning, det förut omförmälda anslaget å 100,000
kronor till Hans Kungl. Höghet Hertigen af Skåne böra från och med
nästa år ur riksstaten uteslutas.»

Utskottet, som icke haft något att erinra emot hvad Kungl. Maj:t
i denna punkt föreslagit, hemställer,

att Riksdagen må, med uteslutande ur riksstaten
af det å dess första liufvudtitel uppförda ordinarie
anslaget å 100,000 kronor till Hans Kungl. Höghet
Hertigen af Skåne, till Hans Kungl. Höghet Kronprinsens
hofhållning och handpenningar för Hennes
Kungl. Höghet Kronprinsessan å ordinarie stat å samma
liufvudtitel uppföra ett årligt anslag af 192,000 kronor.

3:o) Under punkt 3 af första hufvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit
Riksdagen att bland de ordinarie kungl. hofstatsanslagen å riksstatens
första hufvudtitel för Hennes Maj:t Änkedrottningens hofhållning
uppföra ett årligt anslag af 120,000 kronor.

Till statsrådsprotokollet yttrade departementschefen vid föredragning
af detta ärende, att till Hennes Maj: t Änkedrottning Sofias hofhållning
borde vidare å första hufvudtiteln uppföras särskildt anslag.
Under erinran att Hennes Maj:t enligt 1885 års Riksdags beslut såsom
änkesäte innehade Ulriksdals slott med underlydande jord samt tillhörande
byggnader och inventarier, ansåge sig departementschefen böra
biträda en af riksmarskalksämbetet gjord hemställan, att anslaget för
Hennes Maj:t Änkedrottningens hofhållning skulle bestämmas till 120,000
kronor. Anslag för detta ändamål torde böra uppföras bland de ordinarie

Hennes Maj:t
Änkedrottnin -gens hofhållning.

[3.]

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 2.

Disposition of
1908 ars anslag
till Hans
Kungl. Höghet
Kronprinsens
hofhållning
och handpenningar
för
Hennes Kungl.
Höghet Kronprinsessan.

[4-]

anslagen i riksstaten för år 1909, hvarjämte medel till hofhållningen
under innevarande år syntes böra, på sätt längre fram komme att angifvas,
särskildt beredas.

Med tillstyrkande af bifall till hvad Kungl. Maj:t sålunda föreslagit,
får utskottet hemställa,

att Riksdagen må bland de ordinarie kungl.
hofstatsanslagen å riksstatens första hufvudtitel för
Hennes Maj:t Änkedrottningens hofhållning uppföra
ett årligt anslag af 120,000 kronor.

4:o) Under punkt 4 af denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit
Riksdagen att medgifva, att af det i 1908 års riksstat uppförda
anslag till Hans Kungl. Höghet Kronprinsens hofhållning och handpenningar
för Hennes Kungl. Höghet Kronprinsessan, 192,000 kronor,
hvilket anslag eljest skulle statsverket besparas, må få utgå till Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen ett belopp af 92,000 kronor och till Hennes
Maj:t Änkedrottningens hofhållning under år 1908 ett belopp af 100,000
kronor.

Beträffande denna framställning anförde chefen för finansdepartementet
till åberopade statsrådsprotokollet, att, såsom förut antydts,
medel borde beredas dels för Hennes Maj:t Änkedrottningens hofhållning
under år 1908 med 120,000 kronor, dels till utfyllande för innevarande
år af skillnaden mellan det för Hans Kungl. Höghet Kronprinsen, enligt
hvad förut nämnts, beräknade anslagsbelopp å 192,000 kronor om året,
å ena, och det hittills för Hans Kung!. Höghet Hertigen af Skåne anvisade
anslag å 100,000 kronor, å andra sidan, eller 92,000 kronor. Under sådana
förhållanden sytes det departementschefen lämpligt, att för berörda ändamål
finge, så långt detsamma försloge, användas det anslag om 192,000
kronor, som, enligt hvad departementschefen redan förut omförmält, i detta
års riksstat uppförts för dåvarande Hans Kungl. Höghet Kronprinsens
hofhållning men som icke komme att numera därför tagas i anspråk.
Därmed skulle kunna bestridas dels hela fyllnadsbeloppet åt Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen, dels ock 100,000 kronor till Hennes Maj:t Änkedrottningens
hofhållning under år 1908. Det återstående för sistnämnda
ändamål erforderliga beloppet, eller 20,000 kronor, torde få upptagas
såsom extra anslag å 1909 års riksstat.

Då utskottet icke haft något att erinra emot Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, hemställer utskottet,

Statsutskottets Utlåtande N:o 2.

7

att Riksdagen må medgifva, att af det i 1908
års riksstat uppförda anslag till Hans Kungl. Höghet
Kronprinsens hofhållning och handpenningar för Hennes
Kungl. Höghet Kronprinsessan, 192,000 kronor, hvilket
anslag eljest skulle statsverket besparas, må få utgå
till Hans Kungl. Höghet Kronprinsen ett belopp af

92,000 kronor och till Hennes Maj:t Änkedrottningens
hofhållning under år 1908 ett belopp af 100,000 kronor.

5:o) Kungl. Maj:t har vidare under första hufvudtiteln föreslagit Riks- Dispositionen
dagen medgifva, att Rosersbergs slott må med samma anslag som hittills ^
och under enahanda villkor i öfrigt som dem, hvarmed slottet af Konung £5 j
Oscar II i lifstiden innehafts, äfven framgent af Kungl. Maj:t disponeras.

Till stöd för denna framställning har departementschefen till åberopade
statsrådsprotokollet anfört, dels att enligt 1873 års Riksdags beslut
Rosersbergs slott skulle med samma anslag som dittills och under enahanda
villkor i öfrigt som dem, hvarmed slottet af Hans Maj:t Konung
Carl XV i lifstiden innehafts, äfven framgent få af Hans Maj:t Konung
Oscar II disponeras, dels ock att bland hofstatsanslagen funnes sedan
lång tid tillbaka nppfördt ett anslag af 3,000 kronor till samma slott.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande MflZZi™rKam
inom Andra Kammaren väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen: maren.

n:o 59, däri herr G. B. Hellman m. fl. hemställt, att Riksdagen
vid sitt beslut rörande utgifterna under första hufvudtiteln måtte foga
sådana villkor, att tidsenliga och lämpliga bestämmelser blifva utfärdade
angående såväl dispositionsrätten öfver Djurgården, den s. k. Djurgårdskassan,
dess förvaltning och revision som ock beträffande de kungl.
lustslotten,

n:o 110, däri herr F. W. Thorsson, med hvilken herr Värner Rydén
m. fl. instämt, föreslagit, att Riksdagen ville i skrifvelse till Kungl. Maj:t
anhålla om utredning och därpå grundade förslag i syfte, att Hans
Maj:t Konungens enskilda dispositionsrätt till kungl. Djurgården måtte
upphöra, samt att, intill dess denna Hans Maj:t Konungens dispositionsrätt
upphörde att gälla, förvaltningen af den s. k. Djurgårdskassan
måtte varda underkastad Riksdagens kontroll och revision; samt
n:o 114, däri herr J. T. Larsson i Lund hemställt:
l:o) att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, att
Kungl. Maj:t ville föranstalta om utredning angående lämpligaste anordningen
af förvaltningen af de kungl. slotten med därtill hörande jord -

8 Statsutskottets Utlåtande N:o 2.

egendom så att denna förvaltning- måtte komma under fullt sakkunnig
ledning och effektiv kontroll, samt för Riksdagen framlägga det förslag,
hvartill utredningen kunde föranleda; och

2;o) att, vid bifall till hvad under första punkten hemställts,
Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning angående
dispositionen af Rosersbergs slott för det närvarande icke måtte af
Riksdagen bifallas.

Herr Hellman anför till stöd för sin motion följande:

»Genom Rikets Ständers underdåniga skrifvelse den 1 december
1809 erbjödo Ständerna Konung Karl den XIII att till bestridande af
samtliga utgifter för hofhållningen m. m. mottaga en viss årlig summa
mot det, att till Rikets Ständer öfverlämnades »såsom en i evärdeliga
tider åt dem förbehållen rättighet» förvaltningen och användandet af
de kungs- och kungsladugårdar m. m., som förut stått under Konuno-ens
omedelbara styrelse, med iakttagande dock, att »den här vid hufvudstaden
belägna Djurgården bör förblifva under Kungl. Maj:ts enskilda
disposition», i sammanhang hvarmed Ständerna anhöllo, »att den s._ k.
Djurgårdskassan måtte endast fa användas till Djurgårdens förbättring
och förskönande samt därvarande broars och vägars underhåll och icke
graveras med särskilda aflöningar eller gratifikationer till några vissa
personer». Detta Rikets Ständers erbjudande blef, på sätt och med de
villkor samma skrifvelse innehåller, af Kungl. Maj:t antaget den 26
februari 1810.

Med anledning af den dispositionsrätt öfver Djurgården, som sålunda
medgifvits Kungl. JVlapt, har som bekant under aiens lopp en mängd
byggnadstomter därstädes blifvit åt enskilda upplåtna mot afgifter, som
vederbörande lägenhetsinnehafvare haft att till Djurgårdskassan erlägga.
Dessa upplåtelser lära emellertid icke ansetts äga giltighet längre
än till utgången af den konungs regeringstid, hvarunder upplåtelsen
ägt rum.

1906 års Riksdag hade att behandla en motion om skrifvelse till
Konungen angående upplåtandet af byggnadstomter å Djurgården, k ill
det utskott, hvartill denna motion hänvisades, lämnades af riksmarskalksämbetet
den upplysningen, att de afgifter, som för närvarande utgingo
för upplåtna tomter å Djurgården, i allmänhet voro ganska låga, särskildt
för äldre upplåtelser, men att Djurgårdskassan det oaktadt vore tillräcklig
för bestridande af alla omkostnader för Djurgårdens underhåll, förskönande
och utveckling i den omfattning, hvari sådant hittills behöft
ifrågakomma.

Någon anledning att för beredande af medel för sagda ändamål

Statsutskottets Utlåtande N:o 2.

9

upplåta flera tomter för bebyggande förelåge därför, enligt ämbetets
uppgift, icke.

Då offentlig granskning af ifrågavarande kassa icke medgifvits,
bar Riksdagen icke varit i tillfälle att få öfvertyga sig om nämnda kassas
ställning eller huruvida de villkor blifvit vederbörligen uppfyllda, som
omförmälas i Riksens Ständers föromnämnda skrifvelse.

Senare tiders ändrade förhållanden och de höga värden, som tomtupplåtelser
å Djurgårdens mark numera böra betinga, synas uppenbarligen
gifva vid handen, att en revision borde verkställas rörande villkor
och bestämmelser för dispositionen af Djurgården. Det förefaller, som
om lämpligt tillfälle härför nu skulle vara inne, då genom Konung
Oscar II:s frånfälle ombyte af regent ägt rum.

Vid en sådan revision torde särskildt böra tillses, att staten blir
oförhindrad att för sina behof, där så i öfrigt befinnes lämpligt, använda
erforderliga tomtutrymmen.

Till Konungens disposition äro jämväl upplåtna åtskilliga s. k.
lustslott, såsom Drottningholm m. fl., hvilkas vård och skötsel för närvarande
handhafvas af riksmarskalksämbetet. Då öfverintendentsämbetet
har att utöfva tillsynen öfver statens byggnader i allmänhet, synes det,
som om äfven de kungl. slotten borde läggas under sistnämnda myndighets
förvaltning.

I årets statsverksproposition omnämnes rörande första hufvudtiteln
icke de kungliga slotten och deras disposition i vidare mån än Rosersberg
och Ulriksdal.

Då regentskifte nu ägt rum, förefaller det, som om bestämmelser
angående upplåtelsen af jämväl de öfriga slotten borde samtidigt med
pröfningen af de äskade anslagen under första hufvudtiteln blifva föremål
för Riksdagens beslut.»

Herr Thorsson åberopar i sin ifrågavarande motion likaledes
Riksens Ständers omförmälda skrifvelse den 1 december 1809 samt
anför vidare:

»Då jag nu vid en ny monarks uppstigande på tronen dristar
mig påkalla Riksdagens uppmärksamhet för detta kungliga prerogativ
(dispositionsrätten öfver Djurgården), sker detta i främsta rummet på
grund af den förändring i värdet af detsamma, som under senare tider
uppstått. För 100 år sedan var Stockholm en stad om något mera än

70,000 invånare. Jordvärdet i dess omgifningar var ringa, och därför
torde detta prerogativ då ha synts Rikets Ständer föga betydelsefullt.

Nu äro förhållandena helt annorlunda. Stockholm har mer än
Bih. till Biksd. Prof. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 2 Höft. 2

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 2.

fyrdubblats i folkmängd, behofvet af utrymme har framstått med allt
större styrka. Och jordvärdena i omgifningarna ha stegrats rent otroligt.
Som exempel må anföras följande: År 1892 tillsattes af regeringen
den s. k. Djurgårdskommittén, som år 1893 afgaf sitt betänkande. . Af
detta framgår bland annat, att endast en del åt den s. k. Norra Djurgården
kunde värderas till 200,000,000 kronor. Afkastningen af Norra
Djurgården beräknades då till blott 35 å 40,000 kronor årligen.

Hvad »Södra Djurgården» angår, har jag icke kunnat anskaffa
upplysningar om dess värde eller årliga afkastning. Ty med detta
område och dispositionen öfver detsamma råder, likasom beträffande
hela Djurgårdsförvaltningen, det egendomliga förhållnadet, att kungl.
hofförvaltningen undandragit desamma Riksdagens och statsrevisorernas
pröfning och kontroll.»

Herr Larsson yttrar i sin förevarande motion följande:

»I den till innevarande Riksdag atlåtna statsverkspropositionen har
Kungl. Maj:t under första hufvudtiteln hemställt, att Rosersbergs slott
måtte med samma anslag som hittills och under enahanda villkor i
öfrigt som dem, hvarmed slottet af konung Oscar II i lifstiden innehafts,
äfven framgent af Kungl. Maj:t få disponeras. Med anledningaf
denna hemställan tillåter jag mig nu upptaga en fråga, som under
sistlidet års riksdag i Andra Kammaren vid behandling af statsutskottets
utlåtande angående anslag till utförande af reparationsarbeten vid Drottningholms
slott af mig framkastats, nämligen den om förändring af
hittills rådande förvaltning af de kungl. slotten.

Att denna förvaltning icke blott lämnat åtskilligt öfrigt att önska i
afseende å kompetens för uppgiften, utan till och med visat sig i liöggrad
undermålig, därom gifva förhållandena vid Drottningholm det mest
ojäfaktiga vittnesbörd. Jag tillåter mig erinra därom, att Riksdagen år
1906 anvisade 160,000 kronor till vissa reparationsarbeten vid Drottningholms
slott, hvilka arbeten voro afsédda »att utgöra den första afdelningen
af en serie synnerligen vidtomfattande åtgärder för iståndsättande af det
historiska slottet», och att hela »serien» år 1907 framlades för Riksdagen,
som då beviljade ett anslag af 740,000 kronor till ifrågavarande arbetens
utförande. I den skrifvelse, hvari riksmarskalksämbetet påkallat åtgärder
för slottets iståndsättande, anförde ämbetet, att det till Drottningholms
slott anvisade anslaget af 24,600 kronor årligen redan långe hade visat
sig otillräckligt för det ändamål, hvartill det hufvudsakligen varit afsedt,
nämligen slottets och dithörande byggnaders underhåll, samt att öfnga
inkomster, hvaröfver slottet kunnat förfoga, såsom arrenden, hyresmedel,
inkomst af skogsprodukter m. m., i regel måst användas för andra ändamål

Statsutskottets Utlåtande N:o 2. 11

och endast undantagsvis i någon mån kunnat lämna bidrag till täckande
af de för reparationer och underhåll erforderliga utgifterna. Detta riksmarskalksämbetets
uttalande förtjänar att illustreras med några sifferuppgifter,
hämtade ur statsrevisorernas berättelser. Under år 1876 uppgingo
utgifterna för reparationer till 25,151 kronor och år 1903 användes för
samma ändamål i rundt tal 28,600 kronor, men under den mellanliggande
tiden användes icke något år till reparationer så högt belopp som årsanslaget.
Högsta beloppet, 14,200 kronor, änvändes år 1902 och lägsta
beloppet, 7,000 kronor, utgick år 1892. Under denna 25-års period har
statsanslaget för slottets underhåll uppgått till sammanlagdt 615,000
kronor, medan under samma period för ändamålet utgifvits tillhopa 267,600
kronor. Riksmarskalksämbetets uppgift om statsanslagets otillräcklighet
för därmed afsedda ändamålet torde icke kunna annorlunda förklaras, än
att det ändamål, till hvilket anslaget beviljats, råkat eftersättas för andra
ändamål, hvilkas tillgodoseende synts förvaltningen mera angelägna. Det
bör i detta sammanhang erinras, att under ofvan nämnda tidrymd slottskassan
haft, utöfver statsanslaget, en uppbörd af arrende- och hyresmedel
m. m., uppgående i medeltal till 17,700 kronor om året. Ståthållareämbetet
å Drottningholms slott har i en skrifvelse till riksmarskalksämbetet
framhållit, att det skick, hvari slottet för närvarande
befunne sig, vore följden af nära ett århundrades förfall. Men skulden
till att slottet fått sålunda förfalla ligger hos förvaltningen.

Huru det förhåller sig med de öfriga kungl. slotten, är mig obekant.
De här ofvan relaterade förhållandena vid Drottningholm torde emellertid
få anses fullt tillräckliga skäl för påståendet, att den nuvarande förvaltningen
af denna dyrbara statsegendom visat sig synnerligen olämplig
och att det därför bör tillses, att i afseende på denna förvaltning sådana
ändringar vidtagas, att den må komma under sakkunnig ledning och
effektiv kontroll. Efter mitt förmenande skulle detta ändamål säkrast
vinnas, om förvaltningen af de kungl. slotten med därtill hörande jordegendomar
förlädes till domänstyrelsen och att befattningen med slottsbyggnadernas
vård och underhåll uppdroges åt öfverintendentsämbetet.
Denna fråga bör dock göras till föremål för utredning; och innan sådan
utredning föreligger, torde det ej vara lämpligt, att Riksdagen nu, på
sätt Kungl. Maj:t föreslagit med afseende på Rosersbergs slott, beslutar
om en disposition, afsedd att gälla under en möjligen lång tid framåt.»

Vidkommande dispositionsrätten till Rosersbergs slott har utskottet
ansett anledning icke föreligga, att andra bestämmelser skola gälla i
fråga om detta än beträffande öfriga lustslott, som äro upplåtna till

Utskottet»

yttrande.

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 2.

Kungl. Maj:ts disposition, och synes alltså jämväl förstnämnda slott böra
af Hans Maj:t Konung Gustaf V under hans lifstid disponeras på enahanda
villkor, som genom Rikets Ständers vid detta utlåtande i afskrift
bifogade skrifvelse den 1 december 1809 blifvit bestämda i fråga om
Drottningholms m. fl. lustslott. En följd häraf skulle blifva, att räkenskaperna
rörande Roserbergs slott, i motsats till hvad för närvarande är
förhållandet, underkastades granskning af kammarrätten och Riksdagens
revisorer. Beträffande det till slottet enligt gällande riksstat utgående
anslag torde för närvarande någon förändring icke böra äga rum.

Herr Larssons ofvanberörda motion har utskottet ansett för närvarande
icke böra föranleda till annan Riksdagens åtgärd än att i skrifvelse
till Kungl. Maj:t framhålla önskvärdheten däraf, att de förslag,
hvilka enligt från riksmarskalksämbetet lämnad uppgift hvarje år uppgöras
beträffande de arbeten, som anses böra under nästpåföljande år komma
till utförande å de kungl. lustslotten, måtte, innan desamma fastställas
till efterrättelse, öfverlämnas till granskning och utlåtande af öfverintendentsämbetet,
som därigenom blir satt i tillfälle att årligen ingå i pröfning
af de åtgärder, som vidtagas för de kungl. lustslottens underhåll.

Hvad beträffar frågan om dispositionsrätten till Djurgården, gjordes,
såsom ofvan anmärkts, så nyligen som vid 1906 års riksdag af enskild
motionär inom Andra kammaren framställning därom, att Riksdagen
ville i skrifvelse till Kungl. Maj: t uttrycka den önskan, att, om ytterligare
tomter till bebyggande komme att å Djurgårdens södra del upplåtas,
detta icke måtte ske i sådan utsträckning, att Djurgårdens egenskap
af öppen park däraf komme att lida.

Det tillfälliga utskott, till hvars behandling berörda motion öfverlämnades,
yttrade i sitt öfver densamma afgifna utlåtande, efter att först
hafva redogjort för den omfattning, i hvilken dylika upplåtelser dittills
ägt rum, bland annat:

»Under dessa förhållanden synes knappast någon bättre anordning
än den nuvarande kunna träffas i syfte att bevara Djurgårdens
karaktär af en öppen och obebyggd park. Den är upplåten åt landets
regent till begagnande som park, dess nuvarande, och ännu mer
dess blifvande inkomster räcka mer än väl — utan ökade tomtupplåtelser
— till dess underhåll och utveckling, och då desamma icke
få användas till något annat, bortfaller hvarje enskildt intresse, som
kunde göra sig gällande att genom nya tomtupplåtelser bereda ökade
inkomster. Det skulle nästan snarare kunna tänkas vara möjligt, att
ekonomiska intressen genom tomtupplåtelser i stor skala kunde göra

Statsutskottets Utlåtande N:o 2

13

sig gällande till parkens skada, ifall dispositionsrätten läge i statsverkets
hand, än, med nuvarande villkor, uti Konungens.

Om således ej synnerligt stor risk föreligger, att i framtiden
nya områden af Djurgården skola blifva bebyggda, så kunde likväl
mycket åtgöras för att afhjälpa olägenheter, vidlådande de områden,
som redan äro till bebyggande upplåtna.

Oaktadt tomtupplåtelserna i intet fall äga längre varaktighet än
under den konungs regeringstid, hvarunder upplåtelsen. skett, hafva
flere tomtinnehafvare, särskildt på senare tider, ej dragit i betänkande
att å desamma uppföra bus, som både i fråga om material, och byggnadssätt
äro ägnade att kunna begagnas under en längre tidrymd och
som i fråga om prydlighet uppfylla alla berättigade anspråk. Detta
är dock icke fallet med alla bebyggda tomter, utan ett stort antal
byggnader finnas uppförda, som måste anses för hvarje del af parken
vanprydliga. Någon ändring i detta missförhållande kan ej astaakommas,
så långe innehafvarnes nu gällande kontrakt äga kraft, men
det vore svnnerligen önskvärdt, att, da de vid nästa tronskifte förfalla,
genom en" kommission af sakkunniga personer blefve utredt, hvilka
byggnader skulle få kvarstå eller icke, hvarefter de sistnämndes ägare
icke borde få förnya kontrakt med mindre de uppförde nya byggnader,
som af vederbörande godkändes, i enlighet med § 4 af »Stadgar för
innehafvare af lägenheter å Kungl. Djurgården».

»Det syfte, motionären genom sin framställning velat tillgodose,
synes utskottet synnerligen behj ärtans värdi Utan . tvifvel måste det
framstå såsom en fosterländsk angelägenhet, att Djurgårdens bebyggande
icke må ske på ett sadant sätt eller i en sådan utsträckning,
att Djurgårdens egenskap af öppen park däraf kan komma att lida.
Men enligt utskottets mening har motionen främjat detta syfte redan
därigenom, att den i tid riktat den allmänna uppmärksamheten på
ifrågavarande förhållanden. Att Riksdagen skulle, såsom, motionären
ifrågasatt, i skrifvelse till Konungen frambära sina önskningar häiutinnan,
synes utskottet ej vara af behofvet påkalladt. Af den förestående
utredningen framgår nämligen, att tomtupplåtelser å ifrågavarande
område under de senare åren icke ägt rum i oroväckande utsträckning,

samt att nödig pietet och omtanke adagalagts i fråga om användningen
och underhållandet af Djurgårdsområdet.»

Då härtill komme, att någon bättre anordning än den nuvarande
i syfte att bevara Djurgårdens karaktär af en öppen och obebyggd
park näppeligen kunde träffas, hemställde det tillfälliga utskottet, att

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 2.

berörda motion icke måtte till någon Andra Kammarens åtgärd föranleda;
och blef kammarens beslut äfven fattadt i öfverensstämmelse med utskottets
hemställan.

I de här ofvan omförmälda uttalandena af sistnämnda utskott
instämmer statsutskottet; och kan utskottet alltså icke tillstyrka herr
Thorssons motion i hvad den afser upphörande af Konungens enskilda
dispositionsrätt till Djurgården.

Då det, enligt hvad ofvan blifvit anmärkt, från riksmarskalksämbetet
upplysts, att de inkomster, som redan med nuvarande i många fall
låga tomthyror tillfalla Djurgårdskassan, äro tillräckliga för Djurgårdens
underhåll och utveckling, torde det emellertid kunna ifrågasättas, huruvida
icke en del af de betydligt ökade inkomster, hvilka med all sannolikhet
på grund af höjda tomthyror för framtiden komma att inflyta
till kassan, skulle kunna utan olägenhet användas såsom bidrag till de
kungl. lustslottens underhåll. Och har utskottet ansett Riksdagen böra
hos Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t behagade låta verkställa
utredning angående möjligheten af en sådan användning af kassans
inkomster, hvilken utrednings åstadkommande lämpligen lärer böra
öfverlämnas till den kommitté, som, enligt hvad utskottet har sig bekant,
Hans Maj:t Konungen nyligen tillsatt för behandling af vissa
med Djurgårdens förvaltning sammanhängande frågor. Efter det utredningen
blifvit verkställd, förväntar utskottet, att framställning, som
af densamma föranledes, varder till Riksdagen aflåten.

Härjämte har utskottet velat framhålla önskvärdheten däraf, att,
till dess den nu väckta frågan om dispositionen af Djurgården och
Djurgårdskassan blifvit afgjord, ytterligare tomter å Djurgården icke må
till enskilde upplåtas, livarjämte utskottet velat uttala den mening, att
Djurgårdskassans räkenskaper synas böra i vanlig ordning underställas
granskning af kammarrätten och Riksdagens revisorer.

På grund af hvad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att Riksdagen i anledning af Kungl. Maj:ts ifrågavarande
framställning samt herrar Hellmans m. fl.,
Thorssons och Larssons ofvan omförmälda motioner
måtte

ej mindre medgifva, att Rosersbergs slott må med
samma anslag som hittills och under enahanda villkor
i öfrigt, som genom Rikets Ständers skrifvelse den 1
december 1809 blifvit fastslagna i fråga om Drott -

Statsutskottets Utlåtande N:o 2.

15

ningholms m. fl. lustslott, af Hans Maj:t Konung
Gustaf V i hans lifstid dispoueras,

än äfven i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla,
att Kungl. Maj:t behagade dels taga i öfvervägande,
huruvida icke de förslag, som hvarje år böra uppgöras till
följande årets reparationsarbeten å de kungl. slotten,
må, innan de fastställas till efterrättelse, underkastas
granskning af öfverintendentsämbetet, dels ock låta
verkställa utredning, huruvida och i hvad mån de till
Djurgårdskassan inflytande inkomster må kunna förutom
till det med kassan för närvarande afsedda ändamål
användas jämväl till de kungl. lustslottens underhåll,
och därefter till Riksdagen inkomma med det
förslag, hvartill utredningen må gifva anledning.

Öfriga ordinarie anslag.

6:o) Beträffande öfriga ordinarie anslag å denna hufvudtitel, hvilka
finnas i nu gällande riksstat uppförda, har Kungl. Maj:t icke föreslagit
någon förändring, i anledning hvaraf utskottet hemställer,

att samtliga de ordinarie anslag under denna
hufvudtitel, i afseende å hvilka utskottet icke här
ofvan framställt särskilda förslag, må i riksstaten för
år 1909 uppföras med oförändrade belopp.

Vid bifall till hvad utskottet här ofvan hemställt, kommer alltså
kungl. hofstatsanslagens slutsumma, nu utgörande kronor 1,296,900: —
däri ingår under titel: Hans Kungl. Höghet Kronprinsens
hofhållning och handpenningar för
Hennes Kungl. Höghet Kronprinsessan ett anslag
af 192,000 kronor, som för nuvarande Kronprinsen
och Kronprinsessan skulle under oförändrad
titel och till oförändradt belopp uppföras
bland hufvudtitelns ordinarie anslag,
dels att ökas med höjningen i anslaget till Kungl.

Maj:ts hofhållning ...................................................... »_52,000: —

Transport kronor 1,348,900: —

Öfriga.

ordinarie

anslag.

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 2.

Hennes Maj:t
-Änkedrottningens
hofhållning.

[6.]

Reparationsm.
fl. arbeten
vid Drottningholms
slott
med tillhörande
anläggningar.

[7.]

Transport kronor 1,348,900: —

dels ock att å ena sidan minskas
med anslaget till hans Kungl.

Höghet Hertigen af Skåne

eller med ett belopp af ...... kronor 100,000: —

och å andra sidan ökas med
anslag till Hennes Maj:t
Änkedrottningens hofhåll -

ning .................................. „ 120,000: — „ 20,000: —

hvadan knngl. hofstatsanslagens sammanlagda belopp
komma att utgöra .......................................... kronor 1,368,900: —

Läggas härtill de ordinarie anslagen till kungl.

slotten, tillhopa ............................................................. „ 124,100: —

kommer således slutsumman för hufvudtitelns samtliga
ordinarie anslag att blifva.............................. kronor 1,493,000: —

Extra anslag.

7:o) Med tillstyrkande af bifall till hvad Kungl. Maj:t under
punkt 6 af denna hufvudtitel föreslagit, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må, utöfver det anslag af 100,000
kronor, som till Hennes Maj:t Änkedrottningens hofhållning
skulle utgå från det i riksstaten för innevarande
år å första hufvudtiteln anvisade, men numera
för ändamålet icke erforderliga anslag till Hans Kungl.
Höghet Kronprinsens hofhållning och handpenningar
för Hennes Kungl. Höghet Kronprinsessan, till Hennes
Maj:t Änkedrottningens hofhållning på extra stat för
år 1909 anvisa ett belopp af tjugutusen kronor, med
rätt för Kungl. Maj:t att redan under innevarande år
disponera beloppet.

8:o) Kungl. Maj:t har under denna hufvudtitel vidare föreslagit
Riksdagen att, för bestridande af kostnaden för de arbeten, som enligt
den fastställda planen äro afsedda att komma till utförande under det
fjärde byggnadsåret, af det utaf 1907 års Riksdag för reparations- med
liera arbeten vid Drottningholms slott med tillhörande anläggningar beviljade
anslag å 740,000 kronor på extra stat för år 1909 anvisa ett
belopp af 160,000 kronor.

Departementschefen har vid detta ärendes föredragning i statsrådet
yttrat följande:

Statsutskottets Utlåtande N:o 2.

17

»T underdånig skrifvelse den 1 februari 1906 gjorde riksmarskalksämbetet
framställning om beredande af medel för restaurering af Drottningholms
slott med tillhörande byggnader. Kostnaden för sagda restaurering
beräknades enligt ett af slottsarkitekten Agi Lindegren uppgjord t,
af öfverintendentsämbetet i vissa afseenden jämkadt förslag komma att
uppgå till 975,000 kronor, därtill dock Drottningholms slottskassa ansågs
kunna bidraga med 75,000 kronor;

och hemställde riksmarskalksämbetet i sin berörda skrifvelse, att
Kungi. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att för nämnda ändamål anvisa
ett belopp'' af 900,000 kronor, att med 150,000 kronor om året utgå
under hvart och ett af åren 1907—1912.

Vid underdånig föredragning af ärendet den 20 april 1906 yttrade
dåvarande chefen för finansdepartementet, bland annat, följande.

Ehuruväl genom hvad i ärendet förekommit till fullo ådagalagts
behofvet af omfattande reparationsarbeten vid Drottningholms slott och
åtgärder syntes böra oförtöfvadt vidtagas för slottets och därtill hörande
byggnaders iståndsättande, borde knappast ifrågasättas, att hela det åt
riksmarskalksämbetet begärda beloppet, 900,000 kronor, skulle på en
gång beviljas. De föreslagna arbetena vore synnerligen omfattande och
beträffande vissa af dem vore ytterligare utredning al nöden, hvartill
komme, att, då den summa, som för ändamålet kräfdes, borde. fördelas
på ett tiertal år, det, med hänsyn särskildt till de växlingar i arbetsoch
materialpris, som under en längre tidrymd vore att emotse, knappast
läte sig göra att på förhand med tillförlitlighet beräkna det belopp, som
för byggnadernas fullständiga iståndsättande kunde blifva behöfligt. Vid
sådant förhållande syntes det lämpligaste vara, att för det dåvarande af
Riksdagen äskades medel endast till utförande af sådana arbeten, hvilka
vore nödvändiga för de mest trängande bristernas afhjälpande, och till
ett belopp, som ungefärligen motsvarade det, hvilket enligt riksmarskalksämbetets
åsikt borde under det första året komma till användning.

Af de ifrågasatta arbetena kräfde särskildt de, som afsåge yttertaken
och vissa andra yttre delar af byggnaderna, äfvensom terrassen
mot parken samt kajen ett skyndsamt utförande; och beräknades kostnaden
för dessa, med ledning af en inom öfverintendentsämbetet på
grundval af omförmälda af slottsarkitekten Lindegren uppgjorda kostnadsförslag
upprättad promemoria, till sammanlagd t 160,000 kronor.

I öfverensstämmelse med denna af departementschefen uttalade
uppfattning föreslog Kungl. Maj:t 1906 ars Riksdag- att till utförande
af sistnämnda arbeten på extra stat för år 1907 anvisa ett belopp af

160,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1906
disponera beloppet.

* Bih. till Biksd. Prot. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 2 Höft. 3

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 2.

I skrifvelse den 23 maj 1906 angående regleringen af utgifterna
under riksstatens första hufvudtitel tillkännagaf Riksdagen, att Riksdagen
bifallit denna framställning.

Vid föredragning den 8 juni 1906 af Riksdagens berörda skrifvelse
anbefallde Kungl. Maj:t riksmarskalksämbetet, förutom att gå i författning
om verkställande af de reparationsarbeten vid Drottningholms slott,
till hvilkas utförande Riksdagen sålunda anvisat medel, att uppgöra plan
för de ytterligare reparationsarbeten vid slottet, som, enligt hvad af riksmarskalksämbetets
i ämnet gjorda framställning syntes framgå, under
den närmaste framtiden vore af behofvet påkallade.

Till åtlydnad häraf öfverlämnade riksmarskalksämbetet med underdånig
skrifvelse den 24 november 1906 en af särskilda kommitterade,
nämligen t. f. ståthållaren på Drottningholms slott, förste hofmarskalken
O. H. R. Printzsköld, såsom ordförande, samt öfverintendenten C. Möller
och slottsarkitekten Lindegren såsom ledamöter, på uppdrag af ämbetet
uppgjord plan för fortsättande af de påbörjade reparationsarbetena vid
Drottningholms slott.

I den skrifvelse, hvarmed berörda plan öfverlämnades till riksmarskalksämbetet,
hemställde kommitterade, att det belopp, som erfordrades
för utförande af återstående, i slottsarkitekten Lindegrens förut
omförmälda förslag intagna arbeten med däri vidtagna jämkningar, eller

740,000 kronor, måtte fördelas på fem år med omkring 160,000 kronor
för hvart och ett af de fyra första åren och 100,000 kronor för det
femte året, äfvensom att till utförande närmast måtte ifrågakomma
följande arbeten, som dels vore af stor vikt för minskande af eldfarligheten
inom slottet och tillhörande byggnader samt i hög grad skulle
bidraga till deras beboelighet, dels ock vore af den beskaffenhet, att
de syntes böra utföras före öfriga såväl yttre som inre iståndsättningsarbeten,
nämligen:

utvidgning af vatten- och afloppsledningarna för kungsgården med tillhörande
byggnader .............................................. kronor 61,600: —

vatten- och afloppsledningar i slottet till kök,
serveringsrum, toalettrum, klosetter och badrum
med därtill hörande tvättställ, badkar,

duschanordningar m. m......................................... ,, 26,250: —

inledning af elektrisk belysning med maskinstation,

armatur och lampor.................................................. 61,000: —

kontroll och tillsyn öfver de olika arbetena äfvensom
oförutsedda utgifter ........................................ „ 11,150: —

tillsammans kronor 160,000: —

19

Statsutskottets Utlåtande N:o 2.

Därjämte hafva kommitterade vid sin skrifvelse fogat en af slottsarkitekten
Lindegren uppgjord promemoria rörande återstående iståndsättningsarbetens
fördelande på de fem år, desamma enligt riksmarskalksämbetets
förslag skulle komma att ytterligare omfatta.

Enligt denna promemoria borde de af riksmarskalksämbetet förordade
reparationsarbetena, med frånseende af redan beslutade och i
kommitterades omförmälda skrifvelse till utförande föreslagna arbeten,
hvilka vore afsedda att utföras under de två första åren, under de fyra,
återstående åren komma till utförande i följande ordning och för nedannämnda
årliga kostnadsbelopp, nämligen:

3:e året.

Utvändig omputsning af slottet ............ kr. 32,705: —

Lagning och delvis ersättande af naturlig

sten å fasaderna .................................. „ 31,840: 10

Nya fönster och ytterdörrar af ek......... „ 53,050: —

Listers och solbänkars täckande med

koppar...................................................... 14,488:

Glasarbeten och fönsterbeslag................. „ 5,500: —

Reparationer i källrarna och en del af

midtelpartiets bottenvåning.................. „ 5,000: —

Förbättring af brandattiraljen.................. „ 3,000: —

Reparation af inspektorsbostället............ „ 2,405: 7 3

Oförutsedda utgifter m. m...................... _12,011: 17_

kr.

160,000: —

å:e året.

Ombyggnad af terrassen mot sjösidan
Reparation och renhuggning af slottets

sockel .......................................................

Reparation af grindarna till parken .....

Ljusbrunnarnas stenbeläggning, trummors
och kloakers upprensning eller
omläggning samt diverse grusning...
Återstående reparationer å

paviljongerna.............. kr. 39,588: 9 2

D:o d:o å operahuset... ,, 18,658:11
Transport kr. 58,247: 0 3

kr.

13,952: 35

11

15,801: —

11

2,000: —

11

12,135: 60

kr. 43,888: 9 5

20

Statsutskottets Utlåtande N:o 2.

Transport kr. 58,247: o 3 kr.
Återstående reparationer

å ekonomiflygeln ...... ,, 3,361: 9 3

D:o d:o „ sjöflygeln...... „ 3,466: 8 6

D:o d:o „ vaktstallet ... „ 23,079: 3 2

kronor 88,155: 14
efter afdrag af 1/2 af
utaf öfverintendentsämbetet
föreslagen besparing
genom användande
af gamla

golfplankor................. kr. 2,500: — kr.

Reparation af hertigarnas stall.............. „

D:o „ stenvärdshuset................. ,,

D:o ,, kapellet .............................. „

Oförutsedda utgifter m. m...................... „

5:e året.

Invändigt arbeten i slottet ................... kr.

För parkettgolf ytterligare ..................... „

Diverse reparationer af dörrar, snickerier,
eldstäder, lås, undersökning och förbättring
af rökgångar, bjälklag, taklag
m. m., återstående ........................ ,,

Beslag.......................................................... „

Rifning af drabantstallet...........................

Reparation af hemmet ............................. ,,

Oförutsedda utgifter m. m...................... „

6:e året.

Återstående arbeten å kungsgården tillhöriga
byggnader (efter afdrag af
återstoden af ofvannämnda af öfverintendentsämbetet
föreslagna besparing).
.......................................... kr.

Parkens och kanalernas ordnande......... ,,

Reparation af uret och urtaflan ........... 7?

D:o af stora trappan och vestibulen ... ,,

Oförutsedda utgifter m. m...................... v

kr.

Afrundas med ..............................................

43,888: 9 5

85,655: 14
7,557: 24
1,250: —
10,045: 5 5
11,603: 12 kr.

112,295: 91
6,307: —

18,400: —
4,000: —
2,000: —
7,076: 80
9,920: 2 9 kr.

84,437: —
54,497: 35
250: —
21,688: —
9,716: os
170,588: 4 o
4,411: 6 0 kr.

160,000: —

160,000: —

175,000: —

Statsutskottets Utlåtande N:o 2.

21

För egen del anförde riksmarskalksämbetet, att ämbetet beträffande
de af bemälde kommitterade för år 1907 föreslagna arbeten ville framhålla,
att det för slottets tidsenliga iståndsättande ocb ett ändamålsenligt
ordnande af belysningen ocb öfriga med ekonomien sammanhängande
förhållanden vore af synnerligen stor vikt, att de ifrågasatta
arbetena blefve verkställda. Vidare vore det tydligt, att samtliga dessa
arbeten vore sådana, som bäst utfördes, innan öfriga såväl yttre som
inre reparationsarbeten företoges. Utvidgandet eller införandet inom
slottet af vatten-, allopps- och elektriska ledningar förorsakade nämligen
åtskilliga arbeten i golf och murar, hvilka arbeten lämpligast borde
företagas i ett sammanhang och vara undangjorda, innan själfva reparationsarbetena
därstädes påbörjades; och hemställde riksmarskalksämbetet,
att, som de föreslagna arbetena vore afsedda att utföras efter en
sammanhängande plan och år efter år ingripa i hvarandra, anslaget i
dess helhet måtte på en gång bestämmas och sålunda för ändamålet
anvisas en summa af 740,000 kronor, att utgå under fem år, 1908—
1912, med 160,000 kronor för hvart och ett af de fyra första åren och
med 100,000 kronor under det femte året, dock med rätt för Kungl.
Maj:t att redan under år 1907 disponera det belopp, som kunde komma
att anvisas för år 1908.

Vid föredragning inför Kungl. Maj:t den 12 januari 1907 af Riksdagens
ifrågavarande skrifvelse ansåg jag mig, i anslutning till hvad
riksmarskalksämbetet hemställt, böra tillstyrka, att framställning måtte
hos Riksdagen göras om beviljande af hela det för utförande af nu
ifrågavarande arbeten erforderliga beloppet, 740,000 kronor, att, på sätt
föreslagits, fördelas på fem år med 160,000 kronor för ett hvart af de
fyra första åren och 100,000 kronor under det sista året.

Därjämte och då det tydligen vore önskvärdt, att de återstående
arbetena kunde snarast möjligt komma till utförande, tillät jag mig
förorda, att de belopp, som vore afsedda att komma till användning
under andra och tredje byggnadsåren, anvisades å 1908 års stat och att
hälften af samma belopp, eller 160,000 kronor, finge disponeras redan
under år 1907.

I enlighet med hvad jag sålunda hemställt föreslog Kungl. Maj:t
1907 års Riksdag att till utförande, i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med de af slottsarkitekten Lindegren uppgjorda kostnadsförslag med
de af öfverintendentsämbetet däri vidtagna jämkningar, af sålunda föreslagna
arbeten vid Drottningholms slott med tillhörande anläggningar, för
hvilkas verkställande medel icke redan anvisats, bevilja ett anslag af

740,000 kronor samt däraf å extra stat för år 1908 anvisa ett belopp

22

Statsutskottets Utlåtande N:o 2.

af 320,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att af sistnämnda belopp
redan under år 1907 disponera 160,000 kronor.

I skrifvelse den 10 maj 1907 angående regleringen af utgifterna
under riksstatens första bufvudtitel anmälde Riksdagen, att denna framställning
blifvit af Riksdagen bifallen. I sammanhang därmed framhöll
Riksdagen önskvärdheten däraf, att för kostnadernas nedbringande
ackordsarbete eller entreprenad komme att användas i den utsträckning,
sådant lämpligen kunde ske.

Vid underdånig anmälan den 14 juni 1907 af denna Riksdagens
skrifvelse fann Kungl. Maj:t godt fastställa den af riksmarskalksämbetet
i dess förenämnda skrifvelse den 24 november 1906 framlagda plan för
utförande af ifrågavarande reparations- och öfriga arbeten vid Drottningholms
slott med tillhörande anläggningar, hvarjämte riksmarskalksämbetet
erhöll nådig befallning att gå i författning om verkställande,
med användande af ackordsarbete eller entreprenad, i den mån sådant
lämpligen kunde ske, af de arbeten vid nämnda slott med tillhörande
anläggningar, hvilka enligt omförmälda plan vore afsedda att komma
till utförande under andra och tredje byggnadsåren.»

Slutligen erinrade departementschefen, att, på sätt förut omförmälts,
ifrågavarande arbeten enligt den därför uppgjorda planen vore afsedda
att under en följd af år utföras i ett sammanhang, samt att medel för
andra och tredje byggnadsåren anvisats å innevarande års stat med
tillhopa 320,000 kronor.

På grund af hvad sålunda anförts hemställer utskottet,

att Riksdagen må för bestridande af kostnaden
för de arbeten, som enligt fastställd plan äro afsedda
att komma till utförande under det fjärde byggnadsåret,
af det utaf 1907 års Riksdag för reparations- med
flera arbeten vid Drottningholms slott med tillhörande
anläggningar beviljade anslag å 740,000 kronor på
extra stat för år 1909 anvisa ett belopp af 160,000
kronor.

Summan af de af utskottet tillstyrkta anslagen å extra stat för år
1909 utgör 180,000 kronor mot 320,000 kronor i riksstaten för år 1908.

Stockholm den 18 februari 1908.

På statsutskottets vägnar:

G. BILLING.

Statsutskottets Utlåtande N.-o 2.

23

Reservationer:

vid punkten l:o (angående Kungl. Maj:ts hofhållning) af herrar
P. Pelirson, J. A. Sjö, E. Hammarlund, H. Andersson, K. Starbäck, A.
Wiklund och J. T. Larsson, som yrkat, att utskottets yttrande och förslag
måtte få följande lydelse:

»Vid 1886 års Riksdag uttalade statsutskottet, att utskottet »hyser
betänklighet mot att föreslå förändring i anslagen under riksstatens
första hufvudtitel.» Denna uppfattning, som torde öfverensstämma med
allmänna meningen inom landet, delar utskottet allt fortfarande och får
sålunda hemställa,

a) att Riksdagen må, med afslag å Kungl. Maj:ts
ifrågavarande framställning, besluta att i riksstaten
för år 1909 uppföra ordinarie anslaget till Kungl.
Maj:ts hofhållning med enahanda belopp som för innevarande
år eller 7-18,000 kronor; samt

b) att vid bifall till moment a) herr Thylanders
m. fl. ofvannämnda motion må anses besvarad;

vid punkten 5:o (angående dispositionen af Rosersbergs slott m. m.)
af herr J. T. Larsson, som ansett, att utskottet bort hemställa

att Riksdagen i anledning af Kungl. Maj:ts ifrågavarande
framställning samt herrar Hellmans m. fl.,
Thorssons och Larssons ofvan omförmälda motioner
måtte

a) medgifva, att Rosersbergs slott må med samma
anslag som hittills och under enahanda villkor i öfrigt,
som genom Rikets Ständers skrifvelse den 1 december
1809 blifvit fastslagna i fråga om Drottningholms m. fl.
lustslott, af Hans Maj: t Konung Gustaf V disponeras,
intill dess i fråga om förvaltningen af samtliga kungl.
lustslotten annorlunda kan i behörig ordning varda
bestämdt, samt

24

Statsutskottets Utlåtande N:o 2.

b) i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl.
Maj:t behagade ej mindre låta verkställa utredning
dels angående lämpligaste anordningen af förvaltningen
af samtliga kungl. lustslotten med tillhörande jordegendom,
dels ock huruvida" och i hvad mån de till
Djurgårdskassan inflytande inkomster må kunna förutom
till det med kassan för närvarande afsedda ändamål
användas jämväl till de kungl. lustslottens underhåll,
samt därefter till Riksdagen inkomma med det
förslag, hvartill utredningen må gifva anledning, än
äfven vidtaga sådan åtgärd, att Djurgårdskassans räkenskaper
må komma att i vanlig ordning underställas
granskning af kammarrätten och Riksdagens revisorer.

Det skulle här antecknas, att herr I). Persson icke deltagit i slutbehandlingen
af punkten 5:o under förestående hufvudtitel.

Statsutskottets Utlåtande N:o 2.

25

Afskrift af afskrift.

Bilaga.

Se »Sammandrag af gällande författningar ang. finansväsendet»,
ntgifvet af författningskommissionen (Bergfalk) Del I sid 46—47 Rikets
Ständers underdåniga skrifvelse den 1 December 1809.

Stormägtigste, Allernådigste Konung.

Till Eder Kongl. Magt få Riksens Ständer härmed i underdånighet
öfverlemna deras enhälliga beslut rörande beviljade och af Statsverket
anslagne utgifter till underhåll och reglering af Eder Kongl. Majrts
TIof- och Hof-Stall-Stater — — —

Skulle Eder Kongl. Maj:t i nåder täckas antaga den Summa
Riksens Ständer Eder Kongl. Maj:t sålunda i underdånighet erbudit, till
bestridande af alla ofvan uppräknade Utgifter, eftersom Eder Kongl.
Magt i nåder för godt synes, samt med bibehållande af den Eder
Kongl. Magt tillagde dispositionsrätt öfver Dess Hof, emottaga deremot
Riksens Ständer, såsom en i evärdeliga tider åt dem förbehållen rättighet,
förvaltningen och användandet af nedannämnde Kungs- och KungsLadugårdar
med dertill hörande hemman och lägenheter, som förut stått
under Eder Kongl. Magts Höge Företrädares omedelbara Styrelse: nemligen
Drottningholm, Svartsjö, Väntholmen, Gripsholm, Strömsholm,
Kungsöhr samt Flyinge och Dalby, jemte alla Kongl. Hof- och Stallängar;
dock att Deras Kongl. Majestäter och den Kongl. Familjen må
vara obetaget, att till Deras Höga nöje och sommar Sejour nyttja de
Kongl. Slotten med tillydande Trädgårdar och Lustparker vid Drottningholm,
Svartsjö, Gripsholm och Strömsholm, till hvilkas vård och skötsel
nödige arbetare och betjening böra af Statsverkets medel bestås och
aflönas, äfvensom erforderliga medel anslås till deras underhåll och förbättring,
hvarvid på Eder Kongl. Maj:ts nådiga pröfning må bero, att
de härtill anslagne Summor rätteligen användas, så att Slotten och de
öfrige Byggnaderne m. m. vidmagthållas och Slottens invändiga förbättrande
verkställes till Eder Kongl. Maj:ts Höga nöje och beqvämlighet.

Bih. till Riksd. Prof, 1908. 4 Sami. 1 Äfd. 2 Raft. 4

26

Statsutskottets Utlåtande N:o 2.

Hvad Ulricdahls och Tullgarns Kungsgårdar angår, finna Riksens Ständer
skäligt att de förblifva under nuvarande innehafvares fria disposition,
den förra under Hennes Kongl. Maj:t Enkedrottningens och den senare
under Hennes Kongl. Höghet Prinsessan Sophia Albertinas, i Deras
öfriga lifstid; Men att de sedermera böra komma under Riksens Ständers
disposition, dock att slotten och byggnaderne må af Deras Majestäter
och den Kongl. Familjen begagnas och på Statens bekostnad underhållas,
kunnande Riksens Ständer i Statsverkets närvarande belägenhet ej anslå
någre särskilte medel till därvarande Slotts och Byggnaders underhåll,
utöfver hvad Staten härtill redan består. Förvaltningen af Rosersbergs
kungsgård kommer ej att rubbas eller förändras under Deras Kon
Majestäters lifstid; äfvensom den här vid hufvud Staden belägne Djurgården
bör förblifva under Kongl. Maj:ts enskilte disposition, anhållande
likväl Riksens Ständer i underdånighet, att den så kallade Djurgårdskassan
måtte endast få användas till Djurgårdens förbättring och förskönande
samt därvarande Broars och vägars underhåll, och icke graveras
med särskilte aflöningar eller gratifikationer till någre visse personer.

Riksens Ständer framhärda etc.

Vidimeras
Reinhold Rudbeck.

Statsutskottets Utlåtande N;o 2.

27

Bil. Litt. A.

Tabell öfver ordinarie anslagen under riksstatens
Första hufvudtitel.

1908 års
riksstat
anslår:

Anvisning
i kontant.

Kronor.

ö.

748,000

—1

100,000

_i

192,000

—1

26,000 —
26,000 —!
28,000 —
56,400 —

45,000 —
22,500 —

3,000:—

50,000;—
Srgril,296,900|—

63,000

11,250

_

24,600

—

6,000

—

8,250

—

8,000

—

3,000

—

S:gr| 124,100

—

S:a ''1,421,000

—

Förslag till i
blifvande
riksstat:

Anvisning i
kontant.

Kung

Kungl. hofstatsanslag en.
Maj:ts hofhållning.

Nuvarande belopp 748,000: -— I

Ökas med ............................................................ 524)00: — j

Hans Kungl. Höghet Hertigen af Skåne .............................

Hans Kungl. Höghet Kronprinsens hofhållning och hand-''
penningar för Hennes Kungl. Höghet Kronprinsessan ...

Hennes Maj:t Änkedrottningens hofhållning........................

Hans Kungl. Höghet Hertigen af Västergötland................

Hans Kungl. Höghet Hertigen af Närke

Hennes Kungl. Höghet Hertiginnan af Dalarne ............ ...

För underhåll och vård af möbler samt andra staten till-:

höriga inventarier i de kungl. slotten ............................

Kungl. hofstallets utfodring.......!............................................

Polis-, lys- och renhållning vid Stockholms slott ............

Rosersbergs slott ....................................................................i

Ved och kol för de kungl. bofven........................................i

Kungl. slotten.

Kronor. ! ö.

800,000—i

192,000-

120,000:

26,000

26,000

28,000;-

56,400-

45,000j 22,

500-

50,000j

hofven upplåtna byggnader
Brandväsendet och yttre lyshål

Drottningholms slott................

Gripsholms slott........................

Ulriksdals slott ........................

Haga lustslott och park

Strömsholms slott ....................

Rosersbergs slott ....................

S:gr

1,365,900;—j

63,000

11,250

—

24,600

—

6,000

—

8,250

—

8,000

—

3,000

—

3,000

—i

| 127,100

__

Summai1,493,000|

28

Statsutskottets Utlåtande N.-o 2.

Bil, Litt. B.

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens

Första hufvudtitel.

Kronor, j ö.

Kungl. hofstatsanslag en.

Hennes Maj:t Änkedrottningens hofhållning............................................I 20,000 —

Kungl. slotten.

Till utförande af reparationsarbeten vid Drottningholms slott............ 160,000j—

Summa 180,000!—!

STOCKHOLM, ISAAC MABCXTS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1908.