Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 1.
1
N:o 1.
Ank. till Riksd. kansli den 14 februari 1908, kl. 7 e. m.
Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till ändrad lydelse af §§ 7, 9,
11, 12, 28, 32, 33, 86 och 105 regeringsformen samt
§ 38 mom. 2 riksdagsordningen.
Till konstitutionsutskottets handläggning hafva båda kamrarna hänvisat
Kungl. Maj:ts till Riksdagen aflåtna proposition n:o 38, däruti Kungl.
Maj:t till Riksdagens pröfning i grundlagsenlig ordning framlagt följande
Förslag
till
ändrad lydelse al'' §§ 7, 0, 11, 12, 28, 32, 33, 86 och 105 regeringsformen
samt § 38 mom. 2 riksdagsordningen.
Regeringsformen.
§ 7.
Alla regeringsärenden, med undantag af sådana, som i 15 § omförrnälas,
skola inför Konungen i statsrådet föredragas och där afgöras.
Bill. till Riksd. Prot. 1908. 3 Sami. 1 Käft. (N:o 1).
1
2
Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 1.
§ 9.
Uti alla mål, som hos Konungen i statsrådet förekomma, skall protokoll
föras. Där rikets säkerhet eller eljest synnerligen viktiga skäl kräfva
hemlighållande af mål, som angår rikets förhållande till främmande makt,
skall öfver målet föras särskildt protokoll.
Statsrådets tillstädesvarande ledamöter----beslut fatta.
§ Ii
I
mål, som angå rikets förhållande till främmande makter, skola
alla meddelanden till främmande makt eller Konungens sändebud i utlandet,
utan afseende å ärendets beskaffenhet, ske genom ministern för
utrikes ärendena.
§ 12.
Konungen äger att i afhandlingar och förbund med främmande
makter ingå, sedan statsrådet däröfver blifvit hördt.
§ 28.
Konungen äger att i statsrådet utnämna och befordra infödde svenske
män till alla de ämbeten och tjänster, högre och lägre, hvilka äro af den
egenskap, att------kommendanter i fästningarna. Till konsul
må ock utländsk man nämnas, där lön ej är med befattningen förenad.
Konungen fäste------som under departementet höra.
§ 32.
Enär sådana sysslor---(lika med nuvarande § 33)----
--påminnelser göra.
§ 33.
Konungen äger att genom naturalisation —--(lika med nuva
rande
§ 28 mom. 2)---ledamot af statsrådet utnämnas.
§ 86.
Med tryckfrihet förstås-----de protokoll undantagna, som
uti statsrådet och hos Konungen i kommandomål föras —• — — — höra
hemliga hållas.
Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 1.
3
§ 105.
Lagtima Riksdags konstitutionsutskott äge att äska de protokoll, som
uti statsrådet blifvit förda, dock; att sådant särskildt protokoll, hvarom i
9 § förmärs, och protokoll i kommandomål må kunna fordras endast i
det, som rörer allmänt kända och af utskottet uppgifna händelser.
Riksdagsordningen.
§ 38 mom. 2.
2. Utskottet åligger ock att äska de i statsrådet förda protokoll,
dock att sådant särskildt protokoll, hvarom i 9 § regeringsformen förmäles,
och protokoll i kommandomål kunna fordras endast i hvad som rörer
allmänt kända och af utskottet uppgifna händelser. Om utskottets rätt
---är i regeringsformen stadgadt.
Vid propositionen finnes fogadt utdrag af det i statsrådet den 7
februari 1908 förda protokoll öfver justitiedepartementsärenden, utvi-^tronSe™
sande, att föredragande departementschefen vid ärendets anmälan anfört
följande:
»I proposition n:o 97 till 1907 års riksdag framlade Ivungl. Maj:t
förslag till vissa ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen,
afseende hufvudsakligen att de ministeriella ärendenas handläggning i ministeriel!
konselj skulle upphöra och dessa mål öfverföras till statsrådet.
Sedan konstitutionsutskottet hemställt, att Riksdagen måtte antaga förslaget
såsom hvilande till vidare grundlagsenlig behandling, blef utskottets
hemställan godkänd af Andra Kammaren utan votering, hvaremot Första
Kammaren afslog förslaget med 68 röster mot 50. Den behandling, som
i Riksdagen kom förslaget till del, synes emellertid ej utesluta ett
gynnsamt resultat af frågans återupptagande. Jag anhåller därför att få
ånyo inför Eders Ivungl. Maj:t anmäla detta ärende.
Det motstånd, förslaget rönte inom Första Kammaren, torde hafva
grundat sig icke så mycket på obenägenhet mot en grundlagsändring i
berörda afseende, utan fastmera därpå, att man ansett andra stadgande!),
än de föreslagna böra meddelas om hemlighållande af ministeriella ärenden
i vissa fall. Jag kan dock ej finna anmärkningarna mot förslaget i denna
del böra föranleda ändring i detsamma.
4
Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 1.
Utskottets
yttrande.
Däremot torde förslaget, i hvad det angår ändring i § 35 regeringsformen,
böra förfalla. I syfte att från förtroendeämbetsmännens kategori
utesluta de vid beskickningarna anställda attachéer föreslogs sådan ändring
af nämnda §, att ämbets- och tjänstemännens i utrikesdepartementet och
vid beskickningarna egenskap af förtroendeämbetsmän gjordes beroende af
att deras befattningar vore uppförda å stat. Inom Riksdagen erinrades,
att en dylik anordning vore olämplig. Den lärer ej heller vara erforderlig
för vinnande af berörda syfte. Uppenbart torde nämligen vara, att
§ 35 icke har afseende på andra befattningar än dem, som tillsättas af
Kung!. Maj:t, och, sedan den nuvarande bestämmelsen i § 32, såsom
föreslagits, blifvit upphäfd, behöfva ifrågavarande aspiranter inom diplomatien
icke vidare utnämnas af Kungl. Maj:t, utan kunna de såväl tillsättas
som entledigas af utrikesministern.
I öfrigt tillåter jag mig hänvisa till hvad af hans excellens herr
ministern för utrikes ärendena och mig i ärendet anfördes till statsrådsprotokollet
öfver justitiedepartementsärenden för den 15 mars 1907; och
hemställer jag, att ifrågavarande förslag, allenast med uteslutande af hvad
det innehåller rörande § 35 regeringsformen, måtte ånyo föreläggas Riksdagen
till pröfning i grundlagsenlig ordning.»
I likhet med konstitutionsutskottet vid 1907 års riksdag finner utskottet
giltiga skäl föreligga för vidtagande af de i den kungl. propositionen
föreslagna grundlagsändringar, och då utskottet ej heller har något
att anmärka mot affattningen af de föreslagna grundlagsstadgandena, får
utskottet hemställa,
att Riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts
förevarande proposition, såsom Infilande till vidare grundlagsenlig
behandling, antaga följande förslag till ändrad
lydelse af §§ 7, 9, 11, 12, 28, 32, 33, 86 och 105
regeringsformen samt § 38 mom. 2 riksdagsordningen:
Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 1.
5
Regeringsformen:
(Nuvarande lydelse:)
§ 7.
Alla regeringsärenden, med undantag
af sådana, som i 11 och 15
§§ omförmälas, skola inför Konungen
i statsrådet föredragas och där afgöras.
§ 9.
Uti alla mål, som hos Konungen
i statsrådet förekomma, skall protokoll
föras. Statsrådets tillstädesvarande
ledamöter höra, under ansvarighet
för rådslagen, till den påföljd,
hvarom i 106 och 107 §§
vidare stadgas, ovillkorligen till protokollet
sina meningar yttra och
förklara; Konungen dock förbehållet
att allena besluta. Skulle någonsin
den oförmodade händelse inträffa,
att Konungens lieslut vore uppenbarligen
stridande mot rikets grundlag
eller allmän lag, åligge det då
statsrådets ledamöter att kraftiga
föreställningar däremot göra. Den,
som ej särskild mening till protokollet
anfört, vare för beslutet ansvarig,
såsom hade han styrkt Konungen
att det beslut fatta.
(''Föreslagen lydelse:)
§ 7.
Alla regeringsärenden, med undantag
af sådana, som i 15 § omförmälas,
skola inför Konungen i
statsrådet föredragas och där afgöras.
§ 9.
Uti alla mål, som hos Konungen
i statsrådet förekomma, skall protokoll
föras. Där rikets säkerhet eller
eljest synnerligen viktiga skäl kräfva
hemlighållande af mål, som angår
rikets förhållande till främmande
makt, skall öfver målet föras särskilt
protokoll.
Statsrådets tillstädesvarande ledamöter
böra, under ansvarighet för
rådslagen, till den påföljd, hvarom
i 106 och 107 §§ vidare stadgas,
ovillkorligen till protokollet sina
meningar yttra och förklara; Konungen
dock förbehållet att allena besluta.
Skulle någonsin den oförmodade
händelse inträffa, att Konungens
beslut vore uppenbarligen stridande
mot rikets grundlag eller
allmän lag, åligge det då statsrådets
ledamöter att kraftiga föreställningar
däremot göra. Den, som ej särskild
mening till protokollet anfört, vare
för beslutet ansvarig, såsom hade han
styrkt Konungen att det beslut fatta.
6
Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 1.
(Nuvarande lydelse:)
§ 11.
Ministeriella mål, hvarmed förstås
alla de, som angå rikets förhållande
till främmande makter, skola
på det sätt Konungen lämpligast
synes, beredas af ministern för utrikes
ärendena, hvilken det tillhör
att dessa mål anmäla och föredraga
inför Konungen i närvaro af statsministern
och någon annan statsrådets
ledamot eller, där ministern
för utrikes ärendena tillika är statsminister,
tvä andra tillkallade statsrådsledamöter.
År statsministern
hindrad att vara tillstädes, tillkalle
Konungen i hans ställe en annan
statsrådets ledamot. År ministern
för utrikes ärendena frånvarande,
föredrage den statsrådets ledamot,
Konungen äfven i detta fall tillkalle.
Sedan Konungen af dessa
ämbetsmän inhämtat till protokoll
anförda råd, för hvilka de blifva
ansvarige, fatte Konungen, i deras
närvaro, besluten; åliggande det den
därtill särskildt förorclnade att protokollet
föra. Af sådana beslut må
Konungen låta till statsrådets kunskap
komma hvad honom nyttigt
synes, så att kännedom äfven af
denna riksstyrelsens gren måtte hos
statsrådet finnas. Alla meddelanden
i ministeriella mål till främmande
makt eller Konungens sändebud i
utlandet skola, utan afseende å ärendets
beskaffenhet, ske genom ministern
för utrikes ärendena.
(Föreslagen lydelse:)
§ 11.
I mål, som angå rikets förhållande
till främmande makter, skola
alla meddelanden till främmande
makt eller Konungens sändebud i utlandet,
utan afseende å ärendets beskaffenhet,
ske genom ministern för
utrikes ärendena.
Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 1.
7
(.Nuvarande lydelse:)
§ 12.
Konungen äger att i afhandlingar
och förbund med främmande
makter ingå, sedan Han, i den ordning
föregående paragraf stadgar,
däröfver hört statsministern, ministern
för utrikes ärendena och någon
annan tillkallad■ statsrådets ledamot
eller, där ministern för utrikes ärendena
tillika är statsminister, två andra
tillkallade statsrådets ledamöter.
§ 28.
l:o. Konungen äger att i statsrådet
utnämna och befordra infödde
svenske män till alla de ämbeten
och tjänster inom riket, högre och
lägre, hvilka äro af den egenskap,
att Konungen fullmakter därå utfärdar,
dock böra vederbörande förut
med förslag hafva inkommit, där
sådana hittills ägt rum. Konungen
vare likväl obetaget, att, efter vederbörandes
hörande, eller uppå deras
framställning, till lärarebefattningar
vid universiteterna, de teologiska
läraretjänsterna likväl undantagna,
såsom ock till lärare- och andra
beställningar vid andra inrättningar
för vetenskap, slöjd eller skön konst,
äfvensom till läkarebefattningar,
kalla och befordra äfven utländske
män af utmärkt förtjänst, de där
den rena evangeliska läran bekänna.
Likaledes må Konungen kunna uti
militära ämbeten nyttja utländske
{Föreslagen lydelse:)
§ 12.
Konungen äger att i afhandlingar
och förbund med främmande
makter ingå, sedan statsrådet däröfver
blifvit häråt.
§ 28.
Konungen äger att i statsrådet
utnämna och befordra infödde svenske
män till alla de ämbeten och
tjänster, högre och lägre, hvilka äro
af den egenskap, att Konungen fullmakter
därå utfärdar, dock böra
vederbörande förut med förslag hafva
inkommit, där sådana hittills ägt
rum. Konungen vare likväl obetaget
att, efter vederbörandes hörande,
eller uppå deras framställning, till
lärarebefattningar vid universiteterna,
de teologiska läraretjänsterna likväl
undantagna, såsom ock till lärareoch
andra beställningar vid andra
inrättningar för vetenskap, slöjd eller
skön konst, äfvensom till läkarebefattningar,
kalla och befordra äfven
utländske män af utmärkt förtjänst,
de där den rena evangeliska läran
bekänna. Likaledes må Konungen
kunna uti militära ämbeten nyttja
utländske män af sällsynt skicklig
-
8
Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 1.
(Nuvarande lydelse:)
män af sällsynt skicklighet, men icke
till kommendanter i fästningarne.
Konungen fäste, vid alla befordringar,
afseende endast å de sökandes förtjänst
och skicklighet, men icke på
deras börd. Till prästerligt ämbete
eller till annan tjänst, hvarmed är
förenadt åliggande att meddela undervisning
i kristendom eller teologisk
vetenskap, kan endast den utnämnas,
som bekänner den rena
evangeliska läran. Till alla öfriga
ämbeten eller tjänster, med det undantag
i afseende å statsrådets ledamöter,
som i 4 § stadgas, må bekännare
af annan kristen troslära,
äfvensom af den mosaiska, kunna
nämnas; dock må icke någon, som
ej tillhör den rena evangeliska läran,
såsom domare eller innehafvare af
annan tjänst deltaga i handläggning
eller afgörande af fråga, som angår
religionsvård, religionsundervisning
eller befordringar inom den svenska
kyrkan. Hvarje departementschef
skall föredraga och expediera alla
ärenden rörande befordringar, förordnanden,
tjänstledighet och afsked,
till och ifrån ämbeten och tjänster
vid de verk och stater, som under
departementet höra.
2:o. Konungen äger att genom
naturalisation till svensk medborgare
upptaga utländsk man i den ordning
och under de villkor, som bestämmas
genom särskild lag, stiftad i
(Föreslagen lydelse i)
het, men icke till kommendanter i
fästningarna. Till konsul må ock
utländsk man nämnas, där lön ej är
med befattningen förenad. Konungen
fäste, vid alla befordringar, afseende
endast å de sökandes förtjänst
och skicklighet, men icke på
deras börd. Till prästerligt ämbete
eller till annan tjänst, hvarmed är
förenadt åliggande att meddela undervisning
i kristendom eller teologisk
vetenskap, kan endast den
utnämnas, som bekänner den rena
evangeliska läran. Till alla öfriga
ämbeten eller tjänster, med det
undantag i afseende å statsrådets
ledamöter, som i 4 § stadgas, må
bekännare af annan kristen troslära,
äfvensom af den mosaiska, kunna
nämnas; dock må icke någon, som
ej tillhör den rena evangeliska läran,
såsom domare eller innehafvare af
annan tjänst deltaga i handläggning
eller afgörande af fråga, som angår
religionsvård, religionsundervisning
eller befordringar inom den svenska
kyrkan. Hvarje departementschef
skall föredraga och expediera alla
ärenden, rörande befordringar, förordnanden,
tjänstledighet och afsked,
till och ifrån ämbeten och tjänster
vid de verk och stater, som under
departementet höra.
(Lika med § 33.)
Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 1.
9
(.Nuvarande lydelse:)
den ordning 87 § 1 mom. stadgar.
Sålunda naturaliserad utländing nj ute
samma rättigheter och förmåner, som
infödd svensk man, dock utan att
kunna till ledamot af Statsrådet utnämnas.
§ 32.
Sändebud lios främmande makter
och tjänstemän vid. beskickning ar ne
namne Konungen i den ordning, som
i 11 § i fråga om ministeriella måls
behandling föreskrifven är.
§ 33.
Enär sådana sysslor, hvartill förslag
blifvit upprättade, skola af
Konungen bortgifvas, böra statsrådets
ledamöter yttra sig öfver de
sökandes skicklighet och förtjänster.
Age de äfven rätt, att emot Konungens
utnämningar till andra tjänster
och ämbeten underdåniga påminnelser
göra.
(Lika med nuvarande § 28 mom. 2.)
(.Föreslagen lydelse:)
Utgår.
§ 32.
Enär sådana sysslor, hvartill förslag
blifvit upprättade, skola af
Konungen bortgifvas, böra statsrådets
ledamöter yttra sig öfver de
sökandes skicklighet och förtjänster.
Åge de äfven rätt, att emot Konungens
utnämningar till andra tjänster
och ämbeten underdåniga påminnelser
gorå.
§ 33.
Konungen äger att genom naturalisation
till svensk medborgare
upptaga utländsk man i den ordning
och under de villkor, som bestämmas
genom särskild lag, stiftad i
den ordning 87 § 1 mom. stadgar.
Sålunda naturaliserad utländing njute
samma rättigheter och förmåner, som
infödd svensk man, dock utan att
kunna till ledamot af statsrådet utnämnas.
Bill. till Riksd. Prof. 1908. 3 Sami. 1 Höft.
2
10
Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 1.
(Nuvarande lydelse:)
§ 86.
Med tryckfrihet förstås hvarje
svensk mans rättighet att, utan några
af den offentliga makten i förväg
lagda hinder, utgifva skrifter,
att sedermera endast inför laglig
domstol kunna tilltalas för deras
innehåll, och att icke i annat fall
kunna därför straffas, än om detta
innehåll strider mot tydlig lag,
gifven att bevara allmänt lugn, utan
att återhålla allmän upplysning.
Alla handlingar och protokoll i hvad
mål som helst, de protokoll undantagna,
som uti statsrådet och hos
Konungen i ministeriella ärenden
och kommandomål föras, må ovillkorligen
genom trycket kunna utgifvas.
Ej må tryckas banko- och
riksgäldsverkens protokoll och handlingar
rörande ärenden, hvilka böra
hemliga hållas.
§ 105.
Lagtima Riksdags konstitutionsutskott
äge att åska de protokoll,
som uti statsrådet blifvit förda, utom
dem, som angå ministeriella ärenden
och kommandomål, hvilka endast i
det, som rörer allmänt kända och
af utskottet uppgifna händelser, må
kunna fordras.
(.Föreslagen lydelse:)
§ 86.
Med tryckfrihet förstås hvarje
svensk mans rättighet att, utan några
af den offentliga makten i förväg
lagda hinder, utgifva skrifter,
att sedermera endast inför laglig
domstol kunna tilltalas för deras
innehåll, och att icke i annat fall
kunna därför straffas, än om detta
innehåll strider emot tydlig lag,
gifven att bevara allmänt lugn, utan
att återhålla allmän upplysning.
Alla handlingar och protokoll i hvad
mål som helst, de protokoll undantagna,
som uti statsrådet och hos
Konungen i kommandomål föras, må
ovillkorligen genom trycket kunna
utgifvas. Ej må tryckas banko- och
riksgäldsverkens protokoll och handlingar
rörande ärenden, hvilka böra
hemliga hållas.
§ 105.
Lagtima Riksdags konstitutionsutskott
äge att äska de protokoll,
som uti statsrådet blifvit förda, dock
att sådant särskildt protokoll, hvarom
i 9 § förmäles, och protokoll i kommandomål
må kunna fordras endast
i det, som rörer allmänt kända och
af utskottet uppgifna händelser.
Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 1.
11
(Nuvarande lydelse:)
(Föreslagen lydelse:)
Riksdagsordningen.
§ 38. § 38.
2. Utskottet åligger ock att äska
de i statsrådet förda protokoll, med
undantag af dem, som angå minister
iella ärenden och kommandomål,
hvilka endast i hvad som rörer kända
och af utskottet uppgifna händelser
kunna fordras. Om utskottets rätt
och plikt att, efter granskning af
dessa protokoll, hos Riksdagen anmäla
de anmärkningar, hvartill denna
granskning funnits föranleda, eller
eljest vidtaga den med anledning af
gjord anmärkning erforderliga åtgärd,
så ock att, när af riksdagsman
eller af annat utskott än konstitutionsutskottet
fråga blifvit väckt, att
statsrådet eller någon dess ledamot
eller föredragande sitt ämbete på
obehörigt sätt utöfvat, däröfver, före
frågans afgörande af Riksdagen, afgifva
yttrande, därom är i regeringsformen
stadgadt.
2. Utskottet åligger ock att äska
de i statsrådet förda protokoll, dock
att sådant särskildt protokoll, hvarom
i 9 § regeringsformen förmäles, och
protokoll i kommandomål kunna fordras
endast i hvad som rörer allmänt
kända och af utskottet uppgifna
händelser. Om utskottets rätt
och plikt att, efter granskning af
dessa protokoll, hos Riksdagen anmäla
de anmärkningar, hvartill denna
granskning funnits föranleda, eller
eljest vidtaga den med anledning af
gjord anmärkning erforderliga åtgärd,
så ock att, när af riksdagsman
eller af annat utskott än konstitutionsutskottet
fråga blifvit väckt, att
statsrådet eller någon dess ledamot
eller föredragande sitt ämbete på
obehörigt sätt utöfvat, däröfver, före
frågans afgörande af Riksdagen, afgifva
yttrande, därom är i regeringsformen
stadgadt.
Stockholm den 14 februari 1908.
På utskottets vägnar:
HUGO BLOMBERG.
12
Konstitutionsutskottets Utlåtande n:o 1.
Reservation:
af herr Säve, som anfört:
»Då jag inom utskottet förliden riksdag, då en liknande Kungl. Maj:ts
proposition förelåg, ej kunde tillstyrka bifall till förslaget att öfverföra de
ministeriella ärendena från den ministeriella konseljen till statsrådet, och
då sedan dess inga nya skäl blifvit förebragta för ett sådant öfverförande,
har jag, som fortfarande anser, att den föreslagna grundlagsändringen kan
i väsentlig grad försvåra förhandlingarna om ett förbund med en främmande
makt, som häfdandet af rikets själfständighet och trygghet kan
göra önskvärdt, ej heller nu ansett mig höra tillstyrka bifall till grundlagsändringen
i fråga, och det så mycket mindre, som nu gällande
grundlagsbestämmelser lämna fullt tryggande garantier mot att riket skall
kunna obetänksamt indragas i en för dess säkerhet eller värdighet vådlig
allianspolitik.»
Det skulle här antecknas, att herrar Behm, Berlin, Clason, friherre
Bonde och Kvarnzelius icke deltagit i detta ärendes behandling inom
utskottet.
Stockholm 1908. Kungl. Boktryckeriet, P. Å. Norstedt & Söner.