Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.
1
N:o 84.
Kungl. Maj:ts nddiga proposition till Riksdagen angående
godkännande af telegrafverkets utgiftsstater för år 1908
in. m.; gifven Stockholms slott den 8 mars 1907.
Under åberopande af bifogade utdrag af statsrådsprotokollet öfver
civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
dels medgifva,
att linjearbetaren Lars Johan Claessén, vaktmästaren vid Motala
telegrafstation Gustaf Bygel och telegrambäraren Algot Knut Bäckman
må från ingången af år 1907 af telegrafverkets medel uppbära en hvar
under sin återstående lifstid ett årligt understöd, Claessén af 480 kronor,
Bygel af 300 kronor och Bäckman af 150 kronor, att utbetalas i den
ordning, som gäller för fyllnadspensioner från telegrafverket;
att för utvidgning af telegrafverkets lokaler i Stockholm må reserveras
ytterligare 200,000 kronor;
att å telegrafverket tillhöriga tomter i Hälsingborg och Härnösand
må uppföras . telegrafstationsbyggnader för en kostnad icke öfverstigande,
för byggnaden i Hälsingborg 230,000 kronor och för byggnaden
i Härnösand, inrymmande jämväl lokaler för postkontoret i staden,
252,000 kronor;
att för anskaffande af lokaler i landsorten för telegrafverkets behof
må reserveras ett belopp af 100,000 kronor;
att för telegrafverkets behof må få inköpas egendomarna n:r 2 och
3 i kvarteret Aeolus med adressnummer 8 Slottsbacken och 3 Telegrafgränd
i Stockholm för 520,000 kronor samt fastigheten n:r 80—
81 i kvarteret Björnen vid Ålfgatan i Karlstad för 100,000 kronor;
Bill. till Riksd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 64 Höft. (N:o 84.) 1
2
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.
dels, med godkännande af de i statsrådsprotokollet intagna förslag
till utgiftsstater för telegrafverket att tillämpas under 1908 ock till
aflöningsreglemente för tjänstemän vid telegrafverket, för år 1908, bestämma
telegrafverkets anslag, förslagsvis beräknadt, till 9,980,000
kronor, att utgå direkt af telegrafmedlen;
dels bemyndiga riksgäldskontoret att tillhandahålla telegrafstyrelsen
för anskaffande af lokaler för telegrafverkets behof ett lånebelopp af
3,000,000 kronor att, i mån af behof och sedan detta för hvarje gång
blifvit af Kungl. Maj:t och Riksdagen pröfvadt, af telegrafstyrelsen i
riksgäldskontoret lyftas och jämte ränta, motsvarande den ränteutgift,
som genom berörda belopps öfverlämnande till telegrafstyrelsen förorsakas
riksgäldskontoret, inom tjugu år från första lyftningsdagen
återgäldas medelst afbetalningar, i den mån telegrafverkets medel därtill
lämna tillgång, dock så att dylika afbetalningar böra en månad
förut af telegrafstyrelsen för riksgäldskontoret tillkännagifvas;
dels af nämnda lånemedel anvisa till inköp för telegrafverkets behof
af egendomarna n:r IX och II i kvarteret Skvalperup i Malmö 350,000
kronor samt för utförande af vissa byggnadsarbeten för utvidgning af
stationslokalerna i Malmö 169,000 kronor;
dels och medgifva, att för telegrafverkets behof må, efter Kungl.
Maj:ts pröfning och godkännande, inköpas för byggnadstomter lämpliga
fastigheter i Göteborg, Norrköping, Landskrona, Örebro och Västerås,
äfvensom att köpeskillingarna därför må utbetalas af ofvannämnda lånemedel.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kunglig nåd och ynnest städse välbevågen.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom:
GUSTAF.
Jidius Juhlin.
Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 84.
3
Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 8 mars 1907.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Lindman,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Trolle,
Statsråden: Tingsten,
Albert Petersson,
Alfred Petersson,
Hederstierna,
Dyrssen,
Hammarskjöld,
Roos,
Juhlin,
Swartz.
Departementschefen, statsrådet Juhlin anförde:
Då jag den 12 sistlidne januari underställde Kungl. Maj:ts pröfning
frågan om reglerandet af utgifterna under riksstatens sjätte hufvudtitel
för år 1908, anmälde jag, att telegrafstyrelsen i underdånig
skrifvelse den 30 november 1906 i vanlig ordning inkommit med förslag
till stater för telegrafverket för år 1908.
Emellertid ansåg jag, att detta förslag af nedan omförmälda anledning
ej borde göras till föremål för närmare pröfning; och blef i propositionen
angående statsverkets tillstånd och behof det för telegrafverket
erforderliga anslaget för 1908 upptaget till ett förslagsvis beräknadt
belopp af 9,980,000 kronor.
Genom nådigt beslut den 22 juni 1906 har nämligen Kungl. Maj:t
bemyndigat chefen för civildepartementet att såsom sakkunniga tillkalla
tre personer för att jämte tillförordnade, generaldirektören H. Rydin af
-
4
Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 84.
gifva yttrande och förelag beträffande förändrad organisation af telegrafstyrelsen
in. m.
Sedan jag på grund häraf anmodat dåvarande disponenten, numera
Kungl. Maj:ts minister i Washington H. L. F. Lagercrantz, byråchefen
i telegrafstyrelsen A. Rydin och ledamoten af Riksdagens Andra Kammare,
lektorn, filosofie doktorn K. Starbäck att tillika med tillförordnade
generaldirektören afgifva berörda yttrande och förslag, hafva dessa kommitterade
den 14 januari 1907 till mig öfverlämnat af dem uppgjordt
förslag till omreglering af telegrafstyrelsen och lokalförvaltningarna.
På grund af nådig remiss har telegrafstyrelsen häröfver afgifvit
underdånigt utlåtande; och har styrelsen, som i allt väsentligt biträdt
kommitterades förslag, funnit dessa synnerligen väl ägnade att kraftigt
befrämja telegrafverkets utveckling och att bereda telegrafverket sådana
förvaltningsformer, att det kan komma att motsvara allmänhetens berättigade
kraf på ett modernt kommunikationsverk.
Omfattningen af det åt kommitterade lämnade uppdrag äfvensom
hufvudsynpunkterna för dess utförande angaf jag till statsrådsprotokollet
för nämnda den 22 juni 1906, till hvilket jag i berörda hänseende
yttrade följande:
»Den första nådiga instruktionen för telegrafstyrelsen utfärdades
den 1 november 1878. Den organisation, styrelsen härigenom erhöll,
var inrättad väsentligen efter mönstret af öfriga förvaltande ämbetsverk
och har alltjämt förblifvit i stort sedt oförändrad. Telegrafverket har
emellertid sedan dess, i all synnerhet genom telefonväsendets tillkomst,
vunnit en storartad omfattning, och särskildt under det senaste årtiondet
har utvecklingen gått framåt i utomordentlig grad. Under det sålunda
telegraf inkomsterna år 1895 uppgingo till 1,405,469 kronor och telefoninkomsterna
samma år stego till 1,936,151 kronor, belöpte sig dessa
inkomster år 1904 till respektive 1,872,425 kronor och 6,124,144 kronor.
Värdet af telegrafverkets egendom, som år 1895 upptogs till 13,409,324
kronor, bokfördes 1904 till 38,179,998 kronor, och värdet af hvad som
vid dess verkstad årligen tillverkades, år 1895 uppgående till 239,064
kronor, steg 1904 till 870,776 kronor. Såsom Eders Kungl. Maj:t behagade
finna af dessa siffror, är telegrafverket i denna stund en vidtomfattande
affär, som med sig förenar en betydande industriell rörelse,
och det torde därför vara af högsta vikt, att denna affär och dess utvecklingsmöjligheter
tillgodoses på det för staten och den trafikerande
allmänheten fördelaktigaste sätt. Det synes mig emellertid kunna med
skäl ifrågasättas, huruvida de former, enligt hvilka telegrafstyrelsen på
grund af 1878 års instruktion förvaltas, numera kunna anses ändamålsenligt
motsvara telegrafverkets uppgift, och om icke telegrafstyrelsen
Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 84. 6
bör gifvas on annan organisation, som mera är afpassad efter telegi afverka
Imfvndsakligen industriellt-ekonomiska verksamhet och underlättar
en affärsmässig förvaltning däraf. _ .
I detta sammanhang tillåter jag mig fasta Rders Kungl. Maj:ts
uppmärksamhet på ytterligare ett par frågor rörande telegrafverket.
Redan inom den kommitté, som den 31 oktober 1901 afgaf förslag
till nya stater för post- och telegrafverken, väcktes fråga, om icke en
del vid linjearbetena anställda arbetsledare och linjeförman samt reparatörer
borde uppföras på ordinarie stat, men ansåg sig kommittén åt
vissa skäl då ej böra framkomma med något förslag i sådant hänseende.
I sitt öfver kommittébetänkandet afgifna utlåtande anförde telegra -styrelsen, att styrelsen hyste den uppfattning, att såväl arbetsledare oc
linjeförmän som ock i synnerhet de med det ordinarie underhållet uteslutande
sysselsatta reparatörerna bort uppföras å ordinarie stat, men
att styrelsen icke vore beredd att, utan föregående noggrann utredning
jämväl i fråga om pensioneringen, framställa ett definitivt förslag.
Dåvarande departementschefen förklarade sig vara enig med telegrafstyrelsen
i denna organisationsfråga, som enligt departementschefens
åsikt snart måste vinna sin lösning. „ , , , ,
Denna fråga ligger emellertid fortfarande ölost. Med den utveckling
särskild! telefonväsendet tagit — telegraf- och telefoMednmgamas
längd, som 1895 utgjorde 80,059 kilometer, uppgick 1904 till 182,207
kilometer — torde det numera kunna såsom visst antagas, att behofvet
af ungefär det antal underbefäl och reparatörer, som för närvarande
finnes anställdt vid linjearbetena, skall komma att blifva konstant. Det
synes mig därför vara angeläget, att frågan om åtminstone en större
del af dessa statstjänares uppförande på ordinarie stat omedelbart gores
till föremål för utredning. . ., inn£1 „
Slutligen har jag ansett lämpligt, att, sedan de vid 19(K ars riksdag
fastställda nya stater för telegrafverkets distrikts- och lokalförvaltningar
nu under några år varit i tillämpning, det bör, med ledning a
den erfarenhet, som vunnits under verkets alltjämt fortgående utveckling,
undersökas, huruvida dessa stater må vara lämpade efter forhanden
varande förhållanden.»
Jao- går nu att redogöra för kommitterades förslag.
Kommitterade lämna till en början en allmän öfversikt öfver den
ställning, de intagit till det dem lämnade uppdraget, och de synpunkter,
som för dem varit bestämmande. Beträffande, denna öfversikt ma det
tillåtas mig att, med hänvisning för öfrigt till kommittébetänkandet,
Kommitter*-des hufvudsynpunkter.
6
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 84.
sid. i—42, här i korthet angifva öfversiktens innehåll särskilt i hvad
angar^ telegrafstyrelsens omorganisation.
Kommitterade hafva härvid såsom sin åsikt uttalat, att de allmänna
förvaltningsformer, som pålagts telegrafstyrelsen, icke äro för de nuvarande
forhallandena ändamålsenliga. Så länge telegrafstyrelsen haft
endast telegrafväsendet om hand, hade enligt kommitterades förmenande
olagenheterna af de nuvarande tunga formerna för ämbetsärendenas behandling
inom styrelsen varit af mindre betydelse, men genom rikstelefonnatets
tillkomst och hastiga utveckling hade den affärsmässiga förbmdelsen,
mellan styrelsen och allmänheten blifvit mera omfattande och
darior också behofvet af administrationens ordnande efter mera moderna
principer allt mer och mer kännbart.
Telegrafstyrelsen, såsom handhafvande en teknisk-industriell affär,
orde icke heller likställas med andra ämbetsverk, utan organiseras endast
med hänsyn till det för det allmänna och telegrafverket mest praktiska
och ekonomiskt fördelaktiga. r
För nående af detta mål hafva kommitterade till en början föreslagit,
att en mera tidsbesparande behandling af de inom styrelsen förekommande
ärendena måtte införas.
Det långsamma och opraktiska skrifsystemet, som efter mönstret af
aidre och till sin natur mera formella ämbetsverk tillämpades inom styrelsen,
borde borttagas såsom varande alldeles för tungt för ett verk
som hade att i den största utsträckning handlägga praktiska affärsflagor.
Sarskildt borde en förenkling ske i sättet för inkommande
hancihngars mottagande och registrering.
Vidare borde hvarje ämbets- och tjänstemans tid icke upptagas af
andra ärenden än dem, som till följd af sin beskaffenhet kräfde hans
omsorg. En mängd ärenden borde sålunda i vanliga fall kunna afgöras
åt byråchefen och en del löpande småärenden i regel handläggas och
slutbehandlas af vederbörande byråtjänsteman.
Såsom ett ytterligare uttryck för denna sin önskan att åstadkomma
en tidsbesparande arbetsfördelning hafva kommitterade föreslagit, att
den nu befintliga, enligt kommitterades mening obehöflig^ mellaninstans,
som utgores af andra gradens tjänstemän, skall borttagas och första
och andra tjanstegraderna utjämnas till en enda. En sådan anordning
skuffe enligt kommitterades mening medföra vissa andra fördelar ur
befordring^- och aflömngssynpunkt, då det synts kommitterade obestridhgt,
att tjänstemannens aflöning icke bör inom denna rayon af telegrafstyrelsens
arbete vara fäst vid viss tjänstegrad, utan bör bestämmas med
hänsyn till den duglighet han ådagalägger och det för styrelsen nyttiga
7
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.
arbete lian kan utföra och utfört på den plats, elär hans krafter kunna
för ändamålet bäst tillgodogöras.
Det å hvarje byrå förekommande arbete af enklaste beskaffenhet,
som för närvarande skötes af amanuenser och därmed likställd extra personal,
borde vidare enligt kommitterades förslag öfverlämnas åt biträdande
tjänstemän, för hvilket ändamål allt efter arbetets beskaffenhet skulle
inkallas stations- eller linjetjänstemän samt kvinnliga biträden i stor
utsträckning anställas, hvarjämte för några få speciella slag af ärenden
extra ordinarie tjänstemän med därför särskild! erforderlig kvalifikation
skulle finnas att tillgå.
Äfven i öfrigt borde den hos styrelsen anställda personalens arbetskrafter
bättre tillgodogöras. Så borde den dagliga arbetstiden å tjänsterummet
utsträckas. Denna, som enligt 1879 års arbetsordning var bestämd
till fyra timmar samt utsträckts år 1895 till fem timmar och 1903
till sex timmar, anse kommitterade sålunda ytterligare böra ökas till
åtta timmar, däri inberäknad lämplig rast för intagande af frukost i
lokal inom den af ämbetsverket disponerade byggnaden. Personalen,
som till följd af förenämnda förändringar kunde betydligt minskas, borde
med de ökade kraf, som ställdes på densamma, också erhålla en efter
dess arbete afpassad aflöning, så stor att äfven de lägst aflönade kunde
lefva på densamma utan anlitande af extra inkomster, förvärfvade genom
arbete utom verket.
Om därför, såsom kommitterade förutsätta, tjänstebefattningarna så
ordnades, att en hvar fullt kräfde sin man och tjänstemännen lämnades
fullt tillräcklig aflöning, borde detta också medföra, att tillstånd icke
heller annat än i ytterst få och verkliga undantagsfall lämnades någon
tjänsteman att med sin befattning förena annan tjänst eller befattning
eller därmed jämförligt uppdrag.
Kommitterade hafva vidare funnit sig böra föreslå, att tjänstemännens
i styrelsen nuvarande fullmakter skola ersättas med konstitutorial, äfvensom
att styrelsen skall äga rätt att förflytta all personal till annan
tjänstgöring.
T detta sammanhang tillåter jag mig att med några ord beröra det
aflöningssystem kommitterade föreslagit. Detta är byggdt efter modernt
mönster med ett i klasser indeladt sammanhängande system af stigande
aflöningar, i hvilket vederbörande tjänsteman vid begynnelsen af sitt
arbete inpassas på lämplig plats för att därefter i mån af duglighet och
nit steg för steg vandra uppåt. I allmänhet skulle begynnelseaflöningen
sättas jämförelsevis låg, hvaremot slutaflöningen efter flera aflöningsförhöjningar
skulle blifva tämligen hög.
8
Kungl, Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.
Kommitterade hafva vidare funnit lämpligt att, i samma män som
arbetet inom den nya telegrafstyrelsen skulle få mera praktisk prägel
och snabbare fart, styrelsen erhölle en betydligt mera utsträckt handlingsfrihet.
Så borde styrelsen tillerkännas befogenhet att i den merkantila
och industriella delen af sin verksamhet tillämpa samma grundsatser
som den enskilda affärsverksamheten och industrin. Vidare borde
styrelsen äga rätt att för den stora kategorin byråtjänstemän med
deras sinsemellan rätt olikartade uppgifter och förutsättningar inom
regleringsgränserna bestämma den begynnelselön, som skulle en hvar
tillkomma, sa ock hafva möjlighet, att, om så någon gång behöfdes,
lämna de för normala förhållanden bestämda aflöningsbeloppen å sido
och, naturligtvis inom den för hvarje tjänstegrad fastställda aflöningsskalan,
bjuda den aflöning, som fordrades för att å viss plats inom
verket fästa den lämpligaste personen eller, om han redan vore vid
verket anställd, där kvarhålla honom. Äfven borde styrelsen tillerkännas
befogenhet att inom de grupper, hvaruti telegrafstationerna kunde
komma att ordnas, göra sådana omflyttningar, som ändrade förhållanden
gjorde nödvändiga.
Med hänsyn till den snabbhet, som utmärker särskildt telefonväsendets
utveckling, anse kommitterade vidare det vara en själfklar
sak, att, allt efter som inom styrelsen arbetet ökas, så att en eller flera
fullt sysselsatta biträdande tjänstemän behöfvas, eller ock till följd af
nyanläggningar, förutvarande näts utvidgning eller annan anledning
rörelsen växer med däraf föranledt kraf på för densammas behöriga
och snabba skötsel ytterligare erforderlig personal, sådan också omedelbart
anställes utan den nu nödtvungna afvaktan på det först långt efteråt
ikraftträdande bifall därtill, som kunnat af Riksdagen utverkas. Då
behofvet i alla händelser måste fyllas, anse kommitterade därför, att
styrelsen bör beredas möjlighet att öka antalet kontorsskrifvare, vaktmästare,
reparatörer, assistenter, telegrafister, vaktföreståndare, interurbantelefonister
och stationsbiträden, allt efter som det visar si»1 erforderligt.
Likaledes borde styrelsen, enligt kommitterades åsikt, äga att
efter växlande förhållanden bestämma de orter, där, enligt hvad kommitterade
föreslagit, för vissa tjänstemän dyrortstillägg till aflöningen
borde utgå.
Slutligen anse kommitterade, att vid behandlingen af vissa viktigare
ärenden styrelsen borde förstärkas genom tillkallandet af två
personer utom verket, som kommitterade kallat telegraffullmäktige.
9
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.
Det förslag, hvars konturer här angifvits, synes mig innefatta en
i stort sedt god lösning af det program, som varit kommitterade förelagdt:
att gifva telegrafstyrelsen en organisation, som är afpassad efter
telegrafverkets hufvudsakligen industriellt-ekonomiska verksamhet och
underlättar en affärsmässig förvaltning däraf. Det synes mig vara ett
lyckligt grepp detta att söka föra in telegrafverket i former liknande
dem, hvilka på den enskilda företagsamhetens område visat sig vara
gagneliga; och jag är förvissad därom, att denna reform, med kraft
och konsekvens genomförd, skall visa sig motsvara de förväntningar
man ställt på densamma.
I detta sammanhang vill jag ytterligare betona en synpunkt, som
af kommitterade äfven med skärpa framhållits, nämligen att telegrafstyrelsen
med dess jämförelsevis fåtaliga personal och de uteslutande
praktiska spörsmål, som där handläggas, intager en sådan särställning,
att man, då man går att omorganisera detta verk, lämpligen kan och
bör lämna å sido jämförelser med andra statens verk, om ock åtskilliga
uppslag, som gifvits i kommitterades betänkande, äro väl värda att tagas
tillvara äfven för andra verks vidkommande.
Hvad nu angår förslagets detaljer, lärer man ej kunna hysa mer
än en mening därom, att hvarje förenkling i afseende å ärendenas
behandling och arbetssättet i dess helhet är att betrakta såsom en vinst.
De af kommitterade härutinnan föreslagna åtgärder synas mig välbetänkta.
Särskildt synes mig det vara en beaktansvärd fördel, om man
från byråcheferna aflyfter en del löpande småärenden, hvilka hafva
karaktären af rena expeditionsgöromål och lika väl kunna behandlas af
en byråtjänsteman. Härigenom få byråcheferna mera tid att vid generaldörektörens
sida ägna sig åt de viktigare ärendena, som kunna
befordra verkets utveckling.
Hvad beträffar den föreslagna utsträckningen af arbetstiden å tjänsterummet
till åtta timmar, har jag icke något att däremot erinra. Jag
tillåter mig dock påpeka, att med den ifrågasatta, af behofvet för öfrigt
obestridligt påkallade frukostrasten arbetstiden icke torde komma att
effektivt uppgå till mer än 7 Va timmar, något som äfven får anses
fullt tillräckligt, om man skall i sysselsättning af förevarande beskaffenhet
tillgodogöra sig personalens fulla arbetskraft.
Det af kommitterade föreslagna aflöningssystemet sammanfaller, såsom
de erinra, i väsentliga punkter med hvad flerstädes i utlandet med
framgång tillämpas och i vårt land förordats i det s. k. Tenowska förslaget.
Ett dylikt system med små begynnelselöner och en mängd till en
början ganska små aflöningsförhöjningar lämpar sig gifvetvis ej i ett
Bih. till Eiktd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 A/d, 64 Eäft. 2
Departements
chefens
yttrande.
10
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.
verk, där tjänstemännen först vid en tämligen framskriden ålder komma
till ordinarie beställning, men i telegrafverket, där sådan befattning i
allmänhet ernås vid jämförelsevis unga år, synes mig systemet vara att
förorda. Jag har låtit göra en utredning angående medelåldern vid
första befordran till ordinarie tjänst vid verkets lokalförvaltningar, och
visar det sig, att den vid linjedistrikten uppgår till 35,3 år samt vid
trafikdistrikten och stationerna till 28,3 år för telegrafpersonalen och
28,6 år för telefonpersonalen. Beträffande styrelsen inhämtas af betänkandet,
att motsvarande medelålder för byråtjänstemännen för närvarande
är 39 år. Därest kommitterades förslag vinner godkännande, kommer
dock medelåldern med stor sannolikhet att sänkas, då såsom allmän synpunkt
i deras organisationsförslag gäller, att hvarje stadigvarande arbete,
som tager vederbörandes tid helt i anspråk, skall skötas af ordinarie
personal, en synpunkt, som jag ej kan annat än gilla under förutsättning
att tjänstemannens kompetens blifvit till fullo pröfvad.
Såsom nämndt hafva kommitterade i syfte af organisationens förenkling
föreslagit, att första och andra gradens tjänster inom styrelsen
skulle utjämnas till eu enda grad; och vill jag redan nu nämna, att begynnelseaflöningen
för en byråtjänsteman enligt förslaget skulle blifva
3,400 kronor med en slutlön efter åtta löneförhöjningar af 7,000 kronor.
De tjänstemän, som enligt nu gällande lönestat tillhöra andra
graden, äro sekreteraren, kamreraren, öfveringenjören å linjebyrån,
elektrikern å byrån för telegraftrafiken samt föreståndaren för verkstaden.
Enligt kommitterades förslag skulle emellertid befattningarna
såsom öfveringenjör och såsom elektriker indragas, hvarjämte verkstadsföreståndaren
skulle gifvas en annan ställning än för närvarande.
Aflöningen i första graden har utgjort 3,000 kronor med två
ålderstillägg, hvardera om 500 kronor efter respektive 5 och 10 år
samt i andra graden 4,500 kronor med enahanda ålderstillägg.
Det kan väl sägas, att den hittillsvarande anordningen inneburit
den fördelen, att tillvaron af en högre tjänstegrad inom byråtjänstemännens
klass innefattat en sporre för den enskilde tjänstemannen att
meritera sig till erhållande af den högre graden och därför manat
honom att särskildt vinnlägga sig om att väl sköta den plats han innehaft.
Men de synpunkter, kommitterade framhållit (sid. 8—9), hafva
dock öfvertygat mig om att kommitterades förslag kan vara lämpligt
inom telegrafstyrelsen, där chefen bör vara i tillfälle att förskaffa sig en
ingående personlig kännedom om hvarje särskild tjänsteman. För att
den föreslagna åtgärden skall visa sig i praktiken medföra de goda
verkningar kommitterade förutsatt, kräfves dock med nödvändighet, att
11
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.
den af kommittorade själfva angifna principen för rätten till aflöningsförhöjning
med stränghet och allvar upprätthålles, den principen nämligen
att" endast sådan tjänsteman tillerkännes förhöjning, som genom
nit, duglighet och intresse i sin tjänst visat sig däraf förtjänt. Redan
i gällande aflöningsreglemente är visserligen såsom villkor för åtnjutande
af ålderstillägg stadgadt, att vederbörande skall halva med godt
vitsord bestridt sin tjänst, men gifvet är, att med nu utgående små
aflöningar det måste blifva svårt att alltför strängt tillämpa villkoret.
Skulle åter de af kommitterade föreslagna aflöningar för byråtjänstemännen
vinna bifall, synas inga andra hänsyn än dem, som äro inriktade
på verkets bästa, böra få tagas i betraktande, när det gäller att
vid fråga om aflöningsförhöjning afgöra, om en tjänsteman förtjänar ett
godt vitsord beträffande sin tjänstgöring. Såsom ett lämpligt korrektiv
mot en slentrianmässig tillämpning af förevarande stadgande synes
mig böra föreskrifvas, att vederbörande tjänstemans närmaste öfverordnade
skall afgifva skriftligt intyg angående föregående tjänstgöring.
Ett sådant intyg bör ju med hänsyn till den kännedom, generaldirektören
får förutsättas äga såväl om intygsgifvaren som om vederbörande
underordnade tjänsteman, äga kraftigt vitsord.
Här tillåter jag mig påpeka, att enligt kommitterades förslag
(sid. 179) uppflyttning i högre löneklass skulle ske vid början åt
månaden näst efter den, hvarunder den stadgade tjänstålder blifvit
uppnådd, medan tiden för löneförhöjning hittills räknats efter kalenderår.
De skäl, kommitterade anfört till stöd för denna anordning, synas mig
ej tillräckliga för att vidtaga en sådan förändring, detta så mycket
mindre som enligt kommitterades förslag väsentligen kortare mellanrum
än hittills skulle förekomma mellan de särskilda löneförhöjningarna.
Inom den privata affärsvärlden lärer för öfrigt regel vara att bevilja
aflöningsförhöjning endast vid början af kalenderår.
I sammanhang med förhöjda aflöningar hafva kommitterade föreslagit
skärpta bestämmelser i fråga om tjänstemäns rätt att förskaffa
sig extra inkomster. Med hänsyn till den utsträckta arbetstiden torde
det ej gärna kunna ifrågakomma, att tjänsteman blir i tillfälle att åtaga
sig enskilda uppdrag, som kräfva afsevärdt arbete, men det synes å
andra sidan olämpligt att beträffande telegrafstyrelsens tjänstepersonal
meddela strängare bestämmelser i förevarande hänseende än i fråga om
andra statstjänare, för hvilka vid innevarande års riksdag förslag till lönereglering
blifvit framlagda. I öfverensstämmelse härmed s}mes villkoret
böra formuleras sålunda, att med befattning af ifrågavarande slag icke
12 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 84.
ma förenas annan tjänst a rikets, Riksdagens eller kommuns stat, ej
heller vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för
verk eller bolag'', som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit
såsom aktiebolag registreradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant
verk eller bolag eller annan tjänstbefattning af hvad slag som helst,
med mindre den, vid pröfning i föreskrifven ordning, befinnes icke
vara hinderlig för fullgörandet af tjänstgöringen vid telegrafverket.
Med stränghet tillämpadt torde det sålunda formulerade villkoret
innebära fullt tillräckliga garantier för att tjänstemännens arbetskraft
och arbetstid komma telegrafverket helt till godo.
En viktig förändring, som kommitterade föreslagit, är vidare den,
att tjänstemännens i styrelsen nuvarande fullmakter skola ersättas med
konstitutorial, hvilket skulle innebära, att en tjänsteman, som gjort sig
skyldig till fel i tjänsten, kan utan dom och rannsakning i administrativ
väg skiljas från sin tjänst. Denna anordning synes hafva goda skäl för sig
och torde vara särskildt lämplig i ett verk sådant som telegrafstyrelsen
med dess affärsmässiga karaktär och där generaldirektören i hvarje
fråga af mera betydenhet ensam har afgöranderätten. Den känsla af
större själfständighet, som innehafvandet af fullmakt alstrar, äger på
grund häraf icke den betydelse vid ärendenas afgörande som i kollegiala
verk, och den kan måhända, såsom kommitterade påpekat, hos vissa
naturer verka förslöande. Anordningen har för öfrigt sin motsvarighet
inom järnvägsstyrelsen och telegrafverkets lokalförvaltningar samt innebär
följaktligen allenast, att ett mindretal af verkets tjänstemän i förevarande
hänseende likställes med det stora flertalet. För att undvika
möjligen uppkommande tvistigheter rörande innebörden af konstitutorial^
synes mig lämpligt att i aflöningsreglementet intaga bestämmelse
i sådant hänseende.
I detta sammanhang ber jag få anmäla, att åtskilliga tjänstemän
inom telegrafstyrelsen i en till Kungl. Maj:t ställd skrift anhållit,
att, därest förslaget om fullmakts ersättande med konstitutorial skulle
vinna bifall, nu varande innehafvare af fullmakt måtte förklaras berättigad
att, jämväl vid öfvergång till eventuell ny stat, bibehålla den för
honom en gång utfärdade fullmakt.
Om det emellertid befinnes för den nya organisationen ändamålsenligt,
att samtliga tjänster inom styrelsen innehafvas på grund af konstitutorial,
synes mig skäl icke föreligga att göra undantag för tjänstemän,
som för närvarande hafva fullmakt å sin tjänst. Därest de vilja komma
i åtnjutande af de förmåner i aflöningshänseende, som det nya organisa
-
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 84. 13
tionsförslaget kan komma att medföra, torde de också böra underkasta
sig de villkor, som härför uppställas.
Mot kommitterades förslag om rätt för telegrafstyrelsen att förflytta
all personal såväl inom styrelsen och lokalförvaltningarna som
mellan styrelsen och dessa senare har jag icke något att erinra. En
dylik befogenhet kan tvifvelsutan mången gång blifva till gagn för
verket, om den tillämpas med varsamhet och omsikt, men kräfver gifvetviB,
att chefen förskaffar sig personlig kännedom om sin personal, något
som väl låter sig göra inom telegrafverket med dess jämförelsevis öfverskådliga
omfattning. Jag förutsätter dock, att, då förflyttning till annan
ort ifrågakommer, utan att vederbörande därom gjort ansökan, han
tillerkännes ersättning för flyttningskostnad med belopp, som af Kungl.
Maj:t bestämmes, såsom ock hittills i liknande fall ägt rum vid förflyttning
inom lokalförvaltningarna. Dylik godtgörelse har plägat utgå
af anslaget till diverse utgifter.
Beträffande kommitterades förslag, i hvad det afser utsträckt handlingsfrihet
för telegrafstyrelsen, anser jag det vara till fördel, om styrelsen
blefve något mera obunden än hittills i frågor, som direkt beröra
dess affärsverksamhet. Gifvotvis böra vid inköp i regel tillämpas de
former, som finnas föreskrifva i förordningen den 17 november 1893
angående statens upphandlings- och entreprenadväsende m. m. Men
det bör dock, synes mig, gifvas möjlighet för styrelsen att i ett visst
fall med begagnande af en gynnsam konjunktur verkställa ett inköp
utan iakttagande af berörda bestämmelser.
Hvad åter angår förslaget att telegrafstyrelsen skulle äga att för
byråtjänstemännen inom de gifna regleringsgränserna bestämma begynnelselönen,
kan jag ej dela kommitterades uppfattning. Väl torde vara
lämpligt, att begynnelselönen icke sättes lika för alla dessa tjänstemän,
men afgörandet härutinnan synes, då fråga väckes om tilldelandet af
högre begynnelseaflöning än den lägsta, böra förbehållas Kungl. Maj:t.
Lika med kommitterade anser jag synnerligen önskvärdt, att möjlighet
förefinnes att i ett särskildt fall inom aflöningsskalans för en viss klass
af tjänstemän gifna gränser bjuda högre aflöning än den för normala
förhållanden bestämda, om man härigenom tror sig kunna vid verket
fästa eller bibehålla en alldeles särskildt dugande kraft. Äfven en sådan
åtgärd, som ju gifvetvis, på sätt kommitterade påpekat, bör ifrågakomma
endast i undantagsfall, synes dock böra underställas Kungl. Maj:ts afgörande.
Kommitterade hafva vidare uttalat såsom sin åsikt, att telegraf -
14
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.
styrelsen bör beredas möjlighet att öka antalet af vissa biträdande tjänstemän
allt efter som det visar sig erforderligt.
En dylik befogenhet synes emellertid icke höra tillerkännas telegrafstyrelsen
och torde väl knappast vara af något större behof påkallad.
Inom järnvägsförvaltningen bestämmes visserligen antalet af vissa lägre
tjänstemän och betjänte för hvarje år i stat, som af Kungl. Maj:t fastställes.
Man skulle ju därför kunna tänka sig, att enahanda förfaringssätt
tillämpades inom telegrafverket, men då dess stater, till skillnad
mot hvad beträffande statens järnvägar äger rum, för hvarje år underställas
Riksdagens pröfning, anser jag lämpligast, att Kungl. Maj:t och
Riksdagen gemensamt besluta i fråga om uppförande å ordinarie stat
af samtliga tjänstemän inom verket. Det torde nämligen för telegrafstyrelsen
icke möta alltför stor svårighet att något mer än ett år i
förväg beräkna behofvet af tjänstemän inom förevarande klass. Skulle
behof utöfver det beräknade komma att uppstå, innan frågan kunnat
underställas Riksdagens bedömande, står det ju telegrafstyrelsen för
öfrigt fritt att genom extra personal fylla detsamma.
Hvad kommitterade föreslagit i fråga om rätt för telegrafstyrelsen
att göra erforderliga omflyttningar inom de grupper, hvari telegrafstationerna
kunna komma att indelas, äfvensom att bestämma de orter,
där dyrortstillägg böra utgå, har jag ansett mig kunna biträda.
Slutligen anhåller jag att i detta sammanhang få yttra mig angående
de af kommitterade föreslagna telegraffullmäktige.
Lika med kommitterade håller jag före, att dessa fullmäktige, om
därtill utväljas lämpliga personer, skola tillföra telegrafstyrelsen eu fond
af erfarenhet, som i åtskilliga fall kan komma att blifva af stort värde
för styrelsen och verket i dess helhet. Telegraffullmäktigen bör dock,
synes mig, icke erhålla annan ställning än såsom för tillfället adjungerad
ledamot med enahanda skyldighet som byråchef att, därest hans mening
icke öfverensstämmer med det af generaldirektören fattade beslut, låta
till protokoll anteckna sin skiljaktiga mening. Telegraffullmäktigens åsikt
synes icke böra väga mer än byråchefens, och anser jag ur, bland annat,
denna synpunkt olämpligt att, såsom kommitterade föreslagit, föreskrifva,
att hvarje ärende, däri ej båda telegraffullmäktige äro ense med styrelsen
i öfrigt, skall underställas Kungl. Maj:ts pröfning. Dessa fullmäktige
synas böra tillkallas åt telegrafstyrelsen när så finnes lämpligt i frågor
af rent praktisk innebörd, hvilka äro af större betydelse för telegrafverket
eller allmänheten. Personalfrågor torde icke böra dragas in
under fullmäktiges handläggning.
Åtskilliga af de spörsmål, jag här ofvan berört, äro visserligen af
15
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.
beskaffenhet att icke tillhöra Riksdagens bedömande utan böra afgöras
af Kungl. Maj:t vid uthärdande af ny instruktion för telegrafstyrelsen,
men jag har emellertid ansett mig böra redan nu, da jag anmäler telegrafverkets
stater för 1908 till Kungl. Majds och Riksdagens pröfning,
angifva den ställning jag i dessa frågor intager.
Jag öfvergår nu till de särskilda staterna.
A. Aflöningsstaten.
1. Telegrafstyrelsen.
Enligt den för telegrafstyrelsen nu gällande instruktion utgöres
styrelsen af en generaldirektör, såsom chef för telegrafverket, och fyra
byråchefer, såsom ledamöter i styrelsen och chefer hvar för sin byrå,
nämligen en för administrativa byrån, en för linjebyrän, en för byrån
för telegraftrafiken och en för byrån för telefontrafiken.
Kommitterade hafva föreslagit (sid. 52), att telegrafstyrelsens ledamöter
skulle utgöras af generaldirektören och blott tre byråchefer, nämligen
chefen för administrativa byrån, chefen för linjebyrån och chefen för
trafikbyrån.
Telegraftrafikbyrån och telefontrafikbyrån kunna nämligen, enligt
kommitterades mening, förenas till en trafikbyra, något som, med hänsyn
till det intima samarbete, som kräfdes vid trafikens ordnande å
telegraf- och telefonlinjerna, skulle medföra viktiga fördelar.
Kommitterade anse också, att de arbetskvantiteter, som nu tillhöra
de båda byråcheferna, ej heller äro större än att desamma, förenade
på en byrå, mycket väl kunna, med den förenkling af ärendenas behandling
kommitterade förutsatt, öfvertagas af en enda man utaty fara
för att arbetets kvalitet däraf skulle behöfva lida någon skada. Emellertid
finna kommitterade det ligga i sakens natur, att med en dylik
anordning den chefen för telefontrafiken nu tillkommande skyldighet
att närmast ansvara för driften af telegrafverkets verkstad icke kan
påläggas trafikbyråchefen. För öfrigt vore det äfven ur andra synpunkter,
som kommitterade i annat sammanhang utveckla, ej lämpligt
att hålla verkstaden inordnad under en byrå inom styrelsen.
I detta sammanhang hafva kommitterade (sid. 53) påpekat en lucka
inom styrelsens organisation, som enligt kommitterades åsikt inom ett
praktiskt verk är till stor olägenhet.
Indragning
al en byråchefabefattning.
Generaldirektörens
adjoint.
16
Administrativa
byrån.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.
. Enligt gällande instruktion för telegrafstyrelsen få nämligen
vissa viktigare ärenden icke afgöras, utan att generaldirektören är
närvarande, ^ en föreskrift, som visserligen fullkomligt vore i sin ordning,
men å andra sidan för verkets affärsmässiga skötsel kräfde, att
generaldirektörens stol aldrig finge stå tom.
Kommitterade föreslå därför, att åt en af verkets byråchefer uppdrages
att såsom generaldirektörens adjoint i generaldirektörens frånvaro
företräda denne vid behandling af alla sådana ärenden, som han
icke kunnat särskildt förbehålla sig, äfvensom i öfrigt utöfva de sammanhållande
och öfvervakande funktioner, som aldrig böra ligga nere.
Uppdraget, för hvilket ersättning borde utgå i form af ett årligt arfvode,
har synts kommitterade böra lämnas för viss kortare tid, och
hafva kommitterade i sådant afseende tänkt sig en tidsperiod af tre år
vara lämplig.
Vidare erinrar jag om kommitterades förslag, att telegrafstyrelsen
för vissa viktigare ärendens behandling skulle förstärkas med två
telegraffullmäktige (sid. 30 o. följ.), att till byråchefernas biträde skulle
anställas en enda klass tjänstemän, byråtjänstemännen, livilka skulle
verkställa erforderliga utredningar i de ärenden, byråchefen själf handlägger,
samt på eget ansvar handlägga de mindre viktiga ärenden,
hvilkas slutbehandling dem anförtros, samt att det å hvarje byrå förekommande
arbete af enklaste beskaffenhet, som för närvarande skötes
af amanuenser och därmed likställd extra personal, skulle omhänderhafvas
af stations- eller linjetjänstemän och kvinnliga biträden (kontorsskrifvare),
hvarjämte för några få speciella slag af ärenden e. o. tjänstemän
med därför särskildt erforderlig kvalifikation skulle finnas att tillgå.
Hvad angår de särskilda byråerna, tjänstgöra för närvarande på administrativa
byrån, till hvars handläggning höra en mängd icke tekniska
ärenden (se sid. 47), en sekreterare med fem manliga och fyra kvinnliga biträden,
en kamrer, en hujvudkassör, en bokhållare och kassakontrollant, med två
manliga och en kvinnlig extra tjänsteman, fyra revisorer med tolf manliga
och tre kvinnliga amanuenser och e. o. tjänstemän, eu notarie och ombudsman
med fem manliga och ett kvinnligt biträde, en registrator och
aktuarie med jern manliga och ett kvinnligt biträde samt slutligen en
statistiker, hvilken till biträde har en amanuens.
En särskild afdelning'' a administrativa byran utgör utrikesafdelning en
med tre manliga e. o. tjänstemän och ett kvinnligt biträde.
17
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.
Enligt kommitterades förslag (sid. 54) bordo med hänsyn till arbetsfördelningen
inom byrån rätt väsentliga förändringar införas.
För sekreteraren, livilkens arbete genom en ny anordning af byråns
utrikesafdelning komme att något minskas, borde det jämväl med hänsyn
till den föreslagna utvidgningen af arbetstiden i samband med andra
förenklade anordningar blifva möjligt att med biträde af en telegrafassistent
och ett par extra biträden medhinna sina göromål.
De rena kansligöromålen, Indika hufvudsakligen kräfde noggrannhet
och ordentlighet i utförandet, borde öfverlämnas enbart åt kvinnlig personal,
för hvilket ändamål ett anställande af fyra kvinnliga biträden (kontorsskrifvare)
kunde anses tillräckligt.
Ombudsmannen skulle bibehålla sitt nuvarande arbete, men borde,
enligt kommitterades åsikt, antalet biträden å hans expedition kunna
väsentligt inskränkas. Dels borde nämligen den utsträckta tjänstgöringstiden
i förening med ett lämpligt ordnande af arbetet medgifva en
betydlig ökning af ombudsmannens egen arbetsprodukt, dels vore det,
enligt kommitterades mening, otvifvelaktigt, att den nu förekommande
i hög grad tidsödande bevakningen af en mängd smärre fordringar, om
livilkas värdelöshet tvifvel icke kunde råda, borde i väsentlig grad
inskränkas. Då telegrafstyrelsen, enligt hvad kommitterade hade sig
bekant, redan i detta hänseende vidtagit nödiga åtgärder, hafva kommitterade
funnit något förslag i ärendet icke nu af behofvet påkalladt.
Det vore emellertid tydligt, att ombudsmannen icke personligen kunde
öfvertaga de uppvaktningar vid domstolar och andra ämbetsmyndigheter,
som i förekommande tvistemål och konkursärenden fortfarande kunde
blifva behöfliga, hvarför åt honom borde anvisas juridiskt bildadt biträde
för detta ändamål. Huruvida detta borde ske på sådant sätt, att viss person
anställdes att fullgöra dessa uppvaktningar eller om arbetet lättare
luinde ordnas sålunda, att någon advokatfirma vidtalades att öfvertaga
ifrågavarande bestyr, syntes lämpligen böra öfverlämnas åt telegrafstyrelsen
att efter omständigheterna afgöra. Ett årligt förslagsanslag
å 3,000 kronor blefve enligt verkställda beräkningar härför behöflig!.
Nödig bokföring, utskrifning och dylikt borde kunna af ett kvinnligt
biträde (kontorsskrifvare) å expeditionen medhinnas.
Kamrerarens arbete kunde med hänsyn till den ökade tjänstgöringstiden
inrymma äfven en del af det, som nu utfördes af bokhållaren och
kassakontrollanten.
Hufvudkassören skulle bibehålla sina nuvarande funktioner.
Bokhållaren och kassakontrollanten borde utbytas mot en telegrafist.
Det syntes nämligen otvifvelaktigt, att det arbete, som ålåge denna
Bih. til'' Riksd. Prof. 1907. 1 Samt. 1 Afd. 64 Haft. 3
18
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.
tjänsteman, kunde på ett fullt tillfredsställande sätt utföras af en kvinna
med nödiga insikter i bokföring, och den omflyttning af arbete, som
skulle äga rum mellan kamreraren och bokhållaren, talade ännu mera för
den nu föreslagna anordningen.
Biträdena å hufvudkassan kunde i öfrigt enligt kommitterades mening
inskränkas till ett kvinnligt biträde (kontorsskrifvare), och, därest
vid någon tid på året arbetet i särskild grad hopade sig, borde tillfällig
arbetshjälp anlitas.
Revisorerna äro för närvarande, såsom ofvan angifvits, till antalet
fyra, hvarjämte å revisionen tjänstgöra tolf manliga och tre kvinnliga
biträden. Denna personal anse kommitterade kunna rätt väsentligt förminskas
genom en lämpligare anordning af arbetet. Kommitterade föreslå
sålunda, att antalet begränsas till tre ordinarie revisorer och att
den nuvarande extra personalen ersättes af tre telegraf assistenter och tre
kvinnliga biträden (kontorsskrifvare).
Statistikern skulle bibehållas med i det hela oförändradt arbetsområde.
I stället för den nuvarande amanuensen borde anställas ett kvinnligt
biträde (kontorsskrifvare), emedan arbetets beskaffenhet icke betingade
särskild kompetens.
Registrator^ och aktuarien kan, enligt kommitterades åsikt, på sätt
de i den allmänna öfversikten närmare utvecklat (sid. 13 och 14),
undvaras.
Däremot anse sig kommitterade böra föreslå uppförande å ordinarie
stat af en ny tjänsteman, nämligen
Aktuarien å utrikesafdelningen. Till dennes arbetsområde skulle höra
mottagande och fördelning af handlingar, som till styrelsen inkomma,
taxeväsen i förhållande till utlandet,
författningsväsen i dess sammanhang med utländska bestämmelser,
utrikeskorrespondens,
utrikesrevision,
statistik och årsberättelse, så vidt angår utlandet.
Hittills hafva å utrikesafdelningen varit anställda tre manliga e. o.
tjänstemän och ett kvinnligt biträde. A afdelningen hafva handlagts taxeväsen
och författningsväsen i ofvan angifvet omfång och, i den mån sådant
kunnat medhinnas, äfven utrikeskorrespondensen, hvilken i öfrigt utförts af
sekreteraren och notarierna. Af dessa ärenden kräfver, yttra kommitterade,
behandlingen af taxeväsen en omfattande insikt i och vana vid behandling
af de utländska telegraftaxorna och bestämmelserna angående
dessa taxors tillämpande vid korrespondens å olika router. Nödvändig
-
1!)
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.
heten att chefen för administrativa byrån vid utarbetande af förslag till
nya reglementariska och instruktionella föreskrifter har till sitt biträde
en i de internationella föreskrifterna väl förfaren tjänsteman anse kommitterade
ligga i öppen dag. Därjämte finna kommitterade synnerligen
önskvärdt, att till samma tjänsteman öfverflyttas granskningen af gränskontrolljournalerna
och afräkningarna med främmande förvaltningar, då
härvid just förutsättas de specialinsikter, som böra förefinnas hos ifrågavarande
aktuarie. Utrikeskorrespondensen, fortsätta kommitterade vidare,
nödvändiggör en lätthet i behandling af främmande språk, som
knappast kan påräknas hos annan än den, som därmed regelbundet
sysselsätter sig, och bör därför i allmänhet utföras af denna tjänsteman.
Den utländska statistiken och behandlingen af årsberättelserna, den
svenska i hvad som berör utlandet och de utländska förvaltningarnas i
hvad de hafva intresse för Sverige, sammanhänger slutligen enligt kommitterades
åsikt så nära med denna tjänstemans öfriga åligganden, att
de icke lämpligen böra förläggas å annat håll.
I fråga om aktuariens åliggande att mottaga och fördela handlingar
hafva kommitterade lämnat redogörelse i sammanhang med sitt yttrande
angående registratorstjänstens indragande.
De uppgifter, anföra vidare kommitterade, som sålunda komrne att
fyllas af nu ifrågavarande tjänsteman, vore så mångfaldiga och kräfde,
enligt hvad erfarenheten visat, en sådan tid, att deras ordentliga handhafvande
väl motiverade inrättandet af en ordinarie tjänst, men vikten
af göromålen, som fordrade en oaflåtlig uppmärksamhet på de växlande
internationella förhållandena och en minutiös kännedom om en mängd
rätt svårbehandlade frågor, gjorde det dessutom till en nästan oafvislig
nödvändighet, att samma tjänsteman vore genom ordinarie tjänst fäst vid
verket och således odeladt ägnade sitt arbete åt detta verksamhetsområde.
Till sitt biträde måste aktuarien hafva en amanuens, jämväl med
behöfliga språkkunskaper och en så stor vana vid handläggning af
ärendena, att lian vid förfall kunde inträda i aktuariens ställe. I öfrigt
skulle å afdelningen tjänstgöra en telegrafist.
Inom administrativa byrån skulle således, efter kommitterades förslag,
kunna indragas tre ordinarie tjänster, nämligen en revisor, en
bokhållare och kassakontrollant samt en registrator och aktuarie, hvaremot
en ny tjänst, aktuariebefattningen å utrikesafdelningen, skulle inrättas.
De nuvarande 44 extra ordinarie tjänstemännen skulle ersättas af
19 biträdande tjänstemän, däraf 3 på extra stat.
20
linjebyr&n.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.
o Hvad därefter angår linjeby rån höra för närvarande till denna
byrås handläggning’:
ärenden, som röra arbeten för anläggning och underhåll af telegrafverkets
ledningar och stationer} anskaffning af därför erforderlig
materiel jämte öfvervakande af dess användande och vidmakthållande;
anskaffning, vård och underhåll af de för telegrafverket erforderliga
förråd sartiklar; frågor om förhyrandet af nya stationslokaler och, i samråd
med vederbörande trafikbyrå, frågor om inredning af nya eller
ändring af äldre stationer; frågor rörande vården af verkets fasta egendom
samt frågor rörande linjepersonalen.
På denna byrå tjänstgöra för närvarande en öfver ingenjör, en byråingenjör
och ritare, livarjämte såsom biträden å linjebyråns ingenjörsafdelning
tjänstgöra en e. o. linjeingenjör och tvä ritare, samt vidare en
notarie, som har till biträde en amanuens. Å byråns kansli tjänstgöra
dessutom två kvinnliga biträden.
Vidare hör under denna byrå en förråad .för v altare med hufvudsaklig
uppgift att tillse och öfvervaka hufvudförrådet, kontrollera fullgörandet
af leveranser, ombesörja utsändandet af materiel, uppgöra förslag till
inköp af blanketter o. dyl. och granska redogörarnas materialredovisningar
m. m.
Å hufvudförrådet äro anställda två manliga och fyra kvinnliga
biträden.
En särskild afdelning å linjebyrån bildar materialpr öfning sanstalten
med två manliga e. o. tjänstemän, hvilka hafva att ombesörja profning och
undersökning af levererad materiel samt därom afgifva rapporter.
Kommitterade hafva föreslagit (sid. 58), att linjebyrån skall bibehålla
sitt nuvarande arbetsområde oförändradt men med någon ökning.
De två ordinarie ingenjörstjänsterna kunna enligt kommitterades
mening det oaktadt förenas, så att öfveringenjören samt byråingenjören
och ritaren skulle ersättas af en byräingenjör. A byrån skulle dessutom
såsom hittills tjänstgöra en e. o. linjeingenjör, hvilken under den
ökade arbetstiden kunde medhinna ytterligare en del ingenjörsarbete.
Notarien skulle bibehålla sitt nuvarande arbete samt därjämte öfvertaga
det nu af en amanuens utförda arbetet.
Hufvudförrådets förvaltare borde, enligt hvad kommitterade föreslagit,
benämnas förrådsintendent, hvarigenom äfven hans verkliga, enligt
kommitterades förslag, betydligt utvidgade funktion skulle riktigare
angifvas. Han skulle nämligen öfvertaga öfveringenjörens nuvarande
befattning med leveranserna och sålunda blifva i tillfälle att redan
21
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.
från början hafva uppmärksamheten fiist därå, att förrådets behof i
rätt tid fylldes. Äfven skulle han hafva ansvaret för, att vid utsändningen
af materiel och inventarier det sörjdes för, att icke genom
brist på någon detalj arbetena behöfde uppehållas.
Den nuvarande biträdande personalen å hufvudförrådet, utgörande
ett extra manligt biträde, en telegrafassistent, två telegrafister och två
kvinnliga biträden, skulle, då tjänstetiden väsentligt utsträckes, enligt
kommitterades åsikt kunna något minskas, och hafva kommitterade
föreslagit, att därstädes för framtiden skulle placeras tvä telegraf assistenter
och tre kvinnliga biträden (kontorsskrifvare).
Å materialprofningsanstalten skulle såsom hittills användas extra
ordinarie personal, för närvarande två e. o. byråingenjörer. Erfarenheten
hade ådagalagt den alltjämt stegrade vikten af, att de å denna
afdelning utförda undersökningar utsträcktes utöfver hvad förhållandena
hittills medgifvit. Det hade icke varit utan exempel, att levererad
materiel, som man icke hunnit underkasta profning före afsändande^
vid framkomsten befunnits i större eller mindre mån oanvändbar, hvarigenom
direkta kostnader i frakt och indirekta genom arbetets fördröjande
förorsakats, hvarjämte de kostnader, som i längden framkallades
af den icke fullgoda materiel, som tilläfventyrs kommit att användas,
kunde blifva mycket betydande. En del af de undersökningar, som vore
behöfliga, kräfde emellertid en ganska stor vetenskaplig insikt hos ledaren
af profningarna. Kommitterade, hvilka, såsom nedan närmare angifves,
föreslå indragning af den nu till telegraftrafikbyrån hörande elektrikertjänsten,
hafva äfven därför funnit önskvärdt, att föreståndaren för materialprofningsanstalten
kunde, när så påkallades, tillhandagå styrelsen
i frågor, som berörde mera vetenskapliga sidor af tekniken. Då emellertid
föreståndaren tydligen blott i mindre grad behöfde lägga hand
vid själfva det mekaniska undersökningsarbetet, utan hufvudsakligen
skulle reglera metoderna och hjälpmedlen därför, hafva kommitterade
ansett, att en på området förfaren vetenskapsman kunde påräknas vilja
åtaga sig arbetet vid sidan af annan vetenskaplig verksamhet. Kommitterade
hafva därför, såsom sin åsikt uttalat, att tills vidare det bästa
resultat skulle vinnas, om ett förslagsanslag, som syntes kunna sättas
till 3,000 kronor årligen, ställdes till styrelsens förfogande för honorerande
af föreståndarens arbete.
Såsom biträden å anstalten skulle anställas en e. o. linjeingenjör,
hufvudsakligen för de fysikaliska profningarna, samt en extra ordinarie
tjänsteman, som besutte nödiga insikter för profningar inom det kemiska
området.
22
Trafikbyrån.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.
o t
A linjeby t ems kansli äro för närvarande anställda två kvinnliga biträden,
men skulle, enligt kommitterades förmenande, det ena af dessa
kunna under de nya förhållandena undvaras och således här blott ett
kvinnligt biträde (kontorsskrifvare) bibehållas.
Slutligen finna kommitterade, att såsom hittills å byrån behöfvas
extra manliga biträden, nämligen tvä ritare för utförande af stationsritningar,
uppgörande af linjekartor m. in.
Inom linjebyrån skulle således, enligt kommitterades förslag, kunna
indragas två ordinarie tjänster, nämligen öfveringenjören och förrådsförvaltaren,
hvaremot en ny tjänst, förrådsintendentsbefattningen, skulle
inrättas.
De nuvarande 14 extra ordinarie tjänstemännen skulle ersättas af
12 biträdande tjänstemän, däraf 6 på extra stat.
Pa den nuvarande byvan för telegraf trafiken tjänstgöra en elektriker
och en notarie, hvarjämte såsom biträdande personal å byrån
tjänstgöra en assistent och en telegrafist. Därjämte finnes under byrån
anställd en byråingenjör och föreståndare för telegrafverkets undervisningsanstalt.
På den nuvarande byrån för telefontrafiken tjänstgöra en notarie
och en aktuarie, hvarjämte å byråns kansli tjänstgöra en amanuens och
tre kvinnliga biträden.
En särskild afdelning å byrån utgöres af katalogexpeditionen, hvarest
tjänstgöra en föreståndare jämte tre kvinnliga biträden, hvilken personal
dock tidtals väsentligt ökas.
Å den ^nya af kommitterade föreslagna trafikbyrån skulle (sid. 60)
af den nu a de bada trafikbyraerna anställda personal endast byråingenjören
och föreståndaren för telegrafverkets undervisningsanstalt samt aktuarien
bibehållas såsom hittills.
Såsom förut angifvits, hafva kommitterade ansett elektrikertjänsten
kunna indragas. För någon del af hans arbete skulle, såsom redan
är nämndt, ersättning vinnas hos föreståndaren för materialprofningsanstalten,
hvarjämte hans öfriga åligganden skulle enligt kommitterades
åsikt kunna, i den mån de icke kunde öfverlämnas åt linjedistriktsförvaltningarna,
medhinnas af föreståndaren för undervisningsanstalten.
De nuvarande två notarierna å trafikbyråerna föreslå kommitterade
att utbytas mot en kontrollör, som skulle äga kommissariekompetens.
Notarien å telegraftrafikbyrån hade alltid — äfven medan trafikbyrån
23
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.
ännu vant odelad — varit hämtad från trafikpersonalen, och själfva
tjänstens beskaffenhet gjorde ock, att han helst borde hämtas därifrån, då
det för hans tjänst väsentligen behöfdes eu viss kännedom om personal-
och stationsförliållandena. Det syntes därför vara lämpligt, att denna
tjänsteman erhölle samma benämning som motsvarande biträdande
tjänsteman å stationerna.
I öfrigt skulle å byrån anställas tvä telegraf assistenter, två teleqrafister
samt två kvinnliga biträden (kontorsskrifvare).
För ombesörjande af telefonkatalogen och därmed sammanhängande
arbeten skulle liksom nu anställas en föreståndare för katalogexpeditionen,
och anse kommitterade, att under förutsättning af att ytterligare arbetshjälp
lämnades vid vissa tider, två kvinnliga biträden (kontorsskrifvare)
skulle medhinna det löpande arbetet.
Inom de två förutvarande till en förenade trafikbyråerna skulle således,
efter kommitterades förslag, indragas tre ordinarie tjänster, nämigen
elektrikerns och de båda notariernas, hvaremot en ny tjänst, kontrollörens,
skulle inrättas, samt de nuvarande 10 extra ordinarie tjänstemännen
ersättas af 9 biträdande tjänstemän, samtliga på ordinarie stat.
Beträffande den biträdande personalen hos styrelsen erinra kommitterade
(sid. 61), att i enlighet med hvad af kommitterade föreslagits
densamma skulle komma att utgöras af en föreståndare för katalogexpeditionen,
aderton kontorsskrifvare (kvinnliga biträden), sju extra tjänstemän
och två e. o. linjeingenjörer, hvarjämte från stationspersonalen skulle
intagas åtta telegrafassistenter och fyra telegrafister.
Hittills hade föreståndaren för katalogexpeditionen samt kontorsskrifvarna
icke varit å ordinarie stat uppförda. Att häruti ligger en
orättvisa, har emellertid synts kommitterade uppenbart, då denna personal
i styrelsens tjänst utförde ett nödvändigt och stadigvarande arbete och
hade samma regelbundna tjänstetid som styrelsens öfriga tjänstemän.
Det å katalogexpeditionen utförda arbetet hade, anföra kommitterade,
ökats år för år i mån af abonnentantalets stegring, och att arbetet
för kontorsskrifvarna ej komme att minskas enligt kommitterades organisationsförslag,
syntes vara tydligt, då såsom en genomgående grundsats
däri framhållits, att det arbete, som ej kräfde särskildt kvalificerad
personal, borde från densamma öfverlämnas till kvinnliga biträden.
Kommitterade hafva därför föreslagit dessa tjänsters uppförande å ordinarie
stat.
För uppvaktningen i styrelsen hafva hittills å ordinarie stat varit
uppförda fem vaktmästare, nämligen en förrådsvaktare och en förste
vaktmästare med högre aflöning samt tre andra vaktmästare.
Biträdande
tjänstemän.
Vaktmästare.
24 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.
Kommitterande hafva föreslagit att bland dem upptaga en ny tjänst
nämligen vaktmästartjänsten å telegrafverkets undervisningsanstalt. Innehafvaren
af denna tjänst hade en lika ständig och kräfvande befattning som
de nuvarande ordinarie vaktmästarnas, och då han dessutom hade att inför
föreståndaren för undervisningsanstalten ansvara för anstaltens apparatsamling
samt att biträda vid undervisningen med anordnande under
lärarnas ledning af apparater och instrument, förutsattes hos honom en
icke ringa kännedom om och vana vid dylika anordningar. Undervisningsanstaltens
intresse kräfde därför, enligt kommitterades mening, att åt
denna vaktmästare bereddes sådan ställning, att han kunde beräknas
kvarstanna och blifva en anstaltens förtroendeman.
De förändringar, som kommitterade föreslagit inom styrelsen, framgå
mera öfversiktligt af följande af kommitterade upprättade jämförelse
mellan nu gällande och af kommitterade föreslagen organisation af
telegrafstyrelsen.
Enligt nu gällande stat:
Generaldirektören
4 byråchefer
Administrativa byrån.
1 sekreterare
1 kamrer
1 notarie och ombudsman
1 registrator och aktuarie
4 revisorer
1 bufvudkassör
1 bokhållare och kassakontrollant
1 statistiker.
Enligt af kommitterade föreslagen stat:
Generaldirektören
3 byråchefer, däraf en generaldirektörens
adjoint.
Administrativa byrån.
1 sekreterare
1 kamrer
1 ombudsman ,
indrages
3 revisorer
1 hufvudkassör
indrages
1 statistiker
1 aktuarie
23 amanuenser
11 extra tjänstemän med fast arfvode
10 » » utan » »
55
4 assistenter
2 telegrafister
10 kontorsskrifvare
3 extra tjänstemän med fast arfvode
(hos sekreteraren och å utrikesafdelningen)
28~
-
25
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.
Enligt nu gällande stat.
Enligt af kommitterade föreslagen stat.
Linjebyrån
1 öfveringenjör
1 byråingenjör och ritare
1 notarie
1 förrådsförvaltare.
Linjebyrån,
indrages
1 byråingenjör
1 notarie
indrages
1 förrådsintendent
3 extra ordinarie byråingenjörer
2 amanuenser
2 telegrafister
7 extra biträden med fast arfvode
18
Byrån för telegraftrafiken.
1 elektriker
1 notarie
1 byråingenjör och föreståndare
för telegrafverkets undervisningsanstalt.
1 assistent
1 telegrafist
Byrån för telefontrafiken.
1 notarie
1 aktuarie
2 amanuenser
1 telegrafist
5 extra biträden med fast arfvode
15
5 vaktmästare.
Bill. till Bilcsd. Prof. 1907. 1 Samt. 1
2 extra ordinarie linjeingenjörer
2 assistenter
4 kontorsskrifvare
4 extra tjänstemän med fast arfvode
(2 å materialprofningsanstalten
och 2 ritare)
nr
Trafikbyrån.
indrages
indrages
1 föreståndare för undervisningsanstalten
1 kontrollör.
2 telegrafister
indrages
1 aktuarie
2 assistenter
1 föreståndare för katalogexpedi
tionen
4 kontorsskrifvare
nr ____
6 vaktmästare.
04 Haft.
4
26
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.
Aflöningar.
Sammanfattning
af antalet tjänstemän.
Nuvarande organisation. |
Föreslagen ny organisation. |
|||||
Ordinarie |
||||||
Extra |
Ordinarie |
biträdande |
||||
ordinarie |
Summa. |
byrå- |
tjänstemän |
Summa. |
||
tjänstemän. |
tjänsteman. |
och e. o. |
||||
tjänstemän. |
||||||
Antal. |
Antal. |
Antal. |
Antal. |
Antal. |
Antal. |
|
Administrativa byrån .......... |
11 |
44 |
55 |
9 |
19 |
28 |
Linjebyrån ....................... |
4 |
14 |
18 |
3 |
12 |
15 |
Byrån för telegraftrafiken ... |
O 0 |
2 |
5 |
I |
||
( 3 |
9 |
12 |
||||
» » telefontrafiken...... |
2 |
8 |
10 |
1 |
||
Vaktmästare...................... |
5 |
— |
5 |
6 |
— |
6 |
Summa |
25 |
68 |
93 |
21 |
40 |
61 |
Hvad angår personalens aflöningsförmåner, hafva kommitterade till
en början framhållit, att de vid bestämmandet af de af dem föreslagna
aflöningsbeloppen för telegrafverkets olika tjänstemän låtit leda sig af
två hufvudsynpunkter, nämligen dels att hvarje tjänsteman skulle efter
ålder, utbildning och tjänsteställning erhålla sin fulla skäliga bärgning,
dels att ett praktiskt affärsverk måste vid förvärfvandet af sina arbetskrafter
konkurrera med den privata företagsamheten. Äfven hafva
kommitterade haft för ögonen att söka aflägsna de större eller mindre
svalg i aflöningskänseende, som, enligt hvad kommitterade kunnat finna,
i allmänhet inom ämbetsverkens stater förefunnes emellan olika tjänstemannagrupper,
och i stället uppbygga ett sammanhängande system af
stigande aflöningar, i hvilket vederbörande tjänsteman kunde vid begynnelsen
af sitt arbete inpassas på för honom lämpad plats för att "därefter
i mån af duglighet och nit steg för steg vandra uppåt. Det af
kommitterade sålunda föreslagna aflöningssättet, är, såsom redan påpekats,
grundadt på den förutsättningen, att tjänstemannen skall vid
jämförelsevis tidig ålder blifva ordinarie, samt innebär, att begynnelseaflöningen
kan sättas tämligen låg, och att flera aflöningsförhöjningar,
tätare och mindre i början, samt därefter glesare och större
skola komma tjänstemannen till godo, innan han når slutaflöningen.
27
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.
De af kommitterade föreslagna aflöningsklasserna, 28 till antalet, för
icke provisionsberättigade tjänstemän, med cn aflöning af 9,800 kronor
i första och 840 kronor i tjuguåttonde klassen, äfvensom löneklassernas
fördelning å de olika tjäustegraderna framgar af betänkandet
(sid. 145, 146, 158 — 161). Vid bestämmandet af hvilken aflöningsklass
inom en tjänstegrad, en tjänsteman skall tillhöra, skall emellertid,
enligt hvad kommitterade föreslagit och i sitt betänkande närmare
utvecklat, icke ensamt åldern, utan äfven skickligheten och förtjänsten
vara afgörande. De af kommitterade föreslagna allmänna grunderna
för eu tjänstemans uppflyttning till högre aflöningsklass hafva af
kommitterade närmare angifvits i 3 och 4 mom. i 3 § (§ 4 i mitt förslag)
af det af kommitterade afgifna förslag till aflöningsreglemente för tjänstemän
vid telegrafverket (sid. 161 o. 162, 172—175). Tiden för aflöningsförhöjning,
som enligt nu gällande bestämmelser räknas efter kalenderår,
hafva kommitterade föreslagit skola beräknas per månad.
I enlighet med de sålunda bestämda grunderna för aflöningarnas
utgörande hafva kommitterade föreslagit, att aflöningsbeloppen i sin
helhet måtte i staten uppföras såsom förslagsanslag.
Kommitterade framhålla (sid. 93 o. följ.), att de beträffande aflöningarna
åt telegrafstyrelsens chef och ledamöter till en början tänkt
sig ett tantiemsystem, som skulle bättre än den vanliga aflöningsformen
motsvarat det stora ekonomiska ansvar, som ålåge telegrafstyrelsen.
Då emellertid synnerligen viktiga skäl talade emot införande af
tantiem för styrelsen och det dessutom icke läte sig göra att finna en
tillfredsställande grund för tantiemens beräknande, hafva kommitterade,
ehuru, enligt hvad de framhålla, motvilligt, funnit sig nödgade frångå
detta system vid föreslående af aflöningsbelopp för styrelsens chef och
ledamöter.
Hvad nu angår generaldirektören, kunde det, anföra kommitterade,
ej förnekas, att införande af en modernare, mera affärsmässig ledning
af telegrafverket stode i nödvändigt sammanhang med en ny anordning
af chefskapet för verket, hvarigenom chefen erhölle en annan ställning
än vid de administrativa ämbetsverken i allmänhet. De kraf, som
ställdes på chefen vore väsentligen desamma, som inom den privata
verksamheten skulle ställas på ledaren af ett mycket betydande affärsföretag.
Sättet och villkoren för hans anställning borde därför icke
vara de inom statstjänsten eljest vanliga. Skulle en för nuvarande förhållanden
afsedd aflöning kunna för honom bestämmas, borde äfven
Generaldirek
tören.
Byråcheferna.
28 Kungl Maj.is Nåd. Proposition No 84.
modernare principer vid hans förordnande göras gällande. Statsmakterna
hade redan vid bestämmandet af aflöningsförmånerna för chefen
för en annan, ehuru betydligt mindre omfattande statens inrättning,
nämligen Trollhätte kanal- och vattenverk, infört den anordningen, att
styrelsens chef skulle förordnas endast för viss bestämd tid, och enligt
kommitterades förmenande borde samma anordning vidtagas äfven vid
telegrafverket.
Den tid, som förordnandet borde omfatta, syntes kommitterade också
lämpligen kunna, liksom vid Trollhätteverken, sättas till sex år.
Med afseende pa aflöningens belopp, som för närvarande uppgår
till 10,000 kronor, borde enligt kommitterades uppfattning äfvenledes
samma synpunkter som inom den privata affärsverksamheten blifva bestämmande.
Affärens omfattning och de ekonomiska värden, som vore af
dess skötsel beroende, vore så stora, att aflöningsbeloppet med hänsyn
till verkets finansiella ställning i sig själft betydde föga. Den enda
afgörande synpunkten borde således blifva den, att beloppet bestämdes så,
att en duglig man kunde till uppdraget förvärfvas. Det syntes därför
kommitterade lämpligt, att beloppet icke fastsloges med tanke på en längre
tidsperiod utan gjordes i viss mån rörligt. I det förslag till aflöningsreglemente,
som af kommitterade utarbetats och hvari den öfriga telegrafpersonalens
aflöning blifvit till sina siffror angifven, vore därför intet
belopp för generaldirektören utsatt, utan syntes detsamma allenast böra
i staten upptagas till det för nästföljande finansår gällande belopp, med
rätt för Kungl. Maj: t att, därest särskilda, oförutsedda omständigheter
kunde göra sådant nödvändigt, under villkor af näst sammanträdande
riksdags godkännande däruti göra erforderlig jämkning.
Uti det statförslag, som kommitterade afgifvit, bar beloppet upptagits
med 15,000 kronor, hvarmed kommitterade förklarat sig afse
att utmärka den minimigräns, under hvilken chefens aflöning icke under
några förhållanden borde utgå.
Hvad angår byråcheferna, hvilkas antal kommitterade ansett böra
minskas till tre, hafva kommitterade framhållit (sid. 96), att deras nuvarande
aflöning —■ 6,400 kronor, som efter 5 år kan höjas till 7,000
kronor ingalunda motsvarar de kraf, som ställas på dessa tjänstemän,
hvilka hafva att i första hand bära ansvaret för förvaltningen af telegrafverkets
egendom.
Enligt kommitterades mening kan det icke råda tvifvel därom, att
äfven i fråga om dessa afdelningschefer vid telegrafverket eu järn
-
29
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.
förelse med förhållandena inom den privata affärsverksamheten maste
göras.
Af skäl, som af kommitterade (sid. 97—98) närmare utvecklats,
hafva kommitterade för dessa tjänstemän föreslagit en begynnelseaflöning
af 7,500 kronor och en slutaflöning af 9,800 kronor.
Kommitterade framhålla, att vid en jämförelse mellan dessa aflöningar
och dem, som numera den enskilda affärsvärlden funnit sig
böra betala sina motsvarande tjänstemän, befunnes visserligen de förra
ej obetydligt lägre. Hvad som dock gifvit kommitterade den föreställningen,
att den föreslagna aflöuingen skulle kunna för en tid framåt
under nuvarande prisförhållanden tillförsäkra telegrafstyrelsen möjligheten
att kunna på dessa platser erhålla lämpliga tjänstemän, vore
tanken på den säkrare ställning en statens tjänsteman intager samt
därpå, att denne efter slutadt arbete vore tillförsäkrad en ekonomiskt
sorgfri ålderdom.
Arfvodet till den byråchef, som skulle erhålla uppdraget att vara
q ener aldirektör ens adjoint, föreslå kommitterade till ett belopp af 1,000
kronor.
Såsom ersättning till ofvannämnda två telegraf ullmäktige föreslå
kommitterade ett årligt arfvode af 3,000 kronor till dem hvardera.
Hvad därefter angår byråtjänstemännen så utgöra enligt de vid
1878 års riksdag fastställda, ännu gällande aflöningsstater, såsom jag
redan förut omnämnt, aflöningarna till första gradens tjänstemän 3,000
kronor för år med två ålderstillägg å 500 kronor hvartdera efter 5
och 10 års tjänst samt för andra gradens tjänstemän 4,500 kronor
med enahanda ålderstillägg. Då dessa andra gradens tjänster, såsom
kommitterade erinrat, synas hafva inrättats lika mycket med hänsyn till
fördelen af att för tjänstemännen af första graden skulle finnas någon
befordringsmöjlighet, som med hänsyn till tjänstens större vikt, var
således för tjänstemännen i allmänhet den löneskala, med hvilken de
hade att räkna, 3,000—3,500—4,000—4,500—5,000—5,500 kronor årligen.
Kommitterade anföra (sid. 101 o. följ.), att det vore otvifvelaktigt,
att denna löneskala, med hänsyn till arbetstidens längd och då
rådande prisförhållanden, varit ägnad att draga dugande krafter till
statstjänsten, i synnerhet där befordringsutsikterna till högre tjänstegrader
ställde sig någorlunda gynnsamma.
Generaldirektörens
adjoint.
Telegraf
fullmäktige.
Byråtjänste
männen.
30
Klingl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.
_ Kraf ven på arbetstidens längd och på arbetsprestation hade emellertid
numera inom telegrafstyrelsen ökats i icke förutsedd grad. Ökningen
af arbetet hade det oaktadt nödvändiggjort anlitande långt mera
än afsedt vant af extra ordinarie personal, som med de nu inträdda förhållandena
icke längre kunde utgöras af tjänstemän med annan ordinarie
anställning, utan alltmera uteslutande komme att illgöras af aspiranter
på ordinarie tjänster, hvilkas stora antal i alltför hög grad försämrat
befordringsmöjligheterna. Och så komme härtill de oerhördt stegrade
lefnadskostnaderna, samtidigt med att den ekonomiska utvecklingen i
allmänhet framkallat eu ökning af lefnadsbehofven.
Kommitterade framhålla, att den af dem föreslagna dagliga arbetstiden
å tjänsterummet, åtta timmar, vore en fördubbling af den vid fastställande
af nu gällande lönestater bestämda tiden. Man knnde emellertid
antaga, att den del af tjänstemannens tid, som staten sålunda ytterligare
toge i anspråk, icke skulle af tjänstemannen kunna fullt lika
ekonomiskt ^utnyttjas som den ursprungligen bestämda tjänstetiden.
Om . också detta antagande för en hel del enskilda fall skulle kunna
modifieras, syntes det dock såsom regel få anses befogadt. Det. kunde
under sådana förhållanden icke vara fullt riktigt att staten för den ökade
arbetstiden betalade i lika mån ökad aflöning, utan syntes det kommitterade
ej kunna anses alldeles oskäligt, att staten för den nya arbetstiden
betalade något lägre ersättning än för den gamla, Ehuru en
mycket väsentlig ökning af aflöningen betingades af ökningen i arbetstid,
syntes således eu fördubbling af aflöningen icke enbart på denna
grund böra ifrågakomma, och detta ej ens ehuru, såsom kommitterade
förut angifvit,. de förslag kommitterade komme att framlägga afsåge,
att. ökningen i arbetstiden skulle genom minskning af personalen åtföljas
af en ökning i arbetsintensiteten.
För närvarande kunde, enligt hvad kommitterade beräknat, stegringen
i fråga om lefnadskostnader i hufvudstaden sedan 1878 icke sättas
lägre än 40 procent. Att denna stegring vid en lönereglerings genomförande
måste mötas med en motsvarande ökning af aflöningen
läge i sakens natur.
Kommitterades förslag innefattar, såsom förut blifvit nämndt, att
samtliga de biträdande tjänstemän inom telegrafstyrelsen, hvilka förrätta
det arbete, som nu utföres af tjänstemän af första eller andra
lönegraden, sammanföras till en lönegrad, oberoende af tjänstemannens
hittillsvarande benämning. Inom denna lönegrad skulle sedan löneskalan
göras. så expansiv, att styrelsen kunde tilldela hvarje tjänsteman efter
skicklighet och förtjänst en aflöning från den lägsta, som för innehaf
-
31
Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 84.
vare af dylik: tjänst varder bestämd, till den högsta, som kan utgå till
tjänsteman, hvilken icke är ledamot .af styrelsen. Kommitterade framhålla,
att, då enligt kommitterades mening allt arbete af stadigvarande
natur, som inom statens verk förrättades till sådan utsträckning, att
det helt upptoge tjänstinnehafvarens tid och intresse, af billighetshänsyn
mot denna - och af hänsyn till det lämpligaste för staten borde handhafvas
af ordinarie tjänsteman, hvaraf följde, att medelåldern för de blifvande
tjänstemännens inträde i ordinarieskap komme att blifva betydligt lägre
än den nuvarande, 39 år, som under alla förhållanden länge måst anses
hafva varit abnorm. Eu sådan rationellare organisation fordrade åter,
att antalet aflöningssteg inom nu förevarande tjänstegrad måste betydligt
ökas. I stället för den nuvarande ordningen med endast två ålderstillägg,
efter hvilkas erhållande tjänstemannen funne sig ställd utan möjlighet
att förvärfva någon från arbetet i statens tjänst härflytande förbättring
i ekonomiskt hänseende, skulle träda en annan med ett stort
antal grader af ökade aflöningsförmåner, ägnade att allt fortfarande
kunna bereda tjänstemannen en högre ersättning för ett genom rutinen
och den ökade sakkunskapen värdefullare arbete.
Därigenom försvunne äfven den med det nuvarande systemets tva
ålderstillägg inom två lönegrader förenade svårigheten att inpassa den
mångfald tjänstemän med olika utbildning och olikartad! arbete, som
erfordrades för skötsel af den industriella rörelse telegrafverket bedrefve.
Kommitterade funne det icke kunna ifrågasättas annat, än . att
aflöningsförkållandena borde så ordnas, att den begynnelseaflöning,
som tilldelades tjänstemannen, skulle successivt med stigande tjänstålder
ökas med icke allt för långa mellantider och att denna ökning borde
fortgå under större delen af tjänstemannens arbetskraftiga tid, i anslutning
till de stegrade utgiftsbehof, som ställas på honom såsom samhällsmedlem.
Det vore å andra sidan själfklart, att den sålunda gradvis skeende
löneförhöjningen såsom ett oeftergiflig! villkor förutsatte, att det syfte,
som ur statstjänstens synpunkt därmed afsåges, också vunnes. Hvarje
tillbakagång i arbetsintresse och arbetsduglighet måste således för
honom gorå ett slut på den ekonomiska framgången.
Berodde denna tillbakagång på en tillfällig sjukdom, borde man
kunna bortse därifrån. Berodde den på andra tillfälliga omständigheter,
vore naturligtvis dess verkan på löneförmånerna också endast tillfällig.
Så snart anledningen bortfallit, borde tjänstemannen å nyo allt fortfarande
erhålla den förbättring, som en tid uteblifvit.
Vore åter anledningen af fortvarande art, måste allt efter omständig -
32
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.
heterna olika åtgärder kunna komma i fråga. Det vore tydligt, att det
borde förfaras annorlunda, om det vore sjukdom, som framkallat tillbakagången,
eller om det vore själfva arbetets art eller slutligen om det vore
bristande intresse och pliktkänsla.
I det första fallet, då det gällde fortvarande sjukdom eller, hvad därmed
vore likställdt, att tjänstemannens arbetskraft tidigare än vanligen vore
fallet blefve förbrukad, funnes enligt nuvarande organisation ingen annan
utväg än att låta honom åtnjuta ständig tjänstledighet mot afstående
af tjänstgöringspenningarna, därest ej Kungl. Maj:t och Riksdagen
genom särskildt beslut bröte organisationen och tillerkände dylik
tjänsteman full pension, utan att han uppfyllt förutsättningarna för erhållande
af sådan, biu gällande stadganden borde därför kompletteras
med föreskrift därom, att sådan tjänsteman ägde afgå från tjänsten med
en pension, hvars belopp vore på förhand bestämdt och afvägdt med hänsyn
till uppnådd aflöning och tjänstålder.
Vore tillbakagången beroende på det ifrågakommande arbetets art
och sålunda tjänstemannen skulle kunna, på annan plats och om krafven
på honom blefve ställda i annan riktning, fortfarande fullgodt fylla
sin plikt, borde han förflyttas till annan afdelning af telegrafverkets arbetsområde,
där hans arbetskraft kunde bättre tillgodogöras, utan att dock
någon nedsättning i uppnådda löneförmåner därvid borde ifrågakomma.
I det sista. fallet, eller bristande intresse och pliktkänsla, följde af
sig själft, att tjänstemannen ginge miste om hvarje vidare förbättring
i sin ställning, och äfven i detta fall borde säkerligen oftast ett
gynnsammare resultat kunna vinnas, utan tillgripande af det strängaste
medlet, afskedande, genom en förflyttning till annat arbete af exempelvis
mera mekanisk art eller annan arbetsplats, som lämnade möjlighet till
så väl noggrannare övervakning som eventuellt undanröjande af de
omständigheter, hvilka åstadkommit tillbakagången.
Rörande själfva de aflöningsbelopp, som kommitterade funnit sig
böra föreslå för styrelsens biträdande personal, hafva kommitterade
kommit till den uppfattning, att maximiaflöningen borde fastställas till
7,000 kronor för år. Minimiaflöningen för ordinarie tjänst af nu ifrågavarande
slag, som ju borde sättas jämförelsevis låg, har af kommitterade
föreslagits. till 3,400 kronor för år. För den tjänsteman, hvars
duglighet och nit föranledde förhöjning af minimiaflöningen utan
rubbningar, skulle denna förhöjning lämpligen utgå med 400 kronor
för hvarje gång efter resp. två, fyra, sex och nio år samt med 500
kronor för hvarje gång efter resp. tolf, femton, aderton och tjuguett år.
Kommitterade erinra att slutsiffran 7,000 kronor sammanfaller med
33
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.
slutsiffran för riksbankens tjänstemän, ehuru dessa, enligt den vanliga
äldre metoden, uppdelats i flera lönegrader. Då fordran på arbetstid och
arbetsintensitet enligt kommitterades förslag skulle för telegrafstyrelsens
tjänstemän blifva åtminstone icke lägre än hvad som gäller för riksbankens
tjänstemän, men däremot fordran på föregående utbildning
för flertalet fall väsentligt större, framginge sålunda, att med hänsyn
till löneregleringen kommitterade ganska snäft begränsat sig, då de
hållit sig till hvad Riksdagen redan år 1902 gillat och godkänt.
För en af byråtjänstemännen komme aflöningen ej att normeras af
de för de öfriga gällande aflöningsgränserna, nämligen kontrollören å
trafikbyrån. Denne, som skulle vara en stationstjänsteman, uppbure
äfven under sitt arbete i styrelsen lön efter de bestämmelser, som
gällde för de öfriga stationstjänstemännen.
Enligt kommitterades förslag skulle de biträdande tjänstemännen
utgöras af åtta assistenter, fyra telegrafister, en föreståndare för katalogexpeditionen,
aderton kontorsskrifvare och sex vaktmästare, samtliga
ordinarie tjänstemän, samt nio extra tjänstemän.
Några särskilda bestämmelser angående aflöningarna till ifrågavarande
assistenter och telegrafister, hvilka, såsom egentligen tillhörande
lokalförvaltningarna, skulle uppbära dem eljest tillkommande aflöning,
vore ej behöfliga.
Föreståndaren för katalog expeditionen (kvinnlig),som för närvarande
å extra stat åtnjuter ett arfvode af 1,800 kronor, har af kommitterade
uppförts i en högre aflöningsklass än kontorsskrifvarna, då det henne åliggande
arbete vore af synnerligen ansvarsfull beskaffenhet och hon utöfvade
f oreståndarskapet för en rätt stor personal, som sysselsattes med arbetet
för tryckning och utgifning af rikstelefonkatalogen. Hon hade sålunda
sig anförtrodt ett uppdrag, som icke kunde i något hänseende sättas
ringare än hvad som eljest i de centrala ämbetsverken ansåges kräfva
en manlig tjänsteman. Då sålunda denna plats kräfde mognare omdöme
och därför i regel komme att besättas af tjänstemän, som förut
varit en längre tid anställda i verket, hade antalet löneförhöjningar kunnat
inskränkas till blott tre.
Begynnelseaflöningen skulle utgöra 1,800 kronor och slutaflöningen
2,400 kronor.
För kontorsskrifvarna kunde, enligt kommitterades uppfattning, med
hänsyn till tjänsternas beskaffenhet och den jämförelsevis unga ålder,
Bih. till lliksd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 64 Höft. 5
Biträdande
tjänstemän.
Föreståndaren
för katalogexpeditionen.
Kontorsskrif
vare.
Vaktmästare.
34 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.
vid hvilken de skulle tillträdas, begynnelseaflöningen sättas ganska låg.
Här borde emellertid ådagalagd förtjänst belönas och arbetsifvern sporras
genom utsikt till bättre ställning i form af flera och i början tätare aflöningsförbättringar.
Vid bestämmande af dessa och af slutaflöningen hade
nödig hänsyn måst tagas därtill, att den föreslagna begränsningen af byråtjänstemännens
antal föranledde, att åt kontorsskrifvarna komme att
anförtros en del arbete, som för närvarande utfördes af byråtjänstemännen.
Vidare borde slutaflöningen för kontorsskrifvarna, af hvilka flertalet icke
kunde förvänta befordran till högre tjänst inom verket, sättas så hög,
att den motsvarade de billiga krafven på en dylik aflöning för personer
med för denna tjänst behöflig utbildning samt tillförsäkrade verket att
vid tjänsten kunna bibehålla rutinerade arbetskrafter.
Kommitterade hafva föreslagit, att begynnelseaflöningen skulle
utgöra 900 kronor och slutaflöningen 1,800 kronor.
Aflöningen för de hos styrelsen för närvarande anställda vaktmästarna
utgör, för förrådsvaktaren och första vaktmästaren 1,100 kronor
samt för de tre andra vaktmästarna 800 kronor med ett ålderstillägg å 100
kronor. Kommitterade framhålla (sid. 108), att dessa aflöningsförmåner numera
måste betraktas såsom i sig själfva fullkomligt otillräckliga. Därtill
komme, att, hvad beträffade telegrafverket, med den föreslagna organisationen
deras syssla blefve af helt annat slag än hvad i allmänhet
vore fallet i de centrala ämbetsverken, där det i regel kräfdes endast
jämförelsevis kort arbetstid och. dessutom goda tillfällen till extra inkomster
direkt och indirekt erbjödes. Telegrafstyrelsens vaktmästare
skulle däremot fullt upptagas af sitt arbete hos styrelsen och kunde
bereda sig extra inkomster endast genom en utsträckning utöfver det
normala af sitt arbete, hvilket icke borde ifrågasättas.
Kommitterade föreslå för dessa tjänstemäns aflöningsformer en
ändring så till vida, att den föreslagna aflöningen skall vara gemensam
för alla vaktmästarna. Kommitterade finna det nämligen,
för att kunna hålla telegrafstyrelsen obunden vid uppdragets öfverlämnande,
lämpligast, att ingen förste vaktmästare anställes, utan att i
stället till styrelsens förfogande ställes ett visst belopp att såsom ersättning
utom ordinarie stat utgå till den af vaktmästarna, som förordnas
att sköta hittillsvarande förste vaktmästarens uppdrag med afseende
på arbetets fördelning och dylikt. Detta belopp föreslå kommitterade
till 200 kronor årligen.
Samtliga vaktmästare skulle dessutom erhålla uniformsbeklädnad.
35
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.
Betrynnelseaflöningen skulle utgöra 1,020 kronor och slutaflöningen
1,800 kronor.
Ehuru det, enligt kommitterades förmenande, vore oegentligt att
jämföra de till telegrafstyrelsens tjänstemän nu utgående aflöningar med
''de af kommitterade föreslagna, emedan efter kommitterades förslag på
de nya tjänsterna i styrelsen komrne att ställas sa betydligt större foidringar
såväl i arbetstid som i arbetsintensitet, hade kommitterade dock
uppgjort följande öfversikt öfver de gamla och nya löneförhållandena,
däri de gamla för hvarje tjänsteman återfunnes inom parentes.
Kungl. Maj:t$ Nåd. Proposition N:o 84.
Befattning. |
w |
A f 1 ö |
n i |
n g |
|||||||||||
B-g ^ ST C6 |
efter 2 år. |
cftor 3 år. |
efter 4 år. |
efter 5 år. |
efter 0 år. |
efter 8 år. |
efter 9 år. |
efter 10 år. |
efter |
efter |
efter |
eftor |
|||
Byråchef..... |
................. j |
(6,400) |
— |
— |
— |
(7,000) |
— |
_ |
_ |
__ |
__ |
_ |
_ |
||
1 |
7,500 |
— |
8,000 |
— |
— |
8,600 |
— |
9,200 |
— |
9,800 |
— |
— |
— |
||
nuvar. 2:a grad:s tjm. |
(4,500) |
— |
— |
— |
(5,000) |
— |
— |
— |
(5,500) |
— |
— |
— |
— |
||
Byråtjänsteman |
»» l:a » » |
(3,000) |
— |
— |
— |
(3,500) |
— |
— |
— |
(4,000) |
— |
— |
— |
— |
|
3,400 |
3,800 |
— |
4,200 |
— |
4,600 |
— |
5,000 |
— |
5,500 |
6,000 |
6,500 |
7,000 |
|||
Föreståndare för katalogexpeditionen |
1,800 |
— |
2,100 |
— |
— |
2,400 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
||
Kontorsskrifcare.......... |
900 |
960 |
1,020 |
1,140 |
1,260 |
1,380 |
1,500 |
1,650 |
1,800 |
||||||
nuvarande l:a vaktmäst. |
(1,100) |
— |
_ |
_ |
|||||||||||
Vaktmästare |
» vaktmästare |
(800) |
— |
— |
— |
(900) |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|
1,020 |
1,140 |
— |
1,260 |
— |
1,380 |
— |
1,500 |
— |
1,650 |
1,800 |
— |
— |
so
37
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.
Såsom i det föregående biff vit nämndt, hafva koinmitterade hemställt,
att aflöningarna i sin helhet till telegrafverkets personal skulle
i staterna upptagas såsom förslagsanslag. I detta hänseende anföra
kommitterade, att, då aflöningsreglementet komme att innehålla fullständiga
bestämmelser, huru aflöningarna skulle utgå, någon olägenhet
icke syntes kunna uppstå af deras upptagande såsom förslagsanslag,
lika litet som någon olägenhet ansetts följa med den nuvarande anordningen
att en del af dem, nämligen ålderstilläggen, utginge såsom
förslagsanslag.
Beträffande fördelningen mellan lön och tjänstgöringspenningar samt
grunderna därför enligt kommitterades förslag tillåter jag mig hänvisa
till kommittébetänkandet (sid. 146—148).
Enligt hvad af det utaf kommitterade afgifna förslag till aflöningsreglemente,
§ 3 mom. 3 (§ 4 i mitt förslag) framgår (sid. 162), skulle tjänsteman,
som vid tillträdande af den nya aflöningsstaten skulle erhålla lägre
aflöning än den aflöning eller det arfvode han förut uppbure, äga såsom
personligt tillägg till lönen uppbära skillnaden, intill dess hans aflöning
stigit till samma belopp, hvarjämte tjänsteman i fråga om åtnjutande af
aflöningsförhöjning skulle äga tillgodoräkna sig den tid, som före denna
aflöningsstats trädande i kraft förflutit från hans tillträde till befattningen,
vare sig på grund af fullmakt eller konstitutorial eller, beträffande
de i staten nyuppförda befattningarna, på grund af förordnande.
Hvad angår de 9 extra ordinarie tjänstemännen inom styrelsen, som Extra ordistyrelsen
för vissa speciella ändamål ansett sig icke kunna undvara, nariemg*nste
hafva kommitterade anmärkt, att dessas arfvoden i hvarje fall borde
bestämmas efter det arbetes beskaffenhet hvarför de anställdes, hvarjämte
kommitterade framhålla, att dessa extra ordinarie tjänstemän skulle
åligga betydligt trägnare tjänstgöring än hvad nu kräfdes af amanuenserna.
Gifvetvis skulle därmed följa en förpliktelse för styrelsen att,
så snart ske kunde, för dessa tjänstemän markera, huruvida de befunnits
besitta lämpliga egenskaper för fortsatt anställning i verket.
Uti det af telegrafstyrelsen afgifna ofvan omförmälda förslag till
utgiftsstater för år 1908, hvarest, såsom i nu gällande aflöningsstat,
arfvodena till verkets alla extra ordinarie tjänstemän upptagits under
titeln »särskilda anslag», hafva de å styrelsen belöpande »arfvoden till
extra ordinarie tjänstemän, vikariatsersättning m. m.» samt »arfvoden
till extra ordinarie vaktbetjänte, vikariatsersättning m. m.» upptagits
till 77,000 kronor.
Af kommitterade hafva sistnämnda båda anslag under den gemen -
38
Departementschefens
yttrande.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.
samma titeln: »arfvoden till extra ordinarie tjänstemän, vikariatsersättning
m. no, upptagits under de olika afdelningar i aflöningsstaten,
för hvilka dessa anslag äro afsedda.
På grund af den förenkling i arbetet inom styrelsen och den utsträckning
af arbetstiden, som kommitterade föreslagit, samt genom
den minskning, som uppstått genom uppförande af en del af de nuvarande
biträdande tjänstemännen å ordinarie stat, hafva kommitterade
ansett, att den för styrelsen beräknade kostnaden för extra ordinarie
tjänstemän kan i staten upptagas till 23,500 kronor, hvartill alltså sistnämnda
anslag för styrelsen af kommitterade föreslagits.
Den af telegrafstyrelsen, under förutsättning af den nuvarande organisationens
bibehållande, för styrelsen beräknade aflöningsstaten för
år 1908 upptager — om personalen vid telegrafverkets verkstad, som
jag, i enlighet med hvad kommitterade föreslagit, ansett böra i aflöningsstaten
skiljas från telegrafstyrelsen, upptages såsom särskild afdelning
— följande belopp:
a tidningar ........................................................................ kronor 106,200: —
ålderstillägg....................................................................... » 13,100: —
arfvoden till extra ordinarie tjänstemän m. m....... » 70,000: —
» » » » vaktbetjänte m. m.... » 7,000: —
summa kronor 196,300: —
Lägges härtill dyrtidstilhigg, beräknadt till samma
belopp, som under år 1906 utgick, eller.................. » 5,880: —
utgör aflöningsbeloppet till styrelsens personal
tillsammans kronor 202,180: —
Aflöningsstaten för telegrafstyrelsen enligt det af kommitterade
uppgjorda, af styrelsen i dess utlåtande biträdda förslaget slutar åter
på en summa af 192,400 kronor; och har mig meddelats, att vid uppgörande
af staten under antagande att nuvarande tjänstemän, där så
ske kan, öfvergå på den nya staten, tillämpats de allmänna grunder,
som för placerandet i viss aflöningsklass föreslagits.
Mot kommitterades förslag till omorganisation af telegrafstyrelsen
beträffande den där anställda personalen har jag icke något att erinra.
Såsom framgår af den förut intagna jämförande tablån skulle antalet
tjänstemän nedbringas från 93 enligt nuvarande organisation till 61
enligt kommitterades förslag. Äfven om man frånser de 10 amanuenserna
utan fast arfvode, hvilka enligt mig lämnad uppgift för sitt arbete
Kung!. Mnj:ts Nåd. Proposition N:o S4. 3! t
i styrelsen under de senaste åren uppburit en godtgörelse af i medeltal
600 kronor om året, men hvilkas befattning dock maste betraktas såsom
mera tillfällig, är minskningen i antalet af den last anställda personalen
i allt fall högst afsevärd. Då emellertid kommitterade representera en
betydande sakkunskap på förevarande område, och telegrafstyrelsen
dessutom biträdt förslaget, hyser jag, i betraktande af den föreslagna
utsträckningen i arbetstid och förenklingen i arbetssätt, ingen tvekan,
att icke arbetet i styrelsen skall med den åt kommitterade föreslagna
organisationen kunna på ett lör verkets utveckling fullt tillfredsställande
sätt upprätthållas.
Den vid organisationen af Trollhätte kanal- och vattenverk för
första gången för statens vidkommande tillämpade anordningen, att
verkets chef förordnas allenast för viss kortare tid synes mig väl lämpad
jämväl för telegrafstyrelsen och torde i sin mån bidraga till att
telegrafverket kommer att skötas på ett fullt affärsmässigt sätt.
Den ifrågasatta åtgärden att uppdraga åt en af verkets byråchefer
att i generaldirektörens frånvaro företräda denne synes mig särdeles
lämplig. Någon särskild titel för denna generaldirektörens ställföreträdare
torde ej erfordras. _ .
Beträffande telegraffullmäktige och byråtjänstemän har jag vant i
tillfälle att förut yttra mig (sid. 9 o. 10 här ofvan).
Kommitterade hafva såsom nämndt föreslagit, att föreståndaren för
katalogexpeditionen och kontorsskrifvarna skola uppföras å ordinarie
stat. Detta synes mig också vara väl motiveradt af den stadigvarande
beskaffenheten af det arbete, som skulle åt dem anförtros.
Hvad nu angår aflöningarna, hafva kommitterade, såsom nämndt,
tänkt sig, att intet visst belopp skulle för generaldirektören fastslås
utan för hvarje år af Riksdagen bestämmas med rätt för Kungl. Maj:t
att, därest särskilda, oförutsedda omständigheter göra sådant nödvändigt,
under villkor af nästsammanträdande riksdags godkännande däruti
göra erforderlig jämkning. Uti det föreliggande statförslaget har
aflöningen upptagits till 15,000 kronor. Lika med kommitterade anser
jag detta belopp böra betraktas såsom en minimiaflöning för ledaren
af ett företag, vid hvilket så stora ekonomiska intressen äro knutna,
Äfven finner jag det innebära en fördel, att beloppet göres i viss mån
rörligt, så att Kungl. Maj:t, då det gäller att besätta platsen med ny
innehafvare, icke nödgas afstå från att utvälja den lämpligaste personen
allenast på den grund, att arfvodet med något tusental kronor understiger
hvad denne på goda skäl kan komma att fordra. Den föreslagna
anordningen att Kungl. Maj:t skulle äga bestämma aflöningen till högre
40
Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.
än dei i stat upptagna beloppet under villkor af Riksdagens blifvande
godkännande synes mig dock föga tilltalande. Bättre torde då vara, att
vissa gränser uppdragas, inom Indika arfvodet må af Kungl. Maj:t bestämmas,
och föreslår jag i sådant hänseende 15,000—20,000 kronor.
Arfvoden till generaldirektörens ställföreträdare och till telegraffullmäktige
torde böra utgå med de af kommitterade i sådant afseende
föreslagna belopp.
För byråcheferna hafva kommitterade föreslagit en begynnelseaflöning
af 7,500 kronor och en slutaflöuing efter 12 år af 9,800 kronor.
Dessa belopp äro ju afsevärdt höga, men jag har dock icke ansett
mig höra hemställa om någon nedsättning däri. Härvidlag har för mig
varit i väsentlig män bestämmande, att två af byråcheferna måste tagas
bland tekniskt bildade personer, och att konkurrensen från den privata
affärsvärlden nödvändiggör att för dessa befattningar bjuda aflöningar,
som kunna locka verkligt dugande personer att hellre än att slå in° på
den enskilda företagsamhetens fält ägna sina ''krafter åt telegrafverkets
tjänst. Hvad angår byråchefen å den administrativa byrån, gäller visserligen
ej don nyss anförda synpunkten, men dels måste med den mångfald
skiftande ärenden, för hvilkas juridiska eller administrativa behandling
han skall ansvara, denna tjänst i och för sig vara af synnerligen kräfvande
beskaffenhet och dels torde det ej böra ifrågasättas, att fullkomligt jämnställda
tjänstemän inom samma verk skola olika aflönas.
Beträffande den föreslagna aflöningen för byråtjänstemän har jag
funnit de af kommitterade härför anförda skäl vara sådana, att jag ej ansett
mig höra hemställa om någon ändring i aflöningsbeloppen, men tillåter
jag mig, särskildt hvad angår dessa tjänstemän, hänvisa till hvad jag förut
(sid. 9) yttrat angående villkoren för uppflyttande i högre aflöningsklass.
Den föreslagna aflöningen till föreståndaren för katalogexpeditionen
sjmes mig vara lämpligen afvägd.
Hvad åter kontorsskrifvarna (kvinnliga) beträffar, synas mig kommitterade
hafva väl knappt tillmätt deras aflöningsförmåner. Dessa
skulle utgå med en begynnelseaflöning af 900 kronor och en slutaflöningefter
18 år af 1,800 kronor.
Åtskilliga i telegrafstyrelsen anställda skrifbiträden hafva också uti
en till Kungl. Maj:t ställd skrift af den 9 februari 1907 hemställt, att,
med bibehållande i öfrigt af de utaf kommitterade för kontorsskrifvarna
föreslagna förmåner, begynnelselönen för dem måtte bestämmas till
1,380 kronor samt att i öfrigt sådan jämkning i löneskalan måtte vidtagas,
att löneförhöjningarna komma att utgå hvarje gång med 150
kronor och maximilönen uppnås efter 15 års tjänstgöring.
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.
41
De till kvinnliga skrifbiträden i styrelsen nu utgående månatliga
arfvoden belöpa sig under antagningsåret till 60 kronor samt under
andra och tredje året till 65 kronor. Därefter ökas arfvmdet hvart annat
år med 5 kronor i månaden, till dess detsamma uppgår till ett månatligt
belopp af 90 kronor. Aflöningen växlar sålunda mellan 720 kronor och
1,080 kronor om året.
Kommitterades förslag innefattar visserligen, oafsedt förmånen af
ordinarie tjänst och därmed följande rätt till pension och semester, en
förbättring i dessa skrifbiträdens villkor, låt vara att med den nya
organisationen följer utsträckt tjänstgöringstid. Men i betraktande däraf,
att innehafvarna af dessa platser hafva sin verksamhet förlagd till Stockholm
och att hos dem fordras en betydligt större utbildning än t. ex.
hos telefonister, torde en begynnelselön af 900 kronor icke kunna anses
vara tillräcklig.
Nu är det väl sannt, att det för närvarande trots de låga aflöningarna
icke förefinnes den ringaste svårighet att erhålla kvinnliga skrifbiträden
i telegrafstyrelsen, och att på den allmänna arbetsmarknaden
begynnelsepriset för kvinnlig arbetskraft af motsvarande beskaffenhet
i allmänhet är lägre än 900 kronor. Denna omständighet, som gifvetvis
är beroende därpå, att många af dessa arbetssökande kvinnor icke behöfva
lita uteslutande till inkomsten af sitt arbete utan hafva sitt egentliga
ekonomiska stöd i föräldrahemmet, synes dock icke böra alltför
mycket spela in, då det gäller kvinnliga biträden, åt hvilka skulle
anförtros en del i styrelsen förekommande arbete, som eljest utföres af
manliga tjänstemän, och man följaktligen af dessa kvinnor måste fordra
eu viss utbildning. Det torde därför vara staten värdigast att lämpa
ersättningen efter arbetets beskaffenhet.
Jag hemställer, att begynnelseaflöningen för kontorsskrifvare bestämmes
till 1,020 kronor. För den, som däraf gjort sig förtjänt,
synes aflöningsförhöjning lämpligen böra utgå med 120 kronor efter
resp. 2, 4, 6 och 9 år samt med 150 kronor efter resp. 12 och 15 år, då
slutaflöningen skulle blifva den af kommitterade föreslagna, 1,800 kronor.
Slutligen har jag att yttra mig öfver aflöningarna till vaktmästare.
Enligt kommitterades förslag borde begynnelseaflöningen för vaktmästare
sättas till 1,020 kronor och slutaflöningen efter 15 år till 1,800
kronor. Härtill skulle för den, hvilken erhölle uppdrag att tjänstgöra
såsom förste vaktmästare, komma ett arfvode af 200 kronor.
Samtliga vaktmästare skulle dessutom erhålla uniformsbeklädnad.
Mot förslaget om arfvode till förste vaktmästare har jag intet att
invända, men anser jag begynnelseaflöningen för vaktmästare väl låg
och slutaflöningen något hög. Jag erinrar i detta sammanhang, att
Bih. till Rihsd. Prof. 1007. 1 Afd. 1 Sam/. 64 Höft. 6
42
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.
i det för innevarande års riksdag framlagda förslaget till stat för veterinärinstitutet
såsom aflöning till vaktmästare upptagits 1.200 kronor
med rätt till ett ålderstillägg å 100 kronor efter fem år.
Vid bedömande af lönebeloppet synas mig emellertid vaktmästarna
i telegrafstyrelsen, med hänsyn till längden af den dagliga tjänstgöringstiden,
som icke torde medgifva tillfälle för dem att i afsevärd grad förskaffa
sig extra inkomster, rättvisligen icke böra jämföras med vaktmästarna
i statens verk i allmänhet, utan anser jag deras aflöningsförmåner
böra bestämmas något högre. Jag föreslår alltså, att begynnelseaflöningen
bestämmes till 1,140 kronor, med rätt till förhöjning af 120
kronor efter resp. 3, 6 och 9 år samt af 150 kronor efter 12 år. Slutaflöningen
skulle då blifva 1,650 kronor. Då förmånen af beklädnadsersättning
torde enligt mig från telegrafstyrelsen lämnad uppgift kunna
skattas till ett värde af 120 kronor, skulle afllöningen sålunda börja
med ett belopp af 1,260 kronor och sluta med 1,770 kronor. Detta
innebär ju en väsentlig förbättring i jämförelse med nu utgående aflöning,
som börjar med 800 kronor och kan stiga till 900 kronor, hvartill
kommer beklädnadsersättning.
Enligt det af kommitterade framlagda förslag till aflöningsreglemente
skulle vaktmästarna beredas förmånen af en half månads semester.
Hur än frågan om semester för motsvarande statstjänare i
andra verk kan komma att ordnas, synes en dylik förmån gifvetvis
böra tillkomma vaktmästarna i telegrafstyrelsen, hvilka åläggas en daglig
tjänstgöringstid af minst åtta timmar.
Den af kommitterade förordade fördelningen mellan lön och tjänstgöringspenningar
synes mig vara af beskaffenhet att kunna godtagas;
och har jag icke i öfrigt något att erinra mot kommitterades här ofvan
under aflöningsstaten för telegrafstyrelsen refererade förslag.
De af mig föreslagna jämkningarna i aflöningsförmåner åt kontorsskrifvare
och vaktmästare föranleda, att aflöningsstaten för telegrafstyrelsen
kommer att sluta å ett belopp af 194,410 kronor i stället för
192,400 kronor enligt kommitterades förslag.
2. Linjedistrikten.
Kommitterade hafva för vinnande af större öfverskådlighet ändrat
den nuvarande indelningen i distrikts/förvaltning ar och stationer så till
vida, att linjepersonalen sammanförts under en särskild afdelning linjedistrikten
och telegrafinspektörerna upptagits tillsammans med den öfriga
trafikpersonalen under afdelningen trafikdistrikten och stationerna, hvar
-
jämte verkstaden blifvit. skild från styrelsen ocli upptagen såsom en afdelning
för sig.
Jag följer denna kommitterades uppställning.
Kommitterade hafva (å sid. 36, 37, 66—68) lämnat en framställning
angående de befintliga sex linjedistrikten och deras nuvarande organisation,
till hvilken framställning jag hänvisar.
Kommitterade framhålla (sid. 69), att sedan den för afgifvande af
förslag till nya stater för post- och telegrafverken tillsatta kommitté i
sitt betänkande af den 31 oktober 1901 uttalat, att därest telefonens
utbredning i öfre Norrland komme att fortgå lika hastigt som under
de senare åren varit förhållandet, det sjätte linjedistriktet eller Sundsvalls
distrikt ganska snart syntes behöfva delas i två.
Telefonväsendets utveckling hade, anföra kommitterade, under åren
1901 — 1906 alltjämt fortgått. Tillväxten vore fortfarande betydlig, och
någon afmattning i utvecklingen gjorde sig ingalunda gällande.
När emellertid en delning af sjätte distriktet nu ifrågasattes, vore det
icke så mycket anläggningarnas storlek eller abonnenternas antal som
vore afgörande vid bedömande af denna fråga, utan fast mera det stora
område, öfver hvilket anläggningarna vore utbredda, från riksgränsen mot
Norge och Finland i norr till gränsen mot Härjedalen och Hälsingland
i söder. Denna distriktets utsträckning jämte de relativt ringa utvecklade
kommunikationerna inom dessa landsdelar förorsakade nämligen, att
linjedirektören svårligen kunde i önskvärd grad öfvervaka förhållandena
utan måste mera än ensidigt vore öfverlämna åt underordnade att
ansvara för arbetet, samt att han å andra sidan vid de oundvikliga
resorna inom distriktet ofta komme att hållas borta från distriktets
hufvudort längre tid än som vore lämpligt.
Kommitterade föreslå därför, att linjedirektörernas antal ökas till sju
och att nuvarande sjätte linjedistriktet fördelas i två, det sjätte och det
sjunde, med sina hufvudorter i Sundsvall och Luleå. Gränsen mellan
de båda distrikten borde lämpligen dragas strax söder om stationerna
Umeå, Vännäs och Lycksele.
Beträffande linjeingenjörerna, linjedirektörernas närmaste biträden,
erinra kommitterade (sid. 70), att deras nuvarande antal är 28, hvaraf 8
äro uppförda å ordinarie stat. De senare årens utveckling af telegrafoch
telefonväsendet hade, fortsätta kommitterade, ådagalagt, att någon
minskning af antalet linjeingenjörer, af hvilka 17 vore fast stationerade,
icke kunde genomföras.
Delning af
sjätte linjedistriktet.
Linje
ingenjörer.
44
Kyinnliga
bokhållare.
Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 84.
Det både nämligen visat sig nödigt att, efter hand som linjernas
och ledningarnas äfvensom stationernas antal allt mera ökats, uppdela
linjedistiiliten i sektioner. Sålunda vore första linjedistriktet uppdeladt
i tre sektioner med hufvudorter i Malmö, Hälsingborg och Växjö. Enahanda
vore förhållandet inom öfriga distrikt, så att det andra uppdelats
i sektionerna —. här angifna efter sina hufvudorter — Göteborg, Karlstad
och Jönköping, det tredje i sektionerna Norrköping och Örebro, det
fjärdex sektionerna Stockholm och Uppsala, det femte i sektionerna Gäfle
och Västerås samt det sjätte i sektionerna Sundsvall, Östersund och Luleå.
Af dessa sektioner förestodes den första i hvarje distrikt af linjedirektören,
som därjämte öfvade uppsikt äfven öfver öfriga sektioner, samt
de återstående af en a sektionens hufvudort stationerad linjeingenjör.
Detta hade ökat behofvet af fast anställda linjeingenjörer med för närvarande
nio utöfver de å linjedistriktsbyråerna samt för Stockholms
och Göteborgs telefonnät anställda.
Den sålunda vidtagna anordningen hade visat sig tillfredsställande,
och borde alltså för framtiden bibehållas.
Om emellertid ett nytt linjedistrikt komme att upprättas med Luleå
till hufvudort, syntes under första tiden och innan de lokala näten inom
detta distrikt vunnit större utbredning linjedirektören i Luleå kunna
tillfredsställande medhinna sitt arbete utan biträde af ordinarie linjeingenjör.
Det antal ordinarie linjeingenjörsbefattningar, som nu skulle
vara beliöfligt, vore således sexton, eller åtta mer än för närvarande.
Ingenjörerna utan bestämd stationeringsort, för närvarande elfva till
antalet, skulle fortfarande kunna bibehållas såsom extra tjänstemän.
Deras antal syntes visserligen med den fortskridande utvecklingen behöfva
något ökas, men genom antagande af kommitterades förslag
skulle dock vinnas en någorlunda tillfredsställande proportion mellan
ordinarie och extra ordinarie ingenjörspersonal.
Å linjedistrikten äro nu anställda manliga bokhållare.
Kommitterade framhålla (sid. 72), att de icke funnit det arbete,
som af dessa tjänstemän utföres, eller den kompetens, som kräfves för
tjänsten, betinga en sådan höjning af aflöningen, att en duglig manlig
tjänstinnehafvare däraf kunde lockas att för hela sin framtid binda sig
vid tjänsten, samt att med denna icke är förenadt något arbete, som ej
kan lika väl utföras af en kvinna. På grund häraf hafva kommitterade
föreslagit, att de manliga bokhållarna måtte utbytas mot kvinnliga.
Antalet bokhållare borde bibehållas vid sex, då arbetet å den föreslagna
nya linjedistriktsbyrån i Luleå icke, åtminstone under de när
-
45
Kung!. Maj:ls Nåd. Proposition N:o 84.
maste åren, syntes blifva så omfattande, att mera än en ordinarie kvinnlig
tjänsteman — den nedan omnämnda kvinnliga kassören — syntes å byrån
behöfva anställas.
Jämte dessa kvinnliga bokhållare föreslå kommitterade till uppförande
å ordinarie stat sju kvinnliga kassörer, en å hvarje linjedistriktsbyrå. Kommitterade
erinra, att dessas arbete är af lika stadigvarande art och af
lika viktig beskaffenhet som bokhållarnas, och att det därför ej kan
vara annat än lämpligt och rättvist, att jämväl åt dem beredes den
tryggare ställning, som ordinarie anställning medför.
Öfriga kvinnliga biträden å distriktsbyråerna, hvilkas antal af kommitterade
minskats med de nuvarande 6 till uppförande å ordinarie
stat föreslagna kassörerna, hafva däremot enligt kommitterades mening
icke en sådan anställning, att deras uppförande å ordinarie stat kan
anses åtminstone för närvarande behöfligt eller lämpligt.
Ritarna äro mera tillfälligt anställda yngre män, som i allmänhet
snart öfvergå till annan lefnadsbana.
Materialvakterna, en för hvarje linjedistrikt, uppfördes enligt postoch
telegrafkommitténs förslag på ordinarie stat från och med år 1903
med en aflöning af 1,000 kronor jämte två ålderstillägg å 200 kronor
hvardera. Kommitterade anföra, att det varit synnerligen svårt att
få dessa befattningar, Indika måste rekryteras från arbetslagen, besatta
med lämpliga personer, och omsättningen hade redan under de tå år, som
förflutit efter tjänsternas uppförande å ordinarie stat, varit stor. Detta vore
också helt naturligt, då aflöningen vore åtskilligt lägre, än hvad samma personer
kunde påräkna under anställning såsom förmän eller till och med
såsom arbetare vid linjearbetena. Förrådstjänsterna vore dessutom förenade
med betydligt arbete och ansvar, såsom framginge däraf, att,
distrikts förråden enligt 1905 års redovisningar hade en utgående värdebehållning
från 242,398,71 kronor till 490,577,58 kronor, medan värdet
af den materiel, som under årets lopp ankommit till förråden och därifrån
åter utgått till anläggnings- och underhållsarbetena, stege till ännu
mycket högre siffror. Äfven vore vid distriktsförråden under materialvaktens
befäl anställdt åtskilligt arbetsmanskap.
Kommitterade hafva på grund af det anförda ansett, att åt dessa funktionärer
borde gifvas en bättre ställning, och föreslagit, att materialvakterna
upptagas bland nedan omnämnda linjeförmän af l:a lönegraden,
med hvilka dessa förråd sföreståndare vore att anse såsom likställda såväl
Kvinnliga
kassörer.
Extra
biträden.
Material
vakter.
46 Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition No 84.
beträffande tjänstålder och kompetens som därigenom, att de hade
att utöfva förmanskap och uppsikt öfver de vid förrådet tjänstgörande
arbetarna samt hade ett omfattande redovisningsarbete för all den
materiel, som ankomme till förrådet för att därifrån utsändas till föreliggande
arbeten.
Linie- Beträffande linjeunderbefälet och de särskilda grupperna däraf samt
underbefäl, reparatörerna har jag i mitt ofvanomförmälda yttrande till protokollet
öfver civilärendena den 22 juni 1906 framhållit, att det vore angeläget,
att frågan om åtminstone en större del af dessa statstjänares uppförande
å ordinarie stat, gjordes till föremål för utredning.
Kommitterade hafva af skäl, som de närmare utvecklat (å sid. 36—
40), såsom sin mening uttalat, att såväl linjeunderbefälet som reparatörerna
borde uppföras å ordinarie stat.
Kommitterade framhålla, att någon minskning i vare sig byggnadseller
underhållsarbetena inom distrikten icke vore att förvänta, samt att
det under sådana förhållanden ej vore med telegrafverkets intresse öfverensstämmande
att till ifrågavarande befattningar användes personer,
som vore endast tillfälligt fästa vid verket.
Linjemästarc. Hvad först angår arbetsledarna äro desamma fördelade i två aflöningsklasser.
Af dessa omfattar den första arbetsledarna med fast placeringsort,
hvilka för närvarande äro till antalet 9, nämligen tre i Stockholm,
två i Göteborg samt en i hvardera af städerna Malmö, Norrköping,
Gäfle och Sundsvall. De hafva att i nämnda städer öfvervaka
de under sina förmän arbetande arbetslagen och att mellan dem fördela
arbetena äfvensom att ansvara för och redovisa de för anläggningarna
erforderliga penningmedel och materiel. Arbetsledarna utan fast placeringsort
utgöra för närvarande ett antal af 18. De hafva att vid
arbeten utom linjedistriktens hufvudorter uppfylla samma funktioner,
som arbetsledarna af förstnämnda klass utöfva å dessa hufvudorter,
och måste sålunda flytta från den ena platsen till den andra allt efter
som arbetena sådant påkalla.
Till samma grupp föreslå kommitterade att hänföra öfverreparatörerna.
I stället för den nuvarande benämningen arbetsledare hafva kommitterade
föreslagit den för ifrågavarande funktionärers ställning och
arbete mera betecknande benämningen linjemästare.
För ingendera af dessa grupper föreligger, framhålla kommitterade,
någon anledning att förändra det nuvarande antalet. Kommitterade
47
Kung!. Majds Nåd. Proposition N:o 84.
hemställa därför, att å ordinarie stat måtte uppföras nio linjemästare af
första lönegraden och tjugufem linjemästare af andra lönegraden, därutaf
sju öfverreparatörer.
De nuvarande linjeförmännen äro förmän för och deltagare i de Reparatörer,
olika arbetslagens arbeten, hvarjämte de ofta under längre eller kortare
tider måste själfständigt leda arbetet. Antalet fast placerade linjeförmän
utgör för närvarande 37.
Såsom i det föregående nämnts, anse kommitterade, att till
denna grupp böra hänföras jämväl de nuvarande materialvakterna, åt
hvilka en förestår hvarje distriktsförråd ock hvilkas antal således för
framtiden skulle blifva 7.
Antalet med arbetslagen flyttande linjeförmän utgör för närvarande
45.
Kommitterade anföra, att ehuru det nuvarande, ofvan angifna antalet
linjeförmän, fasta och flyttande, visserligen icke öfverstege det
förefintliga behofvet af ständigt tjänstgörande förmän och därtill ytterligare
komme, att dessa förmän ofta maste förvalta arbetsledare- (linjemästare-)
befattningar, hade likväl kommitterade med hänsyn därtill,
att arbetenas omfattning möjligen skulle af nu ej förutsedd anledning
kunna blifva underkastad någon tillfällig minskning, kommit till den
uppfattning, att icke hela antalet förmän behöfde nu uppföras å ordinarie
stat.
Kommitterade hafva sålunda föreslagit att å ordinarie stat måtte
uppföras för det närvarande trettiosju linjeförmän af första lönegraden,
därutaf sju förrådsförmän, samt fyrtio linjeförmän af andra lönegraden.
Antalet för närvarande fast anställda reparatörer utgör 193. Det Rinjeförmän.
ligger, anse kommitterade, i sakens natur, att med telefonväsendets utveckling
denna kår äfvenledes måste vara i jämförelsevis stark ökning.
Emellertid syntes dock för närvarande antalet reparatörer å ordinarie
stat kunna inskränkas till 180 stycken, hvadan kommitterade föreslå,
att å ordinarie stat uppföres ett antal af 180 reparatörer.
Tillika hafva kommitterade (sid. 188) föreslagit, att linjeunderbefälet
och repartörerna måtte uppföras på ordinarie stat redan år 1907.
Telegrafstyrelsen har i sitt utlåtande erinrat, att kommitterades
förslag icke afsåge uppförande under år 1907 å ordinarie stat af större
antal linjeförmän af första lönegraden än 30, och förklarar sig finna
hvad kommitterade sålunda föreslagit oundgängligen nödvändigt.
48
Aflöningar.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 84.
De förändringar, som kommitterade föreslagit i fråga om linjedistrikten,
finnas sammanfattade i följande jämförelse mellan nu gällande
och af kommitterade föreslagen organisation af linjedistrikten.
Enligt nu gällande stat:
6 linjedirektörer
8 linjeingenjörer
6 bokhållare (manliga)
Enligt af kommitterade föreslagen stat:
7 linjedirektörer
16 linjeingenjörer
7 kassörer (kvinnliga)
6 bokhållare (kvinnliga)
9 linjemästare af första lönegraden
25 linjemästare af andra lönegraden
Enligt nu gällande stat:
(5 materialyakter
Enligt af kommitterade föreslagen stat:
37 linjeförmän af första lönegraden
40 linjeförmän af andra lönegraden
180 reparatörer
20 kvinnliga biträden
5 ritare
51.
14 kvinnliga biträden
5 ritare
346.
I .kommitterades uppdrag har äfven ingått att undersöka, huruvida
de vid 1902 års riksdag fastställda nya staterna för telegrafverkets
distrikts- och lokalförvaltningar kunde numera anses lämpade efter för
handen varande förhållanden.
Beträffande linjedistriktens tjänstemän framhålla kommitterade, att
de aflöningsförmåner, som af 1901 års kommitté ansågos böra tillkomma
dessa tjänstemän, redan från början blefvo betänkligt kringskurna.
Vid uppgörande af sitt förslag till aflöning för tjänstemän och betjänte
vid telegrafverket hade nämligen kommittén ansett sig böra lämna
åsido de tillfälliga aflöningsförbättringar, som på grund af 1901 års
Riksdags beslut ^ tillkommit denna personal i form af dyrtidstillägg,
hvadan kommittén afsett, att, om och i den mån sådant dyrtidstillägg''
komme att beredas andra statstjänare, äfven telegrafpersonalen, när de
af kommittén föreslagna aflömngsbeloppen tillämpades, borde komma
i åtnjutande . af dyrtidstillägg. Det dyrtidstillägg, som kommittén
åsyftade, utgick med 10 % på aflöningen. Emellertid förklarade 1902
års Riksdag, att, som fullständig lönereglering då beslutits för den
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.
49
ordinarie personalen vid telegrafverkets distrikts- och lokalförvaltningar
och Riksdagen ansåge, att de utaf Riksdagen för nämnda personal bestämda
lönebelopp vore med afseende såväl å tjänstinnehafvarnas åligganden
och tjänsteställning som å de då rådande prisförhållandena tillräckliga,
några ytterligare tillskott till ifrågavarande aflöningar från *
statsverkets sida icke borde ifrågakomma.
Kommitterade framhålla, att de aflöningar, som sålunda kommit
dessa tjänstemän till del, efter kommitterades åsikt, numera icke kunna
anses skäliga. Deras ställning kräfde en aflöning, som någorlunda motsvarade
lefnadskostnaderna, hvilka såväl i Stockholm som i de större
landsortsstäderna, där dessa tjänstemän måste vara bosatta, vore i snabbt
stigande. Vid afvägande af passande aflöningsförmåner åt dessa tjänstemän
borde man ej glömma, att en hvar inom sitt distrikt vore ansvarig
för dyrbara nyanläggningar och särdeles omfattande underhållsarbeten
och att således stora fordringar måste ställas på dem. På linjebefälet
hvilade i första hand mycket stora ekonomiska uppgifter, och på dem
berodde till stor del verkets ekonomiska väl.
För linjedirektörerna hafva kommitterade föreslagit en minimiaflö- Linjening
af 4,600 kronor årligen samt tillägg med 400 kronor efter tre år dlrektoreroch
med 500 kronor för hvarje gång efter sex, nio, tolf och femton
års tjänst, så att slutaflöningen skulle uppgå till 7,000 kronor årligen.
För linjeingenjörerna hafva kommitterade föreslagit en minimiaflöning Linje.
af 3,000 kronor årligen med tillägg af 400 kronor för hvarje gång ingenjörer,
efter minst tre, sex, nio, tolf och femton år samt ett å 500 kronor
efter aderton års ordinarie tjänst eller således en högsta slutaflöning af
5,500 kronor årligen.
För kvinnlig kassör föreslå kommitterade eu aflöning af 1,140 kro- Kvinnliga
nor vid tjänstens tillträdande med förhöjning efter tre, sex och nio år med ka6SÖrer120
kronor hvarje gång, efter tolf och femton år med 150 kronor hvarje
gång samt efter aderton år med 300 kronor, så att slutaflöningen blifver
2,100 kronor. För dessa funktionärer borde därjämte, enligt kommittérades
mening, utgå felräkningspenningar med ett belopp, som lämpligen
syntes kunna fastställas till 200 kronor årligen.
Aflöningen för kvinnliga bokhållare har af kommitterade föreslagits Kvinnliga
till 900 kronor årligen vid tjänstens tillträdande, med förhöjning efter två bokhållare,
och fyra år med 60 kronor, efter sex, nio, tolf och femton år med 120
Bi/i. till Riksd. Prof. 1807. 1 Sami. 1 Afd. 04 Höft. 7
50
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.
kronor samt efter aderton år med 150 kronor, så att slutaflöningen
blifver 1,650 kronor.
De af kommitterade för linjeunderbefäl och reparatörer föreslagna
kontanta aflöningsförmåner, jämförda med nu utgående, framgå af nedan
intagna tabell. Men därjämte hafva kommitterade ansett sig böra för
linjemästare af andra klassen och linjeförmän af andra klassen bibehålla
det till dem nu för hvarje årets dag utgående dagtraktamentet, nämligen
för linjemästarna 3 kronor om dagen i de fem sydligare distrikten och
3 kronor 50 öre om dagen i nuvarande sjätte distriktet samt för linjeförmännen
resp. 2 kronor och 2 kronor 50 öre. För den del af personalen,
som icke utför sitt arbete å sin bostadsort utan därvid har att
följa telegraf- och telefonlinjerna eller eljest ständigt befinner sig på
flyttande fot, läge det enligt kommitteradss åsikt nämligen i sakens
natur, att för den häraf uppkommande ökningen i lefnadskostnader
borde jämte aflöningen utgå ersättning i form af dagtraktamente. Där
dessa flyttningar vore ständiga, så att personalen endast undantagsvis
en eller annan dag kunde vistas å sin hemort, borde traktamentsersättningen
så väl af billighetsskäl som af praktiska hänsyn bestämmas att
utgå med ett visst ständigt belopp.
Kommitterade hafva vidare för vissa tjänstemän vid sidan af den
egentliga aflöningen infört en ny aflöningsform, nämligen bostad in
natura eller hyresbidrag (sid. 112—113, jämförda med förslaget till aflöningsreglemente
§ 15 (§ 16).
Denna förmån skulle vid linjedistrikten tillkomma linjemästarna,
linjeförmännen och reparatörerna.
Densamma borde, enligt kommitterades mening, ingå såsom en
del af personalens löneförmåner. Tills vidare måste dock i stället för
bostad in natura i flertalet fall utgå ersättning i penningar. Detta
hyresbidrag vore icke afsedt att inräknas i själfva aflöningen, hvaremot
det läge i dess natur, att detsamma skulle enligt väsentligen samma grunder,
som gälla med afseende på den egentliga lönen, få under sjukdoms
förfall bibehållas.
Beloppet af hyresbidraget måste tydligen stå i visst förhållande
till aflöningens storlek och hafva kommitterade, i likhet med hvad
som för närvarande finnes bestämdt för statens järnvägars personal,
föreslagit detsamma till 20 procent af aflöningen.
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o S4. *>1
Kommitterade hafva därjämte (sid. 113—115) föreslagit, att vissa
tjänstemän, vid linjedistrikten endast reparatörerna, skulle, om de vore
stationerade å ort, där de allmänna lelnadskostnaderna vore särskildt
höga, äga, så länge de tjänstgjorde å sådan ort, utöfver dem regelmässigt
tillkommande aflöningsförmåner, uppbära ett särskildt tilläggsarfvode,
utgående med 10 eller 15 procent af dem tillkommande aflöning.
Reparatör, som i stället för fri bostad åtnjöte hyresbidrag, skulle
äga, i fall han uppbure tilläggsarfvode, beräkna enahanda tillägg äfven
å sådant bidrag.
Kommitterade anföra, att utaf kommitterade verkställda undersökningar
framgått, att med afseende på de för närvarande gällande
lefnadskostnaderna det högsta lönetillägget skulle vara behöfligt endast
i Stockholm, hvaremot det lägre tilllägget skulle blifva behöfligt å några
af de större stationerna, nämligen Göteborg, Malmö, Norrköping, Gäfle,
Hälsingborg, Karlskrona samt de inom norra inspektionsdistriktet (Västernorrlands,
Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län äfvensom Hälsingland
af Gäfleborgs län) belägna. Emellertid hyste kommitterade
icke någon tvekan därom, att nyssnämnda efter prisförhållandenas växling
återkommande undersökning lämpligast borde öfverlämnas åt telegrafstyrelsen,
som således vid uppgörande af hvarje års stat hade att
taga under afgörande frågan om, å hvilka orter dessa tillägg borde
utgå och hvar det högsta tillägget kunde vara behöfligt. Liksom det
enligt kommitterades mening icke vore lämpligt att efter genomförandet
af den föreslagna omorganisationen af telegrafstyrelsen betunga Kungl.
Maj:t och Riksdagen med en pröfning hvarje år af det antal biträdande
funktionärer i styrelsen och vid trafikens skötande eller ledningarnas
byggande och underhåll, som kunde vara af den fortgående utvecklingen
betingadt, lika litet syntes det var^ erforderligt att belasta statsmakterna
med afgörandet af dessa detaljer angående fördelningen af
det å vissa orter behöfliga lönetillägget.
Jag återger här den förut omnämnda tabellen rörande de nu gälande
och de föreslagna aflöningsförhållandena vid linjedistrikten.
Dyrorts
tillägg.
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition No 84.
w P CD |
A |
f 1 ö |
n i n |
S |
||||||||
Befattning. |
||||||||||||
5‘g |
offer |
efter |
efter |
efter |
efter |
efter |
efter |
efter |
efter |
efter |
||
CD |
2 är. |
3 år. |
4 år. |
5 år. |
6 år. |
9 år. |
10 år. |
12 år. |
15 år. |
18 år. |
||
Linjedirektör................. j |
.(4,500) |
— |
— |
(4,900) |
— |
— |
(5,300) |
_ |
__ |
|||
4,600 |
-- |
5,000 |
- |
— |
5,500 |
6,000 |
— |
6,500 |
7,000 |
— |
||
Linjeingenjör........................j |
(3,200) |
— |
3,400 |
(3,600, |
— |
•- |
(4,000) |
— |
— |
— |
||
3,000 |
— |
— |
3,800 |
4,200 |
— |
4,600 |
5,000 |
5,500 |
||||
Kassör af l:a lönegraden........ _ ,, ( nuv. mani. bokhåll. | Bokhållare’ l 1 |
1,140 (2,200) |
— |
1,260 |
(2,500) |
1,380 |
1,500 |
(2,800) |
1,650 |
1,800 |
2,100 |
/ 4* fel r åkning spenn in-( gar 200 lzr. |
|
900 |
960 |
— |
1,020 |
— |
1,140 |
1,260 |
— |
1,380 |
1,500 |
1,650 |
||
Linjemästare af l:a lönegradenj |
(1,650) |
— |
(1,800) |
— |
(1,950) |
(2,100) |
— |
(2,250) |
(2,400) |
— |
(+ tillf, tillägg 200 kr.) |
|
1,500 |
1,650 |
— |
1,800 |
— |
2,100 |
2,400 |
— |
2,700 |
— |
— |
-|- kost. ol. hyresbidrag. |
|
1 Linjemästare af 2:a lönegradenj |
(960) |
-— |
(1,080) |
— |
— |
(1,200) |
(1,350) |
— |
(1,500) |
(1,650) |
(1,800) |
|
(jämte öfverreparatör)..........( |
1,140 |
1,260 |
— |
1,380 |
— |
1,500 |
1,650 |
— |
1,800} |
2,100 |
— |
-f- bost. ol. hyresbidrag. ■ |
i Linjeförmaii af l:a/-materialvakt r |
(1,000) |
— |
— |
_ |
(1,200) |
. .. . |
(1,400) |
|||||
1 lönegraden (jämte förrådsför-J |
(960) |
(1,080) |
_ |
(1.200) |
(1,350) |
(1,500) |
(1,650) |
— |
/( + tillf, tillägg ISO! |
|||
män) [ ( |
1,020 |
1,140 |
— |
1,260 |
— |
1.380 |
1,500 |
— |
1,650 |
1,800 |
— |
+ bost. el. hyresbidr. |
Linjeförman af 2:a lönegraden! |
(900; |
— |
(960; |
— |
— |
(1,080) |
(1,200) |
— |
(1,320) |
— |
— |
|
1 |
900 |
960 |
— |
1,020 |
— |
1,140 |
1,260 |
— |
1,380 |
1,500 |
— |
-f- bost. el. hyresbidr. |
/ Reparatör........................ |
(900) |
— |
(960) |
— |
— |
(1,080) |
(1,200) |
— |
(1,320) |
(1400*) |
( + tillf, tillägg 100 kr.) |
|
840 |
900 |
960 |
— |
1,020 |
1,140 |
— |
1,260 |
1,380 |
— |
1 + bost. el. hyresbidr. \ o. orent, dyrortstill. |
||
*) Detta arfvode utgår endast i Stockholm.
(M
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84. 53
Beträffande kostnaden för do extra ordinarie tjänstemännen vid Extra
linjedistrikten har i det af telegrafstyrelsen afgifna förslag till utgifts- t^‘“e”gn_
stater för är 1908 för arfvoden till extra ordinarie tjänstemän och vaktbetjänte
samt för vikariatsersättning in. m. vid distriktsförvaltningarna
upptagits 102,000 kronor.
Af detta belopp äro, enligt hvad kommitterade meddela, 92,000
kronor beräknade att erfordras för linjedistrikten.
Om från det för linjedistrikten beräknade anslaget fråndrages nu
utgående arfvode till de 8 linjeingenjörer och de 7 kassörer, hvilka af
kommitterade föreslås att uppföras å ordinarie stat, skulle återstå omkring
65,000 kronor, hvilket belopp af kommitterade upptagits under
»arfvoden till extra ordinarie tjänstemän, vikariatsersättning m. m.» för
linjedistrikten.
Den af kommitterade föreslagna aflöningsstaten för linjedistrikten
slutar å en summa af 531,430 kronor.
Hvad angår linjedistrikten, har jag på de al: kommitterade anförda Departementsskäl
funnit mig kunna biträda hvad de i organisationshänseende föreslagit.
Beträffande särskildt frågan om uppförande af arbetsledare, linjeförmän
och reparatörer på ordinarie stat, ber jag få erinra, att redan
vid behandling af post- och telegrafkommitténs år 1901 afgifna betänkande
telegrafstyrelsen och departementschefen uttalade såsom sin åsikt,
att dessa statstjänare borde beredas en sådan förmån. Dessa uttalanden
äga för närvarande än större giltighet i betraktande åt telefonväsendets
alltjämt fortgående utveckling, som ständigt kräfver nya linjer. I detta
hänseende är en belysande utredning att finna i Kungl. Maj:ts till innevarande
års riksdag aflåtna proposition n:r 14 angående beredande al
lånemedel för fortsatt utveckling af statens telefonväsende. Det torde
också vara att förvänta, att byggandet af nya telefonlinjer under eu
lång tid framåt kommer att i stigande utsträckning fortgå. För öfrigt
betingar redan telegraf- och telefonlinjernas nuvarande längd, öfver
200,000 kilometer, för underhållet en betydande stam af linjeunderbetäl
och reparatörer. Jag anser därför, att kommitterade, som icke föreslagit
ens hela den nu anställda personalens uppförande å ordinarie
stat, ej gått längre än hvad förhållandena ovillkorligen synas påkalla.
Däremot synes mig skäl ej föreligga att uppföra denna personal å
ordinarie stat redan under år 1907.
I afseende å aflöningar hafva kommitterade, såsom nämnts, föreslagit,
att linjedirektörer, hvilka för närvarande åtnjuta en aflöning af
4,500 kronor med rätt till två ålderstillägg, hvartdera å 400 kronor
54
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.
efter 5 och 10 år, skulle erhålla en begynnelseaflöning af 4,600 kronor
med en slutaflöning af 7,000 kronor efter femton års tjänst.
Uti en till Kungl. Maj:t ställd skrift hafva emellertid representanter
för svenska telegraftjänstemännens förening hemställt, att begynnelseaflöningen
för linjedirektörer måtte sättas till 5,000 kronor.
Jag har dock ansett mig böra ansluta mig till kommitterades förslag.
Linjedirektörerna befordras vid jämförelsevis tidig ålder till sina
befattningar, och den nuvarande, vid 1902 års riksdag fastställda begynnelselönen,
inpassad i kommitterades löneskala till 4,600 kronor,
synes mig lämplig, helst i betraktande af den föreslagna, afsevärdt
högre slutaflöningen, mot hvilken jag icke har något att erinra.
Telegraftjänstemännens förening har ansett linjedirektörerna böra
jämföras med handirektörerna vid statens järnvägar, men enligt min
uppfattning synas mig dessa senare med hänsyn till deras i allmänhet
mera ansvarsfulla arbete hafva berättigade anspråk på något högre aflöning
än linjedirektörerna.
Linjeingenjörernas aflöning uppgår för närvarande till 3,200 kronor
om året med rätt till två ålderstillägg, hvardera å 400 kronor efter
resp. 5 och 10 år. Kommitterade föreslå som nämndt en begynnelseaflöning
af 3,000 kronor och en slutaflöning af 5,500 kronor efter 18 år.
I sin förenämnda underdåniga skrifvelse har telegraftjänstemännens
förening anfört, att det synts föreningen som om den föreslagna begynnelseaflöningen
satts väl lågt, då hänsyn toges dels till de kompetensfordringar,
som ställdes på dessa tjänstemän — afgångsbetyg från
teknisk högskola och därefter genomgången telegrafkurs — och dels
till de dåliga befordringsmöjligheterna inom denna jämförelsevis fåtaliga
afdelning af telegrafkåren. Föreningen hemställer därför, att begynnelseaflöningen
för linjeingenjörerna bestämmes till 3,800 kronor och att
tiden för uppnående af slutaflöningen förkortas från 18 till 12 år.
Jag ber emellertid få nämna, att de åtta linjeingenjörer, som under
förutsättning af föreliggande förslags godkännande kunna antagas blifva
ordinarie, enligt hvad mig meddelats, då i medeltal icke uppnått högre
ålder än 30 år. Vidare tillåter jag mig påpeka, att det till följd af
linjenätets hastiga och ständiga utveckling är att förutse, att antalet
ordinarie linjeingenjörsbefattningar inom en ej alltför aflägsen framtid
torde behöfva än ytterligare ökas; och kan jag följaktligen icke finna,
att befordringsutsikterna äro klena. Eu extra linjeingenjör kan nu ej
komma till högre arfvode än 2,800 kronor om året.'' Med hänsyn
härtill och de i öfrigt af mig framhållna omständigheter anser jag mig
icke böra frångå hvad kommitterade i detta hänseende föreslagit.
55
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.
De för kvinnlig kassör ifrågasatta aflöningsförmånerna synas mig
vara lämpligen afvägda.
Hvad angår kvinnliga bokhållare bär begynnelseaflöningen åt kommitterade
satts till samma belopp som för kvinnliga kontorsskrifvare i
styrelsen eller 900 kronor. Denna aflöning synes mig väl knappt tillmätt,
och jag tillåter mig därför föreslå, att den bestämmes till 960
kronor eller 60 kronor lägre än det belopp, som jag ifrågasatt såsom
begynnelseaflöning för kontorsskrifvare, detta med hänsyn därtill att
det öfvervägande antalet bokhållare äro placerade i landsorten och för
öfrigt kompetensfordringarna beträffande dem torde komma att sättas
något lägre än i fråga om de bos styrelsen anställda kontorsskrfvarna.
Atiöningsförhöjning torde böra för däraf förtjänta utgå med 60 kronor
efter 2 år, med 120 kronor för hvarje gång efter resp. 4, 6, 9 och 12
år samt med 150 kronor efter 15 år, då slutaflöningen skulle blifva
1,650 kronor.
Mot de af kommitterade för linjeunderbefäl och reparatörer föreslagna
aflöningsförmåner har jag, utom hvad angår frågan om hyresbidrag
och dyrortstillägg, icke funnit något att erinra.
Kommitterade hafva såsom nämndt hemställt, att linjemästarna,
linjeförmännen och reparatörerna skulle tilldelas bostad in natura eller
hyresbidrag, och detta synes mig i och för sig vara lämpligt. Men
kommitterade hafva tillika föreslagit, att, där hyresbidrag utgar, detta
skulle bestämmas till ett under alla förhållanden lika belopp eller 20
procent af aflöningen, därvid åberopande sig på hvad som för närvarande
finnes bestämdt för statens järnvägars personal. En sådan
anordning, som frångåtts i det af järnvägens löneregleringskommitté
afgifna betänkande, kan dock, i betraktande först och främst af de på
olika orter i så hög grad växlande hyrorna, icke vara att förorda. I
detta hänseende ber jag få åberopa den utredning, som lämnats i statsverkspropositionen
till innevarande års riksdag i sammanhang med
fråga om reglering af postbetjäntes aflöningsförhållanden. Jämväl ur
en annan synpunkt lärer vara fördelaktigare, om möjlighet beredes att
så vidt ske kan lämpa hyresbidragets storlek efter hvad som kan antagas
motsvara vederbörandes utgift för bostad. Det torde nämligen
vara ett af erfarenheten bekräftadt faktum, att hyreskostnaden ingalunda
stiger proportionellt med höjd aflöning, utan torde det vanliga
förhållandet vara, att tjänstemannen bibehåller samma bostad äfven sedan
han erhållit löneförhöjning. Hyresbidraget synes därför rätteligen
böra utgå i något fallande skala. Betänkligheter torde ej möta att
öfverlämna åt telegrafstyrelsen att inom lämpliga gränser bestämma
56 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.
hyresbidragets storlek, som synes böra sättas till lägst 15, högst 30
procent af aflöningens belopp.
Vidare föreslå kommitterade, att till reparatörer, som äro stationerade
å ort, där de allmänna lefnadskostnaderna äro särskildt höga,
skall utgå dyrortstillägg med 10 eller 15 procent af dem tillkommande
aflöning. Detta förslag har jag funnit mig böra understödja.
I detta sammanhang har jag att anmäla, att från i Stockholm bosatta
linjeförmän gjorts framställning, att äfven de måtte komma i åtnjutande
af dyrortstillägg. Denna hemställan synes mig väl motiverad
beträffande linjeförmännen af första lönegraden, livilka äro fast placerade
i större städer med i allmänhet dyrare lefnadskostnader. Hvad
åter angår linjeförmännen af andra lönegraden, hvilka icke äro fast
stationerade utan medfölja arbetslagen från plats till plats, föreligger
icke samma skäl för dyrortstillägg. Dessa förmän skulle under hela
året åtnjuta dagtraktamente, hvilket skulle utgå med högre belopp i det
nordligaste inspektionsdistriktet än i de sydligare. Härigenom blifver
olikheten i lefnadskostnader i de skillda landsdelarna någorlunda utjämnad.
Jag hemställer därför, att utom reparatörerna, endast linjeförmännen
af första lönegraden må tillerkännas dyrortstillägg.
Mot hvad kommitterade i öfrigt beträffande linjedistrikten föreslagit
har jag icke något att invända.
Enligt mitt förslag skulle aflöningsstaten för linjedistrikten komma
att sluta å 531,790 kronor i stället för 531,430 kronor jämlikt kommitterades
hemställan.
3. Trafikdistrikten och stationerna.
Beträffande trafikdistriktens nuvarande organisation tillåter jag mig
hänvisa till den af kommitterade därför lämnade redogörelse (sid. 76 o. 77).
Kommitterade erinra, att beträffande den hithörande personalen
gäller samma ogynnsamma förhållande, som anmärkts rörande linjedistriktens
tjänstemän, eller att 1901 års kommitté beräknade dess aflöningar
lågt med tanke på ett ytterligare tillskott i form af dyrtidstillägg,
som dock i verkligheten icke kom vederbörande till godo.
Denna omständighet i förening med lefnadskostnadernas stegring hafva,
anföra kommitterade, nödgat dem att söka äfven för denna grupp tjänstemän
förbättra deras lefnadsvillkor. Den snabbt växande trafiken
ställde också numera betydligt större kraf på denna personals ansvar
och arbetsförmåga.
Kung!.. Maj.ts Xåd. Proposition N:o 84.
Beträffande till eu början telegrafinspektörerna hafva kommitterade
(sid. 118) funnit sig; böra vidtaga en förändring af nu gällande bestämmelser.
Den nuvarande anordningen, enligt hvilken inspektören, med afstående
af sina aflöningsförmåner på ordinarie tjänst, åtnjöte ett fast
årligt arfvode af 5,000- kronor, hade, anföra kommitterade, redan under
den korta tid, som förflutit efter dessa, befattningars inrättande, visat,
sig medföra olägenheter, i det inspektörerna icke gärna kvarstannade i
denna befattning så länge, som det stundom varit önskvärdt. De fyra
inspektörsbefattningarna hade sålunda sedan deras tillkomst år 1903
redan haft nio innehafvare.
Kommitterade hafva därför kommit till den uppfattningen, att, på
samma gång en skälig förhöjning af deras nuvarande aflöning i viss
mån kunde beredas dem, de påpekade olägenheterna skulle fullständigt
undanrödjas genom den enligt kommitterades mening lämpligare och i
sig själ! riktigare anordningen, att telegrafinspektörerna bibehölle den
dem såsom ordinarie tjänstemän — i regel kommissarie af 2:a, 3:e och
4:e lönegraderna — tillkommande lön, medan, under den tid deras förordnande
såsom inspektörer varade, till dem skulle i stället för tjänstgöringspenningar
eller provision utgå ett arfvode, hvilket belopp icke
i aflöningsreglementet intagits, men som kommitterade, enligt hvad det
af dem uppgjorda förslaget till stater utvisar, föreslagit till 2,500
kronor per år.
Efterföljande tabell visar de aflöningsbelopp, som enligt kommitterades
förslag skulle uppbäras af en till inspektör förordnad kommissarie
i olika lönegrader.
"---—--------1 |
Lägsta aflöning. |
Högsta aflöning. |
||||
Lön. |
Arfvode. |
Summa. |
Lön. |
Arfvode. |
Summa. |
|
Kommissarie af lista lönegraden.......... |
.... 3,000 |
2,500 |
5,500 |
3,800 |
2.500 |
6,300 |
,, i, 2:dra » .......... |
.... 2.600 |
2,500 |
5,100 |
3,400 |
2,500 |
5,900 |
» » 3:djc » .......... |
.... 2,200 |
2,500 |
4,700 |
i 3,000 |
2,500 |
5,500 |
» » 4:de » .......... |
.... 2.000 |
2,500 |
4.500 |
2.800 |
2.500 |
5,300 |
Då inspektörer i regel utvaldes bland kommissarierna af de tre
lägsta ofvan angifna lönegraderna, skulle sålunda deras aflöning komma
att utgöra lägst 4,500 kronor och högst 5,900 kronor. _
Kommitterade framhålla, att denna ersättning icke kan anses
Bih. till Rikta. Prof. 1907. 1 Samt. 1 Afd, 64 Hå/t 8
Telegrafinrpekttirer.
58
Stahong före
ståndarna.
Delning af
Göteborgs
station.
Nytt aflöningssystem
för stationsföreståndare.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.
vara för hög, samt erinra (sid. 120), att telegrafinspektörerna, som
nästan ständigt maste vara pa resande fot, icke kan beräkna någon
afsevärd behållning på sina resor.
Hvad därefter angår telegrafstationerna, förestås de fyra hufvudstationerna
i Stockholm, Göteborg, Malmö och Sundsvall af direktörer
samt de öfriga af kommissarier och kvinnliga stationsföreståndare.
För de fyra telegrafstationer, som nu förestås af direktörer, skulle
enligt kommitteradés mening ingen förändring ske i deras ställning såsom
hufvudorter i de olika distrikten med däraf följande uppgift i afseende
på telegraftrafikens ordnande. Deras föreståndare syntes därför äfven
för framtiden böra bibehålla benämningen direktörer. Utom i Stockholm
utöfvade dessa direktörer chefskapet äfven för telefonstationerna å platsen,
medan i Stockholm funnes äfven en telefondirektör. Emellertid hade
numera förhållandena så utvecklats, att en delning af Göteborgs station
icke längre borde uppskjutas.
Jämförde man förhållandena i Stockholm år 1900 (sid. 80), då eu
särskild föreståndare för telefonstationen därstädes förordnades, och de
nuvarande förhållandena i Göteborg, funne man, att telefonverksamheten
i Göteborg numera vore större än förhållandet vid nämnda tid var i Stockholm.
Sammanlagda telegraf- och telefonuppbörden i Göteborg vore nu
ungefär lika stor som samma uppbörd i Stockholm, när skilsmässa
mellan de båda grenarna af rörelsen måste ske. Kommitterade hafva
därför funnit, att skötseln af den stora, hastigt växande telefonrörelsen
i Göteborg icke längre kunde handhafvas af telegrafdirektören därstädes,
utan kräfdes för densamma en särskild föreståndare, som odeladt kunde
ägna sig åt denna del af rörelsen och framför allt åt den viktiga och
mycket kräfvande telefontrafiken.
De öfriga stationerna äro indelade i fem klasser, af hvilka de fyra
första förestås af kommissarier och den femte af kvinnliga stationstjänstemän.
Afgörande vid denna uppdelning har i allmänhet varit den
å stationen inflytande uppbörd men i särskilda fall äfven mera lokala
eller tekniska hänsyn.
Den år 1902 bestämda på 1899 års siffror grundade uppdelningen
bär allt hittills med obetydliga modifikationer bibehållits, och i 1907 års
stat äro i öfverensstämmelse härmed upptagna, utom direktörerna,
5 kommissarier af l:a klass, af hvilkä en vid hvarder af stationerna
UGäfle, Hälsingborg, Luleå, Norrköping och Örebro-;
fi»
Kungl. Maf.ts Nåd. Proposition N:o Sii
23 kommissarier af 2:a klass, af hvilka en vid hvardera al’ stationerna''
i Borås, Eskilstuna, Falun, Halmstad, Härnösand, Hudiksvall, Jönköping,
Kalmar, Karlshamn, Karlskrona, Karlstad, Kristianstad, Landskrona,
Linköping, Lund, Nässjö, Söderhamn, Umeå, Uppsala, Västerås, Växjö,
Ystad och Östersund;
24 kommissarier af 3:e klass;
18 kommissarier af 4:e klass; samt omkring
• - 100 kvinnliga stationsföreståndare.
Kommitterade framhålla (sid. 77), att den utveckling, som försiggått
sedan denna uppdelning skett, måste emellertid, därest densamma skulle
fortfarande bibehållas, föranleda en omflyttning af ett icke ringa antal,
stationer till annan klass.
Kommitterade hafva emellertid kommit till den öfvertygelse, att
en dylik uppdelning icke borde bibehållas i så strängt bindande form,
som hittills varit fallet, äfvensom att den oegentlighet, som med densamma
måste vara förbunden, borde, så vidt det vore möjligt, genom
en annan anordning utjämnas.
Emot dess bibehållande talade redan det förhållandet, att en dylik
uppdelning kunde förblifva oförändrad endast en kortare period.
Vidare hade, anföra kommitterade, denna gruppindelning icke och
kunde icke hafva sin motsvarighet i de särskilda stationernas olikhet,
med hänsyn till det arbete och det ansvar, som ålåge föreståndaren.
Inom hvarje grupp för sig vore i dessa hänseenden skiljaktigheterna
ofta vida större än mellan vissa stationer inom olika grupper. Det vore
således icke möjligt att med denna organisation, med. bestämd aflöning
lika för alla inom gruppen, på ett verkligen rättvist sätt afväga aflöningen
efter arbetet.
Icke heller vore denna organisation, såsom kommitterade (sid. 78)
närmare utvecklat, tillfredsställande med hänsvn till befordran för däraf
förtjäntå stationsföreståndare.
Om genom ett rättvisare afvägande af personalens aflöning en
modifikation af stationernas gruppindelning blefve möjlig, skulle till nu
förevarande område samma organisatoriska grundsats utvidgas, som varit
bestämmande för kommitterades förslag i afseende på styrelsens tjänstemän
och linjepersonalen.
Ett sådant rättvist afvägande af stationsföreståndarnas aflöning kunde
emellertid icke ske under annan form än att aflöningen sattes i så
direkt relation som möjligt till det ekonomiska resultat den af föreståndaren
förvaltade stationen lämnade. Särskild! för telegrafverkets
stationsföreståndare vore en sådan grundsats den enda rättvisa, då
60
Kungl. Mcej.is Nåd. Proposition N:o 84.
inom detta såsom inom intet annat verk den uppbörd, som visade stationens
rörelse, vore till väsentlig del direkt beroende på, huru föreståndarens
förmåga och intresse visat sig kunna tillgodose allmänhetens
kraf och sålunda äfven göra rörelsen för staten inkomstbringande.
I likhet med hvad som gällde vid postverket, skulle alltså, mena
kommitterade, i stället för de nu till föreståndarna utgående tjänstgöringspenningarna,
träda en viss provision å stationens uppbörd. Vid
sidan af provisionsaflöningen borde finnas en stabil löneskala, som
bildade den gemensamma ryggraden för aflöningarna.
Beträffande de af kommitterade anförda närmare skälen för det af
kommitterade sålunda beträffande dessa tjänstemän föreslagna aflöningssystemet
hänvisar jag till kommittébetänkandet (sid. 120—125).
Kommitterade föreslå, att provisionen bestämmes på följande sätt:
0 procent af den del af uppbörden, som ej för år öfverstiger 10,000
kronor;
3 procent af den del af uppbörden, som öfverstiger 10,000 men
ej 30,000 kronor;
1 procent af den del af uppbörden, som öfverstiger 30,000 men ej
100.000 kronor;
l’:2 procent af den del af uppbörden, som öfverstiger 100,000 men
ej 500,000 kronor; samt
Vio procent af den del af uppbörden, som öfverstiger 500,000 kronor.
Då provisionen skulle träda i stället för tjänstgöringspenningarna,
skulle den odelad tillfalla stationens föreståndare, och hade, framhålla
kommitterade, dess belopp äfven beräknats med hänsyn härtill. Vid de
minsta stationerna, där provisionen enligt angifna beräkningsgrunder
icke skulle uppnå samma belopp, som kommitterade föreslå såsom det
lägsta, till hvilket tjänstgöringspenningarna för stationsföreståndare
skulle uppgå eller 450 kronor årligen, blefve det således nödvändigt att
garantera denna minimiprovision. Antalet dylika stationer utgjorde år
1905 32 stycken. Så snart däremot uppbörden uppginge till 9,000 kronor
årligen, blefve provisionen tillräcklig att betäcka tjänstgöringspenningarnas
belopp.
l)en starkt fallande skalan gjorde, anmärka emellertid kommitterade,
att provisionen aldrig stege till så stora summor, att dess tillämpande
kunde väcka betänkligheter. Med eu uppbörd mellan 10,000 och
30.000 kronor årligen utgjorde den 30 kronor för hvarje tusental, från
30,000 till 100,000 kronors uppbörd 10 kronor för tusen, från 100,000
till 500,000 kronors uppbörd 5 kronor för tusen och öfver 500,000
kronor 1 krona för tusen. Den största uppbörd, som för närvarande
fil
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.
vid någon station förekomme, vore något öfver en miljon kronor vid
centraltelefonstationen i Stockholm. Äfven om man tänkte sig, att
denna uppbörd skulle i framtiden fördubblas, så medförde dock tillkomsten
af en ny miljon i uppbörd en ökning i provisionen af endast 1,000 kronor.
Tjänstgöringspenningarna för telegrafverkets stationsföreståndare
utgjorde tillhopa 111,800 kronor. För beräknandet af det belopp, hvartill
provisionen skulle kunna uppgå, hafva kommitterade låtit uträkna de
belopp, hvartill eu i enlighet med kommitterades förslag upptagen provision
skulle uppgå för åren 1901 och ,1905, och utgöra dessa siffror
141,000 kronor och 167,000 kronor. Ökningen har således mellan
dessa år varit 26,000 kronor eller 6,500 kronor lör år, d. v. s. i medeltal
omkring 40 kronor årligen för hvarje stationsföreståndare.
Då kommitterade sålunda föreslagit att låta för stationsföreståndarna
provision ersätta de till telegrafverkets öfriga personal utgående
tjänstgöringspenningarna, hafva kommitterade för dessa föreståndare
upprättat en särskild löneskala, hvarvid hänsyn tagits till de särskilda
förhållandena å de olika stationerna på sådant sätt, att den olika uppbörden
i allmänhet blifver normerande.
Löneskalan, omfattande samtliga stationer från de största till de
minsta, skulle innefatta följande grader:
Klass. |
Kronor. |
Klase. |
Kronor. |
1 |
...... 4,600 |
9 ...... |
2,200 |
2 .......... |
...... 4,200 |
10 |
...... 2,000 |
O O ....... |
3,800 |
11 |
..... 1,800 |
4 ........ |
3,400 |
12 ........ |
1,650 |
5 |
3,000 |
13 |
1,500 |
6 |
... 2,800 |
14 ...... |
1,350 |
7 ......... |
2,600 |
15 |
1.200 • |
8 |
...... 2,400 |
16 |
1,050 |
Af dessa belopp utgör det första det högsta lönebelopp, till hvilket
eu direktör i högsta lönegraden kan hinna, medan det sista angifver begynnelselönen
vid de mindre stationerna.
I fråga om stationernas gruppindelning anse kommitterade, att
femte lönegraden, som är förbehållen kvinnliga stationsföreståndare,
skall uppdelas i tre särskilda grader.
Kommitterade anmärka, att lönebeloppen anslöte sig så nära som
möjligt till de nu utgående med allenast de jämkningar, som föranleddes
af önskan om större enhetlighet och konsekvens än hittills varit gällande.
Ett undantag utgjorde endast de sex lägsta lönerna, Indika vore af -
62 Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition N:o- Sd.
sedda för kvinnliga stationsföreståndare och i förhållande till de nuvarande
blifvit något höjda. Kommitterade hafva nämligen ansett, att dessa
stationsföreståndare borde något bättre tillgodoses än enligt nu gällande
stater vore fallet. Om till förevarande lägsta lönebelopp lades det .å
de minsta stationerna i stället för provision garanterade beloppet, så
blefve summan 1,500 kronor, hvilket således skulle i stället för nu
utgående 1,300 kronor blifva de kvinnliga stationsföreståndarnas begynnelseaflöning.
Det själfständigare arbete på eget ansvar, som ålågu
en stationsföreståndare, måste ju äfven på de mindre stationerna göra
föreståndaren väl förtjänt af nu föreslagna aflöning, då man dessutom
toge i betraktande, att skötseln af dessa mindre stationer hade ett rätt
betydande inflytande på en önskvärd utbredning af telefonnätet å de
mindre orterna med kringliggande bygd.
Den redan nu förefintliga bostadsförmånen för kvinnliga stationsiörestandare
skulle naturligtvis bibehållas; och har hyresbidrag, där
sådant utgår, föreslagits till högst 300 kronor per år.
Då den gruppering af stationsföreståndarna, hvarom kommitterade
förut,talat, är tämligen nära öfverensstämmande med den nu förefintliga,
kunde en jämförelse mellan den hittills gällande och den nu föreslagna staten
lätt låta sig utföra. En dylik jämförelse, därvid till grund för löneklasserna
lagts samma förhållanden, som vore bestämmande för den
äldre indelningen i tjänstegrader, skulle ställa sig så, som nedanstående
tabell utvisade, hvarvid för vinnande af en fullständig öfversikt äfven
pensionsbeloppen medtagits.
Nuvarande lön. |
Föreslagen lön. |
Nuvarande pension. |
Föreslagen pension- |
|||
Direktör af l-.a |
lönegraden ... |
3,500 -4,000—4,500 |
3,400 -3,800—4.200-4,600 |
4,500 |
4,600 |
|
» •■> 2:a |
3,000-3,500- 4,000 |
3,000—3.400—3,800—4.200 |
4,000 |
4,200 |
||
Kommissarie af l:a |
lönegraden, |
3,000—3,400 — 3,800 |
3,000—3,400—3,800 |
3,800 |
3.800 |
|
» )) |
2:a |
» |
2,500-2,900-3,300 |
2,600-2,800-3,000-3,400 |
3,300 |
3,400 |
» » |
3:e |
» |
2,200—2,000 —3,000 |
2.200-2,400-2,600—2,800 3,000 |
3.000 |
3,000 |
)) )) |
4:e |
» |
2,000 - 2.400 2.800 |
2,000-2,200—2,400—2.600 |
2,800 |
O O 00^ |
Konunissarie » |
5:e |
» |
1,050-1,200-1,350-1,500 |
1,500 |
||
» )) |
6:c |
1 |
> 900-1,050—1,200 |
1,050—1,200—1,350—1,500 |
> 1.200 |
1.400 |
)> )) |
7-e |
- ! |
1,050-1,200-1,350 |
1.300 i |
63
Kungl. Maj:In Nåd, Proposition N:o 84.
Inom lönegraderna har i förslaget de tillägg, som motsvara nuvarande
ålderstillägg, bibehållits till ett antal af två inom högsta lönegraden
bland kommissarierna samt, begränsats till tre inom direktörsgraderna
och andra kommissariegraden. Kommitterade framhålla nämligen, att
till dessa befattningar befordrades endast tjänstemän, som genom eu
jämförelsevis lång tjänstetid inom andra klasser ådagalagt sin duglighet
och pålitlighet och sålunda redan passerat ett större antal af de stadier,
som kommitterade funnit sig böra för alla tjänstemän föreslå. De
jämförelsevis synnerligen obetydliga förändringarna i direktörernas löneoch
pensionsbeloj)p betingades af ett noggrannare iakttagande af proportionen
mellan arbete och ersättning, än som kunnat i den hittills
gällande staten med dess färre graderingar komma till uttryck. Inom
de öfriga lönegraderna hade kommitterade föreslagit flera eller färre
tillägg med hänsyn dels till samma förhållande, dels till det arbete och
ansvar, som i fråga om vissa af dem särskild! måste tagas i betraktande.
Såsom synes är äfven för stationerna med kvinnlig föreståndare
hänsyn tagen till stationernas olika betydelse, hvilket icke skett i den
nu gällande staten. I detta hänseende framhålla kommitterade, att då
arbetet och ansvaret, efter hvad för kommitterade tillgänglig utredning
gåfve vid handen, vore i olika fall väsentligt olika och de största stationerna
med kvinnlig föreståndare i betydelse närmade sig de stationer,
som förestodes af manlig sådan, kommitterade icke kunnat underlåta
att äfven inom de för kvinnliga föreståndare afsedda stationerna göra
en lönegruppering.
Genom kommitterades förslag hade äfven för de kvinnliga tjäustemännen
skapats en befordringsmöjlighet, såväl från biträdande till
föreståndare som inom föreståndarna, allt i likhet med hvad som redan
förut funnes för den manliga personalen.
Hvad särskildt angår de kvinnliga stationsföreståndarne, anmärka
kommitterade (sid. 129), att de tagit hänsyn jämväl till eu från dessa
tjänstemän den 5 december 1905 inkommen petition jämte hvad chefen
för civildepartementet i anledning däraf vid underdånig föredragning af
1907 års statförslag för telegrafverket yttrat äfvensom hvad i frågan
förekommit vid 1906 års riksdag.
Emellertid framhålla kommitterade, att, då de kvinnliga stationsföreståndarna
vunnit likställdhet med de manliga i afseende på rättigheter
i aflöningshänseende, däraf borde följa, att de i samma afseende
borde vara underkastade enahanda skyldigheter.
I detta sammanhang hafva kommitterade (sid. 130) erinrat, att på
grund äf föreskrift i nådigt bref den 6 juni 1902 hafva, under den tid,
Stationerna*
gruppering.
Ö i Kung!-. Maj.ts Karl. Proposition X:o Sd.
som förflutit sedan vid samma års riksdag fastställda utgiftsstater trädde
i tillämpning, förflyttning utan egen begäran icke skett af kvinnlig
stationsföreståndare från då innehafd station.
Kommitterade hafva emellertid framhållit (sid. 131), att berörda
föreskrift stode i strid mot eljest inom telegrafverket gällande grundsatser
samt framför allt mot den af kommitterade förfäktade organisatoriska
grundsatsen, att placering af personal skulle ske med hänsyn
till verkets ändamålsenliga skötsel, hvadan densamma borde borttagas.
Med afseende å stationsföreståndarnas fördelning i olika lönegrader
hafva kommitterade framhållit, att härutinnan hänsyn naturligtvis måste
tagas till stationernas storlek och arbetets omfattning. Då dessa omständigheter
vore underkastade förändring i den mån rörelsen å stationerna
växlade, hafva kommitterade, såsom förut nämnts, hemställt, att
telegrafstyrelsen måtte kunna, då så vid lämplig tidpunkt erfordrades,
göra det utbyte af stationer emellan olika lönegrader, som den växande
utvecklingen kräfde.
Kommitterade hafva emellertid angifvit den gruppering af stationerna,
som kommitterade efter nuvarande förhållanden och tillsvidare
funnit lämplig.
I detta hänseende erinra kommitterade (sid. 133), att i nu gällande
stat äro såsom direktörer i den högre aflöningsgraden upptagna två telegrafdirektörer,
en i Stockholm och en i Göteborg, äfvensom en telefondirektör
i Stockholm samt i den lägre aflöningsgraden två telegrafdirektörer,
en i Malmö och en i Sundsvall. På grund af den föreslagna
delningen af Göteborgs station hafva kommitterade, som anse att föreståndarna
för hufvudstationerna fortfarande böra uppdelas i två lönegrader,
''till den lista lönegraden hänfört de två telefondirektörerna, eu
i Stockholm och en i Göteborg, samt en telegrafdirektör, i Stockholm,
och till den andra lönegraden tre telegrafdirektörer, en i Göteborg, en
i Malmö och en i Sundsvall.
Såsom kommissarier af l:$ta klass äro nu upptagna föreståndarna
för stationerna i Gäfle, Hälsingborg, Luleå, Norrköping och Örebro,
tillsammans 5 stycken. Bland kommissarier af den föreslagna lista
lönegraden anse emellertid kommitterade böra upptagas äfven föreståndarna
för samtliga de öfriga stationer, hvilka under år 1905 hade en uppbörd
öfverstigande 100,000 kronor nämligen: Falun, Halmstad, Jön
köping,
Karlstad, Linköping, Uppsala och Östersund. Antalet kommissarier
af lista lönegraden skulle sålunda uppgå till 12 stycken.
De nuvarande 23 kommissarierna af 2:dra klass skulle, med undan -
65
Kung!. Majrts Nåd. Proposition N:o 84.
tag af föreståndarna för ofvannämnda 7 stationer, hvilka upptagits såsom
kommissarier af lista lönegraden, bibehållas i den föreslagna 2:dra
lönegraden, hvarjemte i denna grad skulle från nuvarande 3:dje klassen
uppflyttas föreståndaren för Uddevalla station, vid hvilken station uppbörden
under år 1905 stigit till nära 59,000 kronor. Genom den
föreslagna omflyttningen, som till denna lönegrad häntör alla öfriga
föreståndare för stationer med en uppbörd, som under år 1905 öfverstigit
50,000 kronor, skulle antalet kommissarier af 2:dra lönegraden
komma att uppgå till 17 stycken.
De stationer, som till föreståndare hafva kommissarier af 3:dje och
4:de klass, finnas icke i nu gällande utgiftsstater angifna, men äro där
upptagna 24 kommissarier af 3:dje klass och 18 kommissarier af
4:de klass. Kommitterade hafva efter verkställd undersökning af de på
klassificeringen inverkande omständigheter ansett sig böra föreslå, att i
staten upptagas 23 kommissarier af 3:dje lönegraden och 18 kommissarier
af 4:de lönegraden eller således samma antal som i nu gällande
stat med den ändring, som föranledts däraf att, såsom nyss nämnts, en
hittills till 3:dje klassen hörande station, Uddevalla, uppflyttas till 2:dra
lönegraden. Antalet stationer med manlig kommissarie till föreståndare
skulle således uppgå till samma antal, eller 70 stycken, som nu gällande
stat upptager.
I den nuvarande staten finnas slutligen bland stationsföreståndarna
upptagna 100 telegrafister. Ehuru telegrafiststationernas antal för närvarande
endast uppgår till omkring 90 stycken, hafva emellertid kommitterade,
med anmärkning att det vore nödvändigt att några stationsföreståndarbefattningar
funnes tillgängliga för att kunna af telegrafstyrelsen,
efter Kungl. Maj:ts medgifvande, disponeras, när behof af nya
stationers inrättande gjorde sig kännbart, i sitt statförslag bibehållit 100
för kvinnliga tjänstemän afsedda föreståndarbefattningar nämligen:
Beträffande de kvinnliga stationsföreståndarnas fördelning å olika
lönegrader hafva vid stationer med en årlig uppbörd öfverstigande
15,000 kronor såsom föreståndare upptagits kommissarier af 5:te lönegraden,
vid stationer med en uppbörd mellan 5,000 och 15,000 kronor
kommissarier af 6:te lönegraden och vid de minsta stationerna, där uppbörden
understiger 5,000 kronor, kommissarier af 7:de lönegraden.
Bill. till Eiksd. Prat. 1907. 1 Samt. 1 Afd. 64 Höft.
36
40
24
6 kommissarier af 5:e lönegraden,
» » 6: te » och
» » 7:de »
9
66
Biträdande
personal.
Kontrollörer
å telegrafstationer.
Assistenter.
Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 84.
Den biträdande personalen på telegrafstationerna utgöres enligt senast
fastställda stat af
4 kommissarier af 2:a klass,
7 » » 3:e » ,
110 assistenter,
255 telegrafister,
7 vaktbetjänte af första lönegraden samt
23 » » andra »
och den biträdande personalen på telefonstationerna af
6 kontrollörer,
2 kassörer,
2 kvinnliga bokhållare,
45 » vaktföreståndare,
200 interurbantelefonister af första lönegraden,
150 » » andra y>
Af ofvannämnda biträdande telegrafpersonal tjänstgöra kommissarierna
af 2:a klassen: två såsom vaktföreståndare å Stockholms telegrafstation
samt en å en hvar af stationerna i Stockholm och Göteborg
såsom föreståndare för kassa- och budsändningsexpeditionerna därstädes.
Häruti anse kommitterade någon ändring icke böra för närvarande
vidtagas.
Hvad åter angår öfriga biträdande kommissarier, finna kommitterade
på grund af inhämtade upplysningar, att någon minskning skulle kunna
ske. Af ifrågavarande sju kommissarier tjänstgöra sex såsom vaktföreståndare,
nämligen två å hvar och en af de tre hufvudstationerna Göteborg,
Malmö och Sundsvall, samt en såsom föreståndare för filialstationen vid
Karlavägen i Stockholm. De å stationerna i Göteborg och Malmö anställda
kommissarierna af denna grad borde enligt kommitterades mening fortfarande
bibehållas. Däremot föreslå kommitterade på anförda skäl
(sid. 82), att de två kommissarietjänsterna i Sundsvall och den vid
Karlavägens filialstation i Stockholm måtte utbytas mot assistenttjänster.
Med framhållande att det vore önskvärdt, att den stora olikheten
i arbete,- som förefunnes mellan de manliga stationsföreståndarna och
samtliga förevarande såsom biträdande kommissarier tjänstgörande funktionärer,
äfven erhölle ett uttryck i en olika benämning, hafva kommitterade
föreslagit, att åt de senare gåfves titeln kontrollörer, hvilken
beteckning äfven vore i och för sig för dessa tjänstinnehafvare riktigare.
Beträffande assistenterna hafva kommitterade ansett, att det ordinarie
antalet sådäna för närvarande endast behöfde ökas med ett tiotal.
67
Ktmgl. Majds Nåd. Proposition N:o 84.
1 fråga om de kvinnliga biträdande telegrajlsterna hafva kommitterade
framhållit, att för närvarande behofvet af sådana torde kunna anslås
till något öfver 300 eller 45 liera än de nu å ordinarie stat uppförda.
I det statförslag, som kommitterade uppgjort att gälla under år
1908, hafva upptagits 120 assistenter och 300 telegrafister.
De sex på telefonstationerna biträdande kontrollörerna äro i aflöningshänseende
likställda med förutvarande kommissarier af 3:e klassen
och tjänstgöra såsom vaktföreståndare å telefonstationerna, nämligen tre
i Stockholm, två i Göteborg och en i Malmö.
Kommitterade hafva föreslagit (sid. 85), att tre af dessa kontrollörer
bibehållas, nämligen en å hvardera af stationerna Stockholm, Göteborg
och Malmö, samt att dessa tjänstemän såsom afdelningschefer under
vederbörande direktör erhålla en utvidgad befogenhet beträffande telefontrafikens
ordnande och öfvervakande. Den omedelbara tillsynen öfver
telefonisterna syntes däremot kommitterade böra lämpligast utöfvas af
de kvinnliga vaktföreståndarna.
De båda för närvarande i aflöning med kommissarie af 4:e klass
likställda kassörerna å telefonstationerna i Stockholm och Göteborg,
hvilkas ställning, såsom gentemot direktören ansvariga icke blott för
den betydliga uppbörden å berörda två stationer utan äfven för kontorsgöromålens
behöriga skötsel å stationen, enligt hvad kommitterade framhålla,
i själfva verket vore mera jämförlig med en kamrers vid en enskild
institution än med en kassörs, och hvilka hade en talrik personal
att öfvervaka, borde i analogi med den för biträdande kommissarier
ändrade benämningen, erhålla titeln kontrollör.
De kvinnliga vaktföreståndarna, enligt senast fastställda stat 45 till
antalet, borde, mena kommitterade, enligt hvad behofvet utvisade, uppföras
å ordinarie stat till ett antal af för närvarande 50. Dessa funktionärer
uttoges vanligen bland de dugligare interurbantelefonisterna
och hade till uppgift att vara närmaste öfvervakare af trafikens skötsel
å lokal- eller interurbanafdelningarna vid de större telefonstationerna.
Vidare hafva kommitterade ansett, att, då det vore af mycket stor
vikt, att åt föreståndarna vid de större stationerna bereddes mera tid
att öfvervaka stationernas angelägenheter, därigenom att de befriades
från besväret med uppbördens detaljer, borde — utom i Stockholm och
Göteborg, där särskilda föreståndare för kassa- och budsändningsexpeditionerna
redan funnes -— kassör sbefattning ar (kvinnliga) inrättas vid de
Telegrafister.
Kontrollörer
å telefonstationer.
Vanföre
ståndare.
Kassörs
befattningar.
Interurbantelefonister.
Nuvarande
vaktbetjänte.
Stationsför
män.
SB Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 8-1.
stationer, som hade den största uppbörden, i hvithet hänseende man
för närvarande borde kunna begränsa sig till stationerna Falun, Gäfle,
Halmstad, Hälsingborg, Jönköping, Karlstad, Linköping, Malmö, Norrköping,
Sundsvall, Uppsala, Örebro och Östersund, samtliga stationer
med en uppbörd,, som år 1905 öfverstiga 100,000 kronor. Innehafvare
af dessa befattningar skulle sålunda i första hand hafva ansvaret för
uppbörden gentemot stationsföreståndaren. Den bättre tid, som härigenom
. kunde beredas åt föreståndarna å dessa betydande stationer att
ägna sitt arbete särskildt åt telefontrafiken, hade erfarenheten visat
vara oundgängligen nödvändig.
later urbantelefonisterna upptagas i senaste stat till ett, antal af 350
med ordinarie anställning. Deras antal är tydligtvis i starkt stigande
och höra de, enligt kommitterades mening, upptagas i nu förevarande
förslag till ett antal af 500 å ordinarie stat.
Lokaltelefonisterna hafva hittills icke uppförts å ordinarie stat. I detta
förhållande hafva kommitterade (sid. 86) ansett sig icke kunna förorda
någon ändring.
Vaktbetjänte å stationerna äro för närvarande till antalet 7 af l:a
lönegraden och 23 af 2:a lönegraden. Af de förstnämnda tjänstgöra tre
i. Stockholm, två i Göteborg och två i Malmö, samtliga såsom förmän
lör telegrambärarna. Vaktbetjänte af 2:a lönegraden äro dels telegramsorterare,
nämligen fjorton i Stockholm och fem i Göteborg, dels vaktmästare,
nämligen en å hvardera af stationerna i Stockholm, Göteborg,
Malmö och Sundsvall.
Inom denna grupp af funktionärer hafva kommitterade ansett sig
böra föreslå vissa ändringar. Till en början hafva kommitterade såsom
sin mening uttalat, att benämningen be^jänte borde helt och hållet borttagas
och i stället för all telegrafverkets personal begagnas den gemensamma
beteckningen tjänstemän.
I örmännen borde, under benämningen stationsförmän, bibehållas såsom
hittills, men i samma aflöningsklass och med samma benämning
syntes böja upptagas nuvarande vaktmästaren å telegrafstationen i Stockholm,
hvilket betingades såväl däraf, att på grund af de lokala förhållandena
i Stockholm ställdes större anspråk på honom än på de å öfriga
orter placerade vaktmästarna, som ock däraf att med denna befattning
följde skyldighet att vara reparatör å telegrafstationen, ett åliggande som
fordrade särskild praktisk utbildning och kunnighet. Antalet stationsförmän
skulle således uppgå till 8.
(JO
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.
Sorterarna, för livilka föreslagita benämningen stationsbiträden, behöfde
något ökas till antalet. I Stockholm behöfde deras antal höjas
till tjugu. I Göteborg behöfdes för närvarande sex dylika funktionärer,
och äfven i Malmö vore det behöfligt, att till ifrågavarande arbete
anställdes ordinarie personal, ehuru antalet för närvarande kunde begränsas
till två. Inom samma grupp och jämväl med benämning stationsbiträden
skulle ingå de nuvarande vaktmästarna i Göteborg, Malmö
och Sundsvall. Å öfriga stationer hade hittills icke funnits ordinarie
personal af nu ifrågavarande slag, ehuru före omorganisationen år
1902 vaktmästarna å stationerna kunde erhålla delaktighet i telegrafverkets
pension sinrättning och sålunda komma i åtnjutande af en af
de fördelar, ordinarie anställning medförde. Det vore emellertid äfven
vid de stationer, där rörelsen i omfattning mest närmade sig de fyra
hufvudstationernas, af vikt, att åtminstone ett ordinarie stationsbiträde
funnes anställdt att tillhandagå så väl med vissa arbeten å stationen
som vid telegramutsändningar och utförande af vissa inkasseringsuppdrag.
För närvarande syntes anställningen af ordinarie sådant biträde
kunna inskränkas till stationerna Gäfle, Hälsingborg, Norrköping och
Örebro, men vid dessa stationer vore det ett kännbart behof, som skulle
fyllas genom den ringa utgiften för anställning af ordinarie stationsbiträden,
hvarför kommitterade äfven funne sig böra föreslå detta. Antalet
stationsbiträden å ordinarie stat skulle således blifva 35.
De förändringar i afseende på denna personal, som kommitterade
ansett för den närmaste tiden nödvändiga, framgå af följande jämförelse
mellan nuvarande och af kommitterade föreslagna, a stationerna biträ
-
enligt af kommitterade föreslagen stat:
dande tjänstemän:
enligt nu gällande stat:
11 kommissarier
6 kontrollörer
2 kassörer
110 assistenter
255 telegrafister
2 kvinnliga bokhållare
45 kvinnliga vaktföreståndare
350 interurbantelefonister
30 vaktbetjänte
8 kontrollörer
3 kontrollörer
2 kontrollörer
120 assistenter
300 telegrafister
2 bokhållare (kvinnliga)
50 vaktföreståndare (kvinnliga)
500 interurbantelefonister
j 8 stationsförmän
{55 stationsbiträden
13 kassörer (kvinnliga)
1,041
Stations
biträden
811
70
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.
biträdande 1 fraga om de biträdande tjänstemännens aflöningsförmåner hafva
tjänsteman. kommitterade, hvad angår till en början kontrollörerna, framhållit (sid. 136),
Kontrollörer. att, då dessa icke blefve hvarandra sinsemellan likställda i afseende på betydelsen
af deras arbete, kommitterade ansett nödigt att upptaga två lönegrader
af kontrollörer. Till första lönegraden skulle hänföras de två vaktföreståndarna
å Stockholms telegrafstation samt de två föreståndarna för
kassa- och budsändningsexpeditionerna i Stockholm och Göteborg äfvensom
de två vaktföreståndarna å telefonstationerna i Stockholm och Göteborg,
af hvilka den förra skulle ersätta tre och den senare två nuvarande
dylika tjänstemän, eller således tillsammans sex kontrollörer af första
lönegraden. Den bland byråtjänstemännen i telegrafstyrelsen upptagna
å styrelsens trafikbyrå tjänstgörande kontrollören borde i afloma (^hänseende
vara likställd med dessa. De återstående sju kontrollörerna skulle
tillhöra andra lönegraden. Till dessa hafva kommitterade äfven hänfört
de förutvarande två kassörerna vid telefonstationerna i Stockholm
och Göteborg, da dessas tjänsteställning, efter hvad kommitterade
förut anmärkt, genom sin mångsidighet vore betydligt mera maktpåliggande
än en vanlig kassörsbefattning.
För kontrollör af första lönegraden skulle begynnelseatlöningen
utgöra 3,000 kronor och slutaflöningen 5,500 kronor samt för kontrollör
af andra lönegraden resp. 3,000 kronor och 5,000 kronor.
Assistenter. Beträffande assistenterna, som enligt nu gällande* stat uppbära en
begynnelseaflöning af 2,200 kronor, hvilken efter 5 och 10 är stiger
med 300 kronor hvarje gång till 2,800 kronor, hafva kommitterade
(sid. 136), då kompetensfordringarna för vinnande af inträde i verket
genom studentexamens utbytande mot realskoleexamen blifvit ej oansenligt
mindre samt följaktligen de nya assistenterna efter genomgången
telegrafkurs antagligen vid ganska tidig ålder komme att erhålla ordinarie
anställning, ansett, att begynnelseaflöningen kunde sänkas till
1,500 kronor, hvaremot slutaflöningen borde höjas till 3,400 kronor.
Teiegrafister. De biträdande telegraf sterna, hvilkas aflöning nu börjar med 1,300
kionor för att efter tva aldersfixlägg a 150 kronor hvardera efter resp.
fem och tio år uppgå till 1,600 kronor, hafva enligt kommitterades mening
skäliga anspråk på någon förhöjning. Liksom i fråga om assistenterna
har härvid utsikten till tidigare erhållande af ordinarie anställning
föranledt Kommitterade till enahanda reglering som för assistenterna
med lägre begynnelselön, flera ålderstillägg och en något
högre slutaflöning.
71
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.
Begynnelseaflöningen skulle utgöra 1,140 kronor och slutaflöningen
1,800 kronor.
För assistenterna och telegrafisterna, hvilka vore spridda å de olika
stationerna inom landet samt ofta transporteras från den ena orten till
den andra, skulle dessutom af de skäl, som förut anförts för reparatörerna,
enligt kommitterades förslag utgå särskildt tilläggsarfvode för
de tider de tjänstgöra å de dyraste orterna, och vore det under denna
förutsättning, som kommitterade tilltrott sig kunna för dem föreslå de
jämförelsevis låga löneskalor, som här angifvits. Liksom i fråga om
reparatörerna skulle detta tillägg utgå med 10 eller 15 procent af aflöningen.
Hvad beträffar den biträdande personalen, intaga föreståndarna för
filialstationerna en särskild ställning.
Sådana stationer äro för närvarande inrättade i Stockholm och
Göteborg. En af stationerna i Stockholm och en i Göteborg äro tillsvidare
förenade med filialpostkontor och förestås af föreståndarna för
dessa kontor, hvar jämte, såsom ofvan angifvits, filialstationen vid
Karlavägen i Stockholm på anförda skäl äfvenledes har manlig föreståndare.
I öfrigt hafva dessa stationer kvinnliga föreståndare.
Kommitterade framhålla, att med hänsyn till själfständighet i arbete
och ansvar kunde dessa tjänstemän icke likställas med föreståndare för
öfriga stationer, då den hufvudsakliga redovisningen liksom afgörandet
af ett flertal öfriga under stationsföreståndarna lydande frågor ålåge
de särskilda föreståndarna för centralstationerna å de båda platserna.
Någon provision borde därför icke utgå till dessa tjänstemän, utan hade
de fortfarande upptagits såsom biträdande tjänstemän. De kvinnliga
filialstationsföreståndarna åtnjöte emellertid för närvarande liksom de
kvinnliga föreståndarna för själfständiga stationer ett hyresbidrag af
200 kronor årligen. Det syntes kommitterade skäligt, att denna ersättning
för filialstationsföreståndarnas särskilda arbete borde äfven för framtiden
bibehållas samt, då föreståndaren för Karlavägens station i Stockholm
blefve en assistent i stället för en kommissarie, också borde tilldelas
denne. För de föreståndare, som tillika förestå filialpostkontor,
syntes, så länge detta förhållande fortginge, någon förändring i den
nuvarande ordningen, som sammanhängde med aftal mellan post- och
telegrafverken, icke böra ske.
Beträffande v aktföreståndarna hafva kommitterade (sid. 138} ansett,
att äfven deras aflöning borde något förhöjas.
Dyrortstillägg
för assistenter
och telegraf
fister.
Filialstations
fvreståndare.
Vaktföreståndare.
72
Kassörer.
Bokhållare.
Kttngl. Maj:ts Nåd. Proposition No 84.
Kommitterade framhålla, att då de vid befordran till vaktföreståndare
redan hade en icke så kort tjänstetid såsom interurbantelefonister
bakom sig, borde deras begynnelseaflöning icke sättas allt för låg, medan
deras slutaflöning lämpligen borde blifva densamma som för telegrafisterna.
Begynnelseaflöningen skulle utgöra 1,260 kronor och slutaflöningen
1,800 kronor.
För dessa tjänstemän skulle dessutom utgå tilläggsarfvode å 10
eller 15 procent på de dyrare orterna.
Såsom ofvan angifvits, skulle å de större stationer, där för närvarande
uppbörden öfverstege 100,000 kronor årligen, anställas kvinnliga
kassörer att i första hand mottaga och inför stationsföreståndaren
ansvara för uppbörden. Deras begynnelseaflöning har synts kommitterade
kunna sättas något lägre än telegrafisternas, under det de borde
uppnå samma slutaflöning som dessa. Emellertid hafva kommitterade
för de kassörer, jämväl kvinnliga, som nu tjänstgöra å linjedistrikten
och skulle uppföras å ordinarie stat, föreslagit en af deras mera
vidtomfattande arbete motiverad, något högre aflöning, i det att dessas
begynnelseaflöning skulle utgå med samma belopp som telegrafisternas
samt slutaflöningen kunna uppgå till ett 300 kronor större belopp.
Kommitterade hafva med anledning häraf delat samtliga kvinnliga
kassörer i två lönegrader. Till den första lönegraden borde hänföras
kassören å Malmö station, enär hennes ansvarsfullare ställning såsom
handhafvande betydligt större, tämligen snabbt växande summor gåfve
henne en plats rätt mycket framför de andra stationskassörerna och
satte henne jämsides med kassörerna å linjedistrikten. Stationskassörerna
skulle äfven äga uppbära felräkningspenningar.
Begynnelseaflöningen skulle utgöra för kassörer af första lönegraden
1,140 kronor och för kassörer af andra lönegraden 1,020 kronor
samt slutaflöningen resp. 2,100 kronor och 1,800 kronor.
För de två kvinnliga bokhällarna, en å Stockholms och en å Göteborgs
telefonstation, hafva kommitterade endast föreslagit en omreglering
af deras nuvarande aflöningsförmåner i syfte att, i sammanhang
med begynnelselönens sänkning, bereda dem genom flera lönetillägg en
skälig befunnen förbättrad slutaflöning.
Begynnelseaflöningen skulle utgöra 900 kronor och slutaflöningen
1,650 kronor.
73
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.
För närvarande äro inter urbantelefonister na indelade i två aflö- interurbanningsklasser,
den högre med en begynnelseaflöning af 1,000 kronor telef°niattroch
den lägre med en dylik aflöning af 800 kronor. Grunden för
denna uppdelning är hänöynen till lefnadskostnaderna å olika orter.
Enligt kommitterades mening vore detta sätt för tillgodoseende af aflöningsbehofven
å olika platser icke tillfredsställande. Då den högre
ersättningen vore ett vederlag! för tvånget att af sin tjänstgöring
bindas å en dyrare ort, borde höjningen icke bibehållas längre än
tvånget fortvarade. Sedan telefonisten uppnått pensionsåldern och
sålunda vore oförhindrad af tjänstehänsyn vid valet af bostadsort, borde
dessutom alla vara likställda. Kommitterade föreslå därför, att interurbantelefonisterna
sammanföras i en aflöningsgrupp och att i stället,
liksom föreslagits med afseende på de kvinnliga telegrafisterna med
flera, å de dyrare orterna må utgå ett lönetillskott af 10 eller 15
procent å aflöningen. I tämligen nära anslutning till de nu utgående
aflöningarna föreslå kommitterade, att den ordinarie aflöningen för den
gemensamma graden interurbantelefonister må sättas till en begynnelseaflöning
något högre än nuvarande andra lönegradens med successiva
förhöjningar intill ett belopp något högre än nuvarande slutaflöning
inom första lönegraden. Begynnelseaflöningen skulle utgöra 840 kronor
och slutaflöningen 1,260 kronor. På de dyrare orterna tillkomma dessutom
nämnda lönetillskott.
Till stationsförmän och stationsbitväden hafva kommitterade före- statiomförslagit
de aflöningar, som enligt kommitterades mening synts böra dem Tionsbäräden.
skäligen tillkomma i förhållande till ålder och tjänsteställning. Dessa
utgöra för stationsförman begynnelseaflöning 900 kronor och slutaflöning
1,500 kronor samt för stationsbiträde resp. 840 kronor och 1,260 kronor.
Kommitterade hafva äfven här följt principen att genom täta och små
lönetillskott låta inkomsterna jämnt stiga i samma mån som löntagarens
skäliga anspråk på lifvet.
Till den kontanta lönen komma dessutom, enligt kommitterades
förslag, för dessa fri bostad eller hyresbidrag samt uniformsbeklädnad.
Kommitterade hafva meddelat nedanstående jämförelse mellan de
för de biträdande tjänstemännen vid stationerna nu utgående aflöningarna
och de af kommitterade föreslagna.
Bih. till Biksd. Prof. 1907. 1 Sarnl. 1 Afd. 64 Haft.
.10
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.
Befattning. |
Be- gyn- nelse- aflö- ning. |
A f |
1 ö |
ning. |
Anmärkning. |
|||||||
efter 2 år. |
efter 3 år. |
efter 4 år. |
efter 5 år. |
efter 6 år. |
efter 9 år. |
efter |
efter |
efter |
efter |
|||
Kontrollör aff nuv. Kommiss. af 2:a kl. |
(3,600) |
_ |
_ |
_ |
(4,000) |
_ |
_ |
(4,400) |
_ |
|||
l:a löne- i » Kontrollör ......... |
(3,200) |
— |
— |
— |
(3,600) |
— |
-- |
(4,000) |
— |
— |
— |
|
graden | |
3,000 |
— |
3,400 |
— |
— |
3,800 |
4,200 |
— |
4,600 |
5,000 |
5,500 |
|
Kontrollör afl nuv. Komruiss. af 3:e ld. |
(3,200) |
— |
— |
-- |
(3,600) |
— |
— |
(4,000) |
— |
— |
— |
|
2:a löne- •! » Kassör............... |
(2,800) |
— |
— |
— |
(3,200) |
— |
— |
(3,600) |
— |
— |
— |
|
graden l |
3,000 |
— |
3,400 |
— |
— |
3,800 |
4,200 |
— |
4,600 |
5,000 |
— |
|
Assistent ....................................| |
(2,200) |
— |
— |
— |
(2,500) |
— |
— |
(2,800) |
— |
— |
— |
|
1,500 |
1,650 |
— |
1,800 |
— |
2,100 |
2,400 |
— |
2,700 |
3,000 |
3,400 |
+ eventuellt |
|
Telegrafist .................................| |
(1,300) |
— |
— |
— |
(1,450) |
— |
— |
(1,600) |
— |
— |
— |
|
1,140 |
1,2G0 |
1,380 |
1,500 |
1,650 |
1,800 |
— |
-f- eventuellt |
|||||
Vaktföreståndare ........................J |
(1,200) |
— |
— |
— |
(1,300) |
— |
— |
(1,400.) |
— |
— |
— |
|
1,260 |
1,380 |
— |
1,500 |
1,650 |
— |
1,800 |
— |
— |
-f- eventuellt |
|||
Kassör af l:a lönegraden......... |
1,140 |
— |
1,260 |
— |
— |
1,380 |
1,500 |
— |
1,650 |
1,800 |
2,100 |
|
Kassör af 2:a lönegraden............ |
1,020 |
— |
1,140 |
— |
— |
1,260 |
1,380 |
— |
1,500 |
1,650 |
1,800 |
|
Bokhållare ..................... j |
(1,200) 900 |
960 |
— |
1,020 |
(1,300) |
1,140 |
1,260 |
(1,400. |
1,380 |
1,500 |
1,650 |
|
. , f nuv. l:a lönegraden .... later urban- |
(1,000) |
— |
— |
— |
(1,100) |
— |
— |
(1,200) |
— |
— |
— |
|
telefonist j " 2:a |
(800) |
— |
— |
— |
(900) |
— |
(1,000) |
— |
— |
— |
||
840 |
900 |
— |
960 |
— |
1,020 |
1,140 |
— |
1,260 |
— |
— |
+ eveutuellt |
|
Stations-1 nuv. Vaktbetj. af l:a lönegr. |
(1,000) |
— |
— |
— |
(1,200) |
— |
— |
(1,400) |
— |
— |
— |
|
förman | |
900 |
960 |
— |
1,020 |
— |
1,140 |
1,260 |
— |
1,380 |
1,500 |
— |
+ bostad eller |
Stations-J nuv. Vaktbetj. af 2:a lönegr. |
(950) |
— |
— |
— |
(1,100) |
— |
— |
(1,250) |
— |
— |
— |
hyresbidrag. |
biträde \ |
840 |
900 |
— |
960 |
— |
1,020 |
1,140 |
— |
1,260 |
— |
— |
+ bostad eller |
75
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 84.
Såsom ofvan under linjedistrikten omtalats har uti det af telegrafstyrelsen
afgifna förslag till utgiftsstater för år 1908 i arfvoden åt
extra ordinarie tjänstemän vid distriktsförvaltningarna upptagits 102,000
kronor, hvaraf ''skulle å trafikdistrikten (telegrafinspektionerna) belöpa
10,000 kronor. . .
Arfvodena till extra ordinarie tjänstemän vid stationerna hatva i
samma förslag upptagits till 1,573,000 kronor.
Sistnämnda belopp ...................................... kronor 1,573,000.
bör minskas med nu utgående arfvoden till 10
assistenter, 45 telegrafister, 5 vaktförestandare,
1 kassör af l:a lönegraden, 12 kassörer af 2:a
lönegraden, 150 interurbantelefonister och 13
stationsbiträden, hvilka samtliga föreslagits att
uppföras å ordinarie stat, tillsammans ..............■_» 183,000: —
hvarefter återstoden..........................................■.....■_........ kronor 1,390,000.
bör ökas med det ofvan angifna, under distriktsförvaltningarna
nu upptagna, för telegrafinspek
tionerna
beräknade belopp af................................ ^_10,000.
på grund hvaraf............................................................ k™nor 1,400,000: —
af kommitterade upptagits såsom anslag under trafikdistrikten och stationerna
till arfvoden till extra ordinarie tjänstemän, vikariatsersättning
m. m.
Aflöningsstaten för trafikdistrikten och stationerna slutar enligt kommitterades
förslag på ett belopp af 3,124,060 kronor.
Kommitterades förslag beträffande trafikdistrikten och stationerna Departements
har jag med hänsyn till de af kommitterade anförda skäl funnit mig chf™df~
kunna i allt väsentligt biträda.
Sålunda synes mig den ifrågasatta anordningen rörande arfvode
till telegrafinspektörer vara att afgjordt föredraga framför nu gällande
aflöningsform.
Äfvenledes finner jag den föreslagna delningen af Göteborgs station
mellan en telegraf- och en telefondirektör vara till fullo motiverad
af den betydliga omfattning särskildt telefontrafiken vid sagda station,
på sätt framgår af kommitterades betänkande (sid. 80—81), nu tagit.
Hvad angår det ifrågasatta nya aflöningssystemet för stationsföreståndare,
enligt hvilket de nu utgående tjänstgöringspennin garna skulle
utbytas mot provision, anser jag mig böra kraftigt tillstyrka detta för
-
76
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.
slag. Såsom kommitterade påpeka, står det ekonomiska resultatet, som
en station lämnar, i ett direkt förhållande till den duglighet och det
intresse, hvarmed föreståndaren förvaltar sin tjänst. Särskildt röna
telefonabonnemangsafgifter och afgifter för telefonsamtal ett bestämdt
inflytande .af det sätt, hvarpå vederbörande station skötes. Jag tillåter
mig här citera några ord, som kommitterade härom anfört: &
»Att fördelen af en telefonförbindelse i väsentlig grad är beroende
af det . sätt, på hvilket förbindelsen betjänas, är själfklart, och det är
därför icke heller tvifvel om, att hvarje stationsföreståndare kan, genom
att arbeta för stationens bästa möjliga skötsel, bidraga till att en större
del af allmänheten finner med sill fördel förenligt att hafva förbindelse
med telefonnätet. Ännu mycket större och direktare inflytande kan
tjänstemannen utöfva på beloppet af inflytande samtalsafgifter. Storleken
af dessa inkomster beror nämligen hufvudsakligen på, huru de befintliga
ledningarna utnyttjas och huru det sörjes för, att dessa ledningar efter ett
samtals slut utan hvarje dröjsmål disponeras för det följande. De korta
stunder de interurbana ledningarna vid mindre planmässigt och mindre
raskt arbete stå oanvända kunna, på samma gång allmänhetens gagn af
ledningarna minskas, tillsammans åstadkomma eu förlust i inkomster,
hvilken för telegrafverket betyder mycket afsevärda summor. Efter växlande
förhållanden på olika platser kan den ena eller den andra sidan
af denna tjänstemannens verksamhet företrädesvis tillgodogöras för utvecklingen
af telefonväsendet.»
Jag anser därför det vara för statens utbyte af telefonväsendet
fördelaktigt, om stations föreståndaren jämväl göres ekonomiskt intresserad
af att drifva upp sin stations inkomster. Några olägenheter af
systemet har jag ej heller kunnat finna, utan synes det fast mera passa
väl in i de affärsmässiga former, efter hvilka, såsom jag hoppas, telegrafverket
kommer att förvaltas. Den ifrågasatta provisionsskalan synes
mig också vara lämpligen och med försiktighet afvägd.
I fråga om den föreslagna gruppindelningen af stationerna har jag
ej funnit anledning till erinran.
Hvad beträffar aflöningsförmåner för stationsföreståndare ber jag
att till jämförelse med nu utgående och de föreslagna aflöningarna få
hänföra mig till följande sammanställning:
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84. 77
Nuvarande af-löning. |
Föreslagna aflöningsförmåner. |
|||||||
Bogynnelseaflöning. |
Slutatiöning. |
|||||||
Bcgyn- nelse- aflöning. |
Slut- aflöning. |
Lön. |
Medol-provi-sion |
Summa. |
Lön. |
Medel-provi-sion |
Summa. |
|
Direktör af l:a lönegraden..... |
5,500 |
6,500 |
3,400 |
4,160 |
7,560 |
4,600 |
4,160 |
8,760 |
» » 2:a » ..... |
5,000 |
6,000 |
3,000 |
3,085 |
6,085 |
4,200 |
3,085 |
7,285 |
Kommissarie, af l:a lönegraden |
4,500 |
5,300 |
3,000 |
2,045 |
5,045 |
3,800 |
2,045 |
5,845 |
» » 2’.ci » |
3,600 |
4,400 |
2,''600 |
1,530 |
4,130 |
3,400 |
1.530 |
4,930 |
» » 3:e » |
3,200 |
4,000 |
2,200 |
1,185 |
3,385 |
3,000 |
1,185 |
4,185 |
» » 4:e » |
2,S00 |
3,600 |
2,000 |
1,010 |
3,010 |
2,800 |
1,010 |
3,810 |
u » 5:e » |
t |
1,050 |
855 |
1,905 |
1,800 |
855 |
2,655 |
|
» » 6:e » |
1 1,300 |
1,600 |
1,050 |
510 |
1,560 |
1,500 |
510 |
2,010 |
» » 7:0 » |
) |
1,050 |
450 |
1,500 |
1,350 |
450 |
1,800 |
Såsom man fiuner är den föreslagna förhöjningen i begynnelseaflöning
för kommissarier af tredje och fjärde lönegraderna ringa i förhållande
till hvad som ifrågasatts för kontrollörer samt kommissarier
af första och andra graden.
Också har svenska telegraftjänstemännens förening i sin förut omförmälda
skrifvelse hemställt, att begynnelseaflöningarna för kommissarier
af tredje och fjärde graderna måtte ökas med 200 kronor.
Då jag anser de i öfrigt föreslagna lönebeloppen lämpligt afvägda,
finner jag det vara med billigheten öfverensstämmande, att denna framställning
tillmötesgås, och tillstyrker jag därför, att begynnelselönen
bestämmes för kommissarie af tredje lönegraden till 2,400 kronor och
för kommissarie af fjärde lönegraden till 2,200 kronor med rätt för
hvardera under vanlig förutsättning till löneförhöjning efter resp. 3,
6 och 9 år med 200 kronor hvarje gång.
I de ifrågasatta lönebeloppen för kommissarier af femte, sjätte och
sjunde lönegraderna föreslår jag icke någon ändring.
Hvad kommitterade föreslagit rörande biträdande personalens organisation
får jag i underdånighet förorda. Ökning i antalet biträdande ordinarie
personal synes betingad af den alltjämt i utveckling varande trafiken.
Mot de aflöningar, som ifrågasatts för biträdande personal, har jag
ingen annan erinran att göra än såvidt angår de kvinnliga bokhållarna.
I öfverensstämmelse med hvad jag hemställt i fråga om motsvarande
tjänstinnehafvare vid linjedistrikten, tillstyrker jag, att begynnelse
-
78
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.
aflöningen för bokhållarna bestämmes till 960 kronor med aflöningsförhöjning
af 60 kronor efter 2 år, af 120 kronor för hvarje gång
efter resp. 4, 6, 9 och 12 år samt af 150 kronor efter 15 år ,då slutaflöningen
skulle uppgå till 1,650 kronor.
I detta sammanhang har jag att anmäla en af föreståndare för
filialstationer gjord framställning.
Enligt nu gällande bestämmelser äro de kvinnliga föreståndarna
för filialstationerna i Stockholm och Göteborg likställda med öfriga
kvinnliga stationsföreståndare och åtnjuta sålunda antingen fri bostad
eller hyresbidrag med 200 kronor. Denna ersättning räknas enligt
gällande aflöningsreglemente till lönen och får följaktligen åtnjutas
äfven under sjukdom.
I kommitterades förslag hafva filialstationsföreståndarna icke upptagits
bland stationsföreståndarna, men bibehållits vid ett arfvode af 200
kronor årligen.
Nyss omförmälda framställning går nu därpå ut, att arfvodet måtte höjas
till 300 kronor, motsvarande hvad som högst skulle kunna utgå såsom hyresbidrag
till stationsföreståndare, samt att arfvode måtte hänföras till lönen.
Jag har emellertid icke funnit mig kunna tillstyrka bifall till denna
framställning. Filialstationsföreståndarens arbete och det ansvar, som
åligger henne, torde, jämfördt med den biträdande tjänstemannens, som
tjänstgör alternerande med föreståndaren, icke vara af beskaffenhet att
böra berättiga till högre arfvode än det föreslagna. Ifrågavarande extra
ersättning synes ej heller lämpligen böra utgå under annan tid än den,
då tjänstemannen verkligen sköter föreståndarbefattningen vid filialstationen.
Att vid längre sjukdomsfall reglera detta genom att fråntaga
den sjuka förordnandet är eu motbjudande åtgärd, som dock skulle, därest
arfvodet räknades till lönen, blifva nödvändig, för att den, som utför arbetet
och bär ansvaret, skulle få uppbära den därför bestämda ersättningen.
I öfrigt har jag vid kommitterades förslag rörande trafikdistrikten
och stationerna intet att erinra.
Enligt de grunder jag här ofvan utvecklat, skulle aflöningsstaten
för trafikdistrikten och stationerna stiga till ett belopp af 3,129,660
kronor. Motsvarande summa i kommitterades betänkande utgör såsom
nämndt 3,124,060 kronor.
4. Verkstaden.
Verkstaden har hittills varit inordnad under telefontrafikbyrån under
direkt tillsyn af denna byrås chef.
Kommitterade framhålla (sid. 88), att då enligt kommitterades förslag
de båda trafikbyråerna skulle förenas till en, det uppenbarligen
icke vore möjligt att belasta trafikbyråchefen med äfven verkstads
-
79
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.
ärendena, liksom det näppeligen syntes vara rimligt att alltid beräkna,
att man lios en person skulle kunna finna förenade de olika förutsättningar,
som kräfdes af en trafikbyråchef och en verkstadschef. Med
den omfattning, verkstadens rörelse numera erhållit, syntes det också
i och för sig vara naturligare att ställa verkstaden såsom en sjelfständig
afdelning under styrelsen i sin helhet på samma sätt som telegrafverkets
öfriga verksamhetsgrenar.
Verkstaden, hvars tillgångar vid 1905 års slut vore bokförda till
ett värde af 1,638,681 kronor och som under nämnda år utförde och
levererade arbeten till ett värde af 1,097,689 kronor, med ett medeltal
arbetare uppgående till 332, både emellertid, särskildt på senare tid,
icke på långt när medhunnit en tillverkning, som motsvarat behofvet.
Utvecklingen hade nämligen särskildt på telefonområdet blifvit vida
snabbare än som beräknats, och telegrafverkets behof hade därför till
en betydlig del måst fyllas genom inköp från enskilda verkstäder.
En utvidgning af verkstaden (sid. 89) vore därför nödvändig; och
hade telegrafstyrelsen, enligt hvad kommitterade hade sig bekant, för
afsikt att väcka förslag i detta hänseende.
I och med den förändrade chefsställning, som föreståndaren för
verkstaden enligt kommitterades förslag skulle intaga, hafva kommitterade
ansett, att verkstadsdirektör skulle för honom vara en lämpligare
tjänstebenämning.
I fråga om underingenjörer å verkstaden hade telegrafverket, med
de aflöningar, som kunnat af detsamma betalas, gifvetvis haft svårigheter
att behålla goda krafter i täflan med den enskilda industrien. För närvarande
vore å verkstaden anställd endast en ordinarie ingenjör med aflöning motsvarande
tjänstemännens af l:a graden hos styrelsen. Det vore emellertid,
enligt kommitterades åsikt, nödvändigt att kunna varaktigt fästa
vid verket ytterligare två ingenjörer, däraf en konstruktör, om det skall
blifva möjligt att fylla verkstadens uppgift.
Vidare hafva kommitterade i betraktande af det omfattande räkenskapsväsendet
å en så betydande verkstad föreslagit, att å ordinarie stat
upptages en verkstadskassör och bokhållare, som kunde utföra en dylik
tjänstemans funktioner med mera sjelfständighet än en tillfälligt anställd
bokhållare.
Slutligen vore det, mena kommitterade, otvifvelaktigt att förorda,
att ordinarie anställning beredes äfven åt verkstadens materialförvaltare,
som hade att redovisa och ansvara för högst betydande belopp i materiel.
Äfvenså vore det nödvändigt att kunna bereda fast anställning åt
de fyra verkmästare, som tjänstgjorde å verkstaden, om man skulle hafva
80
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.
utsikt att på de viktiga poster dessa beklädde kunna vinna och behålla
väl kvalificerade personer.
De förändringar, som kommitterade föreslagit beträffande personalen
å verkstaden, framgå af följande jämförelse mellan nuvarande och
af kommitterade föreslagen organisation af verkstaden:
Enligt nu gällande stat:
1 föreståndare
1 ingenjör
2
Enligt af kommitterade föreslagen stat:
1 verkstadsdirektör
3 verkstadsingenjörer
1 verkstadskassör och bokhållare
1 materialförvaltare
4 verkmästare
10
Beträffande löneförmånerna åt verkstadens personal hafva kommitterade
framhållit, att den friare och på samma gång ansvarsfullare
ställning, föreståndaren för verkstaden, enligt hvad kommitterade föreslagit,
skulle erhålla, borde föranleda en ändring äfven af hans aflöningsförhållanden.
Dessutom skulle verkstaden med det snaraste utvidgas.
Hittills hade han i berörda hänseende likställts med tjänstemän af 2:a
lönegraden hos styrelsen, en nödfallsutväg, som betingats af hans
ställning såsom tjänsteman hos styrelsen, men som föga lämpade sig
för en verkstadschef. Vid besättandet af denna befattning måste, såsom
dess natur fordrade, tagas endast samma hänsyn som inom den enskilda
industrien.
Kommitterade föreslå, att begynnelseaflöningen sättes till 6,000
kronor och den högsta slutaflöningen till 9,800 kronor, det sistnämnda
beloppet lika med högsta byråchefsaflöningen.
Nuvarande verkstadsingenjören åtnjöte samma aflöning som tjänstemän
af l:a graden hos styrelsen. Verkstadsingenjörernas aflöning borde,
enligt kommitterades åsikt, vara lika med linjeingenjörernas, enär dessa
tjänstemannaklasser kunde anses vara i hvarje afseende likställda.
Begynnelseaflöningen skulle således utgöra 3,000 kronor och slutaflöningen
5,500 kronor.
Aflöningen för den föreslagna verkstadskassören syntes lämpligen
böra bestämmas till lägst 2,400 och högst 3,400 kronor årligen.
Materialförvaltarens aflöning anse kommitterade böra utgå med 1,500
kronor för år under första tiden samt småningom stiga till 3,000 kronor.
För verkmästarna anse kommitterade böra föreslås en aflöning
81
Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 84.
från lägst 1,800 till högst 3,000 kronor jämte fri bostad eller hyresbidrag
enligt enahanda grunder, som föreslagits för underbefäl vid linjeafdelningen.
Kommitterade hafva meddelat följande jämförelse mellan nuvarande
och blifvande aflöningar vid verkstaden.
Befattning. |
Be- gyn- nelse- aflö- ning. |
A f 1 |
ö n |
i n |
r |
|||||
efter 3 år. |
efter 5 år. |
efter 6 år. |
efter 9 år. |
efter |
efter |
efter |
efter 18 år. |
efter |
||
1 |
(4,500) |
(5.0001 |
(5,500) |
__ |
||||||
Verkstadsdirektör ............< |
6,000 |
6,500 |
— |
7,000 |
7,500 |
— |
8,000 |
8,600 |
9,200 |
9,800 |
r |
(3.000) |
_ |
(3,5001 |
— |
— |
(4.000'' |
— |
— |
— |
— |
Verkstadsingenjör ............j |
3,000 |
3,400 |
— |
3,800 |
4,200 |
— |
4,600 |
5,000 |
5,500 |
— |
Verkstadskassör o. bokhållare |
2,400 |
2,700 |
— |
3,000 |
3,400 |
— |
— |
— |
— |
— |
Materialförvaltare............... |
1,500 |
1,650 |
— |
1,800 |
2,100 |
— |
2,400 |
2,700 |
3,000 |
— |
Verkmästare ..................... |
*)1,800 |
*)2,100 |
— |
*)2,400 |
*)2,700 |
— |
*)3,000 |
— |
— |
— |
Hvad kommitterade beträffande verkstaden föreslagit anser jag mig
kunna till alla delar biträda. Om de båda trafikbyråerna inom styrelsen
i enlighet med hvad jag hemställt komma att förenas till en
byrå, lärer detta, med hänsyn till den arbetsbörda, som kommer att
hvila på chefen för den nya byrån, i och för sig betinga, att verkstaden
icke kan läggas under denna byrå. För öfrigt synes den redan nu
mycket stora årliga tillverkningen vid verkstaden gifva vid handen,
att den lämpligen bör ställas under ledning af särskild person med
därför gifna kvalifikationer.
Den föreslagna aflöningen till verkstadsdirektören kan ju synas
hög, men jag finner mig däri icke kunna föreslå någon nedsättning, i
betraktande däraf att konkurrensen från privatindustrien om skickliga
ledare gör sig alldeles särskild! kännbar på detta område.
Såsom nämndt har jag icke heller i öfrigt något, att erinra mot
kommitterades förslag, såvidt det berör verkstaden.
Anslaget till aflöningar vid verkstaden skulle för 1908 uppgå till
33,700 kronor.
Till närmare åskådliggörande af förhållandet mellan nu utgående
och af mig föreslagna löneförmåner har jag uppgjort en tabell, hvilken
såsom bilaga torde få bifogas detta protokoll. (Se bil. A).
Departementschefens
yttrande.
*) + bostad eller hyresbidrag.
Bih. till Riksd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 64 Höft.
11
82
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84-
5. Särskilda anslag.
De i gällande stat under denna rubrik uppförda anslagen till ålderstillägg
äro genom de nya af kommitterade föreslagna aflöningsgrunderna
obehöfliga. Anslagen för arfvoden till extra ordinarie tjänstemän, vikariatsersättning
m. m. samt till extra ordinarie vaktbetjänte, vikariatsersättning
in. in. äro, såsom förut omförmälts, upptagna under de öfriga
särskilda afdelningarna i aflöningsstaten.
Såsom nytt under denna rubrik är först upptaget ett anslag till
uppbördsår ovision till föreståndarna för verkets stationer. För att kunna
angifva en så vidt möjligt riktig siffra för detta anslag hafva kommitterade
verkställt beräkning af det belopp, till hvilket provisionen skulle
uppgått efter uppbördssiffrorna å de särskilda stationerna åren 1901 och
1905, hvarvid framgått, att provisionen för det förstnämnda året skulle
utgjort 141,000 kronor och för det sistnämnda 167,000 kronor, således
på dessa år en ökning af 26,000 kronor, det vill säga 6,500 kronor om
året. Med framhållande att denna stigning fortgår ganska jämnt hafva
kommitterade beräknat, att uppbördsprovisionen för år 1908 kommer
att uppgå till omkring 185,000 kronor, hvilket belopp af kommitterade
upptagits i staten under denna titel.
Vidare har bland de särskilda anslagen upptagits titeln »Hyresbidrags.
Dylikt bidrag har hittills utgått endast till ett fåtal kvinnliga stationsföreståndare
och filialstationsföreståndare och redovisats under rubriken »lön).''.
Såsom framgår af det af kommitterade afgifna förslaget till aflöningsreglemente,
§ 15, (§ 16 i mitt förslag) skulle förmånen af fri bostad
eller hyresbidrag tillkomma kommissarie af de tre lägsta lönegraderna
(d. v. s. kvinnliga stationsföreståndare), verkmästare, linjemästare,
linjeförman, stationsförman, reparatör och stationsbiträde. De först
nämnda af dessa tjänstemän, de kvinnliga stationsföreståndarna, åtnjuta
redan nu med några få undantag bostad in natura. Kommitterade framhålla,
att af de öfriga torde under det första året, den nya organisationen
tillämpas, endast ett mycket litet antal kunna beredas bostad in
natura, hvarför kommitterade ansett sig böra beräkna hyresbidrag åt
samtliga ifrågavarande tjänstemän. Enligt verkställda beräkningar skulle
det med högst 300 kronor om året till stationsföreståndarna och med
20 % å aflöningen till de öfriga utgående hyresbidraget komma att för
år 1908 uppgå till följande belopp:
88
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.
för kommissarier af 5:e,
» verkmästare .............
» linjemästare .............
» linje form än................
» stationsförmän .......
y> reparatörer ...............
» stationsbiträden
Ö:e eller 7:e lönegraden till kronor 1,200: —
................ » » 1,980: —
........... » » 12,360: —
........................................... » » 20,370: —
....................... » » 1,944: —
............................................ » » 38,976: —
............................................ » » 6,684: —
eller tillsammans kronor 83,514: —-
Under titel hyresbidrag hafva därför kommitterade i staten för år
1908 upptagit ett belopp af 83,500 kronor.
Enligt mitt förslag skulle hyresbidraget till andra än stationsföreståndare
utgå med belopp, växlande mellan 15 procent och 30 procent
af aflöningen. Denna jämkning torde emellertid icke hafva någon afsevärd
inverkan på anslagets belopp, och då detsamma är förslagsanslag,
synes det mig kunna upptagas oförändradt till 83,500 kronor.
Bland särskilda anslag har äfven upptagits det tilläggsarfvode, som
enligt § 16 (§ 17 i mitt förslag) af förslaget till aflöningsreglemente
skall utgå till den del af den mera rörliga personalen — assistenter, telegrafister,
vaktföreståndare, interurbantelefonister och reparatörer — som
placeras å ort, där de allmänna lefnadskostnaderna äro särskild! höga.
Under förutsättning att detta tilläggsarfvode kommer att utgå
jämväl till linjeförmän af l:a lönegraden och enligt i det föregående
» 196 telegrafister ....................................
» 33 vaktföreståndare ...........................
■» 215 interurbantelefonister ..................
» 81 reparatörer.....................................
» 37 linjeförmän af l:a lönegraden
med kronor |
28,205 |
— |
|
)) |
35,535 |
— |
|
» |
» |
4,470 |
— |
» |
» |
23,730 |
— |
» |
» |
11,880 |
— |
» |
» |
7,320 |
— |
eller tillsammans kronor 111,140: —
Under titel tilläggsarfvode har jag därför i staten upptagit ett
belopp af 111,000 kronor.
Samtliga nu omnämnda anslag, hvilka gifvetvis icke exakt kunna
beräknas, äro upptagna såsom förslagsanslag.
Slutligen har jag i enlighet med kommitterades och telegrafstyrelsens
förslag under särskilda anslag upptagit ett belopp af 10,000
kronor till gratifikationer åt tjänstemän m. m., eller samma summa, som
alltsedan år 1903 funnits i utgiftsstaterna upptagen under titel: gratifikationer
åt tjänstemän och betjänte m. m.
Slutsumman för särskilda anslag skulle sålunda blifva 389,500 kronor.
84
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.
ökZinar''r Den för år 1907 fastställda aflöningsstaten slutar på ett belopp af
deri nya orga- kronor............................: ......................................................... 3,330,650: —
nisationen. Därest det af mig förordade förslaget skulle vinna
bifall, skulle anslagen under aflöningsstaten komma att
uppgå föi
telegrafstyrelsen
............... till kronor 194,410: —
linjedistrikten ........................ » » 531,790: —
trafikdistrikten och statio -
nerna ..........
verkstaden...........
särskilda anslag
»
»
»
»
»
»
3,129,660
33,700
389,500
utvisande sålunda en ökning af kronor.
— 4,279,060: —
948,410: —
Härtill kommer för genomförande af den nya organisationen hvad
som äskas å öfvergångsstat eller 46,240 kronor. Ökningen skulle sålunda
uppgå till 994,650 kronor.
Härifrån bör dock dragas dels hvad som för närvarande från omkostnadsstaten
eller af verkstadens medel utbetalas i arfvoden till den
extra personal, som i den föreslagna aflöningsstaten finnes upptagen
såsom ordinarie, nämligen
till linjeunderbefäl och reparatörer..................... kronor 375,790: —
» verkstadspersonal............................................... » 18,300:_
dels ock det belopp, hvarmed telegrafstyrelsen i
sitt den 30 november 1906 afgifna statförslag för
år 1908 enligt den nuvarande organisationen ansett,
att den för 1907 fastställda aflöningsstaten borde
ökas på grund af rörelsens tillväxt.............................. » 254,200:_
eller tillsammans kronor 648,290: —
Den verkliga, af den nya organisationen förorsakade ökningen
uppgår således till 346,360 kronor.
B. Pensions- och understödsstaterna.
Anslagen å dessa stater för år 1907 uppgå till 296,100 kronor.
Enligt det af telegrafstyrelsen uppgjorda förslag till utgiftsstater
för år 1908 böra beträffande dessa anslag följande förändringar vidtagas.
Till följd af dödsfall böra afföras de anslag, som upptagits för
tvenne pensioner, nämligen till förra telegrafisten å Ornö indragna station
J. E. Åkerström och till telegrafisten å Nynäs indragna station C.
Sjöberg, hvardera å 400 kronor.
85
KunglMajds Nåd. Proposition N:o 84.
Genom särskilda nådiga bref liar Kungl. Maj:t dels den 7 april
1906 bemyndigat telegrafstyrelsen att, jämlikt 4 § 2 mom. af lagen angående
ersättning för skada till följd af olycksfall i arbete den 5 juli
1901, till linjearbetarna Anders Forserstråle och Gustaf Isidor Andersson
under vissa villkor af telegrafverkets medel utbetala en årlig lifränta
af 300 kronor till dem livar, dels ock den 3 november 1906 likaledes
bemyndigat telegrafstyrelsen att, enligt föreskrifterna i 4 § 3 mom.
i nämnda lag, till aflidna telefonarbetaren Vilhelm Svenssons son Folke
Verner under vissa villkor utbetala en årlig lifränta af 60 kronor att
till honom utgå till dess han uppnått femton års ålder. Med anledning
häraf äro uti förslaget till stat för år 1908 såsom nya titlar uppförda
nämnda lifräntor.
Bland anslagen under rubriken pensions- och understödsstater har
telegrafstyrelsen vidare föreslagit, att två nya årliga understöd skulle
uppföras, det ena till linjearbetaren Lars Johan Claessén och det andra
till vaktmästaren vid Motala telegrafstation Gustaf Bygel.
Till stöd för här nedan tillika gjorda framställningar i ämnet har
styrelsen till en början beträffande Claessén anfört följande.
Vid arbete under oktober månad 1892 å eu telefonlinje i närheten
af Sollefteå blef Claessén, i följd däraf att en telefonstolpe, å hvilken
han varit sysselsatt, afbrutits, vid fallet svårt skadad i vänstra höften.
Den 15 september 1905 blef Claessén, som sedan sitt förra olycksfall
måst använda krycka, ånyo skadad, i det han vid transport af telegrafmateriel
i en trappa föll och stötte högra höften mot en murkant.
Enligt ett af förste stadsläkaren i Sundsvall C. O. Elfström den 3 juli
1906 utfärdadt läkarintyg saknade Claessén förmåga af fullständig
sträckning i vänstra höften, och hade därjämte höftledens böjningsförmåga
blifvit betydligt inskränkt.
På grund af det år 1905 inträffade olycksfallet hade, enligt hvad af
nyssberörda läkarintyg framginge, rörligheten äfven i högra höften blifvit
något inskränkt. Såsom följder af dessa sjukliga förändringar i bägge
höfterna hade uti intyget angifvits, att Claessén vid ställförflyttning
vore nödsakad att använda käpp i hvardera handen, att han icke kunde
resa sig från sittande ställning utan tillhjälp af händerna, att han vore
oförmögen till hvarje arbete, förenadt med upprätt kroppsställning, att
jämväl hans förmåga att arbeta i sittande ställning syntes vara i viss
mån inskränkt, och att Claessén i betraktande af hans yrke vore att
anse som fullständig invalid; hvarjämte läkaren förklarat, att någon
nämnvärd förbättring icke vore att vänta.
Claessén, som är född den 11 januari 1851 och sålunda 56
86 Kungl, Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.
år gammal, hade varit anställd i telegrafverkets tjänst från den 1
juli 1887. Sedan olycksfallsdagen den 15 september 1905 intill utgången
af juni månad 1906 både till Claessén utbetalats sjukaflöning af
telegrafverkets medel med 3 kronor per dag. För tiden från och med
den 1 juli 1906 till årets utgång ägde Claessén jämlikt nådigt bref den
17 augusti 1906 att af telegrafmedel uppbära ett understöd af 240 kronor.
Då Claessén ådragit sig omförmälda svåra skador vid utförande af
arbete i telegrafverkets tjänst, bar telegrafstyrelsen, för beredande åt
honom af stadigvarande understöd, uti statförslaget för år 1908 uppfört
ett belopp af 480 kronor.
Uti särskild underdånig skrifvelse den 11 december 1906 bar telegrafstyrelsen
anhållit, att Claessén måtte med anledning af ifrågakomna
olycksfall äfven för år 1907 tillerkännas ett understöd af sistnämnda
belopp.
Vidkommande därefter det ifrågasatta understödet till vaktmästaren
Bygel anför telegrafstyrelsen följande.
Bygel, som vore född den 14 september 1841 och således nu öfver
65 år gammal samt gift, både allt sedan den 9 november 1881 varit
anställd vid telegrafstationen i Motala.
I sin tjänstgöring hade Bygel, enligt samstämmande vitsord af sina
förmän, städse ådagalagt mycken flit, ordentlighet och plikttrohet samt
på ett i allo tillfredsställande sätt fullgjort sina åligganden.
Bygels årsaflöning utgjorde till eu början 450 kronor, men hade
därefter höjts från och med den 1 juli 1889 till 500 kronor, och från
och med den 1 januari 1890 till 530 kronor samt slutligen från och
med den 1 november 1899 till 600 kronor. Därjämte uppbar Bygel
sedan den 1 april 1904 särskild ersättning för städning med 120 kronor
för år.
På grund af nedsatt arbetsförmåga hade Bygel från och med den
1 januari 1907 erhållit afsked från telegrafverkets tjänst. Då Bygel,
hvilken saknade rätt till pension från telegrafverkets pensionsinrättning,
ej syntes blifva i tillfälle att efter afskedstagandet förskaffa sig några
nämnvärda inkomster, har telegrafstyrelsen ansett det vara en plikt
att söka utverka åt honom ett understöd under hans återstående lifstid,
hvilket i någon mån skulle kunna skydda honom och hans familj
för nöd, och hade styrelsen för detta ändamål i statförslaget för år 1908
uppfört ett pensionsbelopp åt honom af 300 kronor.
Uti underdånig'' skrifvelse den 11 december 1906 har därefter telegrafstyrelsen
anhållit, att Bygel måtte för år 1907 tillerkännas en gratifikation
af 300 kronor.
ST
Kungt. Maj:tv Nåd. Proposition N:o <s‘4.
I detta sammanhang anhåller jag att få anmäla telegrafstyrelsens
underdåniga skrifvelse den 22 januari 1907 med anhållan om lifränta
åt genom olycksfall skadade telegrambäraren Algot Knut Bäckman.
Af de till detta ärende hörande handlingar inhämtas, att Bäckman
den 29 juli 1906 efter slutadt arbete i en af telegrafverkets lokaler
här i staden, i afsikt att medelst spårvagn begifva sig till sitt hem för
att intaga middagsmåltid, försökt bereda sig plats å en vid motorvagnen
tillkopplad släpvagn, som emellertid varit fullsatt med passagerare,
hvarför Bäckman ej fått någon plats å densamma. Bäckman hade då,
sedan spårvagnen satts i gång, springande invid motorvagnen, försökt
erhålla plats å sistnämnda vagns främre plattform. Härvid hade Bäckman
fallit i gatan och kommit under spårvagnen med påföljd, att
vänstra underbenet krossats. Benet hade sedermera måst amputeras.
Uti sin förevarande skrifvelse har telegrafstyrelsen upplyst, att
Bäckman, som är född den 26 juli 1892 och den 18 juni 1906 antagits
i telegrafverkets tjänst, under den korta tid, han varit anställd
vid verket, städse iakttagit ett godt uppförande och utfört sina åligganden
till belåtenhet, samt att han ej kunde påräkna annat än ett
mycket ringa understöd från sina föräldrar, hvilka lefde i blygsamma
ekonomiska omständigheter.
Telegrafstyrelsen har vidare meddelat, att styrelsen för vinnande
af större befordringshastighet vid telegrammers distribuering i Stockholm
och för beredande för telegrambärarna af möjlighet att under de
jämförelsevis korta måltidsrasterna hinna till sina merendels aflägset
belägna hem med spårvagnsbolagen i Stockholm träffat aftal om rätt
för uniformerad vaktbetjänt vid telegrafverket att afgiftsfritt begagna
sig af spårvägarna.
På grund af hvad telegrafstyrelsen i ärendet anfört och med framhållande
att enligt styrelsens förmenande olycksfallet icke orsakats af
vårdslöshet eller oförsiktighet från Bäckmans sida, har styrelsen anhållit,
att, ehuru eleven Bäckman i anledning af olycksfallet icke vore berättigad
till ersättning enligt lagen angående ersättning för skada till följd af
olycksfall i arbete den 5 juli 1901, han likväl måtte af billighetsskäl
tillerkännas eu lifränta till belopp, motsvarande det, som enligt nyssberörda
lag vore för liknande fall fastställdt, eller etthundrafemtio kronor
om året, att från och med år 1907 utgå under hans återstående lifstid.
Bidraget till telegrafverkets j)ensionsinrättning har utgått dels med
fem procent af portoinkomsten af telegrafmedel, och dels med ett fast
tilläggsbelopp, afpassadt efter de förbindelser pensionsinrättningen måst
tid efter annan ikläda sig för nya befattningar. Nämnda fem procent
88
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.
af portoinkomsten har i telegrafverkets utgiftsstat för år 1907 upptagits
till förslagsvis 91,000 kronor och tilläggsbeloppet till 126,190
kronor.
Beträffande de af kommitterade föreslagna bestämmelser i fråga
om pensionsrätten åt telegrafverkets personal tillåter jag mig hänvisa
till kommittébetänkandet (sid. 150 och följande samt förslaget till aflöningsreglemente
§ 6 (§ 7).
Jag anhåller här endast få återge en tabell, innehållande jämförelse
mellan de af kommitterade föreslagna och nu utgående högsta pensionsbelopp
för ett flertal af de förut befintliga befattningarna.
Högsta pensionsbelopp |
|||
enligt kommitté ra-des förslag. |
enligt nu |
Anmärkningar. |
|
byråchef............................ telefondirektör, telegrafdirektör af l:sta |
5,500 |
5,000 |
|
lönegraden ................................. |
4,600 |
4,500 |
pensionsåldern höjd till 65 år. |
j verkstadsdirektör............................ |
4,600 |
4,000 |
pensionsåldern nedsatt till 60 år. |
I telegrafdirektör af 2:dra lönegraden...... |
4,200 |
4,000 |
pensionsåldern höjd till 65 år. |
1 linjedirektör .................................... 1 byråtjänsteman (nuvarande tjänsteman af |
4,200 |
3,800 |
o rc o O |
j ‘2-.dra graden hos styrelsen)............ | byrå tjänsteman (nuvarande tjänsteman af |
4,000 |
4,000 |
|
| l:a graden hos styrelsen)............... |
4,000 |
2,800 |
|
| kommissarie af l:a lönegraden............ |
3,800 |
3,800 |
pensionsåldern höjd till 65 år. |
» » 2:a » ...... |
3,400 |
3,300 |
d:o d:o d:o |
» » 3:e » ........... |
3,000 |
3,000 |
d:o d:o d:o |
linjeingenjör.................................... |
3,000 |
3,000 |
|
| kommissarie af 4:e lönegraden............ |
2,800 |
2,800 |
d:o d:o d:o |
assistent....................................... |
2,200 |
2,100 |
|
kommissarie af 5.e lönegraden............ |
1,500 |
1,200 |
|
» » 6:e » ............ |
1,400 |
1,200 |
|
» » 7:e » ............ |
'' 1,300 |
1,200 |
|
telegrafist ....................................... |
1,200 |
1,200 |
pensionsåldern nedsatt till 55 år. |
vaktföreständare ............................. |
1,200 |
1,050 |
|
8tationsförman ................................. |
1,000 |
600 |
pensionsåldern höjd till 65 år. |
vaktmästare ................................... |
1,000 |
600 |
|
interurbantelefonist (nuv. l:a lönegraden) |
900 |
900 |
pensionsåldern nedsatt till 55 år. |
» (nuv. 2: a » ) |
900 |
750 |
|
stationsbiträde................................. |
900 |
600 |
pensionsåldern höjd till 65 år. |
Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 84. 89
Kommitterade framhålla, att genom den af kommitterade föreslagna
omorganisationen, hvarigenom ett ganska afsevärdt antal nya befattningar
skulle uppföras å ordinarie stat och antalet tjänstemän i de uti
staten nu upptagna befattningarna i vissa fall komme att ökas, komme
gifvetvis det af statsmedel till telegrafverkets pensionsanstalter utgående
anslaget att behöfva höjas.
Någon fullständig utredning af de ändrade kostnaderna för pensioneringen
har emellertid af kommitterade icke medhunnits (se dock
betänkandet sid 154).
Beträffande det nämnda bidraget till pensionsinrättningen af portomedel
afsågs vid pensionsinrättningens bildande en och en half procent
af detsamma såsom ständigt bidrag af statsmedel för pensionering af
personalen till det antal och i enlighet med de aflöningar, som funnos
vid pensionskassornas tillkomst — pensionsinrättningen trädde i verksamhet
den 1 januari 1875 och änke- och pupillkassan den 1 juli
samma år — under det att tre och en half procent anvisades att amortera
den retroaktivfond, som beräknats motsvara det dåvarande värdet
af samtliga afgifter för den äldre personalens pensionering, hvilka enligt
de för pensionsinrättningen gällande matematiska grunder skulle
hafva med hänsyn till personalens dåvarande ålder och aflöning influtit
under dess föregående tjänstetid, därest pensionsinrättningen hela
denna tid varit i verksamhet.
Nämnda retroaktivfond är slutamorterad under år 1907.
Med erinran härom hafva kommitterade föreslagit, att staten fortfarande
borde anvisa samma belopp, 3 Vs procent af portomedel, att,
då detsamma icke längre vore behöflig! för sitt ursprungliga ändamål,
bereda inträde i pensionsinrättningen åt den ganska talrika linjepersonal
— linjemästare, linjeförmän och reparatörer — som nu vore
föreslagen till uppförande å ordinarie stat. Liksom vid pensionsanstalternas
bildande gällde, enligt kommitterades mening (sid. 155), äfven
nu, att denna nya personal icke kunde själf bereda sig inträde i pensionsinrättningen,
då därför skulle kräfvas erläggande af afgifter äfven
för den förflutna tiden, uppgående till ett belopp, som för många
skulle motsvara eu så stor del af aflöningen, att dylika afgifter icke
ens kunde ifrågasättas.
Nämnda anslag, 5 procent af portomedel, skulle alltså fortfarande utgå.
För öfrigt hafva kommitterade tänkt sig, att den utjämning i anslagen
till pensionsanstalterna, som kunde efter verkställd fullständig
utredning visa sig behöflig och hvilken, efter hvad kommitterade funnit,
ej representerade något afsevärdt belopp, skulle kunna, i likhet med
Bih. till Riksd. Prot. 1807. 1 Sami. 1 Åfd. 64 Käft. 12
90 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.
hvad som vid föregående tillfällen skett, upptagas i utgiftsstaterna för
ett kommande år.
Då telegrafinkomsterna för år 1908 beräknats komma att uppgå till
2,000,000 kronor, bär det af telegramportot utgåénde bidraget till pensionsinrättningen
uti staten för år 1908 upptagits till 100,000 kronor,
hvilket belopp med 9,000 kronor öfverskjuter det förutnämnda belopp,
som utgjorde motsvarande post i 1907 års stat.
Hvad angår det ofvanberörda tilläggsbeloppet till pensionsinrättningen,
innefattar detsamma det årliga anslag, som beräknats motsvara
kostnaden från statens sida för pensionering af den från och med år
1903 å ordinarie stat uppförda personal. I fråga om beloppet af denna
kostnad för nu ifrågasatta reglering hafva kommitterade erinrat, att,
ehuru den nedsättning i pensionsåldern för viss del af expeditionspersonalen,
som kommitterade funnit tjänstens kraf påkalla, gifvetvis
medför någon ökning af pensionskostnaden, å andra sidan den betydande
höjningen af pensionsåldern för manliga stationsföreståndare med
flere af tjänstemännen medför en betydande minskning.
Uti det för år 1907 beviljade tilläggsbeloppet, 126,190 kronor, har
äfven inberäknats ett belopp af 270 kronor, utgörande ersättning för
skillnaden mellan det för år 1906 upptagna tilläggsanslaget och det som
på grund af uppförande å ordinarie stat från och med sistnämnda år
af vissa tjänster rätteligen bort utgå. Då detta belopp af 270 kronor
sålunda var afsedt att endast en gång upptagas i staten, har telegrafstyrelsen
i statförslaget för år 1908 nedsatt tilläggsanslaget till pensionsinrättningen
från 126,190 kronor till 125,920 kronor.
Kommitterade hafva af ofvan angifna skäl i sitt statförslag för
sistnämnda år bibehållit det af telegrafstyrelsen föreslagna tilläggsbeloppet
till pensionsinrättningen, 125,920 kronor.
Uti 1907 års stat är till bidrag till telegrafverkets änke- och pupillkassa
uppfördt ett anslag af 8,000 kronor, och har telegrafstyrelsen uti
statförslaget för år 1908 upptagit nämnda anslag med enahanda belopp.
I det af kommitterade upprättade statförslaget har äfven detta
anslag bibehållits oförändradt.
Till fyllnadspensioner äro enligt 1907 års stat förslagsvis anslagna
65,500 kronor. Inom telegrafstyrelsen har verkställts beräkning öfver
de fyllnadspensioner, Indika kunna antagas komma att beviljas till och
med år 1908, och har summan af hvad däraf skall börja att utgå under
sistnämnda år lagts till de för år 1907 beräknade beloppen, hvar
-
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.
91
vid visat sig, att det för ändamålet erforderliga förslagsanslaget bör
upptagas till 66,650 kronor eller 1,150 kronor högre än i 1907 års stat.
Summan af anslagen å 1907 års pensions- och
understödsstater utgör såsom förut nämnts ............... kronor 296,100: —
Lägges härtill ofvan föreslagna förhöjningar,
nämligen:
för lifränta till linjearbetaren Anders
Forserstråle........................ kronor 300: —
för lifränta till linjearbetaren
Gustaf Isidor Andersson ......... » 300: —
för lifränta till aflidne telefonarbetaren
Vilhelm Svenssons son
Folke Verner ..............................
för understöd åt linjearbetaren
Lars Johan Claessén ...............
för understöd åt vaktmästaren
Gustaf Bygel ..............................
för lifränta åt telegrambäraren
Algot Knut Bäckman ...............
för det å telegramportot beräknade
bidraget till telegrafverkets
pension sinrättning............
för fyllnadspensioner......................_
eller tillhopa......................................
men afdragas:
dels de för aflidne J.
E. Åkerström och
C. Sjöberg uppförda
pensionsbelopp tillhopa
...........................kr. 800: —
dels ock anslaget för en
gång till telegrafverkets
pensionsinrättning
.......................... 270: —
eller tillsammans .............................
erhålles en ökning af
60: —
480: —
300: —
150: —
9,000:
1,150:
kronor 11,740:
kronor 1,070: —
.. kronor 10,670:
Ifrågavarande stater skulle sålunda för år 1908
komma att sluta å ett belopp af.............................
kronor 306,770: —
92
Departements
chefens
yttrande.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.
På de af telegrafstyrelsen anförda skäl anser jag mig böra tillstyrka,
att Kungl. Maj:t föreslår Riksdagen bevilja de åt linje arbetaren Claessén,
vaktmästaren Bygel och telegrambäraren Bäckman ifrågasatta understödsbeloppen;
och torde dessa understöd böra utgå från och med år 1907.
Hvad angår frågan om tjänstemännens vid telegrafverket pensionering,
gäller för ^ närvarande, att pension, till beloppet motsvarande
oafkortad lön, utgår dels från telegrafverkets pensionsinrättning enligt
det för denna inrättning gällande reglemente dels ock med erforderligt
fyllnadsbelopp af telegrafverkets medel. Enligt nämnda reglemente äro
inrättningens delägare, d. v. s. alla i ordinarie tjänst vid telegrafverket
anställda personer, skyldiga att erlägga årsafgifter, som för personalen
inom styrelsen belöpa sig till 3 procent af pensionen och för öfriga
delägare till 5,2 a 6 procent däraf, beroende på vederbörandes ålder
vid inträde i tjänst. Därjämte är den, som efter fyllda 25 år iuträdt
i pensionsinrättningen, pliktig att erlägga retroaktivafgift.
‘Statens bidrag till pensionsinrättningen har, såsom nämndt, utgjort
dels 5 procent af portoinkomsten af telegrafmedel dels särskild! tillläggsbidrag
för den genom 1902 års omorganisation nytillkomna ordinarie
personalen.
Pensionen från pensionsinrättningen utgör högst 60, lägst 48
procent af aflöningen. Då emellertid slutlönen i allmänhet är större
än det i reglementet angifna procenttalet af hela aflöningen, har fyllnadspension
utbetalts af telegrafmedel för fyllande af skillnaden mellan
den garanterade pensionen och den från pensionsinrättningen utgående.
Enligt kommitterades förslag skulle pensionen fortfarande utgå
dels från pensionsinrättningen och dels i form af fyllnadspension, och,
enligt hvad jag inhämtat, skulle kommitterade afsett, att pensionsinrättningen
skulle betala proportionsvis lika stor andel af de föreslagna
pensionerna som af de nu utgående. I öfrigt äro de af kommitterade
föreslagna bestämmelser angående pensioneringen, med undantag beträffande
generaldirektören, väsentligen hämtade från det af 1902 års pensionskommitté
afgifna betänkande.
Hvad angår _ generaldirektörens pensionsförhållanden, hafva dessa
ordnats med ledning af de grundsatser, som finnas bestämda för pensionering
af chefen för Trollhätte kanal- och vattenverk, dock att kommitterade
icke föreslagit någon bestämmelse om skyldighet för generaldirektören
att erlägga pensionsafgift. Detta synes mig emellertid vara
ett undantag, hvarför giltiga skäl ej kunna utletas, utan har jag ansett
generaldirektören böra erlägga en årlig pensionsafgift af 360 kronor,
motsvarande hvad som skolat utgå enligt det genom proposition
n:r 18 innevarande års Riksdag förelagda förslag till lag angående
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 84.
93
civila tjänstinnehafvares rätt till pension. Under förutsättning att
generaldirektören är medlem i telegrafverkets pensionsinrättning och
vid afgång från generaldirektörsämbetet är berättigad till pension från
denna inrättning, torde af telegrafmedel böra utgå endast fyllnadspension.
Under förstnämnda förutsättning lärer pensionsafdraget böra minskas med
det belopp, som generaldirektören erlägger till pensionsinrättningen.
Berörda lagförslag skiljer sig i vissa delar från de af ofvannämnda
pensionskommitté uttalade åsikter, och torde de i telegrafkonnnitterades
förslag till aflöningsreglemente, § 6 punkterna 4—7, (§ 7 p. 4—7) ifrågasatta
stadganden i tillämpliga delar bringas till öfverensstämmelse med af
Kungl. Maj:t redan gillade principer samt i erforderliga delar kompletteras.
Särskilda af kommitterade framhållna omständigheter synas emellertid
betinga vissa undantagsbestämmelser i fråga om pensionsåldern.
Beträffande tjänstemännen i styrelsen, som hittills varit pensionsberättigaae
vid 65 lefnads- och 35 tjänstår, torde dock ingen anledning
föreligga att göra undantag från den i lagförslaget såsom allmän
regel antagna pensionsåldern af 67 år. För kvinnliga tjänstemän
i allmänhet torde antalet tjänstår böra, jämväl i öfverensstämmelse med.
lagförslaget, bestämmas till 30. Däremot synas mig de af kommitterade
i öfrigt föreslagna stadganden om pensionsålder lämpliga med
hänsyn till antydda särskilda omständigheter.
De af kommitterade föreslagna pensionsunderlag äro med hänsyn till
de jämförelsevis höga slutaflöningarna i allmänhet lägre än om de beräknats
enligt de i omförmälda lagförslag angifna grunder, och har jag
icke funnit anledning till erinran mot hvad kommitterades förslag i
denna del innehåller.
Den omständigheten att någon fullständig utredning för närvarande
ej föreligger rörande de ökade kostnaderna, som kommitterades
förslag i förenämnda afseende skulle för staten medföra, synes mig icke
föranleda betänklighet mot att antaga detsamma, då man i allt fäll
redan af den utredning, som förebragts, kan i hufvudsak bedöma frågan.
Till nästkommande års riksdag torde en uttömmande utredning
kunna medhinnas. Jag tillstyrker därför hvad kommitterade rörande
pensions- och understödsstaterna hemställt.
Hvad därefter angår
C. Omkostnadsstaten.
äro anslagen under denna afdelning, hvilka samtliga äro förslagsanslag,
i staten för år 1907 upptagna till 2,774,650 kronor.
94
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.
Höjning af
anslaget till
stationers och
linjers underhåll.
Höjning af
anslaget till
blanketter
m. m.
Häraf äro under titeln: »Stationers och linjers underhålla upptagna
1,700,000 kronor. Samma anslag beräknades i omkostnadsstaten
för år 1903 till
)) » 1904 )>
» » 1905 »
» » 1906 »
1.200.000 kronor
1.370.000 ))
1.445.000 » och
1.580.000 » .
Telegrafstyrelsen har meddelat, att utgifterna från detta anslag,
hvilka själffallet ökas i förhållande till mängden af nyanläggningar,
under år 1906 torde komma att uppgå till omkring 1,967,000 kronor
eller till ett belopp, som med omkring 267,000 kronor öfverstiger äfven
det i 1907 års stat för ifrågavarande ändamål upptagna anslag. Med
stöd af vunnen erfarenhet tiar styrelsen ansett, att för år 1908 minst
2,000,000 kronor vore erforderliga för betäckande af utgifterna under
denna titel. Genom uppförande af ett större antal linjeunderbefäl och
reparatörer å ordinarie stat komme emellertid utgifterna under denna
titel att minskas med ett belopp motsvarande den del af ifrågavarande
tjänstemäns arfvoden, som hittills utgått af detta anslag. Efter verkställd
beräkning hafva kommitterade funnit detta belopp uppgå till
omkring 240,000 kronor, hvadan detta anslag af kommitterade föreslagits
till 1,760,000 kronor eller till ett 60,000 kronor högre belopp
än hvad för år 1907 blifvit för ändamålet beviljadt.
Under anslagstiteln »Blanketter, telefonkataloger, skrifmaterialier, läcker,
renskrifning m. m.» har uppförts:
för år 1905 ett belopp af.................... 175,000 kronor
» » 1906 » » »..................... 190,000 » och
» » 1907 » » » ..................... 200,000 »
Telegrafstyrelsen framhåller, att utgifterna under detta anslag för år
1905 uppgått till 210,848 kronor och syntes för år 1906 komma att
öfverskrida äfven denna summa. För åren 1907 och 1908 vore icke heller
någon minskning att påräkna. En af de största posterna under denna titel
utgjordes nämligen af rikstelefonkatalogen och utgifterna för densamma
vore på grund af det år från år ökade antalet telefonabonnenter i ständigt
stigande. Styrelsen har därför ansett, att uti staten för år 1908
ifrågavarande anslag bör uppföras med ett till 220,000 kronor förhöjdt
belopp eller med 20,000 kronor mera än i 1907 års stat.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84. 95
Till beklädnad, är uti 1907 års stat uppfördt ett anslag af 100,000
kronor. Då emellertid införandet af en sommararbetsdräkt för linjearbetarna
befunnits vara oundgängligen nödvändigt, har telegrafstyrelsen
för bestridande af de härmed förenade kostnaderna föreslagit, att
uti statförslaget för år 1908 anslaget upptages med 120,000 kronor,
hvilken summa med 20,000 kronor öfverstiger anslaget för år 1907.
Anslaget till inköp och underhåll af inventarier och verktyg in. m.
var uti 1905 års stat upptaget till 75,000 kronor, men höjdes uti 1906
års stat till 100,000 kronor, och har anslaget uti 1907 års stat bibehållits
vid sistnämnda belopp. Telegrafstyrelsen har meddelat, att
utgifterna under detta anslag år 1905 uppgingo till omkring 113,000
kronor och syntes efter gjorda beräkningar under år 1906 komma
att stiga till omkring 137,000 kronor. En höjning af anslaget syntes
sålunda nödvändig, dock har telegrafstyrelsen ansett anslagskrafvet
för år 1908 kunna begränsas till 115,000 kronor, utgörande detta belopp
en höjning af 15,000 kronor från den i 1907 års stat upptagna
summan.
Under titeln »Telegrafverkets undervisningsanstalt» är uti 1907 års
stat upptaget ett belopp af 15,000 kronor. Telegrafstyrelsen framhåller,
att införandet af realskoleexamen såsom tillräcklig kompetensfordran
för vinnande af tillträde till telegrafelevkursen vid undervisningsanstalten
torde komma att inom en icke aflägsen framtid kräfva utvidgning
af kurserna samt införande af nya läroämnen, hvilket i sin
ordning erfordrade nya lärarkrafter och ökadt utrymme. Styrelsen har
med anledning häraf ansett, att uti staten för år 1908 anslaget till
telegrafverkets undervisningsanstalt borde uppföras med 20,000 kronor,
hvilket belopp sålunda med 5,000 kronor öfverstiger motsvarande
summa uti 1907 års stat.
Öfriga anslag å omkostnadsstaten har telegrafstyrelsen ansett icke
erfordra någon höjning.
Kommitterade föreslå emellertid, att ytterligare två af de i omkostnadsstaten
upptagna anslagen något höjas.
Enligt § 19 i det af kommitterade utarbetade förslag till aflöningsreglemente
för tjänstemän vid telegrafverket (§ 20 i mitt förslag) lämnas
kostnadsfri läkarvård jämte medikamenter enligt de närmare bestämmelser,
som af Kungl. Maj:t må komma att meddelas, åt linjemästare, linje
-
Höjning af
anslagot till
beklädnad.
Höjning af
anslaget till
inköp af
inventarier
in. in.
Höjning af
anslaget till
telegrafverkets
undervisningsanstalt.
Höjning af
anslaget till
sjukvård
m. m.
96
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.
förman, stationsförman, vaktmästare, reparatör, stationsbiträde, telegrambärare,
vid linjebyggnaderna anställda extra ordinarie underbefäl och
arbetare äfvensom åt underbefäl och arbetare vid telegrafverkets verkstad
samt åt annan med desamma jämförlig, i telegrafverkets tjänst
befintlig tillfällig personal. Samma bestämmelse, med något annan formulering,
återfinnes i § 14 af hittills gällande aflöningsreglemente.
I 1907 års utgiftsstater är för sjukvård och begrafningshjälp uppfördt
ett belopp af 15,000 kronor..
Af skäl, som kommitterade å sid. 207—208 af sitt betänkande närmare
utvecklat, hafva kommitterade föreslagit, att ett tuberkulossjukhus
måtte anskaffas för telegrafverkets nysnämnda personal. Enligt hvad
kommitterade beräknat skulle ett sådant sjukhus för 16 å 20 patienter
fylla telegrafverkets behof. Utredningar, som verkställts af de af styrelsen
för Svenska nationalföreningen mot tuberkulos utsedda kommitterade,
gåfve vid handen, att byggnadskostnaden för ett sjukhus för 16
patienter komme att uppgå till 38,000 kronor.
Enligt sistnämnda kommitterades beräkningar skulle den årliga
driftkostnaden för ett djdikt sanatorium uppgå till följande belopp:
Aflöning ar:
Läkare (ej anställd särskilt för sjukhuset,
men med skyldighet att göra rond minst
en gång i veckan).......................................... Kronor 500: —
Sköterska (lön 400 kr., allt fritt 365 kr.) » 765: —
En städerska och en köksa (löner 400 kr.,
allt fritt 730 kr.)............................................ j> 1,130: —
En eldare eller en gårdskarl, arfvode......... » 500: — 2 895-
Utspisning m. m.
16 patienter i 360 dagar å 1 krona per d?
Ved och kol..................................................
Tvätt...................................................................
Lyse ...................................................................
Medicin ...............................................................
Linneförråds och inventariers underhåll..
Byggnadens underhåll ...................................
Oförutsedda utgifter .......................................
Kronor |
5,760 |
— |
» |
400 |
— |
» |
200 |
— |
» |
200 |
— |
» |
200 |
— |
» |
200 |
— |
» |
350 |
— |
» |
200 |
— |
7,510: —
Summa kronor 10,405: —
97
Kung}. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.
Teiegrafkomraitterade framhålla, att från denna summa emellertid
borde dragas dels kostnaden för patienternas utspisning, 5,760 kronor,
hvilken motsvarade nu utgående kostnad för lasaretts- och sanatorievård,
och dels kostnaden för medicin, hvilken redan nu af telegrafverket
bestrides. Af återstående utgifter kunde kostnaderna för linneförråds
och inventariers samt byggnadens underhåll föras å andra utgiftstitlar,
hvarför den ökade kostnaden för »sjukvård och begrafningshjälp»
skulle, om kommitterades förslag till anordnande af särskildt sjukhus för
telegrafverkets personal vunne godkännande, uppgå till 3,895 kronor
eller i rundt tal 4,000 kronor.
Af sålunda anförda skäl hafva kommitterade i det nu förevarande
anslaget föreslagit en höjning med 4,000 kronor, och har sålunda detta
anslag i staten upptagits till 19,000 kronor.
Anslaget till felräkning spenning ar, hvilket i 1907 års stat upptagits
till 3,500 kronor'' hafva kommitterade på grund af den utsträckning i
rätten att erhålla felräkningspenningar, som kommitterade föreslagit,
ansett böra höjas till 10,000 kronor.
Mot hvad telegrafstyrelsen sålunda föreslagit har jag icke funnit
anledning till erinran.
Hvad särskildt angår förslaget om anordnande af ett tuberkulossjukhus
för telegrafverkets till sjukvård berättigade personal, anser jag
mig böra kraftigt förorda detsamma. Såsom framgår af kommitterades
redogörelse, äro tuberkidösa lungsjukdomar rätt talrika i synnerhet bland
linjearbetarna, och dödsfallsprocenten bland de sjuka har visat sig påfallande
hög. Detta torde säkerligen hafva sin förklaring i de ogynnsamma
förhållanden, hvarunder dessa statstjänare ofta nog måste utföra
sitt sträfsamma arbete, samt däri, att sanatorievård på grund af
det strängt anlitade utrymmet å befintliga inrättningar icke kunnat i
tid beredas de af sjukdomen angripna. Å de s. k. folksanatorierna kan
gifvetvis icke något företräde lämnas åt i statstjänst anställda personer.
Det synes mig därför, som skulle det vara, om än ej en plikt, så dock
en synnerligen behjärtansvärd sak att staten anordnar särskilda sjukhem
för den personal, hvilken staten åtagit sig att bereda sjukvård.
Kostnaderna synas icke afskräckande. På sätt kommitterade påpekat,
torde det ej heller vara att befara, att platser å det tillämnade sjukhuset
skulle behöfva stå oupptagna, då säkerligen andra statens verk
skulle med tacksamhet begagna sig af tillfället att kunna å sjukhuset
bereda vård åt dem tillhörande personal.
Bil. till Bihd. Prat. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 64 Haft.
Höjning af
anslaget till
felräkningspenningar.
Departements
chefens
yttrande.
13
98
Departementschefens
yttrande.
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.
Titeln »Diverse utgiften, som i 1907 års stat upptagits till 74,150
kronor och af kommitterade föreslagits till 74,250 kronor, torde för
jämnande af staternas slutsumma böra nedsättas till 59,130 kronor.
Summan af anslagen å 1907 års omkostnadsstat utgör såsom förut
nämnts .................................................................. 2,774,650 kronor.
Läggas härtill ofvan föreslagna förhöjningar,
nämligen till:
»Stationers och linjers underhåll»............................ 60,000
»Blanketter, telefonkataloger m. m.»........................ 20,000
»Beklädnad»..................................................................... 20,000
»Inköp och underhåll af inventarier m. m.» ......... 15,000
»Sjukvård och begrafningshjälp»................................. 4,000
»Telegrafverkets undervisningsanstalt».................... 5,000
»Felräkningspenningar» .............................................. 6,500
»
»
»
»
»
»
»
summa 2,905,150 kronor.
Dragés därifrån minskningen å »Diverse
utgifter»............................................................................ 15,020 »
skulle 1908 års omkostnadsstat uppgå till ............ 2,890,130 kronor.
D. Ränta och amortering-.
Till betalning af ränta och amortering å telegrafverkets lån hafva
kommitterade för år 1908 upptagit ett belopp af 1,884,400 kronor.
Motsvarande belopp i 1907 års stat utgjorde 1,699,400 kronor,
hvadan sålunda nu föreslås en förhöjning af 185,000 kronor.
Härvid har jag icke någon anmärkning att framställa. Jag tilllåter
mig endast erinra, att Kungl. Maj:t i propositionen n:r 14 föreslagit
innevarande års Riksdag att bemyndiga riksgäldskontoret att tillhandahålla
telegrafstyrelsen för fortsatt utveckling af statens telefonväsende
ett lånebelopp för 1907 af 5,000,000 kronor.
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.
09
Såsom anslag under rubriken
E. Fastigheter
uppfördes i utgiftsstaterna för år 1907 tillsammans 500,000 kronor.
Beträffande de under denna rubrik upptagna auslagsbelopp anför
telegrafstyrelsen i sin underdåniga skrifvelse angående förslag till utgiftsstater
för telegrafverket för år 1908 följande.
Af de under denna titel uti 1906 och 1907 års utgiftsstater uppförda
anslag hade, jämlikt särskilda medgifvanden af Kung!. Maj:t och
Riksdagen, för utvidgning af telegrafverkets lokaler i Stockholm reserverats
för år 1906 100,000 kronor och för år 1907 200,000 kronor.
Uti det statsrådsprotokoll, som åtföljde Kungl. Maj:ts nådiga proposition
till 1905 års riksdag angående statsverkets tillstånd och behof,
vore närmare redogjordt för de skäl, som föranledt telegrafstyrelsen att
göra underdånig framställning om medgifvande att reservera medel för
ifrågavarande ändamål, hvarjämte framhållits, hurusom det vore oundgängligt
att anlita telegrafverkets vinstmedel från flera statsregleringsperioder
för hvarje år till så stort belopp, som lämpligen kunde därtill
disponeras.
Med anledning häraf hade telegrafstyrelsen uti det under rubriken
»Fastigheter» i förslaget till 1908 års stater uppförda belopp för ofvanberörda
ändamål inberäknat ett belopp af 200,000 kronor.
Behofvet af större lokaler för telefonstationen i Stockholm hade
emellertid blifvit allt mer trängande. Telefonnätet hade där hastigt
utvecklat sig, såsom framginge af följande öfversikt:
vid slutet af år 1896 funnos 3,670 st. apparater
)) |
1897 |
» |
4,949 |
» |
» |
» |
1898 |
» |
6,341 |
» |
» |
» |
1899 |
7,600 |
» |
» |
|
» |
1900 |
» |
8,615 |
» |
» |
» |
1901 |
» |
8,562 |
» |
» |
» |
1902 |
» |
9,264 |
» |
» |
» |
1903 |
» |
10,843 |
» |
» |
» |
1904 |
» |
12,308 |
» |
» |
» |
1905 |
» |
13,954 |
» |
» |
Anslag fölutvidgning
af
telegrafverkets
lokaler i
Stockholm.
100
Kung!. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 84.
De under samma tidsperiod i Stockholm influtna telefoniukomsterna
hade utgjort:
, år 1896
d 1897.
)i> 1898..
» 1899.
» 1900.
» 1901.
» 1902.
5 1903 .
» 1904.
» 1905
443,317:81 »
489,560: 15 »
536,669:57 »
577,299: 72 »
636,807:82 »
718,203: 60 »
698,628: 97 »
919,952:36 »
1,071,946:97 »
364,634: 89 kronor
Med en sådan ökning i antalet telefonapparater kunde, fortsätter
vidare telegrafstyrelsen, den nuvarande stationslokalen endast för få år
bereda tillräckligt utrymme för de anordningar, som erfordrades för
betjänande af det stigande antalet abonnenter.
Äfven telegrafstationen vore i den närmaste framtiden i behof af
ökadt utrymme. Då alla för ändamålet lämpliga lokaler i peusionsinrättningens
bredvidliggande hus redan vore af telegrafstyrelsen förhyrda,
kunde ej heller detta behof med nuvarande resurser tillfredsställas.
Då telegrafstyrelsen sålunda ansett sig böra under den allra närmaste
tiden gå i författning om anskaffande af utvidgade lokaler för
ifrågavarande stationer, hade styrelsen uppgjort ett villkorligt köpeaftal
angående förvärfvandet af de telegrafverkets pensionsinrättning tillhöriga
egendomarna n:ris 2 och 3 i kvarteret Aeolus med adressnummer
8 Slottsbacken och 3 Telegrafgränd, Indika egendomar gränsade intill
telegrafverkets nuvarande fastighet och redan nu till största delen förhyrdes
för telegrafverkets behof.
Ifrågavarande till inköp ifrågasatta egendomar innehölle en areal
af sammanlagdt 933,2 kvadratmeter och hade af de sakkunnige, som af
telegrafstyrelsen för ändamålet tillkallats, värderats till 527,000 kronor.
Enligt den villkorliga öfverenskommelsen vore köpeskillingen bestämd
till 520,000 kronor, men finge detta , belopp tills vidare, intill utgången
af år 1912, innestå hos pensionsinrättningen mot 41 b procent årlig ränta,
dock med rätt för telegrafstyrelsen att före denna tid efter därom sex
månader förut till säljaren lämnadt meddelande verkställa afbetalningar
å köpeskillingen.
Anledningen hvarför telegrafstyrelsen i detta liksom i ett annat
här nedan angifvet fall ansett lämpligt att träffa aftal därom, att köpe
-
Kungl. Maj .in Nåd. Proposition N:o 84.
101
skilliugen finge hos säljaren innestå, vore den att, då styrelsen nu voro
nödsakad att hos Kungl. Maj:t föreslå inköp af fastigheter till särdeles
högt belopp, köpeskillingen måtte kunna i viss mån fördelas på liera år.
Beträffande användandet af ifrågavarande fastigheter hade styrelsen
tänkt sig, att därå befintliga byggnader skulle nedrifvas och i stället
uppföras ett nytt hus, som tillsammans med den telegrafverket tillhöriga
egendomen n:r 2 Skeppsbron skulle lämna fullt tillräckliga lokaler
för såväl telegraf- och telefonstationerna som äfven styrelsen.
Ritningar för denna nybyggnad vore för närvarande under utarbetande,
och både telegrafstyrelsen för afsikt att i samband med statförslaget
för år 1909 inkomma med kostnadsförslag härför samt föreslå, att de
.för utvidgande af telegrafstyrelsens lokaler i Stockholm reserverade
medel finge användas för detta ändamål.
Uti förenämnda, i 1907 års utgiftsstater under titeln »Fastigheter»
upptagna belopp 500,000 kronor är äfven inberäknad en summa af
249,800 kronor, afsedd att reserveras för anskaffande af lokaler i landsorten
för telegrafverkets behof.
Sedan 1904 års Riksdag med anledning af uti samma års statsverksproposition
därom gjorda framställning medgifvit, att för telegrafverkets
behof till ett pris af 47,000 kronor finge inköpas en vid Prästgatan,
Bruksgatan och den blifvande Karlsgatan i Hälsingborg belägen
tomt att användas till telegraf- och telefonstation, har Kungl. Maj:t
enligt nådigt bref den 1 juli samma år funnit godt medgifva, att för
telegrafverkets behof finge till ofvannämnda pris inköpas ifrågavarande
tomt.
Med anledning häraf hade, meddelar telegrafstyrelsen, styrelsen
låtit uppgöra ritningar och kostnadsberäkning för en telegraf- och
telefonstationsbyggnad i Hälsingborg, hvilken byggnad enligt de uppgjorda
ritningarna vore afsedd att uppföras i fyra våningar.
I bottenvåningen skulle anordnas lokaler för telegrafstationen, nämligen
apparatrum, rum för allmänheten samt för stationsföreståndaren
och dennes biträden, rum för telegrambärarna äfvensom toalett- och
frukostrum.
I denna våning funnes äfven tre rum, afsedda för linjeingenjörsexpeditionen,
samt ett förrådsrum för apparater och ömtåligare materiel.
Våningen en trappa upp skulle innehålla två lägenheter om sex,
resp. fyra ruin och kök m. in., båda afsedda för uthyrning, intilldess
detta utrymme blefve för stationens räkning erforderligt.
Anslag till
ny stations
byggnad i
Hälsingborg.
102
Kungl. Maj te Nåd. Proposition N:o 84.
I våningen två trappor upp vore ämnade att inredas rum för öfverkoppling
och accumulatorer äfvensom två lägenheter om tre, resp. två
rum och kök samt ett enkelrum, afsedda för uthyrning.
Våningen tre trappor upp skulle innehålla lokaler för interurbana
och lokala telefonstationerna jämte erforderliga kapprum, toaletter in. m.
äfvensom rum för vaktföreståndare.
Slutligen skulle i vindsvåningen inredas en lägenhet om ett rum
och kök, afsedd för uthyrning.
I källarvåningen skulle anordnas lokaler för undersökning, rum för
linjeförman och samlingsrum för telegrafverkets arbetare, förrådsrum
för telegrafverkets materiel och apparater, kol- och ångpannerum samt
hushållskällare till de för uthyrning afsedda lägenheterna.
Enligt det uppgjorda förslaget skulle således hela våningen eu
trappa upp inrymma lokaler, afsedda att tillsvidare uthyras.
Orsaken hvarför denna våning, som under den närmaste framtiden
icke komme att blifva behöflig för telegrafverkets behof, icke helt och
hållet uteslutits, och endast en byggnad med tre våningar föreslagits,
vore den, att lokala telefonstationen vid en station af* den storlek som
Hälsingborgs icke utan olägenhet kunde inrymmas annat än i öfverstå
våningen, hvarest takbelysning kunde anordnas. I lokaler med takljus
vunnes nämligen den fördelen, att växelborden kunde placeras utefter
väggarna med framsidan mot rummets midt, hvilket vore till synnerlig
stor fördel både för de tekniska anordningarna och för expeditionens
öfvervakande. Visserligen komme till en början icke hela öfverstå
våningen att inredas för telefonexpeditionen, men man måste alltid vara
beredd, att hela denna våning i en framtid erfordrades för lokalexpeditionens
behof och således annan plats måste beredas för interurbanexpeditionen,
hvilkens flyttning kunde ske för en jämförelsevis obetydlig kostnad.
Att uppgöra byggnadsplanen så, att lokalstationen i framtiden
behöfde flyttas, skulle däremot icke vara ändamålsenligt, då just denna
stations flyttning vore synnerligen dyrbar.
De i byggnaden inrymda mindre lägenheterna vore afsedda att
mot skälig hyra upplåtas åt gårdskarl och reparatörer eller åt andra
vid telegrafverket anställda vaktbetjänte.
Vid förslagets utarbetande hade lagts största vikten på att få
byggnaden så solid och ändamålsenlig som möjligt, under det att på
den yttre utsmyckningen några större kostnader icke nedlagts.
Enligt gjorda beräkningar skulle själfva byggnaden komma att betinga
en kostnad af 230,000 kronor. Af denna summa skulle för år
1908 erfordras ett belopp af 100,000 kronor.
Kungl. Maj:tf! Nåd. Proposition N:o M.
io;i
Med bifall till en af Kungl. Maj:t till 1905 års riksdag- aflåten
proposition har Riksdagen medgifvit, bland annat, att för telegrafverkets
behof finge till ett pris af 43,500 kr. inköpas eu i Härnösand
vid hörnet af Storgatan och Nybrogatan belägen tomt.
Genom nådigt bref den 12 maj 1905 har därefter Kungl. Maj:t
funnit godt bemyndiga telegrafstyrelsen, bland annat, att inköpa omförmälda
fastighet för nämnda pris.
Telegrafstyrelsen uppgifver nu, att enligt de ritningar, som telegrafstyrelsen
låtit uppgöra för bebyggande af denna tomt, skulle byggnaden,
hvilken, såsom telegrafstyrelsen uti underdånig skrifvelse den
24 mars 1905 framhållit, vore ansedd att inrymma jämväl lokaler för
postkontoret å platsen, komma att uppföras i tre våningar.
I bottenvåningen skulle anordnas, i enlighet med lämnade anvisningar,
lokaler för postkontor, postexpedition, brefbärarexpedition, rum
för postmästare och postexpeditör, kassahvalf, toalett- och kapprum
in. m. äfvensom rum för portvakt samt en lägenhet om ett rum och
kök, afsedd för uthyrning.
I våningen en trappa upp skulle inredas lokal för telegrafstationen,
bestående af apparatrum, rum för allmänheten, stationsföreståndare och
dennes biträden, telefonsal, rum för telegrambärare, kapprum och toalettrum
m. in. I denna våning funnes äfven två till uthyrning afsedda
lägenheter,"1 den ena om två rum, lämpliga till affärslokaler, och den
andra om fyra rum och kök samt tambur.
Våningen två trappor upp skulle innehålla en lägenhet om fem rum,
tambur, jungfrukammare, serveringsrum och kök m. m., en lägenhet
om två rum samt två lägenheter om hvardera två rum och kök. Samtliga
dessa lägenheter vore afsedda till uthyrning.
I källarvåningen skulle anordnas rum för öfverkoppling och reparatörer,
arkiv och reservkällare för postkontoret, förrådslokaler samt
källare till de för uthyrning afsedda lägenheterna. Äfven i denna
byggnad vore en hel våning afsedd att tillsvidare uthyras. Orsaken
hvarför denna våning, som inom den närmaste tiden ej blefve erforderlig
för telegrafverkets behof, ej uteslutits, vore den, att telegrafstyrelsen
med stöd af hittills vunnen erfarenhet om såväl telefon- som
poströrelsens utveckling hölle före, att äfven denna våning komme att
behöfva tagas i anspråk inom sådan tidrymd, att det vore ekonomiskt
fördelaktigt att redan nu uppföra huset till tre våningars höjd och tillsvidare
uthyra de öfverblifna lokalerna.
Kostnaden för ifrågavarande byggnad vore beräknad att uppgå till
252,000 kronor, af hvilken summa 100,000 kronor skulle erfordras för
år 1908.
Anslag till ny
stationsbyggnad
i Härnösand.
104
Kunt/T. ''Nåd. Proposition N:o 84.
An skalf an de
af lokaler i
landsorten.
Telegrafstyrelsen erinrar vidare, hurusom styrelsen i sitt förslag till
telegrafverkets stater för år 1905 framhållit, att telegrafstyrelsen, så länge
styrelsen vore hänvisad att på de flesta orter af enskilda personer förhyra
stationslokaler, vore underkastad den olägenheten, att ägaren till den
fastighet, i hvilken stationslokal blifvit förhyrd, disponerade sin egendom
för annat ändamål, sedan den tid gått till ända, för hvilken hyresaftal
kunnat ernås eller vore lagligen bindande. Vidare kunde det förekomma,
att en fastighetsägare för förnyandet af hyresaftalet fordrade
en ersättning, som öfverstege det skäligas gränser, men som fastighetsägaren
i medvetande af de stora flyttningskostnaderna för telegrafverket
dock ansåge sig kunna påyrka. Slutligen vore de enskilda
lokaler, som stode till buds för förhyrandet af en station, äfven om de
för den närmaste tiden vore tillräckliga, dock ofta icke så beskaffade,
att de lämnade tillfälle till nödig utvidgning af stationen, i mån som
antalet ledningar ökades eller att sådan utvidgning kunde ske utan
särdeles stora svårigheter och kostnader. På vissa orter hade det
visserligen varit möjligt att förhyra lokaler för stationerna af riksbanken
på de ställen, där denna uppfört fastigheter, eller af andra
allmänna eller lokala institutioner, såsom sparbanker och dylikt,
men på en mängd orter funnes icke denna möjlighet. Under åberopande
af hvad telegrafstyrelsen sålunda anfört hade styrelsen
framhållit önskvärdheten däraf att, till undvikande af berörda ber
tydande kostnader, som till stor de! vore fullständigt improduktiva,
å de större och medelstora telefonstationerna erhålla egna fastigheter,
där inredningen kunde verkställas med tanke på den framtida utvecklingen,
och sålunda kostnaden för utvidgningarna kunde i möjligaste mån
nedbringas. I detta sammanhang hade styrelsen framhållit, att därigenom
äfven en betydande besparing i själfva anläggningskostnaden för telefonnäten
kunde vinnas, då telegrafstyrelsen, om styrelsen vore i tillfälle
att själ!'' förskaffa sig fastighet, hade vida lättare att kunna finna
en central och äfven i andra hänseenden lämplig plats för stationen
än när styrelsen vore hänvisad att hyra en redan befintlig våning, som
kunde bereda nödigt utrymme för telegrafverkets behof.
Telegrafstyrelsen anför nu, att styrelsen, som i allt vidhölle de af
styrelsen förut angifna viktiga skäl, hvilka talade för anskaffandet på en
stor del platser af egna fastigheter för telegrafverket, ansåge sig böra
särskild! framhålla, hurusom dessa skäl fått en ännu större betydelse,
sedan Kungl. Maj:t, i enlighet med beslut af 1904 års Riksdag, genom
nådigt bref den 11 mars 1904 förklarat, att den vissa städer åliggande
105
Kungl. Majtls Nåd. Proposition No 84.
skyldigheten, bland annat, att kostnadsfritt upplåta lokal för telegrafstation
skulle upphöra att gälla från och med den 1 oktober 1906.
Hädanefter kunde telegrafstyrelsen nämligen endast i ytterst ringa grad
påräkna att få sina lokaler inrymda i fastigheter tillhörande städerna,
då de befintliga kommunala byggnaderna blefve behöfliga för städernas
egna förvaltningar.
Då telegrafstyrelsen sålunda ännu mera än förut blefve hänvisad
att träffa aftal med enskilda husägare för vinnande af lämpliga lokaler,
måste telegrafstyrelsen redan under de närmaste åren vara allvarligt
betänkt på anskaffandet af egna stationsbyggnader.
De orter, där det, med hänsyn till hyresförhållanden och telefonnätens
anordning, för närvarande vore af särskild vikt för telegrafverket
att blifva i tillfälle att förskaffa sig egna lokaler vore Norrköping,
Karlstad och Lund.
I Norrköping vore telegrafstationen för närvarande inrymd i en
postverket tillhörig byggnad och utginge för dessa stationslokaler en
årlig hyressumma af 1,800 kronor.
För telefonstationens räkning förhyrde telegrafverket enligt kontrakt
den 4 februari 1890 i huset n:r 3 vid Trädgårdsgatan i nämnda
stad för en tid af tio år, räknadt från den 1 oktober 1890, en lägenhet
bestående af fyra rum och kök m. in. för en årlig hyressumma af
1,000 kronor. Enligt i kontraktet intagen bestämmelse skulle detsamma
kunna utsträckas på ytterligare tio år från den 1 oktober 1900, under
villkor att anmälan härom gjordes till hyresvärden senast ett år före
hyrestidens slut. Sådan anmälan gjordes också, men fastigheten hade
då öfvergått till nya ägare och telegrafverkets ansökan om inteckning
i fastigheten till säkerhet för tillgodonjutande under nyssnämnda tidrymd
af nyttjanderätten till ifrågavarande lägenhet hade af vederbörande
domstol afslagits. De nya ägarna till lägenheten höjde den årliga hyressumman
till 2,500 kronor, och då en flyttning af stationen ej varit
möjlig, hade telegrafverket måst finna sig härvid. Nytt kontrakt hade
med anledning häraf upprättats den 29/30 maj 1900.
Utom berörda lokal förhyrde telegrafverket för telefonstationens
behof uti nämnda fastighet en lägenhet om 3 rum, tambur och kök för
600 kronor årligen.
Äfven för linjedistriktsbyrån vore sedan den 1 april 1903 inom
samma fastighet förhyrd en lägenhet om fyra rum, tambur och kök,
hvarför hyran utgjorde 800 kronor för år. För en i en närbelägen fastighet
inrymd verkstadslokal, bestående af två rum, utginge en årlig
hyressumma af 700 kronor.
Bih. Ull Rikid, Prot. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 64 Raft.
Norrköping.
14
lflfl Kungl. Maj ris Nåd. Proposition N:o 84.
Redan år 1898 hade af telegrafverket vidtagits åtgärder för att
åstadkomma en förbättring af telegrafverkets lokalförhållanden i Norrköping,
framför allt gående ut på telegraf- och telefonstationernas förläggande
till samma byggnad.
I detta syfte hade nämligen telegrafstyrelsen framställt förfrågan till
generalpoststyrelsen, huruvida generalpoststyrelsen vore villig tillåta
telegrafstyrelsen att på sådant sätt tillbygga posthuset i Norrköping,
att utrymme däri kunde beredas jämväl för telefonstationen, hvarvid
telegraf styrelsen skulle på telegrafverkets bekostnad ombesörja erforderlig
undersökning, huruvida husets och grundens beskaffenhet tilläte
den föreslagna påbyggnaden.
På anförda skäl hade emellertid generalpoststyrelsen förklarat sig
icke kunna medgifva verkställandet af den föreslagna tillbyggnaden.
Då telegrafstyrelsen emellertid ansett grundade skäl föreligga att
så vidt möjligt fasthålla sin plan att till posthuset förlägga telegrafverkets
lokaler i Norrköping, har telegrafstyrelsen uti skrifvelse den 21 mars
1899 anhållit, att Kungl. Maj:t måtte hos den då församlade Riksdagen
äska ett belopp af 100,000 kronor till om- och påbyggnad af posthuset
i Norrköping för beredande af lokaler för telegraf- och telefonstation
därstädes.
Sedan med anledning häraf generalpoststyrelsen den 15 april 1899
inkommit med utlåtande, hafva sistnämnda styrelse och telegrafstyrelsen
anbefallts att gemensamt afgifva utlåtande angående lämpligaste sättet
för beredande å den nuvarande posthustomten i Norrköping af lämpliga
lokaler för såväl postkontor som telegrafstation. Af ifrågavarande
utlåtande, hvilket afgifvits den 6 december 1900, framgick, att telegrafstyrelsen
vid ett mellan styrelserna hållet gemensamt sammanträde förklarat
sig villig frånträda sitt ursprungliga förslag om posthusets påbyggande,
och ansågo styrelserna i stället förslaget att å ifrågavarande tomtomedelbart
invid nuvarande posthuset uppföra en flygelbyggnad i tre
våningar medföra större fördelar. Enligt uppgjordt förslag skulle kostnaderna
för byggnadsföretaget komma att uppgå till omkring 227,000
kronor, hvilka enligt styrelsernas förmenande borde utgå af postmedel,
mot det att telegrafverket erlade lämplig hyra för de nya lokaler, som
detsamma skulle komma att i posthuset disponera. I sitt underdåniga
förslag till stater för postverket för år 1903 hemställde på grund häraf
generalpoststyrelsen, att för den sålunda ifrågasatta till- och ombyggnaden
af posthuset i Norrköping måtte anvisas ett anslag af 227,000
kronor att utgå af postmedel för år 1903.
Kung!. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 84.
107
Kungl. Maj:t ansåg emellertid, att med hänsyn till nödvändigheten
att begränsa postverkets utgifter under sistnämnda år med pröfning
af detta förslag lämpligen borde anstå till statsregleringen för år 1904,
isynnerhet då byggnadsanslaget till posthuset i Malmö upphörde med
år 1903. Därefter anmälde generalpoststyrelsen i sitt följande år afgifna
underdåniga förslag till stater för postverket, att det ännu vore
ovisst, till hvilket belopp totalkostnaden för posthuset i Malmö kunde
komma att uppgå och att därjämte fråga uppstått om beredande af
rymligare och tidsenligare lokaler för post- och telegrafanstalterna i
Norrköping på annat sätt än genom till- och påbyggande af nuvarande
posthuset därstädes, och ansåg generalpoststyrelsen på grund däraf, att
med detta byggnadsärende ännu borde något anstå.
Med anledning af generalpoststyrelsens nyssnämnda framställning
anmodades telegrafstyrelsen att inkomma med upplysningar om, huru
telegrafverket komme att beröras af det sålunda ifrågasatta uppskofvet.
Uti en med anledning häraf afgifven promemoria meddelade telegrafstyrelsen,
att, då styrelsen såsom ofvan framhållits måst till den 1 oktober
1912 förhyra den gamla telefonstationslokalen, för tillfället icke något
trängande behof för telegrafverket förefunnes att genom eu ifrågasatt
nybyggnad, gemensam för telegrafverket och postverket, erhålla nya
lokaler i Norrköping, men att det för telegrafverket vore mycket önskvärd!,
att det ej dröjde alltför länge, innan eu sådan byggnad komme
till utförande, för att telegrafverket därigenom måtte komma i tillfälle
att sammanföra telegraf- och telefonexpeditionerna i en och samma
byggnad.
Med afseende å hvad sålunda från de båda ämbetsverkens sida
anfördes, ansåg dåvarande chefen för civildepartementet lämpligast,
att frågan om till- och ombyggnaden af posthuset i Norrköping måtte
anstå ännu någon tid.
Emellertid hade, anför vidare telegrafstyrelsen, sedan frågan om
lokal för telegrafverket i postverkets hus år 1898 upptagits, telefonnätet
i Norrköping mera än fördubblats. Utvecklingen af telefonverksamheten
därstädes under den senaste tioårsperioden framginge af
följande öfversikt:
Vid slutet af år 1896 funnos 1,118 st. apparater
» 1897 » 1,260 )>
» 1898 » 1,337 b j>
b 1899 b 1,576 » b
» 1900 b 1,827 b b
108
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 84.
Vid slutet af år |
1901 |
funnos |
2,027 st. |
apparater |
xx |
1902 |
X) |
2,219 xx |
XX |
xx |
1903 |
XX |
2,385 xx |
X) |
xx |
1904 |
X) |
2,541 x» |
XX |
D |
1905 |
X) |
2,786 xx |
XX |
De under samma tidsperiod inflytande telefoninkomsterna vid sta-tionen hade utgjort: |
||||
år 1896 ...... |
. kronor 85,501 |
— |
||
)> 1897 ....... |
X) |
93,326 |
— |
|
i) 1898 ....... |
X) |
107,299 |
— |
|
>• 1899 ....... |
Xt |
120,098 |
— |
|
x. 1900 ....... |
XX |
133,142 |
— |
|
x> 1901....... |
XX |
147,273 |
— |
|
2) 1902 ....... |
XX |
164,020 |
— |
|
xx 1903 ...... |
X» |
166,636 |
— |
|
» 1904 ....... |
X) |
191,081 208,648 |
— |
|
X) 1905 ....... |
XX |
— |
De erfarenheter, telegrafstyrelsen gjort angående behofvet af ökade
lokaler för telefonstationer, gjorde det angeläget för styrelsen att tillse, att
detta för en station af Norrköpings omfattning om möjligt tillgodosåges
medelst lokaler i eget hus. Den snabba ökningen af abonnenter i ett
stort nät förorsakafle mycket täta utvidgningar af stationens växelbord,
hvilka också medförde ändringar och utvidgningar af lokalerna. Det
syntes därför styrelsen numera ej lämpligt att i en stad af Norrköpings
storlek förhyra lokal för stationen hvarken af postverket eller af riksbanken,
för den händelse riksbankskontor där skulle upprättas. Enligt
hvad telegrafstyrelsen hade sig bekant, kunde ej heller numera påräknas
plats å postverkets tomt i Norrköping för en större telefonstation.
Förutom den i posthuset inrymda telegrafstationen hade postverket nu
tagit hela huset i anspråk, och det vore uppenbart, att för de båda i stark
utveckling stadda verkens behof den ifrågavarande tomten i framtiden
skulle bli för liten.
Såväl på grund af de nuvarande telefonlokalernas otillräcklighet
som för att i rätt tid före hösten 1912 hinna utföra inredningen af den
nya stationen, flyttningen och den gamla lokalens återställande behöfde
ny byggnad vara färdig för inflyttning senast våren 1911. Det vore
därför nödvändigt att inom den närmaste framtiden söka erhålla någon
lämplig tomt för stationen.
109
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.
Det lämpligaste sättet att för skäligt pris kunna förvärfva en sådan
tomt syntes vara att vid gynnsam tidpunkt inköpa en för bebyggande
lämplig fastighet.
Jämlikt bemyndigande uti Kungl. Maj:ts nådiga bref den 12 maj
1905 hade telegrafstyrelsen inköpt tomt i Gäfle för den blifvande stationsbyggnaden
därstädes. Till detta inköp hade användts 60,092 kronor
af de för lokal i Gäfle reserverade 200,000 kronor. Någon del åt
återstoden af dessa medel syntes ej behöfva tagas i anspråk under år
1908, då stationsbyggnaden ej vore afsedd att påbörjas förrän år 1909.
Då, såsom telegrafstyrelsen förut framhållit, statförslaget för år
1908 i alla fall upptoge stora belopp under rubriken »Fastigheter»,
syntes det därför styrelsen lämpligt, att de för stationsbyggnad i Gäfle
reserverade medel finge användas under år 1908 för inköp af fastighet
i Norrköping; och komme telegrafstyrelsen att i händelse af bifall härtill
föreslå afsättande under år 1909 af nya medel för stationsbyggnad
i Gäfle.
I Karlstad förhyrde telegrafverket enligt kontrakt af den 14 maj/19
juni 1906 en på nedre botten i södra delen af rådhusets hufvudbyggnad
befintlig lägenhet om sex rum för en årlig hyressumma af 3,000
kronor.
Hyrestiden vore bestämd till tre år? räknadt från och med den 1
oktober 1906 till den 1 oktober 1909.
Ifrågavarande lokal hade emellertid visat sig allt mer otillräcklig
för telegrafverkets behof, och någon utvidgning åt densamma kunde ej
företagas. Längre än till kontraktstidens slut kunde^ därför telegrafverket
icke hafva sina lokaler inrymda därstädes. Äfven i Karlstad
hade nämligen telefonverksamheten under de senare åren högst väsentligt
ökats, såsom framginge af följande öfversikt:
Vid slutet |
af år 1896 |
funnos |
35 |
st. |
apparater |
3> |
1897 |
33 |
55 |
33 |
» |
» |
1898 |
33 |
65 |
33 |
3) |
3) |
1899 |
3) |
128 |
3) |
3) |
31 |
1900 |
3» |
444 |
3) |
33 |
)> |
1901 |
3) |
565 |
33 |
3) |
33 |
1902 |
33 |
665 |
33 |
3) |
3) |
1903 |
3) |
754 |
3) |
33 |
3) |
1904 |
33 |
943 |
33 |
3) |
3) |
1905 |
3) |
1,056 |
33 |
33 |
Karlstad.
110 Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 84.
De under samma tidsperiod influtna telefoninkomsterna vid stationen
hade utgjort:
år |
1896 ........... |
.......... kronor |
7,268: 72 |
» |
1897 |
........... » |
9,191: 96 |
» |
1898 |
............ » |
13,494: 91 |
» |
1899 ......... |
............ » |
17,676: 95 |
» |
1900 .......... |
........... j> |
25,944: 78 |
» |
1901............ |
........... » |
46,985: 11 |
1902 |
.......... » |
52,723: 66 |
|
» |
1903 |
........... » |
60,674: 66 |
» |
1904 ........... |
........... » |
70,211: 55 |
3> |
1905 ............ |
.......... » |
91,304: 48 |
Under sådana förhållanden hade det synts telegrafstyrelsen angeläget
att inom den närmaste tiden gå i författning om anskaffande af
egna lokaler för telegrafverkets räkning äfven i Karlstad.
Ett lämpligt tillfälle att förvärfva en passande egendom hade
erbjudit sig därigenom, att Värmlands enskilda bank, som hade under
uppförande en ny byggnad för bankens räkning, förklarat sig villig att
försälja den egendom, i hvilken banken för närvarande hade sina lokaler
inrymda. Berörda egendom, n:ris 80—81 i kvarteret Björnen vid
Älfgatan i Karlstad, innehölle en areal af 2,480,34 kvadratmeter och
vore taxeringsvärderad till 125,700 kronor. Det för egendomen begärda
priset vore 100,000 kronor, hvilket, vid det förhållande att egendomen
i sitt nuvarande skick vore af sakkunniga, som telegrafstyrelsen för ändamålet
anlitat, värderad till 106,000 kronor, måste anses'' skäligt.
Den ifrågasatta inköpssummau syntes endast komma att ökas med
omkring 8,000 kronor för vidtagande af en del förändringar för att
sätta egendomen i fullt ändamålsenligt skick.
Under förutsättning att denna egendom finge för telegrafverkets
räkning inköpas, skulle densamma kunna af telegrafverket tillträdas
under år 1908.
De i byggnadens öfre våning belägna lokalerna skulle med några
smärre ändringar kunna blifva synnerligen lämpliga till telegraf- och
telefonstation. Lokalerna voro också af den storlek, att de komme att
för lång tid framåt lämna fullt tillräckligt utrymme för dessa stationer.
Nedre våningen innehölle för närvarande bostadslägenheter och
arkiv för banken. Telegrafstyrelsen hade tänkt, att i denna våning
synnerligen väl skulle kunna beredas lokal för postkontoret, för hvilket
?
Kung!. Majfa Nåd. Proposition Nto 84. 111
ändamål en tillbyggnad å gården af eu vånings höjd för den egentliga,
för allmänheten afsedda expeditionssalen syntes böra åstadkommas.
Telegrafstyrelsen hade därför i skrifvelse till generalpoststyrelsen
anhållit om nämnda styrelses yttrande i fråga om anordnandet af en
dylik postkontorslokal.
För den händelse att generalpoststyrelsen icke skulle finna lämpligt
att låta inrymma postkontoret uti ifrågavarande våning, borde denna
i sitt nuvarande skick kunna uthyras för annat ändamål, och ansåge telegrafstyrelsen
under alla förhållanden, att hyran för telegrafstationen i
Karlstad borde kunna beräknas blifva synnerligen billig genom detta
sätt att ordna lokalfrågan därstädes.
Skulle åter en nybyggnad för telegrafverkets behof uppföras, torde
enligt telegrafstyrelsens förmenande kostnaden härför med säkerhet
belöpa sig till 250,000 å 300,000 kronor.
Under förbehåll af Kungi. Maj:ts och Riksdagens godkännande både
därför uppgjorts kontrakt om inköp af ifrågavarande egendom till ofvan
omförmälda pris, 100,000 kronor, under villkor bland annat, att köparen
å köpeskillingen å tillträdesdagen utfärdade förbindelse, löpande med 4
% årlig ränta att betalas 6 månader efter från någondera sidan skedd
uppsägning, hvilken uppsägning dock icke finge ske före den 1 augusti
1908. Någon kostnad för denna fastighet behöfde sålunda icke upptagas
i staten för år 1908.
I Lund förhyrde telegrafverket enligt kontrakt af den 7 oktober Luud
1897 i egendomen n:r 291 E vid Klostergatan för en tid af tio år,
räknadt från den 1 oktober 1898, en lägenhet, bestående af sex rum,
tambur och kök mot en årlig hyressumma af 1,420 kronor. Dessa
lokaler blefve emellertid på grund af telefonnätets snabba tillväxt för
icke synnerligen lång tid tillräckliga.
Utvecklingen af telefonverksamheten i Lund sedan år 1896 framginge
af följande öfversikt:
Vid slutet |
af år 1896 |
funnos |
288 |
st. apparater |
» |
1897 |
» |
295 |
.» )> |
>■> |
1898 |
B |
341 |
>> » |
1899 |
b |
407 |
» 2> |
|
» |
1900 |
» |
432 |
B B |
» |
1901 |
» |
502 |
)) » |
i |
1902 |
6 |
538 |
)) » |
» |
1903 |
B |
637 |
» » |
b |
1904 |
B |
748 |
» B |
5 |
1905 |
B |
865 |
)) B |
Malmö.
112 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 84.
De under samma tidsperiod influtna telefoninkomsterna vid stationen
hade utgjort:
år |
1896 ............ |
.......... kronor |
30,295: 83 |
» |
1897 ............ |
........... » |
31,966: — |
» |
1898 ............. |
........... » |
35,495: 13 |
)) |
1899............ |
........... » |
38,848: 95 |
3) |
1900 ............ |
........... » |
39,322: — |
» |
1901............. |
.......... » |
39,286: 02 |
1) |
1902 ............. |
........... » |
45,039: 50 |
)) |
1903 ........... |
........... .» |
49,668: 52 |
» |
1904 ............. |
.......... » |
59,745: 07 |
» |
1905 ............. |
.......... » |
66,452: 24 |
Under sådana förhållanden hade telegrafstyrelsen måst vara betänkt
på att anskaffa andra lokaler.
Enligt hvad till styrelsens kännedom kommit, skulle möjligen sådana
kunna förvärfvas i den byggnad, som för närvarande inrymde
zoologiska museet i Lund. Sedan nämligen detta befunnits för sitt
ändamål synnerligen otillräckligt, hade, enligt hvad styrelsen inhämtat, universitetet
för afsikt att hos Kungl. Maj:t göra framställning om erhållande
af medel till en ny museibjrggnad, under förutsättning att det
nuvarande museet kunde försäljas.
Köpeskillingen härför vore beräknad till 75,000 kronor.
Styrelsen hade alltså för att inköpet skulle kunna ske ansett sig
böra i statförslaget för år 1908 under rubriken »fastigheter» uppföra
ett belopp af 75,000 kronor.
Sedan Kungl. Maj:t genom nådigt bref den 23 november 1883,
med bifall till telegrafstyrelsens därom gjorda framställning, bemyndigat
telegrafstyrelsen att för beredande af lokaler för statstelegrafstationen
i Malmö och centralstationen för telefonnätet därstädes för telegrafverkets
räkning inköpa egendomen n:o 1 inom kvarteret Skvalperup,
har Kungl. Maj:t genom nådigt bref den 9 maj 1884 bemyndigat telegrafstyrelsen
att för en af styrelsen beräknad kostnad af 78,000 kronor å
ifrågavarande egendom uppföra en för telegraf- och telefonstationerna
i nämnda stad afsedd byggnad.
På grund af den ovanligt stora ökningen af antalet telefonabonnenter
komme emellertid, enligt hvad telegrafstyrelsen meddelar, de
inom nämnda byggnad befintliga lokalerna inom den allra närmaste
tiden att blifva för trånga.
Kmigl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.
113
Utvecklingen af telefonverksamheten i Malmö under den senaste
tioårsperioden framginge af följande öfversikt:
slutet |
af år 1896 |
funnos |
1,282 |
sb |
apparater |
» |
1897 |
» |
1,251 |
» |
» |
» |
1898 |
» |
1,616 |
x> |
» |
» |
1899 |
» |
1,875 |
)> |
|
1900 |
» |
2,208 |
» |
» |
|
» |
1901 |
» |
2,334 |
» |
» |
)) |
1902 |
2,481 |
» |
» |
|
» |
1903 |
» |
2,855 |
» |
|
» |
1904 |
3,261 |
» |
» |
|
» |
1905 |
» |
3,821 |
De under
utgjort:
samma tidsperiod |
influtna |
telefoninki |
|
år |
1896 .................... |
kronor |
140,125: 58 |
» |
1897 ..................... |
)) |
152,601: 90 |
» |
1898 .................... |
7) |
169,662: 09 |
» |
1899 ..................... |
» |
183,732: 70 |
)> |
1900 ..................... |
» |
201,086: 84 |
1901 .................... |
» |
205,256: 16 |
|
» |
1902 ..................... |
)) |
226,124: 17 |
1903 .................... |
)) |
246,065: 07 |
|
1904 ..................... |
)) |
289,446: 60 |
|
1905 ................... |
)) |
349,704: 27 |
Den utvidgning af de nuvarande lokalerna, som sålunda visat sig
erforderlig, läte sig emellertid icke göra å den telegrafverket nu tillhöriga
tomten. För anskaffandet af rymliga lokaler hade telegrafstyrelsen
ansett sig böra gå i författning om inköp af de intill den nuvarande
stationsbyggnaden gränsande egendomarna, n:ris IX och II i kvarteret
Skvalperup.
Telegrafstyrelsen hade först tänkt, att det ökade utrymme, som
kräfdes, skulle kunna vinnas genom inköp af allenast den förstnämnda
af dessa egendomar. Någon utvidgning, som toge tillräcklig hänsyn till
framtida utveckling, skulle dock därigenom icke kunna åstadkommas.
Vid försök att planera en dylik utvidgning med enbart den förstnämnda
fastigheten hade det nämligen visat sig, att en telefonsal af tillräckliga
dimensioner där skulle kunna anordnas endast på det sätt, att hela
tomten öfverbyggdes med den öfverstå våningen. Ett sådant tillvägaBih.
till Itihd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 64 Haft. 15
114
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.
gångssätt skulle emellertid medföra, att de å nedra botten samt de 1
och 2 trappor upp i byggnaden befintliga lägenheterna endast erhölle
belysning från gatan.
Hvad beträffade utvidgningen af telegrafstationen, en åtgärd som
visat sig högst nödvändig, skulle härför icke kunna erhållas något utrymme
med bibehållande af stationen å dess nuvarande plats. Den
anordning, som sålunda först påtänkts, borde alltså ej komma i fråga
annat än för den händelse, att ingen utväg till tillräcklig utvidgning
stode telegrafverket till buds.
Det hade därför synts telegrafstyrelsen nödvändigt att gå i författning
om förvärfvande af båda dessa egendomar. Ty därigenom skulle
vinnas, dels att en fullt lämplig plan kunde uppgöras för telefonstationen
att efter hand komma till utförande, dels ock att åt telegrafstationen
kunde beredas ökadt utrymme genom det nuvarande husets tillbyggnad
åt Norra Vallgatan.
Härigenom skulle ernås den fördelen, att den lokala telefonsalen
kunde gifvas sådana dimensioner, att den vid framtida färdigbyggande
erhölle u -form, eu större sal med två flyglar, hvilket vore en sjmnerligen
lämplig anordning.
En fullt tillräcklig ljusgård erhöllcs äfven för hela den genom de
tre egendomarnas sammanslagning bildade byggnadskomplexen.
Planen för byggnaden skulle sålunda innefatta i första rummet påbyggande
af egendomen n:o IX med två våningar för lokala telefonstationen
samt tillbyggande af det nuvarande stationshuset åt Norra
Vallgatan. Den nuvarande till lokalstationen upplåtna lägenheten skulle
tagas i anspråk för interurbanstatiouen.
Telegrafstyrelsen har i detta sammanhang framhållit, att genom en
sådan anordning telegrafverkets behof af lokaler i Malmö måste anses
för en mycket lång tid framåt fullt tillgodosedt och detta på ett sätt,
som äfven uteslöte fara för att omändringar inom kort tid till följd af
ökadt behof behöfde företagas.
Under förutsättning af Kungl. Maj:ts och Riksdagens bifall hade
telegrafstyrelsen uppgjort villkorliga köpeaftal angående förvärfvande
af dessa fastigheter, och enligt dessa aftal skulle priset för fastigheten
n:o IX utgöra 200,000 kronor och för fastigheten n:o II belöpa sig till
150,000 kronor, tillsammans 350,000 kronor, däraf sammanlagdt 155,000
kronor skulle innestå mot inteckningar.
Telegrafstyrelsen hade beräknat, att kostnaderna för de arbeten,
som i första hand skulle erfordras för den påtänkta om- och påbyggnaden
af ifrågavarande fastigheter, skulle utgöra:
Kungl. Maj:t* Nåd. Vroposition N:o tid.
115
för påbyggnad af egendomen n:o IX.......................... kronor 143,000: —
» värmeledning in. m............................. »_26,000: —
tillsammans kronor 169,000: —.
Af sammanlagda kostnaderna för ordnandet af telegrafverkets lokalfråga
i Malmö skulle under år 1908 behöfva utgå:
för tomtinköp....................................................................... kronor 195,000: —
» byggnadsarbetenas påbörjande................................. » 50,000: —
summa kronor 245,000: —
bvilket belopp af telegrafstyrelsen upptagits i förslaget till stat för år
1908.
I Göteborg disponerade telegrafverket för sin station den enligt
Kungl. Maj:ts nådiga bref den 2 maj 1890 af Göteborgs stad mot vederlag
af statens andel i förra Ostindiska kompaniets fastighet till Kungl.
Maj:t och kronan öfverlåtna egendomen n:o 35 uti 2:dra roten af Göteborgs
stad, hvilken egendom vore belägen i hörnet af Västra Hamngatan
och Vallgatan. Det å denna egendom uppförda hus, som förut disponerats
af stadens latinläroverk och därefter af dess auktionskammare,
hade af telegrafverket öfvertagits år 1892 och under detta och därpå följande
år undergått delvis om- och tillbyggnad för sitt nya ändamål.
Den lokal, som år 1892 ansetts tillräcklig för ganska lång framtid,
hade emellertid på grund af telefonväsendets snabba tillväxt numera
blifvit otillräcklig.
Utvecklingen af telefonverksamheten i Göteborg under de senaste
tio åren framginge af följande öfversikt:
Vid slutet af år 1896 funnos 3,182 st. apparater
» |
1897 |
4,438 |
|||
1898 |
4,840 |
» |
» |
||
y> |
1899 |
» |
5,235 |
» |
» |
y> |
1900 |
5,993 |
y> |
» |
|
)) |
1901 |
6,433 |
» |
||
1902 |
» |
6,928 |
» |
» |
|
1903 |
» |
7,443 |
» |
y> |
|
» |
1904 |
8,046 |
» |
||
» |
1905 |
8,706 |
» |
Under samma tidsperiod hade de vid stationen influtna telefoninkomsterna
utgjort:
Göteborg.
116
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.
år |
1896 ........ |
....... kronor |
279,677: 60 |
» |
1897 ........ |
....... » |
311,106: 70 |
» |
1898 ........ |
....... » |
333,548: 20 |
); |
1899 ........ |
....... » |
442,741: 90 |
)) |
1900 ........ |
....... » |
463,533: 89 |
)> |
1901 |
....... » |
492,218: 91 |
» |
1902 ........ |
....... » |
534,944: 79 |
» |
1903 ........ |
...... » |
565,186: 12 |
)> |
1904 ........ |
....... " |
657,490: 04 |
)> |
1905 ........ |
....... » |
757,504: 80 |
På grund af denna starka utveckling af telefonverksamketen och då
befintliga byggnader redan till fullo tagits i anspråk, hade telegrafstyrelsen
måst vidtaga åtgärder för att snarast möjligt vinna större utrymme.
Det syntes då naturligt att genom en om- och tillbyggnad på den
nuvarande tomten söka bereda det behöfliga utrymmet, i hvilket afseende
man tänkt sig, att det nuvarande huset skulle dels förses med en
tillbyggnad inne på gården, i hvilken byggnad interurbanstationen skulle
inrymmas, dels i viss mån ombyggas för vinnande af bättre skydd mot
eldfara, dels ock påbyggas för att bereda det nödiga utrymmet för
lokalstationen; och hade förslag i enlighet härmed jämväl blifvit uppgjordt.
Det hade dock därvid visat sig, att ett sådant företag skulle i
flera afseenden medföra betänkliga vådor, hvarom den för förslagets
uppgörande tillkallade sakkunnige hade anfört följande.
Den b}rggnad, som här skulle med betydande kostnader ombyggas,
vore redan före telegrafstationens inflyttande använd för åtminstone två
skilda ändamål och hade i och för desamma undergått förändringar i
olika delar.
Nu ifrågasatta genomgripande ombyggnad blefve alltså den tredje
i ordningen. Den kännedom om byggnaden, den sakkunnige ägde från
sitt kontrollantskap vid senaste ombyggnadsarbetet, gjorde, att han med
tvekan motsåge en sådan förnyad omarbetning. Murarna kunde anses
svaga, fyllda som de vore af igensatta dörr- och andra muröppningar
såväl inuti som i fasaderna; det äldre murverket vore illa utfördt med
ett troligen Jerblandadt kalkbruk; grunden vore åtminstone icke säker.
Uppläggningen af de mycket grofva järnbalkkonstruktioner, som i ombyggnadsförslaget
nödvändiggjorts för de brandisolerande betongolfvens
skull, hade beräknats kunna ske på gammalt befintligt murverk. Risken
vore ej utesluten, att rifning, om- och nymurningar i större utsträckning,
än hvad hittills tänkts, härvid kunde blifva behöfliga. Och dock finge
Kutig!. Muj:ts Nåd. Proposition N:o 84.
117
driften inom huset under tiden ej afbrytas. De stora träbjälklagen öfver
första och andra våningarna hade vid senaste ombyggnaden visat sig
delvis svårt skadade af röta, i synnerhet i bjälkändar, hvilka skador
likväl då botats nödtorftigt genom plank- och bjälkskarfningar i de afskurna,
sjuka delarnas ställe, men hur varaktig verkan häraf skulle
blifva kunde ej sägas. Äfven om dessa lagningar lyckades hålla sig
friska, kunde man dock påstå, att husets samtliga bjälklag vore i förhållande
till de ovanligt stora spännvidderna hårdare ansträngda än de
borde vara. Äfven efter en omsorgsfull och i många afseenden förnyande
och förstärkande ombyggnad syntes det gamla huset ej kunna blifva
af den beskaffenhet, att det motsvarade de stora värden, som skulle nedläggas
på detsamma och som det vore afsedt att inrymma. Utförandet
af det projekt, som förelåge till ombyggnad af den nuvarande telegrafoch
telefonstationen, borde därför anses blott som en nödfallsutväg,
hvilken kunde tillgripas endast i det fall, att inga andra utvägar stode
till buds.
Hvad kostnaderna beträffade, beräknades om- och tillbyggnaden
kosta 171,000 kronor, under det att en helt ny byggnad enligt samma
ritningar, men med brandfasta anordningar skulle med grund komplett
färdig uppgå till 280,000 kronor eller något mer än 60 % utöfver hvad
ombyggnaden beräknats kosta.
På grund af här ofvan anförda omständigheter hade telegrafstyrelsen
ansett sig böra taga i allvarligt öfvervägande, huruvida det ej vore
lämpligare att söka ordua frågan om större lokal för stationen i Göteborg
genom nybyggnad på annan tomt i stället för genom om- och
tillbyggnader på den gamla. Åtskilliga omständigheter utom de af den
sakkunnige här ofvan angifna betänkligheterna talade för vidtagandet
af eu sådan åtgärd. Genom fullföljande af förslaget till nuvarande
stationens om- och tillbyggnad vunnes visserligen utrymme för själfva
telefonstationen under omkring 10 år framåt, men efter denna tid förefunnes
ingen möjlighet att bibehålla stationen på nuvarande tomt. För
utvidgning af telegrafstations- och kontorslokalerna, hvilken måste tänkas
behöflig med den växande telegraftrafiken och abonnenttillströmningen,
funnes föga eller ingen möjlighet. För linjedistriktsbyrån, dess förrådsoch
verkstadslokaler funnes ingen plats inom byggnaden. De kostnader
för telefontekniska anordningar — växelbord m. m. — som i alla händelser
under de närmaste åren måste nedläggas på Göteborgs station,
beräknades till nära 500,000 kronor, och denna kostnad ökades oupphörligt
i jämnbredd med abonnentökningen.
118
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.
Det syntes telegrafstyrelsen då betydligt fördelaktigare att nedlägga
dessa kostnader i ett nytt hus med moderna, fullt brandfria konstruktioner
och med tillfälle till utvidgning. Ett sådant nybyggnadsföretag
toge naturligtvis längre tid i anspråk än om- och tillbyggnaden.
Telefondriften kunde dock under byggnadsåren skötas i de nuvarande
lokalerna. Genom att provisoriskt inrymma interurbanstationen, hvilkens
flyttning vore relativt billig, i nuvarande förråds- och verkstadslokaler
kunde ökadt utrymme för tillfället beredas för den lokala telefonstationen.
Telegrafstyrelsen hade därför efter noggrann utredning af denna
fråga ansett, att den för telegrafverket och allmänheten bästa lösningen
af lokalfrågan i Göteborg vore, att snarast möjligt en ny tomt inköptes,
å hvilken en tidsenlig station med brandfria anordningar och med möjligheter
till framtida utvidgning kunde uppföras, hvarefter den nu disponerade
egendomen eventuellt kunde försäljas. »
Det belopp, som i likhet med hvad under föregående år ägt rum,
borde för år 1908 afsättas såsom reserverade medel för anskaffande af
lokaler i landsorten, hade telegrafstyrelsen beräknat till 280,000 kronor,
hvilket skulle i första hand användas till en del af kostnaderna för anskaffande
af lokaler i Norrköping och Göteborg.
De belopp, som styrelsen enligt hvad ofvan förmälts, uppfört under
rubriken. »Fastigheter» i förslaget till utgiftsstater för år 1908 äro
alltså följande:
till utvidgning af telegrafverkets lokaler i Stockholm
............................................................................ kronor
» påbörjande af stationsbyggnad i Hälsingborg »
» » » » » Härnösand... »
» inköp af fastighet i Lund...................................... »
» » » fastigheter i Malmö för telegrafverkets
station därstädes........................................... »
» påbörjande af ombyggnadsarbetena i Malmö »
» anskaffande af lokaler i landsorten för telegrafverkets
behof .................................................. »
200,000: —
100,000: —
100,000: —
75,000: —
195,000: —
50,000: —
280,000: —
eller tillsammans kronor 1,000,000: —
Detta belopp utgör en ökning af 500,000 kronor utöfver det belopp,
som under rubriken »Fastigheter» upptagits i utgiftsstaterna för
år 1907.
Kungl. Majte Nåd. Proposition N:o 84. 119
Kommitterade framhålla, att de fullkomligt dela telegrafstyrelsens Byggn»dsi4u.
uppfattning om nödvändigheten däraf, att för telegrafverkets större
telefonstationer beredas lokaler i verkets egna fastigheter. Enligt hvad
kommitterade inhämtat, erfordrades emellertid under de närmaste åren,
på grund af telefonrörelsens allt snabbare tillväxt, utvidgade eller nya
lokaler till ett så stort antal af telegrafverkets stationer i de större af
rikets städer, att erforderliga medel för desammas anskaffande icke
kunde erhållas från telegrafverkets öfverskott under dessa år.
På grund häraf hafva kommitterade (sid. 232) föreslagit, att telegrafstyrelsen
måtte beredas utväg att för anskaffande af lokaler för telegrafverkets
behof erhålla ett byggnadslån å tre miljoner kronor, hvilket
lån skulle förräntas och amorteras enligt samma grunder, som funnes
bestämda för de af telegrafstyrelsen under de senare åren för fortsatt
utveckling af statens telefonväsende erhållna lånemedel.
Kommitterade framhålla, att genom den af dem sålunda föreslagna
anordningen skulle anslaget till fastigheter i telegrafverkets
utgiftsstater icke behöfva uppgå till högre belopp än det, som finnes i
1907 års stater upptaget, eller 500,000 kronor. Telegrafstyrelsen skulle
icke heller behöfva på provisoriska anordningar eller flyttningar af
stationer nedlägga ansenliga belopp, som, om erforderliga lokaler i rätt
tid anskaffades, kunde inbesparas, hvarförutom de olägenheter både för
allmänheten och för expeditionspersonalen, som alltid medfölja olämpliga
och trånga lokaler, kunde undvikas.
Det föreslagna byggnadslånet skulle, enligt kommitterades åsikt,
användas till:
inköp af tomt och uppförande af en stations
byggnad
i Göteborg...................................................... kronor 900,000: —
inköp af fastigheter i Malmö och tillbyggnad till
telegrafverkets nuvarande fastighet därstädes...... » 580,000: —
inköp af byggnadstomt och uppförande af stationsbyggnad
i Norrköping .................................................. » 650,000: —
tomtinköp för nya stationsbyggnader i landsorten... » 370,000: —
stationsbyggnad i Stockholm .......... f> 500,000: —
Summa kronor 3,000,000: —
Beträffande användningen af det ifrågasatta lånet till inköp af
tomter för nya stationsbyggnader i landsorten framhålla kommitterade
(sid. 233—234), att det enligt deras mening vore af särskild
vikt, att medel för sådant ändamål funnes tillgängliga att vid behof
120
Kimgl. Maj.is Nåd. Proposition No 84.
disponeras, enär det visat sig i flera afseenden olägligt att uppgöra
villkorliga köpeaftal lång tid, innan definitivt köp kunde ske och köpeskillingen
erläggas.
För öIligt erinra kommitterade, att den af telegrafverket nu disponerade
fastigheten i Göteborg syntes kunna försäljas till ett pris af
omkring 300,000 kronor, hvilket belopp skulle kunna användas till afbetalning
af det föreslagna byggnadslånet, hvarigenom detta inom kort
skulle kunna afsevärdt nedbringas.
Enligt af kommitterade inhämtade upplysningar skulle, förutom
de lokaler, till hvilka byggnadslånet skulle användas, under de närmaste
åren nya eller utvidgade stationslokaler erfordras i nedan angifna
städer, och hafva kommitterade med ledning af de erhållna
upplysningarna uppgjort en byggnadsplan, enligt hvilken, under förutsättning
af bifall till kommitterades ofvan framställda förslag om beviljande
af ett byggnadslån, det i utgiftsstaterna under rubriken »Fastigheter»
upptagna, för stationsbyggnader afsedda belopp skulle kunna
begränsas till 500,000 kronor för år. Gifvet är att en del af de i
planen angifna kostnaderna endast äro approximativa, samt att en del
jämkningar i densamma framdeles kunna finnas erforderliga.
1908 |
1909 |
i 1910 |
1911 |
1912 |
1913 |
1 1914 |
||
Summa |
||||||||
kronor |
kronor |
kronor |
kronor |
kronor |
kronor |
kronor |
kronor |
|
Stockholm........ |
200,000 |
_ |
100,000 |
300,000 |
||||
Hälsingborg...... |
100,000 |
130,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
230,000 |
Härnösand........ |
100,000 |
152,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
252,000 |
Gäfle............... |
— |
— |
160,000 |
— |
— |
— |
160,000 |
|
Lund.............. |
75,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
75,000 |
Östersund......... |
— |
60,000 |
100,000 |
90,000 |
— |
— |
— |
250,000 |
Karlstad......... |
— |
100,000 |
— |
— |
— |
— |
100,000 |
|
Landskrona....... |
— |
— |
60,000 |
190,000 |
— |
— |
— |
250,000 |
Örebro........ |
— |
— |
— |
100,000 |
150,000 |
100,000 |
350,000 |
|
Västerås........... |
— |
50,000 |
80,000 |
120,000 |
— |
— |
— |
250,000 |
Eskilstuna........ |
— |
— |
— |
— |
50,000 |
100,000 |
200,000 |
350,000 |
Kristinehamn.... |
— |
— |
50,000 |
75,000 |
75,000 |
200,000 |
||
Karlshamn........ |
— |
— |
— |
— |
75,000 |
75,000 |
50,000 |
200,000 |
Växiö............... |
— |
— |
— |
— |
100,000 |
100,000 |
— |
200,000 |
Ystad............... |
— |
— |
— |
— |
75,000 |
50,000 |
75,000 |
200,000 |
Reserveras..... |
25,000 |
8,000 |
— |
— |
— |
— |
100,000 |
133,000 |
Summa kronor | |
500,000 | |
500,000 |
500,000 |
500,000 ; |
500,000 |
500,000 |
500,000 |
3,500,000 |
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition No 84.
121
Till de nu nämnda för år 1908 beräknade belopp borde, i händelse
af bifall till kommitterades framställning om anordnande af särskildt
sjukhus för af lungtuberkulos lidande arbetare vid telegrafverket, läggas
den förut angifna byggnadskostnaden härför, 38,000 kronor.
I staten fär år 1908 borde alltså enligt kommitterades förslag under
nu förevarande titel upptagas 538,000 kronor.
Uti sitt afgifna underdåniga utlåtande öfver kommitterades föreliggande
förslag har telegrafstyrelsen beträffande det af styrelsen ifrågasatta
inköpet af den ofvan '' omförmälda museibyggnaden i Lund för
telegrafverkets räkning upplyst, att universitetets i Lund drätselnämnd
till styrelsen meddelat, att, enligt hvad nämnden inhämtat, föga eller
ingen utsikt funnes för att en framställning från universitetets sida om
erhållande af medel för en ny museibyggnad skulle vinna beaktande, samt
att alltså någon försäljning till telegrafverket af nämnda byggnad för
närvarande icke syntes kunna komma till stånd.
Vid sådant förhållande och då behofvet af nya lokaler för telegrafoch
telefonstationen i Lund likväl kvarstode, har styrelsen föreslagit,
att det för inköp af museibyggnaden beräknade beloppet, 75,000 kronor,
måtte reserveras för anskaffande af lokaler i landsorten för telegrafverkets
behof. Det i statförslaget för år 1908 för sistnämnda ändamål
upptagna beloppet, 25,000 kronor, borde alltså höjas till 100,000
kronor.
I fråga om det af kommitterade för inköp af tillbyggnad af fastigheter
i Malmö upptagna belopp, 580,000 kronor, har telegrafstyrelsen i
sitt nj^ssberörda utlåtande meddelat, att, utöfver de i det af styrelsen
afgifna statförslaget härför upptagna belopp, tillhopa 519,000 kronor,
ytterligare erfordrades för tillbyggnad af den nuvarande stationsbyggnaden
utefter norra Vallgatan ett belopp af 61,000 kronor.
Telegrafstyrelsen har tillika upplyst, att kostnaden för utvidgning
af telegrafverkets lokaler i Stockholm beräknats uppgå till 1,100,000
kronor.
Sedan för sistnämnda ändamål tagits i anspråk reserverade medel
300,000 kronor, i statförslaget för år 1908 upptagna 200,000 kronor
samt af lånemedel 500,000 kronor, har återstoden, 100,000 kronor, af
kommitterade afsetts att upptagas i 1910 års stat för telegrafverket.
I sitt ifrågavarande utlåtande anför vidare telegrafstyrelsen, att de
städer i landsorten, hvarest behofvet af nya stationslokaler vore mest
trängande och hvarest inköp af byggnadstomter skulle under närmaste
tiden äga rum, vore Landskrona, Örebro och Västerås.
Bih. till lliktd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 64 Haft.
Telegrafstyrelsens
utlutande
öfver kommitterades
förslag.
IG
122
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 84.
Landskrona.
I Landskrona förhyrde telegrafverket enligt kontrakt med Landskrona
stad af den 1 december 1905 två lägenheter i stadens rådhus,
nämligen 3 rum i bottenvåningen, 3 rum två trappor upp samt källare
och vindskontor, och erlades härför eu hyra af 2,000 kronor för år.
Kontraktet gällde till den 1 oktober 1911. De båda lokalerna för
telegrafstationen å nedre botten samt för telefonstationen två trappor
upp vore således skillda åt genom en våning, hvilket i flera afseenden
medförde olägenheter. Därtill komme, att det till telefonstation använda
rummet vore dåligt belyst och i flera afseenden numera olämpligt.
I öfrigt vore utrymmet å stationen- redan nu knappt, och syntes
man därför icke kunna påräkna, att stationen skulle kunna förblifva i
de nuvarande lokalerna längre än till år 1911, då hyreskontraktet
utginge.
Utvecklingen af telefonverksamheten i Landskrona sedan år 1896
framginge af följande öfversikt:
slutet |
af år 1896 |
funnos 273 |
stycken apparater |
||
» |
1897 |
» |
299 |
» |
|
1898 |
» |
330 |
» |
» |
|
y> |
1899 |
394 |
» |
||
» |
1900 |
» |
417 |
)> |
» |
» |
1901 |
» |
432 |
» |
» |
» |
1902 |
y> |
465 |
» |
» |
1903 |
» |
502 |
» |
» |
|
» |
1904 |
» |
555 |
» |
» |
» |
1905 |
» |
606 |
» |
» |
De under samma tidsperiod influtna telefoninkomsterna vid stationen
utgjorde:
år |
1896........... |
....... kronor |
29,394: 63 |
» |
1897........... |
...... » |
32,198: 88 |
1898 ......... |
....... » |
34,372: 52 |
|
» |
1899........... |
....... » |
38,298: 73 |
1900-........ |
....... » |
44,048: 97 |
|
1901.......... |
....... » |
37,051:04 |
|
1902........... |
....... » |
38,372: 54 |
|
1903........... |
....... » |
40,258: 86 |
|
» |
1904........... |
...... » |
46,369: 78 |
1905.......... |
....... » |
50,875: 08 |
123
%
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 84.
Telegrafverkets station i Örebro hade, alltsedan det af telegrafverket
år 1891 inköpta enskilda telefonnätet i Örebro ombyggdes till
dubbeltrådigt, varit inrymd i samma byggnad, Vasagatan 13, där stationen
nu vore belägen. Under denna tid hade utvidgningar med åtföljande
ofta dyrbara ändringar upprepade gånger måst företagas, och
hade telegrafverket numera tagit i anspråk allt det utrymme i byggnaden,
som lämpligen kunde för telegrafverket användas. Årliga hyressumman
för de af telegrafverket disponerade lokalerna utgjorde 4,875
kronor, och utginge hyreskontraktet den 1 oktober 1913.
På grund af den särskildt hastiga tillväxten af telefonnätet i Örebro,
sammanhängande med stadens snabba utveckling, syntes stationen
endast med svårighet kunna bibehållas å sin nuvarande plats till sist
nämnda år. I alla händelser kunde man icke genomföra sådan utvidgning
af stationen, där den nu vore belägen, att dess utveckling för
någon längre tid framåt vore tryggad. Det syntes därför icke kunna
undvikas att inom få år flytta stationen, och syntes det då vara mest
ändamålsenligt, att denna flyttning ägde rum till en telegrafverket tillhörig,
för ändamålet särskildt lämpad byggnad..
Utvecklingen af telefonverksamheten i Örebro under de senare
åren framginge af följande öfversikt:
slutet |
af år 1896 |
funnos |
788 |
stycken apparater |
|
» |
1897 |
» |
876 |
» |
|
» |
1898 |
)) |
1,012 |
||
» |
1899 |
» |
1,212 |
» |
|
» |
1900 |
)) |
1,307 |
» |
|
» |
1901 |
» |
1,481 |
» |
|
1902 |
» |
1,621 |
» |
» |
|
1903 |
1,785 |
» |
» |
||
» |
1904 |
» |
1,932 |
)) |
|
i> |
1905 |
» |
2,081 |
» |
De under samma tidsperiod influtna telefoninkomsterna vid stationen
utgjorde:
år 1896............... kronor 55,029: 29
» 1897............... » 61,619:65
» 1898............... )) 72,012: 60
» 1899............... » 85,264:91
» 1900............... » 92,313:70
Örebro.
124
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.
år 1901............... kronor 108,249:03
» 1902............... » 126,092: 71
» 1903............... » 125,891: 11
» 1904............... >. 146,334:40
» 1905.............. » 163,233: 34
Utvecklingen af telefonverksamheten i Västerås under senaste tioårsperioden
framginge af följande öfversikt:
slutet |
af år 1896 |
funnos |
164 |
stycken |
apparater |
)> |
1897 |
3> |
202 |
» |
» |
y> |
1898 |
» |
397 |
3) |
|
1899 |
» |
424 |
» |
3) |
|
)> |
1900 |
)> |
494 |
33 |
3) |
» |
1901 |
y> |
530 |
)) |
|
» |
1902 |
» |
565 |
» |
» |
» |
1903 |
624 |
» |
)) |
|
» |
1904 |
» |
685 |
x> |
» |
» |
1905 |
» |
740 |
)> |
)) |
De under samma tidsperiod influtna telefoninkomsterna vid stationen
utgjorde:
år |
1896... |
..... kronor |
21,037: 04 |
|
3) |
1897.... |
33 |
22,073: 79 |
|
)> |
1898.... |
33 |
29,054: 96 |
|
3) |
1899 ... |
33 |
37,857: 75 |
|
33 |
1900..... |
33 |
41,295: 06 |
|
33 |
1901..... |
33 |
43,305: 7S |
|
3) |
1902... |
..... » |
47,547: 70 |
|
33 |
1903..... |
33 |
48,591: 81 |
|
33 |
1904..... |
..... I> |
53,947: 01 |
|
33 |
1905..... |
33 |
61,800: 09 |
Såsom framginge af ofvanstående uppgifter, vore telefonnätet i Västerås
stadt i synnerligen stark utveckling, och vore det endast med svårighet,
som stationen nyligen kunnat utvidgas för att kunna något så
när motsvara behofvet under de närmaste åren. Kontraktet för den
nuvarande stationslokalen i fastigheten n:r 2 i stadens södra kvarter
utginge den 1 oktober 1911. Vid denna tid syntes utvecklingen hafva
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.
125
framtvingat stationens flyttning. En telegrafverket tillhörig, för ändamålet
särskildt lämpad byggnad vore därför äfven i denna stad af behofvet
påkallad, så mycket mera som telegrafverket nu måste förhyra
särskild lokal för den i Västerås förlagda telegrafinspektionen liksom
för linjeingenjörsexpeditionen därstädes.
Det hade varit ifrågasatt att inrymma telegrafverkets lokaler i den
byggnad, som riksbanken hade för afsikt uppföra i Västerås. Då emellertid
tidpunkten för denna byggnads uppförande, enligt hvad telegrafstyrelsen
inhämtat, icke ännu vore bestämd, och sannolikt vore, att
byggnadsarbetet icke under de närmaste åren komme att påbörjas,
liölle styrelsen före, att å centralt belägen tomt i Västerås borde uppföras
en byggnad, afsedd att inrymma lokaler för telegraf- och telefonstationerna
samt för telegrafverkets öfriga förvaltningar därstädes. I
denna byggnad skulle, om så funnes lämpligt, äfven kunna upplåtas
lokal för postkontoret i nämnda stad.
Såsom telegrafstyrelsen erinrat, har för utvidgning af telegrafverkets
lokaler i Stockholm redan reserverats ett sammanlagdt belopp
af 300,000 kronor, och anser jag af de skäl, som anförts i det statsrådsprotokoll,
som fanns bifogadt statsverkspropositionen till 1905 års
riksdag, lämpligt att nu för ändamålet ytterligare reserveras 200,000
kronor.
Hvad telegrafstyrelsen anfört synes mig emellertid ådagalägga
angelägenheten däraf att åtgärder inom den närmaste framtiden vidtagas
för att realisera planen att för telegrafverkets behof skaffa betydligt
vidgade lokaler i kufvudstaden. Det steg, styrelsen i denna
riktning tagit genom upprättandet af villkorligt köpeaftal angående de
intill telegrafverkets nuvarande fastighet omedelbart gränsande egendomarna
n:r 2 och 3 i kvarteret Aeolus, anser jag också synnerligen
välbetänkt. Genom förvärfvande af dessa fastigheter skulle redan befintliga
anordningar inom den nuvarande egendomen kunna tillgodogöras
och inordnas i det nya byggnadskomplexet. Taxeringsvärdet å fastigheterna,
som ju särskildt för telegrafverket äro synnerligen välbelägna,
uppgår till 435,500 kronor, men hafva fastigheterna af sakkunniga
saluvärderats till 527,000 kronor. I betraktande häraf synes
mig den betingade köpeskillingen, 520,000 kronor, icke kunna anses
oskälig. Till jämförelse må nämnas, att den närbelägna egendomen n:r
6 i kvarteret Pegasus, tillhörande skomakarmästarföreningen, hvilken
egendom är taxeringsvärderad till 344,500 kronor, nyligen inköpts af
Stockholms stad till ett pris af 475,000 kronor. Tager man hänsyn
Departements
chefens
yttrande.
126
Kungl. May.ts Nåd. Proposition No 84.
till tomtarealen — 933,2 kvadratmeter å egendomarna n:r 2 och 3 i
kvarteret Aeolus och 1,368 kvadratmeter å egendomen n:r 6 i kvarteret
Pegasus — blir visserligen priset för kvadratmeter högre beträffande
de förra egendomarna än i fråga om den senare, men detta finner
sin naturliga förklaring i det betydligt gynnsammare läget af de till
inköp nu ifrågasatta fastigheterna.
Behofvet af nya lokaler i Hälsingborg och i Härnösand har redan
blifvit af Kungl. Maj:t och Riksdagen godkändt genom besluten att i
dessa städer inköpa för ändamålet lämpliga tomter. Mot de förslag
till dessa tomters bebyggande, som nu föreligga till pröfning, har jag
för närvarande icke någon anmärkning att framställa, men torde jagfå
anledning att härom närmare yttra mig, när ritningarna ingifvas för
fastställelse. Jag tillstyrker emellertid nu, att Riksdagens medgifvande
utverkas till uppförande af byggnader å tomterna till en kostnad ej
öfverstigande hvad telegrafstyrelsen föreslagit.
Lämpligheten att i allmänhet för telegrafverkets större telefonstationer
bereda lokaler i egna fastigheter har redan blifvit af Kungl. Maj:t
och Riksdagen godkänd, hvadan jag, som till fullo ansluter mig till
denna åsikt, icke anser mig behöfva närmare utveckla skälen därför.
För närvarande föreligger anbud att för ändamålet inköpa fastigheter
dels i Karlstad och dels i Malmö.
Angelägenheten att i Karlstad förskaffa egna lokaler för telegrafverkets
räkning synes mig genom den af telegrafstyrelsen förebragta
utredning ådagalagd; och det för ändamålet föreslagna inköpet af den
Värmlands enskilda bank tillhöriga fastigheten vid Alfgatan finner jag
för staten vara synnerligen fördelaktigt. Enligt hvad mig meddelats,
har generalpoststyrelsen ännu icke lämnat svar på telegrafstyrelsens
förfrågan rörande anordnande af postkontorslokal i förevarande fastighet.
Men, äfven om det ej skulle finnas lämpligt att där inrymma postkontoret,
torde den därtill afsedda lokalen ändock kunna genom uthyrning
med fördel tillgodogöras.
Hvad angår Malmö, där telegrafstationen och centralstationen för
telefonnätet inrymmas inom telegrafverket tillhöriga fastigheten n:r 1
inom kvarteret Skvalperup, är på grund af den hastiga abonnentökningen
all möjlighet till nödvändig utvidgning af telefonstationen inom kort
alldeles utesluten. Till afhjälpande af denna olägenhet har telegrafstyrelsen
föreslagit inköp af de intill nuvarande stationsbyggnaden
gränsande egendomarna n:r IX och II i kvarteret Skvalperup
för en köpesumma af 200,000 kronor för den förra och 150,000 kronor
för den senare egendomen. Med hänsyn till läget måste ju detta inköp
Kung!. Maj:tn Nåd. Proposition No 84.
127
vara att förorda. Beträffande priset har jag inhämtat, att fastigheterna
äro taxeringsvärderade, n:r IX med en tomtareal af 566 kvadratmeter
till 130,000 kronor och n:r II med en tomtareal af 508 kvadratmeter
till 85,000 kronor. Då de betingade köpeskillingarna i förhållande till
taxeringsvärdet synts mig höga, har jag införskaffat närmare upplysningar
angående saluvärdet å närbelägna fastigheter. Därvid har meddelats
mig, att stadsingenjören i Malmö nyligen föreslagit staden att
inköpa tomter för utvidgning af Hamngatan. Af dessa tomter är en
(A), belägen i samma kvarter som telegrafhuset och innehållande 880
kvadratmeter, taxerad till 300,000 kronor och föreslås till inköp för
450.000 kronor. En annan (B) därintill belägen tomt innehåller 288
kvadratmeter, är taxerad till 100,000 kronor och föreslås till inköp för
150.000 kronor.
För närmare belysning af de olika fastigheternas salupris hänvisar
jag till följande sammanställning:
Tomt |
Areal. |
Taxerings- värde. |
Köpe- skilling. |
Pris |
X:r IX................................................... |
56G m2 |
kronor 130,000 |
kronor 200,000 |
kronor 353 |
» II................................................... |
508 » |
85,000 |
150,000 |
295 |
A ......................................................... |
880 » |
300,000 |
450,000 |
511 |
B ......................................................... |
288 » |
100,000 |
150,000 |
521 |
Tillika har mig meddelats, att för fastigheten n:r IX, som är
bebyggd med i godt stånd varande stenhus, till en början begärts ett
pris af 250,000 kronor, och att detsamma först efter långa underhandlingar
nedbringats till 200,000 kronor. Med hänsyn till hvad sålunda
blifvit upplyst, anser jag mig kunna tillstyrka inköp af nu ifrågavarande
fastigheter på de af telegrafstyrelsen föreslagna villkor.
För att fastigheterna skola kunna användas för telegrafverkets
behof kräfvas gifvetvis icke obetydliga ombyggnadsarbeten jämte andra
anordningar; och synes mig mot den af telegrafstyrelsen därför angifna
planen, hvilken i sinom tid bör för fastställelse underställas
Kungl. Maj:ts pröfning, icke, såvidt jag för närvarande kunnat bedöma,
något vara att anmärka.
Jämväl i Norrköping, Landskrona, Örebro och Västerås synas omständigheterna
betinga, att egna lokaler inom ej alltför lång framtid
128
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.
beredas telegrafverket, liksom i Göteborg torde böra anskaffas annan
fastighet än den nuvarande för telegrafverkets behof. Handelskammaren
i Göteborg har också hos Kungl. Maj:t gjort framställning om åtgärders
vidtagande för beredande af ökadt utrymme för telefoncentralstationen
i staden. För närvarande föreligger icke förslag till inköp
af lämplig tomt på någon af dessa platser. Det synes mig därför
vara att förorda, att Kiksdagens bifall nu inhämtas till inköp, efter
Kungl. Maj:ts pröfning och godkännande, af lämpliga fastigheter för
telegrafverkets behof i dessa .städer, en anordning, som i motsvarande
fall redan med stor fördel tillämpats.
Den af kommitterade föreslagna åtgärden att en del af de medel,
som skulle erfordras för att förskaffa telegrafverkets större telefonstationer
lokaler i verkets egna fastigheter, måtte anskaffas genom att
lämna telegrafstyrelsen ett byggnadslån å tre miljoner kronor, synes
mig välbetänkt. Härigenom komma kostnaderna för dessa fastighetsaffärer,
som ju äga bestående värde för framtiden, att fördelas på en
längre tidsföljd, något som ur alla synpunkter måste anses lämpligt.
Under åberopande af hvad jag sålunda anfört, får jag tillstyrka
hvad kommitterade och telegrafstyrelsen i afseende å fastigheter
föreslagit.
Uti de för år 1907 fastställda utgiftsstaterna finnes uppfördt ett
anslagsbelopp af 99,200 kronor under rubriken
F. Telegraf linjebyggnader.
Äfven för år 1908 har telegrafstyrelsen i det af styrelsen afgifna
statförslaget för nämnda år ansett sig böra göra framställning om anvisande
af anslag att utgå till byggande af tvenne för telegraftrafiken
synnerligen nödvändiga ledningar, nämligen mellan Nässjö och Karlskrona
samt mellan Nässjö och Stockholm. Beträffande dessa ledningar anför
telegrafstyrelsen följande.
1. Telegrafleduing Nässjö—Karlskrona.
För mötande af Karlskrona telegrafstations betydande telegrafkorrespondens
— år 1905 uppgick antalet telegramexpeditioner vid
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 84.
129
stationen till 53,212 — vore stationen sämre lottad än flertalet stationer
med motsvarande korrespondens. Stationen vore nämligen för
sin korrespondens norrut hänvisad till synnerligen ogynnsamma framkomstmöjligheter:
antingen öfver Kalmar eller öfver Karlshamn, bägge
stationer med stor egen korrespondens och därigenom svåra att passera.
För afhjälpande af berörda olägenhet och för underlättande af
Karlskrona stations korrespondens i allmänhet föreslår telegrafstyrelsen
dragandet af en 4 mm. järntrådsledning mellan Karlskrona och
Nässjö, hvarigenom Karlskrona skulle komma i direkt förbindelse med
en station, därifrån utfartsvägar funnes åt alla håll.
Kostnaden för denna ledning hade beräknats till 11,500 kronor.
2. Telegrafledning Nässjö—Stockholm.
Nässjö telegrafstation hade för närvarande endast eu telegrafledning
till Stockholm. A denna ledning skulle utväxlas hela telegrafkorrespondensen
mellan, å ena sidan, Stockholm och alla orter norr om
Stockholm och, å andra sidan, stationerna Eksjö, Hvetlanda, Karlshamn,
Nässjö, Ronneby, Sölvesborg, Tranås och Växjö. Till följd häraf vore
ifrågavarande ledning mellan Nässjö och Stockholm numera så strängt
upptagen, att densamma icke utan afsevärd försening af telegrammernas
befordringstider kunde betjäna en år från år stigande korrespondens,
och efter tillkomsten af den ofvan föreslagna nya ledningen Nässjö—
Karlskrona skulle naturligen svårigheterna blifva än större. Telegrafstju-elsen
hade därför ansett byggandet af en ny ledning mellan Nässjö
och Stockholm icke längre kunna uppskjutas. Denna ledning, dragen
med 4 mm. järntråd, beräknades skola kosta 23,900 kronor.
Hvad telegrafstyrelsen sålunda föreslagit får jag på de af styrelsen
anförda skäl i underdånighet tillstyrka.
G. Öfvergångsstaten.
Kommitterade framhålla, att, innan alla de till inrättande föreslagna
tjänsterna blifvit, efter ansökning, tillsatta, full visshet ej kan vinnas
om hvilka nuvarande tjänstemän faktiskt komma att kvarstå på öfvergångsstaten.
I kommitterades förslag hade emellertid icke andra än de
till indragning föreslagna nu kunnat upptagas. Om emellertid innehafvarna
af dessa tjänster icke skulle vid tillsättningen af de tjänster,
Bih. till Rilcsd. Prot. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 04 Häft. 17
Departementschefens
yttrande.
130
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.
Departementschefens
yttrande.
som måste anses såsom nyinrättade, söka eller erhålla någon sådan eller
sedermera annan tjänst, komme i stället, så länge detta förhållande fortfore,
en motsvarande del i den nya organisationen inberäknade tjänster
att tills vidare vara obehöfliga. Sålunda skulle inom telegrafstyrelsen fyra
assistenter, tre telegrafister och en e. o. linjeingenjör med en sammanlagd
aflöningssumma af 10,680 kronor tills vidare undvaras. Enahanda blefve
förhållandet med: vid linjedistrikten sex kvinnliga bokhållare med tillsammans
5,400 kronor i aflöning samt vid trafikdistrikten och stationerna
tre assistenter och tre vaktföreståndare med en sammanlagd aflöningssumma
af 10,080 kronor. Dessa summor återfinnas därför i staten,
och skillnaden mellan deras totalsumma och summan af alla med
de till indragning föreslagna tjänsterna förenade aflöningarna, hvilken
uppgår till 46,240 kronor, har tills vidare upptagits såsom öfvergångsstatens
slutsumma.
Mot hvad kominitterade hemställt rörande öfvergångsstaten har jag
icke något att erinra.
Om hvad nu blifvit föreslaget rörande telegrafverkets utgiftsstater
för år 1908 vinner godkännande, komma staternas särskilda hufvudsummor
och slutsumma att utgöra följande belopp:
ailöningsstaten..................................
pensions- och understödsstaterna
omkostnadsstaten ...........................
ränta och amortering......................
fastigheter ..........................................
telegraflinjebyggnader ..................
öfvergångsstaten..............................
............................. kronor 4,279,060: |
|
............................ » |
306,770: |
............................. » |
2,890,130: |
............................. » |
1,884,400: |
............................. » |
538,000: |
............................. » |
35,400: |
............................. v |
46,240: |
Summa kronor |
9,980,000: |
Telegrafverkets inkomster för år 1908 äro af telegrafstyrelsen beräknade
till 10,080,000 kronor; och skulle alltså inkomsterna komma
att öfverstiga utgifterna med 100,000 kronor.
Jag tillåter mig här erinra, att inkomsterna för år 1906 uppgått
till 10,301,300 kronor, hvadan nyssnämnda inkomstberäkning torde få
anses vara uppgjord med stor försiktighet.
Till jämförelse ber jag få erinra, att de fastställda utgiftsstaterna
för år 1907 sluta på ett belopp af 8,700,000 kronor, och att inkomsterna
för samma år beräknats till 8,800,000 kronor.
131
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.
I afseende å aflöningsreglementet liar jag, utöfver livad jag förut
anfört, endast att anmärka, att jag icke ansett mig böra göra någon
erinran mot kommitterades förslag, att jämväl hela den lägre tjänstepersonalen
skulle komma i åtnjutande af semester, detta med hänsyn
särskilt till den ringa kostnad — enligt beräkning sammanlagdt omkring
4,000 kronor — förslagets genomförande skulle medföra. För
större delen af denna personal — linjepersonalen — kan nämligen på
grund af arbetets art så ordnas, att särskild vikarie under den korta
tid, semesterledigheten skulle vara, icke behof ver anställas.
Slutligen anhåller jag få anmäla, att kommitterade hemställt, att
dyrtidstillägg måtte beredas lokalförvaltningarnas personal under år
1907, samt att telegrafstyrelsen i sitt utlåtande förordat denna framställning.
Af enahanda skäl, som jag anfört i fråga om generalpoststyrelsens
förslag om beredande af dyrtidstillägg för innevarande år åt de under
denna styrelse lydande lokalförvaltningar, har jag emellertid icke funnit
mig kunna biträda kommitterades berörda hemställan.
De utgiftsstater och det. aflöningsreglemente, som i händelse af
bifall till nu framlagda förslag skulle blifva gällande, hafva följande
lydelse:
132
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.
Utgiftsstater för Telegrafverket
att tillämpas under år 1908.
K |
ron |
0 |
r |
|||||
A. Aflöningsstat. |
I |
|||||||
1. Telegrafstyrelsen. |
||||||||
Chef. |
||||||||
Generaldirektören ......................... arfvode |
— |
— |
15,000 |
— |
||||
, Ledamöter. |
■ |
|||||||
1 Fullmäktig .............................. arfvode |
3,000 |
— |
||||||
1 » .............................. » |
3,000 |
— |
6,000 |
|||||
1 Byråchef.................................... |
8,600 |
— |
||||||
1 » .................................. |
8,600 |
— |
||||||
1 » ............................ |
8,000 |
— |
||||||
Arfvode till en byråchef såsom generaldirek- |
||||||||
törens ställföreträdare ........... |
1,000 |
— |
||||||
tillsammans förslagsvis |
— |
— |
26,200 |
|||||
Byråtjänstemän. |
||||||||
Administrativa byrån: 1 Sekreterare . |
6,500 |
— |
||||||
1 Ombudsman ......... |
4,600 |
— |
||||||
1 Aktuarie ............... |
5,000 |
— |
||||||
1 Kamrer................. |
5,500 |
— |
||||||
1 Hufvudkassör......... |
5,000 |
— |
||||||
1 Revisor................ |
6,500 |
— |
||||||
1 » ............. |
6,000 |
— |
||||||
1 » ................. |
4,600 |
— |
||||||
1 Statistiker............. |
4,600 |
— |
||||||
Linjebyrån: 1 Byråingenjör........................ |
5,000 |
— |
||||||
1 Notarie .............................. |
6,000 |
— |
||||||
1 Förrådsintendent............ |
3,400 |
— |
||||||
Transport |
62,700 |
-i |
47,200 |
-| |
— |
— |
— |
— |
Kung!. Maj.is Nåd. Proposition N:o 84.
133
K |
r o n |
O |
r |
|||||
Transport |
62,700 |
_ |
47,200 |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
Trafikbyrån: 1 Föreståndare för undervisnings- |
||||||||
anstalten .............................. |
4,GOO |
— |
||||||
1 Aktuarie ........................... |
5,500 |
— |
||||||
1 Kontrollör ......................... |
3,400 |
— |
||||||
tillsammans förslagsvis |
— |
— |
76,200 |
__ |
||||
Biträdande tjänstemän. |
||||||||
8 Assistenter ........................ förslagsvis |
12,000 |
— |
||||||
4 Telegrafister........................ » |
4,560 |
— |
||||||
1 Föreståndare för katalogexpe• |
||||||||
ditionen......................... » |
2,100 |
— |
||||||
18 Kontorsskrifvare.................. » |
19,800 |
— |
||||||
6 Vaktmästare........................ » |
8.850 |
— |
47,310 |
— |
||||
Förste vaktmästaren .................. arfvode |
— |
— |
200 |
— |
||||
Arfvoden till extra ordinarie tjänstemän, vika- |
||||||||
riatsersättning m. m.......... förslagsvis |
— |
— |
23,500 |
— |
194,410 |
— |
||
2. Linjedistrikten. |
||||||||
7 Linjedirektörer..................... förslagsvis |
— |
— |
37,600 |
— |
||||
16 Linjeingenjörer..................... » |
— |
— |
55,600 |
— |
||||
7 Kassörer af l:a lönegraden... » |
— |
— |
9,300 |
— |
||||
6 Bokhållare ........................ » |
— |
— |
5,760 |
— |
||||
9 Linjemästare af l:a lönegraden » |
— |
— |
21,300 |
— |
||||
25 » » 2:a » » |
— |
— |
40,500 |
— |
||||
37 Linjeförmän » l:a » » |
— |
— |
55,230 |
— |
||||
40 » » 2-.a » » |
— |
— |
46,620 |
— |
||||
180 Reparatörer........................ » |
— |
— |
194,880 |
— |
||||
Arfvoden till extra ordinarie tjänstemän, vika- |
||||||||
riatsersättning m. m.......... förslagsvis |
— |
— |
65,000 |
— |
531,790 |
_ |
||
3. Trafikdistrikten och Stationerna. |
||||||||
| 2 Telefondirektörer.................. förslagsvis |
— |
— |
8,000 |
— |
||||
1 1 Telegrafdirektör af La lönegraden » |
— |
— |
4,600 |
— |
||||
j 3 Telegrafdirektörer af 2:a lönegraden » |
— |
— |
11,800 |
— |
||||
1 1 Telegrafinspektör ..................... arfvode |
— |
— |
2,500 |
— |
||||
3 Telegratinspektörer ................. » |
— |
— |
7,500 |
— |
||||
Transport |
- — |
34,400 |
— |
726,200 |
— |
— |
— |
134
Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.
K |
r o n |
O |
r |
||||
Transport |
34,400 |
_ |
726,200 |
_ |
_ |
-! |
|
12 Kommissarier af l:a lönegraden ....... |
....... förslagsvis |
38,400 |
— |
||||
17 » » 2-.a » ....... |
» |
55,400 |
— |
||||
23 » >» 3*.e » ...... |
)) |
53,200 |
— |
||||
18 » » 4:e » ....... |
....... n |
33,600 |
— |
||||
36 Kommissarier eif 5:e lönegraden....... |
....... » |
53,850 |
— |
||||
40 » » 6:e » ....... |
....... |
55,200 |
— |
||||
24 » » 7:e » ....... |
» |
20,850 |
— |
||||
Biträdande tjänstemän. |
|||||||
6 Kontrollörer af l:a lönegraden....... |
....... förslagsvis |
26,000 |
— |
||||
7 » » 2-.a » |
» |
26,000 |
— |
||||
120 Assistenter................................. |
306,700 |
— |
|||||
300 Telegrafister ............................... |
....... )) |
445,200 |
— |
||||
50 Valdföreståndare ......................... |
67,680 |
— |
|||||
1 Kassör af l:a lönegraden............. |
....... |
1,140 |
— |
||||
12 Kassörer af 2:a » ............. |
» |
12,240 |
— |
||||
2 Bokhållare ................................ |
2,760 |
— |
|||||
500 Interurbantelefonister ................... |
453,900 |
— |
|||||
8 Stationsförmän............................. |
9,720 |
— |
|||||
35 Stationsbiträden........................... |
...... )) |
33,420 |
— |
||||
Arfvoden till extra ordinarie tjänstemän, vikariatsersättning |
|||||||
m. m., förslagsvis.......................... |
1,400,000 |
— |
3,129,660 |
_ |
|||
4. Verkstaden. |
|||||||
1 Verkstadsdirektör............................. |
7,500 |
— |
|||||
3 Verkstadsingenjörer .......................... |
10,200 |
||||||
1 Verkstadskassör och bokhållare........... |
3,400 |
— |
|||||
1 Materialförvaltare.............................. |
2,400 |
— |
|||||
4 Verkmästare ................................. |
10,200 |
— |
33,700 |
||||
5. Särskilda anslag. |
|||||||
Uppbördsprovision, förslagsvis................. |
185,000 |
— |
|||||
Hyresbidrag enligt bestämmelsen i aflöningsreglementets § |
|||||||
15, förslagsvis ........................ |
83,500 |
— |
|||||
Transport |
268,500 |
— |
3,889,560 |
— |
— |
Kungl. Maj:is Nåd. Proposition N:o 84.
135
K |
ron |
O |
r |
|||
Transport |
268,500 |
3,889,560 |
||||
Tilläggsarfvode enligt bestämmelsen i aflöningsreglementets |
||||||
§ 16, förslagsvis................................................... |
111,000 |
— |
||||
Gratifikationer åt tjänstemän m. m............................... |
10,000 |
— |
389,500 |
— |
4,279,060 |
|
B. Pensions- och understödsstater. |
||||||
Förre befälhafvaren å Landsorts indragna optiska station, |
||||||
sergeanten A. Liljander, enligt Kungl. brefvet den |
||||||
2 juni 1876........................................................ |
600 |
— |
||||
Förre telegrafisten å Dalarö indragna optiska station, |
||||||
C. A. Törnros, enligt samma Kungl. bref............... |
400 |
— |
||||
Förre telegrafisten å Omö indragna station F. 0. Åker- |
||||||
lind, enligt Kungl. brefvet den 23 mars 1877........... |
270 |
— |
||||
Förre föreståndaren för Skeninge indragna station NcMny |
||||||
Arndtz, enligt Kungl. brefvet den 13 juli 1887......... |
300 |
— |
||||
Förre föreståndaren för Hjo station Anna Johanna Char- |
||||||
lotta Lagerberg, enligt Kungl. brefvet den 27 maj 1898 |
500 |
— |
||||
Förre arbetsledaren August Andersson, enligt Kungl. bref- |
||||||
vet den 26 maj 1899............................................ |
600 |
— |
||||
Förre reparatören Fritz Bergman, enligt Kungl. brefvet |
||||||
den 26 maj 1899 ................................................. |
480 |
- |
||||
Förre arbetaren Karl Johan Ludvig Schönell, enligt Kungl. |
||||||
brefvet den 6 juni 1902 ........................................ |
480 |
— |
||||
Förra extra biträdet Fredrika Charlotta Eugenia Hjelm, |
||||||
enligt Kungl. brefvet den 9 juni 1905 .................... |
500 |
— |
||||
Änkan Hulda Maria Karlsson, född Andersson, enligt |
||||||
Kungl. brefvet den 13 oktober 1905........................ |
120 |
— |
||||
Minderåriga Dala Sigrid Maria Karlsson, enligt samma |
||||||
Kungl. bref ....................................................... |
60 |
— |
||||
Linjearbetaren Anders Forserstråle, enligt Kungl. brefvet |
||||||
den 7 april 1906 ................................................. |
300 |
|||||
Linjearbetaren Gustaf Isidor Andersson, enligt samma |
||||||
Kungl. bref......................................................... |
300 |
|||||
Förra lokaltelefonisten Eva Vilhelmina Dorotea Öhman, |
||||||
enligt Kungl. brefvet den 22 juni 1908................... |
300 |
— |
1 |
|||
Transport |
5,210 |
— |
I- |
| 4,279,060 |
I- |
136
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.
Krön |
O |
r |
||||
Transport |
5,210 |
— |
4,279,060 |
— |
||
Aflidne telefonarbetaren Vilhelm Svenssons son Folke |
||||||
Verner, enligt Kungl. brefvet den 3 november 1906 .. |
60 |
— |
||||
Linjearbetaren Lars Johan Claessén ........................... |
480 |
_ |
||||
Vaktmästaren vid Motala telegrafstation Gustaf Bygel ... |
300 |
|||||
Telegrambäraren Algot Knut Bäckman........................ |
150 |
— |
6,200 |
— |
||
Bidrag till telegrafverkets pensionsinrättning: |
||||||
fem procent af den för året till 2,000,000 kronor beräknade |
||||||
portoinkomsten af telegrafmedel, förslagsvis.................. |
100,000 |
— |
||||
tilläggsbelopp......................................................... |
125,920 |
— |
225,920 |
_ |
| |
|
Bidrag till telegrafverkets änke- och pupillkassa ........... |
— |
— |
8,000 |
— |
||
Till fyllnadspensioner, enligt bestämmelserna i Kungl. brefvet |
||||||
den 22 juni 1883, förslagsvis.................................... |
— |
- |
66,650 |
— |
306,770 |
_ |
C. Omkostnadsstat. |
||||||
(F örslagsanslag.) |
||||||
Stationers och linjers underhåll.................................... |
— |
— |
1,760,000 |
— |
||
Underhåll af telegrafverkets byggnader och lokaler ......... |
— |
— |
25,000 |
— |
||
Besekostnads- och traktamentsersättning....................... |
— |
— |
45,000 |
— |
||
Blanketter, telefonkataloger, skrifmaterialier, böcker, ren- |
1 |
|||||
skrifning m. m.................................................... |
— |
— |
220,000 |
— |
||
Hyror...................................................................... |
— |
— |
180,000 |
— |
||
Eldning, belysning och städning af tjänstelokaler............ |
— |
— |
200,000 |
— |
||
Postporto.................................................................. |
— |
— |
40,000 |
— |
||
Beklädnad............ ............................................. |
— |
— |
120,000 |
— |
||
Inköp och underhåll af inventarier, verktyg m. m.......... |
— |
— |
115,000 |
_ |
||
Sjukvård och begrafningshjälp..................................... |
— |
— |
19,000 |
— |
||
Frakt- och transportkostnader ................................... |
— |
— |
75,000 |
— |
||
Sveriges bidrag till underhållet af internationella telegraf- |
||||||
byrån i Bern ...................................................... |
— |
— |
2,000 |
— |
||
Telegrafverkets undervisningsanstalt............................. |
— |
— |
20,000 |
— |
||
Felräkningspenningar ......................................... |
— |
— |
10,000 |
— |
||
Diverse utgifter......................................................... |
— |
59,130 |
— |
2,890,130 |
||
D. Ränta och amortering, förslagsvis .................. |
— |
— |
— |
1,884,400 |
||
E. Fastigheter ................................................... |
— |
— |
— |
— |
538,000 |
|
F. Telegraflinjebyggnader ................................ |
— |
— |
35,400 |
|||
Transport |
- | |
-| |
— |
-1 |
9,933,76o| |
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.
137
K |
ron |
O |
r |
|||
Transport |
— |
— |
— |
— |
9,933,760 |
- |
G. Öfvergångsstat. |
||||||
(Förslagsanslag.) |
||||||
Telegrafstyrelsen. |
||||||
1 Byråchef............................................................... |
7,000 |
— |
||||
1 Registrator och aktuarie.......................................... |
3,500 |
— |
||||
| 1 Öfveringenjör......................................................... |
5,000 |
— |
||||
2 Notarier ............................................................... |
6,000 |
— |
||||
1 1 Elektriker ............................................................ |
5,500 |
— |
||||
1 Revisor.................................................................. |
3,500 |
— |
||||
1 Bokhållare och kassakontrollant................................. |
3,000 |
— |
||||
1 Förrådsförvaltare ................................................... |
4,000 |
— |
||||
37,500 |
— |
|||||
Afgå under A. Aflöningsstat upptagna afiöningar............ |
10,680 |
— |
26,820 |
|||
Linjedistrikten. |
||||||
6 Bokhållare ............................................................ |
14,100 |
— |
||||
Afgå under A. Aflöningsstat upptagna aflöningar............ |
5,400 |
— |
8,700 |
|||
. Trafikdistrikten ock Stationerna. |
||||||
| 3 Kommissarier af 3:e klass ....................................... |
10,800 |
— |
||||
| 3 Kontrollörer .......................................................... |
10,000 |
— |
||||
20,800 |
— |
|||||
Afgå under A. Aflöningsstat upptagna aflöningar............ |
10,080 |
— |
10,720 |
— |
46,240 |
— |
Summa Kronor |
— |
— |
— |
— |
9,980,000 |
Anm. De befattningar, som äro angifna med kursiv stil, äro afsedda att i regel innehafvas
af kvinnliga tjänstemän.
Bill. till Riksd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 64 Eäjt.
18
138
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.
Aflöningsreglemente för tjänstemän vid telegrafverket.
§ L
Generaldirektören ock chefen för telegrafverket tillsättes genom
förordnande på viss tid, öfriga tjänstemän vid telegrafverket genom
konstitutorial, hvilket skall anses innebära, att tjänsteman kan i administrativ
väg på grund af fel eller försummelse i tjänsten, afsättas
från sin befattning.
§ 2’
Aflöning eller arfvode, som tillkommer vid telegrafverket anställd
tjänsteman enligt stat, som af Riksdagen godkänts, utgår enligt nedan
angifna grunder, och fördelas aflöningen i lön och tjänstgöringspenningar
eller, för provisionsberättigad tjänsteman, i lön och uppbördsprovision.
§ 3‘
l:o. Till generaldirektören och chefen för telegrafverket utgår
arfvode till det belopp, lägst 15,000, högst 20,000 kronor, som af Kungl.
Maj:t bestämmes.
2:o. Till icke provisionsberättigad tjänsteman utgår aflöning enligt
följande aflöning sskala med däri angifna årliga belopp:
Klass. |
Lön. |
Tjänst- görings- penningar. |
Summa aflöning. |
Klass. |
Lön. |
Tjänst- görings- penningar. |
Summa aflöning. |
1 ............... |
5,880 |
3,920 |
9,800 |
15 .............. |
2,000 |
1,000 |
3,000 |
2 ............... |
5,520 |
3,680 |
9,200 |
16 ............... |
1,800 |
900 |
2,700 |
3 ............... |
5,160 |
3,440 |
8,600 |
17 ............... |
1,600 |
800 |
2,400 |
4 ............... |
4,800 |
3,200 |
8,000 |
18 ............... |
1,400 |
700 |
2,100 |
5 .............. |
4,500 |
3,000 |
7,500 |
19 ............... |
1,350 |
450 |
1,800 |
6 ............... |
4,200 |
2,800 |
7,000 |
20 ............... |
1,240 |
410 |
1,650 |
7 ............... |
3,900 |
2,600 |
6,500 |
21 ............... |
1,130 |
370 |
1,500 |
8 ............... |
3,600 |
2,400 |
6,000 |
22 ............... |
1,040 |
340 |
1,380 |
9 ............... |
3,300 |
2,200 |
5,500 |
23 ............... |
950 |
310 |
1,260 |
10 .............. |
3,000 |
2,000 |
5,000 |
24 ............. |
920 |
220 |
1,140 |
11 ............... |
2,760 |
1,840 |
4,600 |
25 ............... |
820 |
200 |
1,020 |
12 .............. |
2,520 |
1,680 |
4,200 |
26 ............... |
770 |
190 |
960 |
13 ............... |
2,280 |
1,520 |
3,800 |
27 ............... |
720 |
180 |
900 |
14 ............... |
2,040 |
1,360 |
3,400 |
28 ............... |
680 |
160 |
840 |
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 84..
139
3:o. Till provisionsberättigad tjänsteman utgår, förutom den i § 5
bestämda uppbördsprovision, lön enligt följande löneskala med däri angifna
årliga belopp:
Klass. |
Lön. |
1......................................... |
4,600 |
2......................................... |
4,200 |
3........................................ |
3,800 |
4........................................ |
3,400 |
5........................................ |
3,000 |
6......................................... |
2,800 |
7........................................ |
2,600 |
8......................................... |
2,400 |
9........................................ |
2,200 |
10......................................... |
2,000 |
11........................................ |
1,800 |
12......................................... |
1,650 |
13........................................ |
1,500 |
14......................................... |
1,350 |
15......................................... |
1,200 |
16......................................... |
1,050 |
4:o. Såsom telegrafinspektör förordnad tjänsteman äger att, utom
honom tillkommande lön, uppbära arfvode till belopp, som i staten angifves.
Sådant arfvode betraktas såsom tjänstgöringspenningar.
§ 4.
l:o. Aflöning åtnjutes af icke provisionsberättigad tjänsteman enligt
följande reglering:
140 Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition No 84.
Lägsta aflöning. |
Högsta aflöning. |
|||
1 |
Klass. |
Kronor. |
Klass. |
Kronor. |
A) inom Styrelsen: |
||||
] Byråchef................................................................... |
5 |
7,500 |
i |
9,800 |
Byråtjänsteman.......................................................... |
14 |
3,400 |
6 |
7,000 |
Föreståndare för katalogexpeditionen ........................... |
19 |
1,800 |
17 |
2,400 |
Kontorsskrifvare......................................................... |
25 |
1,020 |
19 |
1,800 |
Vaktmästare............................................................... |
24 |
1,140 |
20 |
1,650 |
B) vid Linjedistrikten: |
||||
Linjedirektör.............................................................. |
11 |
4,600 |
6 |
7,000 |
Linjeingenjör................. ............................................ |
15 |
3,000 |
9 |
5,500 |
Kassör af l:a lönegraden .................. |
24 |
1,140 |
18 |
2,100 |
Bokhållare.................................. |
26 |
960 |
20 |
1,650 |
Linjemästare af l:a lönegraden..................................... |
21 |
1,500 |
16 |
2,700 |
» » 2:a » |
24 |
1,140 |
18 |
2,100 |
Linjeförman » l:a » |
25 |
1,020 |
19 |
1,800 |
» » 2:a » ..................................... |
27 |
900 |
21 |
1,500 |
Reparatör.................................. |
28 |
840 |
22 |
1,380 |
C) Tid Stationerna: |
||||
Kontrollör af l:a lönegraden...................... |
15 |
3,000 |
9 |
5,500 |
» » 2:a » |
15 |
3,000 |
10 |
5,000 |
Assistent............................... |
21 |
1,500 |
14 |
3,400 |
Telegrafist....................................... |
24 |
1,140 |
19 |
1,800 |
Vaktföreståndare................................... |
23 |
1,260 |
19 |
1,800 |
Kassör af l:a lönegraden .......................................... |
24 |
1,140 |
18 |
2,100 |
» » 2:a » .......................... |
25 |
1,020 |
19 |
1,800 |
Bokhållare............................ |
26 |
960 |
20 |
1,650 |
Interurbantelefonist................................................... |
28 |
840 |
23 |
1,260 |
Stationsförman........................................................... |
27 |
900 |
21 |
1,500 |
Stationsbiträde................................. |
28 |
840 |
23 |
1,260 |
D) vid Verkstaden: |
||||
Verkstadsdirektör .................................................... |
8 |
6,000 |
1 |
9,800 |
Verkstadsingenjör .................... |
15 |
3,000 |
9 |
5,500 |
Verkstadskassör och bokhållare .................................... |
17 |
2,400 |
14 |
3,400 |
Materialförvaltare......................... |
21 |
1,500 |
15 |
3,000 |
Verkmästare...................... |
19 |
1,800 |
15 |
3,000 |
141
Kung!. Maj ds Nåd. Proposition N:o 84.
Do vid denna aflöningsstats trädande i kraft vid telegrafverket anställda ordinarie och extra
ordinarie tjänstemän i nedan angifna befattningar äga vid tillträdandet af motsvarande ordinarie befattningar
i denna aflöningsstat beräkna nedanstående begynnelseaflöning:
Kontrollör af l;a lönegraden, förutvarande biträdande kommissarie
eller kontrollör.................................................................
Assistent................................................................................
Telegrafist..............................................................................
Bokhållare..............................................................................
Interurbantelefonist af förutvarande l:a lönegraden........................
Stationsförman, förutvarande vaktbetjänte af i:a lönegraden—.......
Stationsbiträde, förutvarande vaktbetjänte af 2:a lönegraden............
enligt klass 18 8,800 kronor;
» » 18 2,100 »
.» .. 28 1,200 »
» » 23 1,260 »
» » 27 900 »
» » 25 1,020 » samt
a » 27 900 "
Anm. De befattningar, som äro angifna med kursiv stil, äro afsodda att i regel innekafvas af
kvinnliga tjänstemän.
2:o. Lön åtnjutes af provisionsberättigad tjänsteman enligt följande
reglering:
Lägsta lön. |
Högsta lön. |
|||
Klass. |
j Kronor. |
Klass. |
Kronor. |
|
Telefondirektör ........................................................\ |
3,400 |
4,600 |
||
Telegrafdirektör af l:a lönegraden...............................J |
4 |
i |
||
» » 2:a » ................................ |
5 |
3,000 |
2 |
4,200 |
Kommissarie » l:a » ................................. |
5 |
3,000 |
3 |
3,800 |
» » 2-.a » ................................. |
7 |
2,600 |
4 |
3,400 |
» » 8*.e » ................................. |
8 |
2,400 |
5 |
3,000 |
» » 4:e » ................................. |
9 |
2,200 |
6 |
2,800 |
| Kommissarie af 5:e lönegraden.................................. |
16 |
1,050 |
11 |
1,800 |
» » 6:e » .................................... |
16 |
1,050 |
13 |
1,500 |
» » 7:e » .................................... |
16 |
1,050 |
14 |
1,350 |
Anm. Do befattningar, som äro angifna med kursiv stil, äro afsedda att i regel innehafvas af kvinnliga
tjänstemän.
3:o. Uppflyttning i aflönings- eller löneklass sker enligt de allmänna
grunder, hyilka finnas sammanförda i de vid detta aflöningsreglemente
såsom bilagor fogade tabeller, under iakttagande:
att tjänsteman under mera än fyra femtedelar af den tjänstetid,
som erfordras för att vinna uppflyttning i högre klass, med godt vitsord
bestridt sin egen eller, på grund af förordnande, annan statens
tjänst, dock att härvid icke må föras honom till last den tid han åtnjutit
semester;
att uppflyttning i högre klass ej må ske förrän vid början a
kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade tjänståldern blifvit
142
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 84.
uppnådd; börande tjänsteman därvid tillgodoräknas den tid, som före
denna aflöningsstats trädande i kraft förflutit från hans tillträde till
befattningen, vare sig på grund af fullmakt eller konstitutorial eller,
beträffande de i staten nyuppförda befattningarna, på grund af förordnande;
att
nu gällande bestämmelse om rätt för tjänsteman att för erhållande
af ålderstillägg tillgodoräknas den tid, som förflutit från hans
tillträde till befattningen på grund af förordnande i följd af frågan om
verkets omorganisation med anledning af telefonväsendets tillkomst samt
om rätt för vissa vaktbetjänte att beräkna ålderstillägg från den tidpunkt,
de tillträdde de befattningar, som de vid 1902 års utgång innehade,
fortfarande skola gälla vid beräknande af ifrågavarande personals
tjänstålder;
att tjänsteman, som vid tillträdande af den nya aflöningsstaten
skulle erhålla lägre aflöning än den aflöning eller det arfvode han förut
uppbär, äger såsom personligt tillägg till lönen uppbära skillnaden,
intill dess hans aflöning stigit till samma belopp;
att tjänsteman, som befordras eller i annan ordning förflyttas från
en befattning till annan, hvars begynnelseaflöning eller begynnelselön är
lika med eller lägre än den aflöning eller lön, som han vid tiden för förflyttningen
uppbär, kvarstår i innehafvande klass och äger för uppflyttning
i närmast högre klass tillgodoräkna sig hela den tid han innehaft
aflöning eller lön efter närmast lägre klass, oafsedt hvilken befattning
han därunder innehaft; dock att den, som efter egen ansökningförflyttas
till befattning med aflöning eller lön enligt lägre klass än den
han vid förflyttningen tillhör, ej må bekomma högre aflöning eller lön
än den för förstnämnda befattning bestämda slutaflöning eller lön; samt
att likväl tjänsteman, som, då han intjänat stadgad tid för uppflyttning
i högre klass, redan uppnått den lefnadsålder, vid hvilken han
enligt bestämmelsen i § 7 punkt 6:o a) här nedan är skyldig att från
tjänsten afgå, icke må uppflyttas i högre klass.
4:o. Undantagsvis må, när telegrafverkets intressen så fordra,
Kungl. Maj:t kunna tilldela tjänsteman aflöning eller lön efter högre
klass än den, som i ofvan angifna reglering finnes såsom lägsta aflöning
eller lön för den af tjänstemannen innehafda befattning angifven, äfvensom
medgifva uppflyttning i högre klass före den tid, som i de allmänna
grunderna för sådan uppflyttning finnes angifven; börande hvarje sådant
undantag äfvensom skälen för detsamma angifvas i näst därefter afgifna
statförslag.
143
KungJ. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 84.
§ 5.
Föreståndare för telegraf- eller centraltelefonstation äger uppbära
provision å vid stationen influten uppbörd af telegramporto-, telefonabonnemangs-
och inträdesafgifter samt telefonsamtalsafgifter med:
5 procent af den del af uppbörden, som ej för år öfverstiger
10,000 kronor;
3 procent af den del af uppbörden, som öfverstiger 10,000 men
ej 30,000 kronor;
1 procent af den del af uppbörden, som öfverstiger 30,000 men
ej 100,000 kronor;
Va procent af den del af uppbörden, som öfverstiger 100,000 men
ej 500,000 kronor; samt
Vio procent af den del af uppbörden, som öfverstiger 500,000
kronor.
ProvisionsbelÖppet för år räknadt må dock icke för någon stationsföreståndare
understiga 450 kronor, hvadan af provisionsanslaget må,
utöfver ofvan angifna procentbelopp, utgå hvad som tilläfventyrs erfordras
för att fylla denna minimiprovision.
§ 6-
För åtnjutande af arfvode eller i stat uppförd aflöning och därtill
hörande förhöjning efter viss tids fortsatt innehafvande af befattning''
gälla, med undantag beträffande telegraffullmäktige, följande bestämmelser:
att tjänsteman skall vara underkastad icke allenast de i gällande
instruktion gifna bestämmelser, utan ock den utvidgade eller förändrade
tjänstgöring eller den förflyttning till annan tjänstgöringsort eller annan
befattning, som kan varda honom i behörig ordning ålagd, dock utan
minskning i den honom vid förflyttningen enligt detta reglemente tillkommande
aflöning;
att med befattning vid telegrafverket icke må förenas annan
tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat, ej heller vare sig uppdrag
såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag,
som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit såsom aktiebolag
registreradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag
eller annan tjänstebefattning af hvad slag som helst, med mindre den,
vid pröfning i föreskrifven ordning, befinnes icke vara hinderlig för
fullgörandet af tjänstgöringen vid telegrafverket;
att1 där generaldirektören beviljats ledighet och vikarie för honom
förordnats, på pröfning af Kungl. Maj:t beror, huru stor del af arfvodet
må till vikarien afstås;
144
Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition No 84.
att tjänstgöringspenningar, provision och sportler få uppbäras endast
för den tid, befattnings innehafvare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit
semester eller för beredande af semester förordnats att bestrida högre
befattning eller under den tid, som åtgått för fullgörande af de skyldigheter,
hvilka ålegat tjänsteman såsom fullmäktig eller revisor vid telegrafverkets
pensionsinrättning, men skola för den tid, han eljest varit
från tjänstgöring befriad, utgå till den, som uppehållit befattningen;
att den, som af sjukdom hindras att sin befattning förrätta, äger
uppbära hela lönen;
att under ledighet, som åtnjutes för svag hälsas vårdande, enskilda
angelägenheter eller särskilda uppdrag, under afstängning från tjänstgöring,
eller under eljest förekommande lagligt tjänstefel rhinder den
tjänstledige kan af telegrafstyrelsen förpliktas att, utöfver tjänstgöringspenningar,
provision och sportler, afstå så mycket af lönen, som
för befattningens uppehållande erfordras eller eljest pröfvas skäligt;
att, därest emellertid tjänsteman i följd af kroppsskada, ådragen
under tjänstutöfning, blifvit tills vidare oförmögen till tjänstgöring,
må, såsom undantag från hvad ofvan är stadgadt, aflöningen å stat
kunna, efter telegrafstyrelsens bepröfvande, till honom utgå oafkortad
under högst sex månader; ankommande däremot på pröfning af Kungl.
Maj:t, till huru stor del aflöning kan böra till den skadade utgå efter
omförmälda tid af sex månader;
att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras för beredande af
semester eller för fullgörande af uppdrag såsom fullmäktig eller revisor
vid telegrafverkets pensionsinrättning, tjänsteman af lägre grad skall
vara skyldig att, om han förordnas till högre befattning, densamma bestrida,
dock ej längre tid än sammanlagdt tre månader under ett och
samma kalenderår; ägande han, om förordnandet erfordras till följd af
sjukdomsförfall, åtnjuta, i stället för egna tjänstgöringspenningar, så
stor del af de med den tjänstlediges befattning förenade tjänstgöringspenningar,
som motsvarar de enligt detta reglemente med den högre
befattningens begynnelseaflöning förenade tjänstgöringspenningar, men,
då förordnandet erfordras för beredande af semester eller för fullgörande
af ofvan nämnda uppdrag, allenast den honom eljest tillkommande aflöning;
ankommande på telegrafstyrelsens pröfning, huruvida vid förordnande
å annan ort än placeringsorten hyresbidrag, motsvarande
högst en femtedel af det vid resor enligt gällande resereglemente tjänsteman
tillkommande dagtraktamente, bör honom tilldelas;
att en hvar, som med eller efter 1908 års ingång tillträder befattning
såsom tjänsteman vid telegrafverket, skall vara pliktig att underkasta
sig nu gifna villkor och bestämmelser; samt
Kungl. Maj:ta Nåd. Proposition N:o 84. 145
att till de nuvarande innehafvare af dylika befattningar, hvilka före
den 1 mars 1908 förklara, att de icke vilja underkasta sig nämnda års
aflöningsstat samt dessa villkor och bestämmelser och som icke lagligen
kunna därtill förbindas, aflöningsförmåner skola utgå enligt för dem nu
gällande grunder.
§ 7.
l:o. Rätt till pension vid afgång från tjänst tillkommer vid telegrafverket
anställd tjänsteman enligt nedan angifna bestämmelser.
2:o. Generaldirektör, hvilken i minst 12 år innehaft generaldirektörs
förordnande, skall vara berättigad att i pension uppbära 6,000
kronor. Om generaldirektör, innan han uppnår 12 tjänstår, antingen
på grund af sjukdom befinnes till nöjaktig vidare tjänstgöring oförmögen
eller ock utan egen begäran nödgas afgå från sin befattning, utan
att på grund af tjänstefel hafva förverkat densamma, skall han vara
berättigad att i pension uppbära 5,000 kronor, då afgången sker före
eller vid 6 tjänstår, samt 5,500 kronor, där afgången sker efter 6, men
före 12 tjänstår.
Pensionen utgår af telegrafverkets medel; dock att, därest generaldirektören
är delägare i telegrafverkets pension sinrättning och vid afgång
från ämbetet är berättigad till pension från nämnda pensionsinrättning,
af telegrafverkets medel skall utgå allenast det belopp, hvarmed honom
från pensionsinrättningen tillkommande pension understiger hvad han,
enligt hvad förut nämnts, är berättigad att i pension uppbära.
Såsom pensionsafgift skall å det för generaldirektören bestämda
arfvodet afdragas, därest han icke är delägare i telegrafverkets pensionsinrättning,
ett årligt belopp af 360 kronor, och, om han är delägare i
pensionsinrättningen, den del af detta belopp, som han ej har att betala
i årlig afgift till nämnda inrättning.
3:o. För öfriga tjänstemän skall pensionsunderlag beräknas till
följande belopp:
5,500 kr. för byråchef;
4,600 » » telefondirektör, telegrafdirektör af l:a lönegraden och
verkstadsdirektör;
4,200 » » telegrafdirektör af 2:a lönegraden och linjedirektör;
4.000 )) » byråtjänsteman;
3,800 » » kommissarie af l:a lönegraden;
3,400 x> » d » 2:a »
3,300 b » kontrollör af l:a lönegraden;
3.000 » » kommissarie af 3:e lönegraden, kontrollör af 2:a
lönegraden, linjeingenjör och verkstadsingenjör;
Bih. till Riksd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 64 Häft. 19
146
Kungl, Maj:ts Nåd. Proposition No 84.
2.800 kr. för kommissarie af 4:e lönegraden;
2.200 » » assistent;
2.000 » » verkstadskassör och materialförvaltare;
1.800 » » verkmästare;
1,500 » » kommissarie af 5:e lönegraden;
1,400 » » » » 6:e »
1,300 » i> » )> 7:e ''» och föreståndare för
katalog expeditionen;
1.200 » » telegrafist, kontorsskrifvare, kassör, bokhållare, vaktfäre
stånd
are och linjemästare;
1.000 » » vaktmästare, linjeförman och stations förman; samt
900 » )) interurbantelefonist, reparatör och stationsbiträde.
4:o. Pension är till sitt belopp antingen hel eller afkortad.
Hel pension utgör samma belopp som det för tjänstemannen vid
tiden för hans afgång från tjänsten gällande pensionsunderlag.
Afkortad pension utgör viss del af hel pension och beräknas på sätt
i punkt 7:o här nedan föreskrifves.
Pensionen utgår dels från telegrafverkets pensionsinrättning enligt
det för denna inrättning gällande reglemente, dels ock med erforderligt
fyllnadsbelopp af telegrafverkets medel.
5:o. Rätt att komma i åtnjutande af hel pension inträder vid uppnådda
sextiofem lefnads- och trettiofem tjänstår; dock att sådan
rätt inträder:
för tjänstemän i telegrafstyrelsen vid sextiosju lefnads- och trettiofem
tjänstår;
för verkstad sdirektör, linjeingenjör, verkstadsingenjör, assistent,
linjemästare, linjeförman och reparatör: vid sextio lefnads- och trettiofem
tjänstår;
för samtliga kvinnliga tjänstemän med undantag af telegrafister
och interurbantelefonister: vid sextio lefnads- och trettio tjänstår; samt
för telegrafister och interurbantelefonister: vid femtiofem lefnadsoch
trettio tj än står.
6:o. Skyldighet att från tjänsten afgå inträder:
a) för samtliga tjänstemän vid uppnående af den i punkt 5:o stadgade
lefnadsålder, Ivungl. Maj:t eller telegrafstyrelsen, om det tillkommer
telegrafstyrelsen att afskedet utfärda, dock obetaget att låta med
detsamma anstå, därest och så länge den pensionsberättigade pröfvas
kunna i befattningen på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna,
dock icke i något fall längre än till fyllda sjuttio år;
147
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 84.
b) för tjänsteman, som icke uppnått stadgad lefnadsålder, då lian,
efter att under fem på hvarandra följande år i följd af sjukdom, vanförhet
eller lyte varit ur stånd att tjänstgöra, tinnes vara för framtiden
till tjänstgöring oförmögen; samt
c) för tjänsteman, som träffats af olycksfall i tjänsten, där olycksfallet
finnes för framtiden medföra oförmåga till tjänstgöring.
Befinnes tjänsteman vara af sjukdom eller minskad arbetsförmåga
urståndsatt att på ett tillfredsställande sätt fullgöra sina t j än st åligganden,
och har han tillika antingen, där enligt punkt 5 rätt till hel pension
inträder vid sextiosju lefnadsår, uppnått en lefnadsålder af minst
sextiofem år, eller, där enligt samma punkt rätt till hel pension inträder
vid sextiofem år, uppnått en lefnadsålder af minst sextio år, äge
Kungl. Maj:t, uppå därom af telegrafstyrelsen gjord framställning,
förklara sådan tjänstinnehafvare skyldig att från tjänsten afgå.
7:o. Vid afgång frän tjänst af anledning, som i punkt 6 c) sägs,
utgår hel pension.
Har tjänsteman, som afgår på grund af någon af öfriga i punkt
6 intagna bestämmelser, uppnått det i punkt 5 för rätt till hel pension
stadgade antal tjänstår, utgår äfven till den tjänsteman hel pension; i
annat fall vare han, därest tjänstårens antal icke understiger tio, berättigad
erhålla pension till afkortadt belopp i förhållande till det mindre
antalet tjänstår; dock att vid afgång från tjänst af anledning, som i
punkt 6 b) sägs, pensionen icke i något fall må understiga sjuttiofem
procent af hel pension.
8:o. Rätt till fyllnadspension tillkommer ej den, som blifvit från
tjänsten afsatt eller för fel eller försumlighet från tjänsten skild, ej
heller den, som vid afgång frän tjänsten icke är svensk medborgare.
Har pensionstagare blifvit dömd till förlust af medborgerligt förtroende
eller till, i stället för afsättning, straff enligt 2 kapitlet 17 § strafflagen,
skall, efter det sådant beslut vunnit laga kraft, fyllnadspensionen anses
förverkad.
§ 8-
Tjänsteman äger årligen, när sådant utan hinder för göromålens
behöriga gång kan ske, åtnjuta semester, generaldirektören och byråcheferna,
en hvar under en och en half månad, telefon-, telegraf-, linjeoch
verkstadsdirektör, byråtjänsteman, kommissarie, kontrollör, linjeoch
verkstadsingenjör, assistent, verkstadskassör, materialförvaltare,
telegrafist, föreståndare för katalogexpeditionen, kontorsskrifvare, kassör,
'' bokhållare, vaktföreståndare och interurbantelefonist, en hvar under
148
Kung1. Majds Nåd. Proposition No 84.
en månad samt verkmästare, linjemästare, linje-, och stationsförman,
vaktmästare, reparatör och stationsbiträde en hvar under en half månad.
Tjänsteman, som har sig anförtrodd uppbörd eller kontroll å uppbörd,
är pliktig att å tid af året, som af vederbörande öfverordnade
myndighet bestämmes, begagna sig af semester.
§ 9.
Den, som på förordnande förvaltar ledig tjänst, åtnjuter under tiden
de med densamma förenade aflöningsförmåner.
§ io.
Afhåller sig tjänsteman från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig
ordning erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall,
må han under tiden ej åtnjuta någon aflöning. Varder tjänsteman afstängd
från tjänstgöring eller tagen i häkte, skall under tiden den del
af hans aflöning, som icke af telegrafstyrelsen pröfvas böra användas
till befattningens uppehållande, innehållas, så vida ej telegrafstyrelsen
finner skäligt låta honom uppbära något däraf.
§ 1L
Vid afgång från telegrafverkets tjänst till följd af afskedstagande,
entledigande eller dödsfall utgår själfva lönen till månadens slut. Enahanda
är förhållandet med sådant arfvode, som icke betraktas såsom
tj änstgöringspenningar.
Aflider vid telegrafverket anställd person, som innehar befattning,
hvilken icke är uppförd å ordinarie stat, må, därest och i den mån den
myndighet, som antagit honom, så pröfvar skäligt, den för honom bestämda
aflöningen utgå till månadens slut.
§ 12-
Aflider tjänsteman, vare sig ordinarie eller extra, eller vid verket
anställd telegrambärare eller arbetare i följd af olyckshändelse, timad
under tjänstutöfning eller arbete vid verket, må ett belopp, motsvarande
den aflidnes aflöning för en månad, såsom begrafningshjälp tilldelas
hans dödsbo.
§ 13.
Vid tjänsteresa inom riket utgår resekostnads- och traktamentsersättning
för tjänstemän enligt bestämmelserna i gällande reseregle
-
149
Kung!. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 84.
mente, dock att vid långvarigare uppdrag, förenade med resa från
boningsorten, vid ofta återkommande tjänsteresor eller i särskilda fall,
då omständigheterna därtill eljest föranleda, telegrafstyrelsen äger att
bestämma lägre resekostnads- och traktamentsersättning.
§ 14-
Felräkningspenningar tillkomma:
den hos telegrafstyrelsen anställde liufvudkassören med 500 kronor,
för år räknadt;
kassör å linjedistriktsbyrå med 200 kronor, likaledes för år räknadt;
tjänsteman, som i regelbunden tjänstefördeluing tjänstgör i kassan
vid telegraminlämning, där telegramuppbörden under näst föregående
år uppgått till minst 25,000 kronor, med en half procent af därstädes
kontant inbetalda afgifter, efter lika fördelning mellan samtliga nu
nämnda tjänstemän vid stationen; samt
å station särskild anställd kassör med en tiondedels procent af influtna
telefonabonnemangs-, inträdes- och samtalsafgifter, dock högst 400
kronor för år räknadt; skolande ifrågavarande felräkningspenningar vid station,
där särskild kassör icke finnes anställd, tillfalla stationsföreståndaren.
§ 15-
Anmärkningsprovision tillkommer vederbörande hos telegrafstyrelsen
anställda tjänstemän enligt de närmare grunder, Kungl. Maj:t
bestämmer, med högst femton procent af hvarje belopp, som på grund
af anmärkning, gjord af sådan tjänsteman, antingen, såsom ej behörigen
uppburet, till telegrafverket inflyter och utan anmärkningens framställande
ej skulle hafva kommit verket till godo, eller, såsom för högt
debiteradt, till vederbörande återgäldas.
§ 16.
l:o. Förmånen af fri bostad uti telegrafverkets egna eller för
ändamålet förhyrda lägenheter må, efter telegrafstyrelsens bepröfvande,
tillkomma följande tjänstemän, nämligen:
kommissarie af 5:e, 6:e och 7:e lönegraderna, verkmästare, linjemästare,
linjeförman, stationsförman, reparatör och stationsbiträde.
2:o. Med fri bostad är för kommissarie förenad förmånen af fri
vedbrand och belysning.
3:o. De bland ofvan nämnda tjänstemän, hvilka ej åtnjuta fri bostad,
äga uppbära hyresbidrag, utgörande för kommissarie högst 300
150
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.
kronor för år räknadt och för öfriga tjänstemän minst femton, högst
trettio procent af aflöningen.
4:o. Det ankommer på telegrafstyrelsen att i hvarje särskildt
fall bestämma, huruvida bostadsförmån eller hyresbidrag skall utgå,
äfvensom beloppet af berörda bidrag.
5:o. Förmånen af fri bostad eller hj^resbidrag anses tillhöra lönen.
§ n
Assistent,
telegrafist, vaktföreståndare, interurbantelefonist, linjeförman
af l:a lönegraden och reparatör, stationerade å ort, där de
allmänna lefnadskostnaderna äro särskildt höga, äga, så länge de tjänstgöra
å sådan ort, uppbära tilläggsarfvode utgående, enligt af telegrafstyrelsen
fastställda grunder, med tio eller femton procent af dem
tillkommande aflöning.
Linjeförman af l:a lönegraden och reparatör, som i stället för fri
bostad åtnjuta hyresbidrag, äga, i fall de uppbära tilläggsarfvode, beräkna
enahanda tillägg äfven å sådant bidrag.
§ 18-
Assistent eller telegrafist, som är anställd såsom föreståndare för
filialstation, må, såsom tillägg till tjänstgöringspenningarna, kunna tilldelas
arfvode till belopp af högst 200 kronor för år räknadt.
§ 19-
Uniformspersedlar in natura eller beklädnadsersättning till visst
årligt belopp må tilldelas linjemästare, linjeförman, stationsförman, vaktmästare,
reparatör och stationsbiträde äfvensom telegrambärare samt
vid linjebyggnaderna anställda extra ordinarie underbefäl och arbetare,
allt enligt reglemente, som af telegrafstyrelsen fastställes.
§ 20.
Kostnadsfri läkarvård jämte medikamenter lämnas åt den i föregående
§ omnämnda personal äfvensom åt underbefäl och arbetare vid
telegrafverkets verkstad samt åt annan med densamma jämförlig, i
telegrafverkets tjänst befintlig tillfällig personal, enligt de närmare
bestämmelser Kuogl. Maj:t meddelar.
Rungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.
151
§ 21.
Grunderna för aflöningen till extra tjänstemän vid telegrafverket
bestämmas af Kungl. Maj:t på förslag af telegrafstyrelsen.
§ 22.
Den, som tillträder den nya aflöningsstaten, skall vara skyldig
underkasta sig den minskning i befintliga sportelinkomster, som kan
varda af Kungl. Maj:t bestämd, äfvensom de förändrade bestämmelser
i fråga om pension, som kunna varda stadgade.
Detta aflöningsreglemente skall lända till efterrättelse från och med
den 1 januari 1908.
152
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 84.
Allmänna grunder till aflöningsforhö''
Begyn
nelse
aflöning.
Uppflyttning i högre klass äger rum, när aflöning
Klass ............ |
28 |
27 |
26 |
25 |
24 |
23 |
22 |
21 |
20 |
|
Aflöning, kronor...... |
840 |
900 |
960 |
1,020 |
1,140 |
1,260 |
1,380 |
1,500 |
1,650 |
|
A. Inom styrelsen: |
||||||||||
Byråchef..................... |
7,500 |
|||||||||
Byråtjänsteman............ |
3,400 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Förest, för lcatalogexp. |
1,800 |
|||||||||
KontorssTcrifvare ......... |
1,020 |
— |
— |
— |
— |
2 |
2 |
2 |
3 |
3 |
Vaktmästare ............... |
1,140 |
— |
— |
— |
3 |
3 |
3 |
3 |
||
B. Vid linjedistrikten: Linjedirektör ............... |
4,600 |
|||||||||
Linjeingenjör.............. |
3,000 |
|||||||||
Kassör af l:a lönegraden |
1,140 |
— |
— |
— |
— |
3 |
3 |
3 |
3 |
|
Bokhållare................. |
960 |
— |
— |
— |
2 |
2 |
2 |
3 |
3 |
3 |
Linjemäst. af l-.a lönegr. |
1,500 |
-- |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 |
n » 2*.a » |
1,140 |
— |
— |
— |
— |
— |
2 |
2 |
2 |
3 |
Linjeförman» l:a » |
1,020 |
— |
— |
— |
— |
2 |
2 |
2 |
3 |
3 |
» » 2:a » |
900 |
— |
— |
2 |
2 |
2 |
3 |
3 |
3 |
— |
Reparatör .................. |
840 |
— |
2 |
2 |
2 |
3 |
3 |
3 |
— |
— |
C. Vid stationerna: |
||||||||||
Kontrollör af l:a lönegr. |
3,000 |
|||||||||
» » 2:a » |
3,000 |
|||||||||
Assistent..................... |
1,500 |
2 |
||||||||
Telegrafist.................. |
1,140 |
— |
— |
— |
— |
— |
3 |
3 |
3 |
3 |
Vdktföreståndare......... |
1,260 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
3 |
3 |
3 |
Kassör af l:a lönegraden |
1,140 |
— |
— |
— |
— |
— |
3 |
3 |
3 |
3 |
» » 2:a » |
1,020 |
— |
— |
— |
3 |
3 |
3 |
3 |
3 |
|
Bokhållare.................. |
960 |
— |
— |
— |
2 |
2 |
2 |
3 |
3 |
3 |
Interurbantelefonist...... |
840 |
— |
2 |
2 |
2 |
3 |
3 |
— |
— |
|
Stationsförman ............ |
900 |
— |
— |
2 |
2 |
2 |
3 |
3 |
3 |
— |
Stationsbiträde ............ |
840 |
— |
2 |
2 |
2 |
3 |
3 |
— |
— |
— |
D. Vid verkstaden: |
||||||||||
Verkstadsdirektör......... |
6,000 |
|||||||||
Verkstadsingenjör ....... |
3,000 |
|||||||||
Verkstadskassör och bok- |
||||||||||
hållare..................... |
2,400 |
|||||||||
Materialförvaltare......... |
1,500 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
3 |
Verkmästare ............... |
1,800 |
19
1,800
18 17
2,100 2,400
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.
153
för icke provisionsberättigad tjänsteman.
närmast lägre klass innehafts |
i nedan nämnda antal är. |
||||||||||||||
16 |
15 |
14 |
13 |
12 |
11 |
10 |
9 |
8 |
7 |
6 |
5 |
4 |
3 |
2 |
1 |
2,700 |
3,000 |
3,400 |
3,800 |
4,200 |
4,600 |
5,000 |
5,500 |
6,000 |
6,500 |
7,000 |
7,500 |
8,000 |
8,600 |
9,200 |
9,800 |
3 |
3 |
3 |
O O |
||||||||||||
j -— |
2 |
2 |
2 |
3 |
3 |
3 |
3 |
3 |
|||||||
3 |
3 |
3 |
3 |
3 |
|||||||||||
— |
— |
3 |
3 |
3 |
3 |
3 |
3 |
||||||||
3 |
|||||||||||||||
3 |
3 |
3 |
o O |
3 |
3 |
||||||||||
— |
— |
3 |
3 |
3 |
3 |
3 |
|||||||||
3 |
3 |
3 |
|||||||||||||
3 |
3 |
3 |
3 |
3 |
3 |
3 |
|||||||||
— |
— |
3 |
3 |
3 |
3 |
3 |
3 |
||||||||
3 |
3 |
3 |
|||||||||||||
3 |
3 |
||||||||||||||
3 |
3 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Bih. till Rihd. Prot. 1907. 1 Sami 1 Afd. 64 Käft. 20
154
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.
Allmänna grunder till löneförhöjning
Begyn- nolse- aflöning. |
Uppflyttning i högre klass |
|||||||
Klass...................... Aflöning, kronor................ |
16 1,050 |
15 1,200 |
14 1,350 |
13 1,500 |
||||
Telefondirektör .......... Telegrafdirektör af l:a |
lönegraden....................... |
...............1 ................! |
3,400 |
— |
— |
|||
» |
» 2:a |
» |
3,000 |
— |
— |
— |
_ |
|
Kommissarie |
» l:a |
» ........................ |
3,000 |
— |
— |
— |
_ |
|
» |
» 2:a |
» ................. |
2,600 |
— |
— |
— |
— |
|
)> |
» 3:e |
)> |
2,400 |
— |
—- |
— |
— |
|
)) |
» 4:e |
» |
2,200 |
— |
— |
_ |
_ |
|
Kommissarie |
af 5\e |
» ... . ................... |
1,050 |
— |
3 |
O |
3 |
|
» |
» 6:e |
)> |
1,050 |
— |
3 |
3 |
3 |
|
» |
» 7:e |
» |
1,050 |
— |
3 |
o O |
— |
Departements- Åberopande hvad jag nu anfört, får jag hemställa, att Kungl. Maj:t
chefens hem- måtte föreslå Riksdagen
stallan. °
dels medgitva,
att linjearbetaren Lars Johan Claessén, vaktmästaren vid Motala
telegrafstation Gustaf Bygel och telegrambäraren Algot Knut Bäckman
må från ingången af år 1907 af telegrafverkets medel uppbära en hvar
under sin återstående lifstid ett årligt understöd, Claessén af 480 kronor,
Bygel af 300 kronor och Bäckman af 150 kronor, att utbetalas i den
ordning, som gäller för fyllnadspensioner från telegrafverket;
att för utvidgning åt telegrafverkets lokaler i Stockholm må reserveras
ytterligare 200,000 kronor;
att å telegrafverket tillhöriga tomter i Hälsingborg och Härnösand
må uppföras telegrafstationsbyggnader för en kostnad icke öfverstigande,
för byggnaden i Hälsingborg 230,000 kronor och för byggnaden i
Härnösand, inrymmande jämväl lokaler för postkontoret i staden,
252,000 kronor;
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 84.
155
för provisionsberättigad tjänsteman.
äger ruin, |
när lön enligt närmast lägre klass innehafts i nedan nämnda anta |
år. |
|||||||||
12 |
11 |
10 |
9 |
8 |
7 |
6 |
5 |
4 |
3 |
2 |
1 |
1,650 |
1,800 |
2,000 |
2,200 |
2,400 |
2,600 |
2,800 |
3,000 |
3,400 |
3,800 |
4,200 |
4,G00 |
3 |
3 |
— |
— |
3 |
3 3 |
3 3 3 |
3 3 |
3 3 3 |
3 3 3 |
3 3 |
3 |
att för anskaffande af lokaler i landsorten för telegrafverkets behof
må reserveras ett belopp af 100,000 kronor;
att för telegrafverkets behof må få inköpas ofvan om förmälda fastigheter
i Stockholm för 520,000 kronor och i Karlstad för 100,000 kronor;
dels, med godkännande af de nu framlagda förslagen till utgiftsstater
för telegrafverket att tillämpas under 1908 och till aflöningsreglemente
för tjänstemän vid telegrafverket, för år 1908 bestämma telegrafverkets
anslag, förslagsvis beräknadt, till 9,980,000 kronor, att utgå
direkt af telegrafm edlen;
dels bemyndiga riksgäldskontoret att tillhandahålla telegrafstyrelsen
för anskaffande af lokaler för telegrafverkets behof ett lånebelopp af
3,000,000 kronor att, i mån af behof och sedan detta för hvarje gång
blifvit. af Kungl. Maj:t och Riksdagen pröfvadt, af telegrafstyrelsen i
riksgäldskontoret lyftas och jämte ränta, motsvarande den ränteutgift,
som genom berörda belopps öfverlämnande till telegrafstyrelsen förorsakas
riksgäldskontoret, inom tjugu år från första lyftningsdagen
156
Kungl. Maj:ts Nåd. Propositon N:o 84.
återgäldas medelst afbetalning^, i den mån telegrafverkets medel därtill
lämna tillgång, dock så att dylika afbetalningar böra en månad
förut af telegrafstyrelsen för riksgäldskontoret tillkännagifvas;
dels af nämnda lånemedel anvisa till inköp för telegrafverkets behof
af ofvan omförmälda fastigheter i Malmö 350,000 kronor samt för utförande
af vissa byggnadsarbeten för utvidgning af stationslokalerna i
Malmö 169,000 kronor;
dels ock medgifva, att för telegrafverkets behof må, efter Kungl.
Maj:ts pröfning och godkännande, inköpas för byggnadstomter lämpliga
fastigheter i Göteborg, Norrköping, Landskrona, Örebro och Västerås,
äfvensom att köpeskillingarna därför må utbetalas af ofvannämnda
lånemedel.
Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda
hemställan hehagade Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
lämna bifall samt förordnade, att proposition
i ämnet af den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,
skulle till Riksdagen aflåtas.
Ur protokollet:
E. K. Almqvist.
Kung!. Maj:ts Nåd. Broposition No 84.
157
Bil. A.
B egynnelseailöning. |
Slutaflöning. |
I |
|||||
Styrelsen. |
Aflö- ning. |
Bekläd- nad. |
Summa. |
Aflö- ning. |
Bekläd- nad. |
Summa |
Anmärkningar. |
f nuvarande ................................. Byråchefs [ föreslagen ................................. |
6,400 |
— |
6,400 |
7,000 |
— |
7,000 |
|
7,500 |
7,500 |
9,800 |
9,800 |
Därtill har under |
|||
( nuvarande2:agra ds tjänsteman |
4,500 |
— |
4,500 |
5,500 |
— |
5,500 |
^ de senare åren |
Byråtjänsteman! » l:a » » |
3,000 |
— |
3,000») |
4,000 |
— |
4,000'') |
j kommit dyr-tidstillägg. |
l föreslagen ........................ |
3,400 |
— |
3,400‘) |
7,000 |
7,000'') |
||
Föreståndare för kataloqexpeditioncrJ, (.föreslagen |
Nuvarande arfvo- |
||||||
1,800 |
— |
1,800 |
2,400 |
— |
2,400 |
de 1,800 kronor. |
|
( nuvarande ..................... Kontorssknfvare [ l föreslagen ..................... |
720 |
720 |
1,080 |
1,080 |
|||
1,020 |
— |
1,020 |
1,800 |
— |
1,800 |
||
t nuvarande l:e vaktmästare...... |
1,100 |
120 |
1,220 |
1,100 |
120 |
1,220 |
|
Vaktmästare ■! » vaktmästare ......... |
800 |
120 |
920 |
900 |
120 |
1,020 |
|
1 föreslagen ........................... |
1,140 |
120 |
1,260*) |
1,650 |
120 |
1,770*) |
*) För hufvudkassören tillkomma 500 kronor felräkningspenningar.
2) Första vaktmästaren dessutom ett arfvode af 200 kronor.
158
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 84.
Begynnelseaflöning.
Linjedistrikten.
Linjedirektör |
nuvarande....
föreslagen....
. . . f nuvarande..
Lmjemgenjör <
t föreslagen...
Kassör afl:a lönegraden i
nuvarande
I. föreslagen
_ „ ( nuvarande manlig bokhållare
Bokhållare ;
1 föreslagen...........................
Linjemästare af l:a lönegraden/
t föreslagen .
Linjemästare af 2:a lönegraden / nuvaran<*e •
t föreslagen .
Linjeförman af l:a lönegraden
nuvarande material vakt...
nuvarande linjeförman ...
föreslagen: utan dyrortstillägg
» med 10% »
» »15% »
Linjeförman af 2:a lönegraden
( nuvarande..................
\ föreslagen..................
Reparatör
ör <
nuvarande ..................................
föreslagen: utan dyrortstillägg .
» med 10 % »
» » 15 % »
Aflö- ning. |
Hyres-bidrag, |
Dyr- ortstill- lägg. |
Bekläd- nad. |
Till- fälligt tillägg. |
Felräk- nings- pennin- gar. |
Summa. |
4,500 |
_ |
4,500 |
||||
4,600 |
— |
— |
— |
— |
— |
4,600 |
3,200 |
— |
— |
— |
_ |
3,200 |
|
3,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
3,000 |
1,100 |
— |
_ |
— |
_ |
1,100 |
|
1,140 |
— |
— |
— |
— |
200 |
1,340 |
2,200 |
— |
_ |
_ |
_ |
2,200 |
|
960 |
— |
— |
— |
— |
— |
960 |
1,650 |
— |
— |
120 |
200 |
— |
1,970 |
1,500 |
300 |
— |
120 |
— |
— |
1,920 |
960 |
— |
— |
120 |
— |
— |
1,080 |
1,140 |
228 |
— |
120 |
— |
— |
1,488 |
1,000 |
— |
_ |
120 |
— |
— |
1,120 |
960 |
— |
— |
120 |
150 |
— |
1,230 |
1,020 |
204 |
— |
120 |
— |
— |
1,344 |
1,020 |
204 |
122 |
120 |
— |
— |
1,466 |
1,020 |
204 |
184 |
120 |
— |
— |
1,528 |
900 |
— |
_ |
120 |
— |
— |
1,020 |
900 |
180 |
— |
120 |
— |
— |
1,200 |
900 |
— |
_ |
120 |
100 |
_ |
1,120 |
840 |
168 |
— |
120 |
— |
— |
1,128 |
840 |
168 |
101 |
120 |
— |
— |
1,229 |
840 |
168 |
151 |
120 |
— |
— |
1,279 |
*) I Stockholm 1,400.
2) » » 1,620.
Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 84.
159
Slut |
aflöning. |
Anmärkningar. |
|||||
Aflö- ning. |
Hyresbi-drag, för-slagsvis |
Dyrorts- tillägg. |
Bekläd- nad. |
Tillfälligt tillägg. |
Fclräk- nings- ponningar. |
Summa. |
|
5,300 |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
5,300 |
|
7,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
7,000 |
|
4,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
4,000 |
|
5,500 |
— |
— |
— |
— |
— |
5,500 |
|
1,300 |
— |
— |
— |
— |
— |
: 1,300 |
|
2,100 |
— |
— |
— |
— |
200 |
2,300 |
|
2,800 |
— |
— |
— |
— |
-. |
2.800 |
|
1,650 |
_ |
— |
— |
— |
— |
1,650 |
|
2,400 |
— |
— |
120 |
200 |
— |
2,720 |
'' |
2,700 |
540 |
— |
120 |
— |
— |
3,360 |
|
1,800 |
— |
— |
120 |
— |
— |
1,920 |
I Dessutom dagtraktamente 3 kronor (i nu- |
2,100 |
420 |
— |
120 |
— |
— |
2,640 |
varande 6:e distriktet 3 kronor 50 öre.) |
1,400 |
— |
— |
120 |
— |
— |
1,520 |
|
1,650 |
— |
— |
120 |
200 |
— |
1,970 |
|
1,800 |
360 |
— |
120 |
— |
— |
2,280 |
|
1,800 |
360 |
216 |
120 |
— |
— |
2,496 |
|
1,800 |
360 |
324 |
120 |
— |
— |
2,604 |
|
1,320 |
— |
— |
120 |
— |
— |
1,440 |
j Dessutom dagtraktamente 2 kronor (i nu- |
1,500 |
300 |
— |
120 |
— |
— |
1,920 |
varande 6:e distriktet 2 kronor 50 öre.) |
1,320*) |
— |
— |
120 |
100 |
— |
1,5401■) |
|
1,380 |
276 |
— |
120 |
— |
— |
1,776 |
|
1,380 |
276 |
166 |
120 |
— |
— |
1,942 |
|
1,380 |
276 |
248 |
120 |
— |
— |
2,024 |
160
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.
Begynnelseaflöning. |
||||||
Lön, resp. aflö- ning. |
Provi- sion enligt 1905 års upp- börd. |
Fel- räk- nings- pen- ningar. |
Hyres-bidrag, |
Summa. |
||
Trafikdistrikten |
och stationerna. |
|||||
Stationsföreståndarna: |
||||||
Telefondirektör och Telegraf direktör af l:a lönegraden |
nuvarande ............................. föreslagen: å största stationen... » » minsta » |
5,500 3,400 3,400 |
4,364 , |
— |
— |
5,500 7,764 7,454 |
nuvarande .............................. |
5,000 |
— |
— |
—, |
5,000 |
|
Telegrafdirektör af 2:a lönegraden \ |
föreslagen: å största stationen... |
3,000 |
3,530 |
— |
— |
6,530 |
» » minsta » |
3,000 |
2,585 |
— |
— |
5,585 |
|
nuvarande .............................. |
4,500 |
— |
— |
_ |
4,500 |
|
Kommissarie af T.a lönegraden < |
föreslagen: å största stationen... |
3,000 |
2,565 |
— |
— |
5,565 |
» » minsta » |
3,000 |
1,825 |
— |
4,825 |
||
nuvarande.............................. |
3,600 |
— |
— |
— |
3,600 |
|
Kommissarie af 2:a lönegraden |
föreslagen: å största stationen... |
2,600 |
1,770 |
68 |
— |
4,43S |
» » minsta » |
2,600 |
1,370 |
44 |
— |
4,014 |
|
nuvarande .............................. |
3,200 |
— |
— |
— |
3,200 |
|
Kommissarie af 3:e lönegraden |
föreslagen: å största stationen... |
2,400 |
1,300 |
37 |
— |
3,737 |
» » minsta » |
2,400 |
1,120 |
23 |
— |
3,543 |
|
(nuvarande.............................. |
2,800 |
— |
— |
— |
2,800 |
|
Kommissarie af 4:e lönegraden |
föreslagen: å största stationen... |
2,200 |
1,120 |
28 |
— |
3,348 |
» » minsta » |
2,200 |
860 |
20 |
— |
3,080 |
|
1,300 1,050 |
200 |
1,500 |
||||
Kommissarie af 5:e lönegraden |
i föreslagen: å största stationen... |
950 |
22 |
300 |
2,322 |
|
( » » minsta » |
1,050 |
650 |
14 |
300 |
2,014 |
*) Luleå station (provision: kronor 1,740) har här uteslutits, emedan stationens placering i denna grupp betingas
*) Nässjö » ( » » 1,130) » » » » » » » » » »
2) Haparanda» ( » » 890) » » » » » » » » » »
8) De fyra stationer i denna grupp, som äro afsedda att under den närmaste framtiden erhålla manliga föreståndare
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.
161
Slut |
aflöning. |
||||
Lön, resp. aflöning. |
Provision enligt 1905 års uppbörd. |
Fel- räknings- pen- ningar. |
Hyres-bidrag, |
Summa. |
Anmärkningar. |
1 6,500 |
6,500 |
||||
4,600 |
4,364 |
— |
— |
8,964 |
Stockholm, tfn. |
4,600 |
4,054 |
— |
— |
8,654 |
Göteborg, tfn. |
6,000 |
— |
— |
— |
6,000 |
|
4,200 |
3,530 |
— |
— |
7,730 |
Malmö. |
4,200 |
2,585 |
— |
— |
6,785 |
Sundsvall. |
5,300 |
— |
— |
— |
5,300 |
|
3,800 |
2,565 |
— |
— |
6,365 |
Norrköping. |
3,800 |
1,825 |
— |
— |
5,625 |
Karlstad *). |
4,400 |
— |
— |
— |
4,400 |
|
3,400 |
1,770 |
68 |
— |
5,238 |
Härnösand. |
3,400 |
1,370 |
44 |
— |
4,814 |
Umeå 1). |
4,000 |
— |
— |
— |
4,000 |
|
3,000 |
1,300 |
37 |
— |
4,337 |
Örnsköldsvik. |
3,000 |
1,120 |
23 |
— |
4,143 |
Trelleborg 2). |
3,600 |
— |
_ |
— |
3,600 |
|
2,800 |
1,120 |
28 |
— |
3,948 |
Mora. |
2,800 |
860 |
20 |
— |
3,680 |
Yarekil. |
1,600 |
_ |
— |
200 |
1,800 |
|
1,800 |
950 |
22 |
300 |
3,072 |
Skara 3). |
1,800 |
650 |
14 |
300 |
2,764 |
Askersund. |
af trafiktekniska skäl och icke af uppbördens storlek.
» . » » » » » » »
» » » » » » » »
i stället för nuvarande kvinnliga, äro icke i tabellen upptagna.
Bih. till Riksd. Prot. 1907. 1 Sami. 1 Åfd. 64 Häft.
21
162
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.
Begynnelseaflöning. |
||||||
Lön, resp. aflö- ning. |
Provi- sion enligt 1905 års upp- börd. |
Fel- räk- nings- pen- ningar. |
Hyres-bidrag, |
Summa. |
||
nuvarande.............................. |
1,300 |
200 |
1,500 |
|||
Kommissarie af 6:e lönegraden < |
föreslagen: å största stationen... |
1,050 |
650 |
14 |
200 |
1,914 |
» » minsta » |
1,050 |
450 |
4 |
200 |
1,704 |
|
I |
nuvarande .............................. |
1,300 |
— |
— |
200 |
1,500 |
Kommissarie af 7:e lönegraden |
föreslagen: å största stationen... |
1,050 |
450 |
3 |
200 |
1,703 |
» » minsta » |
1,050 |
450 |
— |
200 |
1,700 |
J) Do fyra stationer i denna grupp, som äro afsedda att under den närmaste framtiden erhålla manliga föreAnm.
Provisionen är beräknad på 1905 års uppbörd, afrundad till jämna tusental kronor.
Felräkningspenningarna äro beräknade efter 1905 års uppbörd.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 84.
163
Lön, resp. aflöning. |
Slut Provision enligt 1905 års uppbörd. |
a f 1 ö Fel- räknings- pen- ningar. |
i i n g. Hyres-bidrag, |
Summa. |
Anmärkningar. |
1,600 |
200 |
1,800 |
|||
1,500 |
650 |
14 |
200 |
2,364 |
Sunne *). |
1.500 |
450 |
4 |
200 |
2,154 |
Dalarö. |
1,600 |
_ |
_ |
200 |
1,800 |
|
1,350 |
450 |
3 |
200 |
2,003 |
Husum. |
1,350 |
450 |
— |
200 |
2,000 |
ståndare i stället för nuvarande kvinnliga, äro icke i tabellen upptagna.
164
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.
Begynnelseaflöning. |
|||||||||
Aflö- ning. |
Hyres- bidrag, för- slagsvis beräk- |
Dyr- orts- tillägg. |
Bekläd- nad. |
Felräk- nings- pennin- gar. |
Summa. |
||||
20 %. |
|||||||||
Trafikdistrikten och stationerna. |
|||||||||
Biträdande personalen: |
|||||||||
( nuvarande kommissarie af 2:a klass |
3,600 |
— |
— |
— |
— |
3,600 |
|||
Kontrollör af l:a lönegraden \ » kontrollör.................. |
3,200 |
— |
— |
— |
3,200 |
||||
l föreslagen .............................. |
3,000 |
— |
— |
3,000 |
|||||
( nuvarande kommissarie af 3:e klass |
3,200 |
— |
— |
— |
— |
3,200 |
|||
Kontrollör af 2:a lönegraden ■{ » kassör ..................... |
2,800 |
— |
— |
— |
300 |
3,100 |
|||
l föreslagen ............................. |
3,000 |
— |
— |
— |
— |
3,000 |
|||
nuvarande ......................................................... |
2,200 |
— |
— |
— |
— |
2,200 |
|||
Assistent |
föreslagen: utan dyrortstillägg ...................... » med 10 % » ...................... |
1,500 1,500 |
— |
150 |
— |
— |
1,500 1,650 |
||
l> |
» 15 % » ...................... |
1,500 |
— |
225 |
— |
— |
1,725 |
||
’ nuvarande...................................................... |
1,300 |
— |
— |
— |
— |
1,300 |
|||
Télegrafist |
föreslagen: utan dyrortstillägg .................. » med 10 % » .................. |
1,140 1,140 |
— |
114 |
— |
: |
1,140 1,254 |
||
» » 15 % » .................. |
1,140 |
— |
171 |
— |
— |
1,311 |
|||
nuvarande............................................. |
1,200 |
_ |
— |
— |
— |
1,200 |
|||
Vaktföreståndare |
föreslagen: utan dyrortstillägg......... » med 10 % » ......... |
1,260 1,260 |
— |
126 |
— |
— |
1,260 1,386 |
||
» » 15 % » ......... |
1,260 |
— |
189 |
— |
— |
1,449 |
|||
Kassör af l:a lönegraden, föreslagen................................. |
1,140 |
— |
— |
— |
347 |
1,487 |
|||
» » |
2:a |
» föreslagen.................................... |
1,020 |
— |
— |
— |
1 81 ä 1 208 |
1,101 ål |
|
Bokhållare |
f nuvarande ................................................... \ föreslagen .................................................. |
1,200 960 |
— |
— |
— |
— |
1,200 960 |
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.
165
Slutaflöning. |
||||||
Aflöning. |
Hyres-bidrag, |
Dyrorts- tillägg. |
Bekläd- nad. |
Felräk- nings- pennin- gar. |
Summa. |
Anmärkningar. |
4,400 |
4,400 |
|||||
4,000 |
— |
— |
— |
— |
4,000 |
|
5,500 |
— |
— |
— |
— |
5,500 |
|
4,000 |
_ |
_ |
— |
— |
4,000 |
|
3,600 |
— |
— |
— |
300 |
3,900 |
j Kassörerna å telefonstationerna i Stockholm och Göte- |
5,000 |
5,000 |
\ korg dessutom felräkningspenningar 400 kr. |
||||
2,800 |
— |
— |
— |
— |
2,800 |
|
3,400 |
— |
— |
— |
— |
3,400 |
|
3,400 |
— |
340 |
— |
— |
3,740 |
|
3,400 |
— |
510 |
— |
— |
3,910 |
|
1,600 |
— |
_ |
— |
— |
1,600 |
|
1,800 |
— |
— |
— |
— |
1,800 |
|
1,800 |
— |
180 |
— |
— |
1,980 |
|
1,800 |
— |
270 |
— |
— |
2,070 |
|
1,400 |
— |
— |
— |
— |
1,400 |
|
1,800 |
— |
— |
— |
— |
1,800 |
|
1,800 |
— |
180 |
— |
— |
1,980 |
|
1,800 |
— |
270 |
— |
— |
2,070 |
|
2,100 |
— |
— |
— |
347 ( 81 å |
2,447 1,881 ål |
Ny befattning. |
1,800 |
\ 208 |
2,008 j |
» » |
|||
1,400 |
_ |
_ |
— |
— |
1,400 |
|
1,650 |
— |
— |
— |
— |
1,650 |
166
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.
Begynnelseaflöning. |
|||||||
Hyres- bidrag, |
Dyr- orts- tillägg. |
Felräk- |
|||||
Aflö- ning. |
för-slagsvis |
Bekläd- nad. |
nings- pennin- gar. |
Summa. |
|||
20 %. |
|||||||
'' nuvarande l:a lönegraden..................... |
1,000 |
1,000 |
|||||
» 2:a » ..................... |
800 |
— |
— |
— |
— |
800 |
|
Interurbantelefonist |
föreslagen: utan dyrortstillägg ...... |
840 |
— |
— |
— |
— |
840 |
» med 10 % » ...... |
840 |
— |
84 |
— |
— |
924 |
|
» » 15 % » ...... |
840 |
— |
126 |
— |
— |
966 |
|
... [ nuvarande vaktbetiant af l:a lönegraden......... Stationsforman { |
1,000 |
— |
— |
120 |
— |
1,120 |
|
[ föreslagen ................................................ |
900 |
180 |
— |
120 |
— |
1,200 |
|
, f nuvarande vaktbetjänt af 2a lönegraden......... Stationsbitrade \ |
950 |
— |
— |
120 |
— |
1,070 |
|
[föreslagen ............................................... |
840 |
168 |
— |
120 |
— |
1,128 |
Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.
167
Slutaflöning. |
Anmärkningar. |
|||||
Aflöning. |
Hyres-bidrag, |
Dyr orts-tillägg. |
Bekläd- nad. |
Folräk- nings- pcnnin- gar. |
Summa. |
|
1,200 |
1,200 |
|||||
1,000 |
— |
— |
— |
— |
1,000 |
|
1,260 |
— |
— |
— |
— |
1,260 |
|
1,260 |
— |
126 |
— |
— |
1,386 |
|
1,260 |
— |
189 |
— |
— |
1,449 |
|
1,400 |
_ |
_ |
120 |
_ |
1,520 |
|
1,500 |
300 |
— |
120 |
— |
1,920 |
|
1,250 |
_ |
_ |
120 |
— |
1,370 |
|
1,260 |
252 |
— |
120 |
— |
1,632 |
168
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.
Begynnelseaflöning. |
Slutaftöning. |
||||||
Hyres- |
Hyres- |
||||||
Aflöning. |
bidrag, för-slagsvis |
Summa. |
Aflöning. |
bidrag, för-slagsvis |
Summa. |
||
beräknadt |
beräknadt |
||||||
till 20 %. |
till 20 %. |
||||||
Verkstaden. |
|||||||
Verkstadsdirektör |
("nuvarande ......... Vföreslagen ......... |
4,500 |
— |
4,500 |
5,500 |
— |
5,500 | |
6,000 |
— |
6,000 |
9,800 |
— |
9,800 | |
||
V erkstadsingenj ör |
(nuvarande ......... Vföreslagen ......... |
3,000 3,000 |
— |
3,000 3,000 |
4,000 5,500 |
— |
4,000 i |
Verkstadskassör |
(nuvarande ......... |
2,400 |
— |
2,400 |
— |
— |
_ |
och bokhållare |
Vföreslagen ......... |
2,400 |
— |
2,400 |
3,400 |
— |
3,400 ! |
Materialförvaltare |
(nuvarande ......... |
2,400 |
— |
2,400 |
— |
— |
~ i |
Vföreslagen ......... |
1,500 |
— |
1,500 |
3,000 |
3,000 j |
||
Verkmästare |
(nuvarande ......... |
2,400 |
— |
2,400 |
3,600 |
— |
3,600 |
Vföreslagen ......... |
1,800 |
360 |
, 2,160 |
3,000 |
600 |
3,600 |
*
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition n:r 84.
1G9
INNEHÅLL.
Sid.
Allmänna synpunkter.. .............................................................................................. 3
Departementschefens yttrande................................................................................... 9
A. Aflöningsstaten ...................................................................................................15
1. Telegrafstyrelsen.................................................................................................. 15
Departementschefens yttrande ............................................................................. 38
2. Linjedistrikten...................................................................................................... 12
Departementschefens yttrande .............................................................................. 53
3. Trafikdistrikten och stationerna............................................................................. 56
Departementschefens yttrande .............................................................................. 75
4. Verkstaden ....................................................................................................••••• 78
Departementschefens yttrande ......................................—............................... 81
5. Särskilda anslag................................................................................................... 82
Kostnadsökning i följd af den nya organisationen................................................... 84
B. Pensions- och understödsstaterna........................................................................... 84
Departementschefens yttrande.................................................................................... 92
C. Omkostnadsstaten................................................................................................... 93
Departementschefens yttrande...................................... 97
D. Ränta och amortering............................................................................................. 98
Departementschefens yttrande.................................................................................... 98
E. Fastigheter ............................................................................................................. 99
Departementschefens yttrande.................................................................................... 125
F. Telegraflinjebyggnader............................................................................................ 128
Departementschefens yttrande................................................................................... 129
G. Öfvergångsstaten.................................................................................................... 129
Departementschefens yttrande................................................................................... 130
Förslag till utgiftsstater för telegrafverket för är 1908.............................................. 132
Förslag till aflöningsreglemente för tjänstemän vid telegrafverket............................. 138
Departementschefens hemställan ................................................................................. 154
Jämförande tabell mellan nuvarande och föreslagna aflöningar vid telegrafverket (Bil. A) 157
Bih. till Riksd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 64 Höft.
22