Kungl. Maj:ta Nåd. Proposition N:o 129.

23

N:o 129.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående försäljning
af en landshöfding en i Västerlottens län förut
på lön anslagen lågenhet Herrgärdan invid Umeå stad
i Västerlottens lån; gifven Stockholms slott den 27 mars
1907.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
medgifva,

dels att en landshöfdingen i Västerbottens län förut på lön
anslagen lägenhet, Herrgärdan, en äng, invid Umeå stad i Umeå socken
af sagda län ma till staden Umeå försäljas mot en köpeskilling, som
pa stadens bekostnad bestämmes i den ordning, som är föreskrifven i
kungl. förordningen den 14 april 1866 angående jords eller lägenhets
afstående för allmänt behof, och under villkor i öfrigt, att området
tillträdes den 14 mars 1909, att köpeskillingen till landtränteriet
inbetalas senast vid tillträdet samt att staden ensam vidkännes lagfartskostnaderna
och öfriga med köpet förenade utgifter;

dels och att de medel, som genom ifrågavarande försäljning inflyta,
ma, pa samma sätt som köpeskillingarna för försålda mindre kronoegendomar,
användas till inköp för kronans räkning af skogbärande
eller till skogsodling tjänlig mark.

De till ärendet hörande handlingar och kartor skola Riksdagens
vederbörande utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen
med all kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom:

GUSTAF.

Alfred Petersson.

24

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 129.

Utdrag af protokollet öfver jordbruksfonden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 27 mars 1907.

Närvarande:

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Trolle,
Statsråden Timsten,

Albert Petersson,

Alfred Petersson,

Hederstierna,

Dyrssen,

Hammarskjöld,

Koos,

JUHLIN,

SWARTZ.

Departementschefen, statsrådet Alfred Petersson anförde vidare:

I underdånig skrifvelse den 15 nästlidna februari har domänstyrelsen
anmält, att vid en under år 1906 å den landshöfdingen i
Västerbottens län förut på lön anslagna lägenheten Herrgärdan, en äng,
invid Umeå stad i Umeå socken hållen uppskattning för förnyad utarrendering
från den 14 mars 1909 af denna lägenhet, som lämnar i årligt
arrende 150 kronor, uppskattningsmännen väckt förslag om lägenhetens
försäljning; och har domänstyrelsen öfverlämnat instrument öfver nämnda
uppskattning och en af kommissionslandtmätaren Tycko Bergman år 1901

25

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 129.

öfver lägenheten upprättad karta med beskrifning jämte yttrande af
Kungl. Maj:ts befallningshafvande i länet.

Belägen invid Umeå stadsplans östra gräns, innehåller lägenheten
en areal af 6 hektar 26,6 ar, häraf 6 hektar 6 ar åker, 3 ar afrösningsjord
samt 17,6 ar impediment. Lägenheten genomskäres af järnvägsspåret
till Umeå hamn, för hvilkets framdragande tagits i anspråk
20,s ar, som ej äro medräknade i lägenhetens nyss angifna areal.
Jordmånen består af sandmylla af dålig beskaffenhet på lös alf. Annan
åbyggnad än en lada eller loge, som enskildt tillhör arrendator^ finnes
icke. Taxeringsvärdet utgör 4,000 kronor. Arrendevärdet har af förrättningsmännen
upptagits till 250 kronor.

Förrättningsmännen hafva med hänsyn till jordmånens klena beskaffenhet
ansett någon styckning af lägenheten för jordbruksändamål
ej kunna ifrågasättas. Ej heller hafva de ansett sig kunna förorda
lägenhetens bibehållande i sin helhet för sådant syfte. De hafva därför
föreslagit dess försäljning. 1 fråga om saluvärdet hafva de erinrat,
å ena sidan, att lägenheten läge i omedelbar närhet af Umeå stads
planlagda område, hvarför densamma syntes i en nära framtid skola
komma till användning för byggnadstomter, och. å andra sidan, att densamma
före bebyggandet tarfvade grundlig dikning och torrläggning. I
anslutning härtill hafva de föreslagit ett försäljningspris af 6,000 kronor.

Kungl. Maj:ts befallningshafvande har, då någon särskild anledning
för lägenhetens bibehållande för statsverkets räkning icke syntes föreligga,
hemställt, att lägenheten måtte vid arrendeperiodens utgång försäljas,
hvarvid Kungl. Maj:ts befallningshafvande förklarat sig ej hafva
något att erinra emot det af uppskattningsmännen föreslagna försäljningspriset.

I sin förenämnda skrifvelse har domänstyrelsen jämväl yttrat sig
i anledning af en utaf Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Västerbottens
län med skrifvelse den 17 december 1906 till Kungl. Maj:t öfverlämnad
underdånig ansökning, däri stadsfullmäktige i Umeå, med bifogande af,
bland annat, utdrag af protokoll vid sammanträden den 26 oktober och
den 16 november 1906 samt kopia af en utaf kommissionslandtmätaren
Joh. Fr. Johanson år 1897 öfver lägenheten och angränsande områden
upprättad karta med beskrifning, anhållit att få för det lägenheten
åsätta saluvärdet inköpa densamma att tillträdas vid löpande arrendeperiods
slut. Såsom skäl härför hafva stadsfullmäktige anfört, att
staden genom markupplåtelse till Kungl. Norrlands dragonregemente
och Kungl. Västerbottens regemente fått sitt område begränsadt, att
Bih. till Riksd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 101 Höft. 4

26 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 129-

för utvidgning af stadsplanen till omkringliggande områden och för
ordnande af dränerings- och vattenledningsförhållandena inom dessa
det vore af vikt för staden att så snart som möjligt blifva tillförsäkrad
äganderätten till ifrågavarande lägenhet, som på tre sidor omslötes af
stadens mark, samt att det vore önskvärdt, att lägenhetens öfverlåtande
till tomtjobbare eller andra för stadens intressen mer eller mindre främmande
personer, som utan hänsyn till sundhet, eldfara med mera kunde
bebygga densamma, måtte undvikas.

I sin nyssnämnda skrifvelse den 17 december 1906 har Kungl.
Maj:ts befallningshafvande, med erinran, att ifrågavarande lägenhet jämlikt
nådigt bref den 8 april 1904 blifvit från och med år 1905 i ecklesiastikt,
kommunalt, administrativt och judiciellt hänseende förlagd till
Umeå stad äfvensom att lägenheten icke funnes i några hos Kungl.
Maj:ts befallningshafvande befintliga jordeböcker upptagen, men i öfriga
där förvarade allmänna handlingar vore angifven såsom »en äng», på
de af stadsfullmäktige anförda skäl och då lägenheten bättre lämpade
sig för byggnadsplats än för jordbruk, i underdånighet hemställt, att
stadsfullmäktiges framställning måtte vinna nådigt bifall.

Uti infordradt yttrande har magistraten i Umeå instämt i hvad
stadsfullmäktige anfört med tillägg, att lägenheten ifråga vore så godt
som alldeles nödvändig för stadens framtida bebyggande, och lägenhetens
arrendator har förklarat sig icke hafva något mot bifall till
framställningen att erinra.

För egen del har domänstyrelsen, som icke hade sig bekant någon
anledning för lägenhetens bibehållande i kronans ägo, förklarat sig ej
hafva något att invända mot, att, med frångående af gällande bestämmelser
rörande försäljning af sådana kronoegendomar, som den ifrågavarande,
staden Umeå medgåfves att förvärfva densamma. Beträffande
däremot köpeskillingen för lägenheten ansåge styrelsen, att det af
stadsfullmäktige föreslagna försäljningspriset vore för lågt, enär på
grund af områdets belägenhet invid Umeå stad priset borde beräknas
icke efter jordbruks- utan efter tomtvärde, och syntes det styrelsen,
att köpeskillingen lämpligast borde bestämmas i den ordning, nådiga
förordningen den 14 april 1866 angående jords eller lägenhets afstående
för allmänt behof stadgade.

Under åberopande af hvad i detta ärende förekommit, hemställer jag
att Kungl. Maj:t måtte i nådig proposition föreslå Riksdagen medgifva

dels att ifrågavarande landshöfdingen i Västerbottens län förut
på lön anslagna lägenhet Herrgärdan, en äng, må till staden Umeå
försäljas mot en köpeskilling, som på stadens bekostnad bestämmes i

27

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 129.

den ordning, som är föreskrifven i nådiga förordningen den 14 april
1866 angående jords eller lägenhets afstående för allmänt behof, och
under villkor i öfrigt, att området tillträdes den 14 mars 1909, att
köpeskillingen till landtränteriet inbetalas senast vid tillträdet samt att
staden ensam vidkännes lagfartskostnaderna och öfriga med köpet förenade
utgifter;

dels och att de medel, som genom ifrågavarande försäljning inflyta,
må, på samma sätt som köpeskillingarna för försålda mindre kronoegendomar,
användas till inköp för kronans räkning af skogbärande
eller till skogsodling tjänlig mark.

Till denna, af statsrådets öfriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Regenten lämna nådigt bifall samt förordnade,
att proposition i ärendet af den lydelse,
bilaga .... till detta protokoll utvisar, skulle till
Riksdagen aflåtas.

Ur protokollet:
Nils Lange.