Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 24.

1

N:o 24.

Ank. till Riksd. kansli den 22 maj 1908, kl. 7 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af Kungl. Maj-.ts
proposition med förslag dels till ändrad lydelse af § 53
regeringsformen samt §§ 37, 38, 50, 75 och 78 riksdagsordningen,
dels ock till stadga om val till utskott
äfvensom en i ämnet väckt motion.

Till konstitutionsutskottets handläggning hafva båda kamrarna hänvisat
Kungl. Maj:ts till Riksdagen aflåtna proposition n:r 14, däruti Kungl.
Maj:t till Riksdagens pröfning i grundlagsenlig ordning framlagt följande

Förslag

till

ändrad lydelse af § 53 regeringsformen samt §§ 37, 38, 50, 75 och 78

riksdagsordningen.

Regeringsformen.

§ 53.

Lagtima riksdag skall för ärendenas beredning tillsätta dessa utskott:
ett konstitutionsutskott, att väcka och upptaga frågor rörande förändringar

Bih. till Riksd. Prot. 1908. 3 Sami. 23 Håft. (N:o 24.) 1

2

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 24.

i grundlagarna och i stadga om val till utskott, att yttranden däröfver till
Riksdagen afgifva, samt att granska de i statsrådet förda protokoll; ett

statsutskott, att utreda----kyrkolagarnas förbättring.

Å urtima riksdag skola----förekommande ärenden.

Riksdagsordningen.

§ 37.

1. Å hvarje lagtima riksdag skola, inom sex dagar efter dess öppnande,
tillsättas: ett "konstitutionsutskott, ett statsutskott, ett bevillningsutskott,
ett bankoutskott samt ett lagutskott. Dessa Riksdagens ständiga
utskott skola bestå: konstitutionsutskottet af tjugu, statsutskottet af tjugufyra,
bevillningsutskottet af tjugu, bankoutskottet af sexton och lagutskottet
af sexton ledamöter, hvilka hvardera kammaren till halfva antalet
inom sig väljer; ankommande på kamrarnas sammanstämmande beslut
att, när sådant finnes vara af nöden, tillsätta särskildt utskott för upptagande
af fråga, som tillhör ständigt utskotts behandling, så ock att, därest
utskott anmäler behof af förstärkning i ledamöternas antal, sådant bevilja.

2. Hvardera kammaren äger ock inom sig utse suppleanter att, när
utskottsledamöter afgå eller få förfall, i deras ställe inträda.

3. Ij>ärest i någondera — — — — tillsättas.

4. A urtima — — — — ärenden.

5. Valen till utskott äro proportionella, där två eller flera personer
skola utses. Närmare bestämmelser om valsättet meddelas i särskild af
Konungen och Riksdagen samfälldt beslutad stadga.

§ 38.

1. Konstitutionsutskottet tillkommer att granska rikets grundlagar
äfvensom stadgan om val till utskott samt att hos Riksdagen föreslå de
ändringar däruti, dem utskottet anser högst nödiga eller nyttiga och möjliga
att verkställa, så ock att meddela utlåtande öfver de från kamrarna
till utskottet hänvisade grundlagsfrågor samt frågor rörande omförmälda
stadga.

2. Utskottet —---stadgadt.

3. Utskottet-----proposition.

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 24.

3

§ 50.

Askar Konungen af Riksdagen särskilda deputerade att med honom
öfverlägga om ärenden, dem han pröfvar böra hemliga hållas, utväljas därtill
tolf ledamöter, däraf hvardera kammaren inom sig utser sex på sätt
om val till utskott är stadgadt. Dessa deputerade äga dock ej makt att
fatta beslut, utan endast att till Konungen afgifva yttranden öfver de mål,
Konungen dem meddelar. Sekreterare ofeh öfriga tjänstemän hos dessa deputerade
förordnas af Konungen.

§ 75.

Vid alla val iakttages, att namnsedlarna, så framt de skola blifva
gällande, böra vara enkla, slutna, hoprullade, omärkta och fria så väl från
all tvetydighet i anseende till personernas namn som från oriktighet i anseende
till deras antal; dock må vid proportionellt val namnsedel upptaga
färre namn än det antal personer valet afser och förty, där något namn å
sedeln är tvetydigt, gälla för öfriga namn. Mellan personer, som vid val
undfått lika antal röster, skiljes genom lottning, när så erfordras.

§ 78.

De reglementariska föreskrifter, som för riksdagsgöromålen och ordningen
hos kamrarna och utskotten anses nödiga till iakttagande jämte
grundlagarna och den i 37 § 5 mom. omförmälda stadga, äger Riksdagen
eller i ämne, som angår kammare enskild!, denna kammare att fastställa.
Ej må något däri införas, som mot grundlag eller annan gällande lag
strider.

Uti samma proposition har Kungl. Maj:t vidare föreslagit Riksdagen
att, under den förutsättning att ändring af rikets grundlagar i öfverensstämmelse
med nyssnämnda förslag varder af Riksdagen i grundlagsenlig
ordning beslutad, antaga följande

4

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 24.

Förslag

till

Stadga om val till utskott.

l §•

Val af ledamöter i utskott, som å riksdag tillsättes, skall förrättas
med valsedlar, å hvilka före namnen utsatts partibeteckning (partinamn
eller annan beteckning i ord för viss grupp af riksdagsmän eller för viss
meningsriktning).

Namnen skola å valsedeln uppföras i en följd, det ena under det

andra.

2

De afgifna valsedlarna skola ordnas i grupper, så att sedlar med
samma partibeteckning bilda en grupp.

Inom hvarje grupp skall, till den utsträckning som för utseendet af
stadgadt antal ledamöter är nödig, bestämmas ordning mellan namnen å
gruppens valsedlar. Härvid iakttages:

1:°) Upptaga valsedlar till antal af mer än hälften af hela antalet
valsedlar inom gruppen (gruppens röst-tal) samma första namn, blifver
detta namn det första i ordningen; upptagna valsedlar, som hafva samma
första namn och utgöra mer än två tredjedelar af gruppens rösttal, jämväl
samma andra namn, bliCver detta namn det andra i ordningen; upptaga
valsedlar, som hafva samma första och samma andra namn samt utgöra
mer än tre fjärdedelar af gruppens rösttal, jämväl samma tredje namn,
blifver detta namn det tredje i ordningen; och så vidare efter samma
grunder.

2:o) I den mån ordningen inom gruppen icke kan enligt nyss angifna
grunder bestämmas, skola särskilda sammanräkningar af namnens
rösttal verkställas. Vid hvarje sådan sammanräkning gäller valsedel såsom
hel röst, där icke något af sedelns namn erhållit rum i ordningen. Annan
valsedel gäller såsom half röst, där ett af sedelns namn erhållit rum i ordningen;
såsom tredjedels röst, där två af namnen uppförts i ordningen;
såsom fjärdedels röst, där tre af namnen uppförts i ordningen; och så

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 24.

5

vidare efter samma grund. För hvarje gång kommer det namn närmast i
ordningen, som erhållit högsta rösttalet.

Till protokollet antecknas för hvarje grupp dess rösttal samt, där de
under l:o) angifna grunder tillämpats, antalet af de valsedlar, som upptaga
samma första namn eller samma första och andra namn, och så vidare,
men eljest, för hvarje särskild sammanräkning, röstvärdet för de olika valsedlarna
och det rösttal, som för hvarje namn uträknats.

3 §•

1. Skola två eller flera platser besättas, fördelas de mellan de olika
valsedelgrupperna sålunda, att platserna, en efter annan, tilldelas den grupp,
hvilken för hvarje gång uppvisar det största af nedan angifna jämförelsetal.
Plats, som blifvit en grupp tilldelad, besättes genast så, att gruppens
första plats tillerkännes den, hvars namn är det första i ordningen
inom gruppen, gruppens andra plats den, som bär andra namnet i ordningen,
gruppens tredje plats den, som bär tredje namnet i ordningen,
och så vidare efter samma grund, ändå att den, som är berättigad till
platsen, redan fått sig tillerkänd plats från en eller flera andra grupper.

Jämförelsetalet är lika med gruppens rösttal, så länge gruppen ännu
icke fått sig någon plats tilldelad. Därefter beräknas jämförelsetalet för
hvarje gång så, att gruppens rösttal delas med det tal, som motsvarar antalet
af de gruppen tilldelade platser, ökadt med 1. Har samma person
erhållit platser från två grupper, skall dock, vid beräkning af det antal
platser som utdelats, hvardera platsen anses blott såsom en half plats; har
någon erhållit platser från tre grupper, anses hvarje sådan plats såsom en
tredjedels plats; och så vidare efter samma grund.

Har en grupp redan fått sig tilldelad plats så många gånger, som
motsvarar antalet namn å gruppens valsedlar, varde den från vidare jämförelse
utesluten.

2. Skall blott en plats besättas, tillfaller platsen den, hvars namn
står främst i ordningen inom den grupp, som har största rösttalet.

4 §•

Mellan lika rösttal eller jämförelsetal skall, där så erfordras, skiljas
genom lottning.

5 §•

Vid val af suppleanter i utskott, som i 1 § sägs, skall hvad här
ofvan är i fråga om val af ledamöter stadgadt äga motsvarande tillämpning.

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 24.

6 *

6 §•

Om den ordning, hvari suppleanter böra inkallas till tjänstgöring i
stället för ledamot, gälla följande regler:

l:o) Suppleant, utsedd från grupp med samma partibeteckning som
den grupp, för hvilken ledamoten blifvit vald, har företräde framför öfriga
suppleanter, och af dessa har den företräde, som utsetts från grupp med
högre rösttal.

2:o) Af suppleanter från samma grupp har den företräde, hvars
namn blifvit tidigare uppfördt i den jämlikt 2 § bestämda ordning inom
gruppen.

Den ledamot eller suppleant, som fått sig tillerkänd plats från två
eller flera grupper, anses vald för den grupp, från hvilken plats först tilldelats
honom.

Denna stadga träder i kraft den dag, då Riksdagens beslut, hvarigenom
Riksdagen bifallit Kungl. Maj:ts förslag till ändrad lydelse af §
53 regeringsformen samt §§ 37, 38, 50, 75 och 78 riksdagsordningen,
varder i grundlagsenlig ordning hos Kungl. Maj:t anmäldt.

Vid propositionen tinnes fogadt utdrag af det i statsrådet den 31
december 1907 hållna protokoll öfver justitiedepartementsärenden, utvisande
att föredragande departementschefen vid anmälan af Riksdagens skrifvelse
den 19 maj 1905, däri Riksdagen anhållit, att Kungl. Maj:t ville låta utarbeta
och för Riksdagen framlägga förslag till införande af proportionellt
valsätt vid de i §§ 37 och 50 riksdagsordningen föreskrifna val anfört
följande:

»Det för proportionsvalen karakteristiska synes göra dem särskildt
ägnade att komma till användning vid utseende af sådana delegationer
som Riksdagens och dess kammares utskott. Skola dessa kunna väl fylla
sin uppgift att allsidigt och opartiskt utreda till dem hänvisade frågor, att
utjämna meningsskiljaktigheter mellan partierna och, hvad de ständiga och
särskilda utskotten angår, sammanjämka kamrarnas stridiga beslut, lärer
det vara af nöden att inom utskotten representanter för de olika riksdagsgrupperna
mötas till samarbete. Garanti för att så sker torde icke kunna

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 24.

7

vinnas, med mindre de skilda fraktionerna tillförsäkras rätt att i mån af
sin styrka blifva i utskotten företrädda. Behofvet af proportionellt valsätt
vid utskottsval har ock inom Riksdagen erkänts äfven å håll, där man
eljest motsatt sig införande af sådant valsätt i vår konstitutionella rätt.
Och sedan innevarande års Riksdag antagit att hvila till vidafe grundlagsenlig
behandling förslag om införande af proportionell metod vid val till
Riksdagens båda kamrar, lärer ett framläggande för representationen af
förslag om proportionella utskottsval icke böra uppskjutas. Att härvid, på
sätt i Riksdagens skrifvelse förordas, med val till utskott likställa utseendet
af deputerade jämlikt § 50 riksdagsordningen torde vara riktigt.

Den metod, som innefattas i det af Riksdagen villkorligt antagna
förslaget till lag om val till Riksdagen, synes mig val lämpad äfven för
utskottsval. Den är ock af sin upphofsman utarbetad med hänsyn till,
att den borde kunna jämväl därvid användas. Att nu redogöra för
denna metods byggnad lärer icke vara erforderligt. Jag erinrar blott,
att den väsentligen utmärkes af rätten för valmannen att anbringa
partibeteckning å sin valsedel, att namnens ordningsföljd å sedeln tillmätes
en under vissa förhållanden afgörande betydelse, samt att ''de
gemensamma namnens’ ställning är reglerad på ett sådant sätt, att
partierna icke behöfva känna sig manade att af omtanke för sina speciella
kandidaters val undvika sådana namn. Metoden torde för öfrigt
kunna i vissa afseende!! förenklas, då fråga är om val inom slutna politiska
församlingar sådana som Riksdagens kamrar. Sålunda lärer det icke
möta betänklighet att för utskottsval göra partibeteckning obligatorisk. De
särskilda reglerna om Men fria gruppen’, bestående af alla valsedlar utan
partibeteckning, blifva därmed öfverflödiga. Vid utskottsval torde vidare
ledamöter och suppleanter böra utses genom skilda valhandlingar, och äfven
denna anordning, som låter väl förena sig med upprätthållandet af partisamhörighet
mellan ledamot och hans ersättare, medför vissa förenklingar
i valföreskrifterna.

En synpunkt, som i fråga om utskottsval icke bör lämnas ur sikte,
är önskvärdheten af att undvika tidsutdräkt vid valresultatets bestämmande.
I detta afseende är jag öfvertygad, att nu ifrågavarande metod
skall finnas i tillämpningen motsvara äfven högt ställda anspråk. Därest
ordningen mellan hvarje grupps kandidater blifva densamma som den
följd, hvari namnen upptagits å visst antal af gruppens valsedlar — och
annan regel för ordningens bestämmande lärer blott undantagsvis behöfva
anlitas — torde ett val efter denna metod kunna afslutas till och med på
kortare tid än ett val enligt nu gällande regler. Det är sannt, att metodens
föreskrifter om de gemensamma kandidaterna kunna vålla någon

8

Konstitutionsutskottets Utlåtande Ko 24.

tidsutdräkt. Och då hittills vid utskottsval partiernas listor vanligen haft
ett eller flera namn gemensamma, kunde man känna sig frestad tillmäta
denna omständighet en viss betydelse. Men då vid tillämpning af en proportionell
metod valmannen icke har skyldighet eller intresse af att å
sin sedel upptaga flera namn än det antal platser hans parti kan besätta,
torde det kunna förutses, att de gemensamma namnen vid utskottsval melodi
mer försvinna.

Uti Riksdagens ifrågavarande skrifvelse framhålles såsom principiellt
oriktigt att, på sätt inom Riksdagen föreslagits, intaga de närmare bestämmelserna
angående det proportionella valsättet i de reglementariska föreskrifterna
för Riksdagen, öfver hvilka denna ensam äger att besluta. Till
fullo instämmande häri, håller jag före att, i öfverensstämmelse med hvad
Riksdagen på Kungl. Maj:ts förslag beslutit i fråga om proportionellt valsätt
vid riksdagsmannaval, föreskrift bör i grundlag gifvas, att valen till utskott
äro proportionella, där två eller flera personer skola utses, och själfva valmetoden
innefattas i särskild af Konungen och Riksdagen gemensamt beslutad
stadga.

Nyssnämnda grundlagsbud synes lämpligen kunna inrymmas i ett
till § 37 riksdagsordningen fogadt nytt moment. Det i mom. 1 af samma
paragraf lämnade medgifvande för kammare att verkställa utskottsval genom
elektorer torde vid antagandet af ett proportionellt valsätt höra utgå;
och mom. 2 synes böra så afmattas, att suppleant har att inträda i utskott
ej blott vid tillfällig ledighet, utan jämväl när utskottsledamot afgått.
Skulle i sistnämnda händelse, på sätt nu äger rum, nytt val verkställas,
kunde majoriteten inom kammaren komma att besätta en plats, som vid
det ursprungliga valet tillfallit en minoritetsgrupp, och utskottplatsernas
proportionella fördelning mellan partierna blefve måhända rubbad.
Vidare lärer i § 50 riksdagsordningen böra intagas en hänvisning till hvad
i fråga om utskottsval är stadgadt. I § 75 riksdagsordningen torde det
vara nödigt anmärka, att vid proportionellt val namnsedel må lyda å
färre namn än det antal personer valet afser och att följaktligen tvetydighet
i afseende å något namn å sedeln icke gör denna i öfrigt ogill.
Ett omnämnande af den ifrågasatta särskilda stadgan lärer böra ske i §
78 riksdagsordningen. Slutligen synes det naturligt, med hänsyn till berörda
stadgas nära samband med riksdagsordningen, att frågor rörande
stadgan handläggas af konstitutionsutskottet. En bestämmelse härom lärer
förty böra införas i § 53 regeringsformen och § 38 riksdagsordningen.

De reglementariska föreskrifter, hvilka Riksdagens kamrar hvar för
sig fastställt, innehålla åtskilliga bestämmelser om utskottsval. I § 7 af
ordningsstadgan för Första Kammaren och motsvarande paragraf af arbets -

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 24.

9

ordningen för Andra Kammaren angifves sålunda den ordning, hvari suppleanter
böra inkallas till tjänstgöring i stället för utskottsledamot. Detta
ämne, hvars nuvarande reglering icke väl öfverensstämmer med grunderna
för ett proportionellt valsystem, synes emellertid äga sådant samband med
själfva valmetoden, att det bör behandlas i samma författning som denna,
öfriga ifrågavarande bestämmelser äro åter af den art, att de kunna tilllämpas
oberoende af valsättet. Att öfverflytta dem till den särskilda stadgan
om utskottsval synes därför icke vara nödigt eller lämpligt.»

I samband med ofvannämnda proposition har utskottet till behandling
förehaft en i anledning af densamma inom Andra Kammaren af herr Carl
Lindhagen väckt motion, n:o 237, däruti hemställes, att Riksdagen, i anledning
af propositionen n:o 14 om proportionella val till riksdagsutskott,
ville för sin del besluta erforderliga ändringar i riksdagsordningen i syfte
att hvardera kammaren skall till de för kamrarna gemensamma utskott
välja ledamöter i förhållande till antalet ledamöter inom kammaren.

Till stöd för denna sin hemställan har motionären anfört följande:

»Vid framförandet på senare tider af principen proportionella val har
alltid en stor motsträfvighet gjort sig gällande att låta innehållet svara
mot den förfäktade idén. I striden om representationsreformen måste
därför vederbörande i detta afseende aftvingas det ena medgifvandet efter
det andra. Hurusom i alla händelser uti 1907 års förslag till en dylik
reform särdeles mycket brister i en oförfalskad tillämpning af det proportionella
valsystemet, har närmare framhållits bland annat" i den af mig
med flere vid denna riksdag inom Andra Kammaren väckta motionen,
n:o 145.

En liknande företeelse möter i den vid innevarande riksdag framlagda
propositionen, n:o 14, rörande proportionella val till utskott, som å
riksdag tillsättas. Ehuru Andra Kammaren räknar 230 ledamöter och den
Första endast 150, förordar dock förslaget, att hvardera kammaren skall
välja lika stort antal ledamöter till de för båda kamrarna gemensamma
utskotten.

Att en sådan anordning i och för sig är stridande mot de proportionella
valens princip är uppenbart. Då vidare Första Kammaren äfven
med den tillämnade nya representationsreformen företrädesvis blir en förmögenhetsrepresentation,
kommer penningen i förbund med dess särskilda
representation äfven i den Andra Kammaren att få ett oproportionerligt
stort inflytande inom dessa utskott. Under alla förhållanden komma utskottens
majoriteter säkerligen att mera representera minoriteterna än

Bill. till Riksd. Prat. 1908. 3 Sami. 23 Håft. 2

Motion.

10

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 24.

majoriteterna inom nationen. Man bör väl då låta sig vara angeläget att
något mildra detta missförhållande genom tillämpning af ett rättvist valsystem
åtminstone inom Riksdagen.

Förslaget är dessutom olämpligt äfven därutinnan, att det förhindrar
ett lägligt ordnande af det förberedande riksdagsarbetet. Af det betänkande,
afgifvet af kommitterade, som hade att föreslå åtgärder för beredande
af lättnad i Riksdagens arbete, framgår, att hinder mött för anordnandet
af ett erforderligt antal utskott däraf, att Första Kammarens
ledamöter ej räckt till, när de skola besätta halfva antalet utskottsplatser.
Med det förslag, kommitterade afgifvit, och hvilket numera i hufvudsak
förelagts Riksdagen, framstår såsom ett bjärt missförhållande, att så godt
som hela Första Kammaren upptages af utskotts arbete, under det ett stort
antal ledamöter i Andra Kammaren ej få åtnjuta motsvarande förtroende,
utan få gå sysslolösa. Äfven detta missförhållande skulle afhjälpas, ifall
kamrarna finge välja ledamöter i förevarande utskott i förhållande till
antalet medlemmar i kamrarna, j

Utskottets Vid den pröfning utskottet underkastat förevarande kungl. pro yttrande.

position har utskottet icke funnit anledning till någon anmärkning af
principiell innebörd. Beträffande de särskilda grundlagsparagrafernas affattning
har utskottet däremot ansett vissa smärre ändringar böra vidtagas.

Då uti rubriken till stadgan om val till utskott uttryckligen bör
utsägas, att densamma afser Riksdagens utskott, har utskottet med anledning
häraf funnit sig böra vidtaga erforderlig jämkning af ordalagen uti
§ 53 regeringsformen och § 38 riksdagsordningen.

Uti § 75 riksdagsordningen har Kungl. Maj:t föreslagit införandet
af ett tillägg, af innehåll att vid propotionellt val namnsedel må upptaga
färre namn än det antal personer valet afser och förty, där något namn
å sedeln är tvetydigt, gälla för öfriga namn. Då utskottet emellertid anser,
att samtliga bestämmelser rörande namnsedels beskaffenhet vid proportionellt
valsätt böra intagas å ett och samma ställe, nämligen uti 1 §
af stadgan om val till Riksdagens utskott, har utskottet funnit sig böra
ersätta nyssnämnda tillägg i riksdagsordningen med en hänvisning till
omförmälda paragraf i stadgan.

Utskottet har vidare funnit sig böra vidtaga en enligt utskottets mening
nödig, men i den Kungl. propositionen ej uppmärksammad ändring
uti § 45 riksdagsordningen. I andra momentet af nämnda paragraf stadgas,
att, därest ledamot tre gånger å rad, utan laga förfall, från utskottets sammanträden
sig afhållit, bör ordföranden hos vederbörande kammare sådant

Konstitutionsutskottets Utlåtande JV:r 24.

11

anmäla, på det annan ledamot må, i föreskrifven ordning inväljas. Då
efter införande af proportionellt valsätt fyllnadsval icke vidare skola förekomma,
utan afgången ledamots plats intagas af vederbörande suppleant,
har utskottet ansett, att ifrågavarande moment hädanefter kommer att blifva
utan all praktisk betydelse och förty funnit sig böra föreslå, att detsamma
ur paragrafen utgår.

Hvad härefter angår stadgan om val till Riksdagens utskott, har
utskottet funnit vissa ändringar i densamma erforderliga. Med anledning
däraf, att bestämmelserna rörande namnsedels beskaffenhet af utskottet föreslagits
skola utgå ur riksdagsordningen och intagas i § 1 af stadgan har
denna paragraf måst undergå erforderlig omarbetning. Härvid har utskottet
funnit sig böra införa en uti den kungl. propositionen icke intagen bestämmelse,
nämligen att å namnsedel ej må förekomma öfverstrykningar.
Härmed har utskottet afsett att förhindra sådana afvikelser från ett partis
vallista, som endast skulle vålla onödigt besvär vid valförrättningen eller
möjligen mer eller mindre godtyckliga förskjutningar; skulle det inträffa,
att en grupp inom ett parti verkligen vill rösta på annat sätt än partiets
valsedel angifver, förefinnes ju intet hinder för att denna grupp går till
val med egen lista.

Då man vid proportionella val icke med säkerhet kan förutse, hvilka
af de å ett partis valsedel upptagna personer blifva till ordinarie ledamöter
valda och sålunda icke på förhand kan helt och hållet bestämma
suppleantlistan, har utskottet ansett, att suppleantval gifvetvis bör äga rum
å annan dag än val af ordinarie medlemmar. Med anledning häraf har
erforderlig tilläggsbestämmelse införts i stadgans § 5.

På grund af de af utskottet föreslagna ändringar i Kungl. Maj:ts proposition,
har utskottet vidtagit erforderlig jämkning uti affattningen af
bestämmelsen angående stadgans ikraftträdande.

Hvad slutligen angår den af herr Lindhagen väckta motionen har utskottet
icke kunnat tillstyrka densamma. En sådan anordning, som motionären
föreslagit, innebär nämligen en bestämd afvikelse från den i vår
författning fastslagna grundsatsen om båda kamrarnas likställighet, för
hvilken är karaktäristiskt, att de i gemensamma nämnder och utskott skola
företrädas af ett lika antal ledamöter.

På grund af hvad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

l:o) att Riksdagen, med förklarande att Kungl.
Maj:ts förevarande proposition icke kan oförändrad bifallas,
må antaga såsom hvilande till vidare grundlagsenlig
behandling följande

12

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 24.

Förslag

till

ändrad lydelse af § 53 regeringsformen samt §§ 37, 38, 45, 50, 75 och 78

riksdagsordningen. .

Regeringsformen.

(Nuvarande lydelse:)

§ 53.

Lagtima Riksdag skall för ärendenas
beredning tillsätta dessa utskott:
ett Konstitutionsutskott, att
väcka och upptaga frågor rörande
förändringar i grundlagarne och yttranden
däröfver till Riksdagen afgifva,
samt att granska de i Statsrådet
förda protokoll; ett Statsutskott,
att utreda och för Riksdagen
uppgifva statsverkets och riksgäldsverkets
tillstånd, förvaltning och
behof; ett bevillningsutskott, att
behandla bevillningsfrågor; ett Bankoutskott,
att öfverse Bankens styrelse
och tillstånd samt föreskrifter
om bankoförvaltningen gifva; samt
ett Lagutskott, att utarbeta de från
Kamrarna remitterade förslag till
civil-, kriminal-, kommunal- och
kyrkolagarnas förbättring.

o

A urtima riksdag skola ej flera
utskott tillsättas, än som erfordras
för beredning af därvid förekommande
ärenden.

(Föreslagen lydelse:)

§ 53.

Lagtima riksdag skall för ärendenas
beredning tillsätta dessa utskott:
ett konstitutionsutskott, att
väcka och upptaga frågor rörande
förändringar i grundlagarna och i
stadga om val till Riksdagens utskott,
att yttranden däröfver till Riksdagen
afgifva, samt att granska de i statsrådet
förda protokoll; ett statsutskott,
att utreda och för Riksdagen
uppgifva statsverkets och riksgäldsverkets
tillstånd, förvaltning och
behof; ett bevillningsutskott, att
behandla bevillningsfrågor; ett bankoutskott,
att öfverse bankens styrelse
och tillstånd samt föreskrifter
om bankoförvaltningen gifva; samt
ett lagutskott, att utarbeta de från
kamrarna remitterade förslag till
civil-, kriminal-, kommunal- och
kyrkolagarnas förbättring.

Ä urtima riksdag skola ej flera
utskott tillsättas, än som erfordras
för beredning af därvid förekommande
ärenden.

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 24.

13

Riksdagsordningen.

{Nuvarande lydelse:)

§ 37.

o

1. A hvarje lagtima riksdag
skola, inom sex dagar efter dess
öppnande, tillsättas: ett Konstitutionsutskott,
ett Statsutskott, ett
Bevillningsutskott, ett Bankoutskott
samt ett Lagutskott. Dessa Riksdagens
ständiga utskott skola bestå:
Konstitutionsutskottet af tjugo, Statsutskottet
af tjugofyra, Bevillningsutskottet
af tjugo, Bankoutskottet
af sexton och Lagutskottet af sexton
ledamöter, hvilka hvardera Kammaren
till halfva antalet inom sig väljer
antingen omedelbart eller, om Kammaren
så beslutar, genom elektorer;
ankommande på Kamrarnas sammanstämmande
beslut att, när sådant
finnes vara af nöden, tillsätta
särskildt utskott för upptagande af
fråga, som tillhör ständigt utskotts
behandling, så ock att, därest utskott
anmäler behof af förstärkning
i ledamöternas antal, sådant bevilja.

2. Hvardera Kammaren äger
ock inom sig utse suppleanter, att,
vid inträffadt förfall för utskottsledamöter,
i deras ställe inträda.

3. Därest i någondera Kammaren
fråga väckes, som icke tillhör
förenämnda utskotts behandling,
men är af beskaffenhet att utskotts
yttrande däröfver erfordras, skall
för frågans beredande ett tillfälligt
utskott, bestående af så många leda -

{Föreslagen lydelse:)

§ 37.

o

L A hvarje lagtima riksdag
skola, inom sex dagar efter dess
öppnande, tillsättas: ett konstitutionsutskott,
ett statsutskott, ett
bevillningsutskott, ett bankoutskott
samt ett lagutskott. Dessa Riksdagens
ständiga utskott skola bestå:
konstitutionsutskottet af tjugu, statsutskottet
af tjugufyra, bevillningsutskottet
af tjugu, bankoutskottet
af sexton och lagutskottet af sexton
ledamöter, hvilka hvardera kammaren
till halfva antalet inom sig väljer;
ankommande på kamrarnas samstämmande
beslut att, när sådant
finnes vara af nöden, tillsätta särskildt
utskott för upptagande af
fråga, som tillhör ständigt utskotts
behandling, så ock att, därest utskott
anmäler behof af förstärkning
i ledamöternas antal, sådant bevilja.

2. Hvardera kammaren äger ock
inom sig utse suppleanter att, när
utskottsledamöter afgå eller fä förfall,
i deras ställe inträda.

3. Därest i någondera kammaren
fråga väckes, som icke tillhör
förenämnda utskotts behandling,
men är af beskaffenhet att utskotts
yttrande däröfver erfordras, skall
för frågans beredande ett tillfälligt
utskott, bestående af så många

14

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 24.

(Nuvarande lydelse:)

möter, som Kammaren nödigt aktar,
inom Kammaren tillsättas.

o m

4. A urtima riksdag skola ej
flera utskott tillsättas, än som erfordras
för beredning af de därvid,
enligt 2 §, förekommande ärenden.

§ 38.

1. Konstitutionsutskottet tillkommer
att granska rikets grundlagar
samt att hos Riksdagen föreslå
de ändringar dåruti, dem utskottet
anser högst nödiga eller
nyttiga och möjliga att verkställa,
så ock att meddela utlåtande öfver
de från Kamrarna till utskottet hänvisade
grundlagsfrågor.

2. Utskottet åligger ock att
äska de i Statsrådet förda protokoll,
med undantag af dem, som angå
ministeriella ärenden och kommandomål,
hvilka endast i hvad
som rörer kända och af utskottet
uppgifna händelser kunna fordras.
Om utskottets rätt och plikt att,
efter granskning af dessa protokoll,
hos Riksdagen anmäla de anmärkningar,
hvartill denna granskning
funnits föranleda, eller eljest vid -

(.Föreslagen lydelse:)

ledamöter, som kammaren nödigt
aktar, inom kammaren tillsättas.

4. A urtima riksdag skola ej flera
utskott tillsättas, än som erfordras
för beredning af de därvid, enligt
2 §, förekommande ärenden.

5. Valen till utskott äro proportionella,
där två eller flere personer
skola utses. Närmare bestämmelser
om valsättet meddelas i särskild
af Konungen och Riksdagen
samfäldt beslutad stadga.

§ 38.

1. Konstitutionsutskottet tillkommer
att granska rikets grundlagar
äfvensom stadgan om val till Riksdagens
utskott samt att hos Riksdagen
föreslå de ändringar däruti, dem utskottet
anser högst nödiga eller
nyttiga och möjliga att verkställa,
så ock att meddela utlåtande öfver
de från kamrarna till utskottet hänvisade
grundlagsfrågor samt frågor
rörande omförmälda stadga.

2. Utskottet åligger ock att
äska de i statsrådet förda protokoll,
med undantag af dem, som angå
ministeriella ärenden och kommandomål,
hvilka endast i hvad
som rörer kända och af utskottet
uppgifna händelser kunna fordras.
Om utskottets rätt och plikt att,
efter granskning af dessa protokoll,
hos Riksdagen anmäla de anmärkningar,
hvartill denna granskning
funnits föranleda, eller eljest vid -

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 24.

15

(Nuvarande lydelse:)

taga den med anledning af gjord
anmärkning erforderliga åtgärd, så
ock att, när af riksdagsman, eller
af annat utskott än Konstitutionsutskottet
fråga blifvit väckt, att
Statsrådet eller någon dess ledamot
eller föredragande sitt ämbete på
obehörigt sätt utöfvat, däröfver, före
frågans afgörande af Riksdagen, afgifva
yttrande, därom år i regeringsformen
stadgadt.

3. Utskottet tillkommer jämväl
att, då olika meningar mellan Kamrarna
uppstå, till hvilket utskott
uppkomma frågor och ämnen böra
hänvisas, därom besluta, så ock att
skilja mellan Kammare och dess
talman, då den senare vägrar proproposition.

§ 45.

1. Alla utskott skola inom två
dagar från den, då de blifvit utsedda,
sammanträda. De böra, så
fort sig göra låter, afgifva de yttranden,
som på dem ankomma.

2: Har ledamot af utskott tre

gänger å rad, utan laga förf all, från
utskottets sammanträden sig afhällit,
bör ordföranden hos vederbörande
Kammare sådant anmäla, på
det annan ledamot i utskottet må, i
föreskrifven ordning inväljas.

§ 50.

Askar Konungen af Riksdagen
särskilde deputerade att med Honom
öfverlägga om ärenden, dem

(Föreslagen lydelse:)

taga den med anledning af gjord
anmärkning erforderliga Åtgärd, så
ock att, när af riksdagsman eller
af annat utskott än konstitutionsutskottet
fråga blifvit väckt, att
statsrådet eller någon dess ledamot
eller föredragande sitt ämbete på
obehörigt sätt utöfvat, däröfver, före
frågans afgörande af Riksdagen, afgifva
yttrande, därom är i regeringsformen
stadgadt.

3. Utskottet tillkommer jämväl
att, då olika meningar mellan kamrarna
uppstå, till hvilket utskott
uppkomna frågor och ämnen böra
hänvisas, därom besluta, så ock att
skilja mellan kammare och dess
talman, då den senare vägrar proposition.

§ 45.

Alla utskott skola inom två dagar
från den, då de blifvit utsedda,
sammanträda. De böra, så fort sig
göra låter, afgifva de yttranden, som
på dem ankomma.

§ 50.

Äskar Konungen af Riksdagen
särskilda deputerade att med honom
öfverlägga om ärenden, dem

16

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 24.

(Nuvarande lydelse:)

Han pröfvar böra hemliga hållas,
utväljas därtill tolf ledamöter, däraf
hvardera Kammaren inom sig utser
sex. Dessa deputerade äga dock
ej makt att fatta beslut, utan endast
att till Konungen afgifva yttranden
öfver de mål, Konungen
dem meddelar. Sekreterare och
öfrige tjänstemän hos dessa deputerade
förordnas af Konungen.

§ 75.

Vid alla val iakttages, att namnsedlarne,
så framt de ''skola blifva
gällande, böra vara enkla, slutna,
hoprullade, omärkta och fria såväl
från all tvetydighet i anseende till
personernas namn, som från oriktighet
i anseende till deras antal.
Mellan personer, som vid val undfått
lika antal röster, skiljes genom
lottning, när så erfordras.

§ 78.

De reglementariska föreskrifter,
som för riksdagsgöromålen och ordningen
hos Kamrarna och utskotten
anses till iakttagande jämte grundlagarna
nödige, äger Riksdagen eller
i ämne, som angår Kammare enskild!,
denna Kammare att fastställa.
Ej må något däri införas, som mot

(Föreslagen lydelse:)

han pröfvar böra hemliga hållas,
utväljas därtill tolf ledamöter, däraf
hvardera kammaren inom sig utser
sex på sätt om val till utskott är
stadgadt. Dessa deputerade äga dock
ej makt att fatta beslut, utan endast
att till Konungen afgifva yttranden
öfver de mål, Konungen
dem meddelar. Sekreterare och
öfriga tjänstemän hos dessa deputerade
förordnas af Konungen.

§ 75.

Vid alla val iakttages, att namnsedlarna,
så framt de skola blifva
gällande, böra vara enkla, slutna,
hoprullade, omärkta och fria såväl
från all tvetydighet i anseende till
personernes namn som från oriktighet
i anseende till deras antal;
dock skall i fråga om val till utskott
gälla, livad uti den i 37 § 5
mom. omförmälda stadga finnes föreskrifvet.
Mellan personer, som vid
val undfått lika antal röster, skiljes
genom lottning, när så erfordras.

§ 78.

De reglementariska föreskrifter,
som för riksdagsgöromålen och ordningen
hos kamrarna och utskotten
anses nödiga till iakttagande jämte
grundlagarna och den i 37 § 5 mom.
omförmälda stadga, äger Riksdagen
eller i ämne, som angår kammare
enskildt, denna kammare att fast -

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 24.

17

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

grundlag eller annan gällande lag ställa, Ej må något däri införas,
strider. som mot grundlag eller annan gäl lande

lag strider.

2:o) att Riksdagen må under den förutsättning,
att ändring åt rikets grundlagar i öfverensstämmelse med
utskottets här ofvan under punkten l:o) gjorda hemställan
varder af Riksdagen i grundlagsenlig ordning beslutad
och af Konungen gillad, för sin del antaga följande:

F o r s 1 a g

till

Stadga

om val till Riksdagens utskott.

(Kungl. Maj:ts förslag:)

1 §•

Val af ledamöter i utskott,
som d riksdag tillsättes, skall förrättas
med valsedlar, å hvilka före
namnen utsatts partibeteckning (partinamn
eller annan beteckning i ord
för viss grupp af riksdagsmän eller
för viss meningsriktning)

Namnen skola å valsedeln uppföras
i en följd, det ena under det
andra.

Bill. till Riksd. Prot. 1908. 3

(Utskottets förslag:)

§ 1-

Val af ledamöter i utskott skall
förrättas med valsedlar, å hvilka
före namnen utsatts partibeteckning
(partinamn eller annan beteckning
i ord för viss grupp af riksdagsmän
eller för viss meningsriktning) men
hvilka i (ifrigt äro omärkta.

Namnen skola å valsedeln uppföras
i eu följd, det ena under det
andra.

Valsedlarna skola för att blifva
gällande vara enkla, slutna, hoprullade
och fria från öfverstrykningar.
Sedel må ej upptaga flere,
men väl färre namn än det antal
''. 23 Käft. 3

18

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 24.

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

personer valet af ser, Där något
namn å sedeln är tvetydigt, galle
den dock för öfriga namn.

2 §•

De afgifna valsedlarna skola ordnas i grupper, så att sedlar med
samma partibeteckning bilda en grupp.

Inom hvarje grupp skall, till den utsträckning, som för utseendet af
stadgadt antal ledamöter är nödig, bestämmas ordning mellan namnen å
gruppens valsedlar. Härvid iakttages:

l:o) Upptaga valsedlar till antal af mer än hälften af hela antalet
valsedlar inom gruppen (gruppens rösttal) samma första namn, blifver
detta namn det första i ordningen; upptagna valsedlar, som hafva samma
första namn och utgöra mer än två tredjedelar af gruppens rösttal, jämväl
samma andra namn, blifver detta namn det andra i ordningen; upptaga
valsedlar, som hafva samma första och samma andra namn samt utgöra
mer än tre fjärdedelar af gruppens rösttal, jämväl samma tredje namn,
blifver detta namn det tredje i ordningen; och så vidare efter samma
grunder.

2:o) I den mån ordningen inom gruppen icke kan enligt nyss angifna
grunder bestämmas, skola särskilda sammanräkningar af namnens
rösttal verkställas. Vid hvarje sådan sammanräkning gäller valsedel såsom
hel röst, där icke något af sedelns namn erhållit rum i ordningen. Annan
valsedel gäller såsom half röst, där ett af sedelns namn erhållit rum i ordningen;
såsom tredjedels röst, där två af namnen uppförts i ordningen;
såsom fjärdedels röst, där tre af namnen uppförts i ordningen; och så
vidare efter samma grund. För hvarje gång kommer det namn närmast i
ordningen, som erhållit högsta rösttalet.

Till protokollet antecknas för hvarje grupp dess rösttal samt, där de
under l:o) angifna grunder tillämpats, antalet af de valsedlar, som upptaga
samma första namn eller samma första och andra namn, och så vidare,
men eljest, för hvarje särskild sammanräkning, röstvärdet för de olika valsedlarna
och det rösttal, som för hvarje namn uträknats.

3 §•

1. Skola två eller flera platser besättas, fördelas de mellan de olika
valsedelgrupperna sålunda, att platserna, en efter annan, tilldelas den grupp

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 24.

19

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

hvilken för hvarje gång uppvisar det största af nedan angifna jämförelsetal.
Plats, som blifvit en grupp tilldelad, besättes genast så, att gruppens
första plats tillerkännes den, hvars namn är det första i ordningen
inom gruppen, gruppens andra plats den, som bär andra namnet i ordningen,
gruppens tredje plats den, som bär tredje namnet i ordningen,
och så vidare efter samma grund, ändå att den, som är berättigad till
platsen, redan fått sig tillerkänd plats från eu eller flera andra grupper.

Jämförelsetalet är lika med gruppens röstta.1, så länge gruppen ännu
icke fått sig någon plats tilldelad. Därefter beräknas jämförelsetalet för
hvarje gång så, att gruppens rösttal delas med det tal, som motsvarar antalet
af de gruppen tilldelade platser, ökadt med 1. Har samma person
erhållit platser från två grupper, skall dock, vid beräkning af det antal
platser som utdelats, hvardera platsen anses blott såsom en half plats; har
någon erhållit platser från tre grupper, anses hvarje sådan plats såsom en
tredjedels plats; och så vidare efter samma grund.

Har en grupp redan fått sig tilldelad plats så inånga gånger, som
motsvarar antalet namn å gruppens valsedlar, varde den från vidare jämförelse
utesluten.

2. Skall blott en plats besättas, tillfaller platsen den, hvars namn
står främst i ordningen inom den grupp, som har största rösttalet.

4 §■

Mellan lika rösttal eller jämförelsetal skall, där så erfordras, skiljas
genom lottning.

b §•

Vid''val af suppleanter i utskott,
som i 1 § sägs, skall hvad här ofvan
är i fråga om val af ledamöter stadgadt
äga motsvarande tillämpning.

b §•

Om den ordning, hvari suppleanter böra inkallas till tjänstgöring i
stället för ledamot, gälla följande regler:

5 §•

Vid val af suppleanter i utskott
skall hvad här ofvan är i fråga om
val af ledamöter stadgadt äga motsvarande
tillämpning.

Sådant val må ej förrättas d
samma dag, som val af ordinarie
ledamöter i utskottet ägt rum.

20

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 24.

{Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

l:o) Suppleant, utsedd från grupp med samma partibeteckning som
den grupp, för hvilken ledamoten blifvit vald, har företräde framför öfriga
suppleanter, och af dessa har den företräde, som utsetts från grupp med
högre rösttal.

2:o) Af suppleanter från samma grupp har den företräde, hvars
namn blifvit tidigare uppfördt i den jämlikt 2 § bestämda ordning inom
gruppen.

Den ledamot eller suppleant, som fått sig tillerkänd plats från två
eller flera grupper, anses vald för den grupp, från hvilken plats först tilldelats
honom.

Denna stadga träder i kraft den
dag, då Riksdagens beslut, hvarigenom
Riksdagen bifallit Kungl. Maj:ts
förslag till ändrad lydelse af § 53
regeringsformen samt §§ 37, 38, 50,
75 och 78 riksdagsordningen, varder
i grundlagsenlig ordning hos Kungl.
Maj:t anmäldt.

Denna stadga träder i kraft
samma dag, som det hyllande förslaget
om ändring i § 53 regeringsformen
samt §.§ 37, 38, 45, 50, 75,
och 78 riksdagsordningen, efter att
hafva af Riksdagen antagits, varder
af Konungen gilladt.

3:o) att herr Lindhagens motion n:o 237 ej må
föranleda någon Riksdagens åtgärd.

O C C

Stockholm den 21 maj 1908.

På utskottets vägnar:

HUGO BLOMBERG.

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 24.

21

Reservationer;

Vid punkten l:o) af utskottets hemställan:

af herrar af Callerholm och Staaff, som anfört:

Mot utskottets förslag att låta den välbehöfliga maning till plikttrohet
i uppdraget att vara ledamot af utskott, som 45 § riksdagsordningen
innehåller, utan vidare utplånas ur denna grundlag inlägga vi vår
reservation. Vi hafva inom utskottet yrkat, att paragrafen borde erhålla
följande lydelse:

»Alla — — — ankomna.

Har ledamot af utskott tre gånger å råd, utan laga förfall, från
utskottets sammanträden sig afhållit, skall han anses hafva afgått från sitt
ledamotskap i utskottet.»

af friherre Bonde Vid

punkten 2:o) af utskottets hemställan:

af herr Kvarnzelius som ansett, att 3 § 2 mom. bort ur paragrafen
utgå;

af herr von Schéele, som ansett, att utskottet bort föreslå följande
tillägg till stadgan om val till Riksdagens utskott.

7 §•

Utskottsledamöter och suppleanter må utan sådant val, som ofvan
sägs, tillsättas, såvida mellan skilda partigrupper och meningsriktningar
inom eu kammare härom träffats öfverenskommelse, som senast dagen före
valdagen hos kammarens talman skriftligen anmälts och vid föredragning
i kammaren enhälligt godkännes.

Vid punkten 3:o) af utskottets hemställan:

af herrar Beckman och Kvarnzelius, hvilka ansett, att herr Lindhagens
motion bort af utskottet bifallas;

22

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 24.

af herr Staaff, som velat hafva antecknat, att han inom utskottet
röstat för herr Lindhagens motion.

Det skulle här antecknas, att herr Nyström icke deltagit i den slutliga
behandlingen af förevarande fråga.

Herr Beckman har begärdt få antecknadt. att han icke deltagit i
slutbehandlingen af den under punkten 2:o) af utskottets hemställan omförmälda
fråga.

1298/

08

Stockholm 1908. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.