Bankoutskottets Memorial N:o 5.
1
N:o 5.
Memorial, angående åtgärder för beredande af stadigvarande lokal
för riksbankens kontor i Västerås.
Ank. till Eiksd. kansli den 11 maj 1908, kl. 1 e. in.
Fullmäktige i riksbanken hafva den 30 mars 1908 till utskottet aflåtit
en så lydande skrifvelse:
»Fullmäktige ingingo vid 1904 års riksdag till bankoutskottet med
utredning och förslag angående uppförande af en byggnad i Yästerås
för riksbanken, därvid äfven lokaler skulle beredas för posten och telegrafen.
Bankoutskottet återremitterade emellertid framställningen till fullmäktige,
alldenstund kostnaden för den föreslagna byggnaden ansågs för hög,
och anmodade fullmäktige att inkomma med nytt förslag i ärendet. I anledning
häraf ansågs nödvändigt att försäkra riksbanken om rättighet att,
till dess definitivt beslut i byggnadsfrågan blifvit fattadt, få behålla den
lokal, hvari banken provisoriskt var inrymd, och förlängdes därför hyreskontraktet
för densamma till den 1 oktober 1910.
Då hyrestiden nu närmar sig sitt slut, blir det nödvändigt att snart
vidtaga åtgärder för att bereda permanenta lokaler för riksbanken, så
att dessa blifva i ordning, innan kontraktstiden för den nuvarande lokalen
utgår.
Sedan ärendet senast förelädes bankoutskottet, hafva emellertid en
del förändrade förhållanden inträdt. Telegrafverket har nämligen för
egen räkning inköpt tomt i den omedelbara närheten af riksbankens
nuvarande lokal, och afsikten säges vara att å denna plats uppföra en
byggnad afsedd för såväl telegrafverket som posten.
Bill. till Rissel. Prof. 1908. 6 Sami. 1 Afd. 5 Saft. (N:o 5.)
1
2
Bankoutskottets Memorial N:o 5.
Den byggnad, som skall uppföras för riksbankens räkning, bör sålunda
numera endast vara afsedd härför. Under dessa omständigheter
torde det vid frågans föregående behandling ifrågasatta förslaget att förlägga
byggnaden till Fiskartorget få anses förfallet, alldenstund det härvid
tillämnade tomtbytet skulle medföra alltför dryga kostnader.
Fullmäktige hafva åt arkitekterna Ullrick & Hallquisth lämnat uppdrag
att inkomma med förslag och kostnadsberäkning för en ensamt för
banken afsedd byggnad och få underställa bankoutskottet bifogade tvenne
förslag till byggnadsfrågans lösande.
Det första af dessa förslag afser att å den tomt, som för ändamålet
redan inköpts i kvarteret Melker, uppföra bankhuset. Kostnaden härför
har af arkitekterna beräknats till kronor 140,000, hvartill kommer kostnaden
för grundläggningen, som med afseende å grundens dåliga beskaffenhet
anses böra beräknas till minst kronor 5,000, hvarigenom hela kostnaden,
inklusive tomten, som kostat kronor 28,000, skulle komma att
uppgå till cirka kronor 173,000.
Det andra förslaget åter afser att inköpa den egendom, där banken
för närvarande är inrymd, och genom föreslagna förändringar göra huset
fullt lämpligt för banken. Fullmäktige hafva i sådant syfte satt sig i
förbindelse med husägaren, som förklarat sig villig försälja egendomen
till ett pris af kronor 62,000. Kostnaden för nödiga omändringar har af
arkitekterna beräknats till cirka kronor 66,000, så att hela kostnaden
skulle blifva 128,000 å 130,000 kronor. Skulle riksbankens tomt i
kvarteret Melker kunna säljas till samma pris som det, hvartill den inköpts,
eller kronor 28,000, skulle sålunda ett fullt passande hus kunna
för riksbankens ändamål erhållas för cirka kronor 130,000. Det har
visserligen tidigare invändts, att den nuvarande lokalens läge vore något
aflägset, men sedan Stora torget betydligt utvidgats åt just den sida, där
riksbankens lokal är belägen och det nya stadshuset uppförts på denna
sida af torget samt vidare inom kort tid lokaler för telegrafen och enligt
uppgift äfven för posten komma att beredas i bankens omedelbara närhet,
torde läget numera få anses vara ganska centralt och fullt lämpligt.
Under ombyggnadstiden torde tillfällig lokal möjligen blifva behöfligt
förhyra. Arkitekterna anse emellertid, att ombyggnaden skall kunna
verkställas på omkring sex månader.
I betraktande af de fördelar, som komma att vinnas, om det hus
inköpes, där den nuvarande lokalen finnes, nämligen dels i afseende å
läget, dels ock i afseende å de väsentligen billigare byggnadskostnaderna,
Bankoutskottets Memorial N:o 5.
3
tveka fullmäktige icke att hemställa, det bankoutskottet ville föreslå
innevarande års Riksdag, att fullmäktige bemyndigas dels att inköpa den
egendom, hvari banken för närvarande drifver sin rörelse, för ett pris
af kronor 62,000, dels att för en kostnad af omkring kronor 68,000
låta verkställa nödiga ändringsarbeten å byggnaden, dels slutligen att
till bäst möjliga pris försälja riksbankens tomt i kvarteret Melker.»
Efter det denna skrifvelse öfverlämnats till utskottet, hafva stadsfullmäktige
i Yästerås genom därtill bemyndigade personer till bankofullmäktige
inkommit med eu skrifvelse, däri uttalas önskvärdheten af att
lokaler för riksbankens kontor och postkontor må förläggas på lämpligare
plats i staden än dess nordligaste del, där riksbankens kontor nu är
förlagdt. Såsom skäl härför anföres i skrifvelsen, att båda dessa kontor
borde vara så nära som möjligt intill stadens affärscentrum, hvilket vore
och sannolikt alltid komme att förblifva den trakt af staden, där Störa
gatan och Köpmangatan korsa hvarandra. Hvad särskildt postkontoret
vidkomme, vore det af stor vikt, att afståndet emellan postkontoret och
järnvägsstationen icke onödigt förlängdes, ty därigenom komme postutdelningen
att i afsevärd mån försenas. Äfven stadens myndigheter
och länsstyrelsen, som hade sina lokaler i södra delen af staden, vore i
hög grad intresserade af att postkontoret ej förlädes till norra delen af
staden. Riksbankskontorets läge vore också af stor vikt för samhället
och blefve det i ännu högre grad, då frågan om landtränteriernas indragning
blefve löst. Då alla af länsstyrelsen beordrade utbetalningar,
som nu skedde genom ränteriet, framdeles skulle verkställas genom
riksbanken, vore det för allmänheten af stor betydelse, att afståndet
emellan riksbanken och länsstyrelsen icke blefve besvärande stort.
Yid öfverlämnande till utskottet af denna skrifvelse hafva bankofullmäktige
funnit hvad däri anförts ej innefatta skäl till afvikelse från
fullmäktiges tidigare i ämnet uttalade uppfattning.
Då frågan om beredande af stadigvarande lokal för riksbankens
kontor i Yästerås vid flera föregående tillfällen varit föremål för behandling
inom bankoutskottet, har utskottet nu ansett sig böra lämna följande
redogörelse för hvad förut i hufvudsak förekommit i ärendet.
På framställning af bankofullmäktige beviljade 1900 års Riksdag
ett anslag af 28,000 kronor för inköp i Yästerås af de i kvarteret Melker
belägna delarna af tomterna n:is 93, 94 och 95 samt en från Lillåns
4
Bankoutskottets Memorial N:o 5.
strandområde för sammanslagning med tomten n:o 93 afskild del, allt i
stadens södra kvarter. Hela arealen var 1,404,5 kvadratmeter. Beträffande
detta tomtköp anförde fullmäktige kos bankoutskottet vid nämnda riksdag
bland annat följande: »Svårigheterna att i denna stad finna en icke för
kostsam och i alla afseenden välbelägen tomt hafva varit rätt stora. De
tomter eller tomtkomplexer, som stått till buds, hafva måst betinga afsevärdt
höga kostnader, helst de varit bebyggda med hus, som gifvit god
afkastning, eller skolat bildas genom sammanslagning af flere tomtområden,
eller ock hafva de haft andra olägenheter. Den tomt, som fullmäktige
ansett böra ifrågakomma, är belägen i stadens östra del, hvilken ännu
icke är så mycket utvecklad, men utan tvifvel har framtid för sig. Den
ligger ej långt från den nuvarande järnvägsstationen, hvars flyttande mer
åt öster inom samhället ansetts kunna längre fram ifrågakomma, och har
såsom hörntomt ett jämförelsevis fritt läge. Att postexpeditionen där
skulle komma att inrymmas hafva fullmäktige enligt under hand förda
förhandlingar giltig anledning att antaga, hvaremot det är ovisst, huruvida
telegrafexpeditionen för det närvarande anses böra dit förläggas.
I betraktande dock af tomtens storlek, relativt fria läge och salupris,
hafva fullmäktige icke tvekat att förorda den till inköp, helst grunden,
enligt hvad vederbörande stadsingenjörs undersökning utvisar, med måttlig
kostnad kan för byggnadsändamål apteras.»
Afsikten var vid inköpet af detta område, att det skulle kunna
bebyggas så tidigt, att riksbanken där skulle få lokaler för det kontor,
som i staden skulle öppnas under år 1902.
Hos bankoutskottet vid 1901 års Riksdag gjorde fullmäktige framställning
om anslag å 140,000 kronor för uppförande å nämnda tomt af
eu byggnad, inrymmande riksbankens lokal, telegrafexpeditionen och en
bostadsvåning, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med förslagsritningar af
arkitekten A. Johansson, men den 20 maj 1901 beslöt bankoutskottet
att, då generalpoststyrelsen funnit sig böra afstå från begagnandet af
gjordt erbjudande i fråga om lokals tillhandahållande, samt från Västerås
städs sida ifrågasatts, att staden för tilltänkt ny gatureglering skulle
komma i besittning af eu del af riksbankens tomt, hvilken i sådant fall
behöfde åt annan sida tillökas, och då under sådana förhållanden
byggnadsfrågan ej syntes kunna vinna sin lösning så tidigt, att kontoret
hunne att enligt Riksdagens beslut öppnas i egen lokal under år 1902,
frågan om uppförandet af bankbyggnad för kontoret i Västerås ej för det
dåvarande skulle föranleda någon utskottets åtgärd, utan ville utskottet,
Bankoutskottets Memorial N:o 5.
med uttalande af den mening, att en blifvande riksbanksbyggnad därstädes
jämväl skulle innefatta lokaler för post- och telegrafverken, därom
förnyade underhandlingar borde inledas, anmoda bankofullmäktige att gå
i författning om förhyrande af banklokal till dess byggnadsfrågan hunnit
närmare sin lösning.
Vid 1903 års riksdag gjorde fullmäktige hos bankoutskottet framställning,
dels att banken för beslutad gatureglering skulle afstå från eu
del af den inköpta tomten mot erhållande af annat större område i utbyte,
därvid viss mellangift skulle erläggas, dels ock att ett anslag af
225.000 kronor skulle beviljas för uppförande därstädes af byggnad, afsedd
att inrymma lokaler för riksbanken och telegrafverket.
Samtidigt meddelades, att stadsfullmäktige i Västerås alternativt erbjudit
riksbanken att i utbyte mot den inköpta tomten med åbyggnader
få förvärfva annan, staden tillhörig, 1,800 kvadratmeter omfattande tomt,
belägen vid Fiskartorget i stadens södra kvarter, mot en mellangift af
20.000 kronor, men att bankofullmäktige, ehuru den senare tomten
syntes välbelägen och postverket förklarat sig benäget att dit flytta sin lokal,
ej funnit skäl frångå den ursprungliga planen, kufvudsakligast därför
att grunden för byggnad därstädes vore synnerligen dålig och bebyggandet
därigenom skulle väsentligt fördyras.
Bankoutskottet vid 1903 års riksdag, som, bland annat, fann den
till byte föreslagna tomten hafva ett lika godt läge för riksbankshus som
den inköpta tomten och framför den senare äga företräde med hänsyn
därtill att postverket förklarat sig benäget att förhyra lokaler i ett riksbankshus
vid Fiskartorget, återremitterade ärendet till fullmäktige under
uttalande af önskvärdheten af ett sådant ordnande af förevarande byggnadsfråga,
att äfven postverket kunde finna det förmånligt att i riksbankshuset
förhyra lokaler.
Då ärendet vid 1904 års riksdag åter förelädes bankoutskottet,
meddelade bankofullmäktige, att den fordrade mellangiften vid eventuellt
byte med tomt vid Fiskartorget blifvit från stadens sida nedsatt till
15.000 kronor, samt inlämnade för pröfning dels uppgjorda ritningar
till byggnad, afsedd för sistnämnda tomt och inrymmande utom lägenheter
för riksbanken jämväl lokaler för post- och telegrafverken, dels ock det
vid föregående riksdag framlagda förslaget till byggnad å tomten i kvarteret
Melker. Fullmäktige förordade antagande af stadens bytesanbud och
godkännande i hufvudsak af de för tomten vid Fiskartorget uppgjorda
6
BankoutsJcottets Memorial N:o 5.
ritningarne, hvarför skulle erfordras anslag dels 15,000 kronor för tomtbytet,
dels 228,000 kronor för byggnadens uppförande.
Utskottet ansåg sig ej kunna hos Riksdagen tillstyrka det ifrågasatta
tomtbytet eller beviljande af anslag för uppförande af byggnad
enligt förelagda ritningar, utan anmodade bankofullmäktige att inkomma
med nytt förslag för anskaffande af lämplig lokal för ifrågavarande
afdelningskontor.
För att på platsen taga närmare kännedom om förhållandena hafva
delegerade af bankoutskottet den 1 maj 1908 besökt Västerås tillsammans
med en af bankofullmäktige samt ombud för post- och telegrafverken.
Därvid meddelades, att stadsfullmäktige vid sammanträde den 30 april
1908 besluta erbjuda statsverket antingen byte af tomter sålunda, att
staten mot afstående till staden af tomten i kvarteret Melker jämte byggnader
och mot erläggande af en mellangift af 25,000 kronor erhölle
västra delen af tomterna n:is 111 och 112 vid Fiskartorget i stadens
södra kvarter, som icke upptoges af det nya varmbadhusets tomt och
hvilket tomtområde innehölle 2,202,7 kvadratmeter — således något öfver
400 kvadratmeter mera än som vid förra bytesförslaget ifrågasatts —
med förbehåll likväl för staden af fri dispositionsrätt till de å det erbjudna
tomtområdet uppförda hus, eller ock försäljning af samma område vid
Fiskartorget mot en köpeskilling efter 25 kronor per kvadratmeter med
förbehållen rätt för staden att disponera å tomten uppförda hus. Tillträdet
skulle äga rum den 1 oktober 1908.
Från telegrafverket erhölls upplysning, att för dess räkning inköpts
tomten n:o 9 b om 1,683 kvadratmeter i stadens norra kvarter
och att för gatureglering i enlighet med fastställd stadsplan telegrafverket
måste inköpa ytterligare ett område om 367 kvadratmeter, som
erbjudits för 8,000 kronor. Detta sammanlagda tomtutrymme skulle vara
tillräckligt för telegrafverkets behof, äfven med hänsyn till framdeles
erforderliga utvidgningar, och skulle också kunna medgifva anordnande
af lokaler för posten, men vore för knappt för att jämväl riksbanken
där kunde beredas utrymme. För sådant ändamål ifrågasattes, att intill
liggande tomten n:o 9 a, som ägdes af staden, skulle af statsverket förvärfvas.
Delegerade anmodade därför representanter för stadsfullmäktige
Bankoutskottets Memorial N:o. 5.
7
att meddela de villkor, på hvilka en dylik öfverlåtelse skulle kunna
äga rum.
Med anledning häraf hafva stadsfullmäktige den 5 maj 1908 bemyndigat
drätselkammaren att med statsverket träffa aftal om försäljning
till statsverket för ett pris af 33,500 kronor af tomten n:o 9 a i norra
kvarteret om 1,742 kvadratmeter med undantag af den del af densamma
om 322 kvadratmeter, som för staden behöfdes för utläggande af det så
kallade Svartåtorget, men med tillägg af ett område om 593,2 kvadratmeter
af nuvarande Biskopsgränd och Biskopsträdgården (däri inginge
det ofvan omförmälda område om 367 kvadratmeter, som skulle tilläggas
tomten n:o 9 b), samt med förbehåll likväl för staden af fri dispositionsrätt
till de byggnader, som äro uppförda delvis å den del, som staden
icke skulle afstå. Tillträdet för statsverket skulle ske den 1 oktober
1909.
Samtidigt hafva stadsfullmäktige, för att om möjligt få det i staden
allmänt rådande önskemålet beträffande särskildt riksbankens och postkontorets
förläggning tillgodosedt, nedsatt mellanafgiften vid det senast
föreslagna bytet af riksbankens tomt mot tomtområdet vid Fiskartorget
till 15,000 kronor. Båda dessa anbud stå för stadens räkning ej fast
längre än till den 28 juni 1908.
Från post- och telegrafverken har slutligen utskottet erhållit upplysningar,
att telegrafverket med hänsyn till sina ledningar endast med
mycket stora kostnader skulle kunna förlägga sina lokaler till någon
annan trakt af staden än där verket nu inköpt tomt samt att postverket,
som redan ingått förberedande underhandlingar om anskaffande af lokal
å telegrafverkets tomt, ej kunde förlägga sina lokaler till kvarteret
Melker, men möjligen till Fiskartorget, ehuru man i senare fallet kunde
motse anspråk från Yästerås stad att ett filialkontor skulle förläggas till
stadens norra kvarter.
För bedömande af läget för ifrågakomma tomtplatser har utskottet
efter en öfvertryckt karta öfver Yästerås stad låtit anteckna följande
ungefärligt tagna mått:
från riksbankens tomt i kvarteret Melker:
till järnvägsstationen .................................................... 400 meter
till Fiskartorget ............................................................... 325 »
till länsresidenset............................................................... 550 »
till Stora torget .............................................................. 500 >
Utskottets
yttrande.
8
Bankoutskottets Memorial N:o 5.
från tomtområdet vid Fiskartorget:
till järnvägsstationen (öfver Yasaparken)
till residenset .............................................................
till Stora torget ........................................................
800 meter
200 »
350 »
från telegrafverkets tomt (mellan Biskopshuset och Domprosthuset):
till Stora torget ............................................................... 70 meter
till järnvägsstationen ..................................................... 800 »
till residenset .................................................................... 700 »
samt till riksbankens nu förhyrda lokal (norrut)...... 100 »
Den med hänsyn till Eiksdagens snara slut knappa tiden har icke
medgifvit utskottet att inhämta formligt utlåtande från bankofullmäktige
beträffande stadsfullmäktiges erbjudande af tomten n:o 9 a, men har utskottet
under hand erfarit, att från riksbankens sida ej möter något
hinder att förlägga riksbankens kontor till någon af tomterna n:is 9 a
eller 9 b samt att någon svårighet ej föreligger för att få hyreskontrakt
angående bankens nuvarande lokal förlängdt.
Redan förut bär vid åtskilliga tillfällen, då frågor förelegat om anskaffande
af lokaler för riksbankens kontor i orterna, inom Riksdagen
framhållits önskvärdheten af att sådana lokaler anordnades i samband
med lokaler för post och telegraf, så att dels riksbanken må erhålla
bekvämaste förbindelse med dessa kommunikations verk, dels ock statsverkets
kostnader för byggnader må så mycket som möjligt kunna nedbringas.
Dessa synpunkter synas därför främst böra tagas i betraktande,
då det nu är fråga om beredande af stadigvarande lokal för riksbankskontoret
i Yästerås, i synnerhet som lokalfrågan äfven för post och
telegraf därstädes samtidigt ligger under förberedande behandling.
Då hvarken postens eller telegrafens lokaler kunna förläggas till
den redan för riksbankens räkning inköpta tomten i kvarteret Melker,
anser utskottet till en början, att denna tomt ej vidare bör ifrågakomma
vid valet af plats för riksbanken. Denna tomt torde således böra till
bästa möjliga pris försäljas, och äfven om antagligt anbud ej skulle
kunna i en snar framtid erhållas, synes riksbanken därigenom ej lida
Bankoutskottets Memorial N:o 5.
9
någon afsevärd förlust, då enligt hvad utskottet inhämtat, från fastigheten
inflytande hyror i det närmaste förränta köpeskillingen.
Hvad beträffar tomtområdet vid Fiskartorget har detta onekligen
ett i synnerhet i förhållande till länsresidenset och järnvägsstationen
fördelaktigt läge, hvilket ock tidigare föranledt såväl hankofullmäktige
som bankoutskott att förorda riksbankens förläggande till denna plats.
Men när nu telegrafverket inköpt tomt i den del af staden, som för
detsamma anses lämpligast, har frågan därigenom kommit i ett nytt läge,
och ett af hufvudskälen för sökande af plats för riksbanken vid Fiskartorget
bortfallit. Då dessutom med afseende å denna plats alltid kvarstår
såsom en olägenhet de särdeles svåra grundförhållandena, som i hög
grad fördyra hvarje byggnadsföretag därstädes, finner utskottet att äfven
detta alternativ bör förfalla.
Vid valet mellan de återstående alternativen — att efter inköp
omändra det hus, där riksbanken nu hyr, eller att förvärfva den intill
telegrafverkets tomt belägna tomten n:o 9 a för att på dessa tomter
anordna lokaler för både riksbank, post och telegraf — tvekar ej utskottet
att tillstyrka det sistnämnda, äfven om frågan om beredande af
stadigvarande lokal för riksbanken därigenom ytterligare något fördröjes.
Förläggande af ifrågavarande lokaler till dessa tomter kan från
stadens sida icke vara ofördelaktigt, då de ligga i omedelbar närhet af
Stora torget, där flera af stadens förnämsta byggnader, bland annat det
nyuppförda monumentala stadshuset, äro belägna och som väl äfven
måste anses vara den centralaste punkten för stadens affärslif. Äfven
om dessa tomter ligga längre bort från järnvägsstationen och länsresidenset
än tomterna vid Fiskartorget, torde det obetydligt ökade
afståndet ej medföra någon afsevärd olägenhet eller tidsutdräkt för allmänheten
vid kommunikation med ifrågavarande verk.
Efter hvad utskottet inhämtat lärer det ej möta några svårigheter
att inleda och med gynnsamt resultat fullfölja underhandlingar mellan
vederbörande styrelser för riksbanken samt post- och telegrafverken
angående fördelaktigaste sättet att gemensamt ordna byggnadsfrågan för
en kostnad, som för statsverket i sin helhet ställer sig gynnsam. Sedan
af dessa underhandlingar och därför erforderliga kostnadsberäkningar
framgått, hvilket af verken lämpligast bör blifva byggherre och hyresvärd
för de öfriga, kan, om det af staden i fråga om tomten n:o 9 a gjorda
erbjudandet antages och tomten nu för riksbankens räkning inköpes,
Bill. till Riksd. Prot. 1908. 6 Sami. 1 Afd. 5 Höft. 2
10
Bankoutskottets Memorial N:o 5.
äganderätten till båda tomterna sedermera med lätthet öfverfiyttas på
samma hand.
Sedan bankofullmäktige låtit meddela att från deras sida ej möter
något hinder för åsidosättande af förslaget om inköp och ombyggnad af
den fastighet, där riksbanken nu hyr, synes det vara så mycket mindre
skäl att vidhålla detta förslag, som man härigenom åtminstone till någon
del tillmötesgår stadens önskan att riksbankens lokal ej må förläggas
för långt bort från stadens centralaste delar. Uppförande af byggnad
för banken på annan plats medför också den fördelen, att bankens
lokaler under byggnadstiden förblifva orubbade, och därigenom undvikas
de olägenheter och den risk, som måste vara förenade med bankens
inrymmande i en provisorisk lokal.
På grund af hvad sålunda anförts, hemställer utskottet,
att Eiksdagen må bemyndiga fullmäktige i riksbanken
a)
att för ett pris af 33,500 kronor och med de
villkor i öfrigt, som af stadsfullmäktige i Yästerås
vid sammanträde den 5 maj 1908 angifvits, för riksbankens
räkning inköpa tomten n:o 9 a i stadens
norra kvarter om 1,742 kvadratmeter med undantag
af den del af densamma om 322 kvadratmeter, som
för staden behöfves för utläggande af det s. k. Svartåtorget,
men med tillägg af ett område om 593,2 kvadratmeter
af nuvarande Biskopsgränd och Biskopsträdgården;
samt
b) att till bästa möjliga pris försälja riksbankens
tomt i kvarteret Melker.
Stockholm den 11 maj 1908.
På bankoutskottets vägnar:
WERNER G. von SCHWERIN.
Grefve Lewenhaupt har begärt att få antecknadt, att han icke deltagit
i behandlingen af detta ärende.
Stockholm, Nya Tryckeri-Aktiebolaget, 1908.