8
Statsutskottets Utlåtande N:o 139.
N:o 139.
Ank. till Eiksd. kansli den 11 maj 1908, kl. 2 e. m.
Utlåtande i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående
ytterligare anslag till uppförande af nya byggnader för
folkskoleseminariet i Växjö. (2:a U. A.)
I en den 13 mars 1908 aflåten, till statsutskottets förberedande behandling
öfverlämnad proposition, n:o 185, har Kungl. Maj:t, under åberopande
af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden för samma
dag, föreslagit Riksdagen att till uppförande, i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med därför uppgjorda och delvis omarbetade ritningar och förslag, af nya
byggnader för folkskoleseminariet i Växjö bevilja, utöfver förut för nämnda
ändamål äfvensom till anskaffande af gymnastikattiralj för seminariet anslagna
246,250 kronor, ytterligare ett belopp af 89,750 kronor samt af sistnämnda
belopp och å det förutvarande anslaget ännu icke anvisade 51,250 kronor på
extra stat för år 1909 anvisa 25,000 kronor.
Departementschefen har i ärendet till berörda statsrådsprotokoll anfört
följande:
»Jag får härmed ånyo anmäla frågan om uppförande af nya byggnader
för folkskoleseminariet i Växjö och därvid till en början erinra om några åt
de omständigheter, som förut i afseende å detta ärende förekommit.
Sedan fråga uppstått om uppförande af nya byggnader för nämnda seminarium,
eventuellt å annan tomt än den, där seminariet nu är förlagdt,
beslöto stadsfullmäktige i Växjö den 30 november 1904 att till tomt för
seminariet erbjuda staten visst område under villkor att staten dels till staden
afstode angifven del af nuvarande seminarieområdet, dels till staden
erlade 5,000 kronor, dels ock till staden öfverlämnade äganderätten till den
nuvarande seminariebyggnaden att från området bortföras.
Statsutskottets Utlåtande N:o 139.
9
Genom nådig proposition till 1906 års Riksdag föreslog Kungl. Maj:t
Riksdagen att
dels medgifva, att statens rätt till den i stadsfullmäktiges ofvanberörda
anbud afsedda del af seminarietomten jämte den nuvarande seminariebyggnaden
finge mot utbyte af annan mark öfverlåtas till Växjö stad i öfverensstämmelse
med samma anbud,
dels ock bevilja för erläggande af den enligt nyssnämnda beslut fordrade
mellangiften ett belopp af 5,000 kronor samt till utförande å den till
ökade seminarietomten, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med därför uppgjorda
ritningar och förslag, af nya byggnader för seminariet äfvensom anskaffande
af gymnastikattiralj för seminariet ett belopp af 266,250 kronor,
eller sammanlagdt 271,250 kronor, och däraf på extra stat för år 1907 anvisa
90,000 kronor.
I skrifvelse den 28 maj 1906 anförde Riksdagen, att en ej oväsentlig
minskning i byggnadskostnaden för de nya seminariebyggnaderna syntes böra
och kunna åvägabringas utan inskränkning af utrymmet inom byggnaderna,
hvadan Riksdagen nedsatt anslaget för byggnaderna jämte gymnastikattiralj
från begärda 266,250 kronor till 246,250 kronor; och anmälde Riksdagen
förty, att Riksdagen
dels medgifvit, att statens rätt till omförmälda del af seminarietomten
jämte den nuvarande seminariebyggnaden finge mot utbyte af annan mark
öfverlåtas till Växjö stad i öfverensstämmelse med stadsfullmäktiges anbud,
dels ock beviljat för erläggande af fordrade mellangiften ett belopp af
5,000 kronor samt til! utförande å den tillökade seminarietomten af nya
byggnader för seminariet äfvensom anskaffande af gymnastikattiralj för seminariet
ett belopp af 246,250 kronor, eller sammanlagdt 251,250 kronor, och
däraf på extra stat för år 1907 anvisat 90,000 kronor.
Med godkännande af Riksdagens beslut i hvad det icke öfverensstämde med
Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning anbefallde Kungl. Maj:t den 16
juni 1906 Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Kronobergs län att föranstalta,
bland annat, därom, att förbehåll gjordes om att folkskoleseminariet skulle
äga förfoga öfver seminariets nuvarande byggnader, intilldess seminariet kunde
inflytta i de nya byggnaderna.
Sedan Kungl. Maj:ts befallningshafvande med anledning häraf till Kungl.
Maj:t inkommit med åtskilliga handlingar, blef enligt nådigt bref den 8 februari
1907, med gillande af de för ifrågavarande seminariebyggnader af arkitekten
G. Hermansson utarbetade ritningarna, sådana dessa förelågo efter
iakttagande af vissa mot dem af öfverintendentsämbetet gjorda erinringar, af
det för år 1907 anvisade anslaget ett belopp af 85,000 kronor ställdt till
ämbetets disposition för byggnadsarbetets utförande, med rätt för ämbetet
Bih. till Biksd. Prot. 1908. i Sami. 1 Afd. 82 Raft.
2
10
Statsutskottets Utlåtande N:o 139.
att under arbetets gång å byggnaderna vidtaga smärre förändringar, om sådana
visade sig erforderliga, hvarjämte föreskrefs, att ämbetet skulle, därest
efter pröfning af infordrade anbud å byggnadsarbetets utförande det skulle
visa sig omöjligt att utföra’ detsamma för det af Riksdagen i sådant hänseende
beviljade anslaget, till Kungl. Maj:t inkomma med anmälan härom jämte förslag
i ämnet.
Med anledning af Kungl. Maj;ts proposition anvisade 1907 års Riksdag
till uppförande af nya byggnader för seminariet i Växjö äfvensom anskaffande
af gymnastikattiralj för seminariet af förut beviljadt anslag på extra stat för
år 1908 ytterligare ett belopp af 110,000 kronor; och genom nådigt bref
den 28 juni 1907 ställdes äfven detta belopp till öfverintendentsämbetets
disposition att användas för därmed afsedt ändamål.
Sedermera har öfverintendentsämbetet i underdånig skrifvelse den 22 oktober
1907 hemställt om framställning till Riksdagen rörande anvisande
på extra stat för år 1909 af återstående delen af anslaget eller 51,250
kronor.
Med underdånig skrifvelse den 23 oktober 1907 öfverlämnade domkapitlet
i Växjö till Kungl. Maj:t en till domkapitlet gjord framställning från rektorn
vid seminariet C. O. Arcadius af hufvudsakligen följande innehåll:
Folkskoleseminariet i Växjö hade af Kungl. Maj:t och Riksdagen blifvit
gynnadt genom det år 1906 fattade beslutet om uppförande af nya byggnader
för seminariets behof. Dessa byggnader vore af samma typ som de
förut uppförda byggnaderna för seminarierna i Landskrona, Strängnäs och
Härnösand och tillfredsställde de fordringar, som ställdes på lokaler för seminarieundervisningen
vid den tid, då denna byggnadstyp tillkommit. Men oaktadt
blott 8 år sedan dess förflutit, hade fordringarna nu ökats på beskaffenheten
af den undervisning, som borde meddelas åt de blifvande folkskollärarna,
och därmed också på hjälpmedlen för dess meddelande. Dessa hjälpmedel
kunde ej komma till sin rätt, om icke undervisningslokalerna vore tillräckliga
och lämpliga för deras användning. Ett hjälpmedel, som icke kunde
undvaras för ett seminarium, vore ett väl valdt och ständigt underhållet bibliotek,
tjänligt för seminariets uppgift och tillgängligt för lärare och lärjungar
icke blott för lån, utan äfven för begagnande på stället. Ett sådant
bibliotek kunde ej komma till fullt gagn, om icke ett särskildt biblioteksrum
funnes, som lämnade utrymme för bokförrådets fortgående ökning och kunde
begagnas äfven till läsrum. Sådant biblioteksrum borde beredas i den nya
byggnaden. Vidare fordrades tillräckliga och lämpliga rum för undervisningen
i naturkunnighet. Visserligen funnes där två rum i vindsvåningen, som
skulle kunna anordnas till lärorum, det ena för fysik, det andra för kemi.
Statsutskottets Utlåtande N:o 139.
11
Men det funnes blott ett materiellruin, som omöjligt kunde inrymma all den
materiell, som behöfdes för undervisningen icke blott i fysik och kemi utan
äfven i biologi, i geografi och i historia. Och därtill komme, att allt utrymme
saknades för det studium af de naturvetenskapliga ämnena, som numera
ansåges nödvändigt, om de skulle få den betydelse för lärjungarnas
bildning och för det praktiska lifvet, som allmänt fordrades, nämligen lärjungarnas
själfverksamma försök och iakttagelser under lärarens ledning. I öfverstyrelsens
för rikets allmänna läroverk cirkulär af den 14 september 1905 rörande
normalbestämmelser angående läroverksbyggnader funnes uppgifter om
de behöfliga lokalerna för undervisningen i naturvetenskap i olika slag af
allmänna läroverk, och i seminariekommitténs till Riksdagens statsutskott
afgifna utlåtande den 24 april 1907 angående ritningar till ett nytt folkskoleseminarium
i Luleå funnes liknande uppgifter i förhållande till seminarierna,
Enligt dessa måste det anses såsom nödvändigt — huru inskränkt
än de naturvetenskapliga ämnenas timantal på seminariernas läroplan och
huru elementära än deras kurser kunde vara eller blifva — att 2 lärorum,
särskild! anordnade för undervisningen dels i kemi och biologi, dels i fysik
och geografi, 1 materiellrum för fysiska, 1 för biologiska och geologiska samlingar,
1 för kemisk materiell, 1 öfningsrum för kemi och biologi samt 1 arbetsrum
för fysikaliska öfningar bereddes. Att anordning af sådana lokaler
i den nya seminariebyggnaden vore omöjlig, om den öfriga undervisningen
skulle erhålla något utrymme, insåges af en kort påminnelse om de rum,
som funnes i liufvudbyggnaden. I bottenvåningen funnes: kollegierum, rektors
expeditionsrum, 2 ruin för öfningsskolan med ett mindre materiellrum för
densamma, 2 rum för seminarieklasser; i våningen en trappa upp: ritsal med
materiellrum, 2 rum för öfningsskolan, 2 ruin för seminarieklasser, samt i
vindsvåningen: samlingssal, musikrum, 1 materiellrum och 2 rum för seminarieundervisningen.
För seminarieundervisningen — oafsedt undervisningen
i teckning och musik — vore således afsedda 6 lärorum och 1 materiellrum.
Om af dessa ett rum anordnades till bibliotek och läsrum och ett reserverades
till en parallellklass, som inom kort torde blifva nödvändig för att seminariet
måtte kunna bidraga till lärarbristens afhjälpande, så funnes intet kvar
för undervisningen i naturvetenskap.
Under sådana förhållanden måste man vara betänkt på uppförandet af
en särskild byggnad, i hvilken den naturvetenskapliga undervisningens olika
behof kunde blifva på fullt tillfredsställande sätt tillgodosedda. Innan frågan
om åstadkommande af en sådan kunde blifva utredd och afgjord, måste dock
en mellantid förflyta, och för att afhjälpa bristen på lokaler för denna mellantid
behöfdes en nödfallsutväg uppsökas. En sådan funnes lyckligtvis
också. Den gamla seminariebyggnaden vore utdömd och skulle, sedan den
12
Statsutskottets Utlåtande N:o 139.
nya byggnaden tagits i bruk, enligt öfverenskommelse med staden Växjö
öfverlämnas till staden för att bortföras. Men ett eller annat år skulle dess
lokaler kunna begagnas för undervisningen i naturkunnighet, och den inredning
af dessa, som för sådant ändamål bekostades, kunde och borde göras
sådan, att den kunde öfverflyttas till ett nytt hus, då ett sådant kommit till
stånd för den naturvetenskapliga undervisningens behof.
För att utverka rätt för seminariet att för sina behof använda den gamla
seminariebyggnaden äfven efter den tid, då öfverenskommelsen med staden
Växjö skulle hafva trädt i kraft, hade rektor gjort en framställning till stadens
fullmäktige; och både dessa för byggnadens upplåtande begärt dels en
årlig ersättning af 350 kronor, dels förbindelse från seminariets sida att
återställa byggnaden i lika godt skick, som den vid tillträdet befunnes, att
bekosta underhåll och förbättringar samt att erlägga premierna för byggnadens
brandförsäkring för 15,000 kronor. Rektor tillstyrkte antagandet af de
af stadsfullmäktige bestämda villkoren och anhölle, att domkapitlet måtte hos
Kungl. Maj:t göra underdånig framställning om tillåtelse för folkskoleseminaniet
i Växjö att från den tid, då de nya seminariebyggnaderna därstädes
blifvit färdiga och tagna i bruk, tillsvidare såsom lokal för undervisning i naturkunnighet
använda den gamla seminariebyggnaden, som då enligt öfverenskommelse
den 11 december 1906 skulle till Växjö stad öfverlåtits, mot den
ersättning till staden och på de öfriga villkor, som stadsfullmäktige bestämt.
För egen del anförde domkapitlet i sin ofvanberörda skrifvelse:
Då rektor Arcadius i sin till domkapitlet gjorda framställning förutsatte,
att en särskild flygelbyggnad måste uppföras för den naturvetenskapliga undervisningen,
innan det gamla huset öfverlämnades till Växjö stad, ansåge sig
domkapitlet böra i underdånighet hemställa till Kungl. Maj:ts nådiga pröfning,
huruvida det ej måste anses nödigt och lämpligt att, innan arbetet å den beslutade
nya seminariebyggnaden företoges, underkasta ritningarna till denna byggnad erforderlig
omarbetning för att i samma byggnad om möjligt kunna bereda
utrymme och lämpliga lokaler äfven för den naturvetenskapliga undervisningen.
Ur undervisningens synpunkt måste det alltid vara lämpligare att hafva
alla läsrummen förlagda i samma byggnad, och äfven i ekonomiskt afseende
kunde det icke annat än ställa sig fördelaktigare att uppföra ett större än
två mindre hus med samma antal rum som i det större. För den händelse
Kungl. Maj:t skulle finna skäl förordna om en dylik omarbetning
af ifrågavarande ritningar, syntes föreskrift tillika böra meddelas om inställande
af alla åtgärder för den beslutade seminariebyggnadens uppförande.
Skulle åter denna domkapitlets hemställan icke vinna Kungl. Maj:ts nå
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 139.
13
di ga afseende, hemställde domkapitlet med åberopande af de i rektors skrifvelse
angifna skäl, att tillstånd måtte i nåder meddelas rektor att med
Växjö stad träffa aftal i enlighet med af staden erbjudna villkor om förhyrande
af den nuvarande seminariebyggnaden för tiden från dess afträdande
till staden, intill dess nödiga lokaler för undervisningen i naturkunnighet
kunde varda beredda i en blifvande ny byggnad.
Enbgt ett domkapitlets skrifvelse bifogadt protokoll hos domkapitlet den
23 oktober 1907 både vid förevarande frågas behandling åtskilliga reservationer
afgifvits mot domkapitlets i skrifvelsen uttalade hemställan. En ledamot
hemställde, att alla åtgärder i afseende å byggnadsfrågan måtte tills
vidare inbiberas och nytt förslag upprättas med hänsyn till de nya kraf,
som efter seminariekommitténs utredning komme att sättas på en seminariebyggnad.
Två andra ledamöter förenade sig om ett yttrande af hufvudsakligen
följande innehåll:
När ritningarna till den nya seminariebyggnaden i Växjö voro föremål
för domkapitlets granskning, både det uttryckligen uppgifvits, att den innehölle
tillräckliga lokaler för seminariets verksamhet. Nu däremot, efter så kort
tids förlopp och innan arbetet med den nya byggnaden hunnit påbörjas, ansåges
ytterligare icke mindre än sju rum vara af behofvet påkallade. För
att erhålla detta ökade utrymme anliölle nu seminariets rektor om nådigt
tillstånd att få af Växjö stad förhyra den nuvarande seminariebyggnaden tills
vidare, äfven sedan den nya blifVit färdig och tagits i bruk. I sammanhang
med denna begäran ställde också rektor i utsikt, att inom några år begäran
komme att ske om uppförande af en ny särskild byggnad för den naturvetenskapliga
undervisningen. Ett dylikt förfarande syntes icke tillrådligt hvarken
från läroanstaltens synpunkt eller med hänsyn till nödig sparsamhet med
statens medel. Hvar och en kunde finna, att det vore mycket mera praktiskt
och ändamålsenligt, att undervisningslokaler för en icke större läroanstalt,
än hvad seminariet vore, bereddes i en och icke i två byggnader. Därtill
komme den ekonomiska sidan af saken. Uppassning, eldning, städning
m. m. ställde sig betydligt dyrare, när det gällde två byggnader, än om alla
lokalerna vore inrymda i ett och samma hus. Utom den förhöjda årliga
kostnaden hade man också att taga i betraktande, hvilken betydlig skillnad
det blefve i pris att först förhyra och underhålla den gamla seminariebyggnaden
och sedan uppföra en särskild byggnad, än att genast göra om de
godkända ritningarna och se till, att hvad som fattades af lokaler blefve tilllagdt,
så att statsverket icke betungades med att bygga och- underhålla mera
än en för undervisningen afsedd byggnad. Dessa ledamöter instämde därför
i majoritetens beslut att ingå till Kung!. Maj:t med underdånig hemställan,
det täcktes Kungl. Maj:t anbefalla, att alla vidare åtgärder för uppförande af
14
Statsutskottets Utlåtande N:o 139.
ny seminariebyggnad i Växjö inställdes, till dess det blifvit utredt, huru många
lärosalar och lokaler som ytterligare vore af nöden, samt ritningarna hunnit
att i behöfliga stycken omarbetas och utvidgas.
Likaledes på framställning af rektor hemställde vidare domkapitlet i underdånig
skrifvelse den 4 december 1907, att, därest med anledning af domkapitlets
i skrifvelsen den 23 oktober 1907 gjorda framställning i fråga om
nödig omarbetning af fastställda ritningar till nya byggnader för seminariet
uppförandet af ifrågavarande byggnadsarbeten komme att uppskjutas, åtgärder
dock måtte utan hinder af sådant uppskof i afseende på öfriga byggnader
få, så snart ske kunde, vidtagas beträffande den till gymnastiklokal
afsedda byggnaden, så att denna måtte kunna tagas i bruk vid början af
höstterminen 1909. Till stöd för denna framställning åberopades, att den
för gymnastiköfningarna vid seminariet förhyrda lokalen icke finge för ändamålet
användas längre än till den 1 juni 1909.
Domkapitlets båda framställningar remitterades till öfverintendentsämbetet,
livilket öfver dem afgaf underdånigt utlåtande den 4 februari 1908. Till
detta utlåtande fanns fogadt ett af intendenten hos ämbetet F. Eckert och
arkitekten Hermansson afgifvet tjänstememorial i ärendet.
Ämbetet erinrar och anför till en början följande: Den beräknade arbetskostnaden
för seminariebyggnaderna hade ursprungligen uppgått till 270,500
kronor, som, efter på ämbetets yrkande bestämd enklare fasadbehandling,
nedbragts till 266,250 kronor. Efter det ämbetet låtit utarbeta för entreprenaders
utlysande nödiga ritningar och handlingar, hade ämbetet anmodat Eders
Kung]. Maj:ts befallningshafvande att i vederbörlig ordning på allmän entreprenad
utbjuda byggnadsarbetena samt under hand inbjuda angifna bolag och
enskilda att afgifva anbud dels å förekommande värmeledningsarbeten, dels
å hithörande vatten- och afloppsledningsarbeten och dels å utförandet af den
elektriska belysningsanläggningen. Med anledning häraf hade ämbetet fått
från Eders Kungl. Majds befallningshafvande bekomma åtskilliga i behörig tid
inlämnade anbud i omförmälda afseende!).
Vid granskning af dessa anbud hade det visat sig, att de lägsta anbuden
slutade: för byggnadsarbetena å 234,050 kronor, för värmeledningsarbetena
å 20,300 kronor, för vatten- och afloppsledningsarbetena å 10,988 kronor
och för den elektriska belysningsanläggningen å 6,570 kronor. Om till
dessa belopp, tillsammans .271,908 kronor, iades dels det belopp af 7,000
kronor, som enligt företed t anbud åtginge för anskaffande af gymnastikattiralj,
dels ock i tjänstememorialet intagna diverse omkostnadsbelopp om tillhopa
17,092 kronor, skulle alltså utförandet af den nya seminarieanläggningen
efter de fastställda ritningarna betinga en kostnad af 296,000 kronor eller
Statsutskottets Utlåtande N:o 139.
15
— då någon utsikt att vid förnyadt utbjudande på entreprenad eller på annat
sätt erhålla lägre anbud icke, enligt ämbetets mening, förefunnes — 49,750
kronor mer än som af Riksdagen för ändamålet anvisats och 29,750 kronor
mer än som, efter förslag af ämbetet, utaf Kungi. Maj:t äskats för bygget
i fråga. Af den tablå, som i tjänstememorialet återfunnes, öfver den verkliga
byggnadskostnadens fördelning på de olika byggnaderna och dess storlek
per kubikmeter, framginge, att, medan kostnaden för hufvudbyggnaden
vore ungefärligen densamma som den af ämbetet beräknade, kostnaderna för
öfriga byggnader blifvit icke oväsentligt högre än enligt det för Riksdagen
framlagda kostnadsförslaget. Härvid vore emellertid att märka, att höjningen
i kostnaden för gymnastikhuset — där priset per kubikmeter dock vore lägre
än det af ämbetet antagna — både sin orsak däri att, då ritningarna häröfver
närmare utarbetades, på yrkande af seminarierektor i husets källarvåning,
där å de första ritningarna blott en varmkammare varit inrättad, anordnats
lokaler för metallslöjd och förvaringsrum för trädgårdsredskap och i ena flygelns
vind, som tidigare afsetts skola bilda allenast en öppen vind, inredts
rum för slöjdundervisning, allt anordningar, hvilka finge anses högeligen lämpliga,
då frågan nu gällde anskaffandet af fullt tidsenliga lokaler för Växjö
seminarium.
Till följd af Kungl. Maj:ts nådiga remiss hade ämbetet häruppå låtit utarbeta
ritnings- och kostnadsförslag — det senare slutande å ett belopp af
18.000 kronor — till anordnande inom den nuvarande seminariebyggnaden
på ett, såvidt ämbetet kunde finna, tillfredsställande sätt af lokaler för undervisning
i naturvetenskap m. m. äfvensom af tidsenligare bostad för rektor
och boställe för vaktmästare, hvilka förslag — tillika med förslag till tillbyggnad
af den ifrågaställda nya seminariebyggnaden för tillgodoseende af naturvetenskapsundervisningens
kraf i samma omfattning som i den blifvande seminariebyggnaden
i Luleå — ämbetet med skrifvelse den 10 december 1907 tillställt
domkapitlet för utlåtande. Detta förslag hade åtföljts af yttrande från
rektor af innehåll, att han mot förslaget icke funnit orsak till anmärkning,
och hade ämbetet därvid tillika förklarat, att kostnaden för tillbyggnaden, beräknad
efter det pris per kubikmeter, eller 16 kronor 65 öre, som den utlysta
entreprenaden visat vara det antagliga, komme att bestiga sig till cirka
40.000 kronor. Till svar härå hade ämbetet fått emottaga skrifvelse från
domkapitlet af den 13 december 1907, utvisande att domkapitlets majoritet
föredroge det förslag till utvidgning af seminarieanläggningen, hvari inginge
det nuvarande seminariehusets återförvärfvande för statsverkets räkning och
dess förändrade inredning i öfverensstämmelse med hvad från ämbetets sida
därutinnan föreslagits. Från denna mening både likväl vissa af domkapitlets
ledamöter varit skiljaktiga, i det att, på anförda, i hufvudsak pedagogiska
16
Statsutskottets Utlåtande N:o 139.
skål två åt dem föredragit det framlagda tillbyggnadsförslaget och en ansett,
att allt byggande för seminariets behof för närvarande borde inställas.
Jag tillåter mig att härefter ur det af öfverintendentsämbetet ofta åberopade
tjänstememorialet anföra följande, som af ämbetet till alla delar biträdts.
Sedan förslaget för nybyggnader för folkskoleseminariet i Växjö år 1905
llPPgj°rdes, hade genom den s. k. seminariekommitténs arbeten visat sig behofvet
af oi t stort antal salar och lokaler för naturkunnighetsundervisningen
vid seminarierna. Hufvud sak i igas t på denna grund hade förslaget till nya
seminariebyggnader i Luleå, som år 1907 framlagts, af Riksdagen återförvisats
till ny utredning, hvarvid tillbörlig hänsyn skulle tagas till seminariekommitténs
önskningar såväl i detta hänseende som hvad skolsalarnas storlek
anginge.
Hvad nu Växjöförslaget anginge, hade salarna tillbörliga dimensioner,
men lokaler för naturundervisning enligt de moderna fordringarna funnes
icke. Det hade därför nu ansetts nödvändigt att på en gång framlägga ett
förslag, hvaruti denna brist afhjälptes.
Man hade då tänkt sig två olika sätt för den erforderliga utvidgningen.
1. Genom utförande af ytterligare en våning uti hufvudbyggnaden.
Hufvudbyggnaden skulle då blifva fyra våningar hög, utom souterrain,
dess plananordning och utseende blifva i ungefärlig öfverensstämmelse med
de nya ritningar, som i oktober 1907 uppgjorts för Luleå seminarium i enlighet
med anvisning i nådigt bref den 28 juni 1907.
Kostnaden för en ytterligare våning kunde med tämlig noggrannhet beräknas
efter det å pris per kubikmeter för byggningen, 16 kronor 65 öre,
som framgått af den gjorda utredningen. En våning med 4 m:s höjd från
golf till golf upptoge en kubikmassa af 2,400 kubikmeter och skulle således
kosta c:a .................................................................................. kronor 40,000: —
dillades härtill den förut utredda kostnaden för byggnaderna
efter de antagna ritningarna......................... » 296,000: _
erhölles den erforderliga summan kronor 336,000: —
Då Riksdagen förut anslagit kronor 246,250 erfordrades för byggnadernas
utförande med moderna lokaler för naturkunnighetsundervisning enligt
detta förslag, N:r 1, ett ytterligare anslag af ..................... kronor 89,750: —
2. Förändring och reparation af den gamla seminariebyggnaden. Uti
den gamla seminariebyggnaden, som vore ett trähus, skulle då i nedre våningen
beredas lokaler för naturkunnighetsundervisningen i enlighet med en efter
rektor Arcadius’ anvisningar utarbetad ritning samt bostad på två rum och
kök föi vaktmästaren. Öfre våningen skulle som förut, efter genomgången
Statsutskottets Utlåtande N:o 139.
17
fullständig reparation och några mindre ändringar, användas till rektorsbostad.
Härigenom blefve uppförandet af rektorsbostad och vaktmästarbostad i särskilda
byggnader öfverflödigt. Öfriga byggnader, nämligen hufvudbyggnaden,
gymnastik- och slöjdbyggnad, uthus, skjul samt arbeten för staket, afplanering,
ytterledningar för vattenaflopp och elektrisk belysning m. m. skulle
i detta fall utföras alldeles efter de nu uppgjorda och entreprenadräknade
ritningarna och beskrifningarna.
Kostnadssumman efter detta alternativ beräknades på följande sätt:
Kostnader för:
Hufvudbyggnaden, enligt tablån öfver de verkliga kostnaderna,
erhållna ur entreprenadräkningarna ............ kronor 157,813: —
Gymnastikbyggnaden, d:o ......................................................... » 76,760: —-
Uthusbyggnad, skjul, staket, afplanering, ytterledningar
för vattenaflopp och elektrisk belysning ..................... » 14,870: _
Enligt tidigare förslag jämväl på rektors- och vaktmästarbostad
fördelade kostnader för ritningar, förslag, annonser,
kontroll m. m., som äfven vid uteslutande
af nämnda byggnader måste tagas med i beräkningen » 3,092: —
Då i allmänhet visade sig, att vid inskränkningar af
större byggnadsföretag — såsom i förevarande fall
där rektors- och vaktmästarbostäderna utginge —
omkostnaderna för öfriga byggnader stegrades, upptoges
för en dylik eventualitet ett belopp af förslagsvis
................................................................................... * 5,465: —
Inredningen af gamla byggnaden och densammas reparation
vore enligt särskildt kostnadsförslag beräknade till » 18,000: —
Om den gamla byggnaden efter inredningen skulle funktionera
till belåtenhet, blefve nödvändigt att i densamma
insätta värmeledning; och beräknades arbeten
för denna till ................................................................... » 9,000: _
Den gamla byggnaden måste, om den skulle användas,
återinlösas från staden Växjö. Om man antoge, att
denna summa ej komme att öfverstiga den af stadsfullmäktige
i Växjö nämnda brandförsäkringssumman » 15,000: —
så skulle totalsumman blifva kronor 300,000: —
För utförandet af förslaget 2 erfordrades således utöfver redan beviljade
246,250 kronor ett ytterligare anslag af kronor 53,750.
Af den nu gjorda utredningen framginge således i sammandrag:
Bih. till Rilcsd. Prof. 1808. 4 Sami. 1 Afd. 82 Häft.
3
18
Statsutskottets Utlåtande N:o 139.
att byggnadernas utförande i enlighet med den fastställda planen betingade
en summa af kronor 296,000 och ett ökadt anslag af kronor 49,750;
att byggnadernas utförande med nödig hänsyn tagen till seminariekommitténs
fordringar angående naturkunniglietsundervisningen droge en kostnad
efter alternativ 1 med endast nybyggda hus af kronor 336,000 och ett ökadt
anslag af kronor 89,750,
och efter alternativ 2 med renovering af gamla seminariebyggnaden en
kostnad af kronor 300,000 och ett ökadt anslag af kronor 53,750.
Rörande kostnaden för uppförande af gymnastikbyggnaden särskildt för
sig har öfverintendentsämbetet jämväl hänfört sig till berörda tjänstememorial,
hvaruti i sådant hänseende anföres: För utrönande af nyssnämnda kostnad
hade infordrats anbud härå från de lägsta anbudsgifvarna för hela anläggningen,
såväl byggnadsentreprenör som entreprenörer för vatten, aflopp, värmeledning
och elektrisk belysning. Kostnaden för gymnastikbyggnaden jämte
därtill hörande yttre arbeten skulle ställa sig sålunda:
byggnaden, jämte sprängning för densammas källare, afplanering 5 meter rundt
omkring huset samt jordschaktning, bergsprängning och återfyllning för
grafvar till vatten- och afloppsledningar från byggnaden till
med befintliga ledningar................................. kronor
vatten- och afloppsledningar m. m. inuti byggnaden, samt
ytterledningar till förbindelse med befintliga ledningar »
värmeledning ...................... »
invändiga elektriska belysningsledningar................................. »
ytterledningar och jordkablar, som på samma gång be
höfde
nedläggas.................................................................... »
gymnastikattiralj ........................................................................... »
diverse utgifter.................... »
förbindelse
57,850:
4,578
6,500
1,260
930
7.000
4.000
Summa kronor 82,118
Med stöd af hvad sålunda förekommit har slutligen ämbetet i sitt underdåniga
utlåtande förmält sig draga ärendet under Eders Kungi. Maj:ts pröfning
för fattande af beslut i anledning af hvad däri ytterligare förelupit med
hemställan, att Eders Kungi. Maj:t täcktes taga under särskildt öfvervägande,
huruvida ämbetet måtte lämnas bemyndigande att med de medel, som ställts
till ämbetets förfogande, gå i författning om uppförande oförtöfvadt af gymnastikhuset.
Jag vill nu först erinra därom, att Eders Kungl. Maj:t förut denna dag,
på min föredragning, under förklarande, att med utförande af öfriga byggnader
Statsutskottets Utlåtande N:o 139.
19
vid folkskoleseminariet i Växjö skulle anstå, till dess Eders Kungl. Maj:t
annorlunda förordnade, anbefallt öfverintendentsämbetet att ofördröjligen gå i
författning om uppförande i hufvudsaklig enlighet med förut af Kungl. Maj:t
gillade ritningar och det af ämbetet i dess utlåtande den 4 februari 1908
åberopade kostnadsförslag, af ny gymnastikbyggnad för nämnda seminarium,
med föreskrift att det för ändamålet erforderliga kostnadsbeloppet, 82,118
kronor, skall utgå af de enligt nådiga brefven den 8 februari och den 28
juni 1907 för nybyggnader och gymnastikattiralj vid seminariet till ämbetets
disposition ställda medel.
Vidkommande härefter frågan om uppförande af själfva hufvudbyggnaden
vid seminariet tillåter jag mig framhålla, att sedan beslut först fattades angående
denna byggnad helt nya principer trängt fram och sökt göra sig
gällande i fråga om seminariebyggnaders ändamålsenliga anordnande och
inredande. Jag tänker härvid i första rummet på det utlåtande, som af
seminariekommittén afgifvits rörande den föreslagna seminariebyggnaden i
Luleå. Dessa nya principer, hvilka hufvudsakligen afse beredande af ökadt
utrymme för undervisningen i naturkunnighet, hafva vunnit Eders Kungl.
Maj:ts gillande i den till innevarande års Riksdag aflåtna statsverkspropositionen
i hvad angår Luleå seminarium, enligt hvilken proposition kostnaderna
för nya byggnader vid nyssnämnda seminarium komma att, med tagen hänsyn
till seminariekommitténs önskemål, bestiga sig till 392,000 kronor i stället
för tidigare beräknade 261,800 kronor.
Alla skäl torde tala för att man, innan byggnadsarbetet vid Växjö seminarium
kommer till utförande, tillser, att de nya synpunkter, som med
afseende å seminariet i Luleå enligt Eders Kungl. Maj:ts uttalade åsikt böra
komma till sin rätt, äfven vinna beaktande vid byggnadsföretaget i Växjö.
Kostnaderna komma naturligtvis, på sätt äfven öfverintendentsämbetets utredning
ger vid handen, att betydligt ökas och öfverstiga ej blott hvad 1906
års Riksdag för ändamålet anslagit utan äfven det högre belopp, Kungl.
Maj:t hos samma Riksdag äskat. Därvid är dock att märka, att enligt de
infordrade och afgifna entreprenadanbuden ej ens sistnämnda belopp skulle
Täckt att utföra byggnaderna enligt den ursprungliga planen, och att kostnadsökningen
i allt fall ej bestiger sig till samma höga belopp som för seminariet
i Luleå.
Hvad angår de två af öfverintendentsämbetets sakkunniga utarbetade
alternativen måste jag för min del bestämdt förorda det, som åsyftar att
bereda det ökade utrymmet i endast nybyggda hus, oaktadt detta alternativ
medför betydligt större kostnad än det andra alternativet, hvilket afser renovering
af den gamla seminariebyggnaden. Det synes nämligen vara tydligt,
att undervisningens fördelning mellan två särskilda byggnader måste för den
-
20
Statsutskottets Utlåtande N:o 139.
Utskottets
yttrande.
samma medföra ganska afsevärda olägenheter. Därtill kommer, att prisskillnaden
torde vara endast tillfällig. Den gamla, till rifning afsedda och
föga tidsenliga, af trä uppförda seminariebyggnaden torde, äfven om den nu
kan sättas i tämligen tillfredsställande skick, dock ganska snart tarfva dyrbara
reparationer för att kanske ändock om några år rifvas och ersättas med
en tillbyggnad till den nya seminariebyggnaden.
Mot de af öfverintendentsämbetet uppgjorda ritningarna och kostnadsförslagen
har jag intet att erinra.»
Den nu äskade förhöjningen af det af 1906 års Riksdag beviljade anslag
å 246,250 kronor för uppförande af nya byggnader för seminariet i Växjö
är, såsom af statsrådsprotokollet inhämtas, hufvudsakligen afsedd att ^bereda
ökadt utrymme för den naturvetenskapliga undervisningen, för hvilken undervisningsgren
enligt det nya förslaget skulle komma att disponeras sju särskilda
rum.
I likhet med Kungl. Maj:t anser utskottet, att de naturvetenskapliga
ämnena böra i fråga om utrymmet tillgodoses i större mån, än som är fallet
vid den för närvarande till utförande fastställda byggnadsplanen, och, ehuru
utskottet visserligen icke kunnat undgå att finna såväl antalet nya rum som
äfven de för byggnaden i dess helhet beräknade kostnaderna väl högt tilltagna,
har utskottet dock ansett sig böra förorda beviljandet af anslaget ifråga, men
har därvid velat uttala önskvärdheten af att sistnämnda kostnader måtte vid
arbetets utförande om möjligt något nedbringas.
Utskottet får alltså hemställa,
att Riksdagen må till uppförande, i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med därför uppgjorda och delvis omarbetade
ritningar och förslag, af nya byggnader för folkskoleseminariet
i Växjö bevilja, utöfver förut för nämnda ändamål
äfvensom till anskaffande af gymnastikattiralj för seminariet
anslagna 246,250 kronor, ytterligare ett belopp af
89,750 kronor samt af sistnämnda belopp och å det förutvarande
anslaget ännu icke anvisade 51,250 kronor under
åttonde hufvudtiteln på extra stat för år 1909 anvisa 25,000
kronor.
Stockholm den 11 maj 1908.
På statsutskottets vägnar:
G. BILLING.
Stockholm, Ivar Hieggströms Boktryckeri A. B., 1908.