Statsutskottets Utlåtande N:o 104.

1

N:o 104.

Ank. till Riksd. kansli den 1 maj 1908, kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kungl. Majds proposition angående
anvisande af medel till odling slånefonden samt en i ämnet
väckt motion.

(I. A.)

Uti en den 27 mars innevarande år till Riksdagen aflåten, till
statsutskottet för förberedande behandling hänvisad proposition (n:o 136)
bär Kungl. Maj:t, under åberopande af bifogadt utdrag af protokollet
öfver jordbruksärenden för samma dag föreslagit Riksdagen,

att till odlingslånefonden finge under hvart af åren 1909 —1913
ej mindre ingå de till statskontoret inflytande annuiteter å odlingslån,
än äfven af riksgäldslcontoret, i mån af behof och uppå rekvisition af
Kungl. Maj:t, öfverlämnas medel till så stort belopp, som jämte de till
fonden ingående annuiteter kunde erfordras till fyllande af högst en
million kronor årligen;

att riksgäldskontor! skulle af fonden erhålla godtgörelse för den
ränteutgift, som genom berörda medels öfverlämnande till fonden för
riksgäldskontoret förorsakades;

att fullmäktige i riksgäldskontoret måtte bemyndigas att, för beredande
af den tillgång till de riksgäldskontoret åliggande försträckningar
till ifrågavarande fond, som kunde erfordras utöfver hvad enligt
särskilda beslut kunde blifva för sådant ändamål till riksgäldskontoret
öfverlämnadt, i mån af behof försälja obligationer i svenskt mynt, ouppBih.
till Biksd. Prof. 1908. 4 Smil. 1 Åfd. 63 Höft. (Näs 104, 105.) 1

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 104.

sägbara från långifvarens sida, men ställda att återbetalas viss kortare
tid efter af riksgäldskontoret verkställd uppsägning, med rätt tillika för
fullmäktige att bestämma dessa obligationers valör, räntefot och uppsägningstid; samt

att de villkor och bestämmelser, som för närvarande gälla
för lån från ifrågavarande fond, fortfarande må blifva gällande.

I detta ärende har departementschefen till berörda statsrådsprotokoll
anfört följande:

»År 1883 beslöt Riksdagen, i anledning af Kungl. Maj:ts därom
till Riksdagen aflåtna nådiga proposition, att en särskild fond skulle
bildas med ändamål att genom lån understödja odling af sänka trakter.
A denna fond, till hvilken under åren 1884—1888 skulle ingå de till
statskontoret inflytande annuiteter å odlingslån, och till hvilken riksgäldskontoret
skulle under samma tid, i män af behof och uppå rekvisition
af Kungl. Maj:t, öfverlämna medel till så stort belopp, som jämte
nyssnämnda till fonden ingående annuiteter å odlingslån erfordrades
till fyllande af högst en million kronor, skulle Kungl. Maj:t äga att, i
den män fondens kapital och sedermera inflytande låneafbetalningar
och räntebehållningar därtill lämnade tillgång, anvisa lån för odling af
sänka trakter att utgå med högst ofvanberörda belopp enligt vissa af
Riksdagen antagna och af Kungl. Maj:t enligt nådig kungörelse den
23 september 1883 till efterrättelse utfärdade allmänna villkor och
bestämmelser.

Sedermera bär Riksdagen åren 1888, 1893, 1898 och 1903, hvarje
gång för en tid af fem år, anvisat medel till fonden. I sådant afseende
beslöt Riksdagen år 1903, med bifall till hvad Kungl. Maj:t i nådig
proposition därutinnan föreslagit, att till nämnda fond finge under hvart
af åren 1904—1908 ej mindre ingå de till statskontoret inflytande annuiteter
å odlingslån än äfven af riksgäldskontoret, i mån af behof och
uppå rekvisition af Kungl. Maj:t, öfverlämnas medel till så stort belopp,
som jämte de till fonden ingående annuiteter kunde erfordras till fyllande
af högst en million kronor årligen, att riksgäldskontoret skulle
af fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som genom berörda
medels öfverlämnande till fonden för riksgäldskontoret förorsakades,
samt att fullmäktige i riksgäldskontoret skulle äga att, för beredande
af den tillgång till de riksgäldskontoret åliggande försträckningar till
ifrågavarande fond, som kunde erfordras utöfver hvad enligt särskilda
beslut kunde blifva för sådant ändamål till riksgäldskontoret öfverlämnadt,
i mån af behof försälja obligationer i svenskt mynt, ouppsägbara
från långifvarens sida, men ställda att återbetalas viss kortare tid efter

Statsutskottets Utlåtande N:o 104.

3

af riksgäldskontoret verkställd uppsägning, med rätt tillika för fullmäktige
att bestämma dessa obligationers valörer, räntefot och uppsägningstid.

De nu gällande allmänna villkor och bestämmelser för lån från
odlingslånefonden innehållas i Riksdagens skrifvelse den 31 maj 1901
(n:o 116) och blefvo till allmänhetens kännedom meddelade genom
nådig kungörelse den 14 juni samma år (svensk författningssamling
1901, n:o 44).

Uti underdånig skrifvelse den 25 januari innevarande ar hafva
nu väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt landtbruksstyrelsen anfört,
att, då sålunda den reglering af odlingslånefonden, som beslöts vid
1903 års riksdag, tilländaginge med innevarande års utgång, proposition
i ämnet syntes böra aflåtas till Riksdagen. Ehuru fondens belopp i
allmänhet icke tagits till fullo i anspråk, men det med fondens bildande
afsedda ändamål, eller att genom lån understödja odling af sänka
trakter, ägde stor betydelse för landet, och då fondens användning
under senare år stegrats, hade styrelserna ansett sig icke böra ifrågasätta
någon nedsättning uti hittills beviljade belopp, likasom ämbetsverken
ej heller ansett, att någon förändring uti villkoren för lån från
ifrågavarande fond borde förekomma. Vid sådant förhållande hemställde
styrelserna i underdånighet, att Eders Kungl. Maj:t täcktes hos Riksdagen
föreslå, att till odlingslånefonden måtte under hvart af åren
1909—1913 ej mindre ingå de till statskontoret inflytande annuiteter
å odlingslån, än äfven af riksgäldskontoret, i mån af behof och uppå
rekvisition af Eders Kungl. Maj:t, öfverlämnas medel till så stort belopp,
som jämte de till fonden ingående annuiteter kunde erfordras till fyllande
af högst en million kronor årligen, samt att i öfrigt hittillsvarande
bestämmelser och villkor måtte gälla.

Öfver den sålunda gjorda framställningen har statskontoret, till
följd af nådig remiss, afgifvit underdånigt utlåtande den 3 innevarande
mars. Därvid har statskontoret meddelat, att under senast förflutna
fem år utanordnats lån från odlingslånefonden till sammanlagdt belopp
af 3,120,570 kronor, att influtna annuiteter under samma tid uppgått
till 3,836,807 kronor 49 öre, att i räntor för samma år till riksgäldskontoret
inbetalts 843,797 kronor 29 öre samt att å kapitalskulden
till riksgäldskontoret afbetalts 703,839 kronor 34 öre, så att denna
skuld vid 1907 års slut utgjort 3,838,227 kronor 81 öre. Statskontoret
har vidare anfört, att ämbetsverket för sin del icke hade något att
erinra mot hvad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt landtbruksstyrelsen
hemställt uti ofvanberörda skrifvelse.

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 104.

Fullmäktige i riksgäldskontor hafva uti infordradt utlåtande af
den 12 i denna månad förklarat sig icke hafva något att erinra mot
framställningen.

Från odlingslånefonden hafva under åren 1884—1907 anvisats
låneunderstöd till följande belopp, nämligen:

år 1884...........................

......................... kronor

115,400

—

.. 1885..........................

...........................

911.100

—

.. 1886..........................

......................... 5?

829^730

—

,. 1887............................

.......................... 5?

825,090

1888.............................

.......................... 5?

678,400

—

„ 1889............................

.......................... 5?

5661600

—

.. 1890.............................

........................... J 5

309,460

—

.. 1891.............................

........................... ??

659.700

—

., 1892.............................

........................... JJ

633,700

—

,, 1893.............................

......................... ??

887.370

—

.. 1894.............................

...........................

4551300

—

.. 1895............................

‘ - ................ ’• T)

397,880

—

„ 1896..........................

........................... JJ

531,000

—

.. 1897............................

...........................

272,230

—

.. 1898.............................

........................... 5?

305,630

—

., 1899.............................

.......................... ?>

338,950

—

.. 1900.............................

........................... 75

443,450

—

„ 1901.............................

......................... ??

4461350

—

.. 1902.............................

........................... JJ

9481650

—

.. 1903.............................

........................... 5?

719,500

—

,, 1904............................

..........................

388,050

—

.. 1905 ............................

........................... JJ

545^700

--

1906.............................

........................... ??

623,550

—

.. 1907..............................

........................... ??

939,500

—

Ehuru fondens årliga belopp sålunda icke under något år till
fullo tagits i anspråk, anser jag dock skäl icke föreligga att nu ifrågasätta
någon ändring i det belopp, som hittills årligen varit anvisadt
till fonden, särskildt som under sista året de från fonden beviljade
sammanlagda lånebeloppen med jämförelsevis ringa belopp understigit
millionen. Jag tillstyrker därför, att proposition måtte aflåtas till Riksdagen
om anvisande af medel till fonden för ytterligare fem år med
en million kronor årligen.

Statsutskottets Utlåtande N:o 104.

5

Hvad därefter angår villkoren för lån från fonden hafva hvarken
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt landtbruksstyrelsen eller de i
ärendet hörda myndigheter ifrågasatt någon förändring i desamma.
Jag finner mig icke heller böra nu föreslå någon ändring i nämnda
villkor.»

I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft en
af herr P. M. Olsson inom Andra Kammaren väckt motion, n:o 165,
däri föreslagits, att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kungl. Maj:t hemställa,
att för främjande af mindre odlingsföretag, Kungl. Maj:t täcktes
taga i öfvervägande, huruvida icke sådan ändring i bestämmelserna
för lån ur odlingslånefonden kunde medgifvas, att äfven den enskilde
mindre jordbrukaren med fördel kunde ur nämnda fond erhålla lån.

Beträffande de skäl, som motionären åberopat till stöd för sin
framställning tillåter sig utskottet hänvisa till motionen.

Då den för jordbruket betydelsefulla odlingslånefonden nu synes
böra regleras för den förestående femårsperioden eller åren 1909—1913
och då, med hänsyn till fondens under senare åren stegrade användning,
någon nedsättning i det till fonden hittills årligen anvisade belopp icke
torde böra ske, finner sig utskottet böra tillstyrka Kungl. Maj:ts ifrågavarande
framställning.

Hvad däremot beträffar herr Olssons förenämnda motion får utskottet
erinra, att då såsom säkerhet för lån ur odlingslånefonden af
staten fordras förmånsrätt i de hemman, för hvilka lån till vattenafledningsföretag
beviljats, måste de planer, hvilka ligga till grund för bedömandet
af |lånebeloppets storlek, uppgöras med största noggrannhet
och sakkunskap, på det att ej genom felaktiga beräkningar inteckningshafvares
rätt må kränkas. Dessa planer uppgöras nämligen utan undantag
af statens landtbruksingenjörer efter fastställd taxa, och dessutom
lämna åtskilliga hushållningssällskap åt mindre jordbrukare fritt biträde
af nämnde ingenjörer. Hvad räntan och amorteringstiden beträffar
anser utskottet ej heller att någon lindring häruti gärna kan ifrågasättas.

Att äfven odlingslånefonden ^''ganska afsevärd omfattning tages i
anspråk af mindre jordbrukare eller för mindre vattenafledningsföretag
framgår däraf, att bland de 46 odlingslån som under 1906 utlämnats 20
stycken afsett företag, där lånésumman ej uppgått till 5,000 kronor och
för 2 lånebeloppen varit så små som respektive 700 och 650 kronor.

Utsatt et s
yttrande.

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 104.

Af de under samma år afsynade 44 vattenaflednings- och odlingsföretagen
var lånesumman för 13 stycken mindre än 5,000 kronor. I de
större vattenafledningsföretagen ingå äfven i de flesta fall många mindre
jordägare. De fördelar staten genom odlingslånefonden lämnar, nämligen
räntefrihet under 3 år samt amorterings uppskjutande till 7:e året efter
lånets erhållande, synas vara så stora att äfven de mindre jordbrukarne
böra kunna underkasta sig de kostnader, hvilka äro förenade med uppfyllandet
af de villkor, staten föreskrifvit för låns erhållande.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får utskottet hemställa,

att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts föreliggande
proposition och med afslag å herr Olssons
ofvannämnda motion, må

dels medgifva, att till odlingslånefonden må under
hvart af åren 1909—1913 ej mindre ingå de till statskontoret
inflytande annuiteter å odlingslån, än äfven af
riksgäldskontoret, i mån af behof och uppå rekvisition
af Kungl. Maj:t, öfverlämnas medel till så stort belopp,
som jämte de till fonden ingående annuiteter kan
erfordras till fyllande af högst en million kronor
årligen;

dels besluta att riksgäldskontoret skall af fonden
erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som genom
berörda medels öfverlämnande till fonden för riksgäldskontoret
förorsakas;

dels bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret
att, för beredande af den tillgång till de riksgäldskontoret
åliggande försträckningar till ifrågavarande
fond, som kan erfordras utöfver hvad enligt särskilda
beslut må blifva för sådant ändamål till riksgäldskontoret
öfverlämnadt, i mån af behof försälja obligationer
i svenskt mynt, ouppsägbara från långifvarens
sida, men ställda att återbetalas viss kortare tid efter
af riksgäldskontoret verkställd uppsägning, med rätt
tillika för fullmäktige att bestämma dessa obligationers
valör, räntefot och uppsägningstid; samt

Statsutskottets Utlåtande N:o 104.

7

dels besluta att de villkor och bestämmelser,
som för närvarande gälla för lån från ifrågavarande
fond. fortfarande må blifva gällande.

Stockholm den 1 maj 1908.

På statsutskottets vägnar:

P. PEHRSON.

Det skulle här antecknas, att herrar D. Persson och K. Starkäck
:;ke deltagit i förestående ärendes behandling inom utskottet.