Statsutskottets Memorial N:o 136.
M:o> 186.
Memorial med förslag till åtskilliga stadganden att in -
föras i det nya reglementet för riksgäldskontor et.
(R. A.)
Statsutskottet får härmed öfverlämna förslag till åtskilliga stadganden
i det nya reglementet för riksgäldskontoret, hvilka stadganden angå: riksgäldskontorets
föremål; riksgäldskontorets skulder; riksgäldskontorets fordringar
för utlämnade lån; återstående utgifter till följd af beslut vid
föregående riksdagar; med statsregleringen gemenskap ägande utgifter; på
riksgäldskontoret anvisade kreditiv; riksgäldskontorets inkomster och öfriga
tillgångar utom lånefordringarna; redovisningen af de till riksgäldskontoret
ingående medel; styrelsen för riksgäldskontoret; samt fullmäktiges sammankomster.
De föreslagna nya stadgandena i § 8, angående afsättning af medel för
amortering å statsskulden, i §§ 44—46, angående kreditiven, och i § 76,
angående ställande till riksbankens förfogande af riksgäldskontorets skuldförbindelser
i form af skattkammarväxlar, grunda sig på Riksdagens bifall
till statsutskottets memorial n:is 56 och 57 samt det sammansatta statsoch
bankoutskottets memorial n:o 2.
I öfrigt äro de föreslagna stadgandena af lika innehåll med motsvarande
stadganden i nu gällande reglemente, hvarur uteslutits §§ 11, 13,
19, 21, 22, 24 och 82—35, hvilka innehålla uppdrag, som numera blifvit
fullgjorda.
Bill. till Biksd. Prot. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 80 Häft. (N:o 136.)
1
2
Statsutskottets Memorial N:o 136.
Med förbehåll såsom vanligt att vid reglementets slutliga uppställning få
ändra paragrafernas nummerordning, där sådant kan erfordras, hemställer
utskottet,
att det nu öfverlämnade förslaget till stadganden
må af Riksdagen godkännas.
Stockholm den 8 maj 1908.
På statsutskottets vägnar:
P. PEHRSON.
Statsutskottets Memorial N:o 136.
3
Reglemente för riksgäldskontoret.
§ l.
Riksgäldskontoret har till föremål:
a) att ombesörja likviden af svenska statens skuld, för hvilken.Riksdagen
enligt § 66 regeringsformen ansvarar;
b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller
Riksdagen blifvit å detta verk anvisade;
c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar
och inkomster samt hålla uppkommande, till riksgäldskontoret levererade
öfverskott och behållningar Riksdagen till hända;
d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å
riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna därtill oundgängligen erforderliga
medel; och
e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som riksgäldskontoret för
öfrigt af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit.
Angående riksgäldskontorets skulder.
§ 2.
De af riksgäldskontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke
inlösta eller eljest, jämlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna affärda obligationer,
äfvensom de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk
utgifna, höra, så till kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse
infrias.
Där preskriptionstid i afseende på någon särskild del af riksgäldskontorets
skulder icke blifvit stadgad, komma skulderna, intill dess annorlunda
förordnas, att i vederbörlig ordning likvideras, utan afseende å den
4
Statsutskottets Memorial N:o 136.
tid, inom hvilken fordringar hos enskilda eller hos Kungl. Maj:t och kronan
skola nu eller framdeles göras gällande.
Härförutom har Riksdagen medgifvit:
a) att till innehafvaren ställd obligation må, då därom hos fullmäktige
göres framställning, på viss namngifven person öfverlåtas för att endast i
dennes hand vara gällande samt, därest ägaren sedermera det önskar, ånyo
kunna göras gällande i hvarje innehafvares hand, allt under de villkor i
afseende på behöriga anteckningar å sjäifva obligationen samt i kontorets
räkenskaper, som fullmäktige äga föreskrifva;
b) att fullmäktige må i riksgäldskontoret inrätta en statsskuldbok;
att fordran på grund af riksgäldskontorets obligationer af de lån, som fullmäktige
bestämma, må kunna genom obligationers inlämnande till riksgäldskontoret
förvandlas till en i statsskuldboken införd fordran; samt att
fullmäktige äga fastställa bestämmelserna rörande statsskuldbokens anordning
samt villkoren för dess begagnande;
c) att fullmäktige må, när sådant icke för riksgäldskontoret medför
olägenhet, kunna medgifva omedelbar inlösen i riksgäldskontoret af förfallna
obligationer och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse
och stadgandena i lånekontrakten böra å däruti angifna utrikes orter infrias;
för hvilket ändamål fullmäktige må träffa erforderliga öfverenskommelser med
de låneöfvertagare, som kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen; samt
d) att, då s. k. riksgäldssedlar i riksgäldskontoret till inlösen företes,
fullmäktige äga att, därest sedlarna befinnas riktiga, låta desamma med
riksgäldskontorets medel infria.
Beträffande antalet egenhändiga underskrifter å riksgäldskontorets obligationer
har Riksdagen föreskrifvit, att obligationer, som komma att af
riksgäldskontoret utlämnas, böra vara försedda, då deras valör ej uppgår
till 1,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst
en, då valören utgör 1,000 kronor eller högre belopp till och med 2,000
kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst två samt,
då valören öfverstiger 2,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt
myntslag, med minst tre handskrifna namnteckningar.
I afseende på riksgäldskontorets skulder, om hvilka kontorets räkenskaper
och handlingar lämna fullständig upplysning, och hvilkas belopp vid
nästlidna års slut finnas summariskt uppgifna uti en vid detta reglemente fogad
bilaga, böra i öfrigt de föreskrifter, som äro intagna uti de vid föregående
riksdagar för riksgäldskontoret utfärdade reglementen, i de delar, samma
föreskrifter ännu icke blifvit fullgjorda, fortfarande tjäna till efterrättelse.
Statsutskottets Memorial N:o 136.
5
§ 3.
Enligt 1889 års Eiksdags beslut skall, med anledning af 1888 års
svenska tre procents statslåns upptagande, till de under riksgäldskontorets
förvaltning stående likvidations- och amortissementsfonderna årligen utbetalas
en annuitet till belopp, motsvarande fyra procent af den för detta lån erhållna
valuta, eller 885,388 kronor 38 öre, af hvilken annuitet ränta å 1888 års
lån främst skall utgå, men återstoden användas till amortering å statsskulden
medelst ökad utlottning eller obligationsinköp tid efter annan.
§ 4.
Enligt 1895 års Eiksdags beslut skall till de under riksgäldskontorets
förvaltning stående likvidations- och amortissementsfonderna från och med år
1896 årligen utbetalas ett belopp af 672,300 kronor, hvaraf främst skall
utgå ränta å 1894 års svenska 8-procents statslån och återstoden användas
till amortering därå på tider och sätt, som fullmäktige i riksgäldskontoret
må finna lämpligast, dock att hela lånet skall vara slutbetaldt inom år 1950.
§ 5.
Enligt 1901 års Eiksdags beslut skall i anledning af 1900 års svenska
statslåns upptagande från och med år 1901 till de under riksgäldskontorets
förvaltning stående likvidations- och amortissementsfonderna årligen
utbetalas en annuitet af 1,452,800 kronor, hvaraf främst skall utgå
ränta å 1900 års statslån och återstoden användas till amortering å statsskulden
medelst ökad utlottning eller obligationsinköp tid efter annan.
§ 6.
Enligt 1905 års Eiksdags beslut skall i anledning af upptagandet
af 1904 års 3''/2 procents statsräntelån å 36,000,000 kronor från och med
år 1905 till de under riksgäldskontorets förvaltning stående likvidationsoch
amortissementsfonderna årligen utbetalas en annuitet af 1,880,000
kronor, hvaraf främst skall utgå ränta å nämnda lån och återstoden användas
till amortering å statsskulden medelst ökad utlottning eller obligationsinköp
tid efter annan.
6
Statsutskottets Memorial N:o 136.
1
§ 7.
Enligt 1907 års Riksdags beslut skall i anledning af upptagandet af
1906 års 87, % statsräntelån å 43,200,000 kronor från och med år 1907
till de under riksgäldskontorets förvaltning stående likvidations- och
amortissementsfonderna årligen utbetalas en annuitet af 1,656,000 kronor,
hvaraf främst skall utgå ränta å nämnda lån och återstoden användas till
amortering å statsskulden medelst ökad utlottning eller obligationsinköp
tid efter annan.
§ 8.
Enligt 1908 års Riksdags beslut skall i anledning af upptagandet af
1907 års statsräntelån å 46,800,000 kronor från och med år 1908 till de
under riksgäldskontorets förvaltning stående likvidations- och amortissementsfonderna
årligen utbetalas en annuitet af 1,872,000 kronor, hvaraf främst
skall utgå ränta å nämnda lån och återstoden användas till amortering å
skatsskulden medelst ökad utlottning1 eller obligationsinköp tid efter annan.
Angående riksgäldskontorets fordringar för utlämnade lån.
§ »•
Beträffande riksgäldskontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas
belopp kontorets böcker och räkenskaper lämna fullständig upplysning och
å hvilka, för tiden vid nästlidna års slut, en förteckning jämväl finnes detta
reglemente bifogad, skola de förbindelser, å hvilka fordringarna sig grunda,
jämte föreskrifterna uti äldre reglementen i tillämpliga delar fortfarande
tjäna till efterrättelse.
Angående riksgäldskontoret åliggande utbetalningar.
l:o. Återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar.
§ io.
Riksdagen har år 1898 beslutat, att till odlingslånefonden må under
hvart af åren 1899—1903 ej mindre ingå de till statskontoret inflytande
Statsutskottets Memorial N:o 136.
7
annuiteter å odlingslån, än äfven af riksgäldskontoret, i mån af behof och
uppå rekvisition af Kungl. Maj:t, öfverlämnas medel till så stort belopp, som
jämte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst
en million kronor årligen, samt att riksgäldskontoret skall af fonden erhålla
godtgörelse för den ränteutgift, som genom berörda medels öfverlämnande
till fonden för riksgäldskontoret förorsakas.
§ Il
Riksdagen
har år 1908 beslutat, att till odlingslånefonden må under
hvart af åren 1904—1908 ej mindre ingå de till statskontoret inflytande
annuiteter å odlingslån, än äfven af riksgäldskontoret, i mån af behof och
uppå rekvisition af Kungl. Maj:t, öfverlämnas medel till så stort belopp,
som jämte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande
af högst en million kronor årligen, samt att riksgäldskontoret skall af
fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som genom berörda medels
öfverlämnande till fonden för riksgäldskontoret förorsakas.
§ 12.
Riksdagen har år 1904, för bildande af en egnahemslånefond att användas
för af Riksdagen angifvet ändamål, bemyndigat riksgäldskontoret
att under åren 1905—1909 tillhandahålla statskontoret ett belopp af högst
tio millioner kronor; hvarjämte Riksdagen dels beslutat, att riksgäldskontoret
skall af fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som genom
berörda medels öfverlämnande till fonden förorsakas riksgäldskontoret, dels
ock medgifvit, att de kapitalinbetalningar, som å de från fonden utlämnade
lånen verkställas, må intill utgången af år 1909 tilläggas fonden.
§ 13-
1906 års Riksdag bar, i anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda
framställning, beslutat, bland annat:
att en särskild fond å 300,000 kronor skall inrättas för befrämjande
af uppodling af jord i Norrland och Dalarna, från hvilken fond i mån af
tillgång lån må tilldelas landsting eller hushållningssällskap, som förklarat
sig villigt att utlämna låneunderstöd till mindre jordbrukare för uppodling
af till åker lämplig mark;
att inflytande räntor å de från fonden utlämnade lån må ingå till
8
Statsutskottets Memorial N:o 136.
fonden för att tillsammans med fondens öfriga tillgångar användas för det
med fonden af sedda ändamål;
att fonden skall af statskontoret förvaltas; samt
att bemyndiga riksgäldskontoret att för ändamålet under år 1907 i
mån af behof tillhandahålla statskontoret ett belopp af högst 100,000 kronor.
Vidare har 1907 års Riksdag bemyndigat riksgäldskontoret att under
år 1908 i mån af behof tillhandahålla statskontoret ett belopp af högst
100,000 kronor att tillföras nämnda fond.
§ 14.
1907 års Riksdag har under hufvudsakligen samma villkor och bestämmelser,
som i fråga om den redan bildade lånefonden för rederinäringens
understödjande stadgats med afseende å dess förvaltning och användning
samt rörande dispositionen af inflytande räntor och kapitalafbetalningar å
de från fonden utlämnade lån bemyndigat riksgäldskontoret att, utöfver de
till samma fond åren 1908 och 1905 anvisade belopp af tillhopa 10,000,000
kronor, i mån af behof tillhandahålla statskontoret ytterligare 5,000,000
kronor.
§ 15.
Under förutsättning att det under bildning varande aktiebolaget svenska
ostasiatiska kompaniet kominer till stånd samt att aftal mellan detta bolag
och det danska > östasiatiske kompagni» varder träffadt om upprättande af
gemensam regelbunden ångbåtsförbindelse mellan Sverige och Danmark, å
ena, samt Ostasien, å andra sidan, har 1907 års Riksdag medgifvit, att
statskontoret må på enahanda villkor och med enahanda återbetalningsskyldighet,
som i fråga om lån ur lånefonden till rederinäringens understödjande
äro stadgade, för anskaffande af fartyg till uppehållande af nämnda
förbindelse bevilja bolaget lån å tillhopa 2,000,000 kronor, samt för sådant
ändamål bemyndigat riksgäldskontoret att, i mån af behof, tillhandahålla
statskontoret nämnda belopp, med skyldighet för statskontoret att, i den
mån de utlånade medlen eller därå förfallna räntor varda till statskontoret
inbetalade, leverera hvad sålunda guldits tillbaka till riksgäldskontoret.
§ 16.
1907 års Riksdag har dels bemyndigat riksgäldskontoret att för höjning
af fonden för torfindustriens befrämjande, i mån af behof, tillhanda
-
Statsutskottets Memorial N:o 136.
9
hålla statskontoret utöfver de af Riksdagen redan förut anvisade medel en
summa af högst 2,000,000 kronor, däraf under år 1907 högst 750,000
kronor, dels ock medgifvit, att de kapitalafbetalningar, hvilka enligt gällande
bestämmelser skola verkställas å lån, som erhållits från fonden, må,
oafsedt om de afse lån, som beviljats af nu ifrågavarande medel, eller
lån, som utgått af fondens öfriga tillgångar, intill utgången af år 1913
tilläggas fonden.
§ 17.
1907 års Riksdag har
a) bemyndigat riksgäldskontoret att för hvart och ett af åren 1907 —
1911 på rekvisition af Kung! Maj:t till fonden för fiskerinäringens befrämjande,
i mån af behof, öfverlämna medel till så stort belopp, som
finnes erforderligt för att tillsammans med till fonden inflytande annuiteter
å utlämnade lån och andra fonden tillhöriga medel, med undantag för år
1907 af redan heviljadt statsanslag, ej mindre bestrida den i nästa punkt
omförmälda ränteutgift än äfven tillgodose ett årligt lånebehof af 750,000
kronor; och
b) beslutat, att riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse
för den ränteutgift, som genom medels öfverlämnande till fonden för riksgäldskontoret
förorsakas.
§ 18.
1907 års Riksdag har dels bemyndigat riksgäldskontoret att under
åren 1908—1909 tillhandahålla statskontoret ett belopp af högst 2,000,000
kronor för bildande af eu lånefond, afseende underlättandet af inköp på
landsbygden eller å till stad hörande, men utanför det planlagda området
belägen mark af större jordområden, som .kunna erhållas för billigt pris
och särskildt lämpa sig att helt och hållet eller till väsentlig del utstyckas
till egnahemslägenheter (jordförmedlingsfonden), dels beslutat, att riksgäldskontoret
skall af fondens medel erhålla godtgörelse för den ränteutgift,
som genom ofvanberörda medels öfverlämnande till fonden för riksgäldskontoret
förorsakas, dels ock medgifvit, att till fonden inflytande kapitalbetalningar
och räntor, i den mån de icke åtgå till ersättande af riksgäldskontorets
ränteutgift, må intill utgången af år 1909 tilläggas fondens
kapital.
Bill. till Biksd. Prot. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 30 Eäft.
2
10
Statsutskottets Memorial N:o 136.
§ 19.
Till låneunderstöd för enskilda järnvägar har 1896 års Riksdag beviljat
och ställt till Kungl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 7,500,000 kronor,
att utgå under fem år från och med år 1897 med 1,500,000 kronor
årligen, dock så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa
år anvisadt, må för ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras,
ägande Kungl. Maj:t att å detta anslag till understödjande af nya, ännu ej
påbörjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa af Kungl. Maj:t beviljade
understödsbelopp, att utgå i enlighet med följande villkor och bestämmelser:
l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kungl. Maj:t,
som ock närmare bestämmer de ställen, hvilka järnväg skall beröra, varande
det sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möjligen
erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens användande
med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens
granskning föranledas;
2: o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,
skall vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital,
som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens utförande
på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst så
stor del, som motsvarar hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör
utgöras af inbetaldt eller tecknadt aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet
lämnadt tillskott till järnvägsanläggningens utförande;
3: o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden
efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets
fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande
däraf, att inbetalningarna å den del af anläggningskapitalet, som
bör utgöras af aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnadt
tillskott, skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman, som lyftas,
och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande härjämte en tiondedel af
den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besiktning af järnvägsanläggningen
blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af kungl. kungörelsen
den 11 december 1874, angående ordningen för afsyning och besiktning
af enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik, förrättad,
och väg- och vatten byggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans
öppnande för allmän trafik;
4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:
a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträck -
Statsutskottets Memorial N:o 136.
11
ningsbeloppet, af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en half
för hundra å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning därå;
b) att anstånd med räntans erläggande må medgifvas för högst tre
år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kungl. Maj:ts bestämmande,
järnväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande
beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves, till
staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetslikviderna all öfrig ränta,
med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt,
så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares så
länge, till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd
medgifvits, blifvit till staten inbetaldt; och
c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt
Kungl. Maj:ts bestämmande, järnväg senast skall vara färdig och för
trafik öppnad;
5:o) att järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och
materiel, äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för
den af staten lämnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans
utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan
fordran i den järnväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen
beviljats; börande ej mindre, såsom villkor för statslånets erhållande
och tillgodonjutande, i bolagsordningen intagas stadgande om
bolagets skyldighet att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets
järnväg med förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan fordran
hos bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till
dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats
för förut lyfta andelar af lånet; hvar jämte ofvanberörda sista tredjedel
ej må utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt
framför hvarje annan fordran än statens blifvit i bolagets järnväg behörigen
meddelad;
6:o) att Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd
ledamot i direktionen för hvarje järnvägsbolag, som innehar lån af
staten, och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning
och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och
revisor skall bekostas af bolaget;
7:o) att hvarje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara
skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka
Kungl. Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla de
villkor och kontroller, som af Kungl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt
12
Statsutskottets Memorial N:o 136.
8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kungl.
Maj:t så pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå
upplåtelse af den för järnvägsanläggningen erforderliga, kronan tillhöriga
mark, som står under dess omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är
om boställsjord eller annan åt enskild person med åborätt eller annorledes
upplåten kronojord, ersättning därför af bolaget bör lämnas i enlighet med
gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt begagna sådana å kronans
ägor belägna kalk- och stenbrott jämte grustäkter, som kunna vara
disponibla;
och åligger det fullmäktige att behörigen tillhandahålla och utbetala
de belopp, Kungl. Maj:t kan komma att å detta anslag anvisa.
§ 20.
Till låneunderstöd för enskilda järnvägar bar 1901 års Riksdag beviljat
och ställt till Kungl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 7,500,000
kronor, att utgå under fem år från och med år 1902 med 1,500,000 kronor
årligen, dock så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa
år anvisadt, må för ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras,
ägande Kungl. Maj:t att å detta anslag till understödjande af nya, ännu
ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa af Kungl. Maj:t beviljade
understödsbelopp, att utgå i enlighet med följande villkor och bestäm
melser:
l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kungl. Maj:t, som
ock närmare bestämmer de ställen, hvilka järnväg skall beröra, varande det
sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möjligen
erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens användande
med mera dybkt, hvilka kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens
granskning föranledas;
2: o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,
skall vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital,
som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens
utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst
så stor de], som motsvarar hälften af den beräknade anläggningskostnaden,
bör utgöras af inbetaldt eller tecknadt aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet
lämnadt tillskott till järnvägsanläggningens utförande;
3:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden
efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets
Statsutskottets Memorial N:o 136.
13
fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande
häraf, att inbetalningarna å den del af anläggningskapitalet, som
bör utgöras af aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnadt
tillskott, skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman, som lyftas,
och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande härjämte en tiondedel af
den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besiktning af järnvägsanläggningen
blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af kungl. kungörelsen
den 11 december 1874, angående ordningen för afsyning och besiktning
af enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik, förrättad,
och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans
öppnande för allmän trafik;
4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:
a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,
af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en
half för hundra å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning
därå;
b) att anstånd med räntans erläggande må medgifvas för högst tre
år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kungl. Maj:ts bestämmande,
järnväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande
beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves,
till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetslikviderna all öfrig
ränta, med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet
godtgjordt, så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande
fortfares så länge, till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande
anstånd medgifvits, blifver till staten inbetaldt; och
c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt
Kungl. Maj:ts bestämmande, järnväg senast skall vara färdig och för trafik
öppnad;
5:o) att järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och
materiel, äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för
den af staten lämnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans
utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan
fordran i den järnväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen
beviljats; börande ej mindre, såsom villkor för statslånets erhållande
och tillgodonjutande, i bolagsordningen intagas stadgande om bolagets
skyldighet att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets järnväg
med förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan fordran hos
bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till dess
14
Statsutskottets Memorial N:o 136.
inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för
förut lyftade andelar af lånet; hvarjämte ofvanberörda sista tredjedel ej må
utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför
hvarje annan fordran än statens blifvit i bolagets järnväg behörigen meddelad;
6:o)
att Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd
ledamot i direktionen för hvarje järnvägsbolag, som innehar lån af staten,
och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och
räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall
bekostas af bolaget;
7:o) att hvarje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara
skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka
Kungl. Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla
de villkor och kontroller, som af Kungl. Maj:t prof vas lämpliga och nödiga;
samt
8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kungl. Maj:t
så pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse
af den för järnvägsanläggningen erforderliga, kronan tillhöriga mark, som
står under dess omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord
eller annan åt enskild person med åborätt eller annorledes upplåten
kronojord, ersättning därför af bolaget bör lämnas i enlighet med gällande
expropriationslag, dels ock kostnadsfritt begagna sådana å kronans ägor
belägna kalk- och stenbrott jämte grustäkter, som kunna vara disponibla;
och åligger det fullmäktige att behörigen tillhandahålla och utbetala
de belopp, Kungl. Maj:t kan komma att å detta anslag anvisa.
§ 21.
Riksdagen har år 1905 medgifvit, att å det af Riksdagen enligt skrifvelse
den 7 maj 1901 (n:o 74) till låneunderstöd för enskilda järnvägar
beviljade och till Kungl. Maj:ts förfogande ställda extra anslag af 7,500,000
kronor må, utan iakttagande af i statsrådsprotokollet öfver civilärenden
den 10 mars 1905 omförmälda, i Riksdagens berörda skrifvelse stadgade
villkor, åt Orsa—Härjeådalens järnvägsaktiebolag till fullbordande af den
redan påbörjade järnvägsanläggningen mellan Orsa och Sveg kunna anvisas
ytterligare ett låneunderstöd till belopp af 2,200,000 kronor, dock under
vilkor, dels att landsting, kommuner eller enskilda i afgifven förbindelse,
som af Kungl. Maj:t godkännes, utfäst sig att, i händelse de af statsmedel
Statsutskottets Memorial N:o 136.
15
för järnvägsanläggningens utförande anvisade låneunderstöd jämte öfriga för
bolaget tillgängliga medel skulle visa sig icke vara tillräckliga för järnvägsbyggnadens
fullbordande enligt plan, som af Kung! Maj:t fastställes, tillhandahålla
bolaget för detta ändamål ytterligare erforderliga medel intill
ett belopp af 250,000 kronor, dels ock att, därest från statsverkets sida
påyrkas inlösning af järnvägen, innan 10 år förflutit från det någon del
däraf öppnats för allmän trafik, staten skall äga påfordra, att inlösningsvärdet
bestämmes af gode män, på sätt i den å ifrågavarande järnvägsanläggning
meddelade koncessionen är föreskrifvet för den händelse inlösning
skulle senare ifrågakomma.
§ 22.
Till låneunderstöd för enskilda järnvägar har 1906 års Riksdag beviljat
och ställt till Kungl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 7,500,000
kronor, att utgå under fem år från och med år 1907 med 1,500,000
kronor årligen, dock så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett
af dessa år anvisadt, må för ett efterföljande år af samma femårsperiod
disponeras, ägande Kungl. Maj: t att å detta anslag till understödjande af
nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa af Kungl.
Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet med följande villkor
och bestämmelser:
l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kungl. Maj:t,
som ock närmare bestämmer de ställen, hvilka järnväg skall beröra, varande
det sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för
möjligen erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens
användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens
granskning föranledas;
2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,
skall vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett
kapital, som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens
utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst
så stor del, som motsvarar hälften af den beräknade anläggningskostnaden,
bör utgöras af inbetaldt eller tecknadt aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet
lämnadt tillskott till järnvägsanläggningens utförande;
8: o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden
efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets
fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock med
iakttagande däraf, att inbetalningarna å den del af anläggningskapitalet,
16
Statsutskottets Memorial N:o 136.
som bör utgöras af aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet
lämnadt tillskott, skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman,
som lyftas, och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande härjämte en
tiondedel af den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besiktning
af järnvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af
kungi. kungörelsen den 11 december 1874 angående ordningen för afsyning
och besiktning af enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän
trafik förrättad samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till
banans öppnande för allmän trafik;
4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:
a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträck
ningsbeloppet,
af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en
half för hundra å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning
därå; *
b) att anstånd med räntans erläggande må medgifvas för högst tre år,
dock icke utöfver ett år från den dag, då enligt Kungl. Maj:ts bestämmande
järnväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande
beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda piedgifves,
till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetslikviderna all öfrig
ränta, med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt,
så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares
så länge, till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande
anstånd medgifvits, blifver till staten inbetal dt;
c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då enligt
Kungl. Maj:ts bestämmande järnväg senast skall vara färdig och för trafik
öppnad; och
d) att, därest- till betalning förfallet belopp icke i föreskrifven ordning
erlägges, låntagaren skall därå gälda fem procent årlig ränta, intill dess
samma belopp varder behörigen inbetaldt;
5:o) att järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och
materiel äfvensom all bolagets öfriga egendom skall utgöra säkerhet för
den af staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans
utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan
fordran i den järnväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen
beviljats; börande ej mindre såsom villkor för statslånets erhållande och
tillgodonjutande i bolagsordningen intagas stadgande om bolagets skyldighet
att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets järnväg med förmånsrätt
för samma fordran framför hvarje annan fordran hos bolaget, än ock
Statsutskottets Memorial N:o 136.
17
en tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till dess inteckning med
ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för förut lyftade
andelar af lånet; hvarjämte ofvanberörda sista tredjedel ej må utbekommas,
förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför hvarje annan
fordran än statens blifvit i bolagets järnväg behörigen meddelad;
6:o) att Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd
ledamot i direktionen för hvarje järnvägsbolag, som innehar lån af staten,
och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning
och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor
skall bekostas af bolaget;
7:o) att hvarje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara
skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik,
hvilka Kungl. Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt
alla de villkor och kontroller, som af Kungl. Maj:t pröfvas lämpliga och
nödiga; samt
8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kungl.
Maj: t så prof var lämpligt,
dels erhålla upplåtelse af den för järnvägsanläggningen erforderliga, kronan
tillhöriga jord sålunda: att jord, som står under kronans omedelbara disposition,
upplåtes utan någon ersättning; att jord från de under bruk och
bergverk för nödigt skogsfång upplåtna kronoallmänningar upplåtes utan
annan godtgörelse än ersättning till vederbörande innehafvare för intrång i
nyttjanderätten; att jord från de genom domänstyrelsens försorg utarrenderade
kronoegendomar, hvilka icke upplåtits till förenade mötespassevolanskassornas
fond, stuterierna eller Vadstena krigsmanshusfond, upplåtes utan
annan ersättning än för minskning i arrendatorns brukningsområde under
den återstående arrendetiden äfvensom för skada och intrång; samt att
för jord, som är till boställe eller åt enskild person, menighet eller inrättning
med åborätt eller annorledes än hvad ofvan sagts upplåten, ersättning
skall lämnas såväl för själfva marken som för skada och intrång;
skolande ersättningen i ofvannämnda fall bestämmas i den ordning, förordningen
angående jords eller lägenhets afstående för allmänt behof den 14
april 1866 stadgar;
dels ock kostnadsfritt begagna för anläggningen sådana å kronans ägor
belägna kalk- och stenbrott jämte grustäkter, som kunna vara disponibla;
och åligger det fullmäktige i riksgäldskontoret att behörigen tillhandahålla
och utbetala de belopp, Kungl. Maj:t kan komma att å detta anslag
anvisa.
Bih. till Riksd. Prof. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 30 Häft.
3
18
Statsutskottets Memorial N:o 136.
§ 28.
1902 års Riksdag bär
a) för sin del förklarat, att hinder icke möter för försäljning
af fastigheten n:o 1 efter 1810 års nummerordning i kvarteret Lejonet i
Stockholm under villkor, dels att fastigheten inköpes för statsverkets räkning
för en köpeskilling af högst 2,250,000 kronor, hvilken köpeskilling
efter köpets afslutande, tills vidare och intill dess Riksdagen i fråga om
densammas utbetalande till säljaren annorlunda förordnar, skall för den
genom öfverenskommelsen emellan konung Gustaf III och prinsessan Sophia
Albertina den 17 mars 1788 bildade stiftelsens räkning innestå i riksgäldskontoret,
som å innestående beloppet årligen, räknadt från den dag
fastigheten till statsverkets disposition öfverlämnas, utbetalar fyra procent
ränta till den, som enligt bestämmelserna i nämnda öfverenskommelse må
vara därtill berättigad, dels att köpeskillingen må i sin helhet eller till
större eller mindre del, efter det Riksdagens medgifvande för hvarje särskilt
fall inhämtats, användas till fastighetsförvärf för omförmälda stiftelses
räkning; dels ock att statsmedel icke må användas till reparation
eller underhåll af sålunda inköpt fastighet eller till andra utgifter för
densamma; samt
b) bemyndigat riksgäldskontoret att, därest den ifrågavarande
försäljningen kommer till stånd, ej mindre verkställa den i mom. a) omförmälda
årliga ränteutbetalning, utan äfven tillhandahålla erforderliga
medel till de fastighetsinköp, som enligt samma moment framdeles kunna
för stiftelsens räkning förekomma.
§ 24.
Riksdagen har år 1906
dels medgifvit, att inköp af sådana, helt eller delvis, i enskild ägo
befintliga vattenfall, som inom den närmaste framtiden anses komma att
för drift af statens järnvägar erfordras och hvilkas inköp icke utan men
för staten anses kunna uppskjutas, må af Kungl. Maj:t beslutas till ett
sammanlagdt belopp af intill 5,000,000 kronor; samt att den afkastning,
samma vattenfall kunna komma att lämna under tiden, intill dess de varda
för det med inköpet afsedda ändamålet använda, skall inlevereras till statskontoret
för att redovisas under titel extra uppbörd;
dels ock bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att i mån af
behof, enligt Kungl. Maj:ts rekvisition, utanordna för ändamålet erforderliga
medel intill nämnda summa.
Statsutskottets Memorial N:o 136.
19
§ 25.
1907 års Riksdag har
dels bemyndigat riksgäldskontoret att tillhandahålla telegrafstyrelsen
för anskaffande af lokaler för telegrafverkets behof ett lånebelopp af 3,000,000
kronor att, i mån af behof och sedan detta för hvarje gång blifvit af
Kungl. Maj:t och Riksdagen pröfvadt, af telegrafstyrelsen i riksgäldskontoret
lyftas och jämte ränta, motsvarande den ränteutgift, som genom berörda
belopps öfverlämnande till telegrafstyrelsen förorsakas riksgäldskontoret,
inom tjugu år från första lyftningsdagen återgäldas medelst afbetalningar,
i den mån telegrafverkets medel därtill lämna tillgång, dock så att
dylika afbetalningar böra en månad förut af telegrafstyrelsen för riksgäldskontoret
tillkännagif vas;
dels af nämnda lånemedel anvisat till inköp för telegrafverkets behof
af egendomarna n:is IX och II i kvarteret Skvalperup i Malmö 350,000
kronor samt för utförande af vissa byggnadsarbeten för utvidgning af
stationslokalerna i Malmö 169,000 kronor;
dels ock medgifvit, att för telegrafverkets behof må efter Kungl. Maj:ts
pröfning och godkännande, inköpas för byggnadstomter lämpliga fastigheter
i Gröteborg, Norrköping, Landskrona, Örebro och Yästerås, äfvensom att
köpeskillingarna därför må utbetalas af ofvannämnda lånemedel.
§ 26.
Till fortsättning af statsbanan från Morjärv öfver Storträsk till Lappträsk
samt landsvägen mellan Morjärv och Lappträsk har 1907 års Riksdag
för år 1908 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat ett
anslag af 1,200,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.
§ 27.
Till påbörjandet af en statsbana från Järna station å västra stambanan
öfver Yagnhärad och Nyköping förbi Lunda till Norrköping har
1907 års Riksdag för år 1908 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret
anvisat 2,000,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition
utbetalas.
§ 28.
Till påbörjandet af en statsbana från Bastuträsks station å norra stambanan
till Skellefteå och vidare till Kallholmsfjärden har 1907 års Riksdag
20
StaisutskoUets Memorial N:o 136.
för år 19OS beviljat och till utgående från riksgäldskontor anvisat 800,000
kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.
§ 29.
Till påbörjandet af en statsbana från Östersund till Ströms vattudal
(Ulriksfors) jämte bispår från Ulriksfors till Strömsund har 1907 års
Riksdag för år 1908 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat
2,000,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.
§ 30.
Med bifall till Kungl. Majrts därom framställda proposition (n:o 184)
har 1907 års Riksdag
1) medgifvit, att det köp, hvarigenom ledamöterna i styrelsen för Trollhätte
kanal- och vattenverk, majoren F. W. Hansen och direktören E. Frisell
enligt statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 4 april 1907 bifogadt
köpekontrakt förvärfvat egendomen 3/8 mantal Sjöboda n:o 1 i Västra
Tunhems socken och Väne härad af Älfsborgs län, må för Kungl. Maj:ts
och kronans räkning öfvertagas och de verificerade omkostnaderna för samma
köp af statsmedel gäldas;
2) godkänt och antagit det samma statsrådsprotokoll jämväl bifogade,
af grosshandlaren Gustaf G. E. Sandberg den 30 oktober 1906 undertecknade
köpeaftal angående landerierna Källshagen med den s. k. Hafvenströmska
lyckan och Fredrikslund med åkerlyckan Vårtäppan, belägna å
Vänersborgs stads donationsjord, med rätt för Kungl. Maj:t att i avtalet
vidtaga de formella ändringar, som kunna finnas påkallade;
8) medgifvit, att det köp, hvarigenom majoren Hansen enligt statsrådsprotokollet
bilagdt köpekontrakt förvärfvat den från frälsehemmanet 1/i
mantal Hörlycke i Gärdhems socken och Väne härad af Älfsborgs län afsöndrade
lägenheten Holmen, må för Kungl. Maj:ts och kronans räkning
öfvertagas och de verificerade kostnaderna för samma köp af statsmedel
gäldas;
4) medgifvit, att inköp af andra fastigheter, som kunna erfordras för
statens nuvarande eller blifvande anläggningar vid Trollhättan, må af Kungl.
Maj:t beslutas till ett sammanlagdt belopp af intill 300,000 kronor; samt
5) bemyndigat riksgäldskontoret att på rekvisition, i mån af behof,
tillhandahålla Kungl. Maj:t ej mindre de medel, som erfordras för fullgö
-
21
Statsutskottets Memorial N:o 136J
rande af likviden till majoren Hansen, direktören Frisel! och grosshandlaren
Sandberg, än äfven det under mom. 4 omförmälda belopp af intill
300,000 kronor.
§ 31.
Med bifall till Kungi. Maj:ts därom framställda proposition (n:o 186)
har 1907 års Riksdag
1) för anläggning af en kraftstation för tillgodogörande af den staten
tillhöriga vattenkraften i Trollhätte strömmar med mera samt fortsättande
och fullbordande af den för kraftstationen erforderliga kraftkanalen, i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med af styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk
framlagdt förslag, anvisat ett belopp af 7,750,000 kronor;
2) för godtgörelse af kostnaderna för utredningen rörande kraftstationens
anläggning och för två rättegångar rörande vattenrätt m. m. vid Trollhättan
anvisat ett belopp af 80,887 kronor; samt
3) bemyndigat riksgäldskontoret att af dessa medel på rekvisition tillhandahålla
Kungl. Maj:t under år 1907 2,080,887 kronor och under år
1908 3,000,000 kronor.
§ 32.
1907 års Riksdag har dels för anläggning af ledningar, afsedda att
distribuera elektrisk energi från statens redan befintliga eller blifvande kraftstationer
vid Trollhättan, samt därmed sammanhängande arbeten anvisat
ett belopp af 1,500,000 kronor att användas enligt de närmare föreskrifter,
Kungl. Maj:t meddelar, dels ock bemyndigat riksgäldskontoret att på rekvisition,
i mån af behof, tillhandahålla Kungl. Maj:t dessa medel.
3:o. Med statsregleringen gemenskap ägande utgifter.
§ 43.
I händelse under löpande året skulle visa sig, att statskontorets inkomster
äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det ^riksgäldskontoret
att, sedan Kungl. Maj:t, uppå statskontorets underdåniga
anmälan, pröfvat behofvet, för dess fyllande tillhandahålla statskontoret det
22
Statsutskottets Memorial N:o 136.
belopp, Kung!. Maj:t för sådant ändamål finner för godt bestämma; dock
med förbindelse för statskontoret att, så snart dess tillgångar det medgifva,
återgälda hvad riksgäldskontoret sålunda förskjutit.
4:o. På riksgäldskontoret anvisade kreditiv.
§ 44.
Till följd af stadgandet i regeringsformens 68 § bar Riksdagen anslagit
och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat en kreditivsumma
af sju millioner fem hundra tusen kronor, för att vid infallande krig af
Konungen lyftas, sedan han statsrådet in pleno hört och Riksdagen sammankallat.
Riksdagens å denna summa utfärdade förseglade anordning får
ej förr brytas eller summan af fullmäktige utbetalas, än sedan riksdagskallelsen
blifvit i allmänna tidningarna kungjord.
§ 45.
Den kreditivsumma, som, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande,
bör å riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under
tiden mellan innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då
Konungen till rikets försvar eller andra högst viktiga och angelägna ändamål,
sedan hela statsrådets tankar däröfver blifvit inhämtade, finner den
vara oundgängligen nödig, har Riksdagen fastställt till sju millioner fem
hundra tusen kronor.
§ 46.
För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom näst
föregående paragrafer å riksgäldskontoret anvisade kreditiv böra detta verks
härtill disponibla tillgångar begagnas, och, ifall dessa icke äro tillräckliga,
de därutöfver erforderliga medlen af riksgäldskontoret upplånas mot kontorets
obligationer, ställda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller
efter föregången uppsägning; ägande fullmäktige att, med hänsikt till de
vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma
räntevillkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer;
dock får obligationernas förfallotid icke utsättas senare än fem år efter deras
utgifningsdag.
Statsutskottets Memorial N:o 136.
23
§ 47.
Till bestridande af sådana telegrafverkets oförutsedda utgifter, som för
uppfyllande af traktatsenliga förbindelser kunna erfordras, bar Riksdagen
medgifvit, att Kungl. Maj:t må äga att, i händelse verkets egna medel
därtill icke lämna tillgång, i riksgäldskontoret utbekomma förskott till belopp
af högst 150,000 kronor.
Angående riksgäldskontorets inkomster och öfriga tillgångar
utom lånefordringarna,
§ 65.
De till riksgäldskontoret hörande och dit anslagna medel må icke,
under någon förevändning eller med hvad villkor som helst, därifrån ryckas
eller användas till andra behof, än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande,
som däremot strider, vare kraftlöst (68 § regeringsformen). Och
må, vid likviderande af riksgäldskontorets fordringar, ackord, utan Riksdagens
särskilda samtycke, icke medgifvas.
§ 66.
Riksgäldskontoret äger att emottaga de medel, hvilka kunna inflyta
vid försäljning af kronan tillhöriga hus i städerna — hvarifrån dock undantagas
auktionsmedlen för sådana hus, som äro inköpta för kungl. flottans
i Karlskrona behof eller för allmänna magasinsinrättningens räkning — såvida
ej dessa medel blifvit af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskildt ändamål
anvisade.
§ 67.
Sedan 1877 års Riksdag, i fråga om bergverkstiondens upphörande,
beslutat, bland annat, att, med undantag tills vidare för Höganäs stenkolsverk,
alla öfriga verk, som nu äro förpliktade till bergverkstiondes utgörande,
från och med år 1878 befrias från dylik tionde, dock hvad nedan
nämnda verk angår med följande villkor och förbehåll:
24
Statsutskottets Memorial N:o 136.
a) för Tunabergs kopparverk, att dess ägare inom 1878 års slut antingen
till kronan afstår all rätt till Tunabergs bergslags allmänning eller
ock efter fulla värdet, sådant det vid behörig uppskattning kan varda bestämdt,
till riksgäldskontoret erlägger lösen för den del af allmänningen,
som, sedan de till skogsfång därifrån berättigade hemman och lägenheter
erhållit mot denna förmån svarande skogsmark, kan verket tillkomma;
b) för Löfås silfververk, att ägarne af detta verk före 1878 års slut
till riksgäldskontoret inbetala löseskilling för den af verket utgående afrad
med 11,844 kronor 60 öre; och
c) för Dylta svafvel-, vitriol- och rödfärgsverk, att ägaren af detta
verk likaledes före 1878 års utgång till riksgäldskontoret inbetalar löseskilling
för den af detta verk utgående afrad med 18,958 kronor 40 öre;
samt med rätt i öfrigt för bergverken att komma i åtnjutande af
befrielsen från tionden från och med det år, under hvilket de uppfyllt de
ofvan nämnda villkor och förbehåll, som för vissa bland dem blifvit för
sådan befrielse bestämda;
så äger riksgäldskontoret att mottaga de belopp, hvilka till följd af
ofvan nämnda villkor komma att till riksgäldskontoret inbetalas.
§ 68.
Om statskontoret erhåller större behållningar å sina räkningar i riksbanken,
än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga,
äger riksgäldskontoret att i afräkning å riksgäldskontoret tillkommande
anslag eller på de återbetalningsvillkor, som af fullmäktige medgifvas,
sådana behållningar af statskontoret till förvaltning mottaga.
§ 69.
Från statskontoret äger riksgäldskontoret att, i mån af behof, under
åren 1908 och 1909 utbekomma de i hvardera årets riksstat till utgående
från riksgäldskontoret förslagsvis uppförda anslag till riksdags-, kyrkomötesoch
revisionskostnader samt aflöningar, äfvensom till räntor och afbetalningar
å statsskulden efter afdrag af till riksgäldskontoret ingående rånte- och kapitalbetalningar;
börande i den likvid, som skall för det sistförfluten året i riksgäldskontoret
med statsverket upprättas, statskontoret påföras eller godtgöras
det belopp, hvarmed de till riksgäldskontoret inbetalda förenämnda
Statsutskottets Memorial N:o 136.
25
anslag må hafva understigit eller öfverskjutit den summa, hvarmed berörda
utgifter, efter frånräknande af omförmälda afdrag, i verkligheten från riksgäldskontoret
utgått»
§ 70.
Riksdagen har år 1877 medgifvit, att de medel, som influtit eller
därefter inflöte för försäljning, jämlikt kungl. brefvet den 29 maj 1874,
af åtskilliga mindre kronolägenheter och enligt Riksdagens skrifvelse den 11
i samma månad skulle af statskontoret levereras till riksgäldskontoret att
där särskildt bokföras, intill dess Riksdagen fattat beslut om deras användande
till inköp af skogbärande eller till skogsodling tjänlig mark, finge, i
den mån tillfällen sig yppade till inköp af dylik mark, hvilka af Kungl.
Maj:t pröfvades vara fördelaktiga och hvartill medel icke kunde beredas från
de till skogsväsendet anvisade reservationsanslag, för sådant ändamål af
Kungl. Maj:t disponeras.
Sedan 1888 års Riksdag ytterligare medgifvit försäljning af vissa
andra mindre kronoegendomar, dock under villkor, att de genom denna
försäljning inflytande medel skulle användas för inköp af skogbärande eller
till skogsbörd tjänlig mark, och i sammanhang därmed föreskrift, att äfven
dessa medel borde inlevereras till riksgäldskontoret och där bokföras
på sätt stadgadt vore angående köpeskillingarna för de kronoegendomar,
som såldes enligt kungl. brefvet den 29 maj 1874, har 1889 års Riksdag
medgifvit, att de sålunda, efter försäljning jämlikt kungl. brefvet den
18 maj 1888, influtna eller hädanefter inflytande medel finge för ofvan angifna
ändamål under en tid af tre år, räknadt från den i januari 1889,
af Kungl. Maj:t disponeras.
Riksdagen har år 1891 medgifvit, dels att ytterligare vissa andra
mindre kronoegendomar finge försäljas, dock under samma villkor i fråga om
försäljningsmedlens användande och med samma föreskrift angående medlens
inleverering till riksgäldskontoret och bokföring därstädes, som i nästföregående
stycke omförmälas, dels ock att ej mindre köpeskillingarna för
de kronoegendomar, rörande hvilkas försäljning beslut jämlikt kungl. brefvet
den 18 maj 1888 fattades under tiden till och med utgången af år
1894, än äfven köpeskillingarna för de egendomar, om hvilkas försäljning
på grund af 1891 års Riksdags medgifvande beslut under nyssnämnda tid
fattades, finge för ofvan angifna ändamål af Kungl. Maj:t disponeras.
Riksdagen har vidare år 1894 medgifvit, att enahanda bestämmelser
rörande ifrågavarande köpeskillingar skulle vara gällande med afseende å
Bill. till Riksd. Prot. 1908. 4 Sami. 1 Åfd. 30 Käft. 4
26
Statsutskottets Memorial N:o 136.
de kronoegendomar, rörande hvilkas försäljning beslut jämlikt kungl. bofven
den 18 maj 1888 och den 29 maj 1891 fattades under tiden till
och med 1897 års utgång, hvilken tid af 1897 års Riksdag utsträckts till
och med utgången af år 1900 och af 1900 års Riksdag till och med
utgången af år 1908.
År 1902 medgaf Riksdagen, dels att ytterligare vissa andra mindre
kronoegendomar samt till inköpta skogsegendomar hörande områden finge
försäljas, dock under samma villkor i fråga om försäljningsmedlens användande
och med samma föreskrift angående medlens inleverering till riksgäldskontoret
och bokföring därstädes, som, enligt hvad här ofvan nämnts,
af Riksdagen år 1888 och 1891 meddelats, dels ock att köpeskillingarna
för de kronoegendomar samt till inköpta skogsegendomar hörande områden,
rörande hvilkas försäljning på grund af 1902 års Riksdags medgifvande
beslut fattades under tiden till och med utgången af år 1908, finge för
inköp af skogbärande eller till skogsbörd tjänlig mark af Kungl. Maj:t
disponeras.
Riksdagen medgaf år 1903, att Kungl. Maj:t ägde för ofvan angifna
ändamål disponera köpeskillingarna för de kronoegendomar samt till inköpta
skogsegendomar hörande områden, rörande hvilkas försäljning beslut
jämlikt kungl. brefven den 18 maj 1888, den 29 maj 1891 och den 28
maj 1902 fattades under tiden till och med utgången af år 1906, och har
denna tid af 1906 års Riksdag utsträckts till och med utgången af år 1909.
På grund häraf åligger det riksgäldskontoret att, på Kungl. Maj:ts
rekvisition, utbetala ofvan omförmälda, till riksgäldskontoret inlevererade
försäljningsmedel.
§ 71.
I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet
af de för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel,
intill dess desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel,
till den del de icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlämnas
till riksgäldskontoret; hvaremot det åligger riksgäldskontoret att sådana
mottagna medel, enligt Kungl. Maj:ts föreskrift, statskontoret uppå dess
rekvisitioner tillhandahålla.
§ 72.
(.Kommer att innehålla Riksdagens beslut om riksgäldskontorets upplåning.
J
Statsutskottets Memorial N:o 136.
27
§ 73.
Då obligationer och räntekuponger för de af riksgäld skontoret upptagna
lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid
hos riksgäldskontoret företedda, skola de medel, hvilka för infriande af
sådana obligationer och räntekuponger varit afsedda, afföras från likvidations-
och amortissementsfonderna för att användas till fyllande af riksgäldskontorets
öfriga behof.
§ 74.
De medel till belopp af 15,000,000 kronor, som af fullmäktige i
riksgäldskontoret enligt bemyndigande af 1904 års Kiksdag anskaffats för
beredande åt riksgäldskontoret af kassareserver i utlandet, böra i regel
hållas innestående hos utländska banker och bankirhus eller vara placerade
i främmande staters skuldförbindelser.
Biksgäldskontorets öfriga kontanta tillgångar skola, såvidt och så
länge de icke behöfva användas för samma verk åliggande utbetalningar,
insättas i riksbanken eller hållas allmänna rörelsen till hända och göras
räntebärande genom deras utlåning på sätt, som fullmäktige i riksgäldskontoret
anse innefatta full säkerhet; ägande fullmäktige jämväl att för
sådana medel uppköpa antagliga obligationer eller andra förbindelser, som
anses kunna utan svårighet och kapitalförlust vid inträffande behof föryttras.
Vid utlåning skola riksgäldskontorets räntebärande obligationer såsom hypotek
åtnjuta företräde framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden,
lånesummans förhållande till hypoteket samt den ränta, hvilken för ifrågavarande
lån skall till riksgäldskontoret erläggas, må, med afseende å såväl
penningställningen som säkerhetens beskaffenhet, af fullmäktige bestämmas.
§ 75.
För bestridande af riksgäldskontoret åliggande betalningar äger detta
verk att begagna ett kreditiv i riksbanken till belopp af högst en million
fem hundra tusen kronor; börande i afseende på kreditivets begagnande de
uti bankoreglementet därom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.
§ 76.
Fullmäktige i riksgäldskontoret äga att på framställning af fullmäktige
i riksbanken ställa till riksbankens förfogande riksgäldskontorets skuldförbindelser
i form af skattkammarväxlar eller i annan form intill ett belopp
28
Statsutskottets Memorial N:o 136.
af 40 millioner kronor i utländskt mynt med en löpetid af högst två år
äfvensom att genom öfverenskommelse med fullmäktige i riksbanken träffa
erforderliga närmare bestämmelser, rörande skuldförbindelsernas form, belopp,
löpetid, myntslag, inlösen m. m.
§ 77.
Därest sådant för verkställigheten af riksgäldskontoret åliggande utbetalningar
finnes nödvändigt, äga fullmäktige att anskaffa därtill erforderliga
medel genom upplåning mot riksgäldskontorets skuldförbindelser eller
begagnandet af krediter på villkor, som fullmäktige äga bestämma; ägande
fullmäktige därjämte att, för beredande af tillgång till erforderlig kassaförstärkning
åt statskontoret, i mån af behof upplåna medel mot vare sig riksgäldskontorets
skuldförbindelser eller obligationer i svenskt mynt, ställda till
inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången, af riksgäldskontoret
verkställd uppsägning; varande åt fullmäktige öfverlämnadt att, med
hänsikt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden,
bestämma räntevillkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa
obligationer.
I afseende på öfrig upplåning mot tryckta eller graverade obligationer
lämnar Eiksdagen särskilda föreskrifter.
Angående redovisningen af de till riksgäldskontoret
ingående medel.
§ 78.
Öfver riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster
och utgifter uppgöres och afslutas för hvarje år en fullständig
hufvudbok, hvaruti skall ingå redovisning för de fonderade statslånens
likvidations- och amortissementsfonder. Hufvudboken skall inom den 1 april
året näst efter det, hvilket densamma omfattar, vara afslutad samt före den
1 därpå följande juni behörigen granskad.
Eiksgäldskontorets hufvudbok bör vid lämpliga tider hållas statskontoret
till hända, på det att riksgäldskontorets räkenskaper må kunna i
nödiga delar intagas i rikshufvudboken.
Statsutskottets Memorial N:o 136.
29
§ 79.
Under loppet af juni månad hvarje år böra, till upplysning för allmänheten
om riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det därmed afsedda
ändamål lämpade utdrag af detta verks räkenskaper för det näst föregående
året genom trycket offentliggöras och med allmänna tidningarna
utdelas.
§ 80.
I april månad hvarje år upprättas uti riksgäldskontoret likvid med
statsverket för det sist förflutna året. Åf denna likvid meddelas statskontoret
tvenne exemplar, hvaraf det ena, därå fullmäktige tecknat sitt
godkännande, hör därstädes kvarstanna, samt det andra, sedan det blifvit
försedt med anteckning om likvidens godkännande af statskontoret, bör
till riksgäldskontoret återställas, för att såsom verifikation dess hufvudbok
biläggas.
Angående styrelsen för riksgäldskontoret.
§ 81.
Förvaltningen af riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är
utaf Eiksdagen uppdragen åt sju fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag
utses i den ordning, 71 § riksdagsordningen stadgar.
Vid fullmäktiges sammankomster föres ordet af den, som af Riksdagen
blifvit därtill utsedd; tillkommande fullmäktige att sjkifva bland sig
välja en vice ordförande att föra ordet, när hinder för ordföranden inträffar.
§ 82.
Uppkommer ledighet bland fullmäktige, inträder suppleant enligt af
Riksdagen bestämd ordning.
§ 83.
År styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt
hvad här nedan föreskrifves, äger fullmäktiges ordförande att inkalla erforderligt
antal suppleanter.
§ 84.
Fullmäktige äro förbundna att vid riksgäldskontorets förvaltning ställa
sig till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven detta reglemente
30
Statsutskottets Memorial N:o 136.
samt öfriga rörande riksgäldskontoret gällande föreskrifter; börande fullmäktige
doldt och förtegadt hålla, hvad vid kontorets förvaltning förefaller,
som tyst vara bör.
§ 85.
Blir fullmäktig ledamot af statsrådet eller kommer i den författning,
att han, jämlikt något af mom. a, b, c, d och e uti 26 § riksdagsordningen,
icke må såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda
fullmäktigbefattningen och suppleant inträda i hans ställe.
§ 86.
Jämte noggrannt iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af
riksgäldskontoret och dit anslagna medel är stadgadt, åligger fullmäktige
att omsorgsfullt vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån
samt för öfrigt vidtaga alla på fullmäktige ankommande åtgärder i och för
verkställigheten af de i sådant afseende meddelade beslut samt fullmäktige
gifna uppdrag; börande fullmäktige således ej mindre, om anledning därtill
gifves, söka förebygga, att med statslån understöd! järnvägsbolags inkomster,
med åsidosättande af bolagets skyldighet att erlägga föreskrifven inbetalning
till riksgäldskontoret, användas till bestridande af andra utgifter än sådana,
som äro nödvändiga för järnvägsdriftens uppehållande, än äfven, därest
tvångsförsäljning sker af järnvägsbolags egendom, uti hvilken riksgäldskontoret
har inteckning till säkerhet för fordran, så förfara, att dylik försäljning
ej må ske till lägre pris, än att riksgäldskontorets fordran af köpeskillingen
varder betäckt.
§ 87.
Fullmäktige utse inom sig, på sätt sista punkten af § 95 innehåller,
två deputerade, en förste och en andre, hvilka det åligger att ombesörja
lånemedels indragning, verkställa de för riksgäldskontorets räkning erforderliga
utländska likvider, anordna medel till vissa af fullmäktige beslutade
eller eljest ovillkorligen bestämda utbetalningar med mera, allt i öfverensstämmelse
med de beslut och föreskrifter, som fullmäktige meddela;
ägande deputerade att sig emellan närmare fördela dessa dem gemensamt tillhörande
göromål. Vid hvarje sammankomst böra deputerade redogöra för
sina åtgärder under den efter fullmäktiges näst föregående sammankomst
förflutna tid.
Statsutskottets Memorial N:o 136.
31
Förste deputeraden utöfvar därjämte närmaste tillsyn öfver det sätt,
hvarpå tjänstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att fullmäktiges
beslut varda i behörig tid och ordning verkställda. Han äger att
under tiden mellan fullmäktiges sammanträden meddela nödiga föreskrifter
samt att för sjukdoms- eller annat laga förfall eller för enskilda angelägenheters
besörjande bevilja tjänstemännen, äfvensom vaktbetjänte, tjänstledighet
under högst fjorton dagar, äfvensom meddela föreskrift om tjänstens uppehållande
intill fullmäktiges nästa ordinarie sammanträde. Han utöfvar jämväl
beträffande vården af kontorets värdepapper det uppdrag, tjänstgöringsordningen
i sådant afseende innehåller.
Deputerade äga att hvardera under en och en half månad årligen åtnjuta
ledighet utan afdrag å arfvodet. Till den bland fullmäktige, som
af dem utses att under sådan ledighet bestrida deputerads befattning, utgår
af de till riksgäldskontoret anslagna medel särskild ersättning med
belopp, motsvarande den ledige deputeradens arfvode för ifrågavarande tid.
Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behöfligt för
lånetransaktioner, utse ombud för bedrifvande af därvid erforderliga underhandlingar.
§ 88.
Befallningar, som af någon annan än Biksdagen meddelas angående
användandet af riksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk,
få icke af fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande fullmäktige, för
sina åtgärder i denna egenskap, Biksdagen eller dess statsutskott och revisorer
allena redo skyldiga samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar
ställas utan i laga ordning och till följd af Biksdagens eller dess revisorers
beslut eller, mellan riksdagar och revisioner, genom justitieombudsmannen.
§ 89.
Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden,
för hvilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och
bestämda föreskrifter blifvit meddelade, äga fullmäktige att af revisorerna
begära råd och yttranden.
32
Statsutskottets Memorial N:o 136.
Angående fullmäktiges sammankomster.
§ 90.
Fullmäktige sammanträda en gång i hvarje vecka å tid, som af dem
bestämmes. Därjämte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång
sådant fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som ordföranden bestämmer.
Vid hvarje sammankomst skall protokoll föras.
§ 91.
Med undantag af de enligt § 86 åt vissa deputerade uppdragna
bestyr och åligganden böra alla fullmäktiges behandling tillhörande mål inför
fullmäktige vid deras sammankomster föredragas och få endast där afgöras.
§ 92.
Astundar fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden
afresa, bör han sådant förut vid sammankomst eller hos ordföranden anmäla
samt då tillika uppgifva tiden för sin frånvaro.
§ 98.
År fullmäktig, som icke, på sätt i näst ofvanstående paragraf föreskrifves,
till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda
angelägenheter hindrad att sammankomst bevista, hör han sitt förfall hvarje
gång tillkännagifva.
§ 94.
Vid sammankomst skola minst fem fullmäktige vara tillstädes; dock
må ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra fullmäktige, därest
de äro om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i regeringsformen
omförmälda kreditivs utbetalning eller andra ärenden af mera allmän
vikt få icke afgöras, ej heller tjänster tillsättas eller pensioner beviljas, såvida
icke minst fem fullmäktige äro närvarande.
§ 95.
Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro
af Konungens ombud, ifall det, utan att af fullmäktige därom vara anmodadt,
skulle vid deras sammankomst sig infinna.
Statsutskottets Memorial N:o 136.
33
§ 96.
Yppas under fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarna,
böra samtliga närvarande fullmäktige till protokollet afgifva sina röster,
hvilka per capita beräknas. Därest flere skiljaktiga meningar yttras, böra
de sinsemellan närmast öfverensstämmande, såvidt möjligt är, sammanjämkas.
Då ett lika antal röster utfaller för hvardera meningen, är ordförandens
röst afgörande. Den vid sammankomst närvarande fullmäktig,
som sin röst ej särskildt afgifver eller, efter börjad öfverläggning om ett
föredraget ämne, sig aflägsnat, anses hafva det då fattade beslutet biträdt.
Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar,
därtill någon bland fullmäktige kan utses.
§ 97.
Öfver fullmäktiges beslut i mål, som röra riksgäldskontorets tjänstemän
eller andra enskilda personer, äger den eller de, på hvilkas rätt och
bästa dessa beslut kunna inverka, att hos revisorerna eller statsutskottet
anföra besvär, därvid klaganden dock, såvida besvären skola till pröfning
upptagas, bör inom trettio dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade
beslutet sitt missnöje däremot hos fullmäktige skriftligen anmäla;
hvarjämte det, vid enahanda äfventyr, åligger honom att senast en månad
före revisorernas näst förestående sammankomst eller riksdagens början,
därest revision dessförinnan i<-ke inträffar, sina besvär ingifva till fullmäktige,
af hvilka desamma, jämte utlåtande däröfver, till revisorerna eller
statsutskottet öfverlämnas.
Besvär öfver fullmäktiges nyss före eller under riksdagens eller revisorernas
sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar
efter delfåendet, den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande
till statsutskottet eller revisorerna inlämnas.
Bih. till Biksd. Prot. 1908. 4 Sami. 1 Afl. 30 Raft.
5
34
Statsutskottets Memorial N:o 136.
Eiksgäldskontorets yid 1907 års slut utbalanserade skulder.
Reglemen tets -
Årtal. §.
1880
38
Obligationer för 1880 års
statslåns tre emissioner å
tillsammans kr. 119,790,000,
motsvarande £ st.6,600,000,
francs 166,320,000 eller
rmk 134,640,000 ............
1886
1887
1888
1890
42
40
40
39
Obligationer för 1886 års
statslån å kr. 72,000,000
eller rmk 81,000,000, hvaraf
blifvit utlämnade obligationer
å tillsammans rmk
72,614,500 ........................
Obligationer för 1887 års
statslåns sex emissioner å
tillsammans kr. 60,000,000,
hvaraf blifvit utlämnade
obligationer å.....................
Obligationer för 1888 års
statslån å kr. 26,666,666:6 7,
motsvarande rmk 30,000,000
eller £ st. 1,470,000 eller
francs 37,020,000 ............
Obligationer för 1890 års statslån
å kr. 35,555,555:66,motsvarande
rmk 40,000,000,
£ st. 1,960,000 eller francs
49,360,000 ........................
liden, då för-bindelserna blif-vit utfärdade. |
Räntefot. |
Återstående kapitalskuld den 31 december |
|
Fonderad skuld. |
Icke fonderad |
||
nö O 00 00 |
37, X |
Kr. 83,417,400 |
|
1886 d. V, |
X CO |
/ Kr. 59,424,888:89 |
-- |
1887 d. 37ia |
37,. % |
Kr. 52,551,360 |
|
1888 d. 7, |
3 X |
Kr. 24,666,666:67 Prcs 34,243,500 |
— |
1890 d. 7, |
37, X |
Kr. 29,392,888:8 8 Prcs 40,804,678 |
Statsutskottets Memorial N:o 136.
35
Reglemen tets -
Årtal. |
§• |
1894 |
42 |
1899 |
42 43 |
1900 |
44 |
1904 |
51 |
1906 |
58 |
1907 |
72 |
1866 |
13 |
1866 |
18 |
Obligationer för 1894 års statslån
ä kr. 36,000,000, motsvarande
francs 50,000,000,
£ st. 1,980,000 eller rank
40.400.000, hvaraf hälften
utlämnats...........................
Obligation er för 1899 år s statslån
å kr. 72,000,000, motsvarande
francs 100,000,000,
£ st. 3,960,000 eller rmk
80.800.000, hvaraf hälften
utlämnats...........................
Obligationer för 1900 års statslån
å kr. 36,320,000, motsvarande
£ st. 2,000,000,
rmk 40,800,000 eller francs
50.400.000 ........................
Obligationer för 1904 års statslån
å kr. 36,000,000, motsvarande
francs 50,000,000,
£ st. 1,980,000 eller rmk
40.400.000 ........................
Obligationer för 1906 års statslån
å kr. 43,200,000, motsvarande
francs 60,000,000,
£ st. 2,376,000 eller rmk
48.480.000 ........................
Obligationer förl907 års statslån
å kr. 46,800,000, motsvarande
francs 65,000,000.
£ st. 2,574,000 eller rmk
52.520.000 ........................
Det s. k. gamla lånet, utgörande
ouppsägbara skulder
till Södertälje stads kyrka
och skepparesocieteten i
Stockholm...........................
Innestående fond för Göta
kanals underhållande ......
Tiden, då för-bindelserna blif-vit utfärdade. |
Räntefot. |
Återstående kapitalskuld den 31 december |
|
Fonderad skuld. |
Icke fonderad |
||
1894 d. »/„ |
3 X |
Kr. 18,000.000 Frcs 25,000,000 |
|
1899 d. 76 |
37, X |
[Kr. 34,586,640 1 Frcs 48,037,000 |
— |
1900 d. 7S 1904 d. 7, |
■ 4 X t. o. m. d 15/ 1910, därefter . 37, X 372 X |
Kr. 36,320,000 Kr. 36,000,000 |
— |
1906 d. 17/7 |
372 X |
Kr. 43,200,000 |
|
1907 d. V, |
4 X 37, x |
[Kr. 46,800,000 |
— |
/1798 d. 7, |
5 X |
Kr. 10,125 |
|
1833 d. «/„ |
5 X |
Kr. 140,889 |
36
Statsutskottets Memorial N:o 136.
Reglemen- tets |
Tiden, då för- |
Återstående kapitalskuld den 31 december |
||||
bindelserna blif- |
Räntefot. |
|||||
Fonderad skuld. |
Icke fonderad |
|||||
vit utfärdade. |
||||||
Årtal. |
§. |
|||||
1906 |
28 |
Af Örebro—Svärta järnvägs-aktiebolag upplagdt obliga-tionslån, för h vilket staten |
||||
i sammanhang med förvärf-vandet af Örebro—Svartå |
||||||
järnväg öfvertagit betal-ningsskyldigheten ............ |
4 X |
Kr. 720,000 |
||||
1895 |
16 |
Kommunlån, för bvilka sta- |
||||
ten i sammanhang med |
||||||
1895 |
de öfvertagit betalnings-skyldigheten ..................... |
5 % |
Kr. 531,745:13 |
|||
16 |
Kommunlån, för hvilka sta- |
|||||
ten i sammanhang med |
||||||
1902 |
de öfvertagit betalnings-skyldigheten ..................... |
V X |
Kr. 99,833:74 |
|||
23 |
Innestående köpeskilling för |
|||||
fastigheten n:o 1 kvarteret |
4 |
Kr. 2,250,000 |
||||
1907 1890 |
68 |
Af statskontoret till riksgälds-kontorets förvaltning öfver-lämnade kassabehållningar |
Kr. 5,000,000 |
|||
14 |
Obligationer å. 30,000,000 |
|||||
grundfond för Sveriges all-männa hypoteksbank, bok-förda inom linjen med |
1890 d. 13/6 |
37, x |
||||
1866 |
16 |
Årliga anslaget till H. M. |
||||
Konungen 300,000 r:dr |
1815 d. 9/n |
__ |
— |
|||
1866 |
17 |
Ränta å Hertigens af Sö- |
||||
dermanland, sedermera Ko- |
||||||
nung Carl XIII, hem-giftskapital, bokfördt inom |
1778 |
5 % |
Statsutskottets Memorial N:o 136.
37
Återstående kapitalskuld den 31 december |
|
Fonderad skuld. |
Icke fonderad |
— |
|
— |
—— |
Reglemen tets -
Årtal. §
1866
1866
1882
1866
20
21
3
23
Fond för Hjälmare kanals och
slussverks underhållande
(utgör blott ett depositum
af fordringshandlingar)......
Dito för Strömsholms kanals
dito (dito) ........................
Dito för Södertälje kanals dito
(dito) .................................
Lappmarks ecklesiastikfonds
behållning, bokförd inom
linjen med r:mt 100,777:16
(statsutskottets utlåtande
n:o 23 vid 1869 års riksdag)
1866 25 Brudgåfvovinsten (kapitalskulden
afskrifven); (statsutskottets
utlåtande n:o 15
vid 1859—60 årens riksdag)
1869 77 Post-assuransfonden (ingår
bland riksgäldskontorets
öfriga tillgångar, men med
den förbindelse, som § 77
i 1869 års reglemente innehåller)
..............................
Inom linjen balanserade skulder Kr.
Tiden, då förbindelserna
blifvit
utfärdade.
Räntefot.
Summa Kr.
30,250,777:16
464,359,844:41
8,752,592:87
38
Statsutskottets Memorial N:o 136.
Riksgäldskontorets Tid 1907 års slut utbalanserade kapitalfordringar för
utlämnade lån till vissa bestämda ändamål.
Reglemen- tets |
liden, då lånet |
Annuitet. |
Räntefot. |
Ursprungliga beloDDet. |
Kapitalåterstod |
||||
Årtal. |
§■ |
Slut. |
|||||||
1866 |
43 |
s) Byggnadslån. Lån till Västerås domkyrka, |
1860 |
28,000 |
28,000 |
||||
1866 |
37 |
Lån till staden Umeå, för |
1864 |
5 X |
4 X |
25,000 |
3,452 |
81 |
|
1866 |
37 |
Lån till staden Falun, för |
1864 |
5 X |
4 X |
40,000 |
5,617 |
44 |
|
Transport |
— |
— |
1 |
— |
37,070 |
25 |
Statsutskottets Memorial N:o 136.
39
Reglementets |
liden, då |
Annuitet. |
Räntefot. |
Ursprungliga beloppet. |
Kapitalåterstod |
||||
Årtal. |
|||||||||
§■ |
|||||||||
Transport |
— |
— |
— |
— |
37,070 |
25 |
|||
1866 |
37 |
Lån till staden Sala, för tipp- |
|||||||
förande af ett nytt läro-verkshus därstädes ............ |
1865 |
5 % |
4 X |
12,000 |
— |
1,629 |
19 |
||
1866 |
37 |
Lån till staden Halmstad, |
|||||||
för uppförande af ett nytt |
1866 |
5 X |
4 X |
25,000 |
— |
5,564 |
21 |
||
(1866 |
37 \ |
Lån till Kalmar domkapitel, |
|||||||
11899 |
för uppförande af en bygg-nad till inrymmande af gym- |
||||||||
nastiklokal m. in. för ele- |
») |
||||||||
mentarläroyerket i Kalmar |
1866 |
47, X |
4 X |
22,000 |
— |
20,986 |
43 |
||
1866 |
1482) |
Lån till staden Yänersborg, |
|||||||
för uppförande af ny |
1867-1868 |
5 % |
4 X |
40,000 |
10,599 |
99 |
|||
1866 |
1483) |
Lån till staden Västervik, |
|||||||
för uppförande af ny bygg-nad åt elementarläroverket |
1867-1868 |
5 X |
4 X |
20,000 |
5,631 |
72 |
|||
1866 |
1484) |
Lån till Uppsala domkapitel, |
|||||||
för uppförande af ny bygg-nad för elementarläroverket |
1867-1868 |
5 X |
4 X |
140,000 |
39,155 |
80 |
|||
1866 |
1485) |
Lån till Karlstads domka- |
|||||||
pitel, för uppförande af ny |
1868 |
5 X |
4 X |
40.000 |
12,155 |
26 |
|||
Transport |
— |
— |
— |
132,792 |
85 |
l) Sedan ifrågavarande lån, som år 1866 utbetaldes med 40,000 kronor, vid slutet af år 1899 genom amortering nedbragts
till 22,000 kronor, har, jämlikt medgifvande åt 1899 års Riksdag, i utbyte mot den äldre skuldförbindelsen, ny sådan
aflämnats å berörda låneåterstod, att med därå beräknad annuitet af 4 */* % återbetalas.
s) Jfr § 16 mom. 3 i 1867 års reglemente.
3) Jfr § 16 mom. 4 i 1867 års reglemente.
*) Jfr § 16 mom. 1 i 1867 års reglemente.
•) Jfr § 16 mom. 2 i 1867 års reglemente.
40
Statsutskottets Memorial N:o 136.
Reglementets |
Tiden, då |
Annuitet. |
Räntefot. |
Ursprungliga beloppet. |
Kapitalåterstod |
||||
Årtal. |
§• |
||||||||
Transport |
— |
— |
— |
— |
132,792 |
85 |
|||
1866 |
148 *) |
Lån till Skara domkapitel, |
|||||||
för ändring och tillbygg-nad af elementarläroverks-huset i Skara...................... |
1868-1869 |
5 X |
4 X |
40,000 |
— |
24,306 |
39 |
||
1866 |
1482) |
Lån till staden Kristianstad, |
|||||||
för utvidgande af elemen-tarläroverksbyggnaden där-städes ................................. |
1878-1875 |
5 X |
4 X |
20,000 |
— |
10,044 |
44 |
||
1874 |
5 |
Lån till seminarium för |
|||||||
bildande af lärarinnor, för |
1875 |
5 X |
4 X |
59,000 |
22,212 |
88 |
|||
1882 |
17 |
Lån till Linköpings dom- |
|||||||
kyrka, för fullbordande af |
1883 |
5 X |
4 X |
30,000 |
- |
19,055 |
54 |
||
1887 |
15 |
Ytterligare lån till Linkö- |
|||||||
pings domkyrka, för betäc-kande af uppkommen brist |
1888 |
5 X |
4 X |
30,000 |
22,308 |
17 |
|||
1892 |
17 |
Län till Skara domkyrka, |
|||||||
för fullbordande af restau-rationsarbetet å densamma |
1893 |
5 X |
4 X |
40,000 |
— |
32,726 |
47 |
||
Transport |
— |
— |
— |
263,446 |
T |
'' Jfr § 27 i 1869 års reglemente.
2) Jfr § 8 i 1873 års reglemente samt § 5 mom. 3 i 1875 års reglemente.
Statsutskottets Memorial N:o 136.
41
Tiden, då |
Annuitet. |
Räntefot. |
Ursprungliga |
Kapitalåterstod |
|||
utbetalts. |
ueioppet. |
slut. |
|||||
Transport |
_ |
__ |
263,446 |
74 |
|||
Lån till Hernösands dom- |
|||||||
kapitel, för uppförande af |
Lånet |
i |
|||||
ny byggnad för allmänna |
las med |
||||||
läroverket i Östersund...... |
1897 |
500 kr. |
— |
15,000 |
•— |
10,000 |
— |
Lån till Yadstena och S:t |
30 år. |
||||||
betalas |
16,000 |
16,000 |
|||||
ster kyrkas restaurering ... |
1898 |
fr. o. m. |
|||||
= 289,446: 71 |
med minst |
||||||
''/„ tel. |
|||||||
b) Tomtreglering slån. |
|||||||
Lån till staden Strömstad, |
|||||||
för ny tomtreglering efter |
1878 |
6 X |
5 X |
50,000 |
32,140 |
37 |
|
Lån till staden Söderhamn, |
|||||||
för ny tomtreglering efter |
1878—1879 |
6 X |
5 X |
200,000 |
104,545 |
79 |
|
Lån till staden Hudiksvall, |
|||||||
för ny tomtreglering efter |
1881-1882 |
6 X |
5 X |
200,000 |
122,989 |
56 |
|
Lån till staden Luleå, för |
|||||||
ny tomtreglering efter 1887 |
1889 |
5 X |
4 X |
100,000 |
81,708 |
11 |
|
Lån till staden Umeå, för ny |
|||||||
tomtreglering efter 1888 |
1890 |
5 X |
4 X |
200,000 |
163,416 |
17 |
|
Lån till staden Mariestad, |
|||||||
1897 |
47,o X |
37,o X |
150,000 |
138,295 |
46 |
||
Transport |
— |
— |
— |
932,542 |
20 |
Reglementets
Årtal. |
§• |
1896 |
16 |
1898 |
17 |
1877l) |
7 |
/187 7 |
9 |
11880 \1S81 |
io} |
1888 |
15 |
1889 |
17 |
1896 |
15 |
’) Se vidare § 3 i 1881 års reglemente.
Bill. till Riksd. Prof. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 30 Höft.
42
Statsutskottets Memorial N:o 136.
Reglementets |
Tiden, då |
Annuitet. |
Räntefot. |
Ursprungliga beloppet. |
Kapitalåterstod |
||||
Årtal. |
§• |
||||||||
Transport |
— |
— |
— |
— |
932,542 |
20 |
|||
1902 |
20 |
Lån till staden Åmål för års eldsvåda ..................... = 943,095: 46 |
1903 |
5 X '' |
4 X |
300,000 |
— |
300,000 |
— |
c) Lån till kanal- och sluss-anläggningar. |
|||||||||
1866<| |
941) 118 143 |
Lån till Kinda kanalaktie-bolag, för utsträckning af |
1865-1870 |
5 X |
3 X |
437,500 |
325,431 |
77 |
|
= 325,431: 77 |
|||||||||
d) Lån till järnvägsanlägg-ningar. |
• |
||||||||
1866 |
80 |
Lån till Helsingborg—Lands-krona—Eslöfs järnvägs- aktiebolag, för anläggning |
1864-1865 |
5 X |
4 % |
1,100,000 |
45,670 |
94 |
|
Transport |
— |
— |
— |
— |
1,603,644 |
91 |
'') Se vidare § 134 mom. 14 i 1863 års reglemente;
§ 11 mom. 9 i 1867 års reglemente;
§ 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års reglemente ;
§ 24 mom. 11 och § 31 mom. 5 i 1869 års reglemente.
Statsutskottets Memorial N:o 136.
43
— |
-T |
— |
|||||||
Reglementets |
Tiden, då |
Annuitet. |
Räntefot. |
Ursprungliga beloppet. |
Kapitalåterstod |
||||
Årtal. |
§■ |
||||||||
Transport |
-- |
— |
1 |
—— |
— |
1,603,644 |
91 |
||
1866 |
80 |
Lån till Ystad—Eslöfs järn-vägsaktiebolag, för anlägg-ning af järnväg från Eslöf |
1864-1866 |
5 X |
4 X |
2,450,000 |
128,601 |
21 |
|
1866 |
80 |
Lån till Landskrona—Eslöfs |
1864-1866 |
5 X |
4 X |
1,200,000 |
52,693 |
92 |
|
/1866 |
821 13/ |
Lån till Uddevalla—Yäners-borg—Herrljunga järnvägs-aktiebolag, för anläggning |
jl865-1867\ |
5 X |
4 X |
2,600,0007 |
2,279,206 |
45 |
|
i 1898 ] |
|||||||||
1871 |
31 |
Lån till Karlskrona—Yäxjö |
1872—1874 |
5 X *) |
47, X |
2,600,000 |
1,445,185 |
86 |
|
1871 |
31 |
Lån till Krylbo—Norbergs |
1872-1873 |
6 X |
5 X |
406,000 |
118,711 |
15 |
|
Transport |
— |
— |
— |
5,628,043 |
50 |
*) Af ifrågavarande lån, som under åren 1865—1867 utbetaldes med sammanlagdt 3,240,000 kr. för anläggning af
järnväg från Herrljunga öfver Yänersborg till Uddevalla, återstod vid 1897 års slut i kapital och ränta sammanlagdt 2,000,000
kr., hvilket belopp jämlikt beslut af 1897 och 1898 års Riksdagar kapitaliserades och ökades med nytt låneunderstöd å
600,000 kr. för järnvägens ombyggnad till normalspårig eller sålunda till 2,600,000 kr.
J) Se § 3 af 1886 års reglemente.
44
Statsutskottets Memorial N:o 136.
[ Reglementets |
Tiden, då |
Annuitet. |
Räntefot. |
Ursprungliga |
Kapitalåterstod |
||||
| Årtal. |
§• |
utbetalts. |
ueiuppeu |
slut. |
|||||
Transport |
— |
— |
_ |
5,628,043 |
50 |
||||
1871 |
31 |
Lån till Uppsala—Margrete-hills järnvägsaktiebolag, för |
1873 |
6 X |
5 X |
500,000 |
167,805 |
75 |
|
1871 |
31 |
Lån till Bergslagernas järn-vägsaktiebolag, för anlägg-ning af järnväg från Lud-vika till Kil................ |
1874—1876 |
57, X1) 5 X2) |
5 X |
5,000,000 1 non |
3,553,114 1 KOR KOft |
65 Q Q |
|
1876 |
5 |
Lån till Yästervik—Åtvida-berg—Bersbo järnvägsaktie-bolag, för anläggning af |
1877-1879 |
4 7, X |
|||||
.Il , U17 Kj , \J \J V/ |
OO |
||||||||
1876 ^ 187 6 |
5 |
Lån till Hultsfred—Yäster-viks järnvägsaktiebolag, för |
1877-1879 |
5 Xs) |
4V2 X |
1,750,000 |
1,475,550 |
16 |
|
''} |
Lån för anläggning af järn-väg från Y islanda till Bolmen |
1877—1878 |
BVi. X |
47* X |
500.0003) |
491,177 |
12 |
||
Transport |
— |
— |
— |
12,842,220 |
51 |
’) Se § 3 af 1883 års reglemente.
Se § 3 af 1883 och 1886 års reglemente»!.
c-, j ’) Ifrågavarande lån, som under åren 1877 och 1878 utbetaldes med 785,000 kronor, har jämlikt beslut af 1904 års
Riksdag dels genom afskrifning, dels genom albetalning år 1905 nedbragts till ett kapitalbelopp af 500,000 kronor, hvarför
ny skuldförbindelse med ändrade amorteringsvillkor aflämnats.
Statsutskottets Memorial N:o 136.
45
Reglementets |
Tiden, då |
Annuitet. |
Räntefot. |
Ursprungliga |
Kapitalåterstod |
||||
utbetalts. |
oeioppei. |
slut. |
|||||||
Årtal. |
|||||||||
§- |
|||||||||
Transport |
12,842,220 |
51 |
|||||||
1876 |
5 |
Lån till Gottlands järnvägs- |
|||||||
aktiebolag, för anläggning |
|||||||||
Hemse .............................. |
1877—1879 |
5 X1) |
472X |
500,000 |
381,092 |
02 |
|||
J187 6 |
51 13/ |
Lån till Södra Dalarnes järn-vägsaktiebolag, för anlägg-ning af järnväg från Krylbo |
|||||||
till Borlänge med bibana... |
1879—1882 |
5 X1) |
47ä X |
2,375,000 |
\ |
1,912,473 |
14 |
||
1876 |
5 |
Lån till Varberg—Borås järn- |
|||||||
vägsaktiebolag, för anlägg-ning af järnväg från Varberg |
1879—1881 |
5 X1) |
*7. X |
2,600,000 |
2,093,654 |
76 |
|||
1881 |
15 |
Lån till Siljans järnvägs-aktiebolag, för anläggning |
5 X |
||||||
1883—1886 |
47* X |
950,000 |
905,444 |
94 |
|||||
1881 |
15 |
Lån till Hvetlanda—Säfsjö |
|||||||
läggning af järnväg mellan |
1883—1886 |
5 X |
47* X |
300,000 |
— |
256,404 |
68 |
||
1881 |
15 |
Lån för anläggning af järn- |
|||||||
väg från Finspong till N Grå-bo im (numera öfver taget af |
|||||||||
vägsaktiebolagl .................. |
1883-1886 |
5 X |
47* X |
500,000 |
— |
421,571 |
43 |
||
Transport |
— |
— |
— |
18,812,861 |
48 |
'') Se § 3 af 1883 och 1886 års reglementen -
46
Statsutslcottets Memorial N:o 136.
Reglementets |
Tiden, då |
Annuitet. |
Räntefot. |
Ursprungliga beloppet. |
Kapitalåterstod |
||||
Årtal. |
|||||||||
§• |
|||||||||
Transport |
—-- |
— |
— |
— |
18,812,861 |
48 |
|||
1881 |
15 |
Lån till Stockholm—Rimbo |
|||||||
järnyägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg mellan |
1883—1887 |
5 X |
4yä x |
500,000 |
— |
427,341 |
08 |
||
1881 |
15 |
Lån till Kinds härads järn- |
|||||||
vägsaktiebolag, för anlägg-ning af järnväg mellan Bo-rås och Svenljunga (numera |
1884—1887 |
5 X |
*72 X |
500,000 |
432,862 |
28 |
|||
1886 |
16 |
Lån för anläggning af järn- |
|||||||
väg från Skara öfver Gös-säter till Yänern (numera |
1887—1889 |
5 X |
472 X |
324,000 |
283,918 |
44 |
|||
1886 |
16 |
Lån till Svartälfs järnvägs- |
|||||||
aktiebolag, för anläggning af |
1887—1890 |
5 X |
47, X |
341,000 |
341,000 |
||||
1886 |
16 |
Lån till Halmstad—Bolmens |
|||||||
järnvägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg från |
1887—1890 |
5 ^ |
472 X |
824,915 *) |
731,207 |
37 |
|||
Transport |
— |
— |
■- |
— |
21,029,190 |
65 |
'') Enligt kungl. bref af d. u/6 1888 är statslånets belopp nedsatt med 85 kronor.
Statsutskottets Memorial N:o 136.
47
Reglementets |
liden, då |
Annuitet. |
Räntefot. |
Ursprungliga beloppet. |
Kapitalåterstod |
||||
Årtal. |
§• |
||||||||
Transport |
— |
— |
— |
21,029,190 |
65 |
||||
1886 |
16 |
Lån till Fogelsta—Yadstena |
1888—1890 |
5 X |
472 X |
300,000 |
265,921 |
01 |
|
1886 |
16 |
Lån till Mellersta Blekinge |
|||||||
järnvägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg från |
|||||||||
med bibana och hamnspår |
1888-1898 |
5 % |
472 X |
1,102,250 ‘) |
— |
977,048 |
56 |
||
1886 |
16 |
Lån till Mora—Yänerns järn- |
|||||||
vägsaktiebolag, för anlägg-ning af järnväg från Mora |
|||||||||
1 |
järnväg jämte bibana......... |
1889-1898 |
5 % |
472 X |
1,000,000 |
— |
914,200 |
42 i |
|
1886 |
16 |
Lån till Mariestad—Linne- |
i |
||||||
kulle järnvägsaktiebolag, för |
1890 -1891 |
5 X |
47s X |
305,000 |
287,719 |
12 |
|||
1886 |
16 |
Lån för anläggning af järn- |
|||||||
väg mellan Yittsjö och Hess-leholm (numera öfvertaget |
1890-1892 |
5 X |
472 X |
404,000 |
390,431 |
87 |
|||
Transport |
— |
— |
— |
23,864,511 |
63 |
'') Återstoden, 18,000 kr., åt det beviljade beloppet 1,120,250 kr. har bolaget förklarat sig icke komma att lyfta.
48
Statsutskottets Memorial N:o 136,
Keglementets |
Tiden, då |
Annuitet. |
Kän tefot. |
Ursprungliga belonnet. |
Kapitalåterstod |
||||
Årtal. |
§• |
slut. |
|||||||
Transport |
— |
— |
— |
— |
23,864,511 |
63 |
|||
1886 |
16 |
Lån till Skymnäs—Munkfors |
1891—1892 |
5 X |
90,835 |
83,041 |
40 |
||
1886 |
16 |
Lån för anläggning af järn-väg från Klippan till Kös-tånga (numera öfver taget af |
1892—1893 |
5 X |
472 X 472 X |
290,000 |
265,118 |
11 |
|
1891 |
18 |
Lån till Malmö—Tomelilla |
1892—1896 |
5 X |
1,300,000 |
1,229,786 |
27 |
||
1891 |
18 |
Lån till Norra Söderman-lands järnvägsaktiebolag, för |
1892—1896 |
5 X |
472 % |
1,800,000 |
1,781,595 |
||
1891 |
19 |
Lån till Hernösand—Sol-lefteå järnvägsaktiebolag, för |
189 —1895 |
5 X |
472 X |
2,350,000 |
2,187,366 |
15 |
|
1891 |
18 |
Lån till Norrköping—Söder-köping—Vikbolandets järn-vägsaktiebolag, för anlägg-ning af järnväg från Norr-köping öfver Kummelby till |
1893—1895 |
5 X |
472 X |
653,000 |
617,731 |
10 |
|
Transport |
— |
— |
— |
— |
— |
30,029,149 |
66 |
Statsutskottets Memorial N:o 136.
49
Reglementets |
Tiden, då |
Annuitet. |
Räntefot. |
Ursprungliga beloppet. |
Kapitalåterstod |
||||
Årtal. |
§• |
||||||||
Transport |
—- |
— |
— |
30,029,149 |
66 |
||||
1891 |
18 |
Lån till Uddevalla—Lelån-gens järnvägsaktiebolag, för |
1895-1896 |
5 X |
41/* % |
1,247,000 |
1,179,648 |
82 |
|
1896 |
14 |
Lån till Östra Blekinge järn-vägsaktiebolag, för anlägg-ning af järnväg från Gull-bärna till Torsås ............ |
1897-1899 |
5 X |
47, X |
537,500 |
529,069 |
24 |
|
1896 |
14 |
Lån till Klintekamn—Roma |
1897-1900 |
5 X |
4 Va X |
213,250*) |
213,250 |
! |
|
1896 |
14 |
Lån till Markaryd—Yeinge |
1897-1900 |
5 X |
47* X |
563,000’) |
561,000 |
||
1896 |
14 |
Lån till Gottlands järnvägs-aktiebolag, för anläggning |
1899-1902 |
5 X |
47* X |
119,0003) |
114,535 |
65 |
|
1896 |
14 |
Lån till Sala—Gysinge— |
1899-1901 |
5 X |
472 X |
1,545,500 |
1,521,258 |
64 |
|
Transport |
— |
— |
— |
34,147,912 |
01 |
*) Enligt kungl. bref af den 16/u 1900 har statslånets från början beviljade belopp, 214,000 kr., blifvit nedsatt med 750 kr.
2) Hvaraf vid 1907 års slut återstodo ej lyftade 2,000 kr.
s) Enligt kungl. bref afden2/n 1900 har statslånets från början beviljade belopp, 120,000 kr., blifvit nedsatt med 1,000 kr.
Bill. till Biksd. Prof. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 30 Häft. 7
50
Statsutskottets Memorial N:o 136.
Keglementets |
liden, då |
Annuitet. |
Eäntefot. |
Ursprungliga |
Kapitalåterstod |
||||
Årtal. |
§• |
utbetalts. |
ueiuppei. |
slut. |
|||||
Transport |
— |
— |
— |
_ |
34,147,912 |
01 |
|||
1896 |
14 |
Lån till östra Centralbanans |
1899-1902 |
5 X |
4-7. X |
1,710,000 |
1,710,000 |
||
1896 |
14 |
Lån till Slite—Roma järn-vägsaktiebolag, för anlägg-ning af järnväg från Roma |
1900-1902 |
5 X |
47a X |
339,000 l) |
339,000 |
||
/1900 11901 |
!9\ 18/ |
Lån till Borås—Alfvesta |
1901-1903 |
5 X |
47, X |
4,795,000 |
4,719,789 |
82 |
|
1896 |
14 |
Lån till Kalkenbergs järn-vägsaktiebolag, för anlägg-ning af järnväg från Holts-ljunga till Limmared......... |
(1902) 11905/ |
5 X |
472 .X |
505,000 |
502,475 |
||
1896 |
14 |
Lån till Orsa—Härjeådalens |
1902 |
5 % |
472 X |
1,838,000 |
1,654,200 |
||
(1896 (1901 |
14\ 17/ |
Lån till Sköfde—Axvalls |
(1902) (1905/ |
5 X |
472 X |
363,5003) |
363,500 |
||
Transport |
— |
— |
43,436,876 |
83 |
1 000 k^ kung], bref af den 13/, 1904 liar statslånets från början beviljade belopp, 340,000 kr., blifvit nedsatt med
in ^en ^ar statslånets från början beviljade belopp, 1,850,000 kr., blifvit nedsatt med
12,000 kr. till 1,838,000 kr., hvaraf vid 1907 års slut återstodo ej lyftade kr. 183,800.
r rr.r. ^ kpngl. bref den 12/s 1905 har statslånets från början beviljade belopp, 369,000 kr., blifvit nedsatt med
5.500 kr. till 363,500 kr.
Staisutskottets Memorial N:o 136.
51
Reglementets |
Tiden, då |
Ursprungliga beloppet. |
Rapitalåterstod |
||||||
lånet utbetalts |
Annuitet. |
Räntefot. |
vid 1907 års |
||||||
Årtal. |
|||||||||
§• |
|||||||||
Transport |
43,436,876 |
83 |
|||||||
1901 |
17 |
Lån till Enköping—Heby— |
|||||||
Runhällens järnvägsaktie-bolag, för anläggning af järn-väg från Enköpings hamn |
1904-1905 |
5 X |
4x/2 X |
1,028,700 |
1,028,700 |
||||
1901 |
17 |
Lån till Norrköping—Söder- |
|||||||
köping—Yikbolandets järn-vägsaktiebolag, för anlägg-ning af järnväg från Yal-demarsvik till Söderköping |
1904 |
5 X |
41/, X |
591,500 |
591,500 |
||||
1901 |
17 |
Lån till Landskrona—Kjef- |
|||||||
linge—Sjöbo järnvägsaktie-bolag, för anläggning af |
|||||||||
Sjöbo med sidospår till |
1904 |
5 X |
472 X |
1,192,000!) |
_ |
794,000 |
_ |
||
1901 |
17 |
Lån till Mellersta Söderman- |
|||||||
lands järnvägsaktiebolag, |
1905 |
5 X |
472 X |
532,5002) |
355,000 |
||||
1901 |
17 |
Lån till Tidaholms järnvägs- |
|||||||
aktiebolag, för anläggning |
|||||||||
till Yartofta ..................... |
1905 |
5 X |
472 X |
510,0008) |
_ |
340,000 |
— |
||
1901 |
17 |
Lån till Åtvidaberg—Bjärka |
|||||||
—Säby järnvägsaktiebolag, |
1905 |
5 % |
472% |
290,000 |
290,000 |
||||
Transport |
— |
— |
— |
— |
— |
46,836,076 |
83 |
'') Hvaraf vid 1907 års slut återstodo ej lyftade kr. 398,000:—.
*) D:o vid d:o d:o 177,500:—.
'') D:o vid d:o d:o 170,000:-.
52
Statsutskottets Memorial N:o 136.
Keglementets |
liden, då |
Ursprungliga |
Kapitalåterstod |
||||||
lånet |
Annuitet. |
Räntefot. |
vid 3907 års |
||||||
utbetalts. |
Deioppet. |
slut. |
|||||||
Årtal. |
|||||||||
§■ |
|||||||||
Transport |
46,836,076 |
83 |
|||||||
1901 |
17 |
Lån till järnvägsaktiebolaget |
|||||||
Borgholm—Bilda, för an-läggning af järnväg från |
1905 |
5 % |
4=7. % |
419.0001) |
377,100 |
||||
1901 |
17 |
Lån till Ruda—Finsjö—Os- |
|||||||
karshamns järnvägsaktie-bolag, för anläggning af |
1906 |
5 % |
47* X |
483,300 |
483,300 |
||||
(1901 |
in |
Lån till Orsa—Härjeådalens |
|||||||
\1905 |
in |
järnvägsaktiebolag, för full-bordande af järnvägsanlägg-ningen mellan Orsa och Sveg |
1905 |
5 X |
472 X |
2,200,0002) |
1,980,000 |
||
1905 |
9 |
Stockholm—Rimbo järnvägs- |
|||||||
aktiebolags skuld för ogul-den köpeskillingförLänna— |
1905 |
5 X |
472 X |
500,000 |
500,000 |
||||
= 48,618,502: 36 |
|||||||||
e) Lån för utveckling af |
|||||||||
statens telefonväsende. |
|||||||||
1904 |
20 |
Lån till telegrafstyrelsen ... |
1904 |
-*3) |
37i X |
1.775,000 |
1,775,000 |
— |
|
1905 |
23 |
13:0 d:o............... |
1905 |
-3) —3) —3) |
3SA X 37* x 4 x |
2,000,000 3,500,000 5,000.000 |
2,000,000 3,500,000 5,000,000 |
_ |
|
1906 |
21 |
D:o d:o............. |
1906 |
— |
|||||
1907 |
24 |
D:o d:o............... |
1907 |
— |
— |
||||
= 12,275,000: — |
|||||||||
Summa |
— |
- |
62,451,476 |
83 |
*) Hvaraf vid 1907 års slut återstodo ej lyftade kr. 41,900.
’) D:o vid d:o d:o » 220,000.
3) Låuet skall återbetalas inom 20 år från första lyftningsdagen.
CENTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM, 1 908.