Bevillningsutskottets Betänkande N:o 29.

1

N:o 29.

Ank. till Eiksd. kansli den 11 maj 1908, kl. 5 e. m.

Betänkande i anledning af Kungl. May.ts proposition med förslag
till förordning angående en särskild stämpelafgift vid
köp och byte af fondpapper.

(1: A.)

I Kungl. Maj:ts proposition n:o 152, som hänvisats till bevillningsutskottet,
bär Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga ett propositionen
bifogadt förslag till förordning angående en särskild stämpelafgift
vid köp och byte af fondpapper.

Detta förslag kan i stort sedt sägas ansluta sig till de grunder,
som Riksdagen i skrifvelse den 23 maj 1906 angifvit såsom lämpade för en
fondalfärsskatt. Visserligen är det i förslaget införda begreppet fondpapper
eller de värdepapper, bvilkas öfverlåtande skulle medföra stämpelplikt, betydligt
mera omfattande än hvad år 1906 tänktes skola utgöra föremål för
en dylik skatt. Bland fondpapperen ingå nämligen, utom aktier och
banklotter, jämväl obligationer. Emot en dylik utsträckning af skattskyldigheten
bar utskottet emellertid så mycket mindre att erinra, som
en sådan utsträckning står i full öfverensstämmelse med skattens karaktär
af skatt å det rörliga fonderade kapitalet. Tvärtom skulle utskottet,
på sätt utskottet nedan vidare utvecklar, vilja ifsågasätta, huruvida icke
skattens räckvidd borde än mer utvidgas.

Stämpelskatten — öfverlåtelsestämpeln — skall utgå vid köp i
förhållande till köpeskillingen samt vid byte efter det vid tiden för
bytesaftalet i allmänhet gällande värdet å de öfverlåtna fondpapperen. Beträffande
denna anordning finnes visserligen ej något att erinra vid köp
af obligationer. Enligt bär i riket rådande praxis ingår ej i köpeskilBih.
till Riksd. Prof. 1908. 5 Sami. 1 Afd. 27 Höft. (N:o 29.) 1

2

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 29.

lingen, för obligation ersättning för upplupen, men icke betald ränta.
Likviden i detta afseende uträknas efter fullt objektiva grunder särskilt
för sig och det räntebelopp, som enligt denna likvid skall af köparen
till säljaren utgifvas, kan och bör ej på något sätt inverka på beräkningen
af stämpelbeloppet vid obligationens öfverlåtande. 1 fråga om
utdelning å aktier borde förhållandet vara enahanda, i det att en förväntad
utdelning, som ju höjer priset på aktien, rätteligen ej heller skulle
läggas till grund för stämpelplikten. Såsom i statsrådsprotokollet angiTvits,
kan en dylik oegentlighet, som i allt fall är af jämförelsevis liten
betydelse, svårligen undvikas. En särskild uträkning af det belopp,
hvarmed den förväntade utdelningen ingår i köpeskillingen för aktien,
låter sig näppeligen göra.

Rörande den föreslagna skattens anordning i öfrigt må erinras,
hurusom skatten, hvilken utgöres i form af dubbla beläggningsstämplar,
lägges å en afräkningsnota, hvaraf köpare och säljare bekomma hvar
sitt exemplar. Skatten kan sägas utgå med fullt stämpelbelopp vid
direkt öfverlåtelse från säljare till köpare samt med två halfva stämpelbelopp,
då öfverlåtelsen sönderfaller i två transaktioner, d. v. s. då eu
kommissionär inträder mellan säljare och köpare. Transaktionen mellan
säljaren och kommissionären drager ena hälften af stämpelbeloppet och
transaktionen mellan kommissionären och köparen drager andra hälften.
Skulle åter flera kommissionärer inträda såsom mellanhänder i öfverlåtelsen,
blir transaktionen mellan kommissionärerna (d. v. s. sådana
kommissionärer, som tillika äro fondhandlare) skattefri. Om öfverlåtelsestämpeln
ock kan i viss mån tjäna till hämsko på de alltför talrikt förekommande
osunda aktieaffärerna, skulle det dock icke stå i god öfverensstämmelse
med stämpelns natur af skatt å kapitalet, att densamma
träfiade andra transaktioner än sådana, där kapital visades eller den ene
kontrahenten, såsom vid termin sspekulationer, åtminstone formellt måste
anses hafva köpt eller sålt omhandlade fondpapper.

Kungl. Maj:ts förslag har bevillningsutskottet i hufvudsak kunnat
lämna utan erinran.

Mot skattens egentliga anordning har utskottet sålunda icke haft
något att anmärka, om icke dit bör räknas en i så måtto föreslagen förändrad
affattning af afräkningsnoteblankettböckerna, att hvarje blankett bör
innehålla, förutom de föreslagna två afräkningsnotorna, eu talong.
Sistnämnda anordning har sin betydelse vid den egentliga förmedlingen
af fondaffärer. Förmedlaren behåller nämligen icke något exemplar af
afräkningsnotan, men skulle, genom införande af talong, å denna kunna

3

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 29.

gorå anteckning om hvarje särskild affär, en anteckning, som enligt
Kungl. Maj:ts förslag eljest skulle återfinnas allenast i förmedlarens
handelsböcker.

I detta sammanhang har utskottet föreslagit, att formulär till
blanketter måtte utfärdas af Kungl. Maj:t, ett formulär, som lärer komma
att vid utfärdandet af en författning i ämnet åtfölja författningen såsom
bilaga. Och synes det utskottet tillika lämpligt, att efter sådant formulär
upprättade blankettböcker varda för fondhandlare och allmänhet utan
svårighet tillgängliga.

Vidkommande kontrollföreskrifterna har utskottet, såsom framgår
af den föreslagna förändrade lydelsen af 11 § i författningsförslaget,
velat inskränka tillsyningsman granskningsrätt till fondhandlares blankettböcker
samt andra handlingar och räkenskaper, såvidt de angå fondhandlarens
handel med fondpapper. Det kungl. förslaget, enligt hvilket
fondhandlare skulle vara skyldig att utan undantag för granskning förete
sina räkenskaper och handlingar, synes utskottet vara mera omfattande
än ur kontrollsynpunkt är nödigt. Vidare har utskottet, likaledes i 11 §,
infört stadgande om tillsyningsmans tystnadsplikt med afseende å hvad
han vid granskning af fondhandlares räkenskaper inhämtat och om ansvar
tör brott däremot. Från sagda tystnadsplikt har emellertid undantag måst
göras. Att denna tystnadsplikt icke bör utesluta möjlighet för tillsyningsman
att anmäla fondhandlare till åtal för bristande stämpelbeläggning af
afräkningsnota m. in. eller att vid domstol bidraga till utredning af mål af
ifrågavarande beskaffenhet, är ju helt naturligt. Men tillika synes det utskottet
erforderligt, att tillsyningsman berättigas lämna annan tillsyningsman
upplysningar, hvaraf denne för fullgörande af sitt uppdrag kan vara
i behof. Det får nämligen icke förbises, att en och samma affär i fondpapper,
såsom dessa affärer numera utvecklat sig, ofta nog går genom
flera fondhandlare såsom mellanhänder, och att förty i tvifvelaktiga fall en
transaktions beskaffenhet af kommissionsaffär kan tillförlitligen konstateras
först genom undersökning hos mer än en fondhandlare. Då man måste
förutsätta, att allt emellanåt de samverkande fondhandlarna stå under
tillsyn af skilda tillsyningsmän, hvilket gifvetvis i regel måste blifva förhållandet
vid transaktioner mellan landsort och hufvudstad, torde ett
samarbete mellan tillsyningsmännen alltsomoftast vara af omständigheterna
påkalladt.

Den sålunda föreslagna ändrade lydelsen af 11 § har föranledt
införandet i 15 § af ett stadgande, angående ordningen för tillämpningen
af de straffbestämmelser för brott mot tystnadsplikten, som gifvas
i förstnämnda §.

4 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 29.

Angående författningsförslagets omfattning eller dess definition af
fondpapper har utskottet redan antydt, att densamma skulle kunna synas
väl snäf. Till en början vill utskottet sålunda framhålla, att redan
nu gällande bestämmelser rörande emissionsstämpeln med afseende å
obligationer, b vilka bestämmelser återfinnas i förordningen angående
stämpelafgift en, sakna nödig effektivitet. Enligt hvad utskottet erfarit,
lärer man nämligen i ganska stor utsträckning anse sig kunna undgå
stämpelplikten, hufvudsakligen därigenom att lånets skilda delar icke
erhålla namn af obligationer utan af reverser, förskrifningar eller dylikt.
Sådana förskrifningar förekomma af mycket olika slag, dels sådana
som endast till namnet skilja sig från hvad man i dagligt tal menar
med obligationer, och hvilka otvifvelaktigt borde draga stämpel, dels
sådana som mera närma sig vanliga skuldförbindelser, och hvilka äro
af beskaffenhet att det kan vara tvifvelaktigt, huruvida de böra beläggas
med stämpel eller ej. Utskottet har sig emellertid bekant, att Kungl.
Maj:ts uppmärksamhet är fäst på detta förhållande. För den händelse
att ett förtydligande i nu ifrågavarande afseende af gällande bestämmelser
angående emissionsstämpeln skulle visa sig vara af behofvet påkalladt,
lärer Kungl. Maj:t icke underlåta att i sammanhang med förslag
om dylikt förtydligande äfven förelägga Riksdagen förslag till en
motsvarande jämkning af de nu till Riksdagens pröfning framlagda
bestämmelserna angående öfverlåtelsestämpel. I det outredda skick,
hvari frågan om emissionsstämpel å så kallade förskrifningar för det
närvarande befinner sig, har utskottet icke ansett sig böra föreslå någon
förändring af 1 § i syfte att närmare angifva hvad som bör förstås med
uttrycket obligationer.

Vidare har inom utskottet ifrågasatts, huruvida icke öfverlåtelse
af lotter i kommanditbolag, grufbolag, rederibolag m. m. borde liksom
öfverlåtelse af aktier och banklotter draga öfverlåtelsestämpel. Det
torde emellertid med skattskyldighetens utsträckning till öfverlåtelse af
kommanditlotter m. m. böra tillsvidare anstå för att tagas under öfvervägande
i sammanhang med införande af emissionsstämpel å dylika
värdepapper. I hvarje fall lärer ett afgörande af frågan om beskattning
af kapitalplacering i dessa papper höra föregås af särskild utredning. Med
hänsyn till angelägenheten häraf och då en dylik utredning lämpligen
torde böra verkställas af Kungl. Maj:t, synes det utskottet, som om framställning
i sådant afseende borde af Riksdagen göras.

I ett annat afseende torde emellertid redan nu en komplettering
af 1 § i författningsförslaget böra ske. Teckningsrätten i fråga om
aktier och banklotter samt interimsbevis, interimskvitton och liknande

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 29. 5

bevis om verkställd inbetalning i fråga om fondpapper i allmänhet äro
som bekant föremål för omsättning likaväl som de redan utfärdade värdepapperen.
Att i skatteafseende göra åtskillnad mellan de utfärdade
värdepapperen och teckningsrätter, interim skvitton cell dylika handlingar
förefinnes, synes det utskottet, ingen skälig anledning. Utskottet kar
därför föreslagit viss ändrad lydelse af sagda § i sylte att med öfverlåtelse
af fondpapper likställa öfverlåtelse af interimskvitton och dylika
handlingar samt af rätt till teckning af omförmälda slags värdepapper.

Utskottet, som sålunda föreslår en viss utsträckning af öfverlåtelsestämpelns
räckvidd, finner sig tillika böra hemställa om jämkning i de
föreslagna skattesatserna.

En skatt af nu ifrågavarande natur måste själffallet i viss mån
verka hämmande på allmänna rörelsen. Såsom i statsrådsprotokollet
angifves, intaga med hvarje dag transaktioner af ifrågavarande slag ett
allt betydelsefullare rum i det ekonomiska lifvet. Häraf följer oek, att
en åtgärd, som verkar såsom hämsko på denna rörelsegren, måste mer
eller mindre ofördelaktigt återverka på andra grenar af näringslifvet.
Om redan på grund af nu angifna förhållanden synnerlig försiktighet
vid bestämmandet af skattens belopp bör iakttagas, manar skattens
nyhet och dess natur ännu mer därtill. Skatten är ju af beskaffenhet
att icke enbart beröra vissa i sin verksamhet mera kontrollerbara näringsidkare
utan jämväl och helt säkert i växande utsträckning den kapitalplacerande
liksom ock spekulerande allmänheten. Denna omständighet
torde, med afseende å förevarande skatt, kanske mera än eljest komma
att bestyrka den ofta uttalade meningen, att försöken att undgå skattskyldigheten
till staten står i ett visst förhållande till skattebördans
storlek. Och då härtill kommer, att, oafsedt skattebeloppet, ny eller
ökad skattskyldighet i allmänhet innebär en lockelse till kringgående
af skattebestämmelserna, böra under alla förhållanden skattesatserna
i förevarande fall till en början hållas så pass låga, att desamma icke
allt för mycket verka hämmande på rörelsen och ej heller fresta till
mer eller mindre illojala försök att undgå densamma. Skatten, som enligt
Kungl. Maj:ts förslag skulle utgå med 1.5 0 kronor på 1,000 kronor
vid direkt öfverlåtelse af aktier och banklotter samt med 1 krona på

1,000 kronor vid direkt öfverlåtelse af obligationer, har emellertid och
säkerligen icke utan skäl ansetts alltför hög, särskildt såsom begynnelsebelopp.
Det torde äfven få anses bestyrkt af det förhållandet, att i Tyskland
enligt där gällande stämpellagstiftning, som i stort sedt fått tjäna till
mönster vid upprättandet af ifrågavarande författningsförslag, öfverlåtelsestämpeln
utgår med afsevärdt lägre belopp, nämligen då vid öfver -

6

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 29.

låtelse mellanhänderna icke uppgått till flera än två till 60 pfennig på

1,000 marks värde vid öfverlåtelse af aktier och till 40 pfennig på 1,000
marks värde vid öfverlåtelse af obligationer. Utskottet har också funnit
sig böra föreslå, att skatten bestämmes till 1 krona för 1,000 kronor
vid köp och försäljning af aktier och banklotter samt till 50 öre för

1,000 kronor vid köp och försäljning af obligationer. I anslutning till
Kungl. Maj:ts förslag har skatten angifvits för 200 kronors värde eller
till 20 öre i förstnämnda fall samt till 10 öre vid köp och försäljning
af obligationer.

Eu dylik reduktion af skattesatserna måste visserligen inverka på
beräkningen af inflytande öfverlåtelsestämpelmedel för år 1909. Men
då de i statsrådsprotokollet gjorda beräkningar med afseende å skattens
ekonomiska resultat synas utskottet mycket försiktiga och då skatten i
allt fall icke beräknats ens till 5 procent af den inkomsttitel, därunder
skatten förts, eller stämpelmedlen, håller utskottet före, att de af utskottet
i afseende å skattesatserna föreslagna ändringar icke behöfva
föranleda till reduktion af det under nyssnämnda inkomsttitel uppförda
totalbelopp.

öfriga af utskottet föreslagna ändringar torde icke behöfva någon
vidare motivering eller allenast i korthet kunna af utskottet angifvas.

I 12 § af författningsförslaget hafva föreslagits fixa straff såväl i
allmänhet för underlåtenhet att fullgöra stämpelplikten som ock särskildt
då till grund därför ligger hos den försumlige en medveten oriktig
uppgift i afräkningsnota. Mot det i senare fallet bestämda straffet
eller böter af femtio gånger det stämpelbelopp, som genom det oriktiga
förfarandet undandragits, dock minst femtio kronor, har utskottet icke
något att anmärka. Att å andra sidan bestämma ett fixt bötesstraff af
tjugu gånger det felande stämpelbeloppet, dock minst tio kronor, då
af annan än nu angifven anledning afräkningsnota icke blifvit behörigen
stämpelbelagd, synes utskottet mindre lämpligt. Utskottet kan nämligen
icke förbise, att, allrahelst under öfverlåtelsestämpelns första tillämpningstid,
underlåtenhet i nu ifrågavarande afseende kan bero af så vidt
skilda orsaker som än ren okunnighet om skatteplikten eller svårighet
att beräkna stämpelskattens belopp i det särskilda fallet, och än afsiktligt
undandragande af skattskyldigheten. Utskottet har därför vid underlåtenhet
af omförmälda slag föreslagit en strafflatitud nämligen böter
från och med fem gånger till och med trettio gånger det felande stämpelbeloppet,
dock minst 10 kronor.

7

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 29.

I 13 § af författningsförslaget stadgas straff bland annat för brott
emot vissa i författningen lämnade ordningsföreskrifter. Dock har därunder
icke inbegripits försummelse att upprätta afräkningsnota samma
dag, som köp- eller bytesaftal afslutas, en föreskrift, som återfinnes i
4 § 1 mom. af förslaget. Då det emellertid för kontrollens skull är
af synnerlig vikt, att sagda föreskrift, särskildt af fondhandlare, efter -lefves, har utskottet föreslagit sådan ändrad lydelse af förstnämnda
paragraf, att brott mot nämnda stadgande skall anses lika med brott
mot öfriga i paragrafen omförmälda ordningsföreskrifter.

Slutligen tillåter sig utskottet framhålla, hurusom en författning af
nu angifna lydelse skulle i viss mån komma i strid med af Kungl. Magt
utfärdade förordningar angående mäklare samt fondmäklare i Stockholm,
men att utskottet tillika erfarit, att detta förhållande icke undgått
Kungl. Maj:ts uppmärksamhet.

På grund af hvad bevillningsutskottet här ofvan anfört, hemställer
utskottet

1) att Riksdagen måtte, med förklarande att
Kungl. Maj:ts förevarande proposition icke kunnat
oförändrad bifallas, antaga härvid fogade förslag till
förordning angående en särskild stämpelafgift vid köp
och byte af fondpapper, samt

2) att Riksdagen ville anhålla, att Kungl. Magt
måtte låta utreda, om och i hvad mån omförmälda
stämpelafgift jämväl bör utgå vid köp och byte af
lotter i kommanditbolag, rederibolag, grufbolag och
andra liknande sammanslutningar samt för Riksdagen
framlägga det förslag, hvartill en sådan utredning kan
föranleda.

Stockholm den 11 maj 1908.

På bevillningsutskottets vägnar:

H. CAVALLI.

8

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 29.

Förslag

till

Förordning

angående en särskild stämpelafgift vid köp och byte af fondpapper.

1 Kap.

Allmänna grunder för stämpel af giftens utgörande.

1 §•

Vid öfverlåtelse af fondpapper genom köp eller byte skall erläggas
en särskild afgift till belopp och i den ordning här nedan sägs.

Med fondpapper förstås i denna förordning aktier i inländska och
utländska aktiebolag, lotter i inländska solidariska bankbolag (banklotter)
samt obligationer.

Lika med öfverlåtelse af fondpapper anses öfverlåtelse af rätt till
teckning af sådana värdepapper eller, där teckning skett, öfverlåtelse af
den därpå grundade rätt.

2 §•

När fondpapper öfverlåtes genom köp eller byte, skall afräkningsnota
upprättas.

Afslutas dylikt aftal i kommission, d. v. s. handlar kontrahent i
aftalet för annans räkning men i eget namn (kommissionär), skall ändock
anses såsom en särskild öfverlåtelse ej mindre uppgörelsen mellan
kommissionären och den person, för hvars räkning kommissionären
handlar (kommittenten), än äfven uppgörelsen mellan kommissionären
och tredje man.

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 29.

9

3 §•

1. Afräkningsnota, hvarom i 2 § förmäles, skall, där ej nedan
annorlunda stadgas, vid köp förses med stämpel till följande belopp,
nämligen:

a) vid köp af aktier och banklotter 20 öre, då de öfverlåtna aktiernas
eller banklotternas sammanlagda värde icke öfverstiger 200 kronor, och
därutöfver 20 öre för hvaxje påbörjadt belopp af 200 kronor,

b) vid köp af obligationer 10 öre, då de öfverlåtna obligationernas
sammanlagda värde ej öfverstiger 200 kronor, och därutöfver 10 öre
för hvarje påbörjadt belopp af 200 kronor,

dock att, där den ene kontrahenten är fondhandlare och aftalet
afslutas icke för dennes egen räkning utan i kommission, afräkningsnotan
skall förses

c) vid köp af aktier och banklotter med stämpel af 10 öre, då
de öfverlåtna aktiernas eller banklotternas sammanlagda värde icke öfverstiger
200 kronor, och därutöfver 10 öre för hvarje påbörjadt belopp
af 200 kronor, samt

d) vid köp af obligationer med stämpel af 5 öre, då de öfverlåtna
obligationernas sammanlagda värde ej öfverstiger 200 kronor, och
därutöfver 5 öre för hvarje påbörjadt belopp af 200 kronor.

Äfvenledes skall, där ej nedan annorlunda stadgas, afräkningsnota
vid byte förses med stämpel till följande belopp, nämligen

e) vid byte af aktier och banklotter 10 öre, då det värde, som
enligt 4 § 4 mom. skall i afräkning snotan upptagas, ej öfverstiger 200
kronor, och därutöfver 10 öre för hvarje påbörjadt belopp af 200
kronor, samt

f) vid byte af obligationer 5 öre, då det värde, som enligt 4 §
4 mom. skall i afräkningsnotan upptagas, ej öfverstiger 200 kronor,
och därutöfver 5 öre för hvarje påbörjadt belopp af 200 kronor.

Med fondhandlare förstås i denna förordning solidariskt bankbolag,
bankaktiebolag och fondmäklare äfvensom annan, som drifver
sådan rörelse med fondpapper, att han på grund däraf är pliktig föra
handelsböcker.

2. Afslutas aftal om köp eller byte af fondpapper i utlandet,
och är den ene kontrahenten bosatt i utlandet, utgöres stämpeln med
hälften af det belopp, hvarmed afräkningsnotan enligt de i 1 mom.
gifna bestämmelser eljest skolat förses, i hvarje fall dock minst 5 öre.

Bih. till Biksd. Prof. 1908. 5 Sami. 1 Afd. 27 Höft. 2

10

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 29.

Såsom afslutadt i utlandet anses ock sådant aftal, som kommit till
stånd medelst post, telefon eller telegraf mellan ort i Sverige och ort
i utlandet.

3. Stämpelplikt äger icke rum i följande fall, nämligen:

a) då bägge kontrahenterna äro fondhandlare och aftalet å hvardera
sidan afslutas icke för egen räkning utan i kommission;

b) då aktie eller banklott utan mellangift utbytes mot annan eller
andra aktier eller banklotter i samma bolag och till enahanda eller
lägre belopp;

c) då obligation utan mellangift utbytes mot annan eller andra
obligationer af samma utgifvare samt med samma räntefot och till enahanda
eller lägre belopp;

d) då vid öfverlåtelse af aktie eller obligation den ene kontrahenten
är svenska staten eller svenska statsförvaltningen tillhörande allmänt
verk eller styrelse, Riksdagens verk eller Sveriges allmänna hypoteksbank,
samt slutligen

e) i fråga om obligation vid sådan öfverlåtelse, då enligt förordningen
angående stämpelafgiften obligationen skall före utlämnandet eller före
öfverlåtelsen förses med särskild stämpel.

4. Värdet å de öfverlåtna fondpapperen skall vid köp anses motsvara
köpeskillingen och må vid byte icke upptagas till lägre belopp än det
vid tiden för bytesaftalet i allmänhet gällande.

2 Kap.

Om afräkning snota.

4 §•

1. Afräkningsnota skall upprättas samma dag, som köp- eller
bytesaftal afslutas.

2. Vid köp skall afräkningsnota upptaga kontrahenternas (säljarens
och köparens eller kommissionärens och kommittentens eller kommissionärens
och tredje mans) namn och bostad, ort och dag för köpets afstötande,
föremålet för öfverlåtelsen äfvensom den öfverenskomna köpeskillingen.

Skyldigheten att upprätta afräkningsnota åligger, där ej nedan
annorlunda sägs, säljaren, vare sig denne handlar för egen räkning
eller såsom kommissionär.

11

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 29.

År fondhandlare köpare vare sig för egen räkning eller i egenskap
af kommissionär, och är den andra kontrahenten ej fondhandlare,
skall lcöparen upprätta afräkningsnotan.

Där vid öfverlåtelse af fondpapper någon, utan att själf uppträda
vare sig som säljare eller köpare, förmedlat aftalet mellan kontrahenterna,
åligger det förmedlaren att upprätta afräkningsnotan, som därvid skall
upptaga, utom kontrahenternas, jämväl förmedlarens namn.

Då fondhandlare afslutar köpeaftal, icke för egen räkning utan
såsom kommissionär, skall han förse afräkningsnota med påskrift: i
kommission (afräkningsnota i kommission).

Afräkningsnota behöfver icke vara underskrifven.

3. Då köpeaftal afslutas mellan kontrahenter, hvilka bägge äro
fondhandlare, skall kontrahent, som köper i kommission-, öfver uppgörelsen
mellan fondhandlarna upprätta särskild ostämplad afräkningsnota i
kommission.

4. I fall, där bytesaftal afslutas mellan, å ena sidan, kommissionär,
som är fondhandlare, och, å andra sidan, kontrahent, som icke är dylik
kommissionär, upprättas afräkningsnota endast af fondhandlaren. Afslutas
bytesaftalet genom förmedlare, skall denne upprätta särskild afräkningsnota
för en hvar af kontrahenterna. Vid bytesaftal i andra än
nu nämnda fall skall hvardera kontrahenten upprätta afräkningsnota.

I afräkningsnota vid bytesaftal upptages värdet allenast å de
fondpapper, som öfverlåtas af den kontrahent, hvilken själf har att, upprätta
notan eller för hvilkens räkning sådant åligger förmedlaren. År vid
bytesaftal fondhandlare kontrahent, och har aftalet afslutats icke för dennes
egen räkning utan i kommission, skall i afräkningsnotan upptagas värdet å
de fondpapper, som öfverlåtas af den andre kontrahenten (kommittent
eller tredje man). Skall vid byte kontrahent utgifva mellanafgift, tilllägges
denna afgift värdet å de fondpapper, samma kontrahent öfverlåter.

Rörande afräkningsnotas innehåll i öfrigt gäller hvad i 2 mom.
sägs med afseende å afräkningsnota vid köp.

5. Afräkningsnota upprättas i två lika lydande exemplar. Då den,
hvilken det åligger att upprätta afräkningsnotan, handlar för egen
räkning eller såsom kommissionär, skall det ena exemplaret af notan
stanna i förvar hos upprättaren och det andra sist å tredje dagen, efter
det aftalet kommit till stånd, afsändas till kontrahenten. År aftalet åter
slutet genom förmedlare, skall denne inom nämnda tid afsända båda
exemplaren, ett till hvardera kontrahenten.

6. Då fondpapper säljas å exekutiv auktion, anses auktionsförrättaren
såsom förmedlare.

12

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 29.

5 §•

Då fondhandlare utfärdar afräkningsnota, skall notan tagas ur en
för ändamålet inrättad bok, hvari blanketterna äro inhäftade och försedda
med nummer i fortlöpande följd. Hvarje blankett skall bestå af
talong och afräkningsnota, den senare delad i två lika lydande hälfter.
Talong samt afräkning snotans båda hälfter skola genom perforering vara
från hvarandra skilda samt försedda med samma nummer. Kungl. Maj:t
fastställer formulär till blanketter.

Fondhandlare, som vid köp eller byte mottagit ostämplad afräkningsnota
i kommission, skall bilägga densamma det hos honom förvarade
exemplaret af den utaf honom själf öfver köpet eller bytet utfärdade
notan.

Blankettbok med tillhörande exemplar af upprättade afräkningsnotor
äfvensom vid köp- eller bytesaftal bekomna afräkningsnotor skola
af fondhandlare bevaras i två år.

3 Kap.

Om den, hvilken stämpelplikten åligger, och sättet för dess fullgörande in. in.

6 §•

Den, som enligt 4 § 2 och 4 mom. är pliktig upprätta afräkningsnota,
är skyldig att belägga densamma med föreskrifven stämpel.

För utgörandet af föreskrifven stämpel svare likväl i hvarje fall
såväl hvardera kontrahenten för sig som ock förmedlare, med den inskränkning
att, om köp- eller bytesaftal afslutats i utlandet, ansvaret
ligger endast å här i riket bosatt kontrahent och förmedlare.

i §•

1. För stämpelbeläggning af afräkningsnota skall användas dubbel
beläggningsstämpel (öfverlåtelsestämpel). Ofverlåtelsestämplar skola vara
att tillgå af följande slag, nämligen å 5, 10, 15, 20, 25, 30, 40, 50,
60 och 75 öre samt 1, 1.2 o, 1.5o, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 12, 15,
20, 25, 30, 50, 75, 100, 200 och 500 kronor.

13

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 29.

De två exemplaren af afräkningsnotan förses med hvar sin hälft
af stämpeln, därvid iakttages, att den med n:o 1 märkta hälften anbringas
å det exemplar af notan, som skall förblifva i upprättarens förvar, eller,
där afräkningsnotan upprättas af förmedlare, å det exemplar af notan,
som öfversändes till öfverlåtaren.

Ofverlåtelsestämpeln fästes å afräkningsnota med hela den limmade
sidan och skall, med angifvande af datum, makuleras genom lämplig
påteckning, färg eller svartstämpling.

2. När till afräkningsnota erfordras stämpel till större belopp än
en stämpel innehåller, må två eller flera stämplar begagnas. Där stämpelbeloppet
utfaller i sådant tal, hvarå stämpel ej finnes eller hvartill flera
stämplar å mindre värden ej kunna sammanjämkas, skall stämpel å det
lägre värde, som är sagda tal närmast, begagnas, med iakttagande dock
af hvad i 3 § 2 mom. stadgas.

3. Förmedlare, som drifver sådan rörelse med värdepapper, att
han på grund däraf är pliktig föra handelsböcker, åligger att å vederbörande
blanketts talong göra anteckning om beloppet af den stämpel,
som blifvit åsatt afräkningsnota, hvars båda exemplar afsändts till
kontrahenterna.

4. För stämpel, som af förmedlaren åsatts afräkningsnota, äger
denne utbekomma ersättning hos hvilken af kontrahenterna som helst.
Stämpel å afräkningsnota, som, efter försäljning af fondpapper å exekutiv
auktion, af auktionsförrättaren upprättas, skall gäldas på sätt i
164 § iztsökningslagen om kostnad för utmätt egendoms försäljning
stadgas.

8 §•

Fullgör ej den, som det jämlikt 4 § 2 och 4 mom. åligger att
upprätta och till kontrahent afsända afräkningsnota, denna skyldighet,
skall kontrahent, som svarar för stämpelafgiftens utgörande, inom fjorton
dagar efter köpets eller bytets afslutande upprätta och till den andra
kontrahenten afsända sådan nota, vederbörligen stämpelbelagd. Har
kontrahent, som svarar för stämpelafgiftens utgörande, emottagit afräkningsnota,
hvilken icke blifvit försedd med föreskrifven stämpel, åligger
det honom att inom sagda tid förse notan med felande stämpel.

Där, vid aftal om köp eller byte mellan fondhandlare, den ene,
som utfärdat ostämplad afräkningsnota i kommission, icke från kontrahenten
mottagit dylik eller ock vederbörligen stämpelbelagd afräkningsnota
öfver samma köp eller byte, åligger det den förre att inom nyssnämnda
tid förse det hos honom förvarade exemplaret af den utaf

14

Bevillning sutåkottets Betänkande N:o 29.

honom utfärdade afräkningsnotan med stämpel till det belopp, som
skolat för köpet eller bytet utgå, om kontrahenten icke varit kommissionär.

Då i fall, hvarom i denna § förmärs, stämpelbeläggningen äger
rum utan att afräkningsnotans bägge exemplar äro för den, som utför
stämpelbeläggningen, tillgängliga, åligger det denne att belägga det för
honom tillgängliga exemplaret med den med n:o 1 märkta delen af stämpeln
och en afskrift af samma exemplar med den andra delen af samma
stämpel; börande denna afskrift omedelbarligen öfversändas till kontrahent.

4 Kap.

Kon tro l Iföreskri fiter.

9 §‘

Bolag, förening eller enskild person, som, i eller utan samband
med annan rörelse eller näring, ämnar drifva handel med fondpapper
vare sig för egen räkning eller i kommission, skall därom, innan handel
af sådant slag börjas, göra särskild anmälan, om handeln skall idkas i
Stockholm, hos öfverståthållarämbetet och eljest hos Konungens befallningshafvande
i det län, där rörelsen skall drifvas.

Anmälan om handel med fondpapper, som redan drifves, när denna
författning träder i kraft, skall i enahanda ordning ske inom en månad
efter nämnda tidpunkt.

Anmälningsskyldighet, hvarom i denna § förmärs, åligger dock
icke af handels- och sjöfartsnämnd antagen fondmäklare samt ej heller
solidariskt bankbolag eller bankaktiebolag, såvidt angår banks hufvudkontor.

10 §.

Tillsyn öfver efterlefnaden af de i denna förordning gifna föreskrifter
tillkommer öfverståthållarämbetet och Konungens befallningshafvande
i länen.

Sådan tillsyn utöfvas, hvad angår annan fondhandlare än solidariskt
bankbolag och bankaktiebolag, genom särskilda tillsyningsmän, som
utses af öfverståthållarämbetet för rörelse, som drifves inom Stockholm,
och eljest af Konungens befallningshafvande i vederbörande län. Nämnda
tillsyningsman äga uppbära dels särskildt arfvode, som på förslag af
öfverståthållarämbetet eller Konungens befallningshafvande fastställes
af Konungen, dels ock vid resor i och för uppdragets fullgörande rese -

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 20. 15

kostnads- och traktamentsersättning enligt tredje klassen i gällande
resereglemente.

Beträffande de solidariska bankbolagen och bankaktiebolagen utöfvas
tillsynen genom de af öfverståthållarämbetet och Konungens befallningshafvande
jämlikt gällande banklagar utsedda allmänna ombud,
dock att Konungen vill, där så finnes lämpligt, förordna, att å viss
ort, där handel med fondpapper drifves vid banks afdelningskontor,
tillsynen äfven öfver sådan rörelse skall utöfvas af tillsyningsman,
hvarom ofvan förmäles.

11 §•

Fondhandlare, som står under tillsyn af tillsyningsman, är skyldig
att, när helst så påfordras, för tillsyningsmannen förete sina blankettböcker
samt andra handlingar och räkenskaper, såvidt de angå fondhandlarens
handel med fondpapper. Efter därom af allmänna ombudet vid
bank gjord tillsägelse åligger bank att till hufvudkontoret för granskning
införskaffa bankens vid afdelningskontor förefintliga blankettböcker
samt andra handlingar och räkenskaper, såvidt de angå bankens handel
med fondpapper å ort, där icke på grund af Konungens förordnande
tillsynen öfver dylik rörelse skall utöfvas af tillsyningsman.

Tredskas bank eller annan fondhandlare att fullgöra hvad honom
sålunda åligger, äge öfverståth-ållarämbetet eller Konungens befallningshafvande
förelägga den tredskande vite och till sådant vite fälla.

Hvad tillsyningsman vid granskning af fondhandlares handlingar
inhämtat, må tillsyningsman yppa allenast i fall då annan tillsyningsman
för fullgörande af sin granskning splikt äskar upplysning om visst
angifvet förhållande eller då sådant erfordras för anmälan till åtal för
förseelse mot denna förordning eller ock för utredning vid domstol i mål
af dylik beskaffenhet.

Yppar tillsyningsman i andra än nu sagda fall hvad sålunda hemligt
hållas bör, straffes med böter från och med tjugufem till och med femhundra
kronor och vare därjämte skyldig att till fullo godtgöra skada,
som af förseelsen kan hafva uppkommit.

16

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 29.

5 Kap.

Ansvarsbestämmelser.

12 §.

Den, som enligt 4 eller 8 § är pliktig upprätta afräkningsnota
öfver köp eller byte af fondpapper, men underlåter att sådant fullgöra
eller att förse upprättad nota med föreskrifven stämpel, böte från
och med fem till och med trettio gånger det felande stämpelbeloppet,
dock minst tio kronor. Hade afräkningsnotan ej skolat förses med
stämpel, böte tio kronor.

Har någon i afräkningsnota, som af honom upprättats, mot bättre
vetande lämnat oriktig uppgift och därigenom föranledt, att stämpelafgift
icke till behörigt belopp blifvit utgjord, böte från och med tjugu
till och med femtio gånger det stämpelbelopp, som genom det oriktiga
förfarandet undandraga, dock minst femtio kronor.

13 §.

Har någon, som är skyldig förse afräkningsnota med stämpel,
försummat att makulera stämpel, hvarmed sådan handling blifvit belagd,
vare påföljden böter fem kronor.

Den, som bryter mot de i 4 § i eller 5 mom., 5 § eller 7 § 1 eller
3 mom. meddelade ordningsföreskrifter, straffes, där ej i 12 § annan
påföljd blifvit för förseelsen utsatt, med böter från och med fem till
och med femhundra kronor.

14 §.

Försummas anmälan, som i 9 § föreskrifves, straffes den försumlige
med böter från och med fem till och med femhundra kronor.

15 §.

De i 12, 13 och 14 §§ omförmälda förseelser åtalas af allmän
åklagare vid allmän domstol.

17

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 29.

Åtal för förseelse, som i sista stycket af 11 § omförmäles, anhängiggöres
ock vid allmän domstol, men må ej af allmän åklagare åtalas, där
ej målsägande densamma till åtal angifva.

Varder kontrahent i aftal om köp eller byte af fondpapper ställd
under tilltal för det han icke fullgjort honom åliggande skyldighet att
upprätta eller stämpelbelägga afräkningsnota, vare till fredande från
ansvar pliktig förete afräkningsnotan, där han icke i annan ordning
gitter förete bevisning därom, att han fullgjort hvad honom i berörda
afseende ålegat.

16 §.

Böter enligt denna förordning förvandlas vid bristande tillgång
efter allmän lag.

17 §.

Af böter, som enligt denna förordning ådömas, tillfaller hälften
åklagaren och hälften kronan. Finnes särskild angifvare, tage han
hälften af åklagarens andel.

6 Kap.

Öfriga bestämmelser.

18 §.

Statskontoret skall genom därtill antagna försälj ningsmän låta tillhandahålla
allmänheten stämplar af de särskilda slag, som enligt denna
författning skola vara att tillgå.

Sådana försäljningsmän utses, för Stockholm af statskontoret, och
för hvarje annan stad äfvensom, till erforderligt antal, för landet af
Konungens befallningshafvande.

Ett exemplar af denna författning bör tillställas försäljningsman;
och åligger det honom att, då upplysning begäres om det stämpelbelopp,
som erfordras för en viss afräkningsnota, utan ersättning meddela sådan
upplysning.

Den myndighet, som förordnat försäljningsman, äger, när så pröfvas
skäligt, entlediga honom. Däröfver må klagan ej föras.

Bih. till Riksd. Prot. 1908. 5 Sami. 1 Åfd. 27 Höft.

3

18

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 29.

19 §.

Försäljningsman vare skyldig att för sin uppbörd ställa behörigen
godkänd borgen eller ock nedsätta obligationer i enlighet med därom
gällande föreskrifter; ägande försäljningsman att efter rekvisition hos
statskontoret få stämplar sig tillställda inom det belopp, för hvilket
säkerhet sålunda blifvit ställd.

För stad förordnad försäljningsman åligger att hafva den till försäljningen
afsedda lägenhet för allmänheten tillgänglig hvarje söckendag
å tid, som bestämmes af den myndighet, hvilken förordnat försäljningsmannen.

20 §.

Då försäljningsman af Konungens befallningshafvande antages
eller entledigas, göre Konungens befallningshafvande ofördröjligen därom
anmälan hos statskontoret. Detsamma gälle ock, ifall den säkerhet,
som af sådan försäljningsman blifvit ställd, undergått förändring.

21 §.

Beträffande uppbörd och redovisning för öfverlåtelsestämplar skall
i tillämpliga delar iakttagas hvad som finnes föreskrifvet i förordningen
angående stämpelafgiften, dock att försäljningsman i redovisning för
öfverlåtelsestämplar icke äger att såsom ersättning för besvär och kostnader
räkna sig till godo mer än en procent af det belopp, för hvilket
öfverlåtelsestämplar under året försålts.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1909.

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 29.

19

Reservationer:

v id 3 §;

af herrar Åkerberg, Håkanson, G. Jansson i Krakerud och 0. A.
Ericsson i Ofvanmyra, som yrkat bifall till Kungl. Maj:ts förslag beträffande
skattesatserna och att följaktligen 3 § 1 mom. skulle lyda
sålunda:

1. Afräkningsnota, hvarom i 2 § förmäles, skall, där ej nedan
annorlunda stadgas, vid köp förses med stämpel till följande belopp,
nämligen:

a) vid köp af aktier och banklotter 30 öre, då de öfverlåtna
aktiernas eller banklotternas sammanlagda värde icke öfverstiger 200
kronor, och därutöfver 30 öre för hvarje påbörjadt belopp af 200 kronor,

b) vid köp af obligationer 20 öre, då de öfverlåtna obligationernas
sammanlagda värde ej öfverstiger 200 kronor, och därutöfver 20 öre,
för hvarje påbörjadt belopp af 200 kronor,

dock att, där den ene kontrahenten är fondhandlare och aftalet
afslutas icke för dennes egen räkning utan i kommission, afräkningsnotan
skall förses

c) vid köp af aktier och banklotter med stämpel af 15 öre, då
de öfverlåtna aktiernas eller banklotternas sammanlagda värde icke
öfverstiger 200 kronor, och därutöfver 15 öre för hvarje påbörjadt
belopp af 200 kronor, samt

d) vid köp af obligationer med stämpel af 10 öre, då de öfverlåtna
obligationernas sammanlagda värde ej öfverstiger 200 kronor, och
därutöfver 10 öre för hvarje påbörjadt belopp af 200 kronor.

Äfvenledes skall, där ej nedan annorlunda stadgas, afräkningsnota
vid byte förses med stämpel till följande belopp, nämligen:

e) vid byte af aktier och banklotter 15 öre, då det värde, som
enligt 4 § 4 mom. skall i afräkningsnotan upptagas, ej öfverstiger 200

20 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 29.

kronor, och därutöfver 15 öre för hvarje påbörjadt belopp af 200
kronor, samt

1) vid byte af obligationer 10 öre, då det värde, som enligt 4 §
4 mom. skall i afräkningsnotan upptagas, ej öfverstiger 200 kronor,
och därutöfver 10 öre för hvarje påbörjadt belopp af 200 kronor.

Med fondhandlare förstås i denna förordning solidariskt bankbolag,
bankaktiebolag och fondmäklare äfvensom annan, som drifver
sådan rörelse med fondpapper, att han på grund däraf är pliktig föra
handelsböcker.

af herr Branting, som ansett, att 3 § 3 mom. a) bort utgå ur förordningen; -

vid 10 och 11 §§:

af herrar Åkerberg, Håkanson, G. Jansson i Krakerud och O. A.
Ericsson i Ofvanmyra, som yrkat, att ifrågavarande §§ skulle hafva
följande lydelse:

10 §.

Tillsyn öfver efterlefnaden af de i denna förordning gifna föreskrifter
tillkommer öfverståthållarämbetet och Konungens befallningshafvande
i länen.

Sådan tillsyn öfver fondhandlare utöfvas genom särskilda tillsyningsman,
som utses af öfverståthållarämbetet för rörelse, som drifves
inom Stockholm, och eljest af Konungens befallningshafvande i vederbörande
län. Nämnda tillsyningsman äga uppbära dels särskilt arfvode,
som på förslag af öfverståthållarämbetet eller Konungens befallningshafvande
fastställes af Konungen, dels ock vid resor i och för uppdragets
fullgörande resekostnads- och traktamentsersättning enligt tredje
klassen i gällande resereglemente.

11 §•

Fondhandlare är skyldig att, när helst så påfordras, för tillsyningsmannen
förete sina blankettböcker samt andra handlingar och räkenskaper,
såvidt de angå fondhandlarens handel med fondpapper.

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 29. 21

Tredskas —---------------fälla.

Hvad — — — — — — — — — — — — — — beskaffenhet.
Yppar — — — — — — — — — — — — — — uppkommit.

Her rar A. Hammarström, Moll och Höjer hafva begärt få antecknadt,
att de icke deltagit, den förstnämnde i behandlingen och de öfriga i
den slutliga behandlingen af detta ärende inom utskottet.

Bill. till Riksd. Prat. 1908. 5 Sami. 1 Afd. 27 Höft. 4