Riksdagens Skrifvelse N:o 226.
1
N:o 226.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 1 juni 1907.
— — — — Andra Kammaren den 1 — —
Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till bildande af en jordförmedling
sf ond jämte en i ämnet väckt motion.
(Statsutskottets utlåtande n:o 176.)
Till Konungen.
I en den 9 april innevarande år till Riksdagen aflåten proposition
(n:o 149) har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande af bilagdt, i statsrådet
samma dag fördt protokoll öfver jordbruksärenden, föreslagit Riksdagen
att
l:o.
bemyndiga riksgäldskontor att under åren 1908—1909 tillhandahålla
statskontoret ett belopp af högst 2,000,000 kronor för bildande
af en lånefond, afseende underlättandet af inköp på landsbygden eller
å till stad hörande, men utanför det planlagda området belägen mark
Bill. till Riksd. Prof. 1907. 10 Samt. 1 Afd. 1 Band. 67 Höft. (N:o 226.) 1
2
Riksdagens Skrifvelse N:o 226.
af större jordområden, som kunde erhållas för billigt pris och särskildt
lämpade sig att helt och hållet eller till väsentlig del utstyckas till egnahemslägenheter
(j ordförmedling sfonden);
2:o.
medgifva, att Eders Kungl. Maj:t måtte under nämnda år disponera
fondens samtliga kapitaltillgångar till förlagslån åt aktiebolag och föreningar,
hvilka hade till uppgift att befrämja förvärfvandet af egna
hem, under förutsättning att nämnda aktiebolag och föreningar af Eders
Kungl. Maj:t vid pröfning i hvarje särskildt fall i den ordning, Eders
Kungl. Maj:t funne godt föreskrifva, funnes bereda tillräcklig trygghet för
att deras verksamhet bedrefves på ett oegennyttigt och ändamålsenligt sätt,
och under villkor att deras bolagsordningar eller stadgar vore upprättade i
öfverensstämmelse med af Eders Kungl. Maj:t särskildt föreskrifnagrunder;
3:o.
besluta, att för ifrågavarande lånerörelse skulle gälla följande allmänna
bestämmelser:
Mom. 1. Ansökning om statslån skall ställas till Kungl. Maj:t
samt ingifvas till Kungl. Maj:ts befallningshafvande.
Vid ansökningen skola fogas:
a) i hufvudskrift eller bestyrkt afskrift handling, utvisande, att
sökanden inköpt eller å auktion inropat det jordområde, till hvars förvärfvande
statslånet afses, eller att sökanden har anbud att få till visst
pris och på angifna villkor inköpa området,
b) beskrifning öfver området, innehållande uppgift å dess belägenhet,
storlek, naturbeskaffenhet, kommunikationsförhållanden, taxeringsvärde,
därest sådant finnes åsatt, de å området uppförda byggnader
och befintliga anläggningar m. m.,
c) de intyg och bevis, som erfordras för styrkande af uppgifterna
i beskrifningen äfvensom i öfrigt för bedömande af fastighetens värde
och lämplighet för styckning.
Kungl. Maj:ts befallningshafvande åligger att ofördröjligen insända
de ingifna handlingarna jämte eget utlåtande till Kungl. Maj:t.
Mom. 2. Statslån kan beviljas till högst Vs af områdets med
ledning af de i mom. 1 omförmälda handlingar beräknade värde, dock
ej till mer än Vs af köpesumman.
Mom. 3. Beviljadt lånebelopp utanordnas af statskontoret, sedan
låntagaren dit aflämnat skuldförbindelse jämte sådan säkerhet för
förbindelsens behöriga fullgörande, som af statskontoret kan godkännas.
3
Riksdagens Skrifvelse N:o 226.
Var ej vid lånets beviljande giltigt köpeaftal träffadt, må ej lånet
utlämnas, förrän sökanden styrkt, att sådant aftal åt bindande beskaffenhet
kommit till stånd i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad
vid lånets sökande uppgifvits.
Mom. 4. Hvad som af beviljadt statslån icke blifvit inom ett år
från den dag, då det beviljats, i statskontoret lyft, skall anses hafva
återfallit till fonden.
Mom. o. Aktiebolag eller förening, som erhållit statslån, åligge
att skyndsamt gå i författning om det inköpta områdets styckning på
så lämpligt sätt som möjligt för vinnande af det med statslånets beviljande
afsedda ändamålet.
Finnes bolaget eller föreningen visa försumlighet härutinnan eller
varder eljest bolagets eller föreningens verksamhet icke handhafd på
ett förtroendeingifvande sätt, och är ej sådant fall för handen, att statskontoret,
efter ty nedan sägs, äger påfordra lånets inbetalning, då ankommer
på Kungl. Maj:t att efter omständigheterna förordna, att statslånet
genast skall vara till återbetalning förfallet.
Varder ej rätten till statslånet förverkad, då må med de inskränkningar,
som i mom. 7 här nedan omförmälas, statslånet åtnjutas intill
utgången af femte kalenderåret efter det, då detsamma blifvit i statskontoret
lyft, vid hvilken tid lånet skall vara till statskontoret till fullo
inbetaldt, där ej Kungl. Maj:t med hänsyn till särskilda förhållanden,
på ansökan, finner skäl medgifva ytterligare utsträckning af lånetiden.
Mom. 6. Å lyft lånebelopp skall erläggas ränta från lyftningsdagen
efter fyra för hundra för år räknadt.
Förfallen ränta skall för hvarje kalenderår inom utgången af
januari månad påföljande år till statskontoret inbetalas.
Mom. 7. För hvarje kalenderår skall bolaget eller föreningen
inom nästföljande januari månads utgång till Kungl. Maj:ts befallningshafvande
ingifva redogörelse för sin verksamhet, innefattande uppgift
å de lotter af det inköpta området, som under året från detsamma
försålts, deras storlek och beskaffenhet samt de för desamma erhållna
köpeskillingar.
Med ledning af nämnda handling samt de upplysningar, Kungl.
Maj:ts befallningshafvande i öfrigt kan finna lämpligt införskaffa, skall
Kungl. Maj:ts befallningshafvande, där ej sådant fall är för handen,
som i sista stycket af detta mom. afses, afgifva förslag till bestämmande
af det belopp af statslånet, som vid jämförelse med hela områdets
värde skall anses belöpa å de försålda lotterna. Nämnda förslag jämte
ofvannämnda redogörelse skall Kungl. Maj:ts befallningshafvande därefter
4
Riksdagens Skrifvelse N:o 226.
öfverlämna till Kungl. Maj:t, som bestämmer huru stor del af lånet på
grund af de skedda försäljningarna skall till statskontoret inbetalas.
Sålunda till inbetalning bestämdt belopp skall inom en månad, efter
det bolaget eller föreningen erhållit del af Kungl. Maj:ts beslut, jämte
å samma belopp upplupen ränta till statskontoret inlevereras.
Har under året det inköpta området blifvit i dess helhet försåldt,
åligge det Kungl. Maj:ts befallningshafvande att därom ofördröjligen
lämna statskontoret underrättelse. I detta fall skall den utestående
delen af statslånet jämte ränta inom nästpåföljande januari månads
utgång till statskontoret inbetalas.
Mom. 8. Därest statskontoret under lånetiden skulle finna den
ställda säkerheten icke längre nöjaktig, skall låntagaren inom tre månader
efter därom erhållet föreläggande aflämna nya säkerhetshandlingar,
som af statskontoret godkännas, vid äfventyr att statskontoret
eljest äger påfordra lånets ofördröjliga inbetalning.
Samma rätt tillkommer statskontoret, där föreskrifven rånte- eller
kapitalafbetalning icke erlägges inom fjorton dagar efter förfallodagen.
Mom. 9. A till betalning förfallet kapitalbelopp erlägges ränta
efter sex för hundra från förfallodagen, till dess likvid sker.
Mom. 10. Af inköpt område må, så länge någon del af erhållet
statslån är ogulden, upplåtelse af lotter ske endast under äganderätt.
Dock må, intill dess försäljning kan ske, område upplåtas på arrende
för kortare tid.
Mom. 11. Bolag eller förening, som erhållit statslån, är, så länge
någon del af detta ännu återstår ogulden, underkastad den kontroll
och de öfriga föreskrifter, Kungl. Maj:t kan finna för godt bestämma;
4:o.
medgifva, att Eders Kungl. Maj:t måtte äga meddela de ytterligare
föreskrifter, som i afseende å ifrågavarande lånerörelse kunde finnas
erforderliga;
5:o.
besluta, att riksgäldskontoret skulle af fondens medel erhålla godtgörelse
för den ränteutgift, som genom ofvanberörda medels öfverlämnande
till fonden för riksgäldskontoret förorsakades;
Riksdag ens Skrifvelse N:o 226. 5
Oro.
medgifva, att till fonden inflytande kapitalbetalningar och räntor,
i den mån de icke åtginge till ersättande af riksgäldskontorets ränteutgift,
matte intill utgången af år 1909 tilläggas fondens kapital.
I sammanhang med Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition har
Riksdagen till behandling förehaft en inom Riksdagen väckt motion,
däri hemställts, att Riksdagen måtte för sin del besluta, dels att
ifrågavarande jordförmedlingsfond måtte få af Eders Kungl. Maj:t disponeras
jämväl till förlagslån åt hushållningssällskap för det enligt propositionen
med dylika lån afsedda ändamål, och dels att hushållningssällskap,
som däraf ville begagna sig, måtte frikallas från skyldigheten att
ställa säkerhet för låneförbindelsens behöriga fullgörande.
Till stöd för denna framställning har motionären anfört följande:
»Det genom Kungl. Maj:ts nådiga proposition n:o 149 framlagda
förslaget om bildande af eu jordförmedlingsfond måste af alla, som
önska framgång åt egnahemsrörelsen, hälsas med stor tillfredsställelse.
Det är nämligen, åtminstone att döma af den erfarenhet, som gjorts
inom Jämtlands län, mindre det sätt, hvarpå egnahemslånerörelsen
handhafts, som vållat att denna ej tagit den utveckling, man från
början tänkt sig, utan de höga jordpriserna och svårigheten att bereda
tillgång på billig jord åt arbetarne. Tack vare de billiga penninglånen
hafva jordägare, som afyttrat lägenheter till egna hem, kommit i tillfälle
att af köparne betinga sig åtskilligt högre priser, än som med
vanliga räntesatser skulle varit möjliga att ernå. I många fall har
därför den förmån, man afsett att genom egnahemslånen bereda arbetarne,
i själfva verket till stor del kommit jordägare till godo. Genom jordfönnedlingsfonden
bör man hoppas att häruti skall kunna åstadkommas
ändring till det bättre.
Enligt det framlagda förslaget skola af den ifrågavarande fonden
förlagslån utlämnas allenast åt aktiebolag och föreningar, hvilka hafva
till uppgift att befrämja förvärfvandet af egna hem, under vissa i
propositionen närmare angifna villkor. Däremot skulle dylika lån ej
få lämnas, såsom jämväl varit ifrågasatt, åt hushållningssällskap, landsting
och kommuner, af skäl, såsom de af departementschefen angifvas,
att de företag, hvarom här är fråga, »alltid medföra en viss risk och
kräfva en betydlig affärsförvaltning, som ej rätt väl torde lämpa sig
att handhafvas af nämnda institutioners eller kommunernas kanske
stundom för själfva saken personligen ointresserade förtroendemän.»
6
Riksdagens Skrifvelse N:o 226.
Detta resonemang torde äga sin riktighet hvad landstingen och
kommunerna beträffar. Däremot synes det vara önskvärdt att lån ur
denna fond kunna erhållas jämväl af hushållningssällskap. Det intresse,
hvarmed flertalet af hushållningssällskapen ägnat sig åt låneförmedlingen,
synes mig göra sannolikt att dessa på sina håll skulle vara benägna
att äfven i afseende på inköp af fastigheter, som ägna sig till uppdelning
i egna hem, träda förmedlande emellan. Mångenstädes torde ock,
såvidt något gagn af fonden skall dragas för egnahemsrörelsen, hushållningssällskapen
böra gå i spetsen. Inom Jämtlands län, där hushållningssällskapet
med intresse tagit sig an egnahemslånerörelsen, är
det föga sannolikt att några särskilda bolag eller föreningar under
närmaste framtiden komma att bildas för förmedling af egnahemslån
till j or åbruksläg enheter. Det kan här förtjäna omnämnas, att nämnda
hushållningssällskap redan år 1905 beslöt att ställa ett belopp af 25,000
kronor till sitt förvaltningsutskotts förfogande för inköp af fastigheter,
som lämpade sig till uppdelning i egna hem, att af utskottet användas,
så snart verkligt behof kunde konstateras vara för handen. Hittills
har de lånesökandes antal varit så stort, att man med hänsyn till beslutets
affattning ej ansett sig befogad att för jordförmedling taga i
anspråk sällskapets egna små kapitaltillgångar. Inom den af hushållningssällskapet
för lånerörelsens handhafvande tillsatta egnahemsnämnden
har emellertid frågan vid flera tillfällen diskuterats och nämnden har
för sin del ansett önskligt att en jordförmedling kunde komma till
stånd på sådant sätt, att de, som ville bilda egna hem, själfva finge
taga initiativet och anmäla, att de gemensamt önskade få inköpt eu
viss salubjuden fastighet för att efter densammas styckning och med
erhållna statslån därå bereda sig egna hem. På sådant sätt skulle ett
dylikt inköp väsentligen underlättas — då eljest, om medel till inköpet
skulle skaffas direkt af köparne, svårighet kunde tänkas möta såväl för
ställande af nödig säkerhet som för affärens ordnande i öfrigt. Och för
hushållningssällskapet torde jordförmedlingen, så ordnad, hvarken medföra
någon risk eller behöfva någon vidlyftigare affärsförvaltning. Men
fall kunna äfven tänkas förekomma, då initiativet lämpligen kan tagas
af sällskapet eller dess organer. Så har nyligen till Jämtlands läns
egnahemsnämnd framställts förfrågan från ett större trävarubolag, om
den vore villig inköpa ett större antal till egna hem lämpliga lägenheter,
för hvilka priset, om inköpet kan göras på en gång, skulle ställa
sig synnerligen moderat. Sådana tillfällen borde ej försummas. Och
uppenbarligen skulle ett dylikt praktiskt sätt för egnahemsförvärf väsentligen
underlättas för hushållningssällskapet, om lån ur jordförmedlings
-
Riksdagens Skrifvelse N:o 226. 7
fonden kunde för ändamålet erhållas, helst sällskapets egna tillgångar,
såsom fallet är i Jämtlands län, kunna vara jämförelsevis begränsade.
Hushållningssällskap, som ville verka härför, borde väl i afseende på
möjligheten att därtill erhålla nödiga medel för billig ränta ej vara
sämre ställda än ett aktiebolag.
Någon risk, att hushållningssällskapen i detta afseende lade sig
för vidt ut, torde, med kännedom om de korporationer, som hafva förvaltningen
om hand, icke behöfva befaras. Snarare torde man kunna
antaga, att äfven om förlagslån af ifrågakomna slag skulle kunna utlämnas
till hushållningssällskapen, dessa ändock ej skulle inlåta sig på
någon jordförmedling i större omfattning. Men detta bör ju ej vara en
tillräcklig anledning att i de landsändar, där sådan förmedling kunde
vara lämplig, helt utesluta därvarande hushållningssällskap från att
kunna begagna sig af den lättnad, som genom ifrågavarande fond afsetts
att beredas.
Därest lån från nämnda fond skulle komma att medgifvas äfven
hushållningssällskap, torde dessa, likasom äger rum i afseende å låneförmedlingen,
böra frikallas från skyldigheten att ställa säkerhet och
följaktligen den i tredje punkten af den nådiga propositionen härom
intagna bestämmelse i detta afseende i erforderlig mån jämkas.»
Riksdagen ansluter sig i hufvudsak till Eders Kungl. Maj:ts framställning
i här föreliggande ämne. Dock har det i nämnda motion
framställda förslaget att medgifva äfven hushållningssällskapen rätt att
erhålla förlagslån ur jordförmedlingsfonden synts Riksdagen vara värdt
beaktande. Den erfarenhet man äger om hushållningssällskapens verksamhet
såsom förmedlare af lån från egnahemslånefonden synes gifva
fog för antagandet, att de med intresse skulle omfatta jämväl en
sådan verksamhet till åstadkommande af egna hem, som den här ifrågavarande.
Riksdagen gillar jämväl det i samma motion förekommande förslaget,
att hushållningssällskapen, i likhet med hvad som äger rum
vid förmedlingen af lån ur egnahemslånefonden, må vara fritagna från
skyldighet att ställa säkerhet för erhållna lån.
På grund af hvad Riksdagen sålunda anfört, har Riksdagen
dels bemyndigat riksgäldskontoret att under åren 1908—1909 tillhandahålla
statskontoret ett belopp af högst 2,000,000 kronor för bildande
af en lånefond, afseende underlättandet af inköp på landsbygden eller
å till stad hörande, men utanför det planlagda området belägen mark
af större jordområden, som kunna erhållas för billigt pris och särskildt
lämpa sig att helt och hållet eller till väsentlig del utstyckas till egnahemslägenheter
(jordförmedlingsfonden);
8
Riksdagens Skrifvelse N:o 226.
dels medgifvit, att Eders Kungl. Maj:t må under nämnda år
disponera fondens samtliga kapitaltillgångar till förlagslån åt hushållningssällskap
samt åt aktiebolag och föreningar, hvilka hafva till uppgift
att befrämja förvärfvandet af egna hem, under förutsättning, beträffande
aktiebolag och föreningar, att dessa af Eders Kungl. Maj:t vid
pröfning i hvarje särskildt fall i den ordning, Eders Kungl. Maj:t finner
godt föreskrifva, finnas bereda tillräcklig trygghet för, att deras verksamhet
bedrifves på ett oegennyttigt och ändamålsenligt sätt, och under
villkor att deras bolagsordningar eller stadgar äro upprättade i öfverensstämmelse
med af Eders Kungl. Maj:t särskildt föreskrifna grunder;
dels beslutat, att för ifrågavarande lånerörelse skola gälla följande
allmänna bestämmelser:
Mom. 1. Ansökning om statslån skall ställas till Kungl. Maj:t
samt ingifvas till Kungl. Maj:ts befallningshafvande.
Vid ansökningen skola fogas:
a) i hufvudskrift eller bestyrkt afskrift handling, utvisande, att
sökanden inköpt eller å auktion inropat det jordområde, till hvars förvärfvande
statslånet afses, eller att sökanden har anbud att få till visst
pris och på angifna villkor inköpa området,
b) beskrifning öfver området, innehållande uppgift å dess belägenhet,
storlek, naturbeskaffenhet, kommunikationsförhållanden, taxeringsvärde,
därest sådant finnes åsatt, de å området uppförda byggnader och
befintliga anläggningar m. m.,
c) de intyg och bevis, som erfordras för styrkande af uppgifterna
i beskrifningen äfvensom i öfrigt för bedömande af fastighetens värde
och lämplighet för styckning.
Kungl. Maj:ts befallningshafvande åligger att ofördröjligen insända
de ingifna handlingarna jämte eget utlåtande till Kungl. Maj:t.
Mom. 2. Statslån kan beviljas till högst 4/5 af områdets med
ledning af de i mom. 1 omförmälda handlingar beräknade värde, dock
ej till mer än 4/5 af köpesumman.
Mom. 3. Beviljadt lånebelopp utanordnas af statskontoret, sedan
låntagaren dit aflämnat skuldförbindelse. Annan låntagare än hushållningssällskap
skall därjämte till statskontoret aflämna af statskontoret
godkänd säkerhet för den afgifna skuldförbindelsens uppfyllande.
Var ej vid lånets beviljande giltigt köpeaftal träffadt, må ej lånet
utlämnas, förrän sökanden styrkt, att sådant aftal af bindande beskaffenhet
kommit till stånd i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad vid
lånets sökande uppgifvits.
9
Riksdagens Skrifvelse N:o 226.
Mom. 4. Hvad som af beviljadt statslån icke blifvit inom ett år
från den dag, då det beviljats, i statskontoret lyft, skall anses hafva
återfallit till fonden.
Mom. 5. Hushållningssällskap, aktiebolag eller förening, som
erhållit statslån, åligga att skyndsamt gå i författning om det inköpta
områdets styckning på så lämpligt sätt som möjligt för vinnande af
det med statslånets beviljande afsedda ändamålet.
Finnes låntagaren visa försumlighet härutinnan eller varder eljest
hushållningssällskapets, bolagets eller föreningens verksamhet icke handliafd
på ett förtroendeingifvande sätt, och är ej sådant fall för handen,
att statskontoret, efter ty nedan sägs, äger påfordra lånets inbetalning,
då ankommer på Kungl. Maj:t att efter omständigheterna förordna,
att statslånet genast skall vara till återbetalning förfallet.
Varder ej rätten till statslånet förverkad, då må med de inskränkningar,
som i mom. 7 här nedan omförmälas, statslånet åtnjutas intill
utgången af femte kalenderåret efter det, då detsamma blifvit i statskontoret
lyft, vid hvilken tid lånet skall vara till statskontoret till
fullo inbetaldt, där ej Kungl. Maj:t med hänsyn till särskilda förhållanden,
på ansökan, finner skäl medgifva ytterligare utsträckning af lånetiden.
Mom. 6. Å lyft lånebelopp skall erläggas ränta från lyftningsdagen
efter fyra för hundra för år räknadt.
Förfallen ränta skall för hvarje kalenderår inom utgången af januari
månad påföljande år till statskontoret inbetalas.
Mom. 7. För hvarje kalenderår skall låntagaren inom nästföljande
januari månads utgång till Kungl. Maj:ts befallningshafvande ingifva
redogörelse för sin verksamhet, innefattande uppgift å de lotter af det
inköpta området, som under året från detsamma försålts, deras storlek
och beskaffenhet samt de för desamma erhållna köpeskillingar.
Med ledning af nämnda handling samt de upplysningar, Kungl.
Maj:ts befallningshafvande i öfrigt kan finna lämpligt införskaffa, skall
Kungl. Maj:ts befallningshafvande, där ej sådant fall är för handen,
som i sista stycket af detta mom. afses, afgifva förslag till bestämmande
af det belopp af statslånet, som vid jämförelse med hela områdets
värde skall anses belöpa å de försålda lotterna. Nämnda förslag jämte
ofvannämnda redogörelse skall Kungl. Maj:ts befallningshafvande därefter
öfverlämna till Kungl. Maj:t, som bestämmer huru stor del af lånet
på grund af de skedda försäljningarna skall till statskontoret inbetalas.
Sålunda till inbetalning bestämdt belopp skall inom en månad, efter
Bih. till Riksd. Prof. 1907. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 67 Haft. 2
10
Riksdagens Skrifvelse N:o 226.
det låntagaren erhållit del af Kungl. Maj:ts beslut, jämte å samma
belopp upplupen ränta till statskontoret inlevereras.
Har under året det inköpta området blifvit i dess helhet försåldt,
åligge det Kungl. Maj:ts befallningshafvande att därom ofördröjligen
lämna statskontoret underrättelse. I detta fall skall den utestående
delen af statslånet jämte ränta inom nästpåföljande januari månads
utgång till statskontoret inbetalas.
Mom. 8. Därest statskontoret under lånetiden skulle finna den
ställda säkerheten icke längre nöjaktig, skall låntagaren inom tre
månader efter därom erhållet föreläggande aflämna nya säkerhetshandlingar,
som af statskontoret godkännas, vid äfventyr att statskontoret
eljest äger påfordra lånets ofördröjliga inbetalning.
Samma rätt tillkommer statskontoret, där föreskrifven rånte- eller
kapitalafbetalning icke erlägges inom fjorton dagar efter förfallodagen.
Mom. 9. Å till betalning förfallet kapitalbelopp erlägges ränta
efter sex för hundra från förfallodagen, till dess likvid sker.
Mom. 10. Af inköpt område må, så länge någon del af erhållet
statslån är ogulden, upplåtelse af lotter ske endast under äganderätt.
Dock må, intill dess försäljning kan ske, område upplåtas på arrende
för kortare tid.
Mom. 11. Hushållningssällskap, bolag eller förening, som erhållit
statslån, är, så länge någon del af detta ännu återstår ogulden, underkastad
den kontroll och de öfriga föreskrifter, Kungl. Maj:t kan finna
för godt bestämma;
dels medgifvit, att Eders Kungl. Maj:t må äga meddela de ytterligare
föreskrifter, som i afseende å ifrågavarande lånerörelse må finnas
erforderliga;
dels beslutat, att riksgäldskontoret skall af fondens medel erhålla
godtgörelse för den ränteutgift, som genom ofvanberörda medels öfverlämnande
till fonden för. riksgäldskontoret förorsakas;
dels ock medgifvit, att till fonden inflytande kapitalbetalningar
och räntor, i den mån de icke åtgå till ersättande af riksgäldskontorets
ränteutgift, må intill utgången af år 1909 tilläggas fondens kapital.
Stockholm den 1 juni 1907.
Med undersåtlig vördnad.
STOCKHOLM, ISAÅC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG 1907.