Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

1

N:o 29.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen med förslag till
lag angående ändring i vissa delar af förordningen om
kommunalstyrelse på landet samt till lag angående ändring
i vissa delar af förordningen om kommunalstyrelse
i stad; gifven Stockholms slott den 30 januari 1907.

Under åberopande af bilagda i statsrådet förda protokoll vill Kungl.
Maj :t härmed föreslå Riksdagen att, under den förutsättning att ändring
af rikets grundlagar i öfverensstämmelse med Kungl. Maj:ts proposition
N:o 28 vid 1907 års riksmöte varder af Riksdagen i grundlagsenlig ordning
beslutad, antaga härvid fogade förslag till

l:o lag angående ändring i vissa delar af förordningen om kommunalstyrelse
på landet den 21 mars 1862; samt

2:o lag angående ändring i vissa delar af förordningen om kommunalstyrelse
i stad den 21 mars 1862.

Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest
städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min Allernådigste Konungs och Herres sjukdom:

GUSTAF.

Julius Juhlin.

Bih. till Riksd. Prot. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 22 Håft. (.N:o 29).

1

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

Förslag

till

LAG

angående ändring i vissa delar af förordningen om
kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862.

Härigenom förordnas, att nedannämnda §§ i förordningen om kommunalstyrelse
på landet den 21 mars 1862 skola erhålla följande ändrade
lydelse:

§ 11.

Mom. 1. Röstvärdet beräknas för en hvar röstägande i förhållande
till den sammanlagda inkomst, för hvilken han enligt § 58 är pliktig
erlägga kommunalutskylder, sålunda att honom tillägges:

för dylik inkomst till och med ett hundra kronor en röst;
för inkomst, som är högre än ett hundra kronor men ej öfverstiger
ett tusen kronor, en röst för hvarje fullt belopp af ett hundra kronor;

för inkomst, som är högre än ett tusen kronor, tio röster samt
därutöfver en röst för hvarje fullt belopp af fem hundra kronor, hvarmed
inkomsten öfverstiger ett tusen kronor, så att inkomst af ett tusen fem
hundra kronor medför elfva röster, och så vidare;

dock må ej någon utöfva rösträtt för mer än fyratio röster eller
i något fall för större antal röster, än som svarar emot en tiondedel af
kommunens hela rösttal efter röstlängden.

Mom. 2. Där för deltagande i sådana besvär, som åligga alla, hvilka
inom kommunen erlägga kommunalutskylder, annan grund än den för ut -

Kungl. Maj:t8 Nåd. Proposition N:o 29.

3

görande af kornmunalutskylder i allmänhet gällande finnes särskild! stadgad,
skall röstvärdet vid beslut öfver ärenden, som röra sådana besvär,
beräknas efter den särskilt bestämda grunden.

§ 12.

Röstägande är berättigad att sin talan och rösträtt i kommunalstämman
på annan röstägande öfverlåta; dock må ingen på grund af fullmakt
föra talan eller utöfva rösträtt för mer än en röstberättigad.

Fullmakten skall vara antingen skrifveri och underskrifven af utställaren
samt med dennes sigill försedd, eller ock af honom underskrifven
och med två vittnens underskrift bestyrkt.

§ 13.

Kommunalstämman utser bland röstberättigade, inom kommunen bosatta
män, som uppnått tjugufem års ålder, en ordförande och en vice ordförande
för fyra år.

Ej må annan sådant uppdrag sig afsåga än ämbets- eller tjänsteman,
som af sin befattning är hindrad att uppdraget fullgöra; den som efter de
fyra sistförflutna årens tjänstgöring såsom ordförande eller vice ordförande
är i ordning att därifrån afgå; den som uppnått sextio års ålder; samt
den som eljest uppgifver förhinder, hvilket af kommunalstämman godkännes.

Ordförande eller vice ordförande kan ej vara:

a) den som icke råder öfver sig och sitt gods;

b) den som till borgenärer all sin egendom afträdt och icke, på sätt
lag förmår, gitter visa, att han från deras kraf befriad är;

c) den som är förlustig medborgerligt förtroende eller genom utslag,
hvilket ännu icke vunnit laga kraft, är dömd till förlust af sådant
förtroende,, eller den som är ställd under framtiden för brott, hvilket medför
nämnda påföljd;

d) den som är förklarad ovärdig att inför rätta föra andras talan
eller att i rikets tjänst vidare nyttjas.

§ 14.

Sedan taxeringslängden för allmänna bevillningen blifvit af pröfningsnämnden
granskad, skall kommunalnämnden med ledning däraf och på

4

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

grund af bestämmelserna i §§ 11 och 58, enligt bifogade formulär litt. A.,
upprätta en längd öfver kommunens röstägande medlemmar, jämte det
på en hvar af dem belöpande rösttal, hvilken längd därefter tillställes
kommunalstämmans ordförande. Innan denna röstlängd tillämpas, skall
den för hvarje gång vara minst en vecka å kungjordt ställe till granskning
framlagd.

Vill någon mot röstlängden framställa anmärkning, göre det innan
något ärende till behandling i kommunalstämman företages; och må anmärkning,
som senare mot längden göres, ej komma under pröfning.
Stämman meddelar öfver framställd anmärkning genast sitt beslut och
låter i längden införa den rättelse, som däraf föranledes.

Missnöje med kommunalstämmans beslut öfver anmärkning mot röstlängden
må anföras i den ordning § 75 stadgar. Ej må, till bestyrkande
af gjord anmärkning, bos högre myndighet andra bevis gälla än de, som
varit i behörig ordning vid kommunalstämman företedda.

§ 16.

Kungörelse om kommunalstämma utfärdas af ordföranden eller, i
händelse af hans förhinder, af vice ordföranden, och skall innehålla bestämd
uppgift om tid, ställe och öfverläggningsämne för sammanträdet,
äfvensom underrättelse om tid och ställe för röstlängdens framläggande
till granskning samt huru rättelse däri, enligt hvad i § 14 sägs, må sökas.
Kungörelsen uppläses från predikstolen fjorton dagar eller minst en vecka
före sammanträdet. År kommunalstämma utsatt till dag, då gudstjänst
hålles, skall kungörelsen den dagen ånyo uppläsas.

För ärende, som fordrar så skyndsam handläggning, att kallelse icke
medhinnes så tidigt, som nu är föreskrifvet, må kommunalstämma kunna
hållas efter kortare kallelsetid och äfven samma dag, då den pålyses. Vid
sålunda utlyst kommunalstämma skall den röstlängd, som senast varit till
granskning framlagd, efter verkställd justering lända till efterrättelse.
Beslut om utgift eller erläggande af bidrag därtill må ej vid sådan
stämma fattas.

Beslutar kommunalstämma, att kungörelse om stämma jämväl bör
anslås å viss plats inom kommunen eller införas i en eller flera tidningar
i orten, skall ordföranden, där så ske kan, föranstalta därom. Den omständigheten,
att kungörelse ej blifvit anslagen eller i tidning införd, må
icke utgöra hinder för stämmans hållande.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

5

§ 17.

Tre ordinarie kommunalstämmor skola årligen hållas: en under
senare hälften af mars månad för besluts fattande i anledning af berättelsen
om föregående årets räkenskaper och förvaltning, samt för val af landstingsman
och af ledamöter i valnämnd, enligt hvad därom är särskildt
stadgadt; en i oktober för bestämmande af kommunens utgifts- och inkomststat
enligt § 63; och en i december månad för granskning af debiteringsoch
uppbördslängden samt för anställande af val till de befattningar inom
kommunen, hvilka vid årets slut blifva lediga, äfvensom af revisorer.

Den, hvilken såsom ledamot af kommunalnämnd eller eljest är redovisningsskyldig
till kommunen, må icke väljas till revisor af förvaltning,
för hvilken han har att redovisa, ej heller deltaga i val af revisor af
sådan förvaltning eller i beslut i anledning af revisorernas granskning af
sagda förvaltning.

§ 21.

Mom. 1. Sedan öfverläggningen förklarats slutad, framställer ordföranden
proposition, så affattad, att den må kunna med ja eller nej besvaras.

Ordföranden tillkännagifver därefter, huru enligt hans uppfattning
beslutet utfallit, och befäster detsamma, där omröstning ej begäres,
med klubbslag. Äskas omröstning, verkställes den öppet och efter

upprop. ■ .

Mom. 2. Till beslut erfordras två tredjedelar af de i omröstningen
deltagandes röster efter röstvärdet, då beslutet afser:

a) afhändande af fast egendom eller därifrån härflytande rättighet,
eller inköp af sådan egendom;

b) beviljande af anslag till nya företag eller behof, eller sådan
ökning af anslag, som föranleder uttaxering för längre tid än fem år;

c) upptagande eller förnyande af lån eller förlängning af tiden för
erhållet låns återbetalande;

d) frågor, hvarom i §§ 27 och 36 sägs.

Mom. 3. I öfriga frågor bestämmes utgången genom enkel pluralitet
af de afgifna rösterna enligt den vid omröstningen följda röstgrund.
Falla rösterna lika för olika meningar, ..gäller den mening, hvilken de
flesta röstande efter hufvudtalet bifallit. Äro äfven efter sådan beräkning
rösterna lika delade, varder den mening beslut, som ordföranden biträder.

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

in.

Om kommunalfullmäktige.

§ 27.

Vill kommunen åt fullmäktige öfverlåta att med kommunalstämmans
rätt handlägga och afgöra de till stämmans behandling hörande ärenden,
då må, med de villkor och undantag här nedan sägs, sådant vara tillåtet.

Om den röstöfvervikt, som till beslut i ty fall erfordras, stadgas i
§ 21; och skall beslutet hos Kungl. Maj:ts befallningshafvande ofördröjligen
anmälas.

§ 29.

I afseende å valbarhet till kommunalfullmäktig, vals förrättande,
ursäkt och afsägelse, gäller hvad i § 13 om ordförande i kommunalstämma
stadgadt är.

§ 33.

Följande ärenden må ej af kommunalfullmäktige upptagas, utan skola
alltid i kommunalstämma handläggas:

a) fråga om försäljning, pantförskrifning eller utbyte af någon sådan
kommunen tillhörig fastighet, som för något dess gemensamma nytta afseende
ändamål genom gåfva eller testamente kommunen tillfällig äfvensom
öfverenskommelse, som medför förändring i de rättigheter, kommunen
till sådan fastighet äger;

b) påläggande af afgifter, som erfordra uttaxering för längre tid
än fem år;

c) upptagande af lån, ställdt på längre återbetalningstid än två år;

d) justering af de i §§ 14 och 65 omförmälda längder;

e) val till ordförande och vice ordförande i kommunalstämman och
kommunalnämnden; så ock till kommunalfullmäktige och till ledamöter i
kommunalnämnden.

§ 34.

Vid omröstning äger hvarje kommunalfullmäktig en röst. Omröstning
sker öppet.

7

Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 29.

Till beslut i sådana uti § 21 mom. 2 a), b) och c) angifna frågor,
som må af kommunalfullmäktige upptagas, erfordras två tredjedelar af de
i omröstningen deltagandes röster. I öfriga frågor bestämmes utgången
genom enkel röstpluralitet; falla därvid rösterna lika för olika meningar,
blifver den mening, som ordföranden biträder, fullmäktiges beslut.

I öfrigt gäller, i afseende å kommunalfullmäktige och deras beslut,
till efterrättelse hvad för kommunalstämma stadgadt är.

§ 35. •

Om val af nämndemän är särskildt stadgadt.

§ 36.

Förslag till afskaffande af kommunalfullmäktigskap må ej väckas
förr, än fem år efter dess införande förflutit.

Om den röstöfvervikt, som till beslut i ty fall erfordras, stadgas i
§ 21; och skall beslutet hos Kungl. Maj:ts befallningshafvande anmälas.

§ 42.

I afseende på villkoren i öfrigt för valbarhet till ledamot eller
suppleant äfvensom angående rättighet att uppdraget sig afsåga gäller
hvad i § 13 om ordförande i kommunalstämma stadgadt är.

Beträffande de ordinarie ledamöternas tjänstgöringstid och afgång,
gäller hvad i § 30 är stadgadt i afseende å de särskildt utsedde kommunalfullmäktige.

Suppleanterna omväljas till hela antalet hvartannat år.

§ 58.

•

De i nästföregående § omförmälda bidrag skola såsom kommunalutskylder
af en hvar skattskyldig utgöras i förhållande till hans inkomst,
beräknad för jordbruksfastighet till sex kronor och för annan fastighet
till fem kronor för hvarje fulla ett hundra kronor af taxeringsvärdet
jämlikt senast fastställda taxeringslängd, samt i fråga om inkomst af kapital
och arbete till det beskattningsbara belopp, för hvilket bevillning till
staten skall jämlikt senast fastställda taxeringslängd erläggas.

8

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

§ 59.

Beträffande fastighet, för hvilken bevillning ej erlägges, påföras
kommunalutskylder endast för jordbruksfastighet, samt för kronopark, som
bildats antingen af mark, inköpt åt kronan efter 1874 års början, eller af
staten tillhörig jordbruksdomän eller del af sådan.

Inkomst af arrende af sådan jordbruksfastighet, för hvilken bevillning
ej erlägges, skall ej tagas i beräkning vid debitering af kommunalutskyldema.

I fråga om löntagare, som tillika innehar boställe, skall inkomst af
bostället, för hvilket enligt ofvan stadgade grunder kommunalutskylder
utgöras, icke vid dessa utskylders påförande inräknas i lönen.

§ 60.

Där i lag eller allmän författning stadgadt är, att kommunalutskyld
endast från vissa af de i § 57 omförmälda beskattningsföremål skall utgå,
eller att för deltagande i sådan utskyld andra grunder skola följas, eller
att vissa från skattskyldighet till kommunen eljest befriade medlemmar
skola till fyllande af särskilda behof bidraga, gäller till efterrättelse hvad
sålunda förordnadt är. I öfrigt äger kommunalstämma ej besluta afvikelse
från de i §§ 57, 58 och 59 för koinmunalutskylders utgörande
stadgade grunder.

§ 61.

Då fråga om ny utskyld förekommer, skall grunden för dess uttaxering
först bestämmas i enlighet med hvad i §§ 57, 58, 59 och 60 stadgas.

§ 64.

Debiterings- och uppbördslängden, uppgjord efter bifogade formulär
litt. B., skall innehålla hänvisning till de beslut, på hvilka årets utdebitering
sig grundar, samt upptaga: hvarje skattskyldig till namn och bostad;
antalet af de hos honom mantalsskrifna personer; taxeringsvärdet å fast
egendom, särskildt för i mantal satt jord, särskildt för jordbruksfastighet
utan mantal och särskildt för annan fastighet; beräknade inkomsten af
hvarje särskildt slag af fastighet samt af kapital och arbete; äfvensom
beloppet af den skattskyldige i förhållande till sådan inkomst eller efter
annan grund påförda kommunalutskylder.

Kungl. Maj tis Nåd. Proposition N:o 29.

9

Till bestyrkande af uppbörden skall längden slutligen innehålla särskilda
kolumner för anteckning om inbetalningar, restantier och afkortningar.

§ 65.

Debiterings- och uppbördslängden skall tillställas kommunalstämmans
ordförande, hvilken genom kungörelse, som i församlingens kyrka från
predikstolen uppläses, gifver tillkänna, att längden på lämplig ort, som
uttryckligen bör utsättas, hålles dem af kommunens till utskylder förpliktade
medlemmar, hvilka det önska, för granskning tillgänglig under
fjorton dagar, räknade från dagen för kungörelsens afkunnande; börande
efter förloppet af dessa fjorton dagar kommunalstämma hållas, och å densamma
längden till justering företagas, samt en hvar skattskyldig tillfälle
lämnas att mot densamma göra de anmärkningar, till hvilka han funnit fog.

Denna stämma skall ovillkorligen inom utgången af december månad
sammanträda.

§ 66.

Kommunalstämman åligger att öfver de anmärkningar, som da mot
längden framställas, genast besluta och i längden låta införa därvid godkända
ändringar, hvarefter längden, sålunda granskad och afslutad, skall,
försedd med intyg därom af ordföranden och två medlemmar af stämman,
återlämnas till kommunalnämnden, hvilken det åligger att behöriga debetsedlar
utfärda och de skattskyldiga tillställa låta inom utgången af nästföljande
januari månad.

§ 69.

Den bland kommunens till utskyld förpliktade medlemmar, som vid
den kommunalstämma, där debiterings- och uppbördslängden till allmän
och slutlig granskning företages, försummat att mot längden, i hvad den
honom rör, framställa anmärkning, må ej vidare däröfver klagan föra.
Har han anmärkning framställt, men den ej godkänd blifvit, äger han
besvär däremot anföra i den ordning § 75 stadgar, men är icke dess
mindre pliktig att det honom påförda utskyldsbeloppet vid uppbördsstämman
erlägga, mot honom förbehållen rätt att få det åter, därest hans
besvär godkännas.

Bih. till Riksd. Prof.. 1907. I Sami. L Afd. 22 Höft.

2

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

Yl.

Om underställning och besvär.

§ 73.

För att vinna bindande kraft skola kommunalstämmans beslut underställas
Kungl. Maj:ts nådiga pröfning och fastställelse, då besluten angå:

a) försäljning, pantförskrifning eller utbyte af någon sådan kommunen
tillhörig fastighet, som, för något dess gemensamma nytta afseende
ändamål, genom gåfva eller testamente kommunen tillfallit, äfvensom
öfverenskommelse, som medför förändring i de rättigheter, kommunen till
sådan fastighet äger; och

b) upptagande af lån, ställdt på längre återbetalningstid än två år.

Kungl. Maj:ts nådiga pröfning skola ock underställas de af kommunalstämman
antagna förslag till nya eller förhöjda afgifter å den allmänna
rörelsen, såsom väg-, bro- och färjpenningar med mera.

Beslut eller förslag, som bör Kungl. Maj:ts nådiga pröfning underställas,
skall insändas till Kungl. Maj:ts befallningshafvande, hvilken det
åligger att handlingarna, jämte eget utlåtande, till Kungl. Maj:t öfverlämna.

§ 79.

Köping må kunna utgöra en kommun för sig eller ock gemensamt
med den socken, inom hvars område köpingen är belägen; och skall i
hvartdera fallet denna förordning tjäna till efterrättelse.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1910; och skall hvad särskilda
författningar och förordnanden innehålla mot lagen stridande vid samma
tid upphöra att gälla.

Det åligger kommunalnämnden att, sedan taxeringslängden för alD
manna bevillningen år 1909 blifvit af pröfningsnämnden granskad, ofördröjligen
i enlighet med bestämmelserna i denna lag upprätta och till kommunalstämmans
ordförande afkunna röstlängd att under år 1910 lända till
efterrättelse, intill dess ny röstlängd varder i föreskrifven ordning upprättad.

Kungi. Maj:ta Nåd. Proposition N:o 29.

11

Bi lagor.

13

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2,9.

Formulär litt. A.

Röstlängd

Den röstberättigades

Nummer i I debiterings ock uppbörds-

| namn ock yrke eller titel. bostad,

längden.

1

2

3

4

5
(■>

Karlfelt, N., major......

Sven Persson, arrendator . . .
Anders Svensson, hemmansägare
Petter Krantz, skomakare . . .
Berg, N., krouoarrendator . . .
Utby aktiebolag.......

Glittringe

Lugnås

Berga

Vantinge, under
Mora kungsladugård
Utby

o. s. v. i den ordning, som i debiterings- och uppbördslängden är följd.

N. N. den _______________ 19....

Pa kommunalnämndens vägnar:

N. N.

Ordförande.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proportion N:o 2''J.

13

Bilaga till förordningen om kommunal''
styrelse pä, landet § 14.

N. socken.

Beräknad

Antal röster

ornat af

fastighet

t af ka-pital och

arbete.

på grund efter annan

af den °ruud (Bom
i anmärk-

bcräk- ningsko-nade in- lumnen
komsten. angifves.)

A n in

Kr. öre.

200 —

40

Röstar för 33 röster.

960 —

9

Konkurs.

1,380 —

10

150 —

1

Oguldna kommunalutskylder.

1,800 —

11 —

_ _

40 —

Röstar för 33 röster.

- -

— —

ä r k n i u g

— — 330

— V io = 33.

Justerad å kommunalstämma den ................ 19..-.

N. N. ■

Stämmans ordförande.

19....

Ånyo justerad å kommunalstämma den

N. N.

Stämmans ordförande.

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

Formulär litt. B.

Debiterings- och uppbördslängd å kommu

Utskylder påföras: Enligt kommunalstämmans beslut den 20 oktober
» kyrkostämmans » > 25 »

* » » » » »

D « n skattskyldiges

Nar.

namn ock yrke eller titel. . bostad.

Fastigheter.

Antal

mantals skrifna personer.

Taxeringsvär

ö P O
^ tB 4

a P!<§.
?
g.£f E

Kr. öre Kr. öre

1

K ar Helt, N., major . . .

Glittringe.

Glittringe säteri 11 mtl, Yskvarn

41

33

800,000

2

Sven Persson, arrendator

Lugnås.

Lugnås N:r 1, pastorsboställe, 1 mtl.

6

7

16,000

3

Anders Svensson, hem-mansägare ......

Berga.

Berga 1 mtl, Brunnby utjord

10

13

20.000

4

Petter Krantz, skomakare

Vantinge, under Berga.

1

i

—

5

Berg, N., kronoarrendator

Mora kungsladugård.

Mora kungsladugård 1 mtl.

7

5

30,000

6

Utby .aktiebolag . _ . .

Utby.

Utby N:r 1, 3 mtl., Utby ångsåg.

—

90,000

—

0. S. V.

__

—

—

—■

N. N. den 2 december 19.__.

På kommunalnämndens vägnar:

N. N.

Ordförande.

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

in

Bilaga till förordningen om kommunalstyrelse
på landet $ 64.

kylder i N. N. socken för år 19.....

2 kronor per 100 kronors inkomst.

50 öre » » » » till kyrkan.

30 öre för man och 15 öre för kvinna till skolan.

Beräknad inkomst

B

P
3
e+-

P S-c_. P

3 M. O P

e+-0<? 3 m

£.0-3. mrr.g
'' 3-S

" '' p j*r

flH.

Om Q Mef
H
w (W O M

%

3

u t

s k v

1 d

e r

i påförda för den beräk-nade inkomsten

för personer

GC

Anteckningar
om inbetalningar

till kyrkan
ä ... kr. ... ö
för 100 kr.
till den bor-gerliga kom-munen å... kr
..öreförlOOkr.

till skolan
lä ... kr. ... ö
| för 100 kr.

i B

p:

o» e

l-s

p

kvinnor
ä ... öre.

3

P

och restantier.

>

Ms

s»r

3

er?

Anmärk ningar.

öre Kr. öre Kr.

----2.200

—180 — —
--! — 50

--1 — 10.000

öre Kr. öre Kr. |ör

- 8.000 —58,200}

- — | - 960j —

- - — i,380| —

- ioo — iso; —

- — I - 1.800 -

,000 — 45,4001

Kr. öre! Kr. öre Kr.iöre! Kr.''öre

1,164

19

27

3

36

908

-1291 -20} 4 80
6o| 6 90

— | — 75

9i —

|

2271 -

!

121 30

— j 1! 80

-i 3! —i

i

1 j

301
10

Kr.

4

1

1

öre Kr. öre Kr. öre Kr.
96 1,472 2 Bet. —, —| —

öre Kr. öre

05

95

15

75

26j 85 B.
39! 4 Bet.

4 2 R. — —
47j 8 Bet. i 23 93

1,135 Bet.! — j —

I

-I- - H -

23

— — — Konkurs, i

92 —

Att förestående debiterings- och uppbördslängd blifvit å kommunalstämma denna dag gransoeh
godkänd, betygas.

N. N. i sockenstugan den 21 december 19....

N. N.

N. N.

Stämmans ordförande.

N. N.

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2,9.

Formulär till Debetsedel.

Bilaga till förordningen om kommnnalstyrclsc
på landet § 60.

Debetsedel

å kommunalutskylder i N. N. socken för år 19

Fol.

N:r.

Karlfelt, N., major, Grlittringe.

---------

—

—

u

t s

kylde

r

il påförda för den
j| beräknade in-komsten.

för personer

till den
borgerliga
kommunen.

till kyrka
och skola.

kvinnor.

män.

_____

Summa.

Utdebitering

per

100 kr.

Debet.

Beräknad i
inkomst. J

i K er o cj :

BJ £j §• ss

ilad swr

rr: «> ! o

i ö Hr-, o
51? 3

! ts p

1 p

För i mantal satt jord.......

» jordbruksfastighet utan mantal .

> annan fastighet........

s inkomst af kapital och arbete . .

> 41 mantalsskrifna män ä 30 öre .

> 33 > kvinnor ä 15 öre

Kr. öre

Kr.

öre Kr.

öre K r.

öre Kr. öre Kr. öre Kr.iöre Kr.

Öre

48.000 -

060

i

~''i

j

.....

i"

T

<5Q

1

_

—: —''1

2

j _

no|!

2,200 —i

44

11

1

8,000 —i

160

40: il

1 1

Sömma j 58,200

—| 12 no —
—: 4

951 ---

1.1641 — 291 —j 12 so! 4 95 1.472 26*

På N. N. sockens kommunalnämnds vägnar:

N. N.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

17

Förslag

till

LAG

angående ändring i vissa delar af förordningen om
kommunalstyrelse i stad den 21 mars 1862.

Härigenom förordnas, att nedannämnda §§ i förordningen om kommunalstyrelse
i stad den 21 mars 1862 skola erhålla följande ändrade
lydelse:

§ 7.

Mom. 1. Uti stad med öfver 3,000 invånare skall den staden i kommunala
angelägenheter tillkommande beslutanderätt uppdragas åt stadsfullmäktige.

Mom. 2. I stad med 3,000 invånare eller därunder må det på de
vid allmän rådstuga röstberättigade ankomma, huruvida de vilja åt stadsfullmäktige
sin beslutanderätt öfverlåta.

Är sådant beslut fattadt, må förslag om dess upphäfvande icke
väckas förr än fem år därefter.

Om den röstöfvervikt, som till beslut i omförmälda frågor erfordras,
stadgas i § 18. Dylikt beslut skall hos Kungl. Maj:ts befallningshafvande
ofördröjligen anmälas.

II.

Om allmänna rådstugan.

§ 8.

Vid allmän rådstuga utöfva stadens samtliga röstberättigade invånare
kommunens beslutanderätt.

Bih. till Riksd. Prot. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 22 Håft.

3

18

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

I stad, där stadsfullmäktige äro tillsatta, inskränkes allmänna rådstugans
befattning till val af stadsfullmäktige och beslut om den i § 7
mom. 2 andra stycket omförmälda fråga.

I stad, där stadsfullmäktige icke finnas, tillkommer allmänna rådstugan
beslutanderätten i stadens alla gemensamma angelägenheter.

Om val af landstingsmän är särskild! stadgadt.

§ 9.

En hvar välfrejdad svensk undersåte, som är medlem af en stadskommun
samt enligt § 57 förbunden att erlägga skatt till kommunen och
icke häftar för oguldna stadsutskylder, är, med iakttagande af de närmare
bestämmelser som § 10 innehåller,'' berättigad att vid allmän rådstuga deltaga
i öfverläggningar och beslut i alla de staden rörande angelägenheter,
hvilka icke enligt rikets grundlagar eller särskilda författningar äro vissa
klasser af stadens medlemmar förbehållna.

Enahanda rättighet tillkommer bolag.

§ 10.

För omyndig röstar vid allmän rådstuga förmyndaren eller, där flera
äro förmyndare, den som dessa bland sig utse.

Ej må för samfälld egendom mer än en person talan vid allmän
rådstuga föra. För bolag må bolaget eller dess styrelse och för oskiftadt
bo delägarne i boet ombud utse.

För näring eller rörelse, som under borgenärers förvaltning står,
äfvensom i enahanda fall för fast egendom, må ej röstas.

§ 11.

Röstvärdet beräknas för en hvar röstägande i förhållande till den
sammanlagda inkomst, för hvilken han enligt § 57 är pliktig erlägga stadsutskylder,
sålunda att honom tillägges:

för dylik inkomst till och med ett hundra kronor en röst;

för inkomst, som är högre än ett hundra kronor men ej öfverstiger
två tusen kronor, en röst för hvarje fullt belopp af ett hundra kronor;

för inkomst, som är högre än två tusen kronor, tjugu röster samt
härutöfver en röst för hvarje fullt belopp af fem hundra kronor, hvarmed
inkomsten öfverstiger två tusen kronor, så att inkomst af två tusen fem
hundra kronor medför tjuguen röster, och så vidare;

dock må ej någon utöfva rösträtt för mer än fyratio röster.

Kungl. Afaj:ts Nåd. Proposition N:o 29.''

19

§ 12.

Röstägande är berättigad att sin talan och rösträtt å allmän rådstuga
på annan röstägande öfverlåta; dock må ingen på grund af fullmakt
föra talan eller utöfva rösträtt för mer än en röstberättigad.

Fullmakten skall vara antingen skrifven och underskrifven af utställaren
samt med dennes sigill försedd, eller ock af honom underskrifven
och med två vittnens underskrift bestyrkt.

§ 13.

Sedan taxeringslängden för allmänna bevillningen blifvit af pröfningsnämnden
granskad, skall magistraten med ledning däraf och på grund af
bestämmelserna i §§ 11 och 57 upprätta en längd öfver stadens röstägande
medlemmar jämte det på en hvar af dem belöpande rösttal. Innan denna
röstlängd tillämpas, skall den för hvarje gång vara minst åtta dagar å
kungjordt ställe till granskning framlagd.

Vill någon mot röstlängden framställa anmärkning, göre det innan
något ärende till behandling vid allmänna rådstugan företages; och må
anmärkning, som senare mot längden göres, ej komma under pröfning.
Magistraten meddelar öfver framställd anmärkning genast sitt beslut och
inför i längden den rättelse, som däraf föranledes.

Missnöje med magistratens beslut öfver anmärkning mot röstlängden
må anföras i den ordning § 76 stadgar; dock utan återverkan på hvad
redan beslutadt blifvit, såvida ej fråga är om val. Ej må, till bestyrkande
af gjord anmärkning, hos högre myndighet andra bevis gälla än de, som
varit i behörig ordning inför magistraten företedda.

§ 14.

Mom. 1. Allmän rådstuga hålles inför magistraten å rådhuset, och
skola dess förhandlingar vara offentliga.

Mom. 2. Allmän rådstuga skall hållas i stad, där stadsfullmäktige
finnas, uti december månad de år, då fullmäktige böra väljas; men i stad,
där stadsfullmäktige icke finnas, hvarje år uti maj månad, för att besluta
i anledning af berättelsen om föregående årets räkenskaper och förvaltning;
samt uti december, för bestämmande af stadens utgifts- och inkomststat
enligt § 61 och för anställande af val till de befattningar inom kommunen,
hvilka vid årets slut blifva lediga, äfvensom för val af revisorer.

20

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

Den, hvilken såsom ledamot af drätselkammare eller eljest är redovisningsskyldig
till kommunen, må icke väljas till revisor af förvaltning,
för hvilken han har att redovisa, ej heller deltaga i val af revisor af
sådan förvaltning eller i beslut i anledning af revisorernas granskning af
sagda förvaltning.

Mom. 3. Allmän rådstuga hålles ock, när Kungl. Maj:ts befallningshafvande
därom förordnar, eller magistraten anser sådant nödigt.

§ 15.

Kallelse till allmän rådstuga skall af magistraten utfärdas samt kungöras
minst fjorton dagar förut genom offentligt anslag. Utgifves tidning
i staden, bör kallelsen ock där införas. Kallelsen skall innehålla förteckning
på de ärenden, som vid sammanträdet skola till öfverläggning förekomma,
äfvensom underrättelse om tid och ställe för röstlängdens framläggande
till granskning samt huru rättelse däld, enligt hvad i § 13 sägs,
må sökas.

För ärende, som fordrar så skyndsam handläggning, att kallelse icke
medhinnes så tidigt som nu är föreskrifvet, må allmän rådstuga kunna
hållas efter kortare kallelsetid, men icke förr än dagen efter den, då kallelsen
kungjordes, hvilket i sådana fall må ske genom offentligt anslag och
på annat lämpligt sätt, som vid allmän rådstuga på förhand blifvit bestämdt.
Vid sålunda utlyst allmän rådstuga skall den röstlängd, som senast varit
till granskning framlagd, efter verkställd justering lända till efterrättelse.
Beslut om utgift eller erläggande af bidrag därtill må ej å
sådan rådstuga fattas.

§ 16.

Ej må ärende å allmän rådstuga till behandling företagas förr, än
det blifvit af magistraten förberedt.

§ 17.

Kan ärende, som vid allmän rådstuga handlägges, å den utsatta
dagen icke till slut bringas, bestämmer magistraten, innan sammankomsten
upplöses, dag för rådstugans fortsättning.

Särskild kungörelse härom erfordras ej.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

2L

§ 18.

Mom. 1. För hvarje fråga, som till behandling förekommer, skall
ordföranden, sedan öfver)äggningen är slutad, framställa proposition, så
affattad, att den må kunna med ja eller nej besvaras.

Ordföranden tillkännagifver därefter, huru enligt hans uppfattning
beslutet utfallit, och befäster detsamma, där omröstning ej begäres, med
klubbslag. Äskas omröstning, verkställes den öppet och efter upprop.

Mom. 2. Till beslut erfordras två tredjedelar af de i omröstningen
deltagandes röster efter röstvärdet, då beslutet afser:

a) afhändande af fast egendom eller därifrån härflytande rättighet,
eller inköp af sådan egendom;

b) beviljande af anslag till nya företag eller behof, eller sådan
ökning af anslag, som föranleder uttaxering för längre tid än fem år;

e) upptagande eller förnyande af lån eller förlängning af tiden för
erhållet låns återbetalande;

d) förändring, jämlikt § 7, i sättet för utöfvande af den staden
i kommunala angelägenheter tillkommande beslutanderätt.

Mom. 3. I öfriga frågor bestämmes utgången genom enkel pluralitet
af de afgifna rösterna enligt den vid omröstningen följda röstgrund.
Falla rösterna lika för olika meningar, gäller den mening,
hvilken de flesta röstande efter hufvudtalet bifallit. Finnas äfven efter
sådan beräkning rösterna lika delade, är den mening beslut, som ordföranden
biträder.

§ 19.

Val skall, där så äskas, förrättas med slutna sedlar. Mellan lika
rösttal skiljer lotten.

§ 20.

Innan allmän rådstuga upplöses, gifver magistraten tillkänna, å
hvilken dag det därvid förda protokoll kommer att inför magistraten
offentligen justeras. Annan kallelse att protokollets justering öfvervara
erfordras ej. \

Den, som i afgörande af ett vid allmän rådstuga handlagdt ärende
deltagit, kan genast eller sist vid justeringen af protokollet reservation
emot det fattade beslutet afgifva.

22

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

III.

Om stadsfullmäktige.

§ 21.

Stadsfullmäktiges antal bestämmes i förhållande till folkmängden
sålunda, att:

stad med 2,000 invånare eller därunder utser...........20

» » öfver 2,000 till och med 5,000 invånare......21—25

» » » 5,000 » » * 10,000 » ......26—30

» > » 10,000 » » » 20,000 » ......31—40

» » » 20,000 » » » 40,000 » 41—50

» » » 40,000 invånare...............51—60

Stadens vid allmän rådstuga röstberättigade invånare bestämma, inom
nu stadgad begränsning, det antal stadsfullmäktige, som bör för staden
utses.

§ 22.

För val af stadsfullmäktige skall stad med mer än 10,000 invånare
indelas i valkretsar.

Vid valkretsindelningen iakttages, att hvarje krets kommer att utse
minst tio, högst tjugufem stadsfullmäktige efter den beräkningsgrund, att
i allmänhet en stadsfullmäktig utses för hvarje tal, motsvarande det som
erhålles, då stadens mantalsskrifna folkmängd delas med antalet fullmäktige
för hela staden; att hvarje valkrets skall kunna omslutas med en sammanhängande
gränslinje; samt att antalet fullmäktige för hela staden varder,
i den mån utan olägenhet kan ske, lika fördeladt på de särskilda valkretsarna.

Indelningen i valkretsar jämte antalet fullmäktige för hvarje valkrets
bestämmes, efter därom af magistraten uppgjordt förslag, af stadsfullmäktige
eller, där sådana ej finnas, af allmän rådstuga.

Valbarhet är ej inskränkt inom valkrets.

§ 23.

Stadsfullmäktige väljas ibland stadens röstberättigade män enligt
den röstgrund, som i denna förordning är stadgad. Där valen ske sam -

Kungl. Majits Nåd. Proposition N:o 20. 23

fälldt, verkställas de vid allmän rådstuga. År staden indelad i valkretsar,
verkstållas valen å dagar, som magistraten särskilt för hvarje valkrets
utsätter, samt enligt ordning i öfrigt, som magistraten äger bestämma.

§ 24.

Valet sker med slutna sedlar.

Ä valsedel må före namnen utsättas partibeteckning (partinamn eller
annan beteckning i ord för viss grupp af valmän eller för viss meningsriktning).

Namnen skola å valsedeln uppföras i en följd, det ena under det
andra, och må utgöra högst två utöfver det antal stadsfullmäktige valet
afser. Af namnen anses så många, från början räknadt, som motsvara
antalet fullmäktige, afse själfva fulimäktigvalet och de öfriga allenast val
af efterträdare åt afgången fullmäktig. Har å valsedeln medelst en linje
afskilts ett mindre antal namn, från början räknadt, anses dock allenast
de sålunda afskilda främsta namnen afse själfva fulimäktigvalet.

Upptager valsedel namn på någon, som ej är valbar, eller framgår
i afseende å något där förekommande namn ej fullt otvetydigt, hvem som
därmed åsyftas, anses sådant namn såsom obefintligt. Åro å valsedel upptagna
flera namn än ofvan är medgifvet, anses de sista öfvertaliga namnen
såsom obefintliga. Valsedel, som lyder å färre namn än det antal fullmäktige
valet afser, vare ändock giltig.

§ 25.

För rösternas sammanräknande skola valsedlarna ordnas i grupper.

Valsedlar med samma partibeteckning bilda en grupp (partigrupp).
Valsedlar utan partibeteckning utgöra tillsammans eu grupp (den fria
gruppen).

Inom hvarje grupp skall, till den utsträckning som för utseendet af
stadgadt antal fullmäktige är nödig, genom särskilda sammanräkningar
bestämmas ordning mellan dem, hvilkas namn finnas upptagna å gruppens
valsedlar och, enligt hvad i § 24 sägs, afse själfva fulimäktigvalet. Härvid
iakttages:

l:o) Vid första sammanräkningen gäller hvarje valsedel med hela
det röstvärde, som finnes å sedeln antecknadt,. Den, som fått högsta rösttalet,
blifver den förste i ordningen.

2:o) Vid hvarje följande sammanräkning gäller valsedel, hvars röstvärde
icke tillgodoräknats någon, som erhållit rum i ordningen, med hela

24

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

sitt röstvärde. Annan valsedel gäller med hälften af sitt röstvärde, där
en af dem, hvilka röstvärdet tillgodoräknats, erhållit ram i ordningen;
med en tredjedel af röstvärdet, där två af dem uppförts i ordningen; med
en fjärdedel, där tre af dem uppförts i ordningen; och så vidare efter
samma grund. För hvarje gång kommer den närmast i ordningen, som
erhållit högsta rösttalet.

§ 26.

De platser, som äro att besätta, fördelas mellan de olika grupperna
sålunda, att platserna, en efter annan, tilldelas den grupp, hvilken för
hvarje gång uppvisar det största af nedan angifna jämförelsetal. Plats,
som blifvit en grupp tilldelad, besättes genast så, att gruppens första
plats tillerkännes den förste i ordningen inom gruppen, gruppens andra
plats den andre i ordningen, gruppens tredje plats den tredje i ordningen,
och så vidare efter samma grund, ändå att den, som är berättigad till
platsen, redan fått sig tillerkänd plats från en eller flera andra grupper.

För partigrupp är jämförelsetalet lika med de till gruppen hörande
valsedlarnas hela sammanlagda röstvärde (gruppens rösttal), så länge gruppen
ännu icke fått sig någon plats tilldelad. Därefter beräknas jämförelsetalet
för hvarje gång så, att gruppens rösttal delas med det tal,
som motsvarar antalet af de gruppen tilldelade platser, ökadt med 1.
Har samma person erhållit platser från två grupper (partigrupper eller
den fria gruppen), skall dock, vid beräkning af det antal platser som utdelats,
hvardera platsen anses blott såsom en half plats; har någon erhållit
platser från tre grupper, anses hvarje sådan plats såsom eu tredjedels plats;
och så vidare efter samma grund.

För den fria gruppen är jämförelsetalet det högsta rösttalet vid den
enligt § 25 företagna första sammanräkningen inom gruppen, så länge
gruppen ännu icke fått sig någon plats tilldelad; därefter högsta rösttalet
vid andra sammanräkningen, så länge gruppen erhållit allenast en
plats; och så vidare i fortsatt följd.

Har en grupp redan fått sig tilldelad plats så många gånger, som
motsvarar antalet af dem, hvilkas namn finnas upptagna å gruppens valsedlar
och, enligt hvad i § 24 sägs, afse själfva fullmäktigvalet, varde
den från vidare jämförelse utesluten.

§ 27.

Mellan lika rösttal eller jämförelsetal skall, där så erfordras, skiljas
genom lottning.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

25

Vid affattande af protokoll öfver stadsfullmäktigval bör till ledning
tjäna formulär, som af Kungl. Maj:t fastställes.

De afgifna valsedlarna skola af valets förrättare inläggas under försegling
och förvaras intill utgången af den tid, för hvilken valet gäller.

§ 28.

Mom 1. Hafva vid valet stadsfullmäktige icke blifvit till föreskrifvet
antal utsedda, anställes genast nytt val för besättande af den eller de
återstående platserna.

Mom. 2. Afgår stadsfullmäktig före den bestämda tjänstgöringstidens
utgång, skall, på fullmäktiges anmälan, magistraten vid offentlig,
minst åtta dagar förut kungjord förrättning företaga ny röstsammanräkning
inom den grupp, för hvilken den afgångne blifvit vald. Blef den afgångne
vald för flera grupper, skall sammanräkningen ske inom den grupp,
från hvilken plats först tilldelats honom.

Vid den nya sammanräkningen tages hänsyn blott till de valsedlar,
hvilkas röstvärden tillgodoräknats den afgångne. Valsedel beräknas äga
sitt ursprungliga röstvärde, och detta skall tillgodoräknas alla förut
ej valda, hvilkas namn förekomma å sedeln.

Den, som erhållit högsta rösttalet, inträde såsom ledamot i den afgångnes
ställe under återstoden af den för honom bestämda tjänstgöringstid.
Mellan lika rösttal skiljer lotten.

Efter sammanräkningens afsilande skola valsedlarna åter inläggas
under försegling.

Mom. 3. Finnes i fall, som i mom. 2 afses, å där omförmälda valsedlar
icke namn å någon, som kan inträda såsom ledamot i den afgångnes
ställe, skall platsen stå obesatt intill utgången af den tid, för hvilken den
afgångne blifvit vald.

§ 29.

Mom. 1. Stadsfullmäktig kan ej den vara, som icke uppnått tjugufem
års ålder, ej heller:

a) den som icke råder öfver sig och sitt gods;

b) den som till borgenärer all sin egendom afträdt och icke, på
sätt lag förmår, gitter visa, att han från deras kraf befriad är;

c) den som är förlustig medborgerligt förtroende eller genom utslag,
hvilket ännu icke vunnit laga kraft, är dömd till förlust af sådant
förtroende, eller den som är ställd under framtiden för brott, hvilket
medför nämnda påföljd;

Bill. till Riksd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 22 Höft.

4

26

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

d) . den som är förklarad ovärdig att inför rätta föra andras talan
eller att i rikets tjänst vidare nyttjas.

Mom. 2. Nedannämnda personer må, med hänsikt till deras ämbetseller
tjänstemannaställning, icke vara stadsfullmäktige, nämligen landshöfding,
landssekreterare, landskamrerare, magistratspersoner, tjänstemän och
betjänte vid magistraten, allmän åklagare, äfvensom de tjänstemän och
betjänte, hvilka äro vid stadens drätsel eller andra dess förvaltande verk
anställda och för sin befattning redo skyldiga.

§ 30.

Den, som blifvit till stadsfullmäktig vald, må kunna uppdraget
sig afsåga, om han icke är i staden eller inom dess område boende;
om han är ämbets- eller tjänsteman och af sin befattning hindras att
uppdraget fullgöra; om han, efter de fyra sistförfiutna årens tjänstgöring
såsom stadsfullmäktig, är i ordning att därifrån afgå; om han uppnått
sextio års ålder, eller eljest uppgifver förhinder, som af flertalet bland
öfriga fullmäktige godkännes.

§ 31.

Mom. 1. Stadsfullmäktige väljas för fyra år, räknade från och med
den 1 januari året näst efter det, då valet skett.

Mom. 2. I stad, där val sker första gången, skall halfva antalet
fullmäktige eller, om detta icke är jämnt, det antal, som är närmast
under hälften, utses för allenast två år; och böra dessa fullmäktige och
de, som skola i fyra år kvarstå, utses genom särskilda val.

Särskild! val af fullmäktige för kortare tid än fyra år må ock, efter
magistratens förordnande, ske, där sådant i anledning af fattadt beslut om
ökning af antalet fullmäktige eller eljest varder nödigt, på det att hälften
af hela antalet fullmäktige för staden eller, om detta icke är jämnt, det
antal, som är närmast öfver eller under hälften, må kunna utses hvartannat
år.

Mom. 3. Är stad indelad i valkretsar, skola af det antal fullmäktige,
som bör för hela staden på en gång och för samma tid väljas, så många
utses. i hvarje valkrets, som, efter förhållandet mellan hela antalet fullmäktige
för staden och hela antalet fullmäktige för valkretsen, därå belöpa;
och äger magistraten enligt nu angifven grund bestämma, huru många
fullmäktige skola i hvarje valkrets genom ett val utses.

27

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 29.

§ 33.

Ordinarie sammanträden skola af stadsfullmäktige årligen hållas å
de tider och för de ändamål, som i § 14 mom. 2 äro bestämda för allmän
rådstuga i stad, där stadsfullmäktige icke finnas; och gälle i fråga
om valbarhet till revisor samt om rätt att deltaga i val af revisor eller i
beslut i anledning af revisorernas granskning af förvaltningen hvad i samma
mom. är stadgadt.

§ 41.

För hvarje fråga, som till behandling förekommit, skall ordföranden,
sedan öfverläggningen förklarats slutad, framställa proposition, så affattad,
att den må kunna med ja eller nej besvaras.

Ordföranden tillkännagifver därefter, huru enligt hans uppfattning
beslutet utfallit, och befäster detsamma, där omröstning ej begäres, med
klubbslag. Äskas omröstning, skall den verkställas öppet, utom vid val,
då den bör ske med slutna sedlar. Rösterna aflämnas efter upprop; och
äger hvarje stadsfullmäktig en röst.

Till beslut i de uti § 18 mom. 2 a), b) och c) angifna fall erfordras
två tredjedelar af de i omröstningen deltagandes röster.

I öfriga frågor bestämmes utgången genom enkel röstpluralitet. Utfalla
vid öppen omröstning rösterna lika å bägge sidor, gäller den mening,
som ordföranden biträder. Genom lottning bestämmes företrädet emellan
dem, som vid val erhålla lika antal röster.

§ 57.

Medlem af en stadskommun är i allmänhet skyldig att till de utgifter,
som för kommunens gemensamma behof böra enligt § 5 mom. 3
uttaxeras, lämna bidrag i förhållande till sin inkomst, beräknad för jordbruksfastighet
till sex kronor och för annan fastighet till fem kronor för
hvarje fulla ett hundra kronor af taxeringsvärdet jämlikt senast fastställda
taxeringslängd, samt i fråga om inkomst af kapital och arbete till det beskattningsbara
belopp, för hvilket bevillning till staten skall jämlikt senast
fastställda taxeringslängd erläggas. För sådan fastighet, för hvilken bevillning
ej erlägges, skola stadsutskylder ej påföras.

Enahanda skyldighet att till kommunens gemensamma utgifter bidraga,
som ofvan är stadgad, åligger jämväl bolag.

Personliga tjänstbarheter, hvilka inom en stad utgjorts efter förut
antagna grunder, må fortfarande, till dess annorlunda varder förordnadt,
efter samma grunder utgöras.

28

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 29.

§ 64.

Debiterings- och uppbördslängden skall upptaga: hvarje skattskyldig
till namn och bostad; taxeringsvärdet å fast egendom, särskildt för jordbruksfastighet
och särskildt för annan fastighet; beräknade inkomsten af
hvarje särskildt slag af fastighet samt af kapital och arbete; äfvensom beloppet
af den skattskyldige i förhållande till sådan inkomst eller efter
annan grund påförda stadsutskylder; och bör längden i öfrigt vara inrättad
i enlighet med de föreskrifter, som magistraten meddelar.

Till bestyrkande af uppbörden, skall längden innehålla särskilda
kolumner för anteckning om inbetalningar, restantier och afkortningar.

§ 72.

Revisionsberättelsen afgifves till magistraten, som öfver framställda
anmärkningar infordrar vederbörandes förklaringar så tidigt, att de, jämte
revisionsberättelsen, må kunna framläggas till granskning hos stadsfullmäktige
eller, där sådana ej finnas, å allmänna rådstugan vid det sammanträde,
som under loppet af maj månad hålles.

§ 76.

Medlem af stadskommun, som åt allmänna rådstugans eller stadsfullmäktiges
beslut uti stadens gemensamma angelägenheter ej nöjes, äger
rätt att, där han tilltror sig kunna visa, att beslutet kränker hans enskilda
rätt eller eljest hvilar på orättvis grund, eller att det icke i laga
ordning tillkommit, eller att det står i strid med allmän lag eller författning
eller annorledes öfverskrider deras befogenhet, som beslutet fattat,
däruti rättelse söka genom besvär, hvilka, jämte det öfverklagade beslutet,
böra till Kungl. Maj:ts befallningshafvande ingifvas inom tjugu dagar efter
det klaganden af beslutet erhöll del, dagen då sådant skedde likväl oräknad;
och åligger det klaganden därjämte, så väl att vid besvären foga
bevis om dagen då beslutet delgafs, som ock att, inom fjorton dagar efter
det tiden för besvärens inlämnande utgått, till magistraten ingifva diariiutdrag
däröfver, att han sig besvärat.

Försummar klaganden något af hvad sålunda är vordet föreskrifvet,
må beslutet kunna gå i verkställighet.

Klaganden skall anses hafva af beslutet erhållit del den dag, då det
i öfverensstämmelse med §§ 20 eller 42 offentliggjordes.

29

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 29.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1910; dock åligger det
magistraten att, sedan taxeringslängden för allmänna bevillningen år 1909
bl Hvit af pröfn ingsnämnden granskad, ofördröjligen i enlighet med bestämmelserna
i denna lag upprätta röstlängd att under år 1910 lända till
efterrättelse, intill dess ny röstlängd varder i föreskrifven ordning
upprättad.

Där stadsfullmäktig, som är vald med tillämpning af de före år
1910 gällande stadganden, afgår före utgången af den för honom bestämda
tjänstgöringstid, skall fyllnadsval anställas i hittills stadgad ordning.

30

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott onsdagen den 30 januari 1907.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Teolle,
Statsråden: Tingsten,

Albert Petersson,

Alfred Petersson,

Hederstierna,

Dyessen,

Hammarskjöld,

Roos,

JuHLIN,

SWARTZ.

Departementschefen statsrådet Juhlin anhöll i underdånighet att få
underställa Kungl. Maj:ts pröfning fråga om vissa ändringar i kommunalförordningarna,
hufvudsakligen åsyftande begränsning af den kommunala
rösträtten samt införande af proportionellt valsätt vid val till stadsfullmäktige,
och anförde härvid:

''Historik* »Genom den lagstiftning, som närmast före de nu gällande, i början af

Lagstiftnin- 1860-talet utfärdade kommunalförordningarna reglerade kommunernas själfgen
närmast verksamhet, hade kommunal rösträtt och kommunal skattskyldighet blifvit i
^kommunal- två På olika tider utfär(lade författningar bestämda enligt följande grunder.
förordnin- Förordningen om sockenstämmor i riket den 29 augusti 1843 —

gärna, hvilken förordning ej gällde för Stockholm — tillerkände rättighet att
deltaga i sockenstämmas öfverläggningar och beslut dels åt ägare eller
innehafvare af skattlagd fastighet samt, där ej ägaren bodde inom församlingen
eller förbehållit sig rätt att rösta för fastigheten, åt arrendatom

Kungl. Maj:t8 Nåd. Proposition N:o 29.

31

eller brukaren däraf, dels ock åt alla andra socknens invånare, såsom
fabriksägare, löntagare, handtverkare eller andra näringsidkare, när de till
denna senare grupp hörande personer erlade ett bevillningsbelopp af minst
2 riksdaler 24 skillingar. Röstvärdet beräknades efter hemmantal, där
sådant fanns åsatt; i annat fall bestämdes röstvärdet i förhållande till den
bevillning »enligt 2 artikeln», som erlades till staten. Den grund, efter
hvilken bevillning och mantal skulle med hvarandra jämföras, var i förordningen
bestämd sålunda, att ett bevillningsbelopp af 2 riksdaler 24 skillingar
gaf lika rösträtt med V16 mantal, 5 till 772 riksdalers bevillning
lika med Vs mantal, 772 till 10 riksdalers bevillning lika med 3/i6 mantal
o. s. v. i samma proportion för högre bevillningsbelopp. I stad medförde
ett fastighetsvärde af 2,000 riksdaler samma rösträtt som 10 riksdalers
bevillning. För rösträtt å sockenstämma, ehvad den hölls på landet
eller i stad, var ej någon begränsning uppåt stadgad. Alla afgifter, om
hvilka sockenstämman fattade beslut, skulle utgå efter de för rösträtt i
dylik stämma fastställda grunder, därest ej annorlunda blifvit särskildt
föreskrifvet eller öfverenskommet.

I hufvudsak var den andra af nyss antydda författningar, nämligen
förordningen om sockenstämmor i Stockholm den 16 mars 1847, byggd
på samma principer som omförmälda 1843 års förordning, men skilde sig
från denna, bland annat, genom sättet för röstberäkningen. Härutinnan
gällde nämligen för hufvudstaden, att bevillningsbelopp, som erlades för
fastighet, borgerligt yrke, löneinkomst eller eljest och som icke öfversteg
10 riksdaler banko, gaf åt röstberättigad person 1 röst, bevillning öfver
10 riksdaler till och med 20 riksdaler 2 röster, och på lika sätt vidare, så
att hvarje nytt tiotal af riksdaler i bevillning berättigade till en röst;
dock att icke högre rösttal än 20 röster tillkom någon, huru mycket än
det honom påförda bevillningsbelopp öfversteg 200 riksdaler banko. Gränsen
nedåt för utöfvande af rösträtt var i Stockholm satt vid ett bevillningsbelopp
af 2 riksdaler 24 skillingar banko, såvida icke ägandet eller förhyrandet
af fastighet kunde åberopas såsom grund för rösträtt.

Med allenast några mindre jämkningar, särskildt i afseende å proportionen
mellan, å ena sidan, mantal och bevillning samt, å andra sidan, fastighetsvärde
och bevillning, kvarstodo de anförda bestämmelserna såsom i det
omhandlade ämnet normerande ännu vid den tidpunkt, då med anledning
af Rikets Ständers skrifvelse den 12 februari 1858 Kungl. Maj:t den 19
därpå följande juni tillsatte en kommitté för att utarbeta förslag till förordning
om landsting och i sammanhang därmed öfverse de angående
menighetsstyrelse såväl på landet som isynnerhet i städerna gällande författningar.

32

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

1858 års
kommunal
lagskommitté.

Uti sitt den 31 oktober 1859 afgifna betänkande förklarade denna
kommitté sig vidblifva de grunder, efter hvilka rösträtten inom kommunerna
dittills varit bestämd, nämligen att skyldighet till bidrag för kommunens
kassa och rösträttighet, enligt regeln, utgjorde hvarandras villkor
och förutsatte hvarandra, samt att röstvärdet beräknades efter bidraget;
och ansåg sig kommittén, »med fullkomlig kännedom om dessa frågors
betydelse», sålunda bäst förese både det allmänna och det kommunala samhällets
väl och fördel.

Beträffande rösträtt på grund af jord- eller annan fastighetsbesittning
erinrade emellertid kommittén, hurusom 1843 års sockenstämmoförordning,
under förutsättning att fastighetens ägare bodde inom församlingen
eller därom träffat särskildt förbehåll, tillförsäkrat honom denna
rätt framför brukaren af fastigheten. Efter kommitténs åsikt borde likväl
ett sådant förbehåll hvarken genom lag eller kontrakt medgifvas, hvarför
ock kommittén i § 11 af sitt förslag till förordning om kommunalstyrelse
på landet ville frånkänna ägare af fastighet rätten att genom särskildt aftal
förbehålla sig rösträtt för fastigheten, när denna innehades af landbo,
arrendator eller hälftenbrukare. Enligt hvad motiven gifva vid handen,
afsåg kommittén att därigenom förebygga, att hela kommunalmyndigheten
skulle kunna sammanfalla uti en eller några få personers hand. Ty om
ock, säger kommittén, ett sådant förhållande någon gång kunde för kommunen
alstra något nyttigt och godt, stode likväl icke en så beskaffad
patriarkalisk ordning i öfverensstämmelse med kommunalfrihetens princip
i det konstitutionella samhället; den kunde ock lätteligen komma att på
de öfriga medlemmarne af kommunen utöfva en förlamande och förtryckande
inverkan samt återhålla all nyttig kommunalföretagsamhet, och
detta så mycket lättare om de utom kommunen bosatta fastighetsägarne
ej kände annat intresse för densamma än ränteuppbördens.

Kommittén bibehöll mantalet och bevillningen till staten såsom
grunder för kommunalutskyldernas åsättande på landsbygden. Men med
hänsyn till olägenheterna af det till en fix siffra bestämda likhetsförhållandet
mellan bevillningsbeiopp och mantal upptog kommittén i §§ 58,
59 och 60 af nyssnämnda författningsförslag såsom taxeringsgrund medelbevillningen
för helt förmedladt mantal inom kommunen. Denna medelbevillning
antogs motsvara 100 så kallade skattören, och i förhållande
därtill bestämdes såväl de skattören, hvilka belöpte å hemman med högre
eller lägre mantal än ett helt, som ock de skattören, hvilka skulle i förhållande
till bevillningen påföras hvarje annat beskattningsföremål inom
kommunen. Därjämte föreslogs, att den, som för annat beskattningsföremål
än i mantal satt jord var uppförd till mindre än samman -

Kuncjl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.

33

lagdt 5 skattören, icke skulle äga utöfva rösträtt inom kommunen; en
inskränkande bestämmelse, som alltså ej berörde ägare eller brukare af
hemman.

Gränsen nedåt för utöfvande af kommunal rösträtt i stad sattes af
kommittén så, att denna rätt skulle fprvärfvas redan af den, som fått sig
påförd en hel riksdalers bevillning. A andra sidan föreslog kommittén —
dock utan att därför angifva något skäl — att rösträtt för större antal
röster, än som svarade mot V20 af stadens hela rösttal efter röstlängden,
icke finge af någon utöfvas. Bestämmelserna om röstberäkning återfinnas i
§ 11 af förslaget till förordning om kommunalstyrelse i stad, hvilket förslag,
enligt kommitténs mening, skulle äga tillämplighet jämväl i afseende
på Stockholm.

Öfver de af kommittén utarbetade fyra författningsförslag — för- Granskning
utom de två åberopade jämväl förslag till förordningar om kyrkostämma
samt kyrko- och skolråd äfvensom om landsting — inhämtade Kungl. kommitténs
Maj:t Rikets Ständers yttrande vid riksdagen 1S59—60. I underdånig förslag.
skrifvelse den 26 oktober 1860 förklarade sig ständerna nästan i allo gilla
hufvudgrunderna uti det granskade lagstiftningsarbetet. Beträffande enskildheterna
däri erinrades, bland annat, med afseende å det föreslagna
röstminimum af 5 skattören för annat än i mantal satt jord, att då enligt
verkställd beräkning 5 skattören motsvarade en bevillning af endast omkring
40 öre, rösträtt således skulle komma att inedgifvas åt ett betydligt
antal af kommunens medlemmar, som då voro uteslutna därifrån. Visserligen
funnes ingenting att anmärka däremot att, i samma mån bildningen
blefve allmännare och gjordes tillgänglig för allt flera folkklasser, äfven
rösträtten utvidgades, men enär det i frågor sådana som denna torde vara
rådligast att afvakta erfarenhetens vittnesbörd om nyttan af en mindre
förändring, innan man vidtoge en större, borde omförmälda, af kommittén
föreslagna minimibelopp fördubblas. Rikets Ständer hemställde alltså om
antagande af 10 skattören såsom minimum för rösträtt på landet.

Vid den slutliga granskning, kommitténs förslag därefter undergingo,
lämnades de af densamma antagna grunder för bestämmandet af kommunal
rösträtt och kommunal skattskyldighet orubbade. Dock vidtogos
för landsbygden några mindre jämkningar. Såsom mätare af röstvärdet
infördes nämligen, i stället för skattören, fyrktal — en förändring
utan saklig innebörd —, hvarförutom, i enlighet med Rikets
Ständers berörda hemställan, rätten att rösta för i mantal icke satt
jord äfvensom för inkomst af kapital eller arbete gjordes beroende
däraf, att den skattskyldige blifvit uppförd till åtminstone 10 fyrkar.

Bih. till Rilcsd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 22 Håft. 5

34

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

De nya Ifrågavarande lagstiftningsarbete fick sin afslutning genom ut förordnin-

färdande den 21 mars 1862 af förordningar om landsting, om kommugama.
nalstyrelse på landet, om kommunalstyrelse i stad äfvensom om kyrkostämma
samt kyrkoråd och skolråd.

Sistnämnda båda författningar voro emellertid ej afsedda att gälla
för hufvudstaden. Den borgerliga och kyrkliga kommunala verksamheten
där ordnades genom en särskild lagstiftning, hvilken innehålles i förordningarna
om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862 och om
kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20 november
1863.

Hvad i dessa förordningar stadgades om röstberäkning öfverensstämde
ej i allo med motsvarande bestämmelser för rikets öfriga städer.
Sålunda skulle — och däruti har ändring icke gjorts — enligt förordningen
om kommunalstyrelse i Stockholm vid val af stadsfullmäktige därstädes
en hvar till deltagande i valet berättigad medlem af kommunen äga
1 röst för äfven minsta bevillningsbelopp till och med 1 riksdaler, hvaremot
i öfriga städer, åtminstone till en början, för rösträtt å allmän rådstuga
fordrades, att vederbörande fått sig påfördt ett bevillningsbelopp ej
understigande 1 riksdaler. Härutöfver medförde i såväl Stockholm som
an dra städer hvarje hel riksdalers bevillning 1 röst, med begränsning
dock, i Stockholm till V20 af hela rösttalet inom valkretsen och i öfriga
städer till V20 af stadens hela rösttal. För röstberäkning vid omröstning
i kyrkostämma med stadsförsamling utom Stockholm uppställdes i
vederbörande 1862 års förordning inga särskilda grunder. Endast den
föreskrift meddelades, att därutinnan skulle följas hvad i sådant hänseende
var stadgadt rörande allmän rådstuga. Vid röstberäkning i kyrkostämma
med församling uti hufvudstaden skulle däremot tillämpas en röstskala,
hvilken afvek från den, som följdes vid val af stadsfullmäktige därstädes.
Kyrkostämmoförordningen för Stockholm innehåller nämligen, att bevillningsbelopp
icke öfverstigande 8 riksdaler gifver åt röstberättigad person
1 röst, bevillning öfver 8 till och med 16 riksdaler 2 röster, därutöfver
till och med 24 riksdaler 3 röster o. s. v. till och med 20 röster, hvithet
rösttal motsvarar öfver 152 till och med 160 riksdalers bevillning samt
är det högsta, som må tillkomma någon inom en församling i hufvudstaden.

Mantalet Mot de i § 58 af förordningen om kommunalstyrelse på landet fast förfyrktals-

sVdlda beskattningsgrunder riktades redan vid 1862—63 årens riksdag
sättning åtskilliga anmärkningar. Såsom taxeringsgrunder i fråga om kommunalofvergrfvcs.
utskylder både, på sätt redan blifvit nämndt, antagits mantalet och stats -

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29. 35

bevillningen, med fyrktalet såsom mätare af de förhållanden, i enlighet
med livilka skattskyldigheten borde bestämmas. Med uträknandet af
medelbevillningen för inantalet afsåga att bestämma den summa, som
för helt förmedladt mantal skulle motsvara 100 fyrkar. 1 afseende härå
erinrades nu, att bestämmelsen om uträkning af medelbevillningen medförde
ett orättvist förhållande i skattskyldigheten mellan hemmanen inbördes,
enär fyrktalet för ett bättre hemman nedsattes på bekostnad af ett
lägre uppskattadt hemman, hvilket däremot erhöll högre fyrktal. Ett annat
missförhållande mellan hemmansägare, å ena, samt löntagare och rörelseidkare,
å andra sidan, hade genom de antagna taxeringsgrunderna framkallats
däraf, att för hemmanet betalades kommunalutskylder endast efter
den del af dess onera, som utgjordes genom bevillning, under det att
öfriga skattskyldiga, hvilka utgjorde alla sina onera till staten genom bevillning
och därigenom fingo sig påförd högre bevillningstaxering, således
kommo att deltaga i kommunalutskylderna med ett ojämförligt högre belopp
än hemm ansägarne.

Rikets Ständer beaktade de gjorda anmärkningarna. I underdånig
skrifvelse den 9 september 1863 framhölls sålunda, att om mantalet och medelbevillningen
såsom uppskattningsgrunder frånträddes, man skulle komma
rättvisa och billighet närmare i afseende å fördelning af skattebidragen genom
att såsom måttstock därför bestämma bevillningstaxeringen. Då vidare
ägaren af den fasta jorden måste anses hafva mera intresse för kommunens
framtid än ägare af annan fastighet, löntagare eller rörelseidkare, borde
äfven den förre i förhållande till de senare vidkännas en större andel i
kommunalskatterna äfvensom äga högre rösträtt vid kommunalfrågornas
behandling. Enligt Rikets Ständers förmenande skulle förhållandet af 5
till 10 närmast motsvara hvad rättvisa och billighet i detta fall kråide,
så att jordbruksfastighet, utan afseende å mantalssättning, komme att påföras
1 fyrk för 5 öres bevillning och därunder, samt annan fastighet,
frälseränta och hvarje annat beskattningsföremål 1 fyrk för 10 öres bevillning
och därunder. Tillika gjordes uttalande därom, att stadgandet
angående röstminimum vid kommunalstämma å landet borde i sammanhang
med antagandet af nya grunder för fyrktalssättningen undergå någon
jämkning, enär genom hvad ständerna i afseende å fyrktalssättningen föreslagit
fyrkens värde kunde antagas i allmänhet blitva fördubbladt. Gällande
röstminimum af 10 fyrkar ansågs därför böra nedsättas till 5.

Med anledning af denna Rikets Ständers framställning utfärdades
den 15 september 1863 kungörelse angående förändrad lydelse af vissa
paragrafer i förordningen om kommunalstyrelse på landet, hvarigenom god -

Sänkning
af röstminimum.

36

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

kändes de af ständerna föreslagna ändringar beträffande fyrktalssättningen.
Däremot sänktes röstminimum icke lägre än till 6 fyrkar.

Röstmini- Orättvisan och — i anseende till möjligheten för röstberättigade att

mihäfvesP" ^ tillgodoräkna sig höga rösttal, på landet utan all begränsning — jämväl
obehöfligheten af stadgandena om röstminimum för vissa af landskommunens
medlemmar äfvensom för medlemmarne af samtliga stadskommuner
utom Stockholm föranledde 1868 års riksdag att hos Kungl.
Magt hemställa om upphäfvande af de bestämmelser i vederbörande kommunalförordningar,
som syftade på ett röstminimum. Den härför erforderliga
lagstiftningen kom ock till stånd genom två särskilda kungörelser af
den 8 september 1868.

Et ter den tiden har för rösträtt i lands- eller stad skommuns angelägenheter
icke uppställts fordran på annan förmögenhetsställning än den,
som betecknas af skattskyldighet till kommunen — det bevillningsbelopp,
i förhållande till hvilket denna skattskyldighet utmätes, må vara huru
obetydligt som helst.

Ytterligare Såsom jag tillåtit mig nämna, var redan från början enligt de nya

afPrösträtten^ 0 m tim n fö r 0 r f J n i ngar n a rösträtten i stad uppåt begränsad till V20 af sta1
i stad. dens — i Stockholm af valkretsens — hela rösttal. Denna begränsning
visade sig emellertid snart nog icke tillfyllestgörande, hvarför behofvet af
mera verksamma och ändamålsenliga bestämmelser i omförmälda hänseende
gjorde sig gällande. Erfarenheten hade nämligen gifvit vid handen, att
det stadgade maximum obetydligt inverkade på rösttalen såväl inom de
största som inom de medelstora städerna, samt att det högsta rösttal,
hvilket inom hvarje särskild stadskommun var medgifvet, i och för sig
var så högt, att. det åt de förmögnare klasserna inrymde ett alltför öfvervägande
inflytande på kommunens angelägenheter.

När det nu gällde att vidtaga anordningar till begränsning af
rösträtten i städerna, framställde sig svårigheter att härför utfinna ett
sätt, hvilket var lika tillämpligt på de större som på de mindre städerna.
Ty vare sig man välde ett relativt maximum — således bestämde en gräns
i något visst förhållande till stadens sammanlagda rösttal, t. ex. V40 däraf,
intill hvilken gräns röstvärdet för den enskilde stegrades, i samma mån
som hans bidrag till de kommunala utgifterna växte — eller ett absolut
maximum stadgades — d. v. s. att ett visst antal röster, utan afseende
på sammanlagda rösttalet inom kommunen, fastställdes såsom det högsta,
hvarmed någon fick rösta, t. ex. 80 röster, — så gafs rum för den anmärkningen,
att maximum blef antingen för mycket inskränkande inom
de mindre städerna eller för litet inskränkande inom de större, och tvärtom.

Kungl. Maj:lx Nåd. Proposition N:o 2,9. 37

En utväg att i väsentlig man förekomma dessa olägenheter erbjöd sig
emellertid i en samverkan mellan relativ och absolut röstbegränsning. Om
det nämligen bestämdes, att en viss bråkdel af stadens hela rösttal skulle
bilda ett maximum af röster, som ej finge öfverskridas, och tillika föreskrefves,
att ingen finge rösta med mera än ett bestämdt antal röster, så
skulle den förstnämnda regeln utöfva inverkan på omröstningen inom de
mindre städerna, den sistnämnda inom de större.

I enlighet med dessa grunder framlade ock lagutskottet vid 1869
års riksdag ett — till hufvudsakliga delar redan af näst föregående årets
lagutskott utarbetadt — förslag till nya maximibestämmelser för den kommunala
rösträtten i städerna. Det relativa maximum fann utskottet lämpligast
böra bestämmas till Vso af stadens hela rösttal. Vid sidan af detta
och i syfte att »åt kommunens förmögnare och upplystare medlemmar ett
tillräckligt inflytande på kommunens angelägenheter mätte bevaras, på samma
gång de egentligen rikes och de stora bolagens tryckande röstöfvervikt försvunne»,
borde enligt utskottets mening sättas ett absolut maximum vid den
punkt på röstskalan, där 100 röster mötte. Men då — under förutsättning
att det absoluta maximum så bestämdes — en höjning af bevillningsprocenten
till exempelvis dubbla beloppet och en däraf följande fördubbling af hvars
och ens rösttal skulle hafva den verkan, att begränsning skedde för dem,
hvilka hade blott hälften så stor förmögenhet som de, hvilka före förändringen
åsyftades med samma maximum, borde enligt utskottets åsikt den
formulering väljas, att såsom absolut maximum bestämdes, i stället för
100 röster, allenast ett rösttal, hvilket motsvarade bevillning efter andra
artikeln för 10,000 riksdalers inkomst af kapital eller arbete. I sådan
händelse skulle nämligen rösträtten inom kommunen icke röna något inflytande
af bevillningsprocentens ökning eller minskning. Ty om ock därigenom
hvarje kommuns medlemmar finge ett större eller mindre antal
röster än förut, blefve dock medlemmarnes inbördes förhållande oförändradt.

Lagutskottets ofvanberörda förslag till begränsning af den kommunala
rösträtten i rikets städer — jämväl Stockholm — godkändes af Riksdagen.
I öfverensstämmelse med dess underdåniga hemställan utfärdades
sedermera den 9 november 1869 kungörelser om ändringar i vederbörande
kommunalförordningar.

Beträffande landskommunerna upprätthölls fortfarande principen där- Rösträtten
om, att rösträtt och skattebidrag borde väga lika, att således graden aflyg/e^ännu
inflytande på afgörandet af kommunens angelägenheter skulle bero på någon tid
graden af skyldighet att deltaga i utgifterna för kommunala ändamål. 0,)e9ransad -

Kung!. Maj:t* Nåd. Proposition N:o 29.

En alltför långt drifven tillämpning af nämnda princip ansågs emellertid
vara utesluten därigenom, att för all på arrende upplåten jord rösträtten
skulle utöfvas af arrendator^ icke af ägaren. Visserligen förekommo
sådana undantagsfall, att en enda person eller några få voro i besittning
af största delen af jorden inom en kommun. Men som omöjligheten fölen
person att med fördel bruka så stor jordvidd tvingade till utarrenderande
af en del, ansågos de fall, då från en enda persons sida ett egenmäktigt
ingripande i en landskommuns angelägenheter kunde äga rum,
blifva så sällsynta, att någon röstbegränsning icke erfordrades.

Dock anmärkte redan allmänna besvärs- och ekonomiutskottet vid
1859—60 årens riksdag, att äfven om vid nyssberörda förhållande någon
öfverdrifven röstöfvervikt å de stora jordägarnes sida icke vore att
befara, kunde dock inom kommunen ligga någon stor fabrik eller annan
industriell inrättning, som i följd af sin höga bevillning och därå grundade
höga skattetal komme att snart sagd!, ensam bestämma kommunens
beslut, ifall dess rösträtt ej begränsades. Utskottet tillstyrkte därför, att
för utöfvande af rösträtt i kommunalstämma på landet borde, såvidt fråga
vore om andra beskattningsföremål än jord, fastställas ett maximum af
V20 af kommunens hela rösttal efter röstlängden. Detta förslag lyckades
dock ej tillvinna sig ständernas bifall.

Allmänna besvärs- och ekonomiutskottet var vid 1862—68 årens
riksdag fortfarande af den åsikt, att ett röstmaximum borde stadgas jämväl
uti kommunalförordningen för landet. Nu ansåg likväl utskottet, att
ett sådant maximum borde tillämpas äfven på rösträtt för jordbruksfastighet,
samt att det borde bestämmas till Vio af kommunens hela
rösttal. Utskottets i ämnet framställda förslag ledde emellertid icke till
åsyftadt resultat.

Sedan frågan om begränsning af den kommunala rösträtten på landet
vid de båda följande riksdagarna ånyo förevarit utan att väcka större
uppmärksamhet, gjordes densamma vid 1868 års riksdag till föremål fölen
ingående behandling af lagutskottet.

Utskottet framhöll därvid, hurusom säkerligen ganska många smärre
kommuner funnos, där en jordegendom, utan att till arealen vara så stor
att den till någon del måste utarrenderas, ändock vore i jämförelse med
den öfriga jordegendomen inom kommunen tillräckligt betydande för att
åt sin ägare, isynnerhet om denne tillika skattade för inkomst åt kapital
eller arbete, medföra ett fyrktal större än alla de andra medlemmarnes åt
kommunen sammanlagda antal röster. Olägenheterna däraf syntes utskottet
uppenbara, likasom det förekom utskottet ganska naturligt, att under
dylika förhållanden ett af kommunalinstitutionens viktigaste syften —

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2U.

SO

väckandet och underhållandet af intresse för kommunens gemensamma angelägenheter
— måste i väsentlig mån förfelas. I ännu högre grad ansåg
utskottet detta blifva fallet inom sådana kommuner, där en person
eller ett bolag funnes, som för inkomst af kapital eller näring fått sig
påförd hög bevillning och som i följd däraf vore innehafvare af ett öfvervägande
antal röster. Då alltså erdigt utskottets mening gällande bestämmelser
innebure en möjlighet till orättvisa och välgrundad! missnöje, förklarade
utskottet sig icke finna annat, än att denna möjlighet borde genom
en klok och billig begränsning af rösträtten förekommas. A andra
sidan framhöll likväl utskottet, huru nödvändigt det vore att söka förebygga
den olägenheten, att, genom stadgande af ett för lågt maximum,
ägaren till en större jordegendom komme att göras beroende af kommunens
öfriga röstägande medlemmar. Ett relativt maximum, bestämdt till
Yio af kommunens hela rösttal efter röstlängden, fann utskottet vara det
lämpligaste. Dess förslag i ämnet godkändes emellertid endast af andra
kammaren.

Förslag om rösträttens begränsning medelst maxima — enbart relativa
eller blandade relativa och absoluta, med växlande siffror och i olika
kombinationer — gjordes under en följd af år till föremål för Riksdagens
öfverläggningar, utan att likväl något förslag vann understöd af Riksdagen
i dess helhet. Den form för begränsning, som synes hafva blifvit
mest uppmärksammad såväl af vederbörande utskott som inom kamrarne,
var typen med relativa maxima. Emellertid förordade lagutskottet vid
ett tillfälle, nämligen 1875 års riksdag, antagandet af dels ett relativt
maximum, satt till Vio af kommunens hela rösttal, och dels ett absolut
maximum af 1,000 röster. Lämpligheten af dessa maxima hade synts utskottet
framgå af de statistiska uppgifter, som varit för utskottet tillgängliga.

En lagstiftningsåtgärd, som vid en flyktig betraktelse kunde te sig Ändring i
såsom en inskränkning i jordägarnes bidragsskyldighet till de allmänna''^ningsmetokommunalutgifterna
och medelbart därigenom äfven såsom en inskränk-den för jordning
i jordägarnes kommunala rösträtt, var den ändring i fyrktalssättnings- rw tf™ tg''
metoden för jordbruksfastighet, som genomfördes på grund af förordningen
den 2 december 1892 angående ändrad lydelse af § 58 i förordningen om
kommunalstyrelse på landet. Under det att nämligen jordbruksfastigheten
förut påförts 1 fyrk för hvarje femtal af bevillningsören — andra beskattningsförernål
däremot 1 fyrk för hvarje tiotal af bevillningsören —,
skulle jordbruksfastighet jämlikt 1892 års förordning få sig åsatt fyrktal
enligt samma grund som andra beskattningsföremål eller således 1 fyrk

40

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

för bevillning till belopp af 1 till och med 10 öre, 2 fyrkar för bevillning
utöfver 10 till och med 20 öre o. s. v. Men som bevillningen för jordbruksfastighet
samtidigt höjdes från 3 till 6 öre för hvarje fulla 100
kronors uppskattningsvärde, medan bevillningen för andra beskattningsföremål
lämnades oförändrad, skedde icke genom den förändrade fyrktalsberäkningen
någon rubbning i förhållandet mellan jordbruksfastighet
och öfriga beskattningsföreinål med hänsyn till de allmänna kommunalafgifterna,
följaktligen icke heller i fråga om den kommunala rösträtten,
hvars omfattning på landet ju helt och hållet var beroende af kommunalutskyldernas
storlek.

Begränsning Såväl inom som utom Riksdagen tillväxte emellertid mot slutet af

^påtandet*1 förra århundradet intresset för en reform på den kommunala rösträttens
område.

I sådant afseende tillåter jag mig erinra, hurusom Riksdagen i en
den 9 maj 1894 till Kungl. Maj:t aflåten skrifvelse framhöll önskvärdheten
däraf, att, med hänsyn till vikten af den kommunala rösträttsfrågans
lösning, en statistisk utredning af dithörande förhållanden måtte
så bedrifvas, att dess resultat kunde framläggas inför 1895 års riksdag.
Vidare uppdrog Kungl. Maj:t den 6 november 1896 åt en kommitté
att afgifva yttrande och förslag, i hvilken mån en begränsning af den
kommunala rösträtten på landet lämpligen borde äga rum. Denna kommitté
afgaf den 13 maj 1897 betänkande i ämnet, hvarvid kommitténs
flertal hemställde om en sådan begränsning af den kommunala rösträtten
på landet, att ej någon skulle få utöfva rösträtt för jordbruksfastighet
för mer än Vs och för andra beskattningsföreinål för mer än V20 eller i
. något fall för mer än Vs af kommunens hela fyrktal. Två af kommitténs
ledamöter uttalade sig emellertid för ett relativt maximum bestämdt till
V10 af kommunens hela fyrktal samt lika för jordbruksfastighet och andra
beskattningsföremål, hvarförutom de såsom absolut maximum föreslogo
det rösttal, som motsvarade 1,000 fyrkar. Med anledning af omförmälda
kommittés förslag och i hufvudsakligt syfte att begränsa aktiebolags
å landet rösträtt aflat Kungl. Maj:t den 28 januari 1898 till Riksdagen
en proposition angående ändrad lydelse af åtskilliga paragrafer i förordningen
om kommunalstyrelse på landet, hvilken proposition, ehuru tillstyrkt
af lagutskottet, dock endast af första kammaren bifölls.

Sedan vid 1899 års riksdag åtskilliga motioner, åsyftande begränsning
af den kommunala rösträtten, blifvit väckta, utan att vinna Riksdagens
bifall, återupptogs frågan under näst därpåföljande riksdag, jämväl
denna gång på framställning af enskilda motionärer. Riksdagen uttalade

41

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.

nu i en skrifvelse af den 8 maj 1900 sin anslutning till det program för
reformering af rösträtten på landet, som inrymde blandade maxima. Sålunda
skulle å landet ingen få utöfva rösträtt för större antal röster, än som
svarade mot Vio af kommunens hela fyrktal, eller i något fall för högre
rösttal än det, som motsvarade 5,000 fyrkar. Fastställandet af en dylik
begränsning skulle enligt Riksdagens mening kunna vara till verklig fördel
för det kommunala lifvet och undanröja en del olägenheter, som
följde däraf, att rösträtten för det dåvarande saknade begränsning.

Med godkännande af en utaf Riksdagen för dess del antagen, genom
nyssnämnda skrifvelse Kungl. Maj:ts pröfning underställd lag i ämnet
utfärdade Kungl. Maj:t den 9 november 1900 lag angående ändrad lydelse
af §§ 11, 21, 59 och 73 i förordningen om kommunalstyrelse på
landet. Därmed hade i afseende å kommunal rösträtt en viss likställighet
mellan land och stad blifvit genomförd. Rösträtlens begränsning inom
stadskommunen var dock mycket starkare än inom landskommunen.

De sätt för den kommunala rösträttens begränsning, som jag nu Andra behaft
anledning beröra, — nämligen genom röstmaxima åt olika slag ^oniiei^än
äro visserligen de enda, som inom vårt land kommit till användning, men, röstmaxima.
såsom bekant, ej de enda, om hvilka förhandlingar förts inom representationen.
Samtidigt med det att förslagen om röstmaxima utgjorde
föremål för Riksdagens pröfning, påyrkades nämligen jämväl dels införande
af lika rösträtt, dels tillämpning af graderade röstskalor. Det
torde tillåtas mig att i detta sammanhang yttra några ord äfven om dessa
sistnämnda former för begränsning eller till och med fullständig utjämning
af den kommunala rösträtten.

Förslag att vid omröstning i alla kommunens angelägenheter eller Lika röståtminstone
vid val rösterna måtte räknas efter hufvudtalet voro särskilt ratt
under tiden närmast efter representationsreformens genomförande ej ovanliga
och omfattades då med större sympatier än sedermera. Bland andra
motiv för en dylik förändring anfördes, att då grundsatsen om jämlikhet och
lika berättigande vunnit tillämpning vid val af ledamöter utaf Riksdagens
andra kammare, en annan röstberäkning icke borde följas vid val och
vid beslut i kommunala angelägenheter, samt att endast personlighetsprincipens
omedelbara tillämpning på den kommunala röstberäkningen kunde
tillfredsställa rättvisans fordringar.

Motståndarne till kommunala angelägenheters afgörande genom omröstning
efter hufvudtalet hafva å sin sida framhållit, att det stöd för
införande af omröstning per capita i dylika angelägenheter, som man trott
sig kunna hämta af denna princips tillämpning vid riksdagsmannaval, måste

Bill. till Riksd. Prof. 1007. 1. Sami 1 Afd. 22 Höft. 6

42

Graderade

röstskalor.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

bortfalla, om man i tillbörlig mån beaktade, att kommunens verksamhet
uteslutande afsåge dess gemensamma ordnings- och hushållningsangelägenheter,
samt att dessa, med högst få undantag, vore förenade med större
eller mindre utgifter, då däremot Riksdagens verksamhet vore icke blott
af beskattnings utan äfven, och i främsta, rummet, af lagstiftnings natur.
\ idare vore rättigheten till deltagande i kommunala angelägenheters afgörande
visserligen, likasom hvarje annan rättighet, personlig, men däraf
följde ingalunda, att den vore en allmänt mänsklig rättighet, hvilken borde
af alla i lika mån åtnjutas. Tvärtom måste det vara en uppgift för lagstiftningen
att tillse, det afgörande rösten i kommunernas angelägenheter
icke lämnades åt dem. hvilka för desamma hade ett jämförelsevis ringa
intresse och tilläfventyrs saknade de för dessa angelägenheters behöriga
handhafvande erforderliga egenskaper. Någon absolut ofelbar mätare däraf
funnes visserligen icke. Men likasom man måste antaga, att de,
hvilka i väsentligaste mån bidroge till fyllandet af kommunens behof, vore
mest intresserade af att bidragen ändamålsenligt användes, så syntes det
ligga i sakens natur, att den, som dagen i ända måste med ett mera mekaniskt
arbete söka förtjäna ett nödtorftigt lifsuppehälle, icke kunde hafva
tid eller lust att förvärfva sig det mått af vetande, hvilket vore »ett villkor
för åskådningens vidgande utöfver de dagliga behofvens inskränkta
synkrets, för omdömesförmågans skärpande och möjligheten af egen fördomsfri
pröfning», såsom orden lyda i ett af lagutskottet vid 1868 års riksdag
afgifvet utlåtande öfver åtskilliga motioner angående ändringar i kommunalförordningarna.
Så länge en hvar efter måttet af sin inkomst bidroge
till utgifterna för kommunala ändamål, hade man icke heller ansett det
vara med rättvisa och billighet förenligt, att de, som af en ifrågasatt utgift
komine att drabbas i högst obetydlig mån, skulle, så snart deras antal
öfverstege hälften af de vid eu stämma närvarande, hafva makt att
besluta samma utgift, likasom det ur klokhetens synpunkt ej befunnits
rådligt att lägga tyngdpunkten i detta afseende inom de klasser, hos hvilka
man minst kunde förutsätta förmåga att mera allsidigt bedöma dylika frågor.
Slutligen har anmärkts, att införandet af lika rösträtt i kommunala
angelägenheter skulle medföra väsentliga rubbningar i grunderna för Riksdagens
bildande.

_ Frågan om lika rösträtt vid val inom såväl den borgerliga som den
kyrkliga kommunen underställdes så nyligen som vid 1906 års riksmöte
genom två särskilda motioner Riksdagens pröfning. Motionerna, hvilka
af lagutskottet afstyrktes, blefvo af Riksdagen afslagna.

Enligt den _ mening, som i införandet af graderade röstskalor ser
bästa lösningen af det kommunala rösträttsproblemet, borde en förmedling

Kungl. Maj:tu Nåd. Proposition N:o 2,9.

43

mellan personlighets- och förmögenhetsprinciperna tillvägabringa^. Detta skulle
ske sålunda, att den större förmögenhetens inflytande på röstvärdet ökades
långsammare och i mera begränsad proportion än den mindre förmögenhetens.
Därigenom skulle å andra sidan personligheten få eu mera framträdande
betydelse. De till denna begränsningstyp hörande förslag innehålla
vanligen tillika en bestämmelse därom, att vid en viss punkt på
skalan förmögenheten skall helt och hållet upphöra att verka på röstvärdet.

Förslag om tillämpning af en graderad röstskala synes första gången
hafva väckts vid 1862 - 63 årens riksdag, då en motionär gjorde framställning
därom, att hemmansägare, fabrikant eller handtverkare, som efter
andra artikeln i bevillningsförordningen i skatt eldade till och med 5 riksdaler,
skulle vid sockenstämma tillerkännas 1 röst, för belopp därutöfver
till och med 15 riksdaler 2 röster, för belopp utöfver 15 till och med 50
riksdaler 3 röster, för belopp utöfver 50 till och med 100 riksdaler 4
röster samt för belopp utöfver 100 riksdaler 5 röster, hvilket rösttal skulle
vara det högsta, som kunde tillkomma någon inom en och samma kommun.

Mer eller mindre detaljerade, sinsemellan skiljaktiga förslag till
rösträttens begränsning på nu omhandlade sätt återkommo sedermera vid
åtskilliga riksdagar. Det torde måhända tillåtas mig att från 1875 års
riksdagshandlingar framlägga några exempel på uppgjorda skalor med en
mindre stark reduktion af de höga rösttalen än hos den nyssnämnda.

Sålunda afsåg en af dessa skalor, sådan den slutligen utformades,
att gifva för hvarje fyrk till och med 10 fyrkar 1 röst, för fyrktal därutöfver
till och med 100 fyrkar 1 röst för hvar femte fyrk, för fyrktal
därutöfver till och med 1,000 fyrkar 1 röst för hvar tionde fyrk, för fyrktal
därutöfver till och med 2,000 fyrkar 1 röst för hvar tjugonde fyrk,
för fyrktal därutöfver till och med 3,000 fyrkar 1 röst för hvar trettionde
fyrk o. s. v. till och med 9,000 fyrkar, hvarefter hvarje tillökning i rösttal
förutsatte en tillväxt i fyrktal af 100 fyrkar.

Enligt en annan skala åter skulle reduceringen vidtaga först vid ett
fyrktal af 100 fyrkar, så att 1—99 fyrkar i jämn proportion lämnade lika
antal röster, hvarefter skalan hade följande utseende:

100—124

fyrkar = 100

röster.

600— 699 fyrkar = 250 röster.

125—149

» = no

»

700— 849

» = 275

150—199

» = 125

7>

850— 999

» = 300

200—299

» = 150

»

1,000—1,199

» = 325

»

300—399

» = 175

»

1,200—1,499

» = 350

400—499

» = 200

1,500—1,999

» = 375

2>

500—599

> = 225

2,000 och därutöfver = 400

>>

u

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

Med afseende å de vid olika riksdagar framställda förslag angående
den kommunala rösträttens gradering eldigt vissa skalor har blifvit anmärkt,
att dylika förslag vore i mer eller mindre mån godtyckliga. Lagar
måste emellertid byggas på den fasta grunden af en bestämd princip.
Hvad lagarne för den kommunala rösträtten beträffade, så kunde de utgå
från antingen personlighets- eller förmögenhetsprincipen. Mellan dessa
måste lagstiftaren välja, och hade han bestämt sig för den sistnämnda,
så måste han med följdriktighet tillämpa den intill den gräns, utöfver
hvilken konsekvensen icke längre kunde gå utan att leda till uppenbar
orättvisa eller medföra andra vådor. Förmögenhetsprincipen, rätt uppfattad
och på den kommunala röst beräkningen tillämpad, innebure, att en
person borde äga större rösttal än en annan, icke därför att han vore
eller syntes vara rikare, utan därför att han till de gemensamma behofvens
fyllande erlade ett större bidrag. I samma mån skattskyldigheten
vore proportionell, borde således jämväl rösträtten vara det. Då nu genom
en begränsning af den kommunala rösträtten tillämpningen af en i och
för sig giltig grundsats blifvit med hänsyn till bestående förhållanden inskränkt,
måste denna inskränkning i följd af sin konventionella grund
visserligen alltid blifva mer eller mindre godtycklig, men under det att
genom antagande af ett röstmaximum allenast en godtycklig bestämm<Jse
komme till stånd, skulle genom införandet af en graderad röstskala med
hvarje siffra i skalan lagbindas ett nytt godtycke. Ifrågavarande förslag
hafva äfven ansetts skäligen invecklade, synnerligast när skalan omfattat
en mångfald af grader.

Trots anmärkningarna mot graderade röstskalor hafva dessa alltjämt
haft anhängare. Senast i en vid 1905 års riksdag väckt motion,
hvilken endast afsåg den kommunala rösträtten i stad, har en ledamot af
andra kammaren fäst uppmärksamheten på de beaktansvärda fördelar, som
den graderade röstskalan enligt hans mening erbjöde framför den till visst
maximum begränsade rena skatteröstskalan. Till dessa fördelar räknades
möjligheten att med användande af lägre rösttal och valmännens uppdelning
i förrnögenhetsgrupper utjämna förhållandet mellan högre och lägre
beskattade utan helt uppgifvande af den nu gällande principen om röstvärdets
beroende af skattebidraget, hvarförutom ur rent praktisk synpunkt
kunde räknas såsom en fördel, att man vid röstsammanräkning rådde öfver
ett mera lätthandterligt material. Ville man emellertid icke välja den utväg,
som läge i en graderad måttlig röstskala, framhåller motionären, hurusom
en andra utväg stode öppen, hvilken anlitats för den år 1869 genomförda
reformen med relativt och absolut maximum. Skulle denna senare
väg beträdas, läge det vikt uppå, att penningväldet icke lämnades orubbadt.

45

Kungl. MajUs Nåd. Proposition N:o 29.

Det gällde då att tillse, att flertalet kornme i åtnjutande af verkligt inflytande
i kommunala angelägenheter. För sådant ändamål måste tyngdpunkten
flyttas afsevärdt ned på skatteskalan till medelklassen, handtverkare,
mindre handlande, mindre löntagare, arbetsförmän o. d. De
högre beskattade och de lägre beskattade finge sedan motväga hvarandra.
Hvar gränsen för det absoluta röstmaximum skulle sättas, på det att
tyngdpunkten måtte komma att ligga hos nämnda vålmansfraktioner, den
frågan läte sig naturligtvis icke tillfredsställande besvara utan efter en
ganska omfattande utredning. Att gränsen borde sökas tämligen långt
ned på skalan, finner motionären emellertid vara uppenbart. Det tarfvades
jämväl utredning, om och i hvilken mån en nedsättning af det absoluta
röstmaximum betingade en jämkning äfven af det relativa. Efter det
motionären slutligen betonat, att ett allmänt och berättigadt missnöje hos
det öfvervägande stora flertalet icke bidroge till att väcka den känsla af
samhörighet och gemensamt ansvar, som borde vara lifskraften i samhällsutvecklingen,
under det att ingenting kunde vara mera ägnadt att hos de
ekonomiskt lägre folklagren verka en god samfundsanda, än att med förtroende
åt dem öppnades tillfälle till verkligt inflytande på samfundsangelägenheterna,
hemställer han, att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kungl.
Maj:t anhålla, det täcktes Kungl. Maj:t låta utarbeta och Riksdagens pröfning
underställa förslag till sådan ändring af 12 § i förordningen om
kommunalstyrelse i stad och af 12 § i förordningen om kommunalstyrelse
i Stockholm, att antingen genom fastställandet af en graderad röstskala,
fotad på billiga grunder, eller genom ytterligare nedsättning af det antal
röster, för hvilket rösträtt kunde af någon röstberättigad utöfvas, ett
verkligt och behörigt inflytande i kommunala angelägenheter inrymdes åt
flertalet af kommunens medlemmar.

I sitt öfver motionen afgifna utlåtande anförde lagutskottet, bland
annat, att några principiella betänkligheter icke mötte mot tanken på en
begränsning i städerna af de högst beskattades öfvervägande rösttal, för
såvidt den skedde utan rubbning af grundsatsen om den kommunala rösträttens
beroende af förmögenheten. Den gräns i berörda hänseende, hvilken
nu funnes fastställd, liksom hvarje sådan gräns, kunde äga endast
relativ giltighet, i följd hvaraf densamma borde underkastas jämkning, då
omständigheterna därtill föranledde. Men utskottet kunde icke förorda,
att någon lagstiftningsåtgärd nu företoges i berörda syfte. Olägenheterna
af de nuvarande-bestämmelserna syntes utskottet icke vara af någon afsevärd
beskaffenhet. Den nu fastställda begränsningen i fråga om den kommunala
rösträtten i stad uppfyllde enligt utskottets åsikt i regel på ett
tillfredsställande sätt sitt ändamål att förebygga, det ett fåtal högt be -

Proportionellt
valsätt
vid kommunala
val
föreslås i
riksdagsmotioner.

46 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

skattade personer skulle vara i tillfälle att enrådigt bestämma öfver kommunens
angelägenheter. Utskottet hemställde därför, att motionen icke
måtte till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Lagutskottets utlåtande bifölls af första kammaren, hvaremot andra
kammaren anslöt sig till en vid utlåtandet fogad reservation af innehåll,
att Riksdagen ville i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, det täcktes Kungl!
Maj:t taga frågan om ytterligare begränsning af den kommunala rösträtten
i stad under öfvervägande samt för Riksdagen framlägga de förslag
till sådan begränsning, som af förhållandena funnes påkallade.

Förhandlingarna i Riksdagen om reglering af den kommunala
.rösträtten hade, på sätt torde framgå af hvad jag förut yttrat, sedan
årtionden icke gifvit anvisning på andra utvägar härför än antagande af
olika slags röstmaxima, införande af lika rösträtt eller tillämpning af graderade
röstskalor. Med 1899 års riksdag infördes emellertid uti diskussionen
rörande detta ämne ett nytt moment, nämligen frågan om proportionellt
valsätt vid kommunala val.

Den motionär, som först till behandling upptog omförmälda spörsmål,
erinrar i sin vid nyssnämnda riksdag väckta motion, huruledes han
vid 1897 års riksdag i två motioner hemställt om sådan ändring af gällande
bestämmelser dels för städerna i allmänhet och dels för Stockholm,
att vid val till stadsfullmäktige blott en röst skulle tillkomma hvarje röstberättigad,
men att dessa förslag blifvit af lagutskottet afstyrkta och af
båda kamrarne afslagna. Utskottet hade därvid, bland annat, gjort det
uttalande, att en utjämning af den kommunala rösträtten till full likställighet
hvarken vore rättvis eller skulle komma att visa sig lända till gagn
för stadskommunerna. Motionären förklarar sig nu vilja medgifva, att
det måste följa olägenheter af att en enda grupp i ett samhälle så fullständigt
dominerade ett val, att den kunde helt och hållet utestänga andra
grupper äfven från det berättigade inflytande, som borde tillkomma minoriteterna
såsom kontrollerande och kritiserande. Från ett sådant orättfärdigt
majoritetsvälde, hvilket sloge under sig äfven de platser, på hvilka
minoriteterna enligt det representativa systemets själfva grundidé hade
obestridliga anspråk, ville efter motionärens öfvertygelse arbetarklassen
gärna afstå, likasom den ej heller skulle göra svårigheter mot införande af
ett valsystem vid stadsfullmäktigval, som gåfve hvarje grupp hvad den
tillkomrne i mån af dess styrka bland valmännen.

Ett sådant valsystem anser motionären innefattas i de s. k. proportionella
valen. De, som af omtanke för en sakkunnig och framsynt skötsel
af städernas kommunala angelägenheter, hyste betänkligheter mot att even -

Kanyl. Maj:tn Nåd. Proposition N:o 21).

47

tuellt helt utlämna dessa åt de hittills i kommunalförvaltningen orepresenterade
mindre skattdragande, måste finna udden väsentligen bruten af
sina invändningar mot den lika rösträtten, om själfva valmetoden så förbättrades,
att äfven de nu ledande elementen alltid blefve vederbörligen
representerade. Det proportionella valsättet borde äfven ur en annan synpunkt
särskildt tilltala dem, hvilka önskade en duglig och verkligt representativ
kommunalstyrelse. Majoritetsvalet premierade nämligen den partitrogna
medelmåttan, det proportionella valsättet gåfve hvarje parti tillfälle
att få plats i främsta rummet för sina bästa. Tanken på införandet
af proportionellt valsätt vid val till stadsfullmäktige borde, säger motionären,
icke afvisas med den invändningen, att konsekvensen då kräfde
sådant valsystem äfven vid de politiska valen. Vid dessa senare sörjde
nämligen i någon mån de olika partiernas olika gruppering öfver landet
för att äfven minoriteterna finge representanter i Riksdagen. Men om den
meningsgrupp, en stadsfullmäktig-valman tillhörde, fullständigt utestängdes
i hans egen kommun, vore han för sina intressen och synpunkter

naturligtvis icke det ringaste hjälpt med att hans partivänner kanske i

en annan stad fullständigt behärskade valet. Då alltså ett proportionellt
valsystem på den lika rösträttens grund vid stadsfullmäktigval skulle tillgodose
rättvisans kraf, betrygga minoriteternas befogade anspråk och verka
höjande på dessa representantförsamlingars allmänna nivå, samt detta system
dessutom numera kunde med fullt tillfredsställande enkelhet och utan
inkrånglade lagbestämmelser och valprocedurer realiseras, hemställer motionären,
att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kung]. Maj:t anhålla, att, vid
uppgörande, så snart ske kunde, af förslag till ändrade bestämmelser angående
rösträtten vid val till stadsfullmäktige, Kungl. Maj:t äfven måtte
taga i öfvervägande systemet: lika rösträtt och proportionella val.

Utan att ingå i någon pröfning af det som i omhandlade motion

innebar en nyhet, nämligen frågan om tillämpning af proportionell valmetod
vid vissa kommunala val, afstyrkte lagutskottet motionen, som icke
heller vann Riksdagens bifall.

Samme motionär upprepade vid såväl 1901 som 1903 års riksdag
sitt yrkande om åtgärders vidtagande i syfte att införa lika rösträtt i samband
med proportionella val. Andra motionärer tillkoinmo vid 1902 och
1903 årens riksdagar, men förordade tillämpning af den proportionella
valmetoden vid kommunala val endast efter den nuvarande röstberäkningen,
i syfte att därmed tillförsäkra mängden af mindre röstägare ett
ökadt inflytande på dessa val. Slutligen hafva vid 1905 års riksdag
två motionärer hemställt, att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kung]. Maj:t
anhålla om utarbetande och framläggande för Riksdagen af förslag till

48

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2,9.

bestämmelser rörande proportionell metod vid val af kommunalnämnd,
kommunalfullmäktige, stadsfullmäktige, landstingsmän, taxeringsnämnd
äfvensom vid de öfriga kommunala val, där sådant lämpligen ansåges kunna
äga rum.

Af dessa förslag har icke något vunnit Riksdagens bifall, icke heller
understöd af lagutskottet.

Omförmälda utskott framhöll vid 1901 års riksdag beträffande förslaget
om utjämning af rösträtten vid val af stadsfullmäktige till fullkomlig
likställighet för alla därvid röstberättigade, bland annat, hurusom på
det politiska området personlighetsprincipen gjort sig såtillvida gällande,
som alla politiskt röstberättigade vore likställda vid rösträttens utöfvande
och en hvar bland dem ägde en röst, under det att den kommunala lagstiftningen
i fråga om röstberäkningen byggts på förmögenhetsprincipen,
och vore alltså hvars och ens rösttal, om ock med viss modifikation,
ställdt i förhållande till det bidrag, han lämnade till fyllande af kommunens
gemensamma behof. Denna skiljaktighet, hvilken syntes utskottet
väl förtjänt att fortfarande bibehållas, ägde, såsom förut mången gång vid
behandling af hithörande frågor erinrats, sin grund i erkännande af den
väsentliga olikheten mellan de uppgifter, som tillhörde vår politiska och
vår kommunala representation. Äfven om med det kommunala lifvets
tillväxt kommunalrepresentationens verksamhetsfält numera, särskilt i de
större kommunerna, blifvit utsträckt långt utöfver hvad händelsen var vid
tiden för kommunalförfattningarnas tillkomst, torde dock det sakförhållande
kvarstå, att, medan Riksdagen hade mångahanda befogenheter och åligganden
af icke ekonomisk natur, kommunens verksamhet däremot hufvudsakligen
afsåge gemensamma ordnings- och hushållningsangelägenheter af
sådan beskaffenhet, att kommunalstyrelsens förnämsta uppgift blefve fastställande
af kommunens inkomst- och utgiftsstat. Att för den kommunala
röstberäkningen tillämpa grundsatsen af likställighet skulle med hänsyn
därtill, långt ifrån att leda till rättvisa, snarare kunna medföra de
största orättvisor. Det kunde emellertid ifrågasättas, om icke den kommunala
rösträtten i stad borde, utan rubbning af grundsatsen om dess
beroende af förmögenheten, underkastas en strängare begränsning än den
för närvarande gällande. Mot tanken på en dylik begränsning hade utskottet
icke några principiella erinringar. Det syntes tvärtom böra erkännas,
att den gräns i berörda hänseende, hvilken nu funnes fastställd,
likasom hvarje annan sådan gräns, kunde äga endast relativ giltighet och
borde underkastas jämkning, då omständigheterna därtill föranledde. Såvidt
utskottet hade sig bekant, torde det emellertid kunna anses, att, äfven
om missbruk i ett eller annat fall möjligen förekommit, den nu fastslagna

•Kungl. Maj:tx Nåd. Proposition N:o 29.

49

begränsningen dock i regel på ett, tillfredsställande sätt uppfyllt sitt ändamål
att förebygga, det en särskildt högt beskattad person eller ett fåtal
sådana skulle vara i tillfälle att utöfva kommunalt envälde. Med hänsyn
därtill hade utskottet funnit sig sakna anledning att förorda någon lagstiftningsåtgärd
i förenämnda syfte.

I afseende å frågan om användande af proportionellt valsätt vid kommunala
val erinrade lagutskottet vid 1905 års riksdag, huruledes utskottet
vid några föregående tillfällen, då förslag om användande af dylik valmetod
förelegat till behandling, fäst uppmärksamheten därå, att spörsmålet
om praktiskt genomförande af denna grundsats ännu icke kunde
anses hafva erhållit så nöjaktig lösning, att någon lagstiftning på sådan
grund lämpligen kunde ifrågakomma. Såsom erfarenheten gifvit vid handen,
hade det varit förbundet med synnerliga svårigheter att utfinna någon
valmetod, hvilken å ena sidan med önskvärd säkerhet tillgodosåge syftemålet
att bereda de olika meningar, som vid ett val toge sig uttryck, ett
proportionellt inflytande på valets utgång och å andra sidan vore af den
enkelhet, att densamma kunde i det praktiska lifvet utan olägenhet tilllämpas.
Af den mångfald olika valmetoder, som från skilda håll blifvit
föreslagna, hade, såvidt bekant vore, ingen lyckats blifva allmänt erkänd
såsom i båda dessa hänseenden fullt tillfredsställande.

Sedan numera, fortsätter utskottet, förslag till proportionellt valsätt
att användas vid val till andra kammaren af Kungl. Maj:t efter verkställd
utredning framlagts för Riksdagen, kunde väl icke längre med fog sägas,
att ifrågavarande valsätt vore till sin beskaffenhet och innebörd för Riksdagen
främmande, samt att spörsmålet om dess utförbarhet och användbarhet
icke vore vederbörligen undersökt. Men utskottet erinrade dock
därom, att meningarna om valsättets lämplighet på det politiska området
— hvarom det vid den verkställda utredningen i ämnet närmast varit
fråga — ingalunda vore eniga. Betänkligheter förefunnes i utskottets
tanke i särskildt hög grad i fråga om proportionella valmetoders användning
vid de kommunala valen. Sålunda torde uppenbarligen den omständigheten,
att vid sistnämnda slags val i allmänhet röstvärdet icke vore
lika för alla röstande, utan bestämdes efter »graderad» skala, medföra en
ytterligare förökning af de praktiska svårigheter, hvilka visat sig vara
förbundna med dylikt valsätt. Jämväl i öfrigt torde de förhållanden,
under hvilka de kommunala valen ägde rum, i allmänhet icke vara synnerligen
väl ägnade för genomförande af proportionella valmetoder. Utskottet
ville med det anförda ingalunda hafva ovillkorligen underkänt betydelsen
af de skäl, som ansåges tala till förmån för grundsatsen om proportionellt
valsätt såväl i allmänhet som vid de kommunala valen, men
Bill. till Rifcsd. Prot. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 22 Häft. 7

50

Gällande

lagstiftning.

Sverige.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

utskottet hölle dock före, att, äfven om man vore aldrig så öfvertygad
om det proportionella valsättets förträfflighet och tillämplighet, det i allt
fall icke vore lämpligt och välbetänkt att i fråga om dess genomförande
göra början med valen å det kommunala området.

Efter den redogörelse, jag i det föregående lämnat för utvecklingen
af lagstiftningen angående kommunal rösträtt äfvensom för vissa yrkanden
om ändring i valsättet vid kommunala^ val, torde det tillåtas mig att nu
i ett sammanhang gifva en kortfattad framställning af gällande lagstiftning
rörande såväl kommunal rösträtt som den kommunala organisationen
öfver hufvud, i de delar nämligen som beröras af eller äro ägnade
att belysa de ändringsförslag, jag anhållit få underställa Kungl. . Maj:ts
pröfning. Härvid har jag trott, att det icke skulle sakna sitt intresse,
om några drag ur grannländernas lagstiftning i hithörande ämnen tillika
meddelades, ehuru denna lagstiftning icke synes mig gifva någon egentlig
ledning med afseende å det mål, hvartill man på kommunallagstiftningens
område nu bör i vårt land söka komma.

Förordningen om kommunalstyrelse på landet.

Medlem af en kommun på landet är en hvar, som där är mantalsskrifven,
äfvensom hvar och en, hvilken, utan att vara i kommunen mantalsskrifven,
därstädes äger eller brukar fast egendom eller är för inkomst
af kapital eller arbete uppförd till allmän bevillning (§ 4).

Berättigad att deltaga i kommunalstämmas öfverläggningar och beslut
är en hvar välfräjdad svensk undersåte, som är medlem af kommunen
samt förbunden att till densamma erlägga skatt och icke häftar för oguldna
kommunalutskylder. Enahanda rättighet tillkommer bolag (§ 8).

Skattskyldig till kommun är en hvar, som inom kommunen, ehvad
han därstädes är bosatt eller ej, äger eller brukar hemman, hemmansdel
eller annan i mantal satt jord eller från hemman under full äganderätt
afsöndrad eller till allmän bevillning för sig taxerad fastighet eller därstädes
idkar bergsbruk, fabriksrörelse, handel, handtverk eller annan till
allmän bevillning taxerad näring; äfvensom en hvar, som inom kommunen
har sitt rätta bo och hemvist och äger sådan inkomst, att bevillning till
staten enligt bevillningsförordningen därför skall, såsom för inkomst af
kapital eller arbete, erläggas. Enahanda skyldighet åligger bolag (§ 57).

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:q 29.

51

De till kommunens gemensamma utgifter utgående bidrag skola
såsom kommunalutskylder utgöras i förhållande till särskilda, de skattskyldiga
påförda fyrktal. Till beräkningsgrund för fyrktalssättningen tjänar
den bevillning, som jämlikt senast fastställda taxeringslängder erlägges
till staten, sålunda, att för hvarje beskattningsföremål påföres 1 fyrk för
bevillning till belopp af 1 till och med 10 öre, 2 fyrkar för bevillning
utöfver 10 till och med 20 öre, 3 fyrkar för bevillning utöfver 20 till
och med 30 öre o. s. v. För sådan jordbruksfastighet, för hvilken enligt
bevillningsförordningen bevillning icke erlägges, skall fyrktal påföras efter
det belopp, som, därest bevillning utginge, skulle på grund af fastighetens
värde däremot svara. Ett undantagsförhållande i fråga om grunden för
utgörande af kommunalutskylder äger ruin i Kopparbergs län, i det att
inom vissa kommuner, där utskylder af ifrågavarande slag före utfärdandet
af kommunalstämmoförordningen debiterats och uppburits efter andel
i soldatrote, bevillningen till staten ligger till grund i angifna hänseendet
(§ 59).

Såsom regel törutsättes personligt deltagande i kommunala angelägenheters
afgörande. Röstägande är emellertid berättigad att på annan
öfverlåta sin talan och rösträtt; dock må ej någon på grund af fullmakt
föra talan för mer än en röstberättigad (§ 13). För samfälld egendom får
blott en person föra talan, i följd hvaraf för bolag bolaget eller dess styrelse
samt för oskiftadt bo delägarne däri hafva att utse ombud, soin
röstar för samfälligheten. Att iakttaga är den viktiga bestämmelsen därom,
att för fastighet, som innehafves af landbo eller arrendator, rösträtt utöfvas
af innehafvaren (§ 9). Icke ens ett särskilt förbehåll i arrendekontraktet
kan tillförsäkra ägaren denna rätt.

På skattskyldigheten till kommunen beror rätten att genom omröstning
i kommunalstämma deltaga i kommunalstyrelsen. Ingen är numera
härifrån utesluten, huru obetydligt det skattebelopp än är, som blifvit
honom påfördt. Alla röstägande hafva emellertid icke samma inflytande
på omröstningens resultat. Röstvärdet skall nämligen beräknas efter det
en hvar åsätta fyrktal. Den begränsning uppåt är dock stadgad, att ej
någon må utöfva rösträtt för större antal röster, än som svarar mot Vio
af kommunens hela fyrktal, eller i något fall för högre rösttal än det,
som motsvarar 5,000 fyrkar. Om för deltagande i sådana besvär, som
åligga alla, hvilka inom kommunen erlägga kommunalutskylder, annan
grund än den för utgörande af sådana utskylder i allmänhet gällande
finnes särskild! stadgad, skall vid beslut öfver ärenden, som röra
sådana besvär, röstvärdet beräknas efter den särskild! bestämda grunden
(§ 11).

52

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

Organet för beslut i de ärenden, som utgöra föremål för den borgerliga
kommunens själfverksamhet, är, såsom redan blifvit antydt, kommunalstämman
(§ 7), en primärförsamling, till hvilken kommunens alla
röstberättigade medlemmar äga tillträde. För beslut där erfordras i regel
blott enkel pluralitet af de afgifna rösterna enligt den vid omröstningen
följda röstgrund. Falla rösterna lika för olika meningar, gäller den mening,
hvilken de flesta röstande efter hufvudtalet bifallit, eller, därest
äfven efter sådan beräkning rösterna finnas lika delade, den mening, som
stämmans ordförande biträder (§ 21). Mellan lika rösttal vid val skiljer
lotten (§ 22).

Enkel pluralitet af de afgifna rösterna gör emellertid ej till fyllest,
då fråga är om upptagande af lån, ställdt på längre återbetalningstid än
två år. För att vara giltigt måste beslut härom hafva fattats med två
tredjedelar af de i omröstningen deltagandes röster efter röstvärdet (§ 73
punkt b). Två andra undantag från de allmänna bestämmelserna angående
omröstning kommer jag att omedelbart nämna.

Kommun är oförhindrad att öfverlåta sin beslutanderätt — utom i
vissa frågor af större vikt (§ 33) — åt valda ombud, kommunalfullmäktige.
Beslutet därom måste dock å kommunalstämma fattas med mer än
hälften af kommunens hela rösttal efter röstvärdet (§ 27). Har den
representativa formen för kommunalstyrelse en gång blifvit införd, kan
förslag om dess afskaffande ej väckas förrän efter förloppet af fem år,
hvarvid erfordras lika beskaffad röstöfvervikt som vid införandet (§ 36).

Fullmäktigskapet i landskommunerna har ej vunnit någon allmännare
tillämpning. Enligt hvad Kungl. Maj:ts befallningshafvande i de
olika länen meddelat, förekom nämligen år 1906 dylik representation endast
i följande 16 kommuner:

Djursholms köping i Stockholms län
Köpingen Malmköping i Södermanlands län
» Hessleholtn i Kristianstads län
Eslöfs köping i Malmöhus län
Hörbv » i » län
Limhamns köping i Malmöhus län

Billeberga kommun
örgryte
Säfve
Ytterby
K ville
Bottna

Malmöhus län
Göteborgs och Bohus

län

»■

»

»

»

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

53

Skee kommun i Göteborgs och Bohus täln
Köpingen Arvika i Värmlands län
Ragunda kommun i Jämtlands län
Säfvar » i Västerbottens län.

Köpingsinstitutionen, som under äldre tiders näringstvång beredde
en utväg för städernas borgare att å vissa platser på landsbygden hela
året om — således ej blott vid marknadstider — idka handel och handtverk,
har med en friare näringslagstiftning förlorat sin ursprungliga betydelse.
Denna institution äger emellertid fortfarande bestånd, men grundar
sig ej på någon enhetlig lagstiftning. I kommunalt afseende röra sig
köpingarne uti former, lånta från såväl landsbygdens som städernas organisationer.

Enligt § 79 i nu omhandlade förordning kan köping antingen bilda
en kommun för sig eller ock ingå i den landskommun, inom hvars område
köpingen är belägen.

I senare fallet — d. v. s. då köpingen ej utgör egen kommun —
skall förevarande förordning tjäna till efterrättelse vid den kommunala
förvaltningen inom köpingen, således äfven i fråga om röstberäkningen,
med iakttagande att hvad i § 80 af förordningen är stadgadt om municipalsamhälle
gäller äfven om köping, som kvarstår inom landskommunen.
Dylika köpingar, af hvilka ej någon bildats efter år 1865, utgöra numera
ett antal af allenast 7. Dessa ännu befintliga, äldre köpingar äro följande:

Valdemarsvik i Östergötlands län

Ljungby

Gamleby

Påskallavik

Pataholm

Kristianopel

Båstad

Kronobergs

Kalmar

Blekinge

Kristianstads

Om åter köping blifvit utbruten från den socken, inom hvilken den
uppstått, och vunnit kommunal själfständighet, har i hvarje särskildt sådant
fall förklarats, att för köpingskommunen skulle i afseende å rösträtt tilllämpas
de för städerna härutinnan gällande föreskrifter. Dock har undantag
gjorts för Tranås, såtillvida som högsta rösttalet för medlem af denna
köping är satt till V20 af kommunens hela rösttal; och synes ett liknande
undantagsförhållande faktiskt äga rum jämväl beträffande Arvika. Bestämmelserna
om rösträtt äro meddelade af Kungl. Maj:t, utom för Malmköping,
som synes hafva att följa af Kungl. Maj:ts befallningshafvande i sådant af -

54

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

seende utfärdade föreskrifter. Köpingar, hvilka för närvarande hafva organisation
såsom själfständiga kommuner, äro följande 26, nämligen:

Sundbyberg i Stockholms län

Djursholm
Malmköping
Tranås
Värnamo
Huskvarna
Elmhult
Mönsterås
Figeholm
Nybro
Mörbylånga
Hessleholm
Ahus
Eslöf
Hörby
Limhamn
Vara
Tidaholm
Grästorp
Arvika
Seffle
Kungsör
Borlänge
Avesta
Bollnäs
Sollefteå

Södermanlands

Jönköpings

Kronobergs

Kalmar

Kristianstads

Malmöhus

»

»

Skaraborgs

»

Värmlands

Västmanlands

Kopparbergs

Gäfleborgs

Västernorrlands

Dessutom hafva nedannämnda 9 samhällen utverkat sig tillstånd
att, sedan särskildt stadgade villkor blifvit uppfyllda, såsom köpingar bilda
egna kommuner:

Hvetlanda
Tomelilla
Fjällbacka
Grebbestad
Mellerud
Töreboda

Kopparberg i Örebro

Jönköpings
Kristianstads
Göteborg och Bohus
» » »
Alfsborgs
Skaraborgs

län

55

Kungl. Maj:U Nåd. Proposition N:o 29.

Hallsberg i Örebro lan

Mora strand i Kopparbergs »

Den förut oinförmälda köpingen Valdemarsvik har jämväl villkorligt
erhållit tillstånd att utgöra en kommun för sig, med rösträtt bestämd
såsom för stad.

Förordningen om kommnnalstyrelse i stad.

Medlemskap af stadskommun är grundadt på samma förutsättningar
som medlemskap af landskommun, med den skillnad likväl, att i stad
brukandet af annans fastighet icke — i motsats mot hvad förhållandet
är på landet — gör brukaren till medlem af kommunen (§ 3).

Stadskommuns beslutanderätt utöfvas antingen vid allmän rådstuga
— omfattande hela samlingen röstberättigade kommunalmedlemmar —
eller genom stadsfullmäktige, en af de röstägande vald representation (§ 6).
En viss valfrihet mellan dessa olika organisationer är medgifven, i det
att stadskommun med 3,000 invånare eller därunder är berättigad, men
ej behöfver, utse en särskild representation. Sådan finnes icke heller —
enligt hvad inhämtade upplysningar för år 1906 gifva vid handen — uti
städerna Östhammar, öregrund, Sigtuna, Skanör med Falsterbo samt Nora.
För öfvergång från det ena till det andra systemet inom sådan mindre
stadskommun, som kan efter eget godtfinnande därutinnan besluta, gälla
samma villkor, som äro uppställda för införande eller afskaffande af fullmäktigskap
i landskommun. Öfverstiger invånarantalet 3,000, måste stadens
beslutanderätt i kommunala angelägenheter ovillkorligen uppdragas
åt stadsfullmäktige (§ 7). I sådan händelse blifver allmänna rådstugans
befattning inskränkt till val af berörda representation (§ 9).

För rätt att deltaga i allmän rådstugas öfver!äggningar och beslut
erfordras kvalifikationer liknande dem, som äro fastställda för deltagande
i kommunalstämma (§ 10). Rörande sättet för utöfvande å allmän rådstuga
af rösträtt för samfäld egendom samt i fråga om öfverlåtande af
talan på annan gäller ock hvad därutinnan är stadgadt beträffande landet
(§§ 11 och 13).

Bidragsskyldigheten till stadskommuns utgifter är ställd i direkt
förhållande till sammanlagda beloppet af den bevillning, som skall erläggas
för kommunalmedlem tillhörig fast egendom, eller som blifvit honom påförd
för inkomst af kapital eller arbete (§ 57). Skattskyldighetens bestämmande
förmedlas alltså icke i stad genom någon särskild anordning,
motsvarande fyrktalssättningen på landet. •

56

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

I städs- likasom landskommun är rösträtten bunden vid den kommunala
skatteplikten. Denna senare hvilar i sin ordning på skyldigheten
att erlägga bevillning till staten. Sålunda tillägges kommunalmedlem en
eller flera röster alltefter storleken af den bevillning, som blifvit honom
påförd, nämligen alltid 1 röst för bevillning under eller till och med
1 krona, samt vidare 1 röst för hvarje nytillkommande hel bevillningskrona.
Rösträtten är emellertid icke heller å allmänna rådstugan obegränsad,
ity att ingen får där rösta för mer än Vs o af stadens hela rösttal
eller i något fall för större antal röster, än som motsvarar bevillningen
för 10,000 kronors inkomst af kapital eller arbete, d. v. s. för närvarande
100 röster (§ 12).

Till beslut å allmän rådstuga erfordras — utom då fråga är om
införande eller afskaffande af stadsfullmäktiginstitutionen — blott enkel
pluralitet af de afgifna rösterna enligt den vid omröstningen följda röstgrund.
För öfrigt gälla beträffande omröstning samma regler, som skola
i slikt fall tillämpas å kommunalstämma (§§ 21 och 22).

Förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm.

En till område och folkmängd så betydande kommun som Stockholm
måste helt naturligt under alla förhållanden öfverlämna sin beslutanderätt
åt en representation. Denna utgöres af »bland stadens röstberättigade
män valda deputerade, som benämnas stadsfullmäktige och äro
till antalet ett hundra» (§ 5).

Villkoren för behörighet att deltaga i valet af stadsfullmäktige i
Stockholm afvika ej från de behörighetsvillkor, som gälla för liknande val
i andra städer (§§ 2, 9, 10 och 11). Rösträtten är jämväl bestämd på
samma sätt som eljest i stadskommun, men det relativa maximum af Vso
är i Stockholm — hvilken stad skall för val af stadsfullmäktige indelas
i fem valkretsar (§ 6) — ställdt i förhållande till valkretsens, ej hela
stadens, rösttal (§ 12).

Från den allmänna regeln, att vid omröstning utgången bestämmes
genom enkel pluralitet, har beträffande Stockholms kommunalrepresentation
gjorts undantag med afseende å frågor, som angå beviljande af anslag
till nya ändamål eller behof, i det att för dylika erfordras bifall af
två tredjedelar bland dem, som deltaga i beslutet (§ 28). En dylik kvalificerad
majoritet erfordras ej vid beslut inom stadsfullmäktige i rikets
öfriga städer.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2!).

57

Den kommunala skatteplikten mittes i hufvudstnden, likasom i andra
stadskommuner, omedelbart efter storleken af det bevillningsbelopp, vederbörande
kommunalmedlem har att erlägga till staten.

*

I såväl allmänt som enskildt intresse är kommunernas själfverksamhet
underkastad kontroll af offentlig myndighet. A ena sidan måste nämligen
förhindras, att en kommun genom sina beslut störande ingriper i
statsförvaltningens gång eller eljest öfverskrider sin befogenhet, å aruIra
sidan kan icke tillåtas, att en generation till sin uteslutande nytta vidtager
förfoganden, som menligt inverka på kommande generationer, eller
att den enskilde varder kränkt i sin rätt. Vissa kommunala beslut skola
därför underställas myndigheternas pröfning för att äga giltighet eller
af dem före verkställandet till lagligheten granskas, andra kunna genom
besvär dragas under dylik pröfning.

De myndigheter, på Indika det öfver hufvud ankommer att af ena
eller andra anledningen taga befattning med kommunala beslut, äro Kungl.
Maj:t samt — beroende på den kommun, där beslutet fattats — öfverståthållareämbetet,
Kungl. Maj:ts befallningshafvande och magistrat.

Hvad särskildt angår underställning, så torde de bestämmelser i
ämnet, som inrymmas i förordningarna om kommunalstyrelse på landet
(§§ 73 och 74) samt i stad (§§ 74 och 75) böra af mig återgifvas.

Enligt omförmälda författningar skola kommunalstämmas, allmän
rådstugas och stadsfullmäktiges beslut, för att vinna bindande kraft, underställas
Kungl. Maj:ts pröfning och fastställelse, då besluten angå försäljning,
pantförskrifning eller utbyte af någon sådan kommunen tillhörig
fastighet, som, för något dess gemensamma nytta afseende ändamål, genom
gåfva eller testamente tillfallit kommunen, äfvensom öfverenskommelse,
som medför förändring i de rättigheter, kommunen äger till sådan fastighet.
Samma förfarande iakttages, då besluten afse upptagande af lån, ställdt
på längre återbetalningstid än två år, eller innefatta förslag till nya eller
förhöjda afgifter å den allmänna rörelsen, såsom väg-, bro- och färjpenningar
m. in.

Kungl. Maj:ts befallningshafvandes godkännande erfordras för att
gifva gällande kraft åt, bland andra, sådana af kommunalstämma, allmän
rådstuga och stadsfullmäktige fattade beslut, som äro ämnade att tillämpas
såsom kommunalstadgar, till främjande af sedlighet, hälsovård samt ordning
och säkerhet inom kommunen, eller afse påläggande af afgifter, som
erfordra uttaxering för längre tid än fem år.

Förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm (§§ 30 och 31)
innehåller särskilda, från de nu nämnda i viss mån afvikande bestämBih.
till Riksd. Prot. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 22 Håft. 8

58

Finland.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

meker angående de af stadsfullmäktige därstädes fattade beslut, som skola
underställas Kungl. Maj:ts eller öfverståthållareämbetets pröfning.

Bland grannländerna står Finland vårt land närmast, såvidt angår
sättet för organiserande af den kommunala själfstyrelsen.

I de finska städerna utöfvas beslutanderätten i allmänhet af stadsfullmäktige,
hvilka väljas å allmän rådhusstämma, samt i landskommunerna
å kommunalstämma. Rätten att utöfva rösträtt å rådhus- och kommunalstämmor
tillkommer >hvarje medlem af kommunen, som äger finsk
medborgares rättigheter och själf råder öfver sig och sitt gods, är förbunden
att till kommunen utgöra skatt, ej häftar för derå än nästföregående
års kommunalutskylder, ej är annans lagstadda tjänstehjon och ej
heller bör på grund af laga dom anses sakna god frejd. Äfven bolag
äro röstberättigade.

Röstvärdet beräknas efter det en hvar påförda skattöre. Angår
fråga endast jord, lägenheter och inrättningar, hvilka äro i mantal satta,
beräknas dock rösterna efter mantalet, sålunda att Vio mantal och därunder
medför 1 röst, öfver Vio till och med 2/io mantal 2 röster o. s. v.
Vederbörande stämma beslutar för en tid af 3—5 år i sänder, huru stort
belopp af den skattskyldiges inkomst, som skall motsvara ett skattöre, dock
med iakttagande att detta belopp icke får sättas under 200 eller öfver
400 mark i städerna och icke under 100 eller öfver 300 mark på landet.
Taxering och påföring af skattören sker, oberoende af bevillningen till
staten, genom en särskild taxeringsnämnd. Den, hvars inkomst motsvarar
allenast 1 skattöre, betalar ej några utskylder till kommunen och har ej
heller kommunal rösträtt. För 2 skattören erhålles en röst, för 3 skattören
2 röster, men för 4 skattören 4 röster, för 5 skattören 5 röster o. s. v.
I stad är högsta rösttalet på en röstägande 25 röster, motsvarande, om
skattöret är bestämdt till 200 mark, en årsinkomst af 5,000 mark och,
om skattöret utgör 400 mark, en årsinkomst af 10,000 mark. För öfrigt
är rösträtten begränsad sålunda, att ingen må utöfva rösträtt i stad för
större antal röster, än som svarar mot 1/so af kommunens hela röstbelopp
efter röstlängden, och på landet för mer än tillsammans V15 af de i omröstningen
deltagandes sammanlagda röstbelopp.

Bestämmelsen om skattefrihet för första skattöret verkar så, att
skatteplikt och rösträtt inträda, om skattöret är 200 mark, först vid en
inkomst af 400 mark och, om skattöret är 400 mark, först vid en inkomst
af 800 mark.

Kontroll öfver den kommunala förvaltningen utöfvas från statens
sida i ungefär samma utsträckning som hos oss och består i uppsikt öfver

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 22. 59

lagligheten af sådana beslut, som Minnas till verkställighet, förbehåll om
vissa besluts underställande under högre administrativ myndighet o. s. v.
De granskande myndigheterna äro städernas magistrater, länsguvernörerna
och senatens ekonomidepartement.

I Norge utöfvas kommunernas beslutanderätt såväl på landet som i
städerna af valda korporationer. Hvart »herred» på landet — i regeln
sammanfallande med prästgället — skall hafva ett »reprassentantskab» af
12—48 medlemmar samt ett af och bland dettas medlemmar valdt »formandskab»,
bestående af x!\ af representantförsamlingen.

Allmänhetens deltagande i de kommunala angelägenheterna inskränker
sig till val af repraesentantskab. Röstberättigade äro män, som uppfylla
villkoren för politisk rösträtt — d. v. s. äro 25 år gamla, i 5 år
varit bosatta i landet och icke till följd af grundlovens bestämmelser om
suspension eller förlust af rätten att rösta äro i mistning af rösträtt, dock
med vissa modifikationer beträffande fattigunderstödstagare — samt kvinnor,
som, utom det att de uppfylla sagda villkor, för sista året betalt
skatt till stat eller kommun för minst 300 kronors inkomst eller lefva i
hel eller partiell egendomsgemenskap med make, som betalt sådan skatt.
För såväl män som kvinnor fordras dessutom, att de under de två sista
åren haft stadigt hemvist inom kommunen. Sterbhus, bolag och menigheter
äro ej röstberättigade. Hvarje röstande har en röst. Valen äro
proportionella, ifall yrkande därom göres af ett större antal, i regeln
1,000, röstägande.

Formandskabet utöfvar den egentliga förvaltningen. I fråga om aflöningar,
nya kommunala företag, köp eller afhändande af egendom eller
afstående af någon därtill hörande rättighet skall dock representantförsamlingens
beslut inhämtas. Representanterna meddela äfven decharge i
fråga om förvaltningen af kommunens medel. Äfven eljest, då någon
fråga af större vikt förekommer, kan formandskabet hänskjuta densamma
till reprsesentantskabets afgörande.

Det åligger formandskabet att på kallelse sammanträda med amtmannen
eller fogden för att öfverlägga om kommunens angelägenheter.
Fogden är i vanliga fall mellanhanden mellan de kommunala styrelseorganen
och statens högre administrativa myndigheter. Amtmannen utöfvar
dock i vissa fall en omedelbar uppsikt öfver förvaltningen. Han äger när
som helst taga del af formandskabets protokoll och granskar alla beslut,
som fattas af representantförsamlingen. Äro 2Ä af repraesentskabet eniga
om ett beslut och amtmannen icke finner något att erinra mot detsamma,
tillkännagifver han detta för formandskabet, och beslutet erhåller därmed

Norge.

60

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

Danmark.

giltighet. År pluraliteten mindre eller ogillar am tm ann en beslutet, skall
saken åter företagas till behandling af representantförsamlingen. Äro 2/3
af representanterna eniga om beslutet, är det utan vidare giltigt. Ernås
icke så stor majoritet, kan minoriteten, med enkel röstöfvervikt, påkalla
ärendets hänskjutande till regeringen, som då gillar eller förkastar beslutet.
Begagnar ej minoriteten den sålunda medgifva underställningsrätten, är
beslutet omedelbart gällande. I fråga om utgifter, som kräfva uttaxering
för längre tid än fem år, eller afhändande af inkomstgifvande fast egendom
erfordras alltid regeringens godkännande af representantförsamlingens
beslut.

För städerna — där jämväl finnas formsend och representanter —
gäller i hufvudsak detsamma. Dock fordras för kvinnlig rösträtt fullgjord
skatteplikt för minst 400 kronors inkomst. Proportionella val till representantförsamlingen
äga ej rum, med mindre än att i regeln minst 1,600
röstande framställa begäran därom. Representanternas antal växlar mellan
20 och 84 allt efter städernas storlek. Mellanhand mellan de kommunala
styrelseorganen och statens högre administrativa myndigheter är magistraten,
som tillika ägeor ett icke ringa omedelbart inflytande på stadens kommunala
förvaltning. Årligen före den 1 augusti sammanträder formandskabet med
magistraten för att gemensamt med denna öfverlägga om de arbeten eller
andra företag, som skola under det följande året utföras, och om upprättandet
af kommunens utgifts- och inkomststat. Alla förslag och kostnadsberäkningar
i detta hänseende uppgöras af magistraten.

I fråga om giltigheten af representantförsamlingens beslut och amtmannens
befogenhet därvidlag samt om underställning till regeringen i
vissa fall gäller hvad förut är sagdt om kommunalförvaltningen på landet.

Äfven i Danmark är för närvarande beslutanderätten i kommunala
angelägenheter helt och hållet öfverlåten åt valda representanter. I hvarje
sockenkommun på landet finnes ett »sogneraad», bestående af 5, 7 eller 9
medlemmar. Dessa delas med hänsyn till sättet för deras väljande i två
grupper, af hvilka den ena räknar en medlem mer än den andra. Den
mindre af dessa grupper väljes af samtliga röstberättigade. Villkoren för
rösträtt äro desamma som för valbarhet till Folketinget, nämligen att hafva
uppnått 25 års ålder, äga medborgerligt förtroende och i ett år hafva haft
fast bostad inom valdistriktet, med undantag dock för tjänstehjon, fattigunderstödstagare
och sådana, som äro i omyndighets- eller konkurstillstånd.
Härjämte fordras för kommunal rösträtt att hafva erlagt nästföregående års
utskylder till kommunen. Den större åt'' förenämnda två grupper väljes af
den femtedel af kommunens rösträttsberättigade invånare, som föregående år

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2i).

(il

betalt de största kommunala utskyldsbeloppen, uttaxerade på »Hartkorn»
och efter »Formue och Lejlighed».

Sockenrådet väljer inom sig en ordförande, kallad »formand», som
tillika handhafvcr kommunens räkenskaper och ombesörjer verkställigheten
af sockenrådets beslut.

Närmaste tillsynen öfver landskommunernas förvaltning utöfvas af
amtmannen och amtsrådet. Detta senare består af amtmannen jämte 7—
13 valda medlemmar och motsvarar närmast vårt landsting. Det väljes
liksom sockenrådet gruppvis. Den större gruppen utses af sockenråden
genom elektorer, den mindre väljes omedelbart af de fastighetsinnehafvare,
som, jämte det att de uppfylla villkoren för valbarhet till Folketinget,
under sistförflutna året betalt de största bidragen till amtkretsens kassa.

För giltighet af sockenrådets beslut erfordras samtycke af amtsrådet
i alla viktigare fall, såsom då fråga är om åtagande af stadigvarande
förpliktelser, som icke följa omedelbart af lag, om bidrag till privata sjukkassor,
ålderdoms- och begrafningskassa’ m. in. d., om försäljning eller
pantsättning af kommunen tillhörig fast egendom, om köp af sådan egendom,
om minskande af kommunens kapitalförmögenhet, om upptagande
eller förnyande af lån, som krafvel'' längre återbetalningstid än ett år, eller
förlängning af tiden, inom hvilken erhållet lån skall återbetalas, samt om
uttaxering af ett större skattebelopp än det, som motsvarar medelbeloppet
af den årliga uttaxeringen under de tre sistförflutna åren jämte hälften
därutöfver.

Amtsrådet har därjämte en vidsträckt uppsikt öfver kommunernas
förvaltning och meddelar decharge i fråga om sockenrådens räkenskaper.

Jämväl amtmannen granskar sockenrådens både beslut och räkenskaper.
Finner han, att något beslut icke har stöd af lag, eller att det
är för kommunen skadligt, kan han förbjuda dess verkställighet, men är
samtidigt pliktig att hänskjuta saken till inrikesministerns afgörande.

Den kommunala beslutanderätten i städerna utöfvas af ett »byraad»,
bestående af en af konungen utnämnd borgmästare (vanligen byfogden)
såsom ordförande samt gruppvis valda medlemmar till ett antal af 7—19.
Grupperna äro äfven här två, så fördelade, att den ena räknar en medlem
mer än den andra. Den större gruppen utses genom allmänna val på
samma sätt som den mindre gruppen i sockenråden. Den återstående
gruppen väljes af den femtedel af de röstberättigade, som har betalt det högsta
skattebeloppet, såframt dessa väljare tillsammans betalt minst 2/z af hela
kommunalskatten; i annat fall ökas de högstbeskattades valklass, intill
dess nämnda skattebelopp uppnås.

62

Statistiska

uppgifter.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

Den egentliga förvaltningen och verkställigheten tillkommer borgmästaren
med biträde af borgerliga rådmän, valda af och ibland byrådet.
För vissa förvaltningsgrenar kunna dock särskilda förvaltningsorgan tillsättas.

Utan inrikesministerns samtycke kan byrådet icke något år utskrifva
ett högre skattebelopp än medeltalet af motsvarande belopp under de tre
närmast föregående åren med tillägg af en femtedel.

Den amtmannen i fråga om landskommunerna tillagda befogenheten
att i vissa fall förbjuda verkställigheten af sockenrådets beslut tillkommer
i stad borgmästaren beträffande byrådets beslut. Äfven i detta fall hänskjutes
saken till inrikesministern, som träffar det slutliga afgörande^

Byrådets beslut beträffande köp, pantsättning eller afbandande af
fast egendom, minskning af kapitalförmögenheten, upptagande af större
lån eller lån på längre tid, än att det kan af följande årets inkomster
återbetalas, eller förlängning af återbetalningstiden för erhållet lån
äfvensom den förutnämnda utskrifningen af betydligare skattebelopp skola
underställas inrikesministern.

Byrådet meddelar själft decharge i fråga om de kommunala styrelseorganens
penningförvaltning, men räkenskaperna insändas i allt fall till
inrikesministern, som, i händelse olagliga utgifter beslutats eller vederbörande
eljest öfverskridit sin befogenhet, vidtager de åtgärder, som af omständigheterna
påkallas.

För Köpenhamn gälla särskilda bestämmelser.

Ett af regeringen år 1906 framlagdt förslag till »Lov om kommunal
Valg» åsyftar en ganska genomgripande förändring i anförda bestämmelser.
Sålunda skulle, bland annat, valmännen icke längre uppdelas i grupper med
olika behörighet, utan valen blifva samfällda, hvarförutom proportionellt
valsätt skulle införas.

Innan jag härefter öfvergår till att utveckla grunderna för de förslag
till ändringar i kommunalförordningarna, som synas mig af behofvet
påkallade, har jag ansett mig böra meddela några uppgifter, grundade på
den utredning angående gällande kommunal rösträtt, som statistiska centralbyrån
enligt nådigt beslut af den 8 juni 1906 verkställt. En bearbetning
af denna utredning innehålles i tre tabeller, Indika torde få såsom bilagor
åtfölja statsrådsprotokollet.

Landskommunerna.

Sammanlagda fyrktalet, uträknadt enligt den bevillning, som grundade
sig på 1904 års bevillningstaxering, uppgick för rikets 2,387 landskommuner
till 40,042,786. Högsta fyrktalet, eller 4,241,067, hade Malmö -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29. Go

Uppgifter för länen om fyrktalen i landskommunerna.

Län.

Antal

lands-

kommu-

ner.

Medel -fyrktal i
hvarje
kom-mun.

Ökning af länets
fvrktal från år
1892 till 1904 med

Af fyrktalen år 1904
korarno på

Af fyrktalen är 1892
koinmo pa

antal

fyrkar.

%.

-a •

.O-g

Ut -5

-O

annan

fastighet

ofri ga
beskatt-ningsfö-remål

%•

jord-

bruksfas-

tighet

%■

annan

fastighet

%.

öfriga

beskatt-

ningsfö-

remål

%.

Stockholms . . .

no

22,680

1,284,429

106-1

25-8

15-6

58-C

47-1

12-1

40-8

TJppsala.....

85

13,305

392,383

531

395

6-7

53-8

520

5''5

42-5

Södermanlands. .

91

17,361

623,558

65 2

39-7

8-7

51-6

58-9

7-1

34-0

Östergötlands . .

149

14,517

670,454

44-9

48-2

9-7

421

63-4

7-2

29-4

Jönköpings . . .

127

10,238

459,173

54-6

45-0

8-7

46-3

650

5-7

29-3

Kronobergs . . .

85

12,148

401,904

63-7

45 3

7-6

47-1

63-3

50

31-7

Kalmar.....

101

12,813

343,545

361

58-8

6-7

34-5

72-5

4-8

22-7

Gottlands ....

92

4,092

103,135

37-7

555

80

36-5

70-9

7-6

21-5

Blekinge ....

35

18,163

182,107

401

48-6

10-9

40-6

63''8

8-1

28-1

Kristianstads . .

143

11,840

499,644

41-9

54-3

7-1

38-6

71-5

50

23-5

Malmöhus....

241

17,598

1,550,021

57-6

43-8

9 5

46-7

66-4

5-2

28-4

Hallands ....

86

9,081

232,878

42-5

62-7

59

31-4

71-9

3-8

24-3

Göteb. o. Bohus .

87

21,741

804,720

74-0

28-2

17-9

53-9

43-5

13-6

42-9

Älfsborgs ....

221

8,198

695,573

62-8

37-8

7-9

54-3

561

5-6

38-3

Skaraborgs . . .

260

5,677

202,870

15-9

63-8

3-6

32-6

72-3

2-9

24-8

Värmlands. . . .

87

22,182

689,748

55-6

44-9

7-3

47-8

53-2

6o

40-8

Örebro.....

58

34,887

734,742

57-0

351

7-3

57-6

49-2

60

44-8

Västmanlands . .

68

20,075

481,335

54-5

391

7-7

53-2

51-6

5-7

42-7

Kopparbergs . . .

47

56,930

1,485,082

124-7

33-5

8-7

57-8

438

7-6

48-6

Gäfleborgs ....

47

53,462

1,263,759

101-2

25-4

10-1

64’5

35-5

10-7

53-8

Västcmorrlands .

63

38,677

976,861

66-9

25-0

7-2

67-8

31-2

6-3

62-5

Jämtlands ....

59

14,468

391,108

84-6

461

3-7

50-2

465

3-8

49-7

Västerbottens . .

24

45,041

556,641

106-2

40-4

65

53-1

53-3

7-0

39-7

Norrbottens . . .

21

60,121

809,120

178-4

27-3

8-3

64-4

42-8

4-7

52-5

Rikets landskom:er

2,387

16,775

15 834.790

65''4

398

89

51-3

55-8

6-6

37-6

hus län, det minsta, eller 376,452, Gottlands län. Tabellbilagan 1 A
innehåller i öfrigt uppgifter härom.

Med anledning af kommunernas olika storlek förete länsmedeltalen
för kommunernas fyrktal betydande skiljaktigheter. Medan sålunda för
hela riket på hvarje kommun belöpte i medeltal 16,775 fyrkar, var medel -

64

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2i).

talet å ena sidan för Gottlands och Skaraborgs län med deras många och
små kommuner endast 4,092 och 5,677 fyrkar samt å andra sidan för
Kopparbergs län nära 57,000 och för Norrbottens län öfver 60,000 fyrkar
per kommun. Om skiljaktigheterna länen emellan såväl härutinnan som
äfven beträffande en del andra fyrktalsförhållanden lämnas upplysningar i
den tabell, som å föregående sida intagits.

ökning af landskommunernas hela fyrktal under de tolf åren från
1892 — för hvilket år närmast föregående redogörelse för kommunal
rösträtt föreligger — till 1904 uppgick till 15,834,7^90 fyrkar, eller till ej
mindre än 65,4 %, medan motsvarande ökning under de tjuguett år, som
förflöto mellan år 1871 — för hvilket år äfven en dylik redogörelse tinnes
— och år 1892, var 63,7 %. Ökningen under den senare, likasom äfven
under den tidigare, af dessa perioder sträckte sig till alla län, men icke i
samma omfattning. Enligt nyssnämnda tabell visa för perioden 1892 till
1904 Norrbottens län med en ökning af 178,4 % och Skaraborgs län med
en ökning af endast 15,9 % de största motsatserna. Med öfver 100 % hade
fyrktalet ökats jämväl för två andra norrländska län samt för Kopparbergs
och Stockholms län.

Väsentligen bestämmande för fyrktalets ökning inom länen har varit,
i hvilken utsträckning jordbruk eller industri där idkats. Jordbruksfyrkarne
hafva nämligen ej på långt när ökats i samma proportion som
fyrkarne af andra slag. Detta ådagalägges af följande siffror:

Fyrktal.

Ökning

År 1904.

År 1892.

x %.

Jordbruksfastighet.........

15,943,966

13,496,513

18-1

Annan fastighet..........

3,559,159

1,606,473

121-6

Alla öfriga beskattningsföremål . . .

20,539,661

9,105,010

125-6

Summa

40,042,786

24,207,996

65''4

. . °

Skiljaktigheterna äro betydande. År 1892 var fyrktalet för jordbruksfastighet
ännu åtskilligt större än fyrktalet för annan fastighet och
alla öfriga b e sk attn i n gs fö re in ål tillsammantagna, hvaremot år 1904 fyrktalet
ensamt för dessa öfriga beskattningsföremål var betydligt större än fyrktalet
för jordbruksfastighet och större till och med än fyrktalet för all fastighet.
Såsom tabellen å föregående sida gifver vid handen, funnos år 1892 ej mindre
än 16 län, där jordbruksfyrkarne utgjorde mer än hälften af samtliga

65

Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 29.

fyrkar. År 1904 hade antalet af dessa län minskats till 5, nämligen
Kalmar, Gottlands, Kristianstads, Hallands och Skaraborgs län, af hvilka
det sistnämnda företedde det högsta procenttalet för jordbruksfyrkar eller
63,8 %. A andra sidan utgjorde sistnämnda fyrkar i Stockholms, Göteborgs
och Bohus, Gäfleborgs, Västernorrlands och Norrbottens län icke ens
30 % af hela antalet. Två af dessa län, Gäfleborgs och Västernorrlands,
jämte två andra, Kopparbergs och Västerbottens, voro år 1871 de enda
län, där jordbruksfyrkarne ej bildade majoritet. För hela landsbygden
uppgingo dessa fyrkar år 1871 till 68,4 % af hela antalet, mot 55,8 % år 1892
och 39,8 / år 1904.

Antalet röstägande uppgick år 1904 till 674,660 och hade sedan år
1892 ökats med 156,607 eller med 30,2 i«. Huru dessa röstägande fördelade
sig i grupper efter nuvarande rösttal, framgår af följande öfversikt:

Grupper af rösttal.

Antal röstägande år
1904.

Ökning sedan år 1892.

Nuvarande rösttal.

Hela antalet.

%.

Antal.

%■

Hela rösttalet.

%■

1—5 röster.....

142,008

211

958

0''7

559,136

1*6

6—10 » .....

84,596

126

15,428

223

687,609

1*9

11-25 » .....

160,176

237

36,588

29-6

2,806,830

7*9

26 -50 » .....

137,084

20-3

43,915

47-1

5,026,614

14*2

51-100 » .....

85,048

12-6

33,720

65-7

5,915,353

16*7

101-250 » .....

44,534

6-6

17,925

67-4

6,741,714

19-0

251-500 » .....

13,436

20

5,296

651

4,635,940

131

501-1,000 » .....

5,121

0 8

1,891

58-5

3,492,744

9*9

Mer än 1,000 > .....

2,657

04

886

50*0

5.571,672

15*7

Samtliga grupper

674,660

lOOo

156,607

30 2

35,437,612

100 0

ökningen af antalet röstägande sedan år 1892 har alltså varit relativt
minst inom de lägsta röstgrupperna — framför allt den lägsta —,
störst åter inom grupperna med 51—500 röster. Af hela rösttalet innehafva
de mellersta grupperna, med 26-—250 röster, i det allra närmaste
hälften.

Vid den statistiska undersökningen hafva de röstägande fördelats i
fyra klasser: enskilda personer (stärbhus inräknade), menigheter (undervisningsanstalter,
fromma stiftelser och en del andra korporationer inräknade),
aktiebolag och andra bolag. Af hela antalet röstägande räknas 4,658 till
menigheter, 4,881 äro aktiebolag — flera af dessa likasom äfven af andra
Bih. till Riksd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 22 Håft. 9

66

Kungl. Maj tfa Nåd. Proposition N:o 29.

röstägande tillhöra mer än en kommun och räknas sålunda mer än en
gång —, 5,805 hänföras till andra bolag, samtliga återstående, eller 97*7 %
af hela antalet, utgöras af enskilda personer.

Om än enskilda personer äro bland de röstägande vida öfvervägande
till antalet, intaga de dock icke en i lika hög grad dominerande
ställning vare sig beträffande fyrktal eller nu gällande reducerade rösttal.
Enligt 1904 års uppgifter fördelade sig nämligen fyrktal och rösttal på
omförmälda fyra klasser sålunda:

Hela fyrktalet.

Nuvarande rösttal.

Fyrkar.

*

Antal röster.

%.

Enskilda personer......

31,585,157

78-9

30,689,620

86-6

Menigheter.........

481,400

1-2

371,535

lo

Aktiebolag.........

7,296,944

18-2

3,740,919

10 e

Andra bolag........

679,285

1-7

635,538

1-8

Summa

40,042,786

1000

35,437,612

100 o

Den år 1900 stadgade begränsningen af den kommunala rösträtten
på landet drabbar, såsom synes, hufvudsakligen aktiebolagen, hvilkas
rösttal för år 1904 nedgick till föga mer än hälften af det rösttal,
som eljest skulle tillkommit dem. Då af dessa bolags rösttal för nämnda
år ej mindre än 2,147,731 tillhörde gruppen med 2,001—5,000 röster,
707,053 gruppen med 1,001—2,000 röster, 430,361 gruppen med 501—

1,000 röster, 240,439 gruppen med 251—500 röster och endast 215,335
gruppen med 1—250 röster, är tydligt, att vid en ytterligare mera afsevärd
inskränkning af den kommunala rösträtten några särskilda åtgärder
beträffande aktiebolagen icke äro påkallade.

I fråga om verkan utaf den stadgade begränsningen af rösträtten är
kommunens storlek af synnerlig betydelse. Med anledning häraf hafva,
såsom efterföljande tabell utvisar, landskommunerna blifvit uppdelade i
grupper efter sitt hela fyrktal, hvarvid angifvits ej mindre antalet kommuner
i hvarje fyrktalsgrupp än äfven huru många af kommunerna och af
de röstägande därstädes fått rösttalen enligt gällande bestämmelser reducerade.

Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 29.

67

Fyrktalögrapp.

Antal

kommuner.

Med reducerade fyrktal.

Antal

kommuner.

Antal

röstägande.

Intill

1,000

fyrkar . .

17

11

15

1,000 till

2,000

>

126

78

112

2,000

''i

3,000

» . .

167

104

172

3,000

>

4,000

>

177

no

171

4,000

»

5,000

» . .

187

109

152

5,000

»

7,000

>

324

182

258

7,000

»

10,000

)

361

198

270

10,000

»

15,000

» . .

357

177

230

15,000

25,000

>

321

155

197

25,000

i

50,000

> . .

211

120

138

50,000

»

100,000

1

87

64

96

100,000 fyrkar och

därutöfver .

52

48

155

Summa

2,387

1,356

1,966

I de 139 kommunerna med ett fyrktal af 50,000 och derutöfver
verkar ensamt det absoluta maximum af röster motsvarande 5,000 fyrkar
till begränsning, i de 674 kommunerna med lägre fyrktal än 5,0»»0
åter ensamt det relativa maximum af röster motsvarande Vio af hela det
oreducerade fyrktalet, och detta senare maximum gör sig nästan utan undantag
gällande äfven i de 685 kommunerna med fyrktalen 5,000 till 10,000. Jämför
man dessa de högsta och lägsta fyrktalsgrupperna med de mellanliggande, som
innefatta fyrktalen 10,000 intill 50,000, befinnes det, att, i förhållande till hela
antalet kommuner, antalet så väl kommuner som röstägande med begränsad
rösträtt är i de sistnämnda grupperna mindre än i de öfriga. Bland
de 251 röstägande med begränsad rösträtt i kommuner med minst 50,000
fyrkar finnas ej mindre än 200 aktiebolag.

Lägsta fyrktalet, eller 536, äger Gällby kommun i Alfsborgs län,
det högsta, eller 366,998, örgryte invid Göteborg. Fyrktal öfver 300,000
äga jämväl Stora Tulla och Grangärde kommuner i Kopparbergs län. Af de
12 kommunerna med fyrktal å 200,000 intill 300,000 är Karlskoga i
Örebro län med 299,000 fyrkar den största; af de öfriga äro 3 grannkommuner
till Stockholms stad och 5 tillhöra de norrländska länen.

68

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

Stadskommunerna.

Städernas samfällda oreducerade rösttal uppgick år 1904 till 5,470,502,
däraf omkring 472 millioner grundade sig på bevillning för inkomst
af kapital eller arbete. Af samfällda rösttalet kommo ej mindre än
2,125,270 röster på Stockholm och 673,851 på Göteborg, således ensamt
på dessa båda städer något mer än hälften af hela rösttalet. På Malmö,
Norrköping, Galle och Hälsingborg kommo tillsammans 740,102 röster.

I följd af gällande rösträttsbestämmelser har nyssnämnda samfällda
rösttal reducerats till 3,755,178 eller med 31‘4 %, särskild! för Stockholm
till 1,308.238 eller med 38''4 % och för Göteborg till 421,469 eller med
37‘5 %>. För de 4 öfriga nämnda städerna har genom reduktionen rösttalet
minskats med i medeltal 29''5 % och för återstående 87 städer med
i medeltal 22''i %.

Af de båda maxima, som begränsa rösträtten i städerna, kommer
det relativa — Vso af hela det oreducerade rösttalet — till användning
blott i städer med lägre rösttal än 5,000. Dessa städers antal, hvilket år
1892 uppgick till 33, hade år 1904 minskats till 18. Lägsta rösttalet för
stad var 1,317, nämligen i Sigtuna, hvarest alltså på en röstägande kunde
komma högst 26 röster. Hela antalet röstägande, hvilkas rösttal i omförmälda
18 städer år 1904 voro reducerade, uppgick till 133, däraf ej
mindre än 10—12 i hvar och en af städerna Öregrund, Sigtuna, östhammar
och Trosa. Af dessa 133 röstägande torde en del äfven drabbas af
stadgandet om den absoluta maximigränsen af 100 röster.

Ensamt på grund af berörda stadgande har röstvärdet reducerats för
7,781 röstägande, af hvilka 3,405 eller ej långt från hälften tillhörde Stockholm,
1,082 Göteborg, 1,049 Malmö,o Norrköping, Gäfle och Hälsingborg
samt 2,245 återstående 69 städer. År 1892 uppgick antalet röstägande,
hvilkas rösttal enligt nu gällande bestämmelser skulle reducerats till 100
röster, i nuvarande 93 städer till 3,690, och har det alltså på tolf år mer
än fördubblats, medan hela antalet röstägande samtidigt ökats endast med
nära 63 *, eder från 184,589 till 300,478.

Bland de 7,914 röstägande, hvilkas rösttal reducerats, funnos 6,395
enskilda personer, 108 menigheter, 1,178 aktiebolag och 233 andra bolag.
För aktiebolagen hade rösttalet reducerats från 931,728 till 174,935
eller med ej mindre än 756,793 röster, under det att enskilda personer
genom reduktionen förlorat 720,336 röster samt menigheter och bolag tillsammans
238,195. De sålunda reducerade rösttalen uppgingo för sistnämnda
båda klasser till 68,535 och för enskilda personer till 3,511,708.

69

Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 29.

Såsom nyss blifvit nämndt, har inom städerna samfällda rösttalet
reducerats med 31 ’4 %, och har denna reduktion nästan uteslutande träffat
rösttalen öfver 100, eller med andra ord de skattskyldiga, som åtnjuta
en inkomst af minst 10,000 kronor eller äro såsom fastighetsägare likställda
med dylika inkomsttagare. Att reduktionen blifvit så betydande,
beror i väsentlig mån därpå, att flera af dessa röstägande innehafva mycket
höga rösttal.

Köpingskommunerna.

Af de 33 köpingar, som för närvarande finnas, utgöra, enligt hvad
förut är nämndt, 26 egna kommuner. Antalet befinner sig i stark tillväxt.
Endast 11 af de nuvarande köpingskommunerna funnos år 1892, och 1904
års kommunala rösträttsstatistik upptar blott 21. Huskvarna, Limhamn,
Kungsör, Avesta och Bollnäs hafva nämligen sedan dess inträdt bland
köpingarnes antal.

Hela det oreducerade rösttalet i de 21 köpingarne uppgick enligt
nyssnämnda statistiska redogörelse till 124,827, hvaraf ej mindre än 24,647
röster kommo på Djursholm, men å andra sidan föga mer än 200 på en hvar
af Figeholm och Mörbylånga, hvilka sålunda med afseende på rösttal stå
långt efter äfven de minsta städerna. Djursholm däremot skulle, i fall
den vore stad, i nämnda afseende intaga platsen närmast efter Nyköping
och Södertälje. För öfriga köpingar var rösttalet högst i Arvika, eller
15,110, i 2 köpingar omkring 11,000, i 4 mellan 5,000 och 10,000 samt
i de återstående 11 mellan 1,300 och 5,000 röster.

I sist omförmälda 11 köpingar jämte Figeholm och Mörbylånga voro
de röstägande underkastade reduktion af rösttalen på grund af stadgandet
om ett relativt maximum af Vso af kommunens hela rösttal, hvilken reduktion
i några af dessa köpingar drabbade ganska hårdt. Sålunda kom
på grund däraf i de två nämnda minsta kommunerna högsta tillåtna rösttalet
att utgöra blott 4 röster, medan det högsta oreducerade rösttalet i
den ena af dem var 41 och i den andra 35.

För samtliga 21 köpingar var rösttalet reduceradt med omkring 22 %.
Mest berörda af inskränkningen voro de obetydligaste köpingarne, minst
berörda åter köpingarne med rösttal mellan 3,000 och 7,000.

En del andra siffror, hämtade från den statistiska utredningen, anhåller
jag att få i annat sammanhang återgifva.

70

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

Såsom jag i det föregående framhållit, grundade 1862 års koinÅterllTck.
munalförordningar rösträtt i kommunens angelägenheter på den principen,
att medlem af kommun skulle vara i tillfälle att på de kommunala besluten
utöfva ett inflytande, som motsvarade hans skattebidrag till kommunen.
Grundsatsen om rösträttens afpassande efter skattebidraget blef
emellertid icke till det yttersta genomförd annat än för landskommunen.
Vid val af stadsfullmäktige i Stockholm och vid omröstning å allmän rådstuga
i öfriga städer skulle nämligen rösträtten begränsas, i Stockholm
till V20 af hela rösttalet inom valkretsen samt i öfriga städer till V20 åt
stadens hela rösttal. På den kyrkliga kommunens område hade dessutom
rösträtten blifvit underkastad en ytterligare inskränkning genom bestämmelsen,
att vid röstberäkning å kyrkostämma med församling uti hufvudstaden
skulle tillämpas en röstskala med ett absolut maximum af 20 röster,
motsvarande 160 kronors bevillning till staten.

Den kommunala rösträttsreformens historia vittnar om de oaflåtliga
sträfvandena vid riksdagarne att åstadkomma jämnare fördelning af det
inflytande, som vid afgörandet af kommunala ärenden sålunda blifvit i
olika omfattning tillerkändt röstberättigade uti olika förmögenhetsställning.

Alldeles utan resultat hafva, på sätt jag förut jämväl omförmält,
dessa sträfvanden icke varit. Så nedsattes genom två särskilda kungörelser
af den 9 november 1869 det relativa röstmaximum i Stockholm och i öfriga
städer till Vso af hela rösttalet, hvarjämte såsom absolut maximum
fastställdes det rösttal, som motsvarar bevillningen för 10,000 kronors
inkomst af kapital eller arbete. För landsbygden genomfördes ock en liknande
reform, ehuru betydligt senare samt icke så långt gående. Enligt
lagen af den 9 november 1900 skall nämligen vid omröstning å kommunalstämma
röstvärdet begränsas därhän, att icke någon äger utöfva rösträtt
för större antal röster, än som svarar emot V10 af kommunens hela fyrktal,
eller i något fall för högre rösttal än det, som motsvarar 5,000 fyrkar.

Inrymmande Tiden torde nu vara inne att i sammanhang med före fyådsJl^åestående

omgestaltning af den politiska rösträtten jämväl upptaga fråmindre
gan om reformerande af den kommunala. Då, enligt hvad statistikens
ltagarné s^ror yisa> de srna inkomsttagarne mångenstädes, praktiskt taget, äro
beröfvade nästan hvarje möjlighet att göra sig gällande inom kommunerna,
torde den åsyftade reformen böra gå i den riktning, att verkligt
inflytande på kommunala angelägenheters afgörande tillförsäkras äfven
dessa kommunens medlemmar. Genom deras produktiva verksamhet hafva
nya skattekällor öppnats eller redan befintliga blifvit mera gifvande, och
ifrågavarande medborgare göra sålunda en ganska betydlig insats i det

Kung], Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2It.

71

kommunala lifvet. Ur synpunkten åt'' samhällets lugna och lyckliga utveckling
måste det ock vara nyttigt och lämpligt, att tillfälle till verksamt
deltagande i kommunala angelägenheter beredes kommunens alla skattskyldiga
medlemmar. Särskilt må framhållas, hurusom de viktiga sociala
frågor, för hvilkas lösning kommunerna i våra dagar icke kunna undgå
att direkt intressera sig, närmast röra befolkningens bredare lager. Dessas
kraftiga medverkan i det kommunala arbetet kan därför ej undvaras.

öppnas sålunda jämväl för de mindre bemedlade utsikt att vinna
gehör vid rådslagen angående kommunens bästa, torde det kunna förväntas,
att, på samma gång de komme att bindas vid kommunen med en känsla af
större samhörighet, de ock skulle med ökadt inflytande känna ökadt ansvar.

Sedan genom förordningen den 2 december 1892 den förut stadgade Nya, grunder
olikheten i fyrktal ssättningen för jordbruksfastighet och för andra beskatt - JiZg af komningsföremål
blifvit borttagen, har behofvet af en särskild enhet för kom- munal.skattmunalbeskattningen
å landet försvunnit. De kommunala skattebidragen 0sJhy\^sstrm
kunna således numera å landet lika väl som i stad utdebiteras direkt i
förhållande till den skattskyldiges bevillning. Emellertid har äfven det
spörsmål uppställt sig, huruvida man icke nu kunde tillgodose det flerfaldiga
gånger uttalade önskemålet om upplösande af sambandet mellan
bevillningen till staten och den kommunala skattskyldigheten. På? samma
gång man härigenom skulle vinna fria händer att med bevillningen företaga
de ändringar, denna i sin egenskap af statsskatt kan böra undergå,
skulle möjlighet tillika gifvas att underkasta den kommunala beskattningen
de modifikationer, som i afseende å denna beskattnings särskilda ändamål
kunna finnas erforderliga. Fördelarna häraf torde vara så påtagliga, att
åtgärder i riktning af jämväl denna reforms genomförande nu synas böra
vidtagas; dock torde den kommunala beskattningen fortfarande böra hvila
på den taxering, enligt hvilken bevillning till staten utgöres.

Till vinnande af en enhetlig norm för kommunalutskyldernas utgörande
torde det härvid vara lämpligt att låta dessa utgå i förhållande till
inkomst, och till sådan hänföra icke blott taxerad beskattningsbar inkomst
af kapital och arbete utan äfven, i fråga om fastighet, en antagen inkomst.
Nu rådande förhållande mellan de särskilda beskattningsföremålen —
jordbruksfastighet, annan fastighet och inkomst — såsom faktorer vid bestämmande
af kommunal skattskyldighet torde böra lämnas orubbadt. Sålunda
synes fortfarande böra antagas, att afkastningen utgör af jordbruksfastighet
6 procent samt af annan fastighet 5 procent af taxeringsvärdet.

Likasom nu gällande kommunala röstskalor äro byggda på fyrkar
och bevillningskronor, så kan och bör, om den kommunala beskattningen

72

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

Röstskalor.

ordnas efter nyss angifva grund, röstvärdet beräknas efter den nya kommunala
beskattningsnormen, d. v. s. den taxerade eller antagna inkomsten.

På sätt förut är antydt, lärer den kommunala rösträttsreformen böra
gå ut på en begränsning af deras inflytande, hvilka lämna de största bidragen
till bestridande af kommunens utgifter. 1 hvilken omfattning eu
dylik begränsning bör ske, är gifvetvis en ytterst grannlaga och vansklig
fråga, vid hvilken olika berättigade intressen måste beaktas. Om än den
röststyrka, hvaröfver de större skattebetalarne nu förfoga, bör väsentligen
inskränkas, lärer däremot en anordning icke kunna godkännas, genom hvilken
dessas inflytande i kommunens angelägenheter kanske skulle omintetgöras
och bestämmanderätten i ett slag öfverföras till andra samhällsklasser.

Med en sådan uppfattning af den föreliggande frågan har jag låtit
undersöka, huru förhållandet mellan högre och lägre beskattade inom en
del stads- och landskommuner skulle ställa sig, allteftersom röstvärdena
beräknas efter olika förslagsvis uppgjorda röstskalor.

Därvid har min uppmärksamhet varit riktad särskildt på den så
kallade kvadratrotsskalan, hvilken haft åtskilliga förespråkare. Enligt
denna röstskala skall för erhållande af röstvärdet det en hvar tillkommande
fyrktal eller påförda antal bevillningskronor reduceras så,
att 4, 9, 16, 25 fyrkar eller bevillningskronor gifva resp. 2, 3, 4, 5

röster. Man har framhållit, att denna skala äger den obestridliga

förtjänsten att hvila på en bestämd aritmetisk grundval, men det har å

andra sidan anmärkts, att den begränsning, som genom skalans tillämpning
skulle komma till stånd, gåfve de minsta skattebetalarne större inflytande,
än som kunde anses skäligt och billigt. Vid anställd undersökning
har det visat sig, att, med tillämpning af ifrågavarande skala,

bestämmanderätten inom kommunerna i stort sedt komme att hvila hos
de minsta och de största skattebetalarne, men att däremot medelklasserna
icke skulle ernå det inflytande, hvilket rätteligen bör dem tillkomma.
Jag kan alltså icke tillstyrka antagandet af nu omhandlade skala såsom
grund för röstberäkningen.

Efter pröfning af åtskilliga andra röstskalor och efter noggrann
undersökning af hithörande förhållanden har jag trott mig finna, att olika
intressen kunna vederbörligen tillgodoses genom tillämpningen af följande
två skalor, afsedda den ena för lands- och den andra för stadskommunen.

Röstskalan, grundad å den kommunalt beskattningsbara inkomsten,
skulle för landskommun te sig sålunda:

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

73

för inkomst till och med 100 kronor 1 röst;

för inkomst, som är högre än 100 kronor men ej öfverstiger 1,000
kronor, 1 röst för hvarje fullt belopp af 100 kronor;

för inkomst, som är högre än 1,000 kronor, 10 röster samt därutöfver
1 röst för hvarje fullt belopp af 500 kronor, hvarmed inkomsten
öfverstiger 1,000 kronor, så att inkomst af 1,500 kronor medför 11 röster
o. s. v.; dock att ej någon må utöfva rösträtt för mer än 40 röster eller
i något fall för större antal röster, än som svarar emot Vio af kommunens
hela rösttal efter röstlängden.

För stadskommun — jämväl Stockholm — skulle röstskalan anordnas
enligt följande grunder:

för inkomst till och med 100 kronor 1 röst;

för inkomst, som är högre än 100 kronor men ej öfverstiger 2,000
kronor, 1 röst för hvarje fullt belopp af 100 kronor;

för inkomst, som är högre än 2,000 kronor, 20 röster samt därutöfver
1 röst för hvarje fullt belopp af 500 kronor, hvarmed inkomsten
öfverstiger 2,000 kronor, så att inkomst af 2,500 kronor medför 21 röster
o. s. v.; dock att ej någon må utöfva rösträtt för mer än 40 röster.

Båda dessa röstskalor hafva det gemensamt, att inkomst under samt
till och med 100 kronor medför 1 röst, äfvensom att vid en viss punkt
tillökning i inkomst icke gifver högre rösttal, nämligen sedan 40 röster
uppnåtts. Detta absoluta röstmaximum möter vid ett inkomstbelopp, på
landet af 16,000 kronor och i stad af 12,000 kronor.

Skiljaktigheten mellan skalorna består däruti, att — efter det ett
stycke upp på skalan hvarje fullt inkomstbelopp af 100 kronor i jämn
proportion lämnat lika antal röster — reduceringen i röstvärdet vidtager
på landet redan vid ett beskattningsbart inkomstbelopp, som öfverskjuter

1,000 kronor, men i stad först vid ett inkomstbelopp å mer än 2,000 kronor.
Denna olikhet i skalornas byggnad betingas af det förhållande, att ekonomisk
själfständighet eller ett visst mindre välstånd i allmänhet får anses
förefinnas vid ett lägre inkomstbelopp på landsbygden än i städerna.

Ännu en skiljaktighet är att framhålla. Såsom jag förut erinrat,
innefattar gällande förordning om kommunalstyrelse på landet i § 11 stadgande
om ett relativt röstmaximum, motsvarande 1/io af kommunens hela fyrktal.
Om ej begränsning af röstvärdet genom ett relativt maximum bibehålies
vid användningen af den utaf mig föreslagna röstskala för landskommun,
skulle i åtskilliga mindre dylika kommuner en eller annan af vederbörande
kommuns medlemmar komma att tilläggas högre röstvärde än det, som på
grund af nu gällande bestämmelser får för honom beräknas. Detta synes
mig emellertid ej vara lämpligt, hvarför ett relativt röstmaximum, motstå.
till Riksd. Prot. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 22 Höft. 10

74

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

svarande Vio af kommunens hela rösttal efter röstlängden, jämväl inrymts
i det författningsförslag, som afser att reglera rösträtten i landskommun.

Ett liknande förhållande med det som nyss anmärkts skola inträffa
i åtskilliga landskommuner, om ej ett relativt röstmaximum där finge verka,
har iakttagits äfven i afseende å röstberäkningen uti 7 af de minsta
stadskommunerna, särskildt Sigtuna, Trosa och Säter; men denna förhöjning
är så obetydlig, att jag af anmärkta förhållandet icke funnit mig
föranlåten att tillstyrka införandet af något relativt röstmaximum för stad.

Köpingskom- I nu gällande författningar finnas icke några bestämmelser, som

likställighet reglera den kommunala själfstyrelsen i de köpingar, hvilka bilda egna
med lands- kommuner. Den lucka i lagstiftningen, som sålunda består, torde vid den
kommuner. nu ifrågasätta reformen böra fyllas. Enligt föreskrifter, som i administrativ
väg gifvits, tillämpas i fråga om sådana köpingar enahanda regler,
som gälla för landsbygden, dock att i afseende å röstberäkningen därstädes
de för städerna gällande bestämmelser kommit till användning. Någon
anledning att i denna sistnämnda del afvika från normerna för styrelsesättet
på landet torde likväl desto mindre kunna uppvisas, som i allmänhet
förhållandena i köpingarne icke förete någon egentlig olikhet med dem,
som råda i andra på landsbygden befintliga samhällen med sammanträngd
befolkning. Jag anser därför, att bestämmelserna rörande den kommunala
själfstyrelsen böra jämväl för nu ifrågavarande köpingar i allo blifva desamma
som för den öfriga landsbygden, något som äfven skall visa sig vara
till fördel för den nya ordningen i afseende å landstingsmannavalen.

Proportio- I syfte att åt de meningsskiftningar, som företrädas af vissa mera

vid*vartill^tydande grupper af kommunens medlemmar, måtte beredas det inflytande
stadsfull- på kommunala val, som motsvarar hvarje grupps storlek, hafva, på sätt
mäktige. jag förut nämnt, under senare tider vid riksdagarne väckts förslag om
tillämpning af proportionell metod vid dylika val, särskildt vid val till
stadsfullmäktige.

Att i många af våra städer det kommunala lifvet nått den utveckling,
att därinom rymmas skilda intressen'' och sträfvanden, nog betydande
att böra blifva i stadsrepresentationen företrädda, synes mig icke kunna
förnekas. Särskildt gäller detta om de större städerna och i främsta rummet
dem, som ej deltaga i landsting och där stadsfullmäktige således
hafva att utse riksdagsmän till första kammaren. Men äfven i andra,
till och med ganska små stadssamhällen företer fullmäktigvalet ej sällan
en skarp strid mellan kandidater, som kunna sägas representera verkliga
motsättningar i det offentliga lifvet.

75

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

De faktiska förhållanden, som i allmänhet göra tillämpning af proportionellt
valsätt önsklig, torde alltså i regeln förefinnas i fråga om
stadsfullmäktigval. Det redan af chefen för justitiedepartementet inför
Kungl. Maj:t framburna önskemålet om proportionella val till stadsfullmäktige
i de städer, som ej deltaga i landsting, finner jag sålunda välgrundadt
jämväl ur kommunal synpunkt. Jag anser äfven, enligt hvad
nyss är antydt, dylikt valsätt hafva en uppgift att fylla vid stadsfullmäktigval
i ej få andra städer. Och anlitar man en metod, som icke
framtvingar partibildningar, där sådana förut saknas, och ej heller för sin
rätta tillämpning ställer större anspråk på vare sig valmannen eller valförrättaren,
lärer det icke vara nödigt eller lämpligt att från en föreskrift
om metodens obligatoriska användning vid val till stadsfullmäktige göra
undantag för sådana mindre städer, där tilläfventyrs majoritetsvalen ännu
kunna anses verka tillfredsställande.

En sådan metod är, enligt min uppfattning, den af öfverdirektören
Phragmén utarbetade, för hvilken chefen för justitiedepartementet denna
dag redogjort. Den frihet, valmannen efter denna metod äger vid röstandet,
valförfarandets enkelhet och lättfattlighet samt, icke minst, den förmånliga
ställning, som gifves kandidater, gemensamma för flera meningsgrupper,
allt detta synes mig vara egenskaper hos metoden, hvilka göra den särdeles
lämpad för kommunala val.

Om jag sålunda anser mig böra föreslå, att stadsfullmäktige väljas
proportionellt, finnas å andra sidan, synes det mig, icke tillräckliga skål
att för närvarande bringa det proportionella valsättet till användning vid
de kommunala valen i öfrigt. Hvad angår de viktigaste kommunala nämnderna,
drätselkammare i stad samt kommunalnämnd på landet, är deras
väsentliga uppgift att vara verkställare af fattade beslut, och det är därför af
större betydelse att medlemmarne äga specialinsikter och duglighet för praktiska
värf, än att de representera möjligen förefintliga olika åskådningar inom
samhället. Att sammansätta dessa nämnder genom proportionsval synes
därför åtminstone icke nödigt. Däremot skulle med fog kunna ifrågasättas att
anordna valen till kommunalfullmäktige efter proportionell metod. Härför
talar otvifvelaktigt dessa fullmäktiges egenskap att vara kommunens i många
frågor beslutande representation. Att jag emellertid för närvarande ej
velat föreslå någon ändring i gällande bestämmelser angående dessa val
har sin grund väsentligen i två omständigheter: den ena, att institutionen
hittills kommit till användning i jämförelsevis få fall — den förekommer
såsom förut är nämndt endast i 16 samhällen —; den andra att enligt gällande
bestämmelser en fjärdedel af kommunalfullmäktige utgöres af kommunalnämndens
valda ledamöter samt att ordföranden och vice ordföranden

76

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

i kommunalstämman jämväl äro fullmäktige. Då någon anledning till
ändring af sistnämnda förhållande icke föreligger, synes en förändrad°ordning
för valet af öfriga fullmäktige knappast lämplig. Erfarenheten från
Norge_ ger ock i viss man stöd för min uppfattning om frånvaron af något
egentligt behof af proportionella val till landskommunernas representationer.
Valen till »reprsesentantskab» och »formandskab» ske proportionellt, för den
händelse sådant begäres af ett visst antal valmän. Men under det att, efter
hvad jag inhämtat, åren 1898 och 1901 den proportionella metoden vid val af
representanter var tillämpad i flertalet städer, förekommo pi’oportionella val
blott i ett mindre antal landskommuner. Det har uppgifvits, att ino-en
väsentlig förändring därutinnan skall hafva försiggått vid valen 1904,
likasom man antagit, att förhållandet icke heller i den närmaste framtiden
kommer att afsevärdt förändras. I den stora massan smärre landskommuner,
med enkla förhållanden och mindre utvecklade partigrupperingar,
lärer nämligen, såsom man erinrat, knappast finnas något egentligt
behof att öfvergå till proportionsvalsystemet.

De före- För att belysa, huru de af mig i det föregående förordade röst sZiornas

skalor sk,llle verka a maktfördelningen mellan olika grupper af röstägande,
verkningar för den händelse samma skalor, med anslutning till 1904 års fyrktalsPadeZingen''längder,
tänktes tillämpade på omröstningar inom kommunerna, anhåller
mellan olika jag fa meddela resultatet af särskilda i sadant afseende gjorda beräknin röstägande.

hvilkas närmare detaljer äro återgifva i de förut omförmälda tabellbilagorna.

Lands- ^en statistiska utredningen har ådagalagt, bland annat, att de

bygden, af samtliga kommunalt röstberättigade på landet, hvilka påförts till och
med 50 fyrkar, motsvarande ett taxeringsvärde å jordbruksfastighet af
8,300 kronor och därunder eller en uppskattad inkomst af 950 kronor
och därunder, nu å kommunalstämma förfoga öfver ett antal röster, som
i medeltal för hela riket motsvarar 25,6 % af sammanlagda rösttalet för
alla kommunalt röstberättigade å landet. Utsträckes jämförelsen att afse
äfven dem, som hafva till och med 100 fyrkar, motsvarande ett taxeringsvärde
å jordbruksfastighet af 16,600 kronor och därunder eller en uppskattad
inkomst af 1,300 kronor och därunder, blir procenttalet 42,3.
Tydligt är, att dessa procenttal direkt angifva storleken af det inflytande,
som de ifrågavarande röstberättigade borde äga.

Genom den ifrågasatta röstbegränsningen skulle de kommunalt röstberättigade,
hvilka påförts till och med 50 fyrkar, komma till ett rösttal,
som i medeltal för rikets landsbygd utgör 37,3 % af samtliga i''östberät -

Kungl. Maj-.ta Nåd. Proposition N:o 2.9.

77

tigades antal röste!’. För de röstberättigade, som fått sig påförda till och
med 100 fyrkar, blir motsvarande tal 61,3 %.

Närmare bestämdt för de olika länen blir procenttalet för de röstberättigade,
som äga till och med 50 fyrkar, i ej mindre än 11 län 40
till något öfver 45 %, nämligen i Jönköpings, Kronobergs, Gottlands, Blekinge,
Hallands, Göteborgs och Bohus, Alfsborgs, Värmlands, Kopparbergs,
Västernorrlands och Jämtlands län, och i Västerbottens län ända till
54 %. För öfriga län blifva procenttalen 35—40 % i Kalmar, Kristianstads,
Skaraborgs, Gäfleborgs och Norrbottens län, 30—35 % i Uppsala och
Örebro län samt 25—30 % i Stockholms, Södermanlands, Östergötlands,
Malmöhus och Västmanlands län.

För de röstberättigade, som äga till och med 100 fyrkar, blir procenttalet,
utvisande dessa röstberättigades inflytande, i 10 län 65—70%, nämligen
i Jönköpings, Kronobergs, Gottlands, Blekinge, Hallands, Göteborgs och Bohus,
Alfsborgs, Kopparbergs, Gäfleborgs och Västernorrlands län, och i
Västerbottens län till och med öfver 70 %. För de öfriga länen blifva
procenttalen 60—65 i 7 län, nämligen Kalmar, Kristianstads, Skaraborgs,
Värmlands, Örebro, Jämtlands och Norrbottens län, samt 50—60 / i 6
län, nämligen Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Malmöhus
och Västmanlands län.

Den statistiska utredningen angifver äfven den gräns, vid hvilken
de lägre beskattade, å ena, och de högre beskattade, å andra sidan,
stå fullt jämstarka i fråga om inflytande å de kommunala angelägenheterna.
Denna jämviktsgräns utmärkes nu i medeltal för hela rikets landsbygd
af fyrktalet 139, så att alla kommunalt röstberättigade, som hafva intill
detta fyrktal, äro jämstarka med dem, hvilkas fyrktal öfverstiger
139. Efter den föreslagna röstbegränsningen skulle motsvarande fyrktal
blifva 72.

Tillser man, huru jämviktsgränsen ställer sig å landsbygden i de
olika länen, finnes det, att för halfva antalet län gränsen nu utmärkes af
fyrktalet 101—150, nämligen Uppsala, Kalmar, Blekinge, Kristianstads,
Göteborgs och Bohus, Alfsborgs, Skaraborgs, Värmlands, Kopparbergs,
Gäfleborgs, Jämtlands och Norrbottens län; att i 5 län jämviktstalet är
mindre, nämligen 81—100 fyrkar uti Jönköpings, Kronobergs, Gottlands,
Hallands och Västerbottens län, men att däremot i öfriga 7 län jämviktstalet
öfverstiger 150 fyrkar, nämligen i Östergötlands, Malmöhus, Örebro,
Västmanlands och Västernorrlands län, där jämviktsgränsen utmärkes af
fyrktalet 151—200, samt i Stockholms och Södermanlands län, med ett
fyrktal såsom gräns af 201—249. Vill man ytterligare för sig åskådliggöra,
hvilka joi’dbruksfastighets- och inkomstvärden jämviktsgränsen inom

78

Kungl. May.ts Nåd. Proposition No 29.

ett. eller annat län representerar, finnes det, att t. ex. för Stockholms län,
med en jämviktsgräns af 249 fyrkar, detta tal utmärker jordbruksfastighet
med ett taxeringsvärde af omkring 41,500 kronor eller ett inkomstbelopp
af omkring 2,490 kronor. Motsvarande siffror äro t. ex. för Södermanlands
län 37,500 och 2,250, för Malmöhus län 30,600 och 1,840, för
Värmlands län 22,000 och 1,620 samt för Kronobergs län 16,600 och 1,300.

Efter den föreslagna begränsningen åter skulle i ej mindre än 16
län jämviktsgränsen på landsbygden mer eller mindre understiga 69 fyrkar,
eller närmare bestämdt utgöra 45 fyrkar i 1 län (Västerbottens), 50—60
fyrkar i 6 län, nämligen Kronobergs, Gottlands, Göteborgs och Bohus,
Alfsborgs, Kopparbergs och Västernorrlands län, samt 61—68 fyrkar i 9
län, nämligen Jönköpings, Kalmar, Blekinge, Hallands, Skaraborgs, Värmlands,
Gäfleborgs, Jämtlands och Norrbottens län. Beträffande de öfriga
länen skulle gränsen utmärkas i 2 län, nämligen Kristianstads och Örebro,
af fyrktalet 71—80, i 2 andra län, nämligen Uppsala och Västmanlands,
af fyrktalet 81—90 och i 4 län, nämligen Stockholms, Södermanlands,
Östergötlands och Malmöhus, af talet 91—100. Hvad t. ex. Stockholms län
särskildt beträffar, skulle fyrktalet 100 där utmärka jämviktsgränsen. Detta
angifver ett taxeringsvärde å jordbruksfastighet af omkring 16,600 kronor
och ett inkomstbelopp af omkring 1,300 kronor. Motsvarande siffror skulle
för Södermanlands län blifva alldeles desamma, för Malmöhus län 16,000
och 1,260, för Värmlands län 10,500 och 1,080 samt för Kronobergs län
9,300 och 1,010.

Antalet röstägande öfver jämviktsgränsen i alla landskommunerna
utgör, såsom af tabellbilagan 1 B framgår, för närvarande 28,915, men
skulle med tillämpning af förslagets röstskala ökas till 42,564, eller från
6‘3 % till 14''5 % af samtliga röstägande. För närvarande är procenttalet
för dylika röstägande högst i Skaraborgs län, eller 9''3 /, och nästan lika
högt i Jönköpings, Gottlands och Hallands län. Inom de flesta öfriga län
växlar procenten mellan 8''i och 6''o, men understiger sistnämnda tal i
Stockholms, Göteborgs och Bohus, Alfsborgs, Värmlands, Örebro, Kopparbergs
och Västernorrlands län, synnerligast i de två sistnämnda länen, hvilkas
procenttal äro resp. 4‘7 % och 4‘o %. Enligt förslaget skulle för majoritets
uppnående erfordras relativt största antalet röstägande i Östergötlands län,
eller 17‘i f, samt därnäst i Uppsala, Västmanlands, Jönköpings och Södermanlands
län, i alla öfver 16 % af samtliga röstägande. För flertalet län
-skulle procenttalet växla mellan 15*8 % och 14''4 /, men vara lägre i
Göteborgs och Bohus samt Värmlands, Västernorrlands, Blekinge och
Alfsborgs län, eller från 14"i % till 13''3 %, samt lägst i Jämtlands län,
nämligen 12’9 % — allt i medeltal.

Kungl. Nåd. Proposition N:o 20.

79

De enda röstägande, som genom den nu gällande begränsningen af den
kommunala rösträtten på landet förlorat i inflytande, äro de som innehafva
ett större antal fyrkar än 250; dessas andel i hela rösttalet har nedsatts

med mellan 15 % och 16 %. Samtidigt härmed har inflytandet på de kom munala

angelägenheterna ökats för öfriga röstgrupper; men då hela rösttalet
för dem är något större än för de röstägande med mer än 250 fyrkar,
har ökningen ej skett med mer än 13 %, hvilken ökning i det hela
i lika utsträckning kommit hvar af de lägre grupperna till del.

Med den ifrågasatta begränsningen af rösträtten skulle på landet
beträffande de röstägande, som innehafva ett större antal fyrkar än
250, dessas andel af hela rösttalet nedsättas till mindre än hälften
eller med 53 % af deras nuvarande andel. Genom denna stora röstned sättning

komme till och med gruppen 101—250 fyrkar — oaktadt

den absolut taget gör stora förluster — dock att i det hela vinna
uti inflytande. En faktor, hvilken måste tillmätas afsevärd betydelse
i fråga om vinst eller förlust af den tilltänkta förändringen, är röstvärdets
beräkning icke efter fyrktal, utan efter beskattningsbar inkomst. För
närvarande motsvarar 1 fyrk Vio, 2 fyrkar 2/io, 10 fyrkar 1, 11 fyrkar
lVio af bevillningskrona. Enligt förslaget åter — för vinnande af större
åskådlighet torde jag fortfarande få använda bevillningskronor såsom mätare
af inkomsten — skulle samtliga 1—19 fyrkar motsvara 1 bevillningskrona,

20—29 fyrkar 2 bevillningskronor o. s. v. Detta gör för innehafvarne af
fyrktalen 1—9 en betydande vinst, och denna är desto mera afsevärd, som
innehafvarne af dessa fyrktal äro till antalet flera än 200,000. Innehafvare
af fyrktal, som ej uppnå jämna tiotal, förlora däremot på förändringen.

På grund af dels den nya röstgrad eringen, dels ock fyrktalsberäkningens
ersättande med beräkning efter beskattningsbar inkomst, skulle
vinsten af den föreslagna begränsningen i betydligt olika grad komma de
särskilda fyrktalsgrupperna till del. I medeltal för samtliga landskommuner
skulle nämligen inflytandet för gruppen 1—25 fyrkar ökas med
67 %, för gruppen 26—50 fyrkar med 29 %, för gruppen 51—100 fyrkar
med 44 % och för gruppen 101—250 fyrkar med 9 %. Medan för närvarande
gruppen 1—25 fyrkar äger 11 ''i% samt gruppen öfver 250 fyrkar
38‘7 % af hela rösttalet, skulle enligt förslaget den förra gruppen få större
rösttal än den senare, eller den lägsta gruppen 19 %, den högsta 18 % af
kommunernas hela rösttal.

Maktfördelningen vid valen till stadsfullmäktige eller vid allmän städerna.
rådstuga åskådliggöres däraf, att med nu gällande kommunala röstskala
de röstberättigade, som äro skyldiga att erlägga bevillning intill 15 ki-o -

80

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

nor, — således alla inkomsttagare, på obetydande undantag när, som äro uppskattade
till lägre inkomst än 1,800 kronor — i 64 städer innehafva från 25 %
till och med 40 % af det nuvarande rösttalet, medan deras procenttal i 8 städer
är högre och i 21, däribland Stockholm och Göteborg, är lägre. Enligt
den nu föreslagna röstskalan skulle antalet städer, där röstägande med lägre
bevillning än 15 kronor innehafva högst 25 % af hela rösttalet, minskas till 1,
medan antalet städer med procenttal öfver 40 °/» skulle ökas till 54, hvaraf
i 10 dessa röstägande skulle innehafva mer än halfva antalet röster. Till
mellangruppen skulle då höra endast 38 städer, i stället för nu 64.

Föras till den lägsta gruppen af röstägande äfven de, som äro skyldiga
erlägga bevillning från ett belopp af 15 intill 30 kronor, tinnes, att dessa
röstägande med bevillning intill 30 kronor — eller skattskyldiga för inkomst
intill 3,000 kronor jämte motsvarande fastighetsägare — redan för
närvarande äro i besittning af mer än halfva rösttalet i 28 städer, särskild!
60 % till 86''■> % i 9 af de mindre betydande städerna. Inom öfriga
städer innehar denna röstgrupp i 16 städer 30—40 / -• däribland i Stockholm
och Göteborg nära 35 % — samt i 49 städer 40—50 f. Enligt
förslaget skulle gruppen endast i 2 städer, Skellefteå och Kristianstad,
ej innehafva full majoritet, men dock äfven här innehafva lägst 48''4 °/«
af hela rösttalet, hvaremot den i 26 städer skulle förfoga öfver minst
2/3 af hela det reducerade rösttalet (66‘r °/° till och med 89''fi %). Beträffande
återstående städer skulle procenttalet utgöra 50—55 % i 8 samt 55 % till
och med 66''a % i ej mindre än 57 städer. Till de 8 städerna höra Stockholm
och Göteborg, hvilka båda såväl här som i allmänhet visa stor öfverensstämmelse
beträffande de kommunala rösträttsförhållandena. Låter man
undersökningen sträcka sig till de särskilda valkretsarna i de två städerna,
råder mellan dessa, såsom af tabellbilagorna närmare framgår, större olikheter
i Stockholm än i Göteborg.

Vidare framgår af den statistiska utredningen, att järn viktsgränsen
för ej mindre än 65 af de 93 städerna för närvarande ligger mellan rösttalen
25 och 41; att den är högre för 11 städer och däribland högst för
Stockholm 50, Kristianstad 49, Göteborg och Skellefteå 48, samt lägre i
17 städer, hufvudsakligen bland rikets minsta. I några af dessa sistnämnda
sjunker jämviktsgränsen ända ned till rösttalen 11—13.

Efter den föreslagna begränsningen åter skulle i blott 9 städer, däribland
Stockholm, Göteborg och Uppsala, jämviktsgränsen ligga öfver 25,
men ingenstädes öfver 30 röster (bevillningskronor), i 72 städer skulle
den betecknas af 16—25 röster och i återstående 12 städer af 11—15 röster.

För närvarande utgöra i ej mindre än 54 städer de röstägande ofvan
jämviktsgränsen från 8 till och med 10 % af hela antalet röstägande, me -

Kuriijl. Majits Nåd. Proposition N:o 29.

81

dan i 21 städer procenttalet är lägre (lägst, 6''s %, i Sala, Enköping och
Simrishamn) samt i 18 städer högre (högst, 13 %, i Kungsbacka). Efter
den föreslagna begränsningen korame antalet röstägande ofvan denna gräns
att i 13 städer uppgå till 17—25 / (högst, 24‘s %, i Kungsbacka), i
24 städer till 15—17 %, i 34 städer till 13—15 % och i 22 städer till
lägre procenttal (lägst, 10''9 %, i Skeninge).

Det ligger i sakens natur, att städer af olika storlek skola förete
betydande skiljaktigheter i fråga om den kommunala rösträtten. Med användande
af de i tabellbilagorna upptagna relativa tal hafva vissa medeltalsberäkningar
blifvit utförda för olika grupper af städer, hvilka därvid
uppdelats efter det oreducerade rösttalet, så att till en grupp sammanförts
städer med rösttal å 100,000 eller därutöfver, till en annan städer med
rösttal af 40,000 intill 100,000 o. s. v. Till den högsta rösttalsgruppen
höra samtliga 6 städer med 30,000 invånare eller därutöfver, d. v. s. jämte
de 5 städer, som ej deltaga i landsting, äfven Hälsingborg; till den näst
högsta gruppen höra städer med 10,000 intill 30,000 invånare, med
undantag endast för Söderhamn och Uddevalla, men med tillägg af Luleå.
Gruppen med 15,000 till 40,000 röster sammanfaller i allmänhet med
städer om 5,000 till 10,000 invånare, gruppen med 10,000 till 15,000
röster med städer om 3,000 till 5,000 invånare, gruppen med 5,000 till

10,000 röster närmast med städer om 2,000 till 3,000 invånare och den
lägsta gruppen, med mindre än 5,000 röster, med de städer, hvilkas folkmängd
understiger 2,000. De gjorda medeltalsberäkningarna äro sammanförda
i följande tabell:

Grupper af städer
efter deras oreducerade
rösttal.

Antal

städer

inom

gruppen.

Af hela rösttalet innehafva
röstägande med bevillning

Järn vikts-gränsen.

Röstägande
ofvan jäm-viktsgränsen ut-göra åt samtliga.

intill 15 kronor.

intill 30 kronor.

För

närva-

rande.

Rösttal.

(bev.kr.)

Enligt

för-

slaget.

Rösttal.

(bev.kr.)

För

närva-

rande

%

Enligt

för-

slaget

%.

För när-varande

Enligt

».för-

slaget

%

För

närva-

rande

%.

Enligt

för-

slaget

%■

100,000 röster o. därutöfver

6

24-9

371

40-5

582

410

23-2

85

15''2

40,000 till 100,000 röster

18

27-1

39-3

43-0

603

370

22-2

91

15''7

15,000 > 40,000 »

21

28-6

40 8

44-9

619

345

209

8-7

14-9

10,000 . 15,000 >

12

28-9

411

45-2

62 0

33-5

210

8-7

14''G

5,000 > 10,000 >

18

29-2

41-2

46-4

630

32-8

207

8-8

14''6

Intill 5,000 röster....

18

40o

48-2

606

711

22-6

165

9-6

13-4

Bih. till Rihsd. Prot. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 22 Häft. 11

82

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition No 29.

Af denna tabell visar sig, att de lägre rösttalens inflytande regelbundet
ökas, i samma mån städernas storlek minskas; att röstbegränsningen,
med undantag för de minsta städerna, absolut taget ökar detta inflytande
såväl i de större som i de mindre städerna med nästan samma procenttal
(omkring 12 och 17), men särskild! relativt taget är något kraftigare
i de större städerna än i de mindre; samt att järn viktsgränsen för närvarande
är högst i de största städerna och oupphörligt sänker sig, i samma mån
städerna blifva mindre, men att den föreslagna begränsningen härvid i
vida högre grad drabbar de större städerna, så att enligt den nya skalan
järn viktsgränsen ej längre visar större skiljaktigheter. Att, såsom tabellen
utvisar, röstägande med lägre bevillning än 15 eller 30 kronor innehafva
större andel af rösttalet i de mindre städerna än i de större bör icke förvåna,
enär förhållandena i de skilda städerna ju äro så väsentligt olika.

Köpingame. Enligt förslaget skulle för rösträtten i köpingskommunerna ej längre

gälla samma bestämmelser som i städerna, utan dessa kommuner likställas
med landskommunerna. Denna förändring skulle visserligen för
de två minsta af dessa köpingar medföra höjning af rösttalet, men i det
hela skulle rösttalet nedgå från 97,459 till 55,614, eller med 42,9 f.

Beträffande reduktionens verkningar i de särskilda kommunerna är
att nämna, hurusom i flertalet af dem röstägande med lägre bevillning än
15 kronor för närvarande befinnas af hela rösttalet innehafva 25—35 %,
men efter reduktionen skulle få 40—50 % eller något mer; att jämviktsgränsen
för närvarande i medeltal för samma köpingar betecknas med
inemot 29 bevillningskronor, men efter reduktionen skulle sjunka till omkring
16 bevillningskronor; samt att antalet röstägande ofvan denna gräns,
hvilket för närvarande utgör för de större af dessa köpingar något mer
än 9 % och för de mindre omkring 12 %, samtidigt komme att ökas till
omkring 19 °/° af alla röstägande. Mycket afvikande undantag från de
normala förhållandena bilda emellertid å ena sidan — jämte Figeholm
och Mörbylånga — Tidaholm och i mindre grad Sundbyberg samt å andra
sidan Djursholm och jämväl Sollefteå. Röstägande med mindre än 15
kronors bevillning innehafva sålunda nu i Tidaholm 49,i %, i Djursholm
8,9 % och i Sollefteå 18,i % af hela rösttalet, samt skulle enligt förslaget
komma att få resp. 69,i °/°, 20,2 % och 35,4 %; järn viktsgränsen utmärkes
i dem för närvarande af 16, 77 och 48, men efter den föreslagna begränsningen
af 6, 57 och 29 bevillningskronor.

De städer, hvilkas rösträttsförhållanden i främsta rummet kunna
jämföras med köpingarnes, äro städerna med lägre rösttal än 5,000. Jämföras
motsvarande köpingar, eller köpingarne med rösttal mellan 1,300
och 5,000, — Indika samtliga utgöra öfver hälften — med åsyftade städer,

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.

83

finner man, att röstägande med lägre rösttal för närvarande ej äga så
stort inflytande i köpingarne som i städerna, men att efter den föreslagna
begränsningen de skulle härutinnan blifva likställda.

Det har redan förut blifvit nämndt, att enligt nu gällande kommu- Kvalificerad
nalförordningar kvalificerad majoritet erfordras för åstadkommande af bför ^beslut i
slut i vissa fall. Den tanke, som ligger till grund för denna anordning, vissa fall.
har synts mig böra än vidare beaktas, då nu förändringar föreslås, som
säkerligen skola djupt ingripa i det kommunala lifvet. Erfarenheten har
visat, att de maktägande inom kommunerna mångenstädes beslutat företag
eller ingått förpliktelser, som blifvit för de skattdragande i hög grad betungande.
Bestämmelserna därom, att vissa kommunala beslut skola
underställas myndigheternas pröfning, äro icke väl ägnade att förekomma
sådana mindre välbetänkta förvaltningsätgärder. För åstadkommandet
af någon garanti härutinnan synes den naturligaste utvägen vara
uppställandet af den fordran, att beslut, hvilka kunna utöfva kännbart inflytande
på kommunens ekonomi under en följd af år, icke må komma
till stånd utan att uppbäras af en stadgad allmän mening inom kommunen.
I sådant syfte torde böra stadgas, att till beslut i vissa frågor skola
erfordras två tredjedelar af de i omröstningen deltagandes röster efter
röstvärdet.

Den första af dessa frågor gäller afhändande af fast egendom eller
därifrån härflytande rättighet. En motsvarighet härtill finnes i nuvarande
§ 40 af landstingsförordningen, och bestämmelsen där synes med fog kunna
utsträckas att gälla äfven lands- och stadskommunerna. Om så sker, torde
bestämmelsen jämväl böra komma att afse beslut om inköp af fastighet.

Såsom härmed likställda hafva ansetts frågor om beviljande af anslag
till nya företag eller behof samt om sådan ökning af anslag, som föranleder
uttaxering för längre tid än fem år. Redan nu är i förordningen
om kommunalstyrelse i Stockholm, § 23, stadgadt, att två tredjedels majoritet
erfordras för beviljande af anslag till »nya ändamål eller behof»,
och § 33 i förordningen om kommunalstyrelse på landet, enligt dess nuvarande
lydelse, utvisar, att liknande ärende ansetts vara af den vikt, att
det borde undantagas från kommunalfullmäktiges afgörande. Särskildt i
frågor af denna art synes varsamhet af nöden och krafvet på kvalificerad
majoritet för åstadkommande af beslut välbetänkt. Af grunden för det
ifrågasatta stadgandet torde blifva tydligt, att med »nya företag eller behof»
afses icke frågor af alltför underordnad vikt, utan i allmänhet sådana,
som i sig innefatta ett nytt uppslag i den kommunala utveckligen,
ehvad uppslaget går uEpå igångsättande af ett nytt kommunalt företag eller

84

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 29.

tillgodoseende af ett förut ej kändt eller erkändt kommunalt behof. Med
ledning af den för kommunen gällande utgiftsstaten torde det ej möta
någon större svårighet att afgöra, huruvida en viss fråga är att hänföra
under bestämmelsen eller icke. Att fråga om sådan ökning af anslag, som
föranleder uttaxering för längre tid än fem år, hit hänförts, har ansetts
lämpligt, då redan nu beslut om påläggande af afgifter, som föranleda
dylik uttaxering, räknas bland dem, som för sin giltighet erfordra godkännande
af Kungl. Maj:ts befallningshafvande.

Enligt § 73 i förordningen om kommunalstyrelse på landet är för
beslut om upptagande af lån, ställdt på längre återbetalningstid än två
år, stadgad en kvalificerad majoritet af två tredjedelar af de i omröstningen
deltagandes röster efter röstvärdet. Detta har desto hellre ansetts
böra utsträckas att gälla beslut om upptagande eller förnyande af lån i
allmänhet samt om förlängning af tiden för erhållet låns återbetalande,
som först härigenom den äldre bestämmelsen kan erhålla full effektivitet.»

* *

*

Omfattningen Departementschefen anförde härefter, att han vid granskning af

°förslagenS" k o in m u n åt fö ro r d n in ga rn a funnit, att dessa i åtskilliga delar, som stode
i samband med frågorna om begränsning af den kommunala rösträtten
och om införande af proportionell metod vid val till stadsfullmäktige,
tarfvade ändring; med anledning hvaraf, efter samråd med chefen
för justitiedepartementet, inom vederbörande departement uppgjorts förslag
till lagar angående ändring i vissa delar af förordningen om kommunalstyrelse
på landet den 21 mars 1862, af förordningen om kommunalstyrelse
i stad den 21 mars 1862, af förordningen om kommunalstyrelse
i Stockholm den 23 maj 1862 äfvensom af förordningen om kyrkostämma
samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862.

Med förmälan att sistnämnda två författningsförslag erfordrade någon
ytterligare behandling, innan de blefve i skick att kunna framläggas, anhöll
departementschefen att redan nu få underställa Kungl. Maj:ts pröfning
de båda andra förslagen och anförde beträffande dessas särskilda delar
följande:

Förslaget till ändringar i förordningen om kommunalstyrelse

på landet.

Speciell mo- »Den graderade röstskala, som är afsedd att på landet tillämpas vid

tivermg. afgörandet af kommunala frågor, har blifvit inrymd i § 11 mom. 1. Ge -

85

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

nom hvad i den allmänna motiveringen och den dermed samhörande statistiska
redogörelsen redan yttrats om berörda skala torde dess betydelse
och verkningar kunna anses vara vederbörligen belysta.

För närvarande utgör den af kommunalnämnden upprättade fyrktalslängden,
med iakttagande af vissa bestämmelser och undantag, tillika kommunens
röstlängd. Fyrktalslängden justeras — efter att förut hafva under
viss tid hållits för granskning tillgänglig — å den kommunalstämma,
som hålles inom utgången af december månad. Därefter får ej någon
ändring i längden vidtagas, med mindre ny ägare eller brukare tillträdt
fast egendom och sådant inför kommunalstämman styrkes, då den nye ägaren
eller brukaren i längden uppföres såsom röstberättigad för fastigheten.
Längden upprättas i två exemplar, af hvilka det ena anslås i sockenstugan
och det andra förvaras hos kommunalnämnden. I stället för denna anordning
föreslås, i § 14, upprättandet af en särskild röstlängd för kommunen.
Då denna längd, i motsats mot nuvarande fyrktalslängden, icke är ämnad
att jämväl ligga till grund för komrnunalutskyldernas debitering, finnes
intet hinder för att vid hvarje tillfälle, då längden skall användas, företaga
de ändringar i densamma, som kunna vara af omständigheterna påkallade,
äfven om sådan ändring är af så väsentlig art som en persons upptagande
uti eller uteslutande ur längden. Bestämmelser om en dylik för hvarje
gång återkommande justering hafva - införts såväl i § 14 som i § 16
andra stycket. Vid det förhållande att en röstägande, som tilläfventyrs
försummat att vid någon stämma framställa de anmärkningar, hvartill
han kan hafva fog, sålunda äger tillfälle att redan vid nästa stämma
få det felaktiga rättadt, har jag äfven ansett mig kunna föreslå, att anmärkning,
som senare än vid den i början af stämman företagna justeringen*
mot längden göres, ej må komma under pröfning. 1 illika har
föreslagits en bestämmelse därom, att, till bestyrkande af gjord anmärkning,
andra bevis ej må hos högre myndighet gälla än de, som varit
i behörig ordning vid kommunalstämman företedda.

Då, med hänsyn till hvad i §§ 14 och 16 föreslagits, något
stadgande därom, att en i kommunalstämman granskad röstlängd alltid
skall vara tillgänglig i det rum, där stämman hålles, icke synes behöfiigt,
har § 12 af gällande förordning ur förslaget uteslutits. De nuvarande §§
13 och 14 hafva uppflyttats, så att de erhållit ordningsnumren 12 och 13, i
sammanhang hvarmed de nu förekommande hänvisningarna i §§ 29 och
42 till § 14 utbytts mot en hänvisning till förslagets § 13.

I §§ 21 och 34 hafva inrymts de nya bestämmelserna om kvalificerad
majoritet för vissa beslut. Hvad därom innehålles i § 73 af gällande
förordning har öfverflyttats till § 21.

86

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

Uti §§ 58, 59 och 64 hafva införts de bestämmelser, som blifva en följd af
fyrktalsberäkningens upphäfvande och kommunalutskyldernas beräknande icke
efter fyrktal utan i direkt förhållande till inkomsten. Därjämte har det
särskilda undantagsstadgandet för Kopparbergs län borttagits ur § 58.

De regler om den särskilda grunden för utgörande af kommunalutskylder
och för utöfvande af rösträtt i kommunala angelägenheter,
som i de med nämnda undantagsstadgande åsyftade delar af Kopparbergs
län tillämpas, återfinnas i nådiga brefven den 31 oktober 1862 och
den 3 mars 1865, hvarigenom stadgats, att till grund i nämnda hänseenden
skall läggas den bevillning, som jämlikt senast fastställda taxeringslängder
af de skattskyldiga till staten erlägges, dock så att beräkningen
skall göras för jordbruksfastighet efter bevillningens hela belopp och för
andra beskattaingsföremål efter halfva beloppet. Sistnämnda bestämmelse har
emellertid förlorat all betydelse, sedan genom förordningen den 2 december
1892 samtliga beskattningsföremål blifvit med afseende å fyrktalsberäkningen
likställda.

Fyrktalsberäkningens afskaffande har föranledt ändringar i §§ 17, 33,
60, 61, 64, 65, 66 och 69. Förstnämnda två paragrafer hafva jämväl lämpats
efter den nya ordning för landstingsmannavalen, hvilken jag, på sätt chefen
för justitiedepartementet redan antvdt, ämnar underställa Kungl. Maj:ts
pröfning. Orden »för sådana nya företag» i § 33 b) hafva uteslutits för
vinnande af likhet med stadgandet i § 74 b). I § 17 har intagits en
erinran om val af ledamöter i den valnämnd, hvarom talas i förslaget till lag
om val till Riksdagen. Då enligt samma lagförslag elektorer för riksdagsmannaval
icke vidare skola förekomma, har ur nu förevarande förordning
uteslutits hvad § 35 därom innehåller.

Andringen i § 79 innebär, att jämväl sådan köping, som bildar
egen kommun, hädanefter skall i afseende å beslutande- och beskattningsrätt
helt och hållet likställas med landskommun.

Bestämmelsen därom, att hvad särskilda författningar och förordnanden
innehålla mot den föreslagna lagen stridande skall vid tiden för
densammas ikraftträdande upphöra att gälla, syftar närmast på de föreskrifter,
som i administrativ väg meddelats rörande beslutande- och beskattningsrätten
inom vissa kommuner af Kopparbergs län samt inom köpingar.

Förslaget till ändringar i förordningen om kommunalstyrelse i stad.

Ändringen i § 7 är föranledd af de nya bestämmelser beträffande
kvalificerad majoritet såsom villkor för beslut i vissa fall, hvilka föreslås
i § 18. Ändringarna i §§ 8, 9, 10, 12, 14 mom. 1 och 3, samt §§ 16,

Kling!. Alajits Nåd. Proposition N:o 29.

87

17, 19, 20 och 21 bero på omflyttningar af §§ 9, 10, 11, 13, 15, 17, 19,
20, 22, 23, 24 och 25 i nu gällande förordning. I § 8 har intagits en
hänvisning till hvad särskildt blifvit stadgadt om val af landstingsmän.

De nya bestämmelserna om röstvärdets beräkning och rösträttens
begränsning innehållas i § 11.

Beträffande §§ 13 och 15, hvilka paragrafer motsvara nuvarande
§§14 och 18, hänvisas till hvad jag yttrat vid redogörelsen för ändringarna
i förordningen om kommunalstyrelse på landet (§§ 14 och 16).

Ändringarna i § 14 mom. 2, hvilket mom. trädt i stället för nuvarande
§ 16, sammanhänga med ändringar i förordningen om landsting.

I § 18 likasom längre fram i § 41 hafva införts stadganden rörande
kvalificerad majoritet, motsvarande de för landskommunerna föreslagna.

För underlättande af det proportionella valsättets användning har
i § 22 införts ett ovillkorligt stadgande därom, att stad med mer än

10,000 invånare skall indelas i valkretsar. Bestämmandet af valkretsindelningen
jämte antalet fullmäktige för hvarje valkrets är inom ganska rymliga
gränser öfverlämnadt åt stadsfullmäktige. Valbarheten är, såsom
hittills, icke inskränkt inom valkrets.

I § 23, hvilken motsvarar nuvarande § 27, har inryckts ett stadgande
därom, att, då stad är indelad i valkretsar, valen skola verkställas
å dagar, som magistraten särskildt för hvarje valkrets utsätter, samt enligt
ordning i öfrigt, som magistraten äger bestämma.

Den proportionella valmetoden innehålles i §§ 24—28. Medelst stadgandet
i § 28 är sörjdt för att, därest stadsfullmäktig under den för honom
bestämda tjänstgöringstiden afgår, den, som i hans ställe inträder, kommer
att representera samma meningsriktning, som den afgångne företrädde.

I; §§ 29 och 30, af hvilka den förra motsvarar nuvarande §§ 28
och 29, förekommer ej annan förändring i sak, än att det i nuvarande
§ 30 förefintliga stadgandet om fyllnadsval uteslutits.

I § 31 har införts den nyheten, att den föreskrifna omsättningen
af stadsfullmäktiges ledamöter hvartannat år skall första gången åstadkommas
icke genom lottning utan på det sätt, att halfva antalet fullmäktige
eller, om detta icke är jämnt, det antal, som är närmast under hälften,
utses för allenast två år och öfriga fullmäktige för fyra år, därvid hvardera
gruppen utses medelst särskildt val. Genom det sålunda föreslagna förfarandet
förekommes, att partigrupperingen inom stadsfullmäktige vid
omsättningen i väsentligare grad rubbas.

Med anledning af stadgandena i § 31 mom. 2, andra stycket, och
mom. 3 anhåller jag få nämna, att i flera städer antalet af de fullmäktige,
som hvarje gång afgå, icke motsvarar hälften af antalet fullmäktige för

88

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

hela staden eller närmaste talet därintill, utan i större eller mindre mån
afviker därifrån. Så är t. ex. förhållandet i Kalmar, där af 31 fullmäktige
den ena gången väljas 18 och den andra gången 13. Enligt ifrågavarande
stadganden rättas derma oregelbundenhet på följande sätt. Jag antager,
att staden indelas i två valkretsar, den ena med 15 och den andra
med 16 stadsfullmäktige, och att den större gruppen af fullmäktige afgår.
Då väljas ånyo 18 fullmäktige, 9 för hvardera valkretsen, däraf dock 2, en för
hvarje krets, efter magistratens förordnande utses genom särskilda val för
allenast två år. Vid slutet af andra året skola i ledigheten efter dessa två fullmäktige
och de 13, som samtidigt äro i tur att afgå, för därpå följande fyra år
nyväljas 15 fullmäktige, däraf 7 för den ena och 8 för den andra valkretsen.

I § 33 hänvisas till § 14 mom. 2 i stället för nuvarande § 16.

De nya bestämmelserna om de kommunala skattebidragens uttaxering
i förhållande till den skattskyldiges inkomst och däraf föranledda ändrade
bestämmelser i fråga om debiterings- och uppbördslängden äro införda i
§§ 57 och 64.

Ändringarna i §§ 72 och 76 äro föranledda af den nya lydelse, som
§§16 och 23 erhållit i förslaget.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt och med hänsyn till sambandet
mellan de af mig nu framlagda förslagen och den ifrågasatta reformen af de
politiska valen hemställer jag, att Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att
antaga förslag till lag angående ändring i vissa delar af förordningen om kommunalstyrelse
på landet samt till lag angående ändring i vissa delar af förordningen
om kommunalstyrelse i stad under den förutsättning, att ändring af
rikets grundlagar i öfverensstämmelse med Kungl. Maj:ts proposition n:r 28
vid 1907 års riksmöte varder af Riksdagen i grundlagsenlig ordning beslutad.»

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena och statsrådet
Tingsten hänvisade till sitt vid föredragningen af nådiga propositionen
denna dag angående ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen
afgifna yttrande.

Statsrådets öfriga ledamöter instämde i hvad föredraganden anfört
och hemställt;

och behagade Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
med bifall till denna hemställan förordna, att
till Riksdagen skulle aflåtas nådig proposition af den
lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet
E. K. Almqvist.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

89

Bilaga.

Öfversikt

af

den nuvarande och den föreslagna röstbegränsningens verkningar
med hänsyn till förhållandena år 1904.

1. Landskommunerna.

Bih. till. Riksd. Prot. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 22 Höft.

12

90 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

Tab. 1 A. Röstägande och rösttal inom särskilda fyrktalsgrupper.

Län

och

fyrktalsgrupper..

Röstägande.

Sammanlagdt rösttal.

Rösttal i %.

Antal.

I %.

Enligt det
oreduceradt
fyrktalet.

Enligt

nuvarande

bestämmel-

ser.

Enligt

förslaget.

Enligt
det ore-ducerade
fyrktalet

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

j

Enligt
för-slaget. |

Stockholms län.

1

:

1— 25 fyrkar ....

14,940

50-1

162,963

162,963

16,526

6*5

7-2

13-o

26— 50 > ....

5,981

200

222,097

222,097

18,113

8''9

9-8

14-3

51—100 » ....

4,397

14-7

316,235

| 316,235

28,984

12-7

140

22-9 j

101—250 > ....

2,808

9-4

435,703

435,664

29,819

175

19-2

23-5 i

Öfver 250 > ....

1,722

5-8

1,357,756

1,125,875

33,276

54-4

49-8

26-3 1

Summa

29,848

100 o

2,494,754

2,262.834

126,718

1000

100 o

100 o

Uppsala län.

1— 25 fyrkar ....

7,092

476

75,479

75,479

7,890

6-7

83

13-3 |

26— 50 . ....

3,284

22-1

121,576

121.576

10,153

10-7

13-3

171

51—100 » ....

2,674

18-0

185,890

185,890

17,165

16-4

20-3

28-9

101—250 > ....

1,250

8-4

184,182

184,169

13,122

16-3

201

22-0

Öfver 250 > ....

585

3-9

563.837

347,983

11,120

49-9

380

18-7

Summa

14,885

100 o

1,130,964

915,097

59,450

100 o

100o

100-0

Södermanlands län.

1— 25 fyrkar ....

8,315

45-1

95,022

95,022

9,456

6-0

6-6

113 !

26— 50 > ....

4,051

22-0

152,048

152,048

12,666

9-6

10-6

15''2

51—100 » ....

3,106

16-9

219,980

219,980

20,186

139

15-4

24-2

101—250 > ....

1,862

10-1

284,663

284,633

19,732

18-1

19-9

23-7

Öfver 250 » ....

1,088

5-9

828,095

681,227

21,383

52-4

47-5

25-6

Summa

18,422

100-o

1,579,808

1,432,910

83,423

100 0

lOOo

100 o

Östergötlands län.

1— 25 fyrkar ....

12,929

45-6

141,121

141,121

14,508

6-5

6-8

11-5

26— 50 » ....

5,785

20-4

215,873

215,873

18,016

10-0

10-4

14-2

51—100 > ....

4,788

16-9

338,291

338,291

31,092

15-7

16-3

24-6

101—250 » ....

3,310

11-7

502,371

502,305

34,971

23-2

24-3

27-6

Öfver 250 > ....

1,526

5-4

965,328

874,601

28,037

44-6

42-2

221

Summa

28,338

100-o

2,162,984

2,072,191

126,624

100 o [

100-0

lOOo

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 29. 91

Tab. 1 A (forts.). Röstägande in. in. inom landskommunerna.

Län

och

fyrktalsgrupper.

Röstägande.

Sammanlagdt rösttal.

Rösttal i %.

Antal.

I *.

Enligt det
oreducerade
fyrktalet.

Enligt

nuvarande

bestämmel-

ser.

Enligt |
förslaget.

Enligt
det ore-ducerade
fyrktalet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

för-

slaget.

Jönköpings lön.

1— 25 fyrkar ....

13,804

53-6

172,669

172,669

16,180

13-3

13 9

19 1

26— 50

y ....

6,439

24-9

232,608

232,608

19,099

17-9

18-8

22-6

51—100

> ....

3,373

13-1

233,898

233,872

21,357

180

18''9

25-2

101—250

» ....

1,513

5-9

226,700

226,247

15,930

17-4

18''8

18-8

Öfver 250

> ....

666

2-6

434.388

372,920

12,107

33-4

301

14-3

Samma

25,795

100 0

1,300,263

1,238,316

84,673

100''0

100o

100 0

Kronobergs län.

1— 25 fyrkar ....

12,379

57-1

141,212

141,212

14,178

13-7

14-5

21-3

26— 50

> ....

5,357

24-7

192,189

192,189

15,794

18''6

19-7

23-7

51—100

> ....

2,308

10''6

157,248

157,248

14,407

15''2

161

21-7

101—250

> ....

1,094

50

167,349

167,268

11,579

16 2

17-2

17-4

Öfver 250

y ....

564

2-6

374,552

317,290

10,574

36-3

32-5

15-9

Summa

21,702

100 0

1,032,550

975,207

66,532

100 o

10öo

1000

Kalmar län.

1— 25 fyrkar ....

13,113

53-3

127,865

127,865

14,646

9-9

103

17-5

26- 50

y ....

5,769

235

211,059

211,059

17,401

16-3

17''0

20-7

51—100

y ....

3,447

140

238,036

238,036

21,839

18-4

19-2

26-0

101—250

> ....

1,532

62

231,666

231,666

16,170

17-9

18-6

19-3

Öfver 250

y ....

727

30

485,531

433,475

13,846

375

34-9

16-5

Summa

24,588

100 0

1,294,157

1,242,101

83,902

lOOo

100 0

lOOo

Gottlands län.

1— 25 fyrkar ....

6,778

66-4

57,933

57,933

7,320

15-4

16-7

26-3

26— 50

> ....

1,600

157

58,564

58,564

4,892

15-5

16-8

17-6

51—100

> ....

1,134

111

77,844

77,844

7,181

20''7

22-4

25-8

101—250

> ....

495

49

72,759

72,483

5,189

19-3

20-9

18-6

Öfver 250

> ....

194

1''9

109,352

80,531

3,265

291

23-2

11-7

1

Summa

10,201

100 o

376,452

347,355

27,847

lOOo

100o

100 o

92 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

Tab. 1 A (forts.). Röstägande m. in. inom landskommunerna.

Län

Röstägande.

Sammanlagdt rösttal.

Rösttal i %.

och

fyrktalsgrnpper.

Antal.

I %.

Enligt det
oreducerade
fyrktalet.

Enligt

nuvarande

bestämmel-

ser.

Enligt

förslaget.

Enligt
det ore-ducerade
fyrktalet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

för-

slaget.

Blekinge län.

1

1— 25

fyrkar ....

10,409

67-1

94,238

94,238

11,218

14-8

15-6

25-8

26— 50

» ....

2,354

15-2

86,592

86,592

7,156

13-6

14-3

16ö :

51—100

> ....

1,595

10-3

111,372

111,372

10,261

17-5

18-4

23-7

101—250

.» ....

847

5-5

127,697

127,697

8,936

201

211

20-6

Öfver 250

) ....

313

1-9

215,794

185,331

5,796

340

30-6

13-4

Summa

15,518

100 o

635,693

005,230

43,367

1000

100-0

lOO-o

i

Kristianstads län.

1— 25 fyrkar ....

20,862

60-9

197,585

197,585

22,754

11-7

125

204

26— 50

> ....

5,635

16-4

207,845

207,845

17,291

123

131

15-5

51—100

» ....

4,413

12-9

307,823

307,823

28,328

18-2

19-4

25*5 !

101—250

> ....

2,445

71

362,703

362,703

25,695

21-4

22-9

23-1 |

Öfver 250

> ....

931

2-7

617,198

507,629

17,285

36-4

321

15-5

Summa

34,286

100 o

1,693,154

1,583,585

m,a53

lOOo

100-0

100 o j

Malmölins län.

1— 25

fyrkar ....

29,720

51-5

309,027

309,027

32,913

7-3

8-2

14''2

26— 50

> ....

11,111

19-3

417,059

417,059

34,768

9-9

11-1

150

51—100

» ....

8,345

14-5

586,766

586,766

53,949

13-8

15-7

23-2

101—250

) ....

5,888

10-2

911,722

911,536

62,536

21-5

24-3

26-9

Öfver 250

) ....

2,604

4-5

2,016,493

1.524,950

48,117

47-5

407

20-7

Samma

57,668

100 o

4,241,067

3,749.338

232,283

100-0

lOOo

lOOo

Hallands län.

ft

1— 25

fyrkar ....

9,831

57-7

107,557

107,557

11,001

13-8

14-4

20-6

26— 50

* ....

3,612

21-2

131,313

131,313

10,840

16-8

17-6

20''2

51—100

I ....

2,227

131

154.278

154,278

14,210

19-7

20-7

26''6

101—250

» ....

974

5-7

142,642

142,626

10,185

18-3

191

190

Öfver 250

> ....

388

2-3

245,211

210,546

7,295

31-4

28-2

13''6

Summa

17,032

100-0

781,001 |

746,320

53,531

100''0

1000

100 o

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20. 93

Tab. 1 A (forts.). Röstägande m. m. inom landslcommunerna.

Län

och

fyrktalsgrupper.

Röstägande.

Sammanlagdt rösttal.

Rösttal i %.

Antal.

I %.

Enligt det
orcducerade
fyrktalet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

förslaget.

Enligt
det ore-ducerade
fyrktalet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

för-

slaget.

Göteborgs o. Bohus län.

1— 25 fyrkar ....

23.263

63-0

241,981

241,981

25,741

12-8

14''3

240

26— 50 > ....

7,183

19-5

261.488

261,488

21,638

13''8

15-5

202

51—100 » ....

3,807

10-3

263,767

263,767

24,207

14-0

15-6

22-5

101—250 > ....

1,723

4-7

261,123

261,123

18,209

13-8

15-5

17-0

Öfver 250 > ....

915

2''5

863.102

661.002

17,510

45-6

39-1

16''3

Summa

|

36,891

100-0

1,891,461

1,689 361

107.305 j

lOOo

100 o

100 0

..

Alfsborgs län.

1— 25 fyrkar ....

22,438

62''9

244,610

244,610

25,214

135

15-5

24-4

26— 50 » ....

7,252

20''3

258,703

258,703

21,305

14-3

16-4

206

51—100 . ....

3,380

9-5

233,688

233,681

21,417

12-9

14-8

20-7

101—250 > ....

1,648

4-6

251,131

249,641

17,439

13-8

15-8

16-9

Öfver 250 > ....

941

2 7

823,673

590.984

17,910

455

37-5

17-4

Summa

35.659

lOOo

1,811,805

1,577,619

103,285

100-0

100o

1000

Skaraborgs län.

1— 25 fyrkar . . * .

16,750

56-0

167,459

167,459

18,705

11-4

12''4

18-8

26— 50 » ....

6,423

21-5

235,310

235,310

19,487

15''9

17-4

19-6

51—100 > ....

3,914

131

268,468

268,451

24,714

18-2

19-9

24-9

101—250 » ....

1,983

6''6

297,310

296,519

20,893

201

21-9

21-0

Öfver 250 > ....

845

2-8

507,543

383,786

15,556

34-4

28-4

15-7

Summa

29,915

100 o

1,476,090

1.351,525

99,355

100 0

100o

lOOo

Värmlands län.

1— 25 fyrkar ....

21,956

60-6

229,284

229,284

24,569

11-9

130

21-9

26— 50 » ....

7,323

20-2

265,711

265,711

22,054

13-8

15-0

19-7

51—100 > ....

3,988

11-0

275,280

275,280

25,298

14-3

155

226

101—250 » ....

1,953

5-4

290,327

290,327

20,540

15-0

16''4

18-3

Öfver 250 > ....

1,000

2-8

869,205

709,264

19,794

45-0

401

17-6

Summa

36,220

100 o

| 1,929,807

1,769,866

112,255

| 100o

100-0

lOOo

94 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

Tab. 1 A (forts.). Röstägande m. m. inom landskommunerna.

Län

j Röstägande.

Sammanlagdt rösttal.

Rösttal i %.

och

fyrktalsgrupper.

Antal.

| I *
i

Enligt det
oreducerade
fyrktalet.

[Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

förslaget.

Enligt
det ore-ducerade
fyrktalet

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

för-

slaget.

Örebro län.

1— 25 fyrkar ....

13,839

50-1

158,607

158,607

15,794

i

7-8

9-1

15''3

26— 50 > ....

6,638

24-0

244,272

244,272

20,325

12-1

140

19-7

51-100 » ....

4,123

14-9

283,798

283,798

26,124

14-0

16''3

253

101—250 » ....

2,028

7''4

298,623

298,623

21,246

14-8

17''2

20-5

Öfver 250 » ....

989

3-6

1,038.136

756.391

19,863

51-3

43-4

19-2

Summa

27,617

100 o

2.023.436

1,741,691

103.352

1000

1000

lOOo

Västmanlands län.

1— 25 fyrkar ....

8,858

47-6

96,811

96,811

9,958

7-1

7-9

13''2

26— 50 > ....

4,084

21-9

151,418

151,418

12,608

11-1

12-3

16-7

51-100 > ....

3,217

17-3

224,969

224,969

20,693

16 5

18-3

27-4

101—250 . ....

1,712

9-2

254,785

254,785

17,999

18-7

20''8

23''8

Öfver 250 » ....

740

4-0

637,130

499.749

14,309

46-6

40-7

18''9

Summa

18,611

100 o

1,365,113

1,227,732

75,567

1000

lOO-o

100o

Kopparbergs län.

1— 25 fyrkar ....

27,444

61-6

291,328

291,328

30,597 j

li''9

13-7

23-3

j 26— 50 > ....

9,269

20-8

336,909

336.909

27,903 j

12-6

15-8

21''3

51—100 » ....

4,818

10-8

330,685

330,685

30,281

12-3

15'' 5

231

101—250 > ....

1,945

4-4

288,464

288,464

20,443

10''8

13''5

15''0

Öfver 250 > ....

1,086

2-4

1,428,330

884,120

21,936

53''4

41''5

16''7

Summa

144,562

100-o

2,675,716

2,131,506

131,160

100 o

100 o

lOOo

Gälleborgs län.

1— 25 fyrkar ....

23,179

57-6

232,040

232,040

25,326

9-2

11''3

19''3

26— 50 . ....

7,927

19-7

295,538

295,538

24,488

11''8

14-4

18-7

51—100 > ....

5,746

14-3

398,865

398,865

36,629

15-9

19''4

27-9

101—250 > ....

2,366

5''9

351,030

351,030

24,858

140

17l

19-0

Öfver 250 > ....

1,010

2r»

1,235,245

776,367

19,865

49-1

37-8

151

Summa

40,228

lön o

2,512,718

2,053,840

131.166

lOOo

lOO-o

lOOo

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29. 95

Talj. 1 A (forts.). Röstägande m. m. inom landskommunerna.

Län

och

fyrktalsgruppcr.

Röstägande.

Sammanlagdt rösttal.

Rösttal i %.

Antal.

I %■

Enligt det
oredncerade
fyrktalet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

förslaget.

Enligt
det ore-ducerade
fyrktalet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

för-

slaget.

Yästcrnorrlands län.

1— 25 fyrkar ....

25,130

63 c

241,736

241,736

27,387

9-9

12-9

24-2

26— 50

> ....

7,822

19-8

291,178

291.178

23,756

11-9

15-5

210

51-100

> ....

3,814

9-7

262,121

262,121

23,850

108

140

21-1

101—250

> ....

1,790

4-5

277,356

277,356

18,967

11-4

14-8

16-7

Öfver 250

> ....

952

2-4

1,364,255

802,458

19,220

56-0

42-8

17-0

Summa

39,508

lOO-o

2.436,046

1,874.849

113.180

lOO-o

100 o

100 o

Jämtlands län.

<

1— 25 fyrkar ....

13,517

67''5

127,631

127,631

14,644

14-9

15-C

26-2

26— 50

» ....

3,149

15-7

113,770

113,770

9,377

13-3

14-0

16-8

51—100

» ....

1,824

9-1

126,775

126,775

11,629

14-9

15-5

20-8

101—250

> ....

1,016

5-1

157,864

157,864

10,804

18-5

19-4

19-4

Öfver 250

> ....

519

2-6

327,582

290,021

9,383

38-4

35-5

16-8

Summa

20,025

lOO-o

853,622

816,061

55,837

100 o

100 o

1000

Yästerbottens län.

1— 25 fyrkar ....

16,635

68-2

187,475

187,475

18,859

17-3

20-7

31-8

26— 50

> ....

4,763

19-5

'' 167,402

167,402

13,732

15-5

18-6

22-8

51—100

> ....

1,720

7-0

114,841

114,841

10,539

10-6

12-7

17-5

101—250

» ....

821

3-4

125,994

125,994

8,681

11-7

13-9

14-4

Öfver 250

> ....

454

1-9

485.270

309,776

8,430

44-9

34-2

14-0

Summa

24.393

100 o

1.080.982

905,488

60241

1000

100 o

lOOo

Norrbottens län.

1— 25 fyrkar ....

13,599

59-8

151,942

151,942

15,369

120

13-5

21-2

26— 50

> ....

4,273

18-8

156,092

156,092

12,925

12-4

13-8

17-8

51—100

» ....

2,881

12-6

203,784

203,784

18,485

16-1

18-1

25-5

101—250

> ....

1,408

6-2

214,799

214,764

14,842

170

19-0

20-4

Öfver 250

> ....

587

2-6

535,926

401,008

10,964

42-5

35-6

15-1

Summa

22.748

lOO-o

1.262,543

1,127,590

72,585

lOOo

lOOo

lOOo

96 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

Tab. 1 A (forts.). Röstägande m. in. inom landskommunerna.

Län

Röstägande.

Sammanlagdt rösttal.

Rösttal i %

och

fyrktalsgrupper.

Antal.

I %■

Enligt det
oreducerade
fyrktalet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

förslaget.

Enligt
det ore-ducerade
fyrktalet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

för-

slaget.

Samtliga landskom-muner.

1— 25 fyrkar ....

386,780

57-3

4,053,575

4,053,575

430,753

10-1

11-4

190

26— 50 » ....

137,084

20-3

5,026,614

5,026,614

415,787

125

14-2

18-3

51—100 > ....

85,039

12-6

5,914,702

5,914,652

542,825

14-8

16-7

240

101—250 » ....

44,411

6-6

6,718,963

6,715,487

468,785

168

190

207

Öfver 250 > ....

21,346

3-2

18,328,932

13,727,284

406,841

45-8

38-7

180

Summa

674,660

1000

40,042,786

35,437,612

2,264,991

100 o

100 o

100-0

Anmärkningar.

Till grand för ofvanstående beräkningar af rösttalen enligt förslaget ligga fyrktalen och icke
den påförda bevillningen. Med anledning häraf hafva exempelvis alla röstägande om 20 fyrkar (motsvarande
en bevillning från och med 1''91 kr. till och med 200 kr) fått sig tilldelad en röst hvar,
ehnrnväl de, som erlägga i bevillning jämnt 2 kr., rätteligen bort erhålla 2 röster.

Hänsyn har icke kunnat tagas därtill, att den i förslaget kvarstående bestämmelsen om att
ingen må utöfva rösträtt för högre rösttal, än som svarar mot en tiondedel af kommunens hela rösttal,
i vissa fall bort i någon mån minska rösttalen inom de högre fyrktalsgrnpperna.

De fyrktalsgrupper, hvari de röstägande och deras rösttal här fördelats, motsvara följande
grupper af uppskattadt värde af jordbruksfastighet och af uppskattad inkomst af kapital och arbete,
denna inkomst beräknad under förutsättning att de bevillningsfria afdragen äro normala:

Eyrktal. Jordvärde, kr. Inkomst, kr.

1—25.............T. o. m. 4,100 T. o. m. 700

26— 50 ............. 4,100— 8,300 701— 950

51—100 ............. 8,300—16,600 951—1,300

101—250 ............. 16,600—41,600 1,301—2,500

Öfver 250 ............. Öfver 41,600 Öfver 2,500

Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 29.

97

Tab. 1 B. Jämviktsgriinser.x)

Län.

Enligt
det ore-duce-rade
fyrk-talet.

Enligt

nuva-

rande

bestäm-

melser.

Enligt

för-

slaget.

Lön.

Enligt
det ore-duce-rade
fyrk-talet.

Enligt

nuva-

rande

bestäm-

melser.

Enligt

för-

slaget.

Stockholms lön

Jönköpings län.

Jämviktsgräns . . . .

fyrkar

308

249

100

Jämviktsgräns .... fyrkar

104

97

61

Motsvarande jordvärde.

. kr.

51,300

41,500

16,600

Motsvarande jordvärde . . kr.

17,300

16,100

10,100

» inkomst2)

. »

3,080

2,490

1,300

*» inkomst2) . >

1,340

1,270

1,060

Antal röstägande ofvan gränsen

1,327

1,744

4,533

Antal röstägande ofvan gränsen

2,073

2,382

4,143

D:o i H af kela antalet röst-ägande ..........

4''4

5-8

15-1

D:o i % af hela antalet röst-ägande ..........

8-0

92

16-1

Uppsala lön.

Kronobergs län.

Jämviktsgräns . . . .

fyrkar

248

132

81

Jämviktsgräns .... fyrkar

112

100

56

Motsvarande jordvärde.

. kr.

41,300

22,000

13,500

Motsvarande jordvärde . . kr.

18,600

16,600

9,300

> inkomst .

»

2,480

1,620

1,200

> inkomst . . >

1,420

1,300

1,010

Antal röstägande ofvan gränsen

591

1,208

2,475

Antal röstägande ofvan gränsen

1,443

1,689

3,307

D:o i % af hela antalet röst-ägande ..........

4-0

8-1

166

D:o i % af hela antalet röst-ägande ..........

6-6

7-8

152

Södermanlands län.

Kalmar län.

Jämviktsgräns . . . .

fyrkar

278

225

100

Jämviktsgräns .... fyrkar

126

117

68

Motsvarande jordvärde.

. kr.

46,300

37,500

16,600

Motsvarande jordvärde. . kr.

21,000

19,500

11,300

» inkomsts)

>

2,780

2,250

1,300

> inkomst . . »

1,560

1,470

1,130

Antal röstägande ofvan gränsen

942

1,235

2,956

Antal röstägande ofvan gränsen

1,634

1,835

3,825

D:o i % af hela antalet röst-ägande ..........

Öl

6''7

160

D:o i % af hela antalet röst-ägande ..........

6''6

7-5

15-6

Östergötlands län.

Gottlands län.

Jämviktsgräns . . . .

fyrkar

201

188

100

Jämviktsgräns .... fyrkar

95

81

59

Motsvarande jordvärde.

. kr.

33,500

31,300

16,600

Motsvarande jord värde . . kr.

15,800

13,500

9,800

» inkomst .

. »

2,010

1,880

1,300

» inkomst . . »

1,250

1,200

1,040

Antal röstägande ofvan gränsen

2,043

2,257

4,839

Antal röstägande ofvan gränsen

748

918

1,481

D:o i % af hela antalet röst-ägande ..........

7-2

8-0

17-1

D:o i % af hela antalet röst-ägande ..........

7-3

9-0

14-5

Bill. till Riksd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 22 Höft. 13

98 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

T ad). 1 B (forts.). Jämviktsgränser inom landskommunerna.

Län.

Enligt
det ore-duce-rade
fyrk-talet.

Enligt

nuva-

rande

bestäm-

melser.

Enligt

för-

slaget.

Län.

Enligt
det ore-duce-rade
fyrk-talet.

Enligt

nuva-

rande

bestäm-

melser.

Enligt

för-

slaget.

Blekinge län.

Göteborgs o. Bohus län.

Jämviktsgräns .... fyrkar

117

107

62

Jämviktsgräns .... fyrkar

196

122

59

Motsvarande jordvärde. . kr.

19,500

17,800

10,300

Motsvarande jordvärde. . kr.

32,600

20,300

9,800

» inkomst . . >

1,470

1,370

1,070

» inkomst2) . >

1,960

1,520

1,040

Antal röstägande ofvan gränsen

936

1,071

2,105

Antal röstägande ofvan gränsen

1,293

1,983

5,190

D:o i % af hela antalet röst-ägande ..........

6-0

6-9

13-6

D:o i % af hela antalet röst-ägande ..........

3-5

5-4

14-1

Kristianstads län.

Xlfsborgs län.

Jämviktsgräns .... fyrkar

133

117

73

Jämviktsgräns .... fyrkar

196

117

59

Motsvarande jordvärde. . kr.

22,100

19,500

12,100

Motsvarande jordvärde . . kr.

32,600

19,500

9,800

> inkomst . . >

1,630

1,470

1,180

> inkomst2) . >

1,960

1,470

1,040

Antal röstägande ofvan gränsen

2,188

2,677

4,946

Antal röstägande ofvan gränsen

1,322

2,098

4,744

D:o i % af hela antalet röst-ägande ..........

6-4

7-8

14-4

D:o i % af hela antalet röst-ägande ..........

3-7

5-9

13-3

Malmöhus län.

Skaraborgs län.

Jämviktsgräns .... fyrkar

230

184

96

Jämviktsgräns .... fyrkar

117

101

68

Motsvarande jordvärde . . kr.

38,300

30,600

16,000

Motsvarande jordvärde . . kr.

19,500

16,800

11,300

> inkomsta) . >

2,300

1,840

1,260

» inkomst2) . >

1,470

1,310

1,130

Antal röstägande ofvan gränsen

2,963

4,208

9,102

Antal röstägande ofvan gränsen

2,260

2,783

4,563

D:o i % af hela antalet röst-ägande ..........

Öl

7-3

15-8

D:o i % af hela antalet röst-ägande ..........

7-6

9-3

15-3

Hallands län.

Värmlands län.

Jämviktsgräns .... fyrkar

100

93

63

Jämviktsgräns .... fyrkar

189

132

63

Motsvarande jordvärde . . kr.

16,600

15,500

10,500

Motsvarande jordvärde. . kr.

31,500

22,000

10,500

> inkomst . . >

1,300

1,230

1,080

> inkomst . . >

1,890

1,620

1,080

Antal röstägande ofvan gränsen

1,388

1,562

2,622

Antal röstägande ofvan gränsen

1,440

1,947

5,098

D:o i % af hela antalet röst-ägande ..........

8-1

9-2

15-4

D:o i % af hela antalet röst-ägande ..........

4-0

5-4

14-1

Kungl. Maj:ta Nåd. Proposition N:o 29. 99

Tab. 1 B (forts.). Jämvihtsgränser inom landskommunerna.

Län.

Enligt
det ore-duce-rade
fyrk-talet.

Enligt

nuva-

rande

bestäm-

melser.

Enligt

för-

slaget.

Län.

Enligt
det ore-duce-rade
fyrk-talet.

Enligt

nuva-

rande

bestäm-

melser.

Enligt

för-

slaget.

Örebro län.

Västernorrlands län.

Jämviktsgräns . . . .

fyrkar

276

178

73

Jämviktsgräns .... fyrkar

420

170

56

Motsvarande jordvärde.

. kr.

46,000

29,600

12,100

Motsvarande jordvärde . . kr.

70,000

28,300

9,300

> inkomst .

. »

2,760

1,800

1,180

> inkomst 2) . >

4,200

1,800

1,010

Antal röstägande ofvan gränsen

892

1,507

4,314

Antal röstägande ofvan gränsen

500

1,597

5,467

D:o i % af kela antalet röst-

D:o i j< af hela antalet röst-

ägande.......

3’2

56

15-6

ägande ..........

1-3

4-0

13-8

Västmanlands län.

Jämtlands län.

Jämviktsgräns . . . .

fyrkar

210

158

85

Jämviktsgräns .... fyrkar

141

121

62

Motsvarande jordvärde.

. kr.

35,000

26,300

14,100

Motsvarande jordvärde. . kr.

23,500

20,100

10,300

> inkomst 2)

. >

2,100

1,800

1,200

> inkomst . . >

1,710

1,510

1,070

Antal röstägande ofvan gränsen

941

1,301

3,088

Antal röstägande ofvan gränsen

1,045

1,196

2,592

D:o i % af hela antalet röst-

D:o i % af hela antalet röst-

ägande ......

5-1

7-0

16-6

ägande ..........

5-2

6-0

12-9

Kopparbergs län.

Västerbottens län.

Jämviktsgräns . . . .

fyrkar

330

128

57

Jämviktsgräns .... fyrkar

179

91

45

Motsvarande jordvärde

. kr.

55,C00

21,300

9,500

Motsvarande jordvärde. . kr.

29,800

15,100

7,500

> inkomst

. >

3,300

1,580

1,020

» inkomst . . >

1,800

1,210

900

Antal röstägande ofvan gränsen

770

2,104

6,433

Antal röstägande ofvan gränsen

720

1,453

3,613

D:o i af hela antalet röst-

D:o i % af hela antalet röst-

ägande ......

1-7

4-7

14-4

ägande ..........

3-0

6-0

14-8

Gäfleborgs län.

Norrbottens län.

Jämviktsgräns . . . .

fyrkar

237

116

65

Jämviktsgräns .... fyrkar

179

117

65

Motsvarande jordvärde

. kr.

39,500

19,300

10,800

Motsvarande jordvärde. . kr.

29,800

19,500

10,800

> inkomst

, »

2,370

1,460

1,100

> inkomst *) . »

1,800

1,470

1,100

Antal röstägande ofvan gränsen

1,106

2,664

6,129

Antal röstägande ofvan gränsen

1,030

1,640

3,351

D:o i % af hela antalet röst-

D:o i % af hela antalet röst-

ägande ......

2-7

6-6

15-2

ägande........ . .

4-5

7-2

14-7

100 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 29.

Tab. 1 B (forts.)- Jämviktsgränser inom landskommunerna.

Län.

Enligt det
oreducerade
fyrktalet.

Enligt nu-varande be-stämmelser.

Enligt

förslaget.

Samtliga landskommuner.

Jämviktsgräns................

201

139

72

Motsvarande jordvärde.............

33,500

23,100

12,000

> inkomst.............

2,010

1,690

1,170

Antal röstägande ofvan gränsen........

28,915

42,564

97,903

D:o i % af hela antalet röstägande.......

4-3

6-3

14»

Anmärkningar.

'') Med jämviktsgräns förstås här och i det följande ett fyrktal (resp. bevillningsbelopp) så
beläget, att detsamma delar de röstägande i tvänne hälfter, hvilka bägge förfoga öfver lika stort sammanlagdt
rösttal. Vid denna gräns stå således de mindre bemedlade och de mera bemedlade i afseende
å inbördes inflytande å de kommunala angelägenheterna fullt jämnstarka.

2) Vid angifvande af den mot jämviktsgränsen svarande inkomsten har här ingen hänsyn
kunnat tagas till att i vissa kommuner de bevillningsfria afdragen äro högre än de normala.

Kung}. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

101

Öfversikt

af

den nuvarande och den föreslagna röstbegränsningens verkningar
med hänsyn till förhållandena år 1904.

2. Stadskommunerna.

102

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

Taft. 2 A. Röstägande ocli rösttal inom särskilda kevillningsgrupper.

Stad

Röstägande.

Sammanlagdt rösttal.

Rösttal i %.

och

bevillningsgrupper.

Antal.

I *

Enligt det
oreducerade
rösttalet.

Enligt

nuvarande

bestämmel-

ser.

Enligt

förslaget.

Enligt
det ore-ducerade
rösttalet.

Enligt

nuvarande

bestäm-

melser.

Enligt

för-

slaget.

Stockholm. ‘)

l:a valkretsen.

T. o. m. 4''99 kr.....

7,562

53o

14,954

14,954

14,954

4-3

8-9

12-8

5-00—14-99 > ....

3,927

27-5

33,280

33,280

33,280

9-5

19-8

28-6

15-00—29-99 » ....

1,371

9 6

29,918

29,918

26,975

8-6

17-8

231

3000—49-99 > ....

589

41

22,146

22,146

13,660

6-4

13-2

11-7

50 00 kr. och däröfver .

819

58

247,636

67,605

27.715

71-2

40 3

23-8

Summa

14,268

100 o

347,934

167,903

116,584

100-0

100 0

100 0

2:a valkretsen.

T. o. m. 4-99 kr.....

6,698

55-0

12,649

12,649

12,649

3-5

6-9

11-2

5-00—14-99 » ....

2,396

19-7

19,991

19,991

19,991

5-5

ilo

17-8

1500—29-99 > ....

1,207

9-9

26,175

26,175

23,698

7-3

14-4

21-0

30 00—49-99 > ....

744

61

27,646

27,646

17,219

7-7

15-2

153

50-00 kr. och däröfyer .

1,140

9-3

273.404

95.613

39,117

76-0

52-5

347

Summa

12,185

lOO-o

359,865

182,074

112,674

100 o

lOO-o

lOOo

3:e valkretsen.

T. o. m. 4''99 kr.....

9,660

50-4

19,327

19,327

19,327

3-8

6-2

101

5-00—14-99 > ....

4,168

21-8

35,280

35,280

35,280

6-9

11-4

18-4

1500—29-99 > ....

2,107

ll-o

45,761

45,761

41,402

90

14-8

21-6

3000—49-99 > ....

1,289

6-7

48,332

48,332

29,889

9-5

15-6

15-6

5000 kr. och däröfver .

1.940

101

360.863

160,822

65,849

70-8

520

34-8

Summa

19,164

100 o

509,563

309,522

191,747

100 o

lOO-o

1000

4:e valkretsen.

T. o. m. 4''99 kr.....

7,839

40-9

15,728

15,728

15,728

2-5

3-7

6-4

5-00—14-99 > ....

3,940

20-5

33,766

33,766

33,766

5-5

7-9

138

1500—29 99 > ....

2,543

133

55,956

55,956

50,122

9-0

130

20-4

30-00—49-99 > ....

1,681

88

64,259

64,259

39,187

10-3

14-9

160

5000 kr. och däröfver .

3,163

16-5

452,109

260,425

106,605

72-7

60 5

434

Summa

19,166

100 0

621,818

430,134

245,408

100 0

100 0

1000

Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 29. 103

Tab. 2 A (forts.). Röstägande m. in. inom stadshommunerna.

Stad

och

bevillningsgruppor.

Röstägande.

Sammanlagdt rösttal.

Rösttal i %.

Antal.

I *

Enligt det
oreducerade
rösttalet.

Enligt

nuvarande

bestämmel-

ser.

Enligt

förslaget.

Enligt
det ore-ducerade
rösttalet.

Enligt

nuvarande

bestäm-

melser.

Enligt

för-

slaget.

5:e valkretsen.

T. o. m. 4 99 kr.....

14,955

63 2

28,408

28,408

28,408

9-9

130

18-0

500—14-99 > ....

5,076

21-4

42,069

42,069

42,069

14-7

19-2

26-6

15 00—29 99 » . . . .

1,854

7-8

40,068

40,068

36,386

14-0

18-4

230

3000—49-99 > . . . .

859

36

32,207

32,207

19,896

11-3

14-7

12-6

50 00 kr. och däröfver .

948

4*o

143.338

75.853

31,233

50-1

34-7

19-8

Summa

23,692

100 o

286,090

218,605

157,992

100 o

1000

100 o

Hela staden.

T. o. m. 4-99 kr.....

46,714

52-8

91,066

91,066

91,066

4-3

70

11-1

5 00—14-99 > . . . .

19,507

22-0

164,386

164,386

164,386

7-7

12 5

19-9

15 00—29-99 » ....

9,082

10 3

197,878

197,878

178,583

9-3

151

21-7

30oo—49 99 > ....

5,162

5-8

194,590

194,590

119,851

9-2

14-9

14-5

5000 kr. och däröfver .

8.010

9-1

1,477.350

660,318

270,519

69-5

50-5

32-8

Summa

88,475

100-0

2,125,270

1,308,238

824,405

1000

100 o

100 0

Stockholms län.

Södertälje.2)

T. o. m. 4-99 kr.....

1,431

61-3

2,799

2,799

2,799

10-4

13-7

18-1

500—1499 > ....

563

24-1

4,732

4,732

4,732

17-5

231

30-6

15-00—29-99 » ....

185

7-9

4,006

4,006

3,598

14-8

19-5

23-3

3000—49 99 > . . . .

79

3-4

2,946

2,946

1,822

109

14-4

11-8

50 00 kr. och däröfver .

78

3-3

12,513

6.006

2,518

46-4

29-3

16-2

Summa

2,336

100 o

26,998

20,489

15,469

1000

100 o

100 o

Vaxholm.

T. o. m. 4 99 kr.....

361

54-5

792

792

792

9-6

11-2

15-4

500—1499 > ....

181

27-4

1,529

1,529

1,529

18-6

21-6

29-7

1500—29-99 > ....

59

89

1,403

1,403

1,186

17-0

19-8

230

30-00—49-99 > ....

28

4-2

1,067

1,067

651

130

ISO

12-6

50 00 kr. och däröfver .

33

50

3.444

2,305

996

41-8

32-6

19-3

Summa

662

lOOo

8,285

7,096

6,154

lOOo

100 0

100 0

104 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

Tab. 2 A (forts.). Röstägande m. m. inom stadsJcommunerna.

Stad

Röstägande.

Sammanlagdt rösttal.

Rösttal i jk.

och

bevillningsgrupper.

Antal.

I %.

Enligt det
oreducerade
rösttalet.

Enligt

nuvarande

bestämmel-

ser.

Enligt

förslaget.

Enligt
det ore-ducerade
rösttalet.

Enligt

nuvarande

bestäm-

melser.

Enligt

för-

slaget.

Norrtälje.

T. o. in. 4''99 kr.....

659

63-7

1,249

1,249

1,249

14-7

15-5

20-2

5-00—14''99 > ....

249

24-1

2,026

2,026

2,026

23-8

25-2

32-8

15-00—29-99 > ....

59

5-7

1,306

1,306

1,161

15-3

16-3

18-8

30-00—49-99 > ....

39

3-8

1,494

1,494

909

17-5

18-6

14-7

50 00 kr. och däröfver .

28

2-7

2,441

1,960

838

28-7

24-4

13-5

Summa

1,034

lOOo

8,516

8,035

6,183

1000

1000

lOOo

Östhammar.

T. o. m. 4''99 kr.....

160

66-1

258

258

258

13-4

15-3

17-8

5-00—14-99 » ....

47

19-4

402

402

402

21-0

23-8

27-7

15 00—29-99 » ....

18

7-4

397

397

350

20-7

23-5

24-2

30 00—49-99 > . . . .

11

4-6

433

403

259

22-6

23-9

17-9

50-00 kr. och däröfver .

6

2-5

427

228

179

22-3

135

12-4

Summa

242

lOOo

1,917

1,688

1,448

lOOo

100 0

1000

Öregrund.

T. o. m. 4''99 kr.....

232

71-8

372

372

372

22-8

24-3

26-3

5-00—14-99 > . . . .

66

20-5

508

508

508

31-1

331

35-9

15-00—29-99 I ....

12

3-7

240

240

228

14-7

15-7

161

30-00—4999 > ....

11

34

389

348

250

23-9

22-7

17-7

50''00 kr. och däröfver .

2

0-6

122

64

56

7-5

4-2

4-0

Summa

323

lOOo

1,631

1,532

1,414

100 o

100 0

lOOo

Sigtuna.

T. o. m. 4 99 kr.....

157

72-4

239

239

239

18-1

22-6

23-1

500—14-99 » ....

40

18-4

341

341

341

25-9

32-2

330

1500—2999 > ....

10

4-8

220

218

197

16-7

20-6

19-1

3000—49-99 > . . . .

6

2-8

209

156

137

15-9

14-8

13-2

50 00 kr. och däröfver .

4

1-8

308

104

120

23-4

9 8

11-6

Summa

217

lOOo

1,317

1,058

1,034

lOOo

100 0

100 o

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29. 105

Tab. 2 A (forts.). Röstägande m. m. inom stadslcommunerna.

Stad

och

bevillningsgrupper.

Röstägande.

Sammanlagdt rösttal.

Rösttal i %.

Antal.

I %.

Enligt det
oreducerade
rösttalet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

förslaget.

Enligt
det ore-ducerade
rösttalet.

inligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

för-

slaget.

Uppsala län.

Uppsala.2)

T. o. m. 4 99 kr.....

3,074

57-4

5,876

5,876

5,876

6-9

8-3

12-8

5 00—14-99 > . . . .

980

18-3

8,305

8,305

8,305

9-7

11-7

180

15-00—29-99 » . . . .

540

10-1

11,897

11,897

10,628

13-9

16-7

23-0

30-00—49-99 » . . . .

349

65

13,253

13,253

8,114

15-5

18-6

17-6

50-00 kr. och däröfver . .

412

7-7

46,092

31,852

13,189

54-0

44 7

28-6

Summa

5.355

100 o

85,423

71,183

46,112

100 0

100 0

lOOo

Enköping.

T. o. m. 4''99 kr.....

812

66-4

1,449

1,449

1,449

12-4

14-5

20-4

5-00—14-99 > . . . .

260

21-3

1,958

1,958

1,958

16-8

19-6

27-6

15-00—29-99 > ... .

66

54

1,420

1,420

1,285

12-2

14-2

18-1

30 00—49-99 » . . . .

32

2-6

1,205

1,205

742

10 3

12-1

105

50 00 kr. och däröfver . .

52

4-3

5,640

3,943

1,665

48-3

390

23-4

Summa

1,222

100 0

11,672

9,975

7,099

100 0

100 o

100 0

Södermanlands län.

Nyköping.

i T. o. m. 4’99 kr.....

1,221

59-7

2,488

2,488

2,488

91

11-4

16-5

500—1499 > . . . .

457

22-4

3,660

3,660

3,660

13-4

16-8

24-4

15-00—29-99 » . . . .

153

7-5

3,269

3,269

2,955

ii-9

15o

19-7

30-00—49-99 i ... .

106

5-2

3,970

3,970

2,454

14-5

18-2

16-3

50 00 kr. och däröfver . .

107

5-2

14.000

8,393

3.467

51-1

38-6

231

Summa

2,044

100 0

27,387

21,780

15,024

100 0

1000

100 0

Eskilstuna.2)

T. o m. 4 99 kr.....

1,728

47-8

3,904

3,904

3,904

7-4

9-5

130

500—14-99 j . . . .

1,216

33-7

10,024

10,024

10,024

190 .

24-3

335

1500—29 99 » . . . .

340

9-4

7,361

7,361

6,641

139

17-9

22-2

3000—49-99 > . . . .

157

4-4

5,947

5,947

3,653

11-2 .

144

12-2

50 00 kr. och däröfver . .

171

4-7

25.685

13,942

5,732

485

339

19-1

Summa

3612

| lOO o

52,921

41,178

| 29,954

1000

1000

100 o

Bih. till Riksd. Prof.

1907. 1 Sand. 1 Afd.

22 Höft.

14

106 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

Tab. 2 A (forts.). Böstägande m. m. inom stadskommunerna.

Stad

och

bevillningsgrupper.

Röstägande.

Sammanlagdt rösttal.

Rösttal i %.

Antal.

I jf.

Enligt det
oreduceradt
rösttalet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

förslaget.

Enligt
det ore-ducerade
rösttalet

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

för-

slaget.

Torshälla.

T. o. m. 4*99 kr.....

381

70*3

752

752

752

22*6

23*9

27*9

5*00—14*99 > . . . .

115

21*2

911

911

911

27*4

28*9

33*7

15*00—29*99 » . . . .

28

5*2

618

618

554

18*6

19*6

20*5

30*00—49 99 > . . . .

10

1*8

361

361

230

10*8

11*5

8*5

50*00 kr. och däröfyer . .

8

1*5

687

508

254

20*6

16 i

94

Summa

542

100*o

8,329

3,150

2,701

100 0

100 o

100 0

Strängnäs.

T. o. m. 4*99 kr.....

302

52*1

484

484

484

6*3

6*8

98

5*00—14*99 > . . . .

131

22*6

1,032

1,032

1,032

135

144

20*9

15*00—29*99 > . . . .

78

13*4

1,689

1,689

1,528

22*1

23*6

30*9

30*00—49*99 > . . . .

31

5*3

1,178

1,178

723

15*4

16 5

14*6

50*00 kr. och däröfver . .

38

6*6

3,272

2,761

1,174

42*7

38*7

23*8

Summa

580

1000

7,655

7,144

4,941

1000

100 o

100*0

Mariefred.

T. o. m. 4*99 kr.....

272

68*4

441

441

441

14*6

16*2

20*4

5*00—14*99 » . . . .

75

18*8

554

554

554

18*4

20*4

25*7

15*00—29*99 > . . . .

27

6*8

574

574

518

19*0

21*2

24*0

30*00—49*99 > . , . .

12

3*0

455

455

278

15*1

16*8

12*9

50*00 kr. och däröfyer . .

12

3*0

993

690

368

32*9

25*4

17*0

Summa

898

100 o

3,017

2,714

2,159

100 o

100*0

100 o

Trosa.

''

T. o. m. 4*99 kr.....

176

71*0

330

330

330

18*6

23*6

26*3

5*00—14*99 .....

48

19*4

356

356

356

20*o

25*5

28*3

15*00—29*99 .....

9

3*6

195

195

178

11*0

13*9

14*2

30*00—49*99 .....

10

4*0

383

342

232

21*5

24*5

18*5

50*00 kr. och däröfyer . .

5

2*0

513

175

159

28*9

125

12*7

Summa j

248

100 o

1,777

1,398

1,255

100 o |

1000 1

1000

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29. 107

Idb. 2 A (forts.). Röstägande m. m. inom stadslcommunerna.

Stad

Röstägande.

Sammanlagdt rösttal.

Rösttal i %.

och

bevillningsgrnpper.

Antal.

I %.

Enligt det
oreducerade
rösttalet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

förslaget.

Enligt
det ore-ducerade
rösttalet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

för-

slaget.

Östergötlands län.

Linköping.s)

\ T. o. m. 4 99 kr.....

1,271

49-4

2,517

2,517

2,517

5*2

6-4

9-7

500—14-99 > . . . .

562

21-8

5,340

5,340

5,340

ilo

13-5

20-7

15-00—29-99 » . . . .

307

11-9

6,644

6,644

5,985

13-7

16-8

232

3000—49-99 .....

210

8-2

8,059

8,059

4,891

16-6

20-4

18-9

50 00 kr. och däröfver . .

224

8 7

26,011

16,926

7.093

53-5

42-9

27-5

Summa

2,574

100 o

48,571

39,486

25,826

100 0

100 0

100-o

Norrköping. *)

T. o. m. 4''99 kr.....

7,064

63-7

14,837

14,837

14,837

9-1

126

18-8

500—14 99 > ... .

2,153

19-4

17,050

17,050

17,050

10-5

14-5

21-6

1500—29-99 » ....

747

6-7

16,460

16,460

14,656

10 2

14-0

18-5

30-00—49-99 > ... .

506

4-6

19,029

19,029

11,712

11-7

161

14-8

50''00 kr. och däröfver . .

627

56

94,784

50,391

20,765

58-5

42-8

26 3

Summa

11,097

100-o

102,160

117,767

79,020

100-o

100 o

100 o

Söderköping.

T. o. m. 4-99 kr.....

292

59-3

504

504

504

9-6

10-8

151

500—14-99 y ... .

121

24 6

976

976

976

18-7

20-9

29-2

1500—29-99 > . . . .

36

7-3

792

792

696

151

17-0

20-8

30-00—49-99 > . . . .

23

4 7

883

883

534

169

18-9

160

50-00 kr. och däröfver . .

20

4-1

2,075

1.515

632

39-7

32-4

18-9

Summa

492

lOOo

5,230

4,670

3,342

100-0

lOOo

100 0

Motala.

T. o. m. 4 99 kr.....

531

58-3

970

970

970

8-0

10-3

14-3

5-00—14-99 > . . . .

201

22-0

1,650

1,650

1,650

1.3-7

17-4

24-2

1500—2999 > . . . .

91

100

2,022

2,022

1,807

16-7

21-4

26-6

30-00—49-99 > . . . .

50

5-6

1,916

1,916

1,165

15-9

20-2

17-1

50’ 00 kr. och däröfver . .

38

4 2

5,514

2.905

1,212

45-7

30-7

17-8

Summa

911

1000

12 072

9,463

6,804

100-o

1000

100 0

108 Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

Tdb. 2 A (forts.). Röstägande m. m. inom stadskommunerna.

Stad

och

bevillningsgrupper.

Röstägande.

Sammanlagdt rösttal.

Rösttal i %.

Antal.

I *

Enligt det
oreducerade
rösttalet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

förslaget.

Enligt
det ore-ducerade
rösttalet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

för-

slaget.

Vadstena.

T. o m. 4 99 kr.....

484

69-7

791

791

791

13-5

14-1

19-4 j

5''Ö0—14 99 » . . . .

107

154

905

905

905

15-4

16-2

22-2

15-00—29-99 > . . . .

46

6-6

967

967

888

16-5

17-3

21-8 |

3000—49-99 » . . . .

33

4-8

1,252

1,252

768

21-4

22-4

18-9 1

50 00 kr. och däröfver . .

24

3*5

1,948

1,682

722

33 2

300

17-7

Summa

694

100-0

5,863

5,597

4,074

lOOo

100-0

100-o

Skeninge.

T. o. m. 4 99 kr.....

334

74-4

508

508

508

200

21-8

25-7

5’00—14 99 > . . . .

79

17-6

640

640

640

25-2

27-5

32-3

15-00—29-99 > . . . .

19

4-2

406

406

370

15-9

17-4

18-7

30-00—49-99 > . . . .

8

1-8

325

325

189

12-8

14o

9 6

5000 kr. och däröfver . .

9

20

665

450

272

26-1

19-3

13-7

Summa

449

100 0

2,544

2,329

1,979

100 0

100 0

100 0

Jönköpings län.

Jönköping.

T. o. m. 4''99 kr.....

1,879

46-6

4,742

4,742

4,742

6-4

8-7

12-9

5 00—14-99 » . . . .

1,237

307

9,545

9,545

9,545

13-0

17-5

25-9

15-00—29-99 » . . . .

386

9-6

8,553

8,553

7,589

11-6

15-6

20-6

30-00—49-99 t ... .

216

5 4

8,113

8,113

5,003

10-9

148

136

50''00 kr. och däröfver . .

312

77

42,870

23,718

9,947

58-1

43-4

270

Summa

4,030

100 0

73,823

54,671

36,826

lOOo

100-0

1000

Eksjö.

T. 0. m. 4 99 kr.....

512

55-6

962

962

962

8-4

8-9

13 1

5-00—1499 » . . . .

214

233

1,737

1,737

1,737

, 151

16-0

23-7

15-00—29-99 > . . . .

81

8-8

1,709

1,709

1,556

14-9

15-7

21-2

3000—49-99 » . . . .

55

60

2,134

2,134

1,286

18-5

19 7

17-5

50''00 kr. och däröfver . .

58

6-3

4.957

4.314

1,796

431

39-7

24-5 |

Summa

920

100 0

11,499

10,856

7,337 |

100 0

100 0

160-0 ;

Kungl. Maj:ta Nåd. Proposition N:o 29. 109

Tab. 2 A (forts.). Röstägande m. m. inom stadsleommuncrna.

Röstägande.

Sammanlagdt rösttal.

Rösttal i <ji.

och

bevillningsgrupper.

Antal.

I *

Enligt det
oreduccrade
rösttalct.

Enligt nu-1
varande
bestäm-melser.

Enligt

förslaget.

Enligt
det ore-duterade
rösttalet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

för-

slaget.

Grenna.

T. o. m. 4 99 kr.....

211

65-1

390

390

390

17-6

18-3

''

21-2

5-00—14-99 » . . . .

73

22-6

602

602

602

27-1

28-2

32-7

15-00—29-99 » . . . .

24

7-4

501

501

456

.22-6

23-4

24-7

30-00—49 99 > . . . .

12

3-7

470

469

281

.21-2

21-9

152

50''00 kr. och däröfver .

4

1-2

256

176

114

11-5

8-2

6-2

Summa

324

100 o

2,219

2,138

1,843

100 o

100 o

100-o

Kronobergs län.

Växjö.

T. o. m. 4 99 kr.....

608

42-3

1,403

1,403

1,403

4-8

5-9

9-2

5-00—14-99 .....

406

28-3

3,472

3,472

3,472

120

14-7

22-8

15-00—2999 .....

157

10-9

3,488

3,488

3,087

120

14-8

20-2

30-00—49-99 .....

135

9-4

5,147

5,147

3,142

.17-8

21-8

20-6

50-00 kr. och däröfver .

130

9-1

15.467

10,097

4.149

534

42-8

27-2

Summa

1,436

100 o

28,977

23,607

15,253

1000

100 o

100 o

Kalmar län.

Kalmar.

T. o. m. 4''99 kr.....

1,451

52-5

2,816

2,816

2,816

6-1

8-3

121

5-00—14-99 .....

713

25-8

5,908

5,908

5,908

12-9

17-3

25-4

15-00—29-99 .....

270

9-8

5,856

5,856

5,281

.12-8

17-2

22-7

30-00—49-99 . . . . .

152

5-5

5,737

5,737

3,526

12-5

16-8

15-2

5000 kr. och däröfver .

176

6-4

25,598

13,766

5.716

55-7

404

1 246

Summa

2,762

100 o

45,915

34,083

23,247

100-o

100 0

lOOo

Oskarshamn.

T. o. m. 4 99 kr.....

911

58-9

1,672

1,672

1,672

7''4

10-1

14-6

5''00—14-99 . . . . .

355

23-0

2,980

2,980

2,980

13-3

17-9

26-0

15-00—29 99 . . . . .

123

8o

2,731

2,731

2,422

12-2

16-5

211

30-00—49-99 . . . . .

79

5-1

2,963

2,963

1,828

13-2

17-8

15-9

5000 kr. och däröfver .

77

5-0

12,109

6.266

2,576

53-9

| 37-7

22-4

Summa

1,545

| 100-o

22,455

| 16,612

| 11,478

| 100-0

| 1OO-0

100 0

no

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

Tab. 2 A (forts.). Röstägande m. m. inom stadshommunerna.

i

Stad

Röstägande.

Sammanlagdt rösttal.

Rösttal i %.

och

1 bevillningsgrupper.

Antal.

I %.

Enligt det
oredncerade
rösttalet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

förslaget.

Enligt
det ore-ducerade
rösttalet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

för-

slaget.

Västervik.

T. o. m. 4’99 kr.....

1,326

67-9

2,187

2,187

2,187

10-o

141

193

5-00—14-99 > . . . .

371

19-0

3,103

3,103

3,103

14-2

20 0

27-3

1 15-00—29-99 > . . . .

126

6*4

2,745

2,745

2,475

12-5

17-7

21-8

1 30-00—49-99 .....

65

3-3

2,462

2,462

1,509

11-2

159

13-3

j 50''00 kr. och däröfver .

66

3-4

11,399

5,015

2,079

52-1

32-3

18-3

Summa

- 1,954

100-o

21,896

15,512

11,353

100-o

100 0

100 0

Vimmerby.

[ T. o. m. 4-99 kr.....

319

66-5

513

513

513

10-9

12-6

17-2

500—1499 .....

84

17-5

730

730

730

15-4

17-9

24-5

15-00—2999 .....

37

7-7

783

783

710

166

19-2

23-9

3000—49-99 .....

25

5-2

901

901

533

19-1

221

17-9

50 00 kr. och däröfver .

15

3-1

1,793

1,150

492

38-0

28-2

16-5

Summa

480

1000

4,720

4,077

2,978

lOOo

100 o

100 0

Borgholm.

T. o. m. 4''99 kr.....

169

62-6

327

327

327

11-9

13-6

17-6

500—14-99 .....

52

19-3

394

394

394

14-3

16-3

21-2

1500—29-99 .....

24

8-9

513

513

460

18-6

21-3

24-8

j 30 00—49 99 .....

12

44

475

475

286

17-3

19-7

15-4

50-00 kr. och däröfver .

13

4-8

1,042

702

391

37.9

29-1

210

Summa

270

lOOo

2,751

2,411

1,858

100 0

100-0

lOOo

Gottlands län.

Visby.

T. o. m. 4-99 kr. ... •

1,465

62-9

2,577

2,577

2,577

9-0

10 9

15-8

500—14-99 .....

454

19-5

3,766

3,766

3,766

13-2

15-9

231

1500—29-99 . . . . .

188

8-1

4,242

4,242

3,748

14-9

180

23-0

3000—49-99 .....

106

4-5

4,092

4,092

2,472

14-3

17-3

152

50 00 kr. och däröfver .

117

5-0

13,899

8,970

3.725

48-6

37-9

22-9

Summa

2,330 |

lOOo

28,576 |

23,647

16,288

100 0

1000

1000

Kungl. Maj:ta Nåd. Proposition N:o 2,9. 111

Tab. 2 A (forts.). Röstägande m. m. inom stadslcomniunerna.

Stad

Röstägande.

Sammanlagdt rösttal.

Rösttal i %.

och

bevillningsgrupper.

Antal.

I *

Enligt det
oreducerade
rösttalet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

förslaget.

Enligt
det ore-ducerade
rösttalet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

för-

slaget.

Blekinge län.

Karlskrona.

T. o. m. 4 99 kr.....

3,648

53-8

7,923

7,923

7,923

9-9

11-7

15-6

5-00—14-99 > . . . .

2,003

29-6

16,323

16,323

16,323

20-4

24-0

32-2

15-00—29 99 > . . . .

573

8-5

12,575

12,575

11,342

15-8

18-5

22-4

3000-49-99 > . . . .

284

4-2

10,779

10,779

6,596

13-5

15-9

13-0

50 00 kr. och däröfver .

264

3-9

32.265

20,307

8.506

40-4

29-9

16-8

Samma

6,772

100 0

79,865

67,907

50,690

100 o

100 o

100 0

Ronneby.

T. o. m. 4-9 9 kr.....

463

55-5

945

945

945

9o

10-8

151

5 00—14-99 » . . . .

223

26-7

1,788

1,788

1,788

170

20-4

28-5

15-00—29-99 > . . . .

69

8-3

1,468

1,468

1,337

13-9

16-8

21-3

30-00—49-99 > . . . .

43

5-2

1,597

1,597

993.

15-1

18-3

158

50''00 kr. och däröfver .

36

4-3

4,748

2,950

1,207

45-0

33-7

19-3

Summa

834

100-o

10,546

8,748

6,270

100o

lOOo

lOOo

Karlshamn.

T. o. m. 4 99 kr.....

951

53-3

1,829

1,829

1,829

6-0

8-1

12-1

5-00—14-99 > . . . .

437

24-5

3,650

3,650

3,650

120

16-1

241

15-00—29-99 > . . . .

170

9-5

3,708

3,708

3,337

12-2

16-4

22-0

30-00—49-99 » . . . .

109

6-1

4,076

4,076

2,519

135

180

16-6

50 00 kr. och däröfver .

117

6-6

17,058

9,361

3,826

56-3

41-4

25-2

Summa

1,784

lOOo

30,321

22,024

15,161

lOOo

1000

100 0

Sölvesborg.

T. o. m. 4 99 kr.....

251

47-0

529

529

529

61

7-7

Ilo

5 00—14-99 » . . . .

154

28-8

1,245

1,245

1,245

14-4

18-1

25-8

15-00—29-99 > . . . .

56

105

1,191

1,191

1,091

13-8

17-3

22-6

3000—49-99 > . . . .

40

7-5

1,493

1,493

923

17-2

21-7

19-1

50''00 kr. och däröfver .

33

6-2

4,193

2,421

1,037

48-5

35-2

21-5

Summa

534

lOOo

8,651

6,879

4,825

100 o

100 o

100-0

112 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

Tab. 2 A (forts.). Röstägande m. m. inom stadshommunerna.

Stad

Röstägande.

Sammanlagdt rösttal.

Rösttal i %.

och

bevillningsgrupper.

Antal.

I Jt

Enligt det
oreducerade
rösttalet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

förslaget.

Enligt
det ore-ducerade
rösttalet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

för-

slaget.

Kristianstads län.

Kristianstad.

T. o. m. 499 kr.....

1,215

502

2,488

2,488

2,488

5-1 •

6-6

10-5

5-00—14-99 » . . . .

558

23-0

4,607

4,607

4,607

• 9A •

12-2

19-5

15-00—29 99 » . . . .

236

9-7

5,323

5,323

4,696

10-S •

14-2

19-9

30-00—49-99 » . . . .

171

7-1

6,485

6,485

3,971

• 131

17-2

16-8

5000 kr. och däröfver .

243

10-ft

30,457

18,771

7,854

61-7

49-8

33-3

Summa

2,423

lOO-o

49,300

37,674

23,616

lOO-o

lOO-o

lOOo

Simrishamn.

T. o. m. 4-99 kr.....

427

66''5

763

763

763

10-9

12-7

190

5-00—14-99 » . . . .

124

19-3

944

944

944

13-4 ‘

15-8

23-6

15-00—29-99 » . . . .

32

5-0

708

708

629

10-1

11-8

15-7

3000—49-99 > . . . .

25

3-9

916

916

578

'' 13-1 ''

15-3

14-4

50 00 kr. och däröfver .

34

5-3

3,681

2.655

1.094

52-5 ‘

44-4

27-3

Summa

642

100 o

7,012

5,980

4,008

100 0

100 o

lOOo

Ängelholm.

T. o. m. 4-99 kr.....

511

53-8

1,060

1,060

1,060

8-3

10-o

14o

5-00—14-99 > . . . .

253

26-7

2,078

2,078

2,078

16-2

19-7

27-4

15-00—29-99 » . . . .

86

9-1

1,904

1,904

1,689

14-8

18-0

22-3

3000—49-99 » . . . .

54

5-7

2,050

2,050

1,307

16-0

19-4

17-2

50-00 kr. och däröfver .

45

4-7

5,744

3,472

1,448

44-7

32-9

19-1

Summa

949

lOO-o

12,836

10,564

7,582

lOOo

lOOo

100 o

Malmöhus län.

Malmö.1'')

T. o. m. 4''99 kr.....

10,159

53-2

22,836

22,836

22,836

■ .7:0

9-9

14-6

5-00—14-99 » . . . .

5,256

27-5

42,082

42,082

42,082

■ 12:8-

18-3

26-9

15-00—29-99 > . . . .

1,611

86

35,027

35,027

31,600

. 10-7.

15-3

20-2

30-00—4999 i . . . .

857

4-5

31,904

31,904

19,821

• .9:7-

139

12-6

50 00 kr. och. däröfver .

1,211

6-3

196,230

97,897

40,358

. 59-8

42-6

25-7

Summa

19,094

100o

328,079

229,746

156,697

100-0

100-o

lOOo

Kungl. May.ls Nåd. Proposition N:o 20.

Tab. 2 A (forts.). Röstägande m. m. inom stadskommunerna.

113

Stad

och

bevillningsgrupper.

Röstägande.

Sammanlagdt rösttal.

Rösttal i %.

Antal.

I #.

Enligt det
oreducerade
rösttalet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

förslaget.

Enligt
det ore-ducerade
rösttalet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

för-

slaget.

Lund.

T. o. m. 4-99 kr.....

2,344

51-2

5,061

5,061

5,061

6-8

8-G

12-8

5-00—14-99 . . . . .

1,219

26-0

9,731

9,731

9,731

130

16‘5

24-5

15-00—29-99 .....

423

9-2

9,298

9,298

8,298

12-5

15-7

20-9

30-00—49-99 .....

273

60

10,558

10,558

6,376

14-2

17-8

16-1

50''00 kr. och däröfver . .

319

7-0

39,911

24,467

10,204

53-5

41-4

25-7

Summa

4.578

100 o

74,559

59,115

39.670

1000

100 o

1000

Landskrona.

T. o. m. 4-99 kr.....

2,005

52-4

4,241

4,241

4,241

7-9

10-4

14-0

500—14-99 .....

1,210

31-6

9,703

9,703

9,703

18-1

23-7

33-3

15-00—29-99 .....

250

6-5

5,368

5,368

4,866

10-0

13-1

16-7

3000—49-99 .....

174

4-5

6,639

6,639

4,074

12-4

16-2

14-0

50-00 kr. och däröfver . .

191

50

27,733

14.992

6,237

51-6

36-6

21-4

Summa

8,830

100 o

53.684

40.943

29,121

100 0

100-0

100 o

Hälsingborg. 6)

T. o. m. 4 99 kr.....

3,506

55-5

7,434

7,434

7,434

5-6

8-5

130

500—14-99 .....

1,240

19-6

11,074

11,074

11,074

8-4

12-7

19-3

15-00—29-99 .....

706

11-2

15,266

15,266

13,807

11-6

17-5

241

30-00—49-99 .....

372

5-9

14,116

14,116

8,660

107

16-1

15-1

50 00 kr. och däröfver . .

496

7-8

83,962

39.457

16.379

63-7

45-2

28-5

Summa

0,320

100 o

131.852

87,347

57.354

100 0

100 0

100-o

Ystad.

T. o. m. 4''99 kr.....

1,257

510

2,832

2,832

2,832

6*5

9-5

13-7

5-00—14-99 .....

711

28-8

5,771

5,771

5,771 ''

13-3

19-3

27-8

15-00—29-99 .....

228

9-2

4,978

4,978

4,471

11-5

16-7

21-5

30-00—49-99 .....

132

5''4

5,095

5,095

3,078

11-7

17-1

14-8

50''00 kr. och däröfver . .

139

5-6

24,764

11,162

4,614

57o

37-4

22-2

Summa

2,467

100 0

43,440

29.838

20,766 |

100-o

100 0

1CO-0 !

Bill. till Riksd. Prof. 1007. 1 Sami. 1 Afd. 22 Höft. 15

114 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

Tab. 2 A (forts.). Röstägande m. m. inom stadskommunerna.

Stad

Röstägande.

Sammanlagdt rösttal.

Hostia! i ^

och

bevillningsgrupper.

Antal.

I #.

Enligt det
oreducerade
rösttalet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

förslaget.

Enligt
det ore-ducerade
rösttalet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

för-

slaget.

Trelleborg.

T. o. m. 4''99 kr.....

553

47-7

1,050

1,050

1,050

5-1

6-6

9-8

500—14-99 .....

311

26-8

2,530

2,530

2,530

12-3

16-0

23-6

15-00—29-99 .....

142

12-2

3,115

3,115

2,787

15-2

19-7

260

30-00—49-99 .....

71

6-1

2,680

2,680

1,648

13-0

16-9

15-3

50’00 kr. och däröfver . .

83

7-2

11,195

6,457

2.712

54-4

40-8

25-3

Summa

1,160

100 o

20,570

15,832

10,727

lOOo

100 0

100 0

Skanör med Falsterbo.

T. o. m. 4*99 kr.....

263

73-5

420

420

420

24-3

24-9

26-7

500—14-99 .....

63

17-6

504

504

504

29-2

29-9

32-1

15-00—29-99 .....

25

7-0

531

531

484

30 7

31-4

30-8

30-00—49-99 .....

7

1-9

274

233

164

15-8

13-8

10-4

50 00 kr. och däröfver . .

—

—

—

—

—

—

—

—

Summa

358

100-o

1,729

1,688

1,572

100 o

100 o

lOOo

Hallands län.

Halmstad.

T. o. in. 4''9 9 kr.....

1,655

52-6

4,060

4,060

4,060

80

10-o

14-8

5-00—14-99 .....

804

25-6

6,436

6.436

6,436

12-6

15-8

23-5

15-00—29-99 .....

285

9-1

6,293

6,293

5,611

-12-4

15-5

20-5

30-00—49-99 .....

177

5-6

6,585

6,585

4,088

12-9

16-2

150

50''00 kr. och däröfver . .

223

7-1

27,582

17,252

7,171

541

42-5

26-2

Summa

3.144

100 0

50.956

40,626

27,366

100 0

100 o

100-0

Laholm.

T. o. m. 4 99 kr.....

303

66-4

538

538

538

13-2

14-8

19-8

5-00—14-99 .....

92

20-2

724

724

724

17-8

19-9

26-6

15-00—29-99 .....

29

6-4

631

631

569

15-5

17-3

20-9

30-00—49-99 .....

14

3-1

532

532

325

13-1

14-6

12-0

50-00 kr. och däröfver . .

18

3-9

1,647

1,214

563

40-4

33-4

20-7

Summa

456

100 o

4,072

3,639

2,719

100 o

100-0

1OO-0

Kungl. Maj:ls Nåd. Proposition N:o 22. 115

Tah. 2 A (forts.). Röstägande m. m. inom stadskommunerna.

Stad

och

bevillningsgrupper.

Röstägande.

Sammanlagdt rösttal.

Rösttal i %.

Antal.

I %■

Enligt det
oreducerade
rösttalet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

förslaget.

Enligt
det ore-ducerade
rösttalet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

för-

slaget.

Falkenberg.

T. o. m. 4''99 kr.....

554

64-8

958

958

958

10-1

12-7

18-1

5-00—14-99 > . . . .

181

21-2

1,397

1,397

1,397

14-7

18-5

26-5

15-00—29-99 > . . . .

52

61

1,119

1,119

1,012

11-7

14-8

19-2

30 00—49-99 > . . . .

31

36

1,166

1,166

717

12-2

15-5

13-6

50''00 kr. och däröfver . .

37

4-3

4,888

2,905

1,197

51-3

38-5

22-0

Summa

855

100 o

9,528

7,545

5,281

100 0

1000

lOOo

Varberg.

T. o. m. 4-99 kr.....

774

56-8

1,481

1,481

1,481

9 o

10-7

15-1

5-00—14 99 » . . . .

374

27-4

3,041

3,041

3,041

18-5

22-1

31-1

15-00—29-99 » . . . .

91

6-7

2,023

2,023

1,801

12-3

14-7

18-4

3O-00 49-99 »

59

4-3

2,284

2,284

1,379

13-9

16-6

14-1

50''00 kr. och därOfyer . .

66

4-8

7,593

4,943

2,085

46-3

35-9

21-3

Summa

1,864

100 o

16,422

13,772

9,787

1000

100-o

lOOo

Kungsbacka.

T. o. m. 4-99 kr.....

99

41-6

210

210

210

52

58

8-4

5-00—14-99 > . . . .

67

28-1

595

595

595

14-7

16-3

23-8

15-00—29-99 > . . . .

30

12-6

645

645

582

160

17-7

23-3

30-00—49-99 > . . . .

19

80

688

688

436

17-1

18-8

17-5

50 00 kr. och däröfver . .

23

9-7

1,894

1,513

675

470

41-4

27-0

Summa

238

100-o

4,032

3,651

2,498

100 o

1000

100 o

Göteborgs o. Bohus län.

Göteborg: l:a valkretsen.

T. o. m. 4 99 kr.....

4,579

559

8,574

8,574

8,574

30

6''9

11-1

5-00—14-99 » . . . .

1,513

18-6

13,954

13,954

13,954

4-9 .

11-1

181

15-00—29-99 » . . . .

809

9-9

17,780

17,780

15,949

6-3

14-2

20-7

30-00—49-99 > . . . .

510

6-2

18,867

18,867

11,770

6-6

151

15-2

50*00 kr. och däröfver . .

784

9-5

224,590

66,055

26,967

79-2

52-7

34-9

Summa

8.195

100-0

283.765

125,230

77.214

100 0

100 o

100 o

116 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

Tab. 2 A (forts.). Röstägande m. m. inom stadskommunerna.

Stad

Röstägande.

Sammanlagdt rösttal.

Rösttal i jé

och

bevillningsgrupper.

Antal.

I *.

Enligt det
oreduceradf
rösttalet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

förslaget.

Enligt
det ore-ducerade
rösttalet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

för-

slaget.

Göteborg: 2:a valkretsen

T. o. m. 4-99 kr.....

6,339

53-3

11,465

11,465

11,465

4-1

58

9-4

5-00—14-99 . . . . .

2,141

18-0

19,821

19,821

19,821

7-1

10-0

16 3

15-00—29-99 » . . . .

1,294

10-9

28,518

28,518

25,535

102

14-4

21-0

30-00—49-99 .....

789

6-6

29,785

29,785

18,322

10-6

150

150

50"00 kr. och däröfver . .

1,324

11-2

190,184

108,731

46,672

68-0

54-8

38-3

Summa

11,887

100-0

279,773

198,320

121,815

100 0

100 0

100 o

Göteborg: 3:e valkretsen.

T. o. m. 4''99 kr.....

6,323

64-0

11,416

11.416

11,416

10-4

11-6

16-3

5-00—14-99 .....

1,743

17-7

15,923

15,923

15,923

14-4

16-3

22-7

15-00—29-99 .....

892

9-0

19,688

19,688

17,620

17-9

201

25-2

30-00—49-99 .....

500

5-0

18,684

18,684

11.559

16-9

19-1

16-5

50''00 kr. och däröfver . .

425

4-3

44,602

32,208

13,549

40-4

32-9

19-3

Summa

9,883

lOOo

110,313

97,919

70.067

100 0

100 o

100 0

Göteborg"1): Hela staden.

T. o. m. 4''99 kr.....

17,241

57-5

31,455

31,455

31,455

4-7

7-5

11-7

5-00—14-99 .....

5,397

180

49,698

49,698

49,698

7-4

11-8

18-5

15-00—29-99 .....

2,995

10-0

65,986

65,986

59,104

9-8

15-6

21-9

30-00—49-99 .....

1,799

60

67,336

67,336

41,651

lO-o

16-0

15-5

50 00 kr. och däröfver . .

2,533

8-5

459,376

206,994

87,188

68-1

49-1

32-4

Summa

29,965

1000

673.851

421,469

269,096

lOOo

100 0

lOOo

Kungälf.

T. o. m. 4-99 kr.....

189

57-3

319

319

319

8-2

10-4

13-8

5-00—14-99 .....

85

25-8

674

674

674

17-2

22-0

29-2

15-00—29-99 .....

31

9-4

657

657

593

16-8

21-5

25-7

30-00—49-99 .....

11

3-3

424

424

257

10-9

13-8

11-2

50''00 kr. och däröfver . .

14

4-2

1,835

989

464

46-9

32-3

20-1

Summa

330

1000

3,909

3,063

2,307

lOOo

100-o

lOOo

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29. 117

Tab. 2 A (forts.). Röstägande m. m. inom stadskommunerna.

Stad

Röstägande.

Sammanlagdt rögttal.

Rösttal i %.

och

bevillningsgrupper.

Antal.

I *

Enligt det
oreducerade
rösttalet.

Enligt

nuvarande

bestämmel-

ser.

Enligt

förslaget.

Enligt
det ore-ducerade
rösttalet.

Enligt

nuvarande

bestäm-

melser.

Enligt

för-

slaget.

Marstrand.

T. o. in. 4 99 kr.....

274

573

455

455

455

10-4

11-5

14-6

5-00—14-99 > . . . .

133

27-8

1,086

1,086

1,086

24-7

27-6

34-8

15-00—29 99 » . . . .

39

8-2

784

784

739

17-8

19-9

23-7

30-00—49-99 » . . . .

20

4-2

767

767

464

17-4

19-5

14-8

50-00 kr. och däröfver .

12

2-5

1,306

848

379

29-7

21-5

12-1

Summa

478

100 o

4,398

3,940

3,123

100-o

100-0

100 0

Lysekil.

T. o. m. 4''99 kr.....

622

64-2

1,148

1,148

1,148

12-1

140

18-7

5-00—14-99 . . . . .

214

22-1

1,830

1,830

1,830

19-3

22-2

29-8

15-00—29-99 > . . . .

70

7-2

1,508

1,508

1,375

15-9

18-3

22-4

3000—49-99 .....

32

33

1,212

1,212

745

12-7

14-7

12-1

50-00 kr. och däröfver .

31

3-2

3,796

2,534

1,040

40-0

30-8

170

Summa

969

1000

9,494

8,232

6,138

100-0

100 0

100 o

Uddevalla.

T. o. m. 4 99 kr.....

1,685

66''1

2,859

2,859

2,859

9-3

12-6

18-3

500—14-99 .....

523

20-5

4,283

4,283

4,283

14-0

18-9

27-4

1500—29-99 .....

126

50

2,739

2,739

2,464

9-0

12 1

15-7

3000—49-99 .....

99

3-9

3,776

3,776

2,297

12-3

16-7

14-7

50-00 kr. och däröfver .

115

4-5

16,947

9,012

3,747

55-4

39-7

23-9

Summa

2,548

lOOo

30,604

22,669

15,650

100-o

lOOo

100 o

Strömstad.

T. o. m. 499 kr.....

440

61-7

705

705

705

9-8

Ilo

15-2

5-00—14-99 .....

160

22-4

1,304

1,304

1,304

18-2

20-3

28-2

15-00—29-99 .....

52

7-3

1,108

1,108

1,006

15-5

17-2

21-7

30-00—49-99 .....

37

5-2

1,446

1.446

856

20-2

22-5

18-5

50 00 kr. och däröfver .

24

3-4

2,595

1,861

759

36-3

29-0

16-4

Summa

713

lOOo

7,158

6,424

4,630

1000

1000

lOOo

118 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

Tab. 2 A (forts.). Röstägande in. m. inom stadskommunerna

Stad

Röstägande.

Sammanlagdt rösttal.

Rösttal i %.

och

bevillningsgrupper.

Antal.

X *

Enligt det
oreducerade
rösttalet.

Enligt

nuvarande

bestämmel-

ser.

Enligt

förslaget.

Enligt
det ore-ducerade
rösttalet.

Enligt

nuvarande

bestäm-

melser.

Enligt

för-

slaget.

Älfsborgs län.

Vänersborg.

T. o. m. 4 99 kr.....

842

56-7

1,652

1,652

1,652

8-8

10-2

14-6

B‘00—14-99 > . . . .

363

24-4

2,934

2,934

2,934

15-6

18-2

25-9

15-00—29-99 .....

124

8-3

2,709

2,709

2,430

14-5

16-8

21-5

30-00—49-99 .....

80

5-4

3,064

3,064

1.861

16-3

19-0

16-5

50-00 kr. och däröfver .

77

5*2

8,407

5,765

2,434

44-8

35-8

215

Summa

1,486

100 o

18,766

16,124

11,311

100-0

100 o

100 o

Alingsås.

T. o. m. 4-99 kr.....

476

55-6

859

859

859

8-1

9-3

13i

500—14-99 .....

206

24-1

1,629

1,629

1,629

153

17-7

24-9

1500—29-99 .....

83

9-7

1,800

1,800

1,624

17-0

19-5

24-8

30-00—4999 .....

51

60

1,912

1,912

1,184

18-0

20-7

18-1

50 00 kr. och däröfver .

39

4-6

4,417

3,024

1,251

41-6

32-8

19-1

Summa

855

100 0

10,617

9,224

6,547

100 0

100-o

100 0

Borås.

T. o. in. 4 99 kr.....

2,421

64-0

3,997

3,997

3,997

6-8

10-4

15-6

500-14-99 .....

766

20-2

6,403

6,403

6,403

109

16 7

24-9

1500—29-99 .....

232

6-1

5,100

5,100

4,565

8-6

13-3

17-8

30 00—49-99 .....

165

4-4

6,192

6,192

3,828

10-5

161

14-9

50''00 kr. och däröfver .

202

5-3

37,234

16,708

6,883

63-2

43-5

26-8

Summa

3,786

100-0

58,926

38,400

25,676

100-0

100 0

100 o

Ulricehamn.

T. o. m. 4-99 kr.....

261

61-7

474

474

474

9-6

10-8

15-9

500—14-99 .....

87

20-6

685

685

685

13-9

15-6

23-0

15-00—29-99 .....

34

8-0

761

761

667

15-4

17-4

22-4

3000-4999 .....

18

4 3

717

717

424

14-5

164

14-2

5(1-00 kr. och däröfver .

23

5-4

2,302

1,741

732

46-6

39-8

24-5

Summa

423

100 0

4,939

4,378

2,982

1000

100-o

100-o

Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 29. 119

Tdb. 2 A (forts.). Röstägande m. m. inom stadslcommunerna.

Stad

och

bevillningBgrnpper.

Röstägande.

Sammanlagdt rösttal.

Rösttal i %.

Antal.

I *.

Enligt det
oreducerade
rösttalet.

Enligt

nuvarande

aestämmel-

scr.

Enligt

förslaget.

Enligt
det ore-ducerade
rösttalet.

Enligt

nuvarande

bestäm-

melser.

Enligt

för-

slaget.

Åmål.

T. o. m. 4"99 kr.....

548

60-7

1,033

1,033

1,033

121

13-2

17-4

500—14 99 > . . . .

222

24-6

1,812

1,812

1,812

211

23-2

30-6

1500—29-99 > . . . .

72

80

1,589

1,589

1,425

18-5

208

24-1

30-00—49-99 .....

33

3-6

1,256

1,256

760

14-7

16-1

12-8

50 00 kr. och däröfyer .

28

3-1

2,877

2,124

894

33-6

27-2

15 1

Summa

903

100-0

8,567

7,814

5,924

100 0

100 o

100 o

Skaraborgs län.

Mariestad.

T. o. in, 4''99 kr.....

587

62-4

1,048

1,048

1,048

8-5

10-5

15-7

5-00—14-99 .....

184

19-5

1,482

1,482

1,482

121

14-8

22-2

1500—29-99 .....

58

6-2

1,254

1,254

1,131

10-2

12-5

16-9

30-00—49-99 .....

58

6-2

2,240

2,240

1,354

18-2

22-4

20-2

50 00 kr. och däröfyer .

54

5-7

6,264

3,987

1,676

51-0

39-8

250

Summa

941

100 o

12,288

10,011

6,691

100 0

100-o

100 o

Lidköping.

T. o. m. 4 99 kr.....

866

62-6

1,484

1,484

1,484

9-0

11-1

15-8

5-00—14-99 .....

288

20-8

2,393

2,393

2,393

14-5

17-9

256

15-00—29-99 . ....

92

6-6

1,980

1,980

1,789

120

14-8

190

30-00—49-99 .....

79

5-7

3,074

3,074

1,852

18-6

230

19-7

50 00 kr. och däröfyer .

59

4-3

7,586

4,448

1,874

45-9

33-2

200

Summa

1,3S4

lOO-o

16,517

13,379

9,392

100 o

lOO-o

lOO-o

Skara.

T. o. m. 499 kr.....

659

61-9

1,073

1,073

1,073

8-8

96

141

5-00—14-99 .....

205

19-2

1,734

1,734

1,734

14-3

15-6

22-8

1500—29-99 .....

77

7-2

1,653

1,653

1,488

13-6

14-8

19-6

30-00—49-99 .....

67

6-3

2,512

2,512

1,552

20-7

22-5

20-4

50’ 00 kr. och däröfyer .

57

5-4

5,169

4,197

1,759

42-6

37-6

23-1

Summa

1,065

100 o

12,141

11,169

7,606

1000

100 0

lOO-o

120 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

Tab. 2 A (forts.). Röstägande m. m. inom stadskommunerna.

Stad

och

bevillningsgrupper.

Röstägande.

Sammanlagdt rösttal.

Rösttal i %.

!

Antal.

I *.

Enligt det
oreducerade
rösttalet.

Enligt
[ nuvarande
bestämmel-ser.

Enligt

förslaget.

Il Enligt

1 det ore-ducerade
rösttalet.

Enligt

nuvarande

bestäm-

melser.

Enligt

för-

slaget.

Skof de.

T. o. m. 4''99 kr.....

395

40-7

887

887

887

4-4

55

8-4

500—14-99 .....

279

28-7

2,339

2,339

2,339

11-7

14-3

22-1

15-00—29-99 .....

120

12-3

2,632

2,632

2,354

13-2

16-1

22-3

3000—49-99 .....

84

8-6

3,101

3,101

1,938

15-6

19-0

18-3

50''00 kr. och däröfver .

94

9-7

10,976

7,357

3,053

55-1

45-1

28-9

Summa

972

100-o

19,935

16,316

10,571

100 o

100 o

100 o

Hjo.

T. o. m. 4-99 kr.....

257

63-8

428

428

428

7-4

103

149

500—14-99 .....

66

16-4

553

553

553

9-6

13-4

19-2

1500—29-99 .....

39

9-7

847

847

764

14-7

20-5

26-5

3000—49-99 .....

22

5*4

810

810

507

14-0

19-6

17-6

5000 kr. och däröfver .

19

4-7

3,138

1,501

629

54-3

36-2

21-8

Summa

403

100-o

5,776

4,139

2.881

100 0

100-o

100 0

Falköping.

T. o. m. 4 99 kr.....

533

56-1

970

970

970

8-6

9-7

13-5

500-14-99 .....

238

25-1

2,043

2,043

2,043

181

20-4

28-3

15-00—29-99 .....

80

8-4

1,708

1,708

1,548

15-2

17-1

21-5

30-00—49-99 .....

57

6o

2,076

2,076

1,309

18-4

208

18-2

50''00 kr. och däröfver .

42

4-4

4,467

3,199

1.333

39-7

32-0

18-5

Summa

950

100-o

11.264

9,996

7,203

100 0

100 0

100 o

Yärmlands län.

Karlstad. *)

1

T. o. m. 499 kr.....

1,925

59-8

3,522

3,522

3,522

7-0

9-1

13-7

500—14-99 .....

619

19-2

5,597

5,597

5,597

Ilo

14-5

21-8

15-00—29-99 .....

282

8-8

6,149

6,149

5,486

12-1

16o

21-4

30-00—49-99 .....

186

58

7,170

7,170

4,342

14 2

18-6

170

50’00 kr. och däröfver .

206

6’4

28,180

16,079 1

6,680

55-7

41-8 i

261

Summa

3,218

100 o

50,618 |

38,517 |

25,627

100-0

100 0 |

100-0

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 29. 121

Tab, 2 A (forts.). Böstägande m. m. inom stadslcommunerna.

Stad

Röstägande.

Sammanlagdt rösttal.

Rösttal i %.

och

bevillningsgrupper.

Antal.

I *.

Enligt det
oreducerade
rösttalet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

förslaget.

Enligt
det ore-ducerade
rösttalet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

för-

slaget.

Kristinehamn.

T. o. in. 4"99 kr.....

974

57-6

1,869

1,869

1,869

8-9

11-1

15-4

5’00—14-99 » . . . .

434

25-7

3,516

3,516

3,516

16-7

20-9

29-0

| 15-00—29-99 » . . . .

136

81

3,027

3,027

2,686

14-4

17-9

22-2

j 30-00—49-99 » . . . .

70

4-1

2,602

2,602

1,617

12-3

15-4

13-3

5000 kr. och däröfver . .

76

4-5

10,040

5,854

2,442

47-7

34-7

20-1

Summa

1,690

lOO-o

21,054

16,S6S

12,130

100 0

100 o

100 o

Filipstad.

T. o. in. 4"99 kr.....

579

56-1

1,014

1,014

1,014

7-9

9-4

13-4

5-00—14-99 > . . . .

271

26-3

2,155

2,155

2,155

16-9

19-9

28-4

1500—29-99 » ....

84

8-1

1,835

1,835

1,643

14-4

17-0

217

3000—49-99 » . . . .

41

4-0

1,624

1,624

963

12-7

150

12-7

50-00 kr. och däröfver . .

57

5-5

6,144

4,204

1,801

48-1

38-7

23-8

Summa

1,032

100-0

12,772

10,832

7,576

lOOo

100 o

100-o

Örebro län.

Örebro.

T. o. m. 4''99 kr.....

4,461

630

8,393

8,393

8,393

9-2

11-8

17-1

500—14-99 » . . . .

1,443

20-3

11,690

11,690

11,690

12-7

16-5

23-8

15 00—29-99 » . . . .

530

7-5

11,583

11,583

10,387

12-6

16-3

21-2

30-00—49-99 j . . . .

292

4-1

10,906

10,906

6,756

11-9

15-4

13-8

50-00 kr. och däröfver . .

359

51

49,200

28,400

11,800

53-6

400

24-1

Summa

7,085

lOOo

91,772

70,972

49,026

100 o

lOOo

100 o

Askersund.

T. o. m. 4-9 9 kr.....

382

71-1

599

599

599

12-6

14-4

19-5

500—14-99 » . . . .

74

13-8

607

607

607

12-7

14-6

19-8

15-00—29-99 > . . . .

43

8-0

913

913

834

19-2

22-0

27-2''

3000—49-99 » . . . .

21

3-9

831

831

494

17-5

20o

16-1

50"00 kr. och däröfver . .

17

3-2

1,812

1,204

532

38-0

29-0

174

Summa

537

lOOo

4,762

4,154

3,066

lOOo

100-0

lOOo

Bill. till Biksd.

Prof.

1907.

1 Sami

1 Afd.

22 Häft.

16

122 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

Talj. 2 A (forts.). Röstägande m. m. inom stadsTtommunerna.

Stad

Röstägande.

Sammanlagdt rösttal.

Rösttal i %.

och

j bevillningsgrupper.

Antal.

I %.

Enligt det
oreducerade
rösttalet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

förslaget.

Enligt
det ore-ducerade
rösttalet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

för-

slaget.

Nora.

T. o. in. 4''99 kr.....

236

52-9

457

457

457

8-6

8-9

12-8

5-00—1499 » . . . .

120

26-9

971

971

971

18-2

18-8

27-1

15-00—29-99 > . . . .

43

9-6

962

962

848

18-1

18-7

23-6

30-00—49-99 > . . . .

20

4-5

749

749

462

14-1

14-5

12-9

5000 kr. och däröfver . .

27

6-1

2,181

2,016

848

41-0

39-1

23-6

Summa

446

lOOo

5,320

5,155

3,586

100 o

lOOo

100 0

Lindesberg.

T. o. m. 4 99 kr.....

396

60-5

697

697

697

10-0

11-9

16-6

5-00—14-99 > . . . .

173

26-4

1,390

1,390

1,390

19-9

23-6

33-2

1500—29-99 » . . . .

35

5-3

743

743

668

10-7

12-6

15-9

3000—49-99 ....

25

3-8

913

913

574

13-1

15-5

13-7

50''00 kr. och däröfver . .

26

4-0

3,228

2,140

865

46-3

36-4

20-6

Summa

''

655

100-0

6,971

5,8S3

4,194

1000

100-0

lOOo

:

Västmanlands län.

Västerås.

T. o. m. 4-99 kr.....

1,965

54-5

4,011

4,011

4,011

9-2

11-2

15-5

500—14-99 » . . . .

1,070

29-7

8,264

8,264

8,264

19-0

23-2

31-9

1500—29-99 » . . . .

261

7-2

5,662

5,662

5,080

13-0

15-9

19-6 j

30-00—49-99 » . . . .

140

3-9

5,153

5,153

3,227

11-9

14 5

12-5 I

50 00 kr. och däröfver . .

169

4-7

20,338

12,532

5,306

46-9

35-2

20-5 j

Summa

3,605

lOOo

43,428

35,622

25,888

lOOo

lOOo

100-0

Sala.

'' T. o. m. 4-99 kr.....

1,331

70-3

2,317

2,317

2,317

13-5

16-8

22-8

5-00—14-99 » .....

353

18-6

2,863

2,863

2,863

16-7

20-8

28-1

15-00—29-99 > . . . .

95

50

1,937

1,937

1,804

11-3

14-1

17-7

30-00—49-99 » . . . .

58

3-1

2,171

2,171

1,341

12-7

15-7

13-2

50''00 kr. och däröfver . .

56

3-0

7,864

4,492

1,853

45-8

32-6

18-2

Summa

1,893

100-o

17,152

13,780

10,178

1000

100 o

100-o

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29. 123

Tab. 2 A (forts.). Böstägande m. m. inom stadskommunema.

Stad

Röstägande.

Sammanlagdt rösttal.

Rösttal i %

och

bevillningsgrupper.

Antal.

I y

Enligt det
oreducerade
rösttalet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

förslaget.

Enligt
det ore-ducerade
rösttalet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt {
för- |
slaget. |

Köping.

T. o. m. 4-99 kr.....

858

62*7

1,754

1,754

1,754

10-6

13-7

19-6

5-00—14-99 » . . . .

327

23-9

2,550

2,550

2,550

15-5

19-9

28-5

. 1500—29-99 > . . . .

69

50

1,519

1,519

1,361

9-2

11-9

15-2

30-00—49-99 > . . . .

50

3-7

1,837

1,837

1,152

11-1

14-3

12-9

50''00 kr. och däröfver . .

64

4-7

8,849

5,147

2,129

53''6

40-2

23-8

Summa

1,368

100 o

16,509

12,807

8,946

1000

100 0

100-o

Arboga.

T. o. m. 4''99 kr.....

840

65-5

1,541

1,541

1,541

10''8

14-3

19-9

5-00—14-99 » . . . .

281

21-9

2,224

2,224

2,224

15-7

20 G

28-7

1500—29-99 > . . . .

74

5-7

1,642

1,642

1,459

11-6

15-2

18-8

3000—49-99 » . . . .

42

3-3

1,602

1,602

972

11-3

14-9

12-0

5000 kr. och däröfver . .

46

3-6

7,196

3,778

1,548

50-6

35-0

20-0

Summa

1,283

100-0

14,205

10,787

7,744

lOOo

lOOo

lOOo

Kopparberg» lön.

Falun.

T. o. m. 4 99 kr.....

1,545

55''3

3,194

3,194

3,194

6-2

9-8

14 i

5-00—14-99 » . . . .

698

25-0

5,596

5,596

5,596

10-8

17-3

25-2

15-00—29-99 > . . . .

233

8-3

5,030

5,030

4,547

9-7

15-5

20-5

30-00—49-99 > . . . .

148

5-3

5,574

5,574

3,435

10-7

17-2

15-4

50-00 kr. och däröfver . .

169

6-1

32,512

13,019

5,446

62-6

40-2

24-5

Summa

2,793

100-0

51.906

32,413

22,218

lOO-o

lOOo

1OO-0

Säter.

T. o. m. 4''99 kr.....

140

66-3

263

263

263

12-3

17-5

19-8

500—14-99 > . . . .

37

17-5

279

279

279

13-0

18-5

210

15-00—29-99 > . . . .

20

9-5

418

418

376

19-6

27-8

28-3

30-00—49-99 » . . . .

5

2-4

167

167

112

7-8

11-1

8-4

50''00 kr. och däröfver . .

9

4-3

1,012

378

300

47-3

25-1

22-5

Summa

211

100-o

2,139

1,505

1,330

100 o

lOOo

100 o

124 Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 29.

Tab. 2 A (forts.). Röstägande m. m. inom stadskommunerna.

Stad

Eöstä

gande.

Sammanlagdt rösttal.

Bösttal i %

och

bevillningsgrupper.

Antal.

I tf.

Enligt det
oreducerade
rösttalet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

förslaget.

Enligt
det ore-ducerade
rösttalet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

för-

slaget.

Hedemora.

T. o. in. 4’99 kr.....

376

63-4

602

602

602

9-8

ll-o

15-9 i

5-00—14-99 j ....

128

21-6

1,009

1,009

| 1,009

16-3

18-4

26-6 !

15-00—29-99 » ....

37

6-2

832

832

732

13*5

15-2

19-3

30-00—49-99 > ....

26

4-4

1,045

1,045

612

16-9

19-1

16-1

50 00 kr. och däröfver . .

26

4-4

2,688

1,986

836

43-5

363

22-1

Summa

593

100-O

6.176

5,474

3,791

100 o

lOO-o

lOOo

Gäffieborg-s län.

Gäjle.

T. o. m. 4 99 kr.....

5,323

59-5

11,686

11,686

11,686

9-9

13-4

18-6

5-00—14-99 j . . . .

2,234

250

17,829

17,829

17,829

15-1

20-5

28-3

15-00—29-99 3 . . . .

668

7-5

14,363

14,363

13,032

12-2

16*5

20-7

30-00—49-99 » . . . .

330

3-7

12,501

12,501

7,668

10-6

14-4

12-2

50‘00 kr. och däröfver . .

384

4-3

61,632

30,700

12,719

52-2

35-2

20-2

Summa

8,939

100o

118,011

87,079

62,934

100-o

100 0

lOOo

Söderhamn.

T. o. m. 4 99 kr.....

2,439

68-7

4,836

4,836

4,836

12-2

18-3

24-5

5-00—14-99 3 . . . .

714

20-1

5,373

5,373

5,373

13-5

20-3

27-2

15-00—29-99 » .. ..

194

5-5

4,218

4,218

3,802

10-6

16-0

19-2

30-00—49-99 » . . . .

103

2-9

3,868

3,868

2,384

9-7

14-fi

12-1

50''00 kr. och däröfver . .

99

2-8

21,462

8,158

3,348

54-0

30-8

170

Summa

3,549

100-0

39,757

26.453

19,743

100-o

100-o

lOO-o

Hudiksvall.

T. o. m. 4''99 kr.....

881

591

1,679

:

1,679 ;

1,679

7-4

10-3

14*9

5-00—14-99 * . . . .

320

21-5

2,574

2,574

2,574

11-3

15-8

22-9

15-00—29-99 » . . . .

132

8-9

2,929

2,929 j

2,608

12-8

18-0

23-2

3000—49-99 > . . . .

75

5-0

2,792

2,792 j

1,736

12-2

17-1

15-4

50’00 kr. och däröfver . .

82

5-6

12,854

6,323 j

2,648

56-3

38-8

23-6

Summa

1.490 |

100-o

22,828 j

16,297 |

11,245

100o

1CO-0

100- n

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29. 125

Tab. 2 A (forts.). Röstägande m. in. inom stadsJcommunerna.

Stad

Röstägande

Sammanlagdt rösttal.

Rösttal i tf.

och

bevillningsgrupper.

Antal.

I tf.

Enligt det
oreducerade
rösttalet.

Enligt

nuvarande

bestäm-

melser.

Enligt

förslaget.

Enligt
det orc-ducerade
rösttalet.

Enligt

nuvarande

bestäm-

melser.

Enligt

för-

.slaget. j

Yästernorrliiuds län.

Härnösand.

T. o. m. 4''99 kr.....

1,336

57-4

2,232

2,232

2,232

5-8

8-2

12-1

5-00—14-99 > . . . .

487

20-9

4,023

4,023

4,023

10-4

14-7

21-9

15-00—29-99 » . . . .

225

9-7

4,794

4,794

4,360

12-4

17-5

23-7

30-00—49-99 » . . . .

141

6-1

5,439

5,439

3,292

14-1

19-9

17-9

5000-kr. och däröfver .

138

5-9

22,067

10,868

4,495

57-3

39-7

24-4

Summa

2,327

1C00

38,555

27,356

18,402

100 0

lOOo

100 o

Sandsvall.2)

T. o. m. 4 99 kr.....

2,470

59-6

4,692

4,692

4,692

6-2

9-1

13-9

5 00—14-99 > . . . .

786

18-9

6,774

6,774

6,774

8-9

13-1

200

15 00—29-99 > . . . .

376

9-1

8,199

8,199

7,369

108

15-8

21-8

30-00—49-99 > . . . .

218

5-3

8,047

8,047

5,031

10-6

15-5

14-9

50 00 kr. och däröfver .

295

7-1

48,190

24,121

9,923

63-5

46-5

29-4

Summa

4,145

100 o

75,902

51,833

33,789

100 o

100-0

lOOo

Örnsköldsvik.

T. o. m. 4 99 kr.....

369

47-8

931

931

931

64

8-9

13-2

5-00—14-99 » . . . .

233

30-2

1,885

1,885

1,885

13-0

180

26-7

1500—29-99 > . . . .

66

8-6

1,423

1,423

1,291

9-8

135

18-3

30-00—49-99 > . . . .

49

6-3

1,832

1,832

1,135

12-6

17-4

16-1

50 00 kr. och däröfver .

55

7-1

8,449

4,436

1.809

58-2

42-2

25-7

Summa

772

lOOo

14,520

10,507

7,051

100 o

100 o

lOOo

Jämtlands län.

Östersund.

T. o. m. 4 99 kr.....

884

44-4

1,645

1,645

1,645

4-4

5-7

8-4

500—14-99 > . . . .

575

28-9

5,079

5,079

5,079

13-7

17-6

26-0

1500—29-99 > . . . .

237

11-9

5,217

5,217

4,666

14-1

18-1

23-9

30-00—49-99 » . . . .

149

7-5

5,736

5,736

3,476

15-5

19-8

17-8

50’00 kr. och däröfver .

146

7-3

19,408

11,224

4,670

52-3

38-8

23-9

Summa

1,991

lOO-o

37,0S5

28,901

19,536

1000

lOOo

lOOo

126 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

Tab. 2 A (forts.). Röstägande m. m. inom stadsJcommunerna.

Stad

Röstägande.

Sammanlagdt rösttal.

Rösttal i %.

''

och

bevillningsgrupper.

i

Antal.

I *

Enligt del
oreducerade
rösttalet.

Enligt

nuvarande

bestäm-

melser.

Enligt

förslaget.

Enligt
det ore-ducerade
rösttalet.

Enligt

nuvarande

bestäm-

melser.

Enligt
för-slaget. j

Västerbottens län.

Umeå.

T. o. m. 4-99 kr.....

566

47*2

1,091

1,091

1,091

5-5

6*5

''

9-8

5-00—14-99 » . . . .

329

27-4

2,723

2,723

2,723

13-7

16-3

24-4

15-00—29-99 .....

131

10-9

2,812

2,812

2,551

14-1

16-9

22-9

j 30-00-49-99 .....

80

6-7

3,024

3,024

1,856

15-2

18-1

16-6

j 50'' 00 kr. och däröfver .

93

7-8

10,257

7.048

2.941

51-5

42-2

26-3

Summa

1,199

lOO-o

19,907

16,698

11,162

100 0

lOOo

100 0 :

Skellefteå.

T. o. m. 4 99 kr.....

131

38-0

247

247

247

2-7

3*6

I

5 9

500—14-99 .....

83

240

713

713

713

7-7

10-5

16-9

15-00—29-99 .....

55

15-9

1,212

1,212

1,079

13-2

17-8

25-G

3000—49-99 .....

33

9-6

1,256

1,256

769

13-6

18-4

18-2 |

50 00 kr. och däröfver .

43

12-5

5,789

3,382

1,411

62-8

49-7

33-4

Summa

345

1000

9,217

6,810

4,219

1000

100 0

lOOo

Norrbottens län.

Luleå.

j T. o. m. 4 99 kr.....

1.390

52-7

3,416

3,416

3,416 |

8-3

11-2

15-8

500—14-99 .....

735

27-9

5,935

5,935

5,935

14-4

19-5

27 4

15-00—29-99 .....

233

8-8

5,102

5,102

4,596

12-4

16-7

21-2

30-00—49-99 .....

142

5-4

5,258

5,258

3,278

12-7

17-3

151

50-00 kr. och däröfver .

136

5*2

21.506

10,736

4,441

52-2

35-3

20B

Summa

2,636

lOO-o

41,217

30,447

21,666

lOOo

100 0

lOO o i

Piteå.

T. 0. m. 4 99 kr.....

475

601

837

837

837

8-8

10-2

J

5-00—14-99 .....

174

22-0

1,410

1,410

1,410

14-8

17-2

24-8 ''

1500—29-99 .....

66

8-3

1,480

1,480

1,305

15-6

18-1

23-0

30-00—49-99 .....

34

4-3

1,250

1,250

782

13-1

15-3

13-8

50 00 kr. och däröfver .

42

53

4,541

3,213

1,342

47-7

39-2

23-7 :

Summa

791

lOOo

9,518

8,190

5,676

100 0

lOOo

100o

Kung!. Maj: t a Nåd. Proposition N:o 2.9. 127

Tub. 2 A (forts.). Röstägande m. m. inom stadslcommunerna.

Stad

Röstägande.

Sammanlagdt rösttal.

Rösttal i %.

och

bcvillningsgrupper.

Antal.

I *

Enligt det
oreduceradc
rösttalet.

Enligt

nuvarande

bestäm-

melser.

Enligt

förslaget.

Enligt
det ore-ducerade
rösttalet.

Enligt

nuvarande

bestäm-

melser.

Enligt |
för- [
slaget. |

Haparanda.

T. o. m. 4 99 kr.....

161

45-5

312

312

312

50

5-8

9-0 1

5-00—14-99 > . . . .

101

28-5

869

869

869

14-0

16-1

24-9

15-00—29-99 » . . . .

33

9-3

732

732

654

11-8

13-6

18-8

30-00—49-99 » ....

28

7-9

1,076

1,076

653

17-4

20-0

18-8 i

50 oo kr. och däröfver .

31

8-8

3.214

2,394

994

51-8

44-5

28-5 |

Summa

1

354

100 o

6,203

5,383

34S2

100 o

lOOo

100-o

Samtliga

stadskommuuer.9)

T. o. m. 4-99 kr.....

168,174

56-0

331,556

331,556

331,556

6-1

8-8

13-3

5-00—14-99 » . . . .

68,612

22-8

570,525

570,525

570,525

10-4

15-2

22-9

15-00—29-99 > . . . .

27,104

9-0

591,604

591,602

532,075

10-8

15-8

21-3

3000—49-99 .....

15,860

5-3

598,093

597,886

368,041

10-9

15-9

14-8

5O"00 kr. och däröfver .

20,728

6-9

3,378,724

1.663,609

689,304

61-8

44-3

27-7

Summa

300,47S

100-0

5,470,502

3,755,178

2,491,501

lOO-o

100 o

lOOo

Tab. 2 B. Jämviktsgränser.8)

Stad.

Enligt
det ore-duce-rade
röst-talet.

Enligt

nuva-

rande

bestäm-

melser.

Enligt

för-

slaget.

Stad.

Enligt
det ore-duce-rade
röst-talet.

Enligt

nuva-

rande

bestäm-

melser.

Enligt
för- |
slaget, i

Stockholm. *1

l:a valkretsen.
Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.

305

34

20

2:a valkretsen.

Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.

231

52

29

] Motsvarande inkomst . . kr.

30.500

3,400

2,000

Motsvarande inkomst . . kr.

23,100

5,200

2,900

! Antal röstägande ofvan gränsen

96

1,223

2,237

Antal röstägande ofvan gränsen

186

1,050

1,885

} D:o i % af hela antalet röst-ägande .........

0-7

8-6

15-7

D:o i tf af hela antalet röst-ägande .........

1-5

8-6

15-5

128 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

Pal. 2 B (forts.). Jämvikts gränser inom stadskommunerna.

Enligt
det ore-

Enligt

Enligt

för-

slaget.

Enligt

Enligt

Stad.

duce-rade
■ TÖst-! takt.

nuva-

rande

bestäm-

melser.

Stad.

duce-j rade
; röst-: talet.

nn va-rande
bestäm-melser.

Enligt

för-

slaget.

i

3:e valkretsen.

1

Vaxholm.

Jämviktsgräns . . bevilln.-kr

135

52

29

Jämviktsgräns . . bevilln.-kr

37

27

20

Motsvarande inkomst . . kr.

13,500

5,200

2,900

Motsvarande inkomst . . kr.

3,700

2,700

2,000j

Antal röstägande ofvan gränsen

591

1,820

3,236

Antal röstägande ofvan gränsen

49

68

107!

j D:o i % af hela antalet röst-! ägande .........

3l

9-5

16-9

D:o i % af hela antalet röst-ägande ..........

7-4

10-3

’

16-2j

4:e valkretsen.

Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.

*

108

64

40

Norrtälje.

Motsvarande inkomst . . kr.

10.800

6,400

4.000

Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.

26

24

13

Antal röstägande ofvan gränsen

1,198

2.354

3.820

Motsvarande inkomst . . kr.

2,600

2,400

l,600j

D:o i % af hela antalet röst-

Antal röstägande ofvan gränsen

79

89

140!

ägande ..........

6-3

12-3

19-9

D:o i % af hela antalet röst-

i

ägande ..........

7-6

8-6

IS ö!

5:e valkretsen.

Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.

50

29

19

Östhammar.

i

Motsvarande inkomst . . kr.

5,000

2,900

1,900

Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.

27

22

20

Antal röstägande ofvan gränsen

943

1,865

3,186

Motsvarande inkomst . . kr.

2,700

2,200

2,000;

D:o i % af hela antalet röst-ägande ..........

4-0

7-9

13-4

Antal röstägande ofvan gränsen
D:o i % af hela antalet röst-

21

25

1

311

Hela staden.

ägande .........

8-7

103

12-8

| Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.

125

50

27

:

j Motsvarande inkomst . . kr.

12.500

5,000

2,700

Öregrund.

1

Antal röstägande ofvan gränsen

2,558

7,887

14.212

Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.

14

12

11:

j D:o i'' % af hela antalet röst-

Motsvarande inkomst . . kr.

1,700

1,500

1,400

ägande ..........

1

2-9

8-9

16-1

Antal röstägande ofvan gränsen
D:o i % af hela antalet röst-

30

34

39

Stockholms län.

ägande ..........

9-3

10 6

12 1

Södertälje.2)

Sigtuna.

Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.

40

25

16

Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.

21

13

121

Motsvarande inkomst . . kr.

4,000

2,500

1,800

Motsvarande inkomst . . kr.

2,100

1,600

1,500]

Antal röstägande ofvan gränsen

100

206

329

Antal röstägande ofvan gränsen

16

24

25

D:o i % af hela antalet röst-

D:o i % af hela antalet röst-1

ägande . . .......

4''3

8-8

14-1

ägande..........|

7-4

Ilo

ll-s!

Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 2it. 129

Talj. 2 B (forts.). Jämviktsgrånger inom stadskommunerna.

Stad.

Enligt
det ore-duce-rade
röst-talet.

Enligt

nuva-

rande

l^st&m-

melser.

Enligt

för-

slaget.

Stad.

Enligt
det ore-duce-rade
röst-talet.

Enligt

nuva-

rande

bestäm-

melser.

|

Enligt

för-

slaget.

Uppsala län.

Strängnäs.

Uppsala.*)

Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.

40

35

23

Järn viktsgräns . . bevilln.-kr.

55

44

26

Motsvarande inkomst . . kr.

4,000

3,500

2,300

i Motsvarande inkomst . . kr.

5.500

4,400

2,600

Antal röstägande ofvan gränsen

51

58

97

j Antal röstägande ofvan gränsen

348

493

845

D:o i c/o af hela antalet röst-ägande ..........

8-8

100

16-7

1 D:o i ‘i af hela antalet röst-

ägande ..........

6-5

9-2

15-8

Mariefred.

Enköping.

Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.

26

24

17

| Järn viktsgräns . . bevilln.-kr.

47

31

18

Motsvarande inkomst . . kr.

2,600

2,400

1,800

! Motsvarande inkomst . . kr.

4,700

3,100

1,800

Antal röstägande ofvan gränsen

27

33

46

Antal röstägande ofvan gränsen

57

79

142

D:o i % af hela antalet röst-

D:o i % af hela antalet röst-

ägande ..........

6-8

8-3

11-6

ägande ..........

4''7

6-5

ilo

Trosa.

Södermanlands län.

Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.

30

19

12

Nyköping.

Motsvarande inkomst . . kr.

3,000

1,900

1,500

Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.

52

35

21

Antal röstägande ofvan gränsen

15

24

29

Motsvarande inkomst . . kr.

5,200

3,500

2,100

D:o i % af hela antalet röst-

Antal röstägande ofvan gränsen

101

168

291

ägande ..........

60

9-7

11 7

, l):o i % af hela antalet röst-

ägande ..........

4''9

8-2

14-2

.

Östergötlands län.

Eskilstuna.''2)

Linköping.s)

Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.

46

27

18

Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.

53

42

26

Motsvarande inkomst . . kr.

4,600

2,700

1,800

Motsvarande inkomst . . kr.

5,300

4,200

2,600

Antal röstägande ofvan gränsen

188

353

607

Antal röstägande ofvan gränsen

191

286

479

D:o i % af hela antalet röst-

D:o i * af hela antalet röst-

ägande ..........

5-2

9-7

16-7

ägande ..........

7-4

11 1

18-6

Torshälla.

Norrköping.4)

i

Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.

15

13

11

Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.

70

39

22

Motsvarande inkomst . . kr.

1,800

1,600

1,400

Motsvarande inkomst . . kr.

7,000

3,900

2,200

Antal röstägande ofvan gränsen

46

53

71

Antal röstägande ofvan gränsen

393

822

1,474

D:o i % af hela antalet röst-

ilo i % af hela antalet röst-

ägande ..........

8-5

9-8

131

ägande ..........

3-5

7-4

13-3

Bih. till Riksd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 22 Håft. 17

ISO

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

Tab. 2 B (forts.). Jämvildsgränser inom stadskommunerna.

Enligt
det ore-

Enligt

nnva-

Enligt

Enligt
det ore-

Enligt

nuva-

Enligt

Sta d.

rade

röst-

talet.

rande

för-

Stad.

rade

röst-

talet.

rande

för-

bestäm-

melser.

slaget.

bestäm-

melser.

slaget.

Söderköping.

Eksjö.

Jämviktsgräng . . bevilln.-kr.

37

32

20

Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.

43

38

22!

Motsvarande inkomst . . kr.

3,700

3,200

2.000

Motsvarande inkomst . . kr.

4,300

3,800

2.200!

Antal röstägande ofvan gränsen

33

41

68

Antal röstägande ofvan gränsen

76

84

142!

D:o i % af hela antalet röst-

D:o i % af hela antalet röst-

ägande ..........

6-7

8-3

13''8

ägande .........

8-3

91

15-4

Motala.

Grenna.

Järn viktsgräns . . bevilln.-kr.

43

30

21

Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.

18

17

14;

Motsvarande inkomst . . kr.

4,300

3,000

2,100

Motsvarande inkomst . . kr.

1,800

1,800

1,700

Antal röstägande ofvan gränsen

50

85

138

Antal röstägande ofvan gränsen

33

36

45j

D:o i % af hela antalet röst-ägande ..........

5-5

9-3

15-1

D:o i % af hela antalet röst-ägande ..........

10''2

11*1

13-9

Vadstena.

Kronobergs län.

Jämviktsgräng . . bevilln.-kr.

31

30

20

Växjö.

Motsvarande inkomst . . kr.

3,100

3,000

2,000

Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.

56

42

28!

Antal röstägande ofvan gränsen

49

53

84

Motsvarande inkomst . . kr.

5,600

4,200

2,800!

D:o i % af hela antalet röst-

Antal röstägande ofvan gränsen

114

168

281

ägande ..........

7-1

7-6

12-1

D:o i % af hela antalet röst-

ägande ..........

7-9

11-7

19-6

Skeninge.

Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.

19

18

12

Kalmar län.

Motsvarande inkomst . . kr.

1,900

1,800

1,500

Kalmar.

Antal röstägande ofvan gränsen

30

36

49

Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.

61

37

22:

D:o i % af hela antalet röst-

8-0

Motsvarande inkomst . . kr.

6,100

3,700

2,200

i

ägande ..........

6*7

10-9

Antal röstägande ofvan gränsen
D:o i % af hela antalet röst-

128

252

444;

Jönköpings län.

ägande ..........

4-6

91

16 1 j

Jönköping.

Oskarshamn.

Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.

64

40

23

Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.

59

33

22;

Motsvarande inkomst . . kr.

6,400

4,000

2,300

Motsvarande inkomst . . kr.

5,900

3,300

2,200

Antal röstägande ofvan gränsen

206

396

695

Antal röstägande ofvan gränsen

62

127

221;

D:o i % af hela antalet röst-

D:o i % af hela antalet röst-

ägande ..........

5-1

9-8

17-2

ägande ..........

4-0

8 M

14-3

Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 20.

Tab. 2 B (forts.). Jämvildsgränser inom stadskommunerna.

131

Stud.

Enligt
det ore-duce-rade
röst-tulct.

Enligt
nuva-rande
:>e»tiim-|
melser. j

Enligt

för-

slaget.

Sta d.

Enligt
ictore-duce-rade
röst-talet.

Enligt

nuva-

rande

bestäm-

melser.

Enligt;

för-

slaget.''

Västervik.

Ronneby.

;

J äiaYiktsgrän» . . bcvilln.-kr.

55

27

18

Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.

42

so

20

Motsvarande inkomst .

• kr''

5,500

2,700

1,800

Motsvarande inkomst .

. kr.

4,200

3,000

2,000

Antal röstägande ofvan gränsen

58

141

235

Antal röstägande ofvan gränsen

48

74

125

: D:o i % af hela antalet röst-

D:o i < af hela antalet röst-

ägande .......

. . .

ilo

7-2

12-0

ägande .......

5-8

8-9

15-0

Vimmerby.

Karlshamn.

| Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.

35

30

20

Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.

65

38

24

Motsvarande inkomst .

. kr.

3,500

3,000

2,000

Motsvarande inkomst ..

. kr.

6,500

3,800

2,400

Antal röstägande ofvan gränsen

30

40

63

Antal röstägande ofvan gränsen

84

162

286

i D:o i % af hela antalet röst-

D:o i % af hela antalet röst-

ägande .......

. . .

6-2

8''3

13*1

ägande .......

4-7

91

16o

Borgholm.

Sölvesborg.

j Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.

37

29

21

Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.

48

34

20

! Motsvarande inkomst .

. kr.

3,700

2,900

2,100

Motsvarande inkomst .

. kr.

4,800

3.400

2,000

i Antal röstägande ofvan gränsen

21

26

38

Antal röstägande ofvan gränsen

36

59

95

T):o i % af hela antalet röst-

ägande .......

7''8

9-6

14-1

D:o i % åt hela antalet röst-ägande ..........

6-7

11-0

17-8

(jottlands län.

.

Visby.

Kristianstads län

Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.

48

36

22

Kristianstad.

Motsvarande inkomst .

. kr.

4,800

3,600

2,200

Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.

68

49

30

j Antal röstägande ofvan gränsen

125

185

318

Motsvarande inkomst .

. kr.

6,800

4,900

3,000

D:o i % af hela antalet röst-

5-4

7-9

13-6

Antal röstägande ofvan gränsen

143

245

414

D:o i % af hela antalet röst-

ägande .......

5-9

10-1

17-1

Blekinge län.

Karlskrona.

Simrishamn.

Jämviktsgräns . . bevilln.-kr

1 35

26

18

Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.

53

40

22

Motsvarande inkomst .

. kr

3,500

2,600

1,800

Motsvarande inkomst .

. kr

5,300

4,000

2,200

Antal röstägande ofvan gränsen

451

652

1,059

Antal röstägande ofvan gränsen

31

42

76

D:o i % af hela antalet röst-

D:o i % af hela antalet röst-

ägande .......

1 6-7

9-6

15-6

ägande .......

4-8

6''5

. 11-8

132 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

Tab. 2 B (forts.). Jämviktsgränser inom stadskommunerna.

Stad.

Enligt
detore-! duce-rade
| röst-i talet.

1

Enligt

nuva-

rande

bestäm-

melser

Enligt

för-

slaget.

Stad.

j Enligt
det ore-i duce-I rade
; röst-talet.

Enligt

nuva-

rande

bestäm-

melser

Enligt

för-

slaget.

Ängelholm.

Ystad.

i

j Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.

41

31

20

Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.

73

35

21

j Motsvarande inkomst . . kr.

4,100

3,100

2,000

Motsvarande inkomst . . kr.

7,300

3,500

2,100j

[ Antal röstägande ofvan gränsen

61

92

150

Antal röstägande ofvan gränsen

87

230

403;

D:o i % af hela antalet röst-

D:o i % af hela antalet röst-

'' ägande ..........

6*4

9-7

15-8

ägande ..........

3-5

9-3

16 3

Malmöhus län.

Trelleborg.

Jämviktsgräns . . hevilln.-kr.

55

38

23

Malmö.6)

Motsvarande inkomst . . kr.

5,500

3,800

2,300

! Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.

77

37

20

Antal röstägande ofvan gränsen

66

117

203

| Motsvarande inkomst . . kr.

7.700

3,700

2,000

D:o i % af hela antalet röst-

j Antal röstägande ofvan gränsen

683

1.610

2,956

ägande..........

5*7

10*1

17-5

i D:o i % af hela antalet röst-

ägande ..........

3-6

8-4

15-5

Skanör med Falsterbo.

1

Jämviktsgräns . . hevilln.-kr.

12

11

11

Lund.

Motsvarande inkomst . . kr.

1,500

1.400

1,400

Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.

55

40

23

Antal röstägande ofvangränsen

37

39

44

Motsvarande inkomst . . kr.

5,500

4,000

2,300

D:o i % af hela antalet röst-

Antal röstägande ofvan gränsen

269

433

749

ägande ..........

10-3

10-9

12-3

D:o i % af hela antalet röst-

ägande..........

5-9

9-5

16-4

Hallands lön.

Landskrona.

Halmstad.

Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.

53

33

18

Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.

54

38

23

Motsvarande inkomst . . kr.

5,300

3.300

1,800

Motsvarande inkomst . . kr.

5,400

3,800

2,300

Antal röstägande ofvan gränsen

174

328

579

Antal röstägande ofvangränsen

183

294

517

D:o i % af hela antalet röst-

D:o i % af hela antalet röst-

ägande ..........

4-5

8-6

151

ägande..........j

5''8

9-4

164

Hälsingborg.6)

Laholm.

Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.l

89

43

25

Jämviktsgräns . . bevilln.-kr. |

34

26

‘ 18

Motsvarande inkomst . . kr.|

8,900

4,300

2,500

Motsvarande inkomst . . kr.

3,400

2,600

1.800

Antal röstägande ofvan gränsen j

217

588

1,042

Antal röstägande ofvangränsen)

28

35

56

D:o i % af hela antalet röst-

D:o i % af hela antalet röst-!

i

ägande..........|

3*4

9-3

16-5

ägande..........!

6-1

7-7

12-31

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29. 133

Talj. 2 B (forts.). Jämviktsgränser inom städs kommuner na.

Stad.

Enligt
det ore-duce-rade
röst-talet. -

Enligt

nuva-

rande

bestäm-

melser.

Enligt

för-

slaget.

Stad.

Enligt
det ore-duce-rade
röst-talet.

Enligt

nuva-

rande

bestäm-

melser.

Enligt

för-

slaget.

Falkenberg.

Göteborg: 3:e valkretsen.

Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.

53

34

19

Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.

36

31

22

Motsvarande inkomst . . kr.

5,800

3,400

1,900

Motsvarande inkomst . . kr.

3,600

3,100

2,200i

Antal röstägande ofvan gränsen

35

59

104

Antal röstägande ofvan gränsen

677

861

1.409''

D:o i % af hela antalet röst-

D:o i % af hela antalet röst-

ägande ..........

J-i

6''9

121

ägande..........

6-9

8-7

14 3!

Varberg.

Göteborg''1): Hela staden.

Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.

45

33

19

Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.

119

48

27 j

Motsvarande inkomst . . kr.

4,500

3,300

1,900

Motsvarande inkomst . . kr.

11.900

4.800

2.700

Antal röstägande ofvan gränsen

80

114

196

Antal röstägande ofvan gränsen

867

2,610

4,604

D:o i % af hela antalet röst-

ägande..........

59

8-4

14-4

D:o i % af hela antalet röst-

ägande..........

2-9

8-7

154 i

Kungsbacka.

j Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.

43

39

24

Kungälf.

Motsvarande inkomst . . kr.

4.300

3,900

2,400

Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.

43

25

18

! Antal röstägande ofvan gränsen

36

31

59

Motsvarande inkomst . . kr.

4,300

2,500

1,800

D:o i % af hela antalet röst-

Antal röstägande ofvan gränsen

17

30

47

ägande..........

10-9

130

24-8

D:o i % af hela antalet röst-

ägande..........

5l

91

14-2

Göteborgs och Bohus län.

Marstrand.

Göteborg: l:a valkretsen.

„

Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.

25

20

15

1 Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.

397

54

|

Motsvarande inkomst . . kr.

2,500

2,000

1,800]

Motsvarande inkomst . . kr.

39,700

5.400

3,000

Antal röstägande ofvan gränsen

37

48

70i

! Antal röstägande ofvan gränsen

84

717

1,289

D:o i af hela antalet röst-

j D:o i % af hela antalet röst-

ägande..........

7-7

10o

14-g!

ägande ..........

lo

8-8

15-7

Göteborg: 2:a valkretsen.

Lysekil.

Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.

100

56

32

Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.

33

25

18

Motsvarande inkomst . . kr.

10,000

5,600

3,200

Motsvarande inkomst . . kr.

3,300

2,500

1.800

Antal röstägande ofvan gränsen

584

1,125

1,928

Antal röstägande ofvan gränsen

55

77

128

D:o i % af hela antalet röst-

D:o i % af hela antalet röst-

ägande ..........

4-9

9-5

16-2

ägande..........

5-7

7-9

13-2

134

Kanyl. Majits Nåd. Proposition N:o 29.

Tab. 2 B (forts.). Jämviktsgränser inom stadskommunernu

Stad.

Enligt
det ore-duce-rade
röst-talet.

Enligt

nuva-

rande

bestäm-

melser.

Enligt

för-

slaget.

Stad.

Enligt
det ore-duce-rade
röst-talet.

Enligt
nu va-rande
bestäm-melser.

Enligt

för-

slaget.

Uddevalla.

Ulricehamn.

Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.

60

36

19

Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.

45

38

22

Motsvarande inkomst . . kr.

6,000

3,600

1,900

Motsvarande inkomst . . kr.

4,500

3,800

2,200

Antal röstägande ofvan gränsen

85

170

302

Antal röstägande ofvan gränsen

27

34

58

D:o i % af hela antalet röst-ägande ..........

3*8

6-7

11-9

D-o i % af kela antalet röst-ägande ..........

6*4

8-0

13-7

Strömstad.

Åmål.

Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.

35

31

20

Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.

28

25

18

Motsvarande inkomst . . kr.

3,500

3,100

2,000

Motsvarande inkomst . . kr.

2,800

2,500

1,800

Antal röstägande ofvan gränsen

49

58

96

Antal röstägande ofvan gränsen

67

81

126;

D:o i % af kela antalet röst-ägande ..........

6-9

8-1

13''6

D:o i % af hela antalet röst-ägande ..........

7-4

9-0

14-0

Älfsborgs län.

Skaraborgs län.

Vänersborg.

Mariestad.

Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.

43

34

21

Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.

50

40

24!

Motsvarande inkomst . . kr.

4,300

3,400

2,100

Motsvarande inkomst . . kr.

5,000

4,000

2,400;

Antal röstägande ofvan gränsen

99

133

224

Antal röstägande ofvan gränsen

52

78

128;

D.o i % af kela antalet röst-ägande ..........

6-7

90

15-1

D:o i % af hela antalet röst-ägande ..........

55

8-3

13-6

Alingsås.

Lidköping.

Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.

41

31

22

Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.

45

35

21

Motsvarande inkomst . . kr.

4,100

3,100

2,200

Motsvarande inkomst . . kr.

4,500

3,500

2,100

Antal röstägande ofvan gränsen

60

80

132

Antal röstägande ofvan gränsen

74

113

186

D:o i % af kela antalet röst-ägande ..........

7-0

9-4

15*4

D:o i % af kela antalet röst-ägande ..........

5-3

8''2

13*4

Borås.

Skara.

i Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.

106

40

22

Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.

41

36

24

Motsvarande inkomst . . kr.

10,600

4,000

2,200

Motsvarande inkomst . . kr.

4,100

3,600

2 400

: Antal röstägande ofvan gränsen

195

259

470

Antal röstägande ofvan gränsen

77

90

148

D:o i % af hela antalet röst-ägande ....... . . .

5-1

6''8

12''4

D:o i % af hela antalet röst-ägande ..........

7-2

8-5

13''9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

Tub. 2 B (forts.). Jämviktsgränser inom stadslcommunerna.

I3r

Enligt
det ore-

Enligt

nuva-

Enligt

Enligt
det ore-

Enligt

nuva-

Enligt!

Sta d.

rade

röst-

tnlefc.

rande

för-

Stad.

rade

rande

för-

bestäm-

slaget.

bestäm-

slaget.

inelscr.

talet.

melser.

Skof de.

Filmstöd.

Järn viktsgräns . . bevilln.-kr.

57

45

27

Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.

47

36

21

Motsvarande inkomst . . kr.

5,700

4,500

2,700

Motsvarande inkomst . . kr.

4,700

3,600

2,100

Antal röstägande ofvan gränsen

75

112

192

Antal röstägande ofvan gränsen

63

86

148

D:o i % af hela antalet röst-

D:o i % af hela antalet röst-

ägande ..........

7''7

11 5

19-8

ägande ..........

6l

8-3

14-3

Hjo.

Örebro län.

Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.

55

33

23

Örebro.

.

Motsvarande inkomst . . kr.

5,500

3,300

2,300

Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.

55

35

21

Antal röstägande ofvan gränsen

15

34

56

Motsvarande inkomst . . kr.

5,500

3,500

2,100

D:o i % af hela antalet röst-ägande ..........

o*7

8-4

13-9

Antal röstägande ofvan gränsen
D:o i % af hela antalet röst-

296

531

941

Falköping.

ägande ..........

4-2

7-5

13-3

Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.

35

31

20

Askersund.

Motsvarande inkomst . . kr.

3,500

3,100

2,000

Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.

38

29

20

Antal röstägande ofvan gränsen

71

90

147

Motsvarande inkomst . . kr.

3.800

2,900

2,000

D:o i % af hela antalet röst-ägande ..........

7-5

9-5

15''5

Antal röstägande ofvan gränsen

D:o i °l af hela antalet röst-

30

40

63

ägande ..........

5''6

7''4

11''7

Värmlands län.

Karlstad.3)

Kora.

Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.

59

40

24

Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.

36

33

21

Motsvarande inkomst . . kr.

5,900

4.000

2,400

Motsvarande inkomst . . kr.

3,600

3,300

2,100

Antal röstägande ofvan gränsen

154

278

478

Antal röstägande ofvan gränsen

39

42

71

D:o i ^ af hela antalet röst-

D:o i % af hela antalet röst-

ägande ..........

4-8

8-6

14-9

ägande..........

8-7

9-4

15-9

Kristinehamn.

Lindesberg.

Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.

44

30

20

Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.

41

30

15

Motsvarande inkomst . . kr.

4,400

3,000

2,000

Motsvarande inkomst . . kr.

4,100

3,000

i.soo!

Antal röstägande ofvan gränsen

87

146

245

Antal röstägande ofvan gränsen

32

48

86|

D:o i % af hela antalet röst-

D:o i % af hela antalet röst-

ägande ..........

5-1

8-6

14-5

ägande ..........

4-9

7''3

13-1 j

136 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

Tab. 2 B (forts.). Jämviktsgränser inom stadskommunerna.

Stad.

Enligt
det ore-duce-rade
röst-talet.

Enligt

nuva-

rande

bestäm-

melser.

Enligt

för-

slaget.

Stad.

Enligt
det ore-dnce-rade
röst-talet.

Enligt
nn va-ran de
bestäm-melser.

Enligt

för-

slaget.

Västmanlands län.

Säter.

Västerås.

Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.

35

22

19

Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.

41

29

18

Motsvarande inkomst . . kr.

3,500

2,200

1,900

Motsvarande inkomst . . kr.

4,100

2,900

1.800

Antal röstägande ofvan gränsen

it

23

27

Antal röstägande ofvan gränsen

•200

314

530

D:o i % af hela antalet röst-

D:o i ?» af hela antalet röst-

ägande ..........

5*1

10-8

12-7

ägande ..........

55

8-7

14-7

Hedemora.

Sala.

Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.

44

35

22

Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.

40

27

14

Motsvarande inkomst . . kr.

4.400

3,500

2,200

Motsvarande inkomst . . kr.

4,000

2,700

1,700

Antal röstägande ofvan gränsen

35

44

74

Antal röstägande ofvan gränsen

72

123

216

D:o i % af hela antalet röst-

D:o i % af hela antalet röst-

ägande ..........

59

7''4

12-öj

ägande ..........

38

6''5

114

Gäfleborgs län.

Köping.

Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.

38

33

18

Gäfle.

Motsvarande inkomst . . kr.

5,800

3,300

1,800

Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.

54

29

181

Antal röstägande ofvan gränsen

54

96

174

Motsvarande inkomst . . kr.

5,400

2,900

1,800,

D:o i % af hela antalet röst-

Antal röstägande ofvan gränsen

334

726

1,269:

ägande..........

39

70

12-7

D:o i % af hela antalet röst-

ägande ..........

3-7

8l

14 21

Arboga.

Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.

51

29

18

Söderhamn.

Motsvarande inkomst . . kr.

5,100

2,900

1,800

Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.

68

25

13

Antal röstägande ofvan gränsen

45

89

156

Motsvarande inkomst . . kr.

6,800

2,500

1,600

D:o i % af hela antalet röst-ägande ..........

3-5

6-9

122

Antal röstägande ofvan gränsen

71

247

421

D:o i % af hela antalet röst-

ägande ..........

2*0

7-0

11-9

Kopparbergs län.

Falun.

Hudiksvall.

Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.

87

37

21

Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.

61

35

22

Motsvarande inkomst . . kr.

8,700

3,700

2,100

Motsvarande inkomst . . kr.

6,100

3,500

2,200

Antal röstägande ofvan gränsen

66

244

426

Antal röstägande ofvan gränsen

57

127

217.

D:o i % af hela antalet röst-

D:o i % af hela antalet röst-

ägande ...........

2-4

8''7

15 3

ägande ..........

3-8

8''5

14-6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:r 29. 137

Tab. 2 B (forts.). Jämviktsgränser inom stadslcommunerna.

Stad.

Enligt
det ore-duce-rade
röst-talet.

Enligt

nuva-

rande

bestäm-

melser.

Enligt

för-

slaget.

Stad.

Enligt
det ore-duee-rade
röst-talet.

Enligt

nuva-

rande

bestäm-

melser.

Enligt

för-

slaget.

Västernorrlands län.

Skellefteå.

Härnösand.

Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.

75

48

30

Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.

68

39

23

Motsvarande inkomst • . kr.

7,500

4,800

3,000

Motsvarande inkomst . . kr.

6,800

3,900

2,300

Antal röstägande ofvan gränsen

24

44

73

Antal röstägande ofvan gränsen

90

202

348

D:o i % af hela antalet röst-

70

12-8

21-2

D:o i % af hela antalet röst-

ägande ..........

3-9

8-7

15''0

Norrbottens län.

Sundsvall. 2)

Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.

91

43

25

Luleå.

Motsvarande inkomst . . kr.

9,100

4,300

2,500

Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.

54

31

20

Antal röstägande ofvan gränsen

140

334

606

Motsvarande inkomst . . kr.

5,400

3,100

2,000

D:o i Ja af hela antalet röst-

Antal röstägande ofvan gränsen

119

253

431

ägande ..........

3-4

8-1

14-6

D:o i % af hela antalet röst-

ägande ..........

4-5

96

16-4

Örnsköldsvik.

Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.

69

39

22

Piteå.

Motsvarande inkomst . . kr.

6,900

3,900

2,200

Antal röstägande ofvan gränsen

35

74

132

Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.

46

33

22

Motsvarande inkomst . . kr.

4,600

3,SOU

2,200

D:o i % af hela antalet röst-

ägande ..........

4-5

9''6

17-1

Antal röstägande ofvan gränsen

47

65

in

D:o i % af hela antalet röst-

Jämtlands län.

ägande ..........

5-9

8''2

140

Östersund.

Haparanda.

Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.

52

38

24

Motsvarande inkomst . . kr.

5,200

3,800

2,400

Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.

51

42

27

5,100

4,200

2,700

Antal röstägande ofvan gränsen

129

220

373

D:o i % af hela antalet röst-

Antal röstägande ofvan gränsen

29

38

64

ägande ..........

6-5

11-0

18-7

D:o i % af hela antalet röst-

ägande ..........

8-2

10 7

18-1

Västerbottens län.

Umeå.

Samtliga stadskommuner.9)

Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.

51

40

24

Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.

82

41

24

Motsvarande inkomst . . kr.

5,100

4,000

2,400

Motsvarande inkomst . . kr.

8,200

4,100

2,400

Antal röstägande ofvan gränsen

87

123

211

Antal röstägande ofvan gränsen

10,440

25,480

45,655

D:o i % af hela antalet röst-

D:o i % af hela antalet röst-

ägande ..........

7''3

10''3

17-fi

ägande..........

3’5

8-5

15-2

Bih. till Riksd. Prot. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 22 ffäft. 18

138

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:r 29.

Anmärkningar.

'')—7) I följande städer hafva vid 1904 års bevillningstaxering de bevillningsfria af dragen
hvilka i regeln utgöra 450 kr. för inkomst ej öfverstigande 1,200 kr. och 300 kr. för inkomst från och
med 1,200 intill 1,800 kr., blifvit ökade pä grund af hög bostadskostnad, nämligen:

*) Stockholm: afdrag resp. 650 och 500 kr., hvarjämte inkomst understigande 700 kr. är fri
från bevillning. — s) Södertälje, TJppsala, Eskilstuna och Sundsvall: afdrag resp. 550 och 400 kr. —
*) Linköping och Karlstad: afdrag resp. 550 och 300 kr. — 4) Norrköping: afdrag resp. 500 och 350
kr. — 6) Malmö: afdrag resp. 550 och 400 kr., hvarjämte förekomma dels de vanliga å 450 och 300 kr.,
dels dylika å 600 ä 650 kr. — 6) Hälsingborg: afdrag resp. 600 och 400 ä 300 kr. — 7) Göteborg:
afdrag resp. 650 och 400 kr.

8) I fråga om betydelsen af »järn vikt sgräns> se anm. 1 å sid. 100.

8) Frånräknas Stockholm och Göteborg, blifva talen för öfriga 91 städer följande:

A. Röstägande och rösttal inom särskilda bevillningsgrnpper.

Bevillniugsgrupper.

Röstägande.

Sammanlagdt rösttal.

Rösttal i %.

Antal.

I °/o.

Enligt det
oreduce-rade

rösttalet.

Enligt

nuvarande

bestäm-

melser.

Enligt

förslaget.

Enligt det
oreduce-rade
rösttalet.

Enligtnu-

varande

bestäm-

melser.

Enligt

förslaget.

T. o. m. 4’99 kr.....

104,219

57-2

209,035

209,035

209,0351

7-8

103

150

5''00—14-99 > . . . .

43,708

240

356,441

356,441

356,441

13-3

17-6

25-5

15-00—29-99 » . . . .

15,027

8-3

327,740

327,738

294,388

12-3

16-2

210

30-00—49-99 • . . . .

8,899

4-9

336,167

335,960

206,539

12-6

166

14-8

50 00 kr. och däröfver . .

10,185

5-6

1,441,998

796,297

331,597

540

39-3

23-7

Summa

182,038

lOO-o

2,671,381

2,025,471

1,398,000!

100-o

100 0

100 0

B. Järn viktsgränser.

Enligt det
oreducerade
rösttalet.

Enligt nu-varande be-stämmelser.

Enligt

förslaget.

Jamviktsgräns.....bevilln.-kr.

57

35

21

Motsvarande inkomst kr.

5,700

3,500

2,100

Antal röstägande ofvan gränsen . . .

8,190

15,450

26,968

D:o i % af hela antalet röstägande . .

4-5

8-5

14-8

Kungl. Maj:ta Nåd. Proposition N:o 29.

139

Öfversikt

af

deri nuvarande och den föreslagna röstbegränsningens verkningar
med hänsyn till förhållandena år 1904.

3. Köpingskommunerna,

140

Kungl. Ma.j:ts Nåd. Proposition N:o 29.

Tab. 3 A. Röstägande och rösttal inom särskilda bevillningsgrupper.

Köping

och

bevillningsgrupper.

Röstägande.

Sammanlagdt rösttal.

Rösttal i %.

Antal.

I x.

Enligt det
oredncerade
rösttalet.

Enligt

nuvarande

bestämmel-

ser.

Enligt

förslaget.

Enligt
det ore-ducerade
rösttalet

Enligt

nuvarande

bestäm-

melser.

Enligt

för-

slaget.

Sundbyberg.

,

''

T. o. m. 4''99 kr.....

426

44-1

1,099

1,099

1,099

i 9-9

i 11-9

17-6

500—14-99 > . . . .

394

40-7

3,119

3,119

2,960

28-2

| 33-7

471

1500—29-99 » ....

89

9-2

1,911

1,911

1,058

17-3

20-7

16-8

30 00—49-99 > ....

35

3-6

1,318

1,318

532

11-9

1 14-3

8-5

50-00 kr. och däröfver .

23

2-4

3,609

1,796

633

32-7

19-4

101

Summa

967

lOOo

11,056

9,243

6,282

! 100 o

1000

100 o

Djursholm. >)

T. o. m. 4*99 kr.....

197

340

373

373

373

1-6

2-3

5-6

5-00—14-99 > ....

123

21-2

1,050

1,050

975

4 3

6-6

14-6

15-00—29-99 > . . . .

74

12-8

1,550

1,550

876

6-3

9-7

131

30-00—49-99 > . . . .

56

9-6

2,134

2,134

855

8-6

13-4

12-8

50-00 kr. och däröfver .

130

22-4

19,540

10,852

3,598

79-3

680

53-9

Summa

580

1000

24,647

15,959

6,677

lOOo

lOOo

100 o

Malmköping.

T. o. m. 4’99 kr.....

94

61-1

145

145

145

8-4

12-9

17-9

5-00—14-99 > . . . .

35

22-7

287

287

272

16-7

25-6

33-5

15-00—29-99 » ....

13

8-4

284

284

156

16-5

25-3

19-2

30-00—49-99 . . . . .

7

4-6

268

236

107

15-5

21-0

13-2

50''00 kr. och däröfver .

5

3-2

740

170

132

42-9

15-2

16-2

Summa

154

100-0

1.724

1,122

812

100 o

lOOo

1000

Tranås.

T. o. m. 4-99 kr.....

253

59-0

421

421

421

9-1

9-9

17-4

5-00—14-99 > . . . .

97

22-6

872

872

785

18-9

20-6

32-5

15-00—29-99 .....

38

8-8

832

832

456

18-1

19-6

18-9

30-00—49-99 .....

26

6-1

955

955

388

20-8

22-5

16-1

50 00 kr. och däröfver .

15

3-5

1,525

1,163

366

33-1

27-4

15l

Summa

429

lOO-o

4,605

4.243

2,416

100-o

lOO-o

lOO-o

Kungl. Majrts Nåd. Proposition N:o 29. 141

Tab. 3 A (forts.). Röstägande in. m. inom köpingshommunerna.

Köping

och

bevillningsgrupper.

Röstägande.

Sammanlagdt rösttal.

Rösttal i %.

Antal.

I JK.

Enligt det
oredneerade
rösttalet.

Enligt

nuvarande

bestämmel-

ser.

Enligt

förslaget.

Enligt
det ore-ducerade
rösttalet

Enligt

nuvarande

bestäm-

melser.

Enligt

för-

slaget.

Värnamo.

T. o. m. 4-99 kr.....

194

61-2

314

314

314

9-1

9-9

17-7 1

5-00—14-99 » ....

60

18-9

490

490

446

14-2

15-4

25-2

15-00—29-99 > ....

25

7-9

517

517

292

14-9

16-2

16-5

30-00—4999 » ....

21

6-6

776

776

316

22-4

24-4

17-9

50-00 kr. och däröfver .

17

5-4

1,363

1,087

402

39-4

34-1

22-7

Summa

317

100-o

3,460

3,184

1,770

100 o

1000

lOOo

Elmhult.

| T. o. in. 4’9 9 kr.....

128

46-4

271

271

271

98

10-5

15-4

5-00—14-99 > ....

94

34-1

820

820

747

29-8

31-8

42-5

15-00—29-99 > . ■ . .

39

14-1

881

881

472

32-0

534-2

26-8

30-00—49-99 > ....

11

4-0

386

386

161

14-0

150

9-2

50''00 kr. och däröfver .

4

1-4

395

220

107

14-4

8-5

6-1

Summa

276

100 o

2,753

2,578

1,758

100 0

100 0

lOO o ;

Mönsterås.

T. o. m. 4''99 kr.....

167

63-2

318

318

318

10-4

12-7

21-1

5-00—14-99 > - . . .

49

18-6

440

440

400

14-3

17-6

26-6

15-00—29-99 > ....

24

91

537

537

288

17-5

21-5

19-1

j 30-00—49-99 > ... .

10

3-8

387

387

153

12-6

15-6

10-2

5O"00 kr. och däröfver .

14

5-3

1,386

819

346

45-2

32-7

230

Summa

264

100 o

3,068

2,501

1.505

lOOo

lOOo

lOOo

Fig-eliolm.

T. o. m. 4-99 kr.....

66

91-6

101

101

101

47-4

80-8

62-4

5 00—14-99 > . . . .

3

4-2

19

12

19

8-9

9-6

11-7

1500—29-99 » ....

1

1-4

20

4

12

9-4

3-2

7-4

30-00—49-99 > ....

2

2-8

73

8

30

34-3

6-4

18-5

5000 kr. och däröfver .

—

—

—

—

—

—

—

Summa

72

1000

213

125

162

100-o

100 o

100 o

142

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

Tab. 3 A (forts.). Röstägande m. m. inom köpingskommunerna.

Köping

och

bevillningsgrupper.

Röstägande.

Sammanlagdt rösttal.

Rösttal i %.

Antal.

I %.

Enligt det
oreducerade
rösttalet.

Enligt

nuvarande

bestämmel-

ser.

Enligt

förslaget.

Enligt
det ore-ducerade
rösttalet.

Enligt

nuvarande

bestäm-

melser.

Enligt

för-

slaget.

Nybro.

T. o. m. 4-99 kr.....

73

43-7

137

137

137

5-3

6-6

11-2

500—14-99 > . . . .

49

29-3

419

419

382

161

20-3

31-2

15-00—29-99 > ....

21

12-6

462

462

250

17-7

22-4

20-4

3000—49-99 > . . . .

15

9-0

577

577

229

22-1

28-0

18-6

50 00 kr. och däröfver .

9

5‘4

1,011

467

229

38-8

22-7

18-6

Summa

167

100 0

2,606

2,062

1,227

100 o

lOOo

100 o

Mörbylånga.

T. o. m. 4 99 kr.....

34

70-9

46

46

46

18-9

45-1

25-3

5-00—14-99 > . . . .

10

20-8

99

40

85

40-6

39-2

46-7

1500—29-99 » ....

3

6-2

64

12

36

26-2

11-8

19-8

3000—49-99 > . . . .

1

21

35

4

15

14-3

3-9

8-2

50 00 kr. och däröfver .

—

—

—

—

—

—

—

—

Summa

48

100 o

244

102

182

lOOo

lOOo

100-o

Hessleholm.

T. o. m. 4-99 kr.....

376

564

805

805

805

10-9

12-1

20-3

500—14-99 > . . . .

173

26-0

1,414

1,414

1,312

19-2

21-2

33-1

1500—29-99 > ....

60

9o

1,279

1,279

713

17-3

19-2

180

30-00—49-99 » ....

33

4-9

1,236

1,236

501

16-8

18-5

12;7

50 00 kr. och däröfver .

25

37

2,643

1,934

631

35-8

290

15-9

Summa

667

lOOo

7,377

6,668

3,962

100 0

100 o

100 0

llius.

T. o. m. 499 kr.....

285

71-4

505

505

505

17 2

19-7

29-2

500—14-99 > . . . .

71

17-8

609

609

546

20-7

23-8

31-6

1500—29-99 > ....

21

53

432

432

246

14-7

16-8

14-2

30-00—49 99 > . . , .

12

3-0

450

450

181

15-3

17-6

10-5

50 00 kr. och däröfver .

10

2-5

942

566

250

32-1

22-1

14-5

Summa

899

100 o

2,988

2,562

1,728

100 0

100-o

100 o

Kungi. May.ts Nåd. Proposition N:o 29. 143

Tab. 3 A (forts.). Röstägande m. m. inom köping skommunerna.

Köping

och

bevillningggrupper.

Röstägande.

Sammanlagdt rösttal.

Rösttal i %

Antal.

I #.

Enligt det
oreducerade
rösttalet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

förslaget.

Enligt
det ore-ducerade
rösttalet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

för-

slaget.

Eslöf.

T. o. m. 4*99 kr.....

399

55-8

862

862

862

8-0

9-9

18-3

5-00—14-99 > . . . .

178

24-9

1,485

1,485

1,368

13-8

17-1

29-0

15-00—29-99 > . . . .

52

7-3

1,144

1,144

621

10-6

131

13-2

30-00—49-99 > . . . .

41

5-7

1,523

1,523

619

14-1

17-6

13-1

50-00 kr. och däröfver .

45

6-3

5,768

3,692

1,245

53-5

42-4

26-4

Summa

715

100-0

10,782

8,706

4,715

lOO-o

lOOo

100-o

Hörby.

T. o. m. 4 99 kr.....

207

59-5

363

363

363

109

11-7

19-0

5-00—14-99 t . . . .

76

21-9

626

626

592

18-9

20-3

31-1

15-00—29-99 > . . . .

38

10-9

810

810

452

24-4

26-2

23-7

3000—49-99 » . . . .

15

4-3

563

563

228

17o

18-2

120

50 00 kr. och däröfver .

12

3-4

958

728

270

28-8

23-6

14-2

Summa

348

lOOo

3,320

3,090

1,905

lOOo

lOOo

lOOo

Tara.

T. o. m. 4 99 kr.....

95

48-4

188

188

188

5-6

7-3

12-9

500—14-99 » . . . .

51

260

463

463

416

13-7

17-9

28-5

15-00—29-99 > . . . .

20

10-2

420

420

239

12-4

16-2

16-3

30-00—49-99 > . . . .

15

7-7

589

589

231

17-4

22-7

15-8

50 00 kr. och däröfver .

15

7-7

1,728

930

388

51-0

35-9

26-5

Summa

196

lOOo

3,388

2,590

1,462

lOOo

lOOo

lOOo

Tidaltolm.

T. o. m. 4''99 kr.....

710

75-8

1,391

1,391

1,391

16-6

26-3

38-1

5-00—14-99 > . . . .

157

16-8

1,205

1,205

1,132

14-4

22-8

31-0

15-00—29-99 > . . . .

38

4-1

879

879

466

10-5

16-6

12-8

3000—49-99 » . . . .

17

1-8

629

629

256

7-5

11-9

7-0

50 00 kr. och däröfver .

14

1-6

4,267

1,187

404

51-o

22-4

11-1

Summa

936

lOO-o

8,371

5,291

3,649

lOOo

100-o

1000

144 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.

Tab. 3 A (forts.). Röstägande m. m. inom köpingskommunerna.

Köping

och

bevillningsgrnpper.

Röstägande.

Sammanlagdt rösttal.

Rösttal i %.

Antal.

! i %.

Enligt det
oreducerade
rösttalet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enlig

förslaget.

Enligt
det ore-ducerade
rösttalet

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

för-

slaget.

Grästorp.

«

T. o. m. 4''99 kr.....

56

50-5

87

87

87

6-7

9-1

12-3

5-00—14-99 > . . . .

28

25-2

225

225

218

17-3

23-6

30-7

15-00—29-99 > . . . .

12

10-8

257

251

143

19-7

26-3

201

8000—49-99 » . . . .

9

8-1

333

234

136

25-6

24-6

19-2

50 00 kr. och däröfver .

6

5-4

400

156

126

30-7

16-4

17-7

Summa

in

100 o

1,302

953

710

100 o

100-o

100 o

Arvika.

T. o. m. 4-99 kr.....

372

41-0

836

836

836

5-5

6-9

12-2

5-00—14-99 > . . . .

322

35-5

2,703

2,703

2,503

17-9

22-4

36-5

1500—29-99 » . . . .

103

11-3

2,295

2,295

1,244

15-2

19-0

18-2

30-00—49-99 > . . . .

65

7-1

2,493

2,493

997

16-5

20-7

14-6

50’ 00 kr. och däröfver .

46

5-1

6,783

3,740

1,266

44-9

31-0

18-5

Summa

908

lOOo

15,110

12,067

6,846

1000

lOO-o

lOOo

Seffle.

T. o. m. 4''99 kr.....

206

52-5

363

363

363

6-2

8-6

14-9

500—14-99 » . . . .

112

28-6

883

883

824

14-9

20-9

33-7

15-00—29-99 » . . . .

36

9-2

772

772

429

13-1

18-3

17-5

3000—4999 > . . . .

20

5*1

727

727

299

12-4

17-2

12-2

50-00 kr. och däröfver .

18

4-6

3,149

1,482

531

53-4

35-0

21-7

Summa

392

lOOo

5,894

4,227

2,446

100-0

100 o

100 o

Borlänge.

T. o. m. 4’99 kr.....

182

49-3

399

399

399

9-0

10-5

17-0

5-00—14-99 > . . . .

116

31*5

905

905

855

20-5

23-8 j

36-3

1500—29-99 » . . . .

41

n-i

890

890

493

20-1

23-4

21-0

30-00—49-99 > ....

17

4-6

619

619

255

14-0

16-3

10-8

50-00 kr. och däröfver .

13

3*5

1,606

988

351

36-4

26-0

14-9

_ l

Summa |

369

100 o

4,419

3,801

2,353

100 0

lOO-o

100 0

Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 29. 145

Tab. 3 A (forts.). Röstägande m. m. inom k öpingsk o m m u ner na.

Köping

Röstägande.

Sammanlagdt rösttal.

Rösttal i %.

och

bevillningsgrupper.

Antal.

I *■

Enligt det
oreducerade
rösttalet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

förelaget.

Enligt
det ore-ducerade
rösttalet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

för-

Blaget.

Sollefteå.

T. o. m. 4''99 kr.....

166

44-6

314

314

314

4 2

4-9

10-3

5-00—14-99 > . . . .

93

25-0

842

842

766

11-2

13-2

25-1

15-00—29-99 > . . . .

41

Ilo

950

950

502

12-6

14-9

16-5

3000—49-99 > . . . .

30

8-1

1,204

1,204

468

15-9

18-9

15-4

5000 kr. och.däröfver .

42

11-3

4,240

3,075

997

56-1

48-1

32-7

Summa

372

lOOo

7,550

6,385

3,047

100-o

100-0

1000

Samtliga

köpingskommuner.

T. o. m. 4 99 kr.....

4,686

53-9

9,338

9,338

9,338

7-5

9-6

16-8

5-00—14-99 > . . . .

2,291

26-4

18,975

18,909

17,603

15''2

19-4

31-6

15-00—29-99 > . . . .

789

9-1

17,186

17,112

9,444

13-8

17-6

17-0

30-00—49-99 » . . . .

458

5-3

17,275

17,048

6,957

13-8

17-5

12-6

50-00 kr. och däröfver .

463

5-3

62,053

35,052

12,272

49-7

35-9

22-1

Summa

8,687

100-0

124,827

97,459

55,614

lOOo

lOOo

1000

Tal). 3 B. Jämviktsgränser.2)

Köping.

Enligt
det ore-duce-rade
röst-talet.

Enligt

nuva-

rande

bestäm-

melser.

Enligt

för-

slaget.

Köping.

Enligt
det ore-duce-rade
röst-talet.

Enligt

nuva-

rande

bestäm-

melser.

Enligt

för-

slaget.

Sundbyberg.

Djursholm.'')

Jämviktsgräns. . bevilln.-kr.

25

19

10

Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.

122

77

57

Motsvarande inkomst . . kr.

2,500

1,900

1,300

Motsvarande inkomst . . kr.

12,200

7,700

5,700

Antal röstägande ofvan gränsen

82

124

239

Antal röstägande ofvan gränsen

39

84

116

D:o i % af hela antalet röst-ägande ..........

8-5

12-8

24-7

D:o i % af hela antalet röst-ägande ..........

6-7

14-5

200

Bill. till Riksd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 22 IJäft. 19

146 Kungl. Maj:ta Nåd. Proposition N:o 29.

Tab. 3 B (forts.). Jämvihtsgränser inom Jcöpingskommunerna.

Köping.

Enligt
det ore-duce-rade
röst-talet.

Enligt

nuva-

rande

bestäm-

melser.

Enligt

för-

slaget.

Köping.

Enligt
det ore-duce-rade
röst-talet.

Enligt

nuva-

rande

bestäm-

melser.

Enligt

för-

slaget.

Malmköping.

Figeholm.

Jämviktsgräns. . bevilln.-kr.

41

23

14

Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.

5

2

4

Motsvarande inkomst . . kr.

4,100

2,300

1,700

Motsvarande inkomst . . kr.

950

650

850

Antal röstägande ofvan gränsen

8

19

27

Antal röstägande ofvan gränsen

6

18

11

D:o i % af hela antalet röst-ägande ..........

5''2

12-3

17-6

D:o i % af hela antalet röst-ägande ..........

8-3

250

15-3

Tranås.

Jfybro.

*

Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.

31

29

15

Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.

40

31

20

Motsvarande inkomst . . kr.

3,100

2,900

1,800

Motsvarande inkomst . . kr.

4,000

3,100

2,000

Antal röstägande ofvan gränsen

39

42

79

Antal röstägande ofvan gränsen

16

24

37

D:o i % af hela antalet röst-ägande ..........

9-1

9-8

18-4

D:o i % af hela antalet röst-ägande ......... .

9-6

14-4

22-2

Värnamo.

Mörbylånga.

Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.

38

35

19

Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.

13

5

12

Motsvarande inkomst'' . . kr.

3,800

3,500

1,900

Motsvarande inkomst . . kr.

1,600

950

1,500

Antal röstägande ofvan gränsen

26

30

52

Antal röstägande ofvan gränsen

6

13

8

D:o i % af hela antalet röst-ägande ..........

8-2

9-5

16-4

D:o i % af hela antalet röst-ägande ..........

12-5

27-1

16-7

Elmliult.

Hessleliolm.

Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.

21

20

12

Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.

31

26

13

Motsvarande inkomst . . kr.

2,100

2,000

1,500

Motsvarande inkomst . . kr.

3,100

2,600

1,600

Antal röstägande ofvan gränsen

38

44

68

Antal röstägande ofvan gränsen

52

64

132

D:o i % af hela antalet röst-ägande ..........

13-8

15-9

24-6

D:o i % af hela antalet röst-ägande ..........

7''8

9-6

19-8

Mönsterås.

llius.

Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.

41

29

17

Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.

25

19

12

Motsvarande inkomst . . kr.

4,100

2,900

1,800

Motsvarande inkomst . . kr.

2,500

1,900

1,500

Antal röstägande ofvan gränsen

18

26

45

Antal röstägande ofvan gränsen

25

34

62

D:o i % af hela antalet röst-ägande ..........

6-8

9-8

17-0

D:o i % af hela antalet röst-ägande ..........

6-3

8-5

15-5

Kungl. Maj;ta Nåd. Proposition N:o 29. 147

Tab. 3 B (forts.). Jämvilctsgränser inom höpingshommunerna.

Köping.

Enligt
det ore-duce-rade
röst-talet.

Enligt

nuva-

rande

bestäm-

melser.

Enligt

för-

slaget.

Köping.

Enligt
det ore-duce-rade
röst-talet.

Enligt

nuva-

rande

bestäm-

melser.

Enligt

för-

slaget.

Eslöf.

Arvika.

Järn viktsgräns . . bevilln.-kr.

59

40

18

Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.

41

31

18

Motsvarande inkomst . . kr.

5,900

4,000

1,800

Motsvarande inkomst . . kr.

4,100

3,100

1,800

Antal röstägande ofv an gränsen

39

61

127

Antal röstägande ofvan gränsen

64

104

206

D:o i % af hela antalet röst-ägande ..........

5-5

8-5

17-8

D:o i % af hela antalet röst-ägande ..........

7-0

Ilo

22-7

Hörby.

Seffle.

Jämviktsgräns. . bevilln.-kr.

24

23

14

Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.

62

33

17

Motsvarande inkomst . . kr.

2,400

2,300

1,700

Motsvarande inkomst . . kr.

6,200

3,300

1,800

Antal röstägande ofvan gränsen

33

37

66

Antal röstägande ofvan gränsen

15

35

71

D:o i % af hela antalet röst-ägande ..........

9-5

10''6

19-0

D:o i af hela antalet röst-ägande ..........

3-8

8-9

181

Tara.

Borlänge.

Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.

50

38

21

Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.

30

25

12

Motsvarande inkomst . . kr.

5,000

3,800

2,100

Motsvarande inkomst . . kr.

3,000

2,500

1,500

Antal röstägande ofvan gränsen

15

24

39

Antal röstägande ofvan gränsen

30

42

79

D:o i % af hela antalet röst-ägande .........•

7-7

12-2

19-9

D:o i % af hela antalet röst-ägande ..........

8-1

11-4

21-4

Tidaholm.

Sollefteå.

Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.

61

16

6

Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.

55

48

29

Motsvarande inkomst . . kr.

6,100

1,800

1,050

Motsvarande inkomst . . kr.

5,500

4,800

2,900

Antal röstägande ofvan gränsen

13

66

144

Antal röstägande ofvan gränsen

33

44

77

D:o i % af hela antalet röst-ägande ..........

1-4

7-1

15-4

D:o i % af hela antalet röst-ägande ..........

8-9

11-8

20-7

Grästorp.

Samtliga

köpingskommuner.

Jämviktsgräns. . bevilln.-kr.

30

21

20

Jämviktsgräns . . bevilln.-kr.

49

33

17

Motsvarande inkomst . . kr.

3,000

2,100

2,000

Motsvarande inkomst . . kr.

4,900

3,300

1,800

Antal röstägande ofvan gränsen

13

19

23

Antal röstägande ofvan gränsen

471

811

1,632

D:o i •/, af hela antalet röst-ägande ..........

11-7

171

20-7

D:o i % af hela antalet röst-ägande ..........

5-4

9-3

18-8

148

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

Anmärkningar.

'') Djursholm. Det bevillningsfria afdraget för inkomst understigande 1,200 kr. utgjorde enligt
1904 års bevillningstaxering 550 kr.

2) I fråga om betydelsen af »jämviktsgräns» se anm. 1 å sid. 100.

Stockholm 1907. Kimgl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner

I

Öfversikt

af

den nuvarande och den i Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29 föreslagna
röstbegränsningens verkningar med hänsyn till förhållandena år 1904.

4. Särskilda landskommuner.

Bih. till Riksd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 22 Håft. (N:o 29).

20

2

A. Röstägande och rösttal inom särskilda fyrktalsgrnpper.

Kommun

Röstägande.

Sammanlagdt rösttal.

Rösttal i %.

och

fyrktalsgrnpper.

Antal.

I %.

Enligt det
oreducerade
fyrktalet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

förslaget.

Enligt
det ore-ducerade
fyrktalet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

för-

slaget.

Stockholms län.

Össeby-Garn.

1— 25 fyrkar ....

67

51-9

600

600

67

5-4

5-4

11-3

26- 50

> ....

21

16-3

787

787

64

71

7-1

10''8

51—100

> ....

16

12-4

1,186

1,186

108

10-7

10-7

181

101—250

> ....

13

101

1,280

2,180

140

19-8

19-8

23''5

Öfver 250

> ....

12

9-3

6,288

6,288

216

570

57-0

363

Summa

129

1000

11,041

11,041

595

100 0

lOOo

1000

Burstil.

1— 25 fyrkar ....

546

72-1

5,248

5,248 "

601

270

27-0

38-2

26- 50

> ....

145

19-2

5,124

5,124

420

26-3

26-3

26-7

51-100

> ....

45

60

2,986

2,986

275

15''4

15-4

17-5

101—250

> ....

14

1''8

2,325

2,325

151

12-0

120

9-6

Öfver 250

> ....

7

0-9

3,759

3,759

127

19-3

193

80

Summa

757

100 0

19,442

19,442

1,574

lOOo

100 0

100 o

Har g.

v

1— 25 fyrkar ....

158

601

1,543

1,543

177

8-3

11''7

21-7

26- 50

> ....

64

24-3

2,376

2,376

199

12-9

180

244

51—100

> ....

20

7-6

1,454

1,454

135

7-9

Ilo

16-5

101—250

> ....

12

4-6

1,896

1,896

127

10-3

14-4

15-6

Öfver 250

> ....

9

3''4

11,199

5,916

178

60''6

44-9

21-8

Summa

263

1000

18,468

13,185

816

1000

1000

lOOo

Ro.

1— 25 fyrkar ....

69

61-6

768

768

79

13-5

141

21-2

26— 50

> ....

18

16 1

636

636

53

11 2

11-6

142

51-100

> ....

12

10-7

856

856

77

150

15-7

20-6

101-250

» ....

9

8-0

1,407

1,407

94

24-7

258

25-2

Öfver 250

> ....

4

3-6

2,022

1,788

70

35-6

32-8

18-8

Summa

112

100 o

5,689

5,455

373

100 0

100 0

lOOo

3

A. Röstägande och rösttal (forts.).

Kommun

Röstägande.

Sammanlagdt rösttal.

Rösttal i JK.

och

fyrktalsgrupper.

Antal.

I %

Enligt det
oreducerade
fyrktalet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

förslaget.

Enligt
det ore-ducerade
fyrktalet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser. |

Enligt

för-

slaget.

■ -

Roslags-Kulla.

1— 25 fyrkar ....

70

631

649

i

649

77

7-1

11-5

20''0

26- 50

> ....

22

19-8

842

842

72

93

149

18-7

51—100

> ....

10

90

688

688

62

7-6

12-2

161

101—250

> ....

6

5-4

761

761

61

8-4

13-4

158

Öfver 250

> ....

3

2-7

6,136

2,721

113

67-6

48-0

29-4

Summa

in

100 o

9,076

5,661

385

100 0

1000

1000

Gustaf sberg.

1— 25 fyrkar ....

170

34-4

1,921

1,921

187

3-9

50

8-8

26- 50

> ....

152

30-8

5,487

5,487

466

11-2

143

220

1 51—100

> ....

118

23-9

7,497

7,497

678

15''3

19-5

32-0

101-250

> ....

29

5''9

4,607

4,607

309

94

120

146

Öfver 250

> ....

25

50

29,521

18,935

477

60-2

49-2

22-6

Summa

494

100 0

49,033

38,447

2,117

100-o

100 0

1000

Kacka.1)

1— 25 fyrkar.....

492

31-3

5,996

5,996

530

20

2''4

5-0

26- 50

> ....

298

190

11,305

11,305

896

39

4''5

8''4

51-100

> ....

340

21-7

25,797

25,797

2,365

8-8

10-2

22-2

101-250

> ....

216

13''8

34,569

34,569

2,320

11-8

13-7

21-8

Öfver 250

> ....

223

14-2

215,401

175,096

4,532

735

69-2

42-6

Summa

1,569

1000

293,068

252,763

10,643

! 1000

100-0

100-0

Uppsala län.

Ytter-Gran.

1— 25 fyrkar ....

16

400

196

196

17

4-4

51

7-5

26— 50

> ....

9

22-5

357

357

30

8-1

9''4

131

51-100

> ....

2

50

146

146

13

3-3

3-8

5-7

101-250

» ...»

8

200

1,207

1,207

85

I 27-2

317

373

Öfver 250

> ....

5

125

2,527

1,906

83

570

500

36-4

1

Summa

40

100-0

4,433

3,812

228

100 o

100 o

100 o

4

A. Röstägande och rösttal (forts.).

Kommun

och

fyrktalsgrupper.

Röstägande.

Sammanlagdt rösttal.

! Rösttal i %.

Antal.

I %■

Enligt det
oreducerade
fyrktalet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

förslaget.

[ Enligt
det ore-ducerade
fyrktalet

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

för-

slaget.

Löt.

1— 25 fyrkar ....

44

52-4

454

454

51

4-9

7''9

13''G

26- 50

y ....

15

17-8

593

593

Öl

65

103

13''G

51-100

> ....

11

131

866

866

80

9-4

151

21''3

101—250

y ....

10

11''9

1,438

1,438

105

15''6

251

27-9

Öfver 250

> ....

4

4-8

5,843

2,382

89

63 g

41-6

23-6

Summa

84

100 o

9,194

5,733

376

100 o

100 o

100 o

Giresta.

1— 25 fyrkar ....

34

55-7

369

369

41

6''5

7-6

14''2

26- 50

> ....

7

11-5

237

237

19

4-2

4''9

6''G

51-100

y ....

10

16-4

686

686

65

121

14-0

22-G

101—250

> ....

4

66

579

579

42

10''2

11''9

14-6

Öfver 250

> ....

6

9 8

3,787

3,010

121

67-0

61''6

420

Summa

61

1000

5,658

4,881

288

10ÖO

100 o

lOOo

Gryta.

1— 25 fyrkar ....

32

43-2

322

322

35

5-4

5''4

8''8

26- 50

> ....

7

9-5

287

287

23

4''8

4-8

5''8

51—100

> ....

16

21-6

1,200

1,200

in

200

20''2

28-0

101—250

> ....

14

18-9

2,004

2,004

146

33''8

33-6

36-8

Öfver 250

> ....

5

6-8

2,191

2,146

82

36-5

360

20-6

Summa

74

100o

6,004

5,959

397

100 o

100-0

lOOo

Vendel.

1— 25 fyrkar ....

156

44-4

1,454

1,454

169

6-3

6''4

11-9

26- 50

» ....

83

23-7

3,083

3,083

254

13-3

13-6

17''8

51—100

> ....

68

19-4

4,611

4,611

419

200

203

29-4

101-250

> ....

33

9-4

4,617

4,617

341

200

20-3

240

Öfver 250

> ....

11

31

9,333

8,931

240

40-4

39-4

16»

Summa

361

100-0

23,098

22,696

1,423

1000

lOOo

lOOo

A. Eöstägande och rösttal (forts.).

5

Kommun

Röstägande.

Sammanlagdt rösttal.

Rösttal i %.

och

fyrktalsgrupper.

Antal.

I *

Enligt det
oreducerade
fyrktalet.

Enligt nu-varande
[ bestäm-melser.

Enligt

förslaget.

Enligt
det ore-ducerade
fyrktalet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

för-

slaget.

Söderfors.

1— 25 fyrkar ....

98

198

1,473

1,473

122

3-4

35

4-7

26- 50

> ....

152

307

5,799

5,799

483

13-5

138

18-5

51—100

» ....

180

364

12,675

12,675

1,170

296

301

447

101—250

» ....

49

9-9

6,767

6,767

508

15-8

16-1

19-4

Öfver 250

> ....

16

3 2

16,159

15,393

333

377

365

12-7

Summa

495

100 0

42,873

42,107

2.616

1000

lOOo

lOOo

Film.

1— 25 fyrkar ....

194

51-2

2,719

2,719

235

4-3

65

143

26— 50

> ....

92

24-3

3,205

3,205

267

50

76

163

51—100

> ....

47

12-4

3,234

3,234

301

5-1

7-7

18-4

101-250

> ....

18

4-7

2,588

2,588

188

4-0

61

11 5

Öfver 250

> ....

28

7-4

52,206

30,322

647

81-6

72-1

39-5

Summa

879

100 0

03,952

42,068

1,638

lOOo

lOOo

100 o

Södermanlands län.

Björkvik.

1— 25 fyrkar ....

158

50-3

1,756

1,756

176

61

61

12-5

26- 50

> ....

63

20''0

2,359

2,359

193

8-2

8-2

137

51—100

> ....

43

13-7

3,066

3,066

281

10-6

106

19-9

101-250

} ....

25

80

3,903

3,903

265

13-5

13-5

18-7

Öfver 250

» ....

25

80

17,826

17,826

498

61-6

61«

35-2

Summa

314

100 o

28,910

28,910

1,418

100 o

1000

lOOo

Bärbo.

1— 25 fyrkar ....

37

58-7

471

471

44

8-3

12-1

171

26- 50

> ....

9

14-3

294

294

24

5-2

76

9-3

51-100

> ....

8

12-7

644

644

60

11-3

16-5

232

101-250

> ....

6

9-5

816

816

62

14-3

210

240

Öfver 250

» ....

3

4-8

3,463

1,673

68

60-9

42-9

26-4

Samma

63

lOOo

5,688

3,898

258

100 0

lOOo

lOOo

6

A. Röstägande och rösttal (forts.).

Kommun

och

fyrktalsgrupper.

Röstägande.

Sammanlagdt rösttal.

Rösttal i %.

Antal.

I JK.

Enligt det
oreducerade
fyrktalet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

förslaget.

Enligt
det ore-ducerade
fyrktalet

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

för-

slaget.

Gåsinge.

1— 25 fyrkar ....

76

422

1,012

1,012

93

7-5

So

11-9

26- 50

1 ....

46

25-6

1,619

1,619

133

120

12-7

17-1

51—100

» ....

34

18''9

2,305

2,305

211

17-2

18-1

27-1

101-250

> ....

16

8-9

2,246

2,246

166

16-7

17-7

21-3

Öfver 250

> ....

8

4-4

6,266

5,539

176

46-6

43-5

22-6

Summa

180

1000

13,448

12,721

779

lOOo

100 o

lOOo

Stora

Malm.

1— 25 fyrkar ....

409

33-3

5,642

5,642

488

4''7

4-8

7-6

26— 50

> ....

327

26-6

12,360

12,360

1,034

102

104

160

51—100

» ....

230

18-7

15,823

15,823

1,443

130

13-3

22-3

101—250

» ....

172

14-0

25,588

25,588

1,811

211

21-5

28-1

Öfver 250

. ....

91

7-4

62,002

59,358

1,682

510

50-0

260

Summa

1,229

1000

121,415

118,771

6,458

100-0

100-0

100-o

Vadsbro.

1— 25 fyrkar ....

34

479

342

342

35

3''4

3-9

7-9

26- 50

> ....

8

11-2

296

296

26

30

3-4

5-9

51—100

> ....

9

12-7

573

573

54

5-7

6-6

12-3

101—250

» ....

9

12-7

1,444

1,444

97

145

16-5

220

Öfver 250

» .....

11

15-5

7,340

6,084

229

73-4

69-6

51-9

Summa

71

100-0

9,995

8,739

441

lOOo

100 o

lOOo

Dunder.

1— 25 fyrkar ....

119

51-5

1,089

1,089

127

7-0

7-7

14-9

26— 50

> ....

59

25''5

2,214

2,214

182

14-1

15-7

21-4

51—100

> ....

29

12-6

1,943

1,943

182

12-4

13-8

21-4

101—250

> ....

12

5-2

1,902

1,902

129

12-2

13-5

15-2

Öfver 250

> ....

12

5-2

8,497

6,960

230

54-3

49-3

27-1

Summa

231

lOOo

15,645

14,108

850

100-0

100-o

100 o

7

A. Röstägande och rösttal (forts.).

Kommun

och

fyrktalsgrupper.

Röstägande.

1

Sammanlagdt rösttal.

Rösttal i %.

Antal.

I

EnUgt drt

Enligt

förslaget.

Enligt
det ore-ducerade
fyrktalet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

för-

slaget.

Öja.

1— 25 fyrkar ....

in

57-5

1,223

1,223

123

104

12-0

17-9

26— 50 • ....

33

17-1

1,217

1,217

103

103

12-0

15-0

51—100 » ....

27

14-0

1,857

1,857

171

15''8

18-2

24-8

101—250 » ....

14

7-3

2,095

2,095

147

17-8

206

213

Öfver 250 > ....

8

4 1

5,387

3.786

145

45-7

37-2

21-0

Summa

193

100 o

11,779

10,178

689

1000

100 0

1000

Öfvcr-Selö.

1— 25 fyrkar ....

44

44-9

476

476

49

36

3-8

80

26- 50 > ....

15

15-3

590

590

49

4-5

4-8

8-0

51—100 > ....

11

11-2

835

835

79

6-4

6-7

12-9

101-250 » .....

14

14-3

2,319

2,319

152

17-7

18-7

248

Öfver 250 > ....

14

143

8,886

8,200

284

67-8

660

463

Summa

98

1000

13,106

12,420

613

lOOo

100 o

100 o

Östergötlands län.

Västra Eneby.

1— 25 fyrkar ....

48

30-6

649

649

64

59

5-9

7-8

26- 50 » ....

35

22-3

1,352

1,352

114

12 3

123

13-9

51—100 > ....

39

24-8

2,697

2,697

248

245

24-5

303

101—250 » ....

28

17-8

3,898

3,898

292

355

35-5

357

Öfver 250 > . . . .

7

4-5

2,392

2,392

101

21-8

218

12-3

Summa

157

1000

10,988

10,988

819

lOOo

lOOo

100-0

Kisa.

1— 25 fyrkar ....

213

44-3

2,680

2,680

251

7-6

7-6

11-3

26— 50 » ....

87

181

3,218

3,218

268

91

91

121

51—100 » ....

99

20-6

6,883

6,883

632

19-5

195

28-5

101—250 > ....

57

11-8

8,069

8,069

593

22-9

22-9

26-8

Öfver 250 > ....

25

5-2

14,424

14,424

472

409

409

21-8

Summa

481

| 100 0

35,274

35,274

2,216

| 100 o

100 0

1000

8

A. Röstägande och rösttal (forts.).

Kommun

och

fyrktalsgrupper.

Röstägande.

Sammanlagdt rösttal.

Rösttal i %.

Antal.

I %.

Enligt det
oreducerade
fyrktalet.

Enligt''

nuvarande

bestämmel-

ser.

Enligt

förslaget.

Enligt
det ore-ducerade
fyrktalet

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

för-

slaget.

Kättilstad.

1— 25 fyrkar ....

75

415

725

725

81

7-1

7-6

10-7

26— 50 > ....

46

254

1,799

1,799

151

17-7

18-9

20o

51—100 » ....

42

232

3,173

3,173

298

311

33-4

39-4

101—250 » ....

14

7-7

1,837

1,837

144

18o

19-3

190

Öfver 250 > ....

4

2-2

2,654

1,976

82

261

208

10-9

Summa

181

100o

10,188

9,510

756

100 0

10ÖO

100 o

Mjölby.

1— 25 fyrkar ....

347

40-2

4,572

4,572

424

52

5-2

9-3

26— 50 » ....

202

234

7,596

7,596

639

8-7

8-7

141

51—100 » ....

124

14-4

8,354

8,354

765

95

9-5

16-9

101—250 » ....

112

130

17,307

17,307

1,186

19-7

19-7

261

Öfver 250 > ....

78

9-0

49,914

49,914

1,526

56-9

56-9

33-6

Summa

863

1000

87,743

87,743

4,540

100 o

lOOo

100 o

Stjärnorp.

1— 25 fyrkar ....

60

465

746

746

64

70

7-0

103

26- 50 > ....

22

170

789

789

62

7-4

7-4

10o

51—100 » ....

17

13-2

1,269

1,269

116

11-9

119

18-7

101—250 » ....

18

140

2,497

2,497

183

23-4

23-4

29-5

Öfver 250 » ....

12

9-3

5,365

5.365

195

50-3

50-3

31-5

Summa

129

100-0

10,666

10,666

620

100-0

100o

10öo

Öl tomta.

1— 25 fyrkar ....

46

39-7

438

438

51

3o

3-1

7-1

26— 50 » ....

18

15-5

752

752

65

52

5-3

9o

51—100 » ....

20

17-2

1,480

1,480

135

101

10-5

18-7

101—250 » ....

19

16-4

2,909

2,909

199

20-0

205

27-5

Öfver 250 » ....

13

11-2

8,992

8,574

273

61-7

60-6

37-7

Summa

116 |

100-o

14,571 |

14,153 |

723 1

100 0 |

lOO o |

lOOo

9

A. Röstägande och rösttal (forts.).

Kommun

och

fyrktalsgrupper.

Röstägande.

Sammanlagdt rösttal.

Rösttal i %.

Antal.

I ’i.

Enligt det
oreduceradc
fyrktalet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

förslaget.

Enligt
det ore-ducerade
fyrktalet

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

för-

slaget.

Åtvid.

1— 25 fyrkar ....

297

48''0

3,750

3,750

331

7-6

7-6

12''8

26— 50 » ....

157

25-3

5,703

5,703

476

11 4

11-4

18''3

51—100 >. . . . .

76

12-3

5,314

5,314

494

10 6

10''6

190

101-250 » ....

47

7-6

7,617

7,617

504

lo 8

15''3

19''4

Öfver 250 > ....

42

6-8

27,581

27,581

792

55''2

55 2

30 5

Summa

619

100-o

49,965

49,965

2,597

1000

109 0

100 0

Mogata.

1— 25 fyrkar ....

46

442

400

400

47

43

4 5

8-5

26— 50 > ....

15

14-4

577

577

48

62

6''5

80

51—100 » ....

16

15-4

1,271

1,271

118

13-7

143

21-2

101—250 > ....

19

18-3

2,756

2,756

196

29-8

310

353

Öfver 250 > ....

8

7-7

4,261

3,883

147

460

43-7

26-4

Summa

104

lOOo

9,265

8,887

556

100 o

100 o

1000

Skärkind.

1— 25 fyrkar ....

61

442

479

479

63

3-1

31

7''6

26- 50 » ....

12

8-7

486

486

40

31

31

4''8

51—100 > ....

22

160

1,463

1,463

135

94

9-4

164

101—250 » ....

25

181

4,260

4,260

273

27-3

27-3

331

Öfver 250 » ....

18

130

8,908

8,908

315

57-1

571

381

Summa

188

100o

15,596

15,596

826

100 o

100 o

100 o

Risinge.

1— 25 fyrkar . . . .

497

39-5

5,884

5,884

575

5-7

6''3

10''5

26— 50 > ....

328

26-0

12,153

12,153

1,017

118

13-0

18 c

51-100 » ....

281

22 3

19,248

19,248

1,779

18''G

20''6

32-5

101-250 > ....

106

8-4

15,040

15,040

1,107

14-5

161

202

Öfver 250 > ....

48

3-8

51,020

41,006

997

49''4

44-0

| 18-2

Summa

1,260

100 0

103,345

93,331

5,475

| 100 o

lOOo

| 100 o

Bill. till Riksd. Prot. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 22 Häft. 21

10

A. Röstägande och rösttal (forts.).

Kommun

Röstägande.

Sammanlagdt rösttal.

Rösttal i %.

och

fyrktalsgrupper.

Antal.

I %.

Enligt det
oredueerade
fyrktalet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

förslaget.

Enligt
det ore-ducerade
fyrktalet

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

för-

slaget.

Dagsberg.

1— 25 fyrkar ....

43

45-7

410

410

47

5''7

60

10-4

26— 50

> ....

15

16-0

589

589

49

8-2

8-5

10''8

51—100

> ....

15

16-0

1,038

1,038

95

144

151

210

101—250

1 ....

14

14-9

2,314

2,314

151

320

33-6

33-4

1 Öfver 250

» ....

7

7-4

2,864

2,535

no

39-7

36-8

24-4

:

Summa

»4

100 o

7,215

6,880

452

1000

100 0

100 o

Elceby.

1— 25 fyrkar ....

197

34-0

2,542

2,542

229

4''3

4-7

7-5

26- 50

> ....

129

22-3

5,168

5,168

430

8-8

9-5

141

51—100

» ....

141

24-3

10,305

10,305

949

175

18''9

31-2

101—250

) ....

86

14-9

12,208

12,208

894

20-8

22-4

29-4

Öfver 250

S ....

26

4-5

28,624

24,259

541

48-6

44-5

17-8

Summa

579

100 0

58,847

54,482

3,043

lOO-o

1000

1000

Ekebyborna.

1— 25 fyrkar ....

27

38-0

255

255

28

36

4-5

7-3

: 26- 50

> ....

9

12-7

317

317

27

4-5

57

7-1

51-100

» ....

20

28-2

1,316

1,316

123

18''8

23-5

323

101—250

» ....

11

155

1,845

1,845

119

26-4

329

31-2

Öfver 250

» ....

4

5 fi

3,269

1,874

84

46 7

33-4

221

Summa

71

100 o

7,002

5,607

381

10ÖO

100 o

100 0

Jönköpings lön.

Bankeryd.

1— 25 fyrkar ....

46

331

480

480

53

4''6

4-6

7-9

26- 50

> ....

44

31-7

1,729

1,729

148

16-4

164

22-0

51—100

> ....

22

15''8

1,462

1,462

134

13-9

139

19-9

101—250

» ....

22

15-3

3,495

3,495

235

333

33-3

34-8

Öfver 250

> ....

5

3-6

3,346

3,346

104

318

318

15-4

Summa

139 |

100 o

10,512

10,512 |

674

1000 |

100 o

100 0

11

A. Röstägande och rösttal (forts.).

Kommun

och

fyrktalsgruppcr.

Röstäg

ande.

Sammanlagdt rösttal.

Rösttal i tf.

Antal.

I %.

Enligt det
jreducerade
fyrktalet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

förslaget.

Enligt
det ore-dueerade
fyrk-talet.

inligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

för-

slaget.

Hakar2).

1— 25 fyrkar ....

306

22-9

4,234

4,234

366

3''2

39

50

26— 50 » ....

306

22-9

12,292

12,292

991

9-4

112

13-4

51—100 .....

515

38-5

38,428

38,428

3,445

29-3

350

46-8

101—250 > ....

170

127

23,104

23,104

1,750

17''6

21-1

238

Öfver 250 > . . . .

41

30

53,112

31,592

807

40 5

28-8

11-0

Samma

1,338

100 0

131,170

109,650

7,359

100 o

100 o

100 o

Visingsö.

1— 25 fyrkar ....

176

631

1,842

1,842

201

16-3

16-9

25-9

26— 50 > ....

5S

20-8

2,144

2,144

178

18-9

19-6

22''9

51—100 > ....

31

11-1

2,054

2,054

190

18-2

18-8

24-4

101—250 > ....

8

2-9

1,262

1,262

85

11-2

11 5

10''9

Öfver 250 > ....

6

21

3,999

3,629

124

35''4

33*2

15-9

Summa

279

100 0

11,301

10,931

778

100 o

100-o

1000

Lommaryd.

1— 25 fyrkar ....

79

38-3

969

969

100

7-9

7-9

11''2

26— 50 > ....

55

267

2,020

2,020

167

16-4

16-4

18-8

51—100 » ....

42

20-4

2,938

2,938

269

23-9

239

30-3

101—250 • ....

23

11-2

3,333

3,333

240

27-1

27-1

27-0

Öfver 250 > ....

7

3-4

3,029

3,029

113

| 24-7

24-7

12-7

Summa

206

100 0

12,289

12,289

889

100 o

lOOö

1000

Nye.

1— 25 fyrkar ....

53

39-8

687

687

65

8-8

8-8

ilo

26— 50 > . . . .

38

28-1

1,376

1,376

114

17-7

17-7

20-4

51—100 > . . . .

29

21-5

2,114

2,114

195

27-2

27-2

350

101-250 > . . . .

10

7-4

1,596

1,596

107

20-6

20-6

| 19-2

Öfvor 250 > . . . .

5

3-7

1,995

1,995

77

1 25''7

25-7

| 13-8

Summa

135

| 1000

7,768

[ 7,768

558

1 lOOö

100 o

| 100 o

12

A. Röstägande och rösttal (forts.).

Kommun

och

fyrktalsgrupper.

Röstägande.

Sammanlagdt rösttal.

Rösttal i %.

Antal.

I %.

Enligt det
oreducerade
fyrktalet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

förslaget.

Enligt
det ore-duceradc
fyrk-talet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

för-

slaget.

Stockciryd.

1— 25

fyrkar ....

121

63-7

1,536

1,536

140

297

29-7

331

26— 50

» ....

53

27-9

1,826

1,826

150

354

35-4

35-5

51—100

•> ....

10

53

702

702

66

13-6

13-6

15''6

101—250

» ....

5

2-6

777

777

53

150

15''0

12-5

Öfver 25C

» ....

i

0''5

327

327

14

6-3

6-3

3-3

Summa

ISO

100 o

5,168

5,168

423

100''o

100-0

100 0

Åker.

1— 25

fyrkar ....

180

71-4

2,178

2,178

211

28-4

28-4

37-2

26— 50

» ....

46

18-2

1,613

1,613

128

210

21-0

22-6

51—100

> ....

14

5-6

857

857

78

11-2

11-2

13-8

101-250

J ....

9

3-6

1,622

1,622 •

100

21-1

21-1

17-6

Öfver 250

1> ....

3

1-2

1,404

1,404

50

18-3

18-3

8-8

Summa

252

1000

7,674

7,674

567

100 o

1000

100-0

Reftele.

1— 25 fyrkar ....

171

63-3

2,334

2,334

209

20-5

205

29-2

26- 50

» ....

71

26-3

2,418

2,418

195

21-2

21-2

27-3

51—100

> ....

12

4-4

806

806

75

7-1

7''1

10-5

101—250

» ....

8

3-0

1,261

1,261

85

111

11-1

11-9

Öfver 250

» ....

8

30

4,568

4,568

151

401

401

21-1

Summa

270

1000

11,387

11,387

715

100 o

1000

100-o

Forsheda.

1— 25

fyrkar ....

83

65-9

848

848

89

14-8

15''4

23-8

26— 50

» ....

20

15''9

694

694

59

121

12-6

15-7

51—100

> ....

12

9-5

837

837

78

14-6

15-1

20-8

101—250

» ....

6

4-7

1,055

1,055

65

18-4

19l

17-3

Öfver 250

1 ....

5

4-0

2.292

2,088

84

401

37-8

22-4

Summa

126 |

1000

5,726 |

5,522

375

100 0 1

100 0 |

100-0

13

A. Röstägande och rösttal (forts.).

Kommun

Röstägande.

Sammanlagdt rösttal.

Rösttal i %.

och

fyrktalsgruppcr.

Antal.

I *.

Enligt det
oredueerade
fyrktalet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

förslaget.

Enligt
det orc-ducerade
fyrktalet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

för-

slaget.

Kronobergs län.

Nöbbele.

1— 25 fyrkar ....

71

ä 43-3

797

797

87

7-7

8-9

14''5

26— 50

> ....

56

34-2

1,999

1,999 •

158

19-3

22-3

26''3

51—100

* . • # •

22

13-4

1,474

1,474

135

14-2

16-4

22''5

101—250

> ....

10

6-1

1,718

1,718

109

16-G

19-1

18-1

Öfver 250

} «...

5

30

4,367

2,988

112

42-2

333

18-6

Summa

161

lOOo

10,355

8,976

601

lOOo

100-0

100-0

Linneryd.

1— 25 fyrkar ....

174

44-6

2,447

2,447

215

17-1

17-1

18''9

26— 50

> ....

158

40-5

5,828

5,828

483

40-7

40-7

42-4

51-100

> ....

42

10-8

2,731

2,731

251

19-1

19-1

22-1

101—250

• ....

14

3-6

2,138

2,138

150

14-9

14-9

13''2

Öfver 250

* ....

2

0-5

1,177

1,177

39

8-2

8-2

3-4

Summa

300

1000

14,321

14,321

1,138

100-0

100-o

100 o

Algutsboda.

1— 25 fyrkar ....

405

56-5

4,153

4,153

457

160

16-0

23-6

26- 50

» ....

207

28-9

7,221

7,221

588

27-9

27-9

30-3

51—100

» ....

68

9-5

4,534

4,534

416

17-5

17-5

21-5

101—250

» ....

26

3''6

3,743

3,743

274

14A

14-4

14-1

Öfver 250

* ....

11

1-6

6,270

6.270

203

24-2

24-2

10''5

Summa

717

1000

25,921

25,921

1,938

100-0

100-0

100''0

Dänningelanda.

1— 25 fyrkar ....

15

38-5

186

186

19

10-6

12-6

14''7

26— 50

» ....

16

41-0

568

568

47

32-4

38-4

36*4

51—100

} ....

5

12-8

325

325

30

18-5

. 21''9

23-3

101-250

> ....

2

5*1

226

226

20

12-9

15-3

15-6

Öfver 250

» ....

1

2-6

450

175

13

25-6

11-8

10''1

Summa

39

100-o

1,755

1,480

129

10ÖO

100 o

1000

14

A. Röstägande och rösttal (forts.).

Kommun

och

fyrktalsgrupper.

Röstägande.

Sammanlagdt rösttal.

Rösttal i %.

Antal.

I %.

Enligt det
oreducerade
fyrktalet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

förslaget.

Enligt
det ore-ducerade
fyrktalet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

för-

slaget.

Skatelöf.

1— 25 fyrkar ....

147

51''4

1,693

1,693

164

9''8

11''4

16''9

25— 50

» ....

so

28-0

2,989

2,989

249

173

20''1

25''7

51—100

» ....

35

12''2

2,458

2,458

225

14-2

16-0

23''2

101—250

> ....

17

6''0

2,871

2,871

185

16-6

19-4

19-1

Öfver 250

> ....

7

2-4

7,275

4,821

146

42-1

32''5

151

Summa

2S6

100-0

17,286

14,832

969

1090

100-0

100 o

Ormesberga.

1— 25 fyrkar ....

11

26-9

122

122

12

5’l

5''9

7''5

26- 50

> ....

21

51-2

751

751

64

31-3

36*4

40-3

51—100

> ....

5

12-2

313

313

29

13-1

15''2

18''2

101—250

» ....

1

2-4

161

161

11

6''7

7-8

6''9

Öfver 250

> ....

3

7-3

1,049

717

43

43-8

34-7

27''1

Summa

41

1000

2,396

2,064

159

100-0

10O-0

lOO-o i

Blädinge.

1— 25 fyrkar ....

73

54''9

847

847

86

11-3

11''4

19''4

26— 50

» ....

34

25-5

1,169

1,169

91

15-6

15-7

20''5

51—100

> ....

15

11-8

1,021

1,021

95

13-6

13''8

21''4

101—250

> ....

4

30

541

541

42

7-2

7-3

9''5

Öfver 250

* ....

7

5-3

3,922

3,846

130

52''3

51-8

29''2

Summa

133

100-0

7,500

7,424

444

100-0

100-o

100-0

Agunnaryd.

1— 25 fyrkar ....

124

54-9

1,437

1,437

141

160

16''0

20''8

26— 50

> ....

62

27-4

2,165

2,165

178

24-1

24l

26''3

51—100

» ....

19

8-4

1,261

1,261

116

14-0

14-0

17''2

101—250

> ....

18

8-0

2,991

2,991

196

33''2

33-2

29''0

Öfver 250

> ....

3

1-8

1,142

1.142

45

12''7

12-7

6''7

Summa

226

100-o

8,996

8,996

676

100''o

lOOo

100-0

15

A. Röstägande och rösttal (forts.)-

Kommun

och

fyrktalsgrupper.

Röstägande.

Sammanlagdt rösttal.

Rösttal i %.

Antal.

I %.

Enligt det
oreducerade
fyrktalet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

förslaget.

Enligt
det ore-ducerade
fyrk-talet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

för-

slaget.

Odensjö.

1— 25 fyrkar ....

121

78-0

1,413

1,413

145

243

266

39-1

26— 50

> ....

17

Ilo

561

561

45

9-6

10-6

121

51-100

> ....

8

5 2

522

522

47

90

9-8

127

101-250

» ....

4

2-6

589

589

42

10-1

111

11-3

Öfver 250

> ....

5

3-2

2,732

2,221

92

47-0

41-9

24-8

Summa

155

100 0

5,817

5,306

371

100 o

lOOo

100 o

Kalmar liin.

Tryserum.

1— 25 fyrkar ....

95

44-2

1,094

1,094

109

6 8

7-2

12-1

26— 50

» ....

60

27-9

2,224

2,224

180

13-7

14-7

200

51-100

> ....

33

15-3

2,362

2,362

217

14-6

15-6

24-1

101—250

> ....

15

70

2,047

. 2,047

156

12-7

13''5

17-3

Öfver 250

> ....

12

5-6

8,432

7,436

239

52-2

490

26-5

Summa

215

100 o

16,159

15,163

901

100o

100 o

1000

Lofta.

1— 25 fyrkar ....

167

44-9

1,826

1,826

182

50

50

10-3

26— 50

> ....

82

22-0

3,007

3,007

256

8-2

8''3

14-4

51—100

) ....

56

151

3,894

3,894

361

107

108

20-3

101—250

9 ....

36

9-7

5,410

5,410

377

14-8

15o

21-3

Öfver 250

> ....

31

8''3

22,383

22,005

598

61-8

60-9

33-7

Summa

372

1000

36,520

36,142

1,774

lOOo

100-0

1000

Hallingéberg.

1— 25 fyrkar ....

178

366

2,043

2,043

211

60

67

104

26- 50

» ....

140

28''8

5,296

5,296

442

15-6

17-3

21-7

51—100

> ....

114

235

7,654

7,654

702

22-6

250

34-4

101—250

> ....

38

7-8

5,830

5,830

402

17-2

190

19-7

Öfver 250

. ....

16

3-3

13,058

9,816

282

38-6

320

13-8

Summa

486

100o

33,881

30,639

2,039

100-o

100 o

100-0

16

A. Röstägande och rösttal (forts.).

Kommun

och

fyrktalsgrupper.

i

Röstägande.

Sammanlagdt rösttal.

Rösttal i °i.

Antal.

I ji.

Enligt det
oreducerade
fyrktalet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

förslaget.

Enligt
det ore-dueerade
fyrk-talet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

för-

slaget.

Tima.

1— 25 fyrkar ....

94

410

995

995

106

6-9

6-9

11-7

26— 50 > ....

77

33-6

2,749

2,749

226

191

191

25-1

51—100 » ....

30

131

2,084

2,084

189

14-5

14''5

209

101—250 » ....

18

7-9

3,161

3,161

198

22-0

220

21-9

Öfver 250 > ....

10

4-4

5,410

5,410

184

37-5

37-5

20-4

Summa

229

100 o

14,399

14,399

903

100o

100.0

100 0

Mörlunda.

1— 25 fyrkar ....

273

59-2

2,944

2,944

322

14-7

150

22-8

26— 50 > ....

106

23-0

3,868

3,868

322

19-3

19-7

22-8

51—100 > ....

50

10-8

3,797

3,797

351

19o

19-3

24-9

101-250 > ....

22

4-8

3,459

3,459

235

17-3

176

16-7

Öfver 250 > ....

10

2-2

5,964

5,589

180

29-7

28-4

12-8

Summa

461

10öo

20,032

19,657

1,410

lOOo

100 0

100 0

Fågelfors.

1— 25 fyrkar ....

77

497

944

944

94

101

144

19-0

26— 50 » ....

48

310

1,757

1,757

144

18-8

26-9

292

51—100 > ....

22

142

1,437

1,437

133

15-4

22-0

26-9

| 101-250 » ....

5

3-2

745

745

53

SO

11-4

107

'' Öfver 250 » ....

3

1-9

4,457

1,659

70

47-7

25-3

14-2

Summa

155

1OO-0

9,340

6,542

494

100 o

100-0

100 o

Dörby.

1— 25 fyrkar ....

62

553

537

537

66

3-4

3 5

9-9

26— 50 » ....

12

107

446

446

36

2-8

2-9

5-4

51—100 > ....

5

4-5

400

400

38

2''5

2-6

5-7

101—250 . ....

15

13-4

2,975

2,975

171

18''8

19-3

25-6

Öfver 250 : ....

18

16-1

11,474

11,018

356

72-5

71-7

53-4

Summa

112

100 o

15,832

15,376

667

lOOo

1000

lOOo

17

A. Röstägande och rösttal (forts.).

Kommun

Röstägande.

Sammanlagdt rösttal.

Rösttal i %.

och

fyrk talsgrupper.

Antal.

I ti.

Enligt det''
oredueeradc
fyrktalet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

förslaget.

Enligt
det ore-ducerade
fyrk-talet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

för-

slaget.

Söderåkra.

1— 25

fyrkar ....

294

51-2

2,248

2,248

314

7-8

7-8

148

26- 50

> ....

104

181

4,058

4,058

338

141

141

15-9

51-100

> ....

117

20-4

8,111

8,111

743

28-2

28-2

34-9

lOi—250

> ....

42

7-3

6,025

6,025

439

20-9

20-9

20-6

Öfver 250

) ....

17

3-0

8,334

8,334

294

290

29-0

13-8

Summa

574

1000

28,776

28,776

2,128

1000

100 o

100 0

Madesjö.

1— 25 fyrkar ....

510

57-5

5,421

5,421

597

17-0

170

24-4

26— 50

> ....

233

26-2

8,770

8,770

724

27-6

27-6

29-6

51—100

» ....

114

12-9

7,789

7,789

714

245

24-5

291

101—250

) ....

20

2-3

2,968

2,968

208

9-3

9-3

8-5

Öfver 250

> ....

10

1.1

6.890

6,890

207

21-6

21-6

8-4

Summa

887

1000

31,838

31,838

2,460

100 o

1000

lOOo

Köping.

.

1— 25 fyrkar ....

158

620

933

933

161

105

10-6

23-7

26— 50

> ....

58

22-7

2,061

2,061

168

23-3

23-4

24-7

51—100

> ....

22

8-6

1,459

1,459

135

16-5

16-6

19-8

101—250

> ....

12

4-7

1,846

1,846

127

20-8

210

187

Öfver 250

> ....

5

20

2,556

2,504

89

28-9

28-4

131

Summa

255

1000

8,855

8,803

680

lOOo

100 o

100-0

Algutsrum.

1— 25 fyrkar ....

82

550

625

625

87

12-5

125

19-5

26— 50

> ....

39

26-2

1,783

1,783

148

35-8

35-8

331

51—100

> ....

20

13-4

1,402

1,402

129

28-1

28-1

28-8

101—250

> ....

8

5-4

1,173

1,173

83

23-6

23-6

18-6

Öfver 250

) ....

—

—

—

—

—

—

_

_

Summa

149

100 o

4,9S3

4,983

447

100o

1000

100-0

Bih. till Riksd. Prot. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 22 Höft. 22

18

A. Röstägande och rösttal (forts.).

Kommun

Röstägande.

Sammanlagdt rösttal.

Rösttal i %.

och

fyrktalsgrupper.

Antal.

I *

Enligt det
oreducerade
fyrktalet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

förslaget.

Enligt
det ore-ducerade
fyrk-talet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

för-

slaget.

Gottlands län.

Björke.

1— 25 fyrkar ....

24

320

278

278

27

10

2''8

5-7

26— 50 > ....

12

160

475

475

40

1-7

4''8

8''4

51—100 > ....

19

25-4

1,315

1,315

121

4''8

13-2

25''5

101—250 > ....

13

17-3

1,833

1,833

134

6-7

18-3

28''3

Öfver 250 > ....

7

9-3

23,573

6,079

152

858

60-9

32-1

Summa

75

100-0

27,474

9,980

474

lOOo

1000

lOOo

Fole.

1— 25 fyrkar ....

51

622

388

388

54

10-2

10-3

181

26— 50 > ....

7

8-5

258

258

23

6-8

6-9

7-7

51-100 » ....

9

ilo

640

640

60

16-9

171

201

101—250 » ....

14

171

2,086

2,086

146

54-9

55-6

48-8

Öfver 250 > ....

1

1-2

426

379

16

11-2

101

5-3

Summa

82

100-o

3,798

3,751

299

100 0

1000

100 o

Elinte.

1— 25 fyrkar ....

167

59-4

1,654

1,654

181

9-7

9-7

17-4

26— 50 » ....

42

14-9

1,542

1,542

133

90

9o

128

51—100 > ....

35

12-5

2,404

2,404

220

141

141

21-2

101—250 > ....

21

7-5

3,368

3,368

225

198

19-8

21-7

Öfver 250 > ....

16

5''7

8,080

8,080

279

47-4

47-4

26-9

Summa

281

lOOo

17,048

17,048

1,038

lOOo

1000

lOOo

Blekinge län.

Ramdala.

1— 25 fyrkar ....

211

65-6

1,941

1,941

223

133

13-3

21-2

26— 50 » ....

29

90

1,091

1,091

88

7-5

7-5

8-4

51—100 » ....

42

130

2,911

2,911

266

20-0

200

25-3

101—250 > ....

29

90

4,639

4,639

313

31-9

319

29-7

Öfver 250 » ....

11

34

3,964

3,964

162

27''3

27-3

15-4

Summa

322

1000

14,546

14,546

1,052

100 0

100 0

100 o

19

A. Böstägandc och rösttal (forts.).

Kommun

och

fyrktalsgrupper.

Röstägande.

Sammanlagdt rösttal.

RöBttal i %.

Antal.

I *

Enligt det
oreducerade
fyrktalet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

förslaget.

Enligt
det ore-ducerade
fyrk-talet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

för-

slaget.

Nättraby.

1— 25 fyrkar ....

193

59-8

2,042

2,042

210

6-6

67

14-7

26— 50

33

10-2

1,169

1,169

95

3-8

3-9

6''7

51—100

> ....

42

13-0

2,929

2,929

270

94

9-7

19-0

101—250

> ....

32

9-9

4,915

4,915

341

158

16-2

240

Öfver 250

> ....

23

71

19,989

19,201

506

64-4

635

35-6

Summa

323

lOOo

31,044

30,256

1,422

1000

lOOo

100 o

Hjortsberga.

1— 25 fyrkar ....

61

51-7

567

567

67

4-7

7-6

14-2

26— 50

> ....

25

21-2

916

916

75

7-6

12-3

15-9

51—100

) ....

20

16-9

1,546

1,546

143

12 7

20-8

30-3

101—250

> ....

6

Öl

914

914

64

7-5

12-3

13-6

Öfver 250

» ....

6

Öl

8,233

3,503

123

67-6

47-0

260

Summa

118

100 0

12,176

7,446

472

100 o

100 o

100-0

Åryd.

1— 25 fyrkar ....

290

69-6

2,651

2,651

311

18o

18-0

27-9

26— 50

> ....

59

14-1

2,164

2,164

180

14''7

14-7

16-1

51—100

> ....

38

9-1

2,707

2,707

254

18-4

18-4

22-8

101—250

> ....

23

5-6

3,505

3,505

246

23-9

23-9

22-0

Öfver 250

> ....

7

1-7

3,681

3,681

125

250

250

11-2

Summa

417

100 o

14,708

14,708

1,116

lOOo

100-o

lOOo

Gammalstorp.

1— 25 fyrkar ....

183

58-5

1,756

1,756

202

103

111

18-3

26— 50

* ....

45

14-4

1,667

1,667

134

9''8

105

12'' l

51—100

I ....

52

16-6

3,806

3,806

348

224

24-1

31''6

101—250

> ....

22

7-0

3,098

3,098

228

18-2

19-6

20-7

Öfver 250

1 ....

11

3-5

6,667

5,497

191

39’3

34-7

17-3

Summa

313

100 o

16,994

15,824

1,103

lOOo

100 0

lOOo

A. Röstägande och rösttal (forts.).

Kommun

Röstägande.

Sammanlagdt rösttal.

Rösttal i %.

och

fyrktalsgrupper.

Antal.

I *

Enligt det
oreducerade
fyrktalet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

förslaget.

Enligt
det ore-ducerade
fyrk-talet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt.

för-

slaget.

Kristianstads län.

Iliseberga.

1— 25 fyrkar ....

239

46-9

2,596

2,596

263

—

7;8

7''8

120

26— 50

> ....

88

17-3

3,192

3,192

263

9-6

9-6

12''0

51—100

> ....

98

19-3

6,974

6,974

634

21-0

21-0

28''9

101—250

> ....

65

12-8

10,249

10,249

691

30-8

30''8

31''4

Öfver 250

> ....

19

3-7

10,216

10,216

346

30-8

30-8

15''7

Summa

509

lOOo

33,227

33,227

2,197

100- 0

100-0

1000

Gråmanstorp.

1— 25 fyrkar ....

223

41-9

2,768

2,768

251

4''6

4''6

|

1

1

8-9 j

26— 50

» ....

126

23-7

4,753

4,753

395

7''9

7''9

14-1 i

51—100

> ....

71

13-4

5,014

5,014

460

8''3

8-3

16''4

101—250

> ....

55

10''3

8,332

8,332

579

13''9

13-9

20-6

Öfver 250

> ....

57

10-7

39,285

39,285

1.125

65''3

65''3

400

!

Summa

532

1000

60,152

60,152

2,810

100-0

100-0

100 o

Grefvie.

1— 25 fyrkar ....

163

48-7

1,768

1,768

192

16''3

16''3

20-6

26— 50

> ....

116

34-6

4,212

4,212

349

38''9

38-9

37-2

51-100

> ....

48

14-3

3,371

3,371

309

31''2

31''2

32-9

101-250

> ....

7

21

1,184

1,184

75

10''9

10''9

•8-0

Öfver 250

> ....

1

O?

293

293

13

2-7

2-7

1-4

Summa

835

1000

10,828

10,828

988

H»o

lOO-o

100-o

Vinslöf.

1— 25 fyrkar ....

175

49-8

1,897

1,897

199

7''8

7-8

12''8

26- 50

> ....

52

14-8

1,867

1,867

155

7-7

7''7

9-9

51-100

> ....

51

14-5

3,461

3,461

316

14''2

14-2

ao-3

101-250

> ....

54

15-4

7,873

7,873

566

32''4

32-4

36?

Öfver 250

) ....

19

5-5

9,217

9,217

322

37''9

37-9

20-7

Summa

851

100-o

24,315

24,315

1,558

lOOo

100-0

lOOo

21

A., Röstägande och rösttal (forts.).

Kommun

och

fyrktalsgrupper.

Röstägande.

Sammanlagdt rösttal.

Rösttal i %■

Antal.

I %. ''

Enligt det
oreducerade
fyrktalet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

förslaget.

Enligt
det ore-ducerade
fyrk-talet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

för-

slaget.

Näsum.

1— 25 fyrkar ....

233

64-7

2,208

2,208

255

169

16''9

23''2

26— 50 » ....

28

7''8

1,051

1,051

86

81

8-1

7''8

51—100 » ....

69

19-2

4,723

4,723

431

36-3

36-3

39-2

101—250 > ....

27

7-5

3,889

3,889

281

29-8

29-8

25-6

Öfver 250 > ....

3

0-8

1,158

1,158

46

8-9

8''9

4-2

Summa

360

100o

18,029

13,029

1,099

100-o

1000

100-o

Fjälltall.

1— 25 fyrkar ....

85

50''6

820

820

92

5-1

6-1

11''4

26- 50 > ....

25

14-9

954

954

80

5''9

7-1

10o

51-100 > ....

23

13-7

1,691

1,691

158

10-5

12''7

19-7

101—250 » ....

26

15-5

4,141

4,141

281

25-7

310

350

Öfver 250 > ....

9

5-3

8,492

5,746

192

52-8

43-1

23-9

Summa

168

100-0

16,098

13,352

803

10Ö0

10ÖO

100-o

Knislinge.

1— 25 fyrkar ....

56

37-8

562

562

61

4-8

4-8

8-3 j

26— 50 > . . ■ •

28

18-9

1,091

1,091

91

9''3

9-8

12-4

51—100 » ....

39

26''4

2,718

2,718

246

23-2

23-8

33''6

101—250 » ....

16

10-8

2,609

2,609

172

22-3

22-8

23-6

Öfver 250 > ....

9

61

4,730 i

4,710

162

40-4

40-3

222

Summa

148

100 0

11,710

il,6w!

732

100-o

100-0

lOOo

Kviinge.

1— 25 fyrkar ....

34

45-9

239

239

34

2''5

3-5

8-0

26— 50 > . . ■ ■

9

12-2

400

400

33

4''2

5-8

.7-8 i

51—100 » ....

14

189

1,048

1,048

97

10''9

15-8

23-0

101—260 » ....

12

16*

1,797

1,797

127

18-7

26-2

300

Öfver 250 > ....

5

6-8

6.129

3,376

132

63-7

49-2

31-2

Samma

74

100 o

9,613

6,860

423

1600

1000

lOOo

22

A. Röstägande och rösttal (forts.).

Komma»

och

fyrktalsgrupper.

Röstägande.

Sammanlagdt rösttal.

Rösttal i %.

Antal.

I %.

Enligt det
oreducerade
fyrktalet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

förslaget.

Enligt

det ore-ducerade
fyrk-talet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

för-

slaget.

Norra Åsuni.

1— 25 fyrkar ....

302

52-6

3,313

3,313

345

ll-o.

11-0

16-7

26- 50

> ....

131

22-8

4,819

4,819

401

15-9

15-9

19-4

51—100

> ....

70

12-2

4,753

4,753

434

15-7

15-7

20-9

101—250

> ....

52

9-0

7,505

7,505

543

24-8

24-8

26-2

Öfver 250

» ....

20

3‘5

9,833

9,833

347

32-6

32-6

16-8

Summa

575

100-0

30,223

30,223

2,070

lOO-o

lOOo

100-o

Träne.

1— 25 fyrkar ....

129

70-9

1,312

1,312

148

14-5

16-8

26-7

26- 50

> ....

16

8-8

573

573

48

6-3

7-3

8-6

51—100

> ....

20

11-0

1,407

1,407

127

15-5

180

22-9

101—250

> ....

13

7-1

1,948

1,948

136

21-5

24-9,

24-5

Öfver 250

» . . . .

4

2-2

3,824

2,589

96

42-2

33-0

17-3

Summa

182

100-0

9,064

7,829

555

100-0

lOOo

100-0

Maglehem.

1— 25 fyrkar ....

180

75-0

1,332

1,332

192

20-9

20-9

341

26— 50

» ....

26

10-8

976

976

81

15-3

15-3

14-4

51—100

> ....

17

7-1

1,128

1,128

103

17''7

17-7

18-2

101—250

> ....

16

6-7

2,340

2,340

168

36-7

36-7

298

Öfver 250

» ....

1

0-4

602

602

20

9-4

9-4

3-5

Summa

240

100-0

6,378

6,378

564

lOOO

iooo

1OO-0

Tryde.

1— 25 fyrkar ....

357

53-4

3,496

3,496

397

6-2

6''6

14-6

26— 50

» ....

125

18-7

4,571

4,571

380

8-1

8-6

13''9

51—100

» ....

94

14-1

6,712

6,712

620

11-9

12''7

22-8

101—250

> ....

50

7-5

7,278

7,278

526

12-9

13-7

19-3

Öfver 250

> ....

42

6-3

34,347

30,999

801

60-9

58-4

29-4

Summa

668

100-o

56,404

53,056

2,724

100 0

100 o

1000

23

A. Röstägande och rösttal (forts.).

Kommun

Röstägande.

Sammanlagdt rösttal.

Rösttal i %.

och

fyrktalsgrupper.

Antal.

I *.

Enligt det
oreducerade
fyrktalet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

förslaget.

Enligt
det ore-ducerade
fyrk-talet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

för-

slaget.

Borrby.

1— 25 fyrkar ....

240

59-8

1,944

1,944

258

9-0

90

17-4

26— 50 » ....

55

13-7

2,026

2,026

167

9-4

9-4

11-3

51—100 > ....

42

10''B

3,120

3,120

287

14-5

14-5

19-3

101—250 » ....

50

12-6

8,054

8,054

537

374

37-4

36-2

Öfver 250 > ....

14

3-5

6,405

6,405

234

29-7

29-7

15-8

Summa

401

100-0

21,549

21,549

1,483

100-0

100-o

100-o

Malmöhus län.

Västra Skreflinge.*)

1— 25 fyrkar ....

453

43-6

6,841

6,841

565

104

10-4

13-7

26— 50 > ....

277

26-7

10,761

10,761

876

16-3

16-3

21-3

51—100 > ....

189

18-2

13,048

13,048

1,183

19-8

19-8

28-7

101—250 > ....

95

9-2

14,234

14,234

1,000

21-6

21-5

24-3

Öfver 250 > ....

24

2-8

21,139

21,139

494

32-0

32-0

12-0

Summa

1,038

1000

66,023

66,023

4,118

1000

100-o

100 o

Trelleborgs landskommun.

1— 25 fyrkar ....

684

535

8,406

8,406

785

17-5

17-5

20-5

26— 50 > ....

325

25-4

12,239

12,239

1,022

25-6

25-5

26-7

51—100 > ....

201

15''7

13,112

13,112

1,207

27-3

27-3

31-6

101—250 » ....

58

4-5

8,139

8,139

601

17-0

17-0

15-7

Öfver 250 » ....

12

0-9

6,093

6,093

212

12-7

12-7

5-6

Summa

1,280

100-0

47,989

47,989

3,827

100-o

100-0

100 o

Välluf.

1— 25 fyrkar ....

80

55-6

1,005

1,005

92

90

9-3

14-4

26— 50 > ....

17

11-8

659

659

54

59

6-1

8-4

51—100 > ....

19

13-2

1,338

1,338

122

12-0

12-3

191

101—250 > ....

17

11-8

2,673

2,673

180

23-9

24-7

28-1

Öfver 250 > ....

11

7-6

5,490

5,159

192

49-2

47-6

30o

Summa

144

100-0

11,165

10,834

640

100-0

100''o

1000

24

A. Röstägande och rösttal (forts.).

Kommun

och

fyrktalsgrupper.

Röstägande.

Sammanlagdt rösttal.

Rösttal i %.

Antal.

I *

Enligt det
oreducerade
fyrktalet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

förslaget.

Enligt
det ore-ducerade
fyrktalet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

för-

slaget.

Bårslöf.

1— 25 fyrkar ....

63

48-8

710

710

72

7''8

7-8

11-8

26— 50

» ....

14

10’9

455

455

36

5-0

5-0

5-9

51—100

» ....

23

17-8

1,760

1,760

160

19-5

19-5

26-2

101—250

> ....

18

14-0

2,590

2,590

187

28''G

28-G

30-7

i Öfver 250

11

8-5

3,544

3.544

155

39-1

39-1

25-4

Samma

129

100-o

9,059

9,059

610

100 o

10ÖO

lOOo

\iken.

1— 25 fyrkar ....

158

57-7

1,696

1,696

172

12-6

12-6

18-3

| 26- 50

» ....

57

20-8

2,177

2,177

188

16-2

16-2

20-0

51—100

> ....

25

9-1

1,886

1,886

173

14-0

14-0

18-4

101—250

> ....

26

9-5

4,725

4,725

288

35-0

35-0

30-6

Öfver 250

> ....

8

2-9

2,993

2,993

120

22-2

22-2

12-7

Samma

274

100o

13,477

13,477

941

10ÖO

100-0

lOOo

Asmundtorp.

1— 25 fyrkar ....

156

56-5

1,278

1,278

165

6*5

6*5

13-5

26— 50

> ....

29

10-5

1,070

1,070

89

5-5

5-5

7-3

51-100

> ....

24

8-7

1,605

1,605

148

8-2

8-2

12-2

101—250

> ....

47

17-0

7,636

7,636

505

39-0

390

41-5

Öfver 250

> ....

20

7-3

7,985

7,985

311

40-8

40-8

25-5

Summa

276

100-o

19,574

19,574

1,218

100o

100- o

100-o

Norra

Svalöf.

1— 25 fyrkar ....

103

46-6

1,078

1,078

116

2-9

3-4

9-2

26— 50

1 ....

42

19-0

1,624

1,624

135

4-3

5-2

10-6

51—100

> ....

26

11-8

2,015

2,015

187

5*4

6*5

14-7

101—250

1 ....

25

11-3

4,357

4,357

273 1

11-6

14-0

21-5

Öfver 250

> ....

25

11''3

28,538

22,105

.558 1

75''8

70-9

440

Samma

221

100-o

37,612

31,179

1,269 [

100o

lOO-o

lOO-o

25

A. Röstägande och rösttal (torta.).

Kommun

och

fyrktalsgrupper.

Röstägande,

Sammanlagdt rösttal.

Rösttal i %.

Antal.

I %.

Enligt det
oreducerade
fyrktalet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

förglaget.

Enligt
det ore-ducerade
fyrktalet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

för-

slaget.

Kells-Nöbbelöf.

1— 25 fyrkar ....

64

61-6

705

705

70

11-1

Ill

17-4

26— 50 > ....

11

10-6

435

435

36

6-8

6-8

90

51-100 > .....

9

8- ti

584

584

53

9-2

9-2

13-2

101—250 > ....

11

10-6

1,476

1,476

113

23-1

23-1

28-1

Öfver 250 > ....

9

8-6

3,176

3,176

130

49-8

49-8

32-3

Summa

104

lOO-o

6,376

6,376

402

lOOo

lOOo

lOOo

Trollenäs.

i

1— 25 fyrkar ....

220

62-9

1,539

1,539

237

8-9

9-2

20-4

26— 50 » ....

53

151

1,914

1,914

160

11-0

11-5

13-8

51—100 » ....

27

7-7

1,737

1,737

159

100

10-4

13-7

101—250 > ....

40

11-4

5,600

5,600

412

32-3

33-9

35-6

Öfver 250 » ....

10

2-9

6,565

5,892

192

37-8

35-3

16-6

Summa

350

100o

17,355

16,682

1,160

100-0

lOOo

lOOo

Stångby.

1— 25 fyrkar ....

59

55-7

488

488

62

6-7

7-0

14-0

26— 50 > ....

18

17-0

638

638

54

8-7

9-2

12-2

51—100 » ....

7

6-6

526

526

48

7-2

7-6

10-9

101-250 » ....

14

132

2,095

2,095

146

28-7

30-3

33-0

Öfver 250 » ....

8

7-5

3,555

3,179

132

48-7

45-9

29-9

Summa

106

10öo

7,302

6,926

442

100 o

lOOo

lOOo

Burlöf.

1— 25 fyrkar ....

306

27-1

4,153

4,153

349

2-6

4-0

6-0

26— 50 » ....

349

30-9

13,444

13,444

1,125

8-2

12-9

19-2

51—100 > ....

271

24-0

18,985

18,985

1,733

11-6

18-2

29-5

101-250 » ....

133

11-8

20,290

20,290

1,402

12''5

19-5

23-9

Öfver 250 » ....

70

6‘2

106,204

47,252

1,258

65-1

45-4

21-4

Summa

1,129

100 o

163,076

104,124

5,867

lOO-o

lOOo

lOOo

Bill. till Riksd. Prot. 1907. 1 Sand. 1 Afd. 22 Håft. 23

26

A. Röstägande och rösttal (forts.).

Kommun

och

fyrktalsgrupper.

Röstägande.

Sammanlagdt rösttal.

Rösttal i %.

Antal.

I %.

Enligt det
oreducerade
fyrktalet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

förslaget.

Enligt
det ore-ducerade
fyrktalet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

för-

slaget.

Hyhy.

1— 25 fyrkar ....

141

49-6

1,394

1,394

163

4-0

4''1

11-1

26— 50

> ....

42

14-8

1,497

1,497

124

4-2

4-4

8-4

51—100

> ....

38

13-4

2,684

2,684

245

7''6

7-9

16-6

101—250

> ....

34

12-0

5,654

5,654

363

16-0

16‘5

24''7

Öfver 250

> ....

29

10-2

24,111

22,923

578

68-2

67-1

39-2

Summa

284

100-0

35,840

34,152

1,473

100-0

100-o

100- 0

Hörby.

1— 25 fyrkar ....

212

51-2

2,585

2,585

243

10-6

10''6

16-0

26— 50

> ....

94

22-7

3,551

3,551

295

14-5

14-5

19-4

51—100

» ....

70

16-9

4,734

4,734

435

19-3

19-3

28-7

101-250

> ....

26

6-3

3,989

3,989

273

16-3

16-3

18''0

Öfver 250

» ....

12

2-9

9,642

9,642

271

39-3

39-3

17''9

Summa

414

100 o

24,501

24,501

1,517

100-0

100-0

lOO-o

Skarhult.

1— 25 fyrkar ....

19

40-4

190

190

20

1-6

2-0

4-9

26— 50

> ....

2

4-3

70

70

6

0''6

0-7

1''5

51—100

> ....

5

10-6

338

338

30

2''9

3’5

7''4

101-250

y ....

9

19-2

1,459

1,459

96

12-3

ISO

23''8

Öfver 250

> ....

12

25''5

9,782

7,652

252

82-6

78-8

62-4

Summa

47

100-0

11,839

9,709

404

100 o

100 o

100*0

Långaröd.

1— 25 fyrkar ....

202

68’ 5

1,982

1,982

218

22-9

22-9

29''9

26— 50

> ....

49

16-6

1,810

1,810

151

21-0

21''0

20-7

51—100

> ....

28

9-5

1,989

1,989

182

23-0

23-0

24-9

101—250

» ....

15

5-1

2,078

2,078

155

24-1

24''1

21-3

Öfver 250

> ....

1

0-3

777

777

23

9-0

9''0

3''2

Summa

295

100-0

8,686

8 636

729

100o

100-0

lOOo

27

A. Röstägande och rösttal (forts.).

■

Röstägande.

Sammanlagdt rösttal.

Rösttal i %.

Kommun

och

fyrktalsgruppcr.

Antal.

i %.

Enligt det
oreducerade

Enligt nu-varande
bestäm-

Enligt

förslaget.

Enligt
det ore-ducerade

Enligt nu-varande
bestäm-

Enligt

för-

slaget.

fyrktalet.

melser.

fyrktalet.

melser.

Västra Nöbbelöf.

1— 25 fyrkar ....

86

55-9

733

733

91

8-2

8-2

14-9

26— 50

» ....

18

11*7

633

633

51

7-1

7-1

8-3

51—100

» ....

24

15-G

1,705

1,705

157

19-2

19-2

25-7

101-250

> ....

19

12''3

2,871

2,871

201

32-2

32-2

32-8

Öfver 250

> ....

7

4*5

2,968

2,968

112

33-3

33-3

18-3

Summa

154

100 o

8,910

8,910

612

100-0

100 0

100-o

Öja.

1— 25 fyrkar ....

40

47-6

389

389

44

6-0

101

14-9

26- 50

» ....

26

31-0

366

866

74

13-3

22-5

25-0

51-100

» ....

10

11-9

772

772

71

11 9

20-0

24-0

101—250

» ....

6

7-1

844

844

63

130

21-9

21-2

Öfver 250

> ....

2

2-4

3,629

983

44

55-8

25''5

14-9

Summa

84

100o

6,500

3,854

296

100-0

100-0

100-o

Hallands län.

Renneslöf.

1— 25 fyrkar ....

160

530

1,824

1,824

186

14-0

14-2

19-5

26— 50

> ....

80

265

2,783

2,783

228

21-4

21-7

240

51—100

> ....

37

12-2

2,547

2,547

231

19-5

19-9

24-3

101-250

3 ....

18

6’0

2,483

2,483

187

19.1

19-4

19-7

Öfver 250

» ....

7

2-3

3,383

3,185

119

26-0

24-8

12-5

Summa

302

100-0

13,020

12,822

951

100-0

100 0

100-0

Skummeslöf.

1— 25 fyrkar ....

39

35-2

417

417

42

52

6-0

8’6

26— 50

> ....

40

360

1,492

1,492

127

18-6

21-4

26-1

51—100

> ....

19

17-1

1,309

1,309

122

163

18-7

25-0

101—250

> ....

10

90

1,356

1,356

104

16-9

19-4

21-4

Öfver 250

> ....

3

2-7

3.461

2,409

92

430

34’5

18-9

Samma

in

100-o

| S.035

6,983

487

100-0

lOOo

100-0

A. Röstägande och rösttal (forts.).

Kommun

Röstägande.

Sammanlagdt rösttal.

Rösttal i %

och

fyrktalsgrupper.

Antal.

I %.

Enligt det
oreducerade
fyrktalet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

förslaget.

Enligt
det ore-ducerade
fyrktalet

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

för-

slaget.

Torup.

1— 25 fyrkar . . .

319

58-7

3,996

3,996

380

12-6

12-6

21-2

26— 50 > ....

128

23-5

4,416

4,416

357

13-9

13-9

19-9

51-100 > ....

44

8-1

2,983

2,983

272

9-4

9-4

15-2

101—250 » ....

30

5-5

4,544

4,544

316

14''4

14-4

17-7

Öfver 250 > ....

23

4''2

15,726

15.726

465

49-7

49-7

26-0

Summa

544

100-0

31,665

31,665

1,790

100-o

100-0

100-o

Kvibille.

1— 25 fyrkar ....

35

41-2

346

346

39

3-9

4-7

8-4

26— 50 . ....

12

14-1

439

439

33

4-9

5-9

7-1

51—100 » ....

19

22-3

1,441

1,441

133

16-2

19-5

28-5

101—250 . ....

14

16-5

2,076

2,076

147

23-4

28-0

31-5

Öfver 250 > ....

5

5-9

4,588

3,106

114

51-6

41-9

24’5

Summa

85

100-o

8,890

7,408

466

100-0

100-0

lOOo

Alfshög.

!

1— 25 fyrkar ....

49

46*7

511

511

53

7-3

7-3

11-3

26— 50 > ....

17

16-2

639

639

52

9-2

9-2

11''1 }

51—100 > ....

16

15-2

1,018

1,018

93

14-6

14-6

19-9

101—250 >

17

16-2

2,676

2,676

182

38-5

38-5

38-9 j

Öfver 250 > ....

6

5-7

2,117

2,117

88

30-4

30-4

18-8

Summa

105

100o

6,961

6,961

468

lOOo

100-0

100-o

| Tvååker.

1— 25 fyrkar ....

196

52-3

2,028

2,028

213

17-4

17-4

21-6

26— 50 > ....

131

34-9

4,814 !

4,814

401

41-4

41-4

40-6

51-100 > ....

31

8-3

2,133

2,133

195

18-3

18-3

19-7

101—250 > ....

15

4-0

2,100

2,100

153

18-o

18-0

15-6

öfver 250 > ....

2

0-5

571

571

26

4.9

4-9

2-6

Summa

375

100-0

11,646

11,646

988

100-0

100-0

lOOo

29

A. Röstägande och rösttal (forts.).

Kommun

och

fyrktalsgrupper.

Röstägande.

Sammanlagdt rösttal.

Rösttal i %.

Antal.

I *

Enligt det
oreducerade
fyrktalet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

förslaget.

Enligt
det ore-ducerade
fyrktalet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

för-

slaget.

Förlanda.

1— 25 fyrkar ....

124

93-9

1,592

1,592

134

84-1

84-1

83-8

26— 50 > ....

7

5-3

241

241

21

12-7

12-7

13-1

51—100 > ....

1

0-8

60

60

5

3''2

3-2

31

101—250 » ....

—

—

—

—

—

—

—

Öfver 250 > ....

—-

_

—

—

—

—

—

Summa

132

100 0

1,893

1,893

160

lOOo

100-o

10ÖO

Göteborgs o.Bohuslän.

Tufve.

1— 25 fyrkar ....

32

35fi

340

340

36

4''8

5''3

7-6

26— 50 > ....

13

14-4

521

521

44

7-4

8-2

9-3

51-100 > ....

33

36-7

2,481

2,481

229

35''0

38-9

48-3

101—250 > ....

9

100

1,721

1,721

101

24-3

27-0

21-3

Öfver 250 » ....

3

3-3

2,018

1,311

64

28-5

20-6

13-5

Summa

90

100-0

7,081

6,374

474

100o

10ÖO

lOO-o

Örgryte.3)

1—■ 25 fyrkar ....

1,529

54-7

19,692

19,692

1,762

5''4

6''9

14-5

26— 50 » ....

531

190

19,722

19,722

1,618

5-4

6-9

13-3

51—100 » ....

315

11-3

23,835

23,835

2,186

6''5

8-4

17-9

101—250 » ....

219

7-8

35,936

35,936

2,362

9-8

12-6

19-4

Öfver 250 > ....

203

7-2

267,813

185,672

4,256

72-9

652

34-9

Summa

2,797

100 o

366,998

284,857

12,184

100-0

lOOo

lOOo

Ucklum.

1— 25 fyrkar ....

123

64-8

1,054

1,054

131

21-7

21-7

28-7

26— 50 » ....

35

18''4

1,359

1,359

117

27-9

27-9

25-6

51-100 » . . . •

27

14-2

1,686

1,686

156

34-6

34-6

341

101-250 » ....

4

2-1

470

470

40

9-7

9-7

8-8

Öfver 250 > ....

1

05

295

295

13

6-1

6-1

2-8

Summa

190

100o

j 4,864

1 4,864

457

lOO-o

| 100-o

lOOo

30

A. Röstägande och rösttal (forts.).

Kommun

och

fvrktalsgrupper.

Röstägande.

Sammanlagdt rösttal.

Rösttal i %.

Antal.

I %.

Enligt det
oredueerade
fyrktalet.

Enligt

nuvarande

bestämmel-

ser.

Enligt

förslaget.

Enligt
det ore-ducerade
fyrktalet

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

för-

slaget.

Skaftö.

1— 25 fyrkar ....

355

81-6

2,740

2,740

368

29-5

29-5

43-7

26— 50

» ....

37

8-5

1,314

1,314

106

14-2

14-2

12-6

51—100

2> ....

24

5-5

1,705

1,705

153

18-4

18-4

18-2

101—250

» ....

16

3-7

2,298

2,298

168

24-8

24-8

20o

Öfver 250

» ....

3

0''7

1,220

1,220

46

131

13-1

5-5

Summa

435

lOOo

9,277

9,277

841

100o

100-0

100-0

Brastad.

1— 25 fyrkar ....

325

735

3,216

3,216

350

23-6

23-fi

34-3

26— 50

. ....

63

14-3

2,221

2,221

182

16-3

16-3

17-8

j 51—100

> ....

35

7-9

2,520

2,520

232

18-5

18-5

22-7

101-250

2> ....

13

2 9

1,798

1,798

135

13-2

13-2

13-2

Öfver 250

» ....

6

1-4

3,856

3,856

123

28-4

28-4

120

Summa

442

lOOo

13,611

13,611

1,022

100 0

100 o

lOO-o

Kungshamn.

1— 25 fyrkar ....

602

82-5

6,685

6,685

673

40-7

40-7

51-0

26— 50

> ....

87

11-9

2,801

2,801

237

17-0

17-0

17-9

51—100

» ....

16

2-2

1,175

1,175

108

71

7-1

8-2

101—250

> ....

19

2-6

3,267

3,267

207

19-9

19-9

15-7

Öfver 250

* ....

6

0 8

2,520

2.520

95

15''3

15-3

7-2

Summa

730

100-o

16,448

16,448

1,320

100 o

lOOo

100-o

Tanum.

1— 25 fyrkar ....

764

64-6

7,138

7,138

827

17-7

17-7

25-7

26— 50

> ....

205

17-3

7,394

7,394

611

18-4

18-4

18-9

51—100

> ....

132

11-2

9,086

9,086

834

22-6

22-6

25-9

101—250

> ....

65

5-5

9,846

9,846

686

24-4

24-4

21-3

Öfver 250

» . . . .

17 i

1-4

6,813

6,813

264

16-9

16-9

82

Summa j

1.183

100 u

40,277

40,277

3,222

lCOo

100 o

100 o

31

A. Röstägande och rösttal (forts.).

Kommun

Röstägande.

Sammanlagdt rösttal.

Rösttal i %.

och

fyrktalsgrupper.

Antal.

I %.

Enligt det
oreducerade
fyrktalet.

Enligt

nuvarande

bestämmel-

ser.

Enligt

förslaget.

Enligt
det ore-ducerade
fyrktalet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

för-

slaget.

Älfsborgs län.

Lagmansered.

1-— 25 fyrkar ....

30

40 0

428

428

35

100

120

13''8

26— 50

''> ....

33

44-0

1,164

1,164

94

27-2

32 7

372

51—100

. ....

5

6-7

320

320

30

7-5

90

11-9

101—250

4

5-3

574

574

41

13-4

16-2

16-2

Öfver 250

5 ....

3

4-0

1,797

1,071

53

41-9

301

20-9

Summa

75

100 o

4,283

3,557

253

100 o

100-0

100 0

Skallsjö.

1— 25 fyrkar ....

116

59-8

1,409

1,409

129

5-6

6-9

15-4

26- 50

> ....

36

18-6

1,409

1,409

118

5-6

6-9

141

51—100

2 ....

13

6-7

986

986

89

3-9

4-8

10-6

101—250

> ....

16

8-2

2,960

2,960

177

117

14-5

211

Öfver 250

> ....

13

6-7

18,538

13,683

325

73-2

669

38-8

Summa

194

100 0

26,302

20,447

838

100o

100''o

100 o

Skepplanda.

1— 25 fyrkar ....

201

56-8

2,239

2,239

232

17-4

17-4

230

26— 50

> ....

91

25-7

3,303

3,303

278

25-6

25-6

27-5

51—100

> ....

41

11*6

2,712

2,712

250

21-1

21-1

24-8

101—250

> ....

16

4-6

2,354

2,354

167

18-3

18-3

16-C

Öfver 250

> ....

5

1-4

2,264

2,264

82

17''6

17''6

8-1

Summa

354

100o

12,872

12,872

1,009

100o

100''o

lOOo

Od.

1— 25

''yrkar ....

68

581

955

955

81

26-3

26-3

28-6

26- 50

» ....

37

31-6

1,215

1,215

99

33''5

33-5

35-0

51-100

» ....

7

60

497

497

47

13-7

13-7

16''0

101—250

» ....

4

3-4

687

687

43

18-9

18''9

15-2

Öfver 250

* ....

1

0-9

277

277

13

7-6

7-6

4''6

Summa

117

100 0

3,631

3,631

283

100 o

100 o

100-0

32

A. Röstägande och rösttal (forts.).

Kommun

och

fyrktalsgrupper.

Röstägande.

Sammanlagdt rösttal.

Rösttal i %.

Antal.

I

Enligt det
oreducerade
fyrktalet.

Enligt

nuvarande

bestämmel-

ser.

Enligt

förslaget.

Enligt
det ore-ducerade
fyrktalet.

Enligtnu-

varande

bestäm-

melser.

Enligt

för-

slaget.

Refvesjö.

1— 25 fyrkar ....

24

63-1

280

280

28

145

18''9

246

26— 50

> ....

8

211

254

254

20

13-2

17-1

17-5

51—100

» ....

1

2''6

91

91

9

4-7

6l

7-9

101—250

* ....

B

7-!»

491

471

33

25''4

31''8

28''9

Öfver 250

J> ....

2

5-8

815

386

24

42-2

26 1

21-1

Summa

88

100 0

1,931

1,482

114

1000

1000

100 o

Gällstad.

1— 25 fyrkar ....

137

72-9

1,539

1,539

151

14-2

17-2

28-4

26— 50

> ....

24

12-8

791

791

63

7-3

8-8

11-9

51—100

> ....

9

4-8

564

564

52

5-2

6''3

9-8

101-250

> ....

10

53

1,725

1,725

108

15-9

19-8

20''3

Öfver 250

....

8

4-2

6,240

4,324

157

57-4

48-4

29''G

Summa

188

100 0

10,859

8,943

531

100 o

100 o

100-0

Hösna.

1— 25 fyrkar ....

75

60-0

926

926

82

17-6

201

25''G

26— 50

» ....

39

31-2

1,348

1,348

109

255

29-3

34''1

51—100

» ....

4

3-2

236

236

22

45

Öl

6''9

101—250

> ....

3

2-4

394

394

30

7-5

8''6

9''4

Öfver 250

» ....

4

3-2

2,368

1,702

77

44'' 9

36-9

240

Summa

125

100-0

5,272

4,000

320

100-o

100 0

100 o

Seglora.

1— 25 fyrkar ....

170

74-9

1,598

1,598

186

9-7

13-9

29-7

26— 50

» ....

28

12-3

943

943

75

5-7

8-2

12''0

51—100

» ....

14

6''2

1,026

1,026

95

6-2

8-9

15-2

101-250

> ....

7

3l

1,143

1,143

75

6-9

9''9

120

Öfver 250

> ....

8

3-5

11,786

6,823

195

71-5

591

31 1

Summa

227

100 o

10,496

11,533

626

lOOo

100 0

100-0

33

A. Röstägande och rösttal (forts.).

Kommun

Röstägande.

Sammanlagdt rösttal.

1

Rösttal i %.

och

fyrktalsgrupper.

Antal.

I %.

Enligt det!
oreduccradei
fyrktalct.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

förslaget.

Enligt
det orc-dncerade
fyrk-talet. |

Enligt nu-|
varande
bestäm-melser.

Enligt i
för-slaget.

Kinnarumma.

i

1— 25 fyrkar ....

344

79-1

3,484

3,484

371

8-4

12-7

311

26— 50 > ....

36

8-3

1,322

1,322

106

3-2

4-8

8-9

51—100 » ....

13

3-n

757

757

67

1-8

2-8

5-6

! 101—250 > ....

27

6-2

4,571

4,571

291

Ilo

16-6

24-4

Öfver 250 > ....

15

3-4

31,487

17,368

357

75-6

63-1

300

Summa

435

lOOo

41,621

27,502

1,192

100-n

100-G

100 0

Fristad.

1— 25 fyrkar ....

144

60-3

1,589

1,589

163

12-4

12-4

20-7

26— 50 > ....

52

21-8

1,791

1,791

149

14-0

14-0

19-0

51—100 > ....

18

7-5

1,370

1,370

126

10-7

10-7

16-0

| 101—250 > ....

12

50

1,807

1,807

127

j 14-1

14-1

16-2

Öfver 250 > ....

13

5-4

6,232

6,232

221

48-8

48-8

28-1

Summa

239

lOOo

12,789

12,789

786

100-0

100-0

lOO-o

Ör.

1— 25 fyrkar ....

254

70-0

2,750

2,750

284

26-9

26-9

35-3

26— 50 > ....

70

19-3

2,398

2,398

196

23-5

23-5

24-4

51-100 > ....

24

6-6

1,527

1,527

142

150

15"0

17-6

101—250 > ....

11

3-0

1,659

1,659

115

16-2

16-2

14-3

Öfver 250 » ....

4

1-1

1.878

1,878

68

18-4

18-4

8-4

Summa

363

100- o

10.212

10,212

805

100-0

lOOo

■

lOOo

Rölanda.

1

1— 25 fyrkar ....

301

88-8

2,803

2,803

323

! 53-8

53-8

65-4

: 26- 50 > ....

28

8-2

943

943

77

18-1

18-1

15-c

51—100 > ....

8

2-3

486

486

45

j 9-3

9-3

9-1

101—250 . ....

2

0-6

232

232

20

4-5

4-5

4-0

Öfver 250 > ....

2

0-6

742

742

29

1 14-3

14-3

5-9

Summa

341

1(10-o

5,208

Bill. till Biksd. Prof. 1907. 1 Sand.

5,206

404 100-n

1 Afd. 22 Höft.

100-n 100-n

■2 4

u

A. Röstägande och rösttal (forts.).

Kommun

Röstägande.

Sammanlagdt rösttal.

Rösttal i %.

och

fyrktalsgrupper.

Antal.

I %.

Enligt det
oreducerade
fyrktalet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

förslaget.

Enligt
det ore-ducerade
fyrk-talet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

för-

slaget.

Skaraborgs län.

Lyrestad.

1— 25 fyrkar ....

316

65-6

3,025

3,025

351

13-4

13*5

24-0

26— 50 > .....

69

14-3

2,619

2,619

215

11-6

11-7

14-7

51—100 » ....

51

10-6

3,348

3,348

307

14''8

150

20''9

101—250 » ....

33

6-8

4,979

4,979

345

22-1

22-3

23''5

Öfver 250 » ....

13

2-7

8,598

8,389

248

38-1

37-5

16''9

Summa

482

100-0

22,569

22,360

1,466

100-o

100o

100-0

Mölltorp.

1— 25 fyrkar ....

156

49-2

1,607

1,607

171

11''8

11-8

16''6

26— 50 > ....

90

28-4

3,331

3,331

272

24''4

24-4

26''S

51-100 > ....

45

14-2

3,077

3,077

283

22''5

22-5

27''4

O
t—*•

to

O''

o

20

6*8

3,088

3,088

209

22''6

22-6

20''3

Öfver 250 > ....

6

1-9

2,564

2,564

97

18-7

18''7

9''4

Summa

317

100-o

13,667

13.667

1,032

100-0

100-o

100-o

Sventorp.

1— 25 fyrkar ....

109

54-2

1,196

1,196

123

10''8

11-6

16-0

26— 50 » ....

35

17-4

1,271

1,271

107

11''5

12''2

13''9

51—100 > ....

33

16''4

2,536

2,536

234

23''0

24''4

30-5

101—250 » ....

21

10-5

2,952

2,952

219

26-8

28-3

28-5

Öfver 250 > ....

3

1*5

3,082

2,460

85

27''9

23-0

111

Summa

201

100 o

11,037

10,415

768

100»

100 o

100-O

Värsås.

1— 25 fyrkar ....

64

40''5

559

559

64

6''4

6*5

10o

26— 50 > ....

40

25''3

1,537

1,537

128

17-7

17''7

20''0

51—100 > ....

35

22-1

2,363

2,363

218

27-2

27-3

34''0

101—250 » ....

14

8-9

1,926

1.926

146

22-2

22-2

22-8

Öfver 250 > ....

5

3-2

2,309

2,276

85

26-5

26-3

13''2

Summa

158

100 n

8.694

8,66!

641

100-0

1000

100-0

35

A. Röstägande och rösttal (forts.).

Kommun

Röstägande.

Sammanlagdt rösttal.

Rösttal i %.

och

tyrktalsgrupper.

Antal.

1 %.

Enligt det
oredueerade
fyrktalet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt ]
förslaget. ''

Enligt
det ore-dueerade
fyrk-talet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt i
för-slaget.

Kor sberg a.

1— 2b

fyrkar ....

75

60-5

769

769

85

11-4

119

19''7 j

26— 50

> ....

22

17''7

814

814

67

12-0

12''6

15''5

51—100

> ....

11

8-9

771

771

73

11-4

11''9

16''9 !

101—250

> ....

10

8-1

1,824

1,824

no

27-0

28''2

25''5

Öfver 250

. ....

6

4-8

2,582

2,296

97

38-2

35''4

22-4 S

Summa

124

100-o

6,760

6,474

432

100- 0

1000

100-0

Saleby.

1— 25 fyrkar ....

66

55-0

611

611

71

151

151

19''6

26— 50

» ....

22

18-3

789

789

65

19-5

19-5

17-9 !

51—100

> ....

24

20-0

1,616

1,616

145

39-9

39-9

39-9

101—250

J ....

8

6''7

1,032

1,032

82

25''5

25''5

22-6 j

Öfver 250

> ....

—

—

—

—

—

—

—

Summa

120

100-o

4,048

4,048

363

lOO-o

ioo-o

lOöo

Marum.

1— 25

fyrkar ....

10

30-3

83

83

11

1''6

1''8

4-4

26— 50

> ......

4

12-1

153

153

12

2''9

3-3

4-9

51—100

> ....

8

24-3

643

643

58

12-2

14''0

23-5

101—250

» ....

4

12-1

613

613

42

i Ilo

13''3

170

Öfver 250

J ....

7

21-2

3,788

3,108

124

71-7

67''6

50-2 j

Summa

SB

100-o

5,2S0

4,600

247

lOOd

100-0

100 -o ^

I

Sal.

1— 25

fyrkar ....

18

31-6

197

197

21

1 55

5-7

81

26- 50

> ....

18

31-6

704

704

60

19-7

20-2

23-2

51—100

> ....

13

22-8

901

901

83

! 25''3

25-9

32-0

101—250

> . . . .

5

8''8

793

793

53

22-2

22-8

20''5

Öfver 250

> ....

3

5-2

975

886

42

27''3

25''4

16''2

Summa

57

lOOo

3,570

3,481

259 100 0

lOOo

100-0

36

A. Röstägande och rösttal (forts.).

I

Kommun

Röstägande.

Sammanlagdt rösttal.

Rösttal i %

och

fyrktalsgrupper.

Antal.

I °''o

Enligt det
oreducerade
fyrktalet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

förslaget.

Enligt
det ore-dueerade
fyrk-talet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

för-

slaget.

Levene.

1— 25 fyrkar ....

186

62-7

1,562

1,562

159

17-6

17C

26-1

26- 50 » ....

49

22-6

1,899

1,899

159

21-4

21-4

26-i

51-100 > ....

22

10-1

1,512

1,512

139

17-0

17-0

22-8

101—250 . ....

4

1-8

632

632

43

7-1

7-1

7-0

( Öfver 250 > ....

6

2-8

3,285

3,285

no

36-9

36-9

18-0

Samma

217

100-o

8,890

8,890

610

1000

100-0

100-o

Öfva.

1— 25 fyrkar ....

13

46''4

155

155

14

2-4

9''2

14-8

26— 50 > ....

6

21-4

229

229

19

3-5

13-6

20-0

51—100 > ....

7

25-0

426

426

38

6-6

25-3

40-o

101—250 » ....

1

3-6

228

228

12

3-5

13-5

12-6

Öfver 250 > ....

1

3-6

5,450

648

12

84-0

38-4

12-6

Summa

28

100-o

6,488

1,686

95

100 o

100o

100-0

Norra Härene.

1— 25 fyrkar ....

56

46*3

656

656

67

7-9

8-0

11-7

| 26— 50 > ....

13

107

489

489

40

5-9

6-0

7-0

J 51-100 . ....

30

24-8

2,149

2,149

199

25-9

26-2

34-7

! 101—250 > ....

19

15-7

3,029

3,029

205

36-5

36-9

35*8

Öfver 250 > ....

o

o

2-5

1,969

1.882

62

23-8

22-9

10-8

Summa

121

100o

8,292

S,205

573

100o

100 o

100-o

Medelplana.

1— 25 fyrkar ....

60

66-8

607

607

64

4-1

6-6

16‘4

26— 50 » ....

12

13-3

438

438

33

2-9

4-7

8-4

51—100 » ....

5

5-6

395

395

35

2-7

4-2

9-0

101—250 » ....

5

5-6

841

841

54

5-7

9-0

13-8

Öfver 250 » ....

8

8-9

12,570

7,049

205

84’6

75-6

52-4

Summa

»0

1000

14,851

9,330

391 |

100-o

100-o

100-o

37

A. Röstägande och rösttal (forts.).

1

1

Kommun

och

fyrktaisgrupper.

Röstägande.

Sammanlagdt rösttal.

Rösttal i %

Antal.

I %.

Enligt det
oreducerade
fyrktalet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

•

Enligt
förslaget, i

!

Enligt
det ore-ducerade
fyrk-talct.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt
för- 1
slaget, j

Östcrplana.*)

;

1—25 fyrkar ....

116

67-5

1,158

1,158

118

6-9

14-5

26-3

26— 50 > ....

26

15-1

897

897

67

5-3

11-2

14-9

51—100 > ....

20

11-6

1,314

1,314

99

7-8

16-4

22''1

101—250 > ....

6

3-5

948

948

63 i

5-6

11-8

14-0

[ Öfver 250 > ....

4

2-3

12,525

3,688

102

74-4

46-1

22-7

; Summa

172

lOOo

16,842

8.005

449

lOOo

100-0

lOOo

Järpås.

•

i

1— 25 fyrkar ....

70

44-6

746

746

80

7-2

7*4

12-4

| 26 - 50 > ....

40

25''5

1,436

1,436

117

13-8

14-3

18-1

! 51—100 » ....

26

16''5

1,771

1,771

164

17-0

17-7

25'' 3 !

101—250 . ....

15

9''6

2,584

2,584

164

24-8

25-8

25''3

1 Öfver 250 > ....

6

3-8

3,866

3,496

122 1 37''2

34-8

18-9

Summa

157

100-0

10,403

10033

647

100-o

100- o

lOO-o

Värmlands län.

Färnebo.

|

1— 25 fyrkar ....

500

54-1

5,866

5,866

576

8-4

8-7

17''0

26— 50 » ....

230

24-9

8,546

8,546

719

12-2

12-6

21-3

51—100 > ....

112

12-1

7,680

7,680

705

iro

11-8

20''9

101—250 > ....

42

4-6

6,248

6,248

441

8-9

9-2

131

Öfver 250 » ....

40

4-3

41,533

39,451

936

596

58''2

27-7

Summa

924

lOOo

69,878

67,791

3,377

100 0

100''o

100-o

Visnum.

1— 25 fyrkar ....

250

| 52-7

3,231

3,231

301

1 9-6

9-6

16''4

26— 50 > ....

105

22-1

3,649

3,649

305

10-8

10-8

16''G

51—100 » ....

59

12-4

4,202

4,202

384

12-5

12''5

20''9

101—250 . ....

42

8-8

6,016

6,016

437

17-9

17''9

23''8

Öfver 250 > ....

19

4-0

16,599

16,599

410

49-2

49-2

22''3

Summa

475

| 100-o

33,697

33,697

1,837

lOOo

lOOu

| 100-0

38

A. Röstägande och rösttal (forts.)-

Kommun

och

fyrktalsgrupper.

Röstägande.

Sammanlagdt rösttal.

Rösttal i %.

Antal.

I °/o.

Enligt det
oreducerade
fyrktalet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

förslaget.

Enligt
\ det ore-dueerade
fyrk-talet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

för-

slaget.

Alster.

.

1— 25 fyrkar ....

102

47-4

1,151

1,151

116

9-5

9''5

13''8

26— 50 » ....

50

23-2

1,893

1,893

159

15''5

15''5

19-0

51-100 > ....

38

17''7

2,723

2,723

248

22-4

22-4

29''6

101—250 » ....

18

8-4

3,015

3,015

195

24-8

24-8

23''3

Öfver 250 j ....

7

3-3

3,382

3,382

120

27-8

27''8

14-3

Summa

215

100''o

12,164

12,164

838

lOOo

100 o

100-0

Grums.

1— 25 fyrkar ....

315

62-7

3,536

3,536

355

13''4

13-4

23''6

26— 50 » ....

104

20-7

3,752

3,752

312

14-3

14-3

20''7

51—100 > ....

52

10-4

3,647

3,647

334

13-9

13''9

22''2 j

101—250 > ....

16

3-2

2,344

2,344

167

8-9

8-9

11-1

Öfver 250 » ....

15

3-0

13,032

13,032

338

49-5

49’5

22''4

Summa

502

100-o

26,311

26,311

1,506

lOOo

100 o

100-0

Gillberga.

1— 25 fyrkar ....

169

51-5

1,642

1,642

179

7''0

7-0

131

26— 50 > ....

65

19-8

2,487

2,487

208

10''G

10-6

15-3

51—100 » ....

47

14-3

3,297

3,297

306

141

14-1

22-5

101—250 > ....

27

8-3

4,100

4,100

284

17’5

17''5

20-8

Öfver 250 > ....

20

6-1

11,879

11,879

386

50-8

50-8

28''3

Summa

328

100-0

23,405

23,405

1,363

100 o

100-0

10öo

Trankil.

1— 25 fyrkar ....

171

72-8

1,590

1,590

183

16-8

17-2

29-1

26— 50 . ....

29

12-3

1,085

1,085

92

11''5

11''7

14-6

51—100 > ....

17

7-2

1,168

1,168

107

12''4

12''7

17-0

101—250 » ....

12

5*1

1,857

1,857

127

19-6

20''1

20-2

Öfver 250 > ....

6

2*6

3,749

3,536

120

39-7

38''3

191

Summa

235

100-o

9,449

9,236

629

100-o

100 o

100-o

39

A. Röstägande och rösttal (forts.).

Kommun

Röstägande.

Sammanlagdt rösttal.

Rösttal i %.

och

lyrktalsgruppor.

Antal.

I %.

Enligt det
orcducerade
fyrktalet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

förslaget.

Enligt
flet ore-ducerade
fyrk-talet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt ''
för-slaget. |

i

Gunnarskog.

1— 25 fyrkar ....

572

76-2

5,413

5,413

621

28-4

29-1

43l

26— 50 > ....

122

16-3

4,272

4,272

343

22-4

230

23-8

51—100 > ....

41

5-5

2,635

2,635

242

13-8

14-2

16-8

101—250 > ....

8

1-1

1,097

1,097

83

5-8

5-9

5‘8

Öfver 250 > ....

7

0-9

5,626

5,174

151

29-6

27-8

10-5

Summa

750

100-n

19,043

18.591

1.440

100 m

100-0

100-o

Sunne.

1— 25 fyrkar ....

974

59-3

9,622

9,622

1,088

11-8

11-8

21 1

26— 50 > ....

074

22-8

13,588

13,588

1,134

16-G

16-6

22-0

51—100 » ....

156

9-5

10.869

10,869

997

13-3

13-3

19-3

101-250 . ....

76

4-6

11,664

11,664

805

14-3

14-3

15-e

J Öfver 250 » ....

62

3-8

35,894

35,894

1,140

44-0

44-0

22-0

Summa

1.642

100-0

81,637

81,637

5,164

100-n

100-0

100-n

Östmark.

1— 25 fyrkar ....

487

80-9

4,001

4,001

524

26-5

27-0

44-6

26— 50 » ....

71

11-8

2.517

2,517

207

16-7

17-0

17-6

51—100 » ....

23

3-8

1,599

1,599

148

10-6

10-8

12-6

101—250 » ....

12

2-0

2,050

2,050

132

13-6

13-8

11-3

Öfver 250 » ....

9

1-5

4.911

4,641

163

32-6

31-4

13-9

Summa

602

1000

15,078

14,808

1,174

100n

100-0

100-o

Örebro lita.

Binkaby.

1—■ 25 fyrkar ....

54

461

547

547

60

7-7

8-1

12-4

26— 50 * ....

25

21-4

962

962

80

13-5

14-3

16-fi

51—100 > ....

24

20-6

1,723

1,723

159

24-2

25-7

33-n

101—250 » ....

9

7-7

1,413

1,413

96

19-9

21-0

20-0

Öfver 250 > ....

5

4-3

2,466

2,077

87

34-7

30-9

18-0

Summa

117

100-n

7,111

6.722

482

100-n

100n

100 n

40

A. Röstägande och rösttal (forts.)-

Kommun

och

fyrktalsgrupper.

Röstägande.

Samman lagdt rösttal.

Rösttal i %.

•

Antal.

I »i.

Enligt det
oreducerade
fyrktalet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

förslaget.

Enligt
det ore-ducerade
fyrktalet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt |
för-slaget. |

Götlunda.

1— 25 fyrkar ....

175

52-6

1.991

1,991

202

8-4

8''4

14''9

26— 50

> ....

65

19-5

2,339

2,339

192

9*9

9''3

14''1

51—100

. ....

50

15-0

3,580

3,580

330

151

151

24-3

101—250

> ....

25

7*5

3,762

3,762

263

15 9

15''3

19''4

Öfver 250

* • • •

18

5*4

11,977

11.977

370

50 7

50 7

27''3

Summa

383

100-0

23.649

23.049

1.357

100(1

100 n

lOOn

Asket''.

1— 25 fyrkar ....

382

50-9

4,113

4.113

434

9-8

10''2

16fi

26- 50

> ....

193

25-8

7,068

7,068

585

16-8

17''5

22-4

51—100

> ....

100

13-3

6,737

6.767

625

16 1

16-7

24-0

101—250

» ....

53

71

7,625

7,625

555

181

18'' 3

21''3

Öfver 250

» ....

22

2-9

16,522

14,863

411

39-2

36''7

15''7

Summa

750

100 o

42.095

40436

2,610

100-o

100 0

lOOo

Stora Mellösa.

1— 25 fyrkar ....

179

40-2

2,036

2,036

209

8-2

8-3

12-6

26— 50

> ....

151

33-9

5,509

5,509

465

22-3

22-4

280

51—100

> ....

73

16-4

4,889

4,889

448

19-8

19''3

26-9

101—250

> ....

30

6''8

4,303

4,303

312

17-4

17 5

18''7

Öfver 250

> ....

12

2-7

7,968

7,825

230

32''3

31-9

13''8

Summa

445

lOOu

24,705

24,562

1,064

lOOfl

100-o

lOOo

Lerbäck.

1— 25 fyrkar ....

560

48-7:

6,563

6,568

638

7''4

10''2

loft

26— 50

> ....

308

26-8

11.473

11.473

960

12 9

17-7

23fi

51—100

> ....

178

15*5

12,688

12,688

1.159

14''3

19''6

28''5

101—250

> ....

78

6-8

11,674

11,674

816

13''2

18''0

201

Öfver 250

> ....

25

2-2

46,311

22,341

498

52-2

34''5

12''2

Summa

1.149

100n

S8.709

04.739

4.066

100n

lOOn

100 n

41

A. Röstägande och rösttal (forts.).

Kommun

och

fyrktalsgrupper.

.

Röstägande.

1

Sammanlagdt rösttal.

Rösttal i %.

Antal.

1 x.

Enligt det
oreducerade
fyrktalet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

förslaget.

Enligt
det ore-ducerade
fyrktalet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

för-

slaget.

Viby.

1— 25 fyrkar ....

265

500

2,697

2,697

306

7-9

7-9

14-2

26— 50 » ....

113

21-3

4,376

4,376

368

12-8

12-8

17-1

51—100 > ....

78

14-7

5,393

5,393

494

157

15-7

23-0

101—250 > ....

44

8-3

6,628

6,628

465

19 3

19-3

21-G

Öfver 250 » ....

30

5-7

15,168

15,168

518

44-3

44-3

24l

Summa

530

lOO-o

84,262

34,262

2,151

lOOo

lOO-o

lOO-o

Nysund.

6

1— 25 fyrkar ....

261

65'' 2

2,729

2,729

292

11-8

12-7

24-2

26— 50 » ....

75

18-8

2,628

2,628

218

11-4

12-2

181

51—100 > ....

38

9-5

2,706

2,706

249

11-7

12-6

20-7

101—250 > ....

12

30

1,740

1,740

126

7-5

8-1

10-5

Öfver 250 > ....

14

8*5

.13,310

11,693

319

57-6

54-4

26-5

Summa

400

100-o

23,113

21,496

1,204

100 o

lOOo

100 0

Karlskoga.

1— 25 fyrkar ....

861

32-9

11,177

11,177

1,016

3-7

50

7-8

26— 50 > ....

658

25-1

24,973

24,973

2,093

8-4

11-3

16-0

51—100 > ....

643

24-5

43,982

43,982

4,055

| 14-7

19-8

31-0

101—250 > ....

341

13-0

49,387

49,387

3,560

16''5

22-3

27-3

| Öfver 250 > ....

118

4-5

169,481

92,284

2,342

56-7

41-6

17-9

Summa

2,621

100 o

299,000

221,803

13,066

lOOo

. 100 o

100-0

Ljusnarsberg.

1— 25 fyrkar ....

1,202

50-7

14,796

14,796

1,409

7*7

9-2

170

26— 50 > ....

687

29-0

25,395

25,395

2,096

13-3

15-8

25-2

1 51—100 » ....

257

10-8

17,028

17,026

1,557

8-9

10-6

18-8

101—250 > ....

139

59

20,225

20,225

1,453

10 g

12-6

17-5

: Öfver 250 » ....

85.

3-6

113,757

83,479

1,782

59-5

51-8

21-5

Summa

2,370

lOOo

191,189

160.921

8,297

100 o

lOO-o

lOOo

Bih. till Riksd. Prot. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 22 Håft. 25

42

A. Röstägande och rösttal (forts.).

Kommun

Hösta

;ande.

Sammanlagdt rösttal.

Rösttal i %.

och

fyrktalsgrupper.

Antal.

I %■

Enligt det
oreducerade
fyrktalet.

Enligt nu-varande
i bestäm-melser.

Enligt
j förslaget.

\ Enligt
! det ore-|ducerade
fyrktalet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

för-

slaget.

Fellingsbro.

1— 25 fyrkar ....

553

54-3

5,926

5,926

599

7-5

7''6

14-0

26— 50

> ....

153

15-0

5,681

5,681

479

7-2

7''3

11-2

51—100

V ....

157

154

11,370

11,370

1,047

14-4

14''6

245

101—250

J> ....

102

10-0

14,873

14,873

1,064

18-9

19-1

24-9

Öfver 250

» ....

54

5-3

40,956

40.057

1,086

52-0

51-4

25-4

Summa

1,019

100 o

78,806

77,907

4,275

100-o

lOO-o

1000

Västmanlands län.

S:t Ilian.

1— 25 fyrkar ....

129

51-4

1.539

1,539

143

13-4

134

16-9

| 26— 50

> ....

61

24-3

2,176

2,176

173

19-0

19-0

20''4

51—100

> ....

34

13-5

2,412

2,412

221

21-1

21-1

261

101—250

> ....

21

8-4

2,797

2,797

215

24-5

24-5

25-4

J Öfver 250

» ....

6

2-4

2,520

2,520

95

22-0

22-0

11-2

Summa

251

100o

11,444

11,444

847

100o

100-o

100-o

lista.

1— 25 fvrkar ....

49

550

409

409

50

4-1

5-1

11-8

s

i

x>

» ....

12

13-5

497

497

42

5o

6''2

9-9

51—100

> ....

12

135

788

788

73

7-9

9-9

17-3

O

ä

i

rH

O

> ....

9

10-1

1,574

1,574

99

15-9

19-7

23-4

Öfver 250

» ....

7

7-9

6,661

4,723

159

671

591

37-G

Summa

89

1000

9,929

7,991

423

100 o

1000

100-o

Tillberga.

1— 25 fyrkar ....

20

34-4

271

271

22

34

3-9

5-9

26— 50

> ....

12

20-7

398

398

32

5-0

5-7

8-6

51—100

T> ....

7

121

429

429

41

5''4

6''2

Ilo

101-250

> ....

12

20-7

1,858

1,858

127

23-3

26-7

33-9

Öfver 250

> ....

7

12-1

5,029

3,993

• 152

62-9

57-5

40-6

Summa

58

100 0

7,985

6,949

374

1000

lOOo

100-0

43

A. Röstägande och röstlal (forts.).

Kommun

Röstägande.

Sammanlagdt rösttal.

Rösttal i °i.

och

fyrktalsgrupper.

Antal.

I %

Enligt det!
oredueeradel
fyrktalet.

Enligt nu- J

varande i
bestäm- ]
melser.

Enligt
förslaget. |

Enligt
det ore-ducerade
fyrk-talet.

Saligt nu-varande
bestäm- j
melser. i

Enligt
för- i
slaget, j

Hed.

1— 25 lyrkar ....

155

46-1

2.083

2,083 j

1S9

7-8

81

12-5 1

26 - 50 > ....

71

21''2

2,487

2,487

206

9*3

9''7

13-7

51—100 > ....

39

11-7

2,666

2,666

247 |

9-9

10-4

16-4 !

101—250 > ....

58

17-4

7,783

7,783

593

29-0

30-2

39-4

Öfver 250 » ....

11

3-3

11,793

10,706

271 j

44-0

41*6

18-0

Summa

334

100 o

26,81*2

25,725

1,506

100 o

100-0

100-o

Väster-Färnebo.

1— 25 fyrkar ....

436

55''9

3,711

3,711

472

11-9

11*9

191

26— 50 > ....

157

20-1

5,810

5,810

482

18-6

18*6

19-6

51—100 » ....

134

17-2

9,296

9,296

864

29-7

29-7

35*0

101—250 > ....

41

53

6,030

6,030

431

19-2

19-2

17-5

Öfver 250 » ....

12

1-5

6,467

6,467

217

20-G

20-C

8-8

Summa

780

100-o

31,314

31,314

2.466

''

100-0

100*0

100-0

Hämevi.

1— 25 fyrkar ....

21

382

234

234

25

6/5

ro

9-6

1 26— 50 » ....

12

21-8

475

475

42

131

14-3

16i

51—100 > ....

13

23-7

919

919

86

25*3

27-7

32-9

1 101—250 > ....

7

12-7

1,017

1,017

73

28-0

30-6

280

Öfver 250 > ....

2

3-6

984

678

35

27-1

204

13-4

Summa

55

100 o

3,629

3,323

261

1CO-0

lOOo

100-o

Kopparbergs län.

Sundborn.

1— 25 fyrkar ....

346

655

3,731

3,731

383

11-4

12''6

23-9

26— 50 > ....

93

17-6

3,257

3,257

270

9-9

Ilo

16-9

51—100 > ....

50

9-5

3,677

3,677

340

11-2

12-4

21*3

101—250 > ....

29

5''5

4,272

4,272

306

13-0

145

191

Öfver 250 > ....

10

1-9

17,931

14.609

301

54-5

i 49-5

18-8

Summa

1 528

| 100 o

j 32,868

29,546

| 1,600 100 0

100-o

| 100 0

44

A. Röstägande och rösttal (forts.)-

Kommun

och

fyrktalsgrupper.

Röstägande.

i-—

Sammanlagdt rösttal.

Rösttal i %.

Antal.

I %.

Enligt det
oredueerade
fyrktalet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

förslaget.

Enligt

det ore-ducerade
fyrk-talet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

för-

slaget.

Gustaf.

1— 25 fyrkar ....

338

64-6

3,861

3,861

394

26-4

26-4

330

26— 50 > ....

133

25-4

4,723

4,723

382

32-2

32-2

32-0

51—100 > ....

32

6-1

2,090

2,090

ISO

14-3

14-3

15''9

101—250 > ....

16

3-1

2,579

2,579

171

17-6

17-6

14''3

Öfver 250 > ....

4

0''8

1,399

1,399

58

9-5

9-5

4''8

Summa

528

100-o

14,652

14,652

1,195

100-0

lOOo

100 0

Husby.

1— 25 fyrkar ....

481

45-4

5,743

5,743

561

8-1

8-8

14-6

26— 50 > ....

312

29-4

11,386

11,386

946

16-0

17-5

24-6

51—100 > ....

181

17-1

12,031

12,031

1,103

17-0

18-5

28-6

101—250 > ....

52

4-9

7,748

7,748

546

109

11-9

14-2

Öfver 250 » ....

34

3-2

34,057

28,104

694

48-0

43-3

ISO

Summa

1,060

100 o

70,865

65,012

8,850

lOO-o

1000

100-o

By.

1— 25 fyrkar ....

478

46-8

5,091

5,091

531

8-1

lOo

15-5

26— 50 > ....

300

29-3

10,837

10,837

899

17-3

21-3

26-3

51—100 » ....

170

166

11,203

11,203

1,023

17-8

22-0

29-9

| 101—250 » ....

48

4-7

7,436

7,436

508

11-9

14-6

148

| Öfver 250 > ....

27

2-6

28,161

16.383

462

44-9

32-1

13''5

Summa

1,023

100-0

62,728

50,950

3,423

100 o

100 o

lOO-o

Leksand.

1—- 25 fyrkar ....

1,773

67-3

19,445

19,445

1,991

21-0

21-2

31''5

26— 50 > ....

576

21-9

20,288

20,288

1,684

21-9

221

26-7

51—100 > ....

173

6-6

11,494

11,494

1,058

12-4

126

16-7

101—250 > ....

74

2-8

11,865

11,865

794

12-8

13-0

12''6

Öfver 250 » ....

38

1-4

29,570

28,621

793

31-9

31-2

12-5

Summa j

2,634

100 o

92,062 |

91,713 |

6,320

100 o 1

100 o

100''0

45

A. Röstägande och rösttal (forts.).

Kommun

och

fyrktalsgrupper.

Röstägande.

Sammanlagdt rösttal.

Rösttal i %.

Antal.

I %.

Enligt det
oreducerade
fyrktalet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

förslaget.

Enligt
det ore-dnceradc
fyrk-talet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

för-

slaget.

Boda.

1— 25 fyrkar ....

390

79-8

3,680

3,680

429

32-3

32-3

49-4

26— 50

> ....

80

16-4

2,680

2,680

220

23 6

23-6

25-4

51-100

> ....

10

2-0

700

700

65

6-2

6-2

7''5

101—250

» ....

3

0-6

540

540

33

4-7

4-7

3''8

Öfver 250

> ....

G

1-2

3,780

3,780

121

33-2

33''2

13-9

Summa

489

100o

11,880

11,380

868

100-0

100 0

100o

Älfdalen.

1— 25 fyrkar ....

433

47-5

4,959

4,959

500

6-0

8-0

142

26- 50

> ....

223

24-4

8,029

8,029

671

9-8

13-0

190

51—100

> ....

162

17''8

11,043

11,043

1,020

13-5

17-9

290

101—250

» ....

57

6-2

8,672

8,672

606

10-6

141

17-2

Öfver 250

> ....

37

4-1

49,340

28,977

725

60i

47-0

20-6

Summa

912

100 o

82,043

61,680

3,522

100-0

lOOo

100o

Transtrand.

1— 25 fyrkar ....

268

62-6

2,664

2,664

297

10-2

12-4

22-3

26— 50

> ....

82

19''2

2,995

2,995

250

11 5

13-9

188

51—100

» ....

43

100

3,071

3,071

284

11 7

14-3

21-4

101—250

> ....

23

54

3,293

3,293

240

12''6

15-3

18-0

Öfver 250

> ....

12

28

14,088

9,499

259

540

44-1

19-5

Summa

428

100 o

26,111

21,522

1,330

lOO-o

100-0

100 o

Grangärde.

1— 25 fyrkar ....

1,235

50-9

13,020

13,020

1,370

43

7-8

15-1

26— 50

> ....

491

20-3

18,460

18,460

1,517

6-1

ll-o

16-7

51—100

> ....

485

200

33,235

33,235

3,036

ll-o

19-8

33-4

101—250

» ....

134

5*5

19,090

19,090

1,395

6-4

11-4

15-3

Öfver 250

> ....

80

3-3

217,905

84,088

1,772

72-2

50-o

19-5

Summa

2,425

1000

301,710

167,893

9,090

100-o

100 o

100 0

46

A, Röstägande och rösttal (forts.).

Kommun

och

fyrktalsgrupper.

Röstägande.

Sammanlagdt rösttal.

Rösttal i %.

Antal.

I

Enligt det
oreducerade
fyrktalet.

Enligt

nuvarande

bestämmel-

ser.

Enligt

förslaget.

Enligt
det ore-ducerade
fyrk-talet

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

för-

slaget.

Gäfleborgs län.

Valbo.

1— 25 fyrkar ....

1,482

49-4

15,505

15,505

1,588

7-5

9''4

151

26— 50 > ....

630

21-7

23,378

23,378

1,933

113

14-2

18-4

51—100 » ....

600

20-7

41,314

41,314

3,799

19-9

250

36-2

101—250 » ....

180

62

26,473

26,473

1,888

12-7

161

18-o

Öfver 250 » ....

59

2-0

101,087

58,205

1,287

48-6

35-3

12-3

Summa

2,901

100 o

207,757

164,875

10,495

100-0

lOÖ-o

100-o

Öster-Färnebo.

1— 25 fyrkar ....

469

61-0

4,539

4,539

506

8-5

11-2

20''7

26— 50 > ....

138

ISO

5,146

5,146

433

9-7

127

17-8

51—100 > ....

105

13-7

7,369

7,369

677

13-8

182

27-8

101—250 > ....

35

4-6

5,616

5,616

377

10-5

13-9

15-5

Öfver 250 » ....

21

2-7

30,709

17,790

443

57-0

44-0

18-2

Summa

768

100-o

53,379

40,460

2,436

lOOo

100 0

100 o

Ofvansjö.

1— 25 fyrkar ....

826

42-6

9,333

9,333

938

5-7

6-9

11-5

26— 50 > ....

466

24''0

17,153

17,153

1,436

10-4

12-7

17-6

51-100 » ....

389

201

27,795

27,795

2,569

169

20-7

31-4

101-250 » ....

200

10 8

28,318

28,318

2,081

17-2

21-0

25-4

Öfver 250 > ....

58

3*0

81,725

51,916

1,157

49-8

38-7

141

Summa

1,989

100o

164,324

134,515

8,181

100-0

100 o

100 0

Högbo.

1— 25 fyrkar ....

368

18-9

4,793

4,793

447

2''2

31

4-1

26 - 50 > ....

467

24-0

18,015

18,015

1,522

8-3

11-5

13-8

51—100 > ....

783

403

55,779

55,779

5,155

258

35''7

46-9

101-250 » ....

275

14-1

36,211

36,211

2,821

16-7

231

25-6

Öfver 250 > ....

53

2-7

101,731

41,666

1,056

47-0

26-6

9-G

Summa

1,946

100 0

216,529

156,464

11,001

100-o

100 o

ioo o!

47

A. Röstägande och rösttal (forts.).

---------

—

—

---

—

Kommun

Röstägande.

Sammanlagdt rösttal.

Rösttal i %.

och

fyrktalsgrupper.

Antal.

I *.

Enligt det
oreducerade
fyrktalet.

Enligt

nuvarande

bestämmel-

ser.

Enligt

förslaget.

Enligt
det ore-duceradc
fyrk-talet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

för-

slaget.

Bollnäs.

1— 25 fyrkar ....

1,488

57-5

13,571

13,571

1,588

8-1

8-1

16-9

20— 50 » ....

461

17-8

16,989

16,989

1,420

101

101

151

51—100 > ....

319

12-4

22,121

22,121

2,032

13-2

13''2

21-6

101—250 » ....

210

81

33,650

33,650

2,252

200

200

24-0

Öfver 250 j ....

109

4''2

81,591

81,591

2,105

48-6

486

22-4

Summa

2,587

100(i

167,922

167,922

9,397

IOOii

lOOo

109 o

Söderala.

1— 25 fyrkar ....

1,107

43 5

12,898

12,898

1,266

4-5

8-4

13-9

26— 50 » ....

792

311

31,579

31,579

2,552

ll-o

20''5

27-9

51-100 » ....

485

19 1

33,397

33,397

2,991

Ilo

21''7

328

101—250 > ....

100

3-9

14,421

14,421

1,044

50

9-4

11-4

Öfver 250 > ....

61

2-4

195,578

61,752

1,275

67''9

40-0

14-0

Summa

2,545

100 o

287,873

154,047

9,128

100-0

1000

lOOo

Njutånger.

1— 25 fyrkar ....

338

491

4,100

4,100

395

8-9

12-7

19 3

26— 50 > ....

231

33*5

8,272

8,272

684

17-9

25-7

33-5

51—100 > ....

89

12-9

5,832

5,832

534

12-6

181

26-1

101-250 > ....

23

3-3

3,263

3,263

239

7-1

10 l

11-7

Öfver 250 > ....

8

1-2

24,638

10,736

193

53’5

33-4

9''4

Summa

689

100.)

46,105

32,203

2,045

lOOo

100 o

100 o

Forsa.

1— 25 fyrkar ....

505

58-8

5,075

5,075

552

111

11-3

20-4

26— 50 > ....

167

194

6,197

6,197

517

13-6

13-8

191

51—100 > ....

115

134

7,785

7,785

718

17-1

17-3

26-5

101—250 > ....

53

6-2

8,267

8,267

565

18 1

18-3

20-9

Öfver 250 > ....

19

2-2

18,248

17,719

353

40 1

39-3

131

Summa

859

100-0

45,572 |

45,043

2,705

lOOo

100''0

100-0

48

A. Röstägande och rösttal (forts.).

Kommun

Röstäg

ande.

Sammanlagdt rösttal.

Rösttal i %.

och

fyrktalsgrupper.

Antal.

I %.

Enligt det
oreducerade
fyrktalet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

förslaget.

Enligt
det ore-ducerade
fyrk-talet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

för-

slaget.

Bergsjö.

1— 25 fyrkar ....

409

61-3

4,438

4,438

455

13-0

13-0

22-3

26— 50

< ....

122

18-3

4,543

4,543

371

13-3

13-3

18-2

51—100

> ----

92

13-8

6,154

6,154

566

181

18-1

27-8

101—250

> . . . .

21

3-2

3,347

3,347

226

9-8

9-8

11-1

Öfver 250

> ....

23

3-4

15,615

15,615

419

45''8

45-8

20-6

Summa

667

100o

34,097

34.097

2,037

100-0

100-0

100 0

Bjuråker.

1— 25 fyrkar ....

451

71-7

4,738

4,738

492

17-1

20’7

31-8

26- 50

> ....

101

16-0

3,795

3,795

312

13-7

166

20-2

51—100

> ....

41

6‘5

2,806

2,806

261

10-1

12-2

16-9

101—250

> ....

23

3-7

3,288

3,288

243

11-9

14-4

15-7

Öfver 250

> ....

13

2-1

13,100

8,277

239

47-2

361

15''4

Summa

629

100-0

27,727

22,904

1,547

100-o

100-0

100 0

Arbrå.

1— 25 fyrkar ....

816

66-7

7,695

7,695

886

12-6

12-9

23-8

26— 50

> ....

168

13-7

6,316

6,316

524

103

10-6

14-1

51—100

> ....

130

10-6

9,311

9,311

853

15-3

15-6

22-9

101—250

> ....

77

6''3

11,364

11,364

806

18-6

19-1

21-6

Öfver 250

* ....

33

2-7

26,407

24.874

656

43-2

41-8

17-6

Summa

1,224

100o

61,093

59,560

3,725

1 100-o

100O

1000

Yästernorrlands län.

Stöde.

1— 25 fyrkar ....

484

62-7

4,650

4,650

523

11-5

12-9

22-5

26— 50

1 ....

138

17-9

5,072

5,072

420

12-5

141

18-0

51—100

> ....

82

10-6

5,542

5,542

507

13-7

15-4

21-8

101—250

» ....

45

5-8

7,640

7,640

491

18-9

21-3

21-1

Öfver 250

> ....

23

3-0

17,605

13,057

386

43-4

36-3

16-6

i

Summa

772

100o

40,509

35,961

2.327

lOOo

100o

1000

49

A. Röstägande och rösttal (forts.).

Kommun

Röstägande.

Sammanlagdt rösttal.

Rösttal i %.

och

fyrktalggrupper.

Antal.

I %.

Enligt det
oreducerade
fyrktalet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

förslaget.

Enligt
det ore-ducerade
fyrk-talet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

för-

slaget.

Skön.5)

1— 25 fyrkar ....

1,603

59-7

16,070

16,070

1,719

6-9

10 7

:

20-9 ;

26— 50 > ....

554

20-6

21,208

21,208

1,671

9-1

14''2

20-3

51—100 » ....

339

12-6

24,299

24,299

2,182

104

16''2

26-6 ;

101—250 > ....

126

4-7

19,523

19,523

1,337

8-4

130

16''3 l

Öfver 250 » ....

64

2-4

152,081

68,694

1,305

65-2

45-9

15''9 1

Summa

2,686

100-o

233,181

149,794

8,214

100 o

lOOo

100 0 I

nässjö.5)

1— 25 fyrkar ....

453

62-5

4,865

4,865

503

12-9

12-9

23-9

26— 50 > ....

163

22-5

5,841

5,841

468

15-4

15-4

22-3 j

51—100 > ....

59

8-1

4,210

4,210

382

111

11-1

18-2 |

101—250 > ....

31

4-3

4,815

4,815

327

12-7

12''7

15-5 i

Öfver 250 > ....

19

2-6

18,108

18,108

423

47-9

47''9

20''1

Summa

725

100-0

37,839

37,839

2,103

lOOo

100''0

100-o

Gndmundrå.

1— 25 fyrkar ....

964

49-1

12,675

12,675

1,132

6-6

9-3

16-7 1

26— 50 » ....

592

30-2

22,785

22,785

1,851

11-8

16-6

27-2

51—100 > ....

259

13-2

17,476

17,476

1,575

90

12-8

23-2 j

101—250 > ....

92

4-7

14,453

14,453

982

7-5

10-6

14-4

Öfver 250 > ....

55

2-8

125,858

69,327

1,257

65-1

50-7

18''5 |

Summa

1,962

100 o

193,247

136,716

6,797

100 o

100-o

100-0

Sollefteå.

1— 25 fyrkar ....

251

54-7

1,723

1,723

256

5-0

5*0

12-7

26— 50 > ....

61

13-3

2,323

2,323

193

6-8

6-8

9-6

51-100 > . . . .

52

11-3

3,753

3,753

342

10-9

10''9

17-0

101—250 > ....

65

14-2

9,389

9,389

679

27-3

27''3

33-7

Öfver 250 » ....

30

6-5

17,216

17,216

544

50-o

500

27-0

Summa

459

100-o

34,404

34,404

2,014

100-o

100 0

100''0

Bill. till Riksd. Prot. 1907

1 Sami. 1 Afd

22 Häft.

26

50

A. Röstägande och rösttal (forts.).

Kommun

Röstägande.

Sammanlagdt rösttal.

Rösttal i ji.

och

fyrktalsgrupper.

| Antal.

I *

Enligt det
oreducerade
fyrktalet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

förslaget.

Enligt
det ore-ducerade
fyrktalet

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

för-

slaget.

Resele.

1— 25 fyrkar ....

259

69-4

1,720

1,720

271

120

121

25-7

26— 50 » ....

42

11-3

1,598

1,598

135

11-2

11-2

12-8

51—100 » ....

42

11-3

2,871

2,871

263

20-1

20-2

24-9

101—250 > ....

23

61

3,576

3,576

244

250

25-2

231

Öfver 250 > ....

7

1-9

4,541

4,451

142

31''7

31-3

13-5

Summa

373

100-o

14,306

14,216

1,055

lOO-o

100-0

lOO-o

Nätra.

1— 25 fyrkar ....

565

63-9

5,733

5,733

621

11-9

15-4

25o

26- 50 » ....

149

16-8

5,701

5,701

476

11-8

15-3

19-2

51—100 > ....

115

13-0

7,492

7,492

681

15-6

20-2

27-5

101—250 > ....

42

4-8

6,430

6,430

445

13-4

17-3

18-0

Öfver 250 > ....

13

15

22,777

11,839

256

47-3

31-8

10-3

Summa

884

1000

48,133

37,195

2,479

lOO-o

lOOo

lOOo

Själevad.

1— 25 fyrkar ....

751

62-8

8,131

8,131

839

8-4

160

25-6

1 26— 50 > ....

262

21-9

9,811

9,811

814

10-1

19-4

24-9

'' 51—100 . ....

116

9-7

7,438

7,438

680

7-6

14-7

20-8

1 101—250 > ....

44

37

7,416

7,416

477

7-6

14-6

14-6

j Öfver 250 > ....

23

1-9

64,597

17,913

462

66-3

35-3

14-1

Summa

1,196

100-o

97,393

50,709

3,272

1000

lOO-o

lOOo

Jämtlands län.

Hackås.

1— 25 fyrkar ....

177

66-3

1,739

1,739

198

19-7

19-7

29-1

26— 50 > ....

52

19-4

1,890

1,890

151

21-4

21-4

22-2

51—100 > ....

24

9-0

1,731

1,731

158

19-6

19-6

23 3

101-250 > ....

9

3-4

1,460

1,460

96

16-5

16-5

14-1

Öfver 250 » ....

5

1-9

2,023

2.023

77

22-8

22-8

11*8

Summa

267

100-o

8,843

8,843 |

680

lOOo

100 o

lOO-o |

51

A. Röstägande och rösttal (forts.).

Kommun

och

fyrktalsgrupper.

Röstägande.

Sammanlagdt rösttal.

Rösttal i %.

Antal.

I jf.

Enligt det
oreducerade
fyrktalet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

förslaget.

Enligt
det ore-ducerade
fyrktalet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

för-

slaget.

Lit.

1—• 25 fyrkar ....

372

58-6

3,822

3,822

402

11-8

11-8

18-0

26— 50

» ....

101

15-9

3,746

3,746

307

11 1

11-1

13-8

51-100

> ....

87

13-7

6,287

6,287

585

18-7

18-7

263

101-250

> ....

61

9-6

9,029

9,029

645

26-8

26-8

29-0

Öfver 250

> ....

14

22

10,801

10,801

287

32-1

32-1

12-9

Summa

635

100 0

33,685

33,685

2,226

100-o

100o

1000

Oviken.

1— 25 fyrkar ....

251

68-8

2,477

2,477

282

22-7

22-7

32-7

26— 50

> ....

73

20o

2,708

2,708

222

24-9

24-9

25-7

51—100

) ....

25

6''8

1,745

1,745

162

160

16-0

18-8

101—250

» ....

13

3-6

2,064

2,064

137

19-0

19-0

15''9

Öfver 250

> ....

3

0''8

1,896

1,896

60

17-4

17-4

6-9

Summa

365

100 0

10,890

10,890

863

100o

100o

1000

Hallen.

1— 25 fyrkar ....

256

72-9

2,504

2,504

276

28-2

28-2

36-8

26— 50

> ....

52

148

1,851

1,851

149

20-8

208

19-9

51-100

> ....

30

8-6

1,918

1,918

176

21-6

21-6

23-5

101—250

> ....

10

2-8

1,650

1,650

107

186

18-6

14-3

Öfver 250

> ....

3

09

962

962

41

10''8

10-8

55

Summa

351

10ÖO

8,885

8,885

749

1000

1000

100-0

Lillhärdal.

1— 25 fyrkar ....

241

64-8

1,956

1,956

251

13-2

13-2

21-6

26— 50

> ....

38

10-2

1,386

1,386

121

9-4

9-4

10-4

51—100

> ....

61

16-4

4,392

4,392

410

J 29-7

29-7

35-3

101-250

> ....

26

70

4,059

4,059

276

27-5

27-5

23-7

Öfver 250

> ....

6

1-6

2,986

2,986

104

20-2

202

90

Summa

872

100-0

14,779

14,779

1,162

1000

100o

| 1000

52

A. Röstägande och rösttal (forts.).

Kommun

Röstägande.

Sammanlagdt rösttal.

Rösttal i %.

och

fyrktalsgrupper.

Antal.

I *

Enligt det
oreducerade
fyrktalet.

Enligt nu
varande
bestäm-melser.

Enligt

förslaget.

Enligt
det ore-ducerade
fyrk-talet.

Enligt nu
varande
bestäm-melser.

Enligt

för-

slaget.

Tästerbottens län.

Nordmaling.

1— 25 fyrkar ....

1,007

56-6

11,145

11,145

1,159

7-7

13-1

22-7

26— 50

» ....

488

27-4

17,641

17,641

1,455

121

20-7

28-4

51—100

> . . • .

187

10-5

11,723

11,723

1,073

8-1

13-8

210

101—250

» ....

56

3-1

8,974

8,974

596

6-2

106

11''7

Öfver 250

> ....

43

2-4

95,783

35,561

829

65-9

41-8

16-2

1

Summa

1,781

100-o

145,266

85,044

5,112

100-0

100-0

100-0

Umeå landskommun.

1

1— 25 fyrkar ....

2,099

63-7

26,799

26,799

2,476

14-0

20-2

28-8

26— 50

> ....

764

23-2

27,219

27,219

2,261

14-2

20-5

26''3

51—100

» ....

262

8-0

17,300

17,300

1,587

9-1

13-0

18''4

101—250

> ....

105

3-2

16,339

16,339

1,116

8-6

12-3

130

Öfver 250

» ....

62

1-9

103,363

45,268

1,165

54-1

34-0

13''5

Summa

3,292

100-o

191,020

132,925

8,605

100-0

100-0

100-o

Lycksele.

1— 25 fyrkar ....

754

59-9

7,444

7,444

836

10-5

10-9

21-3

26— 50

1> ....

245

19-5

8,658

8,658

723

12-2

12-7

18''4

51—100

» ....

159

12-6

10,470

10,470

961

14-8

15-3

24-5

101—250

> ....

61

4-8

9,161

9,161

642

13-0

13-4

16''4

Öfver 250

> ....

40

3-2

35,040

32,616

761

49-5

47-7

19-4

Summa

1,259

100-0

70,773

68,349

3,923

100-0

100-o

100-0

Bygdeå.

1— 25 fyrkar ....

768

71-7

10,015

10,015

896

190

27-1

37-7

26— 50

» ....

205

19-2

7,068

7,068

564

13-4

19-2

23''8

51—100

> ....

53

4-9

3,478

3,478

315

6-6

9-4

13-3

101—250

> ....

30

2-8

5,040

5,040

827

9-5

13-7

13-8

Öfver 250

> ....

15

1-4

27,186

11,292

271

51-5

30-6

11''4

Summa

1,071 |

100.0

52,787 |

36,893

2,373

100-0

100-0

lOO-o

53

A. Röstägande och rösttal (forts.).

Kommun

Röstägande.

Sammanlagdt rösttal.

Rösttal i %.

och

fyrktalsgrupper.

Antal.

I %.

Enligt det
oreducerade
fyrktalet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

förslaget.

Enligt
det ore-ducerade
fyrk-talet.

Enligt nu-varande
bestäm-melser.

Enligt

för-

slaget.

Skellefteå

landskommun.

1— 25 fyrkar ....

2,682

68-7

31,855

31,855

3,062

21-3

23-3

34''G

26— 50

> ....

869

22-2

30,104

30,104

2,451

20-2

221

27''7

51—100

> ....

213

5-5

14,294

14,294

1,316

9-6

10''5

14-9

101—250

> ....

95

2-4

14,466

14,466

1,005

9''7

10-6

11-3

Öfver 250

» ....

48

1-2

58.414

45.804

1,020

39-2

33-5

11-5

Summa

3,907

100-0

149,133

136,523

8,854

1000

1000

100 0

Norrbottens län.

Piteå landskommun.

1— 25 fyrkar ....

2,390

71''2

26,095

26,095

2,639

22-0

23-9

34-4

26— 50

» ....

592

17-6

21,158

21,158

1,733

17-8

19-4

22-G

51—100

> ....

236

7-0

15,881

15,881

1,454

134

14-6

19-0

101—250

> ....

93

2-8

13,790

13,790

979

11-6

12-6

12-8

Öfver 250

} . . . .

47

1-4

41,687

32.220

859

35''2

29-5

11-2

Summa

3,358

lOO-o

118,611

109,144

7,664

100 o

100 0

100 o

Meder-Luleå.

1— 25 fyrkar ....

1,926

69-2

21,158

21,158

2,161

21-5

22-3

32-5

26— 50

> ....

518

18-6

18,125

18,125

1,490

18-5

191

22-4

51—100

) . . . .

205

7:3

13,903

13,903

1,281

14-2

14-7

19-3

101—250

> ....

100

3-6

14,929

14,929

1,051

15-2

15-7

15-8

Öfver 250

35

1-8

30,042

26,784

662

30-6

28-2

10-0

Summa

2,784

100-o

98,157

94,S99

6,645

100-o

100-o

100 o

Gällivare.6)

1— 25 fyrkar ....

722

28-6

10,737

10,737

955

4-3

5*0

7-2

26— 50

> ....

523

20-7

20,626

20,626

1,750

8-3

9-7

13-2

51—100

> ....

912

36-2

65,207

65,207

5,873

261

30-6

44-2

101—250

> ....

267

10-6

41,254

41,254

2,813

16-5

19-4

21-2

Öfver 250

> ....

98

3-9

111,694

75,137

1,878

44-8

35-3

14-2

Summa

2,522

100o

249,51S

212,961

13,269

100 0

100-0

lOOo

54

B. Jämviktsgränser.

K o m m u d.

Enligt

det

oredu-

cerade

fyrk-

talet.

Enligt

nuva-

rande

bestäm-

melser.

Enligt

för-

slaget.

Kommun.

Enligt

det

oredu-

cerade

fyrk-

talet.

Enligt

nuva-

rande

bestäm-

melser.

Enligt

för-

slaget.

Stockholms län.

Boslag s-Kulla.

Össeby- Garn.

Jämviktsgräns . . . fyrkar

1,954

186

78

Jämviktsgräns . . . fyrkar

269

269

149

Motsvarande jordvärde, kr.

325,600

31,000

13,000

Motsvarande jordvärde, kr.

44,800

44,800

24,800

* inkomst *

iy,o4u

l,ooU

1,*UU

Antal röstägande ofvan

> inkomst >

2,690

2,690

1,790

gränsen ........

2

4

12

Antal röstägande ofvan

D:o i ^ af hela antalet

gränsen ........

10

10

20

röstägande.......

1''8

3-6

108

D:o i % af hela antalet

röstägande.......

7-8

7-8

15-5

Gustafsberg.

Börstil.

Jämviktsgräns . . . fyrkar

515

228

56

Motsvarande jordvärde, kr.

85,800

38,000

9,300

1 Jämviktsgräns . . . fyrkar

46

46

35

» inkomst >

5,150

2,280

1,010

J Motsvarande jordvärde, kr.

7,600

7,600

5,800

Antal röstägande ofvan

> inkomst j

910

910

800

gränsen........

12

27

91

j Antal röstägande ofvan

D:o i % af hela antalet

gränsen........

81

81

131

röstägande.......

2-4

5''5

18-4

D:o i % af hela antalet

röstägande.......

10-7

10-7

17-3

Nacka.1)

Jämviktsgräns . . . fyrkar

750

552

192

Sarg.

Motsvarande jordvärde, kr.

125,000

92,000

32,000

Jämviktsgräns . . . fyrkar

471

230

65

> inkomst »

7,500

5,520

1,920

Motsvarande jordvärde, kr.

78,500

38,300

10,800

Antal röstägande ofvan

> inkomst >

4,710

2,300

1,100

gränsen........

61

92

290

Antal röstägande ofvan

D:o i )( af hela antalet

gränsen........

3

12

35

röstägande.......

39

5''9

18-6

D:o i % af hela antalet

röstägande.......

11

4-6

13-3

Uppsala län.

Bo.

Ytter-Gran.

Jämviktsgräns . . . fyrkar

145

142

90

Jämviktsgräns . . . fyrkar

368

250

166

Motsvarande jordvärde, kr.

24,100

23,600

15,000

Motsvarande jordvärde, kr.

61,300

41,600

27,600

> inkomst »

1,750

1,720

1,200

> inkomst >

3,680

2,500

1,800

Antal röstägande ofvan

Antal röstägande ofvan

gränsen........

9

10

16

gränsen ........

4

5

8

D:o i % af hela antalet

D:o i % åt hela antalet

röstägande.......

8-0

8-9

14-3

röstägande.......

100

12-6

200

55

B. Jämvilctsgräns er (forts.).

Kommun.

Enligt

det

oredu-

cerade

fyrk-

talet.

Enligt

nuva-

rande

bestäm-

melser.

Enligt

för-

slaget.

Löt.

Jämviktsgräns . . . fyrkar

. 789

186

103

Motsvarande jordvärde, kr.

131,500

31,000

17,100

» inkomst >

7,890

1,860

1,330

Antal röstägande ofvan
gränsen ........

2

7

14

D:o i % af hela antalet
röstägande.......

2-4

8-3

167

Giresta.

Jämviktsgräns . . . fyrkar

554

417

127

Motsvarande jordvärde, kr.

92,300

69,500

21,100

» inkomst >

5,540

4,170

1,570

Antal röstägande ofvan
gränsen........

4

5

9

D:o i % af hela antalet
röstägande.......

6''6

8-2

14-8

Gryta.

Jämviktsgräns . . . fyrkar

148

148

116

Motsvarande jordvärde, kr.

24,600

24,600

19,300

» inkomst >

1,780

1,780

1,460

Antal röstägande ofvan
gränsen ........

10

10

17

D:o i % af hela antalet
röstägande.......

135

13-5

230

Vendel.

Jämviktsgräns . . . fyrkar

145

134

77

Motsvarande jordvärde, kr.

24,100

22,300

12,800

> inkomst >

1,750

1,640

1,200

Antal röstägande ofvan
gränsen........

24

26

61

D:o i % af hela antalet
röstägande.......

6-8

7-4

17-4

Kommun.

Enligt

det

oredu-

cerade

fyrk-

talct.

Enligt

nuva-

rande

bestäm-

melser.

Enligt

för-

slaget.

Söderfors.

Jämviktsgräns . . . fyrkar

no

105

73

Motsvarande jordvärde, kr.

18,300

17,500

12,100

» inkomst >

1,400

1,350

1,180

Antal röstägande ofvan
gränsen ........

51

55

121

D:o i jä af hela antalet
röstägande.......

10-3

n-i

24-4

Film.

Jämviktsgräns . . . fyrkar

2,067

1,732

104

Motsvarande jordvärde, kr.

344,500

288,600

17,300

» inkomst >

20,670

17,320

1,340

Antal röstägande ofvan
gränsen ........

3

8

45

D:o i % af hela antalet
röstägande.......

0-8

2-1

11-9

Södermanlands lön.

Björkvik.

Jämviktsgräns . . . fyrkar

342

342

in

Motsvarande jordvärde, kr.

57,000

57,000

18,500

> inkomst >

3,420

3,420

1,410

Antal röstägande ofvan
gränsen........

14

14

45

D:o i % af hela antalet
röstägande.......

4-5

4-5

14-3

Bärko.

Jämviktsgräns . . . fyrkar

776

132

101

Motsvarande jordvärde, kr.

129,300

22,000

16,800

> inkomst >

7,760

1,620

1,310

Antal röstägande ofvan
gränsen ........

2

5

Q

D:o i % af hela antalet
röstägande.......

3-1

7-9

14-3

56

It. Jämvilctsgränser (forts.).

Kommun.

Enligt

det

oredu-

cerade

fvrk-

talet.

Enligt

nuva-

rande

bestäm-

melser.

Enligt

för-

slaget.

Gåsinge.

Jämviktsgräns . . . fyrkar

177

166

84

Motsvarande jordvärde, kr.

29,500

27,600

14,000

> inkomst >

1,800

1,800

1,200

Antal röstägande ofvan
gränsen........

11

13

30

D:o i % af hela antalet
röstägande.......

6-1

7-2

16-7

Stora Malm.

Jämviktsgräns . . . fyrkar

253

250

no

Motsvarande jordvärde, kr.

42,100

41,600

18,300

» inkomst >

2,530

2,500

1,400

Antal röstägande ofvan
gränsen ........

86

92

237

D:o i % af hela antalet
röstägande.......

7-0

7-5

19-3

Vadsbro.

Jämviktsgräns . . . fyrkar

537

530

285

Motsvarande jordvärde, kr.

89,500

88,300

47,500

> inkomst »

5,370

5,300

2,850

Antal röstägande ofvan
gränsen ........

5

6

11

D:o i % af hela antalet
röstägande.......

7-0

8-5

15-5

Bunker.

Jämviktsgräns . . . fyrkar

338

240

72

Motsvarande jordvärde, kr.

56,300

40,000

12,000

> inkomst >

3,380

2,400

1,170

Antal röstägande ofvan
gränsen ........

10

13

33

D:o i % af hela antalet
röstägande.......

4-3

5-6

14-3

Kommun.

Enligt

det

oredu-

cerade

fyrk-

talet.

Enligt

nuva-

rande

bestäm-

melser.

Enligt

för-

slaget.

191

142

78

31,800

23,600

13,000

1,910

1,720

1,200

11

16

29

5*7

8''3

15-0

457

450

222

76,100

75,000

37,000

4,570

4,500

2,220

7

8

16

7-1

8-2

16''3

108

108

94

18,000

18,000

15,600

1,380

1,380

1,240

28

28

37

17-8

17''8

23-6

150

150

97

25,000

25,000

16,100

1,800

1,800

1,270

42

42

87

8-7

8-7

181

Öja.

Jämviktsgräns . . . fyrkar

Motsvarande jordvärde, kr.

> inkomst >

Antal röstägande ofvan
gränsen ........

D:o i % af hela antalet
röstägande.......

Öfver-Selö.

Jämviktsgräns . . . fyrkar

Motsvarande jordvärde, kr.

> inkomst >

Antal röstägande ofvan
gränsen ........

D:o i % af hela antalet
röstägande.......

Östergötlands län.

Västra JEneby.

Jämviktsgräns . . . fyrkar

Motsvarande jordvärde, kr.

> inkomst >

Antal röstägande ofvan
gränsen ... .....

D:o i % af hela antalet
röstägande.......

Kisa.

Jämviktsgräns . . . fyrkar

Motsvarande jordvärde, kr.

> inkomst >

Antal röstägande ofvan
gränsen ........

D:o i % af hela antalet
röstägande.......

57

B. Jämvikts gräns er (forts.).

Kommun.

Enligt

det

o redu-cerade
fyrk-talet.

Enligt

nuva-

rande

bestäm-

melser.

Enligt

för-

slaget.

Kommun.

Enligt

det

oredu-

cerade

fyrk-

talet.

Enligt

nuva-

rande

bestäm-

melser.

Enligt

för-

slaget.

Kättilstad.

Åtvid.

Järn viktsgräns . . . fyrkar

91

91

81

Jämviktsgräns . . . fyrkar

317

317

98

Motsvarande jordvärde, kr.

15,100

15,100

13,500

Motsvarande jordvärde, kr.

52,800

52,800

16,300

» inkomst >

1,210

1,210

1,200

> inkomst »

3,170

3,170

1,280

Antal röstägande ofvan
gränsen........

25

28

36

Antal röstägande ofvan
gränsen........

34

34

90

1 D:o i % af kela antalet
röstägande.......

13''8

155

19-9

D:o i % af hela antalet
röstägande.......

5-5

5-6

145

Mjölby.

Mogata.

Jämviktsgräns . . . fyrkar

335

335

130

Jämviktsgräns . . . fyrkar

200

194

122

Motsvarande jord värde, kr.

55,800

55,800

21,600

Motsvarande jordvärde, kr.

33,300

32,300

20,300

» inkomst >

3,350

3,350

1,600

» inkomst »

2,000

1,940

1,520

Antal röstägande ofvan
gränsen....... .

58

58

146

Antal röstägande ofvan
gränsen........

10

11

21

D:o i % af hela antalet
röstägande.......

6-7

6-7

16-9

Dm i % af hela antalet
röstägande.......

9-6

10-6

20-2

Stjärnorp.

Skärkind.

Jämviktsgräns . . . fyrkar

298

298

120

Jämviktsgräns . . . fyrkar

303

303

191

Motsvarande jordvärde, kr.

49,600

49,600

20,001.

Motsvarande jordvärde, kr.

50,500

50,500

31,800

» inkomst >

2,980

2,980

1,500

> inkomst >

3,030

3,030

1,910

Antal röstägande ofvan
gränsen ........

12

12

24

Antal röstägande ofvan
gränsen ........

15

15

27

D:o i % af hela antalet
röstägande...... .

9-3

9-3

18''6

D:o i % af hela antalet
röstägande.......

10-9

109

19-6

Örtomta.

Risinge.

Jämviktsgräns . . . fyrkar

466

379

150

Jämviktsgräns . . . fyrkar

237

162

74

Motsvarande jordvärde, kr.

77,600

63,100

25,000

Motsvarande jordvärde, kr.

39,500

27,000

12,300

> inkomst »

4,660

3,790

1,800

> inkomst >

2,370

1,800

1,190

Antal röstägande ofvan
gränsen ........

8

9

21

Antal röstägande ofvan
gränsen ........

Öl

76

232

D:o i % af hela antalet
röstägande.......

6-9

7-8

181

D:o i % af hela antalet
röstägande.......

4-0

60

18''4

Bih. till Riksd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 22 Håft. 27

58

B. Jämvikts gränser (forts.).

Kommun.

Enligt

det

oredu-

cerade

fvrk-

talet.

Enligt

nuva-

rande

bestäm-

melser.

Enligt

för-

slaget.

Kommun.

Enligt

det

oredu-

cerade

fyrk-

talet.

Enligt

nuva-

rande

bestäm-

melser.

Enligt

för-

slaget.

Dagsberg.

Hakarp.

Jämvlktsgräns . . . fyrkar

ISO

180

ISO

Jämviktsgräns . . . fyrkar

125

100

90

Motsvarande jordvärde, kr.

30,000

30,000

25,000

Motsvarande jordvärde, kr.

20,800

16,600

15,000

> inkomst »

1,800

1,800

1,800

> inkomst >

1,550

1.300

1.200

Antal röstägande ofvan

gränsen ........

11

12

18

Antal röstägande ofvan

gränsen ........

117

213

339

D:o i % af hela antalet

röstägande.......

11-7

12-8

19 1

D:o i % af hela antalet

röstägande.......

8-7

15-9

25-3

Ekeby.

Jämviktsgräns . . . fyrkar

242

210

98

Visingsö.

Motsvarande jordvärde, kr.

40,300

35,000

16,300

Jämviktsgräns . . . fyrkar

87

77

51

> inkomst >

2,420

2,100

1,280

Motsvarande jordvärde, kr.

14,500

12,800

8,500

Antal röstägande ofvan

» inkomst >

1,200

1,200

960

gränsen ........

30

39

122

Antal röstägande ofvan

D:o i % af hela antalet

gränsen ........

19

21

43

röstägande.......

5-2

6-7

21-1

D:o i % af hela antalet

röstägande.......

6-8

75

15-4

Ekebyborna.

Jämviktsgräns . . . fyrkar

240

156

132

Lomniaryd.

Motsvarande jordvärde, kr.

40,000

26,000

22,000

Jämviktsgräns . . . fyrkar

108

108

84

» inkomst >

2,400

1,800

1,620

Motsvarande jordvärde, kr.

18,000

18,000

14,000

Antal röstägande ofvan
gränsen........

5

9

14

> inkomst >

1,380

1,380

1,200

D:o i % af hela antalet

Antal röstägande ofvan

röstägande.......

7-0

12''7

19-7

gränsen........

28

28

42

D:o i % af hela antalet

röstägande.......

13-6

13-6

20-4

Jönköpings län.

Bankeryd.

Nye.

Jämviktsgräns . . . fyrkar

167

167

102

Jämviktsgräns . . . fyrkar

95

95

77

Motsvarande jordvärde, kr.

27,800

27,800

17,000

Motsvarande jordvärde, kr.

15,800

15,800

12,800

> inkomst >

1,800

1,800

1,320

» inkomst >

1,250

1,250

1,200

Antal röstägande ofvan

Antal röstägande ofvan

gränsen ........

15

15

27

gränsen ........

19

19

27

D:o i % af hela antalet

D:o i % af hela antalet

röstägande.......

10-8

10-8

19-4

röstägande.......

141

141

20o

59

B. Jämviktsgränser (forts.).

Kommun.

Enligt

det

oredu-

cerade

fyrk-

talet.

Enligt

nuva-

rande

Enligt

för-

Kommun.

Enligt

det

oredu-

Enligt

nuva-

rande

Enligt

för-

bestäm-

melser.

slaget.

fyrk-

talet.

bestäm-

melser.

slaget.

StocJearyd.

Kronobergs län.

Jämviktsgräns . . . fyrkar

35

35

35

Nöbbele.

Motsvarande jordvärde, kr.

5,800

5,800

5,800

Jämviktsgräns . . . fyrkar

182

124

64

> inkomst >

800

800

800

Motsvarande jordvärde, kr.

30,300

20,600

10,600

Antal röstägande ofvan
gränsen ........

35

35

38

> inkomst >

1,820

1,540

1,090

! D:o i % af hela antalet
röstägande.......

18-4

18-4

200

Antal röstägande ofvan
gränsen ........

9

14

27

D:o i % af hela antalet

Åker.

röstägande.......

5-5

85

16''5

Jämviktsgräns . . . fyrkar

51

Öl

39

Linneryd.

Motsvarande jordvärde, kr.

8,500

8,500

6,500

Jämviktsgräns . . . fyrkar

43

43

42

> inkomst >

960

960

840

Motsvarande jordvärde, kr.

] 7,100

7,100

7,000

Antal röstägande ofvan

26

26

41

> inkomst »

880

880

870

gränsen........

Antal röstägande ofvan

82

82

91

i D:o i % af hela antalet

gränsen ........

röstägande.......

Reftele.

10-8

103

16''3

42

D:o i % af hela antalet
röstägande.......

Algutsboda.

210

210

233

Jämviktsgräns . . . fyrkar

113

113

Jämviktsgräns . . . fyrkar

60

60

45

Motsvarande jordvärde, kr.

18,800

18,800

7,000

Motsvarande jordvärde, kr.

10,000

10,000

7,500

> inkomst >

1,430

1,430

870

> inkomst >

1,050

1,050

900

Antal röstägande ofvan
gränsen........

15

15

40

Antal röstägande ofvan
gränsen-........

76

76

124

D:o i % af hela antalet

röstägande.......

5-6

5-6

148

D:o i % af hela antalet
röstägande.......

10-6

106

17-3

Forsheda.

Dänningelanda.

Jämviktsgräns . . . fyrkar

174

150

68

Jämviktsgräns . . . fyrkar

60

46

46

Motsvarande jordvärde, kr.

29,000

25,000

11,300

Motsvarande jordvärde, kr.

10,000

7,600

7,600

> inkomst >

1,800

1,800

1,130

> inkomst >

1,050

910

910

Antal röstägande ofvan

16

Antal röstägande ofvan

gränsen........

8

9

gränsen ........

6

9

9

D:o i % af hela antalet

D:o i $ af hela antalet

231

23-1

röstägande.......

6-3

7-1

12-7

röstägande.......

15-4

60

JB. JämvMsgranser (forts.).

Kommun.

Enligt

det

oredu-

cerade

fyrk-

talet.

Enligt

nuva-

rande

bestäm-

melser.

Enligt

för-

slaget.

Kommun.

Enligt

det

oredu-

cerade

fyrk-

talet.

Enligt

nuva-

rande

bestäm

meker.

Enligt

för-

slaget.

Skatelöf.

Odensjö.

Jämviktsgräns . . . fyrkar

200

no

65

Jämviktsgräns . . . fyrkar

210

120

40

Motsvarande jordvärde, kr.

33,300

18,300

10,800

Motsvarande jordvärde, kr.

35,000

20,000

6,600

> inkomst >

'' 2,000

1,400

1,100

> inkomst »

2,100

1,500

850

Anta] röstägande ofvan

Antal röstägande ofvan

8

19

gränsen........

14

22

46

gränsen ........

6

D:o i ^ af hela antalet
röstägande......• .

4-9

77

161

D:o i % af hela antalet
röstägande.......

3-9

5-2

12-3

Ormesberga.

Kalmar län.

Jämviktsgräns . . . fyrkar

161

65

54

Tryserum.

Motsvarande jordvärde, kr.

26,800

10,800

9,000

Jämviktsgräns . . . fyrkar

276

223

87

» inkomst >

1,800

1,100

990

Motsvarande jordvärde, kr.

46,000

37,100

14,500

Antal röstägande ofvan

» inkomst »

2,760

2,230

1,200

gränsen ........

4

7

9

Antal röstägande ofvan

D:o i % af hela antalet

gränsen........

11

13

34

röstägande.......

9-8

17-9

22-0

D:o i % af hela antalet

röstägande.......

Öl

6-0

15-8

Blädinge.

Lofta.

Jämviktsgräns . . . fyrkar

349

349

63

Motsvarande jordvärde, kr.

58,100

58,100

10,500

Jämviktsgräns . . . fyrkar

357

357

120

> inkomst »

. 3,490

3,490

1,080

Motsvarande jordvärde, kr.

59,500

59,500

20,000

Antal röstägande ofvan

> inkomst >

3,570

3,570

1,500

gränsen ........

7

7

18

Antal röstägande ofvan

D:o i % af hela antalet

gränsen........

18

18

59

röstägande.......

53

5-3

13-5

D:o i % af hela antalet

röstägande.......

4-8

4-8

15-9

Ågunnaryd.

Hallingeberg.

Jämviktsgräns . . . fyrkar

90

90

54

Jämviktsgräns . . . fyrkar

133

108

68

Motsvarande jordvärde, kr.

15,000

15,000

9,000

Motsvarande jordvärde, kr.

22,100

18,000

11,300

» inkomst >

1,200

1,200

990

» inkomst >

1,630

1,380

1,130

Antal röstägande ofvan

25

25

Antal röstägande ofvan

gränsen........

37

gränsen........

38

51

100

D:o i ^ af hela antalet

D:o i °/0 af hela antalet

röstägande.......

111

11-1

16-4

röstägande.......

7-8

10-5

20-6|

JB. Jämvikts gräns er (forts.).

61

Kommun.

Enligt

det

oredu-

cerade

fyrk-

talet.

Enligt

nuva-

rande

bestäm-

melser.

Enligt

för-

slaget.

Kommun.

Enligt

det

oredu-

cerude

fyrk-

talet.

Enligt

nuva-

rande

bestäm-

melser.

Enligt

för-

slaget.

j

'' Tima.

SöderåJcra.

1

| Järn viktsgräns . . . fyrkar

192

192

72

Jämviktsgräns . . . fyrkar

100

'' 100

72

Motsvarande jordvärde, kr.

32,000

32,000

12,000

Motsvarande jordvärde, kr.

16,600

16,600

12,000

j » inkomst »

1,920

1,920

1,170

» inkomst »

1,300

1,300

1,170

j Antal röstägande ofvan

19

19

37

Antal röstägande ofvan
gränsen ........

60

60

101

j D:o i % af hela antalet
gränsen .........

8-3

8-3

16-2

D:o i % af hela antalet
röstägande.......

10-8

10-8

17-6

Mörlunda.

Madesjö.

Järn viktsgräns . . . fyrkar

94

92

64

Jämviktsgräns . . . fyrkar

56

56

48

Motsvarande jordvärde, kr.

15,600

15,300

10,600

Motsvarande jordvärde, kr.

9,300

9,300

8,000

5 inkomst >

1,240

1,220

1,090

» inkomst »

1,010

1,010

930

Antal jordägande ofvan
gränsen.........

39

41

71

Antal röstägande ofvan
gränsen........

112

112

168

D:o i % af hela antalet
röstägande.......

8-5

8-9

15-4

D:o i % af hela antalet
röstägande. . ... . •. .

12*6

12-6

18-9

Fågelfors.

Köping.

Jämviktsgräns . . . fyrkar

224

57

51

Jämviktsgräns . . . fyrkar

98

98

52

Motsvarande jordvärde, kr.

37,300

9,500

8,500

Motsvarande jordvärde, kr.

16,300

16,300

8,600

» inkomst >

2,240

1,020

960

> inkomst »

1,280

1,280

970

Antal röstägande ofvan
gränsen........

4

20

29

Antal röstägande ofvan
gränsen ........

18

18

37

D:o i % af hela antalet
röstägande........

2-6

12-9

18-7

D:o i % af hela antalet
röstägande.......

7-1

7-1

14-5

Dörby.

Algutsrum.

Jämviktsgräns . . . fyrkar

635

•510

275

Jämviktsgräns . . . fyrkar

54

54

50

Motsvarande jordvärde, kr.

105,800

85,000

45,800

Motsvarande jordvärde, kr.

9,000

9,000

8,300

» inkomst >

6,350

5,100

2,750

> inkomst »

990

990

950

Antal röstägande ofvan
gränsen...... . .

9

10

17

Antal röstägande ofvan
gränsen........

27

27

31

D:o i % af hela antalet
röstägande.......

8-0

8-9

15 2

D:o i fo af hela antalet
röstägande.......

18-1

181

20-8

62

B. Jämvihtsgränser (forts.).

Kommun.

Enligt

det

oredu-

cerade

fyrk-

talet.

Enligt

nuva-

rande

bestäm-

melser.

Enligt

för-

slaget.

Kommun.

Enligt

det

oredu-

cerade

fyrk-

talet.

Enligt

nuva-

rande

bestäm-

melser.

Enligt

för-

slaget.

Gottlands län.

Nättraby.

Bj örke.

Jämviktsgräns . . . fyrkar

524

519

138

Jämviktsgräns . . . fyrkar

20,241

510

127

Motsvarande jordvärde, kr.

87,300

86,500

23,000

Motsvarande jordvärde, kr.

3,373,500

85,000

21,100

» inkomst >

5,240

5,190

1,680

s inkomst >

202,410

5,100

1,570

Antal röstägande ofvan

Antal röstägande ofvan

gränsen ........

11

12

42

gränsen ........

1

4

16

D:o i jS af hela antalet

D:o i ^ af hela antalet

röstägande.......

3-4

3''7

130

röstägande.......

1-3

5-3

21-3

Fole.

Hjortsberga.

Jämviktsgräns . . . fyrkar

133

133

106

Jämviktsgräns . . . fyrkar

669

220

96

Motsvarande jordvärde, kr.

22,100

22,100

17,600

Motsvarande jordvärde, kr.

111,500

36,600

16,000

» inkomst »

1,630

1,630

1,360

s inkomst »

6,690

2,200

1,260

Antal röstägande ofvan

Antal röstägande ofvan

gränsen........

10

10

14

gränsen........

2

7

18

D:o i % af hela antalet

D:o i % af hela antalet

röstägande.......

12-2

12-2

17-1

röstägande.......

1-7

5-9

15-3

Klinte.

Jämviktsgräns . . . fyrkar

221

221

96

Åryd.

Motsvarande jordvärde, kr.

36,800

36,800

16,000

Jämviktsgräns . . . fyrkar

96

98

63

> inkomst >

2,210

2,210

1,260

Motsvarande jordvärde, kr.

16,000

16,000

10,500

Antal röstägande ofvan

» inkomst »

1,260

1,260

1,080

gränsen ........

18

18

39

Antal röstägande ofvan

D:o i % af hela antalet

gränsen ........

32

32

55

röstägande.......

6*4

6''4

13''9

D:o i % af hela antalet

röstägande.......

7-7

7-7

13''2

Blekinge län.

1lamdala.

Gammalstorp.

Jämviktsgräns . . . fyrkar

128

128

87

Jämviktsgräns . . . fyrkar

132

114

78

Motsvarande jordvärde, kr.

21,300

21,300

14,500

Motsvarande jordvärde, kr.

22,000

19,000

13,000

> inkomst »

1,580

1,580

1,200

> inkomst >

1,620

1,440

1,200

Antal röstägande ofvan

Antal röstägande ofvan

gränsen ........

29

29

47

gränsen ........

22

27

50

D:o i % af hela antalet

D:o i % af hela antalet

röstägande.......

90

90

14-6

röstägande.......

7-0

8-6

160

63

B. Jämviktsgrunser (forts.).

1 Kommun.

Enligt

det

oredu-

cerade

fyrk-

talet.

Enligt

nuva-

rande

bestäm-

melser.

Enligt

för-

slaget.

Kommun.

Enligt

det

oredu-

cernde

fyrk-

talet.

Enligt

nuva-

rande

bestäm-

melser.

Enligt

för-

slaget.

Kristianstads län.

Näsum.

Riscberga.

j Jämviktsgräns . . . fyrkar
j Motsvarande jordvärde, kr.

> inkomst >

1 Antal röstägande ofvan
gränsen ........

! D:o i fi af hela antalet
röstägande.......

1

144

24,000
. 1,740

53

10''4

144

24,000

1,740

53

10-4

99

16,500

1,290

91

17''9

Jämviktsgräns . . . fyrkar
Motsvarande jordvärde, kr.

» inkomst >

Antal röstägande ofvan
gränsen ........

D:o i % af hela antalet
röstägande.......

Fjälkestacl.

78

13,000

1,200

48

13''3

78

13,000

1,200

48

133

67

11,100

1,120

61

16-9

Gråmanstorp.

Jämviktsgräns . . . fyrkar

327

205

126

Jämviktsgräns . . . fyrkar

450

450

137

Motsvarande jordvärde, kr.

54,500

34,100

21,000

Motsvarande jordvärde, kr.

75,000

75,000

22,800

» inkomst >

3,270

2,050

1,560

» inkomst >

Antal röstägande ofvan
gränsen ........

D:o i % af hela antalet
röstägande.......

4,500

30

5''6

4,500

30

5-6

1,670

83

15-6

Antal röstägande ofvan
gränsen........

D:o i % af hela antalet
röstägande.......

8

4-8

14

8-3

28

16-7

Grefvie.

Jämviktsgräns . . . fyrkar
Motsvarande ordvärde, kr.

> inkomst »

Antal röstägande ofvan
gränsen ........

D:o i % af hela antalet
röstägande.......

46

,600

910

68

20-3

46

7,600

910

68

20-3

42

7,000

870

74

22-1

Knislinge.

Jämviktsgräns . . . fyrkar
Motsvarande jordvärde, kr.

j inkomst >

Antal röstägande ofvan
gränsen ........

D:o i % af hela antalet
röstägande.......

186

31,000

1,860

15

101

186

31,000

1,860

15

10-1

90

15,000

1,200

29

19-6

Vin&löf.

Kviinge.

Jämviktsgräns . . . fyrkar

184

184

no

Jämviktsgräns. .''.fyrkar

721

240

135

Motsvarande jordvärde, kr.

30,600

30,600

18,300

Motsvarande jordvärde, kr.

120,100

40,000

22,500

> inkomst >

1,840

1,840

1,400

> inkomst »

7,210

2,400

1,650

Antal röstägande ofvan
gränsen........

33

33

63

Antal röstägande ofvan
gränsen........

3

6

13

D:o i % af hela antalet
röstägande.......

9-4

9-4

17-9

D:o i % af hela antalet
röstägande.......

41

8-1

17C

64

B. Jämvikts gräns er (forts.).

Enligt

Enligt

Enligt

Enligt

Enligt

nuva-

Kommun.

nuva-

Enligt

Kommun.

cerade

fyrk-

talet.

rande

för-

cerade

fyrk-

talet.

rande

för-

bestäm-

slaget.

bestäm-

slaget.

ruelser.

melser.

Norra Åsum.

Borrby.

Jämviktsgräns . . . fyrkar

120

120

Jämviktsgräns . . . fyrkar

153

153

107

77

12,800

25,500

1,800

25,590

17,800

20,000

20,000

Motsvarande jordvärde, kr.

Motsvarande jordvärde, kr.

1,500

1,200

» inkomst >

1,800

1,370

> inkomst j

1,500

Antal röstägande ofvan

Antal röstägande ofvan
gränsen........

53

53

90

gränsen........

D:o i °/0 af hela antalet

38

38

62

D:o i % af kela antalet

9-2

157

röstägande.......

r 9-5

9*5

15-6

röstägande....... .

9''2

Träne.

Malmöhus län.

Jämviktsgräns . . . fyrkar

173

120

77

Västra Skreftinge.2)

Motsvarande jordvärde, kr.

28,800

20,000

12,800

Jämviktsgräns . . . fyrkar

114

114

72

> inkomst »

1.800

1,500

1,200

Motsvarande jordvärde, kr.

19,000

19,000

12,000

Antal röstägande ofvan

» inkomst >

1,440

1,440

1,200

gränsen ........

8

12

23

Antal röstägande ofvan

98

98

191

D:o i JS af hela antalet

gränsen........

röstägande.......

4-4

6-6

12-6

D:o i % af hela antalet

Maglehem.

röstägande.......

Trelleborgs landskommun.

9-4

9-4

18-4

Jämviktsgräns . . . fyrkar
Motsvarande jordvärde, kr.

» inkomst >

77

12,800

1,200

77

12,800

1,200

51

8,500

960

58

9,600

58

9,600

53

8,800j

Jämviktsgräns . . . fyrkar

Motsvarande jordvärde, kr.

» inkomst >

1,030

1,030

980

Antal röstägande ofvan

Antal röstägande ofvan

gränsen..........

. . 20

20

33

209

209

250

gränsen........

D:o i % af hela antalet

röstägande.......

8-3

8-3

13-8

D:o i % af hela antalet

16-3

16-3

19-5

röstägande........

Tryde.

Välluf.

Jämviktsgräns . . .'' fyrkar

*407

375

100

Jämviktsgräns . . . fyrkar

204

198

126

Motsvarande jordvärde, kr.

67,800

62,500

16,600

Motsvarande jordvärde, kr.

34,000

33,000

21,000

> inkomst 5

4,070

3,750

1,300

> inkomst >

2,040

1,980

1,560

Antal röstägande ofvan

Antal röstägande ofvan

gränsen ........

23

27

98

gränsen ........

12

13

23

D:o i % af hela antalet

D:o i % af hela antalet

röstägande....... .

3-4

4 0

14-4

röstägande.......

8-3

90

160

65

B. Jämviktsgränser (forts.).

Kommun.

Enligt

det

oredu-

cerade

fyrk-

talet.

Enligt

nuva-

rande

bestäm-

melser.

Enligt

för-

slaget.

K o m in u n.

Enligt

det

oredu-

cerade

fyrk-

talet.

Enligt

nuva-

rande

bestäm-

melser.

Enligt

för-

slaget.

Bårslöf.

Kells-Nöbbelöf.

Jämviktsgräns . . . fyrkar

162

162

in

Jämviktsgräns . . . fyrkar

194

194

126

Motsvarande jordvärde, kr.

27,000

27,000

18,500

Motsvarande jordvärde, kr.

32,300

32,300

21,000

> inkomst »

1,800

1,800

1,410

> inkomst >

1,940

1,940

1,560

Antal röstägande ofvan
gränsen ........

17

17

26

Antal röstägande ofvan
gränsen ........

10

10

16

D:o i % af hela antalet
röstägande......

13-2

13-2

202

D:o i % af hela antalet
röstägande......

9-6

9-G

15-4

Viken.

Trollenäs.

Jämviktsgräns . . . fyrkar

181

181

90

Jämviktsgräns . . . fyrkar

130

130

no

Motsvarande jordvärde, kr.

30,100

30,100

15,000

Motsvarande jordvärde, kr.

21,600

21,600

18,300

» inkomst »

1,810

1,810

1,200

» inkomst »

1,600

1,600

1,400

Antal röstägande ofvan
gränsen........

26

26

42

Antal röstägande ofvan
gränsen........

22

24

48

D:o i % af hela antalet
röstägande ......

9 5

9-5

153

D:o i % af hela antalet
röstägande.......

6-8

6-9

13-7

Asmundtorp.

Stångby.

j Jämviktsgräns . . . fyrkar

195

195

162

Jämviktsgräns . . . fyrkar

225

215

126

Motsvarande jordvärde, kr.

32,500

32,500

27,000

Motsvarande jordvärde, kr.

37,500

35,800

21,000

> inkomst >

1,950

1,950

1,800

» inkomst »

2,250

2,150

1,560

| Antal röstägande ofvan
gränsen ........

29

29

47

Antal röstägande ofvan
gränsen.......•

9

10

17

| D:o i % af hela antalet
röstägande......

10-6

10-5

17-0

D:o i % af hela antalet
röstägande.......

8-5

9-4

160

Norra Svalöf.

Burlöf.

|

j Jämviktsgräns . . . fyrkar

1,025

760

215

Jämviktsgräns . . . fyrkar

1,463

212

94

Motsvarande jordvärde, kr.

170,800

126,600

35,800

Motsvarande jordvärde, kr.

243,800

35,300

15,600

> inkomst t

10,250

7,600

2,150

> inkomst >

14,630

2,120

1,240

Antal röstägande ofvan
gränsen ........

6

10

32

Antal röstägande ofvan
gränsen ........

8

91

234

D:o i % af hela antalet
röstägande.......

2-7

4-5

14''5

D:o i % af hela antalet
röstägande......

07

80

20-7

Bill. till Riksd. Prot. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 22 Häft. 28

66

B. JämviJctsgränser (forts.).

Kommun.

Enligt

det

oredu-

cerade

fyrk-

talet.

Enligt

nuva-

rande

bestäm-

melser.

Enligt

för-

slaget.

Kommun.

Enligt

det

oredu-

cerade

fyrk-

talet.

Enligt

nuva-

rande

bestäm-

melser.

Enligt

för-

slaget.

Hyby.

Jämviktsgräns . . . fyrkar
Motsvarande jordvärde, kr.

479

79.800

450

75,000

151

25,100

Västra Nöbbelöf.

Jämviktsgräns . . . fyrkar
Motsvarande jordvärde, kr.

156

26,000

156

26,000

101

16,800

inkomst »

4,790

4,500

1,800

» inkomst »

1,800

1,800

1,310

Antal röstägande ofvan
gränsen ........

Antal röstägande ofvan
gränsen ........

16

16

26

10

12

43

D:o i % af kela antalet

D:o i % af kela antalet

, 4-2

151

röstägande......

10-4

10-4

16-9

röstägande ......

3‘5

Hörby.

Öja.

Jämviktsgräns . . . fyrkar

3,296

100

79

Jämviktsgräns . . . fyrkar

138

138

69

Motsvarande jordvärde, kr.

549,300

16,600

13,100

Motsvarande jordvärde, kr.

23,000

23,000

11,500

> inkomst >

32,960

1,300

1,200

> inkomst >

1,680

1,680

1,140

Antal röstägande ofvan

Antal röstägande ofvan

gränsen ........

1

9

13

gränsen ........

27

27

66

D:o i % af hela antalet

1 D:o i % af kela antalet

röstägande.......

1-2

107

15-5

röstägande......

6''5

6*5

15-9

Hallands län.

Skärknif.

Renneslöf.

Jämviktsgräns . . . fyrkar

680

553

440

91

90

60

Jämviktsgräns . . . fyrkar

Motsvarande jordvärde, kr.

113.30C

92,100

73,300

» inkomst »

6,800

5,530

4,400

Motsvarande jordvärde, kr.

15,100

15,000

10,000

Antal röstägande ofvan

> inkomst »

1,210

1,200

1,050

gränsen ........

D:o i % af kela antalet

4

6

9

Antal röstägande ofvan
gränsen ........

32

33

50

röstägande.......

8-5

12-8

191

D:o i % af hela antalet

röstägande......

10-6

10''9

16-6

Långörad.

Skummeslöf.

Jämviktsgräns . . . fyrkar

66

66

50

Jämviktsgräns . . . fyrkar

129

105

77

Motsvarande jordvärde, kr.

11,000

11,000

8,300

Motsvarande jordvärde, kr.

21,500

17,500

12,800

> inkomst »

1,110

1,110

950

» inkomst >

1,590

1,350

1,200

Antal röstägande ofvan

Antal röstägande ofvan

gränsen ........

35

35

46

gränsen ........

6

11

19

D:o i °,i af hela antalet

D:o i % af hela antalet

röstägande......

11-9

11-9

15-6

röstägande.......

5-4

9-9

17-1

67

B. Jämvilitsgränser (forts.).

Kommun.

|

Enligt

det

oredu-

cerade

fvrk-

talet.

Euligt

nuva-

rande

bestäm-

melser.

Enligt

för-

slaget.

Korn in u n.

Enligt

det

oredu-

cerade

fyrk-

talet.

Enligt

nuva-

rande

bestäm-

melser.

Enligt

för-

slaget.

Torup.

Förlancla.

Jämviktsgräns . . . fyrkar

18

18

15

Jämviktsgräns . . . fyrkar

250

250

71

Motsvarande jordvärde, kr.

3,000

3,000

2,500

1 Motsvarande jordvärde, kr.

41,600

41,600

11,800

> inkomst »

630

630

600

» inkomst >

2,500

2,500

1,160

Antal röstägande ofvan

Antal röstägande ofvan

gränsen........

40

40

52

gränsen ........

24

24

68

D:o i % af hela antalet

D:o i % af hela antalet

röstägande.......

30-3

30-3

39-4

röstägande.......

4-4

4-4

12-5

Kvibille.

Göteborgs o. Bohus lön.

Jämviktsgräns . . . fyrkar

356

190

in

Tufve.

Motsvarande jordvärde, kr.

59,300

31.600

18,500

Jämviktsgräns . . . fyrkar

150

96

87

» inkomst >

3,560

1,900

1,410

Motsvarande jordvärde, kr.

25,000

16,000

14,500

Antal röstägande ofvan

> inkomst >

1,800

1,260

1,200

gränsen ........

5

8

17

Antal röstägande ofvan

D:o i % af hela antalet

gränsen ........

11

14

21

röstägande.......

5-9

9''4

20-0

D:o i % af hela antalet

röstägande . •......

12-2

15''6

233

Alfshög.

Örgryte.3)

Jämviktsgräns . . . fyrkar

180

180

no

Jämviktsgräns . . . fyrkar

1,341

585

115

Motsvarande jordvärde, kr.

30,000

30,000

18,300

Motsvarande jordvärde, kr.

223,500

97,500

19,100

> inkomst >

1.800

1,800

1,400

< inkomst »

13,410

5.850

1,600

Antal röstägande ofvan

gränsen........

13

13

20

Antal röstägande ofvan
gränsen ........

33

80

370

D:o i % af hela antalet

röstägande.......

12-4

12''4

19-0

D:o i % af hela antalet

röstägande.......

1-2

2’9

13''2

Tvååker.

TJcklwm.

Jämviktsgräns . . . fyrkar

46

46

44

Jämviktsgräns . . . fyrkar

51

51

46

Motsvarande jordvärde, kr.

7,600

7,600

7,300

Motsvarande jordvärde, kr.

8,500

8,500

7,600

-> inkomst »

910

910

890

> inkomst >

960

960

910

Antal röstägande ofvan

Antal röstägande ofvan

gränsen........

70

70

78

gränsen........

32

32

37

D:o i % af hela antalet

D:o i % af hela antalet

röstägande.......

18-7

18-7

20''8

röstägande.......

16-8

16''8

19 5

68

B. Jämviktsgränser (forts.).

Enligt

Enligt

Enligt

Enligt

Enligt

nuva-

Korn m u n.

nuva-

Enligt

Kommun.

cerade

fyrk-

talet.

rande

för-

cerade

fyrk-

talet.

rande

för-

bestäm-

melser.

slaget.

bestäm-

melser.

slaget.

Skaf tö.

Älfsborgs län.

Jämviktsgräns . . . fyrkar

60

60

35

Lagmansered.

Motsvarande jordvärde, kr.

10,000

10,000

5,800

Jämviktsgräns . . . fyrkar

140

61

48

» inkomst »

1,050

1,050

800

Motsvarande jordvärde, kr.

23,300

10,100

8,000

Antal röstägande ofvan

> inkomst »

1,700

1,060

930

gränsen........

33

33

58

Antal röstägande ofvan

D:o i % af hela antalet

gränsen ........

6

9

13

röstägande .......

71

7-1

13-3

D:o i % af hela antalet

röstägande.......

8-0

120

17-3

Brastad.

Jämviktsgräns . . . fyrkar

77

77

45

Skallsjö.

Motsvarande jordvärde, kr.

12.800

12,800

7,500

Jämviktsgräns . . . fyrkar

1,600

884

200

» inkomst »

1,200

1,200

900

Motsvarande jordvärde, kr.

266,600

147,300

33,300

Antal röstägande ofvan

» inkomst »

16,000

8,840

2,000

gränsen ........

33

33

60

Antal röstägande ofvan

D:o i % af hela antalet

gränsen........

4

6

21

röstägande.......

Kungshamn.

7''5

7''5

13-6

D:o i % af hela antalet
röstägande.......

Skepplanda.

2*1

3-1

10-8

Jämviktsgräns . . . fyrkar

32

32

25

Jämviktsgräns . . . fyrkar

57

57

50

Motsvarande jordvärde, kr.

5,300

5,300

4,100

Motsvarande jordvärde, kr.

9,500

9,500

8,300

> inkomst »

770

770

700

» inkomst »

1,020

1,020

950

Antal röstägande ofvan
gränsen ........

75

75

135

Antal röstägande ofvan
gränsen ........

46

46

64

D:o i % af hela antalet
röstägande.......

10-3

10-3

18-5

D:o i % af hela antalet
röstägande.......

13-0

130

18-1

Tanum.

Od.

Jämviktsgräns . . . fyrkar

74

74

56

Jämviktsgräns . . . fyrkar

37

37

35

Motsvarande jordvärde, kr.

12,300

12,300

9,300

Motsvarande jord värde, kr.

6,100

6,100

5,800

> inkomst »

1,190

1,190

1,010

» inkomst >

820

820

800

Antal röstägande ofvan

Antal röstägande ofvan

gränsen........

122

122

180

gränsen ........

21

21

24

D:o i % af hela antalet

D:o i j! af hela antalet

röstägande.......

10-3

10-3

152

röstägande.......

17-9

17-9

20-5

69

B. Jämviktsgränser (forts.).

Kommun.

Enligt

det

oredu-

cerade

fyrk-

talet.

Enligt

nuva-

rande

bestäm-

melser.

Enligt

för-

slaget.

Kommun.

Enligt

det

oredu-

cerade

fyrk-

talet.

Enligt

nuva-

rande

bestäm-

melser.

Enligt

för-

slaget.

Refvesjö.

Kinnarumma.

•Jämviktsgräns . . . fyrkar

213

166

112

Jämviktsgräns . . . fyrkar

6,713

796

125

Motsvarande jordvärde, kr.

35,500

27,600

18,600

Motsvarande jordvärde, kr.

1,118,800

132,600

20,800

> inkomst »

2,130

1,800

1,420

> inkomst »

67,130

7,960

1,550

Antal röstägande ofvan
gränsen........

3

4

5

Antal röstägande ofvan
gränsen ........

2

7

37

D:o i % af hela antalet röst-ägande ........

7-9

10-5

13-2

D:o i % af hela antalet röst-ägande ........

05

1-6

8-5

Gällstad.

Fristad.

Jämviktsgräns . . . fyrkar

367

248

93

Jämviktsgräns . . . fyrkar

238

238

90

Motsvarande jordvärde, kr.

61,100

41,300

15,500

Motsvarande jordvärde, kr.

39,600

39,600

15,000

> inkomst >

3,670

2,480

1,230

» inkomst »

2,380

2,380

1,200

Antal röstägande ofvan
gränsen ........

6

9

19

Antal röstägande ofvan
gränsen........

14

14

31

D:o i % af hela antalet röst-ägande ........

3-2

4-8

101

D:o i % af hela antalet röst-ägande ........

5-9

59

13-0

Hostia.

Ör.

Jämviktsgräns . . . fyrkar

130

51

41

Jämviktsgräns . . . fyrkar

50

50

37

Motsvarande jordvärde, kr.

21,600

8,500

6,800

Motsvarande jordvärde, kr.

8,300

8,300

6,100

> inkomst »

1,600

960

860

> inkomst »

950

950

820

Antal röstägande ofvan
gränsen ........

6

11

19

Antal röstägande ofvan
gränsen ........

40

40

60

D:o i % af hela antalet röst-ägande ........

4-8

8''8

152

D:o i % af hela antalet röst-ägande ........

Ilo

ll-o

16-5

Seglora.

Rotända.

Jämviktsgräns . . . fyrkar

790

642

75

Jämviktsgräns . . . fyrkar

23

23

15

Motsvarande jordvärde, kr.

131,600

107,000

12,500

Motsvarande jordvärde, kr.

3,800

3,800

2,500

» inkomst >

7,900

6,420

1,200

> inkomst »

680

680

.600

Antal röstägande ofvan
gränsen........

3

6

21

Antal röstägande ofvan
gränsen........

49

49

94

D:o i % af hela antalet röst-ägande ........

1-8

2-6

1 9''3

D:o i % af hela antalet röst-ägande ........

14''4

14-4

27-6

70

B. Jämvikts gränser (forts.).

Kommun.

Enligt

det

oredu-

cerade

fyrk-

talet.

Enligt

nuva-

rande

bestäm-

melser.

Enligt

för-

slaget.

Kommun.

Enligt

det

oredu-

cerade

fvrk-

talet.

Enligt

nuva-

rande

bestäm-

melser.

Enligt

för-

slaget.

Skaraborgs län.

Korsberga.

Lyrestad.

Jämviktsgräns . . . fyrkar

197

197

95

Jämviktsgräns . . . fyrkar

143

139

66

Motsvarande jordvärde, kr.

32,800

32,800

15,800

Motsvarande jordvärde, kr.

23,800

23,100

11,000

» inkomst »

1,970

1,970

1,250

» inkomst j

1,730

1,690

1,110

Antal röstägande ofvan

Antal röstägande ofvan

gränsen........

30

11

17

gränsen ........

28

29

66

D:o i % af hela antalet röst-

D:o i % af hela antalet röst-

ägande ........

8-1

8''9

13-7

ägande ... .....

5-8

6-0

13-7

Saleby.

Mölltorp.

Jämviktsgräns . . . fyrkar

60

60

60

Jämviktsgräns . . . fyrkar

74

74

56

Motsvarande jordvärde, kr.

10,000

10,000

10,000

Motsvarande jordvärde, kr.

12,300

12,300

9,300

» inkomst >

1,050

1,050

1,050

» inkomst >

1,190

1,190

1,010

Antal röstägande ofvan

Antal röstägande ofvan

gränsen ........

21

21

23

gränsen ........

40

40

57

D:o i % af hela antalet röst-

i D:o i % af hela antalet röst-

ägande ........

17-5

17-5

192

ägande ........

12-6

12-6

180

Sventorp.

Marum.

Jämviktsgräns . . . fyrkar

108

105

90

Jämviktsgräns . . . fyrkar

500

500

260

Motsvarande jordvärde, kr.

18,000

17,500

15,000

Motsvarande jordvärde, kr.

83,300

83,300

43,300

> inkomst >

1,380

1,350

1,200

> inkomst »

5,000

5,000

2,600

Antal röstägande ofvan

Antal röstägande ofvan

gränsen........

20

22

34

gränsen ........

4

5

7

D:o i % af hela antalet röst-

D:o i % af hela antalet röst-

ägande ........

100

109

16-9

ägande ........

12-1

15-2

21-2

Värsås.

Sal.

Jämviktsgräns . . . fyrkar

98

98

71

Jämviktsgräns . . . fyrkar

91

91

74

Motsvarande jordvärde, kr.

16,300

16,300

11,800

Motsvarande jordvärde, kr.

15,100

15,100

12,300

> inkomst >

1,280

1,280

1,160

> inkomst >

1,210

1,210

1.190

Antal röstägande ofvan

Antal röstägande ofvan

gränsen ........

21

21

31

gränsen ........

9

9

13

D:o i % af hela antalet röst-

D:o i % af hela antalet röst-

ägande ....... •

13-3

13-3

19-6

ägande ........

15''8

15''8|

22-8

71

Ii. Jämri k t sgränser (forts.).

K o in in u n.

Enligt

det

oredu-

cerade

fyrk-

talet.

Enligt

nuva-

rande

bestäm-

melser.

Enligt

för-

slaget.

K o in m u n.

Enligt

det

oredu-

ccrade

fyrk-

talet.

Enligt

nuva-

rande

bestäm-

melser.

Enligt

för-

slaget.

Levene.

Österplana.1)

i

Jämviktsgräns . . . fyrkar

75

75

50

Jämviktsgräns . . . fyrkar

10,521

175

58

Motsvarande jordvärde, kr.

12,500

12,500

8,300

Motsvarande jordvärde, kr.

1,753,500

29,100

9,600

> inkomst >

1,200

1,200

950

> inkomst »

105,210

1,800

1,080

! Antal röstägande ofvan
gränsen ........

16

16

36

Antal röstägande ofvan
gränsen ........

1

6

19

D:o i % af hela antalet
röstägande.......

7-4

7''4

16-6

D:o i % af hela antalet
röstägande.......

OG

3-5

ll-o

Öfva.

Järpås.

Jämviktsgräns . . . fyrkar
Motsvarande jordvärde, kr.

> inkomst »

Antal röstägande ofvan
gränsen ........

D:o i % af hela antalet
röstägande .......

5,450

908,300

54,500

1

3-6

228

38,000

2,280

2

7-1

55

9,100

1,000

7

25-0

Jämviktsgräns . . . fyrkar
Motsvarande jordvärde, kr.

> inkomst >

Antal röstägande ofvan
gränsen ........

D:o i % af hela antalet
röstägande

188

31,300

1,880

13

8-3

185

30,800

1,850

14

8-9

84

14,000

1,200

26

16-g

Norra Härene.

\ Jämviktsgräns . . . fyrkar
| Motsvarande jordvärde, kr.

> inkomst »

Antal röstägande ofvan
gränsen ........

D:o i % af hela antalet
röstägande.......

132

22,000

1,620

15

12''4

132

22,000

1,620

15

12-4

90

15,000

1,200

25

20 7

Värmlands län.

Färnebo.

Jämviktsgräns . . . fyrkar
Motsvarande jordvärde, kr.

> inkomst »

Antal röstägande ofvan
gränsen ........

D:o i % af hela antalet
röstägande.......

652

108,600

6,520

22

2-4

535

89,100

5,350

24

2-G

70

11,600

1,150

122

13-2

Medelplana.

Visnum.

Jämviktsgräns . . . fyrkar

3,971

937

329

Jämviktsgräns . . . fyrkar

250

250

96

Motsvarande jordvärde, kr.

661,800

156,100

54,800

Motsvarande jordvärde, kr.

41,600

41,600

16,000

> inkomst >

39,71C

9,370

3,290

» inkomst »

2,500

2,500

1,260

| Antal röstägande ofvan
gränsen ........

2

4

Antal röstägande ofvan
gränsen ........

20

20

69

D:o i % af hela antalet
röstägande .......

2-5

4''4

| 8-8

D:o i % af hela antalet
röstägande.......

4-5

4‘.

14-5

72

B. Jämviktsgränser (forts.).

Kommun.

Enligt

det

oredu-

cerade

fyrk-

talet.

Enligt

nuva-

rande

bestäm-

melser.

Enligt

för-

slaget.

Kommun.

Enligt

det

oredu-

cerade

fyrk-

talet.

Enligt

nuva-

rande

bestäm

melser.

Enligt

för-

slaget.

Alster.

Gunnarskog.

i

Jämviktsgräns . . . fyrkar

112

112

76

Jämviktsgräns . . . fyrkar

48

46

31

Motsvarande jordvärde, kr.

18,600

18,600

12,600

Motsvarande jordvärde, kr.

8,000

7,600

5,100

» inkomst >

1,420

1,420

1,200

> inkomst >

930

910

760

Antal röstägande ofvan

Antal röstägande ofvan

gränsen ........

23

23

38

gränsen ........

60

65

129

D:o i % af kela antalet

D:o i % af hela antalet

röstägande.......

10-7

10''7

17-7

röstägande.......

8-0

87

17-2

Grums.

Sunne.

j Jämviktsgräns . . fyrkar

241

241

62

Jämviktsgräns . . . fyrkar

180

180

63

Motsvarande jordvärde, kr.

40,100

40,100

10,300

Motsvarande jordvärde, kr.

30,000

30,000

10,500

> inkomst >

2,410

2,410

1.070

> inkomst >

1,800

1,800

1,080

Antal röstägande ofvan

Antal röstägande ofvan

gränsen ........

16

16

66

gränsen ........

85

85

224

D:o i % af hela antalet

D:o i % af hela antalet

*

röstägande .......

3-2

3''2

13-1

röstägande.......

5-2

52

13-6

Östmark.

Gillberga.

Jämviktsgräns . . . fyrkar

74

72

32

Jämviktsgräns . . . fyrkar

264

264

99

Motsvarande jordvärde, kr.

12,300

12,000

5,300

Motsvarande jordvärde, kr.

44,000

44,000

16,500

» inkomst >

1,190

1,170

770

> inkomst >

2,640

2,640

1,290

Antal röstägande ofvan

| Antal röstägande ofvan

gränsen ........

28

30

86

gränsen ........

20

20

49

D:o i % af hela antalet

| D:o i % af kela antalet

röstägande.......

4-7

5-0

14-3

röstägande.......

6*1

61

14-9

Örebro län.

Trankil.

Hink aby.

’ Jämviktsgräns . . . fyrkar

173

137

65

Jämviktsgräns . . . fyrkar

121

120

83

Motsvarande jord värde, kr.

28,800

22,800

10,800

Motsvarande jordvärde, kr.

20,100

20,000

13,800

> inkomst >

1,800

1,670

1,100

> inkomst >

1,510

1,500

1,200

Antal röstägande ofvan

Antal röstägande ofvan

gränsen........

11

12

28

gränsen........

12

13

21

D:o i ^ af hela antalet

D:o i % af hela antalet

röstägande.......

4-7 |

Öl

11-9

röstägande.......

103

11-1

17-9

B. Jämvilstsgränser (forts.).

73

■

Kommun.

Enligt

det

oreda-

cerade

fyrk-

talet.

Enligt

nuva-

rande

bestäm-

melser.

Enligt

för-

slaget.

K o m m u n.

Erdigt

det

oredu-

cerade

fyrk-

talet.

Enligt

nuva-

rande

bestäm-

melser.

Enligt

för-

slaget.

Götlunda.

I

Vibij.

Jämviktsgräns . . . fyrkar

264

264

93

Jämviktsgräns . . . fyrkar

184

184

90

Motsvarande jordvärde, kr.

44,000

44,000

15,500

Motsvarande jordvärde, kr.

30,600

30,600

15,000

» inkomst >

2,640

2,640

1,230

» inkomst »

1,840

1,840

1.200

Antal röstägande ofvan
gränsen ........

18

18

49

Antal röstägande ofvan
gränsen ........

40

40

85

D-.o i % af kela antalet
röstägande.......

5-4

5''4

14-7

D:o i % åt hela antalet
röstägande.......

7*5

7-5

16-0

Aslcer.

Nysund.

Jämviktsgräns . . . fyrkar

130

117

67

Jämviktsgräns . . . fyrkar

432

357

69

Motsvarande jordvärde, kr.

21,600

19,500

11,100

Motsvarande jordvärde, kr.

72,000

59,500

11.50oj

> inkomst »

1,600

1,470

1,120

» inkomst j

4,320

3,570

1,140

Antal röstägande ofvan
gränsen ........

48

55

123

Antal röstägande ofvan
gränsen ........

9

12

I

47

D:o i % af hela antalet
röstägande.......

6-4

7-3

16-4

D:o i % af hela antalet
röstägande.......

2-3

30

11-8

Störa Mellösa.

Karlskoga.

Jämviktsgräns . . . fyrkar

100

99

62

Jämviktsgräns . . . fyrkar

463

177

94

Motsvarande jordvärde, kr.

16,600

16,500

10,300

Motsvarande jordvärde, kr.

77,100

29,500

15,600

» inkomst »

1,300

1,290

1,070

» inkomst »

4,630

1,800

1,240

Antal röstägande ofvan
gränsen ........

43

44

84

Antal röstägande ofvan
gränsen........

56

208

530

D:o i % af hela antalet
röstägande.......

9-7

9-9

18''9

D:o i ^ af hela antalet
röstägande.......

2l

7-9

20-2

Lerbäck.

.

Ljusnarsberg.

Jämviktsgräns . . . fyrkar

378

117

66

Jämviktsgräns . . . fyrkar

517

305

62

Motsvarande jordvärde, kr.

63,000

19,500

11,000

Motsvarande jordvärde, kr.

86,100

50,800

10,300

> inkomst >

3,780

1,470

1,110

» inkomst >

5,170

3,050

1,070

Antal röstägande ofvan
gränsen........

191

88

197

Antal röstägande ofvan
gränsen ........

v S7

74

354

D:o i % af hela antalet
röstägande.......

1

1-7

7-7

17-1

D:o i ^ af hela antalet
röstägande.......|

1-6

3-1

14-9

Bih. till Riksd. Frat. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 22 Raft. 29

74

B. Jämvikts gränser (forts.).

Kommun.

Enligt

det

oredu-

cerade

fyrk-

talet.

Enligt !
nu va- |
rande
bestäm-melser.

Enligt

för-

slaget.

Kommun.

Enligt

det

oredu-

cerade

fvrk-

talet.

Enligt

nuva-

rande

bestäm-

melser.

Enligt

för-

slaget.

1

|

Fuling sbro. \

Hecl.

Järn viktsgräns . . . fyrkar

295

285

101

Jämviktsgräns . . . fyrkar

162

134

118

Motsvarande jordvärde, kr.

49,100

47,500

16,800

Motsvarande jordvärde, kr.

27,000

22,300

19,600

> inkomst >

2,950

2,850

1,310

> inkomst >

1,800

1,640

1,480

Antal röstägande ofvan

Antal röstägande ofvan

gränsen ........

49

50

155

gränsen ........

20

24

58

D:o i % af kela antalet

D:o i % af hela antalet

röstägande.......

4-8

4''9

15-2

röstägande.......

6-0

7''2

17-4

Västmanlands län.

Väster-Färnebo.

St. Ilian.

Jämviktsgräns . . . fyrkar

81

81

63

Järn viktsgräns . . . fyrkar

-

90

70

Motsvarande jordvärde, kr.

13,500

1,200

13,500

1.200

10,500

1,080:

Motsvarande jordvärde, kr.

15,000

15,000

11,600

> inkomst »

1,200

1,200

1,150

Antal röstägande ofvan
gränsen ........

90

90

133

j Antal röstägande ofvan

D:o i % af hela antalet

gränsen ........

32

32

42

röstägande.......

Ilo

11-6

17 1>

D:o i ^ af hela antalet

röstägande.......

12-7

12-7

16-7

Härnevi.

Jämviktsgräns . . . fyrkar

115

105

84

lysta.

Motsvarande jordvärde, kr.

19,100

17,500

14,000

Jämviktsgräns . . . fyrkar

871

343

157

» inkomst >

1,450

1,350

1,200

Motsvarande jordvärde, kr.

145,100

57,100

26,100

Antal röstägande ofvan

> inkomst >

8,710

3,430

1,800

gränsen ........

8

9

12

Antal röstägande ofvan

D:o i % af hela antalet

gränsen ........

4

5

12

röstägande.......

14-5

16-4

21-8

D:o i % af hela antalet

röstägande .......

4-5

56

13-5

Kopparbergs län.

Tillberga.

Sundborn.

Jämviktsgräns . . . fyrkar

490

300

172

Jämviktsgräns . . . fyrkar

672

230

71

| Motsvarande jordvärde, kr.

81,600

50,000

28,600

Motsvarande jordvärde, kr.

112,000

38,300

11,800

> inkomst >

4,900

3,000

1,800

> inkomst »

6,720

2,300

1,160

Antal röstägande ofvan

Antal röstägande ofvan

gränsen........

E

6

11

gränsen ........

8

11

63

D:o i % af hela antalet

D:o i j# af hela antalet

röstägande.......

8-6

103

19-0

röstägande.......

1-5

2-1

11-9

75

B. Jämviktsgränser (forts.).

Kommun.

1

Enligt

det

oredu-

cerude

fyrk-

talet.

Enligt

nuva-j

rande

bestäm-

melser.

Enligt

för-

slaget.

Kommun.

Enligt

det

oredu-

cerade

fyrk-

talet.

Enligt

nuva-

rande

bestäm-

melser.

Enligt

för-

slaget.

1

Gustaf.

Boda.

Jämviktsgräns . . . fyrkar

42

42

39

Jämviktsgräns . . . fyrkar

41

41

26

Motsvarande jordvärde, kr.

7,000

7,000

6,500

Motsvarande jordvärde, kr.

6,800

6,800

4,300

> inkomst >

870

870

840

> inkomst >

860

860

710

Antal röstägande ofvan
gränsen ........

80

80

100

Antal röstägande ofvan
gränsen ........

34

34

97

D:o i % af hela antalet
röstägande.......

15-3

15-3

19-1

D:o i % af hela antalet
röstägande.......

7-0

70

19-8

Husby.

Älfdalen.

Jämviktsgräns . . . fyrkar

217

137

61

Jämviktsgräns . . . fyrkar

535

222

71

Motsvarande jordvärde, kr.

36,100

22,800

10,100

Motsvarande jordvärde, kr.

89,100

37,000

11,800

» inkomst >

2,170

1,670

1,060

> inkomst >

5,350

2,220

1,160

Antal röstägande ofvan
gränsen ........

41

58

184

Antal röstägande • ofvan
gränsen ........

13

45

148

D:o i % af hela antalet
röstägande.......

3-9

5-5

17-4

D:o i % af hela antalet
röstägande.......

1-4

4-9

16-2

By.

Tran strand.

Jämviktsgräns . . . fyrkar

198

90

59

Jämviktsgräns . . . fyrkar

397

186

70

Motsvarande jordvärde, kr.

33,000

15,000

9,800

Motsvarande jordvärde, kr.

66,100

31,000

11,600

j inkomst >

1,980

1,200

1,040

> inkomst >

3,970

1,860

1,150:

Antal röstägande ofvan
gränsen ........

43

93

189

Antal röstägande ofvan
gränsen........

9

18

57

D:o i % af hela antalet
röstägande.......

4-2

9-1

18-5

D:o i % af hela antalet
röstägande.......

2i

4-2

13-3

Leksand.

Grangärde.

Jämviktsgräns . . . fyrkar

69

67

41

Jämviktsgräns . . . fyrkar

5,652

251

70

Motsvarande jordvärde, kr.

11.500

11,100

6,800

Motsvarande jordvärde, kr.

942,000

41,800

11,600

» inkomst >

1,140

1,120

860

> inkomst »

56,520

2,510

1,150

Antal röstägande ofvan
gränsen ........

172

179

414

Antal röstägande ofvan
gränsen ........

4

80

391

D:o i % af hela antalet
röstägande.......

6''5

6-8

15-7

D:o i % af hela antalet
röstägande.......

0-2

3 3

161

76

B. JämviJztsgränser (forts.).

Kommun.

Enligt

det

oredu-

cerade

fyrk-

talet.

Enligt

nuva-

rande

bestäm-

melser.

Enligt

för-

slaget.

Kommun.

Enligt

det

oredu-

cerade

fvrk-

talet.

Enligt

nuva-

rande

bestäm-

melser.

Enligt

för-

slaget.

Gfäfleborgs län.

Bollnäs.

Vall».

Jämviktsgräns . . . fyrkar

238

238

92

| Järn viktsgräns . . . fyrkar
j Motsvarande jordvärde, kr.

» inkomst >

! Antal röstägande ofvan
gränsen ........

j D:o i % af hela antalet
röstägande.......

223

37,100

2,230

71

2-5

107

17,800

1,370

218

7-5

67

11,100

1,120

512

17-G

Motsvarande jordvärde, kr.

» inkomst >

Antal röstägande ofvan
gränsen ........

D:o i % af hela antalet
röstägande.......

Söderala.

39,600

2,380

119

4''6

39,600

2,380

119

4''6

15,300

1,220

357

13-8

Oster-Färnebo.

Jämviktsgräns . . . fyrkar

17,982

100

60

j Järn viktsgräns . . . fyrkar

444

182

66

Motsvarande jordvärde, kr.

2,997,000

16,600

10,000

Motsvarande jordvärde, kr.

74,000

30,300

11,000

» inkomst >

179,820

1,300

1,050

> inkomst »

Antal röstägande ofvan
gränsen ........

i

| D:o i % af hela antalet
röstägande.......

4,440

10

1-3

1,820

33

4-3

1,110

109

14-2

Antal röstägande ofvan
gränsen ........

D:o i % af hela antalet
röstägande.......

4

0-2

170

67

497

19-5

Ofvansjö.

| Jämviktsgräns . . . fyrkar
| Motsvarande jordvärde, kr.

> inkomst »

| Antal röstägande ofvan

I gränsen ........

D:o i % af hela antalet
röstägande.......

245

40,800

2,450

G0

3''1

130

21,600

1,600

143

7-4

90

15,000

1,200

355

18-3

Njutånger.

Jämviktsgräns . . . fyrkar
Motsvarande jordvärde, kr.

» inkomst >

Antal röstägande ofvan
gränsen ........

D:o i % af hela antalet
röstägande.......

616

102,600

6,160

•

5

07

68

11,300

1,130

57

8-3

47

7,800

920

135

19 c

Högbo.

Forsa.

Jämviktsgräns . . . fyrkar

195

100

90

Jämviktsgräns . . . fyrkar

150

144

63

Motsvarande jordvärde, kr.

32,500

16,600

15,000

Motsvarande jordvärde, kr.

25,000

24,000

10,500

> inkomst >

1,950

1,300

1,200

> inkomst >

1,800

1,740

1,080

Antal röstägande ofvan
gränsen ........

83

332

510

Antal röstägande ofvan
gränsen ........

42

44

132

D:o i ^ af hela antalet
röstägande.......

4-3

17-1

26-2

D:0 i % af hela antalet
röstägande.......

4-9

5-1

15-4

B. Jämviktsgränser (forts.).

Enligt

Enligt

Enligt

Enligt

Enligt

1

Korn m u n.

nuva-

nuva-

Enligt

cerade

fyrk-

talet.

rande

för-

Kommun.

cerade

fyrk-

talet.

rande

för-

bestäm-

melser.

slaget.

bestäm-

melser.

slaget.

Bergsjö.

Skön.6)

Järn viktsgräns . . . fyrkar
Motsvarande jordvärde, kr.

> inkomst »

195

32,500

1,950

195

32,500

1,950

60

10,000

1,050

Jämviktsgräns . . . fyrkar
Motsvarande jordvärde, kr.

5,532

922,000

55,320

200

33,300

2,000

60

10,000

1,100

> inkomst >

Antal röstägande ofvan

Antal röstägande ofvan
gränsen ........

gränsen ........

D:o i % af hela antalet

30

30

98

7

92

386

D:o i % af hela antalet

röstägande.......

45

45

147

0''3

3-4

14-4

Bjuråker.

205

röstägande.......

Båss jo.6)

Järn viktsgräns . . . fyrkar

104

48

Motsvarande jordvärde, kr.

34,100

17,300

8,000

Jämviktsgräns . . . fyrkar

220

220

56

> inkomst >

2,050

1,340

930

Motsvarande jordvärde, kr.

36,600

36,600

9,300

Antal röstägande ofvan

> inkomst »

2,200

2,200

1,060

gränsen........

17

35

85

Antal röstägande ofvan

D:o i ^ af hela antalet

gränsen ........

23

23

93

röstägande.......

27

5-6

13''5

D:o i % af hela antalet

1

röstägande.......

3 2

3-2

12-8|

Arbrå.

Jämviktsgräns . . . fyrkar

188

163

77

Gudmundrå.

Motsvarande jordvärde, kr.

31,300

27,100

12,800

Jämviktsgräns . . . fyrkar

2,356

264

60

> inkomst >

1,880

1,800

1,200

Motsvarande jordvärdc, kr.

392,600

44,000

10,000

Antal röstägande ofvan
gränsen ........

53

57

159

> inkomst >

23,560

2,640

1,050

D:o i °i af hela antalet
röstägande.......

4''3

47

13-0

Antal röstägande ofvan
gränsen........

9

52

323|

D:o i % af hela antalet

16''5!

röstägande.......

0-5

27

T aster norr i ands län.

•

Stöde.

Sollefteå.

Jämviktsgräns . . . fyrkar

210

162

65

Jämviktsgräns . . . fyrkar

269

269

114

Motsvarande jordvärde, kr.

35,000

27,000

10,800

Motsvarande jordvärde, kr.

44,800

44,800

19,000

> inkomst >

2,100

1,800

1,100

» inkomst >

2,690

2,690

1,440!

Antal röstägande ofvan

Antal röstägande ofvan

gränsen........

35

47

107

gränsen ........

30

30

74

D:o i % af hela antalet

D:o i % af hela antalet

röstägande.......

4-5

6-1

13-9

röstägande.......

65

6''5

161

78

B. JämviJctsgränser (forts.).

Enligt

Enligt

Enligt

Enligt

Enligt

Kommun.

nuva-

Kommun.

nuva-

Enligt

cerade

fyrk-

talet.

rande

för-

cerade

fyrk-

talet.

rande

för-

bestäm-

melser.

slaget.

bestäm*

melser.

slaget.

1iesele.

Lit.

Jämviktsgräns . . . fyrkar
Motsvarande jordvärde, kr.

130

21,600

1,600

130

21,600

1,600

71

11,800

Jämviktsgräns . . . fyrkar
Motsvarande jordvärde, kr.

135

22,500

135

22,500

81

13,500

> inkomst >

1,160

1,650

1,650

1,200

Antal röstägande ofvan

> inkomst »

Antal röstägande ofvan

gränsen ........

D:o i % af hela antalet

22

22

49

48

48

97

gränsen ........

röstägande.......

5-9

5''9

131

D:o i % af hela antalet

7-6

7-6

15-3

röstägande .......

Nätra.

Oviken.

Jämviktsgräns . . . fyrkar

210

96

54

Motsvarande jordvärde, kr.

35,000

16,000

9,000

Jämviktsgräns . . . fyrkar

58

58

42

> inkomst >

2,100

1,260

990

Motsvarande jord värde, kr.

9,600

9,600

7,000

Antal röstägande ofvan

> inkomst >

1,030

1,030

870

gränsen........

19

59

142

Antal röstägande ofvan

37

37

D:o i % af hela antalet

gränsen........

60

röstägande.......

21

6-7

16 1

D.o i % af hela antalet

röstägande.......

10-1

10-1

16-4

Själevad.

Jämviktsgräns . . . fyrkar

51,684

100

50

Hallen.

Motsvarande jordvärde, kr.

8,614,000

16,600

8,300

Jämviktsgräns . . . fyrkar

52

52

42

> inkomst >

516,840

1,300

950

Motsvarande jordvärde, kr.

8,600

8,600

7,000

Antal röstägande ofvan
gränsen ........

1

68

188

» inkomst »

970

970

870

D:o i % af hela antalet
röstägande.......

0''1

5-7

15-7

Antal röstägande ofvan
gränsen........

42

42

56

D:o i % af hela antalet

röstägande......

12-0

120

160

Jämtlands län.

Hackås.

Lillhärdal.

Jämviktsgräns . . . fyrkar

72

72

48

Jämviktsgräns . . . fyrkar

95

95

81

Motsvarande jordvärde, kr.

12,000

12,000

8,000

Motsvarande jordvärde, kr.

15,800

15,800

13,500

> inkomst >

1,170

1,170

930

> inkomst »

1,250

1,250

1,200

Antal röstägande ofvan

Antal röstägande ofvan

gränsen........

25

25

41

gränsen........

36

36

56

D:o i % af hela antalet

D:o i % af hela antalet

röstägande......

9-4

9-4

15-4

röstägande.......

9-7

9-7

151

79

B. Jämviktsgränser (forts.).

Kommu u.

Enligt

det

oredu-

ccrade

fyrk-

talet.

Enligt

nuva-

rande

bestäm-

melser.

Enligt

för-

slaget.

K o in in u n.

Enligt

det

oredu-

cerade

fvrk-

talet.

Enligt

nuva-

rande

bestäm-

melser.

Enligt

för-

slaget.

Västerbottens län.

1

Skellefteå landskommun.
Jämviktsgräns . . . fyrkar

95

63

37

Nordmaling.

Motsvarande jordvärde, kr.

15,800

10,500

6,1001

j Jämviktsgräns . . . fyrkar

6,688

ISO

49

> inkomst >

1,250

1,080

820

| Motsvarande jord värde, kr.

1,114,600

21,600

8,100

Antal röstägande ofvan

242

655

» inkomst >

66.880

1.600

940

gränsen........

161

| Antal röstägande ofvan
gränsen........

3

82

301

D:o i % af hela antalet
röstägande.......

4-1

6-2

16-8

I D:o i % af hela antalet

16''9

röstägande .......

0''2

4''6

Norrbottens län.

Umeå landskommun.

Piteå landskommun.

Jämviktsgräns . . . fyrkar

383

75

44

Jämviktsgräns . . . fyrkar

81

64

42

Motsvarande jordvärdo, kr.

63,800

12,500

7,300

Motsvarande jordvärde, kr.

13,500

10,600

7,000

> inkomst >

3,830

1,200

890

> inkomst >

1,200

1,090

870

Antal röstägande ofvan
gränsen........

37

222

538

Antal röstägande ofvan
gränsen ........

182

250

511

D:o i % af hela antalet
röstägande.......

11

6-7

16-3

D:o i % af hela antalet
röstägande.......

5-4

7-4

15-2

i

Lycksele.

Neder-Luleå.

Jämviktsgräns . . . fyrkar

240

230

60

Jämviktsgräns . . . fyrkar

80

71

43

Motsvarande jordvärde, kr.

40,000

38,300

10,000

Motsvarande jordvärde, kr.

13,300

11,800

7,100.

» inkomst >

2,400

2,300

1,050

» inkomst *

1,200

1,160

880

Antal röstägande ofvan

Antal röstägande ofvan

180

201

423.

gränsen........

42

47

180

gränsen........

D:o i % af hela antalet

D:o i % af hela antalet

6-5

15-2

röstägande.......

3-3

3''7

14-3

röstägande.......

7-2

Bygdeå.

Gällivare.6)

\ Jämviktsgräns. . . fyrkar

328

57

36

Jämviktsgräns . . . fyrkar

200

120

90

Motsvarande jordvärde, kr.

54,60C

9,500

6,00C

Motsvarande jordvärde, kr.

33,300

20,000

15,000

> inkomst »

3.28C

1,020

81C

» inkomst >

2,000

1,500

1,200

Antal röstägande ofvan

Antal röstägande ofvan

158

280

601

gränsen........

11

74

177

gränsen.....• . .

D:o i % af hela antalet

D:o i % af hela antalet

111

23''8

röstägande.......

15

6''9

16 £

röstägande.......

0''ö

Anmärkningar.

De bevillningsfria afdragen, hvilka i regeln utgöra 450 kr. för inkomst ej öfverstigande 1,200
kr. ock 300 kr. för inkomst från och med 1,200 intill 1,800 kr., hafva vid 1904 års bevillningstaxering
blifyit ökade inom följande af bär upptagna kommuner:

'') Nucka: afdrag resp. 600 och 450 kr. — 2) Västra Skreflinge: inom municipalsamhället
afdrag resp. 550 och 300 kr. samt för 3 minderåriga barn ytterligare 50 kr. och för 4 eller flere minderåriga
barn högsta afdraget. — 3) Örgryte: afdrag resp. 550 och 400 kr. för ogift skattskyldig, 600 och
450 kr. för gift skattskyldig samt 650 och 500 kr. för föräldrar med flere än ett minderårigt barn. —

4) Österplana: afdrag resp. 500 och 300 kr. för arbetare vid Hellekis aktiebolags cementfabrik. —

5) Skön och nässjö: afdrag resp. 500 och 300 kr., dock ej för inkomst af kapital. — 6) Gällivare:
afdrag resp. 550 och 400 kr. för 184 vid järnvägen anställda personer och arbetare inom Gällivare taxeringsdistrikt.

Stockholm 1907. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.