Statsutskottets Utlåtande N:o 132.

1

N:o 132.

Ank. till Riksd. kansli den 8 maj 1908, kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj.is proposition angående upplåtelse
till Lidköpings stad af den kyrkoherden i Lidköpings
pastorat på lön anslagna åkerjord. (I. A.)

Uti en den 9 april innevarande år till Riksdagen aflåten, till statsutskottet
för förberedande behandling öfverlämnad proposition (n:o 199) har Kungl. Maj:t
under åberopande af bilagda utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden
för samma dag föreslagit Riksdagen medgifva, att Lidköpings stad måtte mot
en årlig ersättning till kyrkoherden i Lidköpings pastorat af 1,200 kronor få
förvärfva den kyrkoherden på lön anslagna åkerjord till dess nuvarande areal
med den inskränkning, som betingades af den Lidköpings församling genom
kungl. bref den 17 maj 1907 medgifna rätt till viss del af området.

I detta ärende har departementschefen till förberörda statsrådsprotokoll
anfört följande.

»Genom löneregleringsresolution den 9 december 1864 bestämdes, att
kyrkoherden i Lidköpings pastorat skulle åtnjuta, bland annat, den honom
dittills anslagna stadsjord jämte boställshus med trädgård.

Vid sammanträde med drätselkammaren i Lidköping den 22 februari
1906 väcktes emellertid förslag, att drätselkammaren måtte ingå till stadsfullmäktige
med hemställan om vidtagande af sådana åtgärder, att denna jord

Bih. till Riksd. Prof. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 77 Raft. (N:o 132.) 1

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 132.

snarast möjligt kunde af staden få öfver!agas mot vederlag till boställsinnehafvaren.
Till stöd härför åberopades, att den del af kyrkoherdeboställets
jord, som låg närmast staden, vore synnerligen lämplig för bebyggande samt
att förslag till ny stadsplan, som omfattade äfven detta område, inom kort
komma att föreläggas stadsfullmäktige. Enligt hvad vid sammanträdet upplystes,
hade boställshafvaren icke något att erinra mot en sådan anordning,
såvida staden på en gång öfvertoge samtliga till bostället hörande åkerlyckor.
Förslaget bifölls af drätselkammaren; och uti yttrande, som med anledning
häraf infordrades från boställsinnehafvaren, förklarade denne, att han ansåg
stadens öfvertagande af nämnda jord vara under vissa villkor för boställsinnehafvaren
förmånligt, samt att han för sin del vore villig att därtill gifva
sitt bifall under den förutsättning, att i ersättning för nämnda jord af staden
tillerkändes honom 1,200 kronor årligen. Vid kyrkostämma den 11 september
1906 beslöt församlingen att instämma i drätselkammarens förslag,
samt att ersättningen till indelningshafvaren skulle utgå i form af årlig afgäld
med ett belopp af 1,200 kronor.

Efter uppdrag af stadsfullmäktige föranstaltade drätselkammaren om värdering
genom landtmätare af ifrågavarande åkerjord och en därå befintlig
ladugård. Vid denna förrättning, som påbörjades den 14 juni och afslutades
den 8 juli 1907, uppskattades åkerjorden med en areal af 11 hektar 11 ar
92 kvadratmeter — däraf å hemjorden belöpte 5 hektar 67 ar 13 kvadratmeter,
å åkerlyckan vid Skaravägen 82 ar 98 kvadratmeter, å åkern vid Lidåkersgatorna
2 hektar 37 ar 54 kvadratmeter samt å åkern vid skogen 2
hektar 24 ar 27 kvadratmeter — till 22,981 kronor 92 öre, hvarjämte nyttjanderätten
till ladugårdsbyggnaden uppskattades till 400 kronor; och föreslogo
förrättningsmännen, att Lidköpings stad till pastor i Lidköpings församling
såsom innehafvare af kyrkoherdebostället därstädes skulle såsom
vederlag för den afträdda jorden med ladugård årligen utbetala en ersättning,
motsvarande räntan å nyssnämnda två belopp, sammanlagdt utgörande
23,381 kronor 92 öre, beräknad efter, men ej understigande fem procent.

Vid sammanträde den 30 augusti 1907 beslöto stadsfullmäktige för sin
del att mot en årlig afgäld af 1,200 kronor för stadens räkning öfvertaga
ifrågavarande åkerjord och ladugård.

Sedermera hafva stadsfullmäktige uti underdånig ansökning den 10 september
1907, hvilken tillstyrkts af magistraten i Lidköping, anhållit om
nådig fastställelse å nyssnämnda beslut.

Af de myndigheter, som hörts i ärendet, har domkapitlet i Skara tillstyrkt
afsöndring af den ifrågavarande jorden mot ersättning efter värdering i

Statsutskottets Utlåtande N:o 132.

3

laga ordning, samt Eders Kring]. Maj:ts befallningshafvande i Skaraborgs län
anfört, att, då någon anmärkning mot den skedda värderingen af jorden, såvidt
handlingarna utmärkte, icke förekommit, befallningshafvanden icke hade
något att erinra mot nådigt bifall till stadsfullmäktiges förevarande framställning.

Kammarkollegium har likaledes förklarat sig icke hafva något att erinra
mot bifall till den gjorda ansökningen. Kollegium har därvid erinrat,
att enligt prästlöneregleringskommitténs tabeller för ecklesiastikåret 1896 —
1897 afkomsten af den kyrkoherden anslagna stadsjorden utgjorde 625
kronor, samt i öfrigt beträffande kyrkoherdeboställets tillkomst och natur
åberopat ett af kammararkivet den 7 mars 1907 afgifvet, i annat ärende
till Eders Kungl. Maj:t ingifvet memorial.

Jag tillåter mig här att redogöra för det hufvudsakliga innehållet i berörda
memorial. Enligt detsamma är Lidköpings kyrkoherdeboställe beläget
i den s. k. gamla staden, som leder sitt ursprung från medeltiden. De äldsta
underrättelserna om bostället, som påträffats, härleda sig från beskrifningen
till en karta öfver Lidköping af år 1687, däri det heter, bland annat: »Prästegården
häfver Egor Probste Lyckor 2:ne stycken wedh ILambn al (idb hördt under
Prästegården.» Om sättet för kyrkoherdeboställets tillkomst har intet kunnat utrönas.
Stadens i behåll varande privilegier skola härutinnan icke lämna någon
vägledning, enär däri ingenting nämnes om den jord, som möjligen blifvit staden
donerad. År 1860 blef stadens begrafningsplats utvidgad genom ägoutbyte
från, bland annat, pastors löningsjord, hvilket ägoutbyte fastställdes af rådstufvurätten
i Lidköping den 16 januari samma år. Kyrkoherdens löningsjord
angafs vid löneregleringen den 9 december 1864 till 18 tunnland och i 1905
års taxeringslängd upptogs den till 1024,19 ar.

Det torde i detta sammanhang böra erinras, att fråga om upplåtelse till
staden af viss mindre del utaf ifrågavarande löningsjord nyligen varit underställd
Kungl. Maj:ts pröfning. Genom nådigt bref den 17 maj 1907 medgaf nämligen
Kungl. Maj:t på därom gjord underdånig framställning, att från kyrkoherdebostället
i Lidköping fick för utvidgning af Lidköpings församlings begrafningsplats
upplåtas ett område om 10 ar 44 kvadratmeter att af församlingen
med nyttjanderätt innehafvas mot viss årlig afgäld, så länge området för
sagda ändamål användes och laga hinder ej mötte.

Den jord, hvarom i förevarande ärende är fråga, synes vara af den beskaffenhet,
att densamma, jämlikt 114 § regeringsformen och prästerskapets
privilegier af den 16 oktober 1723, icke kan till Lidköpings stad öfverlåtas,
på sätt nu blifvit ifrågasatt, utan Riksdagens och kyrkomötets bifall. Ena -

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 132.

hända uppfattning gjorde sig gällande år 1893 i fråga om en liknande upplåtelse
af den kyrkoherden i Gäfle stad anslagna åker eller vretjord.»

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarand
proposition.

Stockholm den 8 maj 1908.

På statsutskottets vägnar:

P. PEHRSON.

Stockholm, Ivar Hasggströms Boktryckeri A. B., 1908.