Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 70.
1
N:o 70.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen med förslag till
lag angående ändring i vissa delar af förordningen om
kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862; gifven
Stockholms slott den 15 februari 1907.
Under åberopande af b ilagda i statsrådet förda protokoll vill Kungl.
Maj:t härmed föreslå Riksdagen att, under den förutsättning att ändring
af rikets grundlagar i öfverensstämmelse med Kungl. Maj:ts proposition
N:o 28 vid 1907 års riksmöte varder af Riksdagen i grundlagsenlig ordning
beslutad, antaga härvid fogade förslag till lag angående ändring i
vissa delar af förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj
1862.
Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest
städse välbevågen.
Under Hans Maj:ts
Min Allernådigste Konungs och Herres sjukdom:
GUSTAF.
Julius Juhlin.
Bill. till Riksd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 54 Höft. (No 70.)
1
2
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 70.
Förslag
till
LAG
angående ändring i vissa delar af förordningen om kommunalstyrelse
i Stockholm den 23 maj 1862.
Härigenom förordnas, att nedannämnda §§ i förordningen om kommunalstyrelse
i Stockholm den 23 maj 1862 skola erhålla följande ändrade
lydelse:
§ 2.
Mom. 1. Medlem af kommunen är en hvar, som där är mantalsskrifven,
äfvensom hvar och en, hvilken, utan att vara i kommunen raantalsskrifven,
därstädes äger fast egendom eller är för inkomst af kapital
eller arbete till allmän bevillning uppförd.
Mom. 2. I såväl de kommunala rättigheter, hvilka hittills uteslutande
tillkommit stadens borgare, som de särskilda skyldigheter af nämnda
art, hvilka borgare uteslutande ålegat, äga hädanefter, med de inskränkningar
allenast, hvarom här nedan förmäles, alla medlemmar af kommunen
att taga del, såvida icke samma rättigheter och skyldigheter äro genom
rikets grundlagar borgerskapet särskilt förbehållna.
§ 3.
Hvad staden samfälldt tillhör i fastighet, rörligt kapital eller inkomstgifvande
rättighet, äfvensom medel, hvilka staten kan hafva åt staden beviljat,
skall, där ej annorlunda stadgadt är, anses såsom tillgång till
betäckande af stadens gemensamma utgifter och förvaltas på sätt här
nedan sägs..
3
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 10.
Den egendom, som särskilt tillhör det burskapsägande borgerskapet
(iller någon annan viss klass af stadens medlemmar, skall, till dess annorlunda
varder förordnadt, förvaltas och användas i enlighet med de föreskrifter,
hvilka härutinnan gällande äro.
Till bestridande af utgifter, som utöfver de i första stycket af denna §
omförmäla tillgångar kunna till stadens allmänna gagn eller särskilda
dess behof erfordras, äro, efter därom i laga ordning fattadt beslut, kommunens
medlemmar underkastade beskattning, i enlighet med de grunder,
som i denna förordning bestämmas.
§ 4.
Kommunens beslutanderätt utöfvas genom därtill bland stadens
röstberättigade män valda deputerade, som benämnas stadsfullmäktige och
äro till antalet ett hundra. Ej må stadsfullmäktige med verkställighetsåtgärder
af något slag eller med förvaltning af penningar eller andra tillgångar
för kommunens räkning samfälldt och omedelbart sig befatta.
Verkställighet och förvaltning tillkomma de särskilda nämnder, afdelningar
eller personer, som stadsfullmäktige för sådant ändamål utse,
och hvilka hvar inom sitt område äro för omförmälda göromål ansvariga.
Dessa nämnder och afdelningar, åt hvilka vården om kommunens
gemensamma angelägenheter närmast anförtrodd är, hafva ock därför
främsta åliggandet att verka till kommunens gagn och tillse, att de allmänna
behofven varda fyllda i den mån tillgångar därtill finnas eller
kunna bei-edas.
Öfverståthållaren tillkommer att med uppmärksamhet följa verkställigheten
af stadsfullmäktiges beslut och förvaltningen af kommunens gemensamma
angelägenheter.
§ 5.
Mom. 1. För val af stadsfullmäktige indelas staden med dess område
i valkretsar.
Vid valkretsindelningen iakttages, att hvarje krets kommer att efter
folkmängden utse minst femton, högst tjugufem stadsfullmäktige enligt
(ten beräkningsgrund, att i allmänhet en stadsfullmäktig utses för hvarje
tal, motsvarande en hundradel af stadens mantalsskrifna folkmängd; att
området för hvarje valkrets skall kunna omslutas med en sammanhängande
gränslinje; att territoriell församling, där så ske kan, lämnas odelad men
4
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 70.
icke i något fall delas på flera än två kretsar; samt att antalet fullmäktige
för hela staden varder, i den mån utan olägenhet kan ske, lika fördeladt
på de särskilda valkretsarna.
Indelningen i valkretsar jämte antalet fullmäktige för hvarje valkrets
bestämmes af stadsfullmäktige, efter därom af magistraten uppgjordt förslag.
Mom. 2. Sedan taxeringslängden för årets allmänna bevillning biff vit
af pröfningsnärnnden granskad, låter magistraten med ledning däraf upprätta.
särskild röstlängd för hvarje valkrets och hålla dessa röstlängder å
kungjordt ställe minst åtta dagar för de röstägande tillgängliga.
Magistraten sammanträder därefter å tid, som likaledes kungöres,
för pröfning af de. anmärkningar, hvilka en hvar, som anser sig därtill
befogad, har att vid detta sammanträde emot röstlängd framställa och
styrka. Anmärkning, som senare mot röstlängd göres, må ej komma under
pröfning. De rättelser, till hvilka laga skäl förefinnas, varda genast i
röstlängden införda och för de närvarande tillkännagifna; äfvensom, då
någon, hvilken yrkat att blifva i röstlängden upptagen eller få högre rösttal
sig tillagd!, ej anses hafva befogenheten af sitt anspråk styrkt, detsamma
genom afsagdt beslut ogillas.
öfver anmärkning, som rör någon vid sammanträdet frånvarandes
rätt, meddelar magistraten beslut å valdagen, sedan tillfälle för den, emot
hvilken anmärkningen gjord är, blifvit lämnadt att densamma bemöta,
och för sådant ändamål en kort uppgift om anmärkningens beskaffenhet
varit minst två dagar förut i magistratens förmak anslagen.
Missnöje emot beslut, som af magistraten sålunda meddelas, må
fullföljas i den ordning § 49 stadgar, dock utan att valet däraf uppehälles.
Ej må, till bestyrkande af gjord anmärkning, hos högre myndighet
andra bevis gälla än de, som varit i behörig ordning inför magistraten
företedda.
§ 6.
Mom. 1. Kallelse till valförrättningen utfärdas af magistraten samt
kungöres för hvarje valkrets minst åtta dagar förut genom offentligt anslag
å rådhuset, pålysning från predikstolarna i de församlingar, som till
valkretsen höra, samt kallelsens införande i den tidning, hvaruti öfverståthållareämbetets
kungörelser vanligen intagas.
Mom. 2. Valet af stadsfullmäktige verkställes af de valberättigade
inför, magistraten i mars månad hvarje år å dagar, hvilka magistraten
särskilt för hvarje valkrets utsätter, samt enligt ordning i öfrigt, som
magistraten äger bestämma.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o JO.
5
En hvar valberättigad anses tillhöra den valkrets, där han är mantalsskrifven,
och må ej inom annan valkrets rösträtt utöfva.
Medlem af kommunen, som icke är inom densamma inantalsskrifven,
tillhör den valkrets, inom hvilken han äger fast egendom eller är för inkomst
af kapital eller arbete till allmän bevillning uppförd. Äger han
inom derå valkretsar fast egendom, eller är han inom derå valkretsar skyldig
att erlägga bevillning för sådan inkomst, må vid mantalsskrifningen af honom
sjalf bestämmas, hvilken ibland dessa han för sin person önskar tillhöra.
Valbarhet är ej inskränkt inom valkrets.
Ordningen för valkretsarnas sammankallande ombytes dem emellan
årligen, så att hvarje valkrets får i sin tur börja valet.
§ 7.
En hvar välfrejdad svensk undersåte, som är medlem af kommunen
samt enligt § 40 förbunden att till densamma erlägga skatt och icke häftar
för oguldna stadsutskylder, är med iakttagande af de närmare bestämmelser
och inskränkningar, som § 8 mom. 1 innehåller, berättigad att i
val af stadsfullmäktige deltaga.
Enahanda rättighet tillkommer bolag.
§ 8.
Mom. 1. För omyndig röstar förmyndaren eller, där flera äro förmyndare,
den, som dessa bland sig utse.
Ej må för samfälld egendom mer än en person rösträtt vid valet
utöfva. För bolag må bolaget eller dess styrelse och för oskiftadt bo
delägarne i detsamma ombud utse.
För näring eller rörelse, som under borgenärers förvaltning står,
äfvensom i enahanda fall för fast egendom, må ej röstas.
Mom. 2. Röstägande är berättigad att sin rösträtt på annan röstägande
öfverlåta; dock må ingen på grund af fullmakt denna rätt utöfva
för mer än en röstberättigad.
Fullmakten skall vara antingen skrifven och underskrifven af utställaren
samt med dennes sigill försedd eller ock af honom underskrifven
och med ''två vittnens underskrift bestyrkt.
§ 9.
Röstvärdet skall för en hvar till deltagande i valet berättigad medlem
af kommunen beräknas i förhållande till den sammanlagda inkomst,
6 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 70.
för hvilken han enligt § 40 är pliktig erlägga stadsutskylder, sålunda att
honom tillägges:
för dylik inkomst till och med ett hundra kronor en röst;
för inkomst, som är högre än ett hundra kronor men ej öfverstiger
två tusen kronor, en röst för hvarje fullt belopp af ett hundra kronor;
för inkomst, som är högre än två tusen kronor, tjugu röster samt
därutöfver en röst för hvarje fullt belopp af fem hundra kronor, hvarmed
inkomsten öfverstiger två tusen kronor, så att inkomst af två tusen fem
hundra kronor medför tjuguen röster, och så vidare;
dock må ej någon utöfva rösträtt för mer än fyratio röster.
§ 10.
Yalet sker med slutna sedlar.
A valsedel må före namnen utsättas partibeteckning (partinamn eller
annan beteckning i ord för viss grupp af valmän eller för viss meningsriktning).
Namnen skola å valsedeln uppföras i en följd, det ena under det
andra, och må utgöra högst två utöfver det antal stadsfullmäktige valet
afser. Af namnen anses så många, från början räknadt, som motsvara
antalet fullmäktige, afse själfva fullmäktigvalet och de öfriga allenast val
af efterträdare åt afgången fullmäktig. Har å valsedeln medelst en linje
afskilts ett mindre antal namn, från början räknadt, anses dock allenast
de sålunda afskrida främsta namnen afse själfva fullmäktigvalet.
Upptager valsedel namn på någon, som ej är valbar, eller framgår
i afseende å något där förekommande namn ej fullt otvetydigt, hvem som
därmed åsyftas, anses sådant namn såsom obefintligt. Äro å valsedel upptagna
flera namn än ofvan är medgifvet, anses de sista öfvertaliga namnen
såsom obefintliga. Valsedel, som lyder å färre namn än det antal fullmäktige
valet afser, vare ändock giltig.
, § 11-
För rösternas sammanräknande skola valsedlarna ordnas i grupper.
Valsedlar med samma partibeteckning bilda en grupp (partigrupp).
Valsedlar utan partibeteckning utgöra tillsammans en grupp (den fria
gruppen).
Inom hvarje grupp skall, till den utsträckning som för utseendet af
stadgadt antal fullmäktige är nödig, genom särskilda sammanräkningar
bestämmas ordning mellan dem, hvilkas namn finnas upptagna å gruppens
Kungl. Majits Nåd. Proposition N:o 70. 7
valsedlar och, enligt hvad i § 10 sägs, afse sj {lifva full mäktig valet. Här
vid
iakttages:
l:o) Vid första sammanräkningen gäller hvarje valsedel med hela
det röstvärde, som finnes å sedeln antecknadt. Den, som fått högsta rösttalet,
blifver den förste i ordningen.
2:o) Vid hvarje följande sammanräkning gäller valsedel, hvars röstvärde
icke tillgodoräknats någon, som erhållit rum i ordningen, med hela
sitt röstvärde. Annan valsedel gäller med hälften af sitt röstvärde, där
eu af dem, hvilka röstvärdet tillgodoräknats, erhållit rum i ordningen;
med en tredjedel af röstvärdet, där två af dem uppförts i ordningen; med
en fjärdedel, där tre af dem uppförts i ordningen; och så vidare efter
samma grund. För hvarje gång kommer den närmast i ordningen, som
erhållit högsta rösttalet.
§ 12.
De platser, som äro att besätta, fördelas mellan de olika grupperna
sålunda, att platserna, en efter annan, tilldelas den grupp, hvilken för
hvarje gång uppvisar det största af nedan angifna jämförelsetal. Plats,
som blifvit en grupp tilldelad, besättes genast så, att gruppens första
plats tillerkännes den förste i ordningen inom gruppen, gruppens andra
plats den andre i ordningen, gruppens tredje plats den tredje i ordningen,
och så vidare efter samma grund, ändå att den, som är berättigad till
platsen, redan fått sig tillerkänd plats från en eller flera andra grupper.
För partigrupp är jämförelsetalet lika med de till gruppen hörande
valsedlarnas hela sammanlagda röstvärde (gruppens rösttal), så länge gruppen
ännu icke fått sig någon plats tilldelad. Därefter beräknas jämförelsetalet
för hvarje gång så, att gruppens rösttal delas med det tal,
som motsvarar antalet af de gruppen tilldelade platser, ökadt med 1.
Har samma person erhållit platser från två grupper (partigrupper eller
den fria gruppen), skall dock, vid beräkning af det antal platser som utdelats,
hvardera platsen anses blott såsom en half plats; har någon erhållit
platser från tre grupper, anses hvarje sådan plats såsom en tredjedels plats;
och så vidare efter samma grund.
För den fria gruppen är jämförelsetalet det högsta rösttalet vid den
enligt § 11 företagna första sammanräkningen inom gruppen, så länge
gruppen ännu icke fått sig någon plats tilldelad; därefter högsta rösttalet
vid andra sammanräkningen, så länge gruppen erhållit allenast en
plats; och så vidare i fortsatt följd.
8
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 70.
Har en grupp redan fått sig tilldelad plats så många gånger, som
motsvarar antalet af dem, hvilkas namn finnas upptagna å gruppens valsedlar
och, enligt hvad i § 10 sägs, afse själfva fullmäktigvalet, varde
den från vidare jämförelse utesluten.
§ 13.
Mellan lika rösttal eller jämförelsetal skall, där så erfordras, skiljas
genom lottning.
Vid affattande af protokoll öfver valet bör till ledning tjäna formulär,
som af Kungl. Maj:t fastställes.
De afgifna valsedlarna skola af valets förrättare inläggas under försegling
och förvaras intill utgången af den tid, för hvilken valet gäller.
§ 14.
Mom. 1. Hafva vid valet stadsfullmäktige icke blifvit till föreskrifvet
antal utsedda, anställes genast nytt val för besättande af den eller de
återstående platserna.
Mom. 2. Afgår stadsfullmäktig före den bestämda tjänstgöringstidens
utgång, skall, på fullmäktiges anmälan, magistraten vid offentlig,
minst åtta dagar förut kungjord förrättning företaga ny röstsammanräkning
inom den grupp, för hvilken den afgångne blifvit vald. Blef den
afgångne vald för flera grupper, skall sammanräkningen ske inom den
grupp, från hvilken plats först tilldelats honom.
Vid den nya sammanräkningen tages hänsyn blott till de valsedlar,
hvilkas röstvärden tillgodoräknats den afgångne. Valsedel beräknas äga
sitt ursprungliga röstvärde, och detta skall tillgodoräknas alla förut ej
valda, hvilkas namn förekomma å sedeln.
Den, som erhållit högsta rösttalet, inträde såsom ledamot i den afgångnes
ställe under återstoden af den för honom bestämda tjänstgöringstid.
Mellan lika rösttal skiljer lotten.
Efter sammanräkningens afslutande skola valsedlarna åter inläggas
under försegling.
Mom. 3. Finnes i fall, som i mom. 2 afses, å där omförmälda valsedlar
icke namn å någon, som kan inträda såsom ledamot i den afgångnes
ställe, skall platsen stå obesatt intill utgången af den tid, för hvilken
den afgångne blifvit vald.
Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 70 9
§ 15.
Mom. 1. Stadsfullmäktig kan ej den vara, som icke uppnatt tjugufem
års ålder, ej heller:
a) den som icke råder öfver sig och sitt gods;
b) den som till borgenärer all sin egendom afträdt och icke, på sätt
lag förmår, gitter visa, att han från deras kraf befriad är;
c) den som är förlustig medborgerligt förtroende eller genom utslag,
hvilket ännu icke vunnit laga kraft, är dömd till förlust åt sådant förtroende,
eller den som är ställd under framtiden för brott, hvilket medför
nämnda påföljd;
d) den som är förklarad ovärdig att inför rätta föra andras talan
eller att i rikets tjänst vidare nyttjas.
Mom. 2. Nedan nämnda personer må, med hänsikt till deras ämbets-
eller tjänstemannaställning, icke vara stadsfullmäktige, nämligen
öfverståthållaren, underståthållaren, polismästaren och stadens fiskaler äfvensom
de tjänstemän och betjänte, hvilka i och för sina befattningar äro
inför stadsfullmäktige eller under dem ställda nämnder eller afdelningar
redo skyldiga.
Vid stadsfullmäktiges sammanträden äger öfverståthållaren eller, där
han är hindrad, underståthållaren att vara tillstädes och i öfverläggningarna
men ej i besluten deltaga.
§ 16.
Den, som blifvit till fullmäktig vald, må kunna uppdraget sig
afsåga, om han icke är i staden eller inom dess område boende; om han
är ämbets- eller tjänsteman och af sin befattning hindras att uppdraget
fullgöra; om han uppnått sextio års ålder, tillförene i fyra år eller längre
tid såsom stadsfullmäktig tjänstgjort eller eljest förmår visa hinder, som
af flertalet ibland öfriga fullmäktige godkännes.
Stadsfullmäktig väljes för två år. Hvarje år utses hälften af hela
antalet fullmäktige; och skall inom hvarje valkrets utses hälften af
det för kretsen bestämda antalet eller, om detta icke är jämnt, ena året
det antal, som är närmast högre än hälften, och andra året det, som är
närmast lägre än hälften, efter hvad magistraten härom bestämmer.
Bih. till Riksd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 54 Håft.
2
10
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 70.
§ 23.
Mom. 1. För hvarje fråga, som till behandling förekommer, skall
ordföranden, sedan öfverläggningen förklarats slutad, framställa proposition,
så affattad, att den må kunna med ja eller nej besvaras.
Ordföranden tillkännagifver därefter, huru enligt hans uppfattning
beslutet utfallit, och befäster detsamma, där omröstning ej begäres, med
klubbslag. Askas omröstning, verkställes densamma öppet, utom vid val,
då den bör ske med slutna sedlar. Rösterna aflämnas efter upprop, och
äger hvarje stadsfullmäktig en röst.
Mom. 2. Till beslut erfordras två tredjedelar af de i omröstningen
deltagandes röster, då beslutet afser:
a) afhändande af fast egendom eller därifrån härflytande rättighet,
eller inköp af sådan egendom;
b) beviljande af anslag till nya företag eller behof, eller sådan
ökning af anslag, som föranleder uttaxering för längre tid än fem år;
c) upptagande eller förnyande af lån eller förlängning af tiden för
erhållet låns återbetalande.
Mom. 3. I öfriga frågor bestämmes utgången genom enkel röstpluralitet.
Utfalla vid öppen omröstning i sådana frågor rösterna lika å
båda sidor, verkställes ny omröstning, men med slutna sedlar, hvarvid,
före dessas öppnande, en sedel aflägges, för att, där rösterna äfven nu
blifva lika, bestämma beslutet. Vid val skiljer lotten emellan dem, som
erhålla lika antal röster.
§ 36.
De i § 4 omförmälda nämnder äro drätselnämnden och fattigvårdsnämnden.
I upprättade instruktioner, som på förslag af stadsfullmäktige
af Kungl. Maj:t fastställas, bestämmes för hvarje nämnd antalet ledamöter
och suppleanter. För nämnd, som delas på afdelningar, skall i instruktionen
bestämmas antalet afdelningar, ärendenas fördelning dem emellan, antalet
ledamöter och suppleanter i de särskilda afdelningarna samt de fall,
då hela nämnden eller några dess afdelningar kunpa sammanträda för
att gemensamt öfverlägga och besluta.
Finna stadsfullmäktige lämpligt, att särskild nämnd tillsättes för
ärenden af viss art, hafva fullmäktige att upprätta förslag därtill och underställa
detsamma Kungl. Maj:ts pröfning.
öfverståthållaren är obetaget att öfvervara nämndernas och afdelningarnas
sammanträden samt att deltaga i öfverläggningarna men ej i
besluten.
Kungi. Maj:t8 Nåd. Proposition N:o 70.
11
§ 40.
En hvar medlem af kommunen är i allmänhet skyldig att till de
utgifter, som för kommunens gemensamma behof böra uttaxeras, lämna
bidrag i förhållande till sin inkomst, beräknad för jordbruksfastighet till
sex kronor och för annan fastighet till fem kronor för hvarje fulla ett
hundra kronor af taxeringsvärdet jämlikt senast fastställda taxeringslängd,
samt i fråga om inkomst af kapital och arbete till det beskattningsbara
belopp, för hvilket bevillning till staten skall jämlikt senast fastställda
taxeringslängd erläggas. För sådan fastighet, för hvilken bevillning ej
erlägges, skola stadsutskylder ej påföras.
Enahanda skyldighet att till kommunens gemensamma utgifter bidraga,
som ofvan är stadgad, åligger jämväl bolag.
Ämbets- eller tjänsteman, som vid svensk beskickning hos utländsk
makt är tjänstgörande, äfvensom svensk konsul eller annan å utländsk ort
anställd tjänsteman skall, fastän mantalsskrifven i Stockholm och enligt
bevillningsförordningen uppförd till allmän bevillning, vara fri från skyldighet
att för sina löneinkomster erlägga sådana kommunalutskylder, om
hvilkas utgörande stadsfullmäktige besluta.
§ 43.
De i föregående § nämnda specialförslag granskas af stadsfullmäktige,
som därvid göra de ändringar eller jämkningar, hvartill omständigheterna
kunna i ett eller annat afseende föranleda, samt bestämma de
belopp, som till fyllnad i påräknade inkomster skola, i enlighet med § 3,
af de skattskyldiga tillskjutas; börande vid beräkningen af dessa tillskott
iakttagas, att tillgång eller inkomst, som för visst ändamål anslagen är,
ej må till fyllande af annat behof användas.
§ 49.
Den, som med magistratens beslut rörande fråga, hvarom i § 5 förmäles,
eller med stadfullmäktiges eller af dem tillsatta nämnders eller afdelningars
beslut i stadens gemensamma angelägenheter icke åtnöjes, äger
att däruti söka ändring genom besvär, hvilka jämte det öfverklagade beslutet
böra före klockan tolf å fjortonde dagen efter det klaganden af
beslutet erhöll del, dagen då sådant skedde likväl oräknad, till öfverståthållareämbetet
ingifvas.
12
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 70.
Klaganden skall anses hafva af beslutet erhållit del den dag, då det
i öfverensstämmelse med §§ 5 och 24 offentliggjordes.
Söker klaganden i besvären visa, att hans enskilda rätt blifvit genom
beslutet kränkt, och varda besvären godkända, gäller rättelsen till förmån
för den, som klagat, men beslutet står i öfrigt fast, utan så är, att det
finnes strida mot allmän lag eller författning eller eljest hvila på orättvis
grund eller öfverskrida deras befogenhet, som beslutet fattat, då öfverståthållareämbetet
vid bifall till besvären ock må om upphäfvande af beslutet
i dess helhet förordna.
Besvär, hvarmed åsyftas, att något af stadsfullmäktige, nämnd eller
afdelning meddeladt beslut i fråga, som till kommunens gemensamma angelägenheter
hör, bör af annan orsak än de här ofvan uppgifna undanröjas,
må icke af öfverståthållareämbetet till pröfning upptagas.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1910; dock åligger det
magistraten att, sedan taxeringslängden för allmänna bevillningen år 1909
blifvit af pröfningsnämnden granskad, låta i enlighet med bestämmelserna
i denna lag upprätta röstlängder att under år 1910 lända till efterrättelse.
Där stadsfullmäktig, som är vald med tillämpning af de före år 1910
gällande stadganden, afgår före utgången af den för honom bestämda tjänstgöringstid,
skall platsen under den återstående tiden stå obesatt.
Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 70.
13
Utdrag ur protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regent en i statsrådet å Stockholms
slott den 15 februari 1907.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Lindman,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Trölle,
Statsråden: Tingsten,
Alfred Petersson,
Hederstierna,
Dyrssen,
Hammarskjöld,
Roos,
JuHLIN,
Swartz.
Departementschefen statsrådet Juhlin anförde:
»Då jag den 30 nästlidne januari inför Kungl. Maj:t anmälde förslagen
till lagar angående ändring i vissa delar af förordningarna om
kommunalstyrelse på landet och om kommunalstyrelse i stad, meddelade
jag, att förslag jämväl uppgjorts till lag angående ändring i förordningen
om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862, men att detta förslag
då erfordrade någon ytterligare behandling. Sedan från min sida
förslagets granskning numera slutförts, anhåller jag i underdånighet att få
underställa detsamma Kungl. Maj:ts pröfning.
Förevarande förslag ansluter sig i hufvudsakliga delar till förslaget
om ändringar i förordningen om kommunalstyrelse i stad. Särskildt upp
-
14
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 70.
tagel’ det enahanda bestämmelser som sistnämnda förslag i fråga om rösträttens
begränsning och fordran på kvalificerad majoritet för åstadkommande
af beslut i vissa fall äfvensom beträffande tillämpning af proportionell
metod vid val till stadsfullmäktige.»
Departementschefen anhöll härefter att beträffande förslagets allmänna
innebörd få i tillämpliga delar åberopa, hvad han den SO nästlidne
januari angående reformerna i kommunallagstiftningen inför Kungl. Maj:t
yttrat, samt anförde, efter att hafva uppläst förslaget, i fråga om dess
särskilda delar följande:
»Genom omflyttning af §§ 3, 4, 5, 7, 8, 9 och 10, de två sista
styckena af § 12 samt § 14 i gällande förordning hafva bildats de nya
§§ 2, 3, 4, 6, 7, 8 och 15. Vidare har i § 6 mom. 2 af förslaget gjorts
tillägg därom, att magistraten äger bestämma angående ordningen vid
val af fullmäktige; hvarförutom till den nya § 7 öfverflyttats det i nuvarande
§ 11 förekommande stadgandet, att valrätt ej tillkommer den, som
häftar för oguldna stadsutskylder.
Förslagets § 5 motsvarar nuvarande § 6, dock med vissa ändringar.
Sålunda hafva i § 5 införts hufvudsakligen enahanda bestämmelser om valkretsindelning,
som förslaget till lag angående ändring i vissa delar af
förordningen om kommunalstyrelse i stad innehåller i § 22, hvarjämte från
§ 13 i sistnämnda förslag upptagits stadgandet därom, att anmärkning,
som senare än vid röstlängdens justering mot längden göres, ej må komma
under pröfning, samt att, till bestyrkande af gjord anmärkning, andra
bevis ej må hos högre myndighet gälla än de, som varit i behörig ordning
inför magistraten företedda.
De nya bestämmelserna om röstberäkning innehållas i § 9 och reglerna
för den proportionella valmetoden i §§ 10—14.
Bestämmelserna i nuvarande § 13 om det antal stadsfullmäktige,
som bör inom hvarje valkrets utses, hafva blifvit ersatta med stadganden,
intagna i förslagets §§ 5 och 17.
Ur § 16 har bestämmelsen om fyllnadsval efter tillfälligtvis afgående
fullmäktig uteslutits, så att endast första stycket kvarstår.
Stadgandet i nuvarande § 17 angående utlottning första gången af
halfva antalet fullmäktige har såsom obehöfligt ur paragrafen uteslutits.
Med hänsyn till de nya bestämmelserna om valkretsindelning hafva emellertid
i paragrafen intagits föreskrifter i syfte att upprätthålla den årliga
omsättningen inom stadsfullmäktige.
De nya bestämmelserna om kvalificerad majoritet äro intagna i § 23,
där det äldre stadgandet i samma ämne varit inrymdt.
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 70.
15
Ändringarna i §§ 36, 43 och 49 bero på ändrad nummerbeteckning
af däri åberopade paragrafer.
Den ändrade lydelsen af § 40 är föranledd af förslaget om de kommunala
skattebidragens uttaxering, icke längre efter bevillningen, utan i
förhållande till den antagna eller taxerade beskattningsbara inkomsten.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt hemställer jag, att Kungl.
Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att antaga nu framlagda förslag till lag angående
ändring i vissa delar af förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm
den 23 maj 1862 under den förutsättning, att ändring af rikets grundlagar
i öfverensstämmelse med Kungl. Maj:ts proposition N:o 28 vid 1907
års riksmöte varder af Riksdagen i grundlagsenlig ordning beslutad.»
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena och statsrådet
Tingsten hänvisade till sitt vid föredragningen af nådiga propositionen
den 30 nästlidne januari angående ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen
afgifna yttrande.
Statsrådets öfriga ledamöter instämde i hvad föredraganden anfört
och hemställt;
och behagade Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
med bifall till denna hemställan förordna, att
till Riksdagen skulle aflåtas nådig proposition af den
lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar.
Ur protokollet
Cour. Falkenberg.