Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 7.

1

N:o 7.

Ank. till Kiksd. kansli den 31 mars 1908, kl. 3. e. m.

Konstitutionsutskottets utlutande, i anledning af väckt motion om
ändring af § 2 inom. 4 tryckfrihetsförordningen.

. Utl en iuom Första Kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad
motion, n:o 38, har herr E. Hägglund anfört följande:

»I af herr H. Cavalli vid 1906 och 1907 års riksdagar väckta motioner
hemställes, att Riksdagen ville såsom hvilande till vidare grundlagsenlig
behandling antaga ett tillägg till § 2 mom. 4 i gällande tryckfrihetsörordning,
hvarigenom förbud meddelades att i tryck offentliggöra belopp,
hvartill skattskyldiges inkomster enligt inkomstskatteförordningen blifvit
af beskattningsmyndighet föreslagna eller bestämda, samt att i tryckfrihetsförordningen
måste stadgas straff för öfverträdelse af sådant förbud.

Motionen blef af konstitutionsutskottet 1906 afstyrka och denna hemställan
godkändes af Andra Kammaren med 105 ja-röster mot 90 nejröster,
hvaremot Första Kammaren biföll motionen. Yid 1907 års riksdag
tillstyrktes motionen af konstitutionsutskottet. Motionen föll emellertid
äfven denna gång på Andra Kammarens votum — 92 ja-röster mot
107 nej-röster. Dessa båda Andra Kammar-beslut grunda sig sålunda icke
på någon stor majoritet, vid hvilket förhållande och då frågan synes mig
vara af så synnerligt stor betydelse, att densamma ännu eu gång bör af
Riksdagen tagas i ompröfning, vågar jag, under åberopande af den motivering,
som ligger till grund för herr Cavallis ifrågavarande motioner,
■vördsammast hemställa, att Riksdagen ville såsom hvilande till vidare grundlagsenlig
behandling antaga ett stadgande att införas i § 2 mom. 4 af
tryckfrihetsförordningen närmast efter det stycke, som börjas med ordenatt
mobilisenngsplaner för hären och flottan’ samt slutas med orden:

Bill. till Kiksd. Prof. 1908. 3 Samt. 7 Höft. (N:o 7.) 1

Utskottets

yttrande.

2 Konstitutionsutskottets Utlåtande N:a 7.

''trehundratrettiotre riksdaler sexton skillingar och skriften konfiskeras’ af
följande lydelse:

att uppgift å belopp, hvartill skattskyldiges inkomst blifvit af beskattningsmyndighet
enligt förordningen om inkomstskatt föreslagen, bestämd
eller i och för skattens beräknande upptagen, eller å beloppet af den inkomstskatt,
som på grund af verkställd taxering blifvit skattskyldig påförd,
icke må i tryck offentliggöras. Den häremot bryter, böte femtio
riksdaler och skriften konfiskeras.»

Då den obligatoriska själfdeklarationen år 1902 infördes i vår skattelagstiftning,
förbisågs icke, att i sammanhang därmed sådana stadganden
måste meddelas, att de skattskyldiges berättigade kraf på hemlighållande
af deras till beskattningsmyndigheterna lämnade uppgifter rörande deras
ekonomiska förhållanden blefve vederbörligen tillgodosedt. I detta afseende
föreskrefs i inkomstskatteförordningen, att granskningen af deklarationsuppgifterna
skall verkställas, förutom af kronoombud, endast af vederbörande
taxeringsmyndighets ordförande med biträde i hvarje särskildt
fall af den ledamot, taxeringsmyndigheten utser. I anslutning härtill infördes
år 1903 i § 2 4:o tryckfrihetsförordningen en bestämmelse därom,
att nämnda uppgifter ej må utlämnas till andra än dem, som enligt skatteförfattningarna
äga taga del af samma uppgifter, äfvensom att den häremot
bryter, så ock den, som i tryck offentliggör dylik uppgift, hvilken obehörigen
utlämnats, är förfallen till böter.

Den sekretess, hvarmed själfva deklarationsuppgifternasålundaomgärdats,
har emellertid å vissa håll icke ansetts vara nog omfattande för att bereda de
skattskyldige tillräckligt skydd i förevarande hänseende. Då något förbud
icke finnes stadgadt att i tryck offentliggöra de inkomstsiffror, till hvilka
beskattningsmyndigheterna hvar efter annan föreslå eller bestämma de skattskyldiges
inkomster enligt inkomstskatteförordningen, har följden blifvit,
att dessa siffror offentliggöras icke blott i tidningar, utan äfven i särskilda
publikationer, hvilka offentligen utbjudas till salu. Då ett dylikt framläggande
för allmänheten af enskilda personers ekonomiska ställning förmenats kunna
medföra olägenheter och skada, särskildt för dem, som idka sådan ekonomisk
verksamhet, att de äro nödsakade att anlita krediten och till sin ekonomiska
existens beroende af denna, har man påyrkat, att i tryckfrihetsförordningen
måtte införas en bestämmelse därom, att de resultat, hvartill vederbörande
beskattningsmyndigheter kommit med afseende å de skattskyldiges inkomstbelopp,
icke skulle få i tryck offentliggöras.

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 7. 3

Såsom motionären erinrat, hafva förslag i denna riktning förelegat
■vid ae båda sistförflutna årens riksdagar. Då emellertid inom Andra
.Kammaren den uppfattning gjort sig gällande, att en lagstiftning i förevarande
hänseende icke är af något allmänt intresse påkallad, hafva dessa
förslag icke lyckats tillvinna sig Riksdagens bifall. Uti den nu föreliggande
motionen har motionären, som ansett frågan vara af den stora betydelse,
att densamma ännu en gång bör af Riksdagen tagas under ompröfning,
återupptagit det vid nästlidet års riksdag väckta och af konstitutionsutskottet
då tillstyrkta förslaget.

Ehuru det icke torde kunna bestridas, att ett offentliggörande i tidningar
och särskilda publikationer af inkomsttaxeringens resultat möjligen i några
fall kan för den enskilde medföra olägenheter af ett eller annat slag, har
utskottet dock icke kunnat tillstyrka det föreliggande förslaget. Det har
nämligen icke blifvit vare sig af motionären eller eljest ådagalagdt, att
dessa olägenheter äro af. den art och det omfång, att de kunna motivera
ett undantag från den i tryckfrihetsförordningen uppställda grundsatsen,
att handlingar, protokoll och beslut rörande allmänna ärenden må af
enhvar i tryck utgifvas, och det torde vara uppenbart, att ifrågavarande
grundsats . är af den vikt och betydelse, att densamma bör upprätthållas,
så framt icke en afvikelse därifrån finnes kunna ske utan skada för det
allmänna. Detta är emellertid i förevarande fall icke förhållandet. Tvärtom
anser utskottet, att det måste ligga i det allmännas intresse, att rätten
til1 offentliggörande af inkomsttaxeringens resultat i hela sitt omfång bibehålies,
såsom utgörande en i många fall icke obehöflig garanti för att vederbörande
deklarationsuppgifter varda med erforderlig samvetsgrannhet affattade.
De skattskyldiges intresse finner utskottet vara tillräckligt tillgodosedt
genom de i inkomstskatteförordningen och tryckfrihetsförordningen
redan intagna bestämmelser.

På grund af hvad utskottet sålunda anfört, får utskottet hemställa,

att förevarande motion icke må föranleda någon
Riksdagens åtgärd.

Stockholm den 30 mars 1908.

På utskottets vägnar:
HUGO BLOMBERG.

4 Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 7.

Reservationer:

af herrar Säve, Uppström, Glason, Sjöholm, Nyström, Strömberg, von
Mentor, von Schééle och Sandén, hvilka ansett, att motionen bort på de
af utskottet nästlidet år anförda skäl sålunda bifallas, att. efter de i § 2
mom. 4 i tryckfrihetsförordningen redan förefintliga stadganden om s. k.
själfdeklarationer införes ett moment af följande lydelse:

Att uppgift å belopp, hvartill skattskyldigs inkomst blifvit af beskattningsmyndighet
enligt förordningen om inkomstskatt föreslagen, bestämd
eller i och för skattens beräknande upptagen, eller å beloppet af den
inkomstskatt, som på grund af verkställd taxering blifvit skattskyldig påförd,
icke må i tryck offentliggöras. Den häremot bryter, böte femtio riksdaler
och skriften konfiskeras.

af herr Blomberg mot vissa delar af utskottets motivering.

Det skulle här antecknas, att herrar af Callerholm, Behm, Berlin, Östberg
och Centerwall icke deltagit i detta ärendes behandling inom utskottet.

Stockholm, Victor Pettersons A.-B. tr., 1908.