Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 175.

1

N:o 175.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående försäljning
af kronan tillkommande andel af hemmanet V4
mantal Mjölhy n:o 2 Kanikegården i Östergötlands län;
gifven Stockholms slott den 19 april 1907.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
jordbruksärenden för denna dag, vill Kungl. Maj:t härmed föreslå
Riksdagen att

ej mindre för kronans del biträda det af öfriga delägare i hemmanet
V4 mantal Mjölby n:o 2 Kanikegården i Mjölby socken, på sätt
statsrådsprotokollet närmare utvisar, fattade beslut om försäljning af
nämnda hemman,

än äfven medgifva, att de medel, som genom ifrågavarande försäljning
till kronan inflyta, må, på samma sätt som köpeskillingarna
för försålda mindre kronoegendomar, användas till inköp för kronans
räkning af skogbärande eller till skogsodling tjänlig mark.

Ärendet rörande handlingar skola Riksdagens vederbörande utskott
tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom:

GUSTAF.

Alfred Petersson.

Bih. till Riksd. Prat. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 141 Höft.

1

2

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition No 175.

Utdrag af protokollet öfver jordbruksärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 19 april 1907.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Trolle,
Statsråden: Tingsten,

Albert Petersson,

Alfred Petersson,

Hederstierna,

Dyrssen,

Hammarskjöld,

Roos,

Juhlin,

SWARTZ.

Departementschefen, statsrådet Alfred Petersson anförde vidare:

Enligt köpebref den 24 mars 1860 försåldes af förutvarande
ägare till V* mantal frälse Mjölby Kanikegård med därtill hörande tullmjölkvarn
i Mjölby socken af Östergötlands län detta hemman till alla
dittills skjutsskyldiga ägare till hemman af kronoskatte- och frälsenatur
i Yifolka härad med undantag af V* mantal Mjölby Munke —
eller Gästgifvaregård. Köpeskillingen utgjorde 22,075 rdr. rmt. Fasta
å köpet meddelades den 19 mars 1861. Ändamålet med inköpet var
att fastigheten skulle användas till lättnad i den delägarna åliggande
skjutsskyldigheten, sålunda att nyttjanderätten till densamma skulle

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 175.

öfverlämnas åt deri, som såsom entreprenör åtoge sig den köparnas
hemman åliggande håll- och reservskjutsen. Till nämnda ändamål synes
ock enligt de upplysningar, som i ärendet lämnats, fastigheten hafva
användts ända tills dess nu gällande skjutsstadga trädde i kraft. Enligt
hvad Kungl. Maj:ts befallningshafvande i länet upplyst, har till
afbetalning å köpeskillingen under åren 1858 och 1859 17,428 kronor
13 öre utdebiterats på de skjutsskyldiga hemmanen, tillhopa 232''%
mantal. Återstoden förmodas hafva guldits af fastighetens afkastning.
Under senare tider har fastigheten förvaltats af utsedda förtroendemän.
Behållna arrende- och räntemedel hafva genom ombud i socknarna fördelats
mellan ägarna eller innehafvarna af de skjutsskyldiga hemmanen
efter mantalet.

Äfven åtskilliga kronan tillhöriga hemman finnas i häradet, som
äro skyldiga utgöra skjuts. Dessa äro dels tre förutvarande hospitalshemman,
nämligen V4 mantal Bromma i Veta socken samt 1V4 mantal
Kolstad och V4 mantal Gunnarp i Mjölby socken, dels ock sju till kronoparker
inköpta hemmanslotter, nämligen tre om respektive V27 mantal,
Vt mantal och Vis mantal af hemmanet Skälleryd jämte % mantal Byttebo
i Västra Hargs socken samt V8 mantal Bjärsbo, % mantal Nackebo och
Ve mantal Åkebo i Östra Tollstads socken.

Vid sammanträde med de skjutsskyldiga hemmansinnehafvarna
den 18 november 1903 beslöto de närvarande efter hållen auktion
att för ett erbjudet pris af 60,000 kronor försälja ifrågavarande
V4 mantal Mjölby Kanikegården till kommissionären öskar Hall i Mjölby.
Köpekontrakt upprättades och underskrefs vid samma tillfälle, hvarefter
köpeskillingen erlagts och kvitterats å kontraktet. Sedermera
har kontraktet den 2 januari 1906 påtecknats erkännande af Hall, att
köpet skett för aktiebolaget Mjölby Kanikegårds räkning, och att
nämnda bolag äfven erlagt köpeskillingen. Något ombud för kronan
var icke tillstädes vid auktionen.

I en den 19 augusti 1904 till domänstyrelsen ingifven, af domänstyrelsen
med underdånigt utlåtande den 5 april 1906 öfver! ämnad
skrift hafva nu kantorn K. A. Anderson och Axel Svensson i Eke i
egenskap af utsedde förvaltningsmän för fastigheten i fråga hemställt
om tillstånd till försäljningen, såvidt den kunde beröra kronans rätt.

En annan framställning i samma syfte har den 15 februari 1906
af aktiebolaget Mjölby Kanikegården gjorts hos Kungl. Maj:ts befallningshafvande
i länet och, sedan den af nämnda myndighet insändts
till domänstyrelsen, af styrelsen samtidigt med förutnämnda ansökan
öfverlämnats till Kungl. Maj:t.

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 175.

Genom Kungl. Maj:ts befallningshafvande, hvilken myndighets utlåtande
öfver K. A. Anderssons och Axel Svenssons ansökan domänstyrelsen
infordrat, hafva yttranden inhämtats från arrendatorerna af
V4 mantal Bromma, 1 7< mantal Kolstad och Vt mantal Gunnarp äfvensom
från domänintendenten i länet och öfverjägmästaren i östra distriktet.

Icke någon af arrendatorerna har motsatt sig den ifrågasatta försäljningen,
hvarvid emellertid arrendatorn af ''74 mantal Bromma N. G. L.
Nilsson af vissa skäl anhållit att blifva tillerkänd den nämnda hemman
tillkommande andel af köpeskillingen. Ej heller hafva domänintendenten
och öfverjägmästaren gjort någon invändning mot att hemmanet
försåldes.

Kungl. Maj:ts befallningshafvande har, då den erhållna köpeskillingen
afsevärdt öfverstege 1903 års taxeringsvärde, 40,700 kronor,
samt fastigheten sannolikt ej vidare blefve för det med densamma afsedda
ändamålet behöflig, hemställt om godkännande af försäljningen,
hvad anginge kronans fastigheter.

Domänstyrelsen har under åberopande af hvad Kungl. Maj:ts befallningshafvande
anfört och lika med denna myndighet hemställt, att
den gjorda försäljningen måtte för kronans del godkännas.

Kammarkollegium har, efter nådig remiss, i underdånigt utlåtande
den 6 november 1906 förklarat sig icke hafva något att erinra
mot bifall till hvad domänstyrelsen sålunda i ärendet hemställt.

Som jag redan nämnt, har arrendatorn till V4 mantal Bromma
anhållit att blifva tillerkänd den på nämnda hemman belöpande andelen
af köpeskillingen. Till stöd härför har Nilsson anfört, att han och
hans fader före honom innehaft hemmanet sedan år 1857, att vid inköpet
af Kanikegården för köpeskillingens gäldande upptagits ett
amorteringslån, som sedermera förräntats och amorterats af de skjutsskyldiga,
samt att Nilssons fader och efter honom Nilsson utan afdrag
på arrendesumman erlagt den på 1,« mantal Bromma belöpande
andelen af ränta och amortering.

Arrendatorerna af 1 74 mantal Kolstad och 74 mantal Gunnarp
hafva däremot förklarat sig »afstå äganderätten» till 74 mantal Mjölby
Kanikegård.

Redan uti den af K. A. Andersson och Axel Svensson ingifna
ansökningen hade ifrågasatts, huruvida kronan ägde någon rätt till
andel i köpeskillingen för sistnämnda fastighet. I fråga om förutnämnda
hospitalshemman syntes det, anföra de, sannolikt, att arrendatorerna
själfva inbetalt bidragen till utgifterna för inköpet af Kanike -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 175. 5

gården. Vid sådant förhållande syntes emellertid också arrendatorerna
eller deras rättsinneliafvare äga anspråk på delaktighet i köpeskillingen.
Vidare vore det enligt deras förmenande äfven oklart, om kronan eller
vederbörande säljare ägde andel i Kanikegården för de till kronopark
inköpta hemmanen.

Domänintendenten har i detta hänseende anfört, att, då skjutsskyldigheten
varit ett onus, hvithet kronans ifrågavarande hemman
måst underkasta sig, det enligt domänintendentens förmenande vore
högst sannolikt, att det varit de skjutsskyldiga hemmanen och ej
kronan, som inköpt och varit ägare af Kanikegården, samt att han
emellertid ej vågade bestämdt yttra sig om, huruvida nuvarande innehåfvarna
af hemmanen ägde rätt att få del af köpeskillingen, men att
det dock syntes honom, som om dem borde tillerkännas en viss andel
af köpeskillingen i förhållande till den tid, de innehaft respektive
domäner.

Öfverjägmästaren har däremot ansett, att de på kronans hemman
belöpande andelarna af köpeskillingen borde uppbäras af kronan.

Kungl. Maj:ts befallningshafvande har i denna del till en början
upplyst, bland annat, att de två personer, som vid tiden för inköpet
af Kanikegården innehade 1 74 mantal Kolstad, genom särskild afhandling
till sin efterträdare i arrendet försålt den dem på grund af de
gjorda inbetalningarna enligt deras förmenande tillkommande rätten
till andel i Kanikegården, att samma rätt därefter genom ny afhandling
upplåtits till en efterföljande arrendator, samt att denne i sin ordning
sålt till person, som aldrig innehaft arrenderätten till hemmanet Kolstad.

Bestyrkta afskrifter af dessa upplåtelsehandlingar äro i ärendet
företedda.

För egen del har Kungl. Maj:ts befallningshafvande anfört följande.

Med säkerhet syntes kunna antagas, att arrendatorerna af de
förutvarande hospitalshemmanen af egna medel erlagt hvad på hemmanen
belöpt af de uttaxeringar, som ägt rum för inköp af Kanikégården.
Då emellertid arrendatorerna varit skyldiga att på egen bekostnad
fullgöra alla de besvär, som ålåge de af dem på arrende innehafda
fastigheterna, samt inköpet af Kanikegården företagits i ändamål
att på ett mera bekvämt sätt ordna den dessa fastigheter jämte åtskilliga
andra åliggande skjutsskyldigheten, torde det kunna anses,
att inbetalningarna i verkligheten skett icke för arrendatorernas räkning
utan för fastigheternas. Beträffande åter de af statsverket inköpta
hemmanen syntes uppenbart, att, då något förbehåll vid försäljningarna
icke blifvit gjordt, den rätt i förevarande hänseende, som tillkommit

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 175.

de förutvarande ägarna, öfvergått till kronan. Det borde således åläggas
förvaltningsmännen att till statsverket inbetala de andelar af köpeskillingen
som belöpte på samtliga kronans ifrågavarande hemman.

Domänstyrelsen har anfört, att på kronan belöpande del af köpeskillingen
syntes böra till statsverket inlevereras för att användas till
inköp af skogbärande eller till skogsbörd tjänlig mark, och kammarkollegium
har äfven i denna del icke haft något att erinra mot nådigt
bifall till hvad domänstyrelsen hemställt.

Jag kan jämväl i detta sammanhang erinra, att Kungl. Maj:t
genom nådigt bref den 2 februari 1906 medgifvit försäljning af Kanikegården,
såvidt anginge ett Yisingsö skolegodsfond tillhörigt hemman,
utan att därvid någon rätt till köpeskillingen tillerkänts vederbörande
innehafvare.

Samtliga myndigheter och personer, som i ärendet yttrat sig, hafva,
såsom af det föregående framgår, yttrat sig till förmån för en försäljning
af 1,U mantal Mjölby Kanikegården mot förut angifna köpeskilling
äfven såvidt kronans rätt angår. Jag anser mig också böra i denna
del i sak ansluta mig till samma uppfattning och förordar alltså härutinnan
bifall till hvad domänstyrelsen hemställt, därvid jag med hänsyn
till hvad i ärendet upplysts därom, att kontrakt redan upprättats och
att köpeskillingen guldits, anser mig böra i likhet med myndigheterna
föreslå, att ett blifvande beslut i ärendet från kronans sida måtte få
formen af ett biträdande af den af öfriga delägare redan beslutade
försäljningen.

Hvad därefter angår dispositionen af den betingade köpeskillingen,
så framgår af den lämnade redogörelsen för 1860 års köpeafhandling,
att den upplåtelse, som då ägde rum, skett till ägarna af de skjutsskyldiga
hemmanen. Såvidt kronans då ägda hemman angår, skedde
således upplåtelsen direkt till kronan. Någon rätt till andelar i
Kanikegården eller i en blifvande köpeskilling för densamma kan
således icke tillkomma vare sig förutvarande eller nuvarande arrendatorer
af dessa hemman eller deras rättsinnehafvare. I fråga åter om
de af kronan inköpta fastigheterna torde det af skäl, som Kungl.
Maj:ts befallningshafvande framhållit, vara själffallet, att kronan ensam
har rätt till de på dessa hemman belöpande andelar af köpeskillingen.
Äfven i denna del anser jag mig alltså höra förorda bifall till hvad
myndigheterna hemställt.

Jämlikt § 77 regeringsformen torde frågan emellertid höra underställas
Riksdagens pröfning.

7

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 175.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte i nådig proposition
föreslå Riksdagen att

ej mindre för kronans del biträda det af öfriga delägare i V4 mantal
frälse Mjölby Kanikegård fattade beslut om försäljning af nämnda
hemman,

än äfven medgifva, att de medel, som genom ifrågavarande försäljning
till kronan inflyta, må, på samma sätt som köpeskillingarna
för försålda mindre kronoegendomar, användas till inköp för kronans
räkning af skogbärande eller till skogsodling tjänlig mark.

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Regenten lämna bifall och förordnade,
att nådig proposition af den lydelse, bilaga... till
detta protokoll utvisar, skulle till Riksdagen aflåtas.

Ur protokollet:

Nils Lange.