Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 121.

1

N:o 121.

Kungl. Ma.j:ts nådiga proposition till Riksdagen med förslag till
lag angående tillämpning af vissa bestämmelser i den vid
internationella konferensen i Algeciras år 1906 antagna
generalakt; gifven Stockholms slott den 27 mars 1907.

Under åberopande af bilagda i statsrådet och högsta domstolen förda
protokoll vill Kungl. Maj:t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå
Riksdagen att antaga härvid fogade förslag till lag angående tillämpning
af vissa bestämmelser i den vid internationella konferensen i Algeciras år
1906 antagna generalakt.

Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest
städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom:

GrUST AF.

Albert Petersson.

Bill. till Rilcsd. Prat. 1907. 1 Sami. 1 Afl. 97 Höft. (N:o 121.)

1

2

Klingl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 121.

Förslag

till

LAG

angående tillämpning af vissa bestämmelser i den vid internationella konferensen
i Ålgeciras år 1906 antagna generalakt.

I anledning af stadgandet i art. 120 af den generalakt, som den 7
april 1906 undertecknats vid internationella konferensen i Ålgeciras för
behandling af vissa förslag till inre reformer i Marocko, förordnas, att
svensk konsul i Marocko skall i ärende, hvarmed han enligt generalakten
har att taga befattning, äga tillämpa däri meddelade bestämmelser.

I

Kungl. .Maj:ts Nåd. Proposition No 121.

3

Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
ä Stockholms slott fredagen den 15 mars 1907.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Trolle,
Statsråden: Tingsten,

Aleert Petersson,

Alfred Petersson,

Hederstierna,

Dyrssen,

Hammarskjöld,

Roos,

JUHLIN,

SwARTZ.

Efter gemensam beredning med hans excellens herr ministern för
utrikes ärendena anförde chefen för justitiedepartementet statsrådet Albert
Petersson:

»Vid den internationella konferens, som under år 1906 hölls i Algeciras
för behandling af vissa förslag till inre reformer i Marocko och i
hvilken konferens ombud för — utom Marocko — de flesta europeiska stater
samt Amerikas förenta stater deltogo, var äfven Sverige representeradt.
Den generalakt, undertecknad den 7 april 1906, hvari de vid konferensen
antagna bestämmelser äro sammanförda och hvaraf en öfversättning torde
såsom bilaga få åtfölja statsrådsprotokollet, innehåller i art. 120, att hvar

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 121.

och en af signatärmakterna förbinder sig att söka åvägabringa de lagstiftningsåtgärder,
som kunna erfordras för att landets lagar må komma i
öfverensstämmelse med generalakten. Man har således, sedan generalakten
numera blifvit vederbörligen ratificerad, att tillse, huruvida Sveriges
deltagande bör föranleda svensk lagstiftning.

I detta hänseende är att märka, att af främmande makt i Marocko
anställd konsul enligt generalakten skall handlägga åtskilliga rättsärenden,
som angå den främmande maktens undersåtar, och därvid tillämpa i generalakten
meddelade bestämmelser. På grund af art. 29, 101 och'' 102
inträffar sådant, då fråga är att mot utländsk makts undersåte tillämpa
vissa stadganden om straff eller konfiskation af egendom, nämligen föreskrifterna
dels i art. 19—26 om straff för oloflig införsel i Marocko af
vapen, ammunition och en del andra dylika varor, vare sig handlingen
fullbordats eller stannat vid försök, och för viss annan befattning med
sådana varor samt om konfiskation af varor och transportmedel, dels i art.
86—92 om straff för oloflig införsel eller utförsel af ^illpliktig vara eller
försök därtill samt om konfiskation jämväl i sådant fall af varor och transportmedel,
dels i art. 81 om straff för förseelse af fartygsbefälhafvare med
afseende å märkrulla, som skall af honom aflämnas vid ankomst till
marockansk hamn, dels ock i art. 83, 84 och 93 om konfiskation af varor
i vissa fall, då afgifven tullangifningsinlaga befinnes oriktig eller då varor
utan vederbörligt utförselbevis inlastas i en marockansk hamn för att fraktas
till en annan. Angående fördelning af ådömda böter och hvem konfiskeradt
gods skall tillgodokomma, är stadgadt i art. 26, 28 och 100.

Af det sagda lärer framgå, att för tillämpning med afseende å svensk
undersåte af åtskilliga bestämmelser i generalakten erfordras, att desamma
blifva i vår rätt upptagna. Vid en granskning af dessa stadganden visar
sig väl, att de i några hänseenden innehålla afvikelser från hos oss antagna
allmänna rättsregler; men torde detta icke vålla vidare betänklighet,
om hänsyn tages till de särskilda förhållanden, under hvilka stadgandena,
säkerligen endast i mycket sällsynta fall, komme att tillämpas.

Beträffande formen för den lagbestämmelse, som alltså lärer böra
utfärdas, synes mig lämpligast, att åt densamma gifves den allmänna affattning,
som den erhållit i följande förslag, hvilket jag låtit inom departementet
upprätta:

Kung t. Maj: t» Nåd. Proposition N:o 121.

5

^Förslag

till

LAG

angående tillämpning af vissa bestämmelser i den vid internationella
konferensen i Algeciras år 1806 antagna generaiakt.

I anledning af stadgandet i art. 120 af den generalakt, som den 7
april 1906 undertecknats vid internationella konferensen i Algeciras för
behandling af vissa förslag till inre reformer i Marocko, förordnas, att
svensk konsul i Marocko skall i ärende, hvarmed lian enligt generalakten
har att taga befattning, äga tillämpa däri meddelade bestämmelser.’»

Föredraganden hemställde, att högsta domstolens utlåtande öfver
berörda förslag måtte, för det ändamål § 87 regeringsformen omförmäler,
inhämtas genom utdrag af protokollet.

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda
hemställan täcktes Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
lämna bifall.

Ur protokollet
Erik Öländer.

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 121.

Bilaga.

(Öfversättning.)

Den internationella konferensens i Algeciras generalakt.

I G-uds den allsmäktiges namn:

Hans Majestät tyske kejsaren, konung
af Preussen, i tyska rikets namn;

Hans Majestät kejsaren af Österrike,
konung af Böhmen m. m. samt apostolisk
konung af Ungern;

Hans Majestät belgiernas konung;

Hans Majestät konungen af Spanien;

Amerikas förenta staters president;

Franska republikens president;

Hans Majestät konungen af det förenade
konungariket Storbritannien och Irland
samt af de brittiska besittningarna
hinsides hafven, kejsare af Indien;

Hans Majestät konungen af Italien;

Hans Majestät sultanen af Marocko;

Hennes Majestät drottningen af Nederländerna; Hans

Majestät konungen af Portugal
och Älgarvierne m. m.;

Hans Majestät kejsaren af Ryssland;

Hans Majestät konungen af Sverige;

ledda af önskan att ordning, fred och
välstånd må härska i Marocko och öfver -tygade därom, att detta eftersträfvansvärda
mål endast kan uppnås förmedelst
införande af reformer på den tredubbla
grundvalen af Hans Majestät sultanens
suveränitet och oafhängighet, Hans staters
integritet samt ekonomisk frihet med

full likställighet för alla, hafva på inbjudning
af Hans Majestät sultanen beslutat
att afhålla en konferens i Algeciras
för att uppnå en öfverenskommelse om
ifrågavarande reformer och i ändamål att
undersöka, på hvad sätt de för dessas
genomförande nödvändiga medel må kunna
åstadkommas, samt hafva till sina befullmäktigade
ombud utsett:

Hans Majestät tyske kejsaren, konung af
Preussen, i tyska rikets namn:

herr Joseph von Radowitz, Dess ambassadeur
extraordinaire och plénipotentiaire
hos Hans katolska Majestät, och

herr grefve Christian von Tattenbach,
Dess envoyé extraordinaire och
ministre plénipotentiaire hos Hans Majestät
konungen af Portugal;

Hans Majestät kejsaren af Österrike,
konung af Ungern m. m. ock apostolisk
konung af Böhmen:

herr grefve Rudolf von Welsersheimb,
Dess ambassader extraordinaire
och plénipotentiaire hos Hans katolska
Majestät, och

herr grefve Leopold Bolesta-Koziebrodzki,
Dess envoyé extraordinaire och
ministre plénipotentiaire i Marocko;

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition *N:o 121.

Hans Majestät belgiernas konungs

herr baron Maurice Joostens, Dess
envoyé extraordinaire och ministre plénipotentiaire
hos Hans katolska Majestät, och
herr grefve Conrad de BuisseretSteenbecqde
de Blarenghien, Dess envoyé
extraordinaire och ministre plénipotentiaire
i Marocko;

Hans Majestät konungen af Spanien:

Don Juan Manuel Sanchez y Gutiérrez
de Castro, hertig af Almodövar del
Rio, Dess statsminister, och

Don Juan Pérez-Caballero y Ferrer,
Dess envoyé extraordinaire och ministre
plénipotentiaire hos Hans Majestät belgiernas
konung;

Amerikas förenta staters president:
herr Henry White, Amerikas förenta
staters ambassadeur extraordinaire och plénipotentiaire
hos Hans Majestät konungen
af Italien, och

herr Samuel R. Gummeré. Amerikas
förenta staters envoyé extraordinaire och
ministre plénipotentiaire i Marocko;

Franska republikens president:
herr Paul Révoil, Franska republikens
ambassader extraordinaire och plénipotentiaire
hos Schweiziska edsförbundet, och
herr Eugéne Regnault, ministre plénipotentiaire; Hans

Majestät konungen af det förenade
konungariket Storbritannien och Irland samt
af de brittiska besittningarna hinsides hafven,
kejsare af Indien:

Sir Arthur Nicolson, Dess ambassader
extraordinaire och plénipotentiaire
hos Hans Majestät kejsaren af Ryssland;

Hans Majestät konungen af Italien:

herr markis Emile Yisconti Venosta,
riddare af Annunciata-orden, och

herr Giulio Malmusi, Dess envoyé
extraordinaire och ministre plénipotentiaire
i Marocko;

Hans Majestät sultanen af Marocko:

El Hadj Mohamed Ben-el Arbi EtTORRks,
Dess ombud i Tanger och ambassader
extraordinaire,

El Hadj Mohamed Ben Abdesselam el
Mokri, Dess finansminister,

El Hadj Mohamed Es-Seffar, och
Sid Abderrhaman Bennis;

Hennes Majestät drottningen af Nederländerna: herr

Jonkheer Kannibal Testa, Dess
envoyé extraordinaire och ministre plénipotentiaire
hos Hans katolska Majestät;

Hans Majestät konungen af Portugal och
Algarvierne in. in.

herr grefve Antoine de Tovar, Dess
envoyé extraordinaire och ministre plénipotentiaire
hos Hans katolska Majestät;

herr grefve Francois-Robert de Martens
Ferrao, pär af konungariket, Dess
envoyé extraordinaire och ministre plénipotentiaire
i Marocko;

Hans Majestät kejsaren af Ryssland:
herr grefve Arthur Cassini, Dess ambassadeur
extraordinaire och plénipotentiaire
hos Hans katolska Majestät;

herr Basile Bacheracht, Dess minister
i Marocko; samt

Hans Majestät konungen af Sverige:
herr Robert Sager, Dess envoyé extraordinaire
och ministre plénipotentiaire

8

Kungl. Maj:ts Nåd.

hos Hans katolska Majestät och hos Hans
Majestät konungen af Portugal;

hvilka, försedda med i god och behörig
form befunna fullmakter, i enlighet
med det program, hvarom öfverenskommelse
träffats mellan Hans Majestät
sultanen och öfriga makter, i följd
och ordning diskuterat och antagit:

I. En deklaration angående polisväsendets
organisation;

TT. Ett reglemente angående öfvervakandet
och förhindrandet af insmuggling
af vapen;

III. En akt angående upprättande af
en marockansk statsbank;

IY. En deklaration angående åstadkommande
af bättre afkastning af skatterna
och beredande af nya inkomster;

Y. Ett reglemente angående det marockanska
tullväsendet samt förhindrandet
af tullförsnillning och oloflig varuinförsel;

VI. En deklaration angående offentlig
förvaltning och offentliga arbeten;
och hvilka fullmäktige, då de ausett, att
dessa olika dokument lämpligen kunde
sammanföras i en enda handling, förenat
dem till en generalakt bestående af följande
artiklar:

KAPITEL I.

Deklaration angående polisväsendets
organisation.

Art. 1. Konferensen, hvilken af Hans
Majestät sultanen uppfordrats att uttala
sig angående de åtgärder, som äro erforderliga
för polisväsendets organisation,
förklarar följande åtgärder böra vidtagas.

Art. 2. Polisväsendet står under Hans
Majestät sultanens suveräna myndighet.

Proposition N:o 121.

Poliskåren uppsättes af Makhzen (marockanska
regeringen) och består af marockanska
musulmän under befäl af marockanska
Kaider samt fördelas på de
åtta för handel öppna hamnarna.

Art. 3. För att biträda Sultanen vid
polisväsendets organisation skola spanska
officerare och underofficerare samt franska
officerare och underofficerare såsom instruktörer
ställas till hans förfogande af
respektive regeringar, hvilkas val i sådant
hänseende skall underställas Hans Majestät
sultanen för godkännande. Mellan
Makhzen och; instruktörerna skall enligt
det i artikel 4 omförmälda reglemente
afslutas kontrakt, hvilket skall angifva
villkoren för deras anställande samt bestämma
deras aflöning, hvilken icke får
understiga dubbla beloppet af den aflöning,
som motsvarar hvarje officers eller underofficers
grad. Dessutom skall beviljas dem
efter olika orter växlande ortstillägg.
Lämpliga bostäder skola ställas till deras
förfogande af Makhzen, äfvensom nödiga
ridhästar och hvad för dessas utfodring
erfordras.

Regeringarna i de länder, instruktörerna
tillhöra, förbehålla sig rätt att
återkalla dem och i deras ställe utse
andra med iakttagande af nämnda villkor
beträffande dessas godkännande och
anställande.

Art. 4. Dessa officerare och underofficerare
skola för en tid af fem år,
räknadt från konferensaktens ratificering,
biträda vid den marockanska poliskårens
organisation. De skola sörja för utbildning
och disciplin i öfverensstämmelse
med reglemente, som därom kommer att
upprättas, samt äfvenledes tillse, att det

o

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 121.

manskap, som antages, är lämpligt för
militärtjänst. De skola utöfva en allmän
uppsikt öfver truppförvaltningen och öfver
aflöningens utbetalande, som verkställes
af »Amim, biträdd af den instruktionsofficer,
som handhar räkenskaperna. De
skola lämna de marockanska myndigheter,
åt hvilka befälet öfver denna kår uppdrages,
sitt sakkunniga biträde i deras
utöfning häraf.

Reglementariska bestämmelser angående
rekryteringen, utbildningen och administrationen
af poliskåren äfvensom disciplinen
inom densamma fastställas gemensamt
af marockanska krigsministern eller
hans ombud, den i art. 7 omförmälde inspektör
samt de franska och spanska instruktörer,
hvilka innehafva högsta grad.

Reglementet underställes diplomatiska
kåren i Tanger, som skall afgifva yttrande
inom loppet af en månad. Efter utgången
af denna tid skall reglementet tillämpas.

Art. 5. Polistruppernas hela effektiva
styrka får icke öfverstiga två tusen femhundra
man och icke understiga tvåtusen.
Den skall efter hamnarnas betydenhet
fördelas i af delningar om etthundrafemtio
till sexhundra man. Antalet spanska och
franska officerare skall utgöra sexton till
tjugu, antalet spanska och franska underofficerare
trettio till fyrtio.

Art. 6. De för truppernas samt instruktionsofficerarnes
och underofficerarnes
underhåll och aflöning erforderliga medel
skola af statsbanken förskjutas till den
marockanska statskassan inom gränserna
för polisväsendets årliga budget, hvilken
för en effektiv styrka på två tusen femhundra
man icke får öfverstiga två och
en half million pesetas.

Bih. till Iiiksd. Prot. 1907. 1 Sami.

Art. 7. Allmän uppsikt öfver polisväsendets
verksamhet skall under förenämnda
femårsperiod utöfvas af eu
högre officer, tillhörande schweiziska armén,
hvilken på förslag af schweiziska
edsförbundets regering utses af Hans
Majestät sultanen och af honom erhåller
uppdrag i sådant hänseende.

Denne officer erhåller titeln generalinspektör
och skall vara bosatt i Tanger.

Han skall minst en gång om året inspektera
de olika poliskårerna och öfver
dessa inspektioner afgifva rapport till
Makhzen.

Förutom de ordinarie rapporterna kan
han, därest han skulle finna sådant erforderligt,
afgifva speciella rapporter öfver
alla frågor rörande polisens verksamhet.

Utan att omedelbart ingripa i befälsutöfningen
eller utbildningen skall generalinspektören
likväl göra sig underrättad
om de resultat, som den marockanska
polisen ernår med afseende å ordningens
och säkerhetens upprätthållande på de
platser, där den kommer att förläggas.

Art. 8. Afskrift af de rapporter och
meddelanden, hvilka generalinspektören
afgifver till Makhzen angående sin verksamhet,
skall samtidigt tillställas diplomatiska
kårens i Tanger doyen, på det
att diplomatiska kåren må blifva i tillfälle
att tillse, att det marockanska polisväsendet
funktionerar i enlighet med
konferensens beslut, samt öfvervaka, att
detsamma på ett verksamt och fördragsenligt
sätt bereder säkerhet åt utlänningar
till person och egendom samt åt handelsrörelsen.

Art. 9. I händelse reklamationer af
vederbörande beskickning göras hos diplo1
Afd. 97 Häft. 2

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 121.

matiska kåren, kan denna, i det den samtidigt
gifver sultanens representant meddelande
härom, göra framställning hos
generalinspektören om företagande af
undersökning och afgifvande af rapport
angående dessa reklamationer i alla erforderliga
hänseenden.

Art. 10. Generalinspektören erhåller
ett årligt arfvode af tjugufem tusen francs
och dessutom reseersättning af sex tusen
francs. Makhzen skall ställa en lämplig
bostad till hans förfogande och ombesörja
underhållet af hans hästar.

Art. 11. De i artikel 10 omförmälda
ekonomiska villkoren beträffande hans
anställning och installering skola fastställas
i ett mellan honom och Makhzen
afslutadt kontrakt, hvaraf afskrift skall
tillställas diplomatiska kåren.

Art. 12. Instruktörerna för marockanska
polisen (officerare och underofficerare)
skola i Tetuan vara spanjorer, i Tanger
spanjorer och fransmän, i Larasch spanjorer,
i Rabat fransmän, i Casablanca
spanjorer och fransmän och i de tre andra
hamnarna fransmän.

KAPITEL II.

Reglemente angående öfvervakandet
och förhindrandet af insmuggling af
vapen.

Art. 13. Införsel af och handel med
krigsvapen jämte till sådana hörande
vapendelar samt laddad och oladdad ammunition
af alla slag äfvensom krut, salpeter,
bomullskrut, nitroglycerin och alla
uteslutande för tillverkning af ammunition
afsedda ämnen äro, med undantag
för de i artiklarna 14 och 15 angifna

fall, förbjudna inom hela marockanska
riket.

Art. 14. För industri och offentliga
arheten erforderliga explosiva ämnen må
likväl kunna införas. Villkoren för införseln
af sådana ämnen skola bestämmas
i ett, på sätt i art. 18 sägs, upprättadt
reglemente.

Art. 15. Vapen, vapendelar och ammunition
afsedda för Hans Majestät sultanens
trupper få införas med iakttagande
af följande föreskrifter:

En af marockanske krigsministern
undertecknad handling, angifvande antal
och beskaffenhet af i utlandet beställda
föremål af ifrågavarande slag, skall företes
för och viseras af ursprungslandets
beskickning.

Tullbehandlingen af lådor och andra försändelser,
innehållande vapen och ammunition,
som tillverkats på beställning af
marockanska regeringen, verkställes vid
företeende af:

1) ofvannämnda handling;

2) konossement angifvande försändelsernas
antal och vikt samt antal och slag
af vapen och ammunition, som de innehålla.
Denna handling skall vara viserad
af ursprungslandets beskickning;
och skall beskickningen på baksidan af
handlingen angifva, hvilken myckenhet
redan vid ett eller flera tillfällen tullbehandlats.
Visering skall vägras, så
snart de beställda varorna fullständigt
levererats.

Art. 16. Införsel af jakt- och lyxvapen
jämte vapendelar samt laddade och
oladdade patroner till sådana vapen är
likaledes förbjuden, men kan likväl tilllåtas
:

11

Kungl. Maj:t8 Nåd. Proposition N:o 121.

1) för importörens uteslutande personliga
behof;

2) för de jämlikt bestämmelserna i art.
18 tillåtna vapenaffärers behof.

Art. 17. Införsel af jakt- eller lyxvapen
äfvensom ammunition till sådana
tillätes för importörens uteslutande personliga
behof vid företeende af ett tillståndsbevis,
utfärdadt af Makhzens representant
i Tanger. Om importören är utlänning,
skall tillståndsbevis icke lämnas
annat än på begäran af hans lands beskickning.

Beträffande jaktammunition må hvarje
tillståndsbevis afse högst ett tusen patroner
eller nödigt material för tillverkning
af ett tusen patroner. Tillstånd får
lämnas blott åt personer, hvilka icke blifvit
dömda för brott, polisförseelser däri
dock ej inbegripna.

Art. 18. Handeln med oräfflade jakteller
lyxvapen af utländsk tillverkning
äfvensom ammunition till sådana skall, så
snart förhållandena så medgifva, regleras
genom förordning, utfärdad af marockanska
regeringen i öfverensstämmelse med den
af diplomatiska kårens i Tanger flertal
uttalade åsikt. Detsamma gäller om förordningar
afseende att upphäfva eller inskränka
idkandet af ifrågavarande handel.

Endast de personer, hvilka af marockanska
regeringen därtill erhållit särskildt
och för viss tid gällande tillstånd,
tillåtas att öppna lokal för försäljning
af jaktvapen och till sådana hörande ammunition
samt därstädes idka dylik handel.
Tillstånd härtill beviljas endast på
därom af vederbörande gjord skriftlig
framställning, som tillstyrkts af hans
lands beskickning.

I reglementen, utfärdade på sätt i
första stycket af denna artikel sägs, skall
bestämmas antalet af de försäljningslokaler,
som få upprättas i Tanger och
eventuellt i de hamnar, som framdeles
komma att angifvas, äfvensom gifvas föreskrifter
ej mindre beträffande införsel af
explosiva ämnen, afsedda att användas vid
industriella företag och vid offentliga arbeten,
samt af vapen och ammunition, afsedda
för försäljningslokalernas behof, än
äfven beträffande den myckenhet, som
högst får hållas på lager.

Därest reglementenas bestämmelser
öfverträdas, kan tillståndet antingen för
viss tid eller för alltid återtagas; och må
det oaktadt andra straff, som gärningsmannen
kan hafva förskyllt, ådömas.

Art. 19. All införsel eller försök till
införsel af förbjudna varor medför desammas
konfiskerande samt dessutom nedan
angifna frihetsstraff och böter, som
skola ådömas af vederbörande domstol.

Art. 20. Införsel eller försök till införsel
genom för handel öppen hamn eller
genom tullkammare straffas med:

1) böter från fem hundra till två tusen
pesetas samt tilläggsböter motsvarande tre
gånger den införda varans värde; och

2) fängelse från fem dagar till ett år;

eller endast ett af dessa båda straff.

Art. 21. Införsel eller försök till införsel
annorledes än genom för handel
öppen hamn eller genom tullkammare
straffas med:

1) böter från ett tusen till fem tusen
pesetas samt tilläggsböter motsvarande tre
gånger den införda varans värde; och

2) fängelse från tre månader till två år

eller endast ett af dessa båda straff.

12

Kungl. Maj:ta Nåd. Proposition N:o 121.

Art. 22. Rättsstridigt försäljande,undangömmande
eller kringförande till försäljning
af i förevarande reglemente förbjudna
varor straffas såsom i art. 20 sägs.

Art. 23. Den, som gjort sig skyldig
till delaktighet i de uti artiklarna 20, 21
och 22 omnämnda brott, är förfallen till
enahanda straff, som gärningsmannen.
Huruvida delaktighet föreligger, afgöres
enligt den för domstolen, där brottet åtalas,
gällande lagstiftning.

Art. 24. Förefinnas sannolika skäl att
misstänka, att ett fartyg, som förankrat
i för handel öppen hamn, medför vapen,
ammunition eller andra förbjudna varor
i afsikt att införa desamma i Marocko, skola
de marockanska tulltjänstemännen göra
anmälan härom till vederbörande konsulära
myndighet, som har att, biträdd af
ett ombud för den marockanska tullmyndigheten,
föranstalta om nödiga förhör,
undersökningar och besiktningar.

Art. 25. I händelse af införsel eller
försök till införsel sjöledes af förbjudna
varor annorledes än genom för handel
öppen hamn äger marockanska tullmyndigheten
rätt att införa fartyget till närmaste
hamn, där detsamma öfverlämnas till vederbörande
konsulära myndighet, hvilken
är berättigad beslagtaga och kvarhålla
fartyget, tilldess böter, som ådömas, blifva
erlagda. Därest hos vederbörande
konsulära myndighet deponeras en summa
motsvarande högsta bötesbeloppet eller för
beloppets erläggande ställes vederhäftig
borgen, som af tullmyndigheten godtages,
skall beslaget af fartyget, i hvilket skede
rättegången än befinner sig, upphäfvas,
såvida icke därigenom lägges hinder i
vägen för den rättsliga undersökningen.

Art. 26. Konfiskerade varor tillfalla
Makhzen vare sig att användas för dess
eget behof, om Makhzen för desamma har
bruk och under villkor att rikets undersåtar
icke kunna förskaffa sig desamma,
eller för att låta sälja dem till utlandet.

Föremål, som nyttjas vid landväga
transport, kunna konfiskeras och säljas
för marockanska statskassans räkning.

Art. 27. Försäljning af utaf marockanska
regeringen utrangerade vapen förbjudes
inom hela marockanska riket.

Art. 28. Af ådömda böter skola belöningar
tilldelas de angifvare, hvilka
bidragit till anträffandet af de förbjudna
varorna, samt de tjänstemän, hvilka beslagtagit
desamma, på det sätt att, efter
afdrag af rättegångskostnader i förekommande
fall, en tredjedel genom tullverkets
försorg fördelas mellan angifvarna och
eu tredjedel tillfaller tjänstemännen, hvilka
beslagtagit varan. Den återstående
tredjedelen tillfaller marockanska statskassan.

Om beslaget verkställts utan medverkan
af angifvare, tillfaller hälften af böterna
beslagtagarna och hälften marockanska
statskassan.

Art. 29. De marockanska tullmyndigheterna
skola direkt underrätta respektive
diplomatiska och konsulära ämbetsmän
om alla öfverträdelser af förevarande
reglemente, hvilka begåtts af dess lands
undersåtar, på det dessa må åtalas vid
vederbörande domstol.

Enahanda öfverträdelser, begångna af
marockanska undersåtar, skola af tullmyndigheten
angifvas direkt till vederbörande
marockanska myndighet.

13

Kungl. Maj tfa Nåd. Proposition N:o 121.

Ett ombud för tullmyndigheten skall
utses att vid de olika domstolarna följa
rättegången i förekommande mål.

Arf. 30. Om tillämpning i gränstrakterna
mot Algeriet af reglementet angående
insmuggling af vapen tillkommer det
uteslutande Frankrike och Marocko att
bestämma.

Likaledes skall det uteslutande tillkomma
Spanien och Marocko att bestämma
angående tillämpningen af samma reglemente
i ftiff-området och i allmänhet
i gränstrakterna mot de spanska besittningarna.

KAPITEL III.

Akt angående upprättande af en statsbank.

Art. 31. I Marocko skall upprättas
en bank, benämnd Marockos statsbank, för
utöfvande af nedan angifna rättigheter,
hvarå oktroj lämnas banken af Hans
Majestät Sultanen för en tid af fyrtio
år räknadt från föreliggande akts ratificering.

Art. 32. Banken, hvilken kan drifva
all sådan rörelse, som ligger inom området
för en banks befogenhet, har ensam
rätt att utgifva sedlar, ställda på innehafvaren,
hvilka skola inlösas vid anfordran
och gälla som lagligt betalningsmedel
i alla offentliga kassor inom marockanska
riket.

Banken är skyldig att hålla en kassareserv,
motsvarande under en tid af två
år räknadt från tidpunkten för början af
dess verksamhet minst hälften samt efter
denna tid minst en tredjedel af dess utelöpande
sedlar. Denna kassareserv skall

till minst en tredjedel bestå af guld eller
guldmynt.

Art. 33. Banken äger att, med uteslutande
af alla andra banker eller kreditanstalter,
för statskassans räkning uppbära
medel och verkställa dess utbetalningar.
För detta ändamål har marockanska
regeringen att vidtaga de åtgärder,
som äro erforderliga, för att inkomsterna
af tullverket med undantag af den del,
som anslagits för 1904 års lån, äfvensom
andra inkomster, som regeringen kommer
att anvisa, må inflyta till banken.

Inkomsten af den särskilda skatt, som
kommer att påläggas i och för fullbordandet
af vissa offentliga arbeten, bör
marockanska regeringen låta inflyta till
banken liksom äfven de inkomster, som
regeringen kan ytterligare anslå som säkerhet
för sina lån, för hvilkas förvaltning
det särskildt åligger banken att
svara, likväl med undantag för 1904 års
lån, hvarom bestämmelser äro träffade i
ett särskildt aftal.

Art. 34. Banken är regeringens finansiella
ombud såväl inom som utom riket,
regeringen dock obetaget att hänvända sig
till andra banker eller kreditanstalter för
sina statslån. Emellertid skall banken
hafva företrädesrätt till nämnda lån framför
hvarje annan bank eller kreditanstalt
mot erbjudande af lika villkor.

Beträffande skattkammaranvisningar
eller andra af staten utställda papper
med kort betalningstid, som marockanska
regeringen kan vilja afyttra utan att göra
dem till föremål för offentlig emission,
skall dock banken, med uteslutande af
alla andra inrättningar, erhålla i uppdrag
att för marockanska regeringens räkning

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 121.

försälja desamma vare sig i Marocko
eller i utlandet.

Art. 35. Banken skall i afräkning på
statsinkomsterna lämna marockanska regeringen
i löpande räkning förskott intill
ett belopp af en million francs.

Dessutom skall banken under en tid
af tio år, räknadt från dess bildande,
öppna kredit för regeringen intill ett belopp
icke öfverstigande två tredjedelar af
bankens grundkapital.

Denna kredit skall fördelas på flera
år och användas för bestridande i främsta
rummet af kostnaderna för upprättande
och underhåll af poliskår, organiserad i
öfverensstämmelse med konferensens beslut,
och i andra rummet af de kostnader
för allmännyttiga arbeten, hvilka icke
utgå af den i följande artikel omtalade
särskilda fond.

Räntan på dessa båda förskott skall
utgå med högst sju procent, bankens kommissionsarfvode
inberäknadt, och banken
kan begära, att regeringen skall lämna
densamma som säkerhet för förskjutna
medel motsvarande summa i skattkammaranvisningar.

Om marockanska regeringen före utgången
af de tio åren skulle träffa aftal
om erhållande af lån, har banken rätt att
omedelbart återfå de jämlikt andra stycket
af denna artikel förskjutna belopp.

Art. 36. Inkomsten af den i artiklarna
33 och 66 omnämnda särskilda skatt skall
bilda en fond för sig, öfver hvilken banken
skall föra särskilda räkenskaper.
Denna fond skall användas i öfverensstämmelse
med konferensens föreskrifter.

I händelse fonden är otillräcklig, kan
banken i afräkning på fonden framdeles

tillflytande medel för densamma öppna
kredit intill ett belopp icke öfverstigande
föregående års inkomster.

Rånte- och kommissionsvillkor skola
vara desamma som de uti föregående artikel
för förskottering i löpande räkning
åt statskassan fastställda.

Art. 37. Banken skall vidtaga de åtgärder
den anser nyttiga för upphjälpande
af myntväsendet i Marocko. Spanskt
mynt skall fortfarande gälla såsom lagligt
betalningsmedel.

Sålunda äger banken ensam verkställa
uppköp af ädla metaller, prägling och
nedsmältning af mynt äfvensom alla andra
åtgärder i fråga om mynt, hvilket
allt banken skall företaga för marockanska
regeringens räkning och till dess nytta.

Art. 38. Banken, som skall hafva sitt
säte i Tanger, skall upprätta afdelningskontor
och agenturer i Marockos mest betydande
städer och på alla andra platser,
hvarest den anser sådant vara förmånligt.

Art. 39. De för banken äfvensom för
dess afdelningskontor och agenturer erforderliga
tomtplatser skola afgiftsfritt
af regeringen upplåtas. Då tiden, för
hvilken oktroj lämnats, löpt till ända, må
regeringen mot ersättning till banken af
kostnaderna för anstalternas uppförande
återtaga besittningen af tomterna. Banken
har dessutom rätt att förvärfva hvarje
byggnad eller tomtplats, som den för omförmälda
ändamål kan behöfva.

Art. 40. Marockanska regeringen ansvarar
för bankens, dess afdelningskontors
och agenturers säkerhet och skydd. För
sådant ändamål skall i hvarje stad erforderlig
vakt ställas till desammas förfogande.

15

Kungl. Maj:ts Nåd.

Art. 41. Banken, dess afdelningskontor
och agenturer äro fritagna från erläggandet
åt all vare sig ordinarie eller extraordinarie,
förefintlig eller blifvande
skatt eller pålaga. Detsamma gäller beträffande
dess för eget behof använda
fastigheter, dess aktier med kuponger och
dess sedlar. Införsel och utförsel af metall
och mynt i och för bankens behof är
tillåten och befriad från all afgift.

Art. 42. Marockanska regeringen utöfvar
öfveruppsikt öfver banken genom
en af regeringen efter förut med bankens
förvaltningsråd träffad öfverenskommelse
utsedd öfverkommissarie.

Denne har rätt att taga kännedom om
bankens affärsrörelse, kontrollerar sedelutgifningen
och öfvervakar, att oktrojens
bestämmelser noggrann! iakttagas.

Han skall förse hvarje sedel med sin
underskrift eller sin stämpel och har att
öfvervaka bankens förhållande till kejserliga
statskassan.

Han får icke inblanda sig i bankens
förvaltning och affärsrörelse, men han har
alltid rätt att närvara vid censorernas
sammanträden.

Marockanska regeringen skall utnämna
en eller två biträdande kommissarier, som
särskild! hafva till åliggande att öfva
kontroll öfver de finansiella transaktionerna
mellan statskassan och banken.

Art. 43. Ett reglemente, som närmare
fastställer förhållandet mellan banken och
marockanska regeringen, skall upprättas
af den särskilda kommitté, hvarom artikel
57 handlar, samt godkännas af censorerna.

Art. 44. Eör banken, som med samtycke
af Hans Majestät Sultanens rege -

Proposition N:o 121.

ring upprättas i form af aktiebolag, gälla
den franska lagens stadganden därutinnan.

Art. 45. Rättegångar, som i Marocko
anhängiggöras af banken, skola instämmas
till svarandens konsulära domstol
eller marockansk domstol enligt de genom
fördrag eller marockanska firmaner bestämda
behörighetsregler.

Rättegångar, som i Marocko anhängiggöras
mot banken, skola instämmas
till en specialdomstol, sammansatt af tre
konsulardomare och två bisittare. Diplomatiska
kåren upprättar hvarje år en
förteckning å domare och bisittare samt
deras suppleanter.

Denna domstol skall vid målens behandling
tillämpa de i den franska lagstiftningen
för handelsmål fastställda
rätts-, process- och behörighetsregler. De
af denna domstol fällda utslag må dragas
under pröfning af schweiziska öfver -rätten i Lausanne, som utgör högsta instans.

Art. 46. Tvister rörande oktrojens
bestämmelser eller tvister, som kunna
uppstå mellan marockanska regeringen
och banken, hänskjutas till nämnda öfverrätt
i Lausanne, mot hvars utslag klagan
ej må föras.

TiU denna öfverrätt skola likaledes
hänskjutas, utan rättighet till klagan
öfver dess beslut, alla tvister, som kunna
uppstå mellan aktieägare och banken angående
uppfyllandet af statuternas föreskrifter
eller på grund af bolagsförhållandet.

Art. 47. Bankens statuter skola af
en särskild i artikel 57 omförmäld kommitté
upprättas enligt nedan angifna

16

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 121.

principer. De skola godkännas af censorerna
och stadfästas af aktieägarnas
generalförsamling.

Art. 48. Bolagets konstituerande generalförsamling
äger att bestämma platsen,
hvarest aktieägarnas och förvaltningsrådets
sammanträden skola hållas; likväl
skall det senare kunna sammanträda i
hvilken annan stad som helst, om det så
anser lämpligt.

Bankens direktion skall hafva sitt
säte i Tanger.

Art. 49. Bankens angelägenheter handhafvas
af ett förvaltningsråd, bestående
af lika många medlemmar, som det linnes
kvotdelar i grundkapitalet.

Medlemmarna i förvaltningsrådet hafva
den mest vidsträckta befogenhet beträffande
bolagets förvaltning och affärsrörelse;
de utse direktörer, underdirektörer
och medlemmarna i den i artikel 54
angifna kommission äfvensom afdelningskontorens
och agenturernas direktörer.

Såsom bolagets tjänstemän skola i så
stor utsträckning som möjligt anställas
undersåtar af de länder, som deltagit uti
teckningen af aktiekapitalet.

Art. 50. Medlemmarna i förvaltningsrådet
utnämnas af aktieägarnas generalförsamling
efter förslag af de olika grupperna
af aktietecknare.

Första förvaltningsrådet utses för en
tid af fem år. Efter utgången af denna
tid skall årligen ske val af tre medlemmar.
Ordningen, i hvilken medlemmarna
skola afgå, afgöres genom lottning; de
kunna omväljas.

Vid bolagets bildande har hvarje
grupp af aktietecknare rätt att föreslå så
många medlemmar i förvaltningsrådet,

som den tecknat hela kvotdelar. G rupperna
äro icke bundna att föreslå personer af
deras egen nationalitet.

Grupperna af tecknare bibehålla sin
rätt att vid nyval eller omval föreslå
medlemmar i förvaltningsrådet allenast
såvida de styrka, att de ännu äro i besittning
af minst hälften af hvarje kvotdel,
för hvilken de utöfva nämnda rätt.

I det fall att en grupp af tecknare
jämlikt dessa bestämmelser icke mer
skulle vara behörig att föreslå en medlem
i förvaltningsrådet, äger generalförsamlingen
att direkt sörja för förslags
upprättande.

Art. 51. En hvar af följande banker
nämligen tyska riksbanken, Englands
bank, Spaniens bank och Frankrikes bank
äger att med samtycke af vederbörande
regering utnämna en censor i marockanska
statsbanken.

Censorerna utses för fyra år. Afgående
censorer kunna utses ånyo.

I händelse af dödsfall eller afsägelse
skall den bank, som utsett den afgångne
innehafvaren af platsen, sörja för platsens
återbesättande men blott för återstoden
af den tid, för hvilken denne varit
utsedd.

Art. 52. Censorerna, hvilka utöfva
sitt uppdrag på grund af föreliggande
akt, hafva att i signatärmakternas intresse
tillse, att banken arbetar tillfredsställande
och att oktroj ens och statuternas
bestämmelser noggrant iakttagas. De
skola tillse, att föreskrifterna rörande
sedelutgifning noggrant följas, och böra
öfvervaka de åtgärder, som vidtagas för
upphjälpande af myntväsendet. De kunna
likväl aldrig under någon som helst före -

17

Kungl. Maj:ts Nåd.

vändning inblanda sig i bankens affärsrörelse
eller inre förvaltning.

Hvar och en af censorerna har rätt
att när som helst granska bankens räkenskaper,
begära upplysning vare sig af
förvaltningsrådet eller af direktionen angående
affärsrörelsen och närvara vid förvaltningsrådets
sammanträden, dock endast
såsom rådgifvare.

De fyra censorerna skola i och för
utöfvandet af sitt uppdrag sammanträda
i Tanger minst en gång hvartannat år å
dag, hvarom de själfva äga att öfverenskomma.
Andra sammanträden i Tanger
eller annorstädes skola hållas, därest tre
af censorerna sådant yrka.

De fyra censorerna skola årligen gemensamt
afgifva berättelse, som skall
bifogas förvaltningsrådets. Detta skall
utan dröjsmål öfverlämna afskrift af
denna berättelse till hvar och en af de
regeringar, som undertecknat konferensakten.

Art. 53. Beloppet af censorerna tillkommande
traktamente och reseersättning
fastställes af kommittén för utarbetandet
af statuterna.

Utbetalningen däraf till nämnda personer
göres direkt af de banker, af hvilka
de utnämnas, och hvilka erhålla ersättning
af Marockos statsbank.

Art. 54. Vid sidan af direktionen i
Tanger skall ställas en kommission, hvars
medlemmar, utan hänsyn till nationalitet,
af förvaltningsrådet väljas bland framstående
i Tanger bosatta ägare af aktier
i banken.

Denna kommission, i hvilken en af
direktörerna eller underdirektörerna fungerar
som ordförande, skall afgifva yttBih.
till Riksd. Prof. 1907. 1 Sami.

Proposition N:o 121.

rande beträffande diskonteringar och öppnandet
af kredit.

Den skall hvarje månad till förvaltningsrådet
afgifva berättelse öfver hithörande
frågor.

Art. 55. Aktiekapitalet, hvars storlek
bestämmes af den särskilda i artikel
57 omnämnda kommitté, dock med den
inskränkning att det icke får understiga
femton millioner eller öfverstiga tjugu millioner
francs, skall inbetalas i guldmynt.
Värdet af hvarje aktie, som skall motsvara
femhundra francs, angifves å aktien
i olika guldmyntslag efter fast, i statuterna
bestämd kurs.

Detta kapital kan sedermera ökas en
eller flera gånger enligt af aktieägarnas
generalförsamling fattadt beslut.

Teckningsrätten vid dessa kapitalökningar
är förbehållen aktieinnehafvarna
utan hänsyn till grupp och i förhållande
till antalet aktier, som hvar och en innehar.

Art. 56. Bankens grundkapital skall
fördelas i lika stora kvotdelar till ett
antal motsvarande antalet af de vid konferensen
företrädda stater, hvilka vilja
deltaga i teckningen.

För detta ändamål skall hvarje stat
utse en bank, hvilken vare sig för egen
del eller för en grupp banker äger att
utöfva här ofvan angifna teckningsrätt
äfvensom den i artikel 50 omnämnda rätt
att föreslå medlemmar i förvaltningsrådet.

Den bank, som blifvit utsedd att stå
i spetsen för en grupp, kan med bemyndigande
af vederbörande regering ersättas
med en annan bank i samma land.

De stater, som vilja begagna sig af
sin teckningsrätt, hafva att meddela kung1
Afd. 97 Höft. 3

18

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 121.

liga spanska regeringen denna sin afsikt
inom loppet af fyra veckor sedan föreliggande
akt blifvit af makternas representanter
undertecknad.

Emellertid skola två kvotdelar af lika
storlek med dem, Indika afsetts för hvarje
grupp af tecknare, anslås åt det bankkonsortium,
som undertecknat kontraktet
af den 12 juni 1904, mot det att konsortiet
till Marockos statsbank afstår:

1) de rättigheter, som närmare angifvas
i kontraktets artikel 33;

2) den i kontraktets artikel 32 (§ 2)
omförmälda rättighet beträffande den disponibla
behållningen af tullinkomsterna;
dock med uttryckligt förbehåll af den
enligt artikel 11 i samma kontrakt innehafvare
af de utfärdade värdehandlingarna
i första hand medgifna företrädesrätt till
tullinkomsterna i dess helhet.

Art. 57. Inom loppet af tre veckor
efter teckningstidens utgång, hvilken för
vederbörande makter tillkännagifves af
spanska regeringen, skall en specialkommitté,
bestående af ombud, utsedda af de
olika grupperna af tecknare enligt de i
artikel 50 i fråga om tillsättande af medlemmarna
i förvaltningsrådet omförmälda
regler, sammanträda i och för utarbetande
af statuter för banken.

Bolagets konstituerande generalförsamling
skall sammanträda inom loppet af
två månader efter föreliggande akts ratificering.

Specialkommitténs verksamhet upphör
omedelbart efter bolagets bildande.

Specialkommittén bestämmer själf platsen
för sina sammanträden.

Art. 58. Ingen förändring i statuterna
kan äga rum annat än på förslag af för -

valtningsrådet och i enlighet med censorernas
och den kejserliga öfverkommissariens
samstämmiga åsikter.

Beslut om sådana förändringar fattas
af aktieägarnas generalförsamling och
äro ej giltiga, om ej tre fjärdedelar af
de personligen eller genom ombud närvarande
medlemmarna därom förenat sig.

KAPITEL IV.

Deklaration angående åstadkommande
af bättre afkastning af skatterna
och beredande af nya inkomster.

Art. 59. Så snart >tertib» regelmässigt
införts beträffande marockanska undersåtar,
skola makternas representanter
i Tanger tillämpa densamma på sina respektive
länders undersåtar i Marockanska
riket. Likväl iakttages, att ifrågavarande
skatt påföres utlänningar endast

a) under de i diplomatiska kårens i
Tanger reglemente af den 23 november
1903 fastställda villkor;

b) på de platser, där den verkligen
utkräfves af marockanska undersåtar.

De konsulära myndigheterna äga att
innehålla viss procent af de från deras
landsmän influtna belopp i och för bestridande
af de utaf upprättande af uppbördslängder
och uppbärande af skatten
förorsakade kostnader.

Denna procents storlek skall bestämmas
af Makhzen och diplomatiska kåren
i Tanger gemensamt.

Art. 60. Jämlikt den i artikel 11 i
konventionen i Madrid utlänningar tillerkända
rätt kunna dessa förvärfva fast

19

Kung/. Maj:ts Nåd. .

egendom inom hela marockanska riket,
och Hans Majestät Sultanen förbinder sig
att gifva administrativa och dömande
myndigheter erforderliga instruktioner,
på det att tillstånd att upprätta handlingar
härom icke måtte utan laga grund
vägras. Öfverflyttning af sålunda förvärfvad
äganderätt vare sig genom aftal
mellan lefvande eller på grund af dödsfall
må fortfarande obehindradt äga rum.
Det jämlikt artikel 11 i konventionen i
Madrid vid utlännings köp af fastighet
erforderliga tillstånd lämnar Hans Majestät
Sultanen beträffande de för handel
öppna hamnarna och området inom tio
kilometers omkrets omkring desamma en
gång för alla, så att hädanefter utverkande
af sådant för hvarje särskildt fall
icke är erforderligt.

I fråga om Ksar el Kebir, Arzila,
Azemmur samt eventuellt andra platser
af kuststräckan eller i det inre af landet
lämnas likaledes ofvannämnda allmänna
tillstånd åt utlänningar, dock endast vid
förvärf inom två kilometers omkrets omkring
dessa städer.

Hvarhelst utlänningar hafva förvärfvat
fast egendom må de uppföra byggnader
i öfverensstämmelse med gällande föreskrifter
och sedvänja.

Innan Kadin gifver sitt tillstånd till
upprättandet af handlingar, hvarigenom
äganderätt till fastighet öfvergår från en
person till annan, bör han göra sig förvissad
om, att åtkomsthandlingarna äro
enligt den museimanska lagen i behörig
ordning. Makhzen skall för hvarje i
denna artikel angifven stad med kringliggande
område utse den Kadi, som har
att verkställa denna granskning.

''*■reposition N:o 121.

Art. 61. I ändamål att bereda Makhzen
nya inkomstkällor medger konferensen
i princip, att en skatt får påläggas
byggnader i stad.

En del af den inkomst, som sålunda
uppkommer, skall användas för gatu- och
sundhetsväsendet inom städerna samt i
allmänhet för bestridande af utgifterna
för städernas förbättring och underhåll.

Skatten påhvilar fastighetsägaren, utan
åtskillnad om han är marockan eller utlänning,
men hyresgäst eller den, som är
innehafvare af nyckeln till byggnaden,
ansvarar gent emot marockanska statskassan
för densamma.

Genom reglemente, utfärdadt af marockanska
regeringen och diplomatiska
kåren i Tanger gemensamt, skall bestämmas
skattens storlek, sättet för densammas
upptagande och användande, samt
hur stor del af de sålunda uppkomna inkomsterna
bör anslås till bekostande af
städernas förbättring och underhåll.

I Tanger skall denna del öfverlämnas
till det internationella sundhetsrådet, som
äger att bestämma om dess användning, till
dess en stadsstyrelse blifvit upprättad.

Art. 62. Konferensen anser, att det
af Hans Majestät Sultanen år 1901 fattade
beslut, att de marockanska ämbetsmän,
hvilka hafva att upptaga landtbruksskatter,
icke vidare skulle äga att
af befolkningen uppbära vare sig »sokhra»
eller >muna>, bör utsträckas så långt möjligt
är.

Art. 63. De marockanska ombuden
hafva påvisat, att s. k. Habus eller vissa
kronoegendomar, särskildt Makhzen tillhöriga
fastigheter, hvilka besittas mot betalning
af eu grundränta af 6 %, inne -

20

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 121.

hafvas af utlänningar antingen utan behöriga
åtkomsthandlingar eller på grund
af handlingar, hvilkas laglighet är tvifvelaktig.
Konferensen, som är angelägen
att af hjälpa detta sakförhållande, uppdrager
åt diplomatiska kåren i Tanger
att tillsamman med det särskilda ombud,
som Hans Majestät Sultanen behagar utnämna,
gifva en rättvis lösning åt dessa
båda frågor.

Art. 64. Konferensen har fått del af
förslag, som af marockanska ombuden
framlagts angående påläggandet af skatter
å vissa grenar af handel och industri
samt vissa yrken.

Om, efter det dessa skatter pålagts
marockanska undersåtar, diplomatiska
kåren i Tanger skulle finna skäligt att
desamma jämväl må påläggas utlänningar,
bestämmes emellertid redan nu, att ifrågavarande
skatter uteslutande skola gälla
städerna.

Art. 65. Konferensen ansluter sig till
det af de marockanska ombuden framställda
förslaget att med diplomatiska
kårens bistånd införa:

a) stämpelskatt å alla kontrakt och
rättshandlingar, som upprättas inför adulerna; b)

skatt vid försäljning af fastighet,
icke öfverstigande två procent af försäljningssumman
;

c) statistik- och vågskatt å varor befordrade
i kustfart, icke öfverstigande en
procent af varornas värde;

d) passafgift för marockanska undersåtar; e)

eventuellt kaj- och fyrafgifter, hvaraf
inkomsterna skola användas till hamnarnas
förbättrande.

Art. 66. Varor af utländsk tillverkning
skola tills vidare vid införsel till
Marocko beläggas med en särskild skatt
uppgående till två och en half procent af
värdet. Hela nettoinkomsten af denna
skatt skall bilda en särskild fond, som
skall användas till bestridande af utgifterna
för offentliga arbeten, afsedda att i
allmänhet befrämja sjöfarten och handeln
inom marockanska riket.

Program för dessa arbeten och ordningen,
i hvilken de böra företagas, fastställas
gemensamt af marockanska regeringen
och diplomatiska kåren i Tanger.

Utkast, kostnadsförslag och planer beträffande
nämnda arbeten äfvensom handlingar,
innehållande de närmare bestämmelserna
och villkoren rörande desammas
utförande, skola upprättas af en af marockanska
regeringen och diplomatiska
kåren gemensamt utsedd kompetent ingenjör.
Denne ingenjör kan efter behof
erhålla till sin hjälp en eller flera biträdande
ingenjörer. Deras aflöning utgår
från den särskilda fondens medel.

Den särskilda fondens medel skola deponeras
i Marockos statsbank, som för
räkenskaperna angående densamma.

Utbjudande å offentlig auktion skall ske
i den form och i öfverensstämmelse med
de allmänna bestämmelser, hvilka föreskrifvas
i ett reglemente, hvars upprättande
uppdrages åt diplomatiska kåren i
Tanger gemensamt med en representant
för Hans Majestät Sultanen. Den myndighet,
som har att förrätta dylika auktioner,
skall bestå af en representant för
marockanska regeringen, fem ombud för
diplomatiska kåren och förenämnda ingenjör.
Arbetets utförande skall lämnas åt

21

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 121.

den anbudsgifvare, hvars anbud, jämte
det detsamma öfverensstämmer med de
fastställda bestämmelserna och villkoren,
i öfrigt erbjuder de fördelaktigaste allmänna
betingelserna.

Användningen af de inkomster, härflytande
af den särskilda skatten, hvilka
upptagas vid tullkamrarna uti de i artikel
103 i reglementet angående tullarna
omnämnda distrikten, skall bestämmas af
Makhzen gemensamt med den angränsande
makten i öfverensstämmelse med bestämmelserna
i förevarande artikel.

Art. 67. Konferensen uttalar — under
förbehåll af skyldig hänsyn till de erinringar,
som i sådant hänseende framställts
— den önskan, att utförselafgiften på nedan
angifna varor måtte nedsättas sålunda:

Kikärter......20 %

majs........20 »

korn........50 j

hvete........34 »

Art. 68. Hans Majestät Sultanen samtycker
att höja antalet nötboskap, som
hvarje stat har rätt att utföra från Marocko,
från sex tusen till tio tusen. Utförseln
kan äga rum genom alla tullkammare.
Om, i följd af ogynnsamma omständigheter,
brist på boskap uppstår inom
ett visst område, äger Hans Majestät Sultanen
rätt att för viss tid förbjuda utförsel
af boskap öfver den eller de hamnar,
öfver hvilka utskeppningen från detta
område går. Denna åtgärd får icke vare
sig äga bestånd under längre tid än två
år eller samtidigt omfatta alla rikets
hamnar.

Förestående bestämmelser förändra icke
andra, uti tidigare marockanska förord -

ningar bestämda villkor för utförsel af
boskap.

Konferensen uttalar dessutom den önskan,
att veterinärundersökning måtte snarast
möjligt åvägabringas i hamnstäderna
vid kusten.

Art. 69. Jämlikt tidigare af Hans
Majestät Sultanen utfärdade bestämmelser,
särskild! bestämmelsen af den 28 september
1901, tillätes transport i kustfart
mellan alla rikets hamnar af säd, frö,
grönsaker, ägg, frukt, fjäderfä och i allmänhet
varor och djur af alla slag, producerade
i eller utom Marocko, med undantag
af hästar, mulåsnor, åsnor och
kameler, beträffande hvilka särskildt tillstånd
af Makhzen är erforderligt. Denna
kustfart får idkas af fartyg af hvilken
nationalitet som helst, utan att utförselafgift
behöfver erläggas för nämnda varor,
dock under villkor att andra stadgade
särskilda afgifter betalas och de i ämnet
gällande bestämmelser iakttagas.

Art. 70. De makter, hvilka afslutit
fördrag rörande beloppet af de afgifter,
som deras fartyg hafva att erlägga för
uppehåll eller förankring i de marockanska
hamnarna, förklara sig benägna
att medgifva revision af dessa afgifter.
Diplomatiska kåren i Tanger har att
i samråd med Makhzen bestämma om villkoren
för en sådan revision, hvilken icke
må äga rum innan hamnarna blifvit förbättrade.

Art. 71. Vid afla marockanska hamnplatser,
hvarest tillräckliga förrådsbyggnader
finnas, må nederlagsafgifter uppbäras
jämlikt bestämmelser, som af Hans
Majestät Sultanens regering i samråd med

22

Kanal. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 121.

diplomatiska kåren i Tanger i ämnet utfärdats
eller komma att utfärdas.

Art. 72. Opium och kif skola fortfarande
utgöra föremål för monopol till
förmån för marockanska regeringen. Införsel
af särskildt för farmaceutiskt behof
afsedt opium medgifves likväl af Makhzen,
som på begäran af beskickningen
från det land vederbörande apotekare eller
läkare tillhör utfärdar tillståndsbevis i
sådant hänseende. Marockanska regeringen
och diplomatiska kåren skola gemensamt
fastställa den mängd, som högst får
införas.

Art. 73. Makternas representanter
hafva erhållit meddelande om marockanska
regeringens afsikt att utsträcka det
beträffande snus befintliga monopol till
att omfatta tobak af alla slag. De förbehålla
likväl sina respektive länders undersåtar
rätt att erhålla vederbörlig ersättning
för den förlust, som ifrågavarande
monopol kan förorsaka dem, hvilka
åro innehafvare af industriella företag,
tillkomna under tillämpningen af nu gällande
bestämmelser angående tobak. Därest
öfverenskommelse i godo icke kan
ernås, skall ersättningen bestämmas af
sakkunniga, utsedda af Makhzen och diplomatiska
kåren jämlikt bestämmelserna
rörande expropriation för allmännyttigt
ändamål.

Art. 74. Upplåtelse på arrende af
monopol på opium eller kif skall alltid
ske genom dess utbjudande på offentlig
auktion utan hänsyn till nationalitet. Detsamma
gäller beträffande monopol på
tobak, om sådant införes.

Art. 75. I händelse det skulle visa
sig behöflig! att vidtaga ändringar i nå -

gon af bestämmelserna i föreliggande deklaration,
skola Makhzen och diplomatiska
kåren i Tanger öfverenskomma härom.

Art. 76. Vid alla i förevarande deklaration
omnämnda tillfällen, då diplomatiska
kåren har att medverka, med
undantag för de i artiklarna 64, 70 och
75 omnämnda fall, skall såsom dess beslut
gälla den mening, som af flertalet röstande
omfattas.

KAPITEL Y.

Reglemente angående det marockanska
tullväsendet samt förhindrandet
af tullförsnillning och oloflig varuinförsel.

Art. 77. Befälhafvare å handelsfartyg,
kommande vare sig från utlandet
eller Marocko, skall inom tjugufyra timmar
efter att hafva erhållit tillstånd att
lossa och lasta i någon af det marockanska
rikets hamnar till tullkammaren inlämna
en noggrann afskrift af sin märkrulla,
undertecknad af befälhafvaren och till likheten
med originalet bestyrkt af fartygsagenten.
Befälhafvaren skall dessutom,
på därom framställd begäran, för tulltjänstemannen
förete märkrullan i original.

Tullmyndigheten äger rättighet att
ombord å fartyget utsätta en eller flera
vakter för att förekomma all olaga varuförsel.

Art,. 78. Från inlämnande af märkrulla
äro befriade:

1) krigsfartyg eller fartyg befraktade
för någon stats räkning;

23

Kungl. Maj:ts Nåd.

2) mindre båtar, som tillhöra enskilda
personer samt af dessa användas för eget
behof men icke för någon slags transport
af handelsvaror;

3) båtar eller andra farkoster, som användas
till fiske längs kusterna;

4) lustjakter, som uteslutande såsom
sådana användas och äro under dylik beteckning
inregistrerade i fartygets hemort;

5) fartyg, som särskildt användas till
nedläggande eller reparation af telegrafkablar; 6)

fartyg, som uteslutande användas
till bärgningsföretag;

7) sjukvårdsfartyg;

8) handelsflottans skolfartyg, som icke
befatta sig med handelsföretag.

Art. 79. Den till tullkammaren inlämnade
märkrullan skall innehålla uppgift
å lastens beskaffenhet och ursprungsort
jämte märken och nummer på lådor,
balar, packor, fat m. m.

Art. 80. Förefinnas sannolika skäl att
misstänka någon oriktighet i märkrullan
eller vägrar fartygets befälhafvare att
låta tulltjänstemännen företaga besiktning
och undersökning af fartyget, skall anmälan
därom göras till vederbörande konsulära
myndighet, som har att i närvaro
af ett ombud för den marockanska tullmyndigheten
föranstalta om nödiga utredningar,
besiktningar och undersökningar.

Art. 81. Har efter utgången af den
i art. 77 bestämda fristen af tjugufyra
timmar befälhafvaren icke aflämnat sin
märkrulla, är han, så vida icke dröjsmålet
härleder sig från ett fall af vis major,
förfallen till böter af ett hundra femtio
pesetas för hvarje dag han därmed dröjer,

Proposition N:o 121.

dock att böterna ej må öfverstiga sex
'' hundra pesetas. Har befälhafvaren i bedräglig
afsikt företett en oriktig eller
ofullständig märkrulla, dömes han personligen
att erlägga ett belopp motsvarande
värdet af de varor, angående hvilka
han icke företett märkrulla, samt dessutom
till böter från och med femhundra
till och med ett tusen pesetas; och kunna
därjämte såväl fartyget som varorna af
vederbörande konsulära myndighet tagas
i beslag såsom säkerhet för bötesbeloppet.

Art. 82. Det åligger en hvar att vid
förtullning af varor, som införas eller äro
afsedda att utföras, till tullmyndigheten
afiämna en detaljerad angifningsinlaga,
angifvande varornas art, kvalitet, vikt,
stycketal, mått och värde äfvensom arten
af samt märke och nummer å de kolli,
som innehålla varorna.

Art. 83. Befinnes vid besiktningen,
att antalet kolli eller myckenheten varor
understiger hvad som uppgifvits, är den,
som angifvit godset till förtullning, såvida
han icke kan visa, att han varit i
god tro, skyldig betala dubbel afgift för
de felande varorna, och det till förtullning
aflämnade godset kvarhålles i tullen
såsom säkerhet för denna dubbla afgift;
påträffas däremot vid besiktningen ett
större antal kolli eller finnes varornas
myckenhet eller vikt öfverstiga hvad som
uppgifvits, må öfverskottet tagas i beslag
och konfiskeras för Makhzens räkning,
såvida icke den som angifvit godset till
förtullning kan visa, att han varit i god tro.

Art. 84. Befinnes angifningsinlagan
vara oriktig beträffande varornas art eller
kvalitet, och kan den som angifvit dem
till förtullning icke visa, att han varit i

u

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 121.

god tro, äger vederbörande myndighet att
för Makhzens räkning taga i beslag och
konfiskera de felaktigt uppgifna varorna.

Art. 85. Befinnes angifningsinlagan
oriktig beträffande varornas värde, och
kan den som angifvit dem till förtullning
icke visa, att han varit i god tro,
äger tullmyndigheten antingen genast uttaga
tullafgiften in natura eller, i fall
varan är odelbar, förvärfva äganderätt
till densamma genom att omedelbart till
den som angifvit varan till förtullning
betala det uppgifna värdet ökadt med
fem procent.

Art. 86. Befinnes angifningsinlagan
falsk beträffande naturen af varorna, äro
dessa att betrakta såsom icke angifna till
förtullning, och brottet faller under bestämmelserna
i artiklarna 88 och 90 här
nedan samt medför i dessa artiklar stadgade
straffpåföljder.

Art. 87. I hvarje fall af försök till
in- eller utsmuggling, vare sig till sjöss
eller lands, af tullpliktiga varor, eller då
någon å bar gärning därmed ertappas,
skola varorna konfiskeras, hvarförutom
den skyldige bestraffas med här nedan
omförmälda frihets- och bötesstraff, som
ådömas af vederbörande domstol.

Dessutom äro föremål, som nyttjas vid
landväga transport, underkastade beslag
och konfiskation, därest smuggelgodset
utgör hufvudbeståndsdelen af lasten.

Art. 88. Hvarje försök till eller hvarje
å bar gärning ertappad in- eller utsmuggling
af tullpliktiga varor genom en för
handel öppen hamn eller genom tullkammare
straffas med böter, ej öfverstigande
tredubbla värdet af de varor som skolat

förtullas, samt med fängelse från och med
fem dagar till och med sex månader eller
med endast ettdera af dessa straff.

Art. 89. Hvarje försök till eller hvarje
å bar gärning ertappad in- eller utsmuggling
af tullpliktiga varor annorledes än
genom en för handel öppen hamn eller
genom tullkammare straffas antingen med
böter från och med tre hundra till och
med fem hundra pesetas samt tilläggsböter
motsvarande tre gånger varans värde eller
ock med fängelse från och med en månad
till och med ett år.

Art. 90. Den, som gjort sig skyldig till
delaktighet i de uti artiklarna 88 och 89 omnämnda
brott, är förfallen till enahanda straff
som gärningsmannen. Huruvida delaktighet
föreligger, afgöres enligt den för domstolen,
där brottet åtalas, gällande lagstiftning.

Art. 91. Göres försök att medelst fartyg
annorledes än genom en för handel
öppen hamn in- eller utsmuggla varor
eller varder sådan in- eller utsmuggling
å bar gärning ertappad, äger den marockanska
tullmyndigheten rätt att införa
fartyget till närmaste hamn, där detsamma
öfverlämnas till vederbörande konsulära
myndighet, hvilken är berättigad
beslagtaga och kvarhålla fartyget till
dess ådömdt bötesbelopp guldits.

Därest hos vederbörande konsulära
myndighet deponeras en summa motsvarande
högsta bötesbeloppet eller för beloppets
erläggande ställes vederhäftig
borgen, som af tullmyndigheten godtages,
skall beslaget å fartyget, i hvilket skede
rättegången än befinner sig, upphäfvas,
såvida icke därigenom lägges hinder i
vägen för den rättsliga undersökningen.

25

Kungl. Ma.j:ts Nåd.

Art. 92. I föregående artiklar gifna
föreskrifter äro äfven tillämpliga på kustfarten.

Art. 93. Sådana varor, Indika icke
äro belagda med utförselafgift, skola, då
de inlastas i en marockansk hamn för att
sjöledes fraktas till annan inom riket belägen
hamn, vara åtföljda af ett af tullmyndigheten
utfärdadt utförselbevis, vid
äfventyr att eljest beläggas med införselafgift
och jämväl, om de icke upptagits
i märkrullan, konfiskeras.

Art. 94. Varor belagda med utförselafgift
må icke fraktas i kustfart, såvida
ej i tullkammaren å afgångsorten deponerats,
mot kvitto, den å dessa varor belöpande
utförselafgift.

Det deponerade beloppet återställes till
deponénten af tullkammaren, där det deponerats,
mot företeende af en utaf tullmyndighet
bestyrkt förklaring att varan
framkommit samt kvittot å depositionen.
Bevis om godsets framkomst skall företes
inom tre månader efter dess afsändande.
Efter denna tids utgång tillfaller den
deponerade summan Makhzen, såvida icke
dröjsmålet härleder sig från ett fall af
vis major.

Art. 95. In- och utförselafgifter skola
kontant erläggas till den tullkammare,
hvarest beräknandet af afgiften verkställts.
Värdetullar beräknas efter det
partipris, som varan, levererad vid tullkammaren
samt fri från tull och magasinskostnader,
vid kontant betalning betingar.
I händelse af inträffad skada
skall vid värderingen afseende göras å den
värdeförminskning, varan undergått. Varorna
må ej uttagas förrän tullafgift och
magasinskostnader erlagts.

Bill. till Riksd. Prof. 1907. 1 Sami.

Proposition N:o 121.

Vid hvarje mottagande af varor eller
afgifter skall ett i behörig ordning
upprättadt kvitto af vederbörande förrättningsman
utfärdas.

Art. 9G. Värdet af de förnämsta i
Marocko tullpliktiga varor skall för hvarje
år, enligt i föregående artikel närmare
angifna bestämmelser, fastställas af en i
Tanger sammanträdande kommission för
varors tullvärdering af följande sammansättning: 1)

tre medlemmar utsedda af den marockanska
regeringen;

2) tre medlemmar utsedda af diplomatiska
kåren i Tanger;

3) ett ombud för statsbanken;

4) ett ombud för delegationen för marockanska
femprocentlånet af år 1904.

Kommissionen utser tolf till tjugu
hedersledamöter, bosatta i Marocko, hvilka
kommittén äger rådfråga vid åsättandet
af de olika värdena äfvensom eljest,
då den anser det af behofvet påkalladt.
Dessa hedersledamöter väljas bland de
framstående personer, som upptagits å
förteckningar, hvilka uppgöras beträffande
utlänningar af hvarje beskickning och
såvidt angår marockanska undersåtar af
sultanens representant. De skola så mycket
som möjligt utses i förhållande till
betydenheten af hvarje nations handel.

Kommissionen tillsättes för en tid af
tre år.

Den af kommissionen fastställda värdetariffen
skall läggas till grund för de
värderingar, som verkställas å hvarje tullkammare
af den marockanska tullmyndigheten;
och skall denna värdetariff offentligen
anslås å alla tullkammare samt å legations-
eller konsulatkanslierna i Tanger.

1 Afd. 97 Håft.

4

26

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition No 121.

Värdetariffen kan revideras efter loppet
af sex månader, för den händelse afsevärda
förändringar uppkommit i fråga
om vissa varors värde.

Art. 97. En ständig kommitté, benämnd
»Tullkommittén», tillsättes i Tanger
för en tid af tre år i sänder. Den skall
bestå af en specialkommissarie, utsedd af
sultanen af Marocko, en medlem af diplomatiska
eller konsulära kåren, utsedd af
diplomatiska kåren i Tanger, och ett ombud
för statsbanken. Kommittén äger att
med sig adjungera en eller flera representanter
för tullförvaltningen såsom rådgifvande
medlemmar.

Kommittén utöfvar öfveruppsikt öfver
tullväsendet och äger att för Hans
Majestät sultanen framlägga förslag
till åtgärder, afseende att åstadkomma
förbättringar i förvaltningen samt regelmässighet
och kontroll vid de olika
tjänsteförrättningarna och uppbörden, såsom
vid af- och inlastning, landtransporter,
öfrigt handhafvande af varor, deras
inläggande och uttagande, magasinering,
värdering samt beräkning och upptagande
af afgifter. Upprättandet af tullkommittén
skall icke medföra något intrång
i de rättigheter, som genom artiklarna
15 och 16 i lånekontraktet af den 12 juni
1904 tillförsäkrats innehafvare af värdepapper.

Instruktioner, bestämmande huru artikel
96 och denna artikel i detalj skola
tillämpas, skola af tullkommittén och
vederbörande myndigheter utarbetas samt
underställas diplomatiska kårens pröfning.

Art. 98. Vid de tullplatser, där tillräckliga
magasiner finnas att tillgå, tager

vederbörande tullförvaltning band om det
lossade godset, från det att detsamma af
fartygets befälhafvare mot kvitto öfverlämnats
till de tjänstemän, som förestå
lossningen, och till dess det vederbörligen
förtullats. Tullförvaltningen är ansvarig
för hvarje förlust, som förorsakats genom
varas förstörande eller skadande och som
är att tillskrifva tull tjänstemännens fel eller
försummelse. Den är däremot icke ansvarig
för sådan skada, som beror på
vare sig en naturlig försämring af godset
eller allt för lång magasinering eller ett
fall af vis major.

Vid de tullplatser, hvarest tillräckliga
magasiner ej finnas att tillgå, äro Makhzens
tjänstemän endast skyldiga att använda
de förvaringsmedel, hvaröfver tullmyndigheten
förfogar.

En revision af gällande magasineringsreglemente
skall ombesörjas af diplomatiska
kåren i enlighet med flertalets
åsikt och i samråd med marockanska
regeringen.

Art. 99. Försäljning af konfiskerade
varor och landtransportmedel skall af
tullmyndigheten ombesörjas inom åtta
dagar efter det slutligt utslag afkunnats
af vederbörande domstol.

Art. 100. Behållna försäljningssumman
af varor och andra föremål, som
konfiskerats, tillfaller staten; böter äfvensom
andra utdömda belopp fördelas, efter
afdrag af samtliga kostnader, mellan marockanska
statskassan och de personer,
som varit behjälpliga att förhindra tullförsnillning
eller oloflig varuinförsel,
samt tillfalla:

till en tredjedel angifvarne att mellan
dem af tullverket fördelas;

27

Kungl. Maj:ta Nåd.

till en tredjedel de tulltjänstemän,
som beslagtagit godset; och

till en tredjedel marockanska statskassan.

Om beslaget verkställts utan förmedling
af angifvare, skall hälften af bötesbeloppet
tillfalla de tjänstemän, som verkställt
beslaget, och den andra hälften den
marockanska statskassan.

Art. 101. De marockanska tullmyndigheterna
skola direkt underrätta de
diplomatiska eller konsulära ämbetsmännen
om alla öfverträdelser af förevarande
reglemente, hvilka begåtts af respektive
lands undersåtar, på det dessa må åtalas
vid vederbörlig domstol.

Enahanda öfverträdelser, begångna af
marockanska undersåtar, skola angifvas
af tullmyndigheten direkt till vederbörande
marockanska myndighet.

Ett ombud för tullmyndigheten skall
utses att vid de olika domstolarna följa
rättegången i förekommande mål.

Art. 102. Beslag samt bötes- eller
annan straffpåföljd skall, beträffande utlänningar,
ådömas af konsulär och, beträffande
marockanska undersåtar, af marockansk
domstol.

Art. 103. Om tillämpningen af förevarande
reglemente å gränstrakterna mot
Algeriet tillkommer det uteslutande Frankrike
och Marocko att bestämma.

Likaledes skall det uteslutande tillkomma
Spanien och Marocko att bestämma
angående tillämpningen af reglementet
i Biffområdet och i allmänhet i
gränstrakterna mot de spanska besittningarna.

Art. 104. Bestämmelserna i detta reglemente
kunna, med undantag af dem,

Proposition N:o 121.

som angå straffpåföljder, efter loppet af
två år, sedan de trädt i kraft, förändras
genom af diplomatiska kåren i Tanger
fattadt enhälligt beslut, som af Makhzen
godkännes.

KAPITEL VI.

Deklaration angående offentlig förvaltning
och offentliga arbeten.

Art. 105. I afsikt att betrygga tilllämpningen
af grundsatsen om ekonomisk
frihet med full likställighet för alla förklara
signatärmakterna, att ingen gren
af den offentliga förvaltningen inom marockanska
riket må upplåtas för gynnande
af enskilda intressen.

Art. 106. I händelse marockanska regeringen
skulle anse sig böra anlita utländskt
kapital eller utländsk industri
för den offentliga förvaltningens räkning
eller för utförandet af offentliga arbeten
såsom vägar, järnvägar, hamnar, telegraf
m. m., förbehålla sig signatärmakterna
att vaka öfver att statens myndighet öfver
dylika stora företag af allmänt intresse
blir oförkränkt.

Art. 107. För att de jämlikt artikel
106 äfvensom beträffande leveranser till
staten lämnade koncessioner skola inom
marockanska riket vara giltiga fordras, att
desamma utbjudas på offentlig entreprenadauktion
utan anseende till nationalitet i
alla de fall, i fråga om hvilka bestämmelserna
i de utländska lagstiftningarna
föreskrifva sådant.

Art. 108. Marockanska regeringen
skall, så snart beslut fattats om utbju -

28

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 121.

dande på entreprenadauktion af offentliga
arbetens utförande, gifva diplomatiska
kåren meddelande härom samt sedermera
tillställa densamma handlingarna innehållande
de närmare bestämmelserna och
villkoren angående arbetenas utförande,
planer och alla andra entreprenadförslaget
åtföljande handlingar, på det alla signatärmakternas
undersåtar måtte blifva i
tillfälle att taga kännedom om de föreslagna
arbetena och deltaga i täflingen
om dem. Tillräckligt lång tid för sådant
ändamål skall bestämmas genom tillkännagifvandet
om utbjudandet.

Art. 109. De närmare bestämmelserna
och villkoren angående arbetenas utförande
få icke vare sig medelbart eller omedelbart
vara af sådant innehåll, att den fria
konkurrensen hindras samt medtäflare af
en nationalitet tillbakasättas för medtäflare
af annan.

Art 110. Utbjudandet skall ske i den
form och i öfverensstämmelse med de allmänna
bestämmelser, hvilka föreskrifvas
i ett af marockanska regeringen gemensamt
med diplomatiska kåren upprättadt
reglemente.

Arbetets utförande skall af marockanska
regeringen lämnas till den anbudsgifvare,
hvars anbud, jämte det detsamma
öfverenstämmer med de fastställda bestämmelserna
och villkoren, i öfrigt erbjuder
de fördelaktigaste allmänna betingelserna.

Art. 111. De i artiklarna 106 till och
med 110 gifna föreskrifter skola tillämpas
i fråga om koncessioner på tillgodogörandet
af afkastningen af korkekskogarna
jämlikt gällande bestämmelser i de utländska
lagstiftningarna.

Art. 112. Genom en marockansk förordning
skola fastställas villkoren för erhållande
af koncession å och rätt till bearbetande
af grufvor, fyndigheter och stenbrott.
Vid utarbetandet af nämnda förordning
skall marockanska regeringen taga
till ledning utländska lagstiftningar i
ämnet.

Art. 113. Om uti de i artiklarna 106
till och med 112 omnämnda fall det skulle
vara nödvändigt att taga i besittning
vissa fastigheter, kunna desamma exproprieras
mot lämnande i förväg af vederbörlig
ersättning samt enligt följande föreskrifter.

Art. 114. Expropriationen kan endast
äga rum för allmännyttigt ändamål och
endast i den mån nödvändigheten däraf
blifvit faställd genom administrativ undersökning.
Sättet för dennas verkställande
skall bestämmas genom ett i samråd
med den diplomatiska kåren af marockanska
regeringen utarbetadt reglemente.

Art. 115. Om fastighetsägarne äro
marockanska undersåtar, skall Hans Majestät
sultanen vidtaga de åtgärder, som äro
nödiga, på det intet hinder må möta för
utförandet af sådana arbeten, som Hans
Majestät förklarat vara af allmännyttig
beskaffenhet.

Art. 116. Om ägarne äro utlänningar,
skall expropriationen tillgå på följande
sätt:

I det fall att enighet icke kan uppnås
mellan vederbörande förvaltande myndighet
och ägare af fastighet, som skaH exproprieras,
skall ersättningen faststäUas
af en särskild jury eller, om så erfordras,
genom skiljedom.

29

Kungl. Maj:t8 Nåd. Proposition N:o 121.

Art. 117. Juryn skall vara sammansatt
af sex sakkunniga värderingsman, af
hvilka tre väljas af fastighetsägaren och
tre af den myndighet, som handhafver
expropriationsfrågan. Frågan afgöres efter
absolut majoritet.

Om ingen majoritet uppstår, skola
fastighetsägaren och myndigheten hvardera
utse en skiljedomare, och dessa båda
skola tillsammans utse den tredje.

Därest enighet icke träffas i fråga om
valet af den tredje skiljedomaren, skall
denne utses af diplomatiska kåren i Tanger.

Art. 118. Skiljedomarne skola utses
bland personer upptagna å en lista, som
i början af hvarje år upprättas af diplomatiska
kåren, och, såvidt möjligt, bland
de sakkunniga, hvilka icke äro bosatta på
den plats, där arbetet utföres.

Art. 119. Fastighetsägaren kan klaga
öfver skilj edomarnes beslut inför vederbörande
domstol i öfverensstämmelse med
lagstiftningen i fråga om skiljedom i det
land, hvars undersåte han är.

KAPITEL VII.

Allmänna bestämmelser.

Art. 120. Hvar och en af signatärmakterna
förbinder sig, i ändamål att, om
så erfordras, bringa sin lagstiftning i
öfverensstämmelse med de genom denna
generalakt åtagna förpliktelser, att för
sin del söka åvägabringa antagandet af
för sådant ändamål nödiga lagstiftningsåtgärder.

Art,. 121. Denna generalakt skall ratificeras
i enlighet med de i hvarje särskild
stat gällande grundlagar; ratifikations -

instrumenten skola deponeras i Madrid
snarast möjligt och senast den 31 december
1906.

Körande deponerandet skall upprättas
protokoll, hvaraf bestyrkt afskrift på diplomatisk
väg tillställes de undertecknande
makterna.

Art. 122. Denna generalakt träder i
kraft den dag, då samtliga ratifikationer
blifvit deponerade och senast den 31 december
1906.

I händelse att de särskilda lagstiftningsåtgärder,
hvilka i vissa länder kunna
vara erforderliga för att åtskilliga af bestämmelserna
i denna generalakt må varda
tillämpliga å samma länders i Marocko
bosatta undersåtar, icke skulle hafva blifvit
antagna före den för ratifikationen
bestämda dag, blifva dessa bestämmelser,
såvidt dessa länder angå, tillämpliga, först
då ofvan berörda lagstiftningsåtgärder till
efterlefvande kungjorts.

Art. 123 (sista art.). Alla traktater,
konventioner och överenskommelser mellan
de undertecknande makterna och Marocko
förblifva i gällande kraft; dock att, i
händelse af stridighet mellan dessas bestämmelser
och de, hvilka innehållas i
denna generalakt, de senare skola hafva
företrädet.

Till bekräftelse häraf hafva de befullmäktigade
ombuden undertecknat denna
generalakt och försett densamma med sina
sigill.

Som skedde i Algeciras d. 7 april
1906 i ett enda exemplar, som förblifver
deponeradt i Hans katolska Majestäts regerings
arkiv, och hvaraf bestyrkta afskrifter
skola på diplomatisk väg tillställas de
undertecknande makterna.

30

(1. s.)
(1. s.)

Kungl. Maj:ts Nåd.

För Tyskland:

RADOWITZ.

TATTENBACH.

Proposition N:o 121.

För Österrike-Ungern:

(1. s.) WELSERSHEIMB.

(1. s.) BOLESTA-KOZIEBRODSKI.

För Belgien:

(1. s.) JOOSTENS.

(1. s.) COMTE CONRAD DE
BU1SSERET.

För Spanien:

(1. s.) ED DUQUE DE ALMODÖYAR
DEL RIO.

(1. s.) J. PÉREZ-CABALLERO.

För Amerikas förenta stater:

Under förbehåll af den förklaring, som
afgifvits vid konferensens slutsammanträde
den 7 april 1906.

(1. s.) HENRY WHITE.

(1. s.) SAMUEL R. GUMMERÉ.

(1. s.)
(1. s.)

(1. s.)

För Frankrike:

RÉYOIL.

REGNAULT.

För Storbritannien:
A. NICOLSON.

För Italien:

(1. s.) VISCONTI YENOSTA.

(1. s.) G. MALMUSI.

För Marocko:

För Nederländerna:

(1. s.) H. TESTA.

För Portugal:

(1. s.) CONDE DE TOVAR.

(1. s.) CONDE DE MARTENS EERRÄO.

För Ryssland:

(1. s.) CASSINI.

(1. s.) BASIL BACHERACHT.

För Sverige:

(1. s.) ROBERT SÄGER.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 121.

31

Utdrag af protokollet öfver lagärenden, hållet uti Kungl. Maj:ts
högsta domstol tisdagen den 19 mars 1907.

Tredje rummet.

Närvarande:

Justitieråden Billing,

Ramstedt,

Westring,

friherre Marks von Wurtemberg,
Sundberg.

Assessorn Stenberg föredrog utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden,
hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
i statsrådet den 15 mars 1907, utvisande att Kungl. Maj:t förordnat, att
för det ändamål § 87 regeringsformen omförmäler högsta domstolens utlåtande
skulle inhämtas öfver upprättadt förslag till lag angående tilllämpning
af vissa bestämmelser i den vid internationella konferensen i
Algeciras år 1906 antagna generalakt.

Förslaget föredrogs; varande detsamma bilagdt detta protokoll.

Justitierådet Sundberg yttrade: »Då några allmänna lagbestämmelser
angående den konsulära domsrättens utöfning ännu icke kommit till stånd
i vårt land, synas mig allvarliga betänkligheter möta mot att utfärda en
lag sådan som den föreslagna utan att därvid tillika meddela närmare
föreskrifter i ämnet, särskildt angående proceduren inför konsulardomaren,
sättet för fullföljd af talan mot hans beslut och beslutens verkställighet.
Jag finner mig därför böra afstyrka, att förslaget framlägges för Riksdagen
till antagande».

32

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 121.

Justitierådet friherre Marks von Wiirtemberg, med hvilken justi tieräden
Billing, Ramstedt och Westring instämde, anförde: »Under förutsättning
att erforderliga lagbestämmelser angående konsularjurisdiktion
inom en snar framtid skola komma till stånd anser jag mig kunna lämna
förslaget utan anmärkning.»

Ur protokollet
Erik Öländer.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 121.

33

Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
å Stockholms slott onsdagen den 27 mars 1907.

Närvarande:

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Teolle,

Statsråden: Tingsten,

Albert Petersson,

Alfred Petersson,

Hederstierna,

Dyrssen,

Hammarskjöld,

Roos,

JuHLIN,

SWARTZ,

Justitieråden: Wijkander,

Petrén.

Efter gemensam beredning med hans excellens herr ministern för
utrikes ärendena anmälde chefen för justitiedepartementet statsrådet Albert
Petersson högsta domstolens genom utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden
för den 15 mars 1907 inhämtade utlåtande öfver det
vid samma protokoll fogade förslag till lag angående tillämpning af vissa
bestämmelser i den vid internationella konferensen i Algeciras år 1906
antagna generalakt.

Föredraganden redogjorde för innehållet i nämnda utlåtande, enligt
hvilket högsta domstolens flesta ledamöter förklarat sig kunna lämna
Bill. till Riksd. Prat. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 97 Håft. 5

34

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 121.

ifrågavarande lagförslag utan anmärkning under förutsättning, att erforderliga
lagbestämmelser angående konsulat urisdiktion inom en snar
framtid komme till stånd.

Sedan hans excellens herr ministern för utrikes ärendena förmält,
att från hans sida redan vidtagits åtgärder i syfte att förslag till erforderliga
stadganden i fråga om konsularjurisdiktion måtte under årets lopp
varda utarbetadt, samt föredraganden förklarat sig med hänsyn härtill
hysa förhoppning, att lagstiftning i ämnet skulle kunna inom den närmaste
tiden åvägabringas, hemställde föredraganden, att det remitterade
lagförslaget måtte, jämlikt § 87 regeringsformen, genom nådig proposition
föreläggas Riksdagen till antagande.

Med bifall till denna af statsrådets öfriga ledamöter
biträdda hemställan förordnade Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten, att till Riksdagen skulle
aflåtas nådig proposition af den lydelse bilaga vid detta
protokoll utvisade.

Ur protokollet
Erik Öländer.

Stockholm 1907. Kung!. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.