Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 124.

1

N:o 124.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen med förslag till
förordning angående ändrad lydelse af 23 § i kungl.
stadgan den 31 maj 1878 angående skjutsväsendet; gifven
Stockholms slott den 15 mars 1907.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet för
jordbruksärenden för denna dag, vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
att antaga härvid fogade förslag till

förordning angående ändrad lydelse af 23 § i kungl. stadgan
den 31 maj 1878 angående skjutsväsendet.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom:

GUSTAF.

Alfred Petersson.

Bih. till Riksd. Prot. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 100 Höft.

1

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 124.

Förslag

till

Förordning

angående ändrad lydelse af 23 § i kungl. stadgan den 31 maj 1878

angående skjutsväsendet.

Härigenom förordnas, att 23 § i stadgan den 31 maj 1878 angående
skjutsväsendet skall erhålla följande ändrade lydelse:

23 §.

Sedan utrönt blifvit, med hvilka belopp staten samt län eller
landstingsområde böra i entreprenadbidragens gäldande deltaga, åligger
Kungl. Maj:ts befallningshafvande att i sammanhang med kronoskatterna
för nästföljande år låta hos de skattskyldiga uttaga den i 22 § omförmälda
afgift. För sådant ändamål har Kungl. Maj:ts befallningshafvande
att, efter det taxeringsförrättningarna för detta år blifvit afskräde,
med tillämpning af ofvan stadgade debiteringsgrund, låta verkställa
uträkning å det öretal, som för länet eller landstingsområdet
belöper på hvarje krona bevillning af fast egendom samt af inkomst,
hvarefter afgiften genom Kungl. Maj:ts befallningshafvandes försorg
skall af vederbörande under benämning: bidrag till skjutsentreprenaderna
debiteras och indrifvas samt i landtränteriet insättas inom den tid och
med det ansvar, som är för kronans uppbörd stadgadt.

Yidkommande åter den andel i omförmälda bidrag, som jämlikt
ofvan stadgade grund bör af staten gäldas, åligger Kungl. Maj:ts befallningshafvande
att, när pröfning af landstingets eller vederbörande stadsfullmäktiges
beslut om entreprenadbidragen ägt rum, ofördröjligen därefter
till Kungl. Maj:t insända förteckning öfver de ifrågavarande sär -

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 124.

skilda skjutsanstalterna, tillika med uppgift å det för hvarje sådan
anstalt bestämda bidrag samt den däraf på staten belöpande andel;
ägande Kungl. Maj:ts befallningshafvande att af under händer hafvande
statsmedel efter hvarje hälft års utgång utanordna och i ränterispecialräkningen
afföra samt genom vederbörande magistrat eller kronofogde
till skjutsentreprenörerna utbetala hvad en hvar af dem i statsbidrag
tillkommer.

De från län eller landstingsområde utgående entreprenadbidrag
låter Kungl. Maj:ts befallningshafvande efter hvarje hälft års utgång på
enahanda sätt af de härtill influtna medel eller, i den mån sådana ej
finnas hos Kungl. Maj:ts befallningshafvande innestående, förskottsvis
af under händer hafvande statsmedel till entreprenörerna utbetala;
börande för hvarje år en af landtränteriet upprättad och af verifikationer
åtföljd redovisning öfver uppbörden af de skattskyldigas afgifter
inom den 1 april nästföljande år af Kungl. Maj:ts befallningshafvande tillställas
vederbörande landstings revisorer, som hafva att densamma efter
föregången granskning med sitt yttrande till näst därefter sammanträdande
landsting aflämna.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1908, men verkar
ej ändring beträffande uppbörden af den afgift från län eller landstingsområde,
som enligt hittills gällande bestämmelser skall uttagas i
sammanhang med kronoskatterna för år 1907.

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 124.

Utdrag af protokollet öfver jordbruksfonden, hållet inför Sans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 15 mars 1907.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Trolle,
Statsråden: Tingsten,

Albert Petersson,

Alfred Petersson,

Hederstierna,

Dyrssen,

Hammarskjöld,

Roos,

JUHLIN,

SWARTZ.

Departementschefen, statsrådet Alfred Petersson anmälde efter
gemensam beredning med chefen för finansdepartementet ett inom
finansdepartementet af tillkallade sakkunniga under nästlidna år utarbetadt
förslag till ändrad lydelse af 23 § i nådiga stadgan den 31
maj 1878 angående skjutsväsendet.

Sedan förslaget, som föranledts af de af samma sakkunnige utarbetade
förslag till förordning angående bevillning af fast egendom
samt af inkomst och till förordning om inkomstskatt, blifvit uppläst,
anförde departementschefen följande:

5

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 124.

De af de sakkunniga föreslagna förändringarna i bevillningsförordningen
ocli förordningen om inkomstskatt afse, bland annat, att
påskynda taxeringsarbetet, så att uppbörden af kronoutskylderna kommer
att äga rum redan under tiden mellan den 1 november och den
15 december samma år som taxering skett.

I hvad de sakkunniga i sådant syfte föreslagit har Kungl. Maj:t
vid aflåtande till Riksdagen den 15 nästlidne februari af nådig proposition
i ämnet icke gjort någon ändring.

Enligt skjutsstadgans föreskrifter bör, såvidt ske kan, all skjuts
för resandes befordran upplåtas på entreprenad. Entreprenadtiden skall
i allmänhet omfatta en period af tre år, räknadt från och med den
1 november eller, där så anses lämpligare, den 1 januari. Sedan
Kungl. Maj:ts befallningshafvande meddelat beslut angående entreprenadvillkoren,
skola auktioner anställas för skjutsningens upplåtande
på entreprenad, därvid utrop först skall ske å skjutsningens
öfvertagande utan villkor af bidrag samt, där vid sådant utrop icke
något anbud afgifves, med dylikt villkor. På landstingets pröfning
ankommer därefter, huruvida entreprenadbidrag, därest sådant vid
auktionen betingats, må beviljas. Landstingets beslut härutinnan skall
af Kungl. Maj:ts befallningshafvande i hvarje särskildt fall antingen
oförändradt godkännas eller ogillas, hvarefter de bidrag, hvilka jämlikt
landstings af Kungl. Maj:ts befallningshafvande godkända beslut böra
skjutsentreprenörerna tillgodokomma, efter viss grund fördelas till
utgörande af staten samt län eller landstingsområde.

Sedan utrönt blifvit, med hvilka belopp staten samt län eller
landstingsområde böra i entreprenadbidragens gäldande deltaga, har
Kungl. Maj:ts befallningshafvande att låta verkställa uträkning af det
öretal, som för länet eller landstingsområdet belöper på hvarje bevillningskrona,
hvarefter den afgift, som bör inom län eller landstingsområde
erläggas, skall år efter år under entreprenadperioden, på sätt
i 23 § skjutsstadgan sägs, debiteras, indrifvas och redovisas i sammanhang
med kronoskatterna. De från län eller landstingsområde utgående entreprenadbidrag
låter Kungl. Maj:ts befallningshafvande efter hvarje hälft
års utgång till entreprenörerna utbetala af de härtill influtna medel.
Denna ordning innebär således, att de för nämnda bidrag erforderliga
medel i förskott uttagas af de skattskyldiga såsom afgift för året före
det, under hvilket bidragen skola utbetalas till entreprenörerna.

De sakkunnigas nu ifrågavarande förslag afser sådan ändring af
23 § skjutsstadgan, att det skulle blifva möjligt att jämväl för det
första året af hvarje entreprenadperiod utan afbidande af landstingets

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 124.

beslut verkställa debiteringen af afgiften till skjutsentreprenaderna i
så god tid, att äfven vid den föreslagna nya ordningen för uppbörden
af kronoutskylderna nämnda afgift skulle kunna indrifvas i samma
ordning som hittills.

Öfver förslaget har inhämtats yttrande af kammarkollegium,
som den 30 november 1906 afgifvit sådant utlåtande och därvid anfört
i hufvudsak följande.

Genom hvad som föreslagits, kunde det inträffa, att debitering
ägde rum för fyllande af ett behof, som sedermera af den anslagsbeviljande
myndigheten, landstinget helt eller delvis underkändes. I praktiken
syntes visserligen någon afsevärd olägenhet ur denna synpunkt
knappast vara att befara, helst om hvad som tilläfventyrs för mycket
utdebiterades för ett år beräknades som en tillgång för nästa år
och då medförde en motsvarande minskning i debiteringen, hvilket
finge antagas vara förslagets mening. Men för så vidt ur principiell
synpunkt betänklighet mot förslaget i nu berörda hänseende
skulle finnas möta, syntes böra uppsökas en annan anordning. I sådant
syfte ville kollegium alternativt ifrågasätta, huruvida icke samma förfarande
som hittills skulle kunna följas, allenast med iakttagande, att
den debitering, som grundades å landstingets under hösten det ena
året fattade beslut, skulle framskjutas till påföljande år, hvarigenom
ock förhållandet blefve i så måtto mera egentligt, att bidraget för ett
visst år komme att utgöras af samma och icke, såsom nu, af näst föregående
års skattskyldiga. För öfvergången till en sådan ordning måste
emellertid blifva nödigt att under ett år — enligt hvad de sakkunnigas
öfvergångsplan föranledde, år 1908 — inställa all debitering af ifrågavarande
bidrag.

Hvad af kammarkollegium erinrats därom, att med den af de sakkunniga
föreslagna anordningen debitering och uppbörd af läns eller
landstingsområdes bidrag till skjutsentreprenaderna kunde komma att
äga rum till högre belopp än som föranleddes af landstingets efter
debiteringens verkställande fattade beslut, är enligt mitt förmenande af
afgörande betydelse. Det måste nämligen i och för sig anses innebära
en betänklig oegentlighet att utdebitera en afgift, som af den anslagsbeviljande
myndigheten ännu icke beslutats, och betydelsen af denna
oegentlighet förringas icke därigenom, att det öfverskott, som uppbörden
under ett år af ett för högt beräknadt entreprenadbidrag kunde
komma att lämna, skulle komma vederbörande skattebetalare till gollo
vid nästpåföljande års uppbörd genom en motsvarande nedsättning af
det belopp, som under detta år eljest skulle utdebiterats. Till en stor

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 124.

del äro nämligen de skattskyldiga, hvilka denna nedsättning skulle tillgodokomma,
andra än de, som drabbats af den högre debiteringen året
förut. Jag anser mig alltså icke kunna ansluta mig till de sakkunnigas
ifrågavarande förslag.

Däremot finner jag ej skäl till saklig erinran mot den af kammarkollegium
alternativt ifrågasatta anordningen. Enligt denna skulle den
debitering, som grundas å landstingets under hösten det ena året fattade
beslut, framskjutas till påföljande år. Härigenom undviker man den
i det föregående omnämnda oegentligheten, att utdebitera en ej beslutad
afgift och bidraget kommer, såsom af kammarkollegium påpekats,
med en sådan ordning att utgöras af de skattskyldiga under det
kalenderår, med hvilket entreprenadåret hufvudsakligen sammanfaller.
Någon olägenhet synes mig icke heller häraf vållas i annat afseende
än att utbetalandet till skjutsentreprenörerna af de från län eller landstingsområde
utgående entreprenadbidrag, hvilka entreprenörerna enligt
gällande bestämmelse äro berättigade att halfårsvis utbekomma, måste,
i den mån ej därtill afsedda medel, finnas tillgängliga, tillsvidare förskjutas
af statsmedel. Denna olägenhet torde emellertid ej böra tillmätas
afgörande betydelse, då ju fråga endast är om ett förskott på,
såvidt ena hälften af bidraget angår, högst omkring ett halfår och, i
fråga om andra hälften, högst omkring en månad. I de fall, då entreprenadåret
löper från den 1 januari, skulle ej ens mer än halfva bidraget
någonsin komma att behöfva förskjutas.

I detta sammanhang tillåter jag mig underställa Kungl. Maj:ts
pröfning frågan om en ytterligare ändring i 23 § skjutsstadgan. Beträffande
den andel af bidragen till skjutsentreprenaderna, som bör
af staten gäldas, äger enligt nu gällande bestämmelser Kungl. Maj:ts
befallningshafvande att, mot ersättning från statskontoret, af under
händer hafvande medel efter hvarje^halft års utgång utanordna samt
genom vederbörande magistrat eller kronofogde till skjutsentreprenörerna
utbetala hvad en hvar af dem tillkommer. Af den utaf Kungl.
Maj:t den 3 oktober 1902 tillsatta löneregleringskommittén har
emellertid i dess den 24 november 1904 afgifna betänkande rörande
reglering af löneförhållanden m. m. vid statskontoret föreslagits,
bland annat, att i allmänhet sådana å därför bestämda anslag anvisade
utgifter, hvilka hittills af Kungl. Maj:ts befallningshafvande
förskottsvis utbetalats och för hvilka Kungl. Maj:ts befallningshafvande
haft att begära ersättning hos statskontoret måtte få af Kungl. Maj:ts
befallningshafvande definitivt anordnas och i ränterispecialräkningen
afföras. Bland dylika utgifter har kommittén jämväl omnämnt statens

8

Kuruji. Majds Nåd. Proposition No 124.

bidrag till skjutsentreprenaderna. I underdånigt utlåtande den 22 juni
1905 bar statskontoret förklarat sig för sin del icke hafva något att
erinra mot, att i förevarande lagrum vidtoges sådana ändringar, att
Kungl. Maj:ts befallningshafvande kunde definitivt anordna dessa bidrag
från behörigt anslag. Äfven kammarkollegium har i underdånigt yttrande
den 1 innevarande månad förmält sig icke hafva någon erinran
att framställa mot kommitténs ifrågavarande hemställan. Vid framläggande
denna dag för Kungl. Maj:t af förslag till reglering af löneförhållandena
vid statskontoret har också statsrådet och chefen för
finansdepartementet uttalat sig för en reform i den af löneregleringskommittén
angifna riktning. Den sålunda ifrågasatta ändringen uti ifrågavarande
författningsrum synes äfven mig innebära en önskvärd förenkling
i sättet för utanordnandet af berörda statsbidrag, och finner jag mig
alltså böra förorda densamma.

I fråga om tiden, då de sålunda föreslagna ändringarna i 23 §
skjutsstadgan skola träda i kraft, torde denna böra bestämmas till den
1 januari 1908, därvid dock tordq> höra utsägas, att den nya ordningen
icke berör den afgift, som enligt §:ens nuvarande lydelse skall utgå
af de för år 1907 skattskyldiga och hvilken enligt gällande bestämmelser
vid ifrågavarande tid redan skall vara uträknad och debiterad
i uppbördsboken. Uppbörden af denna afgift bör alltså i hittillsvarande
ordning verkställas vid den uppbördsstämma som, enligt hvad
statsrådet och chefen för finansdepartementet vid beslutandet af förenämnda
proposition till Riksdagen den 15 nästlidne februari till statsrådsprotokollet
anfört, skulle komma att förrättas i början af år 1908.

På grund af hvad sålunda anförts, hemställde departementschefen,
att ett af honom nu uppläst förslag till förordning angående ändrad
lydelse af 23 § i nådiga stadgan den 31 maj 1878 angående skjutsväsendet,
affattadt i enlighet med härförut af departementschefen angifna
grunder, måtte genom nådig proposition för Riksdagen till antagande
framläggas.

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
lämna bifall; och skulle proposition af
den lydelse, bilaga ... till detta protokoll utvisar, till
Riksdagen aflåtas.

Ur protokollet:

Air. Unger.

STOCKHOLM, ISAÅC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1907.