Bevillningsutskottets Betänkande N:o 6.
1
N:o 6.
Ank. till Riksd. kansli den 11 februari 1908, kl. 3 e. m.
Betänkande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till förordning angående särskild skatt å majs, använd
vid tillverkning af stärkelse.
(2:a A.)
I proposition, n:o 31, har Kungl. Maj:t under åberopande af i
statsrådet och högsta domstolen förda protokoll föreslagit Riksdagen
att antaga ett vid propositionen fogadt förslag till förordning angående
särskild skatt å majs, använd vid tillverkning af stärkelse.
Vid ifrågavarande ärendes föredragning inför Kungl. Maj:t den Departements.
31 nästlidna januari har, enligt förenämnda statsrådsprotokoll, chefen che‘rande"
för finansdepartementet anfört följande:
»Vid underdånig anmälan den 6 december nästlidet år af ett inom
finansdepartementet utarbetadt förslag till förordning angående särskild
skatt å majs, använd vid tillverkning af stärkelse, förordnade Kungl.
Maj:t, att högsta domstolens yttrande skulle inhämtas öfver de i förslaget
förekommande bestämmelser af kriminalrättslig natur.
Sedan högsta domstolens yttrande numera inkommit till finansdepartementet,
får jag ånyo i underdånighet anmäla ärendet inför Eders
Kungl. Maj:t.
I skrifvelse till Kungl. Maj:t den 24 maj 1907 har Riksdagen till
en början erinrat, hurusom i sammanhang med besluts fattande om nedBih.
till Riksd. Prot. 1908. 5 Sami. 1 Afd. 5 Höft. (N:o 6.) 1
2 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 6.
sättning af tullsatsen för omalen majs från 3 kronor 70 öre till 1 krona
50 öre för 100 kilogram Riksdagen bestämt, att från och med den 1
januari 1908 eller den tidpunkt, då den nya tullen å omalen majs trädde
i kraft, den redan förut under förutsättning af majstullens borttagande
fastställda särskilda afgift för brännvin, tillverkadt vid bränneri under
tid, då majs där användes för brännvinstillverkning, nämligen 5 öre för
hvarje liter brännvin, skulle från och med sistnämnda dag börja tillämpas.
Vidare har Riksdagen i samma skrifvelse anfört, att det syntes vara
uppenbart, att sedan majstullen nedsatts, förutom utländsk potatis, som
redan nu torde i afsevärda kvantiteter förarbetas till stärkelse i de svenska
fabrikerna, äfven majs skulle komma till användning vid stärkelsefabrikationen.
Nackdelarna för det svenska jordbruket af en mera betydande
öfvergång till utländska råämnen för tillverkning af stärkelse läge i så
öppen dag, att under dylika förhållanden särskilda åtgärder borde vidtagas
i syfte att förhindra en sådan öfvergång. Att härvid samma utvägborde
anlitas, som vidtagits med afseende å brännvin, tillverkadt af majs
eller utländsk potatis, finge anses själffallet. I hvilken form åter en dylik
skatt lämpligen borde uttagas och hvilka kontrollåtgärder som vore för
ändamålet erforderliga, kunde först efter en närmare utredning i ärendet
afgöras. Riksdagen förutsatte, att vid en dylik utredning Kungl. Maj:t
tillika komme att ägna uppmärksamhet åt frågan, i hvad mån en nedsättning
af majstullen kunde inverka på jästfabrikationen inom landet.
Riksdagen anhöll slutligen, att Kungl. Maj:t måtte låta utarbeta och
till 1908 års Riksdag inkomma med förslag till skatt å fin stärkelse,
tillverkad af majs eller utländsk potatis.
Jämlikt Kungl. Maj:ts vid underdånig föredragning den 12 juli
1907 af Riksdagens ifrågavarande skrifvelse gifna bemyndigande har
jag uppdragit åt chefen för finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå
att jämte två andra sakkunniga personer verkställa utredning och
afgifva förslag i frågan, såvidt angår åsättande af skatt å fin stärkelse,
tillverkad af majs.
Hvad åter beträffar den af Riksdagen gjorda hemställan om
åsättande af skatt å fin stärkelse tillverkad af utländsk potatis, har
jag, efter samråd med herr ministern för utrikes ärendena, funnit
denna fråga icke kunna komma till vidare behandling1, så länge gällande
handels- och sjöfartstraktat med tyska riket äger bestånd, enär nämnda
traktat icke lärer medgifva vidtagandet af en sådan beskattningsåtgärd.
Enligt artikel 9 i traktaten må nämligen inhemska afgifter,
hvilka inom den ena af de traktatslutande parternas område för närvarande
äro lagda på eller framdeles komma att läggas på tillverkning,
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 6. 3
beredning eller förbrukning af någon vara, icke under någon förevändning
diabba den andra partens produkter med liögTe belopp eller på
mera betungande sätt iin det egna landets likartade produkter. Från
denna bestämmelse är enligt det till traktaten börande slutprotokoll
undantag gjordt ondast för den högre skatt, som i Sverige erlägges
för alkohol, framställd af utländsk potatis, än för alkohol af inhemsk
potatis.
Af den af förbemälda sakkunnige i ärendet förebraffta utredningfår
jag anföra följande.
I ör vinnande af upplysning, huruvida för närvarande majs komme
till användning vid stärkelsetillverkningen inom riket, hafva frågeformulär
utsändts till samtliga de personer, föreningar och bolag, Indika
enligt af kommerskollegii afdelning för näringsstatistik meddelad uppgift
under åren 1905 och 1906 tillverkat stärkelse. Af de inkomna svaren
framgar, att majs icke användes vid beredning af stärkelse här i landet.
Vid den numera nedlagda,. Svartviks stärkelsefabrik i närheten af Stockholm
har däremot förr tillverkats stärkelsesirup (givkos) och stärkelse
af majs.
Af denna omständighet, att majsstärkelse icke tillverkas inom riket,
får emellertid icke dragas den slutsats, att icke sådan stärkelse här användes
och under vissa förhallanden kan komma att förbrukas i än
större omfattning. Användningen af majsstärkelse i stället för potatisstärkelse
är nämligen i det stora hela eu prisfråga, så att vid lägre
majspris konkurrens mellan dessa båda stärkelsesorter kan tänkas blifva
möjlig.
Särskild anledning att i detta hänseende undersöka förhållandena
har förefunnits beträffande textilindustrien, och hafva därvid i hufvudsak
följande upplysningar vunnits. Stärkelse användes inom ifrågavarande
industri dels för beredning af varpgarn före väfning, dels ock för appretering
af färdig oblekt, blekt, färgad eller tryckt väfnad. Potatismjölet
torde hittills vara det viktigaste stärkelsemedlet, men åtminstone ett
af de största etablissementen inom branschen har användt betydande
kvantiteter majsstärkelse. Att majsstärkelse fortfarande brukas inom
landet framgår däraf, att enligt uppgift från Göteborg årligen försäljes en
icke obetydlig kvantitet sådan stärkelse till afnämare inom textilbranschen.
Därest majsstärkelse kunde framställas till billigt pris inom
landet, kan sålunda förbrukningen däraf antagas komma att blifva stor.
Till fullständigande af dessa mera knapphändiga upplysningar
rörande användning af majsstärkelse, hvilka stått, att erhålla inom landet,
hade, anföra de sakkunnige vidare, från England införskaffats ytterligare
4 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 6.
upplysningar i ämnet. Häraf framginge, att inom dervarande bomullsindustri
har majsstärkelse en mycket vidsträckt användning, till en del
emedan den vid lika stor tillsats i vikt till samma mängd vatten gåfve
ett styfvare klister än hvetestärkelse, men hufvudsakligen för det billiga
prisets skull. De i den engelska redogörelsen meddelade dagspriserna
vore för . Tt n
majsstärkelse 10 pund 10 sh. (189 kr.) per ton f. o. b. Hul
hvetestärkelse 19 „ 15 ,, (355,5 „ ) ,, „ » » »
potatisstärkelse 12 „ 10 „ (225 „ ) „ „ „ » o u Hamburg.
Majsstärkelse nyttjades mycket ofta enbart men också i blandning
med hvete- eller potatisstärkelse.
Jämväl i Tyskland visade det sig, enligt hvad där från sakkunnigt
håll meddelats, att användningen af majsstärkelse toge allt större
dimensioner.
Hvad sålunda inhämtats synes mig gifva ett visst stöd åt den af
Riksdagen uttalade uppfattning, att i och med majstullens nedsättande
majs kan komma till användning vid stärkelse!abiikationen inom landet
och att majs, som på sådant sätt förbrukas, bör göras till föiemål för
särskild beskattning.
Äfven om en dylik beskattning skulle verka därhän, att majsstärkelse
icke skulle kunna med fördel tillverkas i Sverige, toide däiaf
ingen olägenhet för stärkelseafnämarna uppstå. Härför talar, bland
annat, såväl det förhållande att majs icke för närvarande användes
såsom råämne vid de svenska stärkelsefabrikerna som äfven, hvad
särskildt angår textilindustrien, den från England erhållna upplysningen,
att färdiga varor, behandlade med majsstärkelse, icke få så glatt och
fin appretur som vid behandling med exempelvis hvetestärkelse. Af
den nu i ämnet verkställda utredningen synes jämväl framgå, att särskildt
majsstärkelse icke är behöflig lör någon tillverkning inom landet.
I fråga om den särskilda beskattning af majs, använd för tillverkning
af stärkelse, hvarom Riksdagen hemställt, har, såsom förut
nämnts, Riksdagen uttalat, att härvid samma utväg borde anlitas, som
vidtagits med afseende å brännvin, tillverkadt af majs eller utländsk
potatis. Innan närmare redogörelse lämnas för det utarbetade förslaget
till bestämmelser angående den nya beskattningen, torde jag få i
korthet omnämna fabrikationssättet vid framställning af majsstärkelse.
Förfarandet därvid är i hufvudsak följande. Antingen efter föregående
grofkrossning eller gröpning eller ock i okrossadt skick lägges
majsen till uppmjukning i vatten. Den sålunda uppmjukade majsen
öfverföres till kvarn eller annan apparat (finkross, valsmaskin) och
Bevillningsutskottets Betänkande N;o 6. 5
förmales där under tillflöde af vatten, så att den erhåller konsistens
af en välling, hvilken siktas för afskiljande af majsskalen, som utgöra
en biprodukt vid majsstärkelsetillverkningen (majsdraf). Den i vatten
uppslammade stärkelsen försättes med alkali eller svafvelsyrlighet
samt får därefter passera rännor, där stärkelsen afsätter sig och skiljes
från vattuet och majsgluten, eu annan biprodukt vid tillverkningen.
Efter centrifugering och torkning är stärkelsen färdig såsom råstärkelse.
För beredande af finare stärkelsesorter tillkommer ytterligare bearbetning,
såsom förmalning, tvättning m. m.
Tillverkningen af majsstärkelse är vida mera invecklad och kräfver
mera maskiner än beredandet af potatisstärkelse, vid hvilket exempelvis
icke erfordras någon tillsats af kemikalier. Detta gör äfven, att,
medan tillverkningen af potatisstärkelse (potatismjöl) är lämplig och
äfven i stor omfattning drifves såsom binäring till jordbruket, majsstärkelsefabrikationen
ägnar sig endast såsom storindustri.
Såväl tillverkningsmetoden som lättheten att vid utöfvandet af
kontrollen särskilja okrossad majs från andra råämnen synas göra det
möjligt och lämpligt att beräkna skatten å själfva råämnet, majsen, och
icke å den mer eller mindre färdiga varan. Med afseende å skattesatsen
finner jag mig böra föreslå en skatt af 5 öre för hvarje kilogram majs,
som användes. Enligt Riksdagens skrifvelse i ämnet bör syftet med
den ifrågavarande beskattningen nämligen vara att förhindra en öfvergång
till utländska råämnen för tillverkning af stärkelse. Och för detta
ändamål, såvidt angår majs, torde den föreslagna skattesatsen vara fullt
tillräcklig. Därest nämnda skattesats vinner godkännande, skulle skattebelastningen
å majs, som användes för tillverkning af stärkelse, komma
att utgöra: tull 1.5 öre + den särskilda skatten 5 öre = 6.5 öre för
kilogram majs. Bortsedt från öfriga på majspriset inverkande omständigheter,
komme sålunda en skattesats af 5 öre för kilogram att fördyra
majsen såsom råämne till stärkelse med 2.8 öre för kilogram utöfver
hvad den intill 1907 års utgång gällande tullsatsen, 3.7 öre, verkat i
sådant hänseende.
Efterföljande af de tillkallade sakkunnige framlagda beräkningtorde
visa, att med en sålunda afpassad skattesats tillverkning af majsstärkelse
inom landet icke kan antagas komma att igångsättas. Enligt
den vid Svartviks, af mig förut omnämnda stärkelsefabrik under
flera år vunna erfarenhet kan man vid tillverkning af stärkelse af
majs ej beräkna högre utbyte än 52 procent stärkelse, med den för
handelsstärkelse vanliga fuktighetshalten af omkring 13 procent, samt
30 å 35 procent biprodukter (majsdraf och gluten). Återstoden bortgår
6
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 6.
vid tillverkningen. I juli 1907 noterades majs i New-York kronor 8.8 0
per 100 kilogram. Om man utgår från denna notering, torde priset i _
svensk hamn med tillägg af tull enligt den från och med år 1908
gällande tullsats, kronor 1.5 0, och frakt kunna beräknas till omkring
kronor 11.80 per 100 kilogram.
Under nu angifna förutsättningar skulle kostnaden för tillverkning
af majsstärkelse här i landet enligt de sakkunniges beräkning komma
att ställa sig på ungefär följande sätt:
råvaran, majs å 11,80 öre kg. — 22.7
arbetsomkostnader, räntor och amortering
minst ............................................................ 10
handelsomkostnader etc., omkring 6 % å
stärkelsepriset ............................................ 2
särskild skatt å majsen, nära ............10
öre per kg. stärkelse
11 |
11 |
11 |
11 |
11 |
11 |
11 |
11 |
11 |
11 |
11 |
11 |
summa produktionskostnad: 44.7 öre per kilogram stärkelse.
Från dessa 44.7 öre borde enligt nämnda beräkning af dragas hvad
som kan beräknas erhållas för biprodukterna, för kilogram stärkelse
omkring 2 öre. Majsstärkelsen skulle sålunda stå fabrikanten i
minst 42 öre per kilogram. Priset i marknaden torde då icke komma
att sättas till lägre än 44 å 45 öre per kilogram. Genomsnittsförsäljningspriset
å potatisstärkelse i Sverige uppgifves vara 25 öre för
kilogram.
Af de nu anförda beräkningarna synes med all tydlighet framgå,
att icke ens vid väsentligt lägre majspris, än som vid samma beräkningar
blifvit förutsatt, konkurrens mellan potatisstärkelse och majsstärkelse
kan blifva möjlig i vårt land.
Riksdagens hemställan i ämnet går såsom nämndt ut på, att
skatten måtte drabba fin stärkelse, tillverkad af majs eller utländsk
potatis. Beteckningen fin stärkelse återfinnes jämväl i de motioner,
som ligga till grund för Riksdagens skrifvelse. Såvidt framgår af de
i ämnet företagna undersökningar, utgör fin stärkelse dock icke något
med hänsyn till sammansättningen särskildt slag af stärkelse, utan
detta namn betecknar endast en mera bearbetad vara än gröfre, s. k.
grå stärkelse. Någon bestämd skillnad mellan fin och grå stärkelse
finnes däremot icke. I fråga om användningen gör sig den skillnad
märkbar, att den stärkelse, som användes till mat, chokladfabrikation
m. in., är finare, under det att gråstärkelse användes för tillverkning
af brännvin, beredande af vagnssmörja m. fl. ändamål, som icke kräfva
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 6. 7
så val förarbetad råvara. \id don förevarande lagstiftningen synes
därför icke finnas anledning att uppdraga någon skillnad mellan lin och
annan stärkelse, i all synnerhet vid det af mig föreslagna beskattningssättet
med skattens beräknande i förhållande till den använda råvaran.
Det har under ärendets handläggning blifvit ifrågasatt, huruvida
icke särskildt stadgande erfordras därom, att tillverkning af vissa
fabrikat, såsom stärkelsesirup (glykos), sagogryn in. fl. skulle, då majs
inginge i dem, äfven drabbas af skatt. Dylikt stadgande synes dock
icke vara behöflig!, enär råvaran till dessa fabrikat utgöres af stärkelse,
hvadan, i de fall då härtill användes majsstärkelse, denna redan förut
komme att vara beskattad.
Beträffande Riksdagens erinran om eventuell inverkan af majstullens
nedsättning å jästfabrikationen inom landet är att märka, att
denna tillverkning förekommer endast i samband med brännvinstillverkning.
Genom den särskilda tilläggsafgift, som skall utgå, då majs eller
utländsk potatis användes såsom råämne till brännvin, torde med all
sannolikhet vara omöjliggjordt att för berörda ändamål med ekonomisk
fördel använda majs, hvarför i det nu ifrågavarande sammanhanget
särskild åtgärd icke synes mig behöfva vidtagas till förhindrande af användande
af majs vid jästfabrikation.
Hvad beträffar själfva kontrollsystemet, föranleda såväl tillverkningsmetoden
som det föreslagna sättet för beräkning af skatten efter
använd mängd råvara därtill, att kontrollen ordnas i likhet med
den i fråga om tillverkning vid skattepliktiga bryggerier tillämpade,
d. v. s. medelst själfregistrerande våg, hvarå majsen uppväges, och i
öfrigt tillsyn af kontrolltjänstemän. Öfverinseendet öfver kontrollen
bör gifvetvis anförtros åt kontroll- och justeringsstyrelsen, och den
lokala kontrollen synes lämpligen kunna uppdragas åt de vid brännvinsoch
maltdryckskontrollen förordnade öfverkontrollörerna samt, på de
ställen där så skulle befinnas särskildt erforderligt, åt tillsyningsmän,
förordnade af kontroll- och justeringsstyrelsen.
I öfverensstämmelse med nu angifna allmänna principer har förslaget
till författning i ämnet blifvit utarbetadt.
Sedan departementschefen härefter uppläst berörda förslag, anförde
. departementschefen vidare:
Vid den granskning, förslaget i remitterade delar undergått i
högsta domstolen, lämnades détsamma utan anmärkning, med det undantag
att en af högsta domstolens ledamöter uttalade sig mot affattningen af
en föreslagen bestämmelse i 18 §. Då nämnda affattning i hufvudsak
öfverensstämmer med affattningen af motsvarande bestämmelse i gällande
8 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 6.
maltskatteförordning, torde den sålunda gjorda erinran emellertid icke
böra föranleda någon ändring i förslaget. ..
Endast några af författningsförslagets bestämmelser torde kräfva
särskild motivering, nämligen:
1 §■
För ernående af behörig effektivitet vid beskattningen bör författningen
lämpligen innehålla ett uttryckligt förbud mot användande, i
annan ordning än i författningen föreskrifves, af majs vid tillverkning
eif stärkelse
Härvid bör med majs likställas hvarje ämne, som innehåller majs.
2 §■
I öfverensstämmelse med hvad som är stadgadt i fråga om maltskatten
har, för täckande af kontrollkostnaden, i 2 § för hvarje fabrik
stadgats visst minsta belopp skatt, som skall utgöras för hvarje helgfritt
dygn af den tid, hvarunder majsafverkning må äga rum.
Att döma af de upplysningar, som vunnits i ämnet, synes en
utverkning af 500 kilogram dagligen kunna betraktas såsom mmimiafverkning
vid en majsstärkelsefabrik. Med hänsyn härtill, har den
medelafverkning, hvarefter skatt minst skall erläggas, också blifvit föreslagen
till 500 kilogram för hvarje dag.
3—6 §§.
De i 3, 4, 5 och 6 §§ förekommande stadganden, innefattande
föreskrift beträffande anmälan till Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande,
förskottsbetalning af eller ställande af säkerhet för skatt, tillståndsbevis,
restitution af skatt m. m., äro såväl till innehåll som.form
nära öfverensstämmande med motsvarande bestämmelser i förordningen
angående tillverkning och beskattning af maltdrycker. Endast i några
hänseenden har viss, af olikhet i skattesats eller dylikt betingad jämkning
vidtagits.
I analogi med hvad som är stadgadt rörande kontrollen vid skatte-,
pliktiga bryggerier måste den automatiska vågen vara så förbunden
med en för ändamålet särskildt afsedd kross, att krossning icke kan
företagas utan att majsen först genomgått vågen. Vågen, majskrossen
och förbindelsen dem emellan måste sålunda sta under kronans las
eller försegling.
9
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 6.
Med hänsyn därtill att enligt ett förfaringssätt vid tillverkningen
majsen uppmjukas i vatten, efter det den blifvit uppvägd, men innan
den krossas, liar det befunnits nödvändigt att särskildt föreskrifva, att,
där så sker, äfven de till uppmjukningen använda stöpkar jämte alla
till desamma hörande ledningar för majsens till- och aflopp skola vara
ställda under kronans lås eller försegling.
5 §.
I 3 mom. af 9 § föreslås bestämmelse att därest inom fabrik eller
tillhörande lägenheter finnes annan till krossning af majs användbar
redskap än den i förbindelse med den automatiska vågen stående,
därtill särskildt afsedda krossen, skall dylik redskap jämte därtill
hörande öppningar och ledningar ställas under kronans lås eller försegling.
Enahanda föreskrift linnes i fråga om maltkross i skattepliktigt
bryggeri. Såsom ett led i kontrollbestämmelserna är ifrågavarande
stadgande nödvändigt, och sammanställdt med förbudet i 10 § mot
införande af krossad eller på annat sätt förarbetad majs i stärkelsefabrik
bör detsamma öka tryggheten mot oloflig majsafverkning. Från tillverkarens
synpunkt är, enligt hvad som inhämtats, intet att erinra
mot ett dylikt stadgande.
17 §.
I öfverensstämmelse med hvad som numera blifvit genomfördt
med afseende å ersättningen till de lägre kontrolltjänstemännen vid
brännvins- och bryggerikontrollen, har det ansetts lämpligt, att äfven
vid den nu föreslagna kontrollen dagarfvodet åt tillsyningsmännen finge
bestämmas af kontroll- och justeringsstyrelsen inom vissa i författningen
bestämda gränser. Att härvid maximiersättningen blifvit satt
till 6 kronor beror icke därpå, att denna kontroll kan antagas i allmänhet
blifva dyrare än kontrollen vid skattepliktiga bryggerier, men
enligt inhämtade upplysningar kunna vissa tillverkningsmetoder göra
tillsyningsmans närvaro nödvändig hela dagen, och för sådana fall lärer
det åt bryggerikontrollör utgående dagarfvodet af 3 kronor vara för
lågt. Maximiersättningen har i anledning häraf synts böra fastställas
lika med det dagarfvode, som utgår till kontrollör vid sockerfabrik.
Bih. till Biksd. Prot. 1908. 5 Samt. 1 Afd. 5 Häft. 2
10
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 6.
Utskottets
yttrande.
18—30 §§.
De i 18—30 §§ innefattade ansvarsbestämmelser och föreskrifter i
öfrigt af straff- eller processrättslig natur hafva affattats i närmaste
anslutning till motsvarande stadganden i gällande förordning angående
tillverkning och beskattning af maltdrycker. De olikheter mot sistnämnda
stadganden, som förefinnas, äro endast sådana, som betingas af olikartade
bestämmelser angående beräkning af skattepliktig medelafverkning
och dylikt.
Såsom förut blifvit erinradt, har den nedsatta tullsatsen å majs
trädt i kraft den 1 innevarande januari. För vinnande af syftemålet
med den förevarande beskattningen är det därför af vikt, att densamma
kommer till tillämpning snarast möjligt. Af denna anledning
torde det ock vara mest ändamålsenligt, att författningen i ämnet
träder i kraft under år 1908 å dag, som af Eders Ivungl. Maj:t bestämmes,
efter det Riksdagen fattat sitt beslut.»
På sätt framgår af chefens för finansdepartementet ofvan anförda
yttrande, har vid den utredning, som verkställts i anledning af Riksdagens
skrifvelse nästlidet år med begäran om utarbetande af förslagtill
skatt å stärkelse, tillverkad af majs eller utländsk potatis, det visat
sig, att på grund af gällande handels- och sjöfartstraktat mellan Sverige
och Tyska riket hinder för närvarande mötte mot särskild beskattning
af utländsk potatis, som användes till stärkelse. Det ökade skydd, som
Riksdagen afsåg att genom berörda framställning bereda den inhemska
potatisodlingen, har sålunda genom det nu framlagda skatteförslaget
endast delvis vunnits. Bevillningsutskottet anser sig därför böra såsom
ett ännu kvarstående önskemål framhålla, att så snart ske kan äfven
den utländska potatisen göres till föremål för motsvarande beskattning,
som nu blifvit föreslagen i fråga om majs.
Det föreliggande förslaget till förordning angående särskild skatt
å majs, använd vid tillverkning af stärkelse, har gifvit anledning endast
till följande erinringar från bevillningsutskottets sida.
Den af 1907 års Riksdag beslutade omorganisationen af kontrollen
öfver brännvins- och maltdryckstillverkningarna afsåg såväl att åstad
-
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 6. 11
komma större enhetlighet i kontrollens organisation som ock att i
möjligaste mån nedbringa kontrollkostnaderna.
För befordrande af sistnämnda ändamål skulle bland annat tjäna
den anordning, att samma kontrolltjänstemän skulle på ändamålsenligaste
sätt användas till kontroll vid såväl brännerier som bryggerier. Det
af Kungl. Maj:t framlagda förslaget innehåller icke något, som angifver
att nämnda kontrollpersonal skulle användas äfven vid den nu ifrågasatta
kontrollen. Bevillningsutskottet anser emellertid, att, därest tillsyningsman
enligt den förevarande författningen komma att tillsättas,
dessa, där så ske kan, böra utses bland den förut befintliga kontrollpersonalen.
Ett dylikt förfarande borde kunna medföra, att endast
relativt låga arfvoden behöfde tillerkännas dessa tillsyningsman. I
detta syfte har af utskottet föreslagits ett tillägg till 16 § 3 mom.
Med hänsyn till hvad utskottet sålunda föreslagit har utskottet
ock funnit, att det för vanliga fall afsedda maximiarfvodet bör nedsättas
till samma belopp, som finnes bestämdt i maltskatteförordningen, eller
högst tre kronor om dagen. Det af chefen för finansdepartementet
framhållna behofvet att understundom kunna höja arfvodet synes dock
böra tillgodoses, därigenom att kontroll- och justeringsstyrelsen erhåller
befogenhet att, där förhållandena göra tillsyningsmans närvaro nödvändig
hela dagen, bestämma ett dagarfvode af sex kronor. I enlighet
härmed har 17 § 1 mom. blifvit omformuleradt.
På grund af hvad sålunda anförts, hemställer bevillningsutskottet,
att Riksdagen måtte antaga Kungl. Maj:ts förevarande
förslag till förordning angående särskild skatt
å majs, använd vid tillverkning af stärkelse, med de
ändringar i 16 § 3 mom. och 17 § 1 mom., det vid
detta betänkande fogade författningsförslaget utvisar.
Stockholm den 10 februari 1908.
På bevillningsutskottets vägnar:
H. CA VALLI.
Ledamoten i utskottet, herr friherre Irolle har begärt få antecknadt,
att han icke deltagit i den slutliga behandlingen af detta ärende
inom utskottet.
12
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 6.
Kungl. Maj ds förslag.
Utskottets förslag.
Förslag
till
Förordning angående särskild skatt å majs, använd vid
tillverkning af stärkelse.
I Kap. Om rättighet att vid tillverkning af stärkelse använda majs m. m.
1 §•
Vid tillverkning af stärkelse må majs icke användas i annan
ordning än i denna förordning sägs.
Lika med majs skall enligt denna förordning anses hvarje ämne,
som innehåller majs.
2 §•
För majs, som användes vid tillverkning af stärkelse, skall erläggas
en särskild skatt med fem öre för hvarje kilogram, dock att skatt
skall erläggas för minst femhundra kilogram majs i medeltal för hvarje
helgfritt dygn af den tid, under hvilken majsafverkning på grund af
tillståndsbevis må äga rum.
3 §•
1. Den, som vill vid tillverkning af stärkelse använda majs, skall
minst 10 dagar före den, då majsafverkningen är afsedd att börja, till
Kungl. Maj:ts befallningshafvande ingifva skriftlig anmälan med uppgift
om:
a) fabrikens namn, det ställe, där fabriken är belägen, samt
tillverkarens postadress;
13
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 0.
Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.
b) den tidrymd, ej öfverstigande helt kalenderår, för hvilken lian
önskar erhålla tillstånd att använda majs;
c) den vikt majs, han beräknar i medeltal skola komma att
afverkas för hvarje helgfritt dygn under den tid, för hvilken anmälan
göres; samt
d) det ombud, som i hans frånvaro skall företräda honom inför
kontroll tjänsteman;
livarjämte, därest fabriken ej står under uppsikt af tillsyningsman,
då anmälan göres, vid densamma skall fogas intyg af vederbörande
öfverkontrollör, att anordningarna inom fabriken icke strida mot denna
förordning eller de af kontroll- och justeringsstyrelsen meddelade föreskrifter.
2. Samtidigt med denna anmälan skall tillverkaren hos Kungl.
Maj:ts befallningshafvande aflämna ränterikvittens å inbetald skatt för
en månad, eller, om han begär anstånd med skattens erläggande, hos
Kungl. Maj:ts befallningshafvande ställa säkerhet för det högsta belopp,
hvartill skatten efter den uppgifna medelafverkningen för fyra månader
kan komma att uppgå, dock alltid för minst tretusen kronor.
3. Ingifves behörigt ränterikvittens eller varder säkerheten, där
sådan ställes, af Kungl. Maj:ts befallningshafvande godkänd, och finnes
eljest ej hinder för rörelsens utöfvande, meddele Kungl. Maj:ts befallningshafvande
tillståndsbevis för användande af majs vid tillverkning
af stärkelse.
4. Har under någon kalendermånad vikten af den använda majsen
i medeltal för hvarje helgfritt dygn uppgått till mer än en femtedel
utöfver hvad i anmälan uppgifvits, skall tillverkare, som åtnjuter
anstånd med skattens erläggande, såvida hans tillståndsbevis varit
gällande för mer än hälften af ifrågavarande månad, inom fjorton dagar
efter månadens slut ställa säkerhet för den skatt, som svarar mot den
tillökade medelafverkningen för fyra månader, vid äfventyr att tillståndsbeviset
återkallas.
5. När anmälan afser kortare tid än fyra månader, varde säkerheten
därefter jämkad.
6. Förfaller den ställda säkerheten, utan att tillverkaren dessförinnan
ställt ny, af Kungl. Maj:ts befallningshafvande godkänd säkerhet,
skall tillståndsbeviset återkallas.
7. När tillståndsbevis återkallas, skall det upphöra att gälla
med den dag, då beslut om återkallandet delgifves tillverkaren eller
hans ombud.
14
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 6.
Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.
4 §•
1. Tillverkare skall med det undantag, som i 4 mom. sägs, till
vederbörande landtränteri eller, hvad Stockholms stad angår, till öfverståthållarämbetet
senast å åttonde dagen i hvarje månad.förskottsvis
inbetala skatt för den vikt majs, som enligt den i 3 § föreskrifna
anmälan kommer att under månaden afverkas.
2. Har under någon kalendermånad afverkats majs till högre
vikt än den, för hvilken skatt förskottsvis erlagts, åligger tillverkaren
att inom åtta dagar efter månadens utgång inbetala skatten för det
öfverskjutande beloppet; men har under någon kalendermånad afverkats
majs till lägre vikt än den, för hvilken skatt förskottsvis erlagts, må
hvad i skatt inbetalats utöfver den i 2 § stadgade minsta skatt tillgodoräknas
tillverkaren vid inbetalning af skatt för påföljande månad.
8. Yisar sig, då det i 3 § omnämnda tillståndsbevis upphör att
gälla, att tillverkare inbetalt skatt till högre belopp än som af honom bort
enligt 2 § erläggas, äge han återbekomma det öfverskjutande beloppet.
4. Tillverkare, som i anmälan begärt anstånd med skattens
erläggande, skall inom fjorton dagar efter utgången af hvarje kvartal
inbetala skatten för den under kvartalet afverkade majsen; och skall
vid betalningen för det sista kvartalet, under hvilket majsafverkning
enligt samma tillståndsbevis ägt rum, jämväl erläggas hvad som kan
brista i den uti 2 § stadgade minsta skatt.
5. Betalas ej skatten inom föreskrifven tid, skall Kungl. Maj:ts
befallningshafvande återkalla tillståndsbeviset och låta utmäta skatten.
5 §.
Därest af majs tillverkad stärkelse från stärkelsefabrik utföres ur
riket, åtnjutes under de villkor, hvilka af Kungl. Maj:t särskildt stadgas,
restitution af erlagd skatt för den vikt majs, som tillverkaren kan
styrka hafva åtgått för tillverkning af den utförda stärkelsen.
II Kap. Om tillsynen öfver majsafverkning m. in.
6 §.
1. Tillverkare skall, innan anmälan rörande tillämnad majsafverkning
första gången göres, låta i två exemplar upprätta och till
öfverkontrollören öfverlämna fullständig planritning och beskrifning
15
Bevillningsutskottets Betänkande N.o 6.
Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.
öfver fabriken. Ett exemplar af ritning och beskrifning förvaras vid
fabriken och det andra insändes af öfverkontrollören till kontroll- och
j usteringsstyrelsen.
2. När i anseende till vidtagna förändringar inom fabrik kontroll-
och justeringsstyrelsen anser ritningen öfver densamma icke vidare
användbar, åligger det tillverkaren att anskaffa ny ritning och beskrifning,
äfvenledes i två exemplar.
7 §•
1. Majsen skall, innan den förarbetas, uppvägas å en i fabriken
uppställd, själfregistrerande, justerad våg, så förbunden med en för
majsens krossning särskild^ afsedd kross, att krossningen ej kan äga
rum, utan att majsen först genomgått vågen.
Därest i tillverkningsmetod ingår, att majsen uppmjukas i vatten,
innan den krossas, skola stöpkar jämte alla till desamma hörande
ledningar för majsens till- och aflopp vara ställda under kronans lås
eller försegling.
2. Den skattepliktiga majsens vikt beräknas efter vågens anvisning,
men märkes å vågen fel, skall tillsyningsman uppväga majsen å
annan justerad våg och närvara vid majsens krossning; ägande öfverkontrollör
bestämma efter hvilken grund majsafverkningen skall beräknas
från den tidpunkt, då tillsyningsmannen sist afläste vågen, innan
felet märktes.
8 §•
1. Annan kross och våg eller andra stöpkar än de, som i den
uti 6 § omnämnda beskrifning angifvits skola begagnas vid majsafverkning,
må icke för dylik afverkning användas utan att hafva blifvit af
öfverkontrollören skriftligen godkända.
2. Ej må majskross eller själfregistrerande våg ändras eller ny
sådan redskap i fabrik insättas, innan öfverkontrollören skriftligen
gifvit sitt samtycke till åtgärden.
9 §•
1. Tillverkare är skyldig att på egen bekostnad anskaffa och i
behörigt skick underhålla i 7 § omförmälda majskross och själfregistrerande
våg.
2. Kan den med vågen förbundna majskrossen af någon anledning
ej användas, skall tillsyningsmannen närvara vid majsens uppvägning
och krossning.
16
Bevillningsutskottets Betänkande A.o 6.
Kungl. Maj:is förslag. Ltskottets förslag.
3. Finnes i stärkelsefabrik eller tillhörande lägenheter utom
förenämnda majskross någon till krossning af majs användbar redskap,
skall densamma jämte därtill hörande öppningar och ledningar ställas
under kronans lås och försegling.
10 §.
Okrossad majs må icke inom fabrik finnas annorstädes än i de
förvaringsrum, hvilka i beskrifningen öfver fabriken uppgifvits såsom
för sådan spannmål afsedda. Okrossad majs må aldrig förvaras inom
de lägenheter, där stöpkar äro uppställda..
Krossad gIIgf på annat sätt förarbotad majs ma oj införas i
stärkelsefabrik.
11 §•
1. I fabrik skall på tillverkarens ansvar och med användande af
blanketter, som kontroll- och justeringsstyr elsen låter tillhandahålla, i
enlighet med samma styrelses föreskrifter föras kross- och tillverkningsjournal,
hvilken i fabriken städse skall vara för kontroll tjänsteman
tillgänglig. _ .
2. Tillverkare vare därjämte skyldig hålla sina handelsbocker
med tillhörande verifikationer tillgängliga för vederbörande öfverkontrollör,
då denne önskar däraf taga del.
12 §.
Tillverkare ställe utan ersättning till kontrolltjänstemans förfogande
justerad våg med justerade vikter, annan redskap och det
arbetsbiträde, som fordras för direkt uppvägning af majs eller för
andra kontrollåtgärder, äfvensom majs för justering af den själfregistrerande
vågen.
13 §.
Kontrolltjänsteman skall, när helst han det fordrar, äga tillträde
till de lägenheter i fabrik, där majskross, själfregistrerande väg och
stöpkar äro uppställda samt där majs förvaras. _ Därjämte skola öfriga
lägenheter vara för kontrolltjänsteman tillgängliga mellan klockan sex
förmiddagen och klockan sju eftermiddagen, så ock å annan tid, när
arbete inom fabriken pågår.
17
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 6.
Kung!. Majts förslag. Utskottets förslag.
14 §.
Utöfver hvad i denna förordning stadgas äge kontroll- och
justeringsstyrelsen att meddela erforderliga föreskrifter rörande kontrollens
anordnande.
Skulle vid stärkelsefabrik en eller flera af de i denna förordningstadgade
kontrollföreskrifter icke kunna tillämpas, skall på kontrolloch
justeringsstyrelsens särskilda pröfning bero, huruvida det oaktadt
aftorkning af majs får äga rum, samt hvilka kontrollåtgärder för sådant
fall skola på tillverkarens bekostnad vidtagas.
15 §.
1. Tillverkare ställe sig till efterrättelse de föreskrifter, kontrolloch
justeringsstyrelsen eller vederbörande kontrolltjänsteman i enlighet
med denna förordning eller andra i behörig ordning utfärdade bestämmelser
meddelar. .
2. Därest tillverkare ej åtnöjes med af öfverkontrollör vid tillämpningen
af denna förordning meddelad föreskrift eller vidtagen åtgärd,
äge han att hos kontroll- och justeringsstyrelsen däri söka ändring.
16 §.
1. Öfverinseendet öfver kontrollen rörande användning af majs
vid tillverkning af stärkelse utöfvas af kontroll- och justeringsstyrelsen.
2. Enligt de närmare föreskrifter, som utfärdas af kontroll- och
justeringsstyrelsen, utöfvas ifrågavarande kontroll af de vid brännvinsoch
maltdryckskontrollen förordnade öfverkontrollörer samt af tillsyningsman.
3. Tillsyningsman till erfor- 3. Tillsyningsman till erforderligt
antal föroi’dnas, där så derligt antal förordnas, där så
pröfvas nödigt, af kontroll- och pröfvas nödigt, af kontroll- och
justeringsstyrelsen. justeringsstyrelsen; och skola dessa
till syningsmän, så vidt ske kan, utses
bland den för bränneri- och bryggerikontrollen
tillsatta personal.
Bih. till Biksd. Prof. 1908. 5 Samt. 1 Afd. 5 Höft.
3
18 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 6.
Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.
17 §•
1. Tillsyningsman erhåller under
tjänstgöringstiden af staten dagarfvode,
som af kontroll- och justeringsstyrelsen
bestämmes; dock
må detta arfvode ej utgå med
högre belopp än sex kronor för
tillsyn å en fabrik och med högst
en krona för hvarje ytterligare fabrik,
öfver hvilken han har tillsyn.
17 §■
1. Tillsyningsman erhåller under
tjänstgöringstiden af staten dagarfvode,
som af kontroll- och justeringsstyrelsen
bestämmes; dock
må detta arfvode ej utgå med
högre belopp än tre kronor för
tillsyn å en fabrik och med högst
en krona för hvarje ytterligare fabrik,
öfver hvilken han har tillsyn.
Kontroll- och justering sstyrelsen
äge likväl att, där förhållandena göra
tillsy ning smans närvaro nödvändig
hela dagen, bestämma ett dagarfvode
af högst sex kronor.
2. Därest å landsbygden på grund af lokala förhållanden sådant
erfordras, vare tillverkare på öfverkontrollörens tillsägelse skyldig att tillhandahålla
tillsyningsman lämplig kost samt ett möbleradt, eldadt och
städadt boningsrum å plats, som af öfverkontrollören godkännes, ägande
tillverkaren att af staten erhålla ersättning härför med två kronor om
dagen.
3. Tillsyningsman, för hvilken lägre dagarfvode än sex kronor
blifvit bestämdt, skall, då han jämlikt föreskrift i 7 § 2 mom. och 9 §
2 mom. måste närvara vid majskrossning, af tillverkaren erhålla
ersättning därför med två kronor för hvarje gång.
III Kap. Om ansvar för öfverträdelse af förordningens föreskrifter.
18 §.
1. Den, som utan erhållet tillstånd vid tillverkning af stärkelse
använder majs, skall, där tillverkningen skett i allenast ringa omfattning.
straffas med böter från och med tio till och med tvåhundra kronor.
2. Den, som bedrifver i 1 mom. omnämnd olaglig majsafverkning
yrkesmässigt eller eljest i större omfattning än i nämnda mom. afses.
straffes med böter från med etthundra till och med tvåtusen kronor
19
Bevillningsutskottets Betänkande N:n 6.
Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.
eller med fängelse från och med en till och med sex månader samt gälde
skatt för den afverkade majsen, dock för minst femtontusen kilogram.
Därest omständigheterna gifva vid handen, att mera majs än femtontusen
kilogram afverkats, skall i saknad af erforderlig utredning om afverkningens
storlek antagas, att under den tid, den olagliga afverkningen
pågått, dagligen afverkats ettusen kilogram majs.
19 §.
Den, som vid tillverkning af stärkelse i syfte att undandraga
statsverket skatt
använder majs, som icke blifvit i föreskrifven ordning vägd,
eller gör åverkan å själfregistrerande våg,
eller använder själfregistrerande väg, sedan skada å densamma
veterligen uppkommit,
eller olofligen bryter försegling eller öppnar eller borttager läs,
som kontrolltjänsteman åsatt,
eller eljest svikligen förfar,
straffes med böter från och med femhundra till och med femtusen
kronor eller dömes till fängelse från och med en månad till och med
ett år; dock må, där omständigheterna äro synnerligen försvårande,
dömas till straffarbete från och med två månader till och med två år.
Den sakfällde gälde ock den skatt, han undandragit statsverket.
20 §.
Den, som
utan tillstånd ändrar godkänd eller insätter ny majskross eller våg,
eller begagnar ändrad eller nyinsatt majskross eller våg, som
ännu icke godkänts,
eller öfverträder föreskrift i 9 § 3 mom. eller 10 §,
eller underlåter att ordentligt föra den journal, som föreskrifves
i 11 §,
eller vägrar vederbörande kontrolltjänsteman tillgång till krossoch
tillverkningsjournal eller till ritning eller beskrifning öfver fabriken,
eller vägrar kontrolltjänsteman eller den, hvilken äger anställa
undersökning om förbrytelse mot denna förordning, tillträde till rum
eller byggnad, där undersökning må ske,
straffes, därest han icke är förfallen till ansvar enligt 19 §, med
böter från och med femtio till och med ettusen kronor.
20
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 6.
Kungl. Majds förslag. Utskottets förslag.
öfverträdes föreskrift i 9 § 3 mom., skall krossningsredskapen,
och öfverträdes 10 §, skall olagligen upplagdt gods dömas förbrutet,
äfven om tillverkaren ej är ägare däraf.
21 §.
Uraktlåter tillverkare att ställa sig till efterrättelse något af hvad
i denna förordning föreskrifves eller de föreskrifter i fråga om tillverkares
åliggande, kontroll- och justeringsstyrelsen eller vederbörande
kontrolltjänsteman i enlighet med denna förordning eller andra i behörig
ordning utfärdade bestämmelser meddelar, straffes han, där ej
särskildt ansvar är bestämdt, med böter från och med tjugu till och
med tvåhundra kronor.
22 §.
Tillverkare ansvarar för förbrytelse, som med hans vetskap mot
denna förordning begås af hans hustru, husfolk eller i hans arbete antagen
person, liksom voi’e förbrytelsen af honom själf begången. Begagnar
tillverkare ombud vid rörelsens utöfvande, ansvare ombudet
jämte tillverkaren och lika med denne för sådan förbrytelse.
23 §. ''
Tillverkare, som åt kontrolltjänsteman, hvilken öfver hans fabrik
utöfvar tillsyn, såsom gåfva något gifver eller erbjuder, böte från och
med tjugu till och med tvåhundra kronor. Kontrolltjänsteman, som
gåfvan mottager, vare lika ansvar underkastad och miste därjämte befattningen.
24 §.
Den, som innehar eller innehaft befattning såsom kontrolltjänsteman,
vare förbjudet att röja tillverkares yrkeshemlighet eller affärsförhållanden.
Gör han detta och framgår ej af omständigheterna, att
han om den hemlighet eller de affärsförhållanden erhållit kännedom å
tid, då han dylik befattning ej innehaft, straffes med böter från och
med femtio till och med ettusen krono!''. Sker det för att göra skada
eller begagnar han sig af berörda yrkeshemlighet eller affärsförhållanden
till egen eller annans fördel, då må till fängelse dömas.
21
Bevillningsutskottets Betänkande N:o It.
Kung!. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.
Har i nu omförmälda hänseenden genom kontrolltjänstemans åtgörande
skada uppkommit, vare han ock skyldig den till fullo godtgöra.
25 §.
Allmän åklagare äger att anställa undersökning om förbrytelse
mot denna förordning.
Skulle undersökning anställas mellan klockan sju eftermiddagen
och klockan sex förmiddagen, men förbrytelse ej upptäckas, böte förrättningsmannen
från och med fem till och med femtio kronor, där
han ej haft giltig anledning till undersökningen.
26 §.
Allmän åklagare äger att i de fall, då krossningsredskap eller
olagligen upplagdt gods jämlikt denna förordning äro att anse såsom
förbrutna, därå verkställa beslag.
Beslag skall göras i två vittnens närvaro. Innehafvare af hvad
i beslag tages eller, i hans frånvaro, hans ombud på stället eller någon
af hans husfolk skall tillsägas om beslaget.
27 §.
Allmän åklagare åligger att åtala förbrytelse mot denna förordning.
Finner kontrolltjänsteman öfverträdelse begången, som bör föranleda
till åtal, anmäle han det för allmän åklagare.
28 §.
Böter, som enligt denna förordning ådömas, skola, om tillgång
till deras fulla gäldande brister, förvandlas enligt allmän strafflag.
29 §.
Då skatt jämte böter blifvit ådömd enligt denna förordning, må,
där tillgång saknas till skatten eller någon del däraf, böterna ej kunna
med penningar gäldas, utan skall den sakfällde i stället undergå motsvarande
förvandlingsstraff.
Bih. till Riksd. Prof. 1908. 5 Sami. 1 Afd. 5 Höft.
4
22 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 6.
Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.
30 §.
Böter; som enligt denna förordning ådömas, äfvensom värdet af
redskap och gods, som ansetts förbrutna, tillfälle med en tredjedel
kronan och med två tredjedelar åklagaren. Finnes särskild angifvare,
läge han hälften af åklagarens andel. Sådan del tillkomme dock ej
angifvare, då angifvelse!! skett af föräldrar mot barn, barn mot föräldrar,
makar eller syskon mot hvarandra, annan skyldeman mot den,
hos hvilken han njuter kost eller underhåll, fosterbarn mot fosterföräldrar
eller tjänare mot husbondefolk under den tid. de äro i tjänsten.
Denna förordning träder i kraft under år 1908 å dag, som af
Kungl. Magt kungöres.
STOCKHOLM, ISAAC UAKCUS'' BÖSTE,.-AKTIEBOLAG, 1908.