Kuiitjl. MajUs Nåd. Proposition N:o 30.
1
N:o 30.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen med förslag till
lag angående ändring i vissa delar af förordningen om
landsting den 21 mars 1862; gifven Stockholms slott den
30 januari 1907.
Under åberopande af bilagda i statsrådet förda protokoll vill Kungl.
Maj:t härmed föreslå Riksdagen att, under den förutsättning att ändring
af rikets grundlagar i öfverensstämmelse med Kungl. Maj:ts proposition
N:o 28 vid 1907 års riksmöte varder af Riksdagen i grundlagsenlig ordning
beslutad, antaga härvid fogade förslag till lag angående ändring i
vissa delar af förordningen om landsting den 21 mars 1862.
Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest
städse välbevågen.
Under Hans Maj:ts
Min Allernådigste Konungs och Herres sjukdom:
GUSTAF.
Julius Juhlin.
Bill. till Riksd. Prot. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 23 Höft. (N:o 30).
1
2
Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.
Förslag
till
Lag
angående ändring i vissa delar af förordningen om landsting den 21 mars
1862.
Härigenom förordnas, att nedannämnda §§ i förordningen om landsting
den 21 mars 1862 skola erhålla följande lydelse:
§ I
I
hvarje län skall finnas ett landsting, sammansatt af valda ombud
från länets landsbygd och städer; dock att detta stadgande, äfvensom
hvad här nedan vidare föreskrifves, icke äger tillämpning å stad, som
har en folkmängd af minst en etthundrafemtiondel af rikets hela invånarantal,
eller å stad, som utträdt ur landsting och hvars invånarantal
ej minskats under det, som berättigat staden till utträde. Landstingsmannen
äro i utöfningen af sitt uppdrag icke bundna af valmäns föreskrifter.
Landstinget tillkommer att, i den ordning denna förordning stadgar,
rådslå och besluta om för länet gemensamma angelägenheter, hvilka afse
den allmänna hushållningen, jordbrukets och andra näringars utveckling,
anstalter för kommunikationsväsendets befordrande, hälsovård, undervisning,
allmän ordning och säkerhet, med mera dylikt, såvidt dessa angelägenheter
icke enligt gällande författningar tillhöra offentlig myndighets ämbetsåtgärd.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.
§ 2.
3
1. För val af landstingsmän indelas länet i valkretsar, särskildt för
landsbygden och särskildt för städerna.
För hvarje valkrets utses, oafsedt dess folkmängd, en landstingsman
och därutöfver efter folkmängden en landstingsman, på landet för hvarje
fullt tal af 5,000 och i stad för hvarje fullt tal af 3,000.
2. Domsaga med en folkmängd af 30,000 eller däröfver skall delas
i valkretsar under iakttagande, att för hvarje valkrets komma att utses
minst tre, högst sex landstingsmän; att området för hvarje valkrets skall
kunna omslutas med en sammanhängande gränslinje; att delning af domsaga,
som utgöres af flera tingslag eller härad, verkställes, där sådant
utan afvikelse från redan gifna regler kan ske, efter tingslag eller härad;
samt att eljest delning i valkretsar sker efter kommuner. Utan hinder
af hvad nu är sagdt må dock af tingslag bildas valkrets med mindre
folkmängd än 10,000, då synnerliga skäl därtill äro.
Med tingslag förstås sådan del af domsaga, som utgör egen domkrets.
Domsaga, hvars folkmängd ej uppgår till 30,000, utgör en valkrets;
dock att, där folkmängden öfverstiger 25,000 eller samfärdsmedlens bristfällighet
eller andra liknande orsaker påkalla domsagans delning, domsagan
må, där så lämpligen kan ske, delas i två valkretsar; skolande vid sådan
delning iakttagas hvad ofvan för delning af större domsaga finnes stadgadt.
Höra delar af samma domsaga till olika landstingsområden, bildar
hvarje del en valkrets.
3. Stad, hvars folkmängd utgör minst 6,000, bildar egen valkrets.
Stad med mindre folkmängd än 6,000 skall förenas med annan eller andra
sådana städer till en valkrets med minst 6,000, högst 12,000 invånare.
Kan förening ej sålunda ske, eller skulle den medföra synnerlig olägenhet,
må stad eller städer bilda en valkrets, ändå att folkmängden däri ej uppgår
till 6,000.
4. Därest det antal landstingsmän, som med tillämpning af nu
meddelade föreskrifter bör utses inom ett län, icke uppgår till tjugu,
skola, utan rubbning af det stadgade förhållandet mellan landsbygd och
stad, såsom grund för rättigheten att efter folkmängden välja ombud
till landstinget bestämmas lägre tal än de uti mom. 1 antagna, på det att
landstingsmannens antal för hela länet må uppgå till minst tjugu; och skall
i öfrigt vid valkretsindelningen för landsbygden iakttagas, att landstingsmannens
antal för hvarje valkrets ej må vara lägre än tre eller högre än sex.
5. I sammanhang med valkretsindelningen skola för bestämmande
af den ordning, i hvilken landstingsmannen böra afgå, valkretsarna fördelas
4
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.
i två grupper. Därvid skall iakttagas, att hela antalet landstingsmän varder,
i den mån ske kan, mellan grupperna lika fördeladt.
6. Indelningen i valkretsar jämte det antal landstingsmän, som
skall för hvarje valkrets utses, så ock valkretsarnas fördelning i grupper
fastställes efter ofvan angifna grunder af landstinget. Förslag till omförmälta
indelning skall till landstinget afgifvas af Kungl. Maj:ts befallningshafvande.
Varda de förhållanden, hvilka legat till grund för den fastställda ordningen,
så ändrade, att jämkning däri till följd af stadgandena i mom. 1—4 här
ofvan påkallas, eller finnes eljest sådan jämkning nödig, äge landstinget,
på Kungl. Maj:ts befallningshafvandes förslag eller efter inhämtande af
dess yttrande, verkställa jämkningen.
§ 3.
För hvarje valkrets utses suppleanter till lika antal som landstingsmän.
Kungl. Maj:ts befallningshafvande kungör årligen, i hvilka valkretsar
val skall under året förrättas samt huru många landstingsmän
jämte suppleanter därvid skola utses för hvarje valkrets.
§ 4.
Valen af landstingsmän och suppleanter äro omedelbara och ske med
slutna ^sedlar.
A valsedel må före namnen utsättas partibeteckning (partinamn
eller annan beteckning i ord för viss grupp af valmän eller för viss
meningsriktning).
Namnen skola å valsedeln uppföras i en följd, det ena under det
andra, och må utgöra högst dubbelt så många som det antal landstingsmän,
hvilka skola utses för valkretsen. Af namnen anses så många, från
början räknadt, som motsvara antalet landstingsmän, afse själfva landstingsmannavalet
och de öfriga allenast valet af suppleanter. Har å valsedeln
medelst en linje afskilts ett mindre antal namn, från början räknadt,
anses dock allenast de sålunda afskilda främsta namnen afse valet af landstingsmän.
Upptager valsedel namn på någon, som ej är valbar, eller framgår
i afseende å något där förekommande namn ej fullt otvetydigt, hvem som
därmed åsyftas, anses sådant namn såsom obefintligt. Äro å valsedel upptagna
flera namn än ofvan är medgifvet, anses de sista öfvertaliga namnen
såsom obefintliga. Valsedel, som lyder å färre namn än det antal landstingsmän
valet afser, vare ändock giltig.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o JO.
5
§ 5.
1. I valkrets å landet förrättas valet kommunvis vid första ordinarie
kommunalstämma under året. Höra delar af samma kommun till olika
valkretsar, väljer hvardera delen inom sin valkrets.
Om rösträtt, dess utöfning och öfverlåtande på annan, om röstberäkning
samt om röstlängdens granskning och anmärkning mot längden
gäller hvad för kommunalstämma är stadgadt, dock att begränsning med
hänsyn till kommunens hela rösttal ej skall vid röstberäkningen äga rum.
Valsedlarna mottagas af kommunalstämmans ordförande i närvaro
af minst två för ändamålet tillkallade vittnen. A hvarje valsedel antecknar
ordföranden tydligt det röstvärde, som tillkommer den. Valsedlarna
inläggas i hållfast omslag under försegling samt insändas ofördröjligen
jämte protokollet öfver valförrättningen till domhafvanden. Denne har
att vid offentlig, minst åtta dagar förut i valkretsens kyrkor och, där så
lämpligen kan ske, i ortstidning kungjord förrättning sammanräkna de
afgifna rösterna.
2. I stad förrättas valet i senare hälften af maj månad inför magistraten.
Om kallelse till valförrättningen, om rösträtt, dess utöfning och
öfverlåtande på annan, om röstberäkning samt om röstlängdens granskning
och anmärkning mot längden gäller hvad för allmän rådstuga är
stadgadt.
I stad, som bildar egen valkrets, skall magistraten sammanräkna
rösterna. Där sammanräknandet ej äger rum omedelbart efter själfva valet,
skall vid valtillfället tid och ställe för sammanräknandet tillkännagifvas.
För annan stadsvalkrets sammanräknas rösterna af magistraten i den
folkrikaste staden; och skola till den myndighet de inom valkretsen i öfrigt
afgifna valsedlarna, försedda med anteckning om röstvärdet, i hållfast, försegladt
omslag jämte valprotokollet ofördröjligen insändas. Tid och ställe
för sammanräknandet kungöres på sätt i mom. 1 är för där afsedt fall
stadgadt.
§ 6.
För rösternas sammanräknande skola valsedlarna ordnas i grupper.
Valsedlar med samma partibeteckning bilda en grupp (partigrupp).
Valsedlar utan partibeteckning utgöra tillsammans en grupp (den fria
gruppen).
Inom hvarje grupp skall, till den utsträckning som för utseendet af
stadgadt antal landstingsmän är nödig, genom särskilda sammanräkningar
6
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.
bestämmas ordning mellan dem, hvilbas namn finnas upptagna å gruppens
valsedlar och, enligt hvad i § 4 sägs, afse själfva landstingsinannavalet.
Härvid iakttages:
l:o) Vid första sammanräkningen gäller hvarje valsedel med hela
det röstvärde, som finnes å sedeln antecknadt. Den, som fått högsta rösttalet,
blifver den förste i ordningen.
2:o) Vid hvarje följande sammanräkning gäller valsedel, hvars röstvärde
icke tillgodoräknats någon, som erhållit rum i ordningen, med hela
sitt röstvärde. Annan valsedel gäller med hälften af sitt röstvärde, där en
af dem, hvilka röstvärdet tillgodoräknats, erhållit rum i ordningen; med
en tredjedel af röstvärdet, där två af dem uppförts i ordningen; med en
fjärdedel, där tre af dem uppförts i ordningen; och så vidare efter samma
grund. För hvarje gång kommer den närmast i ordningen, som erhållit
högsta rösttalet.
§ 7.
Landstingsmannaplatserna fördelas mellan de olika grupperna sålunda,
att platserna, en efter annan, tilldelas den grupp, hvilken för hvarje
gång uppvisar det största af nedan angifna jämförelsetal. Plats, som
blifvit en grupp tilldelad, besättes genast så, att gruppens första plats
tillerkännes den förste i ordningen inom gruppen, gruppens andra plats
den andre i ordningen, gruppens tredje plats den tredje i ordningen, och
så vidare efter samma grund, ändå att den, som är berättig adtill platsen,
redan fått sig tillerkänd plats från en eller flera andra grupper.
För partigrupp är jämförelsetalet lika med de till gruppen hörande
valsedlarnas hela sammanlagda röstvärde (gruppens rösttal), så länge gruppen
ännu icke fått sig någon plats tilldelad. Därefter beräknas jämförelsetalet
för hvarje gång så, att gruppens rösttal delas med det tal,
som motsvarar antalet af de gruppen tilldelade platser, ökadt med 1. Har
samma person erhållit platser från två grupper (partigrupper eller den
fria gruppen), skall dock, vid beräkning af det antal platser som utdelats,
hvardera platsen anses blott såsom en half plats; har någon erhållit platser
från tre grupper, anses hvarje sådan plats såsom en tredjedels plats; och
så vidare efter samma grund.
För den fria gruppen är jämförelsetalet det högsta rösttalet vid
den enligt § 6 företagna första sammanräkningen inom gruppen, så länge
gruppen ännu icke fått sig någon plats tilldelad; därefter högsta rösttalet
vid andra sammanräkningen, så länge gruppen erhållit allenast en plats;
och så vidare i fortsatt följd.
7
Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 30.
Har en grupp redan fått sig tilldelad plats så inånga gånger,
som motsvarar antalet af dem, hvilkas namn finnas upptagna å gruppens
valsedlar och, enligt hvad i § 4 sägs, afse själfva landstingsmannavalet,
varde den från vidare jämförelse utesluten.
§ 8.
1. Sedan valet af landstingsman blifvit afslutadt, skola suppleanter
utses sålunda, att för hvarje landstingsman företages en ny röstsammanräkning
inom den grupp, för hvilken häri blifvit vald. Har landstingsman
fått sig tillerkänd plats från flera grupper, anses han vald för den grupp,
från hvilken plats först tilldelats honom.
De nya sammanräkningarna skola ske i den ordning, hvari landstingsmannen
blifvit valda.
Vid hvarje ny sammanräkning tages hänsyn blott till de valsedlar,
hvilkas röstvärden tillgodoräknats landstingsmannen. Valsedel beräknas
äga sitt ursprungliga röstvärde, och detta skall tillgodoräknas
alla förut ej valda, hvilkas namn förekomma å sedeln. Den, som erhållit
högsta rösttalet, är vald till suppleant.
2. Vid valtillfället skall, särskildt för hvarje landstingsman, bestämmas
den ordning, i hvilken suppleanterna skola i hans ställe inkallas. Härvid
iakttages, att suppleant, som utsetts genom den för landstingsmannen
företagna sammanräkning, intager plats framför annan suppleant; att
suppleant, som blifvit vald från samma grupp som landstingsmannen, har
företräde framför suppleant från annan grupp; och att i öfrigt företräde
tillkommer suppleant, som blifvit tidigare vald.
§ 9.
Mellan lika rösttal eller jämförelsetal skall, där så erfordras, skiljas
genom lottning.
Ö O ...
Hafva landstingsmän icke blifvit till föreskrifvet antal valda, skall,
för utseende af felande antal landstingsmän jämte suppleanter, nytt val
ofördröjligen anställas.
Aro landstingsmän valda till vederbörligt antal men ej lika många
suppleanter, skall vid valet bero.
8
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.
§ 10.
För att någon till landstingsman må kunna väljas, erfordras,
att han uppnått tjugufem års ålder, är inom länet boende och äger utöfva
rösträtt inom valkretsen.
Landstingsman kan ej vara:
a) den som icke råder öfver sig och sitt gods;
b) den som till borgenärer all sin egendom afträdt och icke, på
sått lag förmår, gitter visa, att han från deras kraf befriad är;
c) den som är förlustig medborgerligt förtroende eller genom utslag,
hvilket ännu icke vunnit laga kraft, är dömd till förlust af sådant
förtroende, eller den som är ställd under framtiden för brott, hvilket
medför nämnda påföljd;
d) den som är förklarad ovärdig att inför rätta föra andras talan
eller att i rikets tjänst vidare nyttjas.
För valbarhet till suppleant erfordras samma egenskaper som för
valbarhet till landstingsman.
Landstingsman eller suppleant må ej kunna uppdraget sig afsäga,
såvida han ej fyra år tjänstgjort såsom landstingsman eller uppnått 60 års
ålder eller eljest uppgifver hinder, som af landstinget godkännes.
§ 11-
Nedannämnda personer må, med hänsikt till deras ämbets- eller
tjänstemannaställning, icke vara landstingsman, nämligen: landshöfding,
landssekreterare, landskamrerare, kronofogde, länsman och allmän åklagare
samt landstingets egna tjänstemän och betjänte.
§ 12.
Domhafvande eller magistrat, som verkställt röstsammanräkning,
skall med nästa post till Kungl. Maj:ts befallningshafvande insända protokoll
öfver förrättningen, upptagande de personers namn och boningsort, som
inom hvarje valkrets blifvit till landstingsmän och suppleanter utsedda,
med angifvande tillika af den ordning, i hvilken suppleanterna skola i
stället för hvarje särskild landstingsman till tjänstgöring inkallas. Samt
-
9
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.
•
liga valsedlar skola inläggas i försegladt omslag samt förvaras, till dess
valet vunnit laga kraft eller, i händelse af besvär, dessa blifvit afgärda.
Domhafvanden eller magistraten åligger ock att utan lösen skyndsamligen
låta tillställa hvar och en landstingsman och suppleant ett utdrag af valprotokollet,
i hvad det den ene eller den andre rörer; gällande detta
protokollsutdrag såsom fullmakt för den valde.
Kungl. Maj:ts befallningshafvande låter i länskungörelserna meddela
underrättelse om samtliga valens utgång.
§ 13.
Klagan öfver valet må föras hos Kungl. Maj:ts befallningshafvande
senast före klockan tolf å fjortonde dagen efter den, då valet afslutats,
den dager! likväl oräknad; och må öfver Kungl. Maj:ts befallningshafvandes
utslag i ty mål klagan ej föras.
Ej må i fråga om anmärkning mot röstlängd andra bevis gälla än
de, som inför kommunalstämmans ordförande eller magistraten varit i laga
ordning företedda.
§ 14.
Skiljes den valde från uppdraget, förty att han laga ursäkt visat
eller att han icke varit behörig att under omröstning komma, eller förty
att röstberäkningen felaktig varit, låter Kungl. Majrts befallningshafvande
sådant i länskungörelserna införa och inkallar, därest icke, i följd af besvärens
pröfning, annan person förklarats vara vald, till ordinarie landstingsman
den suppleant, som enligt den vid valtillfället bestämda ordning
bör i stället inträda.
Förklaras hela valförrättningen olaglig, förordnar Kungl. Maj:ts befallningshafvande
om ofördröjligt företagande af nytt val.
§ 16.
Tjänstgöringstid för landstingsman och suppleant är två år, räknade
från och med den 1 september det ar, då valet skett. Af de landstings
män
och suppleanter, hvilka väljas första gången, efter det valkretsarnas
indelning i grupper blifvit jämlikt § 2 mom. 6 bestämd, skola dock, efter
lottning, ena gruppens samtliga landstingsmän och suppleanter utträda den
31 augusti året efter valet. Lottningen anställes å lagtima landsting det
år valet ägt rum.
Bill. till Riksd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 23 Håft.
2
10
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.
§ 21.
Afgår landstingsman under den för honom bestämda tjänstgöringstiden,
låter Kungl. Maj:ts befallningshafvande sådant i länskungörelserna
införa och inkallar till ordinarie landstingsman den suppleant, som enligt
den mellan suppleanterna bestämda ordning bör i stället inträda.
Inträffar för landstingsman sådant hinder, att han ej kan vid landstinget
sig inställa, åligger det honom att därom ofördröjligen underrätta
Kungl. Maj:ts befallningshafvande, som till tjänstgöring vid det landsting
inkallar suppleant efter hvad nyss är sagdt.
Landstingsman åligger tillika att, så fort ske kan, till landstingets
sekreterare insända sin till landstinget ställda skriftliga anmälan om det
inträffade hindret.
§ 26.
Vid hvarje lagtima landstings första sammanträde företager ordföranden
upprop af samtliga valkretsarna i länet, därvid de utsedda ombuden
skola sina fullmakter förete. Framställes anmärkning emot ombuds
behörighet att i landstinget taga inträde, äga de landstingsmän, hvilkas
fullmakter godkända blifvit, att, efter fulländadt upprop, däröfver besluta;
och må öfver sådant beslut klagan ej föras, -i
§ 40.
För att såsom landstingets beslut gälla, skall i följande ämnen erfordras,
att två tredjedelar af de afgifna rösterna om beslutet sig förenat:
a) beslut, att domsaga med mindre folkmängd än 30,000 skall delas
i valkretsar; att af tingslag skall bildas valkrets med mindre folkmängd
än 10,000; eller att stadsvalkrets med mindre folkmängd än 6,000 skall
bildas i fall, då sådant ej är en ovillkorlig följd af hvad i § 2 mom. 3
är stadgadt;
b) underkännande af någons behörighet att såsom ledamot i landstinget
taga inträde;
c) påläggande af afgifter, som erfordra uttaxering för längre tid
än fem år;
d) upptagande af lån, ställdt på längre återbetalningstid än fem år;
e) afhändande af fast egendom eller därifrån härflytande rättighet;
och
f) uppskof till nästa landsting af väckta frågor.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.
11
§ 47.
1. I fråga om bestämmande af afgifter eller arbetsbidrag för sådana
företag eller åtgärder, till hvilka bidrag böra enligt lag från hemman och
fastighet utgå, eller i afseende å hvilka andra grunder för kostnadernas
uttaxering äro fastställda, gäller till efterrättelse hvad i ty fall stadgadt
är. I öfrigt må landstinget, med afseende på ett ifrågaställdt företags beskaffenhet,
särskildt bestämma grunden för uttaxering af de medel, som
för dess utförande erfordras; dock att, med undantag för den i särskild
författning stadgade sjukvårdsafgift, ingen personlig eller efter matlag utgående
afgift må af landstinget beslutas.
2. I de fall, då icke några sådana bestämmelser finnas meddelade,
som i föregående moment omtalas, böra de afgifter, som af landstinget
blifvit till uttaxering beslutade, af en hvar skattskyldig utgöras i förhållande
till lians inkomst, beräknad för jordbruksfastighet till sex kronor och
för annan fastighet till fem kronor för hvarje fulla etthundra kronor af
taxeringsvärdet, jämlikt senast fastställda taxeringslängd, samt i fråga om
inkomst af kapital och arbete till det beskattningsbara belopp, för hvithet
bevillning till staten skall jämlikt senast fastställda taxeringslängd
erläggas.
Beträffande fastighet, för hvilken bevillning ej erlägges, påföres
landstingsskatt endast för jordbruksfastighet samt för kronopark, som bildats
antingen af mark, inköpt åt kronan efter 1874 års början, eller af
staten tillhörig jordbruksdomän eller del af sådan.
Inkomst af arrende af sådan jordbruksfastighet, för hvilken bevillning
ej erlägges, skall ej vid påförande af landstingsskatt tagas i beräkning.
3. Då fråga om grunden för afgifters uttaxering uppkommer, skall
denna fråga först afgöras. Frarnställes inom landsting påstående, att företag,
hvarom förslag blifvit väckt, är af den beskaffenhet, att endast stad
eller endast landsbygd af företaget kan hafva hufvudsaklig nytta, och att
förty i förra fallet landsbygden och i det senare städerna, vare sig samfälldt
eller en eller flera bland dem, må från bidrag till företaget befrias
eller med sådant bidrag i jämförelsevis mindre mån betungas; då skall
jämväl öfver sådan framställning beslutas, innan hufvudfrågan till afgörande
företages, och äge landstingets samtliga ledamöter att i beslut härom
deltaga, men i öfverläggning och beslut i hufvudfrågan må icke andra
deltaga än ledamöter från de delar af länet, som skola till företaget bidraga.
12
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.
§ 48.
Till ledning för landstingsskattens bestämmande böra häradsskrifvarna
hvarje år, efter slutade taxeringsförrättningar, till landstingets ordförande
genom Kungl. Maj:ts befallningshafvande insända förteckningar,
som för hvarje socken summariskt upptaga såväl taxeringsvärdet å fastighet,
särskildt för jordbruksfastighet och särskilt för annan fastighet, som
ock beloppet af inkomst af kapital eller arbete, efter afdrag för inkomst
af arrende af sådan jordbruksfastighet, för hvilken bevillning ej erlägges.
Genom Kungl. Maj:ts befallningshafvande insända magistraterna dylika
uppgifter för städerna; hvarefter landstingets ordförande låter genom kamreraren
däraf upprätta sammandrag, upptagande summan för hela länet,
samt huru mycket sig belöper å hvarje stad eller socken.
§ 58.
1. Kungl. Maj:ts godkännande erfordras för att gifva bindande
kraft åt beslut, som afse:
a) påläggande af afgifter, hvilka erfordra uttaxering för längre tid,
än fem år;
b) upptagande af lån, ställdt på längre återbetalningstid, än fem
år; och
c) försäljning, pantförskrifning eller utbyte af någon sådan länskommunen
tillhörig fastighet, som för något dess gemensamma nytta afseende
ändamål genom gåfva eller testamente länskoinmunen tillfallit,
äfvensom öfverenskommelse, som medför förändring i de rättigheter länskommunen
till sådan fastighet äger.
2. Landstingets beslut, som i § 2 mom. 6 afses, skall delgifvas
Kungl. Maj:ts befallningshafvande, som kungör det till efterrättelse; dock
att, därest beslutet afviker från hvad för landstinget föreslagits och finnes
därutinnan icke vara lagligen grundadt, befällningshafvanden har att hänskjuta
frågan till Kungl. Maj:ts bestämmande.
§ 62.
Besvär emot landstingets beslut må icke äga rum, såvida den klagande
ej tilltror sig kunna visa, att hans enskilda rätt blifvit genom beslutet
kränkt eller att detsamma strider emot de i denna förordning
13
Kungl. Maj:U Nåd. Proposition N:o 30.
stadgade grunder; och må han i ty full inom trettio dagar från den dag,
då beslutet blifvit, på sätt i § 61 sägs, ljungjord!, till Kungl. Maj:ts befallningshafvande
ingifva sina till Kungl. Maj:t ställda undcrdäniga besvär.
Vinnes ändring i beslutet, gäller den till förmån för honom som
klagat, men beslutet står i öfrigt fast, såvida ej Kungl. Maj:t tillika finner
skäligt beslutet i dess helhet upphäfva.
öfver landstingets beslut, som i § 2 mom. 6 afses, må ej klagas.
§ 63.
Där, i anseende till läge eller andra skiljaktiga förhållanden, ett
för hela länet gemensamt landsting icke anses medföra de med denna
förordning afsedda fördelar, vill Kungl. Maj:t, uppå därom skeende framställning
och sedan Dess befallningshafvande och landstinget blifvit i ämnet
hörda, taga i nådigt öfvervägande, huruvida mer än ett landsting må inom
samma län böra bildas.
För nybildadt landsting skall ordning, hvarom i § 2 mom. 6 förmäles,
fastställas af det äldre landstinget vid dess sista lagtima möte, efter
förslag som i samma mom. sägs.
§ 64.
Hvad i denna förordning är stadgadt i afseende å magistrat vare i
stad, där magistrat ej finnes, gällande om den för sådan stad särskildt
tillsatta styrelse.
Vid affattande af protokoll öfver landstingsmannaval böra till ledning
tjäna formulär, som af Kungl. Maj:t fastställas.
Intill dess val af landstingsmän och suppleanter förrättas år 1910,
skola hittills gällande bestämmelser om valen tillämpas; dock att val, hvilka
år 1909 äga rum, gälla allenast till och med den 31 augusti 1910. Ordning,
som i § 2 mom. 6 sägs, skall fastställas år 1909.1
14
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.
Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott onsdagen den 30 januari 1907.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Lindman,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Teolle,
Statsråden: Tingsten,
Albert Petersson,
Alfred Petersson,
Hederstierna,
Dyrssen,
Hammarskjöld,
Roos,
JUHLIN,
SWARTZ.
Departementschefen statsrådet Juhlin yttrade:
»På sätt chefen för justitiedepartementet denna dag anfört, har det
förslag till den politiska rösträttsfrågans lösning, som nyss blifvit underställdt
Kungl. Maj:ts pröfning, till förutsättning, bland annat, att landstingen
skola bildas genom proportionella val. Vid förarbetena till nämnda
förslag har det ålegat mig att i samråd med chefen för justitiedepartementet
undersöka, huru det proportionella valsättet lämpligen må komma
till användning vid utseendet af landstingsmän. Jag går nu att redogöra
för resultatet af denna undersökning och de ändringar i landstingsförordningen,
som i följd däraf ansetts böra vidtagas.
l/j
Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.
Proportionellt valsätt vid val till landsting skulle, ra^d bibehållande
af nu gällande bestämmelser om valkretsar och landstingsmännens
antal, i rätt många kretsar icke kunna komma till användning. Då för
närvarande hvarje stad samt hvarje härad eller tingslag utgör egen valkrets,
och rätten att utse flera än en landstingsman gjorts beroende af att
valkretsens folkmängd öfverstiger för stad 2,500 och för härad eller tingslag
5,000, inträffar nämligen i åtskilliga fall, att valkrets har att tillsätta
allenast en landstingman. Enmansval äger sålunda rum i 29 af rikets 88
stadsvalkretsar och i 46 af de 332 landsvalkretsarna. Härtill kommer, att
20 städer samt 114 härad eller tingslag hafva att, hvar för sig, välja
blott två landstingsmän; och om än tillämpningen af proportionellt valsätt
icke bör anses fullständigt utesluten i tvåmansvalkretsar, är ju dock
klart, att valsättet, i sådana kretsar verkar tämligen otillfredsställande.
Det har således gällt att i främsta rummet tillse, hvilka ändringar
böra i landstingsförordningen vidtagas i syfte att hvarje valkrets må äga
utse så stort antal landstingsmän, att krafvet på proportionalitet. kan anses
tillgodosedt. Och då anledning ej förefinnes att sänka de folkmängdssiffror,
som äro bestämmande för rätten att välja landstingsmän, böra de
ifrågasatta ändringarna afse bildande af större valkretsar.
Vid riksdagen 1859—1860 föreslogs inom borgarståndet, att stad med
mindre än 1,000 invånare skulle för val af landstingsmän sammanslås med
en eller flera städer i länet till en valkrets. Förslaget vann ej anklang.
Hvad landsbygden angår, väcktes vid 1899 års riksdag motion om den
ändring i landstingsförordningen, att, där jämlikt förordningen den 17
maj 1872 angående ändring i vissa fall af gällande bestämmelser om
häradsting flera härad eller tingslag blifvit till ett tingslag förenade,
sådant tingslag skulle utgöra en valkrets. Motionen afst.yrktes af lagutskottet
och blef af Riksdagens båda kamrar afslagen. För utskottets afstyrkande
hemställan åberopades såsom skäl att, med hänsyn till önskvärdneten
däraf att de olika orterna inom landstingsområdet blefve vid
landstinget behörigen representerade, en minskning af antalet valkretsar
ej syntes vara att förorda, då ju den mindre af de förutvarande, till en
förenade valkretsarna lätteligen komtne att förlora allt sitt inflytande på
tingets sammansättning eller åtminstone att få detsamma väsentligen reduceradt.
Hvad utskottet sålunda anfört synes mig emellertid afsevärdt
förlora i betydelse, då bildande af större valkretsar ifrågasättes i samband
med införande af proportionellt valsätt. Detta valsätt tillförsäkrar hvarje
mer betydande valmansgrupp att varda inom representationen företrädd,
och de skilda ortsintressena böra sålunda hafva utsikt att fortfarande göra
sig inom landstinget beaktade, äfven om nu gällande valkretsordning öfver
-
16
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.
gifves. Ä andra sidan lärer samma ordning icke böra rubbas i vidare
mån, än som påkallas för att det proportionella valsättet må kunna behörigen
verka. Med hänsyn härtill torde man kunna uppställa såsom grundsats,
att hvarje valkrets bör hafva den storlek, att för valkretsen utses
minst 3 men, å landet, ej flera än 6 landstingsmän. En dylik begränsning
låter många af de nuvarande valkretsarna bibehållas i sådan egenskap.
Nyss nämnda grundsats medger tydligen icke att, i likhet med hvad
nu är fallet, egenskapen af valkrets varder, genom bestämmelse i förordningen,
omedelbart anknuten vid vissa administrativa eller judieiella enheter.
Den förutsätter för sin tillämpning en särskild valkretsindelning,
för hvilken allenast de allmänna reglerna kunna i lagstiftningsväg gifvas;
regler, som böra vara af den art, att de på samma gång utesluta en
godtycklig användning och möjliggöra anpassning efter de olika orternas
skilda förhållanden. Hvad i sådant hänseende kräfves torde, beträffande
landsbygden, kunna vinnas, därest domsaga sättes såsom den normala valkretsen,
men jämväl stadgas, att delning af domsaga i visst fall måste
äga ruin, i andra åter må kunna ske, samt tillika lämnas föreskrifter,
hvilka vid verkställandet af sådan delning äro att iakttaga. I fråga om
städerna böra regler gifvas angående sammanslagning af mindre städer till
eu valkrets.
^Verkställandet af valkretsindelningen har jag ansett böra anförtros
åt landstinget själft. Bestämmes tillika, att förslag till indelningen skall
afgifvas af Kungl. Maj:ts befallningshafvande, torde vara vederbörligen sörjdt
för att indelningen sker med nödig sakkunskap och utan obehöriga bihänsyn.
Det år 1859 afgifna kommittébetänkande med förslag till, bland annat,
förordning om landsting upptog samma folkmängdsiffror, som sedermera
alltifrån förordningens ikraftträdande varit bestämmande för rätten att
utse landstingsmän eller 5,000 för landet och blott hälften häraf eller 2,5'' 0
för stad. Såsom grund för den städerna sålunda medgifna förmån anfördes
i betänkandet önskvärdheten åt, att den numeriska undervikt, hvari
städernas ombud alltid komme att befinna sig i förhållande till antalet af
häradenas ombud, i sin mån matte få en motvikt. För närvarande utgör
städernas sammanlagda antal landstingsmän 291 och motsvarar ungefär
29,7 procent af landsbygdens antal 977, ett förhållande mellan städernas
och landsbygdens representation, som torde vara icke obetydligt
gynnsammare för städerna än man vid landstingsförordningens tillkomst
tänkt sig skola blifva fallet. Fn ytterligare förskjutning till städernas
förmån skulle blifva en följd af den nu ifrågasatta ändrade valkretsindelningen.
Den minskning i antalet landstingsmän, som orsakas däraf att
17
Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 30.
flera nu befintliga valkretsar sammanslås till en, kommer nämligen företrädesvis
att drabba landsbygden. Medan städerna skulle förlora blott 6
eller 7 platser, skulle landsbygden mista ett 40-tal platser. Då en sådan
rubbning i hvad nu består icke synes mig kunna försvaras, har jag trott
en höjning af folkmängdssiffran för stad böra vidtagas, och jag skall i
sådant afseende tillåta mig hemställa, att siffran 2,500 utbytes mot 8,000.
Härigenom skulle väl antalet landstingsmän för städerna nedgå till omkring
en fjärdedel af sammanlagda antalet för landsbygden eller således
minskas något mera, än som påkallas för bevarandet af nu rådande proportion
mellan städernas och landsbygdens andelar i lånsrepresentationerna.
Men genom folkmängdens kraftigare tillväxt i städerna komine
förhållandet säkerligen ganska snart att utjämnas till det nuvarande.
Landstingsmannaval sker å landsbygden i allmänhet medelst elektorer,
i det att omedelbart val äger rum allenast i härad eller tingslag,
som innefattar blott en kommun. Sådana härad eller tingslag finnas för
närvarande till antal af 13 i Norrbottens län, 11 i Kopparbergs län, 5 i
Västerbottens län samt 1 i hvart af Uppsala län, Göteborgs och Bohus
län, Örebro län, Västmanlands län, Gäfleborgs län och Västernorrlands lån.
Det medelbara valsättet har dock vid flera tillfällen varit föremål
för anmärkning. Så har inom Riksdagen uttalats, att detta valsätt
förtager intresset för valen, obehörigen gynnar de större kommunerna
och, då elektorernas antal ofta är ringa samt för vissa valkretsar ej
större än tre eller fyra, lätt gifver upphof till kotteriväsen, så att verkligt
val knappast kan sägas äga rum. Orsaken till att de förslag, hvilka
afsett införande såsom regel af omedelbara landstingsmannaval, icke tillvunnit
sig bifall, lärer ock väsentligen vara att söka i den uppfattning,
att reformen utan samtidig begränsning af röstskalan skulle visa sig tämligen
kraftlös. I hvarje fall torde den nuvarande ordningen för medelbara
val icke utan betydande ändringar vara förenlig med införandet af proportionellt
valsätt vid själfva landstingsmannavalet. Skall sådant valsätt
användas inom elektorskår, bör utan tvifvel denna kår själf vara bildad
genom proportionella val. Tillämpningen af proportionell metod vid val
af elektorer för landstingsmannaval skulle emellertid förutsätta en genomgripande
ändring i bestämmelserna om elektorernas antal för hvarje valdistrikt,
antingen så, att flera distrikt (kommuner) sammansloges till ett,
eller så, att det stadgade förhållandet mellan folkmängden och antalet
elektorer jämkades i syfte att öka detta antal. För närvarande utse
nämligen de flesta kommuner blott en eller två elektorer. Att låta landstinget
framgå ur två proportionella val, af hvilka det ena ej hade annan
uppgift än att möjliggöra det andra, vore sålunda en så tyngande anordning,
Bill. till Riksd. Prot. 1907. I Sami. 1 Afd. 23 Häft. . 3
18
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 30.
att densamma icke utan tvingande skal bör tillgripas. Jag bar därför
funnit riktigast, att för samtliga valkretsar å landet stadgas användande
af omedelbart valsätt. Landstingsmannavalet kommer alltså att företao-as
vid kommunalstämma, men valsedlarna insändas för sammanräkning till
domhafvanden.
I stad väljas för närvarande landstingsman enligt de för val till
kommunalbefattningar därstädes gällande föreskrifter, således af stadsfullmäktige
eller, där sådana ej finnas, å allmän rådstuga. Städer, hvilka
sakna stadsfullmäktige, äro allenast östhammar, Öregrund, Sigtuna, Skanör
med Falsterbo och Nora. Blifver stad, hvari stadsfullmäktige äro tillsatta,
förenad till en valkrets med stad, där stadsfullmäktige ej finnas,
kunna naturligtvis stadsfullmäktige icke såsom valmanskår bibehållas.
Äfven för det fall att flera städer, som alla hafva stadsfullmäktige, tillsammans
utgöra en valkrets, skulle valens förrättande genom fullmäktige
kunna leda till oegentligheter, då ju förhållandet mellan folkmängden
och antalet fullmäktige ingalunda är för alla städer detsamma. Så hafva
Hedemora med 2,112 invånare och Säter med 795 invånare hvardera
20 stadsfullmäktige; i Falkenberg med 3,581 invånare är antalet
stadsfullmäktige 21 och i Kungsbacka med 1,029 invånare 20 o. s. v.
I stad, som har att ensam välja landstingsmän, skulle däremot stadsfullmäktiges
befattning med valen kunna fortfara.. De skäl, som tala för afskaffande
af det medelbara valsättet på landet, äga här ej giltighet. Och
om, på sätt jag ärnar föreslå, stadsfullmäktige väljas proportionellt, skulle
i själfva verket, från kommunal synpunkt betraktadt, egentlig anledning
saknas att uti ifrågavarande hänseende afvika från nu gällande ordning. Då
det emellertid med afseende på landstingens egenskap af politiska valmanskårer
är önskligt, att landstingsmannen utses genom omedelbara val,
lärer för samtliga städer sådant valsätt böra föreskrifvas.
Enligt de grunder, jag nu angifvit, har jag låtit utarbeta förslag
till lag om ändring i landstingsförordningen. Enligt detta förslag skulle
dels §§ 1 14, 16, 21, 26, 40, 47, 48, 58, 62 och 63 erhålla ändrad
lydelse, dels ock i förordningen införas ytterligare en paragraf; och torde
det tillåtas mig att nu underställa förslaget Kungl. Maj:ts pröfning.»
Sedan departementschefen härefter uppläst omförmälda förslag, anförde
han beträffande dess särskilda delar följande:
»Då enligt förslaget valkretsarna ä landet komma att bestämmas
genom beslut af vederbörande landsting, hafva i § 1 orden ''härader eller
tingslag’ utbytts mot ''landsbygd’. Nuvarande § 2 har inryckts i § 1 i
syfte att, utan väsentlig rubbning af förordningens paragratföljd, utrymme
Kungl. Majits Nåd. Proposition N:o 30. 19
må beredas för de erforderliga vidlyftigare bestämmelserna om landstingsmanna
valen.
Förslagets § 2 innefattar reglerna om valkretsar samt om antalet
landstingsmän för hvarje valkrets. Såsom Kungl. Maj:t behagade hinna,
har jag ansett den af mig förut angifna grundsats, att hvarje valkrets
skall hafva att välja minst 3 landstingsmän, ieke böra vara ovillkorlig.
Förslaget innebär sålunda för landsbygden att, på grund af synnerliga
skäl, inom domsaga må bildas valkrets, som har att välja färre än 3
landstingsmän, dock endast för så vidt valkretsen kommer att bestå af ett
eller flera tingslag. För städerna föreslås att stad, som har att välja färre än
3 landstingsmän, skall kunna bibehållas såsom egen valkrets för den händelse
den ej kan, i allt fall icke utan synnerlig olägenhet, förenas med en
eller flera dylika städer till valkrets med en folkmängd af minst 6,000.
Med den affattning, som de om bildande af en- eller tvåmansvalkretsar
gifna bestämmelser erhållit, torde en alltför utsträckt tillämpning af desamma
ej vara att befara. En garanti mot missbruk af den landstingen
härutinnan lämnade frihet har jag dock velat uppställa genom det i § 40
införda stadgande om kvalificerad pluralitet för beslut angående bildande
af sådana mindre valkretsar. I enahanda syfte har, i ett nytt mom. af
§ 58, föreskrifvits, att därest landstingets beslut om valkretsindelningen
afviker från hvad för landstinget föreslagits och Kungl. Maj:ts befallnings-''
hafvande finner beslutet därutinnan icke vara lagligen grundad!, befallningshafvanden
har att hänskjuta frågan till Kungl. Maj:ts bestämmande.
Nu gällande bestämmelse, att tingslag utgör egen valkrets, har
tilllämpats så att, om två eller flera tingslag blifvit förenade till ett,
hvart och ett af de äldre tingslagen ändock valt landstingsmän för
sig. Då emellertid någon anledning att sålunda vid valkretsindelningen
afvika från gällande judiciell indelning icke synes mig förefinnas, har jag
ansett det böra tydligen uttalas, att med tingslag förstås sådan del af
domsaga, som utgör egen domkrets. Vid valkretsindelningen kommer följaktligen
icke att tagas hänsyn till gammalt tingslag, med mindre detsamma
jämväl utgör härad. Om, exempelvis, Finspånga läns härads domsaga
delas — hvilket, enligt förslaget, ankommer på landstingets pröfning —
skall delningen ske efter kommuner, ehuru två af domsagans kommuner
äro uppdelade mellan de båda gamla, nu till ett förenade tingslagen.
Mom. 4 i den föreslagna § 2 motsvarar nuvarande § 4. Den tilllagda
bestämmelsen om antalet landstingsmän för hvarje valkrets å landet
har ansetts kunna göras ovillkorligen bindande.
I mom. 6 innehållas föreskrifterna om fastställandet af valkretsindelning
och hvad därmed äger samband. Sådant fastställande har ansetts
20
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.
höra äga rum blott eu gång — i ett slutstadgande anger lagförslaget tiden
härför — och den fastställda ordningen är följaktligen ej, såsom den
hvilken jämlikt § 13 riksdagsordningen skall gifvas för valen till Riksdagens
andra kammare, till sin giltighet inskränkt inom viss tidrymd.
Klart är dock att den måste kunna jämkas efter ändrade förhållanden,
och det torde jämväl, oberoende häraf, vara önskligt att, därest ordningen
visar sig i något afseende verka mindre tillfredsställande, möjlighet till
rättelse förefinnes. 1859 års kommittéförslag, hvilket begränsade antalet
af landstingets ledamöter jämväl uppåt (till högst 50) och uppdrog åt
första sammanträdande landsting att bestämma antalet landstingsmän såväl
för hela länet som särskild! för hvarje valkrets, föreskref tillika, att den
sålunda gjorda bestämningen skulle af landstinget hvart tionde år öfverses
för vidtagande af de ändringar, som af nya förhållanden kunde påkallas.
Då emellertid förhållandena kunna hafva så ändrats, att ett fortsatt tilllämpande
af den fastställda ordningen icke är möjligt — landsbygd har
t. ex. öfvergått till stad — har det synts riktigast, att ej stadga någon
viss tid när jämkning bör ske.
De i § 2 gifna bestämmelser om valkretsindelningen och antalet
landstingsmän för hvarje valkrets uppfylla icke sitt ändamål, att möjliggöra
införandet af proportionellt valsätt, med mindre hela det för
hvarje valkrets föreskrifna antal landstingsmän på en gång väljes. Genom
ett i förslaget efter de särskilda paragraferna intaget stadgande är af sådant
skäl sörjdt för att, då den nya valkretsindelningen första gången
tillämpas, landstingets samtliga ledamöter skola väljas. Då vidare anledning:
saknas att frångå regeln om att halfva antalet af de sålunda valda
skall utträda redan efter halfva tjänstgöringstidens förlopp, har det varit
nödigt att affatta denna regel så, att den icke verkar rubbning i
det antal landstingsmän, som vid fastställandet af valkretsindelningen beräknats
skola för hvai''je valkrets på en gång utses. Den i § 16 enligt
dess ursprungliga lydelse gifna bestämmelse om utlottning har nämligen
tillämpats olika, i det att i vissa län utlottats hälften af antalet landstingsmän
för hvarje valkrets, i andra åter samtliga landstingsmän för så
många valkretsar, att de utlottade motsvarat hälften af antalet landstingsmän
för hela länet. Sistberörda förfaringssätt är naturligtvis det enda,
som öfverensstämmer med grunderna för förslaget. Genom den i mom.
5 af förslagets § 2 intagna föreskrift om valkretsarnes fördelning i
grupper och , den härtill svarande bestämmelsen i den föreslagna § 16
om lottning ^mellan grupperna har samma förfaringssätt blifvit tydligen
lagfästadt.
21
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.
De jämkningar i den fastställda valkretsindelningen, som kunna varda
af landstinget vidtagna, komma säkerligen att så småningom medföra en
förskjutning därhän, att landstinget ej förnyas med halfva antalet landstingsman
hvarje år. I likhet med den departementschef, som inför
Kungl. Maj:t år 1905 föredrog frågor om ändrad lydelse af vissa paragrafer
i landstingsförordningen, anser jag emellertid principen om sådan
förnyelse icke vara af så stor vikt, att för densammas upprätthållande särskilda
stadganden böra gifvas.
Med de i § 58 mom. 2 gifna föreskrifter öfverensstämmer naturligtvis
ej att tillåta klagan öfver sådana landstingets beslut, som i § 2 mom.
6 afses. Till förekommande af all tvekan härutinnan har i § 62 intagits
ett stadgande, som utesluter besvärsrätt, uti ifrågavarande fall.
§ 3 i förslaget öfverensstämmer med de tillägg, som genom lagen
den 26 april 1905 gjorts till §§ 3 och 6 i förordningen; dock har bestämmelsen
om den kungörelse, som det åligger Kungl. Maj:ts befallningshafvande
att om landstingsmannavalen utfärda, lämpats efter förslagets
innehåll i öfrigt.
För att åskådliggöra huru stadgandena om valkretsindelningen kunna
komma att verka, har jag låtit utarbeta förslag till sådan indelning för
hvarje landstingsområde. Förslaget, som grundats på uppgifterna om folkmängden
vid slutet af år 1905, men i öfrigt hänför sig till förhållandena
år 1907, torde få såsom bilaga fogas vid protokollet i detta ärende.
I § 5 lämnas föreskrifter om själfva valens förrättande och angifves,
hvilka myndigheter hafva att verkställa röstsammanräkningen. I den mån
paragrafens innehåll skiljer sig från nu gällande stadganden betingas det
af de allmänna grunder, jag angifvit för landstingsförordningens omarbetning,
och har väsentligen sin förebild i den ifrågasatta lagen om val till
Riksdagen. Då det relativa maximum för röstberäkning i landskommuner
verkar helt olika i skilda kommuner, har det för landstingsmannavalen,
där med det omedelbara valsättets införande röstvärden från flera kommuner
blifva att sinsemellan jämföra, varit nödigt att borttaga antydda begränsning.
Anmärkas må i detta sammanhang, hurusom andra författningsförslag,
hvilka jag förut i dag underställt Kungl. Maj:ts pröfning, komma
att undanröja det hinder för tillämpning å landsbygden af omedelbart
valsätt, som kunde ligga i hittills gällande bestämmelser om röstvärdets
beräkning i åtskilliga landskommuner (delar af Kopparbergs län,
vissa köpingar) på särskild!, från den allmänna regeln för landsbygden
afvikande sätt. Till de i § 5 meddelade stadgandena om röstlängds justering
ansluter sig det nya stycket i § 13.
22
Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.
Den valmetod, som af chefen för justitiedepartementet förordats att
komma till användning för val till Riksdagen, anser jag böra tillämpas
jämväl vid landstingsmannavalen. Reglerna härom innefattas i §§ 4 samt
6—9 och öfverensstämma med stadgande™ i förslaget till lag om val
till Riksdagen, med de afvikelser allenast, som betingas af valsedlarnas
olika röstvärden och däraf att till landsting böra samtidigt utses både
ledamöter och suppleanter för dem. Då det med ett proportionellt valsätt
måste anses önskligt, att landstingsman ersättes af suppleant från samma
meningsgrupp, har jag trott suppleantvalet böra ordnas i närmaste anslutning
till hvad som föreslagits skola gälla, då ledig plats i Riksdagen fylles
genom fortsättning af det valförfarande, hvarigenom den afgångne
blef utsedd. För hvarje landstingsman kommer sålunda att finnas åtminstone
en suppleant, hvilken måste antagas tillhöra samma meningsgrupp
som landstingsmannen och därför har att i främsta rummet fylla dennes
plats. Suppleant är dock skyldig tjänstgöra i stället för hvilken som helst
af valkretsens landstingsmän, men den ordning, i hvilken suppleanterna
skola till tjänstgöring inkallas, måste naturligtvis, i motsats till hvad nu
är fallet, bestämmas olika för hvarje särskild landstingsman.
Första stycket af § 14 samt § 21 hafva lämpats till öfverensstämmelse
med det föreslagna stadgandet om ordningen mellan flera suppleanter.
Nuvarande § 7 har upptagits i § 10. I öfrigt har i sistnämnda
paragraf bibehållits stadgandet om villkoren för valbarhet till suppleant,
hvarjämte i paragrafen inryckts nu gällande § 11. Detta nummer har
tilldelats nuvarande § 8. De ändringar, som föreslås i § 12 och i första
stycket af § 13, äro betingade af förslagets innehåll i öfrigt.
Beträffande § 16 har jag redan yttrat mig vid redogörelsen för §
2. I detta sammanhang må blott ytterligare anmärkas, hurusom bestämmelsen
om utlottning af halfva antalet landstingsmän och suppleanter,
hvilken bestämmelse genom förordningen den 28 november 1890 flyttades
från § 16 till § 63, i förslaget återförts till sin ursprungliga plats.
I § 26 har ej annan förändring vidtagits än att, för vinnande af
öfverensstämmelse med den eljest redan genom lagen den 26 april 1905
i förordningen införda terminologi, uttrycket Valdistrikten’ ersatts af Valkretsarna’.
Andringarna i §§ 47 och 48 bero af den omläggning af grunderna
för den kommunala beskattningen, hvarom jag förut i dag hos Kungl. Maj:t
gjort framställning.
Då fastställande af ordning, som i § 2 mom. 6 sägs, uppdragits åt
landstinget själtt, har det varit nödigt gifva särskild föreskrift angående
23
Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.
afgörandet af, hvilka bestämmelser böra tillämpas vid val första gången
till nybildadt landsting. Det bände ifrågasättas att anförtro detta afgörande
åt Kungl. Maj:ts befallningshafvande, med rätt för det nya
landstinget att själft bestämma den ordning, som för framtiden borde
följas. Jag har dock ansett mer öfverensstämmande med förslaget i öfrigt
att låta ordning, hvarom nu är fråga, fastställas af det äldre landstinget
vid dess sista lagtima möte, och föreskrift härom har intagits i § 63.
Kungl. Maj:t lärer således, vid bifall till framställning om bildande af iner
än ett landsting inom ett län, meddela sådana bestämmelser om tiden, då
de nya landstingen skola träda i verksamhet, att, före valen till dessa ting,
omförmälta ordning kan varda på föreskrifvet sätt fastställd. _a.t § 16
har i förslaget gifvits den affattning, att den nu i § 63 förefintliga, särskilt
för nybildadt landsting meddelade bestämmelse om utlottning af
landstingsman och suppleanter blifvit öfverflödig.
1 första stycket af den föreslagna nya paragrafen, § 64, har intagits
ett stadgande, hvilket öfverensstämmer med § 54 i förordningen om kommunalstyrelse
i stad. Ett dylikt stadgande synes icke böra saknas i landstingsförordningen,
däri, enligt förslaget, flerstädes talas om magistrats befattning
med valen. Till förebyggande af formella fel vid landstingsmannavalen
har, i likhet med hvad för närvarande gäller för val till Riksdagens
andra kammare, föreskrifvits att valprotokollen skola affattas enligt
formulär, som af Kungl. Maj:t fastställas.
Någon särskild bestämmelse om tiden, när den föreslagna lagen skall
träda i kraft, har icke ansetts erforderlig. De allmänna reglerna i detta
ämne komma således att lända till efterrättelse.
Då det förslag till ändring af landstingsförordningen, för hvilket jag
nu redogjort, är föranledt af de ifrågasatta ändringarna i rikets grundlagar,
synes mig däraf följa, att antagandet af förstnämnda ändringsförslag
bör göras beroende af frågan, huruvida grundlagsändringarna blifva
definitivt beslutade.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt hemställer jag, att Kungl.
Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att antaga nu framlagda förslag till lag angående
ändring i vissa delar af förordningen om landsting den 21 mars 1862
under den förutsättning, att ändring af rikets grundlagar i öfverenstämmelse
med Kungl. Maj:ts proposition n:r 28 vid 1907 års riksmöte varder
af Riksdagen i grundlagsenlig ordning beslutad.»
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena och statsrådet
Tingsten hänvisade till sitt vid föredragningen af nådiga propositionen
denna dag angående ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen
afgifna yttrande.
24
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.
Statsrådets öfriga ledamöter instämde i hvad föredraganden anfört
och hemställt;
och behagade Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
med bifall till denna hemställan förordna, att
till Riksdagen skulle aflåtas nådig proposition af den
lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar.
Ur protokollet
E. K. Almqvist.
Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 30.
25
Bilaga.
Förslag till valkretsindelning för val af landstingsmän.
Antal valkretsar. |
Holk- |
Antal landstings- män. |
! i |
|||
Valkretsar. |
mängd |
Alternativa förslag m. m. |
||||
d. “Vis |
||||||
(Landstingsområden och domsagor.) |
Nu- va- |
Enligt för- |
Nu- va- |
Enligt för- |
||
rande. |
slaget. |
rande. |
slaget. |
|||
Stockholms län. |
||||||
Stockholms läns Västra domsaga |
4 |
i |
— |
1 |
||
| Hela domsagan......... |
— |
— |
20,416 |
6 |
5 |
1 1 '' |
1 Norra Roslags domsaga . . |
3 |
2 |
— |
— |
- |
| |
j Frösåkers tingslag....... j Närdinghundra samt Väddö och |
— |
— |
13,783 |
3 |
3 |
. |
i Häfverö tingslag....... |
— |
■- |
16,657 |
4 |
4 |
i |
Mellersta Roslags domsaga . |
4 |
1 |
— |
— |
— |
|
Hela domsagan......... |
— |
— |
22,428 |
6 |
5 |
|
Södra Roslags domsaga . . |
5 |
3 |
— |
— |
— |
|
Färentnna och Sollentuna härad . |
— |
21,595 |
5 |
5 |
||
Danderyds skeppslag...... |
— |
— |
18,625 |
4 |
4 |
|
Åkers och Värmdö skeppslag . . |
— |
14,833 |
4 |
3 |
||
Södertörns domsaga . . . |
3 |
3 |
_ |
_ |
_ |
Delas Södertörns domsaga i val- |
Sotholms tingslag........ |
_ |
— |
13,173 |
3 |
3 |
kretsar efter tingslagen, komma |
Huddinge, Brännkyrka och Hacka |
och 3 landstingsmän, på Svart- |
|||||
kommuner af Svartlösa tingslag |
— |
19,559 |
1 r |
4 |
lösa tingslag 26,152 inv. och 6 |
|
Återstoden af Svartlösa tingslag 1 |
— |
13,490 |
H |
3 |
landstingsmän samt på Öknebo |
|
. Städerna. |
||||||
Södertälje........... |
1 |
1 |
9,245 |
4 |
4 |
|
Norrtälje, Vaxholm och Sigtuna . |
3 |
1 |
6,492 |
4 |
3 |
Länets fem smärre städer kunna |
Östhammar och Öregrund .... |
2 |
1 |
2,032 |
2 |
1 |
ock förenas till 1 kreis, med |
Summa för Stockholms län i |
25 |
13 |
192,328 |
53 |
47 |
|
Däraf: |
||||||
| Landsbygden.......... |
19 |
10 |
174,559 |
43 |
39 |
|
| Städerna ............ |
6 |
3 |
17,769 |
10 |
8 |
Bil. till Riksd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 23 Håft.
4
26
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 30.
Valkretsar. |
Antal valkretsar. |
Folk- mängd |
Antal landstings- man. |
Alternativa förslag m n |
||
(Landstingsområden och domsagor.) |
Nu- va- rande. |
Enligt för- slaget. |
d. 3l/u |
Nu- va- rande. |
Enligt för- slaget. |
|
Uppsala län. |
||||||
Uppsala läns Södra domsaga . |
4 |
1 |
— |
— |
— |
|
Hela domsagan......... |
— |
21,328 |
6 |
5 |
||
Uppsala läns Mellersta domsaga |
6 |
1 |
— |
— |
— |
|
Hela domsagan ......... |
— |
— |
23,146 |
6 |
5 |
|
Uppsala läns Norra domsaga . |
7 |
2 |
— |
— |
— |
|
Norunda och Olands härad . . . |
- |
— |
25,830 |
8 |
6 |
1 |
Örbyhus härad......... |
— |
— |
26,288 |
6 |
6 |
|
Städerna. |
||||||
Uppsala............ |
1 |
1 |
24,339 |
10 |
9 |
|
Enköping........... |
1 |
1 |
4,679 |
2 |
2 |
|
Summa för Uppsala län |
19 |
6 |
125,610 |
38 |
33 |
|
Däraf: |
||||||
Landsbygden.......... |
17 |
4 |
96,592 |
26 |
22 |
|
Städerna ............ |
2 |
2 |
29,018 |
12 |
11 |
|
Södermanlands län. |
||||||
Nyköpings domsaga . . . |
4 |
2 |
— |
— |
— |
|
Jönåkers tingslag........ |
— |
— |
18,068 |
4 |
4 |
|
Eönö, Hölebo och Daga tingslag . |
— |
— |
26,338 |
7 |
6 |
'' |
Oppunda och Villåttinge härads |
2 |
3 |
_ |
_ |
_ |
|
Västra Vingåkers, Östra Vingåkers, Återstoden af Oppunda tingslag . |
— |
— |
15,522 19,629 |
M |
4 4 |
|
Villåttinge tingslag....... |
— |
— |
12,661 |
3 |
3 |
| |
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.
27
Antal valkretsar. |
Folk- |
Antal landstings- man. |
||||
Valkretsar. |
mängd |
Alternativa förslag m. m. |
||||
d. 31/l2 |
||||||
(Landstingsområden och domsagor.) |
Nu- va- |
Enligt för- |
Nu- va- |
Enligt för- |
||
rande. |
slaget. |
rande. |
älaget. |
|||
Lifgedingets domsaga. . . j |
4 |
2 |
— |
— |
— |
Fors och Klosters kommuner äro |
Väster- och Öster-Rekarne härads |
||||||
tingslag........... |
— |
— |
21,704 |
5 |
5 |
|
Åkers och Selebo härads tingslag . j |
— |
— |
14,965 |
4 |
3 |
|
Städerna. |
||||||
Nyköping........... |
1 |
1 |
8,363 |
4 |
3 |
|
Eskilstuna........... |
1 |
1 |
25,967 |
11 |
9 |
|
Strängnäs, Mariefred, Torshälla och |
6,359 |
|||||
Trosa............ |
4 |
1 |
5 |
3 |
||
Summa för Södermanlands län |
16 |
10 |
169,576 |
51 |
44 |
|
Däraf: |
||||||
Landsbygden.......... |
10 |
7 |
128,887 |
31 |
29 |
|
Städerna ............ |
6 |
3 |
40,689 |
20 |
15 |
|
Östergötlands läns landstings- |
||||||
område. |
||||||
Kinda och Tdre domsaga. . |
2 |
1 |
— |
— |
— |
|
Hela domsagan......... |
— |
— |
26,309 |
6 |
6 |
|
Vi folka. Valkebo och Gullbergs |
||||||
domsaga...... |
3 |
1 |
— |
— |
— |
|
Hela domsagan......... |
— |
— |
25,679 |
7 |
6 |
|
Åkerbo, Bankekinds och Hane- |
||||||
kinds domsaga .... |
3 |
1 |
— |
— |
— |
|
Hela domsagan......... |
— |
— |
24,870 |
7 |
5 |
|
Hammarkinds, Stegeborgs och |
||||||
Skärkinds domsaga . . . |
3 |
1 |
— |
— |
||
Hela domsagan......... |
— |
— |
22,319 |
6 |
5 |
|
Finspånga läns härads domsaga |
2 |
2 |
— |
— |
Alternativt kan Finspånga läns |
|
Godegårds, Tjällmo och Hällestads |
10,863 |
utgöra 1 valkrets, med 6 lands- |
||||
kommuner.......... |
— |
— |
H |
3 |
tingsmän. |
|
Domsagans återstående del.... |
— |
— |
15,780 |
4 |
28
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.
1 Valkretsar. |
Antal valkretsar. |
Folk- mängd |
Antal landstings- män. |
| Alternativa förslag m. m. |
||
(Landstingsområden och domsagor.) |
Nu- va- rande |
Enligl för- slaget |
d. »V» |
Nu- va- rande |
Enligt för- slaget. |
|
Björkekindsm.Jl. härads domsaga |
5 |
2 |
||||
Björkekinds, Östkinds och Lösings |
||||||
härad ............ |
— |
— |
18,560 |
5 |
4 |
|
Bråbo och Memmings härad . . . |
— |
— |
19,542 |
5 |
4 |
|
Lysings och Göstrings domsaga |
2 |
1 |
— |
— |
_ |
|
1 Hela domsagan......... |
— |
— |
24,444 |
5 |
5 |
|
• Aska. Dals o. Bobergs domsaga [ Yästra Hy och Vinnerstads kom-muner samt Motala landskom- |
3 |
2 |
— |
— |
— |
Alternativt kan Aska, Dals och |
i mun af Aska härad..... 1 Återstoden af Aska härad samt |
— |
— |
11,971 17,580 |
3 4 |
tingsmän. |
|
Städerna. |
||||||
: Linköping........... |
1 |
1 |
16,125 |
7 |
6 |
|
J Motala, Vadstena och Skeninge. . |
3 |
1 |
6,555 |
4 |
3 |
Alternativt kunna Motala, Vad- ; |
: Söderköping.......... |
1 |
1 |
2,064 |
1 |
1 |
stena, Skeninge och Siderkö- j |
! S:a f. Österg:s läns landst.-område i |
28 |
14 |
242,661 |
67 |
59 |
inv. och 3 landstingsmä.. |
I Däraf: |
||||||
Landsbygden.......... |
23 |
11 |
217,917 |
55 |
49 |
|
Städerna ............ |
5 |
3 |
24,744 |
12 |
10 |
|
Jönköpings län. |
||||||
Tveta, Vista och Mo domsaga . |
3 |
2 |
— |
— |
— |
|
Vista härad samt Hakarps, Ögges-torps, Svarttorps, Lekeryds, |
||||||
rad............. Återstoden af Tveta härad samt Mo |
26,327 16,616 |
H |
6 4 |
Kung i. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.
29
Valkretsar. |
Antal valkretsar. |
Folk- mängd |
Antal landstings- män. |
Alternativa förslag m. in. |
||
(Landstingsområden och domsagor.) |
Nu- va- rande. |
Enligt för- slaget. |
d. 31/ia 1905. |
Nu- va- rande. |
Enligt för- slaget. |
|
Norra och Södra Vedbo domsaga |
2 |
2 |
||||
Norra Vedbo tingslag...... |
— |
— |
18,159 |
4 |
4 |
|
j Södra Vedbo tingslag...... |
— |
— |
14,221 |
3 |
3 |
|
Ostra härads domsaga . . |
1 |
1 |
— |
— |
— |
|
Hela domsagan......... |
— |
— |
22.671 |
5 |
5 |
i |
Västra härads domsaga . . |
1 |
1 |
— |
— |
— |
|
j Hela domsagan......... |
— |
— |
28,227 |
6 |
6 |
|
Östbo och Västbo domsaga . |
2 |
2 |
— |
— |
— |
|
Östbo tingslag......... |
— |
— |
22,595 |
5 |
5 |
i |
Västbo tingslag......... |
— |
— |
28,398 |
6 |
6 |
i |
Städerna. |
||||||
Jönköping........... |
1 |
1 |
23,310 |
10 |
8 |
|
Eksjö och Gren na........ |
2 |
1 |
5,653 |
3 |
2 |
|
Summa för Jönköpings län |
12 |
10 |
208,177 |
52 |
49 |
|
Häraf: |
||||||
Landsbygden.......... |
9 |
8 |
177,214 |
39 |
39 |
|
Städerna ............ |
3 |
2 |
28,963 |
13 |
10 |
|
Kronobergs län. |
||||||
Östra Värends domsaga . . |
2 |
3 |
— |
— |
— |
|
Växjö landskommun, Hemmesjö, |
17,927 12,345 |
|||||
tingslag........... Återstoden af Konga tingslag . . |
_ |
_ |
H |
4 3 |
||
1 Uppvidinge tingslag....... |
— |
— |
25,913 |
6 |
6 |
30
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.
1 Valkretsar. |
Antal valkretsar. |
Folk- mängd |
Antal landstings- män. |
Alternativa förslag m. m. |
||
(Landstingsområden ock domsagor.) |
Nu- -Enligt |
d. 31/l9 1905. |
Nu- va- rande. |
Enligt för- slaget. |
||
Mellersta Värcnds domsaga ■ |
2 |
1 |
||||
j Hela domsagan......... |
— |
— |
25,753 |
6 |
6 |
|
Västra Värends domsaga . . |
1 |
1 |
— |
— |
— |
|
Hela domsagan......... |
— |
— |
28,691 |
6 |
6 |
|
Sunnerbo domsaga . . . |
1 |
2 |
— |
— |
— |
|
Hyittaryds, Dörarps, Berga, An-gelstads, Ljungby, Känna, Södra |
18,957 |
M |
4 |
|||
Domsagans återstående del .... |
— |
— |
20,152 |
5 |
||
Staden. |
||||||
Växjö............. |
1 |
1 |
7,817 |
4 |
3 |
|
Summa för Kronobergs län |
7 |
8 |
157,555 |
37 |
37 |
|
Däraf: |
||||||
Landsbygden.......... |
6 |
7 |
149,738 |
33 |
34 |
|
Staden ............. |
1 |
1 |
7,817 |
4 |
3 |
|
Kalmar läns Norra landstings-område. |
||||||
Tjusts domsaga .... |
2 |
2 |
— |
— |
— |
|
Norra Tjusts härad....... |
— |
— |
19,100 |
4 |
4 |
|
Södra Tjusts härad....... |
— |
— |
20,497 |
5 |
5 |
|
Sevede och Tunaläns domsaga . |
2 |
1 |
26,615 |
6 |
6 |
Alternativt 2 valkretsar: Sevede |
Aspelands och Handbörds dom-saga (del af)..... |
1 |
1 |
— |
— |
— |
|
Domsagodclen (Aspelands tingslag) |
— |
—■ |
13,307 |
3 |
3 |
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.
31
Antal valkretsar. |
Folk- |
Antal landstings- |
||||
Valkretsar. |
mängd |
män. |
Alternativa förslag in. m. |
|||
d. 3Vn |
||||||
(Landstingsområden och domsagor.) |
Nu- va- |
Enligt för- |
Nu- va- |
Enligt för- |
||
rande. |
slaget. |
rande. |
slaget. |
|||
Städerna. |
||||||
Västervik........... |
i |
i |
9,045 |
4 |
4 |
|
Vimmerby........... |
i |
i |
2,350 |
1 |
1 |
|
S:a f. Kalmar läns Norra landst.omr. |
7 |
6 |
90,914 |
23 |
23 |
|
Däråt-: |
||||||
Landsbygden.......... |
5 |
4 |
79,519 |
18 |
18 |
|
Städerna ............ |
2 |
2 |
11,395 |
5 |
5 |
|
Kalmar länk Södra landstings- |
||||||
område. |
||||||
Aspelands och Handbörds dom- |
1 |
|||||
saga (del af)..... |
1 |
— |
— |
— |
||
j Domsagodelen (Handbörds tingslag) |
— |
— |
16,443 |
4 |
4 |
|
i Norra Möre och Stranda domsaga |
2 |
2 |
— |
— |
— |
|
Norra Möre tingslag...... |
— |
— |
13,140 |
3 |
3 |
Alternativt kan Norra Möre och |
j Stranda tingslag........ |
— |
— |
14,795 |
3 |
3 |
Stranda domsaga utgöra 1 val-krets, med 27,935 inv. och 6 |
Södra Möre domsaga . . . |
1 |
2 |
— |
— |
— |
landstingsman. |
\ Gullabo, Vissefjärda, Karlslnnda, |
||||||
Oskars, Örsjö och Madesjö kom-muner samt Nybro köping . . . |
— |
— |
20,328 |
1 9J |
5 |
|
j Domsagans återstående del . . . |
— |
— |
20,665 |
f l |
5 |
|
| Ölands domsaga (utom Borgholm) |
2 |
2 |
— |
— |
— |
Alternativt kan Ölands domsaga |
j Ölands Norra mots tingslag . . . |
— |
— |
15,160 |
4 |
4 |
utgöra 1 valkrets, med 27,886 |
Ölands Södra mots tingslag . . . |
— |
— |
12,726 |
3 |
3 |
|
Städerna. |
||||||
! Kalmar............ |
1 |
1 |
13,915 |
6 |
5 |
|
i Oskarshamn.......... |
1 |
1 |
7,705 |
4 |
3 |
|
Borgholm........... |
1 |
1 |
1,085 |
1 |
1 |
|
| S:a f. Kalmar läns Södra landst.omr. |
9 |
10 |
135,962 |
37 |
36 |
|
Däraf: |
||||||
| Landsbygden.......... |
6 |
7 |
113,257 |
26 |
27 |
|
| Städerna ............ |
3 |
3 |
22,705 |
11 |
9 |
32
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.
Valkretsar. |
Antal yalkretsar. |
Folk- mängd |
Antal landstings- man. |
1 i Alternativa förslag m. m. |
||
(Landstingsområden och domsagor.) |
Nu- va- rande. |
Enligt för- slaget. |
d. 81/is |
Nu- va- rande. |
Enligt för- slaget. |
|
Gottlands län. |
||||||
Gottlands Norra domsaga . . 1 Färd, Bunge, Fleringe, Rute, Hellvi, | Lärbro, Halls, Hangvars, Boge, I Domsagans återstående del ... |
i — |
2 |
11,115 10,846 |
M |
5 5 |
Beträffande antalet landstingsmän |
j Gottlands Södra domsaga . . |
i |
2 |
— |
— |
— |
stad. |
t Västerhejde, Träkumla, Stenknmla, | Mästerby, Väte, Hej de, Klinte, |
11,425 |
M |
5 |
|||
1 Domsagans återstående del.... |
— |
— |
11,010 |
5 |
||
Staden. |
||||||
Visby............. |
i |
1 |
9.003 |
6 |
7 |
|
Summa för Gottlands län |
B |
5 |
53,399 |
26 |
27 |
|
Däraf: |
||||||
Landsbygden.......... |
2 |
4 |
44,396 |
20 |
20 |
|
Staden ............. |
1 |
1 |
9,003 |
6 |
7 |
|
Blekinge län. |
||||||
Östra härads domsaga . . |
1 |
1 |
— |
— |
— |
|
Hela domsagan......... |
— |
— |
25,085 |
6 |
6 |
|
Medelstads härads domsaga . |
1 |
2 |
— |
— |
— |
|
Nättraby, Hasslö och Aspö, Frid-lefstads, Sillhöfda, Tvings och |
16,296 |
4 |
i |
|||
Domsagans återstående del ... . |
— |
— |
17,369 |
f 71 |
4 |
Kungl. Maj:tu Nåd. Proportion N:o 30.
33
Valkretsar. |
Antal valkretsar. |
Folk- mängd |
Antal landstings- män. |
||
(Landstingsområden och domsagor.) |
Nu- va- rande. |
Enligt för- slaget. |
d. 8>/is 1905. |
Nu- va- rande. |
AiioriMTiva jorsmg m. in. Enligt för- slaget. i |
Bräkne härads domsaga . . |
i |
1 |
|||
Hela domsagan......... |
— |
— |
24,836 |
5 |
5 |
Listers härads domsaga . . |
i |
1 |
— |
— |
— ! |
Hela domsagan......... |
— |
— |
25,442 |
6 |
6 |
Städerna. |
|||||
Karlskrona........... |
i |
1 |
26,673 |
ii |
9 |
Karlshamn........... |
i |
1 |
7.282 |
3 |
3 |
Ronnehv och Sölvesborg..... |
2 |
1 |
5,772 |
3 |
2 |
Summa för Blekinge län |
8 |
8 |
148.755 |
41 |
39 |
Dära t'': |
|||||
Landsbygden.......... |
4 |
5 |
109,028 |
24 |
25 |
Städerna ............ |
4 |
3 |
39,727 |
17 |
14 { |
Kristianstads län. |
■ |
||||
Norra Åsbo domsaga . . . |
1 |
1 |
— |
— |
'' — |
Hela domsagan......... |
— |
— |
25.244 |
6 |
6 | j |
Södra Åsbo och B järn domsaga Södra Åsbo härad ....... Bjäre härad .......... |
2 |
2 |
13.480 13,659 |
O 3 |
i — Alternativt kan Södra Åsbo och krets, med 27,139 inv. och 6 3 landstingsman. |
Västra G binge domsaga . . |
1 |
2 |
— |
- |
- • |
Vankifva, Finja, Matteröds, Torups, |
16,032 |
M |
| 4 |
||
Domsagans återstående del. . . . |
— |
— |
17.513 |
4 1 |
|
Villands o. Ostra Göinge domsaga |
2 |
2 |
— |
— |
— |
Villands tingslag........ |
— |
— |
24,188 |
5 |
5 |
Östra Göinge tingslag...... |
— |
— |
26,073 |
6 |
6 |
Bih. till Riksd. Prot. 1007. 1 Sami. 1 Afd. 23 Höft.
5
34
Kanyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.
Valkretsar. |
Antal valkretsar. |
Folk- mängd |
Antal landstings- män. |
Alternativa förslag m. in. |
||
(Landstingsområden och domsagor.) |
Ku- ra- rande. |
Enligt för- slaget. |
d. »Va |
Nu- va- rande. |
Enligt för- slaget. |
|
Gärds och Albo domsaga . . |
2 |
2 |
||||
Gärds härad.......... |
— |
— |
22,564 |
5 |
5 |
|
Albo härad........... |
— |
— |
10,889 |
3 |
3 |
|
Ingelstads o. Järrestads domsaga |
2 |
2 |
— |
— |
||
] Järrestads härad samt Ostra Herre-stads, Smedstorps, Östra Hoby |
15,778 |
1 7 i |
4 |
|||
Återstående del af Ingelstads härad |
— |
— |
18,184 |
f M |
4 |
|
Städerna. |
||||||
.Kristianstad.......... |
1 |
1 |
10,919 |
5 |
4 |
|
Ängelholm........... Simrishamn.......... |
1 1 |
1 1 |
3,514 2,067 |
2 1 |
2 1 |
Ängelholm och Simrishamn kunna |
Summa för Kristianstads län |
13 |
14 |
220.104 |
53 |
54 |
|
Däraf: |
||||||
Landsbygden.......... |
10 |
11 |
203,604 |
45 |
47 |
|
Städerna....... .... |
3 |
3 |
16,500 |
8 |
7 |
|
Malmöhus läns landstings-område. |
||||||
Oxie och Skytts domsaga ■ ■ |
2 |
3 |
— |
— |
— |
|
Fosie, Husie, Västra Skreflinge, |
16,462 |
1 7| |
4 |
|||
Återstående del af Oxie härad . . |
— |
— |
15,030 |
1 7) |
4 |
|
Skvtts härad.......... |
— |
— |
18,796 |
4 |
4 |
|
Luggude domsaga . ■ ■ |
1 |
2 |
— |
— |
||
Vikens, Väsby, Höganäs, Brunnby, |
26,710 |
H |
6 |
|||
Domsagans återstående del... . |
— |
— |
27,483 |
6 |
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.
35
Valkretsar. |
Antal valkretsar. |
Folk- mängd |
Antal landstings- män. |
Alternativa förslag in. in. |
||
(Landstingsområden och domsagor.) |
Nu- va- rande. |
Enligt för- slaget. |
d. sl/ia 1905. |
Nu- va- rande. |
Eldigt för- slaget. |
|
Rönneberqs, Onsjö och Harjaqers Rönnebergs och Onsjö härad . . . Torna och Bara domsaga . . |
3 2 |
2 2 |
28,266 17,939 |
7 4 |
6 4 |
Alternativt 3 valkretsar efter 12,485 inv., Onsjö härad 15,781 |
Torna härad.......... |
— |
— |
22,989 |
5 |
5 |
|
Bara härad........... |
— |
— |
21,326 |
5 |
5 |
|
Frosta härads domsaga . . |
1 |
1 |
— |
— |
||
Hela domsagan......... |
— |
— |
24,407 |
5 |
5 |
|
Färs härads domsaga . . |
1 |
1 |
— |
- |
— |
|
Hela domsagan......... |
— |
— |
23,978 |
5 |
5 |
|
Vemmenhögs, Ljunits och Herre-stads domsaga .... |
3 |
2 |
_ |
_ |
_ |
|
Vemmenhögs härad....... |
— |
— |
22,048 |
5 |
5 |
|
Ljunits och Herrestads härad . . |
— |
— |
14,138 |
4 |
3 |
|
Städerna. |
||||||
Hälsingborg.......... |
1 |
1 |
30,294 |
13 |
11 |
|
Lund............. |
1 |
1 |
18,770 |
8 |
7 |
|
Landskrona........... |
1 |
1 |
15,420 |
7 |
6 |
|
Ystad............. |
1 |
1 |
10,290 |
5 |
4 |
|
Trelleborg samt Skanör med Fals-terbo ............ |
2 |
1 |
4,150 |
3 |
2 |
|
S:a f. Malmöhus läns landst.-område |
19 |
18 |
358,496 |
98 |
92 |
|
Häraf: |
||||||
Landsbygden.......... |
13 |
13 |
279,572 |
62 |
62 |
|
Städerna ............ |
6 |
5 |
78,924 |
36 |
30 |
|
Hallands län. |
||||||
Hallands läns Södra domsaga | Halmstads och Tönnersjö härads |
3 |
2 ~ |
18,241 28,352 |
4 7 |
4 6 |
Alternativt 3 valkretsar: Höks hä-rad, 18,241 inv., Halmstads hä-rad, 16,060 inv., och Tönnersjö 4 och 3 landstingsmän. |
36
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.
Valkretsar. |
Antal valkretsar. |
Folk- mängd |
Antal landstings- män. |
Alternativa förslag m. m. |
||
(Landstingsområden och domsagor.) |
Nu- va- rande. |
Enligt för- slaget. |
d. »Vi* |
Nu- va- rande. |
Enligt fÖT- slaget. |
|
Hallands läns Mellersta domsaga |
3 |
2 |
Alternativt 3 valkretsar: Arstads |
|||
Årstads och Faurås härads tingslag |
_ |
27.418 |
7 |
6 3 |
härad, 10,855 inv., Faurås hä- |
|
Himle tingslag......... |
— |
13,177 |
3 |
rad, 16,563 inv., och Himle hä-rad, 13,177 inv., med resp. 3, 4 |
||
Hallands läns Norra domsaga |
2 |
i |
och 3 landstingsman. |
|||
Hela domsagan......... |
25,965 |
6 |
6 |
|||
Städerna. |
||||||
Halmstad........... |
1 |
i |
17,183 |
7 |
6 |
|
Yarberg............ |
1 |
i |
6,698 |
3 |
3 |
|
Falkenberg, Laholm och Kungs- |
i |
|||||
backa ............ |
3 |
i |
6,414 |
4 |
3 |
|
Summa för Hallands lön |
13 |
8 |
143.448 |
41 |
37 |
|
Däraf: |
! |
|||||
Landsbygden.......... |
8 |
5 |
113,153 |
27 |
25 |
|
Städerna ............ |
5 |
3 |
30,295 |
14 |
12 |
|
Göteborgs och Bohus läns Åskhus. Hisings och Saf vedals |
||||||
domsaga...... |
4 |
2 |
— |
— |
— |
|
Askims, Västra Hisings och Östra |
||||||
Hisings härad........ |
— |
25,947 |
7 |
6 |
||
Säfvedals härad......... |
— |
22,261 |
5 |
5 |
||
Inlands domsaga .... |
4 |
2 |
_ |
Sammanföres Inlands domsaga ! |
||
Inlands Södre och Inlands Nordre |
_ |
_ |
18,756 |
5 |
i |
till en valkrets, erhåller denna : |
Inlands Fräkne och Inlands Torpe |
||||||
tingslag........... |
— |
— |
10,439 |
4 |
3 |
|
Orusts och Tjörns domsaga . |
3 |
2 |
— |
— |
_ |
|
Ornsts Östra och Tjörns härad . . |
— |
17,289 |
4 |
4 |
||
Orusts Västra härad...... |
— |
— |
12,717 |
3 |
3 |
i |
Kung!. Maj:tu Nåd. Proposition N:o 3 0.
37
Antal valkretwar. |
Folk- |
Antal landstings- man. _____ _i |
||||
Valkretsar. |
mängd |
Alternativa förslag in. m. i |
||||
d. 31 in 1905. |
||||||
(Landstingsområden och domsagor.) |
Nu- i |
Katigt för- |
Nu- va- |
Sirligt för- |
||
rande. |
da get. |
rande. |
slaget. |
|||
Sunnervikens domsaga . . |
5 |
o O |
■ |
De två sista kretsarna af Sunnor- |
||
Lane och Ställ ge iläs härad .... |
— |
— |
18,544 |
4 |
4 |
vikens domsaga — Sotenäs, ■ |
Sotenäs härad.......... |
— |
12,225 |
3 |
kunna sammanslås till en, med |
||
Tunge och Sörbygdens härad . . |
— |
— |
11.709 |
i] |
3 |
23,934 inv. och 5 landstingsman. |
indelning af domsagan i två ! |
||||||
Norrvikens domsaga . . . |
4 |
2 |
— |
— |
— |
kretsar ifrågasättas, nämligen ! |
Kville, Tanums och Bullarens hä-rads tingslag......... |
— |
— |
20,795 |
5 |
5 |
Lane, Tunge och Sörbygdens 5, samt Stångenäs och Sotenäs |
Vette tingslag......... |
— |
— |
12,768 |
3 |
3 |
härad. 21,769 inv., likaledes |
Städerna. |
||||||
Uddevalla........... |
1 |
1 |
11,211 |
5 |
4 |
|
Lysekil och Strömstad .... |
2 |
1 |
6,566 |
4 |
3 |
|
Marstrand och Kungälf..... |
2 |
1 |
2,890 |
2 |
1 |
|
S:a f. Göteb. o. Bohus 1. landst.-omr. |
25 |
14 |
204,117 |
57 |
Öl |
|
Däraf: |
||||||
Landsbygden .......... |
20 |
11 |
183,450 |
46 |
43 |
|
Städerna ............ |
5 |
3 |
20,667 |
11 |
8 |
- |
ilfsborgs lita. |
||||||
| Flundre. Vane och Bjärke dom- |
||||||
saga....... |
3 |
2 |
— |
— |
— |
|
Flundre och Bjärke härad .... |
— |
— |
11,849 |
4 |
3 |
|
| Vane härad.......... |
— |
— |
20,454 |
5 |
5 |
|
! Vätte, Ale och Kuttings domsaga |
3 |
2 |
— |
— |
— |
|
Vätle och Ale tingslag..... |
— |
— |
21,530 |
5 |
5 |
|
1 Kullings tingslag........ |
— |
— |
16.331 |
4 |
4 |
|
As och Qäsene domsaga . . |
2 |
1 |
— |
— |
! |
|
! Hela domsagan......... |
— |
— |
19.990 |
5 |
4 |
1 |
Kinds och Redvägs domsaga . |
2 |
I 2 |
— |
— |
| |
|
Kinds tingslag......... |
i — |
i |
28,319 |
6 |
6 |
1 |
[ Redvägs tingslag........ |
1 — |
i — |
10,261 |
3 |
i 3 |
1 |
38
Kungl. Majits Nåd. Proposition Nio 30.
Valkretsar. |
Antal valkretsar. |
Folk- mängd |
Antal landstings- män. |
Alternativa förslag m. in. |
||
(Landstingsområden och domsagor.) |
Nu- va- rande. |
Enlig] för- slaget. |
d. 31 12 1905. |
Nu- va- rande. |
Enligt för- slaget. |
|
Marks. Vedens och Bollebyyds |
3 |
3 |
||||
Öeglora, Kinnarnmma, Frisla, 8kepp-bults, Kinna. Hajoms, Hvsna och Återstående del af Marks tingslag |
— |
16,073 18,404 |
M |
4 4 |
1 |
|
Vedens och Bollebygds tingslag . |
— |
15,361 |
4 |
4 |
| |
|
Nordals, Sundals och Valbo |
1 |
|||||
domsaga...... |
3 |
2 |
— |
— |
||
Nordals och Sundals tingslag . . |
— |
22,614 |
5 |
5 |
||
Valbo tingslag......... |
~ |
12,512 |
3 |
3 |
||
Tössbo och Vedbo domsaga . |
2 |
2 |
— |
— |
_ |
Fördelas Tössbo och Vedbo dom- j |
Tössbo tingslag samt Laxarby och |
11,222 |
H |
3 |
saga i valkretsar efter tings- J |
||
Återstående del af Vedbo tingslag |
— |
_ |
20,280 |
5 |
||
Städerna. Vänersborg........... |
1 |
1 |
7,155 |
3 |
3 |
5 landstingsmän. |
Borås............. |
1 |
1 |
18,539 |
8 |
7 |
|
Åmål, Alingsås och Ulricehamn . |
3 |
1 |
9,466 |
5 |
4 |
Alternativt: Åmål. 3,858 inv., 1 1 |
Summa för Älfsborgs län |
23 |
17 |
280.360 |
74 |
72 |
krets samt Alingsås och Ulrice- j |
Däraf: Landsbygden .......... |
18 |
14 |
245,200 |
58 |
58 |
derå med 2 landstingsmän. |
Städerna ......... |
5 |
3 |
35,160 |
16 |
14 |
|
Skaraborgs län. Norra Vadsbo domsaga . . |
2 |
1 |
Alternativt kan Norra Vadsbo |
|||
Hela domsagan........ |
25.462 |
6 |
6 |
tingslag, med resp. 12,884 och |
||
Södra Vadsbo domsaga . . |
2 |
2 |
tingsmän. Alternativt kan Södra Vadsbo j |
|||
Tiveds, Undenäs, Beatebergs, Karls-borgs, Mölltorps och Ransbergs |
13,512 |
1 J |
■ 3 |
domsaga bilda en enda valkrets, ! |
||
Domsagans återstående del ... . |
— |
15,952 |
1 6i |
4 |
1 |
Kung!. May.ts Nåd. Proposition N:o 30.
Valkretsar. |
Antal valkretsar. |
Folk- mängd |
A ntal |
||
(Landstingsområden och domsagor.) |
Nu- va- rande. |
Enligt för- slaget. |
d. »Vh |
Nu- va- rande. |
Katigt för- slaget.. |
Gudhems och Kåkinds domsaga |
2 |
2 |
— |
||
Gudhems tingslag........ |
_ |
— |
10,984 |
3 |
3 |
Kåkinds tingslag........ |
— |
17,739 |
4 |
4 |
|
Vartofta och Frökinds domsaga |
3 |
2 |
— |
— |
— |
Dimbo tingslag......... |
— |
— |
18,148 |
4 |
4 1 |
Slättängs och Leaby tingslag . . |
— |
— |
17.408 |
5 |
4 |
Skånings, Vilske och Valle dom-saga ....... |
3 |
1 |
_ |
— |
_ |
Hela domsagan......... |
— |
— |
27,045 |
7 |
6 |
Åse, Viste, Bänne och Laske |
4 |
2 |
_ |
— |
|
Åse och Viste härad...... |
_ |
— |
16,839 |
5 |
4 |
Barne och Laske härad..... |
— |
— |
18,381 |
5 |
4 |
Kinnefjärdings, Finne och Kål-lands domsaga .... |
3 |
2 |
_ |
_ |
|
Kinnefjärdings och Kinne härad . |
— |
— |
19,156 |
5 |
4 |
Kållands härad......... |
— |
— |
11,922 |
3 |
3 |
Städerna. |
|||||
Lidköping........... |
1 |
1 |
6,116 |
3 |
3 |
Sköfde, Falköping och Hjo . . . |
O O |
1 |
11,565 |
6 |
4 |
Skara och Mariestad...... |
2 |
1 |
9,091 |
4 |
4 |
Samma för Skaraborgs län |
25 |
15 |
239.320 |
60 |
60 |
Däraf: |
|||||
Landsbygden.......... |
19 |
12 |
212,548 |
53 |
49 |
Städerna ............ |
6 |
3 |
26,772 |
13 |
11 |
Värmlands län. |
|||||
Östersysslets domsaga . . |
4 |
2 |
— |
— |
|
Färnebo tingslag........ |
— |
— |
18,168 |
4 |
4 |
Ölme, Visnums och Vase härads |
— |
— |
20,511 |
- 5 |
5 |
Alternativa förslag in. in.
Alternativt kan Gudhems och
Kåkinds domsaga bilda en enda
valkrets, med 28,723 inv. och
6 landstingsmän.
40
Kung!. Afaj:ts Nåd. Proposition N:o 30.
---------------____ |
||||||
Antal valkretsar. |
holk- |
Antal landstings- |
||||
V alkretsar. |
mängd |
män. |
Alternativa förslag m. m. |
|||
d. 3>/xs |
||||||
! (Landstingsområden och domsagor.) |
Nu- va- |
Enligt för- |
Nu- va- |
Enligt för- |
||
laude. |
slaget. |
rande. |
slaget. |
|||
Mellansy sslets domsaga . . |
3 |
2 |
Alternativt kunna Kils och Karl- |
|||
Kils härad........... |
stads härad bilda en valkrets, |
|||||
— |
— |
16,90b |
4 |
4 |
med 26,786 inv. och 6 landstings- |
|
Karlstads och Grums härad . . . |
21.046 |
5 |
5 |
män, samt Grums härad en val-krets, med 11,168 inv. och 3 |
||
landstingsman. |
||||||
Södersysslets domsaga . . |
2 |
2 |
— |
— |
— |
Alternativt kan Södersysslets dom- |
| Gillbergs tingslag........ |
— |
— |
15,196 |
4 |
4 |
saga bilda en enda valkrets, |
Näs tingslag.......... |
— |
— |
12,493 |
O |
O |
tingsmän. |
Nordmarks domsaga . . . |
1 |
i |
— |
— |
— |
|
Hela domsagan......... |
— |
— |
20,649 |
5 |
5 |
|
Jösse domsaga .... |
1 |
2 |
— |
— |
— |
|
Boda, Brunskogs, Mangskogs, Arvika |
||||||
och Algå kommuner samt Arvika |
— |
16,558 |
H |
4 |
||
Domsagans återstående del . . . . |
— |
— |
15,785 |
4 |
||
Fryksdals domsaga . . . |
2 |
2 |
— |
— |
__ |
|
j Kryksdals härads nedre tingslag . |
— |
— |
21,558 |
5 |
5 |
|
1 Fryksdals härads öfre tingslag . . |
— |
— |
13,438 |
3 |
3 |
|
Alfdals och Nyeds domsaga . |
3 |
2 |
— |
— |
_ |
|
Alfdals härads öfre tingslag . . . Alfdals härads nedre och Nveds |
— |
— |
10,371 |
3 |
3 |
|
tingslag............ |
— |
— |
25,804 |
7 |
6 |
|
Städerna. |
||||||
Karlstad............ |
1 |
1 |
14,834 |
6 |
5 |
|
Kristinehamn.......... |
1 |
1 |
7,894 |
4 |
3 |
|
Filipstad............ |
1 |
1 |
3,929 |
2 |
2 |
|
Summa för Värmlands län |
1» |
16 |
255,142 |
67 |
«5 |
|
Däraf: |
||||||
Landsbygden .......... |
16 |
18 |
228,485 |
55 |
55 |
|
Städerna ............ |
3 |
3 |
26,657 |
12 |
10 |
Kungl. Majtig Nåd. Proposition N:o SO.
41
Valkretsar. |
Antal valkretsar. |
Folk- mängd |
Antal landstings- man. |
Alternativa förslag in. m. |
||
(Landstingsområden och domsagor.) |
Nu- va- rande. |
Enligt för- »laget. |
d. »■/>» |
Nu- va- raude. |
Enligt för- slaget. |
|
Örebro län. |
||||||
Öster-Närkes domsaga . . |
4 |
2 |
— |
— |
— |
|
Glanshammars och Örebro härads |
||||||
tingslag........... |
21,749 |
5 |
5 |
|||
Askers och Sköllersta härads tings- |
||||||
lag............. |
— |
— |
2!,334 |
6 |
5 |
|
Väster-Närkes domsaga . . |
5 |
3 |
— |
— |
— |
|
Rumla, Grimstens och Hardemo |
||||||
härads tingslag........ |
— |
— |
27,996 |
7 |
6 |
|
Edsbergs tingslag........ |
— |
— |
13,534 |
3 |
3 |
|
Snndbo tingslag........ |
— |
- |
11,161 |
3 |
3 |
|
Nora domsaga .... |
3 |
2 |
— |
— |
— |
|
Nora tingslag.......... |
— |
— |
21,339 |
5 |
5 |
|
Karlskoga tingslag....... |
— |
— |
16,799 |
4 |
4 |
|
Lindes domsaga .... |
3 |
2 |
— |
— |
— |
|
Nya Kopparbergs bergslag .... |
— |
11,399 |
3 |
3 |
||
Lindes och Ramsbergs bergslag |
||||||
samt Fellingsbro härad .... |
— |
— |
22,957 |
6 |
5 |
|
Städerna. Örebro ............. |
1 |
1 |
25,746 |
11 |
9 |
|
Lindesberg, Nora och Askersnnd . |
3 |
l |
6,073 |
3 |
3 |
|
Summa för Örebro län |
19 |
11 |
200,087 |
56 |
51 |
|
Däraf: |
||||||
Landsbygden.......... |
15 |
9 |
168,268 |
42 |
39 |
|
Städerna ............ |
4 |
2 |
31,819 |
14 |
12 |
|
Västmanlands län. |
||||||
Västmanlands Södra domsaga |
4 |
2 |
_ |
_ |
— |
Västmanlands Södra domsaga kan |
Tuhundra, Siende och Ytter-Tjurbo |
_ |
_ |
12,577 |
3 |
3 |
bilda en enda valkrets, med |
Snefringe tingslag........ |
— |
— |
17,412 |
4 |
4 |
|
Bill. till Riksd. Prof. 1907. J |
Sami. 1 Afd. |
23 |
Käft. 6 |
6
42
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.
Valkretsar. |
Antal valkretsar. |
Folk- mängd |
Antal landstings- män. |
Alternativa förslag m. m. |
||
(Landstingsområden och domsagor.) |
Nu- va- rande. |
Enligt för- slaget. |
d. 31/ia 1905. |
Nu- va- rande. |
Enligt för- slaget. |
|
Västmanlands Västra domsaga |
2 |
i |
||||
Hela domsagan......... |
— |
— |
27,566 |
6 |
6 |
|
Västmanlands Norra domsaga |
3 |
i |
— |
— |
— |
|
Hela domsagan......... |
— |
— |
26,930 |
6 |
6 |
|
Västmanlands Östra domsaga |
4 |
2 |
— |
— |
— |
|
Simtnna och Öfver-Tjurbo härad . |
— |
— |
18,169 |
5 |
4 |
|
Torstnna och Våla härad .... |
- |
— |
14,326 |
3 |
3 |
|
Städerna. |
||||||
Västerås............ |
1 |
1 |
15,146 |
7 |
6 |
|
Sala.............. |
1 |
1 |
7,085 |
3 |
3 |
|
Arboga och Köping....... |
2 |
1 |
9,839 |
5 |
4 |
|
Summa för Västmanlands län |
17 |
9 |
149,050 |
42 |
39 |
|
Däraf: |
||||||
Landsbygden.......... |
13 |
6 |
116,980 |
27 |
26 |
|
Städerna ............ |
4 |
3 |
32,070 |
15 |
13 |
|
Kopparbergs län. |
||||||
Fola domsaga .... |
6 |
2 |
— |
— |
— |
|
Fala domsagas Norra tingslag . . |
— |
— |
20,331 |
6 |
5 |
|
Falu domsagas Södra tingslag . . |
— |
— |
23,923 |
6 |
5 |
|
Hedemora domsaga . . . |
5 |
2 |
— |
— |
— |
|
Hedemora tingslag....... |
— |
— |
18,654 |
6 |
4 |
|
Folkare tingslag........ |
— |
— |
18,280 |
4 |
4 |
|
Nedan-Siljans domsaga . . |
3 |
2 |
— |
— |
||
Leksands och Gagnefs tingslag . . Ofvan-Siljans domsaga . . |
4 |
2 |
26,980 14,039 27,763 2,249 |
6 3 7 1 |
6 3 6 1 |
Alternativt kan Ofvan-Siljans |
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.
43
Valkretsar. |
Antal valkretsar. |
Folk- mängd |
Antal landstings- män. |
||
(Landstingsområden och domsagor.) |
Nu- va- rande. |
Enligt för- slaget. |
d. 3l/ia 1905. |
Nu- va- rande. |
Enligt för- slaget. |
Nås och Malungs domsaga. |
o |
1 |
— |
— |
— |
Hela domsagan......... |
— |
— |
27,137 |
6 |
6 |
Västerbergslags domsaga . . |
3 |
2 |
— |
— |
— |
Grangärde och Ludvika kommuner |
— |
— |
17,520 |
4 |
4 |
Norrbärke. Söderbärke och Malings- |
13,526 |
||||
bo kommuner......... |
— |
— |
4 |
3 |
|
Städerna. |
|||||
Ealun............. |
1 |
1 |
10,584 |
5 |
4 |
Hedemora och Säter...... |
2 |
1 |
2,907 |
2 |
1 |
Summa för Kopparbergs län |
26 |
13 |
223,893 |
60 |
52 |
Däraf: |
|||||
Landsbygden.......... |
23 |
11 |
210,402 |
53 |
47 |
| Städerna ............ Gäfleborgs läns landstings- |
3 |
2 |
13,491 |
7 |
5 |
område. |
|||||
Gästriklands domsaga . . |
4 |
3 |
— |
— |
— |
Valbo, Hille och Hamrånge kom-muner af Gästriklands Ostra |
|||||
tingslag........... } Återstående del af Gästriklands |
21,375 |
IJ |
5 |
||
1 och Hedesunda kommuner). . . |
— |
15,947 |
I |
4 |
|
! Gästriklands Västra tingslag. . . |
— |
29.931 |
l |
6 ) |
|
Bollnäs domsaga .... |
3 |
2 |
— |
— |
|
Bollnäs, Hanebo och Segersta kom- |
18,535 |
||||
muner samt Bollnäs köping . . |
I 8{ |
4 |
|||
muner............ |
— |
11,711 |
1 1 |
3 |
|
Sydöstra Hälsinglands domsaga |
2 |
2 |
— |
— |
— |
1 Enångers tingslag samt Norrala |
|||||
tingslag........... |
— |
11,645 |
1 6-! |
3 |
|
! Återstående del af Ala tingslag . |
I - |
— |
18,327 |
1 l |
4 |
Alternativa förslag m. m.
Alternativt 2 valkretsar: Nås
tingslag, 14,100 inv., ock Halnngs
tingslag, 13,037 inv., hvardera
med 3 landstingsman.
De nuvarande valkretsarne (eller
de gamla tingslagen) inom
Bollnäs och Sydöstra Hälsinglands
nybildade domsagor äro
till antalet 5 med 14 landstingsman.
En af dessa kretsar,
med 2 landstingsman, utgöres
af kommuner från båda domsagorna
; den är här räknad till
Bollnäs domsaga, dit hufvuddelen
hör.
''Sydöstra Hälsinglands domsaga
kan äfven bilda en enda valkrets,
med 29,972 inv. och 6 landstingsman.
Vid delning efter tingslag
komma på kretsarne Enångers
tingslag och Ala tingslag resp.
6,378 och 23,594 inv. samt resp.
2 och 5 landstingsman.
44
Kung!,. Maj:ts Nåd. Propositivn N:o 30.
Antal |
Antal |
|||||
Valkretsar. |
valkretsar. |
Folk- |
landstings- |
|||
mängd |
män. |
j Alternativa förslag m. m. |
||||
(Landstingsområden och domsagor.) |
Nu- |
Enligt |
d. si/12 |
Nu- |
Enlig |
|
va- |
för. |
va- |
för- |
|||
rande. |
slaget |
rande. |
slaget |
|||
Norra Hälsinglands domsaga . |
3 |
2 |
||||
Forsa och Bergsjö tingslag . . . |
— |
— |
27,525 |
6 |
6 |
|
Delsbo tingslag...... |
— |
— |
10,543 |
3 |
3 |
|
Västra Hälsinglands domsaga |
3 |
2 |
_ |
_ |
||
Ljusdals tingslag...... |
— |
— |
19.340 |
4 |
4 |
|
Arbrå och Järfsö tingslag .... |
— |
— |
14,000 |
4 |
3 |
|
Städerna. |
||||||
Söderhamn..... |
1 |
1 |
11,222 |
5 |
4 |
|
Hudiksvall....... |
1 |
1 |
5,210 |
3 |
2 |
|
S:a f. Gäfleborgs 1. landst.-område |
17 |
13 |
215,311 |
54 |
51 |
|
Däraf: |
||||||
Landsbygden...... |
15 |
11 |
198,879 |
46 |
42 |
|
Städerna ....... |
2 |
2 |
16,432 |
8 |
6 |
|
Västernorrland» län. |
||||||
Medelpads Västra domsaga . |
3 |
2 |
— |
_ |
_ |
|
Selångers och Tona tingslag . . . |
— |
16,501 |
4 |
4 |
||
Torps tingslag....... |
— |
16,587 |
4 |
4 |
||
Medelpads Östra domsaga . |
4 |
3 |
— |
— |
Fördelas Medelpads Östra dom- |
|
Njurunda tingslag och Alnö kommun |
saga på valkretsar efter tings- 1 |
|||||
af Sköns tingslag....... |
- |
_ |
15,436 |
4 |
lagen, komma på Njurunda |
|
Återstående del af Sköns tingslag |
— |
17,028 |
I7! |
4 |
tingslag 8,232 inv., på Sköns |
|
Indals och Ljnstorps tingslag . . |
— |
14,359 |
4 |
3 |
Indals och Ljustorps tingslag 3 landstingsman. |
|
Ångermanlands Södra domsaga |
3 |
2 |
— |
— |
||
Högsjö och Hemsö kommuner . |
— |
— |
13,570 |
3 |
||
Domsagans återstående del ... |
— |
— |
18,387 |
f 7i |
4 |
|
Ångermanlands Mellersta dom- |
||||||
saga....... |
2 |
1 |
— |
— |
— |
|
Hela domsagan.........| |
— |
— |
25,197 |
6 |
6 |
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o SO.
45
Antal valkretsar. |
Folk- |
Antal landstings- |
||||
Valkretsar. |
mängd |
män. |
Alternativa förslag m. in. |
|||
d. 31/l2 1905. |
||||||
(Landstingsområden och domsagor,) |
Nu- va- |
Enligt för- |
Nu- va- |
Enligt för- |
||
rande. |
slaget. |
rande. |
slaget. |
|||
Ångermanlands Västra domsaga, |
2 |
i |
Ifrågasättas kan indelning i 2 | |
|||
Hela domsagan......... |
— |
— |
23,795 |
6 |
5 |
valkretsar efter tingslagen: Re- ! |
Nätra och Nordingrå domsaga |
2 |
i |
— |
— |
— |
med resp. 2 och 4 landstings- |
Hela domsagan......... |
— |
— |
24,974 |
6 |
5 |
män. |
Själevads och Arnäs domsaga |
2 |
2 |
_ |
___ |
Alternativt : kan Själevads och |
|
Själevads, Mo o. Björna kommuner |
— |
— |
11,918 |
3 |
3 |
Arnäs domsaga utgöra en enda |
Domsagans återstående del . . . |
— |
15,132 |
4 |
4 |
6 landstingsman. |
|
Städerna. |
||||||
Härnösand........... |
1 |
1 |
8,932 |
4 |
3 |
|
Sundsvall........... |
1 |
1 |
16,060 |
7 |
6 |
|
Örnsköldsvik .*......... |
1 |
1 |
2,997 |
2 |
1 |
|
Summa för Västernorrlands län |
21 |
15 |
240,873 |
64 |
59 |
1 |
Däraf: |
||||||
Landsbygden.......... |
18 |
12 |
212,884 |
51 |
49 |
|
Städerna ............ |
3 |
3 |
27,989 |
13 |
10 |
|
Jämtlands län. |
| |
|||||
Jämtlands Ostra domsaga . |
4 |
2 |
— |
— |
. |
|
Ragunda tingslag........ |
— |
— |
13,966 |
3 |
3 |
; |
Refsunds, Brunflo och Näs tingslag |
— |
— |
17,676 |
5 |
4 |
|
Jämtlands Norra, domsaga . |
3 |
2 |
— |
— |
— |
j |
Rödöns och Lits tingslag .... |
— |
15,854 |
4 |
4 |
||
Hammerdals tingslag...... |
— |
— |
14,188 |
3 |
3 |
|
Jämtlands Västra domsaga . |
5 |
1 |
— |
— |
| |
|
Hela domsagan......... |
— |
— |
25,743 |
7 |
6 |
|
Härjedalens domsaga . . |
3 |
2 |
— |
— |
||
Svegs tingslag......... |
— |
7,671 |
2 |
2 |
||
Hede och Bergs tingslag..... |
- |
— |
10,840 |
3 |
3 |
46
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.
Valkretsar. |
Antal valkretsar. |
Folk- mängd |
Antal landstings- män. |
Alternativa förslag m. m. |
||
(Landstingsområden och domsagor.) |
Nu- va- rande. |
Enligt för- slaget. |
d. 3*/ia 1905. |
Nu- va- rande. |
Eldigt för- slaget. |
|
Staden. |
||||||
Östersund........... |
i |
i |
7,291 |
3 |
3 |
|
Summa för Jämtlands län |
16 |
8 |
113,229 |
30 |
28 |
|
Däraf: |
||||||
Landsbygden.......... |
15 |
7 |
105,938 |
27 |
25 |
|
Staden ............. |
1 |
1 |
7,291 |
3 |
3 |
|
Västerbottens län. |
||||||
Västerbottens Södra domsaga |
3 |
3 |
— |
— |
_ |
|
Nordmalings o. Bjurholms tingslag |
— |
— |
14,255 |
3 |
3 |
|
Umeå landskommun och Säfvars |
_ |
20,613 |
5 |
|||
j Återstående del af Umeå tingslag |
— |
13,296 |
I8! |
3 |
% |
|
Västerbottens Västra domsaga |
2 |
2 |
— |
— |
— |
|
Lycksele lappmarks tingslag . . . |
— |
— |
16,331 |
4 |
4 |
/• |
Åsele lappmarks tingslag .... |
— |
— |
16,454 |
4 |
4 |
|
Västerbottens Mellersta domsaga |
4 |
1 |
— |
— |
— |
|
Hela domsagan......... |
— |
22,912 |
6 |
5 |
||
Västerbottens Norra domsaga. |
2 |
O |
— |
— |
||
Skellefteå landskommun af Skel-lefteå tingslag........ |
- |
_ |
21,145 |
1 I |
5 |
|
Återstående del af Skellefteå tings-lag (Byske och Jörns kommuner) |
_ |
13,383 |
M |
3 |
||
Norsjö och Malå tingslag .... |
— |
— |
7,961 |
2 |
2 |
|
Städerna. |
||||||
Umeå och Skellefteå...... |
2 |
1 |
6,396 |
4 |
3 |
Umeå, 5,032 inv., och Skellefteå, |
Summa för Västerbottens län Däraf: |
13 |
10 |
152,746 |
38 |
37 |
1,364 inv., skulle såsom sär-skilda valkretsar erhålla resp. 2 och 1 landstingsman. |
Landsbygden.......... |
11 |
9 |
146,350 |
34 |
34 |
|
Städerna ............ |
2 |
1 |
6,396 |
4 |
3 |
Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 30.
47
Antal valkretsar. |
Folk- |
Antal landstings- man. |
||||
Valkretsar. |
mängd |
Alternativa förslag m. m. |
||||
d. >''/u |
||||||
(Landstingsområden och domsagor.) |
Nu- |
Enligt |
Nu- Enligt] |
|||
va- |
för- |
va- i |
lör- |
|||
raude. |
»laget. |
rande slaget. |
||||
Norrbottens 18n. |
||||||
Piteå domsaga .... |
4 |
3 |
__ |
_ |
_ |
Alternativt kan Piteå domsaga |
19,201 |
fördelas i 2 kretsar: Piteå |
|||||
Piteå tingslag......... |
— |
— |
4 |
4 |
och Älfsby tingslag, 24,536 inv., |
|
Älfsby och Arvidsjaurs lappmarks |
3 |
samt Arvidsjaurs lappmarks |
||||
tingslag........... |
— |
— |
11,241 2,584 |
4 |
och Arjeplogs lappmarks tings-lag, 8,490 inv., med resp. 5 och |
|
Arjeplogs lappmarks tingslag . . |
1 |
1 |
2 landstingsman. |
|||
Luleå domsaga .... |
3 |
3 |
— |
— |
— |
|
Neder-Luleå tingslag...... |
— |
— |
12,696 |
3 |
3 |
|
Öfver-Luleå tingslag...... |
— |
— |
14,529 |
3 |
3 |
|
Jockmocks lappmarks tingslag . . |
— |
— |
5,220 |
2 |
2 |
|
Kalix domsaga .... |
3 |
2 |
_ |
_ |
_ |
Alternativt kan Kalix domsaga |
13,759 |
bilda blott 1 valkrets, med |
|||||
j Råneå och Öfver-Kalix tingslag . |
— |
— |
4 |
3 |
27,948 inv. och 6 landstingsman. |
|
| Neder-Kalix tingslag...... |
— |
— |
14,189 |
3 |
3 |
|
! Torneå domsaga (utom Haparanda |
4 |
2 |
— |
(Förenas hela Torneå domsaga till 1 |
||
i Neder-Torneå och Karl Gustafs |
11,632 |
|||||
| samt Öfver-Torneå tingslag . . |
— |
— |
4 |
3 |
Alternativt Gällivare domsaga |
|
Korpilombolo och Paj ala tingslag Gällivare domsaga . . . |
— |
8,202 |
2 |
2 |
2 kretsar: Gällivare lapp- marks och Juckasjärvi lapp-marks tingslag, 22,742 inv., en |
|
3 |
1 |
— |
— |
krets, och Enontekis lappmarks |
||
| Hela domsagan......... |
— |
— |
23,966 |
6 |
5 |
tingslag, 1,224 inv., en krets, |
Städerna. |
||||||
\ Luleå.....•....... |
1 |
1 |
8,908 |
4 |
3 |
|
! Piteå och Haparanda...... |
2 |
1 |
4,093 |
3 |
2 |
Alternativt Piteå, 2,763 inv., och |
150,220 |
43 |
37 |
||||
Summa för Norrbottens län |
20 |
IB |
||||
| Däraf: |
||||||
17 |
11 |
137,219 |
36 |
32 |
||
i Städerna ............ |
3 |
2 |
13,001 |
7 |
5 |
48
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.
Valkretsar. (Landstingsområden och domsagor.) |
Antal valkretsar. |
Folk-mängd |
Antal landstings- man. |
Alternativa förslag m. m. |
||
Nu- va- rande. |
Enligt för* slaget. |
Nu- va- rande. |
Enligt för- slaget. |
|||
Hela riket. |
||||||
Samtliga landstingsområden . . . |
420 |
284 |
4,669,838 |
1,268 |
1,179 |
|
Däraf: |
||||||
Landsbygden.......... |
332 |
222 |
4,054,039 |
977 |
938 |
|
Städerna ........... |
8» |
62 |
615,294 |
291 |
241 |
Stockholm 1907. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner