Riksdagens Skrifvelse N:o 77.
5
M:o 77.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 23 april 1907.
— — — — Andra Kammaren — 20 ,— 1907.
Riksdagens skrifvelse till Konungen angående användande
af skogsvårdsafgifter till inköp af allmänning sskog ar.
(Lagutskottets utlåtande N:o 35, punkt 1.)
Till Konungen.
Vid detta års riksdag har enskild motionär föreslagit, att skogsvårdsafgifter
må kunna i lämpliga fall disponeras äfven till förvärf af den
mark, hvarå det allmänna ämnar nedlägga kostnader för skogskultur.
Den tanke, som ligger till grund för förevarande framställning, är
icke ny. Vid lagstiftningsarbetet för åstadkommande af en förbättrad
skogsvård och skogshushållning har särskildt på senare tid flere gånger
och på flere olika sätt uttalats vikten och hehofvet af att genom åtgärder
i olika riktningar tillskapa allmänningsskogar i så stor omfattning som
möjligt. Härvid har man utgått från den förutsättningen, att skogen
det allmännas hand bättre vårdas och bevaras än då den äges af den engkilde,
hvilken i allmänhet ej kan antagas med samma förutseende och
sparsamhet som det allmänna sköta sin skog. Det var ock med tanke
härpå, som 1904: års Riksdag till Eders Kungl. Maj:t aflat två särskilda
skrifvelser, i hvilka begärdes en lagstiftning, som kunde bereda dels de!-
6
Riksdagens Skrifvelse N:o 77.
ägare i häradsallmänning möjlighet att få med allmänningen för framtiden
införlifva mark, som blifvit för sådant ändamål inköpt, dels ock
kommuner, korporationer, byalag samt stiftelser och fonder, som afse allmänt
ändamål, möjlighet att genom inköp af skogsmark eller annorledes
bilda, bibehålla och utvidga gemensamhetsskogar.
Nu har föreslagits, att äfven skogsvårdsafgifter skola få i lämpliga
fall användas till inköp af den mark, som skall skogsodlas, och att denna
mark skulle bli en länsallmänning. Denna hemställan kan Riksdagen ej
annat än pa det lifligaste tillstyrka. Riksdagen anser sig emellertid härvid
böra erinra, att förordningen om skogsvårdsafgifter ej uppställer något
hinder för ett dylikt användningssätt. Luckan i lagstiftningen ligger däri,
att förordningen om skogsvårdsstyrelser ej inrymmer någon befogenhet för
skogsvardsstyrelse att inköpa mark, ''samt att bestämmelse saknas, hvem
en sålunda inköpt mark skall tillhöra. Riksdagen föreställer sig nu, att
dylik mark gifvetvis bör tillfalla vederbörande landstingsområde, till hvilket
de använda skogsvårdsafgifterna influtit.
Denna fråga kom i viss mån på tal äfven vid 1906 års riksdag.
I en af Eders Kungl. Maj:t till Riksdagen afbiten proposition hade nämligen
då begärts Riksdagens medgifvande till försäljning af ett till en
kronolägenhet hörande område, hvilket af vederbörande skogsvårdsstyrelse
skulle förvärfvas. Da det emellertid kunde ifrågasättas, huruvida styrelsen
ägde rätt att förvärfva fast egendom, afstyrkte statsutskottet bifall till
framställningen, och blef denna statsutskottets hemställan af Riksdagen
godkänd. Under diskussionen inom kamrarna framhölls dock af flere talare,
af hvilken vikt det vore, att en sådan rätt, som här ifrågasättes,
blefve skogsvårdsstyrelserna tillagd.
Sannolikt erfordras för ändamålet ett tillägg allenast till förordningen
om skogsvårdsstyrelser om att styrelsen tillerkännes den ifrågasatta befogenheten
och att marken skall tillhöra vederbörande län eller landstingsområde.
Da emellertid denna sak kräfver ett närmare öfvervägande, lärer
försiktigheten bjuda att först öfverlämna densamma till Eders Kungl.
Maj:ts pröfning. Det är emellertid af stor vikt, att ifrågavarande lagstiftning
så snart som möjligt och helst vid nästkommande års riksdag
kommer till stånd. Medan tiden går, försummas nämligen gynnsamma
tillfällen för skogsvårdsstyrelserna att förvärfva lämplig mark för distriktets
räkning, och skogsvårdsafgifterna, som nu, i brist på det föreslagna
användningssättet, odelade nedläggas på enskild mark i månget fall utan
säkerhet för ett bestående resultat, gå därigenom i viss mån förlorade.
Riksdagens Skrifvelse N:o 77.
7
Med stöd af det sålunda anförda får Riksdagen anhålla, det täcktes
Eders Kungl. Maj:t låta utarbeta och om möjligt redan till nästkommande
års Riksdag framlägga förslag till lagbestämmelser, hvarigenom skogsvårdsstyrelserna
tillägges rättighet att i fall då sådant finnes lämpligt förvärfva
skogsmark till bildande af allmänningar för vederbörande landstingsområde
samt för sådant ändamål använda influtna skogsvårdsafgifter.
Stockholm den 23 april 1907.
Med undersåtlig vördnad.