Riksdagens Skrifvelse N:o 222.

1

N:o 222.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 30 maj 1907.
— — — — Andra Kammaren den 30 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen angående undersökning och utredning
rörande landtarbetarnes lefnadsförhållanden.

(Första Kammarens tillfälliga utskotts (n:o 2) utlåtande n:o 18).
(Andra Kammarens tillfälliga utskotts (n:o 4) utlåtande n:o 25.)

Till Konungen.

Uti en inom Riksdagen väckt motion kar framhållits bekofvet af att
en utredning verkställdes om lämpligaste sättet för åstadkommande af en
undersökning ock statistisk utredning rörande landtarbetarnes (småbönders,
torpares, statares, drängars och pigors, backstugusittares och s. k. inbysingars
med fleres) lefnadsförhållanden.

Riksdagen håller före, att ingående kännedom om landtbefolkningens
lefnadsförhållanden i olika trakter af vårt land ännu saknas. Frågan om
landtarbetarnes ställning och lefnadsvillkor bar hittills blifvit vida mindre
uppmärksammad än den industriella arbetarefrågan. Att emellertid med
hänsyn till aflöning och aflöningssätt, arbetstid, födans beskaffenhet, bostäder
m. m. för jordbrukets arbetare i flera landsdelar gifves mycket,
som påkallar förändringar till det bättre, torde kunna anses obestridligt.

För att någonting väsentligt härutinnan skall kunna göras, erfordras
till eu början oundgängligen ett statistiskt material, ägnadt att gifva
Bil), till Riksd. Prot. 1907. 10 Sami. 1 Åfd. 1 Band. 64 Höft. (N:is 222, 223.) 1

2

Riksdagens Skrifvelse N:o 222.

eu i alla afseenden, såvidt möjligt, fullständig inblick i de förhållanden,
under hvilka hela denna arbetareklass lefver och verkar. Någon särskild
utredning i sådant hänseende genom statens försorg har hittills
knappast förekommit. Visserligen hafva en del socialstatistiska undersökningar
ägt rum genom jordbrukslägenhetskommittén 1891 — 93 och egnahemskommittén
1899—1901, båda tillsatta för att utreda möjligheterna
att bereda obemedlade och mindre bemedlade lättare tillfällen att
bilda egna smärre jordbruk, hvarförutom på enskildt initiativ, med understöd
från »Lorénska fonden för befrämjande af socialvetenskaper», undersökningar
anordnats rörande vissa landtarbetares lefnadsvillkor å eu del
orter; men någon allmänomfattande och systematisk utredning af hithörande
förhållanden har icke förekommit.

Uti skrifvelse den 2 maj 1893 anhöll Riksdagen hos Eders Kungl.
Maj:t om utredning rörande lämpligaste sättet för samlande, bearbetande
och publicerande genom statens försorg af eu svensk arbetsstatistik samt
om framläggande för Riksdagen af de förslag, som med anledning häraf
syntes vara påkallade. På grund af denna framställning aflat Eders
Kungl. Maj:t till 1896 års Riksdag proposition om anslag för anordnande
af eu arbetsstatistik. Med anledning häraf förklarade Riksdagen i skrifvelse
den 11 maj 1896 sig visserligen icke vilja bestrida, att eu på statistiska
utredningar grundad kännedom om de förhållanden, hvarunder våra
arbetare lefde, måste vara af stor betydelse för ett rätt bedömande
och lösande af viktiga samhällsspörsmål, men ansåg sig dock ej kunna
bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag, hvilket innebar organiserandet redan
från början af en anstalt med fast tjänstepersonal, utan beviljade i stället
för år 1897 på extra plats för ett anslag för försök med arbetsstatistiska
undersökningar inom något visst begränsadt område.

Dessa undersökningar, hvilka år 1897 togo sin början inom kommerskollegium,
hafva sedermera oafbrutet fortgått, men hafva intill år
1903 endast afsett särskilda industrigrenar.

Till 1902 års Riksdag afgaf Eders Kungl. Maj:t förslag, att från
och med 1903 års början eu något fastare organisation måtte beredas
den officiella arbetsstatistiken; och äfven om denna framställning icke i
sin helhet vann Riksdagens bifall, förklarade sig Riksdagen i skrifvelse
den 15 maj 1902 emellertid hafva på det sätt bifallit densamma, att dels
för det arbetsstatistiska arbetet hos kommerskollegium å ordinarie stat
inom kollegiet inrättades en förste aktuariebefattning och dels för detta

3

Riksdagens Skrifvelse N:o 222.

arbetes anordnande å extra stat anvisades ett anslag för år 1903; och
hafva sedermera extra anslag för samma ändamål årligen beviljats.

Enligt den plan för det arbetsstatistiska arbetet, som af Eders Kungl.
Maj:t år 1903 fastställdes och som därefter hufvudsakligen blifvit följd,
skall nämnda arbete afse dels och i främsta rummet en fortlöpande socialstatistik
af allmän art, och dels mera mångsidiga specialundersökningar.

Den fortlöpande socialstatistiken af allmän art behandlar hufvudsakligen
följande olika spörsmål, nämligen förhållandena å arbetsmarknaden,
den offentliga arbetsförmedlingen, arbetskonflikter, lifsmedelspriser, bostadspriser,
byggnadsverksamheten, arbetsgifvares och arbetares organisationsväsende.
Bland dessa ämnen afser flertalet uteslutande eller hufvudsakligen
förhållandena i städer och likartade samhällen och belyser sålunda endast
industriarbetet; hvaremellertid undersökningarna om och redogörelserna för
arbetsförmedling, arbetskonflikter och organisationsväsende omfatta både
industriarbetare och landtbruksarbetare.

Specialundersökningarne åter behandla antingen vissa sociala spörsmål,
som anses vara af särskild vikt, eller ock förhållandena inom någon viss
betydelsefull näringsgren. Dessa undersökningar hafva hittills uteslutande
sysselsatt sig med industrien, och för närvarande pågår en specialundersökning
rörande arbetstidens längd inom de industriella yrkena och handtverkerierna.

Riksdagens här ofvan omförmälda skrivelser torde böra tolkas så,
att de afse icke allenast industriarbetare utan jämväl landtbruksarbetare,
äfven om, särskildt hvad skrifvelsen den 2 maj 1893 angår, frågan
om industriarbetarne träder i förgrunden och speciellt omnämnes. Denna
uppfattning vinner äfven stöd såväl af den år 1903 fastställda plan för
det arbetsstatistiska arbetet, hvilken plan afser en fortlöpande socialstatistik
af allmän art och sålunda måste anses omfatta äfven landtarbetarne och
deras förhållanden, som äfven af den omständigheten, att den på grund af
berörde plan sedermera utförda och alltjämt fortgående arbetsstatistiken
sysselsätter sig med landtbruksarbetarne i fråga om några få förhållanden.
Ett obestridligt faktum är emellertid, att det hufvudsakliga arbetet inom
den arbetsstatistiska afdelningen inom kommerskollegium ägnas åt industriarbetarnes
förhållanden och att hittills endast eu obetydlig uppmärksamhet
kunnat fästas vid landtarbetarnes förhållanden. Sålunda saknas
med afseende å de olika kategorierna af landtarbetare nästan fullständigt
all utredning om ålder och civilståndsförhållanden, form för anställningen,
arbetstid, form för aflöningen, bostadsförhållanden, kooperation, småbruks -

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 222.

och egnahemsrörelserna, prisförhållandena å landsbygden, utgifterna för
uppehälle m. m.

Då Riksdagen anser, att en utredning af berörda samhällsspörsmål
är af nöden för deras Tätta bedömande och lösande samt håller före, att eu
sådan utredning icke torde kunna äga rum med de arbetskrafter, som
nu äro anvisade för det arbetsstatistiska arbetet, får Riksdagen härmedelst
anhålla om en utredning om lämpligaste sättet för åstadkommandet af eu
undersökning och statistisk utredning rörande landtarbetarnes lefnadsförhållanden
samt framläggande för Riksdagen af de förslag, som med anledning
däraf kunna synas påkallade.

Stockholm den 30 maj 1907.

Med undersåtlig vördnad.