Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 68.
1
N:o 68.
Kungl. Maj ds nådiga proposition till Riksdagen, angående anordnande
af erforderlig arkivlokal i domkapitelshuset i
Västerås m. m.; gifven Stockholms slott den 22 februari
1907.
Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
ecklesiastikärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
att till anordnande af erforderlig arkivlokal i domkapitelshuset i
Västerås samt nämnda byggnads iståndsättande i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med ett af öfverintendentsämbetet i underdånig skrifvelse den
22 januari 1907 förordadt förslag på extra stat för år 1908 anvisa ett
anslag af 15,000 kronor.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl.
nåd och ynnest städse välbevågen.
Under Hans Maj:ts,
Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom:
GUSTAF.
Hugo Hammarskjöld.
Bill. till Rilisd. Prat. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 5U Höft. (N:o 68.)
1
o
Kutig!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 68.
Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet-inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 22 februari 1907.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Lindman,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Trolle,
Statsråden Tingsten.
Albert Petersson,
Alfred Petersson,
Hederstierna,
Dvrssen,
Hammarskjöld,
Roos,
JOHLIN,
SWARTZ.
Anslag till Departementschefen, statsrådet Hammarskjöld anförde:
«/«r/o"d"r% »Uti en den 29 november 1902 till Kungl. Maj:t aflåten skrifvelse
.rkwiokai i med framställning angående domkapitelsarkivens framtida vård anförde
riksarkivarien, bland annat, följande: Det syntes riksarkivarien naturligt,
Västerås att domkapitlen behölle sina arkiv, som utan tvifvel i stiftsstäderna giorde
m'' m'' den jämförelsevis största nyttan. Detta förutsatte dock, att domkapitlen
kunde bereda arkiven lämplig lokal, däri inbegripen plats för forskare, och
vård. Läte sig icke detta göra, torde arkivens äldre delar böra till landsarkiv
förflyttas. Under åberopande häraf, och efter att hafva lämnat åtskilliga
upplysningar rörande de för vissa domkapitels arkiv använda lokalernas
beskaffenhet och därvid särskildt meddelat, hurusom i Västerås arkivet
förvarades dels i ett rum i domkapitelshuset, dels i lärår på vinden i
Kungl. Maj.i.s Nåd. Proposition N:o (SS. o
samma hus, en anordning, som naturligtvis vore otillfredsställande, hemställde
riksarkivarien, att Kungl. Magt täcktes af‘ domkapitlen låta inhämta
dels uppgifter om arkivlokalernas beskaffenhet, dels ock hvilka åtgärder
som kunde vidtagas för deras eventuella förbättring äfvensom för tryggandet
af arkivens framtida vård.
Sedan i anledning häraf domkapitlet i Västei''ås, i likhet med öfriga
domkapitel, anbefallts att inkomma med underdånigt utlåtande öfver riksarkivariens
berörda framställning, afgaf förstnämnda domkapitel uti skrifvelse
den 7 september 1904 förslag angående behöfliga förändringsarbeten
å domkapitelshuset.
Af åtskilliga vid domkapitlets skrifvelse fogade handlingar inhämtas,
att domkapitlets bibliotekarie uti eu i ärendet afgifven promemoria föreslagit,
att tre i domkapitelshusets bottenvåning till höger om förstugan
belägna rum, som för närvarande användes till kök och skafferi åt vaktmästaren
samt förvaringsrum för ved, skulle inredas till arkivrum, i sammanhang
hvarmed nytt kök och ett särskildt ekonomibus borde anordnas
åt vaktmästaren och ingången till husets källare flyttas sa, att man från
vaktmästarbostaden kunde komma direkt ned till källaren: att, sedan domkapitlet
uppdragit åt domkyrkokommissionen dels att föranstalta om utredning
angående ej mindre ett ändamålsenligt ordnande af domkapitlets
arkiv än äfven huru i sammanhang härmed det bristfälliga domkapitelshuset
i dess helhet skulle kunna försättas i bättre skick och tillräckliga
lokaler beredas domkapitlet äfvensom kostnaden härför, dels ock lämna
upplysning, huru medel till reparationskostnadens bestridande skulle kunna
erhållas, genom domkyrkokommissionens försorg af arkitekten Erik Hahr
upprättats förslag jämte ritningar till iståndsättande af hela domkapitelshuset
samt anordnande af ett brandfritt arkiv, hvarjämte af byggnadsingenjören
J. Mattson utarbetats kostnadsförslag enligt berörda ritningar;
att i nämnda kostnadsförslag, slutande å en summa af 17,294 kronor, upptagits,
bland annat, 1,754 kronor för arkivlokalens anordnande, 2,438 kronor
för dess inredning med hyllor, 865 kronor för ändring och reparation af
vaktmästarbostaden, 750 kronor för tillbyggande af en köksförstuga till
sistnämnda lägenhet med ny trappa ned till källaren, 500 kronor för ett
särskildt ekonomihus åt vaktmästaren, 1,000 kronor för anordning för
arkivlokalens uppvärmning, 900 kronor för portomfattning af huggen
kalksten vid byggnadens hufvudingång, 500 kronor för en spis af marmor
i domkapitlets sessionsrum samt 645 kronor för ny trappa till vinden
jämte järndörr för trappan och brandbotten a vinden äfvensom en afstängning
för klosett därstädes; samt att domkyrkokommissionen, med
åberopande af en redogörelse för Västerås domkyrkas ekonomiska ställning
4
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 6S.
utvisande, bland annat, att domkyrkans i följd af de under senare år företagna
restaureringarna af domkyrkan och biskopshuset uppkomna skulder
uppginge till 80,176 kronor 44 öre, samt att för år 1903 dess inkomster
uppgått till 7,204 kronor <86 öre, men dess utgifter till 10,084 kronor
72 öre, förklarat domkyrkan sakna nödiga tillgångar till de föreslagna
arbetenas utförande.
För egen del anhöll domkapitlet i sin underdåniga skrifvelse, att, då
af den utaf domkyrkokommissionen gjorda utredningen framginge, att domkyrkan
saknade medel till bestridande af kostnaderna för den förändring
åt domkapitelshuset, hvilken såväl för arkivlokalernas förbättrande och
tryggandet af arkivets framtida vård som ock i öfrigt vore af behofvet
synnerligen pakallad, Kungl. Maj:t täcktes anvisa medel eller vidtaga åtgärder
för beredande af dylika till ifrågavarande ändamåls förverkligande.
_ Efter det riksarkivarien lämnats tillfälle att inkomma med underdånigt
yttrande i anledning af hvad domkapitlet anfört i ärendet, afgaf
riksarkivarien i skrifvelse den 19 oktober 1904 sådant yttrande, därvid
riksarkivarien, med vitsordande af behofvet af ny lokal för domkapitlets
arkiv, dels anförde, att domkapitlets nuvarande arkivlokaler vore synnerligt.
otillfredsställande och skulle, om ingen förändring skedde, utgöra
giltig anledning att förflytta arkivet till landsarkivet i Uppsala, dels ock
förmälde sig icke hafva annat att erinra mot förslaget till anordning af
den nya arkivlokalen, än att hyllinredningen i vissa angifva hänseenden
borde anordnas på annat sätt, än det därför upprättade förslaget angåfve.
På grund af nådig remiss inkom härefter öfverintendentsämbetet till
Kungl. Maj:t med ett den 6 december 1904 dagtecknadt underdånigt utlåtande
i ärendet, däruti ämbetet, med förmälan att ämbetet vid ompröfning
af de föreliggande kostnadsberäkningarna lämnat dessa utan anmärkning,
förklarat sig vid ärendets granskning i öfrigt icke funnit annat att
däri för sin del erinra, än hvad som af riksarkivarien i hans den 19
oktober 1904 afgifna underdåniga yttrande redan framhållits.
Sedan domkapitlet i Västerås härpå anbefallts att inkomma med underdånigt
utlåtande i anledning af hvad riksarkivarien i sin sist omförmälda
skrifvelse anfört och därvid särskilt yttra sig, om och i hvad
man, därest anslag ej beviljades till förbättrade lokaler för domkapitlets
arkiv, därtill hörande handlingar kunde, på sätt riksarkivarien ifrågasatt,
öfverlämnas till landsarkivet i Uppsala, afgaf domkapitlet den 15 mars
1905 förnyadt underdånigt utlåtande i ärendet, därvid domkapitlet hufvudsakligen
anförde följande: De vid det uppgjorda ritnings- och kostnadsförslaget
af riksarkivarien fogade erinringar angående inredningen af arkivlokalen
syntes befogade och borde därför iakttagas. Till den enligt för
-
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 68. 5
slaget beräknade kostnaden för reparation af konsistoriehuset borde emellertid
ytterligare beräknas ett belopp af 300 kronor för inledning af elektrisk
belysning i alla lokalerna. Hvad åter beträffade eventualiteten att,
om anslag för ändamålet ej kunde beviljas, arkivet skulle öfverflyttas till
landsarkivet i Uppsala, ville domkapitlet däremot på det bestämdaste
framhålla, att, äfven om eu del tryck och dupletter kunde öfverflyttas till
landsarkivet, vore det för domkapitlet omöjligt att undvara sina öfriga
äldre och nyare handlingar, hvilka utgjorde den största delen af dess
arkivalier. Dessa behöfdes ständigt tillgängliga vid alltjämt förekommande
undersökningar och utredningar angående prästboställen, lönefrågor, boställsskogar,
fromma stiftelser in. m. För dessa handlingars förvarande
fordrades nödvändigt, såsom ock riksarkivarien betonat, ett för eldfara
och fukt skyddadt arkivrum. Härtill komme äfven, att, oafsedt arkivet,
domkapitelshuset vore i ett så bofälligt och bristfälligt skick, att en
grundlig reparation och omändring af detsamma blefve för hvarje dag
alltmera trängande. Fn samtidig anordning af eu tidsenlig arkivlokal
blefve jämförelsevis ganska billig.
På grund af nådig remiss afgaf statskontoret den 25 november 1905
utlåtande i ärendet, därvid statskontoret till en början erinrade, dels hurusom
i § 2 af nådiga stadgan angående vissa offentliga arkiv den 31
december 1900 föreskrefves, att, där något funnes att anmärka i afseende
å den lokal, där arkiv förvarades, samt bristen ej blefve af vederbörande
afhjälpt, framställning borde göras om öfverlämnande till annat offentligt
arkiv af de handlingar, som ej kunde på stället behörigen vårdas, dels
ock att, enligt § 6 af nådiga kungörelsen angående öfverlämnande af
arkivhandlingar till landsarkiven i Uppsala, Vadstena och Lund den 14
november 1902, till domkapitel hörande arkivalier skulle, där de ej på
tillfredsställande sätt vårdades, till vederbörande landsarkiv öfverlämnas i
den omfattning, Kungl. Maj:t för hvarje fall bestämde. Vidare anförde
statskontoret, följande: Då domkapitlet i Västerås, som hade att sörja
för sitt arkivs behöriga vård, nu gjort framställning om anslag af allmänna
medel för anordnande i domkapitelshuset af ny arkivlokal och
i sammanhang därmed för en fullständig reparation af domkapitelshuset,
ville statskontoret i anledning häraf framhålla, att kostnaden för såväl den
ena som den andra af dessa åtgärder vore af beskaffenhet att höra af
domkyrkans medel bestridas, samt att hvarken något å riksstaten uppfördt
anslag eller någon under statskontorets förvaltning stående fond torde
kunna för dylikt ändamål anlitas. Beträffande först den ifrågasatta reparationen
af domkapitelshuset i dess helhet, syntes förslaget härom, i fall
domkyrkans ekonomi icke för närvarande inedgåfve verkställande af en
6
Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 68.
reparation i den omfattning, som nu föreslagits, icke böra sammankopplas
med den föreliggande frågan om arkivlokalens ordnande. Hvad den senare
frågan anginge hade statskontoret af hvad i ärendet förekommit icke
funnit sig öfver ty gadt därom, att icke en tillfredsställande arkivlokal skulle
kunna i domkapitelshuset anordnas för väsentligt mindre kostnad, än som
betingades af de åtgärder, domkapitlet förordat. Skulle emellex-tid, med
afseende å domkyrkokassans ekonomiska ställning, tillgångar ej kunna
beredas till det inredningsarbete, som för hela arkivets behöriga vård
kunde anses vara med nödvändighet påkalladt, syntes icke återstå annan
utväg, än att Kungl. Maj:t, med tillämpning af nyss åberopade bestämmelser,
föreskrefve, hvilka delar af domkapitlets arkiv som skulle till
landsarkivet i Uppsala öfverflyttas. Åtminstone torde en sådan åtgärd
utan olägenhet kunna vidtagas med den del af arkivet, som nu förvarades
i lärår på vinden i domkapitelshuset; och, om äfven en del af de för
domkapitlet minst behöfliga arkivalierna i öfrigt bortfördes, kunde måhända
återstoden af arkivet på ett nöjaktigt sätt fortfarande förvaras i
det nuvarande arkivrummet, om hvars beskaffenhet och läge handlingarna
i ärendet emellertid intet omförmälde. På grund af hvad sålunda anförts
hemställde statskontoret i underdånighet, att Kungl. Maj:t täcktes från
domkapitlet infordra yttrande, huruvida ej, utan sammanhang med någon
fullständig reparation af domkapitelshuset, en tillfredsställande arkivlokal
kunde i nämnda hus inredas för en sådan kostnad, att medel till bestridande
däraf'' befunnes kunna genom upptagande af något mindre lån eller
annorledes af domkyrkans tillgångar beredas, samt att, därest af domkapitlets
yttrande framginge, att saken ej kunde på dylikt sätt ordnas,
Kungl. Maj:t måtte föreskrifva, hvilka delar af domkapitlets arkiv skulle
öfverlämnas till landsarkivet i Uppsala.
Efter det domkapitlet lämnats tillfälle att afgifva underdånigt utlåtande
i anledning af hvad statskontoret sålunda anfört, har domkapitlet
uti skrifvelse den 24 januari 1906 ånyo yttrat sig i ärendet och därvid
anfört: Instämmande i riksarkivariens yttrande den 29 november 1902,
att det syntes naturligt, att domkapitlen behölle sina arkiv, som utan
tvifvel i stiftsstäderna gjorde den största nyttan, ville domkapitlet med
styrka framhålla, att — äfven om dupletter, en del trycksaker, statistiska
uppgifter och riksdagstryck, handlingar rörande läroverken, primäruppgifter
till prästmöten och dylikt utgallrades ur domkapitlets arkiv och öfverflyttades
till landsarkivet i Uppsala — likväl alla de arkivalier, som det
vore omöjligt för domkapitlet att undvara, alldenstund de ständigt måste
vara till hands vid de oupphörligt förekommande undersökningarna och
utredningarna angående prästboställen, lönefrågor, bostadsfrågor, fromma
7
Katigt. Maj:ts Nåd. Proposition K:o 68.
stiftelser m. m., skulle uppgå till ett så stort antal, att eu arkivlokal för
(lem vore absolut nödvändig. Domkapitlet ville blott såsom exempel
erinra om, att för hvartdera af stiftets 105 pastorat, som efter skedd omreglering
komme att ökas, kräfdes ett särskilt fack i arkivet, oafsedt alla
öfriga handlingar, som där måste finnas och förvaras. Vidare ansåge sig
domkapitlet, med påpekande af riksarkivariens vitsordande om behofvet
af ny lokal för domkapitlets arkiv, hvars nuvarande anordning syntes
honom så otillfredsställande, att den rent af utgjorde en giltig anledning
att flytta hela arkivet till Uppsala, i underdånighet böra särskildt
understryka hvad som af byggnadsingenjören J. Mattson i ett vid domkapitlets
skrifvelse fogadt, till domkapitlet den 9 Januari 1906 afgifvet
yttrande framhölles, nämligen att arkivlokalens såväl golf som takpanel
vore af trä, att brandbotten saknades, så att träbjälkarna läge bara,
hvadan rummet vore dåligt skyddadt mot eldfara, och vidare att rummet
vore litet, mörkt och kallt, utan eldstad och med blott ett litet fönster.
Under sådana förhållanden syntes det domkapitlet vara alldeles obestridligt,
att en ny arkivlokal vore af behofvet påkallad. Slutligen ville domkapitlet
i underdånighet tillägga, att domkyrkan, som hade att vidmakthålla
och förbättra domkapitelshuset, för närvarande hade en skuld på omkring
80,000 kronor, och att således under en lång följd af år medel
svårligen kunde för förverkligandet af sagda ändamål erhållas. Då således
en arkivlokal vore nödvändig, då vidare den gamla lokalen vore såsom i
hög grad otillfredsställande utdömd, och då domkyrkan, som det ålåge att
anskaffa och bekosta ny lokal, vore öfver höfvan skuldsatt, anhölle domkapitlet
i underdånighet, att Kungl. Maj:t täcktes antingen direkt anvisa
medel till anskaffande af en ny tidsenlig lokal, sådan som den som omnämndes
i domkapitlets skrifvelse den 15 mars 1905, eller ock bevilja
domkyrkan ett räntefritt lån å 20,000 kronor med återbetalningsskyldighet,
när domkyrkans tillgångar det medgåfve, i och för arkivlokalens anordnande
och alla de förändringar, som inom domkapitelshuset däraf blefve
en följd, samt att således Kungl. Maj:t- täcktes lämna utan afseende de af
statskontoret gjorda förslagen.
På grund af nådig remiss har sedermera riksarkivarien den 22 februari
1906 afgifvit nytt underdånigt utlåtande i ärendet. I detta utlåtande
har riksarkivarien till eu början erinrat om, att i afseende å föreliggande
arkivfråga syntes föreligga tre möjligheter, nämligen 1) att domkapitlets
arkiv och arkivlokal förblefve i samma skick som hittills, 2) att arkivet
till det omfång Kungl. Maj:t täcktes bestämma flyttades till Uppsala landsarkiv,
samt 3) att en förbättrad arkivlokal inreddes, hvartill medel då på
ett eller annat sätt måste anskaffas; och har riksarkivarien vidare anfört
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N;o 68.
följande: Af nämnda olika alternativ måste riksarkivarien såsom målsman
för det offentliga arkivväsendet gifvetvis afstyrka det första, enär den nuvarande
arkivlokalen vore dåligt skyddad mot eldfara och icke medgåfve
arkivets ordnande och uppställande. Hvad åter det andra alternativet
anginge, ägde Kungl. Maj:t tvifvelsutan makt att föreskrifva, att domkapitlets
arkivalier skulle, där de ej tillfredsställande vårdades, i viss omfattning^
öfverlämnas till landsarkivet i Uppsala. Nu hade emellertid
domkapitlet i sitt senaste underdåniga utlåtande ''med styrka’ framhållit,
att det visserligen kunde ''utgallra’ och till landsarkivet öfverlämna ’dupletter,
en del trycksaker, statistiska uppgifter och riksdagstryck, handlingar
rörande läroverken, primäruppgifter till pi''ästmöten och dylikt’,
men att de arkivalier, som det pa anförda skäl omöjligt kunde undvara,
uPP§ingc till ett sa stort antal, att en arkivlokal för dem vore ''absolut
nödvändig. Da en myndighet förklarade, att den nödvändigt behöfde
hafva en större del åt sina arkivalier till hands vid oupphörligt förekommande
undersökningar, syntes det visserligen falla sig svårt att ålägga
densamma^ att öfverlämna någon större del af dessa arkivalier till en
centraldepa, som vore belägen i en annan stad. Det läte visserligen
tänka sig, att domkapitlet något öfverdrefve betydelsen af de äldre handlingarna
för den nuvarande stiftsstyrelsen, men äfven om så vore fallet,
torde det ej blifva lätt att bestämma någon tidsgräns för öfverlämnandet,
om t. ex., såsom förhållandet syntes vara, en större del af inkomna handlingar
vore ordnade efter församlingar. Mot den ''^gallring’ af vissa
handlingar, som domkapitlet satte i fråga, kunde erinras, att landsarkivens
ändamål icke egentligen vore att mottaga utgallrade handlingar utan
\issa
serierna måste anses stridande mot de af Kungl. Maj:t fastställda allmänna
gi underna för vissa offentliga arkivs ordnande. Biand de serier, domkapitlet
ansage sig möjligen kunna öfverlämna, förekomme vidare en del
trycksaker och ''riksdagstryck’ (möjligen hörde äfven ''statistiska uppgifter’
till samma grupp), omen att mottaga och förvara trycksaker vore ej landsarkivens
uppgift. Åt ersto de sålunda dupletter, handlingar rörande läroverken,
primäruppgifter till prästmöten och dylikt. För ett landsarkiv
torde dessa serier vara af ganska ringa betydelse, och något större utrymme
torde ej genom deras afsöndrande komma att beredas. Frågan
om öfverlämnande af en del af arkivet till landsarkivet i Uppsala torde
under dessa omständigheter icke på allvar böra tagas upp, förrän alla
andra utvägar blifvit befunna omöjliga, och den torde ej blifva så lätt att
med något afsevärdt resultat lösa. Återstode alltså det tredje alternativet.
1 afseende pa detsamma ville riksarkivarien till en början erinra, att det
9
Ktmgl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 68.
icke förefölle honom vara alldeles nödvändigt att nu genast kombinera
ett nytt arkivrums inredning med reparation af hela domkapitelshuset.
Den förstnämnda åtgärden syntes icke egentligen behöfva föra med sig
annat än förändrade anordningar med vaktmästarens bostad samt till
äfventyrs i de rum eu trappa upp, som skulle användas af notarien och
amanuensen. Inskränkte man sig härtill, torde kostnaden kunna nedbringas
till ungefär hälften af den beräknade. För hyllinredningen, af
bibliotekarien ej uppskattad till högre än 200 längdmeter, förelåge ett
kostnadsförslag, slutande å kronor 2,438, onekligen en hög siffra för 200
meter. Användes hyllor af trä för ändamålet, torde kostnaden för 200
meter kunna nedbringas till en jämförelsevis ringa summa (omkring 2
kronor 50 öre utan målning, omkring 3 kronor 25 öre med målning för
längdmeter, alltså högst 650 kronor enligt, för riksarkivarien tillgängliga
uppgifter). Om härvid kanske anmärktes, att hyllor af enbart trä vore
mera eldfarliga, ville riksarkivarien däremot erinra, dels att både i riksarkivets
gamla byggnad, i landsarkiven i Uppsala och Vadstena och, såvidt
riksarkivarien visste, i alla öfriga domkapitels arkiv endast trähyllor
förekomme, dels ock att, hvad ett arkivrum anginge, hufvuduppgiften torde
vara att utestänga elden, men att, i fall den verkligen komine in i detsamma,
ett hyllstativ, sådant som det föreslagna, icke syntes kunna förebygga
förluster, hvartill i förevarande fall komine, att ifrågavarande hyllstativ
i öfrigt icke torde vara fullt ändamålsenliga. En inredning af det
föreslagna arkivrummet, äfven om det skulle ske med trähyllor, komme helt
visst äfven ur eldsäkerhetens synpunkt att i jämförelse med de nuvarande
förhållandena i Västerås erbjuda en afgjord förbättring. Riksarkivarien hemställde
därför, huruvida icke, då domkapitlets i Västerås finanser befunne
sig i så dåligt skick, som det angåfves, det vore skäl att hänvisa detsamma
till att endast företaga de åtgärder, som vore nödvändiga för eller
omedelbart sammanhängde med inredningen af det föreslagna arkivrummet
på nedra bottnen i kapitelshuset, till att för detta ändamål låta
göra en ny kostnadsberäkning med iakttagande af de nu antydda besparingarna
i fråga om hyllinredning, äfvensom af andra, om sådana
kunde ske, samt att därefter göra frågan till föremål för ny pröfning,
åtföljd af det beslut, som däraf kunde föranledas.
Efter det domkapitlet genom nådig remiss anbefallts att ånyo afgifva
utlåtande i ärendet, har domkapitlet med skrifvelse den 4 april 1906
öfverlämnat ett af byggnadsingenjören Mattson afgifvet yttrande, däri han
i afseende å inskränkningar i det af honom upprättade kostnadsförslaget,
som, utan att frångå en ändamålsenlig reparationsplan för domkapitelshuset,
skulle kunna göras, bland sådana inskränkningar upptagit följande
jBih. till Rilcsd. Prof. 1901. 1 Sami. 1 Afd. 52 Raft. 2
10
Ktmgl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 68.
poster, nämligen 900 kronor för portomfattningen af huggen kalksten
kring hufvudingangen, 645 kronor, motsvarande hela den upptagna summan
för vindens reparation med trappa, järndörr och brandbotten, samt
1,788 kronor, utgörande skillnaden i kostnad för hyllfack af järn och af
trä i arkivet. För egen del har domkapitlet i nyssberörda skrifvelse anfört
bland annat: Ehuru den i ingenjören Mattsons kostnadsförslag upptagna
portomfattningen af huggen kalksten icke stode i nödvändigt sammanhang
med inredningen af ett nytt arkivrum i domkapitelshuset, ansåge likväl
domkapitlet, att, med hänsyn till husets läge omedelbart intill domkyrkan
å ena sidan och biskopshuset å den andra, ifrågavarande portomfattning
vore för husets värdiga utseende nödvändig, hvadan domkapitlet ville tillstyrka
dess utförande i enlighet med de uppgjorda ritningarna. Instämmande
i öfrigt uti ingenjören Mattsons förslag, att den i kostnadsförslaget
upptagna summan för vindens reparation skulle kunna ur förslaget utgå,
samt att hyllfacken kunde göras af trä i stället för af järn, hemställde
domkapitlet, att Kungl. Maj:t täcktes, med iakttagande af nämnda inskränkningar,
bereda nödiga medel för utförande i enlighet med det uppgjorda
kostnadsförslaget af anordningarna för den ifrågasatta arkivlokalen
och alla de förändringar inom domkapitelshuset, som däraf blefve en följd.
Med anledning af hvad i förevarande ärende, på sätt nu omförmälts,
förekommit anbefalldes slutligen öfverintendentsämbetet genom remiss den
26 september 1906 att afgifva förnyadt utlåtande och därvid inkomma
med utredning dels angående kostnaden för anordnande i domkapitelshuset
i Västerås af tillfredsställande lokaler för domkapitlets arkiv och
de ändringar af huset, som däraf omedelbart föranleddes, dels ock om och
för hvilken kostnad lokaler för arkivet skulle kunna beredas i Västerås
slott eller annan allmän byggnad i nämnda stad.
Till åtlydnad häraf har nu öfverintendentsämbetet i underdånig skrifvelse
den 22 januari 1907, med anmälan att intendenten hos ämbetet
Fritz Eckert, efter ämbetets förordnande, besökt platsen, anfört följande:
Hvad först anginge inredande af en tillfredsställande arkivlokal inom
domkapitelshuset och kostnaden därför, ansåge ämbetet, att för sagda
ändamål icke ovillkorligen fordrades reparation af byggnaden i dess helhet
eller genomförande af samtliga de åtgärder, som upptagits i det af arkitekten
Hahr uppgjorda och af vederbörande företedda förslag, i det att,
bland annat, arbetena med anbringande af kalkstensportal med orneringar,
af marmorspisel i domkapitlets sessionsrum och af en utbyggnad för beredande
af förstuga åt vaktmästaren syntes utan olägenhet kunna uteslutas,
hvaremot, enär vid skedd besiktning befunnits, att byggnaden helt
och hållet saknade isolering mot jordfukt och däraf skadats, sådan gifvet
-
Ll
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 08.
vis borde åvägabringas. Utgående därifrån hade ämbetet låtit, uppgöra
ett vid dess skrifvelse fogadt, å 10,300 kronor slutande kostnadsförslag
till de åtgärder, som för arkivets tidsenliga och betryggande anordnande
torde vara oundgängliga. Då emellertid med hänsyn därtill, att det aldriga
domkapitelshusct genom sitt läge invid domkyrkan och biskopshuset kraftigt
bidroge att åt platsen förläna en i hög grad stämningsfull prägel, som
syntes böra tillvaratagas, vore det efter ämbetets mening i hvarje fall
synnerligen önskvärdt, att domkapitelshuset redan nu blefve i sin helhet
på ett värdigt men enkelt sätt iståndsätta Till följd häraf och da därvid,
till ökande af brandsäkerheten, särskildt borde ifrågakomma, att vindstrappa
af sten anordnades, och att brandbotten på vinden inlades, hade
ämbetet jämväl låtit upprätta ett vid skrifvelsen fogadt tilläggsförslag till
dylika åtgärder, hvithet förslags slutsumma uppginge till 4,700 kronor,
då alltså husets försättande i fullgodt stånd med inredande af nöjaktiga
lokaler för domkapitelsarkivet skulle betinga en kostnad af sammanlagdt
15,000 kronor. Vidkommande därefter frågan om förläggande af arkivet
i Västerås slott eller i annan byggnad i staden torde möjlighet härför
blott förefinnas i slottet med begagnande däri af utrymmet N:o 16 i bottenvåningen
uti slottets nordvästra del, som vore disponibelt och torde kunna
inredas i enlighet med en hos ämbetet uppgjord ritning för en kostnad
af 8,000 kronor, på sätt ett därtill hörande, tillika med ritningen vid ämbetets
skrifvelse fogadt kostnadsförslag gafve vid handen. Genomförandet
af sistnämnda förslag, som förutsatte icke oväsentliga, i allmänhet ej tillrådliga
genombrytningar af slottets aldriga murar, komme dock näppeligen
att bereda någon, särskildt med hänsyn till dagerförhällandena, lämplig
arkivlokal. Då dennas belägenhet på ett icke obetydligt afstånd från
domkapitlet dessutom måste anses mindre fördelaktig, funne ämbetet icke
anledning att för sin del till utförande förorda detta förslag.
Vid öfvervägande af de olika förslag till åtgärder för astadkommande
af en betryggande vård af domkapitlets i Västerås arkiv, som, enligt hvad
i det föregående omförmälts, vid ärendets handläggning framställts af olika
i detsamma hörda myndigheter, synes den enklaste utvägen vara att flytta
vissa delar af domkapitelsarkivet till landsarkivet i Uppsala. Da emellertid
domkapitlet, under åberopande af att detsamma för undersökningar och
utredningar behöfde hafva arkivhandlingarna ständigt tillgängliga i stiftsstaden,
på det bestämdaste motsatt sig en sådan flyttning, savidt det rör
hufvudsakliga delen af arkivet, samt riksarkivarien å sin sida meddelat,
att de handlingar, domkapitlet förklarat sig villigt aflämna till landsarkivet,
vore af ganska ringa betydelse för landsarkivet, och att något större
12
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 68.
utrymme icke skulle kunna vinnas genom deras afsöndrande från domkapitlets
arkiv, finner jag något sådant afsöndrande nu icke böra ifrågasättas.
Beträffande åter de framställda förslagen om åtgärder för anordnande
af^ en fullt tidsenlig arkivlokal i stiftsstaden skulle visserligen, därest
fragan löstes sålunda, att domkyrkan genom upptagande af ett lån bereddes
de erforderliga medlen för förändringarna af domkapitelshuset
statsverket kunna befrias från direkt bidrag till ändamålet. Som emellertid
domkyrkan för de under^ senare tid verkställda restaureringarna af kyrkan
och biskopshus*^; redan asamkat sig betydande skulder, är det gifvet, att
ett räntefritt lan, som domkapitlet ifrågasätta endast kan beredas genom
statens mellankomst. Till följd af domkyrkokassans svaga ekonomiska
ställning skulle dock ett sådant lån med all säkerhet kunna tänkas återbetalt
först i en aflägsen framtid. Jag anser därför, att staten i stället
bör genom beviljandet af ett direkt anslag åtaga sig kostnaden för ifrågavarande
arkivlokals anordnande. Häremot kan visserligen invändas, att
det i allmänhet icke åligger staten att svara för anskaffandet åt domkapitel
af för dem nödiga lokaler, men dels hafva enligt särskilda nådiga
bref af anslaget till domkapitlens expeditioner anvisats till domkapitlet i
Visby ^600 kronor årligen för hyra af expeditionslokal och till domkapitlet
i Luleå högst 1,500 kronor årligen till hyra för sessions- och expeditionslokal
samt ^bostad för vaktmästare, dels föreligga i förevarande fall särskilda
förhållanden, som synas mig påkalla, att staten lämnar anslag för
ändamålet.
Såsom af de utaf öfverintendentsämbetet upprättade särskilda kostnadsförslagen,
framgår, skulle förslaget om inredande af lokal för domkapitlets
arkiv i det åt ämbetet omnämnda utrymmet i Västerås slott
draga den . minsta kostnaden eller allenast 8,000 kronor. Då det emellertid
otvifvelaktigt skulle för domkapitlet ställa sig hängande, om det skulle
nödgas att hafva sitt arkiv förvandt i en på icke obetydligt afstånd från
domkapitelshuset belägen byggnad, samt därtill kommer, att, såsom öfvermtendentsämbetet
erinrat, det måste möta betänkligheter att utföra de för
arkivlokalens anordnande i slottet erforderliga genombrytningarna af slottets
åldriga murar, anser jag mig icke kunna förorda anslags beviljande
för arkivets anordnande i slottet. Däremot finner jag, vid de af mig i
det föregående anförda förhållanden, att anslag af statsmedel i stället bör
beredas för anordnande af en arkivlokal genom en förändring af domkapitelshuset.
Genom att följa öfverintendentsämbetets å 10,300 kronor slutande
kostnadsförslag, i hvilket upptagits allenast de arbeten, som uteslutande
skulle föranledas af den nya arkivlokalens anordnande eller därmed
13
Kungl. Maj:tn Nåd. Proposition N:o OS.
omedelbart aga sammanhang, skulle visserligen, på samma gång statsverkets
kostnad i största möjliga mån begränsades, en passande och
mot eldfara och fukt skyddad lokal beredas för domkapitlets arkiv. Då
jag det oaktadt icke finner mig böra inskränka mig till ett förordande
af allenast detta förslag till arkivlokalens anordnande, beror detta därpå,
att af handlingarna i ärendet framgår, att en restaurering af domkapitelshuset
i dess helhet måste anses vara i hög grad af behofvet påkallad.
Att den åldriga, ända från början af 1600-talet härstammande byggnaden
försättes i ett förbättradt skick, synes mig för öfrigt särskildt betingadt
af dess läge mellan domkyrkan och biskopshuset, hvilka nyligen undergått
erforderlig restaurering. På grund häraf och då, i olikhet med hvad
som varit fallet vid de restaureringar af åtskilliga af landets domkyrkor,
som under de senaste årtiondena företagits, något direkt anslag af statsmedel
icke lämnats till Västerås domkyrkas restaurering, i följd hvaraf,
på sätt närmare kan inhämtas af domkyrkokommissionens tryckta yttrande
den 17 december 1906 i anledning af en framställning från Riksdagens
senast församlade revisorer, domkyrkans nuvarande stora skuld till väsentlig
del uppkommit, synes det mig, i betraktande af att staten i allmänhet
anses skyldig ägna omsorg åt bevarandet af i historiskt och arkitektoniskt
afseende märkliga byggnader, skäligt, att staten, i samband med arkivlokalens
anordnande, jämväl lämnar det bidrag, som enligt det vid öfverintendentsämbetets
sist omförmälda kostnadsförslag fogade särskilda tilläggsförslaget
å 4,700 kronor skulle erfordras till en så fullständig reparation
af domkapitelshuset, att detsamma därigenom blefve försatt i ett värdigt
och med de omgifvande byggnaderna öfverensstämmande skick.
Med åberopande af hvad jag sålunda anfört får jag i underdånighet
hemställa, det Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till anordnande
af erforderlig arkivlokal'' i domkapitelshuset i Västerås samt nämnda byggnads
iståndsättande i hufvudsaklig öfverensstämmelse med det af öfverintendentsämbetet
nu förordade förslag på extra stat för år 1908 anvisa
ett anslag af 15,000 kronor.»
Hvad föredragande departementschefen sålunda hemställt
täcktes, på tillstyrkan af statsrådets öfriga ledamöter,
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla;
och skulle nådig proposition af den lydelse, bilaga till
detta protokoll utvisar, till Riksdagen aflåtas.
Ex protocollo:
____ Gustaf Tottie.
Bill. till Riksd. Prat. 1.907. 1 Samt. 1 Afd. 52 Häft.
3