10
Statsutskottets Utlåtande N:o 119.
N:o 119.
Ank. till Eiksd. kansli den 8 maj 1908 kl. 2 e. m.
Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag till byggnader för ett landsarkiv i Göteborg.
(2:a U. A.)
I en den 13 mars 1908 aflat eu, till statsutskottets förberedande behandling
öfverlämnad proposition, N:o 124, har Kungl. Maj:t under åberopande
af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden
för samma dag föreslagit Riksdagen:
att, med godkännande af ett utaf stadsfullmäktige i Göteborg den 5
december 1907 antaget förslag till öfverenskommelse angående ett landsarkiv
i Göteborg, bevilja ett anslag af 201,350 kronor att jämte ett af
staden Göteborg erbjudet bidrag å 150,000 kronor användas till uppförande
af byggnader för ett landsarkiv i Göteborg i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med de uti omförmälda statsrådsprotokoll berörda, af arkitekten
G. Améen utarbetade ritnings- och kostnadsförslag äfvensom till byggnadernas
förseende med inventarier samt af berörda anslag på extra stat
för år 1909 anvisa ett belopp af 100,000 kronor.
I detta ärende har departementschefen till ofvanberörda statsrådsprotokoll
anfört följande.
»Med föranledande närmast af uppkommen fråga om anordnande i
Göteborg af en arkivlokal, afsedd för handlingar från stadens myndigheter,
domkapitlet i Göteborg samt länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, har
riksarkivarien väckt förslag om inrättande af ett landsarkiv i Göteborg
och därvid äfven yttrat sig om en förändrad indelning af landsarkivdistrikten.
Under ärendets gång har riksarkivarien till en början, med hänsyn
till staden Vadstenas afskilda läge och de dryga kostnaderna för beredande
åt landsarkivet därstädes af behöfligt ökadt utrymme i Vadstena slott, föreslagit
detta landsarkivs förflyttande till Göteborg, möjligen med bibehållande
af en för Östergötlands och Kalmar län afsedd arkivdepå i Vadstena.
Statsutskottets Utlåtande N:o 119.
11
I afseende på indelningen i landsarkivdistrikt har erinrats, hurusom,
sedan Kungl. Maj:t år 1907 hos Riksdagen äskat anslag till ett landsarkiv
i Östersund, Riksdagen i skrifvelse den 31 maj 1907 angående regleringen
af utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel yttrat, att Riksdagen,
som icke ville bestrida, att ett landsarkiv särskild! för Norrland kunde
vara af behofvet påkalladt, hölle före, att då den nuvarande indelningen
af fastlandet i landsarkivdistrikt icke syntes tillfredsställande, definitiv plan
för dessa distrikts omreglering borde vara fastställd, innan Riksdagen beviljade
medel till lokal för ett sådant arkiv.
Detta Riksdagens uttalande har gifvit riksarkivarien anledning att. i
sammanhang med framställning om beredande af medel för ett landsarkiv
i Göteborg till skärskådande upptaga frågan om förändrad plan för rikets
indelning i landsarkivdistrikt samt afgifva förslag till dylik plan.
Innan jag öfvergår till en redogörelse för nu föreliggande anslagskraf,
torde jag, särskild! med hänsyn till Riksdagens nyssnämnda uttalande,. få
lämna en närmare redogörelse för hvad sålunda i afseende å landsarkivdistriktens
omorganisation förekommit.
I underdånig skrifvelse den 9 november 1907 anförde riksarkivarien
följande.
Enligt § 1 i instruktionen för landsarkiven i Uppsala, Vadstena och Lund
den 14 november 1902 vore de nuvarande landsarkivdistrikten tre : 1) de
norrländska länen samt Stockholms, Uppsala, Västmanlands och Kopparbergs
län (Uppsala); 2) Södermanlands, Östergötlands, Göteborgs och Bohus,
Älfsborgs, Skaraborgs, Värmlands och Örebro län (Vadstena); 3) Jönköpings,
Kronobergs, Kalmar,Blekinge,Kristianstads,Malmöhus och Hallands län (Lund).
Redan i yttrande den 25 augusti 1902 hade den nuvarande riksarkivarien
framhållit vissa olägenheter, som enligt hans förmenande vidlådde denna organisation,
bland annat bestämmelserna, att Småland skulle sända sina arkivalier
till Lund, södra delen af Svealand sina till Vadstena och. Norrland, sina
till Uppsala. Sedan arkivarien vid landsarkivet i Lund i en skrifvelse
framhållit, att de nu befintliga lokalerna i Lunds arkivhus i det närmaste
torde komma att fyllas af handlingarna från Skåne, Halland och Blekinge,
hvarför antingen förberedelser för landsarkivets tillbyggande borde vidtagas
eller ock förändrade bestämmelser om arkivets område utfärdas, hade
riksarkivarien i ny underdånig skrifvelse den 22 oktober 1904 framlagt
förslag till en omreglering af landsarkivområdena på fastlandet, hvarvid
till utgångspunkt tagits, att, med undantag åt Norrlands konstituerande
som eget arkivområde, någon ändring i antalet ej komme att ske. Enligt
detta ^förslag skulle Jönköpings, Kronobergs och Kalmar län från Lunds
I2 Statsutskottets Utlåtande N:o 119.
landsarkivområde öfverföras till Vadstena och från dettas omi’åde skiljas
dels Göteborgs och Bohus län dels Södermanlands, Örebro och Värmlands
län för att läggas, det förra under landsarkivet i Lund, de senare under
landsarkivet i Uppsala, hvarjämte Norrland, såsom redan antydts, borde
bilda ett eget landsarkivområde. För sistnämnda anordning ansåge sioriksarkivarien
ej behöfva förebringa någon vidlyftig motivering. Det vore
tydligen meningslöst, syntes det riksarkivarien, att äldre kyrkliga arkivalier
till exempel från Karesuando och Juckasjärvi eller Pajala, Tärendö och
Muomonalusta församlingar någonsin skulle skickas till Uppsala landsarkiv.
I och för sig vore Norrland nog stort för att inrymma flera landsarkivområden,
ehuru man för närvarande visserligen kunde hafva skäl att stanna
vid ett.
Inom södra Sverige skulle sålunda enligt 1904 års plan Svealand utgorå
det ena? så godt som hela det gamla Götaland det andra och de från
Danmark—Norge eröfrare landskapen det tredje landsarkivområdet. I fråo-a
om förläggandet å ena sidan af Värmlands, å den andra af Gäfleborgs län,
hvarom någon tvekan kunde uppstå, ville riksarkivarien hänvisa till det
följande. Stockholm komme att bilda ett område för sig och Göteboroantagligen
detsamma, hvardera med sitt stadsarkiv. Då förslag väckts
att flytta landsarkivet från Vadstena till Göteborg, hade därmed i öfrigt
ingen, annan förändring afsetts, än att i sådant fall Göteborgs och Bohus
län gifvetvis borde hänföras till Göteborgs landsarkivområde och icke till
Lunds.
Mot. en sådan fördelning af södra Sverige i landsarkivområden syntes ur
allmän historiskt-geografisk eller rent administrativ synpunkt ingen väsentlig
erinran vala att göra. En sådan torde däremot ur en annan synpunkt
kunna riktas mot densamma eller i allmänhet mot fastlandets fördelning
i endast fyra landsarkivområden, nämligen med hänsyn till dimensionerna.
Med fyra landsarkiv på Sveriges fastland skulle på hvart och ett komma
omkring 100,000 kvadratkilometer. Lämnade man Norrland med dess glesa
befolkning och stora vidder ur räkningen, skulle på de tre landsarkiven i
södra Sverige sammanlagdt komma omkring 162,500 kvadratkilometer eller
i medeltal på hvart och ett omkring 54,000 kvadratkilometer. Faktiskt skulle
enligt 1904 års plan på Lunds landsarkivområde komma i rundt tal 23,500, på
adstena 60,000 och på Uppsala 79,000 kvadratkilometer eller, om landsarkivet
i Vadstena flyttades till Göteborg, på Lunds område 18,700 och på Göteborgs
omkring 65,000 kvadratkilometer.1) Därmed borde sammanställas, att det
egentliga Danmark med 38,455 kvadratkilometer eller en areal, som vore
b Siffrorna afse landet; de siffror, som år 1904 meddelades, afsågoVåde land och vatten.
Statsutskottets Utlutande N:o 119.
13
mindre än Östergötlands och Smålands tillsammans, hade tre landsarkiv,
af hvilka hvart och ett sålunda i medeltal hade ett område om 12,800
kvadratkilometer, och att man i Danmark icke syntes vara främmande för
tanken att inrätta åtminstone ännu ett landsarkiv, för Jutland. Mot det
sydsvenska landsarkivområdets dimensioner, äfven om de vore ej obetydligt
större än de danska landsarkivens, torde visserligen ingenting vara att
erinra, men i Vadstena skulle enligt 1904 års plan samlas arkivalier från
sex ganska stora län, i Göteborg från sju och i Uppsala likaledes från sju.
Såsom redan blifvit antydt, torde man tvifvelsutan ur rent arkivadministrativ
syn punkt kunna reda sig med dessa stora arkiv och deras betydande
material, isynnerhet om personalen något ökades. Däremot blefve det med
de stora arkivområdena svårare för landsarkiven att fylla en annan uppgift
eller att främja den kännedom om och det intresse för fosterbygden
uti ekonomiskt, socialt och historiskt hänseende, som måste anses vara en
afsevärd moralisk faktor för ett folks bestånd och hvars betydelse under de
senaste åren ännu mer framträdt. Landsarkivens innehåll gjorde, att de
borde kunna blifva ett slags medelpunkter för dylikt kulturellt arbete.
De stora områdena lade emellertid uppenbarligen hinder i vägen därför.
Det hade redan visat sig, att i de aflägsnare delarna af desamma landsarkivet
ej väckte något deltagande eller funne någon genklang. I Vadstena
vore numera föreskrifna arkivalier från Västergötland samlade, men
enligt uppgifter af arkivarien vore det knappt någon från detta landskap,
som begagnat dem. De vore tydligen snart sagdt ett dödt kapital, åtminstone
i närvarande stund. På andra håll syntes landsarkivinstitutionen i
aflägsnare trakter ha blifvit föremål för verklig ovilja. Riksarkivarien
ansåge, att dessa lokala intressen, där de visade sig, förtjänade afseende,
och, för såvidt de hos Kungl. Maj:t och Riksdagen skulle lyckas göra sig
hörda, vore riksarkivarien beredd lämna dem sitt understöd, under förutsättning
att det i öfrigt blefve sörj dt för en betryggande arkivvård. Det
vore väsentligen en penningfråga, delvis äfven en personfråga. Riksarkivarien
ville i det följande framställa några uppdelningskombinationer, som
vore tänkbara.
I och för sig skulle det gamla Götaland med hänsyn både till areal
och folkmängd väl kunna delas i två landsarkivområden, Östergötland och
Småland det ena, Västergötland och Bohuslän det andra, hvartill i sådant
fall lämpligen torde kunna läggas Värmland, som hade goda förbindelser
med Göteborg. Ett landsarkivområde af Småland och Östergötland representerade
en areal af omkring 40,000 kvadratkilometer och en folkmängd af nära
900,000. Ett motsvarande område af Västergötland, Bohuslän och Värmland
representerade en areal af omkring 42,000 kvadratkilometer och en folkmängd
14
Statsutskottets Utlåtande N:o 119.
af omkring 1,100,000. Skildes Värmland på detta sätt från det öfriga
Svealand, kunde återstoden måhända utan större olägenheter förblifva under
Uppsala landsarkivområde, som visserligen finge eu betydande areal —
omkring 71,000 kvadratkilometer — men en folkmängd, som föga öfverstege
1,000,000. Norrland skulle då, åtminstone tills vidare, kunna bilda
det femte landsarkivområdet.
Uppdelningen af det egentliga Götaland i två landsarkivområden innebure
samma tanke, som år 1902 lagts till grund för två motioner, dels i
Första, dels i Andra kammaren, men dessa motioner hade utan vidare af
Riksdagen förkastats. Ur arkivsynpunkt vore här en erinran att gorå.
Göteborg skulle gifvetvis blifva platsen för de västra provinsernas landsarkiv.
Vadstena torde aldrig kunna blifva fullt lämpligt som hufvudort i
ett större landsarkivområde. Finge landsarkivet sin plats i någon annan,
bättre belägen stad, vore åter mot en dylik fördelning ingen anmärkning
från . arkivhåll att gorå. De angifna förhållandena hade emellertid föranledt,
att riksarkivarien vid sin underdåniga hemställan om flyttningen
af Vadstena landsarkiv till Göteborg icke trott sig böra upptaga detta
förslag. Riksarkivarien ansåge sig emellertid i detta sammanhang icke
böra förbigå detsamma.
Fn annan möjlighet vore, att med inrättande eller bibehållande af
större landsarkiv i Göteborg och Uppsala, det ena för Kronobergs, Jönköpings,
Skaraborgs, Älfsborgs samt Göteborgs och Bohus län, det andra
för Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Västmanlands och Kopparberg»
län upprätta ett par mindre arkivdepåer, den ena åtminstone tillsvidare i
Vadstena för Östergötlands och Kalmar län, den andra till exempel i
Örebro för Örebro och Värmlands län. Arkivdepåerna blefve icke alltför
obetydliga. Det förstnämnda området hade en areal af omkring 20,00(1
kvadratkilometer och en folkmängd af något öfver en half million, det
senare området en areal af omkring 25,000 kvadratkilometer och eu folkmängd
af mer än 450,000 eller icke så långt från en half million.
Hvad Norrland anginge med en areal af omkring 240,000 kvadratkilometer,
funnes där, såsom redan vore nämndt, gifvetvis utrymme för flera
landsarkivområden, ända till tre eller fyra. Folkmängden ''i de norrländska
länen uppginge emellertid för närvarande endast till omkring 900,000
och. mängden af arkivalier vore af olika anledningar jämförelsevis mindre
än i andra landsdelar. Under sådana förhållanden syntes det riksarkivarien,
som om det skulle komma att medföra största gagnet, om man för närvarande
samlade Norrlands arkivalier i ett och samma landsarkiv inom den
södra hälften af det stora området. Framtiden finge sedermera afgöra
om lämpligheten att uppdela detta.
Statsutskottets Utlåtande N:o 119.
15
Kostnaderna för en organisation af nu berörda slag blefve gifvetvis
större än de nuvarande, dock icke i så hög grad, som man kanske föreställde
sig. För en ur arkivsynpunkt något så när tillfredsställande inredning
af södra delen af Vadstena slott, som blefve nödvändig, om landsarkivet
för det egentliga Götaland där skulle kvarstanna, beräknades eu
summa af nära 140,000 kronor, som sannolikt komme att öfverskridas.
Af kostnaden för en landsarkivbyggnad i Göteborg, som syntes kunna
begränsas inom 350,000 kronor och till hvilken nämnda stad erbjudit sig
bidraga med 150,000 kronor, skulle på statens anpart i så fall komma
enligt beräkning ej fullt 200,000 kronor. I Uppsala landsarkiv vore
öfverstå våningen numera inredd till en reservdepå för mottagande af vissa
arkivalier från de centrala ämbetsverken i hufvudstaden. Enligt arkivariens
beräkning räckte under sådana förhållanden det återstående utrymmet
endast för Södermanlands län. Skulle landsarkivet i Uppsala mottaga arkivalier
från de öfriga länen i Svealand, måste följaktligen nya lokaler
anskaffas, och då torde den så kallade rikssalen vara det enda parti af
Uppsala slott, som kunde komma i fråga att inredas. I Örebro slott,
där länsstyrelsens arkiv för närvarande förvarades, funnes ännu disponibla
lokaler, som möjligen skulle kunna inredas för arkivändamål, utan att
kostnaden kanske nämnvärdt öfverstege den, som erfordrades för inredningen
af den ofvannämnda rikssalen i Uppsala. För Norrland vore ett
landsarkiv redan föreslaget till en kostnad af 210,000 kronor.
Härtill komme emellertid frågan om personalen, som ej blefve utan
sina svårigheter. Kostnaden för de tre nuvarande landsarkiven ginge sammanlagdt
till omkring 10,000 kronor om året i medeltal för hvart och ett.
Blefve det fem landsarkiv, torde sålunda kostnaden för en dylik organisation
något så när kunna beräknas. Antoge man fyra större landsarkiv, Lund,
Göteborg, Uppsala och någon stad i Norrland, samt två mindre arkivdepåer
(Vadstena, Örebro), blefve nog kostnaden ungefär densamma.
Skulle man nämligen lyckas få några dugliga föreståndare för dessa depåer,
måste man med de jämförelsevis klena utsikterna på arldvbanan bereda
dessa en ej alltför obetydlig aflöning. Riksarkivarien hade vid sitt förslag
om förflyttningen af landsarkivet i Vadstena till Göteborg berört frågan
med hänsyn till det eventuella upprättandet af en mindre arkivdepå för
Östergötlands och Kalmar län och framhållit, att föreståndaren i aflöningsvillkor
måhända borde jämnställas med en läroverksadjunkt, på samma
gång som riksarkivarien antydt möjligheten att i Vadstena, åtminstone
under den närmaste tiden, få en lämplig föreståndare för ett arfvode af
2,000 kronor. Att på detta sätt (endast med arfvode) få två mindre arkivdepåer
af angifvet slag för framtiden vederbörligt skötta, skulle däremot
16
Statsutskottets Utlåtande N:o 119.
antagligen möta svårigheter, så framt ej uppgiften skulle kunna förenas
med annan tjänst. Ett anslag till extra biträden, vikariatsersättning in. in.
torde vidare vara erforderligt, hvaremot det nu anvisade anslaget af 1,800
kronor till en amanuens torde kunna besparas. Vidare behöfdes vid dessa
depåer en pålitlig vaktmästare och slutligen komme expenserna för bränsle,
skrifmaterial, bindning och lagning in. in.
Det vore ett par områden, om hvilkas förläggning någon tvekan kunde
råda, nämligen Värmlands och Gäfleborgs län. Att skicka Värmlands läns
arkivalier till Vadstena, såsom den nuvarande organisationen bjöde, syntes
vara föga lämpligt, men äfven afståndet till Uppsala vore ganska stort.
Göteborg läge uppenbarligen bättre till. Skulle emellertid under ett landsarkiv
i sistnämnda stad läggas det gamla Götaland, blefve området med
ytterligare tillägg af Värmlands län uppenbarligen allt för stort — öfver
80,000 kvadratkilometer samt omkring 2,000,000 invånare. Begränsades
för ett landsarkiv i Göteborg området i Götaland till fem län, hvilket
skulle blifva fallet, om en arkivdepå kvarstannade i Vadstena för Östergötlands
och Kalmar län, skulle det visserligen gå lättare att därmed förena
Värmlands län — resultatet skulle blifva omkring 61,000 kvadratkilometer
och nära lV2 million invånare — men då kostnaden för en landsarkivbyggnad
i Göteborg visat sig blifva så pass hög, hade riksarkivarien ej
för det dåvarande ansett sig utan vidare kunna upptaga ett sådant förslag,
utan velat skjuta detsamma till framtiden. Skulle det visa sig att Värmlands
arkivalier utan svårighet rymdes i en landsarkivbyggnad i Göteborg,
hvilket sannolikt blefve fallet, om man beräknade utrymmet där till omkring
7,000 meter — kostnad omkring 380,000 kronor — kunde, såsom
förut antydts, det öfriga Svealand måhända utan större olägenhet med
hänsyn till de lokala intressena, hänföras till Uppsala landsarkiv. Eljest
vore en mindre arkivdepå för Värmlands och Örebro län en lösning af
frågan, hvars tänkbarhet förut påpekats.
Det andra området, om hvars lämpligaste förläggning tvekan kunde
uppstå, vore Gäfleborgs län. För Uppsala landsarkiv talade, att länet tillhörde
ärkestiftet och att afstånden till Uppsala ej vore så stora. För ett
norrländskt arkivområde talade, att Uppsala landsarkivområde i alla fall
syntes blifva tillräckligt stort och att det förra genom en sådan förläggning
blefve ganska reduceradt. Skulle hela Svealand komma att stanna
under Uppsala landsarkiv, uppstode genom en förening med Gäfleborgs
län ett område af omkring 100,000 kvadratkilometer och med en folkmängd
af omkring halfannan million. Ett dylikt område torde uppenbarligen
befinnas vara för omfångsrikt. Skulle åter en mindre arkivdepå
upprättas för Värmlands och Örebro län, ändrade sig visserligen förhål
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 119.
17
landet, men ett norrländskt landsarkiv skulle genom frånskiljande af Gäfleborgs
lita gå miste om ett jämförelsevis betydande arkivmaterial och endast
representera en folkmängd af omkring 650,000 invånare.
I en senare underdånig skrifvelse den 2 december 1907 har riksarkivarien
mera bestämdt uttalat sig om det inbördes företrädet mellan
de två af honom framlagda alternativa förslagen till fastlandets indelning
i landsarkivdistrikt, nämligen antingen fem landsarkivområden eller ock
fyra dylika med två mindre arkivdepåområden. Riksarkivarien har i denna
skrifvelse anfört följande.
Det hade efter öfvervägande af fördelar och olägenheter, om än
med en viss tvekan, förefallit riksarkivarien, som om kombinationen med
fem landsarkivområden vore att föredraga. I ett land med så ofanligt
växlande folkmängdstäthet som Sverige läte det sig icke göra att enbart
kombinera naturliga områden af ungefär samma storlek. Man måste äfven
fästa afseende vid folkmängden, till hvars talrikhet arkivaliernas mängd
gifvetvis måste stå i ett visst förhållande. De fem landsarkivområdena
skulle sålunda få ett mot norden ständigt växande omfång, det sydsvenska
omkring 18,000 kvadratkilometer, de två uti det gamla Götaland omkring
40,000, det i Svealand omkring 60,000 och det norrländska omkring
240,000 kvadratkilometer. Folkmängden komme att variera mellan
900.000 och 1,100,000 i runda tal. Götaland i sin helhet med tillägg af
Värmland skulle få tre landsarkiv, men Svealand endast ett. Äfven detta
stode emellertid i en viss proportion till folkmängdsförhållandena. 1 Götaland
— inberäknad t Värmland — skulle komma ett landsarkiv på omkring
930.000 invånare i rundt tal. Landsarkivet i Uppsala skulle representera
en folkmängd af omkring 1,000,000. Det sistnämndas område blefve
visserligen mycket stort, men finge vissa församlingar i Kopparbergs län
behålla sina kyrkliga arkivalier, torde de lokala intressena i den aflägsnaste
bygden blifva tillgodosedda.
Fäste man sig vid den kyrkliga indelningen, skulle de fem landsarkivområdena
bilda ganska naturliga enheter. Göteborgs stift blefve
visserligen delad!, så framt ej afseende komme att fästas vid en af domkapitlet
i Göteborg gjord hemställan, att Hallands kyrkliga arkivalier
finge föras till Göteborg, i fall ett landsarkiv där upprättades, och en del
af Uppsala ärkestift komme måhända att läggas till ett norrländskt landsarkivområde.
1 öfrigt komme Lunds stift att blifva sarnladt under Lunds
landsarkiv, Linköpings, Kalmar och Växiö stift under ett landsarkiv i östra.
Skara och Karlstads stift jämte en del af Göteborgs stift under ett landsarkiv
i västra Götaland, Västerås och Strängnäs stift samt måhända större
delen af ärkestiftet under landsarkivet i Uppsala, Härnösands och Luleå
Bill. till Biksd. Prof. 1908. 4 Samt. 1 Afcl. 73 Häft. 3
18 Statsutskottets Utlåtande N:o 119.
stift samt eventuellt en del af ärkestiftet under ett norrländskt landsarkiv.
Den i skrifvelsen af den 9 november 1907 framställda andra kombinationen
skulle visserligen kunna anses tillmötesgå de lokala intressena,
särskildt i Svealand, men försåvidt föreståndarna för de två mindre arkivdepåerna,
exempelvis i Vadstena och Örebro, skulle få lägre aflöning och
mindre hjälp af biträden, torde man hafva anledning befara, att det blefve
svårt att få dessa platser besatta med lämpliga personer och att få arkiven
på tillbörligt sätt skötta. Med fem något så när jämstora landsarkiv åter
skulle man kunna få likartad uppsättning af personal och likartade aflöningsförmåner.
Man torde följaktligen äga bättre utsikter att få platserna besatta
med lämpliga personer. Ätt kostnaderna för den ena eller andra
kombinationen ej torde blifva synnerligt afvikande, vore i skrifvelsen af
den 9 november 1907 påpekadt.
Ett landsarkiv för östra Götaland skulle emellertid sannolikt komma
att stanna i Vadstena och däri läge en olägenhet. Vid behandling af
frågan om förflyttning af landsarkivet i Vadstena till Göteborg hade
riksarkivarien framhållit Vadstenas olämplighet som säte för ett landsarkiv
och det vore ej riksarkivariens mening att taga tillbaka hvad som
då yttrats. Dessa olägenheter förefunnes fortfarande, men de torde
dock göra sig mindre gällande, därest området begränsades till Östergötland
och Småland, än ifall området skulle utsträckas äfven öfver
Västergötland. Kommunikationerna från Småland till Vadstena syntes i
hvarje fall vara bättre än kommunikationerna från Västergötland till
samma ort. Härtill kunde läggas, att, sa vidt man af de något osäkra
måttuppgifterna eller måttberäkningarna kunde döma, hela Smålands arkivalier
åtminstone tills vidare torde komma att rymmas i de för Västergötland
alsedda lokalerna. Lokaler funnes sålunda inredda, och detta måste
anses vara ett ganska talande argument för Vadstena. Kär tiden komme
att tänka på en utvidgning af desamma, kunde också frågan upptagas om
en flyttning af arkivet vare sig till Linköping eller Jönköping. Ur arkivsynpunkt
vore detta gifvetvis en fördel, liksom äfven om redan nu arkivet
kunde flyttas t. ex. till Linköping, men utsikterna därtill torde för närvarande
vara mycket små, för att icke säga inga.
Jag anhåller nu att tå öfvergå till frågan om anordnande af ett landsarkiv
i Göteborg och det för detta ändamål erforderliga anslag.
I underdånig skrifvelse den 18 juni 1906 anhöllo stadsfullmäktige i
Statsutskottets Utlåtande N:o 119.
19
Göteborg, att Kungl. Maj :t täcktes medgifva, att sådana Göteborgs stads
arkivalier, som omförmäldes i § 2 af nådiga kungörelsen angående öfverlämnande
af arkivhandlingar till landsarkiven i Uppsala, Vadstena och Lund
den 14 november 1902, finge tillsvidare förblifva i Göteborg, under villkor
att arkivalierna förvarades i en blifvande arkivbyggnad, uppförd å viss
inom Göteborg belägen tomt för eu beräknad kostnad af 118,000 kronor
i hufvudsaklig öfverensstämmelse med ansökningen åtföljande ritningar,
samt att staden ombesörjde och bekostade sådana åtgärder i fråga om arkivets
underhåll och vård, som Kungl. Maj:t kunde finna skäligt bestämma.
Tillika erbjöd sig staden att utan ersättning tillsvidare emottaga och vårda
jämväl länsstyrelsens och domkapitlets i Göteborg arkivalier.
Denna framställning blef af riksarkivarien i underdånigt utlåtande
den 16 september 1906 i hufvudsak tillstyrkt, hvarefter öfverintendentsämbetet
den 6 november 1906 afgaf infordradt yttrande angående byggnadsplan.
I en underdånig skrifvelse den 10 november 1906 framställde sedermera
riksarkivarien förslag att, i stället för det tilltänkta stadsarkivet i
Göteborg, ett landsarkiv skulle med bidrag från staden därstädes anordnas,
hvari då jämväl skulle beredas utrymme för stadens arkivalier. Till detta
förslag föranleddes riksarkivarien, på sätt jag förut nämnt, hufvudsakligen
af nödvändigheten att vidtaga omfattande inredningsarbeten inom Vadstena
slott för beredande af möjlighet att mottaga de handlingar, som skulle
förvaras i landsarkivet i Vadstena, men äfven af denna stads olämpliga
läge, särskildt med afseende å kommunikationerna västerut, inom det till
landsarkivet därstädes nu hörande område, hvilket föranleda att arkivet
blifvit af forskare anlitadt i mycket ringa omfattning. Riksarkivarien upplyste,
att förslaget om förläggande af ett landsarkiv till Göteborg inom
detta samhälle mötts af sympati, och att man vore beredd föreslå stadsfullmäktige
ej obetydliga penninguppoffringar för att få förslaget genomfördt.
I fråga om arkivlokalerna i Vadstena slott anförde riksarkivarien,
hurusom arkivarien vid landsarkivet i Vadstena i sin till riksarkivarien afgifna
årsberättelse för 1905 framhållit, att arkivlokalerna i den nedre våningen
numera dels vore upptagna af, dels måste reserveras för arkivalier
från Östergötlands län; att den öfre våningen åtminstone till största delen
komme att tagas i anspråk af arkivalierna från Skaraborgs och Alfsborgs
län; att där följaktligen endast tills vidare kunde beredas utrymme för
arkivalier från ett mindre län; att till Vadstena landsarkivområde emellertid
hörde enligt nådiga instruktionen den 14 november 1902 utom de
tre anförda länen äfven Södermanlands, Örebro, Värmlands samt Göteborgs
20
Statsutskottets Utlåtande N:o 119.
och Bohus län; att dit enligt det af riksarkivarien den 22 oktober
1904 framställda förslag skulle föras Jönköpings, Kronobergs och Kalmar
län; samt att det sålunda vore af behofvet påkalladt att i tid tänka på
beredande af ökadt utrymme åt detta landsarkiv. Med anledning däraf
hade riksarkivarien ingått till Kungl. Maj:t med en underdånig hemställan,
att åt öfverintendentsämbetet måtte uppdragas att inkomma med plan till
och kostnadsberäkning för inredande af ytterligare en del af Vadstena
slott för arkivändamål. Sedan Kungl. Maj :t bifallit denna hemställan, hade
arkitekten G. Hermansson på öfverintendentsämbetets uppdrag utarbetat
nödiga ritningar och beräkningar. Hermansson hade uppgjort delvis alternativa
förslag till inredning af nya arkivlokaler i södra delen af Vadstena
slott, det ena ■— alternativ I — slutande med en beräknad kostnad af
117,326 kronor, det andra — alternativ II —med en kostnad af 139,681
kronor. Prisskillnaden betingades väsentligen däraf, att enligt alternativ II
mellanbottnar skulle inläggas i de höga slottsrummen för att minska hyllornas
höjd. De höga hyllorna i de gamla arkivlokalerna innebure en
väsentlig olägenhet. Det kunde nämligen vara förenadt med verklig lifsfara
att sätta upp eller taga ned de ej sällan tunga och tjocka volymerna,
och klättrandet på stegar ökade i ej ringa mån den fåtaliga personalens
besvär. Genom inläggande af mellanbottnar vunnes därjämte ett ej obetydligt
större hyllutrymme — 5,494 mot 4,024 längdmeter — hvarjämte
eu bättre värmefördelning åstadkommes. Riksarkivarien hade därför, i likhet
med arkivarien vid landsarkivet och arkitekten, gifvit afgjordt företräde
åt alternativet II. Det vore att beklaga, om vid en så betydande
lokal utvidgning som den ifrågasatta anordningarna skulle blifva så obekväma,
som de måste blifva med omkring 4 meter höga hyllor.
Riksarkivarien framhöll, att med ett bidrag från statens sida, som
måhända blefve mindre än det, som kräfdes för inredningen af den återstående
delen af Vadstena slott, torde man kunna i Göteborg åstadkomma
ett fullt ändamålsenligt landsarkiv. Göteborg med sin högskola och sitt
bibliotek samt sina i öfrigt mångsidiga konstintressen vore en synnerligen
lämplig ort för ett landsarkiv. Det hade anmärkts, att ett landsarkiv i
Göteborg vore utsatt för särskild fara i händelse af fientligt anfall. Därvid
borde erinras, att de nordiska rikenas hufvudstäder med samlingar,
vida dyrbarare än ett landsarkiv, måste anses vara utsatta för lika stora
faror i händelse af krig, och att i Norge kuststäderna Bergen och Trondhj
em hade hvar sitt provinsarkiv.
Öfver hvad sålunda förekommit hafva stadsfullmäktige och magistraten
i Göteborg, domkapitlet därstädes samt Eders’Kungl. Maj:ts befallningshafvande
i Göteborgs och Bohus län yttrat sig.
Statsutskottets Utlåtande N:o 119.
21
Stadsfullmäktige, med hvilka magistraten instämt, hafva i underdånig
skrifvelse den 28 februari 1907, i öfverensstämmelse med sitt samma dag
fattade beslut och med framhållande af vikten för staden af ärendets
snara afgörande, bland annat å stadens vägnar erbjudit sig att till kronan
för uppförande af landsarkivbyggnad afgiftsfritt upplåta det kvarter, som,
enligt eu af stadsfullmäktige den 11 april 1906 antagen stadsplan, omslötes
af förlängda Götabergs-, Kapell- och Chalmersgatorna samt gatan
G, samt därutöfver erlägga ett byggnadsbidrag af 150,000 kronor under
villkor och förbehåll:
a) att Kungl. Maj:t, i hvad afsåge nyssnämnda kvarter, fastställde den
af stadsfullmäktige den 11 april 1906 antagna stadsplanen;
b) att ett landsarkiv för Göteborgs och Bohus län med Göteborgs
stad samt efter Kungl. Maj:ts bepröfvande för andra län inrättades i
Göteborg;
c) att staden fritoges från all skyldighet att för framtiden bidraga
till arkivbyggnadens underhåll eller arkivets förvaltning;
d) att staden berättigades att för all framtid till detta landsarkiv
öfverlämna såväl alla till rättskipningen och administrationen därstädes
hörande handlingar samt kyrkoböcker m. in., som omförmäldes i § 2 af
förenämnda kungl. kungörelse angående öfverlämnande af arkivhandlingar
till landsarkiven i Uppsala, Vadstena och Lund, som äfven alla handlingar
af uteslutande eller öfvervägande kommunal natur jämte öfriga handlingar,
som omförmäldes i § 14 af samma kungörelse, allt utan inskränkning med
afseende å arkivaliernas ålder; och
e) att nyss omförmälda byggnadsbidrag, 150,000 kronor, erlades å dag,
då landsarkivet vore färdigt att tagas i bruk, hvarom underrättelse skulle
meddelas stadens drätselkammare minst tre månader förut.
Domkapitlet i Göteborg har i underdånigt utlåtande den 20 mars
1907, med anmälan att domkapitlet för sin del icke hade något att erinra
mot landsarkivets i det egentliga Götalands arkivområde förflyttning från
Vadstena till Göteborg, hemställt, att, därest detta förslag vunne Kungl.
Maj:ts bifall, nådig föreskrift måtte meddelas därom att arkivalier från
kyrkoarkiven i Hallands län skulle öfverlämnas till landsarkivet i Göteborg.
Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande har i yttrande den 9 april
1907 anfört, bland annat, att det genom hvad i saken förekommit syntes
Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande vara utredt, att det skulle vara
synnerligen lämpligt och önskvärdt, om den af riksarkivarien ifrågasatta förflyttningen
af landsarkivet i det egentliga Götaland kunde komma till stånd.
En sådan åtgärd skulle särskilt hvad länsstyrelsen beträffade uppenbarligen
medföra stora fördelar, enär länsstyrelsen därigenom äfven efter öfver
-
22
Statsutskottets Utlåtande N:o 119.
flyttning till landsarkivet af sådana äldre arkivalier, som borde dit öfverlämnas,
kunde äga tillgång till dylika arkivalier på nära håll, om och
när behof häraf gjorde sig gällande vid länsstyrelsens ämbetsförvaltning.
Då stadsfullmäktige i Göteborg genom sitt den 28 februari 1907 fattade
beslut, som inom laga tid hos Eders Kung!. Maj:ts befallningshafvande icke
blifvit öfverklagadt, erbjudit sig att på vissa villkor för ändamålet afgiftsfritt
upplåta angifvet markområde och härutöfver erlägga ett byggnadsbidrag
af 150,000 kronor, ville det också synas Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande,
som om, under förutsättning att, såsom Eders Kungl. Maj:ts
befallningshafvande föreställde sig, nämnda område kunde anses vara lämpligt
och villkoren för stadsfullmäktiges erbjudande antagliga, några svårigheter
ur ekonomisk synpunkt icke heller skulle möta för landsarkivets
förflyttning. Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande ville alltså för sin
del tillstyrka åtgärders vidtagande för förflyttningens åvägabringande.
Med anledning af detta stadsfullmäktiges erbjudande infordrades nytt
underdånigt utlåtande af riksarkivarien. Vid detta utlåtande, som afgafs
den 17 april 1907, fogade riksarkivarien yttrande från arkivarien vid landsarkivet
i V adstena, hvilken på de af riksarkivarien upptagna grunder förordade
förslaget om landsarkivets flyttning till Göteborg. För egen del
anförde riksarkivarien, bland annat, följande.
Af handlingarna framginge, att alla hörda myndigheter förordade
landsarkivets i Vadstena förflyttning till Göteborg samt att stadsfullmäktige
i Göteborg vore villiga att på vissa villkor åt kronan afgiftsfritt för uppförande
af eu landsarkivbyggnad upplåta ett kvarter, som enligt den af
stadsfullmäktige den 11 april 1906 antagna stadsplanen omslötes af förlängda
Götabergs-, Kapell- och Chalmersgatorna samt gatan G, äfvensom
att härutöfver erlägga ett byggnadsbidrag af 150,000 kronor.
Tomten hade en areal af 5,270 kvadratmeter och vore sålunda något
mindre än den åt landsarkivet i Lund upplåtna. Den vore, såsom af det
förut anförda framginge, belägen inom ett ännu oregleradt område af stadens
mark. Enligt hvad muntligen meddelats, hade öfverintendenten vid
ett besök funnit tomten för ändamålet lämplig och terrängförhållandena i
det hela ganska goda. Tomtens värde torde, efter hvad för riksarkivarien
uppgifvits, för närvarande kunna uppskattas till omkring 300,000 kronor.
Under hand hade vidare meddelats, att af de närmast omgifvande tillämnade
kvarteren ett tills vidare skulle vara reserveradt för eu flickskola
ett annat likaledes ifrågasatt som plats för ett läroverk, ett tredje, det
långsmala i sydväst, afsedt till plantering. Skulle Kungl. Maj:t i öfrigt
antaga anbudet af ifrågavarande tomt för byggande af ett landsarkiv, torde
Statsutskottets Utlåtande Nio 119.
28
en förutsättning vara, att den omgåfves med gator af tillräcklig bredd
samt att på kvarteren i grannskapet i hvarje fall några inrättningar af
eldfarlig beskaffenhet ej finge anläggas, önskvärdt vore ock att få det
fastslaget, att det nyssnämnda tredje kvarteret i sydväst verkligen upplätes
till en plantering. Att stadsfullmäktige i detta afseende skulle lämna alla
nödiga garantier, torde vara otvifvelaktigt.
Platsens lämplighet berodde gifvetvis af dimensionerna på den arkivbyggnad,
som dit skulle komma att förläggas. Expeditionslokalen, vaktmästarbostad,
bokbinderilokal in. in. dylikt borde inrymmas i en särskild
byggnad, hvars dimensioner ej torde komma att väsentligt skilja sig från
motsvarande byggnads i Lund. I afseende på det behöfliga utrymmet i
ifrigt hade riksarkivarien — med hänsyn till de för närvarande "stegrade
arbets- och materialprisen — tänkt, att den första byggnaden ej skulle
behöfva beräknas för längre tid än tjugufem år, och skulle anse en sådan
byggnadsplan önskvärd, att sedermera efter hand och i mån af behof endast
mindre partier behöfde tillbyggas. Med denna utgångspunkt meddelades
följande utrymmesberäkningar. De i Vadstena landsarkiv förvarade arkivalierna
uppgåfves från Östergötlands län till 1,280 meter och från
Skaraborgs och Älfsborgs län till 2,550 meter. Tillväxten under 25 år
torde, enligt af arkivarien gjorda beräkningar, kunna antagas uppgå till
sammanlagdt omkring 400 meter. Enligt riksarkivarien meddelade uppgifter
från länsstyrelserna i Jönköpings, Kronobergs och Kalmar län skulle
utrymmesbehofvet för de första leveranserna och de närmaste 25 åren efter
1801 utgöra respektive 294, 126 och 500 meter — länsstyrelsens i Växjö
arkiv hade till följd af upprepade eldsvådor lidit stora förluster. Kyrkoförsamlingarna
i de tre Smålandslänen samt Göteborgs och Bohus län (till
antalet 407) torde enligt hittills vunna erfarenheter kräfva omkring 400
meter. För stads-, häradsrätts-, kronofogde- och häradsskrifvarkontorsarkiven
funnes inga tillförlitliga medeltalsberäkningar, då växlingarna i omfång
för de till de nuvarande landsarkiven insända småarkiven af detta
slag vore högst betydande. Emellertid hade riksarkivarien trott sig med
ledning af hittills vunna erfarenheter kunna approximativt beräkna det
behöfliga utrymmet för nu nämnda grupper af arkiv i de fyra senast
nämnda länen till respektive 140, 250 och 230 meter. 1 december 1903
och januari 1904 anställda mätningar i Göteborgs olika arkiv hade gifvit
till resultat för rådhusrättens, magistratens, drätselkammarens, poliskammarens
och polisdomstolens, domkapitlets, kyrkornas, länsstyrelsens, lagmansrättens
och karantänskommissionens arkiv sammanlagdt omkring 1,600
meter. Härvid hade emellertid beräknats • samtliga arkivens dåvarande omfång.
Nu kunde det icke gärna komma i fråga, att alla dessa myndigheter
24
Statsutskottets Utlåtande N:o 119.
genast öfverlämnade alla sina arkivalier. Stadsfullmäktige hade visserligen
förbehållit stadens myndigheter rätt att få öfverlämna sina arkivalier utan
inskränkning till tid, men det syntes riksarkivarien tydligt, att flertalet
myndigheter komme att behöfva arkivalierna för de senaste åren i sina
ämbetslokaler, på sätt som också vore i Stockholm förutsatt i fråga om
det där föreslagna stadsarkivet. Riksarkivarien trodde därför icke, att man
behöfde äfven för den första 25-årsaccessionen beräkna synnerligen mycket
utöfver den nyss angifna siffran (1,600 meter).
Utrymmesbehofvet skulle alltså te sig på följande sätt:
arkivalier från Östergötlands län ........................................................ 1,280 m.
» |
» |
Skaraborgs och Alfsborgs län .................. |
2,550 > |
|
tillväxt |
under |
25 år ................................................................. |
400 » |
|
arkivalier från |
Jönköpings län ........................................... |
294 in. |
||
» |
» |
Kronobergs län ............................................ |
126 » |
|
» |
» |
Kalmar län ...................................................... |
500 » |
920 » |
> |
» |
407 kyrkoförsamlingar i Jönköpings, Kronobergs, |
||
Kalmar samt Göteborgs och Bohus län |
400 » |
|||
» |
» |
stadsarkiv inom samma område............... |
140 m. |
|
» |
» |
häradsrättsarkiv ............................................ |
250 » |
|
>, |
» |
kronofogde- och Jbäradsskrifvarkontors- |
||
arkiv .................................................................. |
230 » |
620 > |
||
» |
» |
arkiv i Göteborg............................................ |
1,600 » |
|
tillväxt |
under |
25 år (approximativ) ................................... |
530 » |
8,300 in.
Mot de af stadsfullmäktige uppställda villkor hade riksarkivarien
endast ett par anmärkningar att göra.
Hvad villkoret b) vidkomme, vore det gifvet, att Göteborgs och
Bohus län och Göteborgs stad skulle hafva rätt att i ett landsarkiv där
få sina handlingar förvarade.
Beträffande villkoret under mom. d) vore det tvifvelsutan en billig
önskan hos stadsfullmäktige med hänsyn till tomtupplåtelsen och byggnadsbidraget,
att staden berättigades att till landsarkivet öfverlämna äfven
handlingar af uteslutande eller öfvervägande kommunal natur. Däremot
hyste riksarkivarien en viss tvekan i fråga om stadsfullmäktiges yrkande
att få till arkivet öfverlämna alla slags handlingar utan inskränkning med
afseende på deras ålder, då en följd däraf kunde blifva, att arkivet hastigare
fylldes än beräknadt. Då emellertid den föreslagna arkivbyggnaden
skulle komma att ligga på ett ej så obetydligt afstånd från lokalerna
Statsutskottets Utlåtande N:o 119.
25
för stadens olika myndigheter, vore det, såsom redan antydts, sannolikt,
att dessa måste behålla de senaste årens handlingar eller vissa grupper af
sådana. I de redan uppgjorda förslagen till leveransbestämmelser för det
påtänkta stadsarkivet i Stockholm, hette det, att arkivalier, som vore
äldre än år 1850, borde med vissa undantag, så snart ske kunde, öfverlämnas
till arkivet, men att äfven yngre arkivalier borde i detsamma
mottagas, »där det icke möter bestämdt hinder från arkivets sida». Någon
likartad bestämmelse blefve väl af nöden att intaga i eventuella föreskrifter
om leveransen till ett landsarkiv i Göteborg. Riksarkivarien toge emellertid
för gifvet, att öfverenskommelse i detta hänseende lätt kunde uppnås med
stadens representanter.
Genom beslut redan den 22 februari 1907 hade Kungl. Maj:t på
framställning af riksarkivarien, som under hand inhämtat underrättelser
om arkivfrågans behandling af stadsmyndigheterna i Göteborg, anbefallt
öfverintendentsämbetet att i samråd med riksarkivarien föranstalta om
undersökning af den utaf staden sedermera erbjudna tomten samt att till
riksarkivarien afgifva yttrande om densammas lämplighet såsom plats för
ett landsarkiv. Efter erhållen nådig remiss å ärendet i dess helhet anförde
öfverintendentsämbetet i underdånigt utlåtande den 8 oktober 1907,
bland annat, följande.
Öfverintendentsämbetet hade låtit undersöka den af staden erbjudna
tomten, hvilken utgjordes af det kvarter om 5,270 kvadratmeter, som å
den numera af Kungl. Maj:t den 21 juni 1907 fastställda stadsplan för
vissa delar af Göteborgs stad omslötes af de förlängda Götabergs-, Kapelloch
Chalmersgatorna samt gatan G. Därjämte hade ämbetet uppdragit
åt tjänstgörande arkitekten hos ämbetet G. Ämnen att, för vinnande af
full visshet om platsens lämplighet, uppgöra i eskiss plan för uppförande
af landsarkivbyggnader därå, hvilken eskissritning, som upprättats med
ledning af de ritningar till ett landsarkiv i Östersund, som till Kungl.
Maj:ts nådiga pröfning af ämbetet öfverlämnats med underdånig skrifvelse
den 6 november 1906, dock med den skillnad att, medan Östersundsförslaget
afsett en hyllängd om allenast 3,000 löpmeter, eskissförslaget
till landsarkiv i Göteborg afsåge en sådan längd om 8,300 löpmeter, tillika
med plan- och borrningskartor bifogades.
Hvad kostnaden för de nu ifrågavarande landsarkivbyggnaderna anginge,
torde denna komma att — om enahanda beräkningar, som legat
till grund för kostnadsförslaget till landsarkivet i Östersund, vunne tilllämpning
på det eventuella Göteborgsarkivet — belöpa sig till cirka 34
kronor per kubikmeter för själfva arkivbyggnaden, eller, då sagda byggnad
Bih. till Riksd. Prot. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 73 Höft. 4
26
Statsutskottets Utlåtande N:o 119.
vore afsedd att innehålla omkring 10,700 kubikmeter, en summa af 363,800
kronor, hvartill emellertid borde läggas ett belopp af 50,000 kronor för
expeditionsbyggnaden, i hvilket fall totalkostnaden komme att uppgå till
omkring 414,000 kronor, detta dock under förutsättning att — för att
grundförhållandena i Östersund och Göteborg blefve jämförbara — den i
första hand erforderliga arkivbyggnaden förlädes utmed Chalmersgatan;
förlädes denna byggnad åter utefter Götabergsgatan — hvilket såväl ur
arkitektonisk och eldsäkerhetssynpunkt som med afseende å belägenheten
i staden gifvetvis vore att förorda — torde omkostnaderna böra, på grund
af dyrare grundläggningsarbeten, ökas med cirka 8,000 kronor eller till
422,000 kronor.
Detta eskissförslag hade öfverintendentsämbetet med skrifvelse den 20
augusti 1907 delgifvit riksarkivarien, som i skrifvelse af den 4 september
1907 förklarat sig finna, att terrängförhållandena vore jämförelsevis goda,
att tomten beredde utrymme icke blott för byggnader af de nu angifna
dimensionerna, utan äfven för tillbyggnader, som under en ganska lång
framtid syntes komma att fylla utrymmesbehofvet, att, såvidt riksarkivarien
kunde finna, något hinder ej borde möta, att — därest af ekonomiska hänsyn
så måste ske — förlägga den första arkivbyggnaden utefter Chalmersgatan
samt att mot skisserna, då ju dessa skisser medgåfve modifikationer i detaljerna,
icke något vore att från riksarkivariens sida erinra.
Med framhållande häraf ansåge öfverintendentsämbetet sig för sin del
böra om den föreslagna byggnadstomten — å hvilken jämväl öfverintendenten
vid besök å orten verkställt besiktning •— göra det uttalande, att
mot densammas lämplighet för det afsedda ändamålet skäl till anmärkning
icke förefunnes ur synpunkten af vare sig tomtens läge i staden, dess
storlek och form eller grundbottnens beskaffenhet och icke heller med
hänsyn till nuvarande eller blifvande byggnader i grannskapet och däraf
orsakad fara för eldsolycka.
Vid öfverintendentsämbetets utlåtande voro fogade däri omnämnda
eskiss, plan- och borrningskartor samt skrifvelse från riksarkivarien den 4
september 1907.
Sedan riksarkivarien lämnats tillfälle att ånyo yttra sig i ärendet, har
riksarkivarien inkommit med underdånigt, af fyra skrivelser från arkivarien
vid landsarkivet i Vadstena samt ett yttrande från öfverintendentsämbetet
åtföljdt utlåtande af den 1 november 1907, däri riksarkivarien anfört bland
annat följande.
Under förutsättning att afseende icke behöfde fästas vid skillnaden i
pris mellan de af öfverintendentsämbetet föreslagna båda alternativen, hade
Statsutskottets Utlåtande N:o 119.
27
riksarkivarien intet att erinra mot det af öfverintendentsämbetet förordade
dyrare alternativet. Det torde emellertid blifva möjligt att något
nedbringa kostnaden, ty vid närmare granskning af de från landsarkivet i
Vadstena lämnade dimensionsuppgifterna både visat sig, att på grund af
något missförstånd måtten för Västergötlands i Vadstena förvarade arkivalier
tilltagits för höga och utan fara kunde minskas med omkring 1,000—1,200
meter. Detta skulle möjliggöra borttagandet af en afdelning eller s. k.
travé i magasinsbyggnaden enligt den af arkitekten Améen uppgjorda
planen — en travé uppgåfves rymma omkring 1,100 löpmeter — och minska
kostnaden till omkring 377,000 kronor enligt det dyrare alternativet, 370,000
kronor enligt det billigare.
En möjlighet att ytterligare nedbringa kostnaderna funnes emellertid
af följande anledning.
Förslaget att flytta landsarkivet från Vadstena till Göteborg hade väckt
opposition i Östergötland. Frågan hade diskuterats i lokalpressen; arkivarien
vid landsarkivet meddelade i en skrifvelse, att opinionen i länet »är absolut
emot att landskapets arkivalier flyttas till Göteborg eller i öfrigt ur provinsen,
emedan man nu sedan åratal vant sig att äga dem i ett landsarkiv
inom eget område», och detta bekräftades af riksarkivariens egen erfarenhet.
Till en del berodde denna rörelse måhända på intresset för Vadstena slott,
som genom en fullständig flyttning återigen skulle lämnas öde. Men delvis
och kanske i ännu högre grad vore den att betrakta som en följd af den
nuvarande landsarkivorganisationen med dess i allmänhet ofantligt stora
områden. Ett landsarkiv i Göteborg för hela det gamla Götaland skulle
representera sju län, ett område om cirka 65,000 kv.-km. och en folkmängd
af 1,750,000. Ur rent arkivadministrativ synpunkt kunde ett så stort landsarkiv
visserligen skötas, blott tillräcklig personal funnes, men det vore å
andra sidan ej att undra på, om intresset för detsamma i mera aflägsna
bygder försvunne eller rent af ersattes af ovilja. Helt visst komme ett
landsarkiv i Göteborg att få mycket större betydelse för forskningen, än
det nuvarande landsarkivet i Vadstena visat sig äga; men för den speciellt
östgötska hemortsforskningen läge det onekligen aflägset och obekvämt.
Riksarkivarien hade för sin del ingenting emot att tillmötesgå de lokala
intressena, så snart det läte sig förena med arkivväsendets rationella ordnande
i öfrigt, samt det blefve sörj dt för tillfyllestgörande arkivvård, och
skulle i så fall visserligen icke lägga sig emot saken, i fall dessa intressen
lyckades göra sig hörda hos Konung och Riksdag. En utväg vore att
upprätta en mindre arkivdepå för Götaland öster om Vättern, alltså närmast
för Östergötlands län. Vadstena kunde visserligen aldrig blifva fullt lämpligt
som arkivort, men Östergötlands arkivhandlingar vore nu en gång där,.
28
Statsutskottets Utlåtande N:o 119.
lokaler funnes fullt tillräckliga för en lång framtid och olägenheterna
gjorde sig gifvetvis mindre gällande i en liten arkivdepå, afsedd för ett
begränsadt område. Riksarkivarien skulle därför icke afstyrka ett förslag
att låta Östergötlands arkivhandlingar kvarstanna i Vadstena,_ åtminstone
tills vidare eller tills en lämpligare lokal på annan ort i Östergötland
kunde anskaffas, samt i så fall till och med vara benägen att föreslå arkivområdets
utsträckande till Kalmar län.
Genom upprättande af eu arkivdepå i Vadstena för Östergötlands och
Kalmar län skulle landsarkivets i Göteborg område utgöras af Jönköpings
och Kronobergs, Skaraborgs och Alfsborgs samt Göteborgs och Bohus län.
Utrymmcsbehofvet skulle i så fall minskas med omkring 2,000 meter
(Östergötlands län omkring 1,300 meter, Kalmar län omkring 700 meter),
och då, såsom förut nämnts, det befunnits, att för hela Götaland endast
behöfdes omkring 7,000 meter, skulle för Kronobergs, Jönköpings, Skaraborgs,
Alfsborgs samt Göteborgs och Bohus län ej erfordras mer än omkring
5,000 meter, om man endast ville tänka på behofvet för en kortare
tid. Kostnaden torde i så fall genom borttagande af ytterligare två travéer
kunna nedbringas till omkring 317,000 kronor. Stannade man emellertid
vid borttagande af endast en trave till, hvarigenom utrymmet ökades till
öfver 6,000 meter — och goda skäl kunde anföras för en sådan åtgärd
både med hänsyn till utseendet, till utrymmesbehofvet, för hvilket i så fall
sannolikt vore sörj dt under mer än 25 år, och till staden Göteborgs anspråk —
skulle, på sätt öfverintendentsämbetets bilagda utlåtande utvisade, kostnaden
enligt det billigare alternativet stiga till omkring 341,000, enligt
det dyrare till 347,000 kronor, af hvilken sistnämnda summa på statens
anpart alltså skulle komma omkring 197,000 kronor.
Beträffande de villkor, som af staden Göteborg uppställts för dess
medverkan vid ifrågavarande byggnadsföretag, ville riksarkivarien göra
följande erinringar. Villkoret om Kung]. Maj:ts fastställelse af stadsplanen
för omförmälda kvarter vore nu uppfylldt. Stadsfullmäktige hade förklarat
sig villiga upplåta tomten till kronan, men det torde böra föreskrifvas,
att tomten öfverlätes med äganderätt afgifts- och gravationsfritt, hvarjämte
en förklaring, innefattande garanti för att å de omgifvande kvarteren någon
eldfarlig inrättning icke komme att anläggas, torde därutöfver erfordras.
För att förebygga, att arkivet hastigare fylldes än från början beräknats,
borde föreskrifvas, att arkivalier, äldre än t. ex. 30 eller 40 år, öfverlämnades,
när arkivet blefve färdigt, och därefter arkivalier af nämnda slag
hvart femte år, men att yngre arkivalier finge mottagas, därest ej utrymmeshinder
mötte från arkivets sida. Hvad framtiden anginge, skulle man ju
Statsutskottets Utlåtande N:o 119.
29
kunna tänka sig såsom icke alldeles obilligt, att staden bidroge till behöfliga
nybyggnader med en viss procent motsvarande utrymmesbehofvet.
Att närmare bestämma en sådan procent torde dock ej för närvarande vara
så lätt; när erfarenheter vunnits om de olika samlingarnas omfång och
benägenhet att växa, ginge det sannolikt lättare.
Stadens byggnadsbidrag borde erläggas, när den enligt uppgjord kostnadsberäkning
på staten belöpande andelen blifvit för byggnaden tagen i
anspråk, hvarom underrättelse i tid borde meddelas drätselkammaren.
På grund af hvad sålunda anförts hade riksarkivarien uppgjort följande
förslag till öfverenskommelse mellan kronan och Göteborgs stad.
1.
Till tomt för en landsarkivbyggnad öfverlåter Göteborgs stad med
äganderätt till kronan afgifts- och gravationsfritt ett kvarter, beläget inom
den för vissa delar af staden den 21 juni 1907 fastställda stadsplanen
mellan de förlängda Götabergs-, Chalmers- och Kapellgatorna samt gatan G.
2.
Det på andra sidan om Götabergsgatan belägna långsträckta kvarteret
skall afses för plantering och får på öfriga angränsande kvarter, så länge
ett landsarkiv på den därtill upplåtna tomten är beläget, någon eldfarlig
inrättning icke uppföras.
På ifrågavarande tomt uppföras byggnader till ett landsarkiv, afsedt
för Göteborgs och Bohus län med Göteborgs stad samt efter Kungl. Maj:ts
bepröfvande vissa andra län.
4.
Till bestridande af kostnaden för de arkivbyggnader, som först uppföras
och hvilkas utrymme bör räcka för en tid af minst 30 år, erlägger
Göteborgs stad ett kontant byggnadsbidrag af 150,000 kronor. Skulle
längre fram tillbyggnader visa sig erforderliga, bidrager staden till bestridande
af kostnaden för dessa med en viss procent, motsvarande det
utrymme, som stadens arkivalier vid den tid, då tillbyggnaden äger rum,
befunnits i landsarkivet intaga i förhållande till öfriga samlingar.
30
Statsutskottets Utlåtande N;o 119.
o.
Staden fritages i öfrigt för framtiden från all skyldighet att bidraga
till arkivbyggnadernas underhåll och arkivets förvaltning.
6.
Staden berättigas att till landsarkivet, sedan det blifvit fullbordadt,
öfverlämna rådhusrättens och öfriga, numera upphörda domstolars protokoll
och handlingar, jämlikt §§ 2 och 5 i nådiga förordningen om öfverlämnande
af arkivhandlingar till landsarkiven i Uppsala, Vadstena och Lund
den 14 november 1902, samt därutöfver protokoll och handlingar från stadsfullmäktige
och dem underlydande nämnder eller styrelser, äfvensom från
församlingarna. Af ifrågavarande arkivalier skola till en början mottagas
de, som äro äldre än 30 år, dock må magistraten behålla samtliga de
lagfarts- och inteckningsprotokoll med dithörande handlingar, oberoende
af tiden, som den anser sig behöfva, äfvensom församlingarna kyrkoböcker
yngre än etthundra år. Från stadens verk och styrelser ske därefter enligt
en af riksarkivarien fastställd reglering nya leveranser hvart femte år.
Yngre arkivalier af ena eller andra slaget må kunna mottagas, där ej
utrymmeshinder möter från arkivets sida. Om andra leveranser till landsarkivet
gäller hvad i nyssnämnda nådiga kungörelse i olika paragrafer
är stadgadt, dock att plats där, om så önskas, bör beredas för arkivalier
från domkapitlet.
7.
Ofvan omförmälda byggnadsbidrag erlägges, då det för byggnadens
fullbordan behöfver tagas i anspråk, sedan öfriga därför afsedda medel
utgått, och skall underrättelse om betalningstiden meddelas drätselkammaren
minst tre månader förut.
Efter erhållen befallning att lämna Göteborgs stadsfullmäktige tillfälle
att yttra sig i ärendet samt till Kungl. Maj:t inkomma med det underdåniga
utlåtande, hvartill anledning kunde förefinnas, har Eders Kungl.
Maj:ts befallningshafvande hört stadsfullmäktige, hvilka den 5 december
1907 förklarat sig godkänna den af riksarkivarien i sistnämnda skrifvelse
föreslagna öfverenskommelse!], dock med den ändring beträffande dels
punkten 4, att till undvikande af missförstånd utsatts, att stadens skyldighet
att bidraga till eventuella tillbyggnader icke inträdde förr än efter den
tid af 30 år, för hvilken utrymmet i de ursprungliga arkivbyggnaderna
vore beräknadt att räcka, dels ock punkten 6, att däri angifvits, att sta
Statsutskottets Utlåtande N:o 119.
31
■dens rätt att till arkivet öfverlämna arkivalier gällde för all framtid och
att statens skyldighet att mottaga arkivalier jämväl afsåge arkivalier från
magistraten, poliskammaren, polisdomstolen samt kyrkofullmäktige med de
dem underlydande nämnder och styrelser, äfvensom att plan för nya leveranser
af arkivalier skulle fastställas af Kungl. Maj:t eller riksarkivarien.
Enligt stadsfullmäktiges beslut skulle alltså punkterna 4 och 6 af öfverenskommelsen
erhålla följande lydelse.
»4.
Till bestridande af kostnaden för de arkivbyggnader, som först uppföras
och hvars utrymme bör räcka för en tid af minst 30 år, erlägger
Göteborgs stad ett kontant byggnadsbidrag af 150,000 kronor. Skulle efter
förenämnda 30 år tillbyggnader visa sig erforderliga, bidrager staden till
bestridande af kostnaden för dessa med en viss procent, motsvarande det
utrymme, som stadens arkivalier vid den tid, då tillbyggnaden äger rum,
befunnits i landsarkivet intaga i förhållande till öfriga samlingar.»
»6.
Staden berättigas att för all framtid till landsarkivet, sedan det blifvit
fullbordadt, öfverlämna rådhusrättens och numera upphörda domstolars
protokoll och handlingar jämlikt §§ 2 och 5 i nådiga förordningen om
öfverlämnande af arkivhandlingar till landsarkiven i Uppsala, Vadstena och
Lund den 14 november 1902 samt där utöfver protokoll och handlingar
från magistraten, stadsfullmäktige och dem underlydande nämnder eller
styrelser, poliskammare och polisdomstol äfvensom från församlingarna
samt kyrkofullmäktige med dem underlydande nämnder och styrelser,
dock att stadens rätt att öfverlämna ifrågavarande arkivalier inskränkes
till att gälla endast sådana, som äro äldre än 30 år. Arkivalier yngre
än 30 år må kunna mottagas, där ej utrymmeshinder möter från arkivets
sida. Sedan från stadens verk och styrelser den första leveransen
efter närmare öfverenskommelse med riksarkivarien fullgjorts, ske därefter
enligt en af Kungl. Maj:t eller riksarkivarien fastställd plan nya leveranser
hvart femte år. Om andra leveranser till landsarkivet gäller hvad i nyssnämnda
nådiga kungörelse i olika paragrafer är stadgadt, dock att plats
där, om så önskas, bör beredas för arkivalier från domkapitlet.»
Med underdånigt utlåtande den 31 december 1907 har Eders Kungl.
Maj:ts befallningshafvande öfverlämnat handlingarna till Eders Kungl.
Maj ds nådiga ompröfning och därvid förklarat, att nämnda myndighet
32
Statsutskottets Utlåtande N:o 119.
icke funne något att erinra mot godkännande af de utaf riksarkivarien i
skrifvelsen den 1 november 1907 föreslagna ändringar i de af stadsfullmäktige
ifrågasatta villkor för en uppgörelse i ärendet mellan staten och
staden, dock med iakttagande af de utaf stadsfullmäktige nu fordrade ändringar
beträffande punkterna 4 och 6, hvilka ändringar i hufvudsak innebure
endast ett närmare förtydligande af hvad riksarkivarien åsyftat.
Utlåtandet är åtföljdt af ett intyg af stadsingenjören i Göteborg
Albert Lilienberg, att den i ärendet omförmälda med bokstafven G betecknade
gatan å den af Kungl. Maj:t den 21 juni 1907 fastställda stadsplanen
betecknats med bokstafven e.
Vid föredragning den 9 januari 1908 af detta ärende uppdrog Eders
Kungl. Maj:t åt öfverintendentsämbetet att, under antagande att behöfliga
medel bereddes för inrättande af ett landsarkiv i Göteborg, och att Eders
Kungl. Maj:t framdeles vid frågans slutliga pröfning funne ett sådant
arkiv böra afses att mottaga handlingar från Göteborgs och Bohus, Älfsborgs,
Skaraborgs och Värmlands län, efter samråd med riksarkivarien i
hufvudsaklig enlighet med den af arkitekten Améen upprättade eskissritning,
dock med borttagande af två travéer genom alla våningarna i magasinsbyggnaden,
uppgöra fullständiga ritnings- och kostnadsförslag till byggnader
med värmeledning för landsarkiv å förenämnda, af stadsfullmäktige
i Göteborg erbjudna byggnadsplats med den i första hand erforderliga
arkivbyggnadens förläggande utefter Götabergsgatan.
Med underdånig skrifvelse den 26 februari 1908 har öfverintendentsämbetet
öfverlämnat af arkitekten Améen enligt uppdrag utarbetade ritnings-
och kostnadsförslag till ifrågavarande byggnader, det sistnämnda
slutande på en summa af 349,350 kronor, däraf för själfva arkivbyggnaden
257,000 kronor, administrationsbyggnaden 61,000 kronor, centraluppvärmning
af byggnaderna 16,000 kronor samt planerings- in. fl. arbeten
15,350 kronor.
öfverintendentsämbetet har i berörda skrifvelse vidare anfört, att
ämbetet vid granskning af nämnda ritningar icke funnit orsak till någon
erinran, att riksarkivarien, som under arbetstiden varit i tillfälle att samråda
med ritningsförfattaren, meddelat, att han i allt väsentligt funne sig
kunna godkänna de föreliggande ritningarna och, hvad de uppgjorda kostnadsberäkningarna
anginge, blott ville fästa uppmärksamheten på vikten
däraf, att en tillräcklig summa blefve disponibel för nödiga inventarier
uti expeditions- och arbetslokalerna, samt att ämbetet med anledning af
detta påpekande ansåge nödigt att, därest kostnaden för anskaffande af
Statsutskottets Utlåtande N:o 119.
33
inventarier pröfvades höra utgå från anslaget till ifrågavarande byggnadsföretag,
höja slutsumman i ämbetets kostnadsförslag, 349,350 kronor, med
cirka 2,000 kronor.
Såsom framgår af förut berörda nådiga beslut af den 9 januari 1908,
har Eders Kungl. Maj:t vid pröfning af de olika förslag till en omreglering
af landsarkivdistrikten, som af riksarkivarien i ärendet framlagts, funnit
det i skrifvelsen af den 2 december 1907 förordade vara det, som kan
antagas komma till utförande. Enligt detta förslag skulle riket indelas i
fem landsarkivdistrikt, af hvilka ett borde omfatta Östergötland och Småland,
ett annat Vestergötland, Bohuslän, Dalsland och Värmland, ett tredje
det öfriga Svealand, ett fjärde Skåne, Halland och Blekinge samt det femte
Norrland, möjligen med några mindre modifikationer. En definitiv plan för
omreglering af landsarkivdistrikten har visserligen ej kunnat redan nu fastställas,
då, såsom riksarkivarien erinrat, en förutsättning därför gifvetvis
måste vara, att Riksdagen beviljar de för eu dylik plans genomförande nödiga
medel. Det kan dock näppeligen vara tillrådligt att på en gång begära de i
sådant afseende erforderliga anslag, utan torde det vara lämpligast, att planen
successivt genomföres. Hvad nu angår det landsarkivområde, som Eders
Kungl. Maj:t ansett kunna bildas af Göteborgs och Bohus, Älfsborgs,
Skaraborgs och Värmlands län, är staden Göteborg den själfskrifna platsen
för landsarkivet. Enligt hvad öfverintendentsämbetet upplyst, är den af
Göteborgs stad erbjudna tomten fullt lämplig för ändamålet, och säkerhet
har vunnits därför, att icke i framtiden eldfarlig inrättning kommer att
uppföras å något af angränsande kvarter. Då tillika genom det af staden
utfästa kontanta bidrag statens kostnader för byggnadernas uppförande
kunna nedbringas till ett måttligt belopp, anser jag tiden nu vara inne
att hos Riksdagen begära det af statsmedel erforderliga anslaget för ifrågavarande
ändamål. Mot stadsfullmäktiges förslag till öfverenskommelse
med Göteborgs stad har jag ingen anmärkning att göra. De af arkitekten
Améen uppgjorda ritnings- och kostnadsförslagen föranleda ej heller
någon erinran från min sida, och synes mig lämpligast, att anslag nu
begäres äfven till anskaffande af inventarier för landsarkivet. Under förutsättning
att hvad jag sålunda anfört godkännes, skulle statens kostnader
för ifrågavarande byggnader uppgå till 201,350 kronor, hvilket belopp
lämpligen torde böra i riksstaten fördelas på två år med ungefär hälften
hvardera året.»
Såsom i statsrådsprotokollet erinras, förehade 1907 års Riksdag frågan
om uppförande i Östersund af byggnad för ett för Norrland afsedt lands
Bih.
till Rilcsd. Frat. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 75 Haft. 5
Utskottets
yttrande.
34
Statsutskottets Utlåtande N;o 119.
arkiv, därvid Riksdagen, under uttalande att en definitiv plan för omreglering
af de nuvarande landsarkivdistrikten borde vara fastställd, innan
anslag för uppförande af den då ifrågasatta landsarkivbyggnaden beviljades,
afslog Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning. Sedermera har utredning
i den af Riksdagen antydda riktning blifvit verkställd och förslag af
riksarkivarien framlagts om rikets indelande i fem landsarkivdistrikt omfattande
ett Östergötland och Småland, ett Västergötland, Bohuslän, Dalsland
och Värmland, ett det öfriga Svealand, ett Skåne, Halland och Blekinge
samt ett Norrland. Ehuru denna plan icke ännu blifvit af Kungl. Maj:t
definitift fastställd, enär det ansetts nödigt, att erforderliga medel för organisationens
genomförande därförinnan blifvit af Riksdagen beviljade, har
Kungl. Maj:t emellertid funnit omförmälda förslag vara det som kunde
antagas komma till utförande; och är den nu ifrågasatta landsarkivbyggnaden
i Göteborg att anse såsom ett moment i realiserandet af samma
förslag. Utskottet har ej funnit anledning till erinran, vare sig mot den
sålunda framlagda planen för rikets indelning i landsarkivdistrikt eller
mot de för landsarkivbyggnaden i Göteborg upprättade kostnadsförslag och
ritningar. Likaså har utskottet ansett sig böra lämna utan erinran det af
stadsfullmäktige i Göteborg för stadens del antagna förslag till öfverenskommelse
angående ett landsarkiv därstädes, enligt hvilken öfverenskommelse
staden, bland annat, skall dels till tomt för arkivbyggnaden med äganderätt
till kronan afgifts- och gravationsfritt öfverlåta ett närmare angifvet
kvarter inom staden, dels ock såsom kontant byggnadsbidrag erlägga 150,000
kronor.
Utskottet får alltså hemställa,
att Riksdagen må, med godkännande af ett utaf
stadsfullmäktige i Göteborg den 5 december 1907 antaget
förslag till öfverenskommelse angående ett landsarkiv
i Göteborg, bevilja ett anslag af 201,350 kronor
att jämte ett af staden Göteborg erbjudet bidrag å
150,000 kronor användas till uppförande af byggnader
för ett landsarkiv i Göteborg i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med de uti statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden
den 13 mars 1908 berörda, af arkitekten
G. Améen utarbetade ritnings- och kostnadsförslag äfven
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 119.
35
som till byggnadernas förseende med inventarier samt
af berörda anslag under åttonde hufvudtiteln på extra
stat för år 1909 anvisa ett belopp af 100,000 kronor.
Stockholm den 8 maj 1908.
På statsutskottets vägnar:
P. PEHRSON.