Riksdagens Skrifvelse N:o 184.

1

N:o 184.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 29 maj 1907.
— — — — — Andra Kammaren den — — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, med ny förordning om beskattning
af socker.

(Bevillningsutskottets betänkande n:o 19 samt memorial n:is 27 och 32.)

Till Konungen.

I en till Riksdagen aflåten proposition (n:o 81) har Eders Kungl.
Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga ett vid propositionen fogadt
förslag till förordning om beskattning af socker.

Detta författningsförslag har gifvit anledning endast till följande
erinringar.

I likhet med nu gällande förordning om beskattning af socker
innehåller 5 § 1 mom. af Eders Kungl. Maj:ts förslag, bland annat, den
Bih. till Riksd. Prof. 1907. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 57 Höft. {N:o 184.) 1

2

Riksdagens Skrifvelse N:o J84.

bestämmelse, att, därest tillverkare eller nederlagsinnehafvare ställer
säkerhet, som af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande godkännes,
han må för en tid af tre månader åtnjuta anstånd med erläggande af skatt.
Enligt Riksdagen tillhandakomna upplysningar har denna bestämmelse
i tillämpningen visat sig vara mindre tillfredsställande. Tillverkarna
önska gifvetvis fullt tillgodogöra sig den räntevinst, som kan uppstå
därigenom, att hvarje skatteinbetalning uppskjutes ända till sista dagen
af de tre anståndsmånaderna, hvilka löpa från hvarje uttagning af
socker från fabrik eller allmänt sockernederlag. Då uttagning af socker
förekommer kanske hvarje dag, har följden ock blifvit, att inbetalningar
af sockerskatt till landtränterierna ske lika ofta. Härigenom vållas
ränterierna mycket onödigt arbete, och äfven kontrollpersonalen betungas
med ökad bokföring. Det vore därför önskvärdt, att ifrågavarande
bestämmelse ersattes med ett stadgande, som, utan att minska,
räntevinsten för skattebetalarna, verkade därhän, att skatteinbetalningarna
skedde i större poster med regelbundna mellantider. I sådant
hänseende har Riksdagen beslutit, att anståndstiden skall räknas från
hvarje kalendermånads slut intill den femtonde dagen i tredje månaden
därefter. Räknadt från hvarje uttagning af socker komme sålunda
anståndstiden att utgöra 372 månader för uttag, som sker den första
dagen i en viss månad, samt för öfriga under månaden skeende uttag
successivt minskas till 27> månader för uttag, som sker sista dagen i
månaden. Genom denna anordning kommer det att ligga i de skattebetalandes
intresse att fullgöra skatteinbetalningen för hvarje månad
å sista helgfria dag före den femtonde dagen i tredje månaden därefter.

Det af Eders Kungl. Maj:t framlagda författningsförslaget har
befunnits sakna någon generell bestämmelse angående kontrollförfarandet
vid de i 23 § omförmälda fabriker för tillverkning af skattefri sirap
och melass. Dylik bestämmelse torde dock icke höra saknas i förordningen,
hvarför Riksdagen beslutit ett tillägg till 23 § af innehåll,
att kontroll öfver den i paragrafen afsedda tillverkning skall utöfvas
på sätt kontroll- och justeringsstyrelsen föreskrifver, hvilket stadgande
är analogt med det i 14 § förekommande stadgandet om kontrollen
vid saftstationer.

Riksdagen har alltså icke bifallit Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande
författningsförslag oförändradt, hvaremot Riksdagen, med iakttagande
af ofvan omförmälda ändringar, antagit en förordning om
beskattning af socker af den lydelse, bilagan A. till denna skrifvelse
utvisar.

3

Riksdagens Skrifvelse N:o 184.

Med anmälan härom får Riksdagen anhålla, att Eders Kungl. Maj:t
täcktes till allmän efterrättelse kungöra Riksdagens ifrågavarande beslut.

Stockholm den 29 maj 1907.

Med undersåtlig vördnad.

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 184.

Bil. A.

Förordning om beskattning af socker.

I KAP. Om skattens beräkning och erläggande.

1 §■

1. För allt socker, som inom riket tillverkas eller dit införes,
skall, på sätt i denna förordning närmare bestämmes, vid sockrets utlämnande
till fritt bruk erläggas skatt med 13 öre för hvarje kilogram.
För socker, som till riket införes, skall därjämte erläggas tull enligt
tulltaxan.

2. Till socker räknas ej honung, stärkelsesocker (glykos) och
maltsocker (maltos) samt ej heller sirup eller melass, i Indika sockerhalten
är mindre än sjuttio procent af torrsubstansens vikt.

Sockerhalten utrönes genom direkt polarisation, därest icke
kontroll- och justeringsstyrelsen på framställning af tillverkaren förordnar,
att sockerhalten skall bestämmas genom fullständigare kemisk
analys.

3. För socker, som enligt de föreskrifter, Kungl. Maj:t vill meddela,
gjorts till förtäring af människor obrukbart (denaturerats), erlägges
ej skatt.

2 §•

Intill dess socker, som inom riket tillverkas eller dit införes, utlämnas
till fritt bruk, skall detsamma stå under statens kontroll. Denna
kontroll utöfvas dels af tullverket öfver infördt socker, tills det öfverföres
till sockerfabrik eller allmänt sockernederlag eller utlämnas till
fritt bruk, dels ock, på sätt i denna förordning och särskild af Kungl.
Maj:t fastställd ordningsstadga närmare bestämmes, vid fabriker, i
hvilka socker tillverkas eller raffineras, och i allmänna sockernederlag.

Riksdagens Skrifvelse N:o 184. 5

3 §•

På Kungl. Maj:ts pröfning skall bero, om och under hvilka villkor
och kontroller samt mot hvilken afgift allmänt nederlag för obeskattadt
socker utan sammanhang med sockertillverkning må medgifvas.

4 §•

Från fabrik, som står under kontroll, eller från allmänt sockernederlag
må socker, utan erläggande af sockerskatt, från riket utföras,
om utförseln sker genom tullkammare under den kontroll och de villkor,
som i tullstadgan bestämmas för utförsel af nederlagsgods, dock att
hvad sålunda är stadgadt icke skall äga tillämpning, så länge den i
Bryssel den 5 mars 1902 afslutade konventionen angående beskattningen
af socker är för Sverige gällande.

5 §•

1. Innan socker från fabrik eller allmänt sockernederlag utlämnas
till fritt bruk, skall den därå belöpande skatt inbetalas till landtränteriet
i det län, där fabriken eller nederlaget finnes, eller, hvad
fabrik eller sockernederlag i Stockholm angår, till öfverståthållareämbetet;
dock att, därest tillverkaren eller nederlagsinnehafvaren ställer
säkerhet, som af Kungl. Maj:ts befallningshafvande godkännes, han må
åtnjuta anstånd'' med skattens erläggande sålunda, att skatten för det
socker, som utlämnats under en kalendermånad, skall vara erlagd före
femtonde dagen i tredje månaden därefter.

2. Försummar tillverkare eller nederlagsinnehafvare att inbetala
förfallen skatt, skall all ogulden skatt genast utmätas, och hafve den
försumlige förlorat rätten att under det tillverkningsår åtnjuta anstånd
med skatts erläggande.

3. Då socker från tullverket utlämnas till fritt bruk, skall sockerskatt
samtidigt med tullen till tullverket erläggas. Om betalningsanstånd,
ställande af säkerhet samt påföljd för fördröjd eller uteblifven betalning
galle hvad i tullstadgan beträffande tullafgifter stadgas.

6 §•

Har socker, som utlämnats till fritt bruk, innan köparen mottagit
det, blifvit så skadadt, att tillverkaren önskar omarbeta detsamma

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 184.

må under den kontroll, som kontroll- och justeringsstyrelsen föreskrifver,
sockret för omarbetning åter införas i den fabrik, hvarifrån det utförts,
och socker till lika mängd och af samma slag utan erläggande af ytterligare
skatt från densamma utlämnas till fritt bruk. Sockrets mängd
och slag bestämmas af den vid fabriken anställde förste kontrollören
eller, i tvistigt fall, på tillverkarens bekostnad genom sakkunnige, som
nämnda styrelse tillkallar.

7 §•

För allt obeskattadt socker, som under transport mellan inrikes
orter förkommer, skall afsändaren betala vederbörlig skatt. Kan han
emellertid styrka, att godset genom skeppsbrott, uppbringning eller
annan olycka gått förloradt, må eftergift af skatten äga rum. Till
Kungl. Maj:t ställd ansökan härom, åtföljd af handlingar, innefattande
erforderlig utredning rörande förhållandet, ingifves till Kungl. Maj:ts
befallningshafvande, som efter förste kontrollörens hörande till Kungl.
Maj:t insänder handlingarna i ärendet jämte eget yttrande.

II KAP. Om tillverkare och hvad honom åligger.

8 §•

1. Med tillverkare förstås i denna författning den person, hvilken
såsom ägare, innehafvare, verkställande direktör eller disponent eller i
annan egenskap har högsta inseendet öfver sockerfabriks skötsel och
för hvilken därför tillståndsbevis för tillverknings utöfvande skall utfärdas.

2. Ej må tillståndsbevis utfärdas för den, som blifvit dömd till
ansvar för brott, som omförmäles i 34 eller 35 § i denna förordning.

9 §•

Tillverkningsår räknas från och med den 1 september till och
med den 31 augusti.

10 §.

Fabrik, som afser tillverkning eller raffinering af socker, skall
vara så byggd och inrättad, att, enligt de närmare föreskrifter, som i

7

Riksdagens Skrifvelse N:o 184.

denna förordning eller i ordningsstadgan meddelas, en betryggande bevakning
af densamma till skydd mot skatteförsnillning utan svårighet
kan äga rum.

11 §•

1. Vid råsockerfabrik skall fabriksbyggnaden ligga fritt, utan

samband med andra byggnader, och må icke, med undantag för kontorslokal,
innehålla andra lägenheter än dem, som äro behöfliga för sockertillverkningen.
De lägenheter, i hvilka råsockrets centrifugering och
uppvägning försiggå, skola bilda en särskild afdelning af byggnaden
(sockerhuset), så att de, om så erfordras, må kunna afstängas från öfriga
delar af densamma. a

2. Mellan sockerhuset och den öfriga delen af fabriken må endast
finnas en genomgång. Vid denna genomgång skall för de vid fabriken
anställde kontrollörer finnas vaktrum med åt genomgången vettande
fönster. Om magasin för sockers uppläggande gränsar till sockerhuset,
må genomgång finnas äfven till magasinet.

3. Fönstren på centrifugrummets ytterväggar skola vara försedda
med järngaller samt fönstren till öfriga lägenheter i sockerhuset äfvensom
gluggarna till under detsamma belägna källare med järngaller eller
nät af järntråd på sätt i ordningsstadgan föreskrifves.

12 §.

1. Vid fabrik för framställning af raffineradt socker skall antingen
fabriksbyggnaden ligga fritt, utan samband med andra byggnader, samt
hafva samtliga utåt vettande fönster försedda med järngaller eller nät af
järntråd, eller ock skall fabriksområdet vara fullständigt omgifvet af ett
minst två meter högt stängsel, där ej på grund af särskilda förhållanden
Kungl. Maj:t finner mindre fullständig anordning kunna medgifvas.
Till stängslet må räknas brandmur så ock till fabriken hörande byggnad,
som till fabriksområdets utsida ej har annan öppning än sådan ingång,
som är bevakad eller ställd under kronans lås, eller fönster, försedda
med järngaller eller nät af järntråd.

Stängsel skall så anbringas, att detsamma ej ligger på mindre
än fem meters afstånd från byggnad, som ligger inom stängslet och
ej utgör del af detsamma.

2. För trafiken till och från fabriken må i stängslet kring densamma
i regel ej hållas öppna mer än två ingångar om dagen och en
om natten. Alla andra ingångar skola vara stängda med kronans lås,
och få de vid behof öppnas allenast i kontroll tjänstemans närvaro.

8

Riksdagens Skrifvelse N:o 184.

3. Vid hvarje ingång, som icke i allmänhet hålles stängd, skall
finnas vaktstuga eller vaktrum för de till ingångens bevakning anställde
kontrollörer. Från vaktrummet skall finnas fönster, vettande åt ingången
till fabriken.

13 §.

1. Utan hinder af bestämmelserna ill och 12 §§ må i fabrik
jämväl finnas förseglade eller plomberade reservutgångar för att begagnas
i händelse af eldfara.

2. I hvarje sockerfabrik skall finnas ett för kontrollpersonalen
afsedt expeditionsrum med minst tjugu kvadratmeters golfyta.

3. Det åligger tillverkaren att förse expeditionsrummet och de i
11 och 12 §§ omnämnda vaktrummen med erforderliga möbler samt
bekosta deras belysning och uppvärmning.

4. Vederbörande förste kontrollör eller dennes ställföreträdare
äge rätt att använda fabrikens laboratorium för utförandet af behöfliga
undersökningar.

14 §.

De i 10, 11, 12 och 13 §§ meddelade föreskrifter afse ej sådan
sockerfabrik (saftstation), där arbetet inskränker sig därtill, att saften
afvinnes betor och i rörledning föres till annan sockerfabrik för vidare
bearbetning.

Vid saftstation utöfvas kontrollen på sätt kontroll- och justeringsstyrelsen
föreskrifver.

15 §.

1. Tillverkare äger att äfven utom fabriksområdet men i fabrikens
närhet upplägga obeskattadt socker i magasin, som uteslutande användes
till förvarande af sådant socker. Sådant magasin räknas till fabriken
och skall stå under kronans lås.

Erfordras särskild kontrolltjänsteman för kontrollen öfver uppläggning
eller uttagning af socker vid sådant magasin, vare tillverkaren
skyldig ersätta statsverket den däraf föranledda kontrollkostnaden.

2. Tillverkare äger att, när han så önskar, få tillträde till
magasin, där han har obeskattadt socker upplagdt, men skall därvid
kontrolltjänsteman vara närvarande.

Riksdagens Skrifvelse N:o 184.

0

16 §.

1. Innan arbete för tillverkning eller raffinering af socker första
gången må i fabrik taga sin början, skall tillverkare låta i två exemplar
upprätta och till kontroll- och justeringsstyrelsen öfverlämna
dels en enligt de närmare föreskrifter, som i ordningsstadgan meddelas,
affattad beskrifning å fabriken med tillhörande område, dels ock planritning
öfver fabriksområdet och samtliga fabrikslokalerna med tydligt
angifvande af det ändamål, hvartill hvarje lokal är afsedd. Ett exemplar
af ritning och beskrifning förvaras vid fabriken och det andra
hos nämnda styrelse.

2. När i anseende till vidtagna förändringar inom fabrik kontrolloch
justeringsstyrelsen anser ritningen öfver densamma icke vidare
vara tillfyllestgörande, åligger det tillverkaren att anskaffa ny ritning
och beskrifning, äfvenledes i två exemplar.

17 §.

Öfver byggnader, lägenheter, anordningar, fasta apparater och
fasta kärl, som icke blifvit upptagna i den i 16 § omnämnda beskrifning
eller som där upptagits men sedermera ändrats, skall, förrän desamma
må användas vid tillverkning eller raffinering af socker, tillverkare
låta i två exemplar upprätta beskrifning och ritning, med
hvilka förfares på sätt i 16 § stadgas.

18 §.

1. Då fabrik skall sättas i gång eller vid början af ett tillverkningsår
fortfarande vara i verksamhet, åligger det tillverkaren att
minst tio dagar förrän rörelsen må börja, till Kungl. Maj:ts befallningshafvande
ingifva skriftlig driftsanmälan med uppgift om

a) dagen, då han ämnar börja rörelsen,

b) huruvida arbetet skall fortgå dag och natt eller endast om dagen,

c) antalet ingångar, som i allmänhet skola hållas öppna,

d) huruvida socker skall förvaras utom fabriksområdet, samt

e) ombud, som i tillverkarens frånvaro skall företräda honom
inför kontrolltjänstemännen,

Bih. till Riksd. Prof. 1907. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 57 Höft.

2

10

Riksdagens Skrifvelse N:o 184.

hvarjemte, därest fabriken ej står under kontroll, då anmälan
göres, vid densamma skall fogas intyg af vederbörande förste kontrollör,
att anordningarna vid fabriken icke strida mot denna förordnings eller
ordningsstadgans föreskrifter.

2. Finnes ej binder för rörelsens utöfvande, meddele Kungl.
Maj:ts befallningshafvande tillståndsbevis.

3. Vill tillverkare, sedan driftsanmälan skett, ändra lämnad
uppgift, vare han pliktig därom ofördröjligen göra skriftlig anmälan
hos Kungl. Maj:ts befallningshafvande.

4. Driftsanmälan äfvensom anmälan enligt 3 mom. skall ingifvas
i två exemplar, af hvilka Kungl. Maj:ts befallningshafvande behåller
det ena och ofördröjligen öfversänder det andra till kontroll- och justeringsstyrelsen.

19 §.

Då arbetet vid fabrik afslutats, skall tillverkaren ofördröjligen
därom göra anmälan hos förste kontrollören; och åligger det denne
att lämna tillverkaren bevis om gjord anmälan äfvensom att, så fort
ske kan, därom underrätta Kungl. Maj:ts befallningshafvande samt
kontroll- och justeringsstyrelsen.

Vill tillverkaren, sedan anmälan om arbetets afslutande blifvit
gjord, under tillverkningsåret åter upptaga rörelsen i fabriken, göre
ny anmälan på sätt i 18 § är stadgadt. Finnes ej hinder för rörelsens
utöfvande, meddele Kungl. Maj:ts befallningshafvande nytt tillståndsbevis.

20 §.

Om i annan fabrik än sådan, som omförmäles i 14 §, arbete för
sockertillverkningen ej företages inom fem helgfria dygn efter den i
driftsanmälan uppgifna tiden, åligger det tillverkaren att för hela den
tid, hvarunder arbete icke ägt rum, till Kungl. Maj:ts befallningshafvande
inbetala det förste kontrollör och öfriga kontrollörer vid fabriken
tillkommande arfvode, vid äfventyr, om betalning ej sker, att Kungl.
Maj:ts befallningshafvande låter hos honom utmäta detsamma.

Har under den del af året, arbete i fabriken enligt anmälan fortgått,
icke vid fabriken tillverkats i medeltal femtusen kilogram socker
för hvarje helgfritt dygn, åligger det tillverkaren att till Kungl. Maj:ts
befallningshafvande inbetala hela det förste kontrollör och öfriga kon -

Riksdagens Skrifvelse N:o 1S4.

11

trollörer vid fabriken tillkommande arfvode, vid äfventyr, som i föregående
mom. är sagdt.

Tillverkare åligger att öfver tillverkningens gång föra sådan bok,
att därur med lätthet kan inhämtas, huru stor mängd råämnen användts
vid tillverkningen, huru mycket af särskilda fabrikater i fabriken
vunnits, samt huru mycket socker, sirup eller melass bortförts från fabriken,
äfvensom i öfrigt sådana upplysningar erhållas, som för upprättande
af en tillförlitlig statistik öfver sockerindustrien erfordras,
däribland, hvad råsockerfabrik angår, huru stor ytvidd varit använd
för odling af de betor, som afverkats inom fabriken, och angående betornas
sockerhalt. I afseende å bokens anordning och förande vare
tillverkare skyldig att ställa sig till efterrättelse de föreskrifter, som
kontroll- och justeringsstyrelsen meddelar. Nämnda bok skall, när
helst så påfordras, hållas tillgänglig för vederbörande förste kontrollör.

1. Tillverkare ställe sig till efterrättelse hvad ordningsstadgan
innehåller om hans åligganden samt de föreskrifter, som kontroll- och
justeringsstyrelsen eller vederbörande kontrolltjänsteman i enlighet med
denna förordning eller ordningsstadgan meddelar.

2. Därest tillverkare ej åtnöjes med af förste kontrollör vid
tillämpningen af denna förordning meddelad föreskrift eller vidtagen
åtgärd, äger han att hos kontroll- och justeringsstyrelsen däri söka
ändring.

Vill någon, utan sammanhang med sockertillverkning, tillverka

tillverkningsår, minst tio dagar förrän arbetet i fabriken börjar, hos
Kungl. Maj:ts befallningshafvande anmälan därom, med angifvande af
det ställe, där tillverkningen skall bedrifvas, och ombud, som i yrkesutöfvarens
frånvaro skall företräda honom inför den, som skall utöfva
kontrollen vid fabriken. Finnes ej hinder för rörelsens utöfvande,
meddele Kungl. Maj:ts befallningshafvande tillståndsbevis. När till -

22

23 §•

sirup eller melass, hvarom i 1 § 2 mom. förmäles, göre för hvarje

12

Riksdagens Skrifvelse N:o 184.

verkningen upphört göre yrkesutöfvaren ock anmälan hos Kungl.
Maj:ts befallningshafvande.

Kontroll öfver tillverkning, som afses i denna §, utöfvas på sätt
kontroll- och justeringsstyrelsen föreskrifver.

Finnes inom fabrik, hvarom i denna § är fråga, anordning för
framställning af kristalliseradt socker, skall densamma sättas under
kronans läs eller försegling.

1 rkesutöfvare i sådan fabrik vare ock skyldig att föra bok, i
tillämpliga delar så inrättad, som i 21 § sägs. Nämnda bok skall,
när helst det påfordras, hållas tillgänglig för den kontrolltjänsteman, under
hvars inseende fabriken är ställd, äfvensom för den, hvilken eljest
äger anställa undersökning i fabriken.

Hvad i öfrigt i denna förordning är stadgadt om tillverkare och
fabrik äger icke tillämpning å yrkesutöfvare och fabrik, hvarom i
denna § förmäles.

Såsom ersättning för kontrollkostnaden skall yrkesutöfvaren för
hvarje månad till Kungl. Maj:ts befallningshafvande inbetala tio kronor
för hvarje helgfritt dygn, hvarunder arbetet enligt anmälan kunnat
under månaden pågå. Betalas ej afgiften inom utgången af den
påföljande månaden, varde densamma utmätt.

24 §.

För fabrik, som ligger vid öppen plats eller gata vare sig i
stad eller inom område, tillhörande station vid för allmän trafik upplåten
järnväg, eller vid allmän hamn, må eftergift i föreskrifterna
angående afstängningen kunna medgifvas af kontroll- och justeringsstyrelsen;
och likaledes må styrelsen, därest afsevärda svårigheter möta
att i öfrigt företaga föreskrifna anordningar vid fabrik, meddela de
förändrade bestämmelser, som af omständigheterna kunna påkallas.

in KAP. Om kontrollen.

25 §.

1. Öfverinseendet öfver kontrollen vid sockerbeskattningen, för
så vidt denna kontroll icke ankommer på tullverket, utöfvas af kontrolloch
justeringsstyrelsen.

13

Riksdagens Skrifvelse N:o 184.

2. Enligt de närmare föreskrifter, som innehållas i ordningsstadgan,
utöfvas den i 1 mom. afsedda kontrollen af förste kontrollörer,
kontrollörer och tillsyningsman.

3. Förste kontrollörer förordnas af kontroll- och justeringsstyrelsen
och kontrollörer utses af Kungl. Maj:ts befallningshafvande.

4. Dagarfvode utgår af statsmedel under tjänstetiden till förste
kontrollör med tolf och till annan kontrollör med sex kronor, dock
att, där förste kontrollör varit inkallad till tjänstgöring mer än sex
månader om året, arfvodet för Överskjutande tjänstetid bestämmes till
åtta kronor om dagen; och erhåller förste kontrollör dessutom, om
resa förekommer, reseersättning med femton kronor för hvarje gång,
han inträder i tjänstgöring eller från en till annan fabrik förflyttas.
Förordnas förste kontrollör att verkställa förrättning under tid, då han
ej är inkallad till tjänstgöring, erhåller han dels dagarfvode med tolf
kronor, dels ock reseersättning enligt fjärde klassen i gällande resereglemente.

5. Är fabrik belägen utom stad, köping eller municipalsamhälle,
vare tillverkaren pliktig att på anmodan af Kungl. Maj:ts befallningshafvande
åt enhvar af den vid fabriken anställda kontrollpersonal till
pris af en krona om dagen upplåta ett eldadt, städadt samt med
nödiga möbler och sängkläder försedt boningsrum, beläget i fabrikens
närhet. Oafsedt fabrikens belägenhet vare tillverkare ock skyldig att,
på anmodan af Kungl. Maj:ts befallningshafvande, åt enhvar af kontrollpersonalen,
som sådant önskar, anskaffa lämplig kost mot en
ersättning af en krona om dagen. De i detta mom. omförmälda
ersättningsbelopp afdragas från det vederbörande tillkommande arfvode
och tillhandahållas tillverkaren genom Kungl. Maj:ts befallningshafvande.

6. Då arbete i sockerfabrik ej pågår och allt socker inlagts i
magasin under kronans lås, skola förste kontrollör och kontrollörer
återkallas och tillsynen vid magasinet öfverlämnas åt en af Kungl. Maj:ts
befallningshafvande utsedd tillsyningsman, hvilken i arfvode af statsmedel
erhåller tio kronor för hvarje dag, hans verksamhet vid magasinet påkallats.
Påkallas tillsyningsmannens åtgärd under tillverkningsåret mer än
trettiofem särskilda dagar, skall ersättningen för de Överskjutande
dagarna gäldas af tillverkaren.

20 §.

För uppvägning af socker vare tillverkare skyldig att anskaffa
och underhålla våg äfvensom nödiga vikter.

14

Riksdagens Skrifvelse N:o 18Q

Allt arbetsbiträde, som erfordras för vägningen, lämnas af tillverkaren.

27 §.

Allt socker, som i fabrik införes, där tillverkas eller raffineras
eller därifrån utföres, skall till vikten bestämmas på sätt kontroll- och
justeringsstyrelsen föreskrifver.

28 §.

1. När socker skall uttagas från fabrik, göre tillverkaren hos
förste kontrollören eller tillsyningsmannen anmälan därom, med angifvande,
huruvida sockret skall utlämnas till fritt bruk eller försändas
till annan fabrik, allmänt sockernederlag eller tullkammare.

2. Utlämnas socker till fritt bruk, skall förste kontrollören eller
tillsyningsmannen utfärda vågsedel i två exemplar, af hvilka det ena
öfverlämnas till tillverkaren och det andra, försedt med kvitto af tillverkaren
eller hans ombud, bilägges kontrollhandlingarna.

3. Föres socker till annan fabrik, allmänt sockernederlag eller
tullkammare, skall försändelsen ske under de villkor och bestämmelser,
som meddelas af kontroll- och justeringsstyrelsen.

29 §.

1. Innan sirup eller melass utlämnas från fabrik, bestämmes dess
sockerhalt på sätt i 1 § 2 mom. är sagdt. År denna sjuttio procent
eller däröfver af torrsubstansens vikt, förfares med varan på sätt om
socker är stadgadt; är sockerhalten mindre än sjuttio procent af torrsubstansens
vikt, äger tillverkaren att fritt förfoga öfver varan.

2. År tillverkaren ej nöjd med undersökning, som enligt 1 mom.
blifvit i fabriken verkställd å sirup eller melass, tages däraf prof, som
försedt med förste kontrollörens och tillverkarens sigill, insändes till
kontroll- och justeringsstyrelsen för verkställande af ny undersökning,
hvars resultat blir afgörande.

BO §.

Kontroll- och justeringsstyrelsen äge att förordna om inventering
och uppvägning af allt i fabrik eller magasin befintligt socker.

Riksdagens Skrifvelse N:o 184.

31 §.

15

Kontrolltjänsteman skall, när helst han det fordrar, för undersökning
äga tillträde till alla inom fabriken befintliga lägenheter, till
boningsrum dock endast mellan klockan nio förmiddagen och klockan
nio eftermiddagen, äfvensom hafva rätt att anställa undersökning
å personer, som lämna fabriken, eller varor, som därifrån bortföras.

32 §.

Kontrolltjänsteman äge när som helst tillträde till sådan fabrik,
som i 23 § omförmäles, och att där taga prof af tillverkningen för dess
undersökande. Till boningsrum äge han dock ej tillträde mellan klockan
nio eftermiddagen och klockan nio förmiddagen.

33 §.

Allmän åklagare äger anställa undersökning för upptäckande af
förbrytelser mot denna förordning.

Sådan undersökning bör göras i två vittnens närvaro.

IV KAP. Om ansvar för öfverträdelse af förordningens föreskrifter.

34 §.

Den, som utan tillståndsbevis tillverkar eller raffinerar socker,
böte från och med etthundra till och med tvåtusen kronor eller straffes
med fängelse från och med en till och med sex månader samt
gälde den i 1 § stadgade skatt, hvilken i sådant fall beräknas efter
den tillverkning, som med ledning af redskapens beskaffenhet, den tid
densamma må hafva varit i bruk och hvad i öfrigt i målet förekommit
kan antagas hafva ägt rum.

Tillverkar någon utan tillståndsbevis sirup eller melass, straffes
med böter från och med femtio till och med ettusen kronor.

35 §.

Den, som i syfte att undandraga statsverket skatt

från fabrik, där tillverkning eller raffinering af socker på grund
af tillståndsbevis bedrifves, eller från lägenhet, där obeskattadt socker

16 Riksdagens Skrifvelse N:o 184.

förvaras under kronans lås, eller under transport af obeskattadt socker,
undansnillar sådant,

eller i fabrik för tillverkning eller raffinering af socker eller i
allmänt sockernederlag eller under transport af obeskattadt socker
olofligen bryter försegling eller öppnar eller borttager lås, som kontrolltjänsteman
eller tullförvaltning åsatt,

eller i fabrik eller nederlag, hvarom ofvan sagts, vidtager åtgärd,
hvarigenom vid uppvägning af socker mindre än sockrets rätta vikt
af vågen angifves,

eller eljest där svikligen förfar,

straffes med böter från och med femhundra till och med femtusen
kronor eller dömes till fängelse från och med en månad till och med
ett år.

Den sakfällde erlägge ock den skatt, han undandragit statsverket.

36 §.

Tillverkare ansvarar för förbrytelse, som med hans vetskap mot
denna förordning begås af arbetare eller annan vid sockerfabriken
anställd person, liksom vore förbrytelsen af honom själf begången.
Begagnar tillverkaren ombud vid rörelsens utöfvande, ansvare ombudet
jämte tillverkaren och lika med denne för sådan förbrytelse.

Hvad i denna § är stadgadt om tillverkare äge motsvarande tilllämpning
å innehafvare af allmänt sockernederlag.

37 §.

1. Underlåter tillverkare att, i enlighet med därom gifna föreskrifter,
föra den bok, som omförmäles i 21 §, eller vägrar han förste
kontrollör tillgång till samma bok eller vederbörande kontrolltjänsteman
eller den, hvilken äger anställa undersökning om förbrytelse mot denna
förordning, tillträde till rum eller byggnad, där undersökning må ske,
eller till ritning och beskrifning öfver fabriken, straffes med böter från
och med etthundra till och med ettusen kronor.

2. Underlåter yrkesutöfvare, hvarom i 23 § sägs, att i enlighat
med därom gifna föreskrifter föra bok, som omförmäles i 21 §, eller
vägrar han den, som äger anställa undersökning i fabriken, tillgång
till nämnda bok eller tillträde till rum eller byggnad, där undersökning
må ske, vare underkastad enahanda ansvar, som i 1 mom. är stadgadt.

17

Riksdagens Skrifvelse N:o 184.

38 §.

Uraktlåter tillverkare eller nederlagsinnehafvare att ställa sig till
efterrättelse något af hvad i denna förordning eller gällande ordningsstadga
rörande sockerbeskattningen föreskrifves eller de föreskrifter i
fråga om tillverkares åliggande, kontroll- och justeringsstyr elsen, vederbörande
kontrolltjänsteman eller tillsyningsman i enlighet med denna
förordning eller ordningsstadgan meddelar, straffes, där ej särskilt
ansvar är bestämdt, med böter från och med fem till och med etthundra
kronor; och äge Kungl. Maj:ts befallningshafvande att vid
lämpligt vite ålägga den tredskande att sin skyldighet genast eller inom
utsatt tid fullgöra eller ock att låta tills vidare afbryta tillverkningen.

39 §.

Tillverkare, nederlagsinnehafvare eller sådan yrkesutöfvare, som i
23 § omförmäles, hvilken åt kontrolltjänsteman, som öfver hans fabrik
eller nederlag utöfvar tillsyn, såsom gåfva något gifver eller erbjuder,
böte från och med tjugu till och med tvåhundra kronor. Kontrolltjänsteman,
som gåfvan mottager, vare underkastad lika ansvar och
miste därjämte befattningen.

40 §.

Den som innehar eller innehaft befattning med kontrollen vid
sockerbeskattningen, vare förbjudet att röja tillverkares yrkeshemlighet
eller affärsförhållanden. Gör han detta, och framgår ej af omständigheterna,
att han om den hemlighet eller de affärsförhållanden erhållit
kännedom å tid, då han dylik befattning ej innehaft, straffes med böter
från och med femtio till och med ettusen kronor. Sker det för att
göra skada eller begagnar han sig af berörda yrkeshemlighet eller
affärsförhållanden till egen eller annans fördel, då må till fängelse dömas.

Har i nu omförmälda hänseenden genom kontrolltjänstemans
åtgöranden skada uppkommit, vare han ock skyldig den till fullo
godtgöra.

41 §.

Anställes undersökning, hvarom i 33 § förmäles, mellan klockan
nio om aftonen och klockan fem om morgonen å ställe, dit kontrollBih.
till Riksd. Prof. 1907. 10 Sami. 1 Åfd. 1 Band. 57 Höft. 3

18

Riksdagens Skrifvelse N:o 184.

personalen då ej äger fritt tillträde, men upptäckes ej förbrytelse, böte
förrättningsmannen från och med fem till och med femtio kronor, där
han ej haft giltig anledning till undersökningen.

42 §.

Böter, som enligt denna förordning ådömas, skola, om tillgång
till deras gäldande brister, förvandlas enligt allmän strafflag.

48 §.

Då skatt jämte böter blifvit ådömd enligt denna förordning, må,
där tillgång saknas till skatten eller någon del däraf, böterna ej kunna
med penningar gäldas, utan skall den sakfällde i stället undergå motsvarande
förvandlingsstraff.

44 §.

Böter, som enligt denna förordning ådömas, tillfalla med en
tredjedel kronan och med två tredjedelar åklagaren. Finnes särskild
angifvare, tage han hälften af åklagarens andel. Sådan del tillkomme
dock ej angifvare, då angifvelse skett af föräldrar mot barn, barn mot
föräldrar, makar eller syskon mot hvarandra, annan skyldeman mot
den, hos hvilken han njuter kost eller underhåll, fosterbarn mot fosterföräldrar
eller tjänare mot husbondefolk, under den tid de äro i tjänsten.

45 §.

Förbrytelse mot denna förordning må endast åtalas af allmän
åklagare.

Finner den, som med kontrollen har befattning, öfverträdelse begången,
som bör föranleda åtal, anmäle han det för allmän åklagare.

Öfvergångsstadgande.

För det i 15 § omförmälda ändamål må redan befintligt, före år
1905 till förvaring af socker användt magasin, äfven om det icke anses
ligga i fabrikens närhet, fortfarande begagnas, för så vidt det icke är
beläget på längre afstånd än en kilometer från fabriken.

19

Riksdagens Skrifvelse N:o 184.

Deuna förordning skall träda i kraft den 1 september 1908, vid
hvilken tid nådiga förordningen den 2 juni 1905 om beskattning af
socker upphör att vara gällande; dock att tillsättningen af förste kontrollörer
och kontrollörer skall, för det tillverkningsår, som tager sin
början den 1 september 1908, ske i enlighet med denna förordning.