Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 82.
1
N:o 82.
Kungl. Maj:t nådiga proposition till Riksdagen angående anslag
för beredande af tilläggsunderstöd åt högre skolor för
kvinnlig ungdom och samskolor; gifven Stockholms slott
den 15 februari 1907.
Under åberopande af bifogade utdrag af statsrådsprotokollet öfver
ecklesiastikärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
att på extra stat för år 1908 bevilja ett anslag af 156,000 kronor
att utgå med ena hälften år 1907 och andra hälften år 1908 för att användas
såsom bidrag till bestridande af de ökade utgifter, som de högre
skolor för kvinnlig ungdom och samskolor, hvilka åtnjuta understöd från
det under riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda anslaget till högre
skolor för kvinnlig ungdom, förorsakas i följd af 1906 års Riksdags äfvensom
vederbörande kommuners beslut om höjning af minimilönen för ordinarie
folkskollärarinna, dock under villkor att kommunen eller enskilda
donatorer för samma ändamål lämna bidrag, hvars värde, för år räknadt,
uppgår till minst samma belopp som statens tilläggsunderstöd.
De till ärendet hörande handlingarna skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
Under Hans Maj:ts,
Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom.
GUSTAF.
Hugo Hammarskjöld.
Bih. till Rilcsd. Prot. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 62 Häft. (N:o 82.)
1
2
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 82.
Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 15 februari 1907.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Lindman,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Teolle,
Statråden: Tingsten,
Alfred Petersson,
Hederstierna,
Dyrssen,
Hammarskjöld,
Roos,
Juhlin,
SwARTZ.
Mg. anslag Departementschefen, statsrådet Hammarskiöld anförde härefter:
rA«t beredande i / v
af tilläggs- »I skrifvelse den 15 maj 1902 angående regleringen af utgifterna un
högre^skoiol
^er riksstatens åttonde hufvudtitel anmälde Riksdagen, att Riksdagen i anför
kvinnlig ledning af Kungl. Maj:ts framställning om höjning af anslaget till högre
ungdom och g]^0]0r för kvinnlig ungdom, af hvilket anslag jämväl vissa samskolor ägt
åtnjuta understöd,
dels godkänt följande grunder för tilldelande af statsunderstöd åt
högre skolor för kvinnlig ungdom och sådana å orter, där allmänt läroverk
för gossar ej finnes, upprättade samskolor, som vid dessa grunders
3
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 82.
trädande i tillämpning redan voro i åtnjutande af statsbidrag från förevarande
anslag, nämligen:
a) att skolan, oberäknadt s. k. förberedande klasser, skall meddela undervisning
i minst fem årsklasser och under senaste tre år, hvarunder statsunderstöd
åtnjutits, hafva haft i medeltal minst 30 lärjungar, tillhörande
sistnämnda årsklasser, eller, beträffande nytillkommande skola, vid den tid,
då ansökning om statsbidrag göres, räkna minst 30 lärjungar i sistberörda
klasser;
b) att kommun eller enskilda donatorer till skolans uppehållande
skola lämna bidrag, hvars värde för år räknadt uppgår till minst samma
belopp som statsunderstödet;
c) att åt skola, som i a) nämnts, kan tilldelas statsunderstöd af högst
45 kronor för hvar och en af dess lärjungar i klasserna öfver de förberedande,
med iakttagande härvid, dels att detta understöd må utgå med
högst 4,500 kronor till hvarje skola, dels att hvarje i a) nämnd skola,
som meddelar undervisning i huslig ekonomi, må för detta ändamål kunna
tilläggas ett särskildt understöd af högst 500 kronor;
d) att genom, intyg af vederbörande eforalstyrelse blifvit styrkt, ej
mindre att anordningarna vid skolan äro i hygieniskt hänseende tillfredsställande
och undervisningen så ordnad, att öfveransträngning af lärjungarna
därigenom icke föranledes, än äfven att legitimerad läkare är vid
skolan anställd;
e) att ämneslärarinna, som har sin hufvudsakliga tjänstgöring i klasserna
öfver de förberedande, skall för 24 timmars undervisning i veckan
under 36 läsveckor om året, påsk- och pingstferier samt tillfälliga lofdagar
inberäknade, erhålla aflöning, uppgående minst till ordinarie folkskollärarinnas
inom samma kommun för åtta månaders tjänstgöring bestämda
lägsta aflöning med inberäknande af naturaförmånerna, eller, om ordinarie
folkskollärarinna icke är inom kommunen anställd, lägsta lagstadgade lön
för ordinarie folkskollärarinna, likaledes med inberäknande af naturaförmånerna,
samt för mindre eller större antal läsveckor eller veckotimmar
i proportion härtill;
f) att lärjungar till det antal, som af Kungl. Maj:t bestämmes,
skola erhålla undervisning i skolan dels kostnadsfritt och dels mot en arsafgift,
som icke öfverstiger 50 kronor;
g) att årlig berättelse skall afgifvas om skolans verksamhet; samt
h) att skolan skall vara underkastad den kontroll och de bestämmelser
i öfrigt, som Kungl. Maj:t kan finna godt föreskrifva;
i sammanhang hvarmed Riksdagen bestämt, att det under e) upptagna
villkoret skall intill år 1909 tillämpas endast med afseende å statsbidrag
4
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N;o 82.
till skola, som vid dessa grunders trädande i tillämpning ej vore i åtnjutande
däraf, äfvensom, hvad angår en vid nämnda tidpunkt af staten understödd
skola, för tilldelande åt densamma af statsbidrag till högre belopp
än den då uppbar;
hvarjämte Riksdagen uti sin ifrågavarande skrifvelse uttalat, att understöd
icke borde för samma skola beviljas både från anslaget till understöd
åt enskilda läroverk och från anslaget till högre skolor för kvinnlig
ungdom;
dels ock för omförmälda ändamål äfvensom till bestridande af visst
årligt bidrag till pensionsinrättningen för lärarinnor vid Sveriges högre
skolor för kvinnlig ungdom höjt anslaget till högre skolor för kvinnlig
ungdom med ett belopp af 147,500 kronor, eller från 200,000 kronor till
347,500 kronor.
De af Riksdagen sålunda godkända grunderna, hvilka offentliggjorts
genom nådig kungörelse den 13 juni 1902, trädde i tillämpning med
år 1903.
Genom 1903 års Riksdags beslut har dels samskolors rätt till delaktighet
i nämnda anslag utsträckts, dels anvisats ett särskilt anslag under
riksstatens tionde hufvudtitel att användas till bidrag till pensionering af
lärarinnor vid högre flick- och samskolor, hvarigenom flickskoleanslaget
befriats från att utgifva bidrag till dylikt ändamål. Sedermera har 1906
års Riksdag dels ytterligare utsträckt rätten för samskolor till delaktighet
i anslaget, dels medgifvit visst undantag från bestämmelsen under a), dels
ock höjt anslaget till högre skolor för kvinnlig ungdom och samskolor
från 347,500 kronor till 380,000 kronor.
De af Riksdagen senast fastställda grunderna hafva offentliggjorts i
nådig kungörelse den 14 september 1906.
Af de nu omförmälda bestämmelserna ber jag få fästa uppmärksamheten
på den under e) upptagna, hvilken äger tillämplighet med afseende
å statsbidrag till skola, som vid 1902 års utgång ej var i åtnjutande
däraf, äfvensom, hvad angår en vid nämnda tidpunkt af staten understödd
skola, endast för tilldelande åt densamma af statsbidrag till högre belopp
än den då uppbar. Efter det anslaget af Riksdagen höjts till 380,000
kronor, har nämligen Riksdagen på Kungl. Maj:ts förslag höjt den lägsta
lagstadgade kontanta lönen för ordinarie folkskollärarinna från 700 kronor
till 900 kronor. Därjämte hafva åtskilliga kommuner beredt där anställda
ordinarie folkskollärarinnor löneförhöjningar till afsevärda belopp. Då på
grund af nyssnämnda bestämmelse många statsunderstödda flick- och samskolor
äro skyldiga att i motsvarande grad höja aflöningarna för vid sko
-
Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 82. 5
loma anställda ämneslärarinnor och de öfriga till följd af konkurrensen
tvingas att följa exemplet, hafva från ett flertal statsunderstödda Hick- och
samskolor till Kungl. Maj:t inkommit underdåniga ansökningar, däri skolstyrelserna,
under förklarande att skolorna icke kunna med nu utgående statsunderstöd
bära den ökade utgift, som af denna löneförhöjning förorsakas, anhållit
om ökade understödsbelopp, motsvarande, tillsammans med kommunernas lika
stora bidrag, skolornas af angifna orsak ökade utgiftssumma. Sedan öfverstyrelsen
för rikets allmänna läroverk, på grund af nådig remiss, i detta
ärende inkommit med underdånigt utlåtande af den 14 januari 1907, får
jag nu anmäla ärendet till Kungl. Maj:ts nådiga pröfning, men torde det
tillåtas mig att först lämna en redogörelse för de förhållanden, under
hvilka meraberörda bestämmelse tillkommit.
I enlighet med 1896 års Riksdags beslut fastställdes genom nådig
kungörelse den 29 maj 1896 vissa nya bestämmelser i fråga om åtnjutande
af understöd från anslaget till högre skolor för kvinnlig ungdom. Enligt
dessa bestämmelser kunde läroanstalt erhålla statsunderstöd åt högst 30
kronor årligen för hvarje lärjunge i klasserna öfver de förberedande, dock
att ingen skola Unge erhålla högre statsbidrag än 3,000 kronor för år,
oberäknadt särskilt understöd för undervisning i huslig ekonomi. I anledning
af bland annat fleré uttalanden såväl inom Riksdagen som annorstädes,
af hvilka uttalanden framginge, att särskildt i följd af den dyra
tiden under 1890-talet otillräckligheten i den aflöning, som tillkommit
lärarpersonalen vid våra högre flickskolor och därmed likställda samskolor,
skarpt framträda helst något dyrtidstillägg icke kommit denna lärarkår
till del, uppdrog den 15 juni 1901 dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet,
jämlikt nådigt bemyndigande, åt lektorn vid högre lärarinneseminariet
L. M. Wrern att verkställa utredning af de ekonomiska förhållandena
vid de af staten understödda högre skolorna för kvinnlig ungdom
och med dem likställda samskolor samt att afgifva yttrande och förslag
i fråga om de bidrag af statsmedel, som för dessa läroanstalter kunde
anses erforderliga, äfvensom beträffande de närmare villkor och bestämmelser,
under hvilka dylika bidrag borde utgå. I skrifvelse den 1 oktober
1901 afgaf Waern utredning, yttrande och förslag i ämnet, därvid
lämnades redogörelse för 102 statsunderstödda flick- och samskolors ekonomiska
ställning samt andra därmed sammanhängande förhållanden, såsom
1) lärjungarnas antal och däraf beroende anordningar, 2) lärjungarnas
afgifter, 3) lärarpersonalens utbildning och kompetens, 4) lärarpersonalens
lönevillkor och tjänstetid. För innehållet af Waerns skrifvelse har redogjorts
under punkt 19 i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden den
11 januari 1902, af hvilket protokoll utdrag finnes vidfogadt statsverks
-
6
Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 82.
Proportionell för samma år, och hvartill jag får hänvisa, dock torde det
tillåtas mig att här återupprepa hvad Waern anfört i den del af frågan,
som nu är af största intresset, nämligen den rörande ämneslärarinnornas
löner.
Med afseende på lönevillkor och tjänstetid indelade Waern lärarpersonalen
i tre klasser: A) föreståndarinnor och föreståndare, B) den öfriga
fasta personalen samt C) timlärare och timlärarinnor. I fråga om lönevillkoren
och tjänstetiden för klassen B) visade de Waern tillhandakomna uppgifterna,
att denna personals lönevillkor, såsom naturligt vore, ställde sig
olika för lärarkrafter af olika kompetens, hvarför det synts lämpligt att vid
redogörelsen för lönerna indela den till denna klass hörande personal i tre grupper,
nämligen 1) de, som aflagt akademisk examen eller afgångsexamen från
högre lärarinneseminariet, 2) de, som aflagt folkskollärarexamen eller mogenhetsexamen,
samt 3) öfriga lärarinnor med fast årslön. Vid de ifrågavarande
skolorna funnes anställda åtskilliga lärarinnor och lärare, som hade fasta årslöner,
men endast partiell tjänstgöring. Då dessa lärarkrafters tjänstgöring företedde
den största oregelbundenhet med afseende på sin omfattning, hade
de vid redogörelsen för den fasta personalens lönevillkor ej kunnat tagas
med. Redogörelsen afsåge alltså endast de* fasta lärarkrafter, som haft
full tjänstgöring, och därmed hade menats en sådan, som omfattat minst
20 fulla lektionstimmar i veckan.
Lönevillkoren under läsåret 1900—1901 för de lärarinnor och lärare,
som aflagt akademisk examen eller afgångsexamen från högre lärarinneseminariet,
framginge af en meddelad tabell, enligt hvilken utaf dessa till
ett antal af 202 uppgående lärarinnor och lärare mer än tredjedelen
(nämligen 71) haft årslöner, som ej öfverstigit 1,000 kronor, mer än hälften
(nämligen 110) haft löner, som ej öfverstigit 1,100 kronor, och ungefär
tre fjärdedelar (nämligen 152) haft löner, som ej öfverstigit 1,200 kronor.
Bland de 19, som haft löner å högre belopp än 1,300 kronor, hade
några varit lärare (företrädesvis vid samskolor), och några af de hithörande
lärarinnorna hade kommit till det jämförelsevis höga lönebeloppet
endast till följd af ett tillfälligt dyrtidstillägg. Högsta lärarinnelönen hade
varit (inclusive ett dyrtidstillägg) 1,520 kronor, och högsta lärarlönen hade
varit 1,600 kronor.
Omfattningen af den till ifrågavarande grupp hörande lärarpersonalens
tjänstgöring framginge af en tabell, enligt hvilken relativt största
antalet haft 24 timmars tjänstgöring i veckan, medan endast ett fåtal haft
mer än 27 timmar; och hade 51 lärarinnor och lärare haft 20—22 timmars
tjänstgöring, 114 en tjänstgöring af 23—25 timmar samt 37 en tjänst
7
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 82.
göling af'' 26—29 timmar i veckan. Den kortare tjänstgöringstiden hade,
såsom billigt vore, i regeln tilldelats dem, som haft sig ålagdt ett drygare
hemarbete med rättande af lärjungarnas öfningsskrifningar. Dessutom plägade
— på grund af en mellan ett antal föreståndarinnor träffad öfverenskommelse
— en något lägre tjänstgöringstid än den normala tilldelas
unga och opröfvade lärarinnor under deras första tjänstår.
Lönevillkoren under läsåret 1900—1901 för de lärarinnor och lärare,
som aflagt afgångsexamen från folkskoleseminarium eller mogenhetsexamen
vid allmänt läroverk, framginge af en tabell, enligt hvilken utaf dessa till
ett antal af 91 uppgående lärarinnor och lärare mer än hälften (nämligen
54) haft löner, som ej öfverstigit 1,000 kronor, mer än tre fjärdedelar
(nämligen 70) haft löner, som ej "öfverstigit 1,100 kronor, och endast en
sjundedel (nämligen 13) haft löner å mer än 1,200 kronor.
Hvad anginge tjänstgöringstiden för lärarkrafterna inom denna andra
grupp, ställde den sig i medeltal något högre än för den första gruppens
lärare och lärarinnor. Inom gruppen n:r 2 hade nämligen jämförelsevis
färre haft det lägre timantalet (20—22 timmar i veckan) och flera det
högre timantalet (26—29 timmar i veckan), och i enstaka fall hade tjänstgöringen
för lärarinnor och lärare inom denna grupp uppgått till 30 å
31 veckotimmar. Skillnaden i tjänstetid för de båda gruppernas lärarkrafter
berodde naturligen därpå, att det vore de till första gruppen hörande
lärarinnorna och lärarna, som företrädesvis bestrede undervisningen
i språk på de högre stadierna och sålunda finge det drygaste arbetet med
rättande af öfningsskrifningar.
Lönevillkoren under läsåret 1900—1901 för öfriga lärarinnor med
fast årslön framginge af en tabell, enligt hvilken af hithörande 267 lärarinnor
endast 75 haft årslöner å högre belopp än 900 kronor. Bland dessa
vore de allra flesta dels lärarinnor af utländsk börd dels sådana, som studerat
och aflagt examina vid utländska skolor eller seminarier. De öfriga
192 lärarinnorna inom gruppen komme ej öfver 900 kronors lön, och flertalet
(nämligen 146 lärarinnor) stannade vid och under det lönebelopp
(800 kronor), som utgjorde minimum för lärarinnorna inom de båda andra
grupperna. Bland de lägst aflönade lärarinnorna inom gruppen n:r 3
funnes några, hvilkas tjänstgöring till en del fallit inom läroverkens småskoleafdelningar.
Tjänstetiden för lärarinna af denna kategori hade i medeltal varit
ungefär densamma som för lärarinna inom gruppen n:r 2.
Såsom ett bland de viktigaste resultaten af den verkställda utredningen
betecknade Wiern det faktum, att lärarpersonalens, i synnerhet lärarinnornas
löner och arfvoden vid de ifrågavarande skolorna vore abnormt låga
8
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 82.
och i regeln otillräckliga för en anständig utkomst. För af hjälpande af,
bland annat, detta missförhållande föreslog Wsern en höjning af de anslag,
som 1896 års Riksdag beviljat till de ifrågavarande skolornas understödjande,
så att bidragen kunde utgå till minst 50 procent utöfver de dåvarande
eller med 45 kronor för lärjunge intill ett maximum af 4,500 kronor
för hvarje skola.
Samtidigt med Waerns nu meddelade yttrande och förslag inlämnades
till departementet en petition, hvari anhölls utom annat, att Kungl. Maj:t
täcktes af Riksdagen äska en sådan förhöjning å anslaget till de högre
skolorna för kvinnlig ungdom, att högre flick- och samskola måtte kunna
tilldelas statsunderstöd af högst 50 kronor för hvar och en af dess lärjungar
i klasserna öfver de förberedande, och att sådant understöd måtte
utgå med högst 5,000 kronor till hvarje skola, oafsedt understöd för undervisning
i huslig ekonomi.
Sedan vederbörande hörts öfver såväl Waerns yttrande och förslag
som nyssberörda petition, föredrogs ärendet i statsrådet den 11 januari
1902, därvid dåvarande departementschefen, på sätt inhämtas af förutnämnda
protokollsutdrag, yttrade, bland annat, att han ansåge det önskligt,
att en minimilön kunde bestämmas för lärarinna med full tjänstgöring,
men att han på anförda skäl ändock icke ville förorda något sådant. Beträffande
det högsta belopp, som i statsunderstöd kunde utdelas för hvarje
lärjunge och skola, funne departementschefen visserligen de högre, af petitionärerna
föreslagna beloppen från skolornas synpunkt behöfliga, men
då de lägre, af Wsern föreslagna maximibeloppen innebure en väsentlig
förhöjning af de då utgående understöden och betingade en ej obetydligt
ökad statsutgift, och då departementschefen ansåge angelägnare, att det
för ändamålet erforderliga statsanslaget kunde så bestämmas, att hvarje
skola, hvilken uppfyllt de fastställda villkoren, erhölle det högsta belopp,
som enligt de gifna bestämmelserna kunde densamma tilldelas, funne departementschefen
rådligast att stanna vid de lägre, af Waern föreslagna
beloppen. Departementschefen angaf vidare vissa grunder, som enligt hans
åsikt borde blifva gällande för erhållande af statsbidrag, bland Indika
grunder icke upptogs något om minimilön åt lärarinnor, och täcktes Kungl.
Maj:t på departementschefens, af statsrådets öfriga ledamöter tillstyrkta
hemställan föreslå Riksdagen dels medgifva, bland annat, att i enlighet
med de af departementschefen angifna grunder statsunderstöd finge tilldelas
högre skolor för kvinnlig ungdom och vissa samskolor, dels ock
höja anslaget till högre skolor för kvinnlig ungdom från 200,000 kronor
till 360,000 kronor.
9
Kungl. Maj:ts Nåd, Proposition N:o 82.
För Riksdagens beslut i frågan bar jag förut redogjort. Det skilde
sig från Kungl. Maj:ts proposition bland annat derutinnan, att villkoret
angående minimilön för lärarinnorna inryckts bland grunderna för statsbidrags
tilldelande. Denna åtgärd motiveras af följande uttalande i Riksdagens
förutberörda skrifvelse den 15 maj 1902:
»Riksdagen, som ansett sig böra medgifva den sålunda ifrågasatta
förhöjningen af de till de särskilda skolorna utgående anslagens maximibelopp»
(d. v. s. till respektive 45 kronor och 4,500 kronor), »har emellertid
funnit det anmärkningsvärdt, att, under det förslagen om dylik förhöjning
från början hufvudsakligen föranledts af önskvärdheten att förbättra
lärarinnornas aflöningsförmåner, Eders Kungl. Maj:ts förslag icke
innefattar någon bestämmelse angående skyldighet för sådan med statsmedel
understödd skola att bereda sina lärarinnor skälig aflöning. På
grund häraf har Riksdagen funnit de föreslagna bestämmelserna böra i
nämnda afseende fullständigas. Riksdagen har såsom ett villkor för statsanslagets
åtnjutande föreskrifvit, att ämneslärarinna vid af staten understödd
skola, hvilken lärarinna har sin hufvudsakliga tjänstgöring i klasserna
öfver de förberedande, skall för 24 timmars undervisning i veckan
under 36 läsveckor om året, påsk- och pingstferier samt tillfälliga lofdagar
inräknade, erhålla aflöning, uppgående minst till ordinarie folkskollärarinnas
inom samma kommun för åtta månaders tjänstgöring bestämda
lägsta aflöning med inberäknande af naturaförmånerna, eller, om ordinarie
folkskollärarinna icke är inom kommunen anställd, lägsta lagstadgade lön
för ordinarie folkskollärarinna, likaledes med inberäknande af naturaförmånerna,
samt för mindre eller större antal läsveckor eller veckotimmar i
proportion härtill. Emellertid har Riksdagen ansett giltigheten af nämnda
villkor böra på det sätt begränsas, att detsamma förklaras skola intill år
1909 tillämpas endast med afseende å statsbidrag till skola, som vid den
tid, då de nya grunderna träda i tillämpning, ej är i åtnjutande af statsbidrag,
äfvensom hvad angår skola, som vid nämnda tidpunkt är af staten
understödd, för tilldelande åt densamma af statsbidrag till högre belopp,
än den då uppbär.»
Såsom jag förut omnämnt, hafva från ett flertal statsunderstödda flickoch
samskolor inkommit underdåniga ansökningar om höjda statsbidrag
för åren 1907 och 1908. Någon ytterligare redogörelse för dessa ansökningars
innehåll torde ej vara af nöden, och tillåter jag mig på den grund
att omedelbart ingå på öfverstyrelsens i ärendet afgifna utlåtande, däri anförts
följande:
Bill. till Rilesd. Prof. 1901. 1 Sami. 1 Afd. 62 Höft.
2
10
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 82.
Till följd af bestämmelserna om ämneslärarinnornas löner måste,
sedan folkskollärarinnornas minimilöner från början af år 1907 blifvit
nöjda med belopp, som i fråga om de olika kommunerna i regeln växlade
mellan 200 och 400 kronor, aflöningarna för ämneslärarinnorna vid de
skolor, som vore underkastade förut omnämnda villkor, från samma tidpunkt
höjas med motsvarande belopp. Det hade visserligen satts i fråga,
huruvida icke, enär de understöd, som hithörande skolor för närvarande
åtnjöte, blifvit skolorna beviljade för treårsperioden 1906, 1907 och 1908,
skolorna borde dispenseras från skyldighet att före denna periods utgång
höja lärarinnornas löner utöfver de belopp, som motsvarade vid periodens
början gällande lönevillkor för folkskollärarinnorna. Öfverstyrelsen förmenade
emellertid, att, äfven om en sådan dispens från kungörelsernas bestämmelse
kunde utverkas, en dylik åtgärd, på samma gång den för lärarinnorna
skulle innebära en mycket kännbar minskning af inkomster, som
de med fog syntes kunna påräkna, för skolorna själfva skulle vara till
icke ringa skada genom minskade utsikter att vinna fullgoda lärarinnekrafter.
Det nyssnämnda villkoret för åtnjutande af understöd af statsmedel
hade i själfva verket för ifrågavarande skolors lärarinnor, liksom
för skolorna, varit af så stort värde, att villkoret icke syntes böra bringas
ur giltighet ens för en kortare och begränsad tid.
Med afseende på frågan huruvida och i hvilken mån den utgiftsökning,
som måste blifva en följd af lärarinnelönernas sålunda framkallade
höjning, skulle kunna täckas genom höjning af terminsafgifterna, hade öfverstyrelsen
sökt inhämta upplysningar från de särskilda skolorna. Af de
svar, som afgifvits på af öfverstyrelsen i detta hänseende gjorda frågor,
syntes framgå, att eu sådan höjning nästan öfverallt ansåges möta stora
svårigheter. Det anfördes från många håll, att terminsafgifterna redan nu
måste betraktas såsom höga. Tillika uttalades i flera fall den meningen,
att en höjning af afgifterna skulle icke oväsentligt nedbringa lärjungeantalet,
hvarigenom skulle orsakas, att skolans genom sådan åtgärd vunna
ökning af inkomster sannolikt blefve obetydlig eller ingen. Från några
skolor anfördes dessutom, att den mindre ökning af terminsafgifterna, som
möjligen kunde ifrågasättas, vore väl behöflig på grund af motsedda kostnadsökningar
för andra ändamål såsom för lokaler och materiell.
Utan att vilja tillägga hvad som från hvarje särskild skola anförts
rörande svårigheterna af terminsafgifternas höjning afgörande beviskraft,
enär det kunde väntas, att dessa svårigheter, äfven i åtskilliga fall då de
syntes ganska stora, skulle befinnas möjliga att öfvervinna, i händelse andra
utvägar att skalfa skolorna den nödvändiga inkomstökningen icke skulle
stå skolorna till buds, hölle öfverstyrelsen före, att det vore i hög grad
11
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 82.
ömkligt, att utvägen att genom höjda terminsafgifter bereda skolorna medel
till lärarinnornas löneförbättring icke måtte behöfva anlitas. Med afseende
härå erinrades om den stora betydelsen däraf, att föräldrarnas kostnader
för den i kulturellt afseende synnerligt viktiga högre flickskoleundervisningen
kunde hållas så låga som möjligt, samt likaledes därom, att
statens och kommunernas utgifter för denna undervisning endast utgjorde
en bråkdel af utgifterna för den manliga ungdomens undervisning. Härtill
komine, att billigheten syntes kräfva, att stat och kommun komme
skolorna till hjälp med för ändamålet beviljadt anslag, enär den ifrågavarande
utgiftsökningen vore en konsekvens af förutnämnda af Riksdagen
föreskrift^ villkor rörande ämneslärarinnornas löner.
Då i enlighet med det förut anförda öfverstyrelsen förmenade, att
framställning borde göras till Riksdagen om extra anslag till ökadt understöd
åt högre skolor för kvinnlig ungdom och samskolor för de båda
år, nämligen kalenderåren 1907 och 1908, som ännu återstode af den treårsperiod,
för hvilken till nämnda skolor nu utgående statsunderstöd vore
beviljade enligt det nådiga cirkuläret den 24 november 1905, ålåge det
öfverstyrelsen att i detta afseende framlägga utarbetadt förslag.
Närmast till hands syntes ligga att till grund för beräkningen af det
understödsbelopp, som för hvarje särskild skola borde ifrågasättas, taga
de löneförhöjningar, som skolan från och med ingången af 1907 vore nödsakad
gifva sina ämneslärarinnor på grund af bestämmelsen i förutnämnda
nådiga kungörelser samt kommunernas beslut rörande löneförhöjning åt
folkskollärarinnorna. Man skulle sålunda t. ex. i Stockholm, där lägsta
lönen för en ordinarie folkskollärarinna för 8 månaders tjänstgöring från
början af år 1907 blifvit höjd från 1,185 kronor till 1,550 kronor
eller med 365 kronor, för en ämneslärarinna i en högre flickskola, som i
klasser öfver de förberedande undervisade 24 timmar i veckan och som
förut aflönats med 1,185 kronor, beräkna en löneförhöjning af 365 kronor.
I fråga om en annan lärarinna med samma tjänstgöring, hvilken på grund
af en högre kompetens eller längre väl vitsordad tjänstgöring förut erhållit
en aflöning af t. ex. 1,400 kronor, skulle den löneförhöjning, som
vid beräkningen borde för henne upptagas, endast utgöra 150 kronor,
enär skolan ju icke vore skyldig att höja hennes aflöning till högre belopp
än den förstnämnda lärarinnans eller till’minimilönen 1,550 kronor.
I verkligheten torde skolorna emellertid i regeln icke kunna underlåta att
hädanefter, såsom flertalet af dem hittills gjort och såsom i alla afseenden
syntes lämpligt, gifva högre aflöningar åt de äldre och mera förtjänta lärarinnorna
än åt de jämförelsevis oerfarna och opröfvade. Den förut omnämnda
beräkningsprincipen måste därför betecknas såsom obillig mot de
12
Kungl. Maj:ls Nåd. Proposition N:o 82.
skolor, hvilka etter bästa förmåga sökt tillgodose sina lärarinnors intressen
genom att fastställa lönebelopp, som på lämpligt sätt varit afpassade
efter längden af föregående tjänstgöring samt öfriga förhållanden, hvilka
i detta afseende vore förtjänta att beaktas.
För öfrigt kunde mot den nämnda beräkningsprincipen den anmärkningen
framställas, att ingen hänsyn toges till sådana utgiftsökningar, som,
ehuru de icke lika direkt som de hittills omnämnda framtvingades af
kungörelsernas bestämmelse, likväl däraf vore nödvändiga konsekvenser.
Till sådana indirekta utgiftsökningar hörde, förutom de nyss omnämnda
lönetilläggen åt mera förtjänta ämneslärarinnor, förbättrade aflöningsvillkor
åt föreståndare och föreståndarinnor, hvilkas aflöning i regeln alldeles icke
kunde anses motsvara deras ansvarsfulla uppgift och mödosamma arbete,
vidare åt manliga ämneslärare samt öfningslärare och öfningslärarinnor.
Ehuru Riksdagen i fråga om aflöningen åt dessa grupper af lärarpersonalen
icke, liksom i fråga om ämneslärarinnorna, uppställt någon bestämd
fordran, hvartill orsaken torde vara, icke bristande intresse och omtanke,
utan fastmera svårigheten att finna någon rättvis och allmängiltig norm,
torde det för skolorna komma att ställa sig så, att en väsentiig löneförbättring
för ämneslärarinnorna måste föra med sig nödvändigheten att bevilja
en därefter afpassad löneförbättring äfven för de senast nämnda
grupperna af lärare och lärarinnor.
I enlighet med de sålunda anförda skälen hade öfverstyrelsen ansett
sig böra söka en annan beräkningsgrund än den förut nämnda för den
ökning af understödsbeloppen till de särskilda skolorna, hvilken syntes
böra ifrågasättas. För detta ändamål hade öfverstyrelsen på ett till skolorna
utsändt frågeformulär infordrat upplysningar rörande, bland annat,
den förhöjning af årslönen, som skulle tillkomma hvarje särskild lärarinna,
hvilkens aflöning vore beroende af meranämnda villkor, under den förutsättning
att aflöningen för henne såväl före som efter löneförhöjningen utginge
med det minsta belopp, hvilket vore med villkoret förenligt. Summan
af de sålunda beräknade löneförhöjningarna för lärarinnorna i de
särskilda skolorna vore upptagen i kolumn 10 af en skrifvelsen bifogad
tabell. Ehuru kolumnens siffror vore större än skolornas genom villkoret
orsakade direkta utgiftsökning, förmenade öfverstyrelsen likväl, att de
kunde anses såsom användbara approximativa värden på skolornas utgiftsökning,
ifall nämligen däri inräknades äfven sådana utgifter, som indirekt
framkallades af de nådiga kungörelsernas bestämmelser.
Några af de skolor, hvilka till Kungl. Maj:t ingifvit ansökningar rörande
framställning till Riksdagen om förhöjda statsunderstöd, däribland
alla de högre flickskolorna i Stockholm, hade vid beräkningen af de be
-
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 82.
13
lopp, som de ansett skäligt att begära, utgått från en annan princip än
den nyss omnämnda. De hade till en början summerat ämneslärarinnornas
lektionstimmar läsåret 190(1 — 1907 i klasserna öfver de förberedande.
Ifall de härvid funnit t. ex. talet 240, hade de, enär för bestridande af
ifrågavarande undervisning kunde anses kräfvas tio ämneslärarinnetjänster
med 24 veckotimmars undervisning, förmenat, att skolans utgiftsökning
borde beräknas till tio gånger skillnaden mellan lägsta folkskollärarinnelönen
sådan den blifvit fastställd för 1907 och sådan den varit 1906.
Äfven med afseende på denna princip kunde anmärkas, att den gåfve
högre siffror än dem, som motsvara de direkta utgiftsökningarna. Då
principen emellertid af skäl, hvartill öfverstyrelsen framdeles ville återkomma,
syntes förtjänt att beaktas, hade öfverstyrelsen användt den för
en beräkning af utgiftsökningen i fråga om samtliga högre flickskolor och
samskolor, hvilka åtnjöte understöd från nu ifrågavarande statsanslag. De
sålunda erhållna värdena på skolornas utgiftsökning, hvilka vore upptagna
i kolumn 12 af tabellbilagan, saminanfölle ganska nära med de enligt
förut angifna grund beräknade och i kolumn 10 upptagna. De mindre
afvikelser, som förekomme, berodde till största delen af den osäkerhet,
som i fråga om vissa lärarinnor rådde därom, huruvida deras aflöningsvillkor
måste anses underkastade meranämnda villkor eller icke.
Då öfverstyrelsen, med användning af de insamlade upplysningarna
rörande de särskilda skolornas utgiftsökning, sökt finna en norm för beräkningen
af den understödsökning, hvilken för hvarje skola skäligen borde
ifrågasättas, hade öfverstyrelsen från början tänkt sig, att det läte sig göra
att i hufvudsak bibehålla nu gällande beräkningsgrund. För närvarande
vore stadgadt, att åt en skola, som uppfyllde vissa i förutnämnda nådiga
kungörelse närmare angifna villkor, kunde tilldelas ett statsunderstöd af
högst 45 kronor för hvar och en af skolans lärjungar i klasser öfver de
förberedande med iakttagande härvid, att detta understöd för särskild
skola finge utgå med högst 4,500 kronor. Det vore för närvarande alltså
antalet lärjungar i en skola, som intill en viss maximigräns bestämde
beloppet af det understöd, skolan kunde erhålla. I anslutning härtill skulle
öfverstyrelsen helst velat begära en lämpligt afpassad ökning såväl af det
understödsbelopp, som kunde utgå för hvarje lärjunge, som äfven i sammanhang
härmed af maximibeloppet för särskild skola.
Det hade emellertid icke befunnits möjligt att för ökningen af de nämnda
beloppen finna värden, hvilka för alla skolor vore lämpligt afpassade. Det
förhölle sig nämligen så, att värden, hvilka i fråga om några skolor ledde
till understöd, som kunde anses skäliga, för andra skolor med ungefär
samma lärjungeantal gåfve allt för små belopp och för åter andra sådana
14
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 82.
skolor belopp, som betydligt öfverskrede skolornas utgiftsökningar. Man
funne lätt, att orsaken härtill vore den, att en skolas utgiftsökning icke närmast
berodde af skolans lärjungeantal utan af antalet själfständigt undervisade
afdelningar i klasserna öfver de förberedande eller, om man hellre
ville uttrycka det så, af antalet lärartjänster, som vore behöfliga för att
uppehålla undervisningen i de nämnda klasserna. Vid sådant förhållande
torde ingen beräkningsprincip kunna leda till lämpligt afpassade understödsbelopp,
hvilken icke, såsom fallet vore med förut omtalade principer
för uträkning af värdena i kolumnerna 10 och 12, direkt eller indirekt
loge hänsyn till det nämnda antalet afdelningar eller lärartjänster.
Vid det förslag som öfverstyrelsen hade för afsikt att framlägga i det
följande, hade till beräkningsgrund valts den sistnämnda af dessa principer
eller den för beräkning af siffrorna i kolumn 12 använda, hvilken framför
den förstnämnda syntes äga företrädet af större enkelhet i tillämpningen,
hvartill komme, att den i mindre grad gåfve anledning till misstolkning.
Till hufvudprincip för beräkningen hade alltså tagits antalet ämneslärartjänster,
som vore behöfliga för att uppehålla undervisningen i skolornas
klasser öfver de förberedande.
Öfverstyrelsen hade emellertid ansett sig böra i två afseenden begränsa
principens tillämpning.
Till en början skulle nämnas, att enligt öfverstyrelsens förmenande hänsyn
borde tagas äfven till lektioner gifna af manliga ämneslärare. Ett annat
förfarande syntes innebära obillighet mot de skolor, som i störi’e utsträckning
använde manliga lärare, hvilket särskild! gällde om flera af Barnskolorna.
Det kunde också beträffande denna fråga framhållas, att den omständigheten,
att de ifrågavarande kungörelserna fastställde ett villkor rörande
minimiaflöningen för lärarinnorna men icke ett motsvarande villkor
i ^fråga om de manliga lärarna, hvilket torde bero däraf, att med afseende
på de sistnämnda en dylik bestämmelse befunnits mindre behöflig, ingalunda
kunde anses innebära, att vid bestämmande af statsunderstödets belopp
hänsyn endast borde tagas till skolans utgifter för lärarinnornas aflöning.
Såsom stöd för öfverstyrelsens uppfattning i denna punkt erinrades
därom, att icke heller hittills, ehuru villkoren rörande lärarinnornas
aflöning varit oförändradt gällande sedan år 1902, vid understödsbeloppets
bestämmande för särskilda skolor i enlighet med fastställda grunder hänsyn
tagits därtill, huruvida undervisningen meddelats af kvinnliga eller
manliga lärare. I kolumn 16 af tabellbilagan hade öfverstyrelsen angifvit
skolornas utgiftsökningar beräknade enligt samma princip som de i
kolumn 12 upptagna siffrorna, men under antagande af samma löneförbättring
för de manliga ämneslärarna som för de kvinnliga.
15
Kuncjl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 82.
Till öfningslärarnas löneförhållanden både vid beräkningen däremot
ingen hänsyn tagits, hvithet emellertid icke betydde något underkännande
af billigheten af en motsvarande löneförbättring äfven åt dessa. Med afseende
härå framhölls, att den valda beräkningsgrunden gåfve större värden
på skolornas utgiftsökning, än som motsvarade deras ökade utgifter
för höjning af lönerna endast åt lärare och lärarinnor i läsämnena. Härigenom
bereddes skolorna tillfälle att tillgodose äfven öfningslärares och
öfningslärarinnors berättigade kraf på löneförbättring.
En annan modifikation, som öfverstyrelsen ansett sig böra föreslå
med afseende på den angifna beräkningsprincipen, vore följande. Ehuru
öfverstyrelsen icke funnit sig kunna till hufvudgrund för beräkningen taga
skolornas lärjungeantal, förmenade öfverstyrelsen dock, att dessa antal
icke borde lämnas utan afseende. Detta skulle innebära ett fullständigt
öfvergifvande af den hittills följda principen, hvilket öfverstyrelsen icke
funne önskligt. Det förhölle sig nämligen så, att, liksom en skola, som
med afseende på lärjungeantalet icke uppnått en viss utveckling, icke syntes
böra af staten understödjas, så gällde det också intill en viss gräns, att
en skola, hvars lärjungeantal vore större än en annan skolas med samma
antal afdelningar, på grund af detta förhållande borde kunna erhålla ett
större understöd än den sistnämnda. Understödet vore ju gifvet icke för
skolans egen skull utan för det gagn, skolan gjorde det allmänna, och
detta gagn vuxe, under i öfrigt lika förhållanden, med antalet lärjungar.
Å andra sidan syntes understödet icke utan gräns böra bestämmas proportionellt
mot lärjungeantalet, enär det kunde väntas, att en större skola,
under förutsättning att dess ekonomi vore ordnad med klok omtanke,
skulle hafva lättare än en mindre skola att reda sig i ekonomiskt afseende,
därigenom att besparingar borde vara möjliga på flera utgiftskonton.
Öfverstyrelsen hade tänkt sig, att en lämplig hänsyn till lärjungeantalet
vore tagen, ifall detta antal användes för att vinna en skälig begränsning
af understödsbeloppen för olika skolor, så att dessa belopp icke i de
smärre skolorna blefve större än hvad som kunde synas motsvara skolornas
utveckling och förut åtnjutna understöd, ej heller i de största skolorna
öfverskrede ett bestämdt maximivärde, öfverstyrelsen tilläte sig i detta
afseende föreslå, dels att ökningen af statsunderstödet icke finge öfverstiga
10 kronor för hvarje lärjunge i klasser öfver de förberedande, dels
också att totala ökningen för ingen skola finge uppgå till högre belopp
än 2,500 kronor.
De ökningar af understödsbeloppen för olika skolor, beräknade efter
den angifna principen med senast omtalade begränsningar, hvilka öfverstyrelsen
ansett sig böra lägga till grund för beräkningen af den erforder
-
16
Kung!. Majds Nåd. Proposition N:o 82.
liga ökningen af statsanslaget, vore upptagna i kolumn 18 af tabellbilagan.
Till jämförelse vore i kolumn 6 upptagna de understöd, skolorna åtnjutit
under kalenderåret 1906.
Med afseende på siffrorna i kolumn 18 ansåge öfverstyrelsen följande
erinringar vara på sin plats.
I vissa kommuner både bestämda lönebelopp för ordinarie folkskollärarinnor
i lägsta lönegraden icke blifvit fastställda af den anledning, att
sådan lärarinna icke för närvarande vore inom kommunen anställd. Öfverstyrelsen
hade i sådana fall såsom värde på löneförhöjningen för en
lärarinna med 24 veckotimmars undervisning upptagit ett belopp af 200
kronor eller den af Riksdagen bestämda ökningen af minimiaflöningen för
ordinarie folkskollärarinna.
I andra fall hade vederbörande nämnders förslag beträffande folkskolornas
nya lönestat ännu icke blifvit slutligen fastställda. På grund
häraf kunde de i kolumn 18 upptagna beloppen endast betraktas såsom
provisoriska. Så mycket mera gällde detta, som öfriga till grund för beräkningen
liggande uppgifter, hvilka icke insamlats med särskildt afseende
på det i denna skrifvelse framställda förslaget, hvartill öfverstyrelsen
kommit först under gången af arbetet med uppgifternas bearbetning, i
åtskilliga fall visat sig sakna önsklig klarhet och bestämdhet, Härtill
komme, att det vid beräkning af antalet lärartjänster, behöfliga för undervisningens
uppehållande, icke varit möjligt att med full likformighet i
alla fall utföra de ganska mödosamma reduktioner, som varit behöfliga på
grund af samläsning mellan olika läsafdelningar eller undervisningstimm
ar nas växlande längd. Ehuru af dessa orsaker, liksom äfven af andra,
det icke kunde ifrågasättas, att de i kolumn 18 upptagna beloppen, i
händelse nödiga medel af Riksdagen ansloges, skulle beviljas de särskilda
skolorna såsom understödsökningar för 1907 och 1908 utan en noggrann
och på för ändamålet inhämtade upplysningar grundad pröfning af hvarje
särskildt fall, förmenade öfverstyrelsen likväl, att kolumnens siffror vore
fullt användbara för beräkning af det behöfliga statsanslagets totala belopp.
Detta torde nämligen endast ganska obetydligt komma att påverkas af de
ändringar af de beräknade siffrorna i kolumn 18, hvilka i särskilda fall
skulle visa sig af förhållandena påkallade.
I en särskild ställning befunne sig de statsunderstödda högre flickskolorna
på de orter, där staten upprättat samskolor. Tre af dessa skolor,
nämligen skolorna i Askersund, Norrtälje och Örnsköldsvik hade redan
upphört med sin verksamhet. För tre af de öfriga, nämligen skolorna i
Alingsås, Köping och Amål upphörde de beviljade statsanslagen att utgå
med vårterminen 1907, hvarefter skolorna sannolikt komme att indragas.
17
Kanyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 82.
De återstående, nämligen skolorna i Vadstena, Södertälje, Arboga, Sala,
Trelleborg, Ängelholm, Strömstad, Filipstad, Skellefteå och Piteå befunne
sig också under indragning, ehuru de komine att fortsätta sin verksamhet
ytterligare någon tid. Då dessa skolor, hvilkas lärjungeantal samt antal
klasser vore i aftagande, genom det nådiga cirkuläret den 24 november
1905 eller genom senare nådiga beslut, antingen för 1907 eller för båda
åren 1907 och 1908, redan erhållit understöd, som väsentligt öfverstege de
belopp, som motsvarade skolornas lärjungeantal, förmenade ölverstyrelsen,
att i regel ingen ökning af statsunderstödet borde för dessa skolor ifrågasättas.
Öfverstyrelsen hade i tabellen upptagit sådana ökningar endast för
dem af ifrågavarande skolor, nämligen skolorna i Södertälje, Trelleborg,
Ängelholm och Filipstad, hvilka höstterminen 1906 haft flera än tre klasser
och flet a än .30 lärjungar. Det syntes emellertid på eu senare ompröfning
böra bero, dels huruvida förhöjningar af understödet verkligen borde beviljas
de nämnda skolorna, dels också huruvida en eller annan af de
öfriga skolorna borde till ökadt understöd ifrågakomma.
På framställning af Kungl. Maj:t hade genom beslut af 1906 ars
Riksdag anslaget till understöd åt högre skolor för kvinnlig ungdom och
samskolor ökats med ett belopp af 32,500 kronor. Denna anslagsökning,
hvartill på grund af vissa statsunderstödda skolors numera genomförda
indragning ytterligare komme 5,400 kronor, tillsammans alltså en summa
af 37,900 kronor, funnes alltså disponibel för innevarande år. Sedan med
anledning häraf och i öfverensstämmelse med den nådiga kungörelsen den
14 september 1906 ett stort antal ansökningar om understödsökningar
eller nya understöd till Kungl. Maj:t inkommit, hade Kungl. Maj:t anbefallt
öfverstyrelsen att rörande dessa ansökningar afgifva underdånigt
utlåtande. Såsom det framginge af motiveringen till Kungl. Maj:ts framställning
till Riksdagen rörande nyssnämnda anslagsökning, mot hvilken
motivering ingen erinran gjorts af Riksdagen, hade anslagsökningen till
största delen varit afsedd till ökade understöd åt vissa skolor, hvilka vid
bestämmande af statsunderstöden för treårsperioden 1906, 1907 och 1908
icke kunde tilldelas understöd, motsvarande skolornas redan då uppnådda
utveckling, öfverstyrelsen, som hade för afsikt att inom kort föreslå
Kungl. Maj:t att af förutnämnda disponibla medel åt ifrågavarande skolor
bevilja understödsökningar till belopp, som vore angifna i kolumn 7 af
tabellen, förmenade, att de sålunda ifrågasatta ökningarna icke borde medföra
minskning af de understödsbelopp, som med hänsyn till lärarinnornas
löneförbättring nu föresloges för samma skolor. Det syntes nämligen
obilligt mot dessa skolor, att den omständigheten att skolorna på grund
af anslagets otillräcklighet icke redan för kalenderåret 1906 kunnat erhålla
lull. till Jliksd. Prof. 1.907. 1 Sami. 1 Afd. 62 Käft. 3
18
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 82.
en understödsökning motsvarande den, hvilken redan för nämnda år kommit
andra skolor till del, skulle medföra en minskning af den nu ifrågasatta
understödsökningen.
Sedan de i kolumn 7 upptagna beloppen, tillsammans utgörande
18,550 kronor, fråndragits den förutnämnda disponibla anslagssumma,n,
återstode 19,350 kronor, hvaraf enligt en approximativ beräkning grundad
på de förutnämnda till öfverstyrelsen remitterade ansökningshandlingarna
torde behöfvas omkring 6,500 kronor för understöd åt skolor, som förut
icke åtnjutit understöd af statsmedel men nu, sedan de uppfyllt föreskrifna
villkor för att kunna erhålla sådant, därom gjort ansökning. Af återstoden,
uppgående till omkring 12,850 kronor, torde ökade understöd af
Kungl. Maj:t komma att tilldelas sådana skolor, hvilka genom det nådiga
cirkuläret den 24 november 1905 redan erhållit understöd för treårsperioden
1906, 1907 och 1908, uppgående till de belopp, hvartill skolorna
varit berättigade vid treårsperiodens början på grund af sin dåvarande
utveckling samt kommunernas beslut om bidrag, öfverstyrelsen förmenade,
att dessa skolor af de nu på grund af aflöningsökningarna åt lärarinnorna
ifrågasatta understödsökningarna icke borde erhålla större belopp än öfverskotten,
hvarmed dessa understödsökningar öfverstege dem, hvilka Kungl.
Maj:t af redan tillgäDgliga medel kunde komma att tilldela skolorna. Under
denna förutsättning syntes den förutnämnda för närvarande disponibla
summan af 12,850 kronor böra frånräknas den anslagssökning. som nu
ytterligare vore behöflig.
Härmed hade öfverstyrelsen kommit till den punkt i sin framställning,
att öfverstyrelsen kunde angifva totalbeloppet af den höjning af statsunderstödet
till högre flickskolor och samskolor, som enligt öfverstyrelsens
förmenande borde af Riksdagen begäras. I öfverensstämmelse med det
anförda syntes nämligen detta belopp böra utgöra summan af de understödsökningar
för de särskilda skolorna, hvilka beräknats enligt förut
angifna grunder samt funnes upptagna i kolumn 18 af tabellbilagan,
hvilken summa uppginge till 90,470 kronor, hvarifrån borde afdragas
nyssnämnda belopp af 12,850 kronor. Den erforderliga anslagsökningen
skulle alltså belöpa sig till 77,620 eller i rundt tal 78,000 kronor. Någon
höjning af denna summa på den grund, att understödsökningen för vissa
skolor sannolikt komme att något öfverstiga de beräknade beloppen, torde
icke vara behöflig, enär ökningen för dessa skolor torde komma att motsvaras
af minskningen för andra, hvartill komme, att vederbörande kommuner
sannolikt icke på alla orter skulle befinnas villiga att höja sina
bidrag till skolorna med sådana belopp, som vore erforderliga, för att de
beräknade statsunderstöden skulle kunna utgå oafkortade.
19
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 82.
Med anledning där af, att den sålunda ifrågasatta anslagshöjningen
kunde synas ganska stor, ansåge sig öfverstyrelsen ytterligare böra erinra
därom, att, såsom öfverstyrelsen vid föregående tillfällen haft anledning
framhålla i sammanhang med framställningar rörande anslag åt enskilda
skolor af olika slag, äfven andra orsaker funnes, förutom de nyss anförda,
hvilka gjorde en förhöjning af understöden till de högre flickskolorna och
samskolorna i hög grad önsklig. I sådant afseende tilläte sig öfverstyrelsen
hänvisa till den betydliga stegringen under senare år af skolornas
utgifter, utom för aflöningar, äfven för lokaler och materiell, hvilken stegring
till väsentlig del berott af en liflig och glädjande utveckling under
dessa år inom undervisningsväsendets hela område.
Med afseende på ett af de villkor, som varit föreskrifna för åtnjutande
af understöd från anslaget till understöd åt högre skolor för kvinnlig
ungdom och samskolor, nämligen det förut flerstädes omnämnda villkoret
rörande ämneslärarinnornas aflöning, ansåge sig öfverstyrelsen, i sammanhang
med förslaget om anslagets höjning, böra göra framställning om en
mindre ändring.
Villkoret gällde i enlighet med de nådiga kungörelserna den 13 juni
1902 och den 14 september 1906 för sådana ämneslärarinnor, hvilka hade
sin hufvudsakliga tjänstgöring i klasserna öfver de förberedande. Enligt
kungörelsernas ordalydelse borde en ämneslärarinna, som undervisade t. ex.
12 veckotimmar i klasser öfver de förberedande och 11 veckotimmar
i förberedande klasser, för hela denna sin tjänstgöring, alltså äfven den
sistnämnda, aflönas i öfverensstämmelse med ifrågavarande villkor. Däremot
behöfde, vid fastställandet af aflöningen för en annan lärarinna, som
likaledes undervisade 12 veckotimmar i klasser öfver de förberedande men
13 veckotimmar i förberedande klasser, intet afseende fästas vid sagda
villkor, icke ens i fråga om hennes aflöning för den förstnämnda tjänstgöringen.
I öfverensstämmelse härmed syntes också ifrågavarande bestämmelse
hafva tillämpats åtminstone af flertalet skolstyrelser.
Då det icke torde finnas någon anledning att efter en för lärarinnan
förmånligare princip bestämma aflöningen för den förra af de båda i
exemplet omnämnda lärarinnorna än för den senare, tilläte sig öfverstyrelsen
föreslå, att det meranämnda villkoret måtte blifva föreskrifvet i
fråga om ersättning för all undervisning i läsämnena, som af lärarinna
meddelades i klasser öfver de förberedande, oberoende däraf, huruvida
samma lärarinna tillika gåfve undervisning till större eller mindre utsträckning
i de förberedande klasserna. Öfverstyrelsen hölle före, att, på samma
gång denna ändring innebure en billighet mot ett stort antal lärarinnor,
därigenom äfven skulle vara undanröjd den ovisshet med afseende på vill
-
20 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 82.
korets tolkning, hvartill den nuvarande ordalydelsen i ganska många fall
gifvit anledning.
På grund af det anförda hemställde öfverstyrelsen, att Kungl. Maj:t
täcktes göra framställning till Riksdagen, att Riksdagen måtte bevilja
till förhöjning af anslaget till understöd åt högre skolor för kvinnlig
ungdom och samskolor dels för 1908 ett belopp af 78,000 kronor, dels
på extra stat, likaledes för 1908, enahanda belopp att disponeras redan
år 1907.
Tillika föresloge öfverstyrelsen följande grunder med afseeende på
beräkningen af understödsökningarnas belopp för enskilda skolor.
För hvarje lärartjänst, beräknad efter en tid af 24 undervisningstimmar
i veckan, hvar och en omfattande, rasterna oräknade, 45 eller 50
minuter, hvilken vore erforderlig för uppehållande af undervisningen i
läsämnena i skolans klasser öfver de förberedande, kunde till skolan utgå
en förhöjning af det förut åtnjutna statsunderstödet, utgörande högst hälften
af den löneförhöjning, som för år 1907 och för åtta månaders tjänstgöring
beviljats åt ordinarie folkskollärarinna i lägsta lönegraden inom den
kommun, där skolan vore belägen, eller, i händelse sådan lärarinna icke vore
inom kommunen anställd, högst 100 kronor; dock att ökningen af
skolans statsunderstöd icke finge uppgå till högre belopp, än som motsvarade
10 kronor för hvarje lärjunge i klasser öfver de förberedande
samt i intet fall till högre belopp än 2,500 kronor.
Med afseende på de villkor, som måste vara uppfyllda, för att en
skola skulle kunna erhålla ökade understöd, ansåge sig öfverstyrelsen
böra föreslå,
dels att kommun eller enskilda donatorer till skolans uppehållande
lämnade bidrag, hvars värde, för år räknadt, uppginge till minst sammanlagda
beloppet af förut erhållet statsunderstöd jämte den nu ifrågasatta
ökningen;
dels att lärarinna för undervisning i läsämnena i klasser öfver de
förberedande skulle erhålla aflöning uppgående för 24 timmars undervisning
i veckan under 36 läsveckor om året, påsk- och pingstferier
samt tillfälliga lofdagar inräknade, minst till ordinarie folks kollär arinnas
inom samma kommun för åtta månaders tjänstgöring bestämda lägsta
aflöning med inberäknande af naturaförmånerna, eller, om ordinarie
folkskollärarinna icke vore inom kommunen anställd, lägsta lagstadgade
lön för ordinarie folkskollärarinna, likaledes med inräknande af naturaörmånerna,
samt för mindre eller större antal läsveckor eller veckotimmar
i proportion härtill.
21
Kung!.. Majits Nåd. Proposition N:o 82.
Vid öfverstyrelsens utlåtande tinnes, såsom nämnts, fogad den däri
åberopade tabellen, hvilken jag anhåller måtte få såsom bilaga affölja
detta protokoll.
Lika med öfverstyrelsen anser jag billigheten kräfva, att de statsunderstödda
flick- och samskolorna genom anslag från stat och kommun
erhålla bidrag att täcka de ökade utgifter, som med anledning af förut omförmälda
villkor om ämneslärarinnas aflöning orsakas dessa skolor genom
1906 års Riksdags beslut om höjning af den lagstadgade minimilönen
för ordinarie folkskollärarinna och åtskilliga kommunalstyrelsers däraf
föranledda beslut om höjning af lönerna för folkskollärarinnorna inom
kommunen. Då understöd från det ordinarie anslaget till högre skolor
för kvinnlig ungdom redan tilldelats flertalet skolor för treårsperioden
1906—1908, torde det icke böra ifrågasättas att med föranledande af
höjningen af folkskollärarinnelönen nu vidtaga på grund däraf tilläfventyrs
erforderliga ändringar i nu gällande grunder för utdelande af understöd
från nämnda anslag äfvensom ökning af anslagets belopp, utan torde
frågan härom böra tagas under öfvervägande först vid pröfning af de
framställningar till Riksdagen, som skola göras för år 1909 eller det
första året af den treårsperiod, för hvilken understöd från nämnda anslag
nästa gång kommer att utdelas. De ytterligare statsbidrag, som billigtvis
böra tillerkännas skolorna för hvartdera af åren 1907 och 1908, böra enligt
min åsikt utgå såsom särskilda tilläggsunderstöd, och de för ändamålet
erforderliga medlen beredas genom ett anslag å extra stat, som bör hos
Riksdagen äskas.
Såsom jag redan antydt, bör dylikt tilläggsunderstöd lämnas icke
blott af staten utan äfven af vederbörande kommun; och, i likhet^med
hvad som gäller om understöd från det ordinarie anslaget, bör såsom
villkor för tilläggsunderstöd från staten fordras, att kommunen eller enskilda
donatorer lämna bidrag, hvars värde, för år räknadt, uppgår till
minst samma belopp som statens tilläggsunderstöd.
Att bestämma storleken af de tilläggsunderstöd, som böra tillerkännas
de särskilda skolorna, är, såsom framgår af öfverstyrelsens utlåtande i
ärendet, förenadt med stora svårigheter. Härvid har man hufvudsakligen
att taga hänsyn till två faktorer, nämligen dels huru stor aflöningsförhöjning
bör komma på hvarje tjänst, dels ock för huru många tjänster sådan
aflöningsförhöjning bör beräknas.
I fråga om aflöningsförhöjningen är jag ense med öfverstyrelsen derutinnan,
att man ej bör utgå från de löneförhöjningar, som skolorna från
22
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 82.
och med år 1907 vore nödsakade att gifva sina lärarinnor på grund af
folkskollärarinnornas ökade löner, utan att i stället för hvarje lärarinnetjänst
med normal tjänstgöring bör beräknas så stor löneförhöjning, som
svarar mot skillnaden mellan minimiaflöningen för ordinarie folkskollärarinna
å orten år 1906 och år 1907. Dessa siffror finnas angifna i
kolumn 5 i tabellbilagan.
o Vid beräkningen af antalet tjänster, för hvilka löneförhöjning bör
utgå, har öfverstyrelsen medräknat äfven sådana, som bestridas af manliga
lärare. I denna fråga har jag varit tveksam, men med hänsyn till de af
öfverstyrelsen anförda skäl och då, såsom af en jämförelse mellan slutsiffrorna
i kolumnerna 14 och 18 af tabellbilagan synes framgå, öfverstyrelsens
beräkningssätt icke skulle påfordra något afsevärdt större anslag,
än om hänsyn endast toges till lärarinnetjänster, anser jag mig icke
hafva tillräcklig anledning att i denna punkt frångå öfverstyrelsens uppfattning.
T fråga om antalet tjänster, för hvilka, enligt öfverstyrelsens uppfattning,
löneförhöjning bör utgå, är vidare att märka, att öfverstyrelsen
icke vid sina slutliga beräkningar tagit hänsyn till de tjänster, som faktiskt
finnas vid de särskilda skolorna, utan vid hvarje skola beräknat ett så
stort antal tjänster, som skulle finnas, därest samtliga lärotimmar i
skolans klasser öfver de förberedande fördelades med 24 timmar, eller
det antal, som anger omfattningen af normal tjänstgöring, på hvarje
tjänstinnehafvare. Detta innefattar en afvikelse från den princip, som
innehalies i nu gällande villkor om viss minimilön för ämneslärarinnor,
hvilket villkor icke har afseende endast å undervisningen i klasserna
öfver de förberedande. Om ock den af öfverstyrelsen föreslagna principen
kan hafva ett visst företräde framför den nu gällande, anser jag det dock
icke lämpligt att i fråga om de erforderliga tilläggsunderstöden afvika
från hvad i berörda hänseende nu gäller. Att jag icke vill nu föreslå
någon ändring i de för erhållande af understöd från det ordinarie anslaget
godkända grunder, har jag redan uttalat.
Såsom jag redan omnämnt, kan statsunderstöd till ifrågavarande skolor
nu utgå med högst 45 kronor för hvar och en af skolans lärjungar i
klasserna öfver de förberedande, med iakttagande därvid — jag bortser
från bestämmelsen om särskilda understöd för undervisning i huslig ekonomi
— att understödet får utgå med högst 4,500 kronor. Öfverstyrelsen
har ansett, att en likartad begränsning af tilläggsunderstödens belopp
borde fastställas, öfverstyrelsen föreslår i detta afseende, att ökningen af
statsunderstödet icke sKulle få öfverstiga 10 kronor för hvarje lärjunge i
klasser öfver de förberedande, och att totala ökningen icke skulle för
23
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 82.
någon skola få uppgå till högre belopp än 2,500 kronor. Detta öfverstyrelsens
förslag anser jag mig af flera skäl icke böra biträda.
Sammanlägger man de nu föreskrifna begränsningssiffrorna med respektive
siffror, som af öfverstyrelsen föreslagits, erhåller man gränssiffrorna
55 och 7,000, hvilka icke till hvarandra stå i den proportion, som
hittills städse varit rådande mellan högsta understöd för lärjunge och totalunderstödet
för skola. Vidare kan mot öfverstyrelsens förslag anföras,
att ett bifall till detsamma säkerligen skulle framkalla anspråk på, att
högsta totalunderstödet för skola för tiden från och med nästa treårsperiod
framflyttas till 7,000 kronor; och huruvida en sådan framflyttning är lämplig
och ej kommer att påfordra alltför stor ökning af statsanslaget är för
närvarande svårt att afgöra. Slutligen visar det sig vid en granskning af
tabellbilagorna, att enligt öfverstyrelsens förslag åtskilliga större skolor
skulle erhålla större tilläggs understöd än de själfva begärt, hvaremot flera
mindre skolor finge åtnöja sig med understöd, som uppenbarligen skulle
vara för dem otillräckliga.
Jag anser mig sålunda icke höra förorda de af öfverstyrelsen föreslagna
grunder för tilläggsunderstödens beräkning. Det synes mig emellertid
icke vara erforderligt eller ens lämpligt att på förhand fastställa
vissa grunder, efter hvilka tilläggsunderstöd i förevarande fall skola utgå,
då fråga är allenast om understöd för åren 1907 och 1908 och dessa
skola utgå af ett för ändamålet på extra stat beviljadt anslag.
De af öfverstyrelsen föreslagna grunder för tilläggsunderstödens utgående
torde emellertid kunna användas för beräkning af den summa, som skulle vara
erforderlig för ändamålet. Denna skulle utgöra 90,470 kronor för hvartdera året.
öfverstyrelsen erinrar emellertid därom, att af de 32,250 kronor, hvarmed det
ordinarie anslaget till högre skolor för kvinnlig ungdom år 1906 höjdes,
omkring 12,850 kronor torde komma att innevarande år tilldelas skolor,
hvilka genom nådiga cirkuläret den 24 november 1905 erhållit det understödsbelopp,
hvartill de då voro berättigade, men som på grund af ändrade
förhållanden nu vore berättigade till ett högre understöd från det ordinarie
anslaget och fördenskull i öfverensstämmelse med nådiga kungörelsen den
14 september 1906 inkommit med ansökningar därom. Af det tilläggsbidrag,
som enligt de af öfverstyrelsen tillämpade beräkningsgrunderna
tillkomme dessa skolor i följd af ökningen i folkskollärarinnornas löner,
borde de enligt öfverstyrelsens mening endast erhålla den del, hvarmed
detta belopp öfverstege det tillägg i förut beviljadt understöd, som innevarande
år komme att tilldelas dem från det ordinarie anslaget. Från
nyssnämnda belopp 90,470 kronor kunde alltså afdragas omkring 12,850
24 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 82.
kronor, så att det erforderliga anslaget kunde beräknas till i rundt tals
78,000 kronor.
Med hänsyn till denna öfverstyrelsens beräkning anser jag, att hos
Riksdagen bör å extra stat för år 1908 begäras ett anslag å 156,000
kronor, hvaraf halfva beloppet bör utgå redan under år 1907.
Under åberopande af hvad jag i ärendet anfört får jag hemställa,
att Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att på extra stat för år 1908 bevilja ett anslag af 156,000 kronor
att utgå med ena hälften år 1907 och andra hälften år 1908 för att användas
såsom bidrag till bestridande af de ökade utgifter, som de högre
skolor för kvinnlig ungdom och samskolor, hvilka åtnjuta understöd från
det under riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda anslaget till högre
skolor för kvinnlig ungdom, förorsakas i följd af 1906 års Riksdags
äfvensom vederbörande kommuners beslut om höjning af minimilönen för
ordinarie folkskollärarinna, dock under villkor att kommunen eller enskilda
donatorer för samma ändamål lämna bidrag, hvars värde, för år
räknadt, uppgår till minst samma belopp som statens tilläggsunderstöd.»
På tillstyrkan af statsrådets öfriga ledamöter behagade
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i
nåder bifalla hvad föredragande departementschefen
sålunda hemställt; och skulle nådig proposition till Riksdagen
aflåtas af den lydelse, bilaga vid detta protokoll
utvisar.
Ex protocollo:
A. I. Lindhagen.
BILAGA.
Bi/i. till Riktd. Prof. 1907.
1 Sand.
1 Afd. 62 Häft.
4
26
Kung1. Maj:fn Nåd. Proposition N:o 82.
Antal _ .. _ klasser Läroverket öfver förbered. |
Folkskollärarinnas lägsta 0. , Termmins- aflöning Statsunderstöd förut afgifter i |
Petition skolan höjning stödet. |
|||||
klasser öfver förbered. 1906 1907 |
Höjn. 1906 |
Beräkn. ökning af disponibla medel |
Summa |
||||
i Stockholm 257 Wallinska skolan. |
a s Gymn. 1185 120 å 150 Öfriga skol. 70 å 110 |
4 1550 |
5 365 |
6 4500 |
7 |
8 4500 |
9 1 1 1 2025 1750 |
Stockholm 155 Lyceum för flickor. |
Gymn. 150 1185 Öfriga skol. 75 å 120 |
1550 |
365 |
4500 |
— |
4500 |
|
Stockholm 206 Södermalms högre läro-anstalt för flickor. |
Gymn. 1185 125 å 150 Öfriga skol. 65 ä 100 |
1550 |
365 |
4500 |
4500 |
||
Stockholm 121 Östermalms högre läro-anstalt för flickor. |
Gymn. 150 1185 Öfriga skol. 65 å 105 |
1550 |
365 |
4500 |
— |
4500 |
|
Stockholm 237 Ateneum för flickor. |
60 å 100 1185 |
1550 |
365 |
4500 |
— |
4500 |
|
Stockholm 386 Åhlinska skolan. |
Gymn. 150 1185 Semin. 80 Öfriga skol. 55 å 80 |
1550 |
365 |
4500 |
— |
4500 |
|
Stockholm 74 Kungsholms elementar-skola för flickor. |
60 å 90 1185 |
1550 |
365 |
2800 |
200 |
3000 |
|
Stockholm 176 Anna Sandströms skola. |
75 å 120 1185 |
1550 |
365 |
4500 |
— |
4500 |
|
Transport — |
- | - |
— |
— |
— |
200 |
— |
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 82.
27
Skolans utgifts-ökning om ve-derbörande lä-rarinnors afton, |
L.ärarinne-tjänster i öfver förbered. |
Skolans utgiftsök-ning be- räkn. af siffrorna i kol. 11 |
Hälften af siffrorna i kol. 12 |
Förhöjning af |
Lärar-tj änster klasser öfver förbered. |
Skolans räk. af siffrorna i kol. 15 |
Hälften af siffrorna i kol. 16 |
Förhöjning af |
1 1 Anmärkningar |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
17 |
18 |
|
3130 |
8,6 |
3140 |
1570 |
1570 |
12,5 |
4560 |
2280 |
2280 |
|
2200 |
6,5 |
2370 |
1185 |
1190 |
9,4 |
3430 |
1715 |
1550 |
|
2570 |
6,9 |
2520 |
1260 |
1260 |
10,2 |
3720 |
1860 |
1860 |
|
2670 |
7,2 |
2630 |
1315 |
1210 |
9,7 |
3540 |
1770 |
1210 |
! |
4040 |
10,6 |
3870 |
1935 |
1940 |
11,4 |
4160 |
2080 |
2080 |
|
" |
18,4 |
6720 |
3360 |
2500 |
20,4 |
7450 |
3725 |
2500 |
|
2100 |
5,7 |
2080 |
1040 |
740 |
6,0 |
2190 |
1095 |
740 |
|
— |
10,2 |
3720 |
1860 |
1760 |
10,5 |
3830 |
1915 |
1760 |
|
— |
— |
- |
- |
12170 |
— |
- |
— |
13980 |
28
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 82.
^ntal Termins- lärj'' 1 afgifter i klasser ,, ... klasser öfver forbered. förbered. |
Folkskollärarinnas lägsta |
Statsunderstöd förut Petition |
|
1906 1907 Höjn. |
1906 |
Beräkn. ökning af Summa disponibla |
|
1 2 |
3 4 5 |
6 |
7 8 9 |
Transport |
— |
— |
— |
— |
— |
200 |
— |
— |
|
Stockholm |
82 |
45 å 65 |
1185 |
1550 |
365 |
2800 |
800 |
3600 |
11 |
Stockholm |
150 |
100 |
1185 |
1550 |
365 |
4050 |
450 |
4500 |
1400 |
Stockholm |
375 |
75 ä 125 |
1185 |
1550 |
365 |
4500 |
— |
4500 |
4675 |
Stockholm |
90 |
45 å 75 |
1185 |
1550 |
365 |
2800 |
950 |
3750 [+500] |
9 |
Stockholm |
287 |
35 å 60 |
1185 |
1550 |
365 |
4500 |
— |
4500 |
1925 |
Uppsala Högre elementarläro-verket för flickor. |
224 |
40 å 85 |
1130 |
1400 |
270 |
4500 |
— |
4500 |
1000 |
Uppsala |
87 |
45 å 75 |
1130 |
1400 |
270 |
1300 |
700 |
2000 |
— |
Enköping Elementarskola för |
63 |
30 ä 55 |
1050 |
1300 |
250 |
1500 |
— |
1500 |
— |
Norrtälje |
Skola] |
har upphöi |
■t med s: |
n verksa |
imhet. |
800 |
— |
— |
— |
Transport |
— |
- 1 |
— |
— |
3600 |
— |
_ |
Kungl. Maj:ts Ndd. Proposition N:o 82. 29
Skolans utgifts-ökning om ve-derbörande lä-rarinnors afton, |
Lärarinne-tjänster i öfver förbered. |
Skolans utgiftsök-ning be- räkn. af siffrorna i kol. 11 |
Hälften af siffrorna kol. 12 |
Förhöjning af |
Lärar-tjänster öfver förbered. |
Skolans utgiftsök-ning be- räk. af siffrorna i kol. 15 |
Hälften af siffrorna i kol. 16 |
Förhöjning af |
Anmärkningar l ! i |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
17 |
18 |
|
— |
— |
— |
— |
12170 |
— |
— |
— |
13980 |
i |
2300 |
6,4 |
2340 |
1170 |
820 |
7,o |
2560 |
1280 |
820 |
|
2750 |
7,5 |
2740 |
1370 |
1370 |
7,7 |
2810 |
1405 |
1410 |
|
8850 |
22,6 |
8250 |
4125 |
2500 |
22,6 |
8250 |
4125 |
2500 |
|
5,2 |
1900 |
950 |
900 |
5,2 |
1900 |
950 |
900 |
1 |
|
3910 |
10,4 |
3800 |
1900 |
1900 |
10,4 |
3800 |
1900 |
1900 |
|
2710 |
9,9 |
2670 |
1335 |
1340 |
12,0 |
3240 |
1620 |
1620 |
|
1340 |
5,2 |
1400 |
700 |
700 |
5,5 |
1490 |
745 |
750 |
|
— |
4,4 |
1100 |
550 |
550 |
4,6 |
1150 |
575 |
580 |
|
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|
— |
— |
— |
— |
22250 |
— |
— |
— |
24460 |
30
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposision N:o 82.
Antal öfver: förbered. |
Termins - afgifter i |
Folkskollärarinnas lägsta |
Statsunderstöd |
*Örut |
Petition skolan bogning stödet |
||||
Läroverket |
klasser öfver förbered. |
1906 |
1907 |
Höjn. |
1906 |
Beräkn. ökning af disponibla medel |
Summa |
||
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
9 |
|
Transport |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
3600 |
— |
— |
Djursholm |
195 |
Gymn. |
1300 |
[200] |
3650 |
850 |
4500 |
||
Gäfie Högre flickskolan. |
179 |
45 å 65 |
1100 |
1500 |
400 |
4500 |
— |
4500 |
2425 minst |
Gäfie Lyceum för flickor. |
35 |
45-å 75 |
1100 |
1500 |
400 |
1000 |
1000 |
— |
|
Hudiksvall |
88 |
40 å 70 |
1100 |
1325 |
225 |
3600 |
— |
3600 |
Ej bes |
Söderhamn |
66 |
35 ä 85 |
1075 |
1275 |
— |
3150 |
— |
3150 |
Ej bestämd |
Bollnäs |
47 |
60 å 75 |
— |
— |
[200] |
800 |
— |
800 |
|
Linköpings |
243 |
40 åt 90 |
1200 |
1400 |
200 |
4500 |
— |
4500 |
2500») |
Norrköpings |
147 |
50 å 75 |
1195 |
1375 |
180 |
4500 |
— |
4500 |
1305 |
Norrköpings |
163 |
50 ä 75 |
1195 |
1375 |
180 |
4500 |
— |
4500 |
1305 |
Vadstena |
29 Skolat |
i är under i 1 l |
ndragnin |
g. Den |
har nu |
1000 klassern |
i 3—7 s |
1000 |
ärjungar. |
Transport |
— |
“ i — |
— |
— |
— |
4450 |
i — |
— |
Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 82. 31
Skolans utgifts-ökning om ve-derbörande lä-rarinnors afton, |
Lärarinne-tjänster i klasser öfver förbered. |
Skolans räkn. af siffrorna i kol. 11 |
Hälften af siffrorna i kol. 12 |
Förhöjning af |
Lärar-tjänster öfver förbered. |
Skolans siffrorna i kol. 15 |
Hälften af siffrorna i kol. 16 |
Förhöjning af |
Anmärkningar |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
17 |
18 |
|
— |
— |
— |
— |
22250 |
— |
— |
— |
24460 |
|
9,i |
[1820] |
[910] |
[910] |
13,0 |
[2600] |
[1300] |
[1300] |
* |
|
— |
8,5 |
3400 |
1700 |
1700 |
8,7 |
3480 |
1740 |
1740 |
|
— |
3,7 |
1480 |
740 |
350 |
3,7 |
1480 |
740 |
350 |
Skolan är icke under-kastad villkoret rörande |
1330 |
5,9 |
1330 |
665 |
670 |
6,4 |
1440 |
720 |
720 |
|
1100 |
5,6 |
1120 |
560 |
560 |
6,0 |
1200 |
600 |
600 |
|
— |
4 |
[800] |
[400] |
[400] |
4,i |
[820] |
[410] |
[410] |
|
1920 |
11,9 |
2380 |
1190 |
1190 |
12,o |
2400 |
1200 |
1200 |
J) Detta utgör hela den |
— |
7,5 |
1350 |
675 |
680 |
7,6 |
1370 |
685 |
690 |
|
1670 |
9 |
1620 |
810 |
810 |
10,o |
1800 |
900 |
900 |
|
(Ganska mj |
2,7 |
iläsning.. |
— |
2,9 |
— |
— |
— |
Skolan är icke under-kastad villkoret rörande |
|
1 - |
— |
— |
— |
29520 |
— |
— |
— |
32370 |
32
Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 82.
Antal |
Termins- afgifter i |
Folkskollärarinnas lägsta |
Statsunderstöd |
förut |
Petition skolan höj sta stödet |
||||
Läroverket |
klasser Öfver förbered. |
klasser öfver förbered. |
1906 |
1907 |
Höjn. |
1906 |
Beräkn. ökning af disponibla medel |
Summa |
|
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
8 |
|
Transport — |
— |
— |
— |
— |
— |
4450 |
— |
||
Motala sångskola. |
120 |
I alla klasser |
1125 |
1225 |
100 |
4500 |
4500 |
||
Eksjö läroverk för flickor. |
51 |
35 ä 75 |
1100 |
1200 |
100 |
1750 |
— |
1750 |
— |
Västerviks |
87 |
25 å 65 |
1020 |
1300 |
280 |
2700 |
— |
2700 |
— |
Skara högre skola för kvinnlig |
133 |
40 å 80 |
955 |
1275 |
320 |
4200 |
300 |
4500 |
1000 minst |
Mariestads |
63 |
40 ä 75 |
1050 |
1250 |
200 |
2250 |
250 |
2500 |
|
Trollhättans samskola. |
84 |
45 ä 55 |
1050 |
1300 |
250 |
2650 |
— |
2650 |
— |
Lidköpings |
60 |
40 ä 70 |
1025 |
1300 |
275 |
2340 |
2340 |
1700 >) |
|
Sköfde elementarläroverk för |
94 |
40 å 90 |
1050 |
1300 |
250 |
2200 |
2200 |
'' |
|
Hjo samskola. |
54 |
30 å 60 |
— |
— |
[200] |
1500 |
— |
1500 |
— |
Transport |
— |
— |
— |
- 1 - |
— |
5000 |
— |
— |
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 82.
33
Skolans utgifts-ökning om ve-derbörande lä-rarinnors afton, |
[»ärarinne- tjänster i klasser öfver förbered. |
Skolans utgiftsök-ning be- räkn. af siffrorna i kol. 11 |
Hälften af siffrorna i kol. 12 |
Förhöjning af |
Lärar-tjänster klasser öfver förbersd. |
Skolans siffrorna i kol. 15 |
Hälften af siffrorna i kol. 16 |
Förhöjning af |
Anmärkningar |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
17 |
18 |
. |
— |
— |
— |
— |
29520 |
— |
— |
— |
32370 |
|
340 |
3 |
300 |
150 |
150 |
5,5 |
550 |
275 |
280 |
|
— |
5,2 |
520 |
260 |
260 |
5,3 |
530 |
265 |
270 |
! |
1780 |
6,9 |
1930 |
965 |
870 |
7,2 |
2020 |
1010 |
870 |
|
— |
7,3 |
2340 |
1170 |
1170 |
7,5 |
2400 |
1200 |
1200 |
|
1180 |
5,7 |
1140 |
570 |
570 |
5,9 |
1180 |
590 |
590 |
|
860 |
3,6 |
900 |
450 |
450 |
7,0 |
1750 |
875 |
840 |
|
— |
5 |
1380 |
690 |
600 |
5,0 |
1380 |
690 |
600 |
*) Detta utgör hela den! |
— |
6,7 |
1680 |
840 |
840 |
7,2 |
1800 |
900 |
900 |
|
— |
3,4 |
[680] |
[340] |
[340] |
4,8 |
[960] |
[480] |
'' [480] |
|
— |
- |
- |
— |
34770 |
— |
— |
— |
38400 |
Bill. till Rilesd. Prot. 1.907. 1 Sami. 1 Afd. 62 Höft.
5
34
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 82.
1 |
Antal |
Termins-afgifter i |
Folkskollärarinnas lägsta |
Statsunderstöd |
förut |
P |
|||
Läroverket |
klasser öfver förbered. |
klasser Öfver förbered. |
1906 |
1907 |
Höjn. |
1906 |
Beräkn. ökning af disponibla medel |
Summa |
h sta stödet |
i |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
9 |
|
Transport |
— |
- |
— |
— |
— |
— |
5000 |
— |
— |
Vänersborgs flickor. I |
81 |
45 å 75 |
1100 |
1300 |
200 |
3400 |
— |
3400 |
|
Borås elementarläroverk för |
138 |
40 å 75 |
1020 |
1275 |
255 |
4500 |
— |
4500 |
— |
Alingsås |
16 Skola] |
i är afsedd a |
;t indrag |
is med v. |
1.1907. |
1650 |
— |
— |
— |
Strängnäs |
54 |
40 ä 125 |
900 |
1200 |
300 |
1600 |
— |
1600 |
800 |
Nyköpings |
116 |
50 å 65 |
1200 |
1450 |
250 |
4100 |
400 |
4500 |
— |
Örebro elementarskola för |
270 |
40 å 100 |
1200 |
1500 |
300 |
4500 |
— |
4500 |
Ej bestämd |
Örebro nya elementarskola |
105 |
30 å 95 |
1200 |
1500 |
300 |
3750 |
— |
3750 |
Ej bestämd |
Askersund |
Skolår |
har upphöi |
t med s |
in verks; |
imhet. |
900 |
— |
— |
— |
Södertälje |
55 Skolai |
65 ä 80 |
1075 ndragnin |
1375 |
300 |
2500 klasserna | |
3—7 sa |
2500 |
675 irjungar. |
Transport |
— |
— |
— |
— |
5400 |
— |
— |
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 82.
35
Skolans utgifts-ökning om ve-derbörande lä-rarinnors afton, |
Lärarinne- tjänster klasser öfver förbered. |
Skolans utgiftsök-ning be- räkn. af siffrorna i kol. 11 |
Hälften af siffrorna i kol. 12 |
Förhöjning af |
Lärar-tjänster klasser öfver förbered. |
Skolans utgiftsök-ning bo- räkn. af siffrorna i kol. 15 |
Hälften af siffrorna i kol. 16 |
Förhöjning af |
Anmärkningar |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
17 |
18 |
|
— |
— |
— |
— |
34770 |
— |
— |
— |
38400 |
|
1320 |
6,3 |
1260 |
630 |
630 |
6,6 |
1320 |
660 |
660 |
|
1970 |
7,5 |
1910 |
955 |
960 |
7,6 |
1940 |
970 |
970 |
|
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|
1640 |
5,5 |
1650 |
825 |
540 |
6,1 |
1830 |
915 |
540 |
i |
1620 |
7,3 |
1830 |
915 |
920 |
7,5 |
1880 |
940 |
940 |
|
3960 |
13,3 |
3990 |
1995 |
2000 |
14,o |
4200 |
2100 |
2100 |
|
2040 |
6,9 |
2070 |
1035 |
1040 |
7,5 |
2250 |
1125 |
1050 |
|
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|
1360 |
4,7 |
1410 |
705 |
550 |
4,8 |
1440 |
720 |
550 |
|
— |
— |
— |
— |
41410 |
— |
— |
— |
45210 |
36
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 82-
Antal |
Termins-afgifter i |
Folkskollärarinnas lägsta |
Statsunderstöd förut |
Petition skolan |
|||||
T - 1 Läroverket |
klasser öfver förbered. |
klasser öfver förbered. |
1906 |
1907 |
Höjn. |
1906 |
Beräkn. ökning af disponibla medel |
Summa |
statsun stödet |
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
9 |
|
Transport |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
5400 |
— |
— |
Eskilstuna |
145 |
40 å 67,50 |
1145 |
1387,50 |
242,5 0 |
4500 |
4500 |
800 minst |
|
Västerås högre elementarläroverk |
207 |
50 å 80 |
1250 |
1500 |
250 |
4500 |
" |
4500 |
950 minst |
Arboga elementarskola för |
18 Skola |
30 å 60 n är under |
1000 indragnii |
1250 |
250 |
1500 klassern |
a 5—7 |
1500 samt 18 |
lärjungar. |
Köpings elementarläroverk för |
16 Skola |
i är afsedd |
_ att indr£ |
igas med |
v. t. It |
1000 107. |
— |
- |
|
Sala elementarläroverk för |
33 Skola! |
40 ä 45 |
1300 ndragnin |
1500 |
200 |
1750 klassern |
a 4 och i |
1750 5 samt 1 |
3 lärj |
Nora elementarskola för |
Skola! |
i har ombild |
ats till 1 |
''fora san |
iskola, fo |
1600 |
a statsuiu |
.erstöd s |
ökts. |
Lindesbergs samskola. |
78 |
20 |
950 |
1150 |
200 |
2100 |
— |
2100 |
1250'') |
Faluns elementarläroverk för |
199 |
40 å 80 |
1200 |
1400 |
200 |
4500 |
— |
4500 |
1900'') |
Hed am o ra samskola. |
59 |
25 å 50 |
900 |
1100 |
200 |
2500 |
— |
2500 |
— |
Transport |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
5400 |
— |
— |
Kungl. Majits Nåd. Proposition N:o 82.
37
Skolans utgifts-ökning om ve-derbörande lä-rarinnors aflön. |
Lärarinne-tjänster i öfver förbered. |
Skolans räkn. af siffrorna i kol. 11. |
Hälften af siffrorna j kol. 12 |
Förhöjning af |
Lärar-tjänster kvinnl.) i klasser öfver förbered. |
Skolans siffrorna i kol. 15 |
Hälften af siffrorna i kol. 16 |
Förhöjning af |
Anmärkningar |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
IG |
17 |
18 |
|
— |
— |
— |
— |
41410 |
— |
— |
— |
45210 |
|
1610 |
6,6 |
1600 |
800 |
800 |
7,o |
1700 |
850 |
850 |
|
— |
7,7 |
1930 |
965 |
970 |
8,5 |
2130 |
1065 |
1070 |
|
(Ganska my |
1,9 :ket såra |
läsning). |
— |
— |
2,2 |
||||
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
“ |
||
— |
2,o |
— |
— |
— |
2,0 |
— |
|||
— |
— |
— |
— |
— |
— |
||||
1130 |
5,5 |
1100 |
550 |
'' 550 |
5,5 |
1100 1 |
550 |
550 |
'') Detta utgör hela den |
1700 1 |
8,6 |
1720 |
860 |
860 |
8,9 |
1780 i |
890 |
890 |
’) Detta utgör hela den |
3,8 |
760 |
380 |
380 i |
5,0 |
1000 |
500 |
500 |
||
— |
— |
| - |
— |
44970 |
— | — |
— |
49070 |
38
Kungi. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 82.
Läroverket Transport |
Antal öfver förbered. |
Termins- afgifter i klasser öfver förbered. |
Folkskollärarinnas lägsta |
Statsunderstöd förut |
Petition sk höj sta stödet 9 |
|||
1906 |
1907 |
Hcijn. |
1906 |
Beräkn. ökning af disponibla medel |
Summa |
|||
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 5400 |
8 |
|
Avesta elementarskola (samskola) |
44 |
50 å 100 |
1050 |
1250 200 |
1800 |
— |
1800 |
720 |
Borlänge samskola. |
71 |
42,5 ä 75 |
950 |
1150 200 |
1800 |
— |
1800 |
450 450 800 minst |
Växjö elementarläroverk för |
176 |
35 å 80 |
1100 |
1400 300 |
3500 |
— |
3500 |
|
Jönköpings |
134 |
40 å 75 |
1160 |
1275 |
115 |
4200 |
300 |
4500 |
I Jönköpings |
106 |
40 ä 75 |
1160 |
1275 |
115 |
2500 |
2000 |
4500 |
Värnamo |
45 |
40 å 60 |
1100 |
1300 |
200 |
1700 |
— |
1700 |
Lunds högre elementarskola |
157 |
40 ä 80 |
1250 |
[1400] |
[150] |
3500 |
— |
3500 |
Lunds fullständiga läroverk för |
126 |
40 å 75 |
1250 |
[1400] |
[150] |
4500 |
— |
4500 |
Maimö högre läroverk för |
204 |
50 å 80 |
1100 |
1500 |
400 |
4500 |
(500) förhnslig ekonomi) |
4500 (+500) |
Transport] — |
— |
— |
_ |
— |
- | |
8200 |
— |
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 82.
39
Skolans utgifts-ökning om ve-derbörarde lä-rarinnors aflön. |
Lärarinne-tjänster i öfver förbered. |
Skolans räkn. af siffrorna i kol. 11 |
Hälften af siffrorna i kol. 12 |
Förhöjning af |
Lärar-tjänster klasser öfver förbered. |
Skolans utgiftsök-ning be-räkn. af siffrorna i kol. 15 |
Hälften af siffrorna i koll 16 |
Förhöjning af |
Anmärkningar |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
17 |
18 |
|
— |
— |
— |
— |
44970 |
— |
— |
— |
49070 |
|
480 |
2,6 |
520 |
260 |
260 |
5,o |
1000 |
500 |
440 |
|
— |
4,3 |
860 |
430 |
430 |
6,6 |
1320 |
660 |
660 |
|
1980 |
7,1 |
2130 |
1065 |
1070 |
7,4 |
2220 |
1110 |
1110 • |
|
830 |
7,1 |
820 |
410 |
410 |
7,4 |
850 |
425 |
430 |
|
850 |
7,4 |
850 |
425 |
430 |
7,5 |
860 |
430 |
430 |
|
— |
3,6 |
720 |
360 |
360 |
4,3 |
960 |
480 |
450 |
|
— |
7,2 |
[1080] |
[540] |
[540] |
7,3 |
[1100] |
[550] |
[550] |
|
— |
6,1 |
[920] |
[460] |
[460] |
6,2 |
[930] |
[465] |
[470] |
|
3350 |
8,6 |
3440 |
1720 |
1720 |
9,3 |
3720 |
1860 |
1860 |
|
— |
— |
— |
— |
50650 |
— |
— |
— |
55470 |
40
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition K:o 82.
Antal öfver förbered. |
Termins-afgifter i |
Folkskollärarinnas lägsta |
Statsunderstöd förut |
Petition skolan ko sta stöd |
|||||
Lärjungar |
klasser öfver förbered |
1906 |
1907 |
Höjn. |
1906 |
Beräkn. ökning af disponibla medel |
Summa |
||
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
9 |
|
Transport |
— |
— |
— |
— |
- |
— |
8200 |
— |
— |
Malmö Tekla Abergs högre |
305 |
50 å 85 |
1100 |
1500 |
400 |
2500 |
2000 |
4500 |
|
Malmö Anna och Eva Bunths |
74 |
75 å 95 |
1100 |
1500 |
400 |
1500 |
1000 |
2500 |
|
Hälsingborg |
141 |
50 å 90 |
1150 |
1500 |
350 |
2000 |
— |
2000 |
|
Hälsingborg |
124 |
40 å. 65 |
1150 |
1500 |
350 |
2500 |
— |
2500 |
— |
; Hälsingborg |
124 |
50 ä 90 |
1150 |
1500 |
350 |
2800 |
— |
2800 |
— |
Landskrona |
114 |
85 å 75 |
1112,50 |
1309 |
196,5 |
2500 |
— |
2500 |
Ej bestämd |
Ystads elementarskola för |
124 |
50 å 85 |
1012,50 |
1287,50 |
275 |
3750 |
750 |
4500 |
Ej bes |
Trelleborgs |
42 Skolai |
55 å 75 |
ndragnin |
g. Den |
[200] |
1000 klassernE |
, 4—8 si |
1000 |
ärj ungar. |
Eslöfs högre flickskola. |
60 |
40 ä 75 |
1000 |
1200 |
200 |
2450 |
450 |
2900 |
— |
Transport |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
12400 |
— |
— |
Klingl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 82.
41
Skolans utgifts-ökning om ve-derbörande lä-rarinnors afton, |
Lärarinne-tjänster i öfver förbered. |
Skolans utgiftsök-ning be- räkn. af siffrorna i kol. 11 |
Hälften af siffrorna i kol. 12 |
Förhöjning af |
Lärar-tjänster klasser öfver förbered. |
Skolans utgiftsök-ning be-räkn. af siffrorna i kol. 15 |
Hälften af siffrorna i kol. 16 |
Förhöjning af |
Anmärkningar |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
17 |
18 |
|
— |
— |
— |
— |
50650 |
— |
— |
— |
55470 |
|
— |
13,i |
5240 |
2620 |
2500 |
18,i |
7240 |
3620 |
2500 |
|
3050 |
7,o |
2800 |
1400 |
740 |
7,3 |
2920 |
1460 |
740 |
|
— |
7,4 |
2590 |
1295 |
1300 |
7,6 |
2660 |
1330 |
1330 |
1 |
2900 |
7,8 |
2730 |
1365 |
1240 |
10,8 |
3780 |
1890 |
1240 |
|
2280 |
7,2 |
2520 |
1260 |
1240 |
7,4 |
2590 |
1295 |
1240 |
|
1280 |
6,8 |
1340 |
670 |
670 |
6,8 |
1340 |
670 |
670 |
|
2090 • |
7,8 |
2150 |
1075 |
1080 |
7,9 |
2^70 |
1085 |
1090 |
|
[780] |
3,5 |
700 |
[355] |
[360] |
4,1 |
[820] |
[410] |
[410] |
|
1380 |
6,4 |
1280 |
640 |
600 |
6,5 |
1300 |
650 |
600 |
|
— |
— |
— |
- |
60380 |
— |
— |
— |
65290 |
Bih. till Riksd. Prot. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 62 Raft.
42 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 82.
Antal öfver förbered. |
Termins- afgifter i |
Folkskollärarinnas lägsta |
Statsunderstöd |
orut |
Petition skolan |
||||
Läroverket |
klasser i förbered. |
1906 |
1907 |
Höjn. |
1906 |
Beräkn. ökning af disponibla medel |
Summa |
höjning stödet |
|
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
9 |
|
Transport |
- |
— |
— |
— |
— |
— |
12400 |
— |
— |
Hörby samskola. |
44 |
50 å 75 |
950 |
1150 |
200 |
1700 |
— |
1700 |
350 |
Hörs Barnskola. |
34 |
40 å 60 |
— |
— |
[200] |
1350 |
— |
1350 |
— |
Kristianstads |
163 |
45 å 80 |
1200 |
1400 |
200 |
3400 |
500 |
3900 |
— |
Simrishamn |
46 |
35 ä 65 |
900 |
1100 |
200 |
2000 |
— |
2000 |
— |
Ängelholms |
41 Skolai |
52 å 77 |
ndragnin |
1350 |
[200] |
1500 klassern |
i 4—7 s |
1500 |
500 ärj ungar. |
Karlskrona |
221 |
50 å 90 |
1089 |
1244,4 0 |
155,4 |
4500 |
— |
4500 |
— |
Karlshamn |
132 |
35 å 70 |
1100 |
1347,50 |
247,5 |
2000 |
1500 |
3500 |
— |
Ronneby samskola. |
60 |
30 å 65 |
950 |
1150 |
200 |
2200 |
— |
2200 |
— |
Göteborg Majornas elementarläro-verk för flickor. |
224 |
45 ä 50 |
1150 |
1387,5 |
237,5 |
4500 |
_ |
4500 |
Så mycket |
Transport |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
14400 |
— |
— |
Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 82.
43
Skolans utgifts-ökning om ve-derbörande lä-rarinnors afton, |
Lärarinne-tjänster i öfver förbered. |
Skolans siffrorna i kol. 11 |
Hälften af siffrorna i kol. 12 |
Förhöjning af |
Lärar-tjänster klasser öfver förbered. |
Skolans siffrorna i kol. 15 |
Hälften af siffrorna i kol. 16 |
Förhöjning af |
Anmärkningar |
10 |
it |
12 |
18 |
14 |
15 |
16 |
17 |
18 |
|
— |
— |
— |
— |
60380 |
— |
— |
65290 |
||
480 |
2,2 |
440 |
220 |
[220] |
• 3,4 |
680 |
340 |
[340] |
Klasserna läsa tillsam-mans två och två i fler-talet ämnen. |
— |
2,8 |
[560] |
[280] |
[280] |
3,8 |
[760] |
[380] |
[340] |
Klasserna läsa tillsam-mans två och två i fler-talet ämnen. |
— |
7,8 |
1560 |
780 |
780 |
7,8 |
1560 |
780 |
780 |
|
1190 |
6,1 |
1220 |
610 |
460 |
6,> |
1220 |
610 |
[460] |
|
— |
3,6 |
[720] |
[360] |
[360] |
3,8 |
[760] |
[380] |
[380] |
|
1650 |
11,5 |
1790 |
895 |
900 |
11,9 |
1850 |
925 |
930 |
|
1590 |
6,4 |
1580 |
790 |
790 |
6,5 |
1610 |
805 |
810 |
|
620 |
3,6 |
720 |
360 |
360 |
4,8 |
960 |
480 |
480 |
|
9,8 |
2330 |
1165 |
1170 |
10,0 |
2380 |
1190 |
1190 |
||
— |
— |
— |
— 1 65700 |
— |
— |
— |
71000 |
44 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 82.
Antal |
Termins-afgifter i |
Folkskollärarinnas lägsta |
Statsunderstöd |
‘örut |
Petition från |
||||
Läroverket |
öfver förbered. |
klasser öfver förbered. |
1906 |
1906 • |
Höjn. |
1906 |
Beräkn. disponibla medel |
Summa |
|
1 |
2 |
3 |
4 |
r, |
6 |
7 |
8 |
9 |
|
Transport |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
14400 |
— |
— |
Göteborg F runtimmersföreningens |
162 |
25 Fortsättn.-klasserna 20 |
1150 |
1387,5 |
237,5 |
4000 |
4000 |
Så mycket |
|
Göteborg Sigrid Rudebecks ele-mentarskola för flickor. |
213 |
60 å 100 |
1150 |
1387,5 |
237,5 |
4500 |
— |
4500 |
» |
Göteborg nya elementarskolan för |
177 |
75 å 125 |
1150 |
1387,5 |
237,5 |
4500 |
— |
4500 |
» |
Göteborg |
204 |
60 å 120 |
1150 |
1387,5 |
237,5 |
4500 |
— |
4500 |
|
Göteborg G. Wigerts flickskola |
76 |
60 ä 95 |
1150 |
1387,5 |
237,5 |
2600 |
2600 |
» |
|
Göteborg Hilda Bergs skola för |
97 |
50 ä 75 |
1150 |
1387,5 |
237,5 |
3100 |
850 |
3950 |
» |
Göteborg |
137 |
10 |
1150 |
1387,5 |
237,5 |
4000 |
500 |
4500 |
— |
Uddevalla |
107 j |
40 å 75 |
1087,5 |
1287,5 |
200 |
4400 |
— |
4400 |
— |
Strömstad |
19 Skola] |
35 å 65 |
1012,5 ndragnir |
1512,5 i |
200 i |
1450 klassern ! |
a 5—7 s ! |
1450 | |
lärjungar. |
Transporti |
- j |
— |
1 l |
j - 1 |
- j |
15750 |
- | |
Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 82.
45
Skolans utgifts-ökning om ve-derbörande lä-rarinnors aflön. |
Lärarinne- tjänster i öfver förbered. |
Skolans utgiftsök-ning be- rälcn. af siffrorna i kol. 11 |
Hälften af siffrorna i kol. 12 |
Förhöjning af |
Lärare-tjänster klasser öfver förbered. |
Skolans siffrorna i kol. 15 |
Hälften af siffrorna i kol. 16 |
Förhöjning af |
Anmärkningar |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
17 |
18 |
|
— |
— |
— |
— |
65700 |
— |
— |
— |
71000 |
|
6,i |
1450 |
725 |
730 |
6,2 |
1470 |
735 |
740 |
||
— |
10,6 |
2520 |
1260 |
1260 |
13,2 |
3140 |
1570 |
1570 |
|
— |
9,3 |
2210 |
1105 |
1110 |
9,5 |
2260 |
1130 |
1130 |
|
2450 |
9,5 |
2260 |
1130 |
1130 |
9,5 |
2260 |
1130 |
1130 |
|
1380 |
6,7 |
1590 |
795 |
760 |
6,9 |
1640 |
820 |
760 |
|
— |
5,9 |
1400 |
700 |
700 |
5,9 |
1400 |
700 |
700 |
|
1090 |
4,7 |
1120 |
560 |
560 |
4,8 |
1140 |
570 |
570 |
|
1170 |
6,6 |
1320 |
660 |
660 |
6,6 |
1320 |
660 |
660 |
|
(Ganska myc |
2,3 |
ösning.) |
— |
— |
2,3 |
— |
— |
— |
|
— |
— |
— |
72610 |
— |
— |
— |
78260 |
46
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 82.
Antal öfver förbered. |
Termins-afgifter i |
Folkskollärarinnas lägsta |
Statsunderstöd förut |
Petition skolan höjning stödet |
|||||
Läroverket |
klasser öfver förbered. |
1906 |
1907 |
Höjn. |
1906 |
Beräkn. ökning af disponibla medel |
Summa |
||
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
9 |
|
Transport |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
15750 |
— |
— |
Lysekil samskola. |
53 |
40 å 70 |
1100 |
1300 |
200 |
1550 |
— |
1550 |
400 minst |
Halmstad högre elementarläroverk |
192 |
40 ä 65 |
1113 |
1275 |
162 |
4500 |
4500 |
Så my villkoret |
|
Varbergs |
57 |
40 ä 70 |
1100 |
1400 |
300 |
2600 |
500 |
3100 |
1000 |
Falkenbergs elementarskola. |
88 |
30 å 60 |
1125 |
1283,3 3 |
158 |
3000 |
— |
3000 |
800 minst |
Kalmar elementarskola för |
178 |
40 k 80 |
1050 |
1225 |
175 |
4500 |
— |
4500 |
900 |
Oskarshamn |
99 |
30 å 90 |
— |
— |
[200] |
3400 |
400 |
3800 |
— |
Mönsterås samskola. |
45 |
40 å 50 |
850 |
1050 |
200 |
1200 |
400 |
1600 |
— |
Karlstad högre elementarläroverk |
191 |
30 å 60 |
1275 |
1500 |
225 |
2350 |
— |
2350 |
|
Kristinehamn |
103 |
40 å 90 |
1100 |
1400 |
300 |
3550 |
— |
3550 |
2000 minst |
Transport |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
17050 |
— |
— |
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 82. 47
Skolans utgifts-ökning om ve-derbörande lä-rinnors afton, |
Lärarinne-tjänster i öfver förbered. |
Skolans utgiftsök-ning be- räkn. af siffrorna i kol. 11 |
Hälften af siffrorna kol. 12 |
Förhöjning af |
Lärar-tjänster klasser öfver förbered. |
Skolans siffrorna i kol. 15 |
Hälften af siffrorna i kol. 16 |
Förhöjning af |
Anmärkningar |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
17 |
18 |
|
— |
— |
— |
— |
72610 |
— |
— |
— |
78260 |
|
400 |
2,7 |
540 |
270 |
270 |
3,7 |
740 |
370 |
370 |
|
6,2 |
1000 |
500 |
500 |
6,8 |
1100 |
550 |
550 |
||
1810 |
6,3 |
1890 |
945 |
570 |
6,4 |
1920 |
960 |
570 |
|
— |
6,8 |
1070 |
535 |
540 |
6,9 |
1090 |
545 |
550 |
|
1570 |
9,0 |
1580 |
790 |
790 |
9,2 |
1610 |
805 |
810 |
|
— |
6,8 |
[1360] |
[680] |
[680] |
7,2 |
[1440] |
[720] |
[720] |
|
440 |
2,4 |
480 |
240 |
240 |
3,5 |
700 |
350 |
350 |
|
— |
6,0 |
1350 |
675 |
680 |
6,0 |
1350 |
675 |
680 |
Skolan är icke under-kastad villkoret rörande |
— |
7,3 |
2190 |
1095 |
1030 |
7,3 |
2190 |
1095 |
1030 |
|
— |
— |
— |
— |
77910 |
— |
— i — |
83890 |
48
Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 82.
Antal lärj. i klasser öfver förbered. |
Termins- afgifter i |
Folkskollärarinnas lägsta |
Statsunderstöd |
orut |
P |
||||
Läroverket |
klasser öfver förbered |
1906 |
1907 |
Höjn. |
1906 |
Beräkn. ökning af disponibla medel |
Summa |
sta stödet |
|
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
9 |
|
Transport |
— |
— |
— |
— |
— |
17050 |
— |
||
Filipstad elementarskola för |
37 Skolai |
50 ä 75 |
1100 ndragnin |
1250 |
150 |
1950 klassern |
i 4—7 s |
1950 |
ärjungar. |
Arvika elementarskola för |
96 |
35 å 80 |
1100 |
1300 |
200 |
2500 |
350 |
2850 |
500 eller |
Åmåls elementarskola för |
15 |
solan bevilja |
de stats! |
nderstöd |
3t utgår |
2000 |
07. |
2000 |
— |
Seffle samskola. |
41 |
37,5 å 60 |
— |
— |
[200] |
1000 |
— |
1000 |
— |
Härnösands |
116 |
40 å 75 |
1200 |
1400 |
200 |
4500 |
— |
4500 |
— |
Sundvalls |
183 |
40 å 100 |
1200 |
1400 |
200 |
4500 |
— |
4500 |
1200 minst |
Örnsköldsviks |
Skolar |
har upphöi |
*t med s |
in verks |
unket. |
500 |
— |
500 |
— |
Sollefteå samskola. |
84 |
50 ä 100 |
1207,5 |
1300 |
92,5 |
2500 |
— |
2500 |
Ej summa |
Östersund |
124 |
45 ä 110 |
1200 |
1400 |
200 |
3500 |
— |
3500 |
— |
Umeå elementarläroverk för |
119 |
30 å 70 |
1200 |
1500 |
300 |
3300 |
800 |
4100 |
— |
Transport |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
18200 |
— |
— |
Kun yl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 82.
4''.)
kolans utgifts-ökning om ve-derbörande lä-rarinnors ållon, |
Lärarinne-tjänster i öfver förbered. |
Skolans utgiftsök-ning be-räkn. af siffrorna i kol. 11 |
Hälften af siffrorna i kol. 12 |
Förhöjning af |
Lärar-tjänster öfver förbered. |
Skolans siffrorna i kol. 15 |
Hälften af siffrorna i kol. 16 |
Förhöjning af |
Anmärkningar |
30 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
17 |
18 |
|
— |
— |
— |
— |
77910 |
— |
— |
— |
83890 |
|
490 |
3,7 |
560 |
280 |
280 |
3,9 |
590 |
295 |
300 |
|
1140 |
6,8 |
1360 |
680 |
680 |
6,8 |
1360 |
680 |
680 |
|
— |
2,3 |
— |
— |
— |
2,9 |
— |
— |
— |
|
— |
1,6 |
[320] |
[160] |
[160] |
4,0 |
[800] |
[400] |
[400] |
|
950 |
5,7 |
1140 |
570 |
570 |
5,8 |
1160 |
580 |
580 |
|
1580 |
8,4 |
1680 |
840 |
840 |
9,2 |
1840 |
920 |
920 |
|
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|
— |
4,0 |
370 |
185 |
190 |
6,7 |
620 |
310 |
310 |
|
1340 |
6,5 |
1300 |
650 |
650 |
7,1 |
1420 |
710 |
710 |
|
1850 1 |
6,9 |
2070 |
1035 |
1040 |
7,i |
2130 |
1065 |
1070 |
|
— |
— |
— |
82320 |
— |
— |
88860 |
Bih. till Riksd. Prot. 1901. 1 Sami. 1 Afd. 62 Häft.
50
Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 82.
Läroverket Transport |
Antal öfver förbered. |
Termins- afgifter i förbered. |
Folkskollärarinnas lägsta aflöning Statsunderstöd förut |
Petition skolan höjning sta stödet 9 ärjungar. 350 event 850 |
|||||
1906 |
1907 |
Höjn. 1906 |
Beräkn. ökning af disponibla medel |
Summa |
|||||
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 18200 |
8 |
||
Skellefteå |
24 Skola: |
40 å 75 |
900 ndragnin |
1100 |
200 |
1700 klassern |
i 5—7 s |
1700 |
|
Luleå elementarläroverk för |
134 |
42,5 å 80 |
1200 |
1400 |
200 |
4150 |
350 |
4500 |
|
Piteå enskilda flickskola. |
11 Skola: |
60 å 75 |
910 ndragnin |
1110 |
200 |
1200 klassern |
a 4—6 s |
amf 11 |
ärjungar. |
Visby högre flickskola. |
112 |
35 å 65 |
1100 |
1350 |
250 |
4000 |
4000 |
1000 minst |
|
Summa |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
18550 |
— |
— |
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 82. 51
Skolans utgifts-ökning om ve-derbörande lä-rarinnors afton, |
Lärarinne-tjänster i öfver förbered. |
Skolans räkn. af siffrorna i kol. 11 |
Hälften af siffrorna i kol. 12 |
Förhöjning af |
Lärar-tjänster öfver förbered. |
Skolans utgiftsök-ning be-räkn. af siffrorna i kol. 15 |
Hälften af siffrorna i kol. 16 |
Förhöjning af |
Anmärkningar |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
17 |
18 |
|
— |
— |
— |
— |
82320 |
— |
— |
— |
88860 |
|
— |
2,3 |
— |
— |
— |
2,8 |
— |
— |
||
1150 |
6,3 |
1260 |
630 |
630 |
6,7 |
1340 |
670 |
670 |
|
^Klasserna 4 |
1,3 |
äsa tillse |
immans |
alla ämnen |
2,0 )• |
— |
— |
— |
|
1820 |
7,3 |
1830 |
915 |
920 |
7,5 |
1880 |
940 |
940 |
|
— |
— |
— |
— |
83870 |
— |
— |
— |
90470 |