Riksdagens Skrifvelse N:o 178.

5

N:o 178.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 22 maj 1907.
— — — — Andra Kammaren den 22 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen angående undervisningen
i landthushållning.

(Första Kammarens tillfälliga utskotts (n:o 1) utlåtande n:o 16)
(Andra Kammarens tillfälliga utskotts (n:o 1) utlåtande n:o 33)

Till Konungen.

Uti inom Riksdagen väckta motioner hafva framställts förslag rörande
vidtagande af åtgärder för åstadkommande af en förbättrad undervisning
i landthushållning, särskild! för de mindre jordbrukarne.

Enligt Riksdagens mening äro i vissa afseenden förbättrade och mer
tidsenliga anordningar af nöden i fråga om yrkesundervisningen för jordbrukets
utöfvare i vårt land.

Beträffande den undervisning, som vid landtbruksinstituten å Ultuna
och Alnarp meddelas i syfte att utbilda landtbrukslärare och ledare af
större jordbruk, har förslag om en mer tillfredsställande organisation redan
väckts inom landtbruksstyrelsen. I anledning häraf hafva på nämnda styrelses
föranstaltande planer utarbetats för en utvidgning af kurserna vid
landtbruksinstituten i ändamål att en bättre utbildning af blifvande landtbruksskolelärare
och statskonsulenter i jordbruk må åvägabringas. Framställning
i syfte att en dylik utvidgning må kunna genomföras torde i
sinom tid af landtbruksstyrelsen komma att göras.

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 178.

Hvad angår landtbruksskolorna i riket, hvilkas uppgift förnämligast
är att utbilda förmän och arbetsledare för det större jordbruket, så hafva
11 stycken föreståndare för dylika skolor till landtbruksstyrelsen ingifvit
en framställning om förändring i dessa anstalters organisation. Utan tvifvel
har denna framställning i vissa afseenden fog för sig. Förändrade
tidsförhållanden hafva medfört nya åskådningar och nya behof, hvilka
landtbruksskolorna i sin nuvarande anordning icke fullt motsvara. Utnyttjandet
af elevernas arbetskraft för skötseln af det jordbruk, som i
hvarje fall bedrifves i förening med landtbruksskola, torde för framtiden
knappast kunna ske i samma omfattning som hittills. I stället lär ett
bättre tillgodoseende af den teoretiska undervisningen vara nödigt, enär
krafven i detta afseende genom jordbrukets stigande utveckling ej oväsentligt
ökats. Fn förändring i denna riktning af landtbruksskolornas organisation
torde möjligen komma att i någon mån öka kostnaderna för dessa
skolors upprätthållande. Olägenheten häraf skulle emellertid kunna undanröjas
genom en motsvarande minskning i landtbruksskolornas antal och
torde helt visst den betydelsefulla uppgift dessa skolor utan tvifvel fortfarande
hafva att fylla, kunna tillgodoses äfven genom ett något mindre
antal sådana skolor.

För det medelstora jordbruket, hafva under de senare årtiondena s. k.
landtmannaskolor inrättats, oftast i förening med förut befintliga folkhögskolor.
Om verksamheten vid dessa landtmannaskolor höras i regeln blott
erkännsamma omdömen och synas de i allmänhet på ett tillfredsställande
sätt fylla sin uppgift. Där önskningar om förändringar i dessa skolors
anordning uttalats, hafva de mestadels gått ut därpå, att tillträdet till desamma
borde göras lättare. För sådant ändamål borde rikligare anslag
beviljas, så att understöd i form af stipendier kunde i större antal tilldelas
eleverna, hvarjämte fordringarna för inträde ej borde ställas för höga.
Särskildt borde ej, såsom vid en del landtmannaskolor lär vara fallet, krafvet
på förut genomgången folkhögskolekurs uppställas som oeftergifligt.

Minst tillgodosedda i fråga om anstalter för bibringandet af en god
yrkesutbildning äro härtilldags utöfvarne af det mindre och minsta jordbruket,
de s. k. småbrukarne. Det är i främsta rummet för deras räkning
som bättre undervisningsanstalter i jordbrukslära äro af behofvet påkallade.
Det mindre jordbruket har under de senare årtiondena blifvit
föremål för eu ständigt växande uppmärksamhet. Man har inom allt vidare
kretsar kommit till insikt om den stora betydelse, som jordbruksnäringen
i denna form vid en starkare utveckling skulle kunna få i
nationalekonomiskt afseende. Men tillika har det genom erfarenheter både

Riksdagens Skrifvelse N:o 178,

7

här hemma och utomlands blifvit uppenbart, att det s. k. småbruket endast
under förutsättning af en verkligt rationell skötsel och i förening med
lämpliga binäringar kan ernå sin rätta blomstring. Om ett dylikt småbrukssystem
skall kunna åvägabringas och utvecklas till större betydelse
för landet, så är det därför nödvändigt, att en väl ordnad och lätt tillgänglig
undervisning om dess grunder och om sättet för dess utöfning
bringas till stånd.

Visserligen har redan före detta åtskilligt gjorts för småbrukets främjande
i vårt land. Särskilt må härvid erinras om de under senare år
anordnade koljare undervisningskurserna för mindre jordbrukare. Dessa
undervisningskurser torde emellertid icke i sin nuvarande form kunna anses
för ändamålet tillräckliga. De torde dock böra blifva den grund,
hvarpå man lämpligen kan bygga vid en fortsatt utveckling af undervisningsanstalterna
för småbruket. Utvecklingen bör ledas i den riktningen,
att undervisningen först och främst göres lättare tillgänglig för dem, hvilka
äro i behof af densamma. Så långt möjligt bör deltagandet i kurserna
blifva kostnadsfritt för eleverna äfven i det afseendet, att understöd lämnas
till utgifterna för logis, kosthåll och resor. Kurserna böra förläggas
till platser, där ett mönstergillt jordbruk, helst i form af småbruk, bedrifves,
på det den teoretiska undervisningen i alla lämpliga fall må kunna
förbindas med förevisningar i jordbrukets praktik. Det synes sålunda
böra tagas i öfvervägande, huruvida icke i hvarje län en eller annan
mindre kronoegendom skulle kunna upplåtas för dylik åskådlig undervisning
i småbruk. Till en sådan plats skulle då jämväl länets landtmannaskola
kunna förläggas, och kurserna vid denna kunde anordnas i omväxling
med undervisningskurser för småbrukare. Ett dylikt system behöfde
icke utgöra hinder för att kurser af sistnämnda slag anordnades jämväl
på andra platser i länet, där ett mönstergillt jordbruk förefunnes och kunde
lämna nödigt förevisningsmaterial. I brist på lämplig kronodomän kunde
undervisningsanstalterna i fråga med lika stor fördel anordnas å eu för
ändamålet inköpt eller af enskild ägare på grund af särskild! aftal upplåten
egendom.

Såsom redan antydt bör i all synnerhet vid undervisningskurserna
för småbrukare stor vikt läggas vid jordbrukets binäringar, såsom fruktodling,
bi- och fjäderfäskötsel m. m. Dessa och andra liknande näringsfång,
bland hvilka jämväl må nämnas slöjder och handtverk, äro för småbruket
af den största betydelse. I vissa fall torde för bibringande af en
mera grundlig kännedom om en eller annan binärings utöfvande anordnandet
af särskilda undervisningskurser vara ändamålsenligt.

8

Riksdagens Skrifvelse N:o 178.

Riksdagen håller före att en efter dessa grunder anordnad yrkesundervisning
för landets jordbrukare skulle kraftigt främja utvecklingen
af vår modernäring. Naturligtvis måste jämväl öfriga här ej särskild! berörda
åtgärder och anstalter för jordbrukets höjande, hvilka hittills kommit
till användning, äfven framgent i mån af behof och lämplighet tagas i
bruk för samma ändamål. Hvad det mindre jordbruket angår, må härvid
särskild! erinras om åtgärderna för premiering af mindre jordbruk, om
anslag till studieresor för jordbrukare o. s. v.

På grund af hvad sålunda anförts, får Riksdagen, som för sin del
anser frågan om åvägabringandet af bättre anstalter för beredande af undervisning
åt det mindre jordbrukets idkare framför andra på detta område
vara förtjänt af uppmärksamhet, anhålla, det Eders Kungl Maj:t täcktes
låta utreda, om och i hvad mån, i samband med de hittillsvarande landtbruksskolornas
ombildning eller minskning i antal eller med andra ändringar
i fråga om landtbruksundervisningen, särskilda åtgärder kunde vidtagas
för inrättande af öfningsskolor i landthushållning å härför lämpliga
mindre gårdar i syfte att bereda mindre jordbrukare, gifta och ogifta,
män och kvinnor, tillfälle till icke blott teoretisk undervisning utan äfven
praktisk handledning i landtbruket och dess binäringar under en eller
flera månader medels förevisningar, beräkningar och planmässigt deltagande
i sådana arbeten, som för småbrukets ekonomiska resultat äro af särskild
betydelse.

Stockholm den 22 maj 1907.

Med undersåtlig vördnad.

STOCKHOLM, O. L. SVANBÄCKS BOKTRYCKERI, 1907.