Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 2.

1

N:o 2.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående anordnande
af en hydrografisk undersökning af Sveriges färskvatten;
gifven Stockholms slott den 21 december 1906.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
jordbruksärenden för denna dag, vill Kungl. Maj:t härmed föreslå
Riksdagen

dels att besluta, att i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de i
statsrådsprotokollet angifna grunder en hydrografisk undersökning af
Sveriges färskvatten skall företagas under ledning af en särskild för
ändamålet bildad hydrografisk byrå,

samt dels att för ifrågavarande ändamål å extra stat för år
1908 bevilja ett anslag af 40,800 kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min Allernådigste Konungs och Herres sjukdom:

GUSTAF.

Alfred Petersson.

Bih. till Biksd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 2 Höft.

1

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Statens
landtbruksingenjörer

mars 1888.

Utdrag af protokollet öfver jordbruksärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 21 december 1906.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Trolle,

Statsråden: Tingsten,

Alfred Petersson,

Hederstierna,

Dyrssen,

Hammarskjöld,

Roos,

JUHLIN,

SWARTZ.

Departementschefen, statsrådet Alfred Petersson anförde efter
gemensam beredning med chefen för ecklesiastikdepartementet:

Frågan om Sveriges hydrografiska undersökning har länge stått
på dagordningen.

Statens landtbruksingenjörer, som under mars månad 1888 voro
samlade till möte i Stockholm, hemställde i skrifvelse till landtbruksakademiens
förvaltningskommitté om åtgärders vidtagande för att
undersökningar måtte varda anställda i ändamål att vinna tillförlitlig
kännedom om den vattenmängd, som vattendragen under olika tider
afbördade, och om de framrinnande vattenmängdernas förhållande före
och efter större vattenafledningsföretags utförande.

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N;o 2.

Med anledning af denna hemställan utfärdade kommittén en
cirkulärskrifvelse till samtliga hushållningssällskap, däri kommittén
fäste dessas uppmärksamhet på berörda undersökningars vikt och betydelse,
särskilt med afseende å de beräkningar, som skulle läggas
till grund för sådana vattenafledningsplaner, hvilka det ålåge statens
landtbruksingenjörer att uppgöra, samt uttalade den förhoppning, att
sällskapen måtte med intresse omfatta ifrågavarande angelägenhet samt
finnas benägna att genom lämpligt understöd möjliggöra och befordra
dylika undersökningars anställande, hvart och ett inom sitt område.

Åtskilliga hushållningssällskap lära ock hafva vidtagit åtgärder i
det antydda syftet.

Emellertid inkom i början af år 1889 Kalmar läns södra hushållningssällskap
till landtbruksakademiens förvaltningskommitté med en skrifvelse,
däri sällskapet, med tillkännagifvande, att det till förberedande åtgärders
vidtagande ställt till sitt förvaltningsutskotts förfogande för sistnämnda
år ett anslag af 500 kronor, och med framhållande såsom sin åsikt,
att sådana undersökningar, anställda delvis af spridda hushållningssällskap,
utan sammanhang i undersökningarna af vattendrag, sträckande
sig genom flere län, svårligen skulle kunna medföra hela det gagn,
som därmed afsåges, hemställde, huruvida icke kommittén skulle finna
skäl att hos Kungl. Maj:t göra framställning om bidrag af allmänna
medel till dylika undersökningars anställande, under villkor,
att de verkställdes utefter vattendragens hela sträckning eller eljest
på sätt och villkor kommittén kunde finna lämpligt föreslå.

Landtbruksakademiens mekaniska afdelning, i ärendet hörd, uttalade
såsom sin mening:

att nyttan och behofvet af undersökningar af våra vattendrag,
till utrönande af deras hydrografiska förhållanden, i sådan utsträckning,
att undersökningarna omfattade hela vattensystem, väl ej torde kunna
bestridas, om man ock kunde vara tveksam i fråga om sättet, hvarpå
de ändamålsenligast borde anordnas;

att det emellertid ej kunde ifrågasättas att hydrografiskt undersöka
hvarje vattendrag i vårt land, emedan arbeten af detta slag erfordrade
mycken tid och stora kostnader;

att det dock till en början vore angeläget att få utrönt, med
större visshet än som nu i allmänhet vore fallet, förhållandet i särskilda
delar af landet mellan nederbörd, afdunstning och afrinnande vattenmängd
under i meteorologiskt hänseende olika beskaffade år, äfvensom
tiderna för inträffade flöden, deras varaktighet och storlek, med flere
därmed i samband varande frågor;

Cirkulär till
hushållningssällskapen.

Hushåll nings sällskapen.

Kalmar läns
södra hushållningssällskap

1889.

Landtbruks akademiens mekaniska afdelning.

4

Landtbruksakademiens

förvaltningskommitté

den 14 september
1889.

Väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen

den 11 mars
1890.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 2.

att af de förhållanden, som för vissa märkligare vattendrag sålunda
blefve kända, slutledningar vid uppgörandet af vattenafledningsplaner
äfven beträffande andra i närheten befintliga vattendrag skulle
kunna dragas af mera positiv beskaffenhet, än som nu vanligen ägde
rum, då till grund för beräkningarna ofta måste läggas mer och mindre
osäkra antaganden:

att verkställigheten af ifrågavarande slag af undersökningar med
den nu angifna begränsningen, enligt afdelningens förmenande, vore
en både tänkbar och i pekuniärt hänseende möjlig uppgift, som kunde
småningom leda till mera omfattande vetenskapliga utredningar af våra
vattenförhållanden;

att äfven samlandet och ett systematiskt ordnande af de erfarenhetsrön,
som af våra såväl vattenbyggnads- som landtbruksingenjörer
gjorts under vidsträckta och mångåriga arbeten i och för vattendrags
reglering, otvifvelaktigt vore af högt värde, men

att hvad som dock i främsta rummet erfordrades, vore uppgörandet
af ett program eller en allmän plan för undersökningarna, i saknad af
hvilken, enligt afdelningens åsikt, ett nedläggande af penningar på
dylika undersökningar vore ändamålslöst.

Uti underdånig skrifvelse den 14 september 1889 lämnade kommittén
redogörelse för hvad sålunda förekommit samt hemställde —
med framhållande af den stora betydelse förevarande sak ägde för de
i vårt land så talrikt förekommande vattenaflednings- och vattenregleringsarbetena
— i öfverensstämmelse med den af akademiens mekaniska
afdelning uttalade mening, som äfven af kommittén delades, att
Kungl.. Maj:t täcktes låta genom sakkunniga personer utarbeta förslag
dels till en allmän plan för verkställande af hydrografiska undersökningar
i olika delar af landet dels äfven till de kostnader, som för
dessa undersökningars utförande erfordrades.

Uti häröfver afgifvet underdånigt utlåtande af den 11 mars 1890
förklarade väg- och vattenbyggnadsstyrelsen sig anse de af förvaltningskommittén
anförda skäl angående vikten af dylika undersökningar
tillräckligt talande. Styrelsen hade äfven för sin del länge insett behofvet
och önskvärdheten af att sådana hydrografiska arbeten, som nu
ifrågasattes, komme till utförande, ehuru styrelsen med hänsyn till de
kostnader, som därmed blefve förenade, icke ansett sig tills vidare
böra därom väcka fråga. Då styrelsen därjämte för sin del till alla
delar gillade den begränsning, som åt arbetena skulle till en början
gifvas, och i likhet med kommittén ansåge, att, för vinnande af värdefulla
resultat, en plan för arbetena borde på förhand uppgöras samt

o

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

kostnaderna för dess genomförande förslagsvis beräknas, kunde styrelsen
icke annat än för sin del i underdånighet tillstyrka nådigt bifall till
den gjorda framställningen.

Till följd af nådig remiss inkom vetenskapsakademien med under- ^ådemien
dånigt utlåtande i frågan af den 17 september 1890, däri akademien den 17 sepsåsom
sitt utlåtande åberopade ett af dess sakkunniga ledamöter general- tember 189°-direktören grefve R. Cronstedt, professoren R. Rubenson och läraren
vid Stockholms högskola O. Pettersson afgifvet yttrande, däruti desse
— med förklarande, att landtbruksakademiens förvaltningskommittés
ofvanberörda framställning syntes dem afse fyllandet af ett verkligt
behof och vara behörigen motiverad genom det utlåtande, som i frågan
afgifvits af landtbruksakademiens mekaniska afdelning, hvari, förutom
den praktiska nyttan af ifrågavarande undersökningar, vissa synpunkter
som vid planens utarbetande borde tagas i betraktande, påpekades —,
vidare anfört följande.

Från många håll, såväl i offentliga utlåtanden som ock i tryckta
arbeten af svenska ingenjörer, framhölles, hurusom siffervärden, hvilka
vid beräkningar komme till användning i fråga om sjöregleringar och
dylika arbeten, måste hämtas ur utländska skrifter, utan att någon
säkerhet funnes, att de riktigt återgåfve förhållandena i våra vattendrag.
På senare tider, då praktiska arbeten af ifrågavarande slag såväl
till landtbrukets som industriens och kommunikationernas fromma
vunnit allt större utsträckning, hade eu större säkerhet i metoderna
och i de till grund för dessa arbeten liggande siffervärden blifvit ett
allt mera oafvisligt behof. Hitintills hade i vårt land endast få och
otillräckliga hydrografiska arbeten utförts, om man bortsåge från den
reguliära uppmätningen af vattenståndet i några större insjöar, såsom
Vänern, Hjälmaren, Mälaren m. fl. Med undantag af några för vissa
ändamål utförda bestämningar af den utrinnande vattenmängden, i
Eskilstunaån af kapten P. L. Laurell, i Norrtäljeån af ingenjör O. Appelberg,
i Göta älf af öfverste N. Ericson m. fl., hade dylika undersökningar
i mera allmänt syfte endast blifvit utförda i tvenne af våra större alfvar,
nämligen Lule älf och Klarälfven, beträffande hvilken sistnämnda älf
undersökningarna ännu fortginge. I sammanhang med observationer för
utrönande af skogarnas inverkan på klimatet hade nämligen af meteorologiska
centralanstalten hydrografiska observationer inrättats vid dessa
älfvar, hvilka observationer blifvit beräknade af ingenjör Appelberg och i
tvenne uppsatser införda i ingen]örföreningens förhandlingar. De otillräckliga
medel, centralanstalten haft till sitt förfogande, hade emellertid
gjort, att de hydrografiska undersökningarna ej kunnat utföras i den skala,

6

Kungl■ Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

som varit erforderlig för att tjäna till allmännare gagn. En annan
faktor, som den hithörande ingenjörsverksamheten behöfde känna, vore
afdunstningen. Äfven denna hade utgjort föremål för observationer
under meteorologiska centralanstaltens anordning och inseende, hvarför
ock oupphörligen förfrågningar härom inginge till anstalten; men hade
anstalten icke heller i denna punkt kunnat lämna så noggranna och
allmängiltiga upplysningar, som önskiigt varit, förnämligast på den
grund, att afdunstningsobservationer särskilt för hydrografiskt ändamål
måste anordnas i samband med öfriga hydrografiska undersökningar och
på särskildt för ändamålet lämpade lokaler. Hvad sålunda blifvit anlördt
syntes ytterligare bekräfta beliofvet af utsträckta undersökningar
i hydrografiskt syfte.

Förutom den praktiska nytta, som de hydrografiska undersökningarna
afsåge, vore de äfven af stor betydelse i rent vetenskapligt
afseende. Det tillflöde af färskvatten, som våra inhaf, särskildt Östersjön,
erhölle af de större älfvarna, betingade för inhafvens vatten
minskad salthalt i förhållande till oceanvattnet, och utöfvade dymedelst
ett väsentligt inflytande på floran och faunan i olika delar af dessa haf.
De förändringar i vattenhöjd Östersjöns medelnivå underginge under årets
lopp syntes, efter hvad undersökningar i andra instängda hafsbäcken,
såsom Svarta och Kaspiska hafven, gifvit vid handen, stå i ett direkt
samband med den vattenmängd, som på olika årstider utrunne ur de i
detta haf utfallande stora älfvarna. Hafvens hydrografi kunde således ej
med noggrannhet utrönas utan kännedom af de fysikaliska förhållandena
hos de i -dem utrinnande floder. I klimatologiskt hänseende vore det
af vikt att hafva en noggrannare kunskap om de flöden, som vissa tider
af året ägde rum i våra älfvar, och känna sambandet mellan storleken
af dessa flöden och den nederbörd, som fallit inom dessa älfvars vattenområde,
eller den snösmältning, som försigginge i fjällen, där de hade
sina källor. De sekulära förändringar, som vattenhöjden vore underkastad
i insjöarna, hade på sista tiden utgjort föremål för utländska
forskares arbeten, och vore det följaktligen af intresse att kunna jämväl
för vårt land lämna bidrag till utrönande af dylika för jordens fysik
viktiga ämnen. Dessa exempelvis anförda vetenskapliga frågor jämte
många andra för den fysikaliska geografien, geologien och andra vetenskapsgrenar
viktiga spörsmål fordrade för sin lösning systematiskt
ordnade observationer i våra vattendrag, och kunde således äfven på
vetenskapliga grunder förordas, att vidsträcktare hydrografiska undersökningar
komme till stånd i vårt land.

Ehuruväl det framställda förslaget i främsta rummet afsåge att

7

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 2.

tillfredsställa ett praktiskt behof, och af ekonomiska skäl de projekterade
undersökningarna till en början lämpligast borde inskränkas till vissa
vattendrag, syntes dock de vetenskapliga frågorna kräfva en mera omfattande
undersökning, till följd hvaraf det allmänna program för
dessa undersökningar, hvars upprättande genom sakkunniga personer
blifvit af landtbruksakademiens mekaniska afdelning föreslaget, torde
böra icke uteslutande affattas med afseende på de rent praktiska behofven
utan äfven upptaga sådana observationer och anordningar, som
vore behöfliga för utrönandet af de mera vetenskapliga frågorna, för
hvilkas tillgodoseende jämväl syntes erfordras, att vid ledningen af
undersökningarnas utförande tillfälle bereddes för en vetenskapligt bildad
fackman att i denna ledning deltaga för att i ämnet bevaka vetenskapens
intressen, utan hvilkas tillgodoseende jämväl de praktiska intressena
skulle i ej oväsentlig mån komma att lida.

Landtbruksstyrelsen, som härefter fick ärendet till sig remitteradt, landtbrutsanförde
i underdånigt utlåtande af den 3 oktober 1891 hufvudsakligen styre]s<y den.
följande. 1891.

Sedan lång tid tillbaka hade frågan om anställande af hydrografiska
undersökningar inom vårt land varit föremål för uppmärksamhet
från ej blott de sakkunnigas sida utan äfven deras, hvilkas intressen
varit på ett eller annat sätt beroende på dylika undersökningars utförande.
Med sällspord enighet hade också från olika håll erkänts och
framhållits, huru stora fördelar skulle vinnas, därest dylika, hela landet
omfattande undersökningar komme till utförande, och endast beträffande
lämpligaste sättet för åvägabringande af en sådan plan hade någon
ovisshet eller tvekan försports. Då landtbruksstyrelsen nu blifvit satt
i tillfälle att för sin del yttra sig i frågan, hade styrelsen därför ansett
sig ej böra inskränka sig till att, i likhet med öfriga myndigheter, som
blifvit i ärendet hörda, endast förorda bifall till förevarande framställning
utan funnit sig manad att utarbeta och underställa Kungl. Maj:ts
nådiga pröfning ett förslag till frågans slutliga lösning.

I flera främmande länder, såsom t. ex. Belgien, Holland, Tyskland
m. fl., hade mycket fullständiga hydrografiska undersökningar redan
blifvit verkställda, och om å ena sidan måste medgifvas, att stora olikheter
rådde mellan Sveriges och åtminstone vissa af dessa länders
hydrografiska förhållanden, så syntes det oaktadt å andra sidan med
full visshet kunna påstås, att det för vårt land vore lika viktigt att
erhålla en fullständig och noggrann hydrografi, som det varit för de
länder, där sådana undersökningar redan blifvit utförda. Om också inom
Sveriges landamären icke funnes några så stora floder som exempelvis

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

i Tyskland och ej heller så lika och tätt befolkade flodtrakter som t. ex.
Rhenländerna, Elbes, Weichsels och Donaus floddalar, så hänvisade i
allt fall hela karaktären af de för jordbruket, den mekaniska industrien,
skogshushållningen samt sjö- och tiodfarten så viktiga svenska vattendragen
å behofvet däraf, att samma vattendrags hydrografiska förhållanden
blefve så noggrant som möjligt undersökta.

Vattensystemen inom landet utmärkte sig i allmänhet för sin
långsträckta form och bestode ej sällan till en stor del af sjöar. De
inneslötes ofta å ömse sidor af de för Skandinavien egendomliga åsbildningarna,
hvilka visserligen inskränkte det inflytande, som ett vattendrags
växlande vattenmängd kunde utöfva på sin omgifning, inom området
för de vanligen tämligen smala dalgångar, som bildats af åsarna,
men då samma vattensystem kunde genom den drifkraft, som däri funnes
innesluten, tjäna industriens ändamål äfvensom befordra samfärdseln och
transporten af varor, syntes deras vikt för landets ekonomi icke kunna
skattas nog högt, på samma gång den stora rikedomen på sjöar inom
vattensystemen förorsakade, att sjösänkningar och vattenaftappningar
så talrikt förekomme, att de kunde sägas vara de hydrotekniska arbeten,
hvilka inom vårt land oftast blifvit för jordbrukets räkning utförda.

Den stora betydelse dessa sjösänkningar ägde och de stora rikedomar
de kunde tillföra nationalförmögenheten genom de landvinningar,
som därigenom bereddes, torde vara öfverflödigt att utförligare framhålla.
Däremot syntes i detta sammanhang icke böra lämnas obeaktadt,
huru den nytta, som af sagda företag kunde hämtas, lätteligen, såsom
väl ofta syntes hafva skett, blefve förminskad eller rent af tillspillogifven
därigenom att företagen icke grundade sig på noggranna förundersökningar
rörande vattenförhållandena inom de vattensystem, som af företagen
berördes. Dessa undersökningar kunde emellertid icke ske på en
gång eller i hast, utan erfordrade, om de skulle vara pålitliga, observationer
utförda under en längre tid. Detsamma gällde om de undersökningar,
hvilka måste föregå sådana lrpdrotekniska arbeten, som ägde
betydelse för sjö- och flodfarten, den mekaniska industrien, timmerflottningen
m. in.

Slutligen syntes det icke böra lämnas alldeles oanmärkt, att de
undersökningar, hvarom nu vore fråga-, kunde i betydlig män inskränka
antalet af de svårlösta tvister, som till följd af bristande kännedom om
vattenförhållandena inom ett''visst vattensystem lagt hinder i vägen för
utförandet af företag, som eljest kunnat blifva till stor båtnad så väl
för den enskildes ekonomi som för det allmänna.

Om det således finge anses vara till fullo ådagalagdt, att ifråga -

9

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 2.

varande undersökningar i flera afseenden kunde utöfva inflytande på
landets ekonomiska utveckling, följde att uppvisa, huru sådana undersökningar
lämpligen borde anordnas. Men innan denna fråga kunde
nöjaktigt besvaras, måste förut hafva redogjorts för de faktorer, hvilka
på ett bestämmande sätt inverkade på våra vattendrags hydrografiska
beskaffenhet och därför behöfdo tagas i beräkning vid besvarandet af
nämnda fråga.

I främsta rummet syntes i berörda afseende böra framhållas den
afrinnande vattenmängden i vattendragen och den olika vattenhöjden i
dessa. Men då vattenmängden och vattenhöjden vore beroende på åtskilliga
andra omständigheter, kunde en fullt tillförlitlig kunskap om
de förra icke erhållas utan att undersökningar anställdes äfven för utrönande
af de senare. Såsom de viktigaste bland dessa åter måste
anses nederbörden och temperaturen inom flodområdet, detta områdes
höjd öfver hafvet, vattensystemets topografi, den inom området befintliga
jordmånen samt dennas odlingsgrad och genomsläpplighet, antalet och
omfånget af naturliga vattenbehållare inom vattensystemet samt afdunstningen.

Alla dessa faktorer behöfde emellertid icke nu blifva föremål för
undersökningar, ty en del af dem kunde redan anses vara tillbörligen
kända. Så hade sedan en lång följd af år från vetenskapsakademien
och den meteorologiska centralanstalten tabeller öfver såväl nederbörd
som temperatur utgifvits, hvilka tabeller fullt motsvarade de fordringar,
som för nu ifrågavarande ändamål behöfde ställas på desamma, helst
de observationer, som läge till grund för sagda tabeller, under årens
lopp anställts från allt flera platser, så att i den delen knappast
något behöfde för förevarande ändamål åtgöras. Vidare hade genom
generalstabens topografiska kartor, sådana de numera utgåfves, meddelats
många och goda höidsiffror, i de flesta fall tillräckliga för att
enligt dem vattend elaren mellan de olika vattendragen kunde uppdragas,
samt genom utgifvandet af de ekonomiska och geologiska kartverken
öfver landet äfvensom länskartor vunnits den fördel att, äfven om detaljkartor
för hvarje särskildt vattenafledningsföretag fortfarande vore af
nöden, god ledning i alla dessa afseenden. funnes för det slags undersökningar,
som här afsåges. Däremot ställde sig frågan något ofördelaktigare,
då det gällde utrönandet af vattendragens afdunstning.
Men, utan att vilja i någon mån förneka vikten för ifrågavarande angelägenhet
af verkligt pålitliga undersökningar i sistnämnda hänseende,
ansåge likväl landtbruksstyrelsen, att för vinnandet af de praktiska
ändamål, som med undersökningarna närmast afsåges och hvilka torde
Bih. till Riksd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 2 Höft. 2

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

vara de, som i första hand borde tillgodoses, undersökningar rörande
afdunstningen icke kunde tillmätas samma betydelse som öfriga här
ofvan omförmälda undersökningar, utan lämpligen kunde tillsvidare anstå
för att möjligen framdeles komma till utförande, helst sådana undersökningar
vore förenade med stora svårigheter och skulle medföra icke
obetydliga kostnader.

De undersökningar, hvilka återstode och närmast måste bringas
till utförande, afsåge alltså den afrinnande vattenmängden i vattendragen
och den olika vattenhöjden inom dessa. Huru noggranna undersökningar
rörande vattenförhållandena än i öfrigt kunde stå till buds,
utan direkta dylika mätningar kunde i allt fall icke någon fullständig
kännedom om våra vattendrag vinnas. Väl hade äfven härutinnan åtskilligt
arbete redan blifvit undangjordt. Men huru värderika dessa förarbeten
än kunde vara, gåfve de dock icke anledning till den förhoppningen,
att det stora målet, en fullständig undersökning af landets
hydrografiska beskaffenhet, skulle kunna bringas till slut, därest arbetena
för nämnda ändamål icke utfördes enligt en bestämd och för
hela landet gemensamt upprättad plan. Härigenom vunnes också den
fördelen, att observationsplatsernas antal äfvensom kostnaderna för undersökningarna
kunde betydligt nedbringas under hvad förhållandet skulle
blifva, om särskilda undersökningar å olika håll bedrefves oberoende
af och utan hänsyn till hvarandra.

Hvad anginge de undersökningar, som nu skulle efter en gemensam
plan utföras, så utgjordes samma undersökningar af dels vattenståndsobservationer,
dels ock vattenmängdsmätningar. De förra vore jämförelsevis
lätta att åvägabringa och, om äfven valet af platserna för
observationernas utförande äfvensom bestämmandet af tiderna för deras
anställande måste öfverlämnas åt sakkunniga personer, så vore detta
icke förhållandet med själfva observationerna, hvilka kunde verkställas
af tillfälligtvis anlitade biträden. Vattenmängdsmätningarna åter kunde
icke anförtros åt andra personer än sådana, hvilka ägde särskild sakkunskap
i ämnet. De utgjordes af hastighets- och sektionsmätningar,
och tabellerna öfver desamma måste uppställas så att de utvisade den
största och minsta mängd vatten i sekunden, som framflutit genom
vattendraget såväl under ett helt år som på olika tider däraf.

Då det inom landet funnes stora områden, hvilka hade samma
klimat och likartade nederbörds- och terrängförhållanden, hvarigenom
de resultat, som i förevarande afseende vunnits inom ett vattensystem,
kunde med mindre modifikationer tillämpas på vattenförhållandena inom
flera andra områden, hade landtbruksstyrelsen föreställt sig, att antalet

11

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

platser, där vattenståndsobservationer och vattenmängdsmätningar borde
anställlas, kunde inskränkas, inom södra ocli mellersta delarna af landet
till 40 eller 50 och inom norra länen, diir kulturförhållandena gjorde
vattenundersökningar mindre af behofvet påkallade, till 4 eller 5.

För att emellertid ett värdefullt resultat af de nu omförmälda
undersökningarna skulle vinnas, vore det icke nog att sådana undersökningar
utfördes, utan resultaten af desamma måste äfven bearbetas
och sammanställas med till ämnet hörande uppgifter, som kunde från
annat håll erhållas. Så måste de från meteorologiska centralanstalten
hämtade uppgifterna rörande nederbörds- och temperaturförhållanden,
efter att hafva blifvit för ändamålet sammanfattade, tillämpas å resultaten
af vattenmätningarna, flodområdenas ytvidd och omfattning af
olika slags mark beräknas, det sålunda vunna materialet genom
vtterligare bearbetning sammanfattas och tillämpas ä hvarje särskildt
vattensystem, samt vattenförhållandena inom större områden af landet
sammanfattas och åskådliggöras dels genom grafisk framställning och
dels genom att i hufvuddrag återgifva den vattenmängd, som under
olika årstider afrunne från olika slag af mark, huru vattenförhållandena
gestaltat sig under vinter- och sommarhalfåret, under vårflödeoch
vegetationsperioden, vid lågvatten m. m.

Enligt hvad ofvan antydts, syntes för utförande af ifrågavarande
undersökningar erfordras en för hela landet gemensamt uppgjord plan.
För sådant ändamål borde äfven landet indelas i vissa distrikt med
hänsyn till höjdförhållandena och geografiska läget, af hvilka omständigheter
temperatur- och nederbördsförhållandena vore beroende. Planen
syntes böra upprättas af landtbruksstyrelsen, som jämväl borde erhålla
i uppdrag att handhafva öfverinseendet öfver och ledningen af ifrågavarande
arbetens utförande. Till biträde i berörda afseende åt styrelsen,
där ärenden af ifrågavarande slag kunde beredas och föredragas af
öfveringenjören, äfvensom för utförande af vissa undersökningar borde
anställas två ingenjörer och en stipendiat, hvilka det skulle åligga att,
i samråd med den landtbruksingenjör, inom hvars distrikt hydrografiska
undersökningar skulle företagas, utse och anordna platser för vattenståndsobservationer,
att utföra vattenmängdsmätningar äfvensom nödiga
kontrollmätningar, att ordna till styrelsen inkomna obser vationslistor,
att utarbeta redogörelser för de årliga undersökningarna inom olika
vattensystem, samt att sammanfatta årsresultaten af de hydrografiska
undersökningarna inom olika delar af landet. Under antagande att
denna organisation genomfördes, ansåge landtbruksstyrelsen, att ifråga -

12 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

varande undersökningar skulle hinna fullbordas under en tid af omkring
20 år.

Öfver ett i öfverensstämmelse med ofvan omförmälda hufvudgrunder
utarbetadt förslag till anordning af hydrografiska undersökningar
inom landet, enligt hvilket förslag kostnaderna för undersökningarna
borde till större delen utgå af statsmedel, men däremot åtskilliga mindre
utgifter för desamma bestridas af hushållningssällskapen, hade landtbruksstyrelsen
lämnat samtliga hushållningssällskapens förvaltningsutskott
tillfälle att afgifva yttranden samt därvid tillika hemställt, huruvida
anledning förefunnes att antaga, det några bidrag för ifrågavarande
ändamål kunde vara att från sällskapens sida förvänta; och
hade af 23 förvaltningsutskott, som begagnat sig af det sålunda lämnade
tillfället att yttra sig i ämnet, 20 utskott understödt förslaget, hvarför
de kunde anses villiga att hos sällskapen förorda medels anvisande för
bestridande af de utgifter, som landtbruksstyrelsen ifrågasatt skola
gäldas af sällskapen.

I likhet med hvad uti nämnda förslag blifvit förutsatt, ansåge
landtbruksstyrelsen fortfarande, att kostnaderna för ifrågavarande arbeten
borde hufvudsakligen bestridas af statsmedel. Dessa kostnader utgjordes
af:

aflöning åt två ingenjörer ........................... kronor 7,000

aflöning åt observatörer vid stationerna,
handtlangningskostnad och kostnader
för reparationer m. in. å 60 kronor för

hvarje station ............................................ „ 3,000

arfvode åt en stipendiat samt för biträde

af statens landtbruksingenjörer............... „ 2,000

tryckningskostnader, underhåll af instrument
m. fl. expenser................................„ 2,000 kronor 14,000

Utom dessa årliga utgifter erfordrades
för en gårig ett anslag för 50 observationsplatsers
ordnande å 60 kronor...... kronor 3,000

och för inköp- af vattenmätningsinstru ment,

litteratur m. m.............................. „ 2,000 5,000;

och skulle ingenjörerna och stipendiaten erhålla rätt till resekostnadsersättning,
de förre i likhet med landtbruksingenjörerna och
den senare i likhet med statens landtbruksstipendiater.

Hvad nu anginge frågan i hvad mån hushållningssällskapens biträde
borde tagas i anspråk för bestridandet af dessa kostnader, så
syntes, om också sällskapens intresse för ifrågavarande undersökningar

13

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N;o 2.

icke kunde betviflas, det likväl vara förenadt med en viss vansklighet
att i någon mån grunda verkets fullbordan på förutsättningen af hushållningssällskapens
fortfarande offervillighet i berörda hänseende, men
däremot syntes med allt skäl kunna antagas, att nämnda sällskap skulle
finnas villiga att, hvar för sin del, bestrida kostnaderna för observationsplatsernas
anordnande, hvilken kostnad beräknats skola för en gång
utgå med tillhopa 3,000 kronor. Däremot borde samtliga öfriga kostnader
gäldas af statsmedel.

Med stöd af hvad sålunda blifvit anfördt hemställde landtbruksstyrelsen
i underdånighet, att Kungl. Maj:t täcktes till Riksdagen
aflåta nådig proposition, med förslag att Riksdagen måtte, jämte medgifvande
af resekostnadsersättning enligt ofvan angifna grunder åt
ifrågavarande tvenne ingenjörer äfvensom åt ofvan omförmälde stipendiat,
på extra stat anvisa dels 14,000 kronor till bestridande af kostnader
för utförande af hydrografiska undersökningar under ett år, dels
ock 2,000 kronor till inköp af erforderliga vattenmätningsinstrument,
litteratur in. m., som erfordrades för hydrografiska undersökningars
utförande inom landet.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen afgaf härpå, efter nådig remiss,
förnyadt underdånigt utlåtande af den 16 september 1897, däruti styrelsen
efter förklaring, att den ansåge utlåtandet böra omfatta yttrande, huruvida
sådan utredning kunde anses vara åstadkommen genom landtbruksstyrelsens
ofvanintagna förslag, att nådig proposition därå kunde
grundas, anförde hufvudsakligen följande.

För frågans bedömande syntes först böra erinras, huruledes undei''-sökningarnas ändamål skulle vara att främja, enligt landtbruksstyrelsens
utlåtande, jordbruket, den mekaniska industrien, skogshushållningen
(timmerflottning m. m.) samt sjö- och flodfart och, enligt vetenskapsakademiens
utlåtande, äfven vetenskapen. Af alla dessa vore det endast
jordbruket, som hittills utgjort föremål för landtbruksstyrelsens ämbetsverksamhet,
och i hvad jordbruket vore beroende af vattenaftappningar
— de till jordbruket hörande arbeten, för hvilka de hydrografiska undersökningarna
vore af nöden — utöfvades denna landtbruksstyrelsens verksamhet
gemensamt med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Till en del
syntes väl denna gemensamhet bero därpå, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
före landtbruksstyrelsens bildande ensam beredde frågor om
vattenaftappningar för jordbrukets räkning, men i hufvudsak hade väl
anledningen till den gemensamma behandlingen legat däruti, att endast
de agronomiska delarna af dessa frågor ansetts stå fullt tillsammans
med landtbruksstyrelsens, men de tekniska, däribland speciellt de hydro -

14

Kungl. Maj:ts Nåd Proposition No 2.

tekniska delarna, nära slöte sig till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
öfrig» ämbetsverksamhet.

I hvad de hydrografiska undersökningarna afsåge jordbruket, syntes
således formella skäl snarare föranleda deras förläggande under vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen än under landtbruksstyrelsen, och deras
ändamål att tjäna industri samt i synnerhet sjö- och flodfart ledde till
samma sint, hvaremot undersökningarnas vetenskapliga betydelse påkallade
äfven annan ledning än väg- och vattenbyggnadsstyrelsens.
Sant vore visserligen, att vid undersökningarnas ordnande och vid
insamlande af undersökningsmaterial m. m. borde kunna påräknas biträde
från de under landtbruksstyrelsen sorterande, i statens tjänst anställda
landtbruksingenjörerna, men enahanda biträde komme påtagligen ock
att lämnas af vetenskapliga institutioner, af nautisk-meteorologiska byrån,
af väg- och vattenbyggnadsstyrelsens tjänstemän, af väg- och vattenbyggnadskårens
officerare, af andra vattenbyggnadsingenjörer, af tjänstemän
och betjänte vid de under väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
kontroll stående hamnarna och farlederna, af lotsstyrelsens underlydande
samt af enskilde industriidkares tjänstepersonal och betjänte, hvarför
statens landtbruksingenjörers andel i detta biträde ej syntes höra tillmätas
afgörande inflytande vid ledningens bestämmande. Men till
dessa formella skäl komme, att, på grund däraf att under landtbruksstyrelsens
ämbetsverksamhet hörde deltagande i behandlingen af endast
de till jordbruket hörande frågorna, men ej någon del i de öfriga, för
hvilka de hydrografiska undersökningarna vore af nöden, befaras kunde,
att under landtbruk sstyrelsens ledning undersökningarna komme att
ordnas med hänsyn nästan uteslutande till jordbruksfrågorna, men att
de öfriga, trots den bästa vilja, komme att betraktas såsom underordnade,
något som ock spårades i det uppgjorda programmet. Redan
det sålunda anförda ansa ge väg- och vattenbyggnadsstyrelsen utgöra
giltig anledning att ej tillstyrka landtbruksstyrelsens förslag i denna del.

Äfven beträffande de förhållanden, som skulle varda föremål för
undersökning, afveke väg- och vattenbyggnadsstyrelsens åsikt från
landtbruksstyrelsens.

Främst ansåge sig väg- och vattenbyggnadsstyrelsen härvid böra
nämna den af landtbruksstyrelsen uteslutna, men af landtbruksakademiens
mekaniska afdelning och nf vetenskapsakademien till undersökning förordade
afdunstningen, hvilkens undersökning vore nödvändig äfven af
andra skäl än de vetenskapliga, och såsom exempel på detta fenomens
praktiska betydelse tilläte sig väg- och vattenbyggnadsstyrelsen erinra,
huruledes det redan kunde anses vara fullt bevisadt, att, åtminstone i

15

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

vissa delar af landet, från eu sjöyta, för år räknadt, genom afdunstning
bortginge väsentligt mera vatten, än som i form af nederbörd
folie på samma yta, så att sjöarna i sådana delar af landet för bibehållande
af sin nivå måste mottaga tillskott från vare sig öppna eller
såsom grundvatten framgående strömmar, hvilka i sin ordning afförde
endast den del af nederbörden, hvilken ej bortgått genom afdunstning,
upptagits af växter o. d. Denna från land genom afdunstning bortgående
del af nederbörden, till sin storlek väsentligt olika för olika
slags terräng, terrängbeklädnad in. in., kunde äfven den under vissa
förhållanden ensam bortföra hela den samtidigt fallande nederbördsmängden,
så att däraf intet komme vattendragen till godo, hvaremot
under andra förhållanden samma nederbördsmängd — exempelvis då
den nedkommit på jämförelsevis kort tid, d. v. s. då »nederbördsintensiteten»
varit stor — kunde lämna större eller mindre tillskott till
öppna eller grundvattenströmmar. Häraf syntes framgå icke blott
att afdunstningsmätningar icke kunde uteslutas från de hydrografiska
undersökningarna, utan äfven att därutöfver nederbördsintensitet och
grundvattenströmmar, hvilka ej i det uppgjorda programmet nämndes,
borde varda föremål för observationer, och såsom ytterligare stöd för
första delen af denna slutsats tilläte sig väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
meddela, att sedan 1889 påginge afdunstningsmätningar sommartid
vid sjön Hjälmarens utlopp, såsom varande af behofvet påkallade
för den kontroll å sjöns aflopp, som på grund af Kungl. Maj:ts nådiga
befallning utöfvades af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

I det uppgjorda programmet nämndes ej heller vindtryck och
hafsströmmar. Det vore dock kändt, att vindens riktning och styrka
under vissa förhållanden utöfvade väsentligt inflytande å vattenhöjden
i strömmars spakvatten och i sjöar, hvarjämte vissa iakttagelser lämnade
rum för den slutsats, att nämnda faktorer äfven på annat sätt än genom
förändringar af vattenhöjden inverkade på ström hastighet; och då kännedom
om vindtryck dessutom vore af vikt för andra till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
ämbetsverksamhet hörande frågor än de hydrotekniska,
hade styrelsen ansett sig kunna ifrågasätta anordnande äfven af vindtrycksmätningar
vid åtminstone vissa observationsstationer.

Hafsströmmarna efter kusterna utöfvade ett synnerligt inflytande
på bland annat valet af hufvudanordningar vid hamnar utmed öppna
kuster, och bristande kännedom om sådana strömmar hade en afsevärd
del i de olägenheter, som vidlådde åtskilliga af de gamla fiskehamnarna.

Programmet för de hydrografiska undersökningarna borde således

16

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens åsikt omfatta väsentligt mera
än landtbruksstyrelsen föreslagit, och därmed förändrades äfven den
under andra förutsättningar uppgjorda kostnadsberäkningen, hvilken
äfven af andra skäl syntes böra undergå modifikation.

Undersökningsdistrikten — om detta uttryck, ehuru måhända något
oegentligt, finge användas — borde nämligen utgöras af flodområden
och kuststräckor, och vid val af dessa väsentligt mera vikt, än i programmet
skett, tillmätas de stora norrländska vattendragen, enär deras
undersökning måste anses vara af den största betydelse för ändamålets
vinnande, och deras underskattande likasom utelämnandet ur programmet
af vissa ofvannämnda undersökningsföremål antagligen föranledts
af landtbruksstyrelsens öfvervägande hänsyn till jordbruket. Inom hvart
och ett af de sålunda valda områdena borde sedermera anordnas observationsställen
med hänsyn till områdenas vidd, geografiska läge, höjd
öfver hafvet, terrängens beskaffenhet m. m., som inverkade på nederbörd,
afrinning och andra strömförhållanden samt afdunstning äfvensom
med hänsyn till möjligheten att få observationerna mot måttliga
ersättningar ordentligt skötta.

Ville man nå målet, vore klart, att detta ej kunde ske utan högre
årliga kostnader än de af landtbruksstyrelsen beräknade. Men därtill
komme, att enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens åsikt undersökningarna
ej kunde tänkas slutförda- inom en till omkring 20 år
begränsad tidrymd, såsom landtbruksstyrelsen antagit, enär sannolikast
vore, att desamma, en gång började, komme att varda, åtminstone i
vissa delar, permanenta, och därförutan lämnades ock antagligen outredd
frågan om inverkan af de med kulturutvecklingen följande rubbningarna
i de förhållanden, som reglerade vattnets cirkelprocess i
naturen, och äfven i andra hänseenden komme nog med en jämförelsevis
kort undersökningsperiod ändamålet med undersökningarna till stor
del att förfelas.

Det vore tanken på kostnaden för en efter väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
här uttalade åsikt ordnad undersökning, som, enligt
hvad styrelsen i sitt föregående utlåtande anfört, af hållit styrelsen från
eget initiativ, men det ökade, nära nog oafvisliga, behofvet af dylika
undersökningar i förening med landets ökade förmåga att bära kostnaden
för deras fullständiga anordnande hade numera föranledt styrelsen
att öfvergifva dessa betänkligheter och biträda landtbruksakademiens
förvaltningskommittés hemställan.

En vidare i detalj gående granskning af det uppgjorda programmet
än den redan Jämnade hade styrelsen så mycket mindre trott sig

17

Kanyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

böra framlägga, som redan af det sagda framginge, att styrelsen icke
ansåge de hydrografiska undersökningarnas programfråga löst genom
det remitterade förslaget och således ej heller kunde tillstyrka framläggande
för Riksdagen af en därpå grundad nådig proposition om anslag
för ändamålet, — och vidhållande sin förut uttalade mening, att,
på sätt landtbruksakademiens förvaltningskommitté hemställt, frågan
tarfvade utredning genom i flera hänseenden sakkunniga, saknade styrelsen
anledning att framlägga eget programförslag — antagande dock
att, likasom de vetenskapliga intressena ansetts fordra vetenskapligt
bildad fackmans deltagande i programs uppgörande och undersökningarnas
ledning, dessa arbeten åtminstone icke komme att göras oberoende
af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, hvilken, såsom ofvan påvisats,
under området för sin ämbetsverksamhet räknade många af de praktiska
spörsmål, för hvilkas lösning hydrografien toges i anspråk.

Genom nådig remiss den 1 maj 1900 anbefallde Kungl. Maj:t
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt landtbruksstyrelsen att gemensamt
uppgöra och till Kungl. Maj:t inkomma med förslag till plan för
anställande af hydrografiska undersökningar inom landet.

Det sålunda infordrade förslaget afgåfvo styrelserna uti underdånig
skxifvelse den 19 december 1900, däruti de i ämnet anförde
hufvudsakligen följande.

Förslaget hade ansetts böra omfatta en fullständig plan för hydrografiska
undersökningar af landets färskvatten jämte några särskilda
undersökningar rörande hafsvattnet längs kusterna.

De senare skulle tagas i anspråk vid lösning af de för sjöfart,
fiske, farledsrensningar och hamnbyggnader med mera viktiga frågorna
om liafsströmmarna och deras beroende af vindarna, om tillfälliga,
periodiska och sekulära förändringar i nivåförhållandet mellan land
och haf och om det från de stora floderna kommande färskvattnets inflytande
å salthalten samt å floran och faunan i våra innanhaf, speciellt
Östersjön.

I vissa af dessa hänseenden påginge emellertid redan undersökningar
dels under nautisk-meteorologiska byråns ledning medelst iakttagelser
öfver hafvets vattenstånd, gjorda vid själfregistrerande peglar
utmed svenska kusten från och med Varberg till och med Ratan, dels
ock genom de h}rdrografiska arbeten,, som, på egen bekostnad påbörjade
af läraren vid Stockholms högskola Otto Pettersson och ingenjören
Gust. Ekman i Göteborg, sedan flera år tillbaka, af dem fortsatts med
bidrag af statsmedel, anvisade från det så kallade fiskerianslaget.

Dessa undersökningar, som ådragit sig välförtjänt uppmärksamhet
Bi/i. till Biksd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 2 Höft. 3

Remiss till
väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen
samt
landtbruksstyrelsen.

Väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen
samt
landtbruksstyrelsen
den
19 december
1(100.

18

Katigt. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

äfven i utlandet och omfattats med allt större intresse, skulle nu fortsättas
genom internationell kooperation, hvartill svenska staten anslagit
medel; och då väl staten icke torde undandraga sig att fortfarande
stödja det vetenskapliga arbete, som kunde komma att omhändertaga
fortsättningen af dessa undersökningar, hvilka icke gällde inomskärsfarleder,
fjordar och hamnar, hade af den maritima hydrografi i förslaget
intagits endast en för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens ämbetsverksamhet
betydelsefull komplettering af nautisk-meteorologiska byråns
undersökningar.

Det kunde visserligen icke förnekas, att äfven färskvattenshydrografien
redan i många år varit så tillvida uppmärksammad, att å vissa
håll, företrädesvis vid kanaler och vattenverk, antecknats iakttagelser
öfver vattenstånd, hvilket material undantagsvis och för vissa speciella
fall efter kombination med vattenmängdsbestämningar bearbetats, hvartill
under senaste årtiondena kommit hufvudsakligen af hushållningssällskapen
bekostade, mera fullständiga fortgående hydrografiska iakttagelser
och bearbetningar, afsedda att tjäna till ledning vid behandling
af frågor om jords torrläggning, farleders, flottleders och vattenverks
anläggning m. in.; men utom det att det mesta af det verkställda
arbetet, som påtagligen vittnade om eu alltmer utbredd insikt
om hydrografiska undersökningars nödvändighet, ej ännu kunnat efter
granskning och bearbetning fullt tillgodogöras, vore detta arbete i
förhållande till behofvet alldeles för obetydligt för att motsvara de
berättigade anspråk, som å hydrografi^ ställdes såväl af vetenskap som
af rent praktiska intressen.

Vetenskapen ville beträffande färskvattenshydrografien hufvudsakligen
utforska sambandet mellan å ena sidan aftunning i de öppna
vattendragen och i grundvattenströmmarna och å den andra de meteorologiska
fenomenen, speciellt nederbörden och afdunstningen.

De praktiska intressena åter kräfde kännedom om flödens storlek
och varaktighet, om vattenståndens och vattentillgångarnas variationer,
om den såsom pålitlig kraftkälla påräkneliga vattentillgången och om
medlen att höja denna, om grundvattens förekomst och så vidare, allt
faktorer, som, stundom flera tillsammans stundom hvar för sig, inverkade
vid bestämmande af dimensioner och lutning å aflopp för jords
torrläggning till visst djup, vid frågor om erforderliga öppningar för
landsvägs- och järnvägsbroar, om vissa lägenheters eller orters fredande
mot öfversvämningar, om det kraftbelopp, för hvilket vattenverk kunde
lämpligast anordnas, om påräkneligt djup i farled och flottled, om vatten -

1!)

Kuntjl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

ledningsan läggnings kapacitet och så vidare, och ofta nog vore de olika
intressena af hvarandra så beroende, att mellan dem ej kunde vederbörligen
skiljas utan fullständig kännedom om liera eller färre bland
de förenämnda förhållandena.

Visserligen skulle de bestå af sagda praktiska frågor kunna besvaras
af en vattendragsstatistik, grundad på rent liydrometriska arbeten
utan bidrag af meteorologiska undersökningar. Men där till exempel
fråga väckts att, på grund af undersökningsresultaten från ett vattendrag
och dess flodområde, draga slutsatser angående motsvarande förhållanden
vid ett med afseende på belägenhet, storlek och beskaffenhet
därmed jämförligt, men ej undersökt vattendrag och dess flod- eller
vattensamlingsområde, eller när det gällde att medelst dammar reglera
vattenstånd i sjöar och därvid iakttaga exempelvis jordbrukets, sjöfartens
och industriens mot hvarandra i viss mån stridande intressen
— såsom redan vore stadgadt om Hjälmaren och hvarom undersökningar
påginge vid Vänern samt ifrågasatts för Mälaren — där vore
en ren vattendragsstatistik ej längre tillräcklig, och då en sådan, utan
att lämna nämnvärdt bidrag till vetenskapen, ändock skulle kräfva
liydrometriska arbeten för långt flera hufvud- och bivattendrag och vid
hvart och ett af dessa för långt flera stationer än dylika arbeten i förening
med meteorologiska undersökningar, samt därigenom medföra lika
stora kostnader som fullständiga, vetenskapligt ordnade hydrografiska
undersökningar, hade förevarande förslag utarbetats på sistnämnda
grundval, därutinnan slutande sig till landtbruksstyrelsens folkslag af
1891, från hvilket det, hvad anginge färskvattenshydrografien, skilde
sig hufvudsakligast däri, att nu väsentligt större vikt tillmätts undersökningen
af norra Sveriges vattendrag, i hvilka de rikaste kraftkällorna
vore att påräkna, att likaledes för södra och mellersta Sverige föreslagits
undersökning åt flera vattendrag, och att särskilda kostnader beräknats för
dels de meteorologiska undersökningarnas utsträckning till vissa i meteorologiskt
och hydrografiskt afseende viktiga, till det utvidgade undersökningsområdet
hörande orter, dels en fastare organisation af samma
undersökningar, än som kunnat med förut tillgängliga medel ordnas i
öfriga delar af undersökningsområdet. Därjämte hade såsom en följd af
alla dessa utvidgningar föreslagits en särskild byrå för de hydrografiska
undersökningarnas ledning samt vissa liydrometriska arbetens verkställande
och undersökningsmaterialets bearbetande med mera.

Det vore gifvet, att färskvattensundersökningarnas utsträckning
tillsammans med de meteorologiska undersökningarnas fastare organisation
och den maritima hydrografiens införande i planen, allt på sätt

20 Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 2.

härofvan anförts, skulle medföra kostnader, väsentligt högre än dem,
som beräknats i landtbruksstyrelsens förslag af år 1891. Men då en icke
ringa del af landets nationalförmögenhet läge i dess rikedom på vattenkraft
och då ett rationellt och systematiskt tillgodogörande af denna
samt flera viktiga näringars och deras hjälpmedels utveckling till stor
del vore beroende på en, så vidt möjligt, fullständig kännedom om
landets hydrografiska förhållanden, hade så mycket mindre rådt tvekan
därom, att förslaget borde upprättas efter denna måttstock, som endast
de fullständiga undersökningarna kunde anses för därå nedlagda kostnader
lämna full ersättning dels i vinst för vetenskapen genom de bidrag,
denna erhölle för studiet af viktiga frågor inom meteorologi och
hydrografi, dels ock hufvudsakligast i den ökade säkerhet, som en fullständig
kännedom om de hydrografiska förhållandena lämnade vid behandling
af de viktiga frågorna om jordbrukets, industriens och kommunikationsväsendets
utveckling och förkofran.

Den hittills rådande bristen å sådan fullständig kännedom hade
exempelvis föranledt, att åtgärder mot öfversvämningar ej visat sig
fullt betryggande, att i vissa fall torrläggningsföretag ej motsvarat därå
ställda anspråk, i andra fall medfört onödigt stora kostnader och i
ytterligare andra fall ej kunnat tillåtas, därför att de förmenats medföra
olägenheter för Övriga intressen, utan att för sådan åsikt kunnat
åberopas annat än sannolikhetsbevis, då endast den fullt utredda vissheten
bort vara bestämmande, och, styrelserna veterlig!, hade man
endast vid ett betydande torrläggningsföretag satts i tillfälle att så följa
verkningarna af det utförda arbetet, att med visshet kunde afgöras,
huruvida detsamma för andra än intressenter medfört skada, som icke
på förhand beräknats, ehuru sådant för tryggande af enskild rätt flerestädes
varit önskvärdt och till och med nödvändigt.

Det hade vidare inträffat, att, vid anläggning af vattenverk, dessa
åt enahanda skäl — bristande kännedom om de hydrografiska förhållandena
— än vållat rättstvister, vid h vilkas fullständiga bedömande saknats
material för tillräckliga hydrotekniska utredningar, än kommit att
anordnas annorlunda än som med hänsyn till kraftkällan bort ske, än
åter icke4 kunnat göra det gagn som vederbort, därför att man saknat
kännedom beträffande mö jligheterna för utjämning af kraftkällans variationer,
allt föranledande misshushållning med en naturkraft, som år
efter år vunne allt större betydelse, i den mån man lärde sig med
elektricitetens tillhjälp eller på annat sätt göra sig mer och mer oberoende
af kraftkällans läge och intensitetsväxlingar.

Huruledes förenämnda brist hade en icke ringa del i de olägen -

21

Kuuyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

heter, som vidlådde åtskilliga hamnar, vore anfördt i de remitterade handlingarna
och för vissa kanaler och farleder hade uppstått oförutsedda
olägenheter beträffande slussvattentillgång, segeldjup, strömstyrka med
mera, till skada för alla dem, som varit af desamma beroende.

De flesta af alla dessa praktiska olägenheter skulle kvarstå, därest
man inskränkte sig till eu plan, hvarigenom ej den fullständiga kännedomen
vunnes, och erfarenheten om resultaten af en sådan plan skulle förvisso,
förr eller senare, bekräfta, att endast en med den af styrelserna föreslagna
jämförlig plan skulle motsvara behofvet, och om än kostnaderna
för densamma i och för sig vore afsevärda, måste de dock, såsom utgrina
för erhållande af en fullständig kännedom om ett bland de kraftigaste
medlen för landets ekonomiska sj anständighet, anses fullt motsvarade
af det därmed åsyftade ändamålet, på samma gång som utgiften
med statsverkets numera ökade ekonomiska bärkraft icke syntes
inverka på tillgodoseendet af andra berättigade statsintressen.

Enligt de detaljerade kostnadsberäkningarna skulle den sålunda
föreslagna planen för undersökningarna medtaga i organisation ett belopp
af 52,300 kronor och dessutom en årlig utgift af 58,900 kronor.
Af dessa summor tillhörde emellertid respektive 23,900 och 14,000
kronor dels de maritima och dels de rent meteorologiska arbetena,
hvilka båda slag af arbeten, då de i och för sig vore synnerligen viktiga,
väl förr eller senare måste med de sist sagda beloppen understödjas,
så vida de skulle erhålla erforderlig stadga och tillräckligt omfång,
således oberoende af de rent hydrografiska arbetena, till hvilka,
sedda uteslutande för sig, således skulle höra en organisationskostnad
af 28,400 kronor och en årlig kostnad af 44,900 kronor.

De förstnämnda summorna skulle emellertid icke i sin helhet
varda omedelbart behöfliga, enär det beräknats åtgå en tid af tre år,
innan undersökningsarbetet hunnit fullständigt organiseras. Af denna
anledning vore för organisationstiden uppgjorda särskilda kostnadsberäkningar,
enligt hvilka skulle erfordras sammamlagdt

för lista året ...........

„ 2 alra „ ...........

n 3:d.)e « •••;.......

och därefter årligen

54,000 kronor
61,800 „
63,600 „

58,900 „

Den maritima hydrografien inginge i detta förslag endast på det
sätt, att vattenstånd siakttagelser skulle ordnas ä fven vid eu plats å
Bohusläns kust samt att i öfrigt utefter kusterna af södra Sveriges
fastland och omkring Öland och Gottland skulle anordnas stationer

22

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

för dagliga iakttagelser samtidigt öfver vindens och hafsströmmarnas
utmed kusten riktning och styrka samt hafsströmmarnas slamhalt.
Strömmarna borde iakttagas såväl i närheten af ytan som i närheten
af bottnen. Samtliga dessa senare stationer, hvilkas antal beräknats
till 20, borde förses med apparater för strömmätningar, men endast 5
med vindtrycksmätare, hvilka borde vara själfregistrerande. Vid de
öfriga syntes vindstyrkan kunna bedömas af observatörerna. Slamhalten
borde kunna uppmätas genom afsättningen från vattenprof, upphämtade
med vanliga kärl.

Iakttagelserna borde anförtros åt personer, bosatta eller tjänstgörande
å respektive platser, men ordnas och ledas af nautisk-meteorologiska
byrån, till hvilken rapporterna borde insändas för bearbetning
i sådan form, att de lämpade sig för offentliggörande.

För färskvattenshydrografien erfordrades inom lämpligt belägna
flodområden dels meteorologiska iakttagelser i egentlig mening, framför
allt daglig uppmätning eller oafbruten själfregistrering af nederbörden,
men äfven af afdunstning, luftens temperatur och fuktighet, vindens
riktning och styrka, lufttryck, anteckningar om snötäckets tjocklek, om
inläggning och islossning med mera, hvilka arbeten borde verkställas vid
tillräckligt antal stationer under ledning och kontroll såsom hittills af
meteorologiska centralanstalten, dels liydrometriska arbeten, hvartill
hörde dagliga iakttagelser eller oafbrutna registreringar af vattenstånd
i floder och insjöar på därför lämpliga platser, bestämning genom
hastighets- och sektionsmätningar eller på annat tillförlitligt sätt af den
mot särskilda vattenstånd svarande vattentillgången, det ville säga den
per tidsenhet afrinnande vattenmängden, vattenstånden så valda, att
man med ledning af dessa kunde nöjaktigt bestämma vattentillgången
äfven vid mellanliggande vattenstånd, dels geodetiska, topografiska och
geologiska undersökningar af flodområdena, för bestämmande af landets
konfiguration och beskaffenhet både på ytan och på djupet, särskildt
vattendelarnas läge och byggnad, hvilket allt borde utföras endast i den
mån det erfordrades lör komplettering af det, som i sagda hänseenden
kunde inhämtas af arbetena för landets olika kartverk med därtill hörande
beskrifningar, dels ock slutligen fysikalisk-hydrografiska undersökningar
öfver det sätt, hvarpå olika slag af mark under varierande förhållanden
upptog8, kvarhölle och genom afdunstning eller strömmar (grundvattenssåväl
som öppna) afgåfve den fallna nederbörden, hvilka undersökningar
borde utföras vid en försöksstation under ledning af en vetenskapsman, genom
hvilkens försorg resultaten så bearbetades, att de kunde tjäna till ledning,
då fråga vore att bedöma i hvad mån ett flodområdes topografiska och

23

Kunyl. May.U Nåd. Proposition N:o 2.

geologiska beskaffenhet inverkade pa, förhållandet mellan å ena sidan
nederbörden och å den andra afdunstningen samt afflödet i öppna och
grundvattenströmmar.

Med undantag af försöksstationen borde de öfriga hydrografiska
undersökningarna liksom de meteorologiska förläggas till flodområdena.

Med förenämnda undantag borde de ordnas och delvis verkställas
af en för ändamålet föreslagen hydrografisk byrå i Stockholm, lydande
under en likaledes föreslagen oaflönad styrelse, hvars ledamöter representerade
de institutioner eller verk, för Indika resultaten af undersökningarna
ansåges företrädesvis nödvändiga och som kunde befrämja
byråns verksamhet.

Om än vid slutlig pröfning modifikationer kunde befinnas lämpliga,
hade dock nu följande vattendrag med flodområden ansetts böra
upptagas till undersökning nändigen:

Gröta älf med Vänern, Upperudsvattnet, Byälfven, Norsälfveu,
Klarälfven, Gullspångsälfven, Tidan, Lidan och Nossan; Viskan, Lagan,
Kjäflingeån, Hälgeån, Mörrumsån, Ljungbyån, Åmun, Storån (i Kalmar
län), Motalaström med Vättern, Huskvarnaån, Svartån (i Östergötland),
Stångån och Finspångsån; Mälaren med utlopp jämte Eskilstunaån med
Hjälmaren, Arbogaån, 7 Hedströmmen, Köpingsån, Kolbäcksån, Svartån
(i Västmanland), Sagån, Örsundsån och Fyrisån; Olandsån, Dalälfven
med Väster- och Österdalälfvarna samt Ore älf; Gafleån, Ljusne älf
med Voxne älf; Indalsälfven med Storsjön, Qvitsleån, Underåkersälfven
och Hjärpeströmmen; Brunneån, Umeälf med Vindelälfven; Kåge älf,
Lule älf med de två källfioderna Stora och Lilla Lule älf samt slutligen
Ture älf. Vid utloppen i hafvet afbördade dessa strömmar vatten från
en areal af sammanlagdt omkring 243,000 kvadratkilometer, hvaraf
omkring 232,500 kvadratkilometer inom Sverige, utgörande vid pass
51 procent af landets areal. Den ojämförligt största delen häraf, eller
203,000 kvadratkilometer, tillhörde endast 8 af vattendragen.

Vidkommande de meteorologiska iakttagelserna i egentlig meningsyntes
först böra erinras, huruledes meteorologiska centralanstalten och
nautisk-meteorologiska byrån läte verkställa sådana iakttagelser genom
ett till hela landet utsträckt observationssystem, omfattande vid pass
440 stationer, men att endast vid 81 af dessa (däraf dock 44 fyrstationer)
vederbörande observatörer åtnjöte något arfvode, hvaremot observatörerna
vid de öfriga stationerna genom meteorologiska centralanstaltens
och hushållningssällskapens förenade bemödanden förmåtts att
utan pekuniär ersättning och endast af oegennyttigt intresse för vetenskapen
åtaga sig detta enformiga och tidsödande arbete.

24

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 2.

Det läge i sakens natur, att ett på detta sätt uppehållet observationssystem
skulle förete åtskilliga brister och luckor, framför allt i
landets glest befolkade trakter, och oaktadt det nit, som af sagda institutioner
utvecklades för systemets vidmakthållande genom anskaffande af
nya observatörer i deras ställe, som tröttnat, kunde dock detsamma i
nuvarande form icke fylla liydrografiens behof. Detta kräfde nämligen
dels en fastare organisation af förutvarande stationer än som
vore möjlig utan arfvoden till observatörerna dels ock ett antal nya
stationer i de höglända och mest otillgängliga delarna af landet, hvilka
såsom våra största vattendrags källområden vore ytterst viktiga i hydrografiskt
hänseende, men i hvilka landsdelar meteorologiska stationer ej
kunnat inrättas af brist på medel till arfvoden åt observatörer.

Efter de olika fordringarna afpassade arfvoden måste sålunda
beräknas för såväl förutvarande stationer inom de förenämnda flodområdena,
uppgående till ett antal af omkring 200, som för de erforderliga
nya stationerna i samma områdens glest befolkade delar, och
livilkas antal beräknats till 60 stycken. Därjämte måste beräknas kostnader
för instrument och apparater, däribland några själfregistrerande,
för iakttagelser öfver nederbörd, temperatur, luft- och vindtryck samt
afdunstning från sjöar och floder, allt att på lämpligt sätt fördelas
mellan nya och förutvarande stationer, hvarvid de själfregistrerande instrumenten
företrädesvis torde komma att uppställas vid meteorologiska
centralanstaltens nuvarande andra klassens stationer.

Det hade ansetts lämpligt att äfven hit räkna de något närmare
hydrografien stående undersökningarna för bestämmande af den värmemängd,
som liaf och sjöar magasinerade, i hvad dessa undersökningar
rörde insjöarna. De best.ode i undersökning af vattenprof, medelst isolerade
vattenhämtare upptagna på bestämda terminer från olika djup.
Dessa undersökningar syntes kunna begränsas till de stora insjöarna
Vänern, Vättern och Storsjön, så att för hvar och en af dessa skulle
beräknas en vattenhämtare med tillbehör samt arfvode åt undersökningsförrättare.

För de hydrometriska ai''betena i egentlig mening, hvilka bestode
i dagliga iakttagelser eller ständiga registreringar af vattenstånd i insjöar
och vattendrag, afsedda att verkställas likasom de rent meteorologiska
iakttagelserna af personer inom orterna, kräfdes enligt beräkning
160 stationer vid de förenämnda vattendragen å platser, som
borde utväljas af hydrografiska byrån efter inhämtande af upplysningar
från personer, hvilka på grund af tjänsteställning eller enskild verksamhet
kunde antagas äga därför nödiga insikter i förening med lokal -

Kunc/l. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2. 25

kännedom. För hvarje sådan station behöfdes en pegel, i allmänhet
bestående af skala eller mätstång, men vid 10 stationer af själfregistrerande
apparater, dessa så fördelade, att de så mycket som möjligt
kontrollerade direkta afläsningar vid öfriga stationer. Det förstodes af
sig själft, att vid några stationer kunde göras såväl meteorologiska
som hydrometriska iakttagelser. Sådant inverkade dock ej på behofvet
af instrument, hvaremot arfvodet till observatören syntes kunna sättas
något lägre än summan af arfvodena för två skilda stationer, men
denna besparing hade ansetts för obetydlig för att förtjäna afseende i
kostnadsberäkningarna. Likaså kunde det inträffa, att en och annan
observator vore så kvaliticerad, att åt honom kunde och borde anförtros
vattenhastighetsmätningar, men i regel borde andra hydrometriska arbeten,
än de för observatörerna i allmänhet afsedda, såsom vattenmängdsbestämningar
genom vattenhastighets- och sektionsmätningar
med mera, verkställas af hydrografiska byråns tjänstemän med biträden
och likaså i ofvan sagd omfattning de geodetiska, topografiska och
geologiska undersökningarna, till hvilka sistnämnda hörde de undersökningar
beträffande grundvattenströmmar, som erfordrades för tilllämpning
af erfarenheterna i samma hänseende, från den »fysikaliskhydrografiska
försöksstationen».

Denna borde förses med full uppsättning af instrument för förenämnda
meteorologiska iakttagelser och hade i öfrigt ansetts kunna
anordnas med 10 stora, i marken nedsänkta, med reglerbara aflopp försedda,
men i öfrigt vattentäta kärl med olika jordprof dels med dels
Titan vegetation och hvilkas yta direkt träffades af nederbörden. Insänkningen
i jorden borde vara så anordnad, att kärlen utan svårighet
kunde lyftas och vägas, samt att afrinnande såväl ytvatten som genomfiltreradt
vatten kunde hvart för sig noggrannt uppmätas. Arbetet,
som hufvudsakligen komme att pågå, då isbildning ej hindrade noggranna
iakttagelser, ansåges, såsom ofvan vore antydt, böra ställas
under omedelbar ledning af en vetenskapligt utbildad fysiker, som hade
att meddela resultaten till hydrografiska byrån, under hvilkens inseende
stationen borde ställas. Sedan en sådan station under lämpligt antal år
verkat å en plats, borde ny station anordnas å annan plats med andra
klimatiska förhållanden, dit den portativa materialen kunde förflyttas, och
försöken sålunda fortsättas, intill dess tillräcklig erfarenhet ansåges vara
vunnen. För första anläggningen syntes möjligen plats kunna beredas
vid landtbruksakademiens experimentalfält eller i närheten af Uppsala.

1 hydrografiska byrån borde chefskapet utöfvas af en föreståndare
med ådagalagda tillräckliga kunskaper i teoretisk och praktisk hydroBih.
till Piksd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 2 Höft. 4

26

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

graf!, i vattenbyggnadslära samt i geologi, hvilken ägnade sin odelade
arbetskraft åt de hydrografiska undersökningarna dels genom sjanständigt
vetenskapligt och hydrotekniskt arbete dels genom öfvervakande
och ledning af det arbete, som vid byrån eller vid fältarbetena utfördes
af dess öfriga tjänstemän med biträden samt af de under byrån lydande
observatörerna och stationerna i landet, hvilka han vid undersöknings-
och inspektionsresor ägde besöka, allt under iakttagande af
styrelsens råd och anvisningar och under inhämtande af upplysningar
från de institutioner eller personer, hvilkas medverkan för undersökningarna
kunde och borde tagas i anspråk. Jämnställd med byråchef
- i centralt ämbetsverk, syntes honom böra tillerkännas de löneförmåner,
som vore eller framdeles blefve för sådan tjänsteman bestämda.

Byråns öfriga tjänstemän skulle vara två byråingenjörer, på
hvilka borde ställas samma kompetensfordringar som på chefen, dock,
där så funnes nödigt, med någon eftergift i afseende å vetenskapligheten,
men helst med något höjda anspråk å ingenjörsutbildningen, och
hvilkas åliggande skulle vara att, enligt chefens bestämmelse och efter
samråd med väg- och vattenbyggnads- samt landtbruksingenjörer och
andra, som med kunskaper i ämnet förenade lokal- och personalkännedom,
anordna och kontrollera de hydrografiska stationerna samt verkställa
de mätningar och undersökningar, som kräfde särskild sakkunskap
och ej kunde åt andra sakkunniga uppdragas. Jämnställda med bvråingenjörer,
som ej vore föredragande, syntes dem böra tillerkännas löneförmåner
motsvarande andra gradens tjänster vid centrala ämbetsverk.

öfrigt arbete såväl å fältet som vid byrån, till hvilket senare
hörde bearbetning och offentliggörande af icke blott det observationsmaterial,
som insamlats genom de af statsverket bekostade undersökningarna,
utan äfven sådant som insamlats på bekostnad af kommuner,
hushållningssällskap och på enskild väg och hvilket byrån borde låta
sig angeläget vara att förvärfva, skulle verkställas af extra biträden i
den män sådant ej medhunnes af de ordinarie tjänstemännen.

För byrån erfordrades därjämte en vaktmästare, hvilken visserligen
i aflöningsförmåner syntes böra jämnställas med vaktmästare vid de
centrala ämbetsverken, men med rätt för styrelsen att på förslag af
chefen tilldela honom gratifikation för skötande af räkne- och skrifmaskin,
i den män han kunde vid byråarbetet biträda därmed.

Till utgifterna för byrån hörde vidare hvad som erfordrades för
byråns publikationer, för anskaffande af rum med eldning och belysning,
för möbler och instrument med mera.

27

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 2.

Styrelsen syntes böra bestå af åtta ledamöter, däribland två skulle
utses af vetenskapsakademien och en af landtbruksakademien och de
öfriga fem utgöras af chefen och byråchefen i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
föreståndaren för nautisk- meteorologiska byrån samt
chefen och öfveringenjören i landtbruksstyrelsen. Bland dessa borde
Kungl. Maj:t utse en ordförande, på hvilkens kallelse styrelsen skulle
sammanträda, så ofta nödigt syntes, för att dels efter förslag af chefen
för byrån besluta om arbetsplanernas hufvuddrag vid såväl hydrograftjänstens
första organisation som därefter för hvarje år, dels fatta beslut
om framställningar till de institutioner och korporationer, hvilkas
medverkan måste tagas i anspråk synnerligast vid ordnande af stationer
och kontroll å observatörer, dels ock i öfrigt behandla frågor, om hvilka
beslut ej lämpligen kunde fattas af hydrografiska byråns chef. Denne
syntes böra inom styrelsen vara föredragande med reservationsrätt och
i öfrigt borde gränserna för styrelsens, chefens och tjänstemännens befogenhet
bestämmas genom instruktion, som Kungl. Maj:t skulle
äga fastställa.

Kostnaderna voro sålunda beräknade:

A. Organisationskostnader.

I. För den maritima liydrografien:
anskaffning och montering af:

själfregistrerande pegel 1 st..................................... kr. 8,000

själfregistrerande vindmätare med montering
..................................................... 4 å kr. 500 ,, 2,000

apparater för strömmätning................... 20 å „ 75 ,, 1,500

diverse mätglas och kärl ................................................. „ 100 6,600

II. För de meteorologiska stationerna:

anskaffning och montering af:

nederbördsmätare med skyddsskärmar ... 60 å kr. 48 kr. 2,880

skyddsskärmar till äldre nederbörds -

mätare.............................................

........... 200 å

55

28

55

5,600

själfregistrerande regnmätare......

........... 15 å

55

200

55

3,000

d:o vindmätare ......

........... 4 å

55

500

55

2,000

d:o termometrar ...

........... 4 å

55

100

55

400

d:o barometrar ......

........... 4 å

5 5

100

55

400

stora termometrar......................

.......... 40 å

V

8

55

320

m ax i m i t er m om etr: i r ......................

........... 40 å

55

11

55

440

Transport

kr.

15,040 6,600

28

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 2.

minimitermometrar ....................

Transport

kr.

kr.

15,040

6,600

......... 40

si

4

160

termometerburar..........................

........ 40

a

11

5

200

afdunstningsmätare med flottar

......... 10

\

cl

11

40

11

400

isolerade vattenhämtare med

linor

och tillbehör .............................

......... 3

\

a

11

500

11

1,500

17,300

III. För de hydrometrislca

stationerna:

anskaffning och montering af:

skalor eller mätstänger..............

......... 150

\

a

kr.

30

kr.

4,500

själfregistrerande peglar ..........

......... 10

\

a

11

1,000

11

10.000

14,500

TV. För den fysikalisk-hydrografiska stationen:

arbete och materialier för fasta delar af anläggningen kr. 1,400

montering af flyttbara delar, utom instrument............... „ 450

anskaffning af flyttbara delar, utom instrument............ „ 4,650

anskaffning och montering af själfregistrerande nederbörds-,
vindtrycks-, lufttrycks- och temperaturmätare,
1 sats,....................................................................... „ 900

instrument för direkt afösning: 1 barometer, 2 termometrar,
1 regnmätare och 2 afdunstningsmätare...... „ 200

diverse verktyg.................................................................. „ 300 7,900

V. För den hydrografiska hyrån:

inköp af:

strömmätare................................................... 4 å kr. 250 kr. 1,000

distansmätare............. 3 å „ 370 „ 1,110

afvägningsinstrument med distanskors .. 3 å „ 100 „ 300

möbler, böcker, kartor, räkne- och skrifmaskin............ „ 3,000

diverse ....................................................................17k''"590 6,000

Summa organisationskostnad kr. 52,300

B. Årliga utgifter.

I. För maritima hydrografien:
observatörers arfvoden vid

16 stationer å kr. 50............... kr. 800

d:o d:o vid 4 „ å „ 75............... „ 300

d:o d:o vid 1 „ ä „ 100............... „ 100

instrumenters och apparaters underhåll .............................. „ 100 1,300

Transport kr. 1,300

29

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Transport kr. 1,300

II. För meteorologiska observationer:

observatörers arfvoden vid

185

stationer

''

a

kr. 30. .

........ kr.

5,550

d:o

d:o vid

60

\

a

„ 40 ..

........ 11

2,400

d:o

d:o vid

5

11

\

a

„ 60...

........ 11

300

/ d:o

d:o vid

6

11

N

a

„ 75...

........ 11

450

d:o

d:o vid

4

11

\

cl

„ 100...

........ 11

400

d:o

d:o vid

3

11

\

a

„ 200...

........ 11

600

instruments

och apparaters

underhåll

........ 11

500

inspektioner

........ 11

500

materialets bearbetning

....... 11

2,000

III. För de hy dr ometriska stationerna:

observatörers arfvoden vid 160 stationer å kr. 50...... kr. 8,000

underhåll af peglar.............................................................. „ 200 8,200

IV. För den fysikalisk-hydrografiska stationen:

arfvoden, expenser m. m. för föreståndare med biträden kr. 2,000

reparationer och underhåll................................................. „ 300

flyttningskostnad, sammanlagdt 2,000 kronor, fördelad

på 10 år, för år................................................................ „ 200 2,500

V. För den hydrografiska byrån:

aflöningar:

föreståndarens lön ........................................... kr. 4,400

tjänstgöringspenningar ........ ,, 2,000 pr, 6,400

Anmärkning. Efter fem års tjänstgöring kan lönen
höjas med 600 kronor.

en byråingenjörs lön........................................ kr. 2,300

tjänstgöringspenningar...... „ 1,200 3,500

Anmärkning. Efter fem års tjänstgöring kan lönen
höjas med 500 kronor och efter 10 års med
ytterligare 500 kronor.

en ytterligare byråingenjör lika......................................... „ 3,500

en vaktmästare, lön ............................................... kr. 500

tjänstgöringspenningar ............ „ 300 ^ 800

Anmärkning. Efter 5 års tjänst kan lönen höjas
med 100 kronor.

Transport kr. 14,200 24,700

30

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Transport kr. 14,200 24,700
till extra biträden samt till gratifikation åt vaktmästaren

(högst 500 kronor) ...................................................... „ 6,000

publikationer...................................................................... „ 5,000

hyra, ved, ljus, papper och öfriga expenser............... „ 2,000

resekostnader och handtlangning vid mätningar...... „ 7,000 34^200

Summa årlig kostnad kr. 58,900-

Kostnadsberäkningar för öfvergångstiden.

l:sta året.

A. Organisationskostnader.

I. För den maritima hydrografien:

själfregistrerande pegel 1 st......................... kr. 3,000

öfriga apparater omkring Vs af hela anslaget „ 1,200 kr. 4 200

II. För de meteorologiska stationerna:

anskaffning och montering af instrument, cirka V3

af hela anslaget (17,300 kronor) ............................. kr. 5,800

III. För de hy dr ometriska stationerna:

anskaffning och montering af skalor eller mätstänger
50 st. å 30 kronor........................... kr. 1 500

själfregistrerande peglar, 3 st. å 1,000 kr. „ 3,000 kr. 4,500

V. För den hydrografiska hy rån:

hela utrustningen .............................................................. kr. 6,000 20,500

B. Årsutgi/ter.

I. För den maritima hydrografien:
arfvoden åt observatörer med mera................................ kr. 300

II. För meteorologiska observationer:

arfvoden åt observatörer med mera............ kr. 1,500

inspektioner ......................................................... „ 500

materialets bearbetning ................................... „ 500 kr 2 500

Transport kr. 2,800 20,500

31

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Transport kr. 2,800 20,500

III. För de liy dr ometriska stationerna:

arfvoden med mera ............................................................ kr. 1,500

V. För den hydrografiska hy rån:

hela anslaget utom publikationer................................ kr. 29,200 33fi00

Summa kr. 54,000

2:dra året.

A. Organisationskostnader.

I. För den maritima hydrografien:

anskaffning och montering af instrument med mera kr. 1,200

II. För de meteorologiska stationerna:

anskaffning och montering af instrument med mera

cirka Vs af hela anslaget ........................................... kr. 5,800

III. För de hy dr ometriska stationerna:

anskaffning och montering af

skalor ....................................... 50 å kr. 30 kr. 1,500

själfregistrerande peglar 3 å kr. 1,000 ...... „ 3,000 hr. 4,500

IV. För den fy sikalisk-liy dr ografiska stationen:

fullständig utrustning ...................................................... kr. 7,900 19,400

B. Årsutgifter.

I. För den maritima hydrografien:
arfvoden åt observatörer med mera ......................... kr. 700

II. För meteorologiska observationer:

arfvoden åt observatörer med mera............ kr. 4,000

inspektioner ...................................................... „ 500

materialets bearbetning................................. __1^500 kr. 6,000

Transport kr. 6,700 19,400

32

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 2.

Transport kr. 6,700 19,400

III. För de hydrometriska stationerna:
arfvoden med mera.......................................................... kr. 4,000

IV. För den hydrografiska hyrån:

anslaget utom cirka halfva publikationskostnaden ... kr. 31,700 42,400

Summa kr. 61,800

3:dje året.

A. Organisationskostnader.

I. För den maritima hydrografien:
anskaffning och montering af instrument med mera kr. 1,200

II. För de meteorologiska stationerna:
anskaffning och montering af instrument med mera kr. 5,700

III. För de hydrometriska stationerna:
anskaffning och montering af instrument med mera kr. 5,500 12,400

B. Årsutgifter.

I. För den maritima hydrografien:
arfvoden åt observatörer med mera............................. kr. 1,000

II. För meteorologiska observationer:

arfvoden åt observatörer med mera............ kr. 7,000

inspektioner .................................................. „ 500

materialets bearbetning ............................... „ 1,700 kr. 9,200

III. För de hydrometriska stationerna:
arfvoden med mera .......................................................... kr. 6,000

IV. F ''ör den fysikalisk-hydr ografiska stationen:
arfvoden med mera ............................................................ kr. 2,000

V. För den hydrografiska hyr ån:

hela anslaget utom 1/4 af publikationskostnaden......... kr. 33,000 51^00

Summa kr. 63,600

Fjärde och följ ande år: årsutgiften enligt hufvudförslaget kr. 58,900.»

33

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 2.

I fråga om organisationen af den föreslagna hydrografiska byrån
yttrade öfveringenjören L. Rosén vid ärendets behandling bos styrelserna
en i viss mån skiljaktig mening, i det lian, med hänsyn till de hydrografiska
undersökningarnas betydelse för vattenverksindustrien, ansåg,
att förslaget till styrelse för nämnda byrå borde upptaga en representant
för nämnda industri och att denne borde utses af tekniska högskolans
styrelse.

Den 31 december 1900 erhöll därefter vetenskapsakademien nådig
befallning att afgifva underdånigt utlåtande, och bar akademien till
åtlydnad däraf med underdånig skrifvelse af den 13 februari 1901
öfverlämnat och såsom ett uttryck för sina egna åsikter åberopat ett
af dess ledamöter läraren vid Stockholms högskola O. Pettersson och
professoren P. W. Almqvist afgifvet yttrande, däruti desse beträffande
styrelsernas sist framlagda förslag anföra:

»Undertecknade hafva så mycket större skäl att tillråda akademien
att principiellt instämma i det nu remitterade förslaget, som vi funnit,
att uti detta förslag gjorts gällande de vidsträcktare synpunkter, hvilka
akademien i sitt föregående utlåtande af den 17 september 1890 ansett
böra läggas till grund för hydrografiska undersökningar i Sverige.
Under de 11 år, som förflutit, sedan detta utlåtande afgafs, har behofvet
af en systematisk undersökning af de hydrografiska förhållandena i
Sveriges floder, sjöar och baf framstått i allt klarare dager. Man vet,
att de meteorologiska faktorer, som betinga nederbörden, afdunstningen,
vattenståndet i våra floder och sjöar m. m., ingalunda äro lokalt
verkande, utan sträcka sig vida utöfver vårt lands och den skandinaviska
halföns gränser, och man bar funnit, att bästa sättet att komma
till insikt om deras natur är anställande af samtidiga, systematiska
observationer å lämpliga orter i inlandet och utlandet. Man äger numera
internationella kooperationer för meteorologiska och för hydrografiska
iakttagelser, till hvilka de nu föreslagna undersökningarna kunna
ansluta sig. Den praktiska vikten och betydelsen af undersökningen
af våra floders vattentillgång för industriens och kommunikationsväsendets
behof framträda i närvarande tid med sådan styrka, att ett
längre uppskof skulle vara oförenligt med tillbörlig hänsyn till vårt
lands, ekonomiska utveckling. Lika trängande är också behofvet af en
verkligt pålitlig, tekniskt-vetenskaplig grundval för de alltjämt i växande
omfång pågående, för landets odling viktiga torrläggnings- och vattenregleringsföretagen.

Då nu i föreliggande förslag landtbruksstyrelsen samt väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen, hvilka representera den högsta tekniska sakBih.
till Rilcsd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 2 Häft. 5

Öfveringenjören

L. Roséns
skiljaktiga
mening.

Vetenskapsakademien

den 13 februari
1901.

34

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

kunskap i frågan inom vårt land, kunnat förena sina åsikter, och de
rent vetenskapliga synpunkter, hvilka vetenskapsakademien i sitt föregående
utlåtande framhållit, synas vara fullt tillgodosedda dels genom
det föreslagna observationssystemets organisation och omfång dels genom
bestämmelsen, att till chef för hydrografiska byrån skall utses en man
med ådagalagda tillräckliga kunskaper i teoretisk och praktisk hydrografi,
i vartenbyggnadslära och i geologi, få vi tillråda akademien att i allt
hufvudsakligt, tillstyrka de bäg^e styrelsernas förslag.

I afseende på förslagets detaljer vilja vi anföra följande.

l:o) Eu själfregistrerande vattenståndsmätare vid Sveriges Skagerraks-kust,
hvars kostnad i förslaget upptagits till 3,000 kronor, är
nödvändig för att komplettera det system af dylika observationsstationer,
som förut anordnats vid Östersjöns och Kattegats kuster. Pegeln borde
placeras å sådan ort, att de störningar, som uppstå genom oscillation
af den inom hamnområdet befintliga vattenmassan, få minsta möjliga
inflytande, samt att observationer på hydrografisk väg vid vissa tillfällen
kunna utföras på de djupare vatten lagren af hafvet i vattenståndsmätarens
omedelbara grannskap. Man har nämligen iakttagit, att samtidigt
m<*d vattenytans uppdrifning mot vår kust, t. ex. vid väsilig
storm, hafva mycket starka nivåförändringar också inträffat i de djupare
vattenlagren. Pegelstationen borde äfven förses såväl med en själfregistrerande
aneroidbarometer som med en noggrann kvicksilfverbarometer
för att kunna reducera aneroidens utslag till absoluta mått. Genom
dessa anordningar bör det nämligen blifva möjligt att vid inträffande
större störningar, t. ex. vid cykloner, samtidigt registrera oscillationerna
i atmosfären och hafvets olika nivåer.

2:o) Enligt det föreliggande förslaget skola grundvattnets bildning,
förekomst och afrinnande genom grundvattenslrömmarna göras
till föremål för undersökning dels experimentellt vid en fysikalisk-hydrografisk
försöksstation enligt den metod, som för hundra år sedan angafs
och användes af Dalton, dels genom topografiska och geologiska arbeten
inom de särskilda vattenområdena. Dessa undersökningar äro
utan tvifvel förenade med rätt betydande svårigheter, men den viktiga
roll, som grundvattnet spelar vid mätningen af de naturliga vattendragen,
och dess starka inverkan på begränsningen af vattenståndets
och vattenmängdens växlingar göra dem oeftergifliga. Såsom en detalj
af särskild! intresse tillåta vi oss framhålla det beroende, i hvilket
grundvattenståndet i närheten af hafskusten eller de större sjöarnas
stränder måste stå till det samtidigt förekommande vattenståndet i

35

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

liafvet eller i sjön. För iakttagande häraf synes det oss lämpligt, att
en rörbrunn för grundvattnets observerande anlägges vid några för
detta ändamål utvalda observationsstationer, exempelvis vid kusten af
Bohuslän, vid Kalmarsund, vid Vänern, Mälaren och Storsjön. Säkerligen
kunna också dessa rörbrunnar för eu obetydlig kostnad förses
med en själfregistrerande vattenståndsmätare af enkel konstruktion.

3:o) Rörande den föreslagna fysikalisk-hydrografiska försöksstationen
hafva vi känt oss i viss mån tveksamma om lämpligheten af
dess periodvis förekommande förflyttningar till olika delar af landet.
Det vill synas oss, som om de experimentala undersökningarna vid denna
station endast skulle vinna på att utföras på eu fast och lämpligt vald
plats, där stationen småningom, i mån af vunnen erfarenhet, kunde allt
bättre utrustas för sitt ändamål. Men vi hålla före, att försöksstationens
verksamhet i alla händelser bör kompletteras med experimentala undersökningar
i olika delar af landet, i sammanhang med de redan omnämnda
topografiska och geologiska arbetena inom de särskilda vattenområdena.

4:o) Hvad den maritima hydrografien beträffar, erinra vi, att
den internationella undersökning af de nordiska hafven, som nu förestår,
endast skall gälla de öppna hafven och innanhafven, hvaremot
kustregionen, fjordarna o. s. v. skola undersökas af hvarje lands hydrografiska
institutioner. Denna uppgift, hvilken hittills fyllts genom
nautisk-meteorologiska byråns och hydrografiska kommissionens verksamhet,
kommer hädanefter med hydrografiska kommissionens upphörande
att uteslutande hvila på nautisk-meteorologiska byrån. Från
denna uppfattning hafva äfven de båda styrelserna utgått och vi instämma
i deras förslag, att ett antal exakta instrument af nyare konstruktion
inköpes och fördelas på de viktigaste observationsplatserna. Men
därjämte hålla vi före, att äfven Stockholms och Göteborgs löfsångare
borde förses med lämpliga apparater för vattenprofs upptagande vid
tiderna för de internationella undersökningsterminerna.

5:o) Under de senare åren hafva på initiativ af dels professor
Forel i Genf dels svenska hydrografiska kommissionen och finska vetenskapssocieteten
hydrografiska djuplodningar i Europas stora insjöar
börjat anställas vid samma tider, då de internationella hafsundersökningarna
utföras. Vi anse, att de nu föreslagna lödningarna i tre af
våra största sjöar, Vänern, Vättern och Storsjön, böra ställas i samband
med denna internationella undersökning, hvilken företages hufvudsakligen
i klimatologiskt intresse och utföres efter för densamma gällande
regler.

36

Hushåll ningssäll skapens ombud.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

'' 6:o) _ Slutligen få vi tillråda akademien att lämna sitt förord åt
öfveringenjör Roséns reservation, enligt hvilken i styrelsen för de
blifvande hydrografiska undersökningarna äfven skulle insättas en nionde
medlem, utsedd af tekniska högskolans styrelse.»

Vidare hafva yttranden öfver förslaget afgifvits af hushållningssällskapens
ombud den 9 november 190 L och af vattenfallskommittén
den 22 april 1902.

Det af hushållningssällskapens ombud afgifna yttrandet innehåller
hufvudsakligen följande.

Det förslag till plan för verkställande af hydrografiska undersökningar
inom landet, hvaröfver yttrande af ombuden infordrats, vore
visserligen omfattande, men syntes dock icke kunna inskränkas, om det
afsedda målet skulle kunna vinnas.

Det samarbete mellan den nya och två äldre institutioner, som
förslaget förutsatte, torde vara nödvändigt och lämpligt — såsom öfvergångsform
till en enhetlig institution, om och när erfarenheten skulle
visa en sådan behöflig, men, för att samarbetet skulle blifva fruktbärande,
syntes detaljerade bestämmelser härför, i den mån de vore behöfliga,
böra af Kungl. Maj:t utfärdas.

De kostnader förslaget angåfve vore visserligen afsevärda, men
då det gällde landets hufvudnäringar, och en ej ringa del af landets
nationalförmögenhet läge i dess rikedom på vattenkraft och vattenvägar,
och då ett rationellt tillgodogörande af denna och därmed den svenska
industriens utveckling till stor del vore beroende på en så vidt möjligt
fullständig kännedom om landets hydrografiska förhållanden och om
bästa sättet för dessa naturförmåners tillvaratagande, syntes det ombuden
otvifvelaktigt, att de nedlagda kostnaderna skulle komma att
lämna full ersättning och god vinst, såväl för vetenskapen genom det
stöd denna skulle erhålla för vidare forskningar rörande meteorologien
och hydrografi, jordens fysik, klimat m. in., som äfven för de praktiska
intressena genom den ökade säkerhet, som en fullständig kännedom
om de hydrografiska förhållandena skulle lämna vid behandling af de
betydelsefulla frågorna om jordbrukets, industriens och kommunikationsväsendets
utveckling och förkofran.

Bristen på fullständig kännedom i dessa hänseenden hade föranledt
stora olägenheter och hinder såväl vid planers uppgörande för olika
slag af vattenbyggnader som vid deras utförande. Den svenska vattenbyggaren
saknade nämligen ofta den nödvändiga grund för sina beräkningar,
som i andra kulturländer stode hans utländska kolleger till
buds i form af under lång tid genomförda hydrografiska undersök -

37

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

ningar. Han måste sålunda nöja sig med att använda observationer
och formler från kontinenten, hvilka i ett högnordiskt land ej alltid
vore tillämpliga, hvaraf åter stundom måste följa kännbara förluster
och misstag, som i längden afskräckte företagsamheten.

Sådana exempel kunde hämtas icke blott från afdiknings-, aftappnings-
och invallningsföretag, som ej motsvarat därå ställda anspråk
eller medfört onödigt stora kostnader eller ej kunnat tillåtas, emedan
de utan skäl förmenats medföra skada för andra intressen, utan äfven
från anläggningar af vattenverk, som än väckt rättstvister, för hvilkas
bedömande saknats material för nödiga hydrotekniska utredningar, än
anordnats i olämpligt förhållande till vattenkraften, än åter icke medfört
det gagn som vederbort, om man känt lagarna för utjämning af
kraftkällans variationer, allt föranledande misshushållning med en naturkraft,
som ständigt vunne ökad ekonomisk betydelse.

Om än dessa kännbara bristers afhjälpande måste medföra kostnader,
ansåge ombuden likväl, att dessa, såsom utgifna för erhållande
af en fullständig kännedom om ett bland de kraftigaste medlen för
landets ekonomiska själfständighet, fullt uppvägdes af de fördelar, som
därmed komme att vinnas.

Endast i afseende på sammansättningen af styrelsen för den
»hydrografiska byrån» hade ombuden ansett sig böra framställa en anmärkning,
nämligen att det syntes lämpligt, att i denna styrelse insattes
en representant för vattenverksindustrien, utsedd af tekniska högskolans
styrelse, på sätt vid ärendets utredning en reservant och vetenskapsakademien
ifrågasatt.

Med stöd af hvad sålunda blifvit anfördt, hade ombuden funnit
sig böra uttala den mening, att de föreslagna hydrografiska undersökningarna
vore synnerligen af behofvet påkallade och af stor betydelse
såväl i rent vetenskapligt som i praktiskt-ekonomiskt hänseende samt
därför förtjänta att fortast möjligt bringas till utförande.

Vattenfallskommittén anförde hufvudsakligen följande.

Kommittén ville i likhet med de myndigheter och korporationer,
hvilkas yttranden inhämtats, lifligt tillstyrka, att de hydrografiska undersökningarna
ordnades så vidt möjligt i den omfattning, som af väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen samt landtbruksstyrelsen föreslagits, äfvensom att
hvarje för hydrografi^ nödvändig ökning eller utvidgning af de meteorologiska
stationerna måtte komma till stånd, men tilläte sig att förorda några
mindre förändringar rörande organisationen af den hydrografiska byrån.

Det blefve denna nya institution, som skulle utreda vårt lands
ännu så dunkla hydrografi; på den komme det väsentliga ansvaret att

V attenf allskommittén.

38

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

hvila för det sätt, hvarpå uppgiften förr eller senare blefve löst. Med
hänsyn till vårt lands geologiska och topografiska skaplynne samt till
de redan kända hydrografiska dragen hade man allt skäl att ställa stora
anspråk på de blifvande resultaten och att hysa den förhoppningen, att
fäderneslandet äfven i detta hänseende en gång skulle häfda en bland
de främsta platserna i kulturstaternas led. Men då måste ock allt arbetet
ordnas och ledas omedelbart från den hydrografiska byrån.

Utan att inlåta sig på några detaljer rörande arbetssättet, kunde
man förutse, att jämte de mera sporadiska och tillfälliga undersökningar,
som tidt och ofta blefve nödvändiga för särskilda omständigheter och
företag, byråns väsentliga arbeten komme att planläggas rent systematiskt,
så att de komme att omfatta vissa hydrografiska hufvudregioner
med sträng hänsyn till vårt lands växlande yttre och inre naturbeskaffenhet.

Vid dessa systematiska arbeten skulle med all sannolikhet äfven
experimentella undersökningar inom skilda delar af landet ej sällan
blifva nödvändiga för att möjliggöra säkra svar på en mängd frågor.
I hvad mån dessa experiment borde — för att erhålla praktiskt värde —
ordnas enligt den i styrelsernas utlåtande omnämuda, af engelsmannen
Dalton anvisade metoden, eller mera själfständigt med full hänsyn till de
inom skilda trakter af vårt land förekommande naturliga och orubbade
geologiska sektionerna, kunde här lämnas å sido. De måste dock alltid,
äfven om de ej behöfde utföras i större skala, blifva så integrerande
moment uti hydrografiska byråns uppgift, att de ej lämpligen kunde
skiljas därifrån och förläggas under en delvis fristående institution.

På grund häraf hemställde kommittén, att styrelsernas förslag i
hvad det afsåge inrättandet af en särskild fysikalisk-hydrografisk försöksstation
ej måtte vinna nådigt afseende samt att de i kostnadsberäkningen
upptagna beloppen för denna institution måtte enligt sin natur fördelas
mellan den hydrografiska byrån och de meteorologiska stationerna.

Rörande hydrografiska byråns styrelse, chef och öfriga personal
tilläte sig kommittén att göra några erinringar.

Man torde kunna hysa tvifvel om den praktiska nyttan och nödvändigheten
af anordningen att ställa byrån under en särskild styrelse
med så detaljerad uppgift, som förslaget angåfve, och man syntes väl
ock kunna tänka sig den hydrografiska byrån förlagd direkt under
Kungl. Maj:t i jordbruksdepartementet. Kommittén ville dock ej bestämdt
uttala någon från förslaget afvikande mening härom annat än i
så måtto, att, om en sådan styrelse ansåges önskvärd och nödig, dess
verksamhet måtte begränsas till granskningen af de årliga arbets -

39

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

planerna för såväl de maritima som de terrestra hydrografiska undersökningarna
och de särskildt för hydrografi anordnade meteorologiska
observationerna, samt att under denna förutsättning densamma måtte så
till vida ökas, att utom de föreslagna personerna jämväl cheferna för
Sveriges geologiska undersökning, meteorologiska centralanstalten samt
den hydrografiska byrån blefve ledamöter däri. Den komme då att
bestå af 12 personer, men torde kunna vara vid sina sammanträden
beslutmässig om halfva antalet vore närvarande.

Genom nyss föreslagna inskränkning i styrelsens uppgift och.
ändring i dess sammansättning finge institutionens chef väsentligen
ökad själfständighet och myndighet. Hydrografiska byråns viktiga uppgift
ställde onekligen stora kraf på chefens såväl förmåga af objektiv
vetenskaplig forskning och klara blick för det praktiska lifvets fordringar
som ock på hans kunskaper och vyer inom de hydrografiska vetenskaperna,
i all synnerhet geologien. Också hade man i det föreliggande
förslaget ingalunda förbisett geologiens intima samhörighet och oundgängliga
nödvändighet för lösningen af den terrestra hydrografiens uppgifter.
Men i följd af vårt lands vidd och växlande natur hade det
officiella geologiska detaljarbetet ännu efter 44 år knappt öfvergått
1/3 af riket, hvadan landets beskaffenhet både på ytan och djupet ej
ens vore i hufvudsak känd. Det finge också ej förbises att, hur mycken
och allmänt erkänd nytta man vid hydrografiska arbeten än hade af
de geologiska kartorna, där sådana funnes utgifna, det dock ej varit
Sveriges geologiska undersöknings uppgift att utreda och bearbeta
landets geologi från denna synpunkt, hvadan såväl kartorna som bladbeskrifningarna
ej kunde lämna det bästa möjliga stöd, som geologien
skulle kunnat gifva, åt hydrografien. Under dessa förhållanden skulle
de geologiska kompletteringsarbetena, som styrelsernas förslag funne
oundgängliga, komma att trycka sin prägel på hydrografiska byråns
hela framtida verksamhet, och lösningen af hydrografiska byråns uppgift
i väsentlig mån blifva beroende särskildt på chefens praktiskt
geologiska vyer och insikter.

Om därför å ena sidan i afseende på kompetensen till chefsbefattningen
ingen afprutning kunde göras i den vetenskapliga kapaciteten,
syntes det dock å andra sidan kunna ifrågasättas, huruvida det vore
lämpligt att, på sätt som skett i styrelsernas förslag, särskildt betona
fordringarna på den mera fackmässiga ingenjörsutbildningen. Kommittén
ansåge däremot för sin del, att i fråga om chefens uppgift borde gälla
följande bestämmelser: »I hydrografiska byrån utöfvas chefskapet af en
föreståndare, som ådagalagt vidt omfattande kunskaper och praktisk

Hushållningssällskapens
ombud
med förnyad
framställning.

Departe ments chefens yttrande.

40 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

erfarenhet inom de hydrografiska vetenskaperna och som ägnar sin
odelade arbetskraft åt de hydrografiska undersökningarna dels genom
sjelfständigt vetenskapligt tekniskt arbete dels genom öfvervakande
och ledning af det arbete, som vid byrån eller vid fältarbetena utföres
af dess öfriga tjänstemän med biträden samt af de under byrån lydande
observatörerna och stationerna i landet.» Chefen syntes böra i afseende
på löneförmåner jämnställas med öfverdirektör.

För byråingenjörerna syntes kompetensfordringarna böra utgöras
af ådagalagda tillräckliga kunskaper i teoretisk och praktisk hydrografi,
vattenbyggnadslära och geologi.

Rörande styrelsernas kostnadsberäkningar ansåge sig kommittén
icke böra gorå någon vidare erinran än hvad som skett i fråga om
den fysikalisk-hydrografiska försöksstationen. Den höjning i chefens
lön, som blefve en följd af den föreslagna ändringen i hans ställning,
motvägdes af minskade omkostnader genom de experimentella undersökningarnas
förläggande under hydrografiska byrån. Det syntes kommittén
välbetänkt att ej från början ordna arbetena i alltför extensiv
omfattning eller att anställa en talrikare fast personal. Dessutom vore
det sannolikt, att viktiga bidrag till landets hydrografiska utforskande
skulle kunna erhållas genom att byrån sattes i stånd att med lämpliga
anslag understödja unga stipendiater, som gjort sig bemärkta genom
duglighet och lefvande intresse för dessa ämnen, och särskildt syntes
en väsentlig del af de intressanta arbetena inom landets mera svårtillgängliga
områden med fördel kunna utföras på detta sätt.

Slutligen hafva hushållningssällskapens ombud den 10 november
1905 hos Kungl. Maj:t gjort framställning om vidtagande af åtgärder
för att styrelsernas förslag inom en snar framtid måtte bringas till
utförande.

Det synes mig af den utredning, för hvilken jag ofvan redogjort,
med otvetydighet framgå, att frågan om ett ändamålsenligt ordnande
åt vårt lands hydrografiska undersökning är af beskaffenhet att med
det snaraste kräfva sin lösning. Bortsedt från det rent vetenskapliga
intresse en sådan undersökning har, torde det vara uppenbart,
att en fullt tillförlitlig kännedom om vårt lands hydrografiska förhållanden
är nödvändig för att den nationalrikedom, som vi äga uti våra vattenfall,
skall blifva fullt utnyttjad. Vid beräknande af vattenkraft för ett
industriellt företag måste man nämligen i regel utgå därifrån, att ett
visst minimum af kraft alltid finnes att tillgå. I brist på fullt tillfreds -

41

Kung!. May.ts Nåd. Proposition N:o 2.

ställande utredning i detta afseende — och en dylik utredning lärer i
de flesta fall icke vara möjlig utan ingående hydrografiska undersökningar
— blifver man nödsakad att antaga detta minimum vara mindre
än det säkerligen i mäuga fall är. Ett systematiskt användande af
våra rika vattenkrafter fordrar därför anordnande af de hydografiska
undersökningar, som i detta ärende ifrågasatts.

En särskild anledning för statsmakterna att icke längre dröja med
ett försök till lösning af den föreliggande frågan synes mig ligga
däri, att, såsom jag i annat sammanhang torde få tillfälle att närmare
utveckla, tiden torde vara inne att göra något för att söka vinna ett bättre
tillgodogörande af de icke obetydliga vattenkrafter, hvilka tillhöra den
svenska staten och som nu till största delen bortrinna utan nytta. Jag
kan härvid särskildt framhålla svårigheten att icke säga omöjligheten
af att rättvist afväga de afgifter, som vid utarrendering af staten tillhöriga
vattenfall böra fordras, om man saknar förutsättningar för att
något så när tillförlitligt beräkna storleken af den vid de särskilda fallen
påräkneliga vattenkraften. Eu annan anledning att nu taga frågan
om ordnandet af vårt lands hydrografiska undersökning under ompröfning
torde föreligga däruti att, enligt hvad jag har mig bekant, frågan
om användande af elektrisk kraft för statsbanornas räkning allt mer
börjar komma öfver de förberedande försökens stadium. Huru viktig en
noggrann kännedom är om den beräkneliga vattenmängden i de vattendrag,
hvarifrån kraften en gång skall hämtas, om verkligen eu öfvergång
till elektrisk drift i större utsträckning skall kunna vågas, torde
icke behöfva mer än påpekas.

Det är vidare att märka, att det ej allenast är för ett rätt tillgodogörande
af vattenkraften, som behofvet af kännedom om de hydrografiska
förhållandena gör sig faktiskt gällande. Samma behof framträder
t. ex. vid hvarje tillfälle, då fråga är om ett tillgodogörande af
det öfver eller under jorden framrinnande vattnet för tillgodoseende
af en orts vattenbehof. Jag kan i detta sammanhang bland aunat erinra
om hurusom stora mängder vatten framrinna i en del af våra svenska
rullsten såsar, utan att dessa förekomster ännu på långt när äro fullt
kända.

Slutligen är en noggrann kännedom om vattenförhållandena en
oafvislig nödvändighet jämväl för den s. k. defensiva företagsamheten.

Visserligen har vattenfallskommittén för fullgörande af sitt uppdrag
låtit verkställa en del vatteuståndsmätningar inom de olika flodsystemen
och därför anordnat ett större antal stationer, hvilkas verkBih.
till Biksd. Prof. 1907. 1 Samt. 1 Afd. 2 Häft. 6

42

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

samhet, efter det kommittén slutat sina arbeten, fortsatts under öfverinseende
af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen med tillhjälp af ett
af Riksdagen för hvarje år anvisadt extra anslag af 2,000 kronor,
men att dessa vattenståndsiakttagelser, ehuru lämnande ett värdefullt
material för en blifvande utredning om de hydrografiska förhållandena,
icke på långt när motsvara de kraf på kännedom om dessa förhållanden,
som den moderna vattentekniken uppställer, torde vara uppenbart och
har äfven framhållits af kommittén i dess den 17 mars 1903 med
kommitténs betänkande till Kungl. Maj:t aflåtna skrifvelse.

I detta sammanhang torde det äfven tillåtas mig erinra, att de
flesta moderna kulturstater med något så när riklig tillgång på rinnande
vatten sedan åtskilliga år tillbaka och med icke obetydliga uppoffringar
af arbete och penningar sökt vinna kännedom om sina hydrografiska
förhållanden. Sålunda äro enligt de upplysningar, som stått mig
till buds, omfattande hydrografiska undersökningar anordnade i Norge,
Preussen, Baden, Wurtemberg, Bayern, Holland, Österrike, Ungern,
Schweiz, Frankrike, Italien och Nordamerikas Förenta stater. De
kostnader, som härpå offras, äro ej heller obetydliga. Så t. ex. är i
Norge till hydrografiska undersökningar för budgetåret 1906—1907
anvisadt ett sammanlagt belopp af 44,000 kronor, som för nästa budgetår
föreslagits ökadt till 55,700 kronor. Schweiz offrar årligen i
statsanslag öfver 70,000 francs för ifrågavarande ändamål, hvartill
komma de säkerligen icke obetydliga belopp, med hvilka de särskilda
kantonerna bidraga. De sistnämnda bestrida nämligen alla utgifter för
observationsstationer och största delen af utgifterna för handtlangning.
Den bayerska hydrotekniska byråns stat uppgick år 1905 till 81,000
mark. Staten för Österrikes hydrografiska byrå uppgår till omkring
250,000 österrikiska kronor om året o. s. v.

Då jag alltså trott mig böra hemställa till Kungl. Maj:t
att för Riksdagen framlägga förslag till den hydrografiska undersökningens
ordnande, har jag ansett åt densamma höra gifvas ungefär den
omfattning, som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt landtbruksstyrelsen
i sitt förslag af den 19 december 1900 angifvit. Skall en sådan
undersökning företagas, bör den nämligen enligt min uppfattning anordnas
i så stor utsträckning, att resultatet blir såväl i erforderlig grad
fullständigt som såvidt möjligt tillförlitligt.

Emellertid skulle enligt styrelsernas förslag den hydrografiska
undersökningen äfven omfatta vissa maritima förhållanden och i denna
del ordnas och ledas, icke af den föreslagna hydrografiska byrån, utan af
nautisk-meteorologiska byrån, till hvilken äfven observatörernas rapporter
skulle insändas för bearbetning i sådan form, att de lämpade sig för

43

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

offentliggörande. Hvilken den hydrografiska byråns befattning med dessa
maritima specialundersökningar skulle blifva, angifves ej tydligt i förslaget.
Troligen bär den väl emellertid tänkts inskränkt därtill, att
planen äfven för nu ifrågavarande undersökningar skulle uppgöras i
samband med uppgörandet af planen för den hydrografiska undersökningen
i öfrigt, och att resultatet af desamma skulle stå till byråns förfogande
i den mån det behöfde anlitas för byråns egentliga verksamhet.
Emellertid visar motiveringen till förslaget, att ifrågavarande undersökningar
hufvudsakligen skulle afse vinnandet af ett från byråns öfriga
verksamhet alldeles fristående mål, nämligen lösningen af en del särskildt
för sjöfart, fiske, farledsrensningar och hamnbyggnader viktiga frågor om
hafsströmmarna m. m. Och det framhålles uttryckligen i styrelsernas
yttrande, att en stor del af dessa frågor redan äro föremål för bearbetning
på andra håll, så att förslaget i denna del endast afser en för väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens ämbetsverksamhet betydelsefull komplettering
af nautisk-meteorologiska byråns nuvarande verksamhet. Vid detta
förhållande och då de maritima undersökningar, som sålunda skulle
återstå att ordna, mycket väl kunna utföras för sig, samt resultatet af
desamma ju i hvarje fall skulle blifva tillgängligt i tryck, synes det
mig, som om hvad styrelserna i denna del hemställt af mig skulle
kunna lämnas å sido, och jag styrkes ytterligare i denna min uppfattning
af den omständigheten, att en del af hvad styrelserna i fråga om
den maritima hydrografi hemställt, enligt hvad jag har mig bekant,
redan är iakttaget i ett på beredning inom sjöförsvarsdepartementet
beroende förslag till omorganisation af den nautisk-meteorologiska byrän.

A andra sidan torde styrelserna, såsom också påpekas i vattenfallskommitténs
förberörda yttrande, allt för litet hafva beaktat betydelsen
af att våra vattenförhållanden undersökas äfven från hydrogeologisk synpunkt,
ehuru detta är af särskild vikt, då det gäller att ställa ett lands
vattentillgångar i det praktiska lifvets tjänst. Visserligen heter det i förslaget,
att chefen för byrån skall äga tillräckliga kunskaper i geologi och
att å byråingenjörerna böra ställas i hufvudsak samma kompetensfordringar
som å chefen. Af styrelsernas motivering framgår emellertid,
att de tänkt sig byråns hydrogeologiska verksamhet inskränkt till ett
föga omfattande kompletteringsarbete. Att man ej kan stanna härvid,
torde dock framgå vid beaktande af de uppgifter hydrogeologien har
att fylla. Det är ingalunda fallet att denna vetenskap, såsom styrelserna
synas anse, är inskränkt till att hufvudsakligast lämna material för
bestämmandet af befintliga vattendelares läge och byggnad. Dess medverkan
fordras äfven i andra hänseenden. Sålunda har den att utreda
den fasta berggrundens motståndskraft gent emot det rinnande vattnets

44

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 2.

angrepp, särskildt i vattenfallen. Kännedomen härom är, såsom ock
vattenfallskommittén i sitt betänkande framhållit, af särskild betydelse
vid fråga om dammanläggningar, hvarvid en noggrann undersökning
af grundens geologiska beskaffenhet är af synnerligen stor betydelse.
Det har funnits fall, då det genom geologisk undersökning visat sig,
att en i och för sig jämförelsevis billig dammanläggning med all säkerhet
i framtiden skulle komma att vålla stora utskärningar, hvilka i sin
ordning måste framkalla antingen ett genombrott eller, för att hindra
detta, vidsträckta förstärkningsarbeten vida mer dyrbara än de från
början beräknade dammbyggnaderna. Ett annat område, där hydrogeologien
har en viktig uppgift att fylla, är vid slitandet af rättstvister
angående vattenförhållanden. Hydrogeologen kan mången gång
med mycket större säkerhet än något vittne angifva, hurudana vattenförhållandena
i en sjö eller ett vattendrag varit i gångna tider och
tidpunkten för inträdda förändringar. Slutligen höra undersökningarna
af grundvattnets cirkulation och de lösa jordlagrens genomsläppningsförmåga
till de för det praktiska lifvet viktiga frågor, på hvilka den
hydrogeologiska vetenskapen är bäst ägnad att gifva svar.

Jag anser mig således i detta hänseende böra i princip ställa mig
på samma ståndpunkt som vattenfallskommittén, ehuru jag, såsom jag
strax får tillfälle att närmare angifva, i fråga om sättet att tillvarataga
de hydrogeologiska intressena anser mig i mitt förslag böra gå
längre än kommittén.

I fråga om utförandet af den hydrografiska undersökningen är jag
först och främst ense med styrelserna därutinnan, att själfva planläggningen
af densamma och sammanfattandet af dess resultat böra verkställas
af en särskildt för ändamålet inrättad institution. Likaledes är
jag af samma mening som styrelserna därom, att de erforderliga meteorologiska
iakttagelserna i egentlig mening böra kunna ställas under närmaste
ledning och kontroll af meteorologiska centralanstalten. Hvad den hydrogeologiska
delen af undersökningarna angår, tror jag däremot, såsom
nämnts, att man ej bör stanna vid hvad hittills föreslagits. Enligt hvad
jag från sakkunnigt håll erfarit, äro nämligen dessa undersökningar af
den mångskiftande art, att det torde vara omöjligt att finna en person,
som hos sig förenar kompetens att verkställa dem alla. Långt mindre
kan en sådan kompetens förväntas hos personer, hvilkas egentliga verksamhetsfält
är den rena hydrografien, såsom enligt styrelsernas förslag
skulle vara fallet med föreståndaren för den hydrografiska byrån och byråingenjörerna.
De hydrogeologiska specialundersökningarna måste, om
de skola verkställas på ett tillfredsställande sätt, fördelas på ett större
antal personer, så att hvar och en af dem får på sin lott det särskilda

45

Kungl■ Majds Nåd. Proposition N:o 2.

undersökningsområde, där han är mest hemmastadd. Å andra sidan blir
emellertid följden af en sådan uppdelning, att ingen af de personer, som
för ändamålet skulle komma att användas, blefve på långt när fullt
upptagen af den anpart af undersökningarna, som han skulle få på sin
lott. Vid dessa förhållanden synes det mig som om de hydrogeologiska
specialundersökningarna lämpligen böra utbrytas från de öfriga och
förläggas till den institution, som ensam förfogar öfver sådana arbetskrafter,
att den kan på ett tillfredsställande sätt utföra hvad som fordras,
nämligen Sveriges geologiska undersökning. Nuvarande chefen för
denna har också på förfrågan förklarat sig kunna utan tillökning i
ämbetsverkets fasta arbetskraft er så ordna dess arbete, att det blefve
i stånd att öfvertaga jämväl de hydrogeologiska undersökningarna, om
än därför skulle fordras eu mindre tillökning i det för närvarande till
upprätthållande af ämbetsverkets verksamhet utgående anslaget. Att
en sådan anordning förutsätter ett intimt samarbete mellan den geologiska
undersökningen och den nya hydrografiska institutionen, är
själfklart.

Under förutsättning att hvad jag nu föreslagit angående de hydrogeologiska
specialundersökningarnas förläggande under den geologiska
undersökningen vinner bifall, torde någon särskild fysikalisk-hydrografisk
station icke blifva erforderlig. Det hufvudsakliga ändamålet med denna
station skulle ju vara att vinna kännedom om det sätt, hvarpå olika slag
af mark under varierande förhållanden upptaga, kvarhålla och genom afdunstning
eller strömmar (grundvattens såväl som öppna) afgifva
den fallna nederbörden, eller till stor de! samma fråga, som, på sätt
förut framhållits, utgör ett af de hufvudsakligaste föremålen för den
hydrogeologiska vetenskapen. I och med dennas bättre tillgodoseende
torde man alltså, åtminstone tills vidare, kunna lämna å sido de experimentella
undersökningar, för hvilkas utförande stationen skulle inrättas.
Och skulle i en framtid dylika undersökningar befinnas önskvärda, synas
de i hvarje fall, såsom vattenfallskommittén påpekat, mycket väl kuuna
utföras vid själfva den hydrografiska institutionen.

Enligt landbruksstyrelsens första förslag skulle den hydrografiska
undersökningen öfvervakas och ledas af landtbruksstyrelsen, under det
att i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens samt landtbruksstyrelsens gemensamma
förslag denna ståndpunkt öfvergifvits och i stället föreslagits
inrättandet af en fristående institution, en hydrografisk byrå, som, älven
om själfva samlandet af materialet i vissa hänseenden skulle förmedlas
af andra institutioner, skulle vara den centralpunkt, kring hvilken det
hela skulle gruppera sig. För min del har jag varit mycket tveksam,
huruvida åt den särskilda institution, som, efter hvad jag förut framhållit,

46

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

synes mig vara erforderlig, bör gifvas en så fristående ställning, som
styrelserna föreslagit, eller om den ej kunde ingå såsom en underafdelning
i något redan befintligt verk eller institution. Om än, såsom
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anmärkt, landtbruksstyrelsen, såsom
öfvervägande representerande ett af de intressen, undersökningen skulle
hafva att tillgodose, jordbruksintresset, icke skulle vara väl ägnad att
ställas i spetsen för den hydrografiska undersökningen i vårt land,
kunde det ju alltid tänkas, att något annat redan befintligt verk eller
vetenskaplig institution skulle vara lämpad därför. Säkerligen skulle
en sådan anordning medföra en viss, om än ej allt för betydlig kostnadsbesparing.

De verk och inrättningar, som härvid först och främst vore att
tänka på, vore väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, geologiska undersökningen
och meteorologiska centralanstalten. Hvad då först och
främst angår väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, som för närvarande
öfvervakar de pågående vattenståudsobservationerna vid en del af
vattenfallskommittén inrättade observationsstationer, synes det mig
emellertid, som om man genom att förlägga den hydrografiska institutionen
direkt under denna styrelse skulle utsätta sig för samma risk
som genom dess omedelbara underordnande under landtbruksstyrelsen,
den af en viss ensidighet. Särskildt synes mig väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
såsom den ock själf framhållit, af naturliga skäl icke väl
ägnad att tillvarataga de icke oviktiga vetenskapliga intressen, som
skulle vara förbundna med byråns verksamhet. Sveriges geologiska undersökning
lämpar sig visserligen, såsom jag ofvan framhållit, synnerligen
väl att öfvertaga de hydrogeologiska specialundersökningarna, men, hvad
öfriga delar af hydrografien angår, synas mig dessa ligga så pass långt
på sidan om detta ämbetsverks egentliga verksamhetsfält, att, äfven om
med någon förstärkning i undersökningens ordinarie arbetskrafter inom
densamma skulle kunna bildas en fullt kompetent hydrografisk underafdelning,
en sådan uppdelning lätteligen skulle kunna vålla en för
det mål, undersökningen framför allt har att tillgodose, ödesdiger
splittring af dess och särskildt chefens arbetskrafter. Med meteorologiska
centralanstalten måste ju, enligt hvad den förebragta utredningen
gifver vid handen, den hydrografiska institutionen alltid komma
att stå i det intimaste samarbete. Den meteorologiska centralanstalten
är emellertid en rent vetenskaplig institution och lyder såsom sådan
närmast under vetenskapsakademien. Skulle nu äfven hufvudparten af
landets hydrografiska undersökning förläggas under meteorologiska
centralanstalten, kunde det, bortsedt från de stora organisatoriska svång -

47

Kungl Maj:ts Nåd. Proposition No 2.

heter, som därvid oundvikligen skulle uppstå, lätt kunna hända, att
den praktiska sidan af hydrografien i längden icke komme till sin rätt.

Af nu anförda skäl har jag efter moget öfvervägande ansett mig
äfven i själfva organisationsfrågan böra i princip ansluta mig till
styrelsernas förslag om inrättande af en särskild fristående institution,
en hydrografisk byrå. Emellertid torde jag böra nämna, att härför synes
mig föreligga äfven ett annat, visserligen mera på sidan om själfva saken
liggande skäl. I skrifvelse den 10 maj 1904 har Riksdagen hos
Kungl. Maj:t anhållit om revision af den s. k. lukrativa vattenrätten
och därvid särskildt framhållit önskvärdheten af att äfven hos oss,
liksom det redan sker i en del främmande länder, komme att föras
en s. k. vattenbok. Jag har mig bekant, att inom den kommitté, som
tillsatts för att verkställa den begärda revisionen, man redan haft blicken
fäst på den blifvande hydrografiska byrån, såsom den institution, åt
hvilken förandet af den påtänkta vattenboken borde kunna uppdragas.
Utan att jag nu vill närmare inlåta mig på frågan om lämpligheten
häraf, anser jag mig böra framhålla, att möjligheten af en sådan anordning
enligt mitt förmenande bättre tillgodoses, om byrån från början
får en själfständig ställning, än om den inordnas under något annat
verk eller institution.

Enligt styrelsernas förslag skulle högsta ledningen af den hydrografiska
byråns arbeten utöfvas af en oaflönad styrelse, bestående af icke mindre
än åtta ledamöter; och skulle man tillmötesgå äfven de yrkanden
på ytterligare tillökning af antalet medlemmar i styrelsen, som vid
granskningen af förslaget framställts af vetenskapsakademien, hushållningssällskapens
ombud och vattenfallskommittén, skulle antalet styrelsemedlemmar
komma att uppgå till tolf. Äfven om tanken på inrättandet
af en sådan af flere personer, som representera olika af den hydrografiska
byråns arbeten beroende intressen, bestående styrelse måste medgifvas
vara i princip riktig, synes mig emellertid en så talrik styrelse som
den, hvilken sålunda ifrågasatts, — låt vara att dess befogenhet begränsas
på sätt vattenfallskommittén föreslagit — mindre tilltalande.
Ätt styrelsens talrikhet måste komma att verka tyngande på dess arbete,
synes mig nämligen klart. Härtill kommer, att enligt förslaget de
intressen, undersökningen skulle hafva att tillgodose, skulle komma
att i styrelsen representeras hvart och ett af ett flertal personer, något,
som väl torde vara alldeles öfverflödigt. Det synes mig sålunda icke
vara af behofvet påkalladt, att i styrelsen insätta de två ledamöter,
som föreslagits skola väljas af vetenskapsakademien, och den ledamot,
som enligt förslaget landtbruksakademien skulle äga att tillsätta. Snarare

48

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

synes mig förslaget om att styrelsen för tekniska högskolan skulle
äga att välja en ledamot vara värdt beaktaude, men hänsynen till
att erhålla ifrågavarande styrelse så fåtalig som möjligt talar dock
mot detta förslag. Å andra sidan synes det mig vara en brist
i den af styrelserna föreslagna sammansättningen af ifrågavarande
styrelse att icke den geologiska vetenskapen erhållit någon representant
i densamma. Jag ansluter mig i detta fall fullkomligt till
vattenfallskommitténs uppfattning därom, att chefen för Sveriges
geologiska undersökning bör vara själfskrifven medlem i styrelsen,
och detta så mycket hellre, som ju vid bifall till hvad jag förut föreslagit
en viktig del af den hydrografiska undersökningen skulle komma
att stå under hans omedelbara ledning. Af samma skäl synes mig äfven
föreståndaren för meteorologiska centralanstalten böra vara själfskrifven
såsom ledamot i den hydrografiska byråns styrelse. Vidare kan jag
icke undgå att finna det nödvändigt, att äfven föreståndaren för sjäifva
den hydrografiska byrån erhåller säte och stämma i samma styrelse.
På honom kommer ytterst att hvila ansvaret för, att den plan, efter
hvilken byråns arbeien skola fortgå, blifver genomförd på ett praktiskt
och ändamålet motsvarande sätt. Men under sådana förhållanden
bör han ock vara berättigad att deltaga i bestämmandet öfver
planen och dela ansvaret för dess beskaffenhet. Slutligen anser jag
mig böra framhålla, att, därest ett inom departementet under utarbetning
varande förslag om tillsättande af en särskild statens vattenfallsingenjör,
som bland annat skulle hafva att omhändertaga den hufvudsakliga
förberedande utredningen af ärenden rörande tillgodogörande
af statens vattenfall, skulle vinna bifall, vattenfallsingenjören synes böra
beredas plats i styrelsen för den hydrografiska byrån. Enligt förslaget
skulle äfven föreståndaren för den nautisk-meteorologiska byrån vara
själfskrifven ledamot af styrelsen. Vid det utbrytande af de maritima
undersökningarna, som jag här förut föreslagit, torde emellertid hans
själfskrifvenhet åtminstone tills vidare icke vara af omständigheterna
betingad. I anslutning till hvad jag sålunda anfört anser jag styrelsen
lämpligen kunna sammansättas af chefen för väg- och vatten byggnadsstyrelsen,
såsom ordförande, samt chefen för den geologiska undersökningen,
öfveringenjören i landtbruksstyrelsen, föreståndaren för
meteorologiska centralanstalten och föreståndaren för den hydrografiska
byrån äfvensom eventuellt vattenfallsingenjören, såsom ledamöter. Vid
en sådan sammansättning af styrelsen skulle, synes det mig, såväl de
praktiska som de teoretiska intressena blifva företrädda, på samma

49

Kungl Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

gång som man skulle undvika de betänkligheter, hvilka, enligt livad
jag förut framhållit, skulle möta mot en sådan sammansättning, som
den hvarom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt landtbruksstyrelsen
i sitt förslag hemställt, och ännu mera, mot eu sammansättning sådan
som den vattenfallskommittén föreslagit. Genom chefens för Sveriges
geologiska undersökning och föreståndarens för meteorologiska centralanstalten
medlemskap skulle äfven vara sörjdt för det nödiga samarbetet
mellan den hydrografiska byrån samt sistnämnda två institutioner.

Hvad styrelsens befogenhet angår, torde den böra begränsas till
att hufvudsakligen omfatta dels uppgörandet af plan för byråns verksamhet
såväl vid dess första organisation som därefter för hvarje år
och föreslåendet af stat för byrån, dels ock de speciella befogenheter
Kungl. Maj:t täckes uppdraga åt styrelsen i den instruktion, Kungl.
Magt kan komma att utfärda för densamma.

Den omedelbara ledningen af byråns verksamhet torde i öfverensstämmelse
med hvad styrelserna hemställt böra uppdragas åt en af
Kungl. Maj:t tillsatt föreståndare.

Utom föreståndaren skulle den hydrografiska undersökningens
ordinarie arbetskrafter komma att utgöras allenast af de föreslagna två
byråingenjörerna. Behofvet af en särskild föreståndare för de fysikaliskhydrografiska
undersökningarna skulle nämligen, till följd af hvad förut
anförts, bortfalla. Däremot komme alltid en del tillfälliga arbetskrafter
att erfordras.

Hvad angår kostnaderna för den hydrografiska undersökningen,
kommer densamma säkerligen att ställa ganska stora anspråk på statens
offervillighet. Visserligen skulle ju byråns stat, enligt hvad jag ofvan
anfört, icke komma att tyngas af några utgifter för maritima undersökningar
och ej heller af någon särskild kostnad för en fysikaliskhydrografisk
station, men dessa besparingar motvägas af ökade behof i
andra hänseenden.

Sålunda synas mig de af styrelserna beräknade aflöningarna under
nuvarande förhållanden uppenbarligen otillräckliga för att åt byrån förvärfva
behörigen kvalificerade arbetskrafter. Jag tänker härvid i första
hand på den för föreståndaren föreslagna aflöningen. Enligt förslaget
skulle af honom fordras ådagalagda tillräckliga kunskaper i teoretisk och
praktisk hydrografi, i vatteubyggnadslära samt i geologi. Han skulle
således vara både vetenskapsman och ingenjör och i båda hänseendena
Bih. till Riksd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 2 Höft. 7

50 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

stå på höjden af sin tids bildning. För en ingenjör med den större
erfarenhet, som här skulle fordras, och med framstående egenskaper
i öfrigt bjuder emellertid det praktiska lifvet stora möjligheter till
högre inkomst än den föreslagna lönen, som ju till att börja med icke
skulle uppgå till mer än 6,400 kronor. Några vidare tillfällen till
biförtjänster kommer uppenbarligen icke loreståndarplatsen att lämna.
Men äfven om man, såsom ock vattenfallskommittén ifrågasatt, ville
till största delen efterskänka fordringarna på ingenjörskompetensen —
något som väl i hvarje fall vid platsens första tillsättande blir nödigt,
då det icke torde vara möjligt att för densamma finna någon ingenjör,
som haft tillfälle att ägna så mycken tid åt hydrografien, att han äfven
på detta område fyller måttet — och man i stället ville lägga liufvudvikten
på den rena hydrografutbildningen, synes det mig starkt kunna
ifrågasättas, om för den föreslagna aflöningen ens någon på detta område
fullt kompetent person skall kunna erhållas till föreståndarplatsen
än mindre kvarhållas å densamma. Det senare är emellertid nödvändigt
för bevarande af kontinuiteten i arbetet, och detta så mycket mer som,
enligt hvad jag längre fram får tillfälle att ytterligare framhålla, säkerligen
de underordnade arbetskrafterna komma att ganska ofta ombytas. För den
vetenskapligt bildade hydrografen torde emellertid, om ej lönen sättes
desto högre, den akademiska banan, redan med de existensvillkor den
numera erbjuder, alltid komma att hägra såsom slutmålet. Eu ordinarie
professor uppbär ju för närvarande en begynnelselön af 6,000 och en slutlön
af 7,000 kronor, d. v. s. i stort sedt endast obetydligt sämre aflöning
än föreståndaren skulle komma att uppbära. Den akademiske läraren har
emellertid alltid utsikt till en eller annan extra förtjänst, och, framför
allt, han är ordinarie tjänsteman med ty åtföljande pensionsrätt. Ställningen
af ordinarie ämbetsman skulle emellertid, enligt hvad jag anser
mig böra föreslå, åtminstone till en början, ej tillkomma föreståndaren för
den hydrografiska byrån. I motiveringen till sitt första förslag anförde,
som nämndt, landtbruksstyrelsen, att under förutsättning af den då föreslagna
organisationens genomförande den hydrografiska undersökningen
syntes böra kunna genomföras under en tid af omkring 20 år, och
äfven om man måste gifva väg- och vattenbyggnadsstyrelsen rätt i
dess förmodan, att den sålunda beräknade tiden är för kort och att äfven
efter genomförandet af den föreslagna undersökningsplanen behofvet af
vissa mera permanenta undersökningar kommer att kvarstå, är det ju alltid
att antaga, att man inom en begränsad tid måste i större eller mindre mån
omorganisera det hela. Under sådana förhållanden anser jag emellertid
blifvande anslag till den hydrografiska undersökningen tillsvidare, såsom

51

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

fallet, hittills varit med anslaget till den geologiska undersökningen,
höra uppföras å extra stat. Då nu äfven i andra hänseenden den blifvande
föreståndarens ställning erbjuder ganska många jämförelsepunkter med
chefens för Sveriges geologiska undersökning, särskild! i fråga om arbetets
art och den vetenskapliga kompetens, det förutsätter, bär jag ansett dem
båda böra likställas äfven i fråga om aflöning. Arfvode! till chefen för den
geologiska undersökningen utgår för närvarande med 7,000 kronor, hvilket
med andra ord vill säga, att han är jämnställd med öfverdirektörer och
andra chefer för mindre ämbetsverk i allmänhet. Samma arfvode
anser jag minst böra tillkomma äfven föreståndaren för hydrografiska
byrån. Jag ansluter mig således härutinnan till den af vattenfallskommittén
uttalade uppfattningen. Emellertid pågå, som bekant, arbeten
på en omreglering af lönerna för de förvaltande ämbetsverkens personal
och i sammanhang härmed torde äfven medellönen för cheferna för de
mindre verken komma att höjas. Af en sådan höjning synes mig, då
regleringen eu gång börjar genomföras, äfven föreståndaren för hydrografiska
byrån böra komma i åtnjutande. Jag anser mig alltså böra
föreslå, att arfvodet åt föreståndaren för den hydrografiska byrån
för närvarande bestämmes till 7,000 kronor.

Utom föreståndaren skulle enligt styrelsernas förslag byråns fasta
personal bestå af två byråingenjörer med en begynnelselön af 3,500
kronor, som efter 5 år skulle kunna höjas med 500 kronor och efter
10 år med ytterligare 500 kronor. På dessa byråingenjörer skulle ställas
hufvudsakligen samma kompetensfordringar som på föreståndaren. Äfven
de för byråingenjörerna beräknade aflöningarna torde under nuvarande förhållanden
få anses för lågt tilltagna, särskildt som, därest, på sätt jag
förut ifrågasatt, vissa eftergifter åtminstone till en början måste göras
ifråga om ingenjörskompetensen hos föreståndaren, krafvet på sådan
kompetens hos byråingenjörerna desto strängare måste fasthållas. Af
dessa synes en böra vara företrädesvis utbildad i vattenbyggnadskonst
och den andre i de till landtbruksingenjörernas verksamhet hörande
ämnen. En duglig vattenbyggnadsingenjör kan emellertid inom kort tid
efter aflagd ingenjörsexamen i det praktiska lifvet påräkna afsevärdt
högre inkomst och äfven på landtbruksingenjörsbanan torde inkomsten
af praktisk verksamhet ganska snart stiga till högre belopp än den
föreslagna lönen. Enligt de uppgifter, som lämnats mig, lära de äldre
landtbruksstipendiaterna, åtminstone efter en ifrågasatt arfvodesförbättring,
hvartill jag i annat sammanhang torde få återkomma, kunna
påräkna en medelinkomst af mellan 4,000 och 5,000 kronor om året.
Med den föreslagna aflöningen för byråingenjörerna skulle man således

52

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

för dessa platser icke hafva utsikt att erhålla annat än antingen mycket
unga arbetskrafter, som därtill af omtanke om sin framtid skulle vara
hänvisade att med det allra snaraste söka komma till annan verksamhet,
eller ock underhaltiga personer, som ansåge sig icke hafva någon
vidare framtid på den praktiska banan. I båda fallen skulle emellertid
säkerligen ändamålet med byrån till eu stor del komma att blifva förfela^.
De arfvoden, som skulle erfordras för att man skulle hafva
utsikt att därmed locka fullt dugliga ingenjörer att göra arbetet å byrån
till sin lifsuppgift synas emellertid å andra sidan skola blifva så afsevärda
att man, åtminstone till eu början, torde böra afstå därifrån och i stället
söka komma till ett arfvodesbelopp, som på samma gång det icke vore
för byråns stat allt för betungande dock icke vore lägre, än att man
därför kunde beräkna att erhålla fullt kompetenta personer, som kunde
finna med sin fördel förenligt att ägna någon längre tid, exempelvis omkring
fyra eller fem år, åt tjänstgöring inom byrån. Jag har tänkt
mig, att ett arfvode af 4,500 kronor, motsvarande den af styrelserna
föreslagna slutliga lönen, skulle vara tillräckligt därför. Detta belopp
skulle ungefär motsvara hvad eu landtbruksstipendiat anses kunna
förtjäna om året under den sista delen af sin stipendiattid och torde
äfven ungefär motsvara den inkomst eu i vattenbyggnadskonst duglig
ingenjör vid ungefär samma ålder bör kunna beräkna. Jag föreställer
mig, att med ett så pass högt tilltaget arfvode och med den
merit, någon längre tids tjänstgöring i byrån alltid skulle innebära,
lämpliga arbetskrafter skola kunna erhållas. Införandet af ett passagesystem
sådant som det nu föreslagna synes mig så mycket lämpligare,
som därigenom äfven skulle vinnas den fördelen, att så småningom
ett antal af de i det praktiska lifvet sysselsatta ingenjörerna skulle
blifva väl förtrogna med byråns arbeten, en fördel, som säkerligen
icke får underskattas.

Mot öfriga i förslaget upptagna utgiftsposter för själfva byrån
torde ej något vara att anmärka. Emellertid är ju den möjligheten
icke utesluten, att lokal för byrån skulle kunna beredas i något statens
hus, i- hvilket fall den beräknade utgiften för hyra skulle bortfalla.
Ej heller den beräknade kostnaden för de hydrometriska stationerna torde
kunna anses för hög. Hvad särskildt antalet hydrometriska stationer,
160 stycken, angår, vill jag påpeka, att detta antal för ett beräknaclt
vattenafbördningsområde af 2,325 kvadratmil är ganska ringa i jämförelse
med det antal, man i utlandet ansett sig behöfva. Enligt mig lämnade
uppgifter har man t. ex. i Schweiz 342 dylika stationer på ett nederbördsområde
åt 577 kvadratmil och i Österrike 1,336 stationer på ett

53

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

nederbördsområde, som utgör föremål för undersökning, af 3,000,2 o
kvadratmil. Uteslutet torde ej vara, att, om man skall kunna inskränka
sig till förutnämnda antal stationer, det blir nödvändigt att dels
anlita äfven den enskilda tjänstvilligheten dels anlägga undersökningen
betydligt mera successivt än styrelserna synas hafva afsett, något
som emellertid synes mig mycket väl kunna ske. Hvad de meteorologiska
observationerna angår, har föreståndaren för meteorologiska
centralanstalten meddelat mig, att han anser den beräknade årskostnaden,
12,700 kronor, sedan undersökningarna en gång kommit i full
gång, näppeligen tillräcklig. Särskilt har han framhållit, att med det
ringa arfvode, som för närvarande är anslaget åt de vid anstalten
anställda amanuenserna, dessa icke synas utan motsvarande tillökning
i arfvode böra åläggas den tillökning i arbete, som öfvertagandet jämväl
af bestyret med de meteorologiska observationer, om hvilka nu är
fråga, nödvändigtvis kommer att medföra; och har bemälde föreståndare
ansett i kostnadsberäkningarna höra ingå en arfvodestillökning af 1,000
kronor för en af dessa amanuenser, åt hvilken det mesta bestyret
med ordnandet af observationerna skulle uppdragas. Jag måste för min
del medgifva, att jag anser denna hemställan hafva skäl för sig. De i förslaget
upptagna årsutgifterna för den maritima hydrografi en, 1,300 kronor,
och för den fysikaliskt-hydrografiska byrån, 2,500 kronor, eller tillhopa
3,800 kronor, skulle däremot, på grund af hvad jag förut framhållit,
åtminstone tillsvidare kunna bortfalla. Till den sålunda beräknade kostnaden
för den l^drografiska undersökningen måste emellertid å andra sidan
läggas det särskilda anslag,#om, efter hvad jag redan i annat sammanhang
påpekat, synes böra tillerkännas Sveriges geologiska undersökning för utförandet
af erforderliga hydrogeologiska specialundersökningar. Enligt de
beräkningar öfver storleken af det anslag, som för ändamålet skulle erfordras,
hvilka på min anmodan företagits af chefen för nämnda undersökning,
skulle detsamma kunna begränsas till ett belopp af 3,000 kronor
om året, däraf till fältarbeten (3 personer iinder 2 Va månad) 2,100 kronor
samt till materialets bearbetande och offentliggörande 900 kronor.

Hela årliga kostnaden för Sveriges hydrografiska undersökning,
då arbetet kommer i full gång, skulle således kunna beräknas enligt
följande förslag till

54

Kungl. Ma,j:ts Nåd. Proposition N;o 2.

Stat lör den hydrografiska undersökningen:

A) Den hydrografiska byrån med under densamma omedelbart lydande
observationsstationer:

Arfvode till föreståndaren ....................................................

„ „ en byråiugenjör ................................................

V) 57 57 55 .................................................

Arfvode till en vaktmästare................................................

Anmärkning: Efter 5 års anställning kan arfvodet höjas med 100

Extra biträden samt gratifikation åt vaktmästaren

(högst 500 kronor) ............................................................

Publikationer .........................................................................

Hyra, ved, ljus, papper och öfriga expenser .................

Resekostnader och handtlangning vid mätningar............

Observatörers arfvoden vid 160 stationer .......................

Underhåll af peglar...............................................................

kronor

7,000

11

4,500

11

4,500

11

kronor.

800

ii

6,000

ii

5,000

ii

2,000

ii

7,000

n

8,000

ii

200

Summa kronor 45,000

B) De meteorologiska observationerna:

Arfvodestillökniug åt en amanuens vid meteorologiska

centralanstalten....................................................k.................. kronor 1,000

Observatörers arfvoden .......................................................... „ 9,700

Instruments och apparaters underhåll ............................ „ 500

Inspektioner ............................................................................... ,, 500

Biträden vid instrumentens pröfning, observationernas
granskning .och beräkning, tabellering samt skrifning
m. m............................................................................ ,, 2,000

Summa kronor 13,700

C) De hy dr ogeologiska specialundersökningarna:

Fältarbeten............................................................................... kronor 2,100

Materialets bearbetande och publicerande........................... ,, 900

Summa kronor 3,000

55

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2-

Sammanlagda årskostnaden skulle således enligt min beräkningkomma
att uppgå till 61,700 kronor eller 2,800 kronor mera än enligt
styrelsernas beräkning, eu tillökning, som vid den för närvarande på
alla håll fortgående stegringen i löneanspråk icke torde böra verka
afskräckande.

Hvad organisationskostnaderna angår, skulle, på grund af hvad
jag förut hemställt, de beräknade omkostnaderna för organiserandet af
den maritima hydrografien och af den fysikalisk-hydrografiska stationen,
tillhopa 14,500 kronor, bortfalla. Beträffande öfriga beräknade organisationskostnader,
tillhopa 37,800 kronor, torde icke något vara att
anmärka mot deras belopp, om än, såsom jag antager, en del
af de för ordnandet af de meteorologiska observationerna beräknade
utgifterna icke komma att påfordras under den närmaste tiden. Enligt
mitt förmenande bör man nämligen vid observationernas igångsättande
till att börja med begränsa sig till förnämligast den rent praktiska
ändamål tjänande delen af desamma och först så småningom
öfvergå till ordnandet af de mera rent teoretiska ändamål afseende observationerna,
ehuru det naturligtvis icke får förglömmas, att i fråga
om undersökningar af förevarande art den teoretiska och praktiska sidan
af saken mycket nära sammanhänga med hvarandra. Jag har sålunda
t. ex. tänkt mig, att de i förslaget upptagna kostnaderna för vindmätare,
vattenhämtare o. s. v. icke skulle komma i fråga att utgöras under de
första åren af byråns verksamhet.

Jag är emellertid härmed inne på en fråga, som torde tarfva en
något utförligare behandling, frågan om i hvilken ordning det hela
bör igångsättas. Såsom af den föregående redogörelsen framgår, hafva
styrelserna tänkt sig en treårig öfvergångstid, efter hvilken arbetet
skulle vara fullt ordnadt, och under denna förutsättning uppgjort en
fullständig organisationsplan. Mig synes emellertid styrelserna vid denna
beräkning hafva förbisett en ganska viktig omständighet. Förutsatt
att Kungl. Maj:t och Riksdagen vid nästinstundande riksmöte enas
om att igångsätta eu hydrografisk undersökning i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med de af mig ifrågasatta grunderna, kan dock föreståndare
för den blifvande byrån icke utan att särskilda medel därför anslås
blifva tillsatt förr än från och med början af år 1908, och således
kan ej heller någon styrelse för densamma börja fungera förr än vid
samma tid. Skulle det oaktadt redan nu organisationsplanen fastslås i
öfverensstämmelse med styrelsernas förslag, skulle det innebära, att den
blifvande styrelsen och föreståndaren för byrån skulle utestängas från
allt inflytande på sättet för undersökningens organisation. Ett sådant

56

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 2.

tillvägagångssätt synes mig föga lämpligt. I stället synes det mig
som om man nu borde inskränka sig till att besluta inrättandet
af byrån och utom nödiga arfvoden för densammas personal anvisa
endast ett belopp så tilltaget, att organisationsarbetet kan beräknas
komma att fortgå med full kraft under första året, men i öfrigt låta
organisationsfrågans slutliga afgörande anstå till ett kommande år
och bero på vidare framställning från den blifvande styrelsen för byrån.
Med denna utgångspunkt har jag, hufvudsakligen med ledning af styrelsernas
förslag, ansett kostnaderna för år 1908 kunna beräknas på följande
sätt:

A) Ben hydrografiska byrån med under densamma omedelbart lydande
observationsstationer.

Arfvoden .................................................................................... kronor 10,800

Extra biträden samt gratifikation åt vaktmästaren........ „ 3,000

Hyra, ved, ljus, papper och öfriga expenser ................. . ,, 2,000

Resekostnader och handtlangning........................................ „ 7,000

Arfvoden åt observatörer........................................................ „ 1,500

Utrustning åt själfva byrån ................................................ „ ''0,000

Utrustning af hydi-ometriska stationer................................ „ 4,500

Summa kronor 40,800

B) De meteorologiska observationerna.

Tillökning i arfvodet. åt en amanuens vid meteorolo -

giska centralanstalten........................................

.................. kronor

1,000

Arfvoden åt observatörer.......................................

1,500

Inspektioner .............................................................

.................. TT

500

Biträden vid instrumentens pröfning m. in. ..

......... ........ TT

2,000

Anskaffning och montering af instrument ......

............... TT

5,800

Summa kronor

10,800

Några hydrogeologiska fältarbeten torde icke kunna ifrågakomma
under första året, hvadan något anslag till dylika icke synas behöfva
äskas för år 1908.

Hvad tillsättningen af den hydrografiska byråns personal angår,
torde föreståndaren böra förordnas af Kung]. Maj:t, hvaremot öfrig
personal synes böra antagas, byråingenjörerna af styrelsen samt tillfälliga
biträden och vaktmästaren af föreståndaren för byrån.

57

Kungl. Ma-j:ts Nåd. Proposition N;o 2.

Till sist torde jag böra erinra, att det anslag å extra stat af 2,000
kronor, som, på sätt jag förut berört, under de senare åren utgått till
fortsättande af de af vattenfallskommittén påbörjade vattenståndsobservationerna,
icke vidare skulle komma i fråga att begäras.

Meteorologiska centralanstalten lyder, som nämndt, under vetenskapsakademien,
hvilken ju i sin ordning hörer under ecklesiastikdepartementet.
Då härtill kommer, att de meteorologiska observationer,
om hvilka det i detta sammanhang är fråga, låt vara att de närmast
äro afsedda att skaffa material för den hydrografiska undersökningen,
dock på samma gång mer eller mindre torde komma att kunna tjäna
centralanstaltens eget ändamål, samt i hvarje fall de instrument, som,
enligt hvad jag förut framhållit, skulle behöfva anskaffas för nämnda
observationers utförande, sjmas böra blifva centralanstaltens egendom,
har jag ansett, att kostnaderna för nämnda observationer böra påföras
icke nionde utan åttonde hufvudtiteln. Chefen för ecklesiastikdepartementet
har också förklarat sig dela denna min uppfattning och meddelat
mig, att han ämnar hos Kungl. Maj:t hemställa om proposition angående
nödigt anslag under sistnämnda hufvudtitel till ifrågavarande
observationer.

På grund häraf och med anslutning till hvad jag förut anfört
hemställer jag alltså, att Kungl. Maj:t måtte i nådig proposition
föreslå Riksdagen

dels att besluta, att i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de af
mig härofvan angifna grunder en hydrografisk undersökning af Sveriges
färskvatten skall företagas under ledning af en särskild för ändamålet
bildad hydrografisk byrå,

samt dels att för ifrågavarande ändamål å extra stat för år 1908
bevilja ett anslag af 40,800 kronor.

Hvad föredragande departementschefen i detta
ärende hemställt och tillstyrkt, däruti statsrådets öfriga
ledamöter instämde, behagade Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Regenten i nåder gilla och bifalla samt förordnade,
att proposition i ämnet skulle till Riksdagen aflåtas
af den lydelse, bilaga . . till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

J. M. Alströmer.

Departementschefens
hemställan.

Bih. till Riksd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 2 Höft.

8