Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 136.
1
N:o 136.
Kungl. Muj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående
anslag till fortsättande och fullbordande af en Icraftstationsanläggning
vid Trollhättan m. in.; gifven Stockholms
slott den 4 april 1907.
Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
t-ivilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
att för anläggning af en kraftstation för tillgodogörande af den
staten tillhöriga vattenkraften i Trollhätte strömmar med mera samt
fortsättande och fullbordande af den för kraftstationen erforderliga kraftkanalen,
i hufvudsaklig öfverensstämmelse med af styrelsen för Trollhätte
kanal- och vattenverk framlagdt förslag, anvisa ett belopp af
7,750,000 kronor;
att för godtgörelse af kostnaderna för utredningen rörande kraftstationens
anläggning och för två rättegångar rörande vattenrätt m. m.
vid Trollhättan anvisa ett belopp af 80,887 kronor; samt
att bemyndiga riksgäldskontoret att af dessa medel på rekvisition
tillhandahålla Kungl. Maj:t under år 1907 2,080,887 kronor och under
år 1908 3,000,000 kronor.
De till ärendet hörande handlingar, kartor och ritningar skola
Riksdagens vederbörande utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver
Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
Under Hans Maj:ts,
Min allernådigste Konungs och Iierres sjukdom:
GUSTAF.
Julius Juhlin.
Bill. till Riksd. Prof. 1907. 1 Samt. 1 Afd. 106 Höft. (N:o 136.)
1
2
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 136.
Föregående
förslagrörande
tillgodogörande
af
vattenkraften
i Trollhätte
strömmar.
Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 4 april 1907.
Närvarande:
Hans excellens lierr statsministern Lindman,
Hans excellens herr. ministern för utrikes ärendena Tkolle,
Statsråden: Tingsten,
Albert Petersson,
Alfred Petersson,
Hederstierna,
Dyrssen,
Hammarskjöld,
Roos,
JlIHLIN,
SwARTZ.
Departementschefen, statsrådet Juhlin anförde:
Uti skrifvelse den 20 december 1906 har styrelsen för Trollhätte
kanal- och vattenverk inkommit med utarbetadt förslag rörande anläggning
för statens räkning af en elektrisk kraftstation vid Trollhättan.
Vid skrifvelsen har styreisen fogat kartor och ritningar (n:r 1—5) öfver
den tillämnade anläggningen. Af dessa bilagor torde den med n:r 1
utmärkta kartan få i aftryck åtfölja detta protokoll.
Innan jag redogör för styrelsens förslag, anser jag mig böra i största
korthet erinra om sakens förhistoria.
Sedan tvistigheter uppkommit angående kronans rätt till Trollhättefallen
och vissa öar däri, blef genom af Kungl. Maj:t den 30 december
1899 och den 19 augusti 1901 meddelade domar fastslaget, att Trollhätte
strömmar af ålder ansetts utgöra en kronan tillhörig egendom, och
att, då till dessa strömmar måste räknas samtliga Trollhättefallen och
således äfven det längst ned belägna fallet eller den så kallade Flott
-
Kung/, Maj:ts Nåd. Proposition N:o 136.
3
bergsströmmen, kronans rätt följaktligen omfattade den del af Göta älf, som
började med Prästskedets ''fäll oeh sträckte sig till slutet af Flottbergsströmmen,
med undantag allenast af den rätt till vatten eller område å
Öar, som kunde härledas från upplåtelser af kronan. Något strandområde
ansågs däremot icke tillkomma kronan, Titan var Nya Trollhätte
kanalbolag ägare eller innehafvare af besittningsrätten till östra stranden,
under det Trollhättans elektriska kraftaktiebolag ägde den västra
stranden.
För lösande af denna svårighet och då östra stranden ansågs böra
användas uteslutande för Trollhätte kanals ombyggande, framlade Kungl.
Maj:t vid 1902 års riksdag ett förslag, åsyftande att i samförstånd med
Trollhättans elektriska kraftaktiebolag å västra stranden skulle anläggas
två särskilda kraftstationer för vattenkraftens tillgodogörande.
Sedan statsutskottet med mindre väsentliga ändringar hemställt om
bifall till hvad i den kungl. propositionen föreslagits, mot hvilken
hemställan dock samtliga utskottsledamöter från Andra Kammaren reserverat
sig, blef propositionen af Första Kammaren bifallen, men af Andra
Kammaren afslagen, hvadan frågan för den gången förföll.
I den af Andra Kammarens utskottsledamöter afgifna reservationen
hade, bland annat, framhållits, att fullständig utredning saknades, huruvida
icke de för kraftuttagningen erforderliga anordningarna skulle med
mindre kostnad kunna utföras på östra älfstranden, samt att, äfven om
vid ifrågasatt ombyggnad af Trollhätte kanal en del af den vid denna
strand belägna mark blefve för den nya kanalens framdragande erforderlig,
möjlighet dock icke syntes vara utesluten för att utrymme för
såväl kanalanläggningen som vattenledning för kraftuttagning å denna
strand kunde beredas, hvarjämte hemställts, att Kungl. Maj:t täcktes
låta föranstalta om förnyad och fullständig utredning i ämnet samt till
Riksdagen inkomma med det förslag, hvartill en sådan utredning kunde
gifva anledning.
Vid föredragning den 6 juni 1902 af Riksdagens skrifvelse med
anledning af nämnda proposition, uppdrog Kungl. Maj:t, som fann särskild
utredning böra genom sakkunnig person verkställas därom, huruvida
icke vattenkraften vid Trollhättan, äfven under förutsättning att
ifrågasatt ombyggnad af Trollhätte kanal komme till stånd, kunde ändamålsenligt
tillgodogöras genom kraftuttagningens förläggande till älfvens
östra strand, åt civilingenjören, numera professorn Johan Gustaf Richert
att efter undersökning därom till Kungl. Maj:t afgifva det yttrande och
förslag i berörda afseende, hvartill undersökningen kunde gifva anledning,
hvarjämte Richert bemyndigades att, för den händelse mark för
Proposition
till 1905 års
Riksdag angående
förvaltningen
af
Trollhätte
kanal- och
vattenverk
m. m.
Utredning
rörande användande
af
den staten
tillhöriga
vattenkraften
i Trollhättan.
4 Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 136.
dylik anläggning erfordrades från af Nya Trollhätte kanalbolag disponerad
jord, om förvärfvande för kronans räkning af denna mark med
kanalbolaget preliminärt förhandla.
Berörda yttrande och förslag inlämnades af Richert den SO december
1902, hvarefter väg- och vattenbyggnadsstyrelsen på grund af
nådig remiss däröfver afgifvit yttrande den 20 december 1904.
Vidare tillåter jag mig erinra, att Kungl. Maj:t och kronan, på grund
af Riksdagens år 1904 lämnade bemyndigande, genom kontrakt den 31
maj samma år från Nya Trollhätte kanalbolag förvärfvat Trollhätte kanalverk
och viss annan bolagets egendom.
Genom proposition till 1905 års Riksdag, n:r 90, framlade Kung!.
Maj:t därefter förslag angående förvaltningen af Trollhätte kanal- och
vattenverk m. m.
Enligt hvad Riksdagen uti skrifvelse den 20 maj 1905, n:r 185,.
meddelade, blef Kungl. Maj:ts förslag i hufvudsak af Riksdagen bifallet.
Vid föredragning den 16 juni 1905 af Riksdagens berörda skrifvelseföreskref
Kungl. Maj:t, att all den egendom, som Kungl. Maj:t och
kronan genom köpekontraktet den 31 maj 1904 förvärfvat från Nya Trollhätte
kanalbolag, skulle, under benämning Kungl. Trollhätte kanal- och
vattenverk, från och med den 1 juli 1905 stå under förvaltning af eu
styrelse, bestående af fem af Kungl. Maj:t för viss tid utsedda ledamöter,
af hvilka eu skulle såsom verkställande direktör hafva den närmaste
ledningen och tillsynen öfver Trollhätte kanal- och vattenverk.
Därjämte anbefallde Kungl. Maj:t styrelsen för Trollhätte kanal- och
vattenverk att skyndsamt afgifva förslag till plan för verkställande af
en fullständig utredning rörande anläggande för statens räkning af en
elektrisk kraftstation för användande af den staten tillhörande vattenkraften
i Trollhättan jämte uppgift å de kostnader, som eu dylik utredning
kunde beräknas medföra.
Uti underdånig skrifvelse den 3 juli 1905 anförde styrelsen, att
utarbetandet af den anbefallda planen kräfde vissa förarbeten, hvilka då
icke kunnat företagas, men att frågan om tillgodogörande af statens
vattenkraft i Trollhättan vore af den brådskande natur, att utredningen
borde utan uppskof påbörjas.
De kostnader utredningen skulle komma att medföra under år 1905
ansåg styrelsen skola uppgå till 10,000 kronor, däruti inberäknad ersättning
till verkställande direktören för Trollhätte kanal- och vattenverk
för befattning med utredningen under sex månader efter 500 kronor i
månaden.
Kun(jl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 136.
Med anledning af styrelsens framställning bemyndigade Kungl. Maj:t
den 7 juli 1905 styrelsen att omedelbart påbörja ifrågavarande utredning
samt anbefallde statskontoret att till styrelsen förskottsvis utanordna ett
belopp af högst 10,000 kronor.
Därefter inkom styrelsen uti underdånig skrifvelse den 24 oktober
1905 med förslag till plan för utredningen samt beräknade därvid de
återstående kostnaderna för utredningen till 45,000 kronor, uti hvilket belopp
dock icke ingick den särskilda ersättningen till verkställande direktören.
Vid ärendets föredragning den 8 december 1905 har Kungl. Maj:t
till fortsättande och fullbordande af utredningen, i enlighet med den af
styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk angifna planen, anvisat
ytterligare ett belopp af högst 45,000 kronor äfvensom förordnat, att
verkställande direktören för kanal- och vattenverket skulle för arbetet
med utredningen för år 1906 erhålla en särskild ersättning af 500 kronor
i månaden. Därjämte anbefallde Kungl. Maj:t statskontoret att för
berörda ändamål förskjuta ett belopp af högst 51,000 kronor.
Uti underdånig skrifvelse den 26 mars 1906 afgaf styrelsen förslag
till påbörjande af den för kraftstationsanläggningen erforderliga kraftkanalen
samt angående uppgörelse med enskilda ägare af vattenrätt i
Trollhätte strömmar.
Styrelsen anförde därvid, att den af Kungl. Maj:t beslutade, fullständiga
utredningen icke ännu hunnit fullbordas. De elektriska och maskinella
spörsmålen vore hänskjutna till särskilda sakkunniga, hvilka ännu icke
afslutat sitt maktpåliggande arbete. Till följd häraf hade de närmare
detaljerna rörande kraftstationsbyggnadens anordning och förläggning
icke kunnat bestämmas, liksom ej heller detaljerna för dammanläggning
och intag vore fullt utarbetade, emedan de måste lämpas efter sättet för
den tillgängliga kraftens fördelning och uttagning. Däremot hade det
hittills medhunna utredningsarbetet i vissa afseenden fortskridit så långt,
att något hinder för anläggningens beslutande och påbörjande icke
kunde föreligga. Styrelsen ansåge i följd häraf, att arbetena å den tillloppskanal,
som för vattenkraftens uttagande påkallades och som borde
förläggas å den östra stranden, borde påbörjas på den sträcka, som läge
emellan de med bokstäfverna A och B å handlingarna vidfogade ritning
n:r 2 utmärkta punkter, hvilka jämväl finnas angifna å den vid
detta protokoll fogade kartan.
Intet tekniskt hinder funnes för att denna del af kraftkanalen omedelbart
kunde utföras. Full klarhet hade nämligen vunnits därom, att
kraftuttagningen borde ske på den östra stranden. Bland skälen för
den östra strandens företräde såsom plats för kraftkanalen framför den
Proposition
till 1906 åvsRiksdag
angående
anslag
till påbörjande
af en
kraftstation
m. m.
6
Kung!. Majds Nåd. Proposition N:o 136.
västra framhöll styrelsen, bland annat, att byggnadskostnaden för kraftnttagningen
å den östra stranden blefve billigare än å den västra, att,
då kraftens uttagande å den västra stranden förutsatte en tunnel, hvars
framsprängande, särskild! med hänsyn till bergets å denna strand beskaffenhet,
vore vansklig, kostnaderna för vattenkraftens tillgodogörande
å denna strand vore synnerligen svåra att beräkna, medan däremot kostnaderna
för framdragande af den öppna kraftkanalen å den östra stranden
noggrannt kunde beräknas, att berörda tunnels anläggning toge lång tid,
såvida icke genom upptagning af många sidostollar arbetet sattes i gångsamtidigt
å flera ställen, hvilket emellertid komrne att väsentligt fördyra
anläggningen, att däremot den öppna kanalen utan synnerlig fördyringkunde
påbörjas på snart sagdt huru många punkter som helst, att äfven
kostnaden för själfva kraftstationen antagligen blefve afsevärdt högre, om
denna förlädes till den västra stranden, än om den anlades å den östra,
hvarförutom svårigheter mött att finna lämplig plats för stationen å den
västra stranden, åtminstone om tilloppstunneln icke skulle blifva betydligt
längre än en kraftkanal, förlagd till den östra stranden, att utgifterna
för drift och underhåll af en kraftstation å den östra stranden blefve
lägre, än om stationen förlädes å den oländiga västra stranden, samt att
jämväl i öfrigt ur teknisk synpunkt en kanalanläggning å den östra
stranden innebure afsevärda företräden, i det att den nuvarande trafikkanalen,
därest den öfvergåfves eller väsentligen rätades, helt eller delvis,
kunde användas för en i framtiden ökad kraftuttagning på den
östra stranden, och att den, äfven om den fortfarande bibehöiles, särskild!
under de tider, då trafiken vore afstängd, genom en lätt gjord
anknytning till kraftkanalen kunde tjäna till hjälp vid vattnets framledande
till kraftstationen, därest kraftkanalen delvis behöfde afstängas
för något ändamål eller issvårigheter uppstode.
Angelägenheten att uttaga så mycket som möjligt af vattenkraften
i Trollhätte strömmar redan vid den första anläggningen jämte vikten
att vinna en hastig lösning af de sväfvande vattenrättsfrågorna vid
Trollhättan, hade ledt styrelsen till tanken på en uppgörelse med de
privata vattenverkens ägare antingen i den form, att deras vattenrätt skulle
kontant inköpas eller också så, att de mot afstående af sin vattenrätt skulle
erhålla ersättning i elektrisk energi från statens blifvande kraftstation. Med
anledning däraf hade styrelsen uppgjort preliminärt aftal med Trollhättans
elektriska kraftaktiebolag angående förvärfvande af dels bolagets
samtliga skatteköpta verk å Onan jämte den vattenrätt och det utmål,
som kunde tillkomma desamma, dels de å Onan befintliga kraftstationer
och byggnader, dels ock i aftalet närmare angifna områden och laxfisken
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 136.
på den västra älfstranden. Därjämte hade styrelsen uppgjort preliminära
aftal med dels ingenjören E. Stridsberg, dels ock Trollhättans pappersbruksaktiebolag
angående utbyte af dem tillkommande vattenkraft mot
elektrisk energi levererad från kronans kraftstation. Genom dessa tre
aftal skulle staten blifva ägare till all vattenkraft i Trollhätte strömmar.
Hvad angår den vattenmängd i berörda strömmar, som kronan
skulle kunna tillgodogöra sig, beräknades den till 250 m3 i sekunden,
under förutsättning att omförmälda aftal komme till stånd.
Genom proposition den 20 april 1906, n:r 130, föreslog Kung],
Maj:t därefter Riksdagen besluta,
1) att en kraftstation för tillgodogörande af den staten tillhöriga
vattenkraften i Trollhätte strömmar skulle anläggas;
2) att till påbörjande af den för samma kraftstation erforderliga
kraftkanalen, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med det af styrelsen för
Trollhätte kanal- och vattenverk framlagda, med ritning n:r 2 betecknade
förslag, mellan de å ritningen med A och B betecknade punkter
anvisa ett belopp af 750,000 kronor;
3) att godkänna och antaga det framlagda, den 13 mars 1906 upprättade
aftalet med Trollhättans elektriska kraftaktiebolag angående förvärf
för 2,500,000 kronor och öfriga villkor åt Kungl. Maj: t och kronan
af alla samma bolag tillhöriga, inom Vassända-Naglums och Trollhättans
socknar belägna fastigheter jämte vatten- och fiskerätt, med rätt för
Kungl. Maj:t att i aftalet vidtaga de formella ändringar, som kunde finnas
påkallade;
4) att likaledes godkänna och antaga det med ingenjören E. Stridsberg
den 23 mars 1906 ingångna aftal A, angående förvärf af Stridsberg
tillhörig vattenrätt i Trollhätte strömmar m. m., med rätt för Kungl. Magt
att i aftalet vidtaga de formella ändringar, som kunde finnas påkallade;
o) att godkänna och antaga det med Trollhätte pappersbruksaktiebolag
den 23 mars 1906 ingångna aftal A, angående förvärf af den
bolaget tillkommande vattenrätt i Trollhätte strömmar m. m., med rätt
för Kungl. Maj:t att i aftalet vidtaga de formella ändringar, som kunde
finnas påkallade;
6) att bemyndiga riksgäldskontoret att på rekvisition tillhandahålla
Kungl. Maj:t de medel, tillhopa 3,250,000 kronor, som erfordrades för
kraftkanalens påbörjande och fullgörande af likviden till Trollhättans
elektriska kraftaktiebolag; och
7) att medgifva, att de fastigheter med vatten- och fiskerätt, hvilka
vid bifall till hvad under mom. 3, 4 och 5 föreslagits af Kungl. Maj:t
och kronan förvärfvades, finge ställas under förvaltning af styrelsen för
Trollhätte kanal- och vattenverk.
8
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 136.
Styrelsens
förslag om
anläggning
af en
elektrisk
kraftstation
vid Trollhättan.
Enligt livad Riksdagen uti skrifvelse den 21 maj 1906, n:r 155,
meddelade, blef Kungl. Maj:ts proposition af Riksdagen bifallen.
Sedan de af Riksdagen godkända aftalen med Trollhättans elektriska
kraftaktiebolag, ingenjören Stridsberg samt Trollhätte pappersbruksaktiebolag
blifvit, jämlikt nådigt bemyndigande, den 26 juni 1906 å
Kungl. Maj:ts och kronans vägnar undertecknade, förordnade Kungl. Maj:t
den 29 juni 1906, att en kraftstation för tillgodogörande af den staten
tillhöriga vattenkraften i Trollhätte strömmar skulle anläggas samt uppdrog
åt styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk att utföra förenämnda
del af kraftkanalen, hvarjämte Kungl. Maj:t meddelade öfriga
till följd af Riksdagens beslut erforderliga verkställighets åtgärder.
Styrelsens förenämnda skrifvelse rörande anläggning för statens
räkning af en elektrisk kraftstation vid Trollhättan torde såsom bilaga
få fogas vid detta protokoll, och tillåter jag mig därför här endast
lämna en kortfattad redogörelse för densamma.
Uti skrifvelsen har styrelsen till en början, under framhållande att
kraftstationen icke borde anordnas så, att den försvårade en lämplig ombyggnad
af trafikkanalen, redogjort för, huru den nya trafikkanalen
enligt styrelsens åsikt borde förläggas.
Såsom styrelsen erinrar, har i afseende å farledens sträckning
vid Trollhättan uppgjorts två förslag. Det ena, alternativ I, har på
väg- och vattenbyggnadstyrelsens uppdrag upprättats af framlidne öfverstlöjtnanten
P. Laurell, det andra, alternativ II, är likaledes upprättadt af
Lamell i samråd med nämnda styrelse. Båda alternativen afse slussledens
framdragande tätt invid fallen i hufvudsakligen samma riktning
som Polhemska linjen, men, under det att alternativ I lämnar fallen
i hufvudsak oberörda och afskiljer slussleden från desamma genom
murar, afser alternativ II att på en sträcka begagna själfva älfven
såsom farled, sedan densamma genom dämning in. m. erhållit större
area och till följd däraf mindre hastighet. Alternativ II, som uppgjorts
i sammanhang med det år 1902 ifrågasatta bytet af land och vatten med
Trollhättans elektriska kraftaktiebolag, har förordats af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
i skrifvelse den 15 februari 1902.
Alternativ II hade, säger styrelsen, inneburit en teoretiskt god
lösning af frågan, under förutsättning att berörda byte kommit till stånd
och en damm i Flottbergsströmmen för älfvens uppdämning med 16
meter således i allt fall blifvit nödvändig. Frågan om nämnda byte hade
emellertid förfallit, och mot alternativ II kunde äfven ur tekniska synpunkter
göras anmärkningar.
Styrelsen har nu efter gjorda undersökningar kommit till den tipp -
Kungl, Maj:ts Nåd. Proposition N:o 186. 9
fattningen, att den nuvarande kanalsträckningen är mest lämplig för
den blifvande utvidgningen af trafikkanalen, samt anfört följande.
Gjordes bergkanalen så bred, att möte i densamma öfverallt kunde
ske, blefve dess kapacitet, praktiskt taget, lika med älfvens, och hela
farledens trafikförmåga kunde efter behof ökas genom anläggning från
den naturliga fördelningsbassängen, Åkersjö, af så stort antal slussleder
ned till älfven, som för trafiken kräfdes. Genom att i mån af behof
göra den nya bergkanalen fram till Åkersjö tillräckligt stor funnes sålunda
snart sagdt obegränsade utvidgningsmöjligheter, och de kommande slusslederna
kunde förläggas i omedelbar närhet af hvarandra, hvilket måste
betraktas som en afgjord vinst. Att dåvarande väg- och va 11 enby ggnadsstyrelsen
och öfverstlöjtnanten Laurell i första rummet förläde leden
intill älfven syntes hafva berott dels därpå, att stor vikt fästes vid erhållande
af hölj or mellan slussarna, dels därpå att nya slusstrappor
måhända ansetts omöjliga att utföra mellan Åkersjö och älfven utan
intrång på den nuvarande kanalen, som naturligtvis måste tjänstgöra,
åtminstone tills den nya leden blifvit färdig, och troligen äfven därefter,
dels ock därpå att bergkanalens förstoring utan rubbning af trafiken
synts förenad med betydliga svårigheter.
Verkställd utredning hade emellertid gifvit vid handen, att en förbättrad
trafikkanal i hufvudsak följande den nuvarande bergkanalen och
med slusstrappor mellan Akersjö och älfven kunde utföras utan intrång
på befintliga slussar eller i den pågående trafiken.
Å sid. 16 o. följ. i sin skrifvelse har styrelsen därefter lämnat en
jämförelse mellan kostnaderna för den af styrelsen förordade trafikkanalen
och den af öfverstlöjtnant Laurell föreslagna äfvensom mellan de
båda kanalernas trafikförmåga; och tillåter jag mig hänvisa till denna
jämförelse.
Af densamma anser styrelsen framgå, att den af styrelsen tilltänkta
leden vore, då afseende fästes vid trafikförmågans förhållande till kostnaderna,
fullt jämförlig med den Laurellska, samt att den framför denna
hade flera högst betydande fördelar i andra afseenden.
Den kunde byggas och utvidgas så småningom och i mån af behof,
medan Laurells led genast måste fullständigt utföras med de mått, leden
för framtiden skulle få. Den medgåfve snart sagdt obegränsad utvidgning
genom anläggning af nya slussleder från Åkersjö. Laurells led kunde
ej utan oerhörda kostnader utvidgas på samma plats. En dubbelled,
som utom öfriga fördelar erbjöde största säkerhet för afbrott i trafiken,
kunde sålunda till måttligt pris åstadkommas.
Bih_ till lliksd. Pynt 1907. 1 Sami. 1 Afd. 106 Höft.
2
10
Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 136.
De olika slusslederna komme i närheten af hvarandra och af de
nuvarande, som kunde bibehållas, till dess dubblering skedde, och äfven
därefter delvis användas. Uppbörd, bevakning, belysning in. in. blefve
därigenom billigare och lättare skötta. Alla arbeten kunde utföras på
det torra och vore af natur att kunna med säkerhet beräknas till kostnaden.
Navigationen vore tryggare än i Laurells led, eftersom leden vore fullständigt
afskild från älfven på sträckan mellan ledens utgångs- och
slutpunkt och tidsutdräkten för hvarje passerande fartyg vore i regel
mindre än i Laurells led. Slutligen gjorde kanalanläggningen intet intrång
på Trollhättefallens naturskönhet.
På grund af det anförda hyste styrelsen den bestämda öfvertygelsen,
att kanalens utvidgning borde ske i ungefärlig öfverensstämmelse med
det förslag, som är med blå färg angifvet på den vid detta protokoll
fogade kartan. Vid sådant förhållande har styrelsen vid planläggning
af kraftstationen icke ansett sig böra taga någon afgörande hänsyn till
möjligheten af en farleds framdragande i älfven enligt Laurells förslag,
utan endast sökt göra anordningarna för kraftuttagningen så ändamålsenliga
som möjligt.
Hvad angår dessa anordningar, har styrelsen till en början framhållit,
dels att det syntes vara bestämdt, att kraftuttagningen skulle
planläggas för en vattenmängd af 250 in3 i sekunden, hvilken vattenmängd
af styrelsen förordats för det fall, att de af styrelsen tillstj^rkta
aftalen med Trollhättans elektriska kraftaktiebolag, ingenjören Stridsberg
och Trollhätte pappersbruksaktiebolag beträffande förvärf af deras
vattenrätt m. in. blefve godkända, hvilket äfven skett, dels ock att,
såvidt man kunde se af förslaget till Vänerns reglering, denna icke
kunde öka den för kraftuttagning tillgängliga vattenmängden med mer
än 100 in3 i sekunden.
Anläggningens liufvuddrag skulle enligt förslaget blifva följande.
En regleringsdam skulle anläggas mellan Västra Malgön och västra
älfstranden. Anläggningen af dammen kunde, säger styrelsen, icke skada
fisket, enär, enligt hvad t. f. fiskeriintendenten i mellersta distriktet, filosofie
doktorn Torsten Ekman meddelat, ingen vandringsfisk kunde taga sig
upp förbi Trollhättefallen, samt nedgången genom fallen icke syntes blifva
vanskligare än nu. Det kunde ännu icke afgöras, om det skulle löna
sig att bekosta trappor för laxens uppgång, men deras utförande försvårades
icke af kraftanläggningen. Ålyngelledare funnes redan för
ålens uppgång, och för genomsläppande till älfven af den vandringsfisk,
som medföljde vattnet i tilloppskanalen fram till isgrindarna, skulle
anordnas öppningar ned till älfven.
11
Klingl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 136.
Intaget, som skulle förläggas norr om Västra Malgön och genom
södra delen af den kronan tillhöriga Spikön, består af 5 st. 12 in. breda
öppningar mellan murade pelare, med en utanför anbringad flytande isanedare
i form af en till 90 cm. djup under vattenytan nedgående skärm.
I intagsöppningarna skulle vrakgrindar icke insättas, åtminstone ej förr
än erfarenheten visat deras behöflighet, då dylika medföra obehag vid
isskrufning, när de som här måste anbringas i det fria.
Tilloppskanalen skulle närmast intaget bildas genom vattenbäckenets
öster och norr om Västra Malgön afstängning från älfven medelst eu
bank mellan Spikön och Östra Malgöns norra udde och dess fördjupning
för erhållande af tillräcklig sektionsarea för framledande af 350 in3 vatten.
Då Vänerns reglering troligen icke kan öka den för kraftuttagning tillgängliga
vattenmängden med mera än 100 m:i i sekunden, hade det
ansetts lämpligt att från början ordna denna del af afloppskanalen så,
att den kunde framföra jämväl den ökade vattenmängden, ehuruväl hinder
icke funnes att i framtiden ytterligare öka sektionsarean, om ännu
större vattenmängd kunde göras disponibel för kraftuttagning. Tilloppskanalen
fortsätter genom Östra Malgön och går söder om Kafledammen
snedt öfver Kafleströmmen mellan murar med den större sektionsarean
för 350 m3 i sekunden ända fram till östra älfstranden. Från denna
fortsätter kanalen till punkten A., i hvars närhet landsvägen ledes öfver
på 6 m. bred bro, vid hvilken skulle anordnas en afstängning för kanalen.
Från A till B är kanalsträckningen redan fastställd genom nådigt
bref den 20 juni 1906. Från punkten B leder kanalen till en fördelningsbassäng
ofvanför kraftstationen. Nödiga broar öfver kanalen
skulle anläggas för landsvägen, som leder till Kung Oscars bro och vid
fördelningsbassängen. Från kanalens lägsta punkt i närheten af kyrkan
skulle anordnas en aftappning till älfven.
För den ytterligare vattenmängd, som efter Vänerns reglering blir
tillgänglig, skulle en andra tilloppskanal kunna anknytas vid den punkt
å östra stranden, där den för 350 m3 tilltagna kanalsektionen slutar
samt därifrån gå till bergkanalen, hvilken, om en ny rätad farled anlägges
i enlighet med det ofvan omförmälda förslaget, kan på en afsevärd
sträcka användas som tilloppskanal. Vid oljeslageri kunde den
nya tilloppskanalen lämna bergkanalen och anknytas till den först utförda
vid en punkt strax ofvan fördelningsbassängen. Vid denna punkt
kan anordnas en andra afstängning, som erfordras om den första kanalen
skall aftappas och den andra under tiden lämna vatten till fördelningsbassängen.
Genom ett reservtillopp från en kanal, upptagen från
bergkanalen vid Nydqvist & Holms mekaniska verkstad, kunde vid sådana
tillfällen erhållas tillräcklig vattenmängd.
12
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 136.
Genom den utredning- kanal- och vattenverksstyrelsen lämnat angående
lämpligaste sträckningen för en ny trafikkanal ansåge sig styrelsen
hafva fria händer vid kraftstationens förläggning och icke vara
bunden af de förutsättningar, som måst af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
läggas till grund, då det gällde att visa, att å östra stranden
tunnes plats för Laurellska farleden samtidigt med tvenne kraftstationer,
som skulle förutsättas uttaga hvardera 250 in" vatten. Kraftstationen
hade därför nu kunnat förläggas tätt invid Olidehålans strand med aflopp
från turbinerna direkt i detta bäcken genom korta sugrör. Med
detta läge följde, att turbiner och generatorer kunde anbringas på gemensamma
horisontala axlar, hvilken anordning medförde fördelarna af lättare
öfverskådlighet och tillgänglighet för skötsel och underhåll samt
större driftsäkerhet än den vertikala uppställningen.
Fördelningsbassängen, som efter denna anordning af kraftstationen
ligger högre än denna, skulle i väster begränsas af en byggnad, innehållande
vattenintag, afstängningsanordningar och isgrindar, under hvilken
de till kraftstationens turbiner ledande tuberna skulle utgå från de
under intagsbyggnadens golf anordnade kammare, som genom mellanmurar
äro afskrida en för hvarje turbintub. Kamrarna skulle afstängas
medelst 2-delade luckor, som sludle manövreras på elektrisk väg. I
kamrarna innanför afstängningsluckan äro isgrindarna anordnade i en
öfre och en nedre del, hvilken senare, som svårligen kunde rensas medelst
vanliga rakor, skulle kunna upphissas och rengöras. Särskilda
anordningar skulle dessutom vidtagas för att genom isolering af intagsbyggnadens
inre och dess uppvärmning motverka grundisens afsättning
och tilltäppande af isgrindarna. Omedelbart framför dessa skulle i
kamrarnas väggar äfvensom i byggnadens ytterväggar finnas med skjutluckor
försedda öppningar för genomsläppande af i kamrarna möjligen
inkommen fisk.
Från intagsbyggnaden skulle leda 8 större och 3 mindre tuber till
kraftstationen. De senare, som skulle hafva 1,2 in. genomskärning och
leda till magnetiseringsturbinerna, skulle till sin öfre del utföras af armerad
beton, nedlagd i utsprängda öppna berggrafvar igenfyllda med
jord, samt till nedre delen bestå af stålrör. De 8 stora tuberna skulle
utgöras af utsprängda tunnlar utfordrade med beton, som därefter skulle
beklädas med stålplåt.
Kraftstationen skulle omfatta eu byggnad för turbiner, generatorer
m. in. för vattenkraftens omvandling till elektrisk energi samt en annan
särskild byggnad för transformatorer, strömbrytare, åskledare och alla
andra för den elektriska kraftens utsändande i ledningsnätet erforderliga
anordningar. Maskineriheterna skulle blifva 8, hvardera vid normaldrift
13
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 136.
utvecklande 7,000 kilowatt och tagande 30,7 in3 vatten i sekunden.
Magnetiseringsenheterna skulle blifva 3 och hvardera utveckla 340 kilowatt
med 1,5 in3 vattenförbrukning per sekund för hvardera. De 8 turbinerna
och generatorerna skulle med 80 % verkningsgrad hos turbinerna
och 95 % hos generatorerna, med det effektiva fallet af 30,5 meter,
gifva 80,000 turbinhästkrafter och 7 6,000 elektriska hästkrafter af generatorerna,
hvadan anläggningens verkningsgrad skulle blifva 76 % af
den till 100,000 hästkrafter uppgående naturkraften. Nödig reserv skulle
ligga däri, att, vid afstängning af en enhet för reparation in. in., de
öfriga 7, med minskad verkningsgrad och således större vattenåtgång
än den normala, lämna samma effektbelopp, som de 8 vid normal drift.
Kraftstationen skulle generera 3-fas växelström af 10,000 volts
spänning. För distribution intill 10 km. från Trollhättan skulle detta
volttal användas, men för ledning till aflägsnare orter skulle strömmen
upptransformeras till 50,000 volt.
Afloppskanalerna från kraftstationens turbiner skidle utsprängas i
berg och klädas närmast turbinerna med beton ocli järnplåt, samt afloppsförhållandena
från dessa förbättras genom bortsprängning af en
från västra älfstranden utskjutande udde, hvarigenom vattenströmmen
från Helvetesfallet ledes mera parallelt med afloppskanalerna.
Förutom åtskilliga väganläggningar, planerings- och planteringsarbeten
måste i samband med kraftstationen uppföras en del husbyggnader
för beredande af tjänste- samt till viss omfattning jämväl bostadslokaler
för verkets direktör, tjänstemän och betjänte.
Kraftstationens drift och underhåll kräfde nämligen anställande af
en ny grupp tjänstemän och betjänte. För de förra måste först och
främst beredas lämpliga tjänstelokaler. För närvarande användes hufvudsakliga
delen af bottenvåningen i verkets förvaltningsbyggnad till
tjänsterum för verkställande direktören, de vid nybyggnaderna anställda
ingenjörer samt ritare, bokhållare in. in., under det kamreraren
och kassören hade sin ordinarie tjänstgöring å det 3 kilometer därifrån
belägna kanaluppbördskontoret vid Akersberg. Lämpligare vore
naturligtvis att sistnämnda båda tjänstemän hade sin tjänstgöring i förvaltningsbyggnaden,
så att verkets administration blefve mera centraliserad,
men detta hade i brist på utrymme icke kunnat åstadkommas.
De nya för kraftstationen anställda tjänstemännen med
undantag för dem, som uteslutande hade med den dagliga tekniska
driften att skaffa, borde med hänsyn till förvaltningens centralisation
jämväl få sina tjänstelokaler inom förvaltningsbyggnad en, så att hela
administrationen, så vidt möjligt där samlades. Men i sådant fall måste
den del af förvaltningsbyggnaden, som nu vore upplåten hufvudsakligast
14
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 136.
till bostad för verkställande direktören, tagas i anspråk för tjänstelokaler.
Denna del af byggnaden vore, sedan denna år 1905 fullständigt iordningsställts
och försetts med värmeledning m. in., väl ägnad för ändamålet.
Då lämpliga bostäder i orten icke stode till buds, måste på
grund af det anförda en ny bostadsbyggnad för verkställande direktören
uppföras. Vidare måste dels med anledning af bristen på tjänliga
bostäder, dels med hänsyn till att vederbörande borde bo i omedelbar
närhet till kraftstationen för att ständigt vara till hands, bostäder i
stationens grannskap uppföras för åtminstone följande personer:
1 elektroingenjör
1 assistentingenjör
3 verkmästare
3 maskinister
3 maskinistbiträden
6 instrumentvakter
3 biträden åt instrumentvakter
3 vakter vid fördelningsbassängen
1 reparatör
tjänstgöra hvardera Vs dygn.
Dessutom måste uppföras bostäder för dammvakter vid Malgöns
regleringsdamm. Deras antal kunde emellertid till en början inskränkas
till två, då regleringen vid denna damm icke kräfde så kontinuerligt
öfvervakande, som vid kraftstationens intag.
Däremot syntes öfrig personal vid vattenverket såsom bokhållare,
ritare, mekaniker, smörj are, rengörare m. m. kunna, åtminstone tillsvidare,
hänvisas till att själfva anskaffa bostäder, eftersom de utan olägenhet
för driften kunde bo på längre afstånd från kraftstationen.
Ofvanstående husbyggnader vore de, som vid kraftstationens första
utbyggnad ifrågakomme. I och med stationens tillökning kräfdes måhända
ytterligare byggnader af liknande slag. Kostnaden för dessa vore
emellertid icke upptagen i nedanstående beräkning och syntes icke afsevärdt
inverka på priset per årligen producerad hästkraft, emedan personalens
aflöningsförhållanden naturligtvis bestämdes med hänsyn till
naturaförmånerna, och den minskning i hela anläggningskostnaden, som
uppstode genom uteslutande af en del husbyggnader, motvägdes genom
en motsvarande ökning af de kontanta lönebeloppen och sålunda af
driftkostnaden.
Den ökade vattenmängd af omkring 100 in3 vatten i sekunden, som
skulle kunna vinnas för kraftändamål, därest Vänern blefve reglerad,
kunde lätt tillgodogöras genom en enkel tillbyggnad af den nu föreslagna
kraftstationen.
15
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 136.
Kostnaden för kraftuttagningen, då stationen fullt utbyggdes med
generatorer om sammanlagdt 76,000 elektriska hästkrafter och med 5
grupper transformatorer, beräknades sålunda:
Regleringsdamm............................................................................
Intag, däri inbegripet den del af tilloppskanalen, där
hastigheten vore mindre än 2,2 meter...........................
Tilloppskanal...............................................................................
Afstängning, aftappning och broar öfver tilloppskanalen
Fördelningsbassäng med tubintag, grindar och luckor......
Tuber ...........................................................................................
Kraftstationsbyggnad.................................................................
Maskinell utrustning...................................................................
Afloppskanaler...............................................................................
Transportanordningar ................................................................
Husbyggnader, vatten- och afloppsledningar........................
Belysning, telefon- och signalledningar...............................
Yäganläggningar och planering................................................
Inlösen af tomt och byggnader................................................
Arbetsledning och diverse kostnader c: a 10 % ..................
450,000: —
300,000: —
1,640,000: —
54,000:
575,000
457,500
1.375.000
4.710.000
75.000
97,600
331.000
15.000
75.000
100.000
1,038,900
Summa kronor 11,300,000
Kostnaderna
för kraftuttagningen,
då stationen
utbygges för
7G,000 elektriska
hästkrafter.
Denna anläggningskostnad motsvarade
185 kronor per kilowatt vid 10,000 volt och
225 » » » » 50,000 »
eller per elektrisk hästkraft 136 respektive 166 kronor.
Nyssnämnda kostnadssumma öfverstiger afsevärdt det belopp,
8,500,000 kronor, som af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i dess
underdåniga skrifvelse den 20 december 1904 beräknats för anläggning
af en kraftstation på östra stranden under förutsättning, att den Laurellska
kanalleden till en början icke komme till utförande. Trollhättestyrelsen
har därför sökt klargöra orsakerna till denna skillnad och i sådant
hänseende först och främst påpekat, att under de senaste två åren
gjort sig gällande en betydande ökning i pris på arbetskraft och materialier,
och att stegringen på dessa områden sannolikt icke upphört.
Vidare vore styrelsens kostnadsberäkningar fotade på ingående undersökningar
och massberäkningar och på detaljerade uppgifter från sakkunniga
inom det elektriska och turbinbyggnadsfacket, under det vägoch
vattenbyggnadsstyrelsens beräkningar naturligtvis varit af mera
16
Kungl. 3Iaj:ts Nåd, Proposition N:o 136.
summarisk natur och endast afsett och äfven väl tjänat till åstadkommande
af en jämförelse mellan olika förslag till kraftuttagningens
anordnande. Dessa allmänna orsaker inverkade i stort sedt på alla poster.
Men därutöfver gåfve sig ökningen särskilt till känna för vissa bestämda
delar af anläggningen såsom tilloppskanalen och kraftstationen med dess
fördelningsbassäng, intag m. m. Beträffande tilloppskanalen hade densamma
fått en sektionsarea, som vore omkring 15 % större än den af
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen skisserade. För motsvarande ökning
i anläggningskostnaden erhölles emellertid vederlag genom mindre motstånd
och därmed ökadt kraftbelopp. Vidare hade styrelsen ansett det
oundgängligt att bekläda det betongmurverk, som till en afsevärd utsträckning
befunnits nödigt i tilloppskanalen, med ett slitskikt af granit,
hvilken anordning medförde en ganska afsevärd kostnad. Slutligen
vore rörande denna kanal att erinra, att densamma till följd af kraftstationens
förläggande vid Olidehålan fått en större längd än i väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens förslag, hvilket måste tagas i betraktande vid
en direkt jämförelse mellan motsvarande belopp i de båda kostnadsberäkningarna.
Den ojämförligt största ökningen i kostnad komme på kraftstationen
med fördelningsbassäng, intag in. m. Skillnaden vore här ej mindre
än 2,070,000 kronor. Den berodde i hufvudsak dels därpå, att enligt styrelsens
förslag genererades minst 8,000 hästkrafter mer än af väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen i dess förslag preliminärt angifvits, dels att de
elektriska sakkunniga förordat ett synnerligen fullständigt och förstklassigt
system för energins fördelning och transformering, och att detta
kräfde en särskild byggnad, som ensamt för sig utan elektrisk utrustning
kostade ej mindre än 750,000 kronor. Någon motsvarande byggnad
funnes ej i föregående förslag upptagen. Själfva den elektriska
utrustningens ökade kostnad kunde uppskattas till omkring 1,000,000
kronor.
Toges vidare hänsyn till den omsorgsfullt utarbetade anordningen
af intag med grindar och luckor och till den allmänna prisstegringen,
vore skillnaden lätt förklarad.
Till sist har styrelsen påpekat, att det nu uppgjorda kostnadsförslaget
upptoge afsevärda belopp för transportanordningar och husbyggnader,
hvilka icke förut behöft medtagas, då det endast gällde jämförelser
mellan olika lägen.
I afseende på normerna för prisens beräkning, hade styrelsen vid
uppgörande af kostnadsförslaget låtit sig angeläget vara att icke upp
-
17
Kungl. Majt:s Nåd. Proposition N:o 136.
gifva en för låg kostnad för att icke riskera att sedermera behöfva inkomma
med framställning om sådana tillägg i anslaget, till hvilkas behöflighet
styrelsen kunde anses hafva haft tillfälle och förpliktelse att
taga hänsyn.
Trots den jämförelsevis höga slutsumman å kostnaderna för kraftuttagningen,
hölle sig dock anläggningskostnaden per energi-enhet inom
synnerligen måttliga gränser och afveke till följd af den ökade mängden
tillgänglig energi icke från väg- och vattenbyggnadsstyrelsens preliminära
beräkning i större mån, än som motiverades af skillnaden mellan ett
skisseradt och ett fullt utarbetadt förslag.
Emellertid borde, menar styrelsen, kraftstationen icke omedelbart
utbyggas för hela kraftbeloppet, enär motsvarande afsättning icke i
den närmaste framtiden kunde förväntas. Eegleringsdammen, intag från
älfven, tilloppskanal, fördelningsbassäng med flera anläggningar, som
icke kunde utvidgas eller förstoras, i den mån afsättningen ökades, måste
af naturliga skäl genast utföras på föreslaget sätt. Däremot borde stationsbyggnad,
maskiner, transformatorer, instrumentering, tuber, öfverbyggnaden
öfver tubintagen samt grindar, luckor m. m. endast utföras i
samma mån, förbrukningen sådant kräfde.
Styrelsen har beräknat, att under den närmaste tiden skulle kunna
från Trollhättans kraftstation afsättas till
Göteborg med omnejd........................................................ 10,000 hästkrafter
Trollhättan med omnejd...................................................... 6,000 »
öfriga orter............................................................................. 10,000 »
Summa 26,000 hästkrafter.
Härvid vore, fortsätter styrelsen, ingen hänsyn tagen till statsbanornas
elektriska drift, för hvars genomförande från Trollhättan skulle
behöfva tagas upp till 20,000 hästkrafter, ej heller till enskilda banors
eventuella behof eller till den förbrukning, som ett industriellt uppsving
och den elektriska energins vidsträckta användning i landtbrukets
tjänst kunde åstadkomma. Styrelsen vore emellertid af den
åsikt, att dessa senare faktorer komme att inom en snar framtid medföra
en högst väsentlig stegring i verkets afsättning utöfver den ofvan beräknade.
Styrelsen anser därför, att den nya kraftstationen redan från
början borde utbyggas för leverans af normalt 28,500 hästkrafter.
Bih. till Riktd. Prot. 1907. 1 Rami. 1 Afd. 106 Haft.
3
18
Kostnaderna
för kraftuttagningen,
då
stationen utbygges
för
28,500 elektriska
hästkrafter.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 136.
Kostnaden för en kraftstation om normalt 28,500 elektriska hästkrafter
med 4 grupper transformatorer beräknades sålunda:
Regleringsdamm..................................................................................... 450,000
Intag........................................................................................................... 300,000
Tilloppskanal .......................................................................................... 1,646,000
Afstängning, aftappning och broar öfver tilloppskanalen ......... 54,000
Fördelningsbassäng med tubintag, grindar och luckor............... 467,600
Tuber........................................................................................................ 321,500
Kraft stationsbyggnad........................................................................... 906,000
Maskinell utrustning ............................................................................ 2,913,000
Afloppskanaler....................................................................................... 60,000
Transportanordningar............................................................................. 97,600
Husbyggnader, vatten- och afloppsledningar................................. 331,000
Belysning, telefon- och signalanordningar....................................... 15,000
Yäganläggningar och planering ........................................................ 75,000
Inlösen af tomt och husbyggnader................................................. 100,000
Arbetsledning in. m. c:a 10 %.......................................................... 763,300
Summa kronor 8,500,000.
Denna anläggningskostnad motsvarade 410 kronor per kilowatt tillgänglig
effekt vid 50,000 volt eller 298 kronor per elektrisk hästkraft.
Dessa siffror gåfve dock en alltför ogynnsam framställning om priset
per energi-enhet. Det måste nämligen ihågkomma, att till följd af
maskinenheternas storlek den fjärde enheten, som skulle utgöra reserv
vid första utbyggnaden motsvarade ej mindre än Va af sammanlagda effekten
hos de enheter, hvilka afsåges för normal drift, och att sålunda på
detta utvecklingsstadium reserven medförde en jämförelsevis betydlig kostnad.
Vidare vore att märka, att ur tre enheter kunde, om ock med något
minskad verkningsgrad hos maskinerna, det vill säga med något
ökad vattenförbrukning — hvilken emellertid i detta fall ej spelade någon
roll — utan olägenhet uttagas ända till 34,000 hästkrafter mot normalt
28,500. Räknades med förstnämnda siffra, blefve anläggningskostnaden
per hästkraft naturligtvis i afsevärd mån mindre än ofvan angifvits.
Anläggningskostnaden vore emellertid i hvilket fall som helst ej större än
att kronan snart nog skulle kunna skörda en betydande vinst på företaget
och ändock försälja energin till pris, hvilka kunde framkalla och
befordra den industrins uppblomstring, man i dessa landsdelar väntade
blifva en följd af Trollhättefallens utnyttjande. Det behöfde knåp
-
19
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 136.
past påpekas, att med stigande afsättning själfkostnaden per hästkraft
folie och vinsten vid samma prissättning ökades.
Den tid, som kräfdes för den till omedelbart utförande föreslagna
anläggningens färdigställande, beräknades till något mer än tre år. Då
arbetena igångsatts under sommaren 1906, kunde de sålunda väntas
blifva färdiga hösten 1909. Detta dock under uttrycklig förutsättning,
att strejk, lockout eller annan force majeure icke hindrade arbetenas oafbrutna
gång.
Med stöld af det anförda har styrelsen i underdånighet hemställt,
det Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen dels besluta, att den till
anläggning bestämda kraftstationen vid Trollhättan finge anordnas i
hufvudsaklig öfverensstämmelse med styrelsens öfverlämnade förslag,
dels ock till dess utbyggnad för en leveransförmåga af 28,500 respektive
34,000 hästkrafter utöfver af 1906 års Riksdag beviljade 750,000
kronor anvisa ett belopp af 7,750,000 kronor, af hvilka
för år 1907 erfordrades omkring 2,000,000
» » 1908 )) » 3,000,000 och
» » 1909 )> » 2,750,000 kronor.
Till följd af nådig remiss har kommerskollegium afgifvit underdånigt
utlåtande i ärendet och därvid öfverlämnat ett af samtliga inspektörer
öfver elektriska anläggningar för belysning eller arbetsöfverföring
afgifvet yttrande äfvensom såsom eget utlåtande beträffande utförandet
af den ifrågavarande elektriska anläggningen åberopat hvad i yttrandet
i afseende därå anförts.
Uti berörda yttrande hafva inspektörerna, under erinran att sty
relsen
för Trollhätte kanal- och vattenverk föreslagit, att kraftstationen
till en början endast skulle utbyggas för leverans af 28,500 hästkrafter,
som dock vid något mindre verkningsgrad hos turbinerna kunde uppdrifvas
till 34,000 hästkrafter, vidare anfört hufvudsakligen följande.
Styrelsen vore på grund af gjorda utredningar om efterfrågan på
kraft tydligen bäst i stånd att bedöma, till hvilken utsträckning kraftstationen
nu genast borde utbyggas. Att under de tre byggnadsåren
kunna borttinga de föreslagna 34,000 hästkrafterna till antagliga pris
förefölle ju ej orimligt. Ehuru styrelsen i denna framställning icke
ingått på den viktiga frågan om den elektriska kraftens försäljningspris,
hvilket i väsentlig grad vore afgörande för hvad som kunde afyttras,
torde man väl hafva beräknat, att afgifterna skulle sättas så, att de
lämnade skälig afkastning å de 8,5 millionerna. I sammanhang härmed
borde påpekas, att dubbla kraftbeloppet kunde erhållas för en ökning i
Utlåtande af
kommerskollegium.
20
Kung!. Majits Nåd. Proposition N:o 136.
anläggningskapital af endast 2,800,000 kronor. Det vore sålunda för
företagets ekonomi af synnerligt stor betydelse, att en vidare utbyggnad
snarast möjliggjordes. Det vore ock tydligt, att den ytterligare kraft,
som härigenom vunnes, skulle utan förlust kunna säljas till ett mycket
lågt pris. För att, om så behöfdes, underlätta igångssättande af nya företag
skulle man då, om rimliga förslag framkomme, kunna möjliggöra
utförandet af experiment i större skala t. ex. inom kemiska industrier
genom en tillfällig kraftupplåtelse på särskildt billiga villkor. Äfven i
andra fall kunde det tänkas, att kraftpriset till en början sattes särskildt
lågt och höjdes efter viss tid. Så t. ex. kunde därigenom anslutningen
sannolikt påskyndas för en del verk, som för att kunna blifva abonnenter
måste ersätta sina förutvarande ånganläggningar med rätt dyrbara elektriska
installationer och som droge sig för den därmed förenade kostnaden.
Kunde dessa omkostnader sålunda utan direkt hvarken vinst
eller förlust för staten betalas genom utnyttjande af vatten, som eljest
under afsevärd tid skulle rinna bort obegagnadt, så syntes detta från
nationalekonomisk synpunkt vara en fördel.
Genom föreliggande förslag om kraftstationens förläggning erhölles,
såvidt inspektörerna kunnat finna, möjlighet till en fullt tillfredsställande
anordning af maskinstationen.
Beträffande den elektriska utrustningen kunde såsom allmänt omdöme
sägas, att några större tekniska svårigheter ej syntes möta för utförandet
af ifrågavarande elektriska anläggning. De maskiner och apparater,
som kunde ifrågakomma, torde blifva af allmänt brukliga typer,
endast af för våra förhållanden ovanlig storlek. I Amerikas förenta
stater funnes dock i drift åtskilliga kraftstationer af mycket likartad beskaffenhet
med den nu föreslagna. Några hufvudpunkter kunde dock
blifva föremål för diskussion, t. ex. angående strömsystem, maskinenheternas
storlek, anordning af hjälpmaskiner, instrumentering och
transformeringsapparater samt fjärrledningarnas konstruktion.
Till strömsystem hade valts trefasström, som skulle genereras med
en spänning af 10,000 volt. Denna spänning vore tillräcklig för kraftfördelningen
i den närmaste trakten. För aflägsnare trakter upptransformerades
densamma till 50,000 volt. Häremot syntes intet vara att
invända. Högre spänning än 50,000 volt syntes ej för närvarande
kunna tillrådas. Det torde blifva ett framtida spörsmål, huruvida för
den kraft, som eventuellt skulle uttagas till elektrisk järnvägsdrift,
annorlunda anordnade maskiner borde användas. Den mest omstridda
frågan angående strömsystemet vore väl strömmens s. k. frekvens eller
periodtal. Denna sak, som ej vore berörd i styrelsens förslag, inverkade
i någon mån å anskaffningskostnaden för generatorer och transforma
-
21
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 136.
torer, men hade sin hufvudsakliga betydelse för abonnenterna. I vårt
land såväl som i det öfriga Europa hade hittills för dylika kraftfördelningsledningar
nästan uteslutande användts ström med ett period tal af
50 per sekund. Som en följd däraf vore de flesta i handeln förekommande
trefasmotorer och öfriga apparater konstruerade härför. Transformatorer
och motorer, särskild! mindre sådana, blefve ock i regeln
därigenom billigare än om de skulle utföras för ett lägre periodtal.
Häri läge naturligtvis ett starkt skäl att söka bibehålla det vanliga
periodtalet. En strömleverantör, som afveke härifrån, torde under i
öfrigt lika förhållanden blifva något mindre konkurrenskraftig och kunde
ej heller utan vidlyftiga anordningar få reservkraft från eller ansluta sig
till anläggning af det förra slaget. Emellertid medförde användandet
af en lägre frekvens — exempelvis 25 perioder, som ofta användes i
Amerika — vissa fördelar vid anordnandet af fj ärrledningarna. De för
en eventuell elektrisk järnvägsdrift ifrågakommande enfasmotorerna
syntes ej heller lämpligen kunna utföras för högre periodtal än 25. I
hvad mån dessa och andra skäl kunde vara afgörande för valet af det
ena eller andra periodtalet vore en fråga af största vikt.
Maskinenheternas storlek hade föreslagits till 7,000 kilowatt eller
10,000 hästkrafter. Gränsen uppåt både bestämts af möjligheten att
anskaffa lämpliga turbiner. Tydligt vore att ju större enheterna kunde
tagas, desto större blefve enkelheten och desto mindre kostnaden.
Eu stor rikedom af kopplingsanordningar, som medgåfve att på ett
bekvämt sätt företaga alla möjliga kombinationer mellan maskiner, transformatorer
och ledningar torde ej i afsevärd grad öka driftsäkerheten,
men kräfde ett betydligt anläggningskapital så väl för apparaternas anskaffande
som för beredande af plats åt desamma. Vid en kraftfördelning
af det ta slag, där fj ärrledningar af många mils längd förekomme,
syntes den vanligaste felkällan blifva dessa ledningar. Det saknade
därför praktiskt värde att utöfver eu viss gräns nedlägga kostnader på
ökande af driftsäkerheten i själfva kraftstationen. Man borde äfven betänka,
att med hvarje ny apparat infördes äfven en ny möjlighet till
fel. Den största säkerheten uppnåddes därför oftast genom största möjliga
enkelhet. En för inspektörerna företedd schematisk framställning af
kopplingsanordningarna, hvilket schema torde legat till grund för kostnadsberäkningen,
syntes snarare upptaga för vidlyftiga anordningar än
motsatsen. För en fullständig utbyggnad ad stationen skulle enligt detta
schema erfordras öfver ett hundratal strömbrytare, hvardera dragande
en kostnad af några tusen kronor och jämte kopplingsskenor o. d. upptagande
en byggnad med dimensioner längd, bredd och höjd af 110 x 12
Utlåtande af
väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen.
22 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 136.
X 24 meter, och. hvars kostnad beräknats till 750,000 kronor. Som
reserv för magnetiseringsmaskinerna vore äfven föreslaget ett ganska
dyrbart ackumulatorbatteri, hvilket enligt inspektörernas mening borde
kunna utelämnas eller ersättas med betydligt billigare anordningar.
Kostnaden för elektriskt maskineri vore numera ganska svår att
förutsäga, då den syntes i allt högre grad blifva beroende på sammanslutningar
mellan såväl råämnesleverantörer som fabrikanter. Emellertid
syntes de beräknade summorna böra väl räcka till. Af fördel vore tydligen
att erforderliga maskiner m. m. kunde åstadkommas inom landet.
Detta torde äfven hvad den elektriska utrustningen beträffade vara möjligt,
dock med vissa undantag, exempelvis instrument, kablar och ofvan nämnda
ackumulatorbatteri.
Inspektörerna hafva tillstyrkt bifall till styrelsens underdåniga hemställan
att få utföra den ifrågavarande elektriska anläggningen i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med det framlagda förslaget och att begärda
medel härför ställdes till dess förfogande, dock med skyldighet
för styrelsen att snarast möjligt till Kungl. Maj:t ingifva fullständig utredning
angående anläggningens hufvudsakliga delar samt att iakttaga
hvad Kungl. Maj:t med anledning däraf kunde finna skäligt föreskrifva.
Jämväl väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har uti ärendet afgifvit
infordradt underdånigt utlåtande.
Styrelsen har därvid, efter att hafva redogjort för de olika förslagen
för trafikkanalens ombyggnad, meddelat, att styrelsen för sin del
gåfve bestämdt företräde åt tanken att, i stället för att, såsom öfverstlöjtnant
Laurell föreslagit, låta den nya trafikkanalen följa fallen i älfven,
ombygga den nuvarande bergkanalen enligt den plan, som till sina
hufvuddrag blifvit af styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk angifven
i dess underdåniga skrifvelse.
Beträffande själfva kraftstationen och därtill hörande anläggningar
har styrelsen anfört hufvudsakligen följande.
Det föreslagna läget och anordningen af regleringsdammen i älfven
kunde anses efter förhanden varande förhållanden väl afpassade.
Anordningen af intaget med därtill hörande flytande isafledare
med under vattenytan nedgående skärm syntes vara af lämplig beskaffenhet,
och mot utelämnandet tills vidare af vrakgrindar i de vinkelrätt
mot älfvens strömriktning kommande intagsöppningarna syntes
ej häller något böra invändas, då dylika grindar, anbragta i det fria,
såsom här skulle ske, lätt föranledde att grundisen fäste sig vid de afkyla
järnstängerna och tilltäppte öppningarna. Då lös flottning ickeförekomme,
torde vrakgrindarne kunna undvaras.
23
Kungl. Maj.-ts Nåd. Proposition N:o 136.
Kunde man, såsom kanal- och vattenverksstyrelsen gjorde, utgå
från förutsättningen att statens kraftstation n:r 2 icke behöfde planläggas
_ för mer än cirka 100 m3 vatten i sekunden, samt att firman
Nydqvist & . Holm vore villig att för endast full ersättning för styrkt
skada medgifva framdragande åt erforderliga tuber öfver viss del af dess
område eller att tillåta eventuell inlösen af denna områdesdel med därå
befintlig byggnad, förenklades problemet därigenom uppenbarligen i så
hög grad, att det som följd af dessa tvenne antaganden vore gifvet, att
den nu tilltänkta kraftstationen borde förläggas nere vid själfva stranden af
Olidehålan, på sätt kanal- och vattenverksstyrelsens förslag nu förutsatte,
samt att. man borde begagna den därigenom vunna möjligheten att välja
den horisontala uppställningen af turbiner och generatorer, som under
dessa . från alla tvångsförutsättningar frigjorda förhållanden vore den
naturligaste och lämpligaste. Någon närmare bevisföring för riktigheten
af antagandet, att den andra kraftstationen icke skulle behöfva planläggas
för mera än 100 m3 vatten i sekunden, hade visserligen kanal- och vattenverksstyrelsen
icke i den underdåniga framställningen framlagt, utan däri
endast uttalat, att »såvicit man hittills kunde se af förslaget till Vänerns
reglering, skulle denna troligen icke kunna bekvämligen öka den för
kraftuttagningen tillgängliga vattenmängden med mer än 100 m3 i sekunden»,
men uti en af verkställande direktören, majoren F. V. Hansen,
till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen öfverlämnad promemoria hade detta
spörsmål något närmare behandlats.
Det vore emellertid uppenbart, att denna fråga om den behöfliga
storleken af den 2:dra kraftstationen, som skulle utnyttja den genom
reglering af Vänern vunna vattentillgången, vore af stor och afgörande
betydelse för frågan, huruvida den lista anläggningens utförande på det
sätt och med det läge, som af kanal- och vattenverksstyrelsen nu föreslagits,
kunde vålla svårigheter för ett lämpligt anordnande af den framtida
2:dra kraftstationen, hvarför ock spörsmålet om huru Vänerns reglering
skulle komma att inverka i afseende å vattentillgången för kraftändamål
måste närmare pröfvas.
Enligt de af Lamell verkställda utredningarna i fråga om Vänerns
reglering skulle under 86,8 % af hela tidsperioden 1819—99 kunnat fås en
aftappning ur sjön af minst 550 in3 vatten i sekunden, om den varit
reglerad enligt det af honom uppgjorda förslaget samt regleringen
varit skött efter det program Lamell användt vid sina undersökningar.
För kraftändamål skulle alltså under 86,8 % af tiden eller således i allmänhet
kunna påräknas en jämn vattenmängd af minst 450 in3 vatten i
sekunden, om man beräknade cirka 50 m3 vatten i sekunden för ny
dubbel slussled, 3 m“ vatten i sekunden för oljeslageriet och Nydqvist
24 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 136.
& Holms mekaniska verkstad, 8 m3 vatten i sekunden för nuvarande
kraftstationen å Malgön samt cirka 39 m3 vatten i sekunden för vattenfallens
bibehållande, för fisket och för läckning. Den svåraste och
långvarigaste torkperioden med lågt vattenstånd under sagda tidrymd
hade inträffat under 1850-talet, i det att under hela tiden från och med
midten af år 1854 till och med midten af april år 1860 råd t mycket
lågt vattenstånd i sjön med åtföljande ringa afrinning. Under denna
långvariga torkperiod af en så enastående utsträckning skulle enligt
Laurells undersökningar kunnat påräknas eu jämn aftappning af endast
cirka 435 m3 vatten i sekunden och således för kraftändamål .en jämn
vattentillgång af endast 335 m3 vatten i sekunden. Emellertid kunde
man genom pröfning af olika regleringsprogram öfvertyga sig om, att
man, genom en strängare hushållning med magasinet i sjön och genom
att så fort som möjligt från maximitappning vid uppnådt högsta tillåtna
vattenstånd inskränka vattenaftappningen till endast den minsta behöfliga
tappningen, i allmänhet kunde hålla en jämn aftappning af cirka 600 m
vatten i sekunden, äfvensom att man, när enstaka vattenfattiga år inträffade,
kunde hålla en jämn tappning af 500 å 550 m3 meter i sekunden, och,
när vattenfattiga år inträffade i omedelbar följd till så enastående utsträckning
som perioden 1854—1860, en jämn tappning af cirka 460 m3 vatten
i sekunden. I allmänhet skulle man sålunda kunna påräkna eu jämn
vattentillgång af 250 m3 vatten i sekunden äfven för en andra kraftstation
af samma valör som den nu föreslagna första, ehuru denna andra kiaftstation
under ogynnsamma år med långvarig torka syntes kunna få en
vattentillgång af endast 150 å 200 in3 vatten i sekunden samt, näi mycket
vattenfattiga år inträffade i längre omedelbar följd, syntes kunna få endast
cirka 100 in3 vatten i sekunden, så vidt ej särskilda åtgärder kunde
vidtagas. Nu vore det emellertid att märka, att, då 2:ne kraftstationer
för hvardera 250 m3 vatten i sekunden skulle lämna tillsamman ett
kraftbelopp af cirka 152,000 elektriska hästkrafter, sa kunde det anses
för visst, att eu afsevärd del af kraftafnämarna icke komme att hafva
behof af kraften annat än för dagdrift. Ehuru det icke torde vara att
tänka på att normalt använda olika tappning om dagen och natten för
att, såsom Laurell föreslagit, öka upp dagdriftsbeloppet öfver det annars
normala, så vore det likvisst uppenbart, att man, med hänsyn till nämnda
förhållande att en afsevärd procent af kraftkunderna, syntes komma att
hafva endast dagdrift, kunde och borde under perioder af långvarig torka
nedsätta tappningen under natten, eller afpassad del af natten, till den
vattenmängd, som endast motsvarade nattdriftens behof, för att därigenom
under dagen kunna såvidt möjligt bibehålla den lör full dagdrift behöfliga
normaltappningen af cirka 5Ö0 m° vatten i sekunden för kraftändamål.
25
, Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 136.
Likaledes kunde man vid dylika kritiska perioder uppoffra mindre vatten
för natursceneriets bibehållande och således från vattenfallen spara åtminstone
25 m3 vatten i sekunden, som kunde i stället ledas till kraftstationerna.
Vidare hade man icke häller att under 4 å 5 månader under vintern,
när vattentillgången gemenligen vore som knappast, använda de för
slussningen beräknade 50 m,! vatten i sekunden, etter som seglationen
lå ej påginge, utan kunde äfven dessa då ledas till kraftstationerna.
Därest man sålunda icke skulle ofullständigt utnyttja den ökade
vattentillgång, som kunde vinnas genom Vänerns reglering, syntes äfven
statens andra framtida kraftstation skäligen kunna förutsättas böra utbyggas
för ett kraftbelopp och en vattenmängd ungefärligen lika med
den nu föreslagna första kraftstationens. Därvid torde det dä nog blifva
förenadt med alltför stora kostnader att tänka sig denna andra kraftstation
förlagd nere vid Olidehålans strand, då detta endast kunde ske
genom förvärfvande af det nödiga utrymmet från Nydqvist & Holms
mekaniska verkstads område. Det kunde därför blifva behöfligt att förlägga
kraftstationen n:r 2 nordost om hotell Utsikten och för denna kraftstation
tillgripa den vertikala uppställningen af turbiner och generatorer. Denna
kraftstation finge då sitt aflopp genom tunnel under den nu föreslagna
öppna tilloppskanalen ut till Olidehälan, på sätt vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
utlåtande fogad ritning utvisade. De af kanal- och
vattenverksstyrelsen föreslagna anordningarna för anknytning af den
andra tilloppskanalen mellan intaget och bergkanalen samt mellan bergkanalen
vid oljeslageriet och den första kraftstationens nu föreslagna
tilloppskanal kunde med lätthet så anordnas, att de båda kanalerna
kunde lämna driftvatten åt hvilkendera som hälst af de tvenne kraftstationerna
vid Olidehålan och vid hotell Utsikten.
Äfven om man, såsom ofvan anförts, syntes böra räkna med att
den blifvande kraftstationen n:r 2 kunde komma att blifva utbyggd för
samma vattenmängd, 250 m3 vatten i sekunden, som den första, så kunde
därför denna senares förläggande till själfva stranden af Olidehålan icke
sägas förhindra eller försvåra anläggningen af en framtida kraftstation
n:r 2, och vore det utan tvifvel en fördel, att förhållandena tilläte, att
åtminstone den ena af de båda likvärdiga kraftstationerna förlädes vid
själfva stranden af Olidehålan, på sätt kanal- och vattenverksstyrelsen
föreslagit, då därigenom denna kraftstation kunde anordnas på ett i
vissa afseenden bättre sätt än den vertikala uppställningen med gå i ve.
I afseende å fördelningsbassängen med dess vattenintag, afstängningsanordningar
och isgrindar med mera syntes de föreslagna anordningarna
vara lämpliga.
Bih. till Eiksd. Prot. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 106 Höft.
4
26
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 136,
Däremot torde det blifva mycket vanskligt att utspränga de för
tuberna föreslagna erforderliga många närbelägna tunnlarna, som skulle
få. ett sådant inbördes afstånd från hvarandra, att den kvarblifvande
skiljoväggen mellan dem skulle få en minsta tjocklek af allenast 3 till
4 meter. Det syntes vara mycket osäkert, om bergets beskaffenhet
tilläte, att dessa tunnelutsprängningar utfördes, utan att ras eller farliga
sprickor uppstode. Den föreslagna anordningen med utsprängning af
tunnlar för tuberna från fördelningsbassängen till kraftstationen syntes
därför böra utbytas mot ett utförande enligt af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
uppgjordt på ingifven ritning åskådliggjordt förslag, som visade,
hurusom tuberna kunde anordnas såsom invändigt plåtklädda tuber af
armerad beton, hvilka kunde med lätthet apteras och till erforderlig
tjocklek i det fria kringbetoneras på platsen, utan att tunnelsprängning
behöfde utföras. Denna anordning, som möjliggjordes genom åtgärden
att förflytta fördelningsbassängen längre ut mot bergkanten, kunde utföras
utan någon som helst risk af misslyckande i följd af bergets beskaffenhet,
då detta bortsprängdes i öppen sprängning, hvartill komme
att detta sätt för tubernas anordnande blefve afgjordt billigare än det
föreslagna. Att förlägga tuberna inne i tunnlar i berget på det af kanaloch
vattenverksstyrelsen föreslagna sättet skulle icke i någon mån kunna
motverka driftstörningar genom sväll- eller grundis.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen vore därför af den bestämda
åsikten, att fördelningsbassängen borde framflyttas ut mot bergkanten
och turbintuberna anordnas genom arbete i det fria efter bergets erforderliga
undansprängning, enär arbetets utförande därigenom blefve säkrare,
enklare och billigare.
Till undvikande af brott genom vattenslag vid plötsligt afstängande
af turbinerna borde vidtagas lämpliga säkerhetsanordningar. Bland sådana
anordningar kunde särskild! nämnas dels elektriska motstånd, som vid
minskning i de elektriska generatorernas belastning automatiskt inkopplades
för att bibehålla turbinernas effekt konstant i trots af belastningsändringarna,
dels att turbinpådragens utväxlingar gjordes så stora och
långsamt verkande, att turbinernas afstängning to ge tillräckligt lång tid
för att hindra uppkomsten af skadliga vattenstötar.
Det totala kraftbeloppet 80,000 turbinhästkrafter hade föreslagits
lördeladt. på 8 stycken turbiner för hvardera 10,000 effektiva hästkrafter.
Den sålunda valda storleken å maskinenheterna vore, ehuru hittills icke
använd i vårt land, i öfverensstämmelse med den moderna utveckling,
som medföljt vattenkraftens omsättning till elektrisk kraft. Sedan den
elektriska kraften börjat öfverföras på långa afstånd, hade utvecklingen
allt mer ökat maskinenheternas storlek, så att man numera kommit till
27
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 136.
sådana störa driftsförhållanden, att turbiner om 10,000 hästkrafter vid
Niagara och om 12,500 hästkrafter vid Shawinigan kommit till användning.
Mot storleken af maskinagregaten vore därför intet att invända,
då den i öfrigt medförde stora fördelar.
Kostnaden för kraftstationens fullständiga utbyggande för 76,000
elektriska hästkrafter skulle uppgå till 11,300,000 kronor, utgörande
2,800,000 kronor mer än den af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i dess
underdåniga skrifvelse den 20 december 1904 beräknade kostnaden för
kraftstationens anläggning under samma förutsättning som nu eller att
den Laurellska kanalen icke skulle komma till utförande. Då väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens kostnadsberäkning afsett eu jämförelse mellan
kostnaden för kraftens uttagning å östra stranden enligt af professorn
J. G. Richert utarbetadt förslag eller enligt förslag, som uppgjorts af
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, hade det för att icke göra jämförelsen
vilseledande varit nödvändigt att för det af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
uppgjorda förslaget antaga alldeles samma vattenhastighet af
2,5 m. i kraftkanalen och samma fallförlust af 2,5 m. i denna och tuberna
samt alldeles samma nyttiga effekt af transformerade 65,000
elektriska hästkrafter, som professor Richert antagit i sitt berörda förslag.
Om man emellertid hade fria händer att lösgöra sig från denna bundenhet
vid den af professor Richert beräknade hastigheten, fallförlusten och
sluteffekten, så att man med kanal- och vattenverksstyrelsen räknade
endast en vattenhastighet i kanalen af 1,8 m., och således motsvarande
ökning af sektionen å kanalen, samt en total fallförlust af endast 1,45 m.,
finge man en med cirka 8,000 transformerade elektriska hästkrafter ökad
effekt. Därest väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag hade utarbetats
för eu kraftstation med det nu föreslagna läget och för ett 8,000 elektriska
hästkrafter större kraftbelopp samt med den 15 % större kanalsektion,
som motsvarade den till 1,8 m. reducerade vattenhastigheten
samt kanalsektionen å sträckan från intaget till östra stranden jämväl
uttagits för 350 m:! vattenförning såsom enligt kanal- och vattenverksstyrelsens
nu framlagda förslag, så hade kostnaden å väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
förslag därigenom ökats med 1,835,600 kronor för
den ökade maskinella utrustningen och de ökade dimensionerna å tilloppskanalen.
Då vid jämförelsen med det Richertska förslaget väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens förslag naturligen icke kunde få göras fullständigare
än detta, för att icke förrycka sagda jämförelse, kunde i vägoch
vattenbyggnadsstyrelsens förslag ej heller medräknas vare sig kostnad
för nödiga husbyggnader för beredande af bostäder för verkets
funktionärer, vatten- och afloppsledningar, inlösen af tomt och bygg
-
Departements''
chefens
yttrande.
28 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 136.
nader, transportanordningar, belysning, telefon- och signalledningar,
hvithet allt saknats i det Richertska förslaget. Då dessa anordningar
emelleitid gifvetvis blefve erforderliga, hade väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
kostnadsförslag ökats med cirka 598,000 kronor för dessa poster,
som af ofvan angifna skälet icke fått medtagas vid jämförelsen.
Om sålunda väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag, fritt från
jämförelsen med det Richertska, fuilständigades med förberörda tvenne
belopp, blefve kostnaden 8,500,000+ 2,433,600 kronor eller 10,933,600
kronor för kraftstationen utbyggd för det 8,000 elektriska hästkrafter
större kraftbeloppet och med de större dimensionerna å tilloppskanalen
samt med förberörda oundvikliga kostnader för bostäder med mera.
Den af kanal- och vattenverksstyrelsen framlagda definitiva kostnadsberäkningen
företedde således i verkligheten en kostnadsökning af endast
omkring 366,400 kronor, som berodde på ökade arbets- och materialpris
för att så vidt möjligt icke riskera den beräknade kostnadens öfverskridande.
Att den föreslagna kraftstationen icke borde för närvarande utbyggas
för högre kraftbelopp än det, som motsvarade en kraftleverans af normalt
28,500 hästkrafter, torde få anses ådagalagdt genom de utredningar
angående den från början påräkneliga kraftafsättningen, som af kanaloch
vattenverksstyrelsen hade verkställts. Men att vid sådant förhållande
anläggningskostnaden per elektrisk hästkraft, så länge kraftstationen ej
vore större och den således ej vore fullt utbyggd, ställde sig jämförelsevis
hög, vore eu sak, som icke kunde undvikas under de förhandenvarande
förhållandena. Själfkostnaden syntes i hvarje fall ej blifva större
än att äfven under den naturligtvis ogynnsammaste första perioden direkt
vinst uppstode för kronan, förutom för landet den indirekta vinsten af
industrins och näringarnas utveckling i landsdelarna kring Göta älf.
På grund af hvad ofvan anförts har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
förordat bifall till den underdåniga framställningen, likvisst med
underdånig hemställan därjämte om den ändring i den ingifna arbetsplanen,
att fördelningsbassängen och vattentuberna mellan denna och
kraftstationen utfördes i hufvudsaklig öfverensstämmelse med omförmälda
af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen uppgjorda förslag.
Uti sin underdåniga skrifvelse har styrelsen för Trollhätte kanaloch
vattenverk till en början berört frågan om lämpligaste sättet att
ombygga trafikkanalen. De skäl, som styrelsen därvid anfört för den
af styrelsen förordade sträckningen, synas mig afgörande, och då jämväl
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i sitt nu afgifna utlåtande förordat
29
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 136.
samma sträckning, lärer man kunna utgå från, att den nya trafikkanalen
icke kommer att förläggas tätt invid fallen såsom öfverstlöjtnant Laurell
föreslagit. Vid kraftkanalens anordnande torde alltså ingen hänsyn
behöfva tagas till dess korsning med trafikkanalen utan kraftkanalen
kunna anläggas på det sätt, som för vattnets framledande till kraftstationen
är fördelaktigast.
Hvad angår kraftuttagningen, så är genom 1906 års riksdags beslut
bestämdt, att en kraftstation för tillgodogörande af den staten tillhöriga
vattenkraften i Trollhätte strömmar skall byggas och att anläggningen
skall äga rum på östra stranden. Själfva hufvudfrågan är alltså redan
afgjord, men då man icke medhann att i dess helhet utarbeta planen
rörande kraftstationens anordnande så tidigt, att den kunde föreläggas
1906 års riksdag, måste Kungl. Maj:t år 1906 inskränka sig till att af
Riksdagen begära anslag till påbörjande af en del af kraftkanalen.
Styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk har nu till Kungl.
Maj:t inkommit med fullständig plan för anläggningen, och lärer alltså
böra af Riksdagen begäras anslag till kraftanläggningens fortsättande
och fullbordande.
Anläggningen är afsedd att, sedan den fullt utbyggts, ur Trollhättefallen
uttaga en vattenmängd af 250 kubikmeter i sekunden. Då
den tillgängliga effektiva fallhöjden är 30,5 meter, motsvarar berörda
vattenmängd en naturkraft af 100,000 hästkrafter. Vid tillgodogörandet
af denna naturkraft återstår efter afdrag af förlust i kraftstationens turbiner
och elektriska generatorer, uppgående till 24 procent, 76,000
hästkrafter i form af elektrisk energi.
Kostnaden för anläggningen, då stationen fullt utbygges för 76,000
elektriska hästkrafter, har af styrelsen beräknats till 11,300,000 kronor.
På grund af gjorda utredningar om möjlighet till försäljning af
kraft har styrelsen emellertid föreslagit, att kraftstationen till en början
endast skall utbyggas för leverans af normalt 28,500 hästkrafter, hvilken
effekt dock genom något ökad vattenförbrukning kan uppdrifvas till
34.000 hästkrafter. Anläggningskostnaden för utbyggnad af kraftstationen
i berörda omfattning har beräknats till 8,500,000 kronor.
Kraftstationens fullständiga utbyggande skulle alltså kosta endast
2.800.000 kronor mer än den anläggning, som styrelsen nu föreslagit
till utförande. Då skillnaden är så jämförelsevis liten, kan det ifrågasättas,
att, istället för att i början låta en del vatten utan nytta rinna
bort, kraftstationen genast skulle fullt utbyggas och en del kraft till
pris motsvarande ungefär statens själfkostnad afyttras till kemiska industrier,
som för att bära sig behöfva mycket billig elektrisk kraft. Sär
-
I
SO Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 136.
skildt har förslag framställts, att kraft skulle till pris af omkring 15
kronor hästkraften försäljas för att på elektrisk väg framställa kväfve
ur luften. Kraft kan emellertid icke borttingas till sådana kemiska
industrier endast för ett tiotal år, utan för att de skola komma till stånd
fordras, att staten genom kontrakt förbinder sig att under en lång följd
af år till dem för mycket lågt pris leverera elektrisk energi. Detta
lärer emellertid i förevarande fall hvarken vara för staten ekonomiskt
fördelaktigt eller nödvändigt för den kemiska industrin.
Trollhättefallen äro ju belägna i närheten af rika och tätt befolkade
trakter af landet, och Trollhättan med dess utmärkta kommunikationer
har alla förutsättningar att blifva ett industrisamhälle af betydande omfattning.
Det är därför att antaga, att hela det kraftbelopp, som staten
kan uttaga ur fallen, inom en ej aflägsen framtid kan finna afnämare
till normala pris. För att erhålla största möjliga inkomst ur Trollhättefallen
synes det fördenskull vara mest ändamålsenligt att, såsom
styrelsen föreslagit, regleringsdammen och tilloppskanalen in. m. genast
från början anordnas för hela kraftuttagningen, men att de delar af anläggningen,
hvilka kunna, utan att kostnaden därigenom ökas, successivt verkställas,
endast fullbordas i den mån kraft kan borttingas. Däremot synes
man allvarligt böra taga under öfvervägande det af inspektörerna öfver
elektriska anläggningar för belysning eller arbetsöfverföring väckta förslaget
att under några år på särdeles billiga villkor försälja kraft till
industriella verk, hvilka nu hafva ånganläggningar, och som icke anse
sig kunna öfvergå till elektrisk drift på grund af de afsevärda kostnader,
som anskaffandet af elektriska maskiner medföra. På sätt inspektörerna
framhållit, skulle det från nationalekonomisk synpunkt vara en
fördel, om dessa kostnader kunde utan förlust för staten betalas genom
utnyttjande af vatten, som eljest icke skulle komma till användning.
Hvad angår den kemiska industrin torde elektrisk kraft kunna af
staten på billiga villkor lämnas till densamma från vattenfall, som
icke hafva så fördelaktigt läge som Trollhättan.
Ifråga om de tekniska anordningarna hafva såväl inspektörerna som
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen gifvit sitt erkännande åt den af styrelsen
för Trollhätte kanal- och vattenverk framlagda planen för kraftuttagningen.
Endast beträffande några smärre detaljer hafva anmärkningar
framställts.
Något beslut af Kungl. Maj:t rörande dessa anmärkningar synes icke
för närvarande böra ifrågakomma, utan styrelsen endast anbefallas att
taga den hänsyn till de gjorda erinringarna, hvartill eu grundlig pröfning
kan gifva anledning. Då styrelsen förutom den sakkunskap som
31
Kung!. Majrts Nåd. Proposition N:o Vid.
inom densamma finnes, förfogar öfver biträden, som äro särskildt förfarna
såväl inom väg- och vattenbyggnadsfacket som på det elektriska
området, torde man utan fara kunna öfverlämna åt styrelsen att afgöra
hithörande frågor.
De elektriska inspektörerna hafva särskildt ifrågasatt vissa inskränkningar
beträffande de tilltänkta kopplingsanordningarna, samt att ett
tillämnadt ackumulatorbatteri antingen skulle ur planen utgå eller ersättas
med billigare anordningar. En del besparingar skulle därigenom
vinnas, och torde därför noggrann! böra tagas i öfvervägande, om de af
inspektörerna antydda förenklingarna kunna vidtagas, utan att anläggningen
därigenom försämras. Enär fullständig utredning härom icke
nu hunnit ske, samt besparingarna icke skulle i någon högre grad inverka
på kostnaderna i deras helhet, anser jag mig dock icke böra föreslå
någon minskning i det anslag, som styrelsen hemställt skola af Riksdagen
äskas.
Jag förutsätter gifvetvis, att vid anläggningarnas utförande noga
tillses, att inga onödiga och kostbara utsmyckningar nedläggas på dessa
för rent praktiska behof afsedda byggnader, utan att all den sparsamhet,
som med behörigt tillgodoseende af ändamålsenligheten kan iakttagas,
också varder iakttagen.
Då anläggningen är ett produktivt företag, synas lånemedel böra
för densamma anlitas. Det skulle kunna ifrågasättas, att, såsom äger
rum beträffande den af riksgäldskontoret erlagda köpeskillingen för Nya
Trollhätte kanalbolags egendom, ränta efter viss procent skulle af kanaloch
vattenverket till riksgäldskontoret betalas å de medel, som nu af
Riksdagen äskas, och å de belopp, som af föregående års Riksdag beviljats
till påbörjande af kraftkanalen och inköp af vissa fastigheter och vattenrätt
m. m. Ökadt arbete skulle emellertid därigenom förorsakas såväl
riksgäldskontoret som kanal- och vattenverket, hvilket skulle först till
riksgäldskontoret inleverera viss ränta och sedan den återstående
vinsten till statskontoret. Enklast synes därför vara att, såsom äger
rum, då Riksdagen beviljar medel till järnvägsanläggningar, ingen ränta
betalas till riksgäldskontoret, utan hela behållningen inlevereras till statskontoret.
Detta förfaringssätt hindrar naturligtvis icke, att ett sådant
bokföringssätt tillämpas, att affärens verkliga ställning kan bedömas, och
att företaget i öfrig! ordnas efter samma principer, som nu för tiden
tillämpas vid större affärsföretag.
hör att erhålla ledning för bedömande af företagets räntabilitet
har från styrelsen infordrats utredning härom. Af denna utredning
framgår, att, om 3,9 procent ränta beräknas å statens till 11,000,000
32 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition No 136.
kronor upptagna kostnader för den nu ifrågasatta anläggningen samt
för förvärf af mark och vattenrätt (8,500,000 kronor för själfva anläggningen
och 2,500,000 kronor för redan inköpt mark m. in.), äfvensom
årliga afskrifningar göras af 3 procent å byggnader m. m. och 8 procent
å maskiner och dylikt samt dessutom afräknas utgifter för personal
och administration, oljor och förbrukningsartiklar in. m., statens
sj bekostnad för elektrisk hästkraft blifver efter första utbyggnaden 31
kronor om året. Denna beräkning är gjord under förutsättning att
strömmen har den spänning af 10,000 volt, som alstras direkt af generatorerna.
Därest en del af strömmen för afsättning på längre bort belägna
platser, såsom styrelsen föreslagit, upptransformeras till 50,000 volt,
blifver statens själfkostnad vid första utbyggnaden för den sålunda upptransformerade
strömmen 35 kronor 45 öre för elektrisk hästkraft.
Statens årliga själfkostnad för hästkraft efter kraftstationens fullständiga
utbyggnad har beräknats till l(i kronor 90 öre vid ström af
10.000 volts spänning och till 20 kronor 45 öre vid ström af 50,000
volts spänning. _ .
Af den lämnade utredningen framgår, att statens själfkostnad blifver
jämväl vid den mindre ekonomiskt fördelaktiga första utbyggnaden
ganska låg. Äfven om staten för att uppmuntra den inhemska industrin
bestämmer priset å elektrisk kraft lägre än som i allmänhet betingas, af
enskilda personer och bolag, bör staten därför kunna erhålla^ åtskilligt
mer än själfkostnaden. Ifrågavarande anläggning bör alltså, framför
allt efter kraftstationens fullständiga utbyggnad, för staten blifva en
synnerligen god affär.
Kostnaderna I sammanhang med begäran om medel till fortsättande och fullför
den före- bördande af kraftstationsanläggningen torde älven hos Riksdagen böra
ningen rörande äskas ersättning för de kostnader, som den föregående utredningen röaniaggningen
rande anläggningen föranledt, äfvensom för hvad som af kronan måst
m m'' utgifvas för två rättegångar rörande vattenrätt m. m. vid Trollhättan.
På sätt förut omförmälts, har Kungl. Maj:t anbefallt statskontoret
att för bestridande af kostnaderna för utredningen förskjuta tillhopa
61.000 kronor. Uti detta belopp ingår särskild ersättning till verkställande
direktören med 500 kronor i månaden för arbetet med utredningen
under tiden från och med den 1 juli 1905 till och med den 31
december 1906. Hvad angår denna godtgörelse yttrade den kommitté,
som af Kungl. Maj:t den 17 juni 1904 tillsattes för att afgifva förslag
till bestämmelser rörande förvaltningen af Trollhätte kanalverk jämte
tillhörande egendom, att kommitténs förslag ifråga om öfverdirektörens
33
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 136.
aflöningsförmåner, eller 10,000 kronor i arfvode och viss tantiem å nettobehållningen
af kanalverkets rörelse, vore grundad! på den förutsättning,
att öfverdirektören redan från början af sin tjänstgöring såsom öfverdirektör
erhölle ett särskild! arfvode för befattning med anläggningen
åt en elektrisk kraftstation vid Trollhättan; och ville kommittén framhålla
att, med hänsyn till det maktpåliggande arbete, som i sådant afseende
komme att blifva åt honom uppdraget, detta arfvode lämpligen
syntes kunna bestämmas till ett årligt belopp af 6,000 kronor.
Vid ärendets behandling i Riksdagen bifölls Kungl. Maj:ts förslag
till aflöningsstat med den ändring, att benämningen öfverdirektör utbyttes
mot verkställande direktör, och att det fasta arfvodet för honom bestämdes
till 7,000 kronor i stället för föreslagna 10,000 kronor. Denna ändring
skedde i öfverensstämmelse med den reservation, som i statsutskottet
afgifvits mot utskottets tillstyrkan af Kungl. Maj:ts förslag uti ifrågavarande
punkt. Såväl i nämnda reservation som af talare, hvilka under
riksdagsdebatten förordade reservationen, framhölls emellertid såsom ett
motiv för nyssnämnda nedsättning af verkställande direktörens löneförmåner
den omständigheten, att han skulle erhålla ett särskildt arfvode
för bestyret med kraftstationen. Flera talare hänvisade därvid till det
belopp, som kommittén föreslagit för det särskilda arfvodet.
Uti underdånig skrifvelse den 2 februari 1907 har nu statskontoret
till ersättning anmält berörda förskott.
Därjämte har styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk uti underdånig
skrifvelse den 21 januari 1907 meddelat, att kostnaderna för
utredningen något öfverstigit den beräknade summan af 61,000 kronor,
i det de uppgått till 65,438 kronor 17 öre.
Skillnaden berodde, framhåller styrelsen, dels på en ökning i resekostnaderna,
föranledda af utländska resor, hvilka behöft företagas i
större utsträckning än från början afsetts, dels ock hufvudsakligen därpå
att utredningen af de elektriska och maskinella spörsmålen tagit en betydligt
större omfattning, än som ursprungligen var att förutse.
Det hade nämligen under arbetets gång ansetts önskligt att uppgörande
af program för den elektriska utrustningen anförtroddes åt en
fyramannanämnd af framstående fackmän, på det att denna för hela
landet så viktiga fråga blefve så allsidigt som möjligt utredd. Denna
nämnd hade åter begärt att få tillkalla ytterligare sakkunniga i vissa
speciella frågor. I afseende på turbinernas ^konstruktion hade styrelsen
måst anlita äfven utländsk sakkunskap, enär tillräcklig erfarenhet om
de storrå enheter, som i detta fall ansåges fördelaktiga, ej stode till
buds inom landet.
Bill. till Jliksd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 Afä. 106 Haft. 5
34
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 136.
Kostnaderna vore i allt fall synnerligen måttliga för ett så betydande
arbete och motsvarades mer än väl af utredningens omsorgsfulla och
sakkunniga beskaffenhet.
Vidare har statskontoret anhållit om ersättning för följande af statskontoret
utbetalade förskott, nämligen:
godtgörelse enligt nådiga brefvet den ''30 december 1905 till kronofogden
T. von Scbéele i egenskap af kronoombud i mål mellan kronan,
å ena, samt Nya Trollbätte kanalbolag, å andra sidan kronor 101: 40
enligt nådiga brefvet den 27 april 1906 till vice häradshöfdingen
Ernst Hagelin utbetalad ersättning
för utförande af kronans talan i två rättegångar
angående bättre rätt till vissa områden af Malgön
och af Önan i Göta älf vid Trollhättan.................... » 7,156:41
samt godtgörelse enligt nådiga brefvet den 27 april
1906 till professorn C. J. Magnell för tekniskt biträde
åt kronans ombud i sistberörda två rättegångar.
............................................................................... » 1,870: •—.
O G ’
Därjämte har Kungl. Magt genom nådigt bref den 1 februari 1907
anbefallt statskontoret att förskottsvis utbetala till professorn C. J. Magnell
1,925 kronor såsom ytterligare ersättning för af honom verkställda utredningar
och lämnadt biträde åt kronans ombud i mål mot Trollhättans
elektriska kraftaktiebolag om bättre rätt till viss del af den i Göta älf
vid Trollhättan belägna ön Önan och vatten härintill. Genom samma
nådiga bref har Kungl. Magt vidare anbefallt statskontoret att förskottsvis
godtgöra Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Ålfsborgs län
ett belopp af 790 kronor, som af Kungl. Maj:ts befallningshafvande utbetalats
för kostnader i berörda rättegång och en rättegång mot ingenjören
Ernst Stridsberg.
Slutligen har Kungl. Maj:t den 22 mars 1907 anbefallt statskontoret
att förskottsvis till vice häradshöfdingen Ernst Hagelin utbetala ett
belopp af 3,605 kronor 70 öre, utgörande återstående oguldna kostnader
samt ombudsmannaarfvode i omförmälda mål mot Trollhättans elektriska
kraftaktiebolag.
Samtliga förenämnda utgifter, tillhopa 80,886 kronor 68 öre, stå i
samband med statens tillgodogörande af vattenkraften i Trollbätte strömmar
och lära därför liksom kostnaderna för själfva kraftanläggningen
böra bestridas med lånemedel.
Med iakttagande af grundsatsen om anslags bestämmande till jämt
tal af kronor torde af Riksdagen för ändamålet böra äskas ett belopp
af 80,887 kronor.
35
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 13ti.
I detta sammanhang tillåter jag mig till behandling upptaga
frågan rörande godkännande af vissa med ingenjören Ernst Stridsberg
och Trollliätte pappersbruksaktiebolag träffade aftal.
På sätt meddelades i det yttrande till statsrådsprotokollet, som
fanns bifogadt den till 1906 års riksdag aflåtna propositionen n:r
130, hvarigenom Kungl. Maj:t föreslog Riksdagen bland annat att
godkänna och antaga med ingenjören Stridsberg och Trollliätte pappersbruksaktiebolag
ingångna aftal A angående förvärf af Stridsberg och
nämnda bolag tillkommande vattenrätt i Trollliätte strömmar in. m.,
både, under förutsättning att aftalcn A vunne Kungl. Maj:ts och Riksdagens
godkännande, med Stridsberg och pappersbruksaktiebolaget äfven
uppgjorts med B betecknade aftal. Genom dessa aftal skulle, förutom
de mindre områden, som genom aftalen A i sammanhang med vattenrätten
öfverlåtits på kronan från de utmål, livilka tillkomma Stridsbergs
sågverk n:r 3, 4 och 5 vid Trollhättan och den pappersbruksaktiebolaget
tillhöriga Tröskelns kvarn, till kronan afstås jämväl återstoden af Stridsbergs
och pappersbruksaktiebolagets berörda utmål äfvensom eu sistnämnda
bolag tillhörig, från 1 - mantal frälse Hojum afsöndrad lägenhet.
Såsom ersättning för de områden, livilka enligt aftalet B skulle afträdas till
kronan, skulle till Stridsberg öfverlämnas 3 bär af V» mantal Knorren och
till pappersbruksaktiebolaget eu tomt om 5,000 kvadratmeter inom industriområdet
å hemmanet Stallbacka. Dessutom skulle kronan enligt värdering
af gode män inlösa de å ifrågavarande områden befintliga byggnader,
maskiner och anläggningar med undantag af dem, som användes
för vattenkraftens tillgodogörande. Aftalen upphöra att vara för Stridsberg
och pappersbruksaktiebolaget bindande, därest de icke af kronan
antagits före den 1 juli 1907.
Uti förenämnda yttrande till statsrådsprotokollet anförde dåvarande
chefen för civildepartementet beträffande aftalen B, att det syntes böra
ytterligare öfvervägas, huruvida det kunde vara för kronan fördelaktigt
att reflektera på dessa aftal. Departementschefen hade emellertid så
mycket mindre anledning att ingå på denna fråga, som en del för dess
bedömande erforderlig utredning icke förelåge. Aftalen B behöfde icke
heller afgöras förrän vid 1907 års Riksdag, hvadan god tid funnes att
efter ytterligare utredning öfverväga, om dessa aftal kunde vara af den
betydelse för kronan, att därmed förenade säkerligen rätt afsevärda kostnader
borde af kronan vidkännas.
Vid föredragning af Riksdagens skrifvelse den 21 maj 1906, n:r
155, hvarigenom Riksdagen meddelat, bland annat, att Riksdagen godkänt
omförmälda med ingenjören Stridsberg och Trollliätte pappers
-
b’rågan om
godkännande
af de med
ingenjören
E. Stridsberg
och Trollhätte
pappersbrukaaktiebolag
träffade
aftalen B.
36
Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 136.
bruksaktiebolag upprättade aftal A, anbefallde Kung!. Maj:t styrelsen för
Trollhätte kanal- och vattenverk att inkomma med utredning- ej mindre
rörande de kostnader för inlösen af de ingenjören Stridsberg samt Trollhätte
pappersbruksaktiebolag tillhöriga byggnader och anläggningar
in. in., som skulle vara förenade med antagande af aftalen B, än äfven angående
de fördelar, som kunde antagas för kronan uppkomma genom
antagande af berörda aftal.
Med anledning däraf har styrelsen låtit verkställa värdering å nämnda
byggnader och anläggningar in. in. i öfverensstämmelse med hvad i aftalen
föreskrifves. Därvid har den lösesumma, som kronan skulle erlägga
till ingenjören Stridsberg, beräknats till i rundt tal 548,500 kronor och
de utgifter, som skulle föranledas af det ifrågasatta aftalet med Trollhätte
pappersbruksaktiebolag, till omkring 180,000 kronor.
Hvad angår de fördelar, som skulle vinnas genom fullföljande af
aftalen B, har styrelsen meddelat, att de hufvudsakligen äro af estetiskt
slag. Trollhättefallens stränder skulle befrias från en mängd vanprydande
fabriksbyggnader, och de afröjda områdena skulle kunna ingå i
den tillämnade nationalparken vid Trollhättan.
Styrelsen har hemställt, att Kling!. Maj:t måtte föreslå Riksdagen
godkänna de med ingenjören Stridsberg och Trollhätte pappersbruksaktiebolag
upprättade aftalen B, samt att, därest Kungl. Maj:t till följd
af det jämförelsevis höga värdet af ingenjören Stridsbergs anläggningar
icke funne skäl föreslå motsvarande aftals godkännande, proposition dock
måtte aflåtas om godkännande af det med Trollhätte pappersbruksaktiebolag
träffade aftalet B.
Svenska Därjämte har svenska turistföreningen öfverlämnatj en framställning
tnristföre från dess kretsförening i Trollhättan, däruti framhållits, att, då fallens
naturskönhet icke obetydligt blefve förminskad genom bortledande af
den stora vattenmassa, som komme att föras till statens nya kraftstation,
staten hade moralisk skyldighet att genom berörda fabrikers undanröjande
bibehålla åtminstone stränderna i deras ursprungliga skick.
Kungl. Maj:te Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Ålfsborgs län har uti infordradt
befaUnings- yttrande förordat den af styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk
hafvande i • »
Ålfsborgs liin. gjorda hemställan beträffande såväl det med ingenjören Stridsberg som
det med Trollhätte pappersbruksaktiebolag upprättade aftalet.
Departement^- De fördelar, som skulle vinnas genom antagande af ifrågavarande
c^efe“s aftal, äro, såsom jämväl styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk
ii 7
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 136.
påpekat, hufvudsakligen af estetisk art. Den egentligen enda praktiska
vinst, som aftalen skulle medföra, är att, för den händelse tralikkanalen
komme att ombyggas enligt öfverstlöjtuant Laurells förslag,
kronan besparades kostnaden för markförvärf från pappersbruksaktiebolaget.
Såsom framgår af den vid detta protokoll fogade kartan,
skulle nämligen den Laurellska trafikkanalen anskära en del af pappersbruksaktiebolagets
område. På sätt förut framhållits är emellertid trafikkanalens
ombyggnad enligt Laurells förslag så godt som utesluten,
och nämnda praktiska vinst kan alltså icke tillmätas någon betydelse.
Beträffande de fördelar, som skulle vinnas i estetiskt afseende, lärer böra
tillses, att de stå i rimligt förhållande till kostnaderna, samt huruvida
icke staten på billigare sätt kan ernå desamma.
Hvad då först angår inlösen af ingenjören Stridsbergs fabriksbyggnad61''
in. m., skulle staten för desamma få erlägga en lösesumma
af omkring 548,500 kronor. Redan på grund af detta afsevärda belopp
anser jag, att man måste ställa sig mycket tveksam gent emot
denna inlösen. Därtill kommer att, såsom af nämnda karta framgår,
Stridsbergs fabriker äro belägna längst upp vid fallen och långt från
den på västra stranden tillämnade nationalparken. De torde därför icke
så störande inverka på naturscenerierna.
Kostnaderna för förvärfvande af Trollhätte pappersbruksaktiebolags
byggnader m. m. hafva beräknats till 180,000 kronor. Dessa byggnader
ligga längre ned vid_ älfven och nedanför den af kronan inköpta Önan.
För den händelse Önan afröjes och utlägges till park, torde det vara
önskvärd!, att äfven pappersbruksaktiebolagets byggnader borttagas.
Uti det med Trollhättans elektriska kraftaktiebolag upprättade kontraktet
angående förvärf för Kungl. Maj:ts och kronans räkning af bolaget
tillhöriga fastigheter jämte vatten- och fiskerätt, stadgas emellertid,
att bolaget äger under 10 år, räknade från den 1 augusti 1906,
med visst undantag förhyra alla nu å Onan befintliga byggnader och
kraftstationer. Först efter den 1 augusti 1916 kan alltså Önan blifva
afröjd, och ej förrän detta skett lärer det ur estetisk synpunkt vara af
någon vikt, att pappersbruksaktiebolagets byggnader borttagas. Det är
emellertid icke osannolikt, att pappersbruksaktiebolaget kan vara villigt
att före eller vid denna tidpunkt flytta sina byggnader, utan att staten
betalar någon ersättning för desamma. Det område, som pappersbruksaktiebolaget
nu innehar vid Tröskeln, utgör nämligen endast 2,155 kvadratmeter.
Det saknar utvecklingsmöjligheter och är dåligt lottadt i afseende
å kommunikationer, då alla varor till och från fabrikerna måste
fraktas genom Trollhättans samhälle. Genom aftalet B skulle bolaget
Bill. till llikxd. Prot. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 106 Höft. (i
38 , Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 136.
däremot inom industriområdet å hemmanet Stallbacka erhålla en tomt
på 5,000 kvadratmeter invid vattentrafikled samt med rätt att anknyta
spår till de järnvägsspår, som kronan kan komma att utlägga å
nämnda hemman. Det genom aftalet B öfverenskomna ägoutbytet innebär
alltså synnerligen stora fördelar för pappersbruksaktiebolaget, äfven
om staten icke erlägger någon lösen för bolagets fabriksbyggnader m. m.
Det ägoutbyte, som genom aftalet B skulle äga rum mellan kronan
och ingenjören Stridsberg torde visserligen icke vara så fördelaktigt för
honom som förenämnda ägoutbyte synes mig skulle blifva för Trollhätte
pappersbruksaktiebolag. Ingenjören Stridsberg skulle dock i stället för
nuvarande utmål på Malgön af omkring 1 har bekomma ett område om
3 har i närheten af Stridsbergs egendom Källstorp och intill hans där
uppförda nya martinverk. Den möjligheten är följaktligen icke utesluten,
att äfven Stridsberg kan vilja i en framtid gå in på det föreslagna
ägoutbytet på för staten väsentligen billigare villkor.
På grund af hvad sålunda anförts, anser jag mig icke böra föreslå
godkännande af ifrågavarande med ingenjören Stridsberg och Trollhätte
pappersbruksaktiebolag upprättade, med B betecknade aftal.
Under åberopande af hvad förut anförts, får jag i underdånighet
hemställa, att Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att för anläggning af ifrågavarande kraftstation med mera samt
fortsättande och fullbordande af den för kraftstationen erforderliga kraltkanalen,
i hufvudsaklig öfverensstämmelse med det af styrelsen för Trollhätte
kanal- och vattenverk framlagda förslaget, anvisa ett belopp af
7,750,000 kronor;
att till godtgörelse af kostnaderna för utredningen rörande kraftstationens
anläggning och för omförmälda rättegångar anvisa ett belopp
af 80,887 kronor; samt
att bemyndiga riksgäldskontoret att af dessa medel på rekvisition
tillhandahålla Kungl. Maj:t under år 1907 2,080,887 kronor och under
år 1908 3,000,000 kronor.
Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
lämna bifall samt förordnade, att proposition
i ämnet skulle af den lydelse, bilaga till detta protokoll
utvisar, till Riksdagen aflåtas.
Ur protokollet:
Pehr Thysélius.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1U0T.
Förslag
till
en Statens Kraftstation vid Trollhättan
för76000 elektr hästkrafter
o t a. - Ät
Int
Sffikon LU''^ ''V _ |
W«V JGuHöiyi^
rrsvij
JO •- ''
M<flin r
-''M
Önfln
sa
WoV^vvtvvs
^5VvCyUÄtaÄs.v
; V Aftappning A
mFrdowsM
V Mitt. Verkstad iQlVTröh-J \ .:,
----/// n I m \\«
lD-lIU
C5
xrtv}!%kS
J^33J1____
*#T S SVÖ
L
Sy "I
Nydgvists
&J/oIms Mek. Verkstad
Hjort - mossen
Profil af slussleden mellan Holmens tegelbruk och Akerssiö
33 *3
;. TO JX.oo
<OC5>
H. VY}31. o o
L. VY*30.00
Förslag tills anläggning För uttagandes af 76,000 elektriska kästkra/ter.
. Förslag tills anläggning För tillgodogörandes af genom, Vänerns reglering
vunnen tillökning i v alle/ u t längd.
Styrelsens För Trollhdttes hänaj-orh Vattenverk Förslag till Tralikkan ad
Förbi Trollhättan,.
TraFikkanals enligt LaureUs Alternativ //.
VYui
tOOm. Skala för Längd
höjd
(•icn.Slab. bil. Ansl. Stockli.
Bil. A.
TILL KONUNGEN.
Sedan den utredning rörande anläggande för statens räkning af
en elektrisk kraftstation vid Trollhättan, hvilken Eders Kung!. Maj:t
den 7 juli 1905 bemyndigat styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenBih.
till Biksd. Prot. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 106 Höft. 1*
Utredning
af frågan
rörande anordnande
af
den nya trafikkanalen
vid
Trollhättan.
2 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 136.
verk att påbörja och till hvars fortsättande och fullbordande Eders Kungl.
Maj:t den 8 december 1905 anvisat ytterligare medel, numera fortskridit
så långt, att styrelsen vunnit full klarhet om lämpligaste sättet för anordnande
af själfva kraftstationen med därtill hörande anläggningar, får
styrelsen, som sedermera har för afsikt att inkomma med förslag rörande
de anläggningar, som afse energiens distribution till olika platser, härmed
aflämna
Utarbetadt förslag till statens elektriska kraftstation vid Trollhättan.
Till följd af Riksdagens beslut den 21 sistlidne maj, hvarigenom
Eders Kung!. Maj:ts nådiga proposition n:o 130 bifölls, har Eders Kungl.
Maj:t den 29 sistlidne juni förordnat, att en kraftstation för tillgodogörande
af den staten tillhöriga vattenkraften i Trollhättans strömmar
skall anläggas, och uppdragit åt styrelsen att i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med det af styrelsen den 26 mars 1906 framlagda förslaget
utföra den för samma kraftstation erforderliga kraftkanalen mellan de
å en förslaget bilagd ritning n:o 2 med A och B betecknade punkterna.
Denna del af anläggningen är sålunda fastslagen. Likaledes torde vara
bestämdt, att kraftuttagningen skall planläggas för en vattenmängd af
250 ms i sekunden, hvilken vattenmängd af styrelsen förordats för det
fall, att de af styrelsen tillstyrkta aftalen med Trollhättans elektriska
kraftaktiebolag, ingenjören Stridsberg och Trollhätte Pappersbruksaktiebolag
beträffande förvärf af deras vattenrätt m. m. blifvit godkända,
hvilket äfven skett.
Det återstår sålunda att närmare redogöra för dammanläggningen
öfver älfven, vattenintaget, kraftkanalens icke förut fastställda delar samt
själfva kraftstationen m. in.
Innan styrelsen ingår på en sådan redogörelse, anser sig styrelsen
emellertid böra afhandla frågan, huru framdragande af eu ny och förbättrad
farled förbi Trollhättan lämpligast bör ske. En sådan farled är
nämligen af den största betydelse för landet, och dess ändamålsenliga
ordnande får på inga villkor försvåras genom det sätt, hvarpå kraftuttagningsfrågan
löses.
I afseende på farledens sträckning vid Trollhättan föreligga hittills
i närmare utarbetad form endast tvänne förslag, hvilka båda åberopas
i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens underdåniga skrifvelse af den 15
februari 1902. Det ena, alternativ I, är på väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
uppdrag upprättadt af framlidne öfverstelöjtnanten P. Laurell,
det andra, alternativ II, är likaledes upprättadt af Laurell i samråd med
3
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 136.
nämnda styrelse. Båda alternativen afse slussledens framdragande i
hufvudsakligen samma riktning, som den berömda Polhemska linien,
det vill säga tätt invid fallen, men, under det att alternativ 1 lämnar
fallen i hufvudsak oberörda och afskiljei slussleden från densamma genom
murar, afser alternativ II att på en sträcka begagna själfva älfven såsom
farled, sedan densamma genom dämning m. m. erhållit större area
och till följd däraf mindre hastighet. Detta senare, alternativ II, som
uppgjordes i sammanhang med det år 1902 ifrågasatta bytet af land
och vatten med Trollhättans elektriska kraftaktiebolag, förordades i vägoch
vattenbyggnadsstyrelsens nyssnämnda underdåniga skrifvelse. Genom
anläggande af en damm vid nedersta fallet, den så kallade Flottbergsströmmen,
skulle älfven där dämmas 16 meter, och hela fallhöjden vid
Trollhättan, omkring 32 meter, borde sedan delas på bränne kraftstationer,
hvardera uttagande 16 meters fallhöjd och tillgodogörande hela
vattenmängden. Den ena, öfre, af dessa kraftstationer skulle tillfalla
kraftbolaget, den andra, nedre, kronan. Alternativ I upptager fyra slussar
med hvardera 7—8,5 meters sänkning samt tre mellanliggande böljor
om 360,350 och 840 meters längd. Alternativ II har samma antal slussar
med samma sänkning, men har afstängda hölj or (om 360 och 375 meters
längd) endast mellan slussarna 1 och 2 samt 3 och 4, under det att
mellan slussarna 2 och 3 älfven, såsom nyss antydts. utgör farled. Slussledens
ändpunkter äro för båda alternativen desamma.
Vid närmare granskning af dessa förslag finner man snart, att
alternativ I är behäftadt med åtskilliga synnerligen allvarliga olägenheter
i byggnadstekniskt och trafitekniskt hänseende. Slussleden skulle
på afsevärd sträcka afskiljas från älfven medels murar, grundlagda på
stenfyllning. Då denna stenfyllning måste utföras i djupa, för starka
strömhvirflar utsatta höljor, och då vattenytan på ömse sidor om murarna
skulle få en höjdskillnad af ända till 10 meter, inses lätt, att konstruktionen
blefve synnerligen vansklig.
De föreslagna, jämförelsevis korta hölj orna mellan slussarna medföra
stora obehag för trafiken och för skötseln. Det är visserligen
uppenbart, att eu slussled, hvari hvarje sluss är skilld från den nästa
af en tillräckligt lång och vid hölja, är den i trafiktekniskt hänseende
bästa, så länge slusslinien är enkel, ty då kan vid hvarje stussning
ett fartyg löpa ned och ett fartyg upp samt möte ske i höljorna. Den
teoretiskt riktiga längden på dylika höljor är emellertid den, för hvars
passerande med den i kanalen tillåtna maximifarten kräfves lika lång
tid som för en slussning. Endast i detta fall undgå fartygen vid tät
trafik väntning framför slussarna. Vid korta höljor måste åter fartygen
4
Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 136.
vänta på stussning och förlora därvid tid; allt under förutsättning, att
trafiken är tät, och denna förutsättning är naturligtvis den bestämmande.
Anordningen kräfver också besvärliga manövrer hos fartygen. De måste
vänta på sidan af och så långt från slussen, att det ur slussen kommande
fartyget kan passera. Därefter skola de kasta loss och i kroklinie glida
in i slussen; manövrer, hvilka vid så stora fartyg, som här ifrågasättas
(4,000 ton), äro ganska besvärliga och tidsödande. Till sist medföra de
föreslagna hölj orna ganska afsevärda svårigheter beträffande skötseln af
slussvattnet. Detta har ock af förslagsställaren beaktats, och har han
till minskande af vattenståndets växlingar i hölj orna och till förekommande
af de vågrörelser i höljornas vatten, som skulle uppstå vid slussarnas
tömning i och fyllning från desamma, tänkt sig anläggning af
särskilda sidokanaler eller tunnlar för insläppande i höljornas nedre
ändar af en konstant vattenström, hvarjämte vattenhöjden i hölj orna
skulle regleras genom långa brädaflopp till älfven. Slussarna skulle
därigenom aftappas direkt i älfven i stället för i nedanför liggande
höljor. Denna metod medför naturligtvis en afsevärd vattenförbrukning
och kräfver stor påpasslighet hos personalen. Den större vattenförbrukningen
skulle enligt förslagställaren kompenseras därigenom, att det
genom sidokanalerna gående vattnets kraft kunde tillgodogöras och att
på sådant sätt en inkomst bereddes kronan, som betäckte »en väsentlig
del om ej hela kostnaden för hela byggnaden förbi Trollhättan». Under
nuvarande förhållanden, då staten är i färd med att på en samlad punkt
— på det mest ekonomiska sätt — utnyttja Trollhättans hela vattenkraft,
förfaller naturligtvis värdet af en sådan slutledning. För framtiden
anbefaller förslagsställaren emellertid ett annat sätt för slussarnas
fyllning från och tömning i hölj orna utan till- och afledande af extra
vattenmängd. Detta skulle ske genom anläggning längs hela höljans
botten från sluss till sluss af en med öppningar försedd kulvert, med
hvars hjälp vattnet från den öfre slussen skulle kunna jämnare fördelas
i höljan och å andra sidan den nedre slussens fyllning från höljan kunna
försiggå utan svårare rörelse i den senare. Denna utväg är ock utan
tvifvel att föredraga, men medför gifvetvis en ökad anläggningskostnad.
Huru som helst kvarstår dock det sakförhållandet, att de korta hölj orna
åstadkomma afsevärda olägenheter. Med stöd af hvad för öfrigt anförts,
torde slutomdömet om alternativ I blifva, att detsamma icke kan anbefallas
till utförande. Såsom ofvan antydts, har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
ej heller förordat detsamma.
Möjligen skulle eu modifikation af detsamma kunna gifva en antaglig
lösning af frågan. Genom anläggning af en regleringsdamm
5
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 136.
öfver Helvetesfallen kunde vattenytan i den ofvanför liggande Hoijums
varp hållas vid en höjd, som motsvarade höljans mellan slussarna 2
och 3. Denna hölja behöfde då endast skiljas från Hoijums varp genom
en enkel leddamm utan ensidigt vattentryck, en byggnad, som utan
risk kunde utföras på stenfyllning. Slussen n:o 2 borde förläggas längre
norrut, så att den komme helt och hållet på berg. Nedanför slussen
n:o 3 kunde leden föras öfver Olidehålan i en betonglåda, grundlagd
på pelare, nedförda till fast botten. Styrelsen har emellertid icke närmare
gått in på detta förslag, enär — såsom nedan skall visas — en
bättre sträckning för farleden funnits.
Det af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen förordade alternativ II innebär
till synes en teoretiskt taget mycket vacker lösning af problemet under
de vid tiden för förslagets utarbetande rådande förutsättningarna. Den
ena förutsättningen, af nämnda styrelse själf uppställd, var, att slussarna
skulle skiljas af hölj or, den andra var, att det föreslagna bytet af
»vatten och land» med Trollhättans elektriska kraftaktiebolag skulle
komma till stånd och en damm i Flottbergsströmmen för älfvens uppdämning
med 16 meter sålunda i allt fall blefve nödvändig. Men den
senare förutsättningen är bragt ur världen, och grunden för den förra
är, enligt hvad ofvan framhållits och nedan närmare skall påvisas, icke
oantastlig. Ur byggnadsteknisk synpunk måste det alltid betraktas
såsom ett synnerligen vanskligt företag, att på ett betryggande sätt i
älffåran utföra en damm, som skulle motstå ett vattentryck af 16 meter,
få en största konstruktionshöjd af 29 meter och förses med anordningar
för genomsläppande vid vissa tillfällen af älfvens hela vattenmängd,
1,000 m3 i sekunden, och hvilken dessutom måste konstrueras med
hänsyn till isgång och grundsväll. Kostnaden vore för öfrigt med
hänsyn till bergets sköra beskaffenhet och till de stenblock, som antagligen
betäcka botten, mycket svårt att beräkna. Kan man undvika ett
dylikt byggnadsföretag, bör så ske. I trafikhänseende kunna emellertid
äfven anmärkningar göras mot förslaget. Farleden skulle framgå i
älfven från slussen n:o 2 till den norr om n:o 3 utskjutande leddammen,
d. v. s. genom nuvarande Hoijums varp, Helvetesfallen och Olidehålen,
sedan vattenytan uppdämts och vattenhastigheten genom ökad genomskärningsarea
på vattendraget nedsatts. Men äfven om hastigheten
blefve nedsatt till tillåtligt mått, torde dock strömningar och hvirfvelrörelser
uppkomma dels till följd af de öfre fallens excentriskt till
Hoijums varp belägna utlopp i samma hölja, dels till följd af den växlande
sektionsarean. Vid inloppet till slussen n:o 3 från Olidehålan
komme ock säkerligen en besvärande sugning mot Flottbergsströmmen
6
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 136.
att göra sig gällande. Erfarenheten från den nuvarande kanalen med
dess små, jämförelsevis lättmanövrerade fartyg ger anledning till berättigade
tvifvel om farledens säkerhet vid framförande af fartyg upp till
4,000 tons dräktighet. Man göre sig blott en föreställning om hvad,
som skulle inträffa, därest ett stort fartyg komme tvärs i farleden eller
rent af ofvanför Flottbergsdammen. Liknande händelser äro i den nuvarande
farleden icke alltför sällsynta, och likväl finnas där inga så
kritiska ställen, som de nyss antydda. Så vidt möjligt bör farleden
skiljas från älfven, där denna senare icke framrinner i jämn och lugn
ström och med måttlig hastighet. En annan trafikteknisk anmärkning
ligger i hvad, som ofvan anförts beträffande hölj orna och deras vattenhushållning
samt fartygens manövrering i dem. Härvidlag är emellertid
alternativ II att föredraga framför alternativ I, emedan det förra har en
dylik kort hölja mindre. I alternativ II har man tänkt vattnets ledande
mellan slussar och höljor skola ske genom kulvertar eller kryptor under
slussar och höljor, hvarjämte särskilda tunnlar från älfven till slussarna
n:o 2 och 4 skulle anläggas såsom reserv och säkerhetsåtgärd för att
vid behof kunna fylla nyssnämnda slussar från älfven och icke från
ofvanför liggande höljor. Dessa särskilda åtgärder visa i och för sig
att hölj orna utgöra en svag punkt i förslagen.
Mot alternativ II talar förutom nyss anförda praktiska olägenheter
en omständighet, som visserligen icke direkt kan värdesättas i penningar,
men som icke desto mindre är af största betydelse för vårt
land. Ett genomförande af alternativ II skulle nämligen fullständigt
ödelägga Trollhättans säregna naturskönhet. Sedan dammar anlagts
vid öfverstå fallhufvudet och i Flottbergsströmmen, sedan en afsevärd
del af Kopparklinten ock motsatta stranden bortsprängts och sedan
vattnet stigit 16 meter upp på stränderna vid Olidehålen och 9 meter
vid Hoijums varp, återstode föga af det storartade natursceneriet. Därmed
vore ock den stora turistströmmen, som torde kunna uppskattas
till c:a 30,000 personer årligen och som lämnar icke obetydliga summor
åt landet och orten, säkerligen försvunnen. Om frågan icke kunde
lösas på ett fullt ändamålsenligt sätt, utan att alternativ II valdes, måste
naturligtvis de estetiska intressena vika, men som styrelsen strax skall
visa, finnas andra utvägar, och vid sådant förhållande torde den estetiska
synpunkten få tillmätas en ganska stor betydelse.
I det föregående hafva de föreliggande förslagen alternativ I och
II ur åtskilliga synpunkter granskats hvar för sig och allvarliga brister
hos desamma påvisats. Hvad som emellertid, enligt styrelsens mening,
7
Kunyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 136.
fäller den afgörande domen öfver dem båda är, att de icke medgifva
en utvidgning på samma plats. En fördubbling af slussleden skulle,
därest den öfverhufvudtaget vore praktiskt utförbar, draga oerhörda
kostnader till följd af det skarpt begränsande utrymmet mellan älfven
å ena sidan och de branta bergväggarna å den andra. Att nya slussar
icke kunna anläggas i omedelbar närhet af de förutvarande innebär
naturligtvis en högst betydande olägenhet därigenom, att trafiken icke
kan ordnas med samma lätthet, att den största effekten icke kan uttagas
ur slussarna, att slussvattnet icke kan på det mest ekonomiska
sätt användas, att kostnaden för bevakning, belysning och underhåll
blifva större m. m. Nu kan visserligen invändas, att en fördubbling af
de nya stora slussarna ej på länge lär blifva behöflig. Men detta håller
nog ej streck. Äfven om trafiken icke kommer att ökas med sådan
hastighet, som öfverstelöjtnanten Lamell eller väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
beräknat, torde den likväl inom en icke aflägsen framtid nå
den storlek, att väntningen vid slussarna i den enkla linjen blir för
lång och att manövreringen där blir för besvärlig. Då måste man
skrida till anläggning af en ny led.
Ser man nu till, huru i föregående förslag utvidgningsfrägan har
behandlats, så finner man, att Lamell tänkt sig en ny kanallinie skola
förläggas i ungefärlig öfverensstämmelse med den nuvarande bergkanalen
med nya slussleder i närheten af de nuvarande slussarna. »Utrymmet»,
säger han, »medgifver dock icke att emellan slussar med stora dimensioner
här förlägga höljor, utan,, om fallet fördelas mellan 4 slussar,
måste de byggas kopplade. Detta förutsätter emellertid att, för tids
vinnande, vissa leder användas endast för uppgående och andra endast
för nedgående fartyg». Han har dessutom inritat ej mindre än 3:ne slusstrappor
med utgångspunkt i närheten af Åkerssjö, h vilka korsa de nuvarande
slusslinierna och mynna i älfven söder om dessa senare. Utförandet af
någon af dessa föreslagna slusstrappor kräfver med nödvändighet slopande
af de nuvarande. Professor Richert, som år 1902 af Eders Kungl. Maj :t
erhöll i uppdrag att verkställa undersökning rörande uttagning af vattenkraften
vid Trollhättan, utgick därvid från förutsättningen, att en farled
enligt alternativ II närmast skulle komma till utförande, men angaf i sitt
yttrande såsom lämpligaste läget för nästa trafikkanal endera en linie, som
följde nuvarande bergkanalen, om än med betydliga rätningar, till
Åkerssjö, hvarifrån en dubbel slusslinie skulle anläggas till älfven vid
Åkersström, eller ock en linie, gående från älfven vid Stallbacka norr
och öster om Trollhättans planlagda område och mynnande i älfven
söder om Åkersström. Den förra leden tänktes utrustad med 2 par
8
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 136.
slussar om 15,5 meters sänkning med kort mellanliggande hölja, den
senare upptog ett lyftverk för hela fallhöjden 31 — 32 meter. Äfven i
väg- och vattenbyggnadsstyrelsens den 20 december 1904 afgifna underdåniga
yttrande öfver Richerts nyssnämnda utredning har en linie i
hufvudsaklig öfverensstämmelse med den nuvarande bergkanalen angifvits
såsom utförbar och lämplig. Som häraf framgår hafva både
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen vid olika tillfällen, Laurell och Richert
haft sin uppmärksamhet riktad på den nuvarande kanalsträckningen
såsom lämplig för kommande utvidgning.
Styrelsen kan emellertid icke finna annat än, att denna sträckning
är lämplig jämväl för den närmast förestående kanalanläggningen och
lämpligare än den af Laurell föreslagna. Göres bergkanalen »dubbelspårig»,
det vill säga så bred, att möte i densamma öfverallt kan
ske, blir dess kapacitet, praktiskt taget, lika med älfvens, och hela farledens
trafikförmåga kan efter behof ökas genom anläggning från den
naturliga fördelningsbassängen, Åkerssjö, af så stort antal slussleder ned
till älfven, som för trafiken kräfves. Laurell och Richert hafva, såsom
nyss anförts, anvisat tillsammans 4 olika sträckningar för dylika slussleder
och Richerts framtidstanke, lyftverket, kan med fördel anknytas
till eu led från Åkerssjö i stället för till en ny, oerhördt dyrbar kanal
öster om Trollhättan. Genom att i mån af behof göra den nya bergkanalen
fram till Åkerssjö tillräckligt stor finnas sålunda snart sagdt
obegränsade utvidgningsmöjligheter, och de kommande slusslederna
kunna förläggas i omedelbar närhet af hvarandra, hvilket enligt det
föregående måste betraktas som en afgjord vinst. Att dåvarande vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen och Laurell i första rummet förläde leden
intill älfven torde hafva berott, dels därpå, att stor vikt fästes vid
erhållande af höljor mellan slussarna, dels därpå, att nya slusstrappor
måhända ansågos omöjliga att utföra mellan mkerssjö och älfven utan intrång
på de nuvarande, som naturligtvis måste tjänstgöra, åtminstone
till den nya leden blifvit färdig, och troligen äfven därefter, dels ock
därpå, att bergkanalens förstoring utan rubbning af trafiken syntes förenad
med betydliga svårigheter.
I det yttrande, som undertecknad, Hansen, den 19 maj 1903 afgaf
till Direktionen för blya Trollhätte kanalbolag och som af denna direktion
såsom eget afgafs till Eders Kungl. Maj:t med anledning af vägoch
vattenbyggnadsstyrelsens meromnämnda underdåniga betänkande
den 15 februari 1902, påvisas emellertid, att en förbättrad led i hufvudsak
följande den nuvarande bergkanalen och med slusstrappor mellan
9
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 136.
Åkerssjö och älfven kan utföras utan intrång på beiintliga slussar eller
i den pågående trafiken. Höljornas betydelse bär förut antydts.
Den af Hansen framkastade planen har styrelsen närmare undersökt
och utvecklat och därvid kommit till det förslag, som åskådliggöres å
ritning; n:o 1.
Ö ® • •
Den nuvarande bergkanalen mellan älfven och Akerssjö utvidgas och
rätas endera, såsom de fulldragna blåa linierna angifva, eller, om man
vill offra mer af de på kronans grund stående byggnaderna längs kanalens
östra sida, såsom de prickade blåa linierna visa. Å planen är
kanalen inritad med 35 m:s bottenbredd, motsvarande eu dubbelspårig
G meters led, för att visa, det god plats finnes för densamma, äfven om det
största af de mått väljes, hvilka väg- och vattenbyggnadsstyrelsens underdåniga
betänkande upptager. Krökningsradieu understiger äfven i
det fulldragna alternativet ingenstädes 800 meter, medan väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
i sitt program tillåtit 600 meters radie. Arbetet
utföres så, att allt berg som ligger öfver vattenytan eller i schakt, som
kunna afstängas från nuvarande kanalen, uttages, äfven medan trafiken
pågår. Återstående bergmassa bortskaffas under vintern, då kanalen
kan aftappas.
Från Åkerssjö dragés en ny slussled ned till älfven. Äfven i denna
del af leden har ofvan nämnda, af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för
6 meters farled i allmänhet föreskrifna minsta radie af 600 meter icke behöft
underskridas, ehuruväl invid slussarna långt mindre krökningsradier
kunna tillåtas, eftersom fartygen här i allt fall måste framgå med försiktighet
och, i händelse vederbörande sluss är upptagen, till och med
angöra vid land eller vid dukdalber och dylikt. Däremot är det icke
utan väsentlig ökning af kostnaden möjligt att öfverallt invid slussarna
inlägga raklinier, motsvarande de största fartygens längd, för det fall
nämligen, att slussarna skola dimensioneras för 6 meters farled. Denna
omständighet kan teoretiskt sedt anses innebära en brist hos förslaget. Praktiskt
taget ställer sig saken likväl väsentligen annorlunda. Smärre fartyg
hafva däraf ingen som helst olägenhet, något som en jämförelse
med den nuvarande ledens planform utan vidare visar. De större fartygen,
som närma sig maximimåttet, 4,000 ton, lära åter, äfven om de
hafva egna maskiner, med säkerhet icke i slussarnas närhet få framgå
utan tillhjälp af ändar i land, och detta gäller såväl den ifrågavarande,
som de Laurellska lederna. I alla händelser blir sådant oafvisligen nödvändigt
för fartyg, som skola vänta på slussning, vare sig de äro af
större eller mindre mått, ty de måste då alltid angöra. Vid enkelled
tillkommer dessutom den omständigheten, att väntande fartyg måste förBih.
till Etksd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 106 Haft. 2*
10
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 136.
läggas så långt på sidan om midtlinien af vederbörande sluss, att ett ur
samma sluss eventuellt utlöpande fartyg må kunna obehindradt passera.
För att sedan kunna inlöpa i slussen måste fartygen beskrifva en kroklinig
bana, som åtminstone af de större icke lär kunna tillryggaläggas
endast med tillhjälp af egen maskin. Tages till sist i betraktande, att
godt utrymme sidvägen finnes såväl framför slussliniens ändpunkter i
Akerssjö och älfven, som i böljan, torde det anmärkta förhållandet icke
kunna anses medföra någon verklig olägenhet för trafiken.
Öfverstå slussen förlägges i berg vid sidan af nuvarande öfverstå
slusstrappa i den så kallade nya linien och så långt från denna, att arbetena
utan olägenhet kunna utföras. Nedanför denna sluss, som får
omkring 8 meters sänkning, vidtager den nuvarande hölj an, hvilken naturligtvis
fördjupas och utvidgas. Från hölj an leda, med någon riktningsförändring
i förhållande till den öfverstå slussen, 3 kopplade slussar,
hvardera med 8 m:s sänkning, i en klyfta mellan bergen rakt ned till
älfven. Äfven dessa slussar ligga i berg. Slussvattnets framförande
tänkes ske medels kulvertar i botten på höljor och slussar, hvarjämte
för säkerhets skull anläggas tunnlar mellan Akerssjö och hölj an och mellan
denna och älfven i samma syfte, som vid alternativ II närmare angifvits.
Samtliga arbeten kunna utföras på det torra, utan att trafiken i vidliggande
slusslinier störes. Arbetena i höljan företagas, medan kanalen är
afstängd. En utvidgning af leden sker på enklaste sätt genom ombyggnad
af den nuvarande öfverstå slusstrappan till en sluss af de nya dimensionerna
och genom anläggning af ytterligare tre kopplade slussar
bredvid de andra. Å planen äro slussarna inritade med de dimensioner
som motsvara 6 meters led, för att klargöra, det plats härför finnes. Väljes
ett mindre djup än 6 meter, kan leden ordnas på ett ännu förmånligare
sätt, och i sådant fall kunna de fyra slussarna måhända samtliga kopplas
till hvarandra.
Mot det framställda förslaget kunna måhända ur skilda synpunkter
göras 2:ne tekniska anmärkningar. Den ena vore, att det upptager en
hölja mellan slussarna n:o 1 och 2, uppifrån räknadt, och att en dylik
hölja, då den ej är längre än här, enligt hvad ofvan påvisats erbjuder
viss obekvämlighet vid skötseln af slussvattnet in. m. Men denna hölja
kan icke undvikas, om den vidliggande slusslinien fortfarande skall användas,
och om anläggningskostnaderna skola hållas inom rimliga gränser.
En dylik hölja är emellertid bättre än två eller tre af samma slag,
och ur denna synpunkt är styrelsens förslag sålunda att föredraga framför
de Laurellska.
11
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 136.
Den andra anmärkningen kunde af böljornas anhängare framställas
mot planen att anlägga en slusstrappa med 3 kopplade slussar. I de
kopplade slussarna blifva nämligen tryck mot murar och portar väsentligt
högre än i enkla slussar vid samma sänkning, och en slusstrappas
trafikförmåga är afsevärdt mindre än en slussleds, i hvilken enkla slussar
äro skilda från hvarandra medels tillräckligt stora böljor. Men största
trycket i en af de föreslagna slussarna blir, om C meters djupet väljes,
icke öfver 14 å lo meter. Att konstruera portar för detta tryck bereder
ingen svårighet, och med nutidens hjälpmedel kan med säkerhet
åstadkommas murverk, som praktiskt taget håller tätt för samma tryck.
Stabiliteten är betryggad, då alla slussar ligga i berg. För att visa,
att man i utlandet icke hyser tvekan att använda dylikt och högre tryck,
må nämnas, att den af amerikanska regeringen tillsatta »Board of Engineers
on Deep Waterways» för en ny kanal mellan de stora sjöarna och
Hudsonfloden föreslagit och bevisat utförbarheten af en slusstrappa af 6
kopplade slussar, i hvilka, vid ett vattendjup af 9 meter och en sänkning
af 12 meter, skulle uppstå ett vattentryck af ej mindre än 21 meter,
ja, på ett ställe till och med 23 meter på portar och murar. Den af
staten New York antagna planen för nybyggnad af Eriekanalen upptager
i motsats till den nyssnämnda kommitténs förslag ett vattendjup
af endast 3,6 meter, men har likvisst trappor af kopplade slussar, i
hvilka sänkningen uppgår till 12 meter för hvarje sluss, i följd hvaraf
trycket mäter 15,6 meter. 1 det af kongressen gillade förslaget till
Panamakanalen förekommer eu slusstrappa, i hvars kopplade slussar med
en sänkning af 8,7 meter och ett vattendjup af 13,7 meter trycket kommer
att uppgå till ej mindre än 22,4 meter. Vidare må nämnas, att
flera af de förslag, som inlämnades vid den år 1903 af österrikiska
regeringen utlysta täflan om bästa sättet för öfvervinnande af en höjdskillnad
af 35,9 meter upptogo slusskammare, där trycket mot murverket
var långt högre än det, som i föreliggande fall skulle ifrågakomma.
Till sist kan påpekas, att till dubblering af det bekanta lyftverket vid
Heinrichenburg i Dortmund-Ems kanalen ifrågasatts anläggning endera
af en rad af slussar, eller af en enda sluss med ej mindre än 14 m:s
sänkning och att den sistnämnda lösningen anbefalles af framstående
fackmän. En liknande sluss-sänkning ifrågasättes vid den nya RheinWeserkanalen.
Någon tvekan att använda konstruktioner, som hafva att
motstå 14—15 meters tryck torde sålunda icke behöfva uppstå.
I afseende på trafikförmågan hos en trappa af kopplade slussar, i
det följande benämnd »slusstrappa», är densamma, såsom ofvan påpekats
12
Ktmgl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 136.
visserligen mindre än en rätt anordnad slussleds med enkla slussar, men
storleken af denna skillnad är af mången öfverdrifven.
För att närmare klargöra de olika systemens trafikförmåga må följande
beräkningar tjäna. En farleds trafikförmåga beror på det tonnage,
som kan genomslussas pr tidsenhet i den slussanordning, som
krafvel'' längsta tiden att passera. Då det emellertid torde vara omöjligt
att med någon grad af sannolikhet uppskatta det blifvande medeltonnaget
för fartygen, har man i stället för tontalet gods sökt beräkna det
antal fartyg af olika storlek, hvilka i det ena eller andra fallet kunna
passera under dygnet, och hafva för ändamålet valts fartyg af 4,000
och 1,200 tons dräktighet samt farleder af 6 och 4 meters djup. Enligt
väg- och vattenbyggnadsstyrelsens underdåniga betänkande af år 1902
är nämligen dräktigheten af det största fartyg, som kan passera 6 meters
leden, 4,000 ton, och för 4 nr.s leden 1,200 ton. Farledsdjupen äro de
båda, om hvilka diskussionen hittills rört sig. För beräkningen hafva
med ledning af direkta observationer och af ett nyligen utkommet arbete
af Prusmann: »Vergleichung von Schleusen und mechanischen Hebewerken»
följande antaganden gjorts.
Fartygens inloppshastighet i en enkel sluss, i hvilken med eu slussning
ett fartyg slussas upp och ett ned, och där, sedan det ena utlöpt,
det andra, som väntat på sidan om slussens midtlinie, måste göra en
riktningsförändring för att inlöpa i slussen, har antagits till 0,25 meter;
inloppshastigheten i en slusstrappa, där fartyget i regel
ligger midt för slussen, till......................................................... 0,4 meter;
utloppsliastigheten från en enkel sluss till.......................... 0,5 »
utloppshastigheten vid en slusstrappa, där fartyget med
hänsyn till nästa portpar måste framföras med större
försiktighet, til!.......................................................................... 0,4 »
En sluss tömning eller fyllning kräfver vid 6 meters led...... 5 min.
En sluss tömning eller fyllning kräfver vid 4 meters led...... 4 )>
En portmanöver, öppning eller stängning................................... 1 »
Under dessa antaganden beräknas slussningstiden, det vill säga den
tid, som förflyter från det fartyget lämnar sitt utgångsläge framför
slussen, till det nästa fartyg är färdigt att inlöpa vare sig från samma
utgångsläge (vid trappa) eller från ett däremot svarande (vid enkel sluss,
då ömsevis ett fartyg går upp och ett ned) sålunda:
13
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 136.
Stussning stid i sekunder.
a) Enkel sluss
6 meters led.
4 » » .
Fartyg
4,000 tons 1,200 tons
.1,480 sek. 1,180 sek.
» 1,116 »
b) Slusstrappa
6 meters led
4 » »
1,440 » 1,240 »
— » 1,120 »
Det må bär anmärkas, att de under b) upptagna tider icke beteckna
<lem, som fartygen behöfva för att passera en sluss i eu slusstrappa,
utan de tider, som förflyta från det ett fartyg satt sig i rörelse för att
inlöpa i trappans ändsluss och till det denna sluss är färdig att mottaga
ett nytt fartyg. De motsvara sålunda icke den hastighet, hvarmed det
enskilda fartyget passerar slussarna, utan angifva slussledens trafikfomlaga,
då rörelsen går i en riktning. Den tid, fartygen behöfva att passera
hvarje enskild sluss, är för slusstrappan endast hälften af de ofvan
upptagna.
Så snart det är fråga om enkla leder, måste man emellertid vid
trafikförmågans uppskattning taga hänsyn till, att trafiken går såväl
upp som ned. Vore trafiken i båda riktningarna fullständigt lika fördelad
under alla tider på dygnet, gällde för enkla slussar utan vidare
de ofvan under a) angifna tider. Men så är icke förhållandet. Man
kan icke påräkna att vid hvarje slussning kunna låta ett fartyg gå upp
och ett ned. Vid den nuvarande slussleden är under dygn af största
trafik förhållandet mellan upp- och nedgående så, att 59 % gå i ena och
41 % i den andra riktningen. Användas dessa proportionstal tillsammans
med anförda siffror, får man:
Antal fartyg, som på 24 timmar framföras i en led med enkla slussar:
4,000 tons 1,200 tons
För 6 meters led ........................................................... 57 71
» 4 d » ............................................................ — 75
Den enkla slusstrappans trafikförmåga röner i högre grad inflytande
af, att rörelsen måste ledas i båda riktningarna. Så länge fartygen
hafva samma riktning kan afståndet dem emellan begränsas till en slusslängd,
men under hela den tid, ett fartyg behöfver att passera trappan
i ena riktningen, kan intet fartyg slussas i motsatt riktning. Trafik
-
14
Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 136.
förmågan är beroende dels al antalet slussar i trappan, dels af det antal
gånger, som en omkastning af rörelseriktningen sker. Under antagande
att dylik omkastning sker 12 gånger om dygnet i likhet med, hvad nu
sker och visat sig ändamålsenligt — erkålles med tillämpning af ofvan
angifna tidsberäkningar för den af styrelsen projekterade trappan af tre
slussar följande:
Antal fartyg, som på 24 timmar framföras i en enkel slusstrappa
med tre kopplade slussar:
4,000 tons 1,200 tons
För 6 meters led .......................................................... 50 60
i> 4 » » ......................................................... — 68
Såsom en jämförelse med det för enkla slussar beräknade antalet
visar, är skillnaden icke allt för betydande.
Ser man nu till livad en dubblering af slussleden i båda fallen skulle
hafva för inverkan, så borde fullt teoretiskt taget en dubbelled med enkla
slussar hafva dubbelt så stor trafikförmåga, som eu enkelled med samma
slags slussar. Men praktiskt taget ställer sig saken annorlunda. Eu
dubblering af den Laurellska leden skulle exempelvis säkerligen icke fördubbla
dess trafikförmåga, ty hölj orna mellan slussarna blefve alldeles
för små för att bekvämt kunna framsläppa de fyra filer fartyg, som måste
där framgå, därest den teoretiska trafikförmågan skulle uppnås. Med
största antaglighet blefve för undvikande af kollisioner och dylikt trafiken
i en dubbelled ordnad så, att den ena slusslinien i regel användes
för uppgående och den andra för nedgående fartyg, åtminstone då trafiken
vore liflig, och det är just då som trafikförmågan ställes på prof.
Följden blefve, att en sådan dubbelled komme att användas såsom och
få samma trafikförmåga som en dubbel slusstrappa.
Den dubbla slusstrappans trafikförmåga är mer än dubbelt så stor
som den enkla slusstrappans, eftersom omkastningen af rörelseriktning
bortfaller, då ena leden användes för uppgående, den andra för nedgående
fartyg. Men å andra sidan är den ej heller fullt två gånger så
stor som en enkel slusstrappas, om denna trafikeras i endast en riktning,
ty samma antal fartyg komma ej att passera hvardera trappan till följd
af den förut antydda olikheten i trafikintensiteten i båda riktningar. Reduceras
trafikförmågan med hänsyn härtill och med användning af förut
åberopade proportionstal, 59 % och 41 %, fås:
Antal fartyg, som på 24 timmar framföras i en dubbel slusstrappa
med tre kopplade slussar:
15
Kung!. Maj:ts Ndd. Proposition N:o 13(i.
4,000 tons t.200 tons
För 6 meters led ........................................................... 110 129
» 4 » » ............................................................ — 145
Af det anförda torde framgå, att den enkla slusstrappan i den af
styrelsen föreslagna kanalleden visserligen är något underlägsen i trafikförmåga
gent emot den Laurellska leden med enkla slussar, men att så
snart lederna dubbleras, de blifva i beräknad trafikförmåga praktiskt
taget fullt jämbördiga. Härvid bör dock framhållas, att trafiksäkerheten
i den förra på grund af hvad, som förut visats, är betydligt större i den
senare.
I afseende på vattenförbrukningen ställa sig slusstrapporna i allmänhet
mindre vattensparande än de enkla slussarna, eftersom vid de
senare två fartyg, ett uppgående och ett nedgående, kunna, om de mötas
vid slussen, genomslussas med ett enda slussvatten, under det att vid
slusstrapporna åtgår minst ett slussvatten för hvarje fartyg och mer vid
rörelseomkastning. Men i föreliggande fall, då ymnig tillgång på vatten
finnes och äfven vid de enkla slussarna extra tilledning af slussvatten
ifrågasättes, torde denna omständighet icke spela någon afsevärd roll.
Att amerikanarne icke tveka att vid sina nya kanalbyggnader, såsom
vid Panama- och Eriekanalerna, använda kopplade slussar, torde
äfven tala för sådana slussars fulla berättigande, om förhållandena, såsom
vid Trollhättan, äro lämpliga därför.
I det föregående hafva de olika slussledernas trafikförmåga beräknats.
Het torde vara lämpligt att fullständiga jämförelsen dem emellan med
en beräkning af den tid, ett enstaka fartyg behöfver för att i den ena
och andra leden löpa från Spikön, norr om fallen, till Holmens tegelbruk,
söder om fallen, vid hvilket slusstrapporna skulle mynna i älfven. En
dylik beräkning, utförd under förutsättning, att i öppna älfven och bergkanalen
tillätes en fart af 2,5 sekund-meter, visar, att
tiden för genomlöpande af Laurells linje blir 2 timmar 5 minuter,
» » » » styrelsens » »1 » 34 j>
detta dock under antagande, att slussarna icke äro upptagna af andra
fartyg. Så länge slusstrappan är enkel, är naturligtvis risken för att
fartyget behöfver blifva fördröjdt vid slussningen större där än för Laurellska
leden. Sedan trappan dubblerats, försvinner denna skillnad.
Som man ser utfaller jämförelsen mellan enkla slussar och slusstrappor
i detta fall ganska gynnsamt för de senare, i synnerhet då liän
-
16
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 136.
syn tages till den framtida utvecklingen. Ännu fattas dock de för en
fullständig jämförelse nödiga kostnadsberäkningarna.
Styrelsen har emellertid föranstaltat om kostnadsförslag för sin linie
under förutsättning, att den ordnas för 6 meters djup, och har därvid
tillämpat de af Laurell använda å-prisen. Kostnadssummorna få sålunda
icke betraktas annat än som jämförelsetal.
Följande alternativ äro uppställda:
Alt. A. Bergkanalen utspränges till 25 meters bredd, i hvilket fall de
flesta fartyg kunna där mötas. För 6 meters fartyg anordnas
mötesplats midt emellan ändpunkterna. Fn enkel slnsslinie bygges
utan hänsyn till framtida dubblering.
Alt. B. Bergkanalen ordnas som i Alt. A, men slusslinien bygges med
hänsyn till dubblering. Sålunda utspränges berget för den
blifvande skilj omuren mellan de båda lederna och denna mur
uppföres.
Alt. C. Bergkanalen göres »dubbelspårig» (35 m.) på en tredjedel af sin
längd, och slusstrappan dubbleras.
Alt. D. Bergkanalen göres dubbelspårig till hela sin längd, och hela
slusslinien, således äfven den öfverstå slussen, dubbleras.
Alt. C och D kunna utgöra utvecklingsformer af Alt. B, hvilket i
och för sig måste räknas förslaget till förtjänst.
Kostnadssummorna äro sammanställda i nedanstående tabell:
" ■ - |
Alt. A. |
Alt. B. |
Alt. C. |
Alt. I). j |
l Utvidgning af bergkanalen .............................. |
2,453,000 |
2,453,000 |
2,680,000 |
3,510,000 |
i Infart i sluss n:r I från Akerssjö ..................... |
183,000 |
183,000 |
183,000 |
202,000 |
Sluss n:r I ................................................... |
873,000 |
1,228,000 |
1,228,000 |
2,038,000 |
i Höljan ........................................................ |
552,000 |
552,000 |
674,000 |
680,000 |
Till- och afloppskanaler till hölj an .................. |
145,000 |
145,000 |
145,000 |
145,000 |
Slussarna n:ris 2, 3 och 4 .............................. |
2,226,000 |
3,050.000 |
5,175,000 |
5,175,000 |
j Infart i sluss n:r 4 från älfven ........................ |
94,000 |
94,000 |
363,000 |
363,000 j |
| Kostnad för inlösen af tomter och byggnader i |
380,000 |
380,000 |
380,000 |
380,000 |
6,906,000 |
ce ö w o o o |
10,828,000 |
12,493,000 |
17
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 136.
Mot dessa siffror skall uppställas den af väg- och vatten byggnadsstyrelsen
jämkade slutsumman för Laurells alternativ II — 8,915,000 kronor,
hvarvid dock må framhållas, att denna summa med hänsyn till svårigheten
att på förhand säkert beräkna kostnaden för Flottbergsdammen
måste användas med eu viss försiktighet. För åstadkommande af en
lull t riktig jämförelse böra emellertid till denna summa läggas förstock
främst kostnaderna för kraftkanalens förande under trafik kanalen vid
Malgön och för afloppstunneln från kraftstationen till Flottbergsströmmen,
hvilka arbeten, såsom styrelsen i sin underdåniga skrifvelse den 26 mars
.1906 påpekat, blifva nödvändiga, om och när något af de Laurellska
iarledsprojekten kommer till utförande. Dessa kostnader beräknas till
minst 1,000,000 kronor. Vidare måste tilläggas omkring 200,000 kronor
för den af Laurell föreslagna rätningen af farleden midt för de nuvarande
slusstrappornas mynning i älfven genom bortsprängning af en
udde vid egendomen Skärsbo å västra stranden. Jämförelsetalet blir
sålunda 8,915,000 + 1,000,000 + 200,000 = 10,115,000 kronor. Rätteligen
borde dessutom ytterligare tilläggas kostnaderna för markförvärf
dels från Skärsbo, dels vid slussen n:o 2 i Laurells linie, men borde
dessa, såsom icke afsevärdt inverkande på resultatet och såsom svåra
att för tillfället rätt uppgifva, kunna i detta sammanhang lämnas ur
räkningen. Någon motsvarande kostnad för Laurells alternativ I finnes
icke tillgänglig.
En jämförelse mellan de sålunda beräknade kostnaderna visar, att
kostnaden för alternativ B., som redan omfattar en del arbeten för slussliniens
dubblering, är omkring 2,030,000 kronor lägre än nyssnämnda för
Laurells alternativ II angifna siffra, och att, äfven om hela bergkanalen med
ens göres dubbelspårig, hvilket skulle öka alternativ B:s kostnad med
1.057.000 kronor, kostnaden ändock komme att understiga de af Laurells
alternativ II betingade. Härvid är att märka, att den för alternativ
II beräknade kostnaden icke inbegriper några anordningar för en framtida
dubblering af slussleden, hvilka däremot innefattas i alternativ B.
Vidare synes, att en framtida dubblering af hela slusslinjen, om den
från början byggdes enligt alternativ B., icke skulle kosta mer än
4.408.000 kronor och att en dubblering af slusstrappan enbart, en åtgärd,
som för lång framtid är tillfyllest, kunde åstadkommas för 2,125,000
kronor. En dubblering af lederna längs älfven skulle däremot, om den
verkligen vore utförbar, kosta svindlande summor. En verkställd beräkning
för farled af 4 meters djup visar siffror, som äro jämförelsevis
än gynnsammare för styrelsens linie, men förbigås i detta sammanhang
för att ej onödigtvis förlänga denna utredning.
Bih. till Riks. Prof, 1907. 1 Samt. 1 Afd. 106 Haft.
Q*
O
18
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 136.
Med tillhjälp af de sålunda erhållna jämförelsetalen i afseende på
trafikförmåga och kostnad kunna nu de olika förslagen på följande sätt
betygsättas:
Kostnaden:
»
»
Alt. A. |
0.68 |
Trafikförmåga: |
Alt. A. |
||
Laurell Alt. |
II- |
Laurell Alt. |
II |
||
Alt. B. |
0.79 |
)) |
Alt. B. |
||
Laurell Alt. |
II- |
Laurell Alt. |
II |
||
Alt. C. |
1.06 |
)) |
Alt. C. |
||
Laurell Alt. |
II |
Laurell Alt. |
II |
||
Alt. D. |
1.23 |
)) |
Alt. D. |
||
Laurell Alt. |
II |
Laurell Alt. |
II |
Man ser häraf, att för alternativ C kostnaden i förhållande till
Laurellska linien är relativt något om än obetydligt högre, än som motsvarar
trafikförmågan, men att alternativen B och D äro afgjordt förmånligare
i berörda hänseende. I verkligheten komme dock berörda
lilla skillnad till alternativ II:s fördel att försvinna, emedan mötena i
de korta hölj orna vid Laurells led isynnerhet nattetid skulle blifva
ganska tidsödande och besvärliga och man med all säkerhet icke kunde
räkna med att få ett fartyg att löpa in i hvarje sluss omedelbart, sedan
ett annat löpt ut.
Den af styrelsen tilltänkta leden torde sålunda, då afseende fästes
vid trafikförmågans förhållande till kostnaderna, vara fullt jämförlig med
den Laurellska.
Men den har framför den senare flera högst betydande fördelar i
andra afseenden.
Den kan byggas och utvidgas så småningom och i mån af behof,
medan Laurells led genast måste fullständigt utföras med de mått, leden
för framtiden skall få.
Den medgifver snart sagdt obegränsad utvidgning genom anläggning
af nya slussleder från Åkerssjö, eftersom bergkanalen i »dubbelspårig))
form har samma kapacitet som älfven. Laurells led kan ej titan
oerhörda kostnader utvidgas på samma plats. En dubbelled, som utom
öfriga fördelar erbjuder största säkerhet för afbrott i trafiken, kan sålunda
till måttligt pris åstadkommas.
De olika slusslederna komma i närheten af hvarandra och af de nuvarande,
som kunna bibehållas, till dess dubblering sker, och äfven där
-
19
Kunyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 130.
efter delvis användas. Uppbörd, bevakning, belysning in. in. blifva
därigenom billigare och lättare skotta.
Alla arbeten kunna utföras på det torra, och äro af natur att kunna
med säkerhet beräknas till kostnaden.
Navigationen är tryggare än i Laurells led, eftersom leden är fullständigt
afskilld från älfven på sträckan mellan ledens utgångs- och
slutpunkt.
Tidsutdräkten för hvarje passerande fartyg är i regel mindre än i
Laurells led.
Kanalanläggningen gör intet intrång på Trollhättefallens naturskönhet.
På grund af det anförda har styrelsen kommit till den bestämda
öfvertygelsen, att kanalens utvidgning bör ske i ungefärlig öfverensstämmelse
med det förslag, som är antydt på ritning n:o 1, och som
här ofvan närmare beskrifvits. Vid sådant förhållande har styrelsen vid
planläggning af kraftstationen icke ansett sig böra taga någon afgörande
hänsyn till möjligheten af en farleds framdragande i älfven enligt
Laurells förslag, utan endast sökt göra anordningarna för kraftuttagningen
så ändamålsenliga som möjligt.
Anläggningens hufvuddrag skulle då blifva följande:
En reglering sdamm (ritning n:o 3) anlägges i rät linie tvärs öfver
älfven mellan Västra Malgön och västra älfstranden. Enligt häradsrättens
dom den 6 juni 1905 äger kronan rätt att fästa damm vid den
ingenjören Stridsberg tillhöriga Västra Malgön. Västra stranden intill
dammen är numera Kronans ägendom, hvarför genom bortsprängning af
en del berg därstädes tillräcklig sektionsarea kan beredas för dammen,
utan att fallets tröskel behöfver sänkas.
Dammen får tre större och en mindre utskofsöppning, samtliga
med trösklarna på + 35.10 öfver hafvets medelvattenyta eller 2.49 meter
under nuvarande lågvattenyta i älfven ofvanför Trollhättan. Öppningarna
skiljas af murade pelare. Längst väster ut lägges ett utskof af
19.7 meters bredd, hvilket kan afstängas medels 5 stycken 3.7 meter breda,
på höjden 2-delade luckor af trä på järnstommar, stödande mot gåtar
af järn. Luckdelarna kunna efter behof oberoende af hvarandra dragas
upp eller skjutas ned, hvarigenom största möjliga frihet vid reglering
och utspolning vinnes. Manövreringen sker med elektromotorer eller
för hand.
De två mellersta utskofsöppningarna hafva hvardera en fri bredd
af 20 meter och utrustas med så kallade rulldammar, eller grafva cy
-
Anordningar
för kraftuttag -ningen.
Reglerings -dammen.
20
Kung1. Maj ds Nåd. Proposition N:o 136.
lindrar af järnplåt, hvilka i sitt nedersta läge afstånga öppningarna,
men, då de rullas upp, lämna hela bredden fri. Manövreringen sker sålunda,
att cylindern medels elektriskt eller för hand drifvet spel
rullas uppför kuggbanor af gjutjärn, inlagda i pelarna. Drifkraft en,
som har ringa motstånd att öfvervinna, anbringas endast i rullens ena
ända. Tätningen mot bottentröskeln åvägabringas genom en längs rullen
fästad träbjälke. För tätningen mot pelarna finnas att välja mellan
flera olika ändamålsenliga anordningar. Rullarnas genomskärning blifver
i detta fall 3,6 meter, hvarigenom de i sitt nedersta läge få öfverkanten
på + 38,7 eller 0,7 meter öfver älfvens lågvattenyta. Detta slags dammar
hafva hittills icke kommit till användning i vårt land, ehuruväl förslag
till sådana på flera håll i Sverige föreligga och antagligen komma att
genomföras. Från utlandet finnes emellertid god erfarenhet om desamma,
äfven i fråga om deras lämplighet vid isgång. Konstruktionen
är också synnerligen tilltalande. Dammen är enkel och lätt manövrerad.
Vid dess höjning kvarstå inga konstruktionsdelar, som inkräkta på öppningens
area eller göra motstånd mot isens och andra flytande föremåls
afledande. Styrelsen har låtit en af sina ingenjörer vid Schweinfurth
studera en där för några år sedan anlagd damm af ifrågavarande slagoch
på grund af hans iakttagelser kommit till den öfvertygelsen, att
rulldammen för förhållandena vid Trollhättan är synnerligen lämplig.
Det sista närmast Malgön belägna utskofvet är endast 3 meter
bredt och afstänges genom en luckanordning af samma konstruktion,
som den för det västligaste utskofvet föreslagna. Denna öppning har
till ändamål att vid ringa vattentillgång lämna vatten till Gullöforsen
och möjliggöra afledande af is längs östra älfstranden, utan öppnande
af rulldammarna.
Alla utskofsöppningar kunna vid behof afstängas medels sättär af
stålrörsnålar. För dammens skötsel och för förbindelse mellan älfstränderna
upplägges öfver pelarna en 3 meter bred bro.
Dammens utskofsöppningar äro så dimensionerade, att älfvens hela
vattenmängd, både den nuvarande och den maximiaftappning af 1,000
sekund-m3, som efter Vänerns reglering möjligen kan behöfva afledas,
kan afbörda^ utan höjning af älfvens vattenyta. I detta syfte fördjupas
vissa delar af älfbotten ofvanför dammen. Från Ålfsborgs läns norra
hushållningssällskaps fiskeristyrelse, från Skaraborgs läns hushållningssällskaps
fiskerikommitté och från Värmlands läns fiskeristyrelse hafva
till styrelsen gjorts framställningar, att åtgärder måtte vidtagas för att
bereda väg för fisk och ål förbi fallen och dammanläggningen. För
utredning af hithörande förhållanden har på styrelsens föranstaltande
21
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 136.
landtbruksstyrelsen förordnat statens fiskeriingenjör att afgifva förslag
till anordningar i nyssberörda syfte, och visar detta förslag, att de tilltänkta
anläggningarna för kraftuttagningen icke försvåra sådana anordningars
utförande, när så anses ensidigt.
För att emellertid visa, i hvad mån de af fiskeriintresserade påyrkade
åtgärderna hafva fog för sig, tillåter sig styrelsen att här återgifva
utdrag af det yttrande, som i saken afgifvits af t. f. fiskeriintendenten
i mellersta distriktet, fil. doktor Torsten Ekman, hvilken af Kungl.
Maj:ts befallningshafvande i Ålfsborgs län förordnats att jämlikt 20 § i
nådiga förordningen om jordägares rätt öfver vattnet på hans grund
utreda den inverkan på fisket, som kunde uppstå genom den vattenkraftsanläggning,
till hvilken styrelsen den 1 oktober 1906 begärt laga
tillstånd hos häradsrätten.
Han skrifver den 6 november 1906:
»Som förhållandena nu äro, kan ingen vandringsfisk taga sig upp
förbi Trollhättefallen. Den afsedda anläggningen försvårar sålunda ej
uppgången, liksom ej heller nedgången genom fallen torde kunna blifva
vanskligare än den redan nu är. Om sålunda vattenverksägaren möjligen
ej kan åläggas att utföra några vägar för vandringsfiskens fria gång,
så är det icke desto mindre önskligt, att vissa åtgärder härför vidtagas.
Hvad laxen angår, så kan jag ännu icke afgöra, om det skulle löna
sig att bekosta trappor för dess uppgång, men så mycket kan redan nu
sägas, att sådana enligt ett förslag, som uppgjorts af statens fiskeriingenjör,
kunna anläggas, och att kraftanläggningens utförande icke försvårar
sedermera byggande af dem.
Hvad alen angår, så kan redan nu sägas, att det är önskligt, att
ålyngelledare anläggas för dettas uppgång, och att sådana kunna anordnas
i samband med kraftstationen och så, att ynglet ledes direkt upp
från kraftkanalens utlopp eller från dess närhet omkring kraftstationen
till tilloppskanalen, genom hvilken det sedan lugnt kan gå vidare.
För att hjälpa den nedgående ål och annan fisk, som kommer in i
tilloppskanalen, vore önskligt, att en lämplig ränna eller kanal anordnades
omedelbart framför turbingallret omkring kraftstationen till älfven
nedanför.»
På grund häraf lär det icke kunna anses tillkomma vattenverksägaren
såsom sådan att utföra några laxtrappor, och anläggning af dyrlika
torde ej häller böra företagas, förrän deras nytta eller behöflighet
är konstaterad. Hvad angår ålyngelledare, så finnas sådana redan anlagda
i den så kallade Silfverbäcken vid Olidehålan, och dessa komma
Åtgärder för
att skydda
fisket.
Intaget.
Tilloppskanalen
till kraftstationen.
22 Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N;o 136.
ej att åverkas af den närmaste utbyggnaden af kraftstationen. Till åtgärder
för att hjälpa den nedgående ålen och fisken återkommer styrelsen
längre ned.
På grund af därom till vederbörande domhafvande ingifven ansökan
har laga syn hållits på platsen den 17:de i denna månad, hvarvid styrelsen
hänvisades att i laga ordning hos Eders Kungl. Maj:t söka tillstånd
till kungsådrans öfverbyggande.
Intaget är förlagdt norr om Västra Malgön och inkräktar på södra
delen af den Kronan tillhöriga Spikön. Intaget bildas af 5 st. 12 meter
breda öppningar, skillda af murade pelare. Öfver dessa är en brobana
upplagd. För att hindra isstycken och andra flytande föremål att inkomma
i kraftkanalen, anbringas en flytande isafledare, som utgöres af
starkt träfackverk och är försedd med en till 90 c:ms djup under vattenytan
nedgående skärm. På i älfven icke förekommer någon lösflottning,
torde fara för dykande timmer icke förefinnas och den föreslagna
afledaren diirför vara tillfyllest. I intagsöppningarna skulle åtminstone
till en början och till dess erfarenheten visat behöfligheten af vrakgrindar
icke insättas några sådana. Dylika grindar medföra nämligen,
då de som här måste anbringas öppet, stora obehag vid »iskrafning» eller
»sväll», enär grundisen fäster sig vid de afkylda järnstängerna och lätt
tilltäpper öppningarna. Anordningar för insättande vid behof af vrakgrindar
äro emellertid från början träffade. Öppningarna kunna afstängas
medels en sättkonstruktion, bestående af stålrörsnålar, hvilande
mot en balkkonstruktion, hvilken jämväl är afsedd att tjäna vid vrakgrindars
anbringande. Vattnets hastighet i intagsöppningarna blir omkring
1 sekundmeter. Vid intagets norra ända uppföres en pelare lika
med de öfriga, så att intaget kan utvidgas norr ut enligt samma system,
om och när större vattenmängd än 250 sekund-m3 skall användas för
kraftuttavnino-,
O O a V.
Tillojjpskanalen till kraftstationen bildas till sin närmast intaget
belägna del därigenom, att vattenbäckenet öster och norr om Västra
Malgön afstänges från älfven medels en bank, utfylld mellan Spikön
och Östra Malgöns norra udde, samt fördjupas för erhållande af tillräcklig
sektionsarea för framledande af 350 m3 vatten. Såvidt man hittills
kan se af förslaget till Vänerns reglering, skulle nämligen denna reglering
troligen icke kunna bekvämligen öka den för kraftuttagning tillgängliga
vattenmängden med mer än 100 sekund-m3, och vid sådant
förhållande har det ansetts lämpligt att från början ordna denna del af
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 130. 23
tilloppskanalen så, att den kan framföra jämväl den sålunda ökade
vattenmängden. Naturligtvis finnes det intet hinder för att i framtiden
ytterligare öka sektionsarean, därest ännu större vattenmängd kan göras
disponibel för kraftuttagning. I nyssnämnda bank skulle enligt häradsrättens
ofvan åberopade dom den 6 juni 1905 anordnas en öppning med
eller utan portar, genom hvilken ägaren af Västra Malgön kunde framföra
fartyg till sina därstädes belägna verk. Genom öfverenskommelse
med ingenjören Stridsberg, såsom ägare till sågverken n:ris 3, 4 och 5
å Västra Malgön, har denne emellertid afstått från ifrågavarande förmån,
mot det att kronan anordnar lastplats för honom utanför dammen
och framdrager ett spår därifrån till Västra Malgön. Härigenom blir
anläggningen billigare och enklare.
Tilloppskanalen fortsätter genom Ostra Malgön, där rännan till
kanalverkets nuvarande kraftstation anknytes, samt fortsätter söder om
Kafledammen till östra älfstranden. Den bildas här genom anläggning
af en mur snedt öfver nuvarande Kafleströmmen mellan Östra Malgön
och östra älfstranden. Detta planläge har valts, emedan det medför
lägsta anläggningskostnad och lämnar bästa utrymme för en blifvande
andra tilloppskanal mellan den till utförande föreslagna tillloppskanalen
och den nuvarande trafikkanalen, bergkanalen kallad.
Anda fram till östra älfstranden har tilloppskanalen en tvärsektion,
som tillåter framledande med 2,2 sekundmeter vattenhastighet af 350
sekund-m", hvadan först från denna punkt och söder ut ytterligare tillloppskanal
behöfver anläggas, om Vänerns reglering lämnar ett tillskott
af högst 100 sekund-ms.
Såsom af ritningen n:r 2 framgår, har denna denna del af tillloppskanalen
planlagts utan afgörande hänsyn till en blifvande trafikled
i enlighet med de Laurellska linierna, och detta af skäl, som förut utvecklats.
A östra älfstranden eller den af älfven och nuvarande farleden
inneslutna så kallade »öm> fortsätter tilloppskanalen fram till punkt A
(ritning n:r 2). I dess närhet ledes landsvägen öfver på en G meter
bred bro. I sammanhang med denna ordnas en afstängning för tillloppskanalen.
En sådan torde visserligen ytterst sällan behöfva användas,
men bör dock för säkerhets skull finnas och kunna manövreras,
äfven då vattnet framrinner med full hastighet. Den torde lämpligast
anordnas i form af från brobanan fällbara gåtar, mellan Indika luckor
af buckelplåt nedskjutas.
Kanalens sträckning mellan punkt A. och punkt B. (ritning n:o 2)
är i hufvudsak fastställd genom Eders Kungl. Maj:ts nådiga bref den
24
Fördelningsbas
sängen.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 136.
20 juni 1906. Från punkt B. går den, såsom ritningen närmare anger,
fram till fördelningsbassängen ofvanför kraftstationen.
Broar anläggas öfver tilloppskanalen, förutom vid punkt A., vid
Malgön, för landsvägen, som leder till Kung Oscars bro, och vid fördelningsbassängen.
Vid Kung Oscars bro göres en hvalfbro af sten eller
betong; på öfriga ställen byggas stålbroar. I sammanhang härmed omläggas
vägarna.
I närheten af kyrkan har kanalens botten sin lägsta punkt. Där
anordnas en aftappning till älfven. Vid Oljeslageriet föres afloppsvattnet
från dess turbiner under kanalen i en betongledning, som mynnar i den
så kallade »Brudslöjan».
För bildande af tilloppskanalen, hvilken visserligen till större delen
utspränges i berg, kräfves ändock utförande af åtskilliga murar, i synnerhet
på den åt älfven vettande sidan. Dessa murar äro, i den mån
tillgången till dugliga murare gör sådant möjligt, afsedda att utföras af
sprängd sten, lagd i cementbruk, men större delen af desamma måste
likvisst för tids vinnande utföras af betong. Då betongen snart förstöres
af en vattenström, hvilken, såsom här är fallet, har en hastighet
af 2,2 sekundmeter, skall all i kanalens vattenlopp anbragt betong klädas
med ett slitskikt af granit.
I närheten af fördelningsbassängen måste sådana åtgärder vidtagas,
att tilloppskanalen i framtiden bekvämligen kan anknytas till en andra
tilloppskanal, som skulle framleda den ytterligare vattenmängd, hvilken
efter Vänerns reglering blir tillgänglig. Denna andra tilloppskanal kan
lämpligen börja vid punkt A. och därifrån gå till nuvarande trafikkanal,
bergkanalen, hvilken, därest en ny rätad farled anlägges i enlighet med
styrelsens ofvan framställda förslag, kan på en afsevärd sträcka användas
såsom tilloppskanal. Vid oljeslageriet kunde den nya tilloppskanalen
lämna bergkanalen och anknytas till den först utförda vid en punkt
strax norr om fördelningsbassängen. Vid denna punkt göres i första
tilloppskanalen för ändamålet en öppning, som mera provisoriskt igensättes,
och strax norr därom inlägges en tröskelstock att användas för
en blifvande afstängning af samma typ som vid punkt A. En sådan
stängning blir nämligen erforderlig, om den första kanalen skall kunna
aftappas och den andra under tiden lämna vatten till fördelningsbassängen.
För att tillräcklig vattenmängd vid sådana tillfällen måtte kunna tillföras
kraftstationen tänkes ett reservtillopp genom en kanal, upptagen
från bergkanalen till kraftkanalen på sätt å ritning n:o 1 är antydt.
Fördelningsbassängen har till ändamål att nedsätta hastigheten till
det mått, som är lämpligt för vattnets inströmmande genom grindar
2f>
Kung/l. Maj:ts Nåd. Proposition N:o ISO.
och luckor till kraftstationen. Dess förläggning och anordning är naturligtvis
helt och hållet beroende på kraftstationens läge och beskaffenhet.
Det torde därför vara lämpligt att först nämna några ord om
dessa senare.
Som bekant visade väg- och vatten byggnadsstyrelsen i sitt den
20 december 1904 afgifna underdåniga yttrande angående professor
Richerts förut omnämnda utredning rörande kraftuttagningen vid Trollhättan,
att tvänne kraftstationer, hvardera tillgodogörande 250 sekundur’
vatten, kunde anläggas i dalgången öster och nordost om hotell Utsikten.
Turbinerna skulle inom slutna kåpor uppställas i utsprängda
vertikala brunnar och medels vertikala axlar öfverföra rörelsen till på
samma axlar anbragta generatorer. Afloppsvattnet skulle i tunnlar ledas
till Olidehålan eller, om någon af de Laurellska farlederna komme till
utförande och vattenytan i Olidehålan sålunda måste höjas, till Flottbergsströmmen.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förberedande förslag
till kraftstationer hade till egentlig uppgift att visa, det kraftuttagningen
kunde med fördel väl rymmas på östra älfstranden och måste
af naturliga skäl utarbetas under förutsättning, att de Laurellska farledsplanerna
komme till utförande. I belysning häraf måste dessa förslag
äfven betecknas såsom fullt motiverade. Men undertecknade styrelse
anser sig genom den utredning angående lämpligaste sträckningen
för en ny trafikkanal, hvilken i det föregående lämnats, hafva fria händer
vid kraftstationens förläggning, och har därför utarbetat sitt förslag
med uteslutande hänsyn till syftet att få de bästa och modernaste
anordningar för kraftuttagningen. Stationen är sålunda förlagd
tätt invid Olidehålans strand, och afloppsvattnet utsläppes direkt i detta
bäcken genom korta sugrör för hvarje turbin.
Då man nu vet, att Olidehålans vattenyta vid lågvatten ligger omkring
0,5 meter högre än älfvens nedanför Flottbeigsströmmen, kunde
måhända frågas, hvarför icke Flottbergsströmmens fallhöjd tillgodogöres
på sådant sätt, att älfven vid Flottbergsströmmen rensades och Olidehålans
vattenyta sänktes. Styrelsen har i själfva verket för att få fria
händer i detta afseende begärt häradsrättens tillstånd att verkställa en
sådan rensning. Men, huruvida den bör företagas eller icke, är helt
och hållet beroende af det sätt, på hvilket frågan om farledens anordnande
nedanför Trollhättan finner sin lösning, och denna fråga har styrelsen
på grund af Eders Kungl. Maj:ts nådiga remiss för närvarande
under närmare utredning. I det Laurellska förslaget förutsättes nämligen
en dämning af älfven nedanför Trollhättan, och denna dämnings storlek
är bestämmande för läget af lågvattenytan i Olidehålan. Såvidt
Bill. till Biksd. Prof, 1907. 1 Sami. 1 Afd. 106 Höft. 4*
26
Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 136.
hittills utförda undersökningar gifvit, vid handen och under förutsättning
att, såsom Laurell med största fog föreslagit, älfvens lågvattenyta
ofvanför Trollhättan äfven dämmes, torde emellertid i allt fall den för
kraftuttagningen vid Trollhättan tillgängliga absoluta fallhöjden få det
mått, styrelsen i sitt förslag antagit.
Med det föreslagna läget för kraftstationen följer, att turbiner och
generatorer kunna anbringas på gemensamma horizontala axlar. Denna
anordning medför flera fördelar framför den vertikala uppställningen.
Ty härigenom kunna samtliga turbiner, generatorer, regulatorer, pumpar,
in. in. uppställas i samma våning och det hela blifva lätt öfverskådligt
och tillgängligt för skötsel och underhåll. Till följd af denna koncentrerade
uppställning kan betjäningen afsevärdt reduceras mot hvad som
är fallet vid den vertikala anordningen, där vaktmanskap ständigt måste
hållas i samtliga våningar. Vid det senare systemet uppbäres generator
och axel af ett lager, i hvilket inpumpas olja under tryck. Denna detalj
kan komma i olag, och i sådant fall uppstå högst besvärliga
afbrott i driften, såsom ej sällan varit fallet vid de på detta sätt ordnade
kraftstationerna vid Niagara. Vid den horizontala uppställningen finnas
endast vanliga lager med vattenkylning, hvilka ständigt äro lätt tillgängliga
och öfvervakade. Där icke särskilda lokala förhållanden —
såsom vid de flesta af Niagara-stationerna — nödvändiggöra motsatsen,
torde därför den horizontala uppställningen, om den utan allt för stora
kostnader kan tillämpas, i allmänhet föredragas såsom driftsäkrare,
öfverskådligare och lättsköttare.
Efter denna redogörelse för skälen till kraftstationens förläggning
på föreslagna plats, må beskrifningen af fördelningsbassängen med därtill
hörande anordningar fullföljas.
Fördelningsbassängen (ritning n:o 4) begränsas i väster af en byggnad,
som innehåller vattenintag, afstängningsanordningar och isgrindar,
och från hvilka de till kraftstationens turbiner ledande tuberna utgå.
Längs hela byggnadens framsida är anordnad en betongvägg, som skjuter
ned 0,6 meter under lägsta vattenytan och afser att utestänga isstycken
och andra flytande föremål, hvilka kunnat passera bommen vid intaget
från älfven, eller hvilka bildats eller inkommit i tilloppskanalen nedanför
nämnda punkt. Väggen har dessutom till syfte att från den yttre
luften isolera byggnadens inre, som skall hållas uppvärmdt under den
kallare årstiden. Vid hvardera ändan af samma vägg äro i bassängens
begränsningsmurar anbragta utspolningsöppningar, genom hvilka de
flytande föremålen kunna utspolas i till älfven ledande rännor. Fördelningsbassängens
omslutningsmurar uppföras till en höjd af + 40,oo öf
-
27
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 136.
ver hafveta medelvattenyta eller c:a 0,5 meter öfver liögvattenytan i
älfven ofvanför Trollhättan. Bassäng och kanal kunna vid behof tömmas
genom nyss nämnda utspolningsöppningar samt genom den förut
antydda aftappningen i närheten af kyrkan. Hela intagsanordningen
är försedd med en sammanhängande öfverbyggnad af murverk, hvilken
har till uppgift dels att utgöra stöd för luckornas och grindarnas lyftinrättningar,
dels ock hufvudsakligast att möjligöra uppvärmning af intagskammaren
med dess järnkonstruktioner. Vid issväll motverkar en
sådan uppvärmning i hög grad grundisens afsättning och det däraf
åstadkomna tilltäppandet af grindarna. Kunna dessa senare hållas rena
från is, torde grundisen icke menligt inverka på de stora turbinernas
gång, enär genomgångsöppningarna i dessa äro af betydliga dimensioner
och de äro uppställda i uppvärmdt rum. Värme till intagsbyggnaden
kan med lätthet erbållas genom rörledningar från maskinsalen,
där de stora generatorerna alstra högst ansenliga värmemängder, hvilka
i annat fall måste afledas direkt till den yttre luften.
Under intagsbyggnadens golf äro anordnade genom murar afskillda
kammare, en för hvarje till generatorturbinerna ledande tub. En lika
stor kammare i byggnadens midt upptager de trenne tuber som leda
till magnetiseringsturbinerna. Denna kammare är genom smärre mellanväggar
afdelad i tre delar, en för hvarje tub, hvilka liksom tuberna äro
hvar för sig afstängbara.
De stora tubernas kammare äro försedda med efter höjden 2-delade
afstängningsluckor af plåt på järnbalkar, hvilka äro så konstruerade, att
de glida ner af sin egen tyngd. De lyftas medels elektrisk kraft genom
i öfverbyggnadens takkonstruktion anordnade brottskifvor. Genom luckans
tvådelning kan, då öfre delen uppdrages, något vatten insläppas i tuben
och den inre delen af kammaren och denna fyllas till samma höjd, som
vattenståndet utanför, hvarefter hela luckan lätt kan uppdragas. Utanför
afstängningsluckan finnas falsar, i hvilka en bjälksätt kan anbringas,
därest hela kammaren för luckans reparation eller dylikt behöfver
afstängas och tappas. Innanför afstängningsluckan äro isgrindarna uppställda.
De kunna således när som helst göras tillgängliga. Till följd
af deras stora mått äro de anordnade i en nedre och en öfre grupp, af
hvilka den förra, som svårligen går att rensa medelst vanliga rakor, kan
upphissas och rengöras. Detta sker medels i takkonstruktionen löpande
elektriskt drifna blocktyg.
För genomsläppande till älfven af den vandringsfisk, som medföljer
vattnet i tilloppskanalen fram till isgrindarna, anordnas genom
murpelarna mellan intagskamrarna nära botten och nära grindarna öpp
-
28
Kraftsta
tionen.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 136.
ningar af omkring 38 cm:s genomskärning, livilka öppningar kunna afstängas
medels vanliga skjutluckor. Dylika öppningar anbringas äfven
i yttermurarna och därutanför anläggas reservoarer, från hvilka fisken
på lämpligt sätt kan ledas till älfven. Medels dessa anordningar, hvilka
föreslås efter samråd med vederbörande fiskeriintendent, skulle den mot
grindarna kommande fisken kunna leta sig åt endera sidan längs efter
grindarna ut i ofvan antydda reservoarer, från hvilka den släppes ut i
älfven.
Hela intagsanordningen är projekterad med ledning af den erfarenhet,
som vunnits vid liknande stora anläggningar på andra håll. Beträffande
den tilltänkta uppvärmningen torde de försök i detta afseende,
hvilka företagas vid kanalverkets nuvarande kraftstation, lämna goda
anvisningar.
Från intagsbyggnaden leda 8 större och 3 mindre tuber till kraftstationen.
De förra, af 4,25 meters genomskärning, leda vattnet till de åtta
stora generatorturbinerna, de senare, af 1,2 meters genomskärning, till de
tre magnetiseringsturbinerna. Vattnets hastighet i de stora tuberna är
2,15 till 2,5 sekundmeter, i de smärre c:a 1,3 sekundmeter. Magnetiseringsturbinernas
tuber utföras till sin öfre del af armerad betong och nedläggas
på motsvarande sträcka i utsprängda öppna berggrafvar, hvilka
fyllas med jord. Nedre delen består af stålrör. De stora tuberna förläggas
i hufvudsak i utsprängda tunnlar, hvilka invändigt fordras med
betong. Denna klädes åter med stålplåt.
Kraftstationen omfattar en byggnad för turbiner och generatorer
med hjälpmaskinerier, d. v. s. den del af den maskinella utrustningen,
som afser vattenkraftens omvandling till elektrisk energi, samt en byggnad,
som inrymmer transformatorer, strömbrytare, åskledare och alla
andra anordningar, hvilka kräfvas för energiens utsändande i ledningsnätet.
Den förra ligger närmast vattendraget, den senare reser sig mot
bergväggen bakom den förra.
Kraftstationens anordning har varit föremål för ingående utredningar.
De elektriska spörjsmålen hafva behandlats af en af styrelsen
tillkallad nämnd, bestående af ingenjörerna D. Bergman, A. Decker, T.
Holmgren och A. Lindström. Vid bestämmande af turbinanordningen
hafva, förutom svenska sakkunnige, tillkallats firman J. M. Voith i Heidenheim,
hvilken bland annat icke allenast konstruerat, utan äfven levererat
turbinerna till den nya, Ontario Power C:o tillhöriga kraftstationen
vid Niagarafallen, en anläggning, om hvars förträfflighet styrelsens verkställande
direktör och dess arbetschef haft tillfälle att under eu, förliden
Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 136. 2!)
#
sommar företagen studieresa i Amerika öfvertyga sig, och hvilken i
mångt och mycket har likartade förutsättningar som den vid Trollhättan
tilltänkta.
Vid val af storleken på turbiner och generatorer göra elektrici med
fog gällande, att enheterna böra tagas så stora, som med hänsyn till
generatorernas lämpliga utförande är möjligt, ty härigenom blir den i
alla händelser vidlyftiga instrumenteringen enklast, lättsköttast och billigast.
Från turbinkonstruktörens sida begränsas emellertid enheternas
storlek af möjligheten att åstadkomma turbiner af tillräcklig verkningsgrad,
hållbarhet och lättskötthet samt med lämplig hastighet, hvarjemte
tillopps- och afloppstubernas dimensioner äfven spela in. De olika intressena
hafva enats i förslaget att uppställa 8 enheter, hvardera vid
normal drift utvecklande 7,000 kilowatt och tagande 30,7 sekundm3
vatten. Magnetiseringsenheterna skulle såsom förut antydts blifva tre
och hvardera utveckla 340 kilowatt med eu vattenförbrukning af hvardera
1,5 sekundm3. Summa vattenmängd blir sålunda 8 x 30,7 + 3 X
1,5 = 250 sekundm3. Höjdskillnaden mellan älfvens vattenyta vid »intaget»
och i Olideliålan är vid lågvatten 31,95 meter. Häraf förloras
genom motstånd i tilloppskanalen 0,90 meter samt i tuber och afloppskanaler
0,55 meter, så att den effektiva fallhöjden för turbinerna är 30,5
meter och
naturkraften = Lx 80.’ * i.00» X 30,t
75
kraften på turbinaxel = 0,80 x 100,000 =
samt den kraft som afgif
ves
af generatorerna = 0,95 x 80,000 =
100,000 hkr.
80,000 ))
76,000 » .
Hela anläggningens verkningsgrad är sålunda 76 %. När en enhet
stoppas för reparation eller underhåll kunna de öfriga sju, ehuruväl med
någon minskad verkningsgrad, lämna samma effektbelopp, som de åtta
vid normal drift. Häri ligger nödig reserv.
Den valda storleken på enheterna är visserligen ovanlig för vårt
land, ja äfven för Europa, där den på eu plats samlade vattenkraften i
allmänhet icke uppgår till sådan storlek, som den vid Trollhättan. Men
i Amerika finnas många ställen, där lika och större vattenkraft finnes
tillgänglig, och där tvekar man icke att gifva enheterna samma storlek
som den föreslagna och till och med öfverskrida densamma. Tendensen
mot större enheter svnes för öfrigt öfverallt vara förhärskande. I detta
fall torde det Voithska namnet utgöra garanti för, att den valda turbintypen
är fullt ändamålsenlig.
30
Instrument
byggnaden.
Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 136.
De af Voith föreslagna turbinerna äro så kallade tvillingsfrontalturbiner
med tvenne löphjul inneslutna i plåtkåpor. Verkningsgraden
garanteras af Voith blifva SO % vid normal gång. Eu närmare beskrifning
af konstruktionen torde så mycket hellre kunna utelämnas,
som styrelsen ämnar utlysa allmän täflan om leverans af turbinerna med
deras hjälpmaskinen, och därvid gifva de täflande full frihet i afseende
på detaljkonstruktionerna. Det Voithska förslaget har anskaffats för att
få en fullt tillförlitlig ledning vid uppgörande af förslag till kraftstationen
och beräkning af kostnaderna för densamma.
De åtta stora turbinerna med sina å gemensamma axlar anbragta
generatorer äro förlagda i grupper om fyra på hvardera sidan af byggnadens
midt, där de trenne magnetiseringsaggregaten fått sin plats. Ofvanför
dessa senare är anordnad en balkong för den instrumentering, som
lämpligen anbringas i maskinsalen.
Den maskinsalen inrymmande byggnaden utföres af sten och järn
och är icke afdelad af några mellanväggar. Utsikten är sålunda fri öfver
hela maskinsalen. Mellan turbiner och generatorer är emellertid anbragt
en pelarrad, hvilken på samma gång den uppbär taklaget, bereder
möjlighet att anordna tvänne, af hvarandra oberoende traverskranar.
Härigenom vinnes en betydande fördel vid maskinernas montering
och reparation.
»Instrumentbyggnaden» utföres af sten och järn enligt samma metod,
som vid de amerikanska »skyskraporna» användes. Denna metod medför
den fördelen, att mellanväggar hvar som helst kunna insättas, eu
fördel, som i detta fall är af största vikt, då ändringar af de för olika
ändamål använda lokalernas storlek och beskaffenhet betingas af det system,
som för instrumentering fastslås, och detta åter beror på hvilka
firmor, som erhålla leveranserna, och när dessa utföras. Motsvarande
apparater undergå nämligen under nuvarande lifliga utvecklingsskede på
kort tid genomgripande förändringar. Den å ritningen n:o 4 angifna
byggnaden är anordnad i hufvudsaklig öfverensstämmelse med »den elektriska
nämndens» anvisningar. Stationen är afsedd att generera 3-fas
växelström af 10,000 volts spänning. Detta volttal skulle användas för
distribution vid Trollhättan och inom ett afstånd därifrån af omkring
10 km. För ledning till aflägsnare orter skulle strömmen upptransformeras
till 50,000 volt. Härför erforderliga transformatorer placeras för
vinnande af fullständig trygghet i en tillbyggnad till den egentliga instrumentbyggnaden.
Medels spår anordningar kunna transformatorerna
lätt uttagas och öfverses in. in. Instrumentbyggnaden inrymmer nederst
ett ackumulatorbatteri såsom reserv för magnetiseringsmaskinerna,
31
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 136.
vidare skenor och oljeströmbrytare för 10,000 voltsnätet, däröfver
motsvarande anordningar för 50,000 voltsnätet och öfverst åskledareapparater
m. in. Hufvudtrådknippen uttagas genom under taklisten anbragta
öppningar.
Ritning n:o 5 visar eu af arkitekten E. Josephson utarbetad förberedande
skiss till fasader för de olika byggnaderna. Dessa fasader liksom
byggnadernas anordning för öfrigt få emellertid af naturliga skäl
omarbetas, sedan de olika leveranserna uppgjorts och bestämda uppgifter
på den maskinella och elektriska utrustningens storlek och anordning på
grund dåra! erhållits. Ritningarna gifva dock en ungefärlig föreställning
om byggnadernas mått och beskaffenhet och kunna med tillräcklig noggrannhet
tjäna för ett kostnadsförslags utarbetande.
Afloppslcanalerna från kraftstationens turbiner utsprängas i berg samt
klädas närmast turbinerna med betong och järnplåt. Då riktningen
al strömmen från de närbelägna Helvetesfallen går i vinkel mot afloppskanalernas
riktning, företages en afsprängning af en från västra ällstranden
utskjutande bergudde, hvarigenom vattenströmmen från fallen
ledes mera parallellt med afloppskanalerna och inriktas direkt mot
Flottbergsströmmen. Härigenom bortskaffas äfven en viss dämning i
Olidehålan, hvilken minskar den för kraftstationen användbara fallhöjden.
För bekväm framforsling af de tunga maskindelar, som skola monteras
i kraftstationen, liksom af materialier för byggnad och drift, anlägges
ett sparsystem, ledande in till de olika lokaler, där de tyngsta
få sin plats. Från den Nydqvist & Holm tillhöriga järnvägen intill bergkanalen
framdrages i ungefärligen samma höjd som kajplanet därinvid
ett spår till en traverskran, medels hvilken förbindelse åstadkommes till
det betydligt lägre liggande förstnämnda spårsystemet. Genom denna
anläggning kan transport af gods, som anländer vare sig på järnväg
eller vatten, ske på bekvämaste sätt. Herrar Nydqvist & Holm hafva
förklarat sig villiga dels att upplåta sin bana för ifrågavarande transport
dels att till Kronan för ett pris af 2,457 kronor försälja ett område om
702 m2 ytinnehåll, hvilket erfordras för nyssnämnda spårförbindelses
lämpliga anordnande.
Förutom åtskilliga v äg äril ägg n ing a i *, planerings- och plantering sarbeten
må till sist bland behöfliga arbeten i sammanhang med kraftstationen
nämnas uppförande af en del husbyggnader. Kraftstationens drift
och underhåll kräfver naturligtvis anställande af eu ny grupp tjänstemän
och betjänte. För de förra måste först och främst beredas lämpliga
tjänstelokaler. För närvarande användes hufvudsakliga delen af bottenvåningen
i verkets förvaltningsbyggnad till tjänsterum för verkställande
Afloppskanaler
från kraftstationen.
Erforderliga
bostadshus
in. m.
32
Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 136.
direktören, de vid nybyggnaderna anställda ingenjörer samt ritare, bokhållare
m. m., under det kamreraren och kassören hafva sin ordinarie
tjänstgöring å det 3 km. därifrån belägna kanaluppbördskontoret vid
Äkersberg. Lämpligare är naturligtvis, att sistnämnda båda tjänstemän
hafva sin tjänstgöring i förvaltnings byggnaden, så att verkets administration
blir mera centraliserad, men detta har i brist på utrymme icke
kunnat åstadkommas. De nya för kraftstationen anställda tjänstemännen
med undantag för dem, som uteslutande hafva med den dagliga tekniska
driften att skaffa, böra med hänsyn till förvaltningens centralstation
jämväl få sina tjänstelokaler inom förvaltningsbyggnaden, så att hela
administrationen såvidt möjligt där samlas. Men i sådant fäll måste
den del af förvaltningsbyggnaden, som nu är upplåten hufvudsakligast
till bostad för verkställande direktören, tagas i anspråk för tjänstelokaler.
Denna del af byggnaden är, sedan denna år 1905 fullständigt iordningställts
och försetts med värmeledning m. m., väl ägnad för ändamålet.
Då lämpliga bostäder i orten icke stå till buds, måste på grund af det
anförda en ny bostadsbyggnad för verkställande direktören uppföras.
Vidare måste dels med anledning af bristen på tjänliga bostäder, dels
med hänsyn till att vederbörande böra bo i omedelbar närhet till kraftstationen
för att ständigt vara till hands, bostäder i stationens grannskap
uppföras för åtminstone följande personer:
1 elektroingenjör
1 assistentingenjör
3 verkmästare
3 maskinister
3 maskinistbiträden
6 instrumentvakter
3 biträden åt instrumentvakter
3 vakter vid fördelningsbassängen
1 reparatör.
tjänstgöra hvardera
Vs dygn.
Dessutom måste uppföras bostäder för dammvakter vid Malgöns
regleringsdamm. Deras antal kan emellertid till en början inskränkas
till två, då regleringen vid denna damm icke lär kräfva så kontinuerligt
öfvervakande, som vid kraftstationens intag.
Däremot torde öfrig personal vid vattenverket såsom bokhållare,
ritare, mekaniker, smörjare, rengörare in. in. kunna, åtminstone tillsvidare,
hänvisas till att själfva anskaffa bostäder, eftersom de utan olägenhet
för driften kunna bo på längre afstånd från kraftstationen.
33
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 136.
Ofvanstående husbyggnader äro de, som vid kraftstationens första
utbyggnad ifrågakomma. I och med stationens tillökning kräfvas måhända
ytterligare byggnader af liknande slag. Kostnaden för dessa är
emellertid icke upptagen i nedanstående beräkning och torde icke afsevärdt
inverka på priset per årligen producerad hästkraft, emedan personalens
aflöningsförhållanden naturligtvis bestämmas med hänsyn till
naturaförmånerna, och den minskning i hela anläggningskostnaden, som
uppstår genom uteslutande af en del husbyggnader, motväges genom
en motsvarande ökning af de kontanta lönebeloppen och sålunda af
driftkostnaden.
Innan styrelsen öfvergår till en redogörelse för den sålunda beskinna
kraftstationens anläggningskostnad, vill styrelsen påpeka, att
den ökade vattenmängd af omkring 100 in3, som, enligt hvad förut
omnämnts, skulle kunna vinnas för kraftändamål, därest Vänern blefve
reglerad, lätt kan tillgodogöras genom en enkel tillbyggnad af den nu
föreslagna kraftstationen och en anläggning af motsvarande fördelningsbassäng
på sätt, å ritning n:o 1 är antydt. Härvid märkes, att denna
tillbyggnad nödvändiggör framdragande af en eller möjligen två tilloppstuber
till de nya turbinerna öfver ett herrar Nydqvist & Holm tillhörigt
område. Nämnda firma har emellertid afgifvit en förbindelse, hvarigenom
den förklarar sig medgifva ifrågavarande tubers framdragande, under
villkor att full ersättning erhålles för all styrkt skada, som därigenom
uppkommer. Möjligen kan det, om och när utvidgningen kommer till
stånd, befinnas fördelaktigt att för tubernas lämpliga utläggning inlösa
en Nydqvist & Holm tillhörig byggnad, inrymmande en mindre kraftstation.
Någon svårighet att förvärfva denna byggnad torde emellertid
— efter hvad förberedande underhandlingar ådagalagt — icke förefinnas.
Då berörda kraftstation får sitt vatten från bergkanalen och således är
utan drifkraft, då kanalen tappas, hvilket hädanefter lär ske oftare än
hittills, ligger det i ägarens själfskrifna intresse att exempelvis i utbyte
för sin vattenkraft taga elektrisk energi från statens stora kraftstation,
hvarifrån den kan erhållas året om.
Kostnaden för kraftuttagningen, då stationen fullt utbygges med
generatorer om sammanlagdt 76,000 elektriska hästkrafter och med 5
grupper transformatorer, beräknas sålunda:
Regleringsdamm ............................................................................ 450,000: —
Intag, häri inbegripet den del af tilloppskanalen, där
hastigheten är mindre än 2,2 meter .............................. 300,000: —
Transport 750,000: —
Bth. till Eiksd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 106 Haft. 5*
Kostnaderna
för kraftuttagningen,
då
stationen utbygges
för
76,000 elektriska
hästkrafter.
34
Kuntjl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 136.
Transport
Tilloppskanal ................................................................................
Afstängning, aftappning och broar öfver tilloppskanalen
Fördelningsbassäng med tubintag, grindar och luckor ...
Tuber............................................................................................
Kraftstationsbyggnad .................................................................
Maskinell utrustning....................................................................
Afloppskanaler...............................................................................
Transportanordningar ................................................................
Husbyggnader, vatten- och afloppsledningar.......................
Belysning, telefon- och signalledningar................................
Vaganläggningar och planering ...........................................
Inlösen af tomt och byggnader...............................................
Arbetsledning och diverse kostnader e:a 10 %..................
Summa kronor
750,000: —
1,646,000: —
54,000: —
575,000: —
457,500: —
1,375,000: —
4,710,000: —
75,000: —
97,600: —
331,000: —
15,000: —
75,000: —
100,000: --1,038,900: —
11,300,000: —
Denna anläggningskostnad motsvarar
185 kronor per kilowatt vid 10,000 volt och
225 D » » » 50,000 »
eller per elektrisk hästkraft 136 respektive 166 kronor.
Härvid förutsättes på grund al den längre ned omnämnda utredningen
om afsättningsmöjligheten, att 38,000 hästkrafter behöfva upptransformeras
till 50,000 volt för ledning till allägsnare orter, men att
de återstående afsättas på närmare håll med ett volttal af 10,000.
Nyssnämnda kostnadssumma öfverstiger afsevärdt det belopp,
8,500,000 kronor, som af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i dess
underdåniga skrifvelse den 20 december 1904 beräknats för anläggning
af en kraftstation på östra stranden under förutsättning, att den Laurellska
kanalleden till en början icke komme till utförande. Det torde därför
vara nödvändigt att beröra orsakerna till denna skillnad.
Först och främst må då påpekas, att under de senaste tvänne åren
gjort sig gällande en betydande ökning i pris på arbetskraft och materialier
och att stegringen på dessa områden sannolikt icke upphört.
Vidare äro styrelsens kostnadsberäkningar fotade på ingående undersökningar
och massberäkningar och på detaljerade uppgifter från sakkunnige
inom det elektriska och turbinbyggnadsfacket, under det vägoch
vattenbyggnadsstyrelsens beräkningar naturligtvis voro åt mera
summarisk natur och endast afsågo och äfven väl tjänade till åstadkommande
af en jämförelse mellan olika förslag till kraftuttagningens
35
Kung!. Maj.ts Nåd. Proposition N:o ISO.
anordnande. Dessa allmänna orsaker inverka i stort sedt på alla poster.
Men därutöfver ger sig ökning särskilt till känna för vissa bestämda
delar af anläggningen såsom tilloppskanalen och kraftstationen med dess
fördelningsbassäng, intag in. m. 1 ieträlfande tilloppskanalen har densamma
på de grunder, som närmare angifvits i styrelsens underdåniga
skrifvelse den 26 mars 1906, fått en sektionsarea, som är omkring 15 %
större än den af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen skisserade. För motsvarande
ökning i anläggningskostnaden erhålles emellertid vederlag
genom mindre motstånd och därmed ökadt kraftbelopp. Vidare kar
styrelsen ansett det oundgängligt att bekläda det betougmurverk, som
till en afsevärd utsträckning befunnits nödigt i tilloppskanalen, med ett
slitskikt af granit, hvilken anordning medför en ganska afsevärd kostnad.
Slutligen är rörande denna kanal att erinra, att densamma till
följd af kraftstationens förläggande vid Olidehålan fått en större längd
än i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag, hvilket måste tagas i
betraktande vid en direkt jämförelse mellan motsvarande belopp i do
båda kostnadsberäkningarna.
Den ojämförligt största ökningen i kostnad kommer på kraftstationen
med fördelningsbassäng, intag m. in. Skillnaden är här ej mindre
än 2,070,000 kronor. Den beror i hufvudsak dels därpå, att enligt styrelsens
förslag genereras minst 8,000 hästkrafter mer än af väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen i dess förslag preliminärt angifvits, dels att de
elektriska sakkunnige förordat ett synnerligen fullständigt och förstklassigt
system för energiens fördelning och transformering och att detta
kräfver en särskild byggnad, som ensamt för sig utan elektrisk utrustning
kostar ej mindre än 750,000 kronor. Någon motsvarande byggnad
fanns ej i föregående förslag upptagen. Sjkifva den elektriska
utrustningens ökade kostnad kan uppskattas till omkring 1,000,000
kronor.
Tages vidare hänsyn till den omsorgsfullt utarbetade anordningen
af intag med grindar och luckor och till den allmänna prisstegringen,
är skillnaden lätt förklarad. Om den horisontala uppställningen för
turbin- och generatoraxlar möjligen kan förorsaka någon ökning i kostnaden
gentemot den i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens utredning antydda
vertikala, är svårt att bestämdt fastslå. I hvarje fall uppväges eu
eventuell skillnad härvidlag i rikt mått af de fördelar i afseende på
driftsäkerhet, hvilka, enligt hvad förut påvisats, följa med den af styrelsen
valda uppställningen.
Till sist må påpekas, att det nu uppgjorda kostnadsförslaget upptager
afsevärda belopp för transportanordningar och husbyggnader, hvilka
Möjligheterna
för kraftens
afsättning.
36 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 136.
icke förut behöft medtagas, då det endast gällde jämförelser mellan olika
lägen. Kostnaderna för husbyggnader lär man, såsom förut anmärkts,
i viss män få tillbaka genom minskade kontanta aflöningar.
I afseende på normerna för prisens beräkning, har styrelsen vid
uppgörande af kostnadsförslaget låtit sig angeläget vara att icke uppgifva
en för låg kostnad för att icke riskera att sedermera behöfva inkomma
med framställning om sådana tillägg i anslaget, till hvilkas behöflighet
styrelsen kunde anses hafva haft tillfälle och förpliktelse att
taga hänsyn.
Trots den jämförelsevis höga slutsumman å kostnaderna för kraftuttagningen,
håller sig dock anläggningskostnaden per energi-enhet inom
synnerligen måttliga gränser och afviker till följd af den ökade mängden
tillgänglig energi icke från väg- och vattenbyggnadsstyrelsens preliminära
beräkning i större män, än som motiveras af skillnaden mellan ett
skisseradt och ett fullt utarbetadt förslag.
Det torde i detta sammanhang böra erinras, att de i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
underdåniga skrifvelse den 20 december 1904 och
i undertecknade styrelses underdåniga skrifvelse den 26 november 1906
anställda jämförelser mellan kostnaden för kraftuttagningens utförande
på den ena eller andra stranden och deras slutledningar med anledning
häraf icke rubbas af den nu verkställda kostnadsberäkningen, ty samma
skäl till ökning i siffrorna för anläggningen på västra stranden finnes
som för den ifrågavarande på östra stranden.
Emellertid bör kraftstationen icke omedelbart utbyggas för hela
kraftbeloppet, enär motsvarande afsättning icke i den närmaste framtiden
kan förväntas. Regleringsdammen, intag från älfven, tilloppskanal, fördelningsbassäng
med flera anläggningar, som icke kunna utvidgas eller
förstoras, i den mån afsättningen ökas, måste af naturliga skäl genast
utföras på föreslaget sätt, däremot böra stationsbyggnad, maskiner, transformatorer,
instrumentering, tuber, öfverbyggnaden öfver tubintagen samt
grindar, luckor in. in. endast utföras i samma mån, förbrukningen sådant
krafvel-.
För att bedöma storleken af den afsättning, som under den närmaste
framtiden kan väntas, har styrelsen föranstaltat om utredningar i
sådant syfte.
För Göteborg med omnejd, i livilka den första betydliga afsättningen
af Trollhättekraften torde vara att påräkna, hafva utredningar verkställts
af numera byggnadschefen i Göteborg, ingenjör F. Blidberg. Efter frånskiljande
af de anläggningar, hvilka endera hafva egen vattenkraft eller
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o ISO.
37
antagligen komma att begagna elektrisk energi från Yngeredsfors, har
det visat sig, att inom det nndersökta området finnas monterade omkring
21,000 hästkrafter. Sedan jämväl de verk lämnats nr räkningen, hvilka
såsom träförädlingsverk, bryggerier och dylikt säkerligen icke komma
att köpa elektrisk energi, har ingenjör Blidberg efter besök vid samtliga
större industriella anläggningar och på grund af anteckningar och beräkningar
för hvarje särskildt verk kommit till det resultat, att inom
det ifrågavarande afsättningsområdet skulle kunna förbrukas 7—11,000
elektriska hästkrafter. Visserligen lära många verk, som äga moderna
maskiner eller som i allt fall för sin tillverkning äro i behof af ånga,
icke vara att påräkna såsom kunder, med å andra sidan torde elektrisk
energi, tillgänglig för billigt pris med säkerhet framkalla utvidgningar
af befintliga verk och anläggande af nya. Det torde sålunda kunna
antagas, att Göteborg med omnejd inom den närmaste framtiden kommer
att förbruka omkring 10,000 hästkrafter från Trollhättan.
Beträffande afsättningen å andra orter har utredning verkställts af
ingenjören Torsten Holmgren, delägare i Elektriska profningsanstalten,
Stockholm. Undersökningen har omfattat Göteborg och Bohus-, Älfsborgs
och Skaraborgs län, hvilkas hufvudsakliga delar ligger inom eu
cirkel dragen inom 100 kilometers radie med Trollhättan som medelpunkt.
Dock hafva undantagits Göteborg med omnejd, för hvilka särskild undersökning
enligt ofvanstående verkställts, samt Trollhättan med närmaste
omgifning, där afsättningsmöjligheten särskildt uppskattats. Till ledning
vid utredningen hafva användts dels från kommerskollegium benäget
öfver lämnade statistiska sammanställningar af för fabriksindustrier använda
motorer inom länen, dels uppgifter, erhållna genom direkta hänvändelser
till de flesta drätselkammare inom länets städer. Dessa senare
uppgifter omfatta förutom industrierna äfven kraftbehofvet för kommunala
anläggningar. Motorerna hafva sedan uppdelats i tvänne grupper,
den ena omfattande sådana, som med fördel skulle ersättas af elektrisk
energi från Trollhättan, därest densamma kunde levereras till lika eller
lägre pris än den nuvarande kraften betingar, den andra upptagande
sådana som sannolikt icke komma att ersättas af Trollhätte-energin,
vare sig att motsvarande verk i alla händelser behöfva ånga för sin
tillverkning'' eller att de äro så små och afsides belägna, att kraftöfverföring
till dem icke rimligen kan ifrågakomma. På dessa grunder hafva
följande siffror beräknats:
38
Kungl. Majis Nåd- Proposition N:o 136.
Till elektrisk kraft öfvergå |
|||
Sannolikt |
Sannolikt ick< |
||
hästkrafter |
kvvt. pr år |
hästkrafter |
|
Göteborgs och Bohuslän |
|||
Städerna................................................ |
1,061 |
1,463,500 |
163 |
Landsbygden ....................................... |
1,409 |
2,740,700 |
6,501 |
Ålfsborgs län |
|||
Städerna ................................................ |
6,327 |
8,456,000 |
1,173 |
Landsbygden...................................... |
1,280 |
2,346,000 |
27,541 |
Skaraborgs län |
|||
Städerna ........................................... |
2,471 |
6,165,000 |
1,767 |
Köpingar ........................................... |
380 |
449,000 |
410 |
Landsbygden ..................................... |
1,626 |
4,341,000 |
7,295 |
Summa |
14,554 |
25,961,200 |
44,850. |
Häraf framgår, att ungefär en fjärdedel af de befintliga industriella
anläggningarna, eller rundt 15,000 hästkrafter, skulle hafva fördel af att
öfvergå från nuvarande drifkraft till elektrisk kraft. Att procentsatsen
är relativt så låg beror däraf, att största delen af drifkraften för det
undersökta områdets industri hämtas ur vattenkrafterna i och invid Göta
älf och i Dalsland.
Den beräknade årliga energiförbrukningen af de 14,500 hästkrafter,
som sannolikt skulle hafva fördel af att ersättas med elektrisk kraft,
eller rundt 26 millioner kilowattimmar, skulle, då specifikationen visar
att 4,000,000 kilowattimmar förbrukas nattetid, och, om man antager, att
15 % förloras i öfverföringen och 6 % i generatorerna vid full belastning
och att medelbelastningen om dagen är 80 % af maximibelastningen,
förutsätta en maximibelastning vid kraftstationen af:
26,000,000 — 4,000,000
3,000 X 0,85 X 0,8 X 0,94 X 0,736
— 15,700 turbinhästkrafter.
Emellertid bör från denna summa dragas det energibelopp, som
sannolikt kommer att tagas från annat håll t. ex. från Yngeredsforsen
i Åtran och från Gullspångsfallen mellan Skagen och Vänern. Vid
båda dessa fall äro under utförande kraftstationer, Indika blifva färdiga
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 136. 39
före Trollhättans. Af Yngeredsforsens kraft, som är mycket variabel,
torde de ofvan angifna siffrorna icke mycket influeras, enär dess afsättningsområde
i hufvudsak faller utom de genom styrelsens försorg undersökta
landsdelar. Gullspångsverket, som lär kunna distribuera mer än
10.000 hästkrafter, kommer däremot att minska Trollhätteverkets afsättning.
Vänerns östra strand till Lidköping torde sålunda tillfalla
Gullspångsverket, och härför bör en reduktion af minst 1,500 hästkrafter
göras. Slutligen har Borås stad inköpt vattenfall om sammanlagdt
5,000 hästkrafter och har delvis påbörjat deras bebyggande. Afdragas
härför ytterligare 4,000 hästkrafter, återstå likväl omkring 10,000
hästkrafter, hvilket belopp skulle motsvara de motorer, som för närvarande
arbeta och med fördel kunna ersättas med elektrisk energi från
Trollhättan. Det må här påpekas, att nyssnämnda siffra betecknar det
nuvarande energibehofvet och att intet tillägg gjorts för nya industrier
och utveckling af de äldre, ehuruväl på motsvarande orter, där tillgång
på billig drifkraft hittills saknats, beredande af dylik tillgång kan väntas
medföra ett högst afsevärdt industriellt uppsving.
Hvad till sist angår afsättningen i Trollhättan och dess närmaste
omgifning, så utgör förbrukningen för verkets egna och för kommunens
ändamål tillsammans med den förbrukning, hvarom öfverenskommelse
med enskilda träffats, omkring 3,800 hästkrafter. I denna siffra ingå
1.000 hästkrafter, som Aktiebolaget skandinaviska elektricitetsverk
genom med Trollhättans elektriska kraftaktiebolag upprättadt och af
kronan öfvertaget kontrakt visserligen har rätt att erhålla, men ännu
blott till en del uttagit. Bolagets afsättning är dock i rask stegring.
Dessutom hafva underhandlingar om leverans af omkring 2,000 hästkrafter
till en ny kemisk-teknisk industri invid Trollhättan inledts.
Till följd häraf torde afsättningen i Trollhättan och dess närmaste omgifning
böra redan från början uppskattas till åtminstone 6,000 hästkrafter.
Sammanställas de sålunda erhållna uppgifterna, finner man den
sannolika afsättningen från Trollhättans krafststation till
Göteborg med omnejd......................................................... 10,000 hästkrafter
till Trollhättan med omnejd................................................ 6,000 »
» öfriga orter ..................................................................... 10,000 »
Summa 26,000 hästkrafter.
40
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 136.
Härvid är ingen hänsyn tagen till statsbanornas elektriska drift,
för hvars genomförande från Trollhättan skulle behöfva tagas upp till
20,000 hästkrafter, ej heller till enskilda banors eventuella behof eller
till den förbrukning, som ett industriellt uppsving och den elektriska
energins vidsträckta användning i landtbrukets tjänst kunde åstadkomma.
Styrelsen är emellertid af den åsikt, att dessa senare faktorer
komma att inom en snar framtid medföra en högst väsentlig stegring
i verkets afsättning utöfver den ofvan beräknade.
Med stöd af det anförda anser styrelsen, att den nya kraftstationen
redan från början bör utbyggas för leverans af normalt 28,500 hästkrafter,
i hvithet fall måste insättas trenne enheter af förut beskrifvet
slag jämte en enhet i reserv.
Den del af stationsbyggnaden, som lämpligen till en början borde
utföras, är å ritning n:o 2 angifven med heldragna röda linier, medan
återstoden betecknats med prickade linier. Den förra delen angifves
närmare genom gränslinien a—b på ritningen n:o 4. Intagskamrarna
för alla tuber färdigställas, men grindar och luckor insättas endast för
4 stora tuber samt för de tre små. Öfverbyggnaden öfver tubintagen
in skrän kes till linien c—d, ritning n:o 4, och de öfriga intagen öfvertäckas
provisoriskt med plankgolf. Bergsprängningen utföres genast
för alla tuber, men däremot icke för de afloppskanaler, som till en början
icke behöfvas.
Kostnaderna
för en kraftstation
för
28,500 elektriska
hästkrafter.
Kostnaden för en kraftstation om normalt 28,1)00 elektriska hästkrafter
med 4 grupper transformatorer beräknas sålunda:
Regleringsdamm...................................................................................... 450,000
Intag ............................................................................................................ 300,000
Tilloppskanal............................................................................................ 1,646,000
Afstängning, aftappning och broar öfver tillopp skanalen......... 54,000
Fördelningsbassäng med ti ibi iltåg, grindar och luckor............... 467,600
Tuber............................................''............................................................... 321,500
Kraftstationsbyggnad............................................................................. 906,000
Maskinell utrustning ............................................................................. 2,913,000
Afloppskanaler ....................................................................................... 60,000
Transportanordningar............................................................................ 9 7,6 00
Husbyggnader, vatten- och afloppsledningar.............................. 331,000
Belysning, telefon- och signalanordningar....................................... 15,000
Transport kronor 7,561,700
41
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 136.
Transport kronor 7,561,700
................................. 75,000
................................. 100,000
................................. 763,300
Summa kronor 8,500,000
Denna anläggningskostnad motsvarar 410 kronor per kilowatt tillgänglig
effekt vid 50,000 volt eller 298 kronor per elektrisk hästkraft.
Dessa siffror gifva dock en alltför ogynnsam framställning om priset
per energi-enliet. Det måste nämligen ihågkommas, att till följd af
maskinenheternas storlek den fjärde enheten, som skall utgöra reserv
vid första utbyggnaden motsvarar ej mindre än Va af sammanlagda effekten
hos de enheter, hvilka afses för normal drift, och att sålunda på
detta utvecklingsstadium reserven medfört en jämförelsevis betydlig kostnad.
Vidare är att märka, att ur tre enheter kunna, om ock med något
minskad verkningsgrad hos maskinerna, det vill säga med något
ökad vattenförbrukning — hvilken emellertid i detta fall ej spelar någon
roll — utan olägenhet uttagas ända till 84,000 hästkrafter emot »normalt»
28,500. Räknas med förstnämnda siffra blir anläggningskostnaden
per hästkraft naturligtvis i afsevärd mån mindre än ofvan angifvits.
Anläggningskostnaden är emellertid i hvilket fall som helst ej större, än
att kronan snart nog skall kunna skörda en betydande vinst på företaget
och ändock försälja energin till pris, hvilka kunna framkalla och
befordra den industrins uppblomstring, man i dessa landsdelar väntar
blifva en följd af Trollhättefallens utnyttjande. Det behöfver knappast
påpekas, att med stigande afsättning själfkostnaden per hästkraft faller
och vinsten vid samma prissättning ökas.
Den tid, som kräfves för den till omedelbart utförande föreslagna
anläggningens ''färdigställande, beräknas till något mer än tre år. Då
arbetena igångsattes under sommaren 1906, kunna de sålunda väntas
blifva färdiga hösten 1909. Detta dock under uttrycklig förutsättning,
att strejk, lockout eller annan force majeure icke hindra arbetenas oafbrutna
gång.
För att arbetena må kunna obehindradt fortsättas och aftal om leveranser
i tid afslutas, är det af vikt, att detta förslag snarast möjligt
framlägges för och behandlas af Riksdagen.
Styrelsen får med stöd af det anförda i underdånighet hemställa,
det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen besluta,
att den till anläggning beslutade kraftstationen vid Trollhättan får
Bih. till lUksd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 Åfd. 106 Käft, 6*
Väganläggningar och planering ....
Inlösen af tomt och husbyggnader
Arbetsledning m. in. c:a 10 %........
42
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 136.
anordnas i hufvudsaklig öfverensstämmelse med styrelsens härmed öfverlämnade
förslag; samt
att till dess utbyggnad för en leveransförmåga af 28,500 respektive
34,000 hästkrafter utöfver redan af 1906 års Riksdag beviljade
750,000 kronor anvisa ett belopp af 7,750,000 kronor, af hvilka
för år 1907 erfordras omkring 2,000,000
» j) 1908 » » 3,000,000 och
» » 1909 » » 2,750,000 kronor.
Trollhättan den 20 december 1906.
Underdånigst:
L. W. LOTHIGIUS.
F. W. HANSEN.
C. MAGNELL.
ERIK FRISELL.
AUG. HELENIUS.
Ernst Hagelin.
Stoekholm, K. L. Beckmans Boktr.. 1907.