Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 9,
I
]Y:o 9.
Ank. till Eiksd. kansli den 6 april 1908, kl, 5 e, m.
Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af väckt motion om
skrifvelse till Kungl. Maj:t angående åvägabringande af
en effektiv kontroll öfver lagars och författningars efterlefnad
inom armén och flottan.
Uti en inom Andra Kammaren vackt, till konstitutionsutskottet hänvisad
motion, n:o 228, hafva herrar Karl Staaff, Tli. af Callerholm,
Fridtjuv Berg, Ernst Beckman, Victor Moll, K. G. Karlsson, Jakob Pettersson,
Johan Ericsson, Joll. Ström, G. Jansson, S. H. Kvarnzelius, J. Bromée,
Aug. Henricson, Karl Starbäck, Ad. Wiklund och Jacob T. Larsson hemställt,
att Riksdagen måtte besluta att i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla,
det täcktes Kungl. Maj:t låta allsidigt utreda frågan om åvägabringande,
genom utvidgande af redan befintliga institutioner eller genom upprättande
af ett särskildt ämbete eller annorledes, af en effektiv kontroll öfver
lagars och författningars efterlefnad inom armén och flottan samt för
Riksdagen framlägga förslag till de ändringar i gällande grundlagar,
hvartill utredningen gifver anledning.
Till stöd för sitt förslag hafva motionärerna anfört följande:
»Frågan om åstadkommande af en permanent effektiv kontroll öfver
landets militärväsende — armén som flottan — har af enskild motionär
tre särskilda gånger gjorts till föremål för Riksdagens pröfning. I motion
till 1901 års riksdag hemställde motionären, att såsom hyflande för vidare
Bill. till Bilcsd. Prot. 1908. 3 Sami. 9 Höft. (N:o 9). 1
2
Konstitutionsutskottets utlåtande N:o 9.
grundlagsenlig behandling måtte antagas ett förslag till vissa tillägg till
regeringsformen och riksdagsordningen, innehållande bestämmelser i afseende
å val af en Riksdagens militieombudsman samt rörande denne
ämbetsmans uppgifter och ställning. Motionen blef af konstitutionsutskottet
afstyrka men mot utskottets utlåtande i ämnet afgafs reservation
af fyra dess ledamöter, Indika ansågo, att utskottet bort föreslå eu skrifvelse
till Kungl. Maj:t med anhållan, det Kungl. Maj:t täcktes åt kommittén
för verkställande af en revision af strafflagen för krigsmakten och
förordningen om krigsdomstolar etc. uppdraga att jämväl taga under ompröfning
i motionen framställda förslag. Första Kammaren biföll utskottets
hemställan, hvaremot Andra Kammaren godkände ett under öfverläggning
i kammaren i öfverensstämmelse med nyssnämnda reservation
framställdt yrkande.
Vid i 903 års riksdag väckte samma motionär förslag därom, att
Riksdagen måtte besluta att i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, det
täcktes Kungl. Maj:t låta allsidigt utreda frågan om upprättande af ett
nytt folkrepresentativt ämbete — närmast efter mönstret af justitieombudsmansämbetet
— till kontroll öfver landets militärväsende samt för
Riksdagen framlägga förslag till de ändringar i gällande grundlagar, hvartill
utredningen gåfve anledning. Äfven denna motion afstyrktes af konstitutionsutskottet.
Tio reservanter inom utskottet förenade sig emellertid
om en hemställan af innehåll, att Riksdagen måtte besluta att i
skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, det täcktes Kungl. Maj:t låta allsidigt
utreda frågan om åvägabringande, genom utvidgande af redan befintliga
institutioner eller genom upprättande af ett särskildt ämbete eller
annorledes, af en effektiv kontroll öfver lagars och författningars efterlefnad
inom armén och flottan samt för Riksdagen framlägga förslag till
de ändringar i gällande grundlagar, hvartill utredningen kunde gifva an1
edninor. Denna hemställan vann Andra Kammarens bifall, under det
O
Första Kammaren biföll utskottets hemställan.
Vid 1904 års riksdag framställde motionären ånyo förslag i ämnet,
denna gång med en hemställan af enahanda innehåll som den, hvilken
året förut antagits af Andra Kammaren. Förslaget tillstyrktes af konstitutionsutskottet
mot nio reservanter, alla tillhörande Första Kammaren,
hvilka ville afstyrka detsamma. Utskottets hemställan bifölls af Andra,
men afslogs af Första Kammaren.
Motionären hade vidlyftigt motiverat sin vid 1901 års riksdagväckta
motion. Därefter tillfogade han åtskilliga ytterligare reflexioner
i ämnet vid sin motion till 1903 års riksdag samt bemötte de invänd
-
Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 9. 3
ningar, som vid ärendets första behandling gjorts. De tio reservanterna
vid 1903 års riksdag motiverade äfven sin reservation. Slutligen märkes
1904 års konstitutionsutskotts motivering för den tillstyrkande hemställan,
som då gjordes. Det torde för närvarande vara tillräckligt att hänvisa
till dessa motiveringar samt att ytterligare allenast betona följande.
Behofvet af eu sådan permanent, väl ordnad kontroll, som i de
föregående förslagen ifrågasatts, har uppenbart icke aftagit utan tvärtom
växt genom senare tiders mångahanda erfarenheter från det militära området.
Frågan synes i själfva verket kunna inskränkas till, huru kontrollen
bäst och lämpligast må anordnas. Och då vi lika litet som den
hittillsvarande förslagsställaren i sina senare motioner samt 1903 års
reservanter och 1904 års konstitutionsutskott’ förorda någon omedelbar
lagstiftning, utan allenast vilja kraftigt framhålla nödvändigheten af en
allsidig utredning, synes det oss som om alla för försvarsväsendets rätta
skötsel intresserade borde kunna ena sig i ett sådant främjande af den
viktiga frågan.»
Såsom motionärerna erinrat framställdes vid 1904 års riksdag uti
en inom Andra Kammaren väckt motion förslag af enahanda innehåll som
det nu föreliggande. Uti sitt öfver motionen afgifna utlåtande anförde
konstitutionsutskottet följ ande:
»Det i förevarande motion innefattade förslag om åstadkommande
af effektiv kontroll öfver landets militärväsende finner utskottet vara förtjänt
af beaktande. I samma mån som omfattningen väsentligen ökas af
såväl de personliga förpliktelser som de ekonomiska uppoffringar, hvilka
medborgarne till fyllande af statens kraf nödgas åtaga sig, uppstår en
alltjämt växande fordran på kontroll öfver, att ej mindre de personliga
förpliktelserna utkräfvas på ett sätt, som icke medför fara för kränkning
af de medborgerliga rättigheterna, än äfven de medel, som genom de
ekonomiska uppoffringarna åstadkommas, varda i enlighet med gifna föreskrifter
behörigen använda för de ändamål, hvartill de äro afsedda. Om
det således redan i och för sig måste betraktas såsom ett önskemål af
stor betydenhet att skapa ett nytt värn för de medborgerliga rättigheterna
och ökadt tillfälle för Riksdagen att göra sin granskningsrätt gällande på
områden, där den hittills knappast kunnat göras effektiv, lär genomförandet
af ett dylikt önskemål framstå såsom ännu mera betydelsefullt
just i närvarande tid, då vårt land efter antagande af 1901 års värnpliktslag
står inför verkställigheten af djupt ingripande härordningsreformer
och snabbt växande anslagskraf för armé och flotta. Otvifvelaktigt
Utskottets
yttrande.
4
Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 9.
är också, i betraktande af den väsentligt utsträckta tiden för värnpliktens
fullgörande och de betydligt ökade utgifterna för försvarsändamål, hvilka
blifvit en följd af den nya härorganisationen, att en verksam tillsyn och
en skärpt kontroll öfver den värnpliktiga ungdomens behandling samt
lagars och författningars efterlefnad på det militära området skulle komma
att utgöra en faktor af största vikt, då det gäller att i befolkningens
djupa lager åt det nya värnpliktssystemet förvärfva den tillit och det allmänna
förtroende, som detta icke kan undvara för att blifva rätt verksamt
och som skola däråt skänka önskvärd bärighet och styrka. Härtill
kommer slutligen att, enligt hvad erfarenheten på andra områden gifver
vid handen, redan befintligheten af ändamålsenligt anordnad tillsyn och
kontroll är i hög grad ägnad att förebygga missgrepp samt gifva stadga
åt efterlefnaden af lagar och författningar inom det område, som den
kontrollerande verksamheten är afsedd att öfvervaka.
Finner alltså utskottet, att åtgärder böra för det nu omhandlade
önskemålets vinnande vidtagas, återstår att besvara frågan, huru detta
mål lämpligast må ernås. Härvid kunna naturligen olika möjligheter
tänkas. Då utskottet emellertid håller före, att en kontroll i förevarande
afseende bör, därest genom densamma medborgarnes rätt och bästa skall
behörigen tillvaratagas, i hufvudsak utgå från Riksdagens sida och verkställas
af något dess organ, tvekar utskottet icke att såsom de utvägar,
hvilka vid frågans utredning i främsta rummet böra tagas i öfvervägande,
anvisa de olika sätt för kontrollens ordnande, som motionären i det
föregående förordat. Sålunda skulle antingen den ökade kontrollen öfver
militärväsendet kunna uppdragas åt redan befintliga institutioner och i
så fall väl företrädesvis åt j ustitieombudsmansämbetet, hvars arbetskrafter
för sådant ändamål skulle förstärkas, eller nämnda kontroll, såsom
motionären närmast tänkt sig, anförtros åt en af Riksdagen utsedd, ny
ämbetsman med ungefär samma ställning som den nuvarande justitieombudsmannens,
eller ock vissa funktioner, nämligen de, som sammanhängde
med öfvervakandet af de värnpliktiges rättsliga ställning, anförtros
åt justitieombudsmannen, medan den kontroll öfver efterlefnaden inom
armén och flottan af administrativa och ekonomiska författningar, hvilken
genom en för ändamålet affattad instruktion närmare bestämts, kunde
uppdragas åt eu af Riksdagen utsedd, ny ämbetsman. Såsom en gifven
följd häraf torde få betraktas, att de konstitutiva bestämmelserna rörande
denna kontrolll böra i grundlag intagas. Den föreliggande frågan synes
emellertid vara af beskaffenhet att böra i hela sin vidd underkastas en
noggrann och ingående utredning, hvilken icke lär kunna på annat sätt
Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 9.
5
än genom Kung!. Maj:ts försorg verkställas. En sådan utredning skulle
gifvetvis hafva till uppgift, bland annat, att utstaka bestämda gränser
mellan verksamhetsområdet för eventuellt blifvande och hittillsvarande
kontrollerande myndigheter äfvensom för de särskilda myndigheternas
olika funktioner.»
Konstitutionsutskottet vid innevarande års riksdag har icke funnit
anledning att frångå den uppfattning i föreliggande fråga, som utskottet
sålunda vid 1904 års riksdag uttalat. De skäl, som af utskottet då anfördes
till stöd för dess hemställan, finner utskottet fortfarande äg''a full
giltighet. För förebyggande af hvarje missförstånd vill utskottet blott
där utöfver uttryckligen betona, att här naturligtvis uteslutande är fråga
om kontroll, ej om någon slags rätt att direkt ingripa i den militära
ledningen. Och då utskottet är med motionärerna ense därutinnan, att
behofvet af en sådan permanent kontroll, som i motionen ifrågasättes,
icke aftagit utan tvärtom växt genom senare tiders mångahanda erfarenheter
från det militära området, får utskottet hemställa,
att Riksdagen må, med bifall till förevarande
motion, besluta att i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla,
det täcktes Kungl. Maj:t låta allsidigt utreda
frågan om åvägabringande, genom utvidgande af redan
befintliga institutioner eller genom upprättande af ett
särskildt ämbete eller annorledes, af en effektiv kontroll
öfver lagars och författningars efterlefnad inom
armén och flottan samt för Riksdagen framlägga förslag
till de ändringar i gällande grundlagar, hvartill
utredningen gifver anledning.
Stockholm den 6 april 1908.
På utskottets vägnar:
HUGO BLOMBERG.
Bill. till BiJcsd. Prot. 1908. 3 Sami. 9 Käft.
2
6
Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 9.
Reservation:
af herrar Blomberg, Behm, Säve, Ostberg, Clason, Nyström, von
Mentzer och Björck, hvilka ansett att, då motionärerna icke anfört några
nya skäl för sitt förslag, som vid 1904 års riksdag af Första Kammaren
utan votering afslogs, och då därjämte Kungl. Maj:t den 28 februari
detta år tillsatt en särskild kommitté för att verkställa utredning rörande
lämplig kontroll af den militära förvaltningen och rörande dennas organisation,
hvarvid afsetts att få klargjordt, i hvad mån kontroll af och samarbete
med civila personer lämpligen borde inom det militära området
äga rum, utskottet bort, under hänvisande till sina motiverade uttalanden
öfver de i likartad! syfte vid 1901 och 1903 årens riksdagar gjorda och
i föreliggande motion ånyo åberopade framställningar och med erinring
om Kungl. Maj:ts ofvan omförmälda åtgärd för åstadkommande af utredning
rörande lämpliga anordningar för vinnande af ökad kontroll öfver
landets militära förvaltning, hemställa,
att herrar Karl Staaffs m. fl. motion icke må
föranleda någon Riksdagens åtgärd.
O ö o
Det skulle här antecknas, att herrar Berlin och Sjöholm icke deltagit
i detta ärendes behandling inom utskottet.
o o
STOCKHOLM SVENSKA BOKTYCKERIAKTIEBOLAGET 1908.